Det brukar hänga ihop med sådant som vilket yrke man hade. Om du nämner yrkena för dessa personer (inkl. Erikssönerna) kan det vara möjligt att ge en förklaring för dessa fall.
Hej! Den äldre Heggelund (Jöns) har jag inga belägg för mer än att han finns i födelseboken för sonen Eric (Fränninge CI:1 b.560 / s.51). Eric Heggelund var arrendator per hans dödsnotis (Fränninge CI:3 b.157 / s.363), står inget om yrke i den försa HFL för församlingen (Fränninge AI:1 b.76 / s.75) i den andra församlingsboken står det "Arrendator Enkl." (Fränninge AI:2 b.335 / s.330). Erics son Christopher Ericsson var åbo (Fränninge AI:2 b.228 / s.223), i hans sons födelsenotis (Christian) så står han som "Christopher Ericsson Heggelund" (Fränninge CI:2 b.580 / s.53). Det enda andra barn jag vet Eric Heggelund fick var en flicka, och hon har också patronymikon som efternamn.
Man var ju alltid -son/-dotter (fast "okända fäder" ställde till det). Till detta kunde man lägga ett annat namn, vanliga är sådana av typen natur+natur (Hägg+lund). Detta bestämde man själv, det var inget man fick. Erik bestämde alltså att han skulle heta Häggelund som sin far, han kunde lika gärna ha tagit något annat namn. Sådana namn var "obligatoriska" för soldater, vanliga bland hantverkare, men förekom undantagsvis bland lantbrukare också. Mitt kommer från ett soldatnamn 1823, en del släktgrenar (både män och kvinnor) behöll det, andra gick tillbaka till patronym.
Intressant! Undrar varför han valde att ha samma efternamn som sin far? Något man troligen aldrig kan få reda på känns det som. Synd att lagen gällande efternamnsbyte inte kom tidigare än vad den gjorde, upplever det som att folk bytte namn mer förr.