Titel: Hageltorn
Skrivet av: Christer Jonsson skrivet 2008-01-06, 15:57
Vad heter fadern i förnamn till ovanstående Johan (född Jean) Serafim Hageltorn. En uppgift i Laholm hfl säger att föräldrarna var kustvakten C Hageltorn och Elsa Agneta Bond. Födelseboken i Östra Ljungby säger inget om förnamnet. Här kommer mina uppgifter om Hageltorn och hans tid i Laholm.
Hageltorn, (Johan) Jean Serafim. Urmakare och stadsfiskal. F 3/9 1826 i Östra Ljungby (L), d senast 1876. Son t urmakare Hageltorn. ”Jungfru Agneta Bonds Son Jean Seraphim.” ”Urmak: Hageltorn uppgifver sig vara fader.” (Östra Ljungby födde 1818-1861, GID 1737.26.8600).
Johan Serafim tänkte att studera men gick i stället i lära som urmakare och kom som urmakeriarbetare till Laholm. (Ejwertz, 1943, sid 137). Kom 1849 från Ängelholm. Blev urmakeriarbetare hos urfabrikör Jonas Liljegren. (Lahfl 1843-1852, GID 1819.14.43300/43700).
Johan Serafim var slängd i juridiken och hjälpte folk att sätta upp skrivelser till rådhusrätten. Han hade en vacker handstil och dessutom en icke alltför vanlig stilistisk talang. Ordinarie stadsfiskalen, gördelmakare Johan Hjelm hade mist sin tjänst efter en mutskandal 1855. Hageltorn blev förordnad som stadsfiskal i september 1855. Han utvecklade en sällan skådad aktivitet: fyllerister, bråkmakare, fortkörare, brandordningsöverträdare m fl släpade han inför rätten. Bötesinkomsterna beskrev en brant stigande kurva. (Ejwertz, 1994, sid 46). Hyresfolk hos kopparslagare Gustaf Holmstedt. (Lahfl 1852-1860, GID 1819.15.60500).
Var verksam 1862 med en urfabrik med en mästare, en gesäll och en lärling. ”Fabrikerna” sorterade under hallrätten. (Ejwertz, 1943, sid 137).
Gesällen var Carl Gustaf Åstöm, f 20/6 1840 i Osby (L) och lärlingen var Carl Magnus Corin, 25/1 1843 i Östra Stenby (E). (Lahfl 1861-1869, GID 1819.1.3200).
1865 blev han delägare i egendomen Månstorp men efter ett år måste han frånträda egendomen och gå i konkurs. Han lämnade staden 1874 och flyttade till Bjärtrå i Västernorrland. I en bouppteckning från 1876 betecknas han som t f kronolänsman. (Ejwertz, 1994, sid 46).