Titel: SV: Ljungdahl
Skrivet av: Maria Ljungdahl skrivet 2017-05-05, 21:40
Sammandrag av nya och bättre uppgifter om ”Ljungdahl från Ljungby” att jämföra med tidigare inlägg i forumet, plus en synpunkt angående en länk i släktkedjan som möjligen inte håller för tyngden av sin historiska belastning, men det är också möjligt att jag överdramatiserar det så kallade problemet.
1) Först en komplettering, eller snarare några forskningsuppslag:
Kyrkoherdedottern Märta Helena Nilsdotter Ljungdahl (1721-1802) var gift två gånger. Först 1748-12-29 med inspektor Peter Ewertz på Sävsjöströms bruk, och andra gången med en löjtnant Höök, som jag inte vet någonting om. I första äktenskapet fick hon döttrarna Anna Märta (f 1750) och Helena Christina (f 1752, d troligen före 1759). Anna Märta Ewertz gifte sig 1774-05-23 i Hälleberga församling med fanjunkare Lorentz Wässberg från Kalmar. Jag har inte sökt vidare i andra källor än de årgångar av hfl för Älghult och sidorna om Flöxhults säteri som jag ändå råkade ha uppe, men källa till uppgiften om Anna Märta och Lorentz Wässberg är ett prästbetyg 1774 från Hälleberga som var ett slumpfynd när jag bläddrade bland flyttbetyg i: Kalmar kyrkoarkiv, Bilagor till flyttningslängderna, SE/VALA/00177/H II/1 (1767-1829), bildid: C0027667_00063
2) Sedan en komplettering angående sentida ättlingar efter lantmätaren Zacharias Ljungdahl (1763-1823) på Flöxhult — som var den yngre av landsfiskal Zacharias Ljungdahls söner — den äldre brodern var apotekaren Nils Peter Ljungdahl (1761-1816), och den tredje grenen i deras generation var systern kaptenskan Märta Christina (1765-1830) som var gift Lindsfelt —
Victor Ljungdahl, son till lantmätaren och agronomen Berndt Ljungdahl (1811-1891) och Maria Rinman (1813-1872), var född i Kolbäck 1851-07-01, studerade i Uppsala, var verksam som fängelselärare och fängelsedirektör på Långholmen i Sthlm respektive på fängelset i Östersund. Han var medlem av manskören O.D. Vid sin död 1912-12-09 bodde han i Sthlm sedan ett antal år, men själva dödsfallet ägde rum på nattåget från Tyskland och upptäcktes när tåget kommit till Linköping. Med hustrun Carin, f 1850 i Hammerdal, d 1926 på Svartön, Strömsund, dotter till handlaren Carl Burman och Margareta Ersdotter, hade Victor Ljungdahl sonen, stationsskrivare Per Dolmar Carl Ludvig Pettersson, f 1877-10-29 i Strömsund, d 1901-03-21 i Ånge, som var från Carin Ljungdahls första äktenskap med en postmästare Pettersson i Strömsund. Denne son avled dock före styvfadern och modern. Det finns en stiftelse i Victors och Carins namn vid Västmanland-Dala nation på Uppsala universitet, som delar ut stipendier till, bland annat, studenter i Uppsala som är medlemmar av Allmänna sången och vill resa utomlands för sångstudier. En annan stiftelse eller fond lär finnas eller ha funnits i sonens namn, med syftet att ge bidrag till behövande anställda vid SJ. De hade också ett dokumenterat intresse för att stödja den verksamhet som ledde till grundandet av friluftsmuseet och folkkultursamlingarna Jamtli i Östersund.
3) Om det skall bli aktuellt att ansöka om att få släkten Ljungdahl från Ljungby uppdaterad i Svenska Släktkalendern ännu en gång, vilket har nämnts på forumet apropå fynden av äldre anor från Lönneberga, finns det minst ett besvärande faktum som antingen måste vederläggas med andra och pålitliga källor, eller i alla fall klart och tydligt beskrivas, därför att det komplicerar bilden av släktens historia in i nutiden:
Prosten Samuel Lorentz Ljungdahl (1809-1869), en viktig länk i kedjan, tycks nämligen (vad jag idag vet, men det finns flera källor kvar att kontrollera) inte ha blivit erkänd av sin far Nils Peter, men ändå inskriven i dopboken som född inom äktenskap. Inte heller kan jag se att Samuel Lorentz eller hans mor Anna Beata nämns i Nils Peter Ljungdahls bouppteckning 1816 som arvingar eller kallade till bouppteckningen. Ändå står mamman senare som “Änkan Ljungdahl” i kyrkböcker och mantalsuppgifter resten av livet på de adresser och orter där hon bor efter makens död.
Apotekaren Nils Peter Ljungdahl avled 1816-03-24 i Älghults församling (Kronobergs län) och bodde då sedan ungefär år 1808 på Flöxhults säteri, Mellangården/Millangården (och inte som tidigare påståtts i Fagerhult, Mellangården). Älghults dödbok saknas tyvärr för det aktuella året men bou finns att läsa. Sonen Johan Peter var närvarande och kan även ha fungerat som sekreterare vid bou-förrättningen. Sonen Samuel Lorentz och hustrun Anna Beata har inte noterats bland arvingarna, och inte heller står om de personligen har kallats till bouppteckningen (som dock anges ha utlysts från predikstolen i Älghult). Boets behållning var knappt 32 riksdaler.
Nils Peter och Anna Beata Ljungdahl separerade troligen kring år 1808 (bodde i Karlshamn resp Älghult) någon tid innan sonen Samuel Lorentz Ljungdahl föddes 1809-02-17, och Nils Peter var enligt uppgift i en tidning från tiden på egen begäran ställd under förmyndare, nämligen den yngre brodern Zacharias Ljungdahl i Flöxhult (Älghult) tillsammans med svågern H.N. Schwan (Sthlm), mellan någon gång hösten 1808 och sommaren 1813. Vem som hypotetiskt skulle kunna vara far till sonen Samuel Lorentz Ljungdahl (född och döpt i Karlshamn 1809-02-17) om det inte var Nils Peter Ljungdahl i Flöxhult, kan man grubbla över men jag har inte hittat några indicier för att Anna Beata skulle ha varit inblandad i någon slags utomäktenskaplig relation under tiden i Karlshamn. Så mina gissningar är att apotekaren var svartsjuk mer eller mindre utan anledning, efter någon sorts lite Strindbergskt tvivel i ensamheten om ifall han var far till sina barn eller inte, då han kanske av hälsoskäl hade flyttat från familjen och Karlshamn upp till hemtrakterna i Småland.
Anna Beata Ljungdahl f Schwan föddes i Kalmar 1771-03-14 och döptes 1771-03-17. En del släktforskare har nog läst fel på årtalet på högersidan av uppslaget i dopboken från Kalmar och trott att det står 1774, men det skall vara 1771. Husförhörslängderna från Karlshamn har också lite varierande uppgifter om Anna Beatas födelseår, och är inte att lita på.
Hon avled inte år 1818 som tidigare har påståtts, utan levde ända till år 1847. Och därmed faller hela min första fråga för många år sedan i Anbytarforum: vem tog hand om Samuel Lorentz Ljungdahl när han blev föräldralös som nioåring? Det visade sig att han hade knappt någon far, om man räknar med att apotekaren vistades i Småland och de små barnen var kvar hos sin mor i Blekinge (eller möjligen hos hennes släkt i Kalmar) under åren 1808-1816. Och sin mor fick Samuel Lorentz behålla i livet ända tills han var väletablerad i karriären och hade en egen familj tillsammans med hustrun Sophia Regina f Gezelius (1808-1879). Anna Beata Ljungdahl avled i Lindesbergs stadsförsamling 1847-03-29 och begravdes 1847-04-08. Troligen bodde hon vid sin död i det hus i kvarteret Lejonet som idag kallas “Tellandska gården”, eftersom gården N:o 21-22 1/2 i Lindesberg enligt mantalsuppgifter och kyrkbokföring under ett antal år fram till hösten 1846 ägdes av hennes son Carl Adolf Ljungdahl (f 1796–08-21 i Karlshamn, d 1868-05-19 i Sthlm). Obekräftat ännu vilket datum huset bytte ägare, men nästa ägare och boende från åtminstone år 1847 var bergmästare Adolph Fredrik Baer. Bouppteckningen efter Anna Beata Ljungdahl saknas troligen, efter stadsbranden 1869 i Lindesberg som vad jag förstår drabbade vissa myndighetsarkiv. (Kyrkobokföringen är dock vad det tycks bevarad från hela perioden.)
Nils Peters äldste son Johan Peter Ljungdahl avled inte 1818, vilket tidigare har antagits, utan 1827. Troligen kan någon ha läst fel på en uppgift i hfl Växjö om att en kollega och/eller vän till Johan Peter Ljungdahl, skrivaren och stadsfiskalen Adolf Cornelius Lundewall, f 18/7 1798 i Karlshamn, vilken var boende i samma gård som Ljungdahl några år och då noterades på angänsande rad i hfl, drunknade i Växjösjön 30/12 1818. Johan Peter Ljungdahl var alltså under de senare åren av sitt relativt korta liv skriven i Växjö stad (Kronobergs län), hade anställning som sekreterare på landskontoret och arbetade även som skrivare och salpeteruppbördsman hos salpetersjuderidirektören Erik Kihlström i Växjö, där J.P. Ljungdahl periodvis också bodde i samma fastighet, vilken ägdes av Kihlströms hushållerska fröken Elin Lindström, och även då han bodde på annat håll i staden anlitade Johan Peter fröken Lindströms kök för mathållningen. Tidigare år var han först skriven i Älghult, hos fadern på Flöxhult, men 1814 bodde och arbetade han i Sölvesborg (utflyttad till ”Silfvitsborg”) som skrivare hos mantalskommisarien Gustav Sylvander, och ser i hfl ut att ihop med två pigor hos Sylvander ha fått flyttbetyg från Sölvesborg till Karlskrona, men jag kan inte hitta något om att han flyttat dit. När Johan Peter avled 1827-02-10 befann han sig i Färlövs församling (Kristianstad län), då han trots att han var svårt sjuk och under läkarvård sedan länge (”vattusot” med bl a svullna ben) for iväg från Växjö tillsammans med två hantlangare för att leverera en last salpeter till Torsebro krutbruk, och efter resan dit blev han snabbt sämre och dog inom några dagar. Bou finns att läsa, som innehåller många bilagor med upplysningar om dödsboets skulder och obetalda räkningar.
Apotekarens näst äldste son Gustaf Fredrik Ljungdahl hade — som forumet redan har noterat och diskuterat för flera år sedan — fyra uä barn med sin hushållerska Charlotta Ek. Gustaf Fredrik föddes i Karlshamn (Blekinge län) 1794-09-08, gick väl i skola i Växjö, arbetade som bokhållare och inspektor på bruk i Bergslagen (Vedevåg, Seglingsberg, möjligen även Ramnäs, m fl) och avled 1873-08-07 på sin ”pensionärsgård” Sätertorp i Mosjö (Örebro län). Tre av döttrarna levde till vuxen ålder och fick ärva honom. Av dessa—Hilda, Edla och Lotten—var det ingen som fick egna barn, men Lotten (f 1823) som var gift med en kyrkoherde Johansson i Svedvi hade en fosterdotter, Gunborg. De två andra döttrarna till Gustaf Fredrik bodde kvar på gården i Mosjö. Den yngsta dottern, Hilda f 1834-06-01 i Linde, död 1920-12-16 i Mosjö, gifte sig med en mycket yngre man, Johan Nyberg, f 1851-07-21 i Gällersta, död 1929-01-03 i Mosjö. Johan Nybergs födelseår har i några källor angetts till 1831, men det skall faktiskt vara 1851. Mellansystern Edla, f 1828-11-21 i Linde, död 1910-10-22 i Mosjö, förblev ogift. Källa till födelseuppgift för Johan Nyberg: Gällersta kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/10352/C/2 (1816-1861), bildid: C0001638_00111
Förutom att de var erkända döttrar och arvingar till sin far Gustaf Fredrik Ljungdahl, fick systrarna Ljungdahl på Sätertorp och fru Lotten Johansson f Ljungdahl även arv efter sin farbror Carl Adolf Ljungdahl, vars testamente angav att Gustaf Fredriks döttrar ärvde honom då han saknade egna bröstarvingar efter ende sonens död, dels direkt och dels via föreskrivna utdelningar ur en donation till fattigvården i Lindesbergs stad. Detta faktum kan ha förvirrat tidigare släktforskare som noterat fel broder som far till flickorna Ljungdahl.
Apotekarsonen Carl Adolf Ljungdahl föddes 1796-08-21 i Karlshamn, döptes 1796-08-25, gick förmodligen i skola i Växjö, bodde en tid som lantmätarelev hos sin farbror lantmätaren Zacharias Ljungdahl på Flöxhult, blev lantmätare i Västmanland, Vänersborg och Stockholm, arbetade bl a med projekteringen av Svea kanal, som aldrig byggdes, och en period tjänstgjorde han som bergsingenjör i Linde bergslag, och ägde en fastighet i Lindesberg som troligen var det gamla hus i utkanten av den äldre delen av staden som idag kallas ”Tellandska gården”. Gift 1831 med Eva Maria Hellerström, f 1805 i Linköping, d 1857 i Sthlm. De hade sonen Carl August Richard, f 1832 i Lindesberg, som studerade i Uppsala, var notarie i Stockholm, och som dog barnlös 1861 i Sthlm. Carl Adolf avled d 1868-05-19 i Stockholm.
Apotekardottern Helena Beata Ljungdahl föddes 1800-10-16 i Karlshamn (obs! fel årtal i gamla uppgifter), döptes 1800-10-19, bodde först med hela familjen och apotekarhushållet i gården på tomten N:o 62 norr om kyrkan i Karlshamn, men från 1808-1809 och fram till 1815-1816 är hon skriven på olika adresser i staden tillsammans med mor Anna Beata och lillebror Samuel Lorentz (1809-1869) och en eller ett par pigor. Mamman och alla barnen utom Johan Peter (1793-1827) flyttade i olika omgångar mellan 1809 och 1815 eller 1816 upp till Bergslagen och Lindesbergs stad. Helena gifte sig där 1822 med Carl Gustaf Lundbom från en handlarefamilj i Lindesberg, och flyttade till godset Mellringe utanför Örebro. Hon och maken återvände 1844 till Lindesberg när barnen flyttat hemifrån, och hyrde bostad hos brodern Carl Adolf i huset N:o 21-22 1/2 (“Tellandska gården”). Helena Beata Ljungdahl, fru Lundbom, avled i Örebro stad 1866-04-23.
Helena Beatas dotter Gustava Petronella Lundbom föddes 1822-09-26 i Lindesberg, gifte sig 1842-03-04 på Mellringe i Längbro församling med Alexander Lagergren (1801-1864), och avled 1895-06-08 i Mariefred. Gustava Petronella och Alexander Lagergren fick en son Carl Alexander (1843-1845), och två efterlevande döttrar som hette Fanny (1846-1926) och Aline (1849-1914), och som gifte sig med Carl Rudolf Norström (1832-1906) (5 barn, inga barnbarn noterade) respektive Fredrik de Ron (1841-1897) (2 barn, ännu okänt för mig om det fanns barnbarn).
Helena Beata Ljungdahls son Carl Edvard Lundbom var född 1824-06-15 på Mellringe i Längbro församling (Ånsta-Längbro pastorat, Örebro län) och avled 1870-07-13 i Karlstad. Han gifte sig 1869, bara något år före sin död, med Lotten Munck af Fulkila, f 1842-01-22 i Landeryd, d 1925-04-12 i Sthlm. De fick dottern Hedda Lundbom (1870-1929) som förblev ogift och barnlös och arbetade som bankbiträde i Stockholm.
4) Angående Ljungdahlsfamiljerna från Flöxhult i Älghults socken och Uppvidinge härad, vågar jag påstå att det är möjligt att säga att släkten Ljungdahl från Ljungby egentligen tog slut med Harry Ljungdahls död år 1966, om man räknar strikt gammaldags där en släkt för att räknas som existerande skall bestå av en obruten kedja manliga medlemmar som burit efternamnet med erkända söners rätt efter sin far.
I Harrys fall gäller att han bar namnet Ljungdahl efter båda föräldrarna, då dessa var kusiner! Hans sysslingar Nanny Lejdström, Lennart Lejdström och prästfrun Hedvig Lejdström, gift Sehman, som också levde en bra bit in på 1900-talet, var för övrigt både (halv och hel-)syskon och sysslingar till varandra, samt fostersyskon till Harrys mamma Alma Ljungdahl (1859-1947)… Syskonen Lejdström på Utnäs (vid Strömsholm, i Säby församling, Västmanlands län) bestod av två kullar barn till Johan Robert Lejdström (1821-1904), och hans första respektive andra hustru, Ulrika Juliana Amalia Ljungdahl (1836-1869) och Amelie (Charlotta Lovisa Amalia) Hedenstjerna (1839-1925), vilka var som nämnts tidigare i forumdiskussionen kusiner med varandra. Barnen Lejdström var: Amalia Hedvig Karolina, gift Sehman (1860-1942), Fanny Maria (1862-1894), Anna Ida, barnboksförfattare (1866-1902), Berta Lovisa Götilda (1872-1884), Nanny Celina Elisabet, sångpedagog och kompositör (1874-1959), Robert Gustaf Lennart (1877-BEF 1959), samt fosterbarnet Alma Maria Carolina Ljungdahl, g Ljungdahl (1859-1947), dotter till Johan Oscar Algot Ljungdahl (1816-1863) och Mina Wallin (1822-1898) i Stockholm, gift med lektor Carl Adolf Rudolf Ljungdahl (1853-1911), son till lantbrukare Otto Rudolf Alexis Ljungdahl (1817-1877) och Sophie Lovisa Charlotta Hall (1812-1905) i Kolbäck.
Harry (Carl Oskar) Ljungdahl (1888-1966) hade inga kända efterlevande egna barn, utan hans närmaste släktingar efter moderns död 1947 var hans sysslingar och sysslingbarn ur familjen Lejdström från Utnäs, vilket framgår av dödsannonsen: Karin Hjorth (född Sehman) och hennes barn var närmast sörjande. Harry bodde i Västerås och var enligt uppgifter från olika håll mycket intresserad av att segla, och känd för sitt engagemang i segelsällskapet i Västerås.