Titel: Växjö stift
Skrivet av: Martin Brandt skrivet 2011-12-28, 21:45
Hej!
I mitt förra inlägg redovisas några okända barn till Laurentius Petri Spak, nämligen Elin, Anna och Karin Larsdöttrar. Frågan som då uppstod var om Lars Spaks dotter Elin Larsdotter kunde vara den Elin Larsdotter som var gift med efterträdaren kh Bernhardus (Björn) Rosander. Frågan har nu fått sitt svar i ett domboksmål från Uppvidinge häradsrätt 1665 som redovisas nedan.
Man får veta att:
1) herr Björns dotter gift med komministern i Kråkshult Hemingius Bruzelius (i domboksmålet nedan höraren H:r Hemming Gudmundj) hette Judit Björnsdotter. 2) Judit Björnsdotter hade mostrarna Ingemo i Hult och hustru Karin i Hult (i Nottebäck). Ingemo kan identifieras med Laurentius Petri Spaks dotter Ingemo död i Hult 22/3 1685. Ingemo fordom Kÿrckioherdens här i Nothebäck h:r Lars Spacj dåtter war till hembz i Hult een mycket gammal pijga (Se: Nottebäck CI:1 (1683-1744) Bild 9 / sid 3 (AID: v30372.b9.s3, NAD: SE/VALA/00275)) och hustru Karin i Hult är den dotter till Lars Spak som nämns i mitt förra inlägg här ovan. 3) Har Björn Rosanders änka Elin Larsdotter gift om sig med kyrkoherden Haquinus (Laurentii) Stalenus i Älghult eftersom han kallar Sara Björnsdotter för sin styvdotter? Samtidigt får man reda på att Elin Larsdotter var död när detta målet upptogs eftersom Sara kallas både fader och moderlös. Elin Larsdotter bör alltså ha dött mellan 1660-1665.
Det framgår också att Sara Björnsdotter var jungfru och alltså ogift detta år, 1665. Både herdaminnet och Smolandi Upsalienses anger dock att hennes och Magnus Kexelius dotter Helena Kexelia föddes 1660. Det finns två saker som talar för att detta datum är fel. Dels att Helena Kexelia får en son i Hjälmseryd 1710 tillsammans med kyrkoherden där Gustaf Hielmberg (hon skulle då vara 50 år!), dels att när Sara Björnsdotter Rosander dör 1703 i Norra Sandsjö står det att hon varit 17 åhr gift 19 åhr änka. Det skulle ge att hon gifte sig med Magnus Kexelius ca 1667. Omkring då är väl mer troligt att Helena Kexelia skulle kunna vara född, vilket då gör henne ca 43 år vid sista barnets födsel 1710. Ett annat alternativ är ju annars att Magnus Kexelius varit gift två gånger och Helena Kexelia är född i ett tidigare äktenskap, men det är väl inte så troligt...
Uppvidinge häradsrätt 1665-10-27
Samma dagh jnsinuerade j Rätta Cappelanen i Nöthebeck wällärdhe H:r Larß Magnj Collander kÿrkioherdens j Elghult höglärde Mester Håkons Stalenj skriftelige besvär, iämwäll och der jempte för sin Persohn munt- och högeligen beklagade at hans Swägerska, och den an- dres Stÿfdotter, Sara Biörnsdotter, fordom Kyrkioherdens j Be:de Nöthe- beck Sahl: H:r Biörns Rosandrij dotter, ähr för någon tijdh sedan af illwilliande och lätfärdigt pack uthan något brot och orsack, medh den försmädelsen och skamflächen belastadh, som skulle hon uthj lätt- färdigt omgänge hafwa sigh inlåtit och blefwat hafwandes, tiänst- flijteligen begärandes, medan hon är ett fader, och moderlöst barn, och så- lunda lätteligen kunde till sin ähra lida meen och förklaringh, där man detta sqwalleret |: oansedt orspråket heter, audacter calumniarj semper aliquid haeret :| så skulle låta hafva och blifwa beroendes TingsRätten wille sigh saken så mÿcket mehra antaga, och effter des upphof noga in- quirera och sökia, och nampngifwandes här jämpte een gammal bonde Knut j Backegården och Nöthebecks bÿÿ at hafua dhet sagt för hans sÿster hustro Ingred j Lÿretorp, hwilket hon tilstår af sigh wara skedt på tilfrågan om hennes tilstånd, icke af någon ond intention, uthan at beklaga för denne hennes swågerska, at hon så oskÿldigt war kommen i slijkt slampt rÿchte, hwilket båda därföer, som och at Knuth ähr i när Skÿldskap med hennes sÿsterman höraren i Wexiö H:r Hemming Gudmundj, jämwäll at han inthet förnimmes thet wijdare hafwa uthspridit är troligit. Knutz sagesman är Per Skomakare j Nöthebeck hwilken kommandes ifrån be:te H:r Henningh, då boendes i Klafreda, utj mehr- be:de Nöthebecks Sochn, på tilfrågan huru dhet medh honom och hans hustro tilstodh, swarade henne wara något bedröfwat, at sÿsteren hade fådt på sigh ett sådant slampt taal, thet hon och bekänner, framwijsa- deß H:r Hemmings hustros Juditz Biörnsdotters |: som nu är i Wexiö ersutten :| egen hand och skriftelige bekännelse af den 1. Augusti sidst- forleden, at hafua dhet först hördt af sin modersÿster Ingemo i Hult, och sedan Skomakaren tilfrågandes henne hwarföer hon war så sorgse uppenbahrat; denne Ingemo warandes mÿcket enfaldigh och här öfwer illa tillfridz, refererar med Edh och beplichtelser, sigh och sin sÿster hustro Karin i Hult, dhetta hafwa hördt af obekandt frem- mande, som för någon tijdh sedan hoos them togo nathherberge, men woro inthet af dhet förståndh, at dhe efter deras nampn eller hem- wist frågade, uthan dhet sedan af sin enfaldigheet för denne sin sÿsters dotter på kÿrkiobacken beklagade, hwilken bekännelse een ährligh man Swen Olufson i Lillahult på be:te hustro Karins wägnar verificerar och tilstår. Wijdare underrättelse kunde man ehuru stor flijt som här uthinnan anwändes, om detta ogrun- dade rÿchtetz begÿnnare och förste uthspridare inthet bekomma, uthan Jnsinuerades där uppå Kÿrkioherdens uthi Åfsbe:de Nöthebeck wÿr- dige H:r Zacharias Schederj på sine och församblingens wägnar gifne attest sub dato 1. Augustj sidst förfluten, hwaruthinnan alla dher sammanstädes högre och lägre, gamble och unge gifwa henne om sit lefwernes lopp och förhållande, den hela tijden hon där ähr oppfödd warden eet serdeles gott beröm och loford, thet och någre af Rättens betiänte samme gångh på Sochnestämman närwarande nogsampt hafer erfahrit och förståt som des ähr- lige lefwerne, uthan deß till een god deel är kunnigt och be- kandt. Detta alt hafr Rätten tagit till noga ompröfwandhe och betänchiande, och oansedt saken fuller j sigh sielf sÿnes for- dra någon dilation och anståndh enkannerligen at den som här till ähr upphof, måtte bespejas och få sitt tilbörliga straff; Lijckwäll på thet hon sine gode wittneßbörder, och där af flijtande Rätt må till goda niuta, och icke längre gå här vthinnan i qwaal och sorgmodigheet, kunde Rätten eij annors giöra än henne Jungf: Sahra Biörnsdotter för detta lösa taal och bÿgdesqwaller aldeles befrija och endtlediga till deß henne något otilbörligit, thet man inthet will förmoda, medan till detta Squaller icke finneß dhet ringaste skääl, warder ful- tÿgadt och öfwerbewijst; hwad dhe andre Åfwanb:te persohner wid- kommer, som här uthinnan hafue warit tÿngförda och inweckladhe så kunde Rätten them icke någon plicht påläggia, medan dhe icke aff ondt oppsåt denna lögn sigh emillan hafue refererat, uthan medh flijt war- nadhe at see sigh wäll föer, och icke medh något obetänckligit på een el- ler annan löpa och uthsprida.