NULL
Skriv ut sidan - Finländare närvarande vid riksdagen i Norrköping 1800
Anbytarforum
Titel: Finländare närvarande vid riksdagen i Norrköping 1800
Skrivet av: Harri Blomberg skrivet 2003-08-08, 16:55
I Helsingfors skedde riksdagsmannavalet - benämningen herredagsman hade vid denna tid kommit ur bruk - till riksdagen i Norrköping 1800 den 14 februari samma år. Därvid yppade sig tvist mellan handelssocieteten och hantverkarna, av vilken den förra ville efter vanligheten utse endast en riksdagsman - och självfallet en handlande eller vederlike -, medan de sistnämnda önskade utse två, vilket betyder att de ville ha en egen representation. Tack vare den graderade röstskalan segrade de handlande. Råd- och handelsmannen Anders Byström utsågs till riksdagsman. Han hade deltagit i en annan riksdag i Stockholm 1786. De postulat som uppsattes, benämndes riksdagsmemorial. År 1800 beviljades 3 rd. i dagtraktamente, men det var måhända riksgäldsmynt. Byströms räkning på skjuts - med två hästar runt Bottenviken - och uppehälle steg till inte mindre än 569 rd.
1800 års riksdags stora fråga blev myntrealisationen, avsedd att återställa myntvärdets enhetlighet, som hade rubbats genom riksgäldssedlarnas förfall. Beslut fattades om en för dess genomförande nödigbefunnen engångsbeskattning av all förmögenhet och om den vanliga bevillningens förhöjning under en tid av 15 år. Programmet visade sig likväl omöjligt att oförändrat genomföra; riksgäldsmyntets värde stannade vid 2/3 av det nominella. En stor fördel var dock, att kursen fixerades.
(https://forum.rotter.se/discus/messages/241/43778.jpg) Anders Byström, handlande, rådman, politieborgmästare och tvenne gånger riksdagsman. Byström bär ”svenska dräkten”. Målning av Nils Schillmark.
Anders Byström, föddes med stor sannolikhet någon gång under första hälften av 1720-talet (1723-1724). På gamla dagar lyckades Anders Byström bli politieborgmästare; han avgick 1794 och tilldelades assessorns namn. Han var gift med Gustafva Merthen, dotter till politieborgmästaren i Åbo Karl Merthen.
Anders Byström hade i slutet av 1780-talet erbjudit sig att bli politieborgmästare utan lön. Landshövdingen rekommenderade honom som en kunnig, nitisk och dugande man, som bland annat hade gagnat staden genom anläggandet av stora tobaksplantager, och K. M. gav sitt bifall den 6 maj 1789. Byström var en själafrände till justitieborgmästaren Johan Kuhlberg. På rekommendation av vicelandshövding von Willebrand och på grund av vad konungen personligen hade sig bekant om sökandens under krigstiden ådagalagda undersåtliga nit beviljade Gustaf III den 1 oktober Byströms anhållan om fullmakt som ordinarie politieborgmästare med samma lön som hans föregångare i tjänsten.
I likhet med Kuhlberg var Byström en ekonomisk mångfrestare, som gjorde av med mycket pengar och synbarligen alltid var i behov av mera. Redan i trettioårsåldern - år 1754 - gjorde han konkurs men lyckades arbeta upp sig igen. Som en kuriositet må nämnas, att en av hans kreditorer var Eva Merthen i Berlin, ”hertiginnan av Finland”, borgmästaredottern från Åbo, som följde lyckoriddaren Jakob Keith genom växlande öden tills han år 1758 föll som preussisk fältmarskalk. Byström var gift med hennes syster Gustafva.
År 1786 lånade Byström ur barnhuskassan 1 700 rd. sp. på två år, men tio år senare hade han ännu inte återbetalat någonting. När han efter avslutningen av Gustaf III: s krig vistades i Stockholm, uppvaktade han på magistratens anhållan konungen för att lyckönska till fredsslutet. Självfallet krävde han ersättning. Man erbjöd honom 100 rd., han fordrade minst 200. Men den gången spände han bågen för högt: magistraten och de äldste läto frågan förfalla.
År 1794 anhöll Anders Byström om avsked från sin borgmästaresyssla. Han avgick under högtidlig ceremoni med tal och komplimanger. Han erhöll hela sin lön i pension. Efterträdaren skulle arbeta utan ersättning, så länge Byström levde. Vilket han gjorde till år 1802.
Ständermötet i Norrköping år 1800 var den sista svenska riksdag, till vilken Helsingfors och övriga Finland sände ombud.
Källa: Hornborg, Eirik: ”Helsingfors stads historia, II delen. Perioden 1721-1809.” - Helsingfors 1950, sidorna 356, 357, 358, 387, 389, 486 och 504. (Anders Bystöms härstamning är en aning osäker.)