NULL Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 25 mars, 2015

Anbytarforum

Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 25 mars, 2015
Skrivet av: Björn Engholm skrivet 2015-02-13, 02:19
Det är OK att ha synpunkter Lena. Bra om jag kan få bemöta dina. Mitt inlägg gällde felaktiga namn och några geografiska fel. Borde ha uttryckt mig bättre för du menade du inte förstod mig om Vitsand och kom med mycket förklarande material och synpunkter. Du nämnde 1503 och 1400-tal osv. Du får läsa följande som mitt svar både till dig och till Björn Sonesson för hans fråga om riksvenskan för Bönnom:
Under min skoltid i Överbyns folkskola hade vi en auktoritär hembygdskunskap. Ve den elev som felaktigt stavat ”Gunnsjögården” och ve den som inte kunde svara rätt om det som hade förmedlats från katedern.  
 
Idag finns nästan vad som helst av felaktigheter i tryckt material och släktforskare förmedlar okritiskt detta vidare som sanning. Det är tragiskt att det lokala språkbruket och dialektala namnen okritiskt och felaktigt normaliseras till riksvenska och får en helt annan innebörd än det vi infödda fått lära oss. Vi visste väl alla att Åstby aldrig hetat Åsteby och att Å uttalades milt nästan som ett O och Tjôrknäs var Kyrknäs. Den utdikade sjön hette Gundsjön efter mansnamnet Gunde. Gundsjögåln var det rätta uttalet på gården där. Samt att det idag riksbekanta Hovfjället egentligen alltid hette Hôvfjäll (efter hôv = huvud), i obestämd form och inget annat. Men från katedern förmedlades lite olika sanningar. En var att Kjellingerud hade upptagits av Inger från Kil och därför skulle stavas Killingerud. Som elev fick man inte fråga om det i så fall inte skulle vara två r. Asp skulle stavas Asped för där var ett ed till Aspsjön. En annan sanning fanns hos ursprungsbefolkningen om både uttal och historia. Som om ordet Vadje som aldrig uttalades på annat sätt än Vajj. Orden med -rud som slutdel uttalades som re som i Önnre och Kollre och alla dessa vid forsar var ed och inte några rud. De stora sjösänkningarna förändrade Bönnomdalen för alltid. Såg och kvarn vid kvarnnäset vid Åstby försvann liksom Fryksdalens första järnbruk på samma plats. Dess uppförare på tidigt 1600-tal var Jöns Marckusson, min och Selma Lagerlöfs anfader. Apropå Bönnom så var Selma intresserad av namnet och än idag lever det kvar i kanten av Ytterbyn (Utterbyn) med namnet Bönnomhöjden. Bönnom som namn betecknade bondebygd och Bonde (Bönnar) var en av Jöns Markussons söner.
För övrigt menar jag att många skrivna alster kan rivas.