Titel: Strang
Skrivet av: Martin Casterud skrivet 2001-01-03, 23:42
Vad jag vet känner man inte till Hans Strangs föräldrar, möjligen finns det teorier om hans skottska ursprung. Nedan följer de uppgifter jag funnit om denne Hans Strang:
[Var uppmärksam på att vissa av uppgifterna nedan rörande Hans Strang kan vara en sammanblandning med en rytteriöverste John Strang! Främst gäller denna osäkerhet Hans söner?, Albrekt och Herkules...]
Hans (Jahannes) Strang. Var förmodligen släkt till en präst i Irvine, grefskapet Ayr, Skottland, som hette William Strang [Biographical Dictionary, III, p 410 - Dictionary of National Biography LU, p. 18 - Uttalas Strång] (1547-1588) tillhörande den gamla familjen of Strang af Balcaskie i skottska grefskapet Fife. Han har i Reval (1589 15/9) underskrivit ridderskapet och adelns supplik till Sigismund i Polen. Han begaf sig sedan till England, där han uppgifves hafva gift sig, men kom sedan åter hit. Denna uppgift (se Klerckerska samlingen) beror sannolikt på ett misstag och troligen afses här en stallmästare John Strange, som var född i Stirling vid Fritz of Forth, hvilken kom till Sverige vid Johan III:s död (1592 ca), hvarvid han gick i svensk tjänst och blef rytteriöfverste. Han återvände sedan till Skottland och förde till Sverige sin hustru och sina söner, Albert och Herkules, hvilka sägas vara stamfäder för en släkt Strange i Västmanland. [Marryat: Ett år i Sverige, Sthlm 1863, I, s 303]. Barn: Magdalena, Karin, Albrekt?, Hercules?. [Carlsson, Anteckningar om Kristdala socken, s 102f.]
Från ... Sterlinge, Skottland. [Hülphers gen samlingar 2:165]
År 1587 låg en del av Upplands ryttarfänika under befäl av ryttmästaren Hans Strang i borgläger på gården [Arboga gård]. [C-F Corin, Arboga stads historia, s 192]
Åtminstone sedan 1596 bosatt på Skälsnäs. [Almquist, Småland 3, s 1524]
Angående thenna ätten, har man then tillförlåteliga efterrättelse, att stamfadern för henne här i Swerige har warit en wid namn Johannes Strang bördig från Skottland, som wid slutet af konung Johan then tredjes regementstid kommet hit i landet. Under konung Sigismund har han waret Ryttmästare för Uplänningarne, och är troligt att han är then samme Hans Strang, som underskrifwet en Riksrådens samt Ridderskapet och Adelns böneskrift till konung Sigismund i Pålen Dat. Revel. den 5 sept 1589, hwilken finnes i konung Jans historia författad af Aegidio Girs. Åtminstone är thet wist, att the namnen Johannes, Jahannes och Hans ofta fordom äro om hwarannan brukade. Thenne Johannes Strang har, efter något wistande här i Sverige, faret åter till Skottland, giftat sig ther, och fått twenne söner, Albrect och Hercules; men kommet tillbaka, och, som likt är, satt sig här neder att bo. Then yngre sonen Hercules är stamfadren för then nu warande Strangiska släkten, men om then äldre har man ingen efterrättelse. [S Troilius, Likpredikan - Jakob Strang, Västerås, 1758, s 66]
Begravd i Hults kyrka, Jönköpings län. Hade förläningar i Kristdala och Sevede. Ryttmästare vid Upplandsfanan. Kom ursprungligen från Skottland. Enligt uppgift ordnades äktenskapet med Carin genom Karl IX:s drottning Kristina, som lär ha varit en framstående äktenskapsmäklerska. Död 1609-12-28. Hans Strang hade lånat ut pengar till Johan III och fick därigenom 1577 som pant vissa gårdar i Kristdala socken, bl a Bråhult, Risinge och Brånäs.
Ryttmästare 1593 för Upplands ryttare, av skotsk härkomst. Häradshövding i Ydre 1594-1609. Fick av Johan III 1577 sjutton gårdar, bland annat i Kristdala. Till ursprung skotsk ryttare, 1589 i Reval. Död 28/12 1609. Begravd i Hults kyrka (F). Förlänades tio gårdar i Ydre och gods i Kristdala tolv stycken, bland annat Bråhult 1, Bjälebo 2 och fem stycken gårdar i Gammalkil (E). Bosatt på Skälsnäs säteri, Hult sn (E) 1596, erhållet i giftet med Karin Bagge. Frälsegodsen, Småland p 222: HS försvarade Frödingehult, Frödinge (H) under Skälsnäs. P 296: Även Ingeltorp. N Möre. Frälsegodsen, Småland p 263: Ruda frälse, Högsby, hade gått i arv till HS via hustru och sen till hans dotterdotters son Lennart Ulfsax död 1677, vars successor matrimonii Anders Billingberg död 1709 possiderade i början av 1700-talet. Sid 265: tre hemman i Melby (förr Medelby), Högsby hade tillhört Halsten Bagge på 1540-talet och gick sen till dottern Brita till Aneby och via henne i arv till brorsdottern gift med Hans Strang och lydde under Ekhult på 1600-talet tills dess att det vid arvsskiftet efter Peter Ulfsax död 1688 tillföll dennes måg Anders Campbell död 1708.
Hans Strang nämns flertalet gånger i Stockholm stads tänkeböcker från 1576 till 1617. Namnet stavas omväxlande Strang, Stranghe och Strång:
viij augustj: Samme dag kom för rätten Dauid Poll, schotte, och tiltalede en annen schotte, benempd Hans Strangh, att han skulle haffue belägrett hans hustru, och sade Dauid, att the wore vdj en cammer och hade stängdt dören igen, och efther Dauid sådent förnam, r?chte han dören vp med gewaltt och fan them både liggiendes i sängen tilhope. Här till swarede Hans Strangh, att dören war ?ppen och icke igen läst, och thå Dauidz hustrv kom in i cammeren, sade Hans Strangh sigh haffue lägett och soffuett och wiste inthet aff henne. Men när han waknede, satt hon för sängen och hade någre perun, som hon gaf honom. Vidare framkommer att Hans vid tiden för händelsen varit gäst hos Dauid, David Poll, och att Davids hustru hette Elisabeth Godtgafsdotter. [SST 76-78 s 73, s 226f.]
Rättens sententia blir att eftersom David inte har något vittne ska Hans wärie sigh med lagen sielf tolfte huardere, att the inthet annet haffue haft att beställe med hustrv Lisebethe Dauid schottes, än thet som ärligitt och gott är.
Vid samma tillfälle kommer inför rätten Gertrud, Tröboos eftherleffuerske, och hennes dotter Gertud. De vittnar på att skotten Hans Wäbster skulle ha lägrat Dauid schottes hustru i Gertruds hus. Deras vittnesmål räcker dock inte för en fällande dom.
xiiij julij 1578: Nämns i en sententia angående ett pantmål mellan Melchiher Folger och Lucas Lamj. [SST 78-83 s 25]
22 oktober 1584: Hans vittnar angående föräderianklagelserna mot Anders Lorich och hans handlande i Polen. [SST 84-88 s 98]
14 oktober 1592: Kom för rättenn Hans Strångh en ritmester, och klagede til Jacob shredderes hustrw, at hennes man hade aff honom bekommet en sametz trö?e, och låfuet honom för samma trö?e i betalningh så m?cket n?th atlask, som hann til en trö?e behöfue kunde, der til honn icke neke kunde, bleff afsagt, at honn skulle stelle honom tilfridz. [SST 92-95 s 91]
27 oktober 1593: Kom för rättenn Hans Strångh rijtmestere, och fordrede aff Henrich kanneg?tere eenn kiste, som en r?ttare Samuel Andersonn, denn nu är dödh blefuen, hade vti gode tro insatt och ?ffuerantuardet Henrich kanneg?tare. [SST 92-95 s 173]
7 augusti 1605: Hanns Strånghe vittnar att han var i Carll Litzes hus, vid det tillfälle då Carl Litz handlade med Nyköpingsborgaren Hans Höuisk. [SST 1605-08 s 39]
N:r 21. Strang, Hans (i 1. delen oriktigt benämnd Strong) till Skälsnäs i Hults socken af Jönköpings län, d. 1609 20/12, härstammade från en gammal skottsk adlig ätt Strang, blef 1589 gift med Carin (Bagge af Berga), som ännu lefde 1629, dotter till Anders Bagge och Malin Slatte. Hans Strang var 1581 Konung Johans hoftjänare och ryttmästare för hoffanan samt blev 1584 1/10 ryttmästare för Upplandsfanan, hvilket befäl han sedan bibehöll till år 1598, då han måste rymma ur landet, emedan han med Upplandsfanan stått på Konung Sigismunds sida mot Hertig Karl. I januari 1600 var han i Wittenstein, där han synes fört befälet, och ehuru anhängare till konungen, nekade han polackerna att däri inlägga garnison utan uppgaf i stället fästet till hertigen (se 1. delen, sid. 87). Strang, som senast i början av 1570 inkom till Sverige och trädde i Konung Johans tjänst, erhöll 1577 12/12 förpantning på gårdar i Gammakils socken i Östergötland jämte hela Bråbygden i Kristdala socken; fick 1579 11/8 skyddsbref för sina bönder därstädes, medan han var ute på krigsresa i Lifland, och låg 1580 i borglägret på Västerås slott. Han har i Reval 1589 15/9 underskrifvit ridderskapets och adelns supplik till konung Sigismund samt 1593 Uppsala mötes beslut; erhöll konfirmation på Bråbygden af Konung Sigismund 1594 30/6; s.å. innehade han äfven flera andra hemman i Kalmar län i förläning. År 1586 11/6 erhöll han öppet bref på en by benämnd Polaby, som är nio hakland, att behålla fri i en behaglig tid. Såväl detta år som de två följande finns skrivelser anbefallande utbetalningar af fordringar i spannmål för Ryttmästare Hans Strang. År 1588 29/12 utgafs öppet bref för Hans Strang, som nu hafver trolofvat framlidne Anders Bagges dotter, att igenlösa de af hennes fader bortsatta eller pantsatta jordagodsen. [Kungl. lifregementets till häst historia, Band V:1, s 8f.]
Enligt ett kungl. bref af den 4 november 1588 skulle Upplandsfanan ytterligare ökas med 100 rustande och hofmän, så att den blefve 300 man stark. Då den följande år den 1 augusti mönstrades vid Alunda, bestod den af: Ryttmästare Hans Strang, med 8 hästar... [Kungl. lifregementets till häst historia, Band I, s 16]
Lägges härtill en del fogderyttare, af hvilka år 1593 sextio voro förlagda till Uppland och nu jämte flera adelsmän alla ställde sig under befäl af Upplandsfanans ryttmästare, Hans Strang, för att efter frammarsch genom furstendömet kunna förena sig med konungen, kan det förklaras, att fanans styrka inom mindre än ett år kunde mer än fördubblas.[Kungl. lifregementets till häst historia, Band I, s 21]
Robert Strangh tillhörde en skottsk släkt, som med Hans eller Johan Strangh inkom till Sverige under Johan III:s tid. Denne Hans var under konung Sigismunds tid ryttmästare 'vid Upplandsfanan' och dog 'den 4 dag jul, som var den 28 decembris år 1609', enligt grafstenen i Hults kyrka i Småland, hvarest han ligger begrafven. I sitt gifte med Carin Bagge af Berga, adl. ätten n:r 118, ägde han flera barn, af hvilka sonen Albrecht, död 1651, som nämnes i härvarande (Köping) domböcker redan 1633 20/11, och som skänkte 1000 daler kmt till de husfattiga i Köping 1650, var handlande och borgare i Stockholm. Dennes son Hercules var borgare först i Stockholm och sedan i Köping; han blef efter farbrodern Welam Strangh ägare af Flohammars bruk i Västmanland; levde 1669 men var död 1674 och begrofs å Köpings kyrkogård; gift i S:t Nicolai församling i Stockholm med Anna Jacobsdotter Schrymfier, i hennes första gifte, hade flera barn, bland hvilka sönerna Alexander, död 1692, bruksarrendator, och Jakob, död 1706, brukspatron och ägare af Nyhammars bruk i Grangärde socken, bägge voro borgare i Köping. En tredje son var Robert, född 1667 16/5. [PHT 1906 bilaga s 41]