Anbytarforum

Titel: SV: auDNA-Finska frälsesläkter
Skrivet av: Leif Tennare skrivet 2017-10-29, 00:13
För att återkomma till själva kärnan i den här tråden – hur stor är sannolikheten att en genealogisk ana på senmedeltiden också är en autosomal genetisk ana?

För att försöka svara på den frågan, så måste man först definiera vad begreppet genealogisk ana egentligen innebär. I de studier jag tagit del av, så används begreppet synonymt med det teoretiska antalet anor för varje generation, helt bortseende från det faktum att antalet teoretiska anor de facto mycket snart överskrider den befintliga populationen.

Mer logiskt bör begreppet genealogiska anor definieras som de reella anor man sannolikt har; de som Lars Bägerfeldt rubricerar som ’Olika personer’ (Se svar #135). Dessa till antalet begränsade reella personer, fyller tillsammans alla platserna i den teoretiska släkttavlan!

Sannolikheten att en reell ana också är en genetisk ana torde klart överskrida de teoretiskt beräknade nivåerna.

Utgående från de värden som Bägerfeldt anger som antalet ’Olika personer’ i varje generation – kombinerat med ’standarddata’ för teoretiska anor - så har jag uppskattat sannolikheten för att de reella anorna är genetiska anor.
 
Det bästa sättet att beskriva hur jag gått tillväga, är att ge ett exempel. I generation 15 - vilket Bägerfeldt anger som generation 16 - så anger han att antalet olika personer uppgår till 960. Detta innebär att dessa i snitt återfinns på ca 34 platser i släktträdet p.g.a. anförluster. Då sannolikheten för att en teoretisk ana i 15:e generationen också är en genetisk ana är ca 2 %, så är sannolikheten att den teoretiska anan inte är en genetisk ana 98 %.

Då den reella anan fyller 34 platser i trädet, så är sannolikheten att denne inte är en genetisk ana 0,98 upphöjt till 34, vilket blir ca 50 %

Detta innebär alltså att sannolikheten – i detta exempel - för att den reella anan i 15:e generationen också är en genetisk ana uppgår till 50 %!

Den av mig redovisade sannolikhetskurvan ska enbart ses som en utgångspunkt för vidare forskning – men den torde redan på denna nivå vara betydligt mer korrekt än de teoretiska produkterna vilka inte innehåller några anförluster…

Påpekas bör, för säkerhets skull, att jag kopierat den teoretiska kurvan, men tyvärr slarvat bort källan. Det är alltså inte jag som skall ta åt mig äran av det teoretiska arbetet...