NULL
Skriv ut sidan - Kyrkoherde Brodde Svenonis i Rogberga
Anbytarforum
Titel: Kyrkoherde Brodde Svenonis i Rogberga
Skrivet av: Ulla Esping skrivet 2001-04-10, 22:39
Niclas! Det blev rivstart för mig som ny i Anbytarforum och givande.Jag har gått igenom tre debatter:Brodde Svenonis, Tolkning av text och ätten Bååt. Det var ganska länge sedan jag sysslade med Broddesläkten. Glad att jag sparat alla anteckningar och smålappar. Jag ger mig inför dina bevis och argument, som är övertygande. Än så länge finns inga bevis för släktskap mellan Brodde och Mickel. Påvel Haraldssons mening om Nils Eskilssons måg som var dragon etc.har jag hela tiden tyckt vara konstig. Och intuition skall man inte förakta. Att jag gick på kyrkoherdarnas underskrifter som arvingar i contractet utan att uppmärksamma att det var fel generation när det gäller Barck var oursäktligt och jag undrar om inte Hornaeus vid den tiden fortfarande var gift med första hustrun.
Men en del talar fortfarande för att Kerstin var Mickels barnbarn. Gården Lockarp som Eskil fick i donation 1624 är granngård till Boarp och Brodde träffade väl den unga privilegierade Kerstin. Och så det här med namnen på döttrarna. Det var ju vanligt att barnen fick far- och morföräldrars namn och att en del namn går vidare i släkten. Här finns både Britta, Anna, Sara och Kerstin som går igen i Brodde/Lindbomsläkten. Detta är ju inga bevis men kan vara ledtrådar.
Det är förresten skäl till att jag tvekar inför ditt förslag att Kerstin skulle vara dotter till Märta Persdotter och Nils Bosson. Någon mer Märta hittar jag inte. Att Brodde var vittne åt Gyllenfalk var naturligt. Långåsa ligger i Barkeryd, Broddes hemsocken och han var ju både rusthållare, ryttare och dessutom vällärd. Båda hade kommit hem efter krigsslutet och ville kanske i tacksamhet tillsammans med sina fruar ge en gåva till kyrkan. Kan inte se något hållbart argument för din teori. Det kanske kommer.
I Rudolf Björkmans Tenhults herrgård 1542-1911 finns mer information om Påvel Haraldssons skrivelser. (K.A.Copiebok för Jönköpings län) När Hans svärfar dog, Mickels måg, drog kronan in skattehemmanet Töresboda, som denne fått i donation. Påvel skriver till reduktionskollegiet 1659 för att få behålla sina privilegier. Han fick samma år 1659 21/7 via landshövding Printz ett svar undertecknat Gustaf Bonde. Livstidsfriheter skulle inte avse annat än ordinarie räntor och Mickels barn,mågar och barnbarn hade inte något övrigt attpretendera på deras undfångna benådning. Ändå anser man inte obilligt att de får behålla 4 tunnor spannmål och frihet vid utskrivning. Gården Töresboda får Påvel njuta så länge han har sin länsmansbefattning dock förbehålles oss framledes .....låta reducera landsmanhemmanet. Kanske hade den tiden kommit 1665?
Olle! Roligt träffa dig i detta sammanhang. Mänskliga relationer är viktiga då som nu. Tack för tipset om Bååt. Nu verkar det tyvärr som om det inte längre berör mig. Jag forskar ju på min egen släkt och inte på släkter. Åtminstone inte ännu.