Titel: SV: Skumpe
Skrivet av: Nils Hård af Segerstad skrivet 2018-10-21, 14:12
Hej Gerd! Det var intressant att ta del av dina uppgifter om släkten Skumpe. Här kommer ytterligare bidrag:
Skånings hr renov dombok 1634 , mars (vol 6 bild 1460): Jöns Skumpe och Erik Päderrsson i Saleby ”om den kjortelen som de klandra om sålunda att Erik skall göra Jöns för halva kjortelen, varmed köper mark emot mark …. Skall Erik giva Jöns …. mynt … han skulle hava som stod igen på hans möderne.”
Skånings hr renov dombok 1639 VT: (vol 8, bild 3360) : Framkom korpralen Jöns Skumpe i Jung och angav profossen Erik Nilsson för att 1637 den 9/11, när laga ting hölls, skulle Jöns anklagat Erik Bryngelssons hustru och hennes syster för att de för 3 år sedan, då han (Jöns) var på tåg i Tyskland, avhänt honom en liten kviga, som de slaktat och efter bekännelse blev hon sedan dömd. Därpå framkommer Jöns´ syskon och klandrar nu Jöns om skattejord, som dem tillhopa var arvfallna, vilket han tillstod. Han skulle sedan bege sig till profossen Erik Nilsson, vilket han ock omsider måste göra och strax han kom dit satte Erik honom i handklovar, med Erik B, vilken han tillförende hade intagit och sade sig dem vilja föra till Hogentorp (?). Då erbjöd sig löjtnanterna Lars Jonsson och Nils Biörsson att vilja gå i löfte för Jöns, vilket han i förstone ingalunda ville ta emot, förrän lagläsaren måtte stiga av från Rätten och med flitig förmaning honom förhålla att ta emot löftet, vilket han också gjorde. Jöns hade angivit samma sak om tjuveriet på laga häradstinget som hölls här i häradet 1636 den 8 november i Edsvära och då var förbemälta hustru inte tillstädes så kan för den skull inget till saken göras och uppsköts saken till nästa ting. (Lite svårtolkat, ej ordagrant här).
Jung C:1, kyrkoräkenskaper: 1668: En silversked, som Jöns Skumpe 1666 skänkt och som nu är uti kyrkkistan – samma sked tog Alguth Skumpe igen och lade 5 …stycken (dvs pengar i stället).
Skånings hr dombok (ej renov) 1691 HT, laga uppbud nr 10, bild 119: Skattejord i Skumpegården i Jung försålt av Lennart Gunnarsson till kyrkoherde Asmund Todijn utom börd, varför rusthållarna Anders Hansson, Måns Skumpe och Algot till börds lösa (ville), men hade inga pengar, så köpet gick igenom.
Skånings hr renov domb 1629 juni (bild 2030): Framkom för Rätten Jöns Skumpe i Jung med sina systrar Gunnur och Märit och begärde en avräkning (?) dem emellan om ”deras fäderne och möderne, efter de nu döda äro, vilket företogs först om deras bogiften (?) efter Jöns emot deras …. fått haver … som han efter nu inget fanns så mycket i boet att Jöns kunnat få sin bolott (?)…” Systrarnas farbror Hans Skumpe omnämns.
Skånings hr renov dombok 1642 (vol 10, bild 510), juli, § 36: Framkom Sven Göstafsson i Väster Vånga (en nämndeman), fullmyndiggjord av S(alig) Jon Månsson i Graffnäm (?) uti Kåkind. (Ett Graven finns i Kyrkefalla sn i Kåkinds hd) att giva Anders Hansson Skumpe och hans syskon laga fång på en systerlott i Skumpe gård i Jung, som deras fader S(alig) Hans Skumpe och S(alig) Joen Månsson köpt hade, och därför givit reda penningar 12 ½ d. Item fullmäktig av Brita Olofsdtr att sköta och skaffa bem Anders Hansson och hans syskon en systerpart i samma gård, varför var givet 8 d. Än fullmäktig av Ingeborg Olofsdtr att skaffa bem Anders Hansson och hans syskon en systerlott i samma gård, vilken ock till fullo nöje var betald. Sist fullmäktig av hustru Kaisa Olofsdtr att giva … bem Anders Skumpe och hans syskon laga fång på en systerpart i samma gård, varför var givet 5 ½ d silvermynt och 4 …. som …. och …. Köpebrev, ty avhände nu förbem Sven Göstafsson … jordeparter i Skumpegården ifrån ovannämnda personer och till Anders Hansson och hans syskon …. Lagbudet och lagståndet.
(Kommentar: Jon Månsson bör vara far till bl a Jöns Skumpe?)
Ur källorna om Jon Månsson i Gravan, Kyrkefalla sn:
Landskapshandlingarna 1611 : 18: Kåkinds hd: Bland ryttare: Joen i Graffuen.
Landskapshandl 1617:11, Kåkinds hd, Kyrkefalla sn : Bland ryttare under Nils Asserssons fana: Joen Månsson i Graffuen.
Landskapshandl 1618 : Kyrkefalla sn: Jon i Grafuen.
Landskapshandl 1620 : 12: Kyrkefalla sn: Jon i Graffue.
Kåkinds hr renov domb 1621 feb (bild 1160): Framkom Olof i Hulan (?) och klagade till Jon i Grafuen att han hade i sin ägo en ko och 2 oxar för hans räkning, vilket O sade sig ”numera” kunna bevisa med hjälp av vittnen. Jon erkände att han många gånger kunnat fånga in den andres boskap och ville utfästa en 6-mannaed för att bevisa sin oskuld. Vidare anklagade Olof Jon för att ha slagit hans piga en blånad och slagit hans hustru så blodvite uppstod. Han skulle också ha slagit Olofs ”gosse”. De ingick förlikning i frågan. Därefter följer några svårlästa ord och namnges Mårten Talman (stamfar över den kända västgötska militärsläkten Krum, se utredning på nätet), löjtnant under Mårten Hemmingssons (senare adlad Lindeberg) kompani. Möjligen fick Jon i Grafven böta 50 rdr?
Landskapshandl 1624:10: Ryttare under Erik Soops fana ”besitta och hava fritt desse …. Hemman uti Kåkinds hd och Fogelåsa gäld”: Joen Månsson i Grafuen, korpral.
Landskapshandl 1626 :15 (bild 99): Under Erik Soops fana, ”boskapspenningar”, dvs boskapshjälp: Kyrkofalla gäld: Corporalen Jon Månsson i Grafuen, ”utav sina tilldels bönder” : 45 daler. (Under Erik Soop i ättartavlorna läser man att hans västgötska ryttare var inblandade i några hårda strider med polackerna 1627, kanske var Jon Månsson en av de som stupade då?)
Landskapshandl 1627 : 5 : Kyrkofalla sn: ”Ryttarkorpral Jonn i Grafven på rusttjänst” samlat ihop pengar från bönderna. Fundering om Jon Månssons hustru: Jöns Skumpe fick ju en son med det ovanliga namnet Algot (Algut). Var kom det ifrån? Kan man tänka sig att Jöns´ morfar hade detta namn och var identisk med nedanstående ryttare Algot i Gravan, tydligen ihjälslagen i Stockholms skärgård ca 1602? Hans dotter var kanske gift med Jon Månsson (från Jung o Skumpegården?), som därmed övertog ryttartjänsten från sin svärfar på Gravan?
Skånings hr renov dombok 1615 april (bild 130): Kom för Rätten Anders Nilsson i Rylanda, Zachris Andersson i Tyristorp, Sigge Assarsson i Skalmäja, Måns Nilsson i Kvänum och Olof Helsing i Skärlycke (?) och vittnade betr det dråp som Anders Andersson i Tyristorp var anklagad för. År 1602, i Stockholms skärgård, hade tre ryttare, Anders Brinck, Karl i Borköö och Algot i Graufvan rott ifrån det skepp de varit på och hos några bönder stulit kläder och när de återkommit till fartyget hade de inte kommit överens om bytet utan startat ett ”parlemente” sins emellan. Därför hade skepparen Anders Andersson sagt att de skulle straffas. Han skulle med en båtshake slagit dem, så att de dog. Talas om en kvartermästare, kanske avses den i nästa notis nämnde Anders Nilsson. Nu ville AA stadfästa en 12-mannaed till nästa ting att det aldrig varit hans vilja att döda männen. (Reservation: En svårläst notis, kanske det inte gick till precis som här refererats)
Domb 1615 maj : Anders Andersson var nu ej själv tillstädes utan bortrest. Nu framsteg för Rätten Anders Nilsson i Rylanda, ”fordom kvartermästare under Västgöta ryttare”, och presenterade edsmännen, som namngavs, vilka betygade att AA inte med vilje utan ”i hastighet och obetänkt” slagit ihjäl de tre ryttarna. År 1602.
Skumpe-anknytning till Järpås: Skånings hr domb 1646 juni (vol 12, bild 2720), Skånings hr § 17: Framkom Anders Persson i Ufveredstorp (Uvered är en annexfs t Järpås) på sin mors, Kerstin Olofsdtr, vägnar i Jung och skötte och skaffade åt fänriken Jöns Skumpe i Jung en systerpart i Skumpegården med 5 5/11 xx smörränta, för vilket gavs 7 rdr och en kung Carls daler…till gott minne. Alltså avhände sig AP från sin mor ”och alla hennes arvingar” och tillägnat Jöns S ohh Kerstin Bengtsdtr ”med alla tilliggande lägenheter i Wålhängen (?), Töres, Närby och …?. (Kommentarer: Denne Anders Persson är ej densamme som AP i domb 1651, bild 550, för han var lagläsaren. Kanske var Kerstin Olofsdtr syster till de tre systrarna Olofsdtr, som säljer andelar i Skumpegården i fallet från 1642 här ovan?).
Detta kanske var lite att bita i för Skumpe-forskarna ? Med reservation för felaktiga tolkningar.