NULL Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 25 mars, 2015

Anbytarforum

Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 25 mars, 2015
Skrivet av: Lena Nalmo skrivet 2014-12-27, 18:21
Björn Engholm.
Som släktforskande Vitsanning förstår jag inte riktigt din beskrivning av Vitsand. Torpet Aspe upptogs 1581 men fick fast bosättare först 1759. Kjellingerud upptogs 1605 och bestod 1790 av fem gårdar, Gamlegården (mitt namn), Där Nord, Ås, Där Väst och Hagen. Vitsand upptogs 1649 och bestod under 1700-talet av tre gårdar, Gamlegården, Norra Näs och Bönnars. Nybyggarna kom från Överbyn. Mina släktingar fanns på alla gårdarna.
 
Enligt Linus Brodin: Hvitsands kyrka 1823-1923 utkom en resolution av Kungl. Maj:t 1814 där det förordades att en kyrka skulle byggas i Överbyn. 1822 kom en ny resolution som sade att kyrkan skulle byggas invid sjön Brogden på Hvitsands egor, där den fordna kyrkan stått. Den nya kyrkan byggdes ändå två kilometer längre norrut. Enligt Linus Brodin torde den gamla kyrktomten redan ha varit bebyggd, vilket bekräftas av en titt i husförhörslängderna för Fryksände sn 1812-24: flera nybyggen fanns i Åstebysäter som senare ändrade namn till Kyrkonäs.
 
Två kyrkklockor inköptes 1824 enligt Linus Brodin.
Stora kyrkklockan har inskriptionen: På den oskadade och återfundna grundstenen till Hvitsands fordna Capell är detta ånyo åter uppbyggt år 1823, hvartill isynnerhet bidragit det dåvarande kyrkorådet brukspatronerna A Lyrholm, Captain B Antonsson, C Beckman samt kyrkovärdarna Olof Persson i Hvitsand och Jon Persson i Killingerud. Guten i Stockholm av Gerhard Horner år 1824.
Lilla kyrkklockan har inskriptionen: Hvitsands Capell är upbyggt år 1823 då prosten CJ Altahr var pastor och dess son OD Altahr com. Guten i Stockholm av Gerhard Horner år 1824.
 
Linus Brodin: Hvitsands kyrka har inget fastebrev på den mark hon står, men brukspatron Lyrholm på Wägsjöfors, kyrkovärdarna Olof Persson i Hvitsand och Jan Persson i Kjellingerud samt åboen Per Hallstensson i Hvitsand, vilka alla bodde i församlingen, då kyrkan byggdes, intygade vid inventeringen 1837 bl a följande: Att åboerna uti hemmanet Hvitsand hade, utan att göra anspråk på någon ersättning, avstått den jord varpå kyrkan är byggd och kyrkogården är belägen.
 
Ortnamnen i Värmlands län som utkom 1923 har följande förklaringar till namnen Åsteby och Överbyn.
Åsteby: Förra leden är väl ursprungligen fornsvenska genitiv Asta av mansnamnet Aste, yngre Åste.
Överbyn: Har tidigare i orten benämnts Bönom som är gammal dativ i bestämd form av bö, gammal biform till by. Namnet Överbyn torde vara givet i förhållande till den sydligare belägna gården Åsteby.
Både Åsteby och Överbyn var skattlagda 1503 enligt Skattelängd Fryksdals Härad 1503, Nationen och Hembygden II, Uppsala 1939.
 
Jag tror att det gamla pilgrimskapellet byggdes under 1400-talet eftersom det var ett timrat hus. Kyrkor byggda före digerdöden, dvs senare delen av 1300-talet, byggdes som reskyrkor/stavkyrkor.
Mvh Lena