Titel: Gris / Grijs / Grise
Skrivet av: Stefan Simander skrivet 2014-06-19, 11:02
Vilken Grijs i ovanstående inlägg avser detta???
Två bröllopsdiktare, med sex skrifter vardera i materialet från 1670-talet, stämmer bättre med von Platens kriterier. Den ene är klockarsonen Niclas Grijs Gevalensis(Gevaliensis?, Stefan Simanders undran) och den andre en okänd diktare som går under pseudonymen ”Secundus”.
Det är Lars Burman som identifierat Grijs som personen bakom signaturerna ”N.G.” och ”N.G.G.” och pseudonymerna ”dheN Gladlynte” och ”Nicandor”.58 Bland bröllopsskrifterna från 1670-talet finns därtill en av ”dheN Gemilde”,som jag vågat räkna som ett verk av Grijs.
Av skrifterna gäller en ett adligt brudpar, två brudpar ur gruppen skolmän/präster och två borgerliga brudpar: en skrift har inte kunnat ståndsfästas.59
Mot bakgrund enbart av dessa skrifter stämmer inte Grijs' profil särskilt väl med von Platens kriterier. Men som Burman har visat ligger dessa 1670-talsskrifter i början av Grijs' långa bana som yrkesskald i Stockholm.60 Det är mot bakgrund av Burmans upplysningar som Grijs framstår som en yrkesskald enligt von Platens kriterier. Fallet Grijs belyser därmed tydligt hur svårt det mot bakgrund av mitt material är att avgöra en fråga som denna, eftersom det ju bara omfattar vissa bestämda decennier och bara en av tillfällesdiktningens huvudgenrer.
58 Burman, L., Den svenska stormaktstidens sonett, Uppsala 1990 (Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet 25) s. 116-118.
59 I skriften finns visserligen adressaternas namn, men titlar saknas helt, vilket bör betyda att det inte handlar om särskilt höga personer.
60 Burman har kunnat attribuera hela sextio tillfällesskrifter i olika genrer till Grijs från sent 1660- till sent 1690-tal. Burman skriver, a.a. s 117 f, bland annat följande om Grijs: ”På UUB finns sextio tillfällesskrifter som med större eller mindre säkerhet kan attribueras till Niclas Grijs (eller Grise). I författarangivelsen i fyrtio av dessa är hans signatur N.G. eller N.G.G[evalensis] dolda. I tio uppträder han som Nicandor och i ytterligare tio skrifter, alla till begravningar, skriver han ut sitt namn.
Han är verksam under nästan trettio år men fördelningen av tryckta och bevarade skrifter är ojämn. Den äldsta är från 1669, året efter att han skrev in sig vid Uppsala universitet. /---/ Förutom en enstaka skrift av Nicandor förekommer sedan ingenting före 1676 då Grijs plötsligt tryckte fem skrifter. Han hade vid denna tidpunkt lämnat Uppsala för Stockholm. Av skrifternas fördelning i tiden ser man tydligt hur han etablerar sig som tillfällesdiktare, för från åren 1676 till 1681 finns inte mindre än tjugofem skrifter bevarade. Därefter tunnar produktionen ut till ungefär två om året, åtta av dessa under eget namn. Att han nu öppet uppträdde kan, i enlighet med von Platens hypotes om namnet som 'firmamärke', förklaras med att han var erkänd och kanske aktad som poet, och att hans skrifter var välkomna. Sista gången uppträdde han år 1697, då med två skrifter vilka undertecknats N.G. respektive Nicandor. Han dog 1707.
Antagandet att Grijs under perioder skrev för brödfödan stöds av en anteckning i en nationsmatrikel enligt vilken han vid sidan av annan verksamhet 'uppehöll livhanken genom att skriva bröllops- och gravskrifter.'”
Den handskrivna matrikel som åsyftas finns i UUB, U700b, och härstammar enligt Burman troligen från 1700-talets första hälft.