NULL
Skriv ut sidan - SV: Sjötullinspektor Erich Gollsten
Anbytarforum
Titel: SV: Sjötullinspektor Erich Gollsten
Skrivet av: compleo skrivet 2018-03-12, 21:44
Precis som Constantinus tidigare konstaterat »Att forska i Ingermanland är vanskligt», eller som den skicklige framlidne Georg Luther uttryckte sig i sin uppsats Släkten Turdfjälls väg från Österbotten via Nyen till Västerbotten i SoH 2002:1, »Släktsammanhangen i Ingermanland på 1600-talet är vanligen svåra att utreda eftersom de bevarade källorna är knappa».
Sannolikt krävs flera månaders arbete för kartlägga släkten Gollsten mer grundligt.
Innan man påbörjar detta arbete bör uppgifter som är vaga rensas bort. Håll dig till förstahandskällor eller andrahandskällor som pekar tillbaka på en eller flera förstahandskällor. Håkan Skogsjö i uppsatsen Om bryggor och bojar,
»Så kallade förstahandskällor är nästan alltid bra, medan andrahandskällor är mindre bra – eller i värsta fall rent ut sagt farliga. För släktforskaren är de vanligaste förstahandskällorna officiella dokument: kyrkböcker, bouppteckningar, rättegångsprotokoll och skattelängder. De är för det mesta skrivna ungefär samtidigt som händelserna som de omnämner inträffade. Det gör dem mycket tillförlitliga. Andrahandskällor kan vara släktutredningar som du får från andra forskare eller uppgifter som du hittar i tryckt litteratur eller på Internet. Förhåll dig skeptisk till dem.»
Exempelvis uppgifterna tagna från nätet om borgmästaren Erik Gollstens barnaskara, döttrarna Helena och Elisabeth verkar tagna ur luften, jämför männen Johan Ulrik Törne och Markus Helsingius profiler på Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852.
Skogsjö, »Födelse-, vigsel- och dödböckernas uppgifter fungerar som bojar för släktforskaren. De ger dig en fast punkt: den 28 juni 1713 föddes en Erik Andersson, den 12 maj 1778 dog en Erik Andersson. Det är mycket viktiga uppgifter. Men du måste också finna källor som inte bara säger vad som hände ett visst datum utan också överbryggar tidsspann, som kan fungera som bryggor i forskningen. Husförhörslängder och bouppteckningar är exempel på förträffliga bryggor.»
Att studera uppsatser om rör sig i samma område och tid är förstås en bra utgångspunkt, tidigare nämnda Luthers uppsats använder fltigt rådstugurätts- och kämnersrättprotokoll från Nyen, Finlands Riksarkiv. Åtminstone en del av dessa finns digitalt, http://digi.narc.fi:
Vid genomgång av register som finns längst bak i volymerna till några årgångar av rådhusrätten i Nyen kan följande slutsatser dras:
Barn till borgmästare Gollsten: *Petter, sekreterare. *N.N. gift med stadsmedicus i Narva Johan Justin (Justus) Dönell. *Gustaf, var över 15 år 1694 21/4. *Carl, var omyndig 1693. *Anna(ej nämnd med namn), gift med handelsmannen i Nyen Robert Cumming *N.N, gift med en kyrkoherde i Kattila
Stadsbokhållaren i Narva Gustaf Gollsten, Archiv für die Geschichte Liv-, Est- und Curlands. Band VI, s. 262 [https://books.google.se/books?id=Io1KAAAAcAAJ] och i Elgenstierna under Reiher nr 746.
När det gäller Erik går det inte säga med nuvarande information hurvida han var en son till borgmästaren eller ej, dock tyder fadderkretsen, tidsperioden och platser på ett nära släktband med borgmästaren.
Vilket övrigt källmatrial som finns tillgängligt för Nyen och Narva bör grundligen utrönas.
Narva literata (1703), S. D. Geerkens, bör undersökas.
Att borgmästaren var densamma som den Erik som blev student i Dorpat 1646 håller jag troligt eftersom han har rätt studiebana samt passar in tidsmässigt och platsmässigt, Edestam upper också att kyrkoherdens barn kallade sig just Gollsten. Att han hade svenska rötter indikeras av följande:
Opuscula Historica Upsaliensia 15, Motsättningarnas Narva, Jaak Naber, s. 132, 136
"Så sent som 1691 var Karl XI nödsakad att föreskriva Åbo hovrätt att hålla noggrann uppsikt över att i Narvas rådstugurätt rättegångarna skulle gå till på samma sätt som i alla andra domstolar i riket. Hovrätten föreskrev i sin tur för Narvas råd, att rättens ledamöter "måste nu äfwen som wedh andra Instantier skeer, fortsättia deras Arbete på dett Swenska språket". Eftersom stadssekreteraren Petter Gollsten var den ende svenskkunnige rådstjänstemannen, anförtroddes han också notarietjänsten."
"I fortsättningen beaktades "svenskhetsgraden" alltid vid valet av nya rådmän. Men återigen blev det uppenbart, att det inte fanns tillräckligt förmögna och rådskvalificerade etniska svenskar i Narva. Så rapporterade Sperling till kungen 6 maj 1687, att han försökt utnyttja alla möjlig heter att effektuera kungens resolution från 25 juni 1684 om den nationella kvoteringen i Narvas magistrat. När en rådman förra året dött, befordrades den dåvarande sekreteraren, en tysk, till denna lediga råd mansplats, och en "skicklig svensk man" (Peter Gollsten) anställdes som ny sekreterare."
Studenten Eriks övriga syskon som Edestam räknar upp bör undersökas vidare, det är möjligt att några av dem avled utan barn och även kan lösa upp släktpusslet över Östersjön. Ett av dessa syskon var Ebba Golstenia som begravdes 1693 i Horns sn (R) i en ålder av 60 år.
Förslag på vidare litteratur, Amnehärad och Södra Råda (1963), E.H. Cederbom; Karlstads stift herdaminne Band IV:Nordmarks kontrakt Gillbergs kontrakt Nors kontrakt, Anders Edestam; Skara stifts herdaminne, J.W. Warholm; Album academicum der Universität Dorpat 1632-1710, Arvo Tering.