Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Mats Åsenius
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2016-05-04, 21:48 »
Tack Ansgar!
Mina tankar har väl gått åt det hållet också, men konstruktionen verkar alldeles för vek för att kunna hantera en bakplåt full med nygräddade bullar. Det känns som om man skulle vilja ha två stycken för att säkert kunna hantera en het plåt från ugnen.
Mvh Mats
2
« skrivet: 2016-02-18, 21:54 »
Vad används detta föremål till? 
3
« skrivet: 2015-06-07, 10:37 »
Tack Anders för länken och uppgifterna om Julius Ferdinand Bergmans uniformer. Min uppdragsgivare blev mycket belåten.
Mats Åsenius
4
« skrivet: 2015-06-05, 15:15 »
Den vänstra bilden ser nästan ut som en dräkt i en teateruppsättning tycker jag, kan det vara så?
Mats.
5
« skrivet: 2015-06-04, 09:31 »
Hej! Kan någon av alla duktiga anbytare identifiera uniformerna nedan. Bäraren är i båda fallen Julius Ferdinand Bergman 1886-1929. Född i Ullstorp vid Tomelilla. Utvandrade som barn till Kapstaden i Sydafrika, Där han som vuxen arbetade som modellsnickare vid ett gjuteri. 
6
« skrivet: 2014-06-13, 22:57 »
Jag har inte tillgång till föremålet men säg att trähandtaget kan vara 12-15 cm långt och skopan ca 10 cm i diameter. De längsta rännorna i mitten av solfjädern kan väl då vara ca 25cm långa. Föremålet är av gjutjärn.
Kan pipens placering, lite snett bakåt, ha att göra med sättet att tömma skopan? Det måste ha varit tungt och besvärligt att hantera det varma föremålet med en hand. Lät man kanske solfjäderns vänstra kant vila på ässjan när man tömde? Ovanstående funderingar gäller om mina tidigare tankar om användningen är korrekta, och det behöver de ju inte vara.
Hälsningar Mats
7
« skrivet: 2014-06-12, 17:49 »
Kan någon hjälpa mig och tala om vad detta är? Skopan med pip och handtag tyder på att verktyget använts till någon form av gjutning, bly eller tenn kanske. Men solfjädern, Hur användes den? Jag har en idé om att föremålet kanske kan ha använts för återvinning av bly från gamla elkablar. Kabeln klipps i längder som passar till solfjäderns rännor. Verktyget läggs på fältässjan där värmen smälter ned blyet som rinner till skopan. Rörkrökaren på bygget, som behövde bly till diktning av gjutjärnsavloppsrören kunde i en kristidssituation använda sig av elektrikerns spill.  Föremålet finns i Södermöre hembygdsförenings samlingar. Storleken framgår av handtaget. Ser med spänning fram mot att få ta del av andras tankar kring föremålet. Mats
8
« skrivet: 2014-06-01, 10:46 »
Tack Ann-Mari för Dina synpunkter!
Mats
10
« skrivet: 2013-07-30, 10:23 »
 Bilden kommer från ett fotoalbum som tillhört Isac Odén (1833-1910) och hans hustru Mathilda (1837-1913). De var min mors morföräldrar och levde under sin aktiva tid i Uppland. Deras anknytning till Öland var att deras döttrar båda blev gifta med präster på Öland. Dottern Ingrid med Axel v. Schéele i Stenåsa och Hulterstad (1901 - 1936). Och Margareta (Greta) med Anders Carlsson i Högsrum (1901 - 1910) och i Köping (1924 - 1943). Under slutet av sin levnad vistades paret Odén växelvis hos sina båda döttrar. Det vore väl egendomligt om inte dessa rara flickor finns kvar i något annat fotoalbum. Vet någon vilka flickorna var? Med vänlig hälsning Mats Åsenius
11
« skrivet: 2013-03-23, 17:09 »
Nedanstående meddelande postades den 5 mars 2001
Jag söker på detta sätt uppgifter om denna familj som utvandrade till Cape Town 1897,
avresa från Malmö 1897-08-09.
Nils Pehrsson Bergman *1867-03-20 i Riseberga, Hustrun Cecilia Olsson *1864-10-24 i
Ullstorp, hennes son Julius Ferdinand *1886-06-22, hans döttrar Signe Helene *1890-10-22
och Martha Linnéa *1893-06-05.
I första hand är jag intresserad Julius Ferdinands öden, ev efterlevande mm. Han var
trolovningsbarn till John F. Carlsson, som dog ogift 1/2 1938.
Nils Pehrsson Bergman var snickare och sökningen kan ev underlättas av följande uppgifter.
Från hustruns hemförsamling Ullstorp utanför Ystad utvandrade till Afrika en man Jöns
Larsson *1864. Han fanns i Afrika (Kapkolonin) 7/4 1888 - 1/9 1891. Han återkom till Afrika
24/12 1892 efter att ha varit hemma i Sverige och gift sig med Elna Olsdotter *1865. Paret
återvände till Sverige en period 1895-1896, men finns i en bouppteckning omnämnd som
byggmästare i Afrika 1907-1909. Jag håller för troligt att Nils Pehrsson blev anställd hos
byggmästaren Jöns Larsson.
Det vore intressant för min forskning kring John F. Carlson (som donerade stora summor till
behövande barn och ogifta mödrar i Ljungby och Arby församlingar i Kalmar län samt till
fattiga fiskare i Ystad.) om det gick att spåra sonens vidare öden.
Sedan dess har jag på andra vägar fått följande uppgifter om familjen:
Familjefadern Nils Persson Bergman arbetade i Kapstaden som inredningssnickare och dog den 1 mars 1907. Hustruns son, Bror Julius Ferdinand, gifte sig med Cornelia Petronella Louw och fick med henne fyra barn, Johnny f.1917, Aletta f. 1919, Eloff f. 1921 och Urbana f. 1925. Barnens far, hantverkaren Julius Ferdinand, avled på Paarl Hospital i Kapstaden den 8 januari 1929.
Kan någon hjälpa mig med tips hur jag hittar levande ättlingar till de fyra syskonen.
Tack på förhand!
Mats Åsenius
12
« skrivet: 2012-07-25, 07:59 »
Kan man tänka sig att föremålet fungerade vid timmerflottning. Ändarna på två flytande länsar kunde kopplas ihop genom att byglarnas spetsar slogs ned i stockarnas ena ände från ovansidan. En tredje stock där föremålets skaft var nedborrat i änden, (med hålet försett med en skoning), kunde svängas kring den punkten och på så sätt användas för att styra flottningstimret åt ena eller andra hållet. En sorts växel alltså. Det ojämna slitaget skulle då förklaras av att älvens vatten alltid strömmade åt ett håll.
Tror en ölänning som aldrig flottat, men sovit på saken.
13
« skrivet: 2012-07-21, 22:03 »
Det finns några små oregelbundenheter på föremålet, som säkert inte tillkommit av en slump utan varit väsentliga för föremålets funktion. De hade inte behövts för de användningsområden som föreslagits ovan.
Det litet ojämna skaftet har i sin övre ände, alldeles under skänklarna, en förslitning? som gör skaftet alldeles cirkulärt på den översta knappa centimetern. Detta kan tyda på att föremålet har roterat. Vid den vänstra skänkelns fäste mot skaftet finns ett urfilat hak ca 8-10 mm i fyrkant. Man kan förmoda att det kanske finns ett liknande hak på den högra skänkelns baksida.
Kan ovanstående ge någon ledtråd till användningen?
14
« skrivet: 2012-04-06, 23:17 »
Bordshalvornas ben var försedda med små hjul, så att halvorna lätt kunde dras på trissor när de skulle flyttas.
15
« skrivet: 2012-04-06, 22:59 »
I mitt minne är månbordet ett runt bord som är delat på mitten och försett med vardera 3 ben, så att halvorna kunde ställas till exempel framför var sitt fönster. När bordet kopplas ihop till rund form sitter alltså två ben tätt tillsammans i varje ände av skarven. Bordet var utan fällbara skivor, men kunde nog ibland vara försett med en iläggsskiva mellan halvorna.
16
« skrivet: 2012-02-06, 21:45 »
Familjen flyttar 1859 till Böda kronopark där Peter Persson har blivit kronojägare.
Dottern Emmeli föds 1861-03-03 och sonen Petter Otto 1863-08-22.
MVH Mats
17
« skrivet: 2011-10-03, 22:10 »
Hjärtligt tack Carin för hjälpen med bilderna!
Mats
18
« skrivet: 2011-10-03, 14:21 »
Har inget SVAR-abonnemang och frågar därför i detta forum om någon känner till om det finns porträtt på Greve Claes Cronstedt (1823-1887). Sjömilitär. Han fungerade 1858 som kammarherre i Hertig Oscars (sedermera Oscar II) hovstat.
Mats Åsenius
19
« skrivet: 2010-12-19, 16:39 »
Så här såg ett huvudstöd ut  Mats
20
« skrivet: 2010-12-15, 22:10 »
Något som säkert bidragit till den fina bildkvalitén är stativet med vilket fotografen fixerade huvudet under den långa exponeringstiden. Se stativets fotplatta på golvet bakom stolen.
Mats
21
« skrivet: 2010-09-26, 22:49 »
Tack Per! Det var ju Du som löste gåtan!!
Hälsningar Mats
22
« skrivet: 2010-09-26, 22:40 »
Tack Henke för upplysningen. Det är ju tveklöst rätt ställe. Har Du någon aning om vad man firar, och när bilden är tagen?
Hälsningar Mats
23
« skrivet: 2009-09-03, 18:01 »
Hej Helene!
Ett hjärtligt tack för Ditt utomordentligt snabba svar. Akten från barnhuset har jag inte haft tillgång till tidigare. Om jag förstår betygsättningen vid inspektionerna rätt måste detta vara ett praktexempel på fosterföräldrar, som blivit både belönade med pengar (25 kr, som i dagens penningvärde motsvarar ca 1100:-)och med bibeln i praktband.
Mvh
Mats
24
« skrivet: 2009-09-03, 15:39 »
Anna Lucia Karlsson född 1894-12-12 i Råby-Rönö (D), flyttade (flyttades) 1895-03-08 från Svärta (D) till Adolf Fredriks församling i Stockholm. Modern, ogifta pigan klara Sofia Karlsson, var inte med.
1895-06-20 kom Anna Lucia som barnhusbarn No 9363 till Resmo på Öland. Varken i födelsebok eller husförhörslängd i Råby-Rönö eller Svärta finns anteckningar om barnhemsplacering.
Vad finns att säga om Anna Lucias vistelse i Adolf Fredriks församling?
Mvh
Mats Åsenius
25
« skrivet: 2009-09-01, 20:14 »
Tack Camilla för Dina ytterligare uppgifter
Mvh
Mats
26
« skrivet: 2009-09-01, 18:32 »
Ett hjärtligt tack John för snabba och fylliga uppgifter. Jag testar f.n. den nya betaversionen av AD och där funkar inte Sörmlands län, däremot har jag konstaterat att med den gamla javaversionen går det bra. Konstigt??
Tack igen
Mats
27
« skrivet: 2009-09-01, 17:35 »
Hej!
Jag söker föräldrar till Anna Lucia Karlsson född i Råby-Rönö 1894-12-12. Hon kom 1895-06-20 som barnhusbarn No 9363 från Adolf Fredriks församling i Stockholm till Resmo på Öland. Hon kom till en arbetarfamilj med fem egna barn varav två dött i difteri(6 resp 3 år gamla) med två dagars mellanrum i juli 1891. Det kunde vara intressant att om möjligt också få veta anledning till barnhemsplaceringen. (AD har ju inte än fotograferat Södermanlands län).
Mvh
Mats
28
« skrivet: 2009-04-24, 22:11 »
Kolportör flög det för mig att de kallades. I SAOB står det bl.annat om kolportör person som ger spridning åt nyheter o. d; nyhetsspridare; nyhetsförmedlare; rapportör.
Av allmänheten användes ofta den nedsättande beteckningen murvel om en journalist.
Mats
29
« skrivet: 2009-03-19, 12:31 »
Tackar!
Mvh
Mats
30
« skrivet: 2009-03-18, 22:13 »
Hej!
I en husförhörslängd från Ingelsryd 1908-1916 finns en kolumn Värnpliktsförhållanden. För personer av mankön kan det i den kolumnen stå t.ex. 121 20/1901, 375 17/14 eller 276 11/1908. Vad betyder dessa sifferkombinationer?
Mvh Mats
32
« skrivet: 2008-11-23, 22:24 »
En kappe var ett rymdmått för torra varor, lika så en tunna. Det gick 12 kappar på en tunna. En kappe (ca 4,6 liter) rymde utsäde (råg) lagom till ett kappeland och en tunna lagom till ett tunnland (ca ett halvt hektar eller 5000 kvadratmeter).
Mats Å
33
« skrivet: 2008-10-09, 22:18 »
Borde inte ovanstående höra hemma under rubriken landskapet Öland?
Mvh Mats
34
« skrivet: 2008-09-17, 21:44 »
Hej Anette! Enligt SAOB verkar det vara någon del av upphängningsanordningen för en stångjärnshammare. Se nedan. (i fackspr., i sht i fråga om ä. förh.) benämning på den axel (bestående av en rundt hammarskaftet anbragt, med två i lager vilande armar l. tappar försedd ring) på vilken hammaren rör sig i horisontal riktning; jfr HYLSA sbst. 2. Skal en Läredreng förr än han kan blifwa Mästerswen, kunna göra en hölst utan någon annans underwisning och hielp. Bergv. 1: 178 (1649). BergsbSahlin 215 ( cit. fr. c. 1650). RINMAN 1: 775 (1788). Sjelfva Hammaren (på en hammarställning av tackjärn) fasthålles medelst hyltsen .. emellan Stål-bössorne. VetAH 1807, s. 112. ROSBORG StångjSmid. 1 (1809). JernkA 1852, s. 312. Mvh Mats Åsenius
35
« skrivet: 2008-09-14, 22:46 »
Hej Gunnel
Enligt SAOB är det detsamma som pastoratstämmaprotokoll. (Jfr. prästgäll)
Mvh
Mats
39
« skrivet: 2008-08-07, 21:28 »
I tidningen Asfaltblänk & Vattenstänk finns en artikel som bl.a. handlar om skarvning av vattenrör av urborrade trädstammar. Se bifogad länk. http://www.eber.se/hist/traror.htm Med vänlig hälsning Mats Åsenius
40
« skrivet: 2008-07-02, 19:00 »
Fönsteromfattningarna till höger är ju rätt speciella. Om de finns kvar, kunde de vara till hjälp vid identifieringen.
Mats Åsenius
41
« skrivet: 2008-05-15, 22:23 »
Gottåsa ligger i Kronobrgs län ca 3 mil SV om Växjö
42
« skrivet: 2005-10-27, 18:40 »
I instruktionerna till Porträttfynd kan man läsa följande: Om det behövs: Justera kontrast, mörkhet/ljushet och färger. Detta görs i Microsoft Photo Editor under Bild > Balans. Du kan också behöva beskära bilden och räta upp den så att kortets kanter blir parallella med bildens. Den scannade bilden ska så långt det är möjligt se likadan ut som den verkliga bilden.
Mats
43
« skrivet: 2005-09-12, 21:09 »
Hej Birgitta!
Din farfars syster Jenny Maria Söderberg kan jag tyvärr inte hjälpa dig med, men däremot kan jag tipsa om var Du kan läsa om byn Ölvingstorp.
Ljungby hembygdsförening har givit ut en serie böcker: Boken om Ljungby socken i Kalmar län. I del IV (tryckt 1997) sid 79-124 finns en artikel av Sven Bolmsjö, som beskriver byn ur alla aspekter, (med bilder och kartor) på ett utmärkt sätt. I del II (tryckt 1994)Kan Du läsa om hur det var att leva i byn. Det är en lantbrukare, Albert Johansson, och en lantarbetare, Sven-Erik Johansson, som berättar minnen på sid 113-118 resp. 119-130.
Jag vet inte var Du bor, men via Ditt bibliotek kan Du säkert få låna böckerna på fjärrlån.
Lycka till!
Mats
44
« skrivet: 2005-06-06, 19:12 »
Det finns flera skillnader. Fotstegets anslutning till framskärmen är helt olika. Avståndet mellan vindrutans överkant och taket förefaller vara större på HZB022.
45
« skrivet: 2005-05-20, 17:50 »
Hej Onni
Har laddat hem den nya betaversionen av GFF 2, men nu får jag inte ens upp felmeddelandet???
Vad göra?
Mats
46
« skrivet: 2005-05-08, 13:13 »
Jag kan inte öppna GFF2 trots att jag tycker mig ha följt alla råd jag hittat. Är ansluten till nätet. Har öppnat Genline. Har öppnat portarna 443 och 80. Startar via Start och alla program. Har även försökt med Windows brandvägg helt avstängd.
Vad gör jag härnäst??
Mats
47
« skrivet: 2005-05-06, 22:44 »
Jag tycker det ser ut som uteliggplatser vid ett sanatorium
Mats
48
« skrivet: 2005-03-05, 13:42 »
Så har ett nytt nummer av Släkthistoriskt Forum dumpit ner i brevlådan med massor av intressant läsning. Jag kastade mig genast över den instruktiva och entusiasmerande artikeln Visa din egen släktsaga på skärmen av Jan Malmstedt. Den artikeln kommer säkert att ge upphov till mängder av släktpresentationer. På en punkt vill jag emellertid ta avstånd från Malmstedts råd och anvisningar. Han säger i anslutning till inläggning av speakertext: Lägg gärna in bakgrundsmusk. Musik och andra ljudillustrationer har givetvis sin plats i samband med visning av bilder och texter, men hör absolut inte ihop med textläsning. Vi, som av ålder och/eller av annan anledning har nedsatt hörsel, har fruktansvärt svårt att tillgodogöra oss innehållet om uppläsarens röst beledsagas av aldrig så svag musik.
Med vänlig hälsning
Mats Åsenius
49
« skrivet: 2005-03-04, 19:17 »
50
« skrivet: 2005-03-04, 19:04 »
51
« skrivet: 2005-02-13, 19:13 »
Roland! Din bild är svår att se. Har försökt fixa den i Photoshop Elements. 
52
« skrivet: 2005-01-18, 22:34 »
Simme är ett gammalt ord (enl SAOB belagt i svenskan sedan 1553) för snöre, använt bland annat i olika fiskeredskap, till sadelmakeri och till att försluta säckar med. Det användes allmänt i min barndom på Öland på 1940- och 50-talet.
54
« skrivet: 2004-12-21, 21:42 »
Hej Gun-Britt!
På den här adressen hittar Du en del om repslagning.
Mvh Mats
55
« skrivet: 2004-11-25, 20:52 »
Den översta bilden tycks föreställa arbete med glidformsgjutning av betongsilos för till exempel lagring av spannmål, cement eller annan bulkvara.Bilden kan i princip vara tagen var som helst.
Mats
56
« skrivet: 2004-07-16, 23:10 »
Hoby ladugårdsmark ligger/låg i norra utkanten av Lund.  Hälsning Mats
57
« skrivet: 2004-06-22, 15:50 »
Jag har precis samma problem som Inger Amnefelt, fast någon uppgift på felmeddelandet är avvikande. Jag har heller inte ändrat någon inställning i min PC. Har meddelat Dis webmaster utan reaktion.
Mats Åsenius (medl 13239)
58
« skrivet: 2004-06-05, 22:12 »
Jag hittade en familj med två söner, den ene döpt till Elon, den andre till Elof. Gissa faderns yrke.
Elektriker naturligtvis.
59
« skrivet: 2004-06-04, 22:35 »
Janne! Kommis är en tygkvalit?.Se NE nedan. ko?mmiss, uniformskläde, grovt, streckruggat ylletyg av gråbrungrönt melangegarn eller i mörkblå färg. Nöthår är textilfiber framställd av hår från nötkreatur, används till mattor t.ex. MVH Mats
61
« skrivet: 2004-06-01, 21:43 »
Gers är namnet på en fisk. Det passade kanske att en båtsman hette så.
62
« skrivet: 2004-05-29, 11:02 »
Enligt födelsebok och husförhörslängd i Kläckeberga var Lars Nyströms far Inspektoren vid Kläckeberga herrgård Daniel Nyström f 1777 i Förlösa. Modern var Elisabeth Ekelund från Kalmar född 1775.
Barn:
Gustaf f 18/9 1806
Anna f 10/6 1808
Eva f 1811
Lars f 1813
63
« skrivet: 2004-05-11, 19:24 »
Hej Ing-Brith.
Har gått igenom utflyttningslängder från 1822 till 1847 utan att hitta honom. Tyvärr! Är Du säker på att det skall vara Resmo? Kan det inte finnas ett snarlikt ortsnamn utanför Vetlanda. Flyttningarna till och från Resmo under denna period var i stort sett begränsade till inom Öland.
Mats
64
« skrivet: 2004-05-09, 18:21 »
Hej Ing-Brith.
Inflyttningslängd för de första månaderna av 1822 saknas i Resmo. I husförhörslängder Resmo 1821-1836 finns inga födelseorter angivna, och ingen person med födelsedatum 1804-11-22 har påträffats här. Längderna är slarvigt skrivna och svårlästa.
Mats
65
« skrivet: 2004-05-05, 21:01 »
Mannen med armbindel har ovanför sin vänstra axel en svart triangel som i mina ögon är en gavelspets liknande den i mitten av bilden. Från gavelspetsen, i höjd med mannens ögon, kan skönjas en svag linje åt vänster i bild. Det är taknocken på ett hus som knappast syns därför att takytan och himlen bakom har samma kulör. Det som sticker upp ur den välkammade mannens hår är det osynliga husets skorsten. Vad tror Ni om det?
Mats
66
« skrivet: 2004-04-27, 21:01 »
Ormarna i taket är en så kallad Boddrake. Se nedan utdrag ur NE
Boddrake, ett i trä utskuret fantasidjur, oftast i form av en drake eller orm, som brukade hänga över disken i handelsbodarna i Norden under 1700- och 1800-talen. Man kunde hänga upp varor på den, men samtidigt var den handelsmannens lyckodjur och en sorts symbolisk garanti för att han följde god köpmannased. Om boddrakarnas förekomst redan under medeltiden vittnar fynd av sådana från Bryggen i Bergen. Boddraken brukar härledas ur äldre tiders sed att pryda apoteken med upphängda exotiska djur.
67
« skrivet: 2004-04-19, 21:03 »
Ett utdrag ur SAOB om DEJA.
BETYDELSE: kvinna som förestår ladugård, kreaturens utfodring, mjölkförsäljning, mejeri o. d.; äfv. (dock ej i Finl.) om kvinna som för egen räkning mot erläggande af arrende drifver dylik verksamhet.
Stafera känner jag inte till , men staffera med 2 f betyder att måla staffagefigurer (djur eller människor på landskapsmålning.
Hälsningar Mats
68
« skrivet: 2004-04-08, 19:35 »
Hej Susanne.
Ölandsförfattaren Margit Friberg har skrivit boken På Kalmar slott satt Anna Bielke. Där kan Du ta del av Gustav Vasas ankomst till Kalmar. Det är visserligen en roman, men Margit Friberg har oftast förberett sig väl med reserch, så historiska fakta lär Du kunna lita på. Boken har ISBN nr 91-7586-377-4. Den finns säkert att låna på biblioteket.
Hälsningar Mats
69
« skrivet: 2004-03-28, 22:20 »
I Boken om Ljungby socken i Kalmar län del III, finns en artikel (sid 162-168) om Skäryd, skriven av folkskolläraren och kantorn Sven Bolmsjö. Han har också skrivit ett kompendium Utflyktsmål i Ljungby socken, där Fredrikströms bruk och verksamheten där finns väl beskriven med text och bilder (sid 105-110). Ditt bibliotek kan säkert ordna så Du får låna båda böckerna från biblioteket i Kalmar (filial nr 6 i Ljungbyholm).
Mats
70
« skrivet: 2004-03-28, 22:11 »
Hej Anna-Lena.
I Boken om Ljungby socken i Kalmar län del III, finns en artikel om Skäryd på sid 162-168, skriven av framlidne folkskolläraren och kantorn Sven Bolmsjö. Han har också skrivit ett kompendium utflyktsmål i Ljungby socken, där Fredrikström och verksamheten där finns utförligt beskriven på sid 105-110. Kompendiet är avsett för hembygdsundervisningen på mellanstadiet. Ditt bibliotek kan säkert ordna så att Du får låna dem från biblioteket i Kalmar (filial nr 6 i Ljungbyholm)
Mats
71
« skrivet: 2004-02-12, 22:18 »
Kan det helt enkelt vara så att han var expedit i en saluhall?
Mvh Mats
72
« skrivet: 2004-01-26, 21:10 »
Här vilar
73
« skrivet: 2004-01-26, 21:01 »
Enligt SAOB finns Makaroner sedan 1658
74
« skrivet: 2003-12-14, 22:16 »
Följande historia har berättats mig av Siv Larsson bördig från Dörby. Det kunde vara intressant att veta om det finns någon verklighetsbakgrund till historien eller om det är en vandringssägen som har berättats även från annat håll i vårt land.
Under senare delen av 1800-talet bodde, i en by i norra delen av Ljungby socken i Kalmar län, en skara människor som av en religiös ”ledare” bibringats övertygelsen att de tillsammans skulle hämtas hem till sin skapare i himmelen. De uppmanades att göra sig av med all sin jordiska egendom och vid ett visst klockslag en dag i pingsthelgen samlas vid ett jättestort stenblock strax invid Norra Videmossen i Dörby, där hämtningen skulle ske. De sålde sina hem och gjorde sig av med vad de hade, men någon himmelsfärd lär det aldrig blivit av, för när fars faster Elsa var liten (borde vara vid sekelskiftet 1800/1900) kom det till hemmet i Kärr, vid en pingsthelg folk som hade varit vid stenen De hade inte något att äta, men ville ha lite mjöl och mjölk.
Hur skulle man använda detta? Vid återkomsten till sitt sålda hem, eller för tillagning av välling ute i skogen.
75
« skrivet: 2003-12-05, 23:17 »
Min morfar Kyrkoherde Anders Carlsson född 1872-10-20, fick hjälp med lån till studier vid Uppsala universitet av en baron Raab i Långemåla (H)
76
« skrivet: 2003-11-21, 19:21 »
I husförhörslängd Gårdby 1891-1894 Står under Inhyses
Fattighuset
Arbetaren Carl Fredrik Johansson f 1/9 1844 i Köping
Hustrun Ingrid Stina Larsdotter f 18/3 1850 i Långlöt
Gifta 4/4 1874
Son August Arvid f 18/9 1875
Son Algot Joachim f 13/12 1876
Son Carl Edvard f 8/10 1879
Son Anton Valfred f 10/7 1882
John Fredrik f 19/9 1886
Dotter Anna Wilhelmina Elisabeth f 20/11 1890
Son Julius Emanuel f 22/7 1894
Alla barnen födda i Gårdby.
77
« skrivet: 2003-11-14, 21:17 »
Sven Fredén finns på bild #8905. Kan det vara nr 8 från höger?
78
« skrivet: 2003-11-14, 15:07 »
Den här vackra bilden är gjord av fotografen Axel Wester i Eskilstuna. Men var är den tagen?  Och känner någon igen människorna? 
79
« skrivet: 2003-11-14, 14:52 »
Glömde nämna att fotografen heter Karl F. Jahnson i Lynn? och Filipstad.
80
« skrivet: 2003-11-14, 14:38 »
 Denna bild har jag funnit bland handlingar efter min morfar kyrkoherden Anders Carlsson. Jag har anledning att tro att den föreställer kyrkoherde Karl-Axel Fredén och hans familj. Se bild #9040 på porträttfynd. Men var är bilden tagen? Och vilka är de andra människorna? Kanske Lars Sandberg kan ge svar. För att underlätta identifiering kommer här en delförstoring. 
81
« skrivet: 2003-11-01, 12:35 »
En familj; J.P. Ekelund f. 1853-03-17 och hans hustru Betty Christina Sabelström f. 1858-06-27 och dottern Regina f.1878-09-07 flyttar 1881-11-10 från Gynge nr 5 i Resmo(H) till Kalmar. Jag har hittat dem i inflyttningslängden GID 75.139.28500 på rad 330, men vart tog de vägen? Där finns ingen adress eller hänvisning till husförhörslängd. Anledningen till min fråga är att Betty 1890-08-22 emigrerade till USA tillsammans med sin far Jacob Sabelström och sin syster Jenny, men varken maken eller dottern fanns med på resan. Vad kan ha hänt med dem?
82
« skrivet: 2003-10-31, 18:51 »
På flera av bilderna i bildsamlingen #20777 finns på baksidan en oval stämpel med texten N.E. Plymouthz fotografi Atelier Australia t.ex. #20778. Flera av de avporträtterade personerna är från Simrishamnstrakten och har aldrig varit utanför Sverige, och definitivt aldrig i Australien. Vet någon något mera om N.E. Plymouth?
83
« skrivet: 2003-09-14, 23:32 »
Kan han möjligen förgiftat sig själv,(spisat något mycket olämpligt)?
84
« skrivet: 2003-09-05, 21:08 »
I Kalmartrakten och på Öland säger man fortfarande taksvall om den spontade panel som utgör underlag för takpapp och tegelpannor. Beteckningen är en kvarleva sedan den tiden man använde svall (sågbakar), med den plana sidan vänd utåt, som underlag för takspån (sticketak).
Mvh
Mats
85
« skrivet: 2003-08-10, 21:08 »
För att kunna bråka linet måste det vara alldeles sprödtorkat. Denna torkning gjordes över eld i en linbasta eller brytstuga som av risk för vådeld var placerad långt från övrig bebyggelse. Det kan ju ha varit så att bonden, genom att torka linhalmen över spisen i sitt framhus (boningshus), hade uppträtt allmänfarligt, eller till och med orsakat eldsvåda.
Det var inte bråkningen i sig som var farlig utan torkningen. Bråkningen var ett utomordentligt smutsigt och dammigt arbete som för övrigt var illa lämpat att utföras i möblerade rum, även om det knappast var förbjudet.
86
« skrivet: 2003-07-19, 11:35 »
Hej Lotta och tack för hjälpen. Mitt inlägg 12/7 16,40 var ett svar till Bengt Göran Nilsson, som skrevs innan jag läst ditt svar
Mvh Mats
87
« skrivet: 2003-07-12, 16:40 »
Flyttningen till Amerika gällde bara dottern. Föräldrarna lever vidare på Öland. Verkar det inte lite knepigt att prästen skriver in i husförhörslängden när föräldrarna får beskedet att dottern anlänt till Amerika. I och för sig är det väl en rimlig tid med en månad för överfart och besked hem.
Mats
88
« skrivet: 2003-07-12, 11:17 »
Bonden Lars Peter Nilsson och hustrun Stina Maria i Gynge nr 5 hade 4 barn: Hilma dog 1873 14 år gammal, Jenny dog 1878 6 år gammal, Per Alexis dog 1881 18 år gammal (efter 1 år och 5 mån som sjöman). Betty Charlotta emigrerade till Amerika i välsignat tillstånd tillsammans med den blivande fadern på våren 1880 .  I husförhörslängden (GID 138.2.32500) finns ovanstående notering 14/5 80. Jag kan läsa Amerika, men vad står det innan? Det skall också sägas att i Hfl 1883 står Lars Peter Nilsson som jordbruksarbetare på Gynge nr 5.
89
« skrivet: 2003-07-10, 09:55 »
Tack Birgitta och Heikki! Det saknade ordet kunde kanske vara Tullstabens eller nå?t annat med Tull.. Otto var ju Strandridare.
Mats
90
« skrivet: 2003-07-09, 22:58 »
 Ovanstående notering är gjord i anslutning till avlidne kustsergeanten i Kleva Otto Christian du Rietz. Vad står det? Frågan gäller även vad som står i tabellhuvudet (GID 138.2.37300). Tacksam för hjälp. Mats
91
« skrivet: 2003-06-25, 11:31 »
 Kan någon hjälpa mig att identifiera denna bild, gissningsvis från 1920- eller början av 1930-talet? Fotot är antagligen från Öland eller kalmartrakten. Byggnaden skulle eventuellt kunna vara det numera rivna hotellet i Mörbylånga. Två av flickorna bär skolmössa, från vilken skola?
92
« skrivet: 2003-04-09, 17:59 »
Hej Margareta.
Krokebol ligger i Älgå, Arvika kommun 4,7 km NV Sulvik.
Ett Vittensten finns i Värmlands län, i Eda kommun ca 4,4 km N Åmotfors.
Ett annat i Hed, Skinnskattebergs kommun Västm. län.
Så finns det en gård i Eskilstuna kommun i Södermanlands län, och en annan i St Mellösa i Örebro kommun i Örebro län
Observera att för- och efternamn skall skrivas i rutan för användarnamn vid inlägg i Anbytarforum..
-Kom ihåg det framöver bara.. /Peter Karlsson - Anbytarvärd
93
« skrivet: 2003-03-04, 22:36 »
Hej Majvi!
I Boken om Ljungby socken i Kalmar län del I utgiven av Ljungby hembygdsförening 1991, finns en innehållsrik artikel av Sven Bolmsjö om Vassmolösa gästgivaregård.(sid 101-110).
94
« skrivet: 2003-03-01, 20:40 »
Hej Anne-Marie!
I boken Hantverk i Sverige LT i samarbete med Nordiska museet (ISBN 91-36-02637-9), finns en artikel av Ann Resare på 6 sidor, som beskriver hantverket och redskapen.
95
« skrivet: 2003-02-21, 18:56 »
Enligt CD-n Svenska ortnamn finns två st Röstan, båda i Vä Gö län. Det ena i Mo Tanums Kn. det andra i Hede Munkedals Kn. Lägret är en gård i Bellefors Töreboda Kn.Vä Gö län. Ellelien och Lövhusbacken finns ej på CD-n
96
« skrivet: 2003-02-05, 15:59 »
Inte heller mitt användarnamn och lösen fungerar i Porträttfynd. Däremot går det fint här i Anbytarforum, förutom det att det kommer upp en dilogruta för val av användarnamn varje gång jag vill läsa ett inlägg. Jag gissar att jag burit mig klantigt åt vid mina försök att få det hela att fungera. Det är kanske ingen större ide? att försöka göra något åt funktionen i Porträttfynd, eftersom jag redan lagt in huvuddelen av tillgängliga bilder (ca 350 st)
97
« skrivet: 2003-01-31, 20:08 »
I slutet på 20-talet fanns strax utanför Linköping Vita Bandets vårdhem Granebo, som enligt uppgift var avsett för svikna, övergivna och fattiga mödrar
98
« skrivet: 2003-01-22, 22:09 »
Hej Lotta!
I en av Ljungby Hembygdsförenings böcker Ljungbyholmskrönika från 1956 finns en artikel av Enok Fransén, som delvis berör Björket och dess ägare. Jag mailar artikeln till Dig. Där finns en bild också, men eftersom den är rastrerad blir kvaliten dålig. De byggnader som visas är numera rivna.
99
« skrivet: 2003-01-06, 11:37 »
Min mmf Isak Odén var en riktig hästkarl. Lite uppgifter om honom finns på Porträttforum under bild #5583.  På den här suddiga bilden susar Isak fram över isen i ett egendomligt fordon. Enligt uppgifter från hans dotterdotter är det frågan om en travtävling. Man kan i bakgrunden se ett antal åskådare, och man kan ana enrisruskor eller annat som tycks markera banan. Inga andra ekipage syns till, så det kanske handlar om en träningstur. I brist på travbanor vet jag att tävlingar förekommit förekommer? på is. Jag trodde att man även på isen använde sig av sulkys med hjul. Kan bilden möjligen föreställa en uppvisning med en hemmagjord innovation?  Nästa bild visar Isak på en sulky modell Ä, som mera liknar en gammaldags hästräfsa. Bilden är tagen i Christiania eller Oslo som det heter i våra da´r. På Porträttfynd #7470 finns uppgifter om fotografen. Vid samma tillfälle avporträtterades en man i kubb med en stilg hingst.  Vad var det för evenemang som gick av stapeln i Oslo? och när? Det vore väldigt intressant att få dessa bilder kommenterade av någon som är insatt i travsportens historia.
100
« skrivet: 2003-01-06, 10:26 »
För att om möjligt definitivt avgöra vilket årtal som står på kortet har jag gjort en högupplöst bild.  Om det står 82 på slutet så är inte den åttan skriven på samma sätt som i 18. Jag tycker nog ändå att det står 82
101
« skrivet: 2002-12-30, 21:44 »
Hej C-G Magnusson!
Tornet i bakgrunden är Stockholms telefontorn, som byggdes 1887. Då fanns 5500 telefonapparater i Stockholm, som var förbundna med 500 mil telefonledning.
102
« skrivet: 2002-11-25, 19:22 »
Förlåt Peter det stod ju i Din källa
103
« skrivet: 2002-11-25, 19:13 »
Vad mormodern heter står väl ingenstans? Det talas bara om dotterdottern. Har Du något annat förslag på Generalens namn? E-et skulle ju kunna vara ett i förstås, men Axel Fredrik har ju satt rätt rejäla prickar över i på andra ställen
104
« skrivet: 2002-11-25, 17:09 »
Hej Peter.
Jag har tydligen inte lärt mig handskas med min ortsnamnsskiva. Betr namnet Steffens var det ju så att generalskan var dotterdotter till Liljenstolpes hustru. Hennes dotter med Bergn?r var säkert gift Steffens. Årtalet är kryptiskt. 22 kan det inte vara mht fotokonsten. Den näst sista siffran tycker jag är
mera lik den sista än åttan, men visst kan det vara en slarvig åtta vid närmare studium. Jo Tiflis är enl Svensk uppslagsbok huvudstad i Georgien.
Mats
105
« skrivet: 2002-11-25, 14:52 »
  I ett album som tillhört Isak Odén 1833-1910 har jag gjort detta porträttfynd med baksidestext. Såhär långt har jag kommit med tolkningen: Till Herrskapet Isaac Odéns fot. Album öfverlemnas härmed min kära Fosterdotters, min salia Hustrus Dotterdotter: Fru Generalskan Kitty? Stiff?....Versimoff? uti Tiflis såsom Rysk Brud, fot. porträtt. vänligen af Ax. Fr. Lilienstolpe ........ Näs socken 18 1/3 77 Vad hette kvinnan? och var bodde fosterfadern? Något Vängelsta i någon av de svenska socknanrna Näs har jag inte funnit. Kan det vara Näs på Åland? Liljenstolpe är, om jag inte är felunderrättad en svensk adelssläkt. En Axel Fredrik Liljenstolpe förekommer som häradshövding i Tjust härad i samband med en kyrkorenovering i Lofta. Isak Oden var under sin aktiva tid rättare på olika gods i Uppland och Sörmland. Varför i hela friden skulle Liljestolpe skicka bröllopskort på sin Fosterdotter till honom? Mats
106
« skrivet: 2002-11-13, 19:50 »
Bortfelder är (var?) ett slags rotfrukt, som rovor ungefär.  Ur boken Bilder från Ljungby socken II, som visar upptagning av bortfelder. Mvh Mats
107
« skrivet: 2002-11-06, 17:01 »
Hen Lissela!
Om lumpsamlare kan Du läsa i Bo Rudins Bok Papperets historia (ISBN 91-970-8880-3) sid 27, 37 och 38.
Mats
108
« skrivet: 2002-08-18, 20:25 »
Hej igen Sigurd!
I Kulturens årsbok 1977 finns en fyllig artikel av Nils Nilsson om Blekingeekorna och deras historia.
Hälsningar
Mats
109
« skrivet: 2002-08-17, 17:26 »
Hej Sigurd!
Bland allmogebåtarna i Blekinge finns en typ som kallas fembordseka. Den kallas så därför att bordläggningen utgörs av endast fem bordläggningsbrädor på varje sida. Fembordsekan har en liten akterspegel. Det finns säkert någon som kan berätta mer om båttypen och hur den användes.
Mats
110
« skrivet: 2002-06-25, 17:20 »
Under min skoltid hette skolläkaren vid Kalmar högre allmänna läroverk Dr Yngve Wigh. Det sades då, (sanningshalten garanteras ej) att han var en av fyra bröder som i tur och ordning hette: A.Wigh, O.Wigh, E.Wigh och Y.Wigh.
111
« skrivet: 2001-07-25, 20:16 »
Man bör inte undervärdera eller försöka göra sig lustig över Folke Svedenfors forskning kring vävskedstillverkare och vävskedsförsäljning efter att bara ha läst ett citat som endast omfattar en del av en fotnot. Att föra in knallarna i diskussionen är relevant eftersom de svarade för en viktig del av distribution och försäljning. Man bör inte hellet blanda ihop resehandel med Resandes handel
112
« skrivet: 2001-07-24, 17:57 »
Med anledning av den ordväxling som uppstått beträffande resande och vävskedar vill jag återigen hänvisa till boken av Folke Svedenfors som jag nämnde i mitt inlägg i går. Svedenfors skrift bygger på ca 400 uppteckningar i folklivsarkiven. i första hand svar på frågelistor utsända av Etnologiska undersökningen vid Nordiska museet och folklivsarkivet i Lund. Nedan ett citat från sid 36.
Tattare som vävskedsmakare torde ha varit någon enstaka företeelse. Den i hög grad tålamodsprövande vävskedsslöjden kan inte ha varit något som legat för representanter för detta folkelement. Att en och annan tattare däremot salufört vävskedar tillsammans med andra varor (förmodligen som täckmantel för pockande tiggeri)synes mig klart framgå av ovanstående uppteckningar.
Hur tillverkning och saluföring gick till beskrivs ingående i boken, som också redovisar ett antal vävskedsmakare.
Hoppas att detta kan undanröja ev förhastade slutsatser. Knallar var oftast högst respektabla människor som bedrev sin ambulerande handel med myndigheternas goda minne.
113
« skrivet: 2001-07-23, 21:04 »
Hej Mikael!
Om Du vill veta mera om vävskedar och vävskedsmakeri rekommenderar jag Dig att läsa en bok av Folke Svedenfors som heter Vävskedsmakeri och hornslöjd. Den utgavs av Nordiska museet 1952. Vävskedsslöjd var en viktig binäring både i Sunnerbo härad i Småland och i övre Dalarna.
Hälsningar Mats
114
« skrivet: 2001-07-20, 18:23 »
Hej Carin!
Enl. Sv. akademins ordbok är kvabba lokala benämningar på fiskar som Sjurygg och Lake m. fl.(Kvabbso). Wasselkvabba kunde ju tänkas vara Lake som stuvats i vassle (biprodukt från osttillverkning). Eller är det möjligen en Kvabba som lurar, eller lurats, i vassen?
Mats Åsenius
115
« skrivet: 2001-03-05, 16:48 »
Jag söker på detta sätt uppgifter om nedanstående familj som utvandrade till Cape Town 1897,
avresa från Malmö 1897-08-09.
Nils Pehrsson Bergman *1867-03-20 i Riseberga, Hustrun Cecilia Olsson *1864-10-24 i
Ullstorp, hennes son Julius Ferdinand *1886-06-22, hans döttrar Signe Helene *1890-10-22
och Martha Linn?a *1893-06-05.
I första hand är jag intresserad Julius Ferdinands öden, ev efterlevande mm. Han var
trolovningsbarn till John F. Carlsson, som dog ogift 1/2 1938.
Nils Pehrsson Bergman var snickare och sökningen kan ev underlättas av följande uppgifter.
Från hustruns hemförsamling Ullstorp utanför Ystad utvandrade till Afrika en man Jöns
Larsson *1864. Han fanns i Afrika (Kapkolonin) 7/4 1888 - 1/9 1891. Han återkom till Afrika
24/12 1892 efter att ha varit hemma i Sverige och gift sig med Elna Olsdotter *1865. Paret
återvände till Sverige en period 1895-1896, men finns i en bouppteckning omnämnd som
byggmästare i Afrika 1907-1909. Jag håller för troligt att Nils Pehrsson blev anställd hos
byggmästaren Jöns Larsson.
Det vore intressant för min forskning kring John F. Carlson (som donerade stora summor till
behövande barn och ogifta mödrar i Ljungby och Arby församlingar i Kalmar län samt till
fattiga fiskare i Ystad.) om det gick att spåra sonens vidare öden.
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy