NULL Skriv ut sidan - Hans Ersson i Stensund, Sorsele

Anbytarforum

Titel: Hans Ersson i Stensund, Sorsele
Skrivet av: Erik Holmlund skrivet 2014-01-14, 01:45
Vid tinget i Grundsunda 1684 20 feb hade lappfogden Könik Olofsson Kuuths efterlämnade änka Malin Burman inlämnat en klagoskrift emot Karin Olofsdotter i Önskan, som gjort en serie intressanta (och uppenbarligen ärekränkande) utfall på kyrkovallen, gentemot hela familjen, kanske i synnerhet mot den sedan ca 12 år salige Könik Kuuth, men även mot Malin Burman själv och hennes två döttrar. Ett mål som i högsta grad är intressant i fallet Barbro Köniksdotter, Hans Erssons hustru. Tack till Teo Sundin som gjort domboksavskrifterna, och tack till stadsbiblioteket i Örnsköldsvik, där avskrifterna gjorts allmänt tillgängliga. Och stort tack till de i målet inblandade kvinnorna. Utan deras träta hade dessa utsagor aldrig bevarats för eftervärlden.
 
§ 7
 
Hust: Malin Burman inlade i Rätten en klagoskrift emot Karin Olofsdotter i Önskan, såsom hon förutan vad ord som hon med dottren Karin Köniksdotter växlat, de där skamlige varit på Kyrkovallen om S.Andreae dag förledit år icke förskont de frånvarande, utan
 
1./  kallat henne Lögnerska, som inlagt i Rätten lögnareskrifter,
2./  dottren som frånvarande var en hora, så väl som den som tillstädes var.
3./ Men som i Jorden ligger en horkarl, begärandes att på sådant ett laga straff följa måtte, och hennes hus till dess ära och reputation restitueras. Karin Olofsdotter klagade vice versa att hon av hennes dotter Karin Kuut överfallen blev med en hop smädeord i det hon först i Kyrkan tilltalte henne om en bindel, som kom deras piga till, den hon på pigans vägnar igen begärte, och som hon svarade henne pigan skola få sin bindel igen, enär hon får sitt Taffzkläde av pigan. Säger Karin Kuut, få hennes bindel igen, eljest lärer hon intet vackert hedra dig. Hon frågar varföre hon henne hedra skulle? Då begynner hon kalla henne Ryttarehora, Soldathora, jag håller dig för en Påstrukin hora, det henne svårliga förtröt, att hon av en person den hon intet kände skulle få sådant höra. Nekade sig talt om Modern, fader och systern det som deras ära angick. H: Malin sade dottern henne intet kunnat så överfalla som hon säger, där denna icke först med sin skamlösa Mun begynt sålunda, Gud nåde oss för dig såsom man intet kände dig. En hora äst du, en hora är syster din. Far din gick i Lappmarken och gjorde horungar, och Mor din en lögnerska som inlade i Rätten Lögnareskrifter.
 
Härover avhördes följande vittnen,
 
Nl:  Johan Erichsson i Fanbyn efter avlagd vittnesed betygade att Andersmässedag enär desse Stintor vore komne med varandra i trätomål på Kyrkovallen hörde han intet mera som han kan eftersäja, än, då de skildes åt, den ena gick österåt, den andra västeråt, sade Karin Olofsdotter i Önskan, en mörjerlig Man var far din, en Lappkäringridare var han, eljest ock att de horkalla varandre. Hörde ock att Lögnareskriften nämdes, Nl:  Mor din inlade i Rätten en lögnareskrift här. Den andra svarade, det lög du, min mor är en ärlig hustru, men du äst en hora, och en hora skall du vara till dess du det bevist.  
 
Nils Håkansson i Skede efter avlagd vittnesed bevittnade att då han hörde ljud av deras trätomål, sedan det var ändat, steg han utur stallen, och hörde därav intet mera, utan Karin Olofsdotter i Önskan sade, där du äter, så lär du.
 
Brita Mårtensdotter, en piga om sine 20 år, den ingen någon oärlighet hade att bevisa, avlade sin vittnes ed och berättade, att Karin Olofsdotter i Önskan kallade Karin Köniksdotter en hora, den andra kallade henne en Soldathora och en Knektehora igen, den andra sade åter en hora är du, och en hora är syster din, och en mörjelig Qwinna är Mor din, som lade Lögnareskrifter i Rätten här om året. Och när de voro gångne ifrån varandra sade Karin Olofsdotter, en Mörjelig Man var far din och som gick i Lappmarken och gjorde horungar. Vilken som först begynte horkalla annan, visster hon intet betyga.
 
Karin Joensdotter, en piga om sine 15 år, betygade att då folket var kommit utur Kyrkan Andersmässdagen, och hon skulle gå i Ladan efter halm, blev hon varse Karin i Önskan stående intet långt ifrån Klockstapeln, som ropade en mörjelig Man var far din, nog känna vi honom, han gick i Lappmarken och gjorde horungar, du och din syster äre horor I. Den andra ropade däremot, du skall vara en hora till dess du bevisar mig eller min syster något horstycke.  
 
Hust. Karin Hansdotter i Öden efter avlagd vittnesed betygade, att hon varken hörde begynnelsen eller ändan, utan när hon kom i stegluckan hålla de på att träta. Då säger Karin i Önskan, de orden skall du svara mig före. Ja säger den andra, en knekt hoora och en Soldathora äst du, mera hörde hon intet, utandå skulle skiljas åt, trätte likväl mera öster om boden. Vad det var hörde hon intet.
 
Märit Eriksdotter i Skede bevittnade, att hon varken hört begynnelsen eller ändan, utan Karin Köniksdotter kallade Karin i Önskan en hora och en Knektehora, mera hörde hon intet. Sedan vittnen sålunda voro avhörde, togs saken av Rätten uti noga överläggande, stannandes i följande slut:
 
R:  Emedan desse unge personer, J: Karin Köniksdotter Kuut ifrån Anundsjö socken och Länsmansdottren i Grundsunda Karin Olofsdotter i Önskan äre utav ett rägge tilfälle rakade med varandra uti trätomål,  som likväl tillförne varandra aldrig sett eller känt, uti vilken träta de varandra givit okvädinsord av hastige mode, ty plikte de å bägge sidor sine 3 marker Smt vardera efter det 43 Cap: Tingmb, vilka böter fördubbles efter det var hänt och skett på en Kyrkodag och Kyrkovallen. Men för det Karin Olofsdotter i Önskan vid samma tillfälle icke förskont de frånvarande, utan Karin Köniksdotters Sal:  Fader, som i jorden ligger, Modren och Systern än i livet med okväde ihågkommit, det vittnen betygat, ändock hon intet sådant tillstå velat,  förklarat sig med dem intet annat veta än ära och gott, ty pliktar hon för sådant obetänkt tal sine 12 marker Smt för dem vardera efter det 31 Cap: ådst:b: Stl, alldenstund det skett var emot så hedersamt folk uti sådan freqvens på Kyrkovallen. Och de restitueras till sin honeur, ära och resput på alla sidor
 
 
Här kan man låta sig påminnas om att Grundsunda ligger i norra Ångermanland, och den lappska kvinna med vilken Könik Kuuth hade anklagats för hor vid Åseletinget(se längre upp i denna tråd), Lucia Andersdotter, gifte sig med lappen Erik Persson i Åsele lappmark, som senare kom att flytta till skattelandet Örträsklandet, det allra nedersta/sydliga av skattelanden i Lycksele lappmark, ett skatteland som gränsade mot Ångermanland. Inte allt för långt geografiskt avstånd till Grundsunda. Att Grundsundaborna intresserade sig för Könik Kuuths förehavanden kanske även hade en viss koppling till att Könik Kuuths syster var prästhustru i Grundsunda, och således hade släkt i Grundsunda. Och att hålla sig á jour med vad maktens män har för otvättade bykar har alltid varit hett stoff hos gemene man.
 
De rykten som omgav Könik Kuuth, även långt efter hans död, är självfallet något man bör ta i beaktning i fallet med Hans Erssons hustru Barbro Köniksdotter, som ju på sin ålders höst predikade på samiska i Sorsele, i den onyktre prästens frånvaro(se tidigare inlägg i tråden). Uppväxt med en samisk mor och en samisk styvfar så var det fullt naturligt att hon behärskade samiska språket.
 
Och visst är det rykten, men det är uppgifter från samtiden, och utsätts man för både åtal om hor med en lappsk kvinna och rykten som uppenbarligen vägrar klinga av långt efter ens död, om att ha avlat horungar i lappmarken så är det högst sannolikt att det finns åtminstone något bakom dessa rykten. Och i tillägg till de uppgifter vi hade tidigare, från åtalet i Åsele, som ju handlade om hor, så har vi nu, med uppgifterna från Grundsundatinget, 20-talet år senare, uppgifter om att horet gav upphov till horungar. Könik Kuuth var inte unik. Det finns många andra fall av att lappfogdar och birkarlar dragits inför skranket för hor i lappmarkerna.  
 
Några konsekvenser som detta får för diskussionstrådens huvudman:
-Hans Erssons svåger den lappske skickaren Mårten Andersson behöver inte nödvändigtvis ha varit gift med en Eriksdotter. Det kan även ha varit en Köniksdotter, eftersom det talas om horungar, alltså pluralis.
-En ny möjlig faderskandidat till Hans Ersson seglar upp, lappmannen Erik Persson. Giftermål mellan icke-blodsliga styvsyskon var tillåtet. Nåväl, mycket finns kvar att ta upp rörande Hans Erssons fäderne, och andra i tråden redan omnämnda kandidater finns det flera anledningar att återkomma till.
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2014-01-14 01:54)