NULL Skriv ut sidan - SV: Kråka

Anbytarforum

Titel: SV: Kråka
Skrivet av: Markus Gunshaga skrivet 2018-04-18, 19:22
Hej Rolf!
 
Nu har jag kikat i Riksregistraturet, där jag upptäckte att de brevfragment som du postade här ovan den 30 juli bildar avslutningen på Karl XI:s brev i ditt senaste inlägg. Hela brevet finns avskrivet i Riksregistraturet 1523–1718, volym B:377 (jan.-mars. 1667), sid. 150v–151v, och med utgångspunkt därifrån kunde jag pussla ihop och transkribera hela brevet från gårdsarkivet såhär:
 
”Wij CARL medh Gudz nåde, Sweriges, Giöthes och Wän-
des Konung och Arffurste, Storfurste till Finn-
landh Hertigh uthi Skåne, Estlandh, Lijfflandh,
Carelen, Brehmen, Wehrden, Stettin, Pommern, Caßu-
ben och Wänden, Förste till Rügen, Herre öfwer
Ingermanlandh och Wißmar, Så och Pfaltzgrefwe
widh Rhein i Beieren till Gülich, Clewe och Ber-
gen Hertigh, Giöre witterliget at Oß hafwer
framledne fendrickens Jon Kråkas effterlåt-
ne Enkia hustru Ingeborg Arwedzdotter kla-
geligen tillkienna gifwit huruledes dhett otton-
dedels hemmanet Stockholms Bråtten i Wäster-
giötlandh, Kinna Häradh och Giötene gäldh be-
läget, hwilket hennes Sahlige Mans fader i
Konung Carl dhen Niondes (Höglofligh i åminnel-
ße) tijdh på stubberättigheet hafwer uptaget,
och hennes Man efter 30 åhrs Krigstienster af
hennes Maij:t drottning Christina Wår högtäh-
rade frumoder, hafwer bekommit Lijfstijds frij-
heet uppå der af hon och, sedan hennes Man i sista
danske frijgden i Rijksens tienst på Wännersborgs
Elf ynkeligen omkom, hafwer på någon tijdh
hållet rustning såsom för ett ottondedels hem-

man, skall nu sedermehra wara i Militieboken
infört för ett fierdedels hemman, hwarföre det
intet skall giöra skäl såsom Häradstingets bewij-
set uthwijsar; Underdånigst anhållandes Oß be-
hagade hennes Sahl: Mans långlige Krigstienster
sampt hennes fattige lägenheedt medh nåder ansee,
så at hon nu på sin ålderdomb icke måtte blifwa
huuswill, uthan wijdh ofwanbem:t hemman, derpå
hennes Sahl: Man och deß fader så mycket hafwa
kåstat, på något giörligdt sätt uthi sin lijfstijdh
handhäfd och bijbehållen. Detta hennes underdånige
anhållande hafwe wij medh nåder anhört, och af
gunst och nåde iämwäl och i betraktande af ofwan-
bem:te skäl och orsaker, men särdeles samme fen-
driks långlige Krigstiänster, deruthi han och sitt
lijf hafwer tillsatt, nådigst welat deß effter-
låtne Enkia Ingeborg Arwedsdotter förun-
na och effterlåta efftersom wij hermedh och i
Krafft af detta wårt öpne breff henne unna
och effterlåtha mehrbem:te hemman Stockholms
Bråtten uthi sin lijfstijdh fritt att niuta, bruka,
behålla och besittia, aldeles medh densamme frij-
heet som hennes Sahl: Man det effter ofwanbem:te
hennes Maij:z Drottning Christinæ lijfstijds frijheets

bref innehafft niutit och besuttit haffwer. Här
alle som wederböre enkannerligen Wårt Krigs
och CammarCollegium sampt Landzhöfdinger
hafwe sigh at effterrätta icke tillfogandes eller
tillfoga låtandes mehrbem:te hustro Ingeborg
Arweds dotter heremot hinder, mehn, eller för-
fång i några måtto nu eller framdeles. Till
yttermehra wißo är detta medh wart Kongl: Se-
cret och Wår Högstährade älskelige kiäre Fru-
moders, sampt the andre wåre och wart Rijkes
respective förmyndares och Regeringz underskrijft
bekräfftat. Datum Stockholm d: 21 Februarij An-
no 1667.                                                         
                      Hedwig Eleonora.”

Jag är lite osäker på de övrigas namnteckningar, men utöver änkedrottningen Hedvig Eleonora (1636-1715) ska de undertecknande, enligt Riksregistraturet, vara ”S. Bååt. L.v.d.L. G.O.S: M.G.D. G Soop”, alltså herrarna i den dåvarande förmyndarregeringen, riksskattmästaren friherre Seved Bååt (1614-1679), krigsrådet och fältmarskalken friherre Lorentz von der Linde (1610-1671), riksamiralen greve Gustaf Otto Stenbock (1614-1685), rikskanslern greve Magnus Gabriel De la Gardie (1622-1686) och lagmannen friherre Gustaf Soop af Limingo (1624-1679).
 
Även brevet från drottning Kristina 1649 hittade jag i Riksregistraturet 1523-1718 (volym B:260, juli 1649, sid. 96v–97), och fast stavningen skiljer sig en del (ibland saknas hela ord) transkriberar jag gårdsarkivets brev såhär:
 
”Wij Christina medh Gudz nåde, Sweriges, Göthes och Wendes
uthkorade drottningh och Arffurstinna, Storfustinna till Finlandh,
Hertiginna af Estlandh och Carelen, Fröken öfwer Ingermanlandh.
Göre witterligen, att Wij af gunst och nåde, så och uthi anseende
af dee långlige och trogne tiänster som Oß och Chronan Wår troo
tiänare och Fendrich, Ehrligh och Manhafftigh Joen Bengtßon
här till giordt och bewijst hafwer, och them han än ytterligare
så länge han lefwer och förmår, att göra och bewijsa, förplick-
tadh wara skall, hafwer undt och effterlåtit, som Wij här medh
och i detta Wårt öppne breefs Krafft unne och effterlåte honom
ett Wårt och Chronans hemman uthi Halmstadh socken och Kinne-
häradh, Stockholmsbrotten benämd, att niuta, bruka och behålla
qwitt och fritt för alle wiße och owiße uthlagor /: extraordi-
narie Krigzhielpen, Kyrkiotijonden, byggningz- och Saltpetters-
hielpen undantagne :/ till sin lijfstijdh. Där alle som detta
widkommer, weette sigh tillbörligen att effterrätta, icke
görandes här emoth i någon måtto. Datum Stockholm
den 7. Julij Ao. 1649.
Christina”

Stort tack för källhänvisningarna i ditt senaste inlägg! Jag ska undersöka samtliga källor, och fortsätta mitt arbete med att utreda fänriken Jon Bengtsson Kråka och hans ättlingar. Att Jons far omnämns i Karl XI:s brev 1667 är ju en viktig ledtråd, som får mig att fundera kring ifall det är möjligt att lokalisera en Bengt på Stockholmsbråten under 1600-talets första årtionden? Jag är tyvärr inte så bevandrad i västgötsk arkivforskning i äldre tid, men misstänker att det kan finnas bevarade skattelängder eller liknande?
 
Bästa hälsningar,
Markus