NULL Skriv ut sidan - Grijs

Anbytarforum

Titel: Grijs
Skrivet av: Carl-Fredrik Hanzon skrivet 1999-08-12, 17:02
Anita!
När Gustaf Elgenstierna i rättelserna nämner Didrik Uddesson Griis som son till Udde Andersson Grijs till Karleby, är ju detta uppenbarligen en gissning, grundad på förekomsten av en relativt ovanligt släktnamn i kombination med ett ännu ovanligare förnamn. Det finns ju inte några som helst källor att åberopa, Didrik är ju bevisligen son till Udde Larsson Grijs i Stenserum. Men misstaget är fullt förståeligt. Med ett så pass sällsynt släktnamn kombinerat med ett ännu mera unikt och udda (SIC!) förnamn BORDE det föreligga ett släktskap, och ett inte alltför avlägset sådant. Och jag är också övertygad om att Uddarna Andersson och Larsson är släkt med varandra,   oavsett om det är på fädernet eller mödernet (namnskicket hade ju vid denna tid ännu inte riktigt hunnit stabiliserats i det avseendet). Vid ett besök på Riddarhuset för ett antal år sedan tog jag upp frågan med dåvarande riddarhusgenealogen Pontus Möller, som helt höll med mig om att släktskap var synnerligen troligt. Men det är möjligt att släktskapen ligger så långt tillbaka, att det är mycket svårt, eller t.o.m. omöjligt att hitta belägg för detta i källorna. Jag vill dock inte ge upp, utan tillägger följande:
 
Bo!
Jag håller inte helt med om att spekulation omkring Grijs-släkternas inbördes släktskap skulle vara lönlös. Tvärtom, genom att ställa upp hypoteser och teorier, strukturerar man ju upp problemet, och ställer det i ny belysning, så att nya forskare, med andra synvinklar, annan forskarbakgrund och erfarenhet av annat källmaterialkan komma till tals. Vissa problem har ju faktiskt gått att lösa på detta sätt. Man får naturligtvis pröva hypoteserna, en efter en, vissa av dem kan kanske på källkritisk grund avvisas, så att man på så sätt reducerar hypoteserna till ett ett fåtal tunga och relevanta sådana. Men man ska självklart komma ihåg, det behöver väl inte ens nämnas, att klart ange att det det endast är fråda om hypoteser. Hypoteserna får inte under några som helst villkor hamna med annumrering på en antavla!
 
Själv har jag ett antal hypoteser, och redovisar och diskuterar här några av dem:
 
1) I Palmskölds Genealogiska Samling (Uppsala Universitetsbibliotek; UUB) anges att Östgötaätten Grijs stamfader, Anders Persson Grijs, befallningsman på Vadstena Slott och adlad av Johan III, HADE MÅNGA BARN. Några nämns vid namn, däribland sönerna Peder, Udde och Claes (den sistnämnde har intressant nog i likhet med två systrar egendomar i Västbo härad, se Bo Perssons inlägg ovan. Bo Stolpstedt har t.o.m. spekulerat över om inte Claes skulle kunna vara en felskrivning för Lars, men jag anser att det saknas belägg för ett sådant antagande), men man får intrycket, att det finns ytterligare ett antal barn, som inte nämns vid namn. Om man nu hypotetiskt tänker sig att det finns en son Lars Andersson, eller en dotter gift med en Lars, skulle ju vederbörande både tidsmässigt, socialt och i viss mån även geografiskt (om man betänker Bo Stolpstedts uppgifter) passa in som förälder till Udde Larsson Grijs. Finns det nu i det arkivaliska källmaterialet någon belagd person, som skulle kunna passa i sammanhanget? Eftersom de flesta ur Stenserumssläkten var krigare, är det väl inte alltför långsökt att tänka sig att även den sökta felande länken står att finna i denna yrkeskategori. Studerar man regementsbiografierna, där uppgifterna huvudsakligen är hämtade från rullorna, hittar man under Östgöta Kavalleriregemente; Östgöta Ryttare (det regemente som Didrik tillhörde), två officerare/underofficerare med det i och för sig vanliga namnet Lars Andersson, som passar in tidsmässigt, under Kalmar Regemente (som Udde Larsson tillhörde) ytterligare två. Ingen av dem nämns dock med släkt- eller tillnamn, men man bör hålla i minnet, att medlemmarna av Östgötaätten Grijs inte alltid nämnes med ättenamnet, och att Stenserumssläktens medlemmar faktiskt oftare nämns med patronymika än med namnet Grijs.
Det finns dock ingen av de biograferade militärerna som (i dagens källäge) specifikt går att peka ut som särskilt misstänkt för att ha något att göra med ett visst betrynat djur.
 
2) Det finns också en illa beryktad småländsk fogde, sedemera mördad/avrättad, med namnet Lars Andersson, nämnd i Jönköpings Stads Historia. Han förfaller ha både temperament och andra egenskaper gemensamma med de i domböckerna för trätor och processande livligt förekommande medlemmarna av Stenserumssläkten (om detta, se Boken om Tjust; Västervik 1928, vars Hallingebergsavsnitt skrivits av Gerhard Hafstöm). Trots detta, finns inget källmässigt som kan knyta honom till denna släkt.
 
3) Men det intressantaste och mest brännande spåret hittade jag i Älvsborgs Lösen 2,  där för den 1:a terminen (1614) under Gamleby socken nämns LASSE GRIJS i Eek. Studerar man en karta över trakten, finner man att Ek i Gamleby socken ligger ganska nära gränsen till Hallingebergs socken, och faktiskt inte mera än några kilometer (högst en mil) från Stenserum, där Udde Larsson nämns första gången i slutet av 1640-talet. Terminen efter är Lasse borta; död eller bortflyttad (vart??), och nämns sedan överhuvud taget inte, i varje fall inte i Gamleby. Den spontana frågan man här ställer sig, är naturligtvis: kan denne Lasse Grijs vara Udde Larssons far? Ja, jag anser för min del att det inte bara är möjligt, utan även högst troligt, med hänsyn till det ringa avståndet mellan Ek och Stenserum. Men något avgörande bevis för saken finns ju självfallet inte. För detta krävs ju att man hittar fllera källbelägg om Lasse, och då helst sådana som uttryckligen kopplar ihop Lasse med Udde Larsson. Om vi antar hypotesen att Lasse är Uddes far, varför försvinner han spårlöst från Gamleby, och varför dyker Udde (om vi får tro Bo Stolpsteds uppgifter) första gången i Gunnalt, Jälluntofta sn? Ja, den mest närliggande förklaringen förefallar vara, att även Lasse är militär (de var ju ofta ganska mobila, han skulle f.ö. mycket väl kunna vara identisk med någon av de nämnde Lars Anderssönerna i regementsbiografierna), och flyttar från Tjust ner till sydvästra Småland, där han kanske hade nära släktingar...... (??), och att Udde 30 år senare, som vuxen, söker sig tillbaka till sin barndomstrakt. Det var ganska många, som under den oroliga tiden omkring 1600-talets mitt sökte sig från sydvästra Småland upp till Tjust. Jag har bland mina anor flera exempel på just detta. Och för en militärfamilj, där familjefadern ständigt var i krigstjänst utomlands, och inte kunde försvara och beskydda familjen, kanske en flyttning till fredligare områden var desto angelägnare. Men som sagt, detta är ju gissningar; ett utökat källstudium i såväl rullor som landskapshandlingar och skattelängder skulle kanske kunna leda oss närmare gåtans lösning.
 
4) Östgöta-Grijsarnas stamfader Anders Persson Grijs till Sätra, Röks socken, var enligt landskapshandlingarna och skattelängerna ursprungligen klosterlandbo, och är säkerligen son till klosterlandbon Per Griis i Svanshals by i Svanshals socken (grannsocken till Rök), nämnd i skattelängderna på 1530-40-talen, och ett åt t.o.m. nämnd tillsammans med en son Anders. Samtidigt med Per nämnes en Lars Griis, fogde över Vista och (Södra?) Vedbo härader i Småland. De skulle rent tidsmässigt kunna vara bröder. Stämmer detta antagande, så finns namnet Lars i den s.k. Östgötasläkten Grijs, och Anders skulle mycket väl kunna ha en son med det namnet. Dessutom: oberoende av detta hypotetiska brödraskap skulle ju Udde Larsson kunna härstamma från fogden Lars, med eller utan Lasse Grijs i Ek som tänkbart mellanled.
 
Hur som helst, förekomsten av namnet Udde tillsammans med övriga här nämnda omständigheter gör ju att någon slags koppling mellan släkterna nog bör föreligga. Huruvida de av Elgenstierna nämnda ätterna Grijs av Halland (med en stjärna i vapnet) och Grijs av Östergötland eller av Sätra (med en gris mellan tre äpplen i vapnet) har något släktsamband, något som heller inte är helt avgjort, är ju en helt annan fråga. Dessa båda ätter hade ju på ett synnerligen rörigt sätt blivit sammanblandade i riddarhusstamtavlorna (detta redovisas ännu hos Anrep), något som Elgenstierna förtjänstfullt nog lyckas reda ut, men konstaterar samtidigt i ingressen att Grijs-ätterna ÄR mycket ofullständigt utredda. Numera anser den genealogiska sakkunskapen att ätten Grijs av Halland snarast är en gren av den danska ätten Griis av Nordrup.