NULL Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-22

Anbytarforum

Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-22
Skrivet av: Gunnar Carlin skrivet 2005-11-22, 11:44: Intressant diskussion, denna!

När skall man uppge andrahandskällor? Jag har t.ex. en nordmalingsfamilj, se http://carlin.cjb.net/anor/14gottfr/ana03668.htm som Kerstin Farm mycket generöst bidragit med data till. Ännu har jag inte haft kraft att kolla alla barnen mm. i kyrkböckerna, men när jag en gång har gjort det, så tror jag att referensen till Kerstin Farm och Tyko Lundkvist kommer att utgå. I och med att det då kommer att finnas en förstahandskälla, så tycker jag att andrahandskällorna har litet värde.

Jag har andra exempel, där Kerstin har tolkat otydliga kyrkböcker, och då är situationen annorlunda - slutsatsen att X är barn till Y är primärt Kerstins och skall tillskrivas henne.

Databas Kråken innehåller rimligen många tusen liknande slutsatser, som visserligen bygger på arkivmaterial, men som därtill krävt tankemöda och kreativitet av SEJ. I så fall är Kråken en förstahandskälla, som måste refereras. Men hur många personer den eller den har hämtat ur Databas Kråken är ganska ointressant, när det gäller rena andrahandsuppgifter som Kråken hämtat ur arkivmaterialet. Och hur skiljer man på dessa båda situationer?

Ange källan låter enkelt, men som SEJ påpekar ovan, så är Databas Kråken är ett dynamiskt projekt, som uppdateras ständigt. Mitt eget exemplar är från förra århundradet. Teoretiskt sätt finns det alltså ingen garanti att den referens man ger senare kan kontrolleras av en annan forskare, och det är ju en helt avgörande poäng med referenser. I en akademisk avhandling skulle en sådan referens inte ha stort värde. Därtill krävs att databasen finns tillgänglig på ett granskningsbart sett, för Sveriges del på Kungliga biblioteket, och att versionsnumret är tydligt. (Jag förutsätter nu att alla olika versioner av Kråken inte är inlämnade som pliktexemplar till Kungliga biblioteket, men det vet jag inget om annat än att jag förgäves sökt i deras katalog. Enligt http://www.kb.se/Ple/vem.htm måste utgivare/förlag ... som ger ut elektroniska dokument som cd-rom eller disketter, ... skicka pliktexemplar). Detta är ju inget problem för tryckta böcker och arkivhandlingar. Mina egna webbsidor förändras ständigt och duger lika litet som referenser, om jag igår trodde att X var barn till Y, så kanske jag idag kommit på andra tankar.

Anständighetsaspekten är annan. Om man citerar Teo Sundins eller Nils Erik Molins avskrifter av domböckerna ska man förstås uppge att det är just så man gör, och att man inte citerar originalet. Det är också en Brasklapp, akademiskt sett garderar man sig för att avskriften inte stämmer helt med originalet.

Apropå Brasklapp, så vet jag att jag kastar sten i glashus, jag lever inte som jag lär med mina webbsidor. Men skjut inte in er på det, detta inlägg gäller frågan om när det är viktigt att ange andrahandskällor.