Anbytarforum

Titel: SV: auDNA-Finska frälsesläkter
Skrivet av: Leif Tennare skrivet 2017-08-30, 22:40
Ett mycket starkt stöd för mina slutsatser får jag från en empirisk forskningsdisciplin – arkeologi. Arkeologie doktor Lars Bägerfeldt kom redan 2006 fram till ungefär samma slutsatser som jag, i en publikation betitlad  ’När våra förfäders bygder växte fram.’ (Finns på nätet)
 
Han skriver under kapitlet ’Är vi släkt?  Antalet olika förfäder’ följande:

”Med tanke på att våra förfäder bli dubbelt så många för varje generation som vi går tillbaka borde det gå ganska fort att nå alla, men i praktiken blir antalet förfäder betydligt färre. Ganska snart visar det sig att vissa föräldrapar förekommer på fler än ett enda ställe i släktträdet. Dessa ingiften makar emellan med samma förfäder någonstans påverkar det faktiska antalet olika förfäder ganska kraftigt. I genomsnitt brukar det vara ungefär 30 år mellan varje generationsväxling på 1700-talet och 1800-talet och med den intervallen förflyttar man sig 1000 år på drygt 33 generationer. Det teoretiska antalet personer om 1.073.741.824 individer enbart för den 30:e generationen, motsvarar i verkligheten bara omkring 6000 olika personer. Detta framräknade antal har tagits fram i en simulering som ger en viss uppfattning om antalet olika personer, men vi kan förvänta oss ganska stora variationer från detta framräknade värde…Denna beräkning kan uppfattas som realistisk inom en begränsad tid tillbaka och under förutsättning att det inte har funnits naturliga hinder i vägen. Varje form av påtagligt hinder, i form av bergkedjor och hav eller fientligt inställda grannfolk med exempelvis en annan kultur, har minskat antalet personer i hög grad. Mindre hinder i landskapet såsom skogsområden och vattendrag, har också haft en betydelse men inte alls i någon större omfattning.”
 
I den bifogade tabellen visas resultatet av en simulering av 'Olika personer' relativt 'Teoretiska personer' för upp till 30 generationer. För den 20:e generationen anges totalt 2160 unika anor, vilket tillhör samma tiopotens som jag kommit fram till.

Notera att utgångspunkten inte hade någonting med sannolikheten att ärva DNA från en viss generation, utan endast hur många potentiella olika anor som faktisk levde under en viss period i Sverige!

Om något, så har jag överskattat antalet reella anor…

I ett inlägg ovan, skrev jag "Detta leder till att antalet genetiska anor stiger i snitt med 48 % per generation från generation 4 till 17. I verkligheten torde ökningen ligga närmare 100 % i 5:e generationen, och närmare 0% i den 17:e….

Även denna slutsats synes i princip var korrekt - enl. Bägerfeldt var ökningen mellan generation 5 och 6, 80%, och mellan generation 16 och 17, 20%...