ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Kaarlo Kalliala

Sidor: [1]
1
V / W / Västerlånggatan
« skrivet: 2010-04-14, 21:16 »
Är Västerlånggatan inte i Gamla Stan? Hans Gubbertz hus - som även hade varit framledne Willan Boÿes hws - skulle alltså ligga bredvid Nils Hanssons tompt och hus. Också g. Matz Anderssons sätehus var på Wäster lång gatan beläget geent öfuer Hans Gowertz hus.

2
V / W / Västerlånggatan
« skrivet: 2010-04-11, 11:55 »
Nils Hansson pantade 19.5.1621 sitt steenhuus och liggiand grund på Wästrelång gatan, neder för Watubrinkenn, emellan Hanns Goubertz och Hendrich Lökz huus. Lars Christerssons hus var mellan Wollmer Yxell och Hans Gowertz eller Hans Goubers och Wåldmer ÿxkill, dvs Gubbertz och Uexk?ll.
 
Var låg allstå Hans (Johan) Gubbertz hus i Stockholm?

3
Krigsfångar / Stora nordiska kriget - krigsfångar
« skrivet: 2010-01-10, 11:10 »
Bara några månader före ryssarna erövrade Finland sände man 39 (av total 99) krigsfångar från Österbotten till Skåne för att bytas emot svenskar. Dessa 39 hade tjänat i sachsiska regementen - var och när kunde de polska fångar återvända vet jag inte.
 
Troligtvis var de 39 krigsfångar från Österbotten de enda som bytes i år 1713, kanske hundra- eller tusentals. Finns det listor, forskning osv?  
 
mvh
kk

4
Krigsfångar / Stora nordiska kriget - krigsfångar
« skrivet: 2009-12-20, 12:09 »
Jag skulle vara mycket nyfiken att veta mera om dessa krigsfångar i början av Stora nordiska kriget. Vilka städer/orter tog dem emot? Hur många var de? Vilka nationaliteter; finns det några listor? Har man skrivit om dem, finns det vetenskapliga forskningar?
 
I Österbotten kan man finna 99 sachsiska och polska fångar i Gamlakarleby, Nykarleby, Jakobstad, Vasa och Kristinestad. Åtminstone 14 gifte sig i Finland, men kanske bara tre av dem stannade kvar efter kriget och hade barn.

5
Fogde / Befallningsman
« skrivet: 2009-12-13, 21:44 »
Hans Jönsson Lönn (se 28.5.2006 ovan) och/eller hans familj hade någonting att göra med Albrekt Gerden, som blev befallningsman i (Syd-)Österbotten i 1663. Kanske gifte han Lönns änka, som var borgmästaren i Vasa Peder Siulssons dotter.
 
Men varifrån kom Gerden? Var han kanske befallningsman någonstans i Sverige före Österbotten - pä finska sidan av Bottenviken träffas han inte före 1663? Är (krono)befallningsmän listade i någon bok el.dyl.?
 
Det kunde även vara möjligt, att han hörde till den släkten Gerdner, som i 1600-talet bodde i Åbo och Stockholm och ofta använde förnamnet Albrecht.

6
Dragon / Äldre inlägg (arkiv) till 07 augusti, 2009
« skrivet: 2007-02-07, 20:12 »
Christina,
vi tycks vara ni - läs en gång till vad som jag har skrivit!
 
Jag har alltså lånat (och berättat det) allt mellan citationstecken År 1710... och ...regem/indexr.htm från sidan “Manskap från Upplandsregementen till Finland 1721” som du säkert mycket väl känner till.
 
Om Anders inte hörde till något Upplandsregemente, varifrån kan han ha kommit till finska registret av Tore Blomqvist?
 
mvh
Kaarlo Kalliala

7
Dragon / Äldre inlägg (arkiv) till 07 augusti, 2009
« skrivet: 2007-02-07, 10:12 »
Frågade tidigare (2000) under rubriken ”Bergenklinga” om hovrättsadvokat Henrik Bergenklingas bakgrund och släkt. Då trodde jag, att han var född i Uleåborg, men det stämmer inte. Han kommer troligen från Satakunda, omkring Raumo stad. Han blev tf. notarie i Raumo 18.8.1756 och fortsatte åtminstone till året 1758. I 1761, då han sökte stadssekretaretjänst i Uleåborg, var han biträdande stadssekretare i Raumo.
 
I 1768 bodde livsdragonen Jakob BergenKlinga i Alakeeri eller Ala-Kieri i Lappi socken bredvid Raumo. Motsvarande hörde han till Nedre Satakundas kompanie i Livsdragonregementet. Efter honom hette dragonen Henric Klinga; hans änka kallades i början av 1800-talet både Lisa Berg och Lisa Bergklinga.
 
På sidan Soldatforskning i Uppland (http://hem.passagen.se/runslingan/) under “Soldatregistret i Uppland” kan man finna “Manskap från Upplandsregementen till Finland 1721” och där (bl.a.) det som följer:
“År 1710 upplöstes Upplands 3-männingar och en del av manskapet fördes över till Upplands/Fersens ståndsdragoner. Upplands 5-männingar till häst och Upplands ståndsdragoner upplöstes vid krigsslutet 1721 och en stor del av manskapet fördes över till finska reguljära regementen.
 
Tore Blomqvist i Lahtis har kartlagt dessa soldaters öden i Finland. Christina Backman har åt Soldatregistret Uppland gjort motsvarande utredning i Sverige. Vi presenterar nu ett alfabetiskt register med soldatens namn, regemente, kompani och nummer i både Sverige och Finland. Soldatens födelselandskap och, i de få fall det är känt, födelseort anges även.
Svenska registrets hemsida: http://hem.passagen.se/runslingan/soldatgr1.htm
Finska registrets hemsida: http://www.genealogia.fi/hakem/regem/indexr.htm
 
I finska registret kan man finna Anders Bergklinga som flyttades till Livsdragonregementets Nedre Satakundas kompanie, men ingenting i det svenska registret.
 
Vem var Anders Bergklinga och varifrån kom han? I Lappi har man inte äldre kommunionsböcker än från året 1818.
 
mvh
Kaarlo Kalliala

8
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Wolcker, Sigfrid
« skrivet: 2006-12-06, 16:21 »
“Swarfwares äncka Anders Larsson” dog 2.12.1732 i Kristinestad, Österbotten, vid ålder av “100 åhr ungefär. Hon kan knappast vara någon annan än rådmannen Anders Tellijns (-1698) änka Catharina Wolcker. De gifte sig i hans andra äktenskap 1681 eller 1682. Anders Larsson Tellijn var ännu 1680 gift med Gertrud Christersdr.
 
Det är fortfarande troligt, att Catharina är densamma som den Catharina Sigfridsdotter Tholin (1714) eller Thaelin (1715 och 1716) som man kan hitta i (stora ofredens) flyktningskommissionernas listor. Hon skulle alltså vara dotter till någon Sigfrid Wolcker.
 
I Upsala universitets matrikel kan man 1652 finna en Sigfridus Sigfridi Wolker - Consul Gevaliensis. I Gävle vigdes 28.12.1656 Sigfrid Wolcker och Anna Gavelius, dottern till borgmästaren Elias Gavelius.
 
Släkten Gavelius känner man också i Kristinestad; det tycks vara klart, att Catharina Wolcker och Sigfrid Wolcker hör till samma släkt. Men är de syster och bror eller dotter och far?
 
För att vara dotter till Gävleborgmästaren Sigfrid Sigfridsson Wolcker (-1664) kunde Catharina inte vara äldre än 75 år gammal då hon dog. Hon hade en dotter Catharina (Telin) som var gift i 1698 och alltså född före ca. 1682. Catharina Telin är säkert den äldsta av Anders Tellijns barn i andra äktenskapet. Sigfrid Wolckers och Anna Gavelii barn måste ha varit 24 år gammal eller yngre i 1682.  
 
Det tycks alltså inte vara omöjlig, att Catharina Sigfridsdotter Wolcker skulle vara Catharina Telins mor och Sigfrid Sigfridsson Wolckers och Anna Gavelii dotter. Men det är inte heller omöjlig att hon skulle vara Sigfrid Sigfridsson Wolckers syster.
 
Är borgmästaren Sigfrid Wolckers barn kända? Vem var hans far Sigfrid?
 
mvh
Kaarlo Kalliala

9
Tiarp / Tiarp
« skrivet: 2006-11-26, 19:24 »
Tusen tack, Jan Åke!
 
Det som jag skrev har jag kopierat från en släkttavla av Lotte Reenpää: PEHR BENGTSSON, länsman i Tiarp sn. (Tidarp) i Skaraborgs län. född okänt var oo enligt mamtalslängden [sic] m MARGARETA BARTHOLOMEIDOTTER.
 
Reenpää har forskat släkten relativt grundligt och hennes material skulle vara i något arkiv i Göteborg (kan inte nu hitta var). Men i släkttavlan berättar hon alltså inte mera on Jacob Chronanders föräldrar.
 
mvh
Kaarlo Kalliala

10
Tiarp / Tiarp
« skrivet: 2006-11-25, 12:51 »
Jakob Persson Chronanders (1620-94) föräldrar var Pehr Bengtsson, som var länsman i Ti(d)arp, samt Margareta Bartholomeidotter.
 
Vet man mera om dem och/eller deras anor?
 
mvh
Kaarlo Kalliala

11
Säbrå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-28
« skrivet: 2006-09-16, 19:10 »
En österbottnisk (från Pedersöre eller Nykarleby) änka Lisa Pärsdotter var i Säbrå under stora ofreden, kanske mellan 1718 och 1720, med sin svärfar och svärmor. Kan man hitta henne eller dem i kyrkoböcker? Hette svärfar kanske David?  
 
mvh
Kaarlo Kalliala

12
Enligt Johanna Aminoff-Winbergs flyktinglistor (se http://www.genealogia.fi/hakem/flykting/flykting55.htm; Rächning på den Sexfallige Collecten för Flychtingarne frå Östersidan som för Åhr 1714 inkommen är af Hernösandz Stifft och åhr 1715 effter Hans Kongl. Maijtz allernådigste befallning här i Consistorio Uthlefwererat, som och bifogade Flychtingars quittencer intyga) var hennes nummer 7467 Christina Gierden, Haupmansänka från Vasa någonstans i Härnösands stift den 1.9.1715.  
 
Hon är troligtvis änka efter hopmannen i Vasa och Korsholms grevskap Botvid Höök (-1683) - inte t.ex. befallningsmannen Albrekt Gerden (-1693), som Leo Nyholm (Sursillin suku. Tillägg och rättelser. - Genos 50=1979, 21-27) antar; sen skulle hon vara född Merthen.  
 
I år 1715 var Christina Gerden något mellan 60-80 år gammal, och det är inte troligt, att hon skulle ha kommit tillbaka till Vasa.  
 
Har någon träffat henne? När och var dog hon; hur gammal var hon då?  
 
mvh  
Kaarlo Kalliala

13
Fogde / Befallningsman
« skrivet: 2006-05-28, 18:47 »
Hans Jönsson Lönn, som var befallningsman i Syd-Österbottens härad 1657-61 kom troligtvis från Västerbotten och hans efterföljare Albrekt Gerden (1663-75; i Österbottens mellersta härad 1675-77) tycks ha haft släktingar i Stockholm.
 
Det är möjligt, att de har tidigare varit i befallningmanstjänst i Sverige. Finns det några matriklar, listor eller specialundersökningar man kunde kolla?
 
mvh
Kaarlo Kalliala

14
Katarina / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-07
« skrivet: 2006-02-04, 13:41 »
En sökning på Familysearch ger vid handen att 1741 får Mats Lindroth och Beata Wik en dotter Eva Beata i Stockholm, Katarina. Nu har vi att par med samma namn som levde i Vasa (Österbotten, Finland). Mats var troligen en sjöman.
 
Mats Linroth och Beata Wijk hade åtminstone ett barn Johan i Vasa den 21.3.1745, men han dog redan den 24.7.1746.
 
Inga uppgifter om Matss äktenskap eller död kan man inte hitta i Vasa. Gifte Mats och Beata i Stockholm? Hade de andra barn där och dog de (föräldarar) också i Katarina?
 
Mats kan ha använt också släktnamnet Iwanowski eller helt enkelt Polack; han tycks ha varit Johans son och född den 13.3.1720 i Vasa. Beata Wijk har kanske varit Olofsdotter.
 
mvh
Kaarlo Kalliala

15
Welshuisen / Welshuisen
« skrivet: 2005-08-06, 21:24 »
Kristian (Kristiern) Welshuisen (Welshuysen, Wilshusen) arrenderade tullen i Västervik 1620-23 (?), med Paridon von Horn Östra, Norra och Södra Vedbo 1620-1624 samt den stora sjötullen 1623-27. Han tycks ha dött före 1636.
 
Han var troligen gift och hade åtminstone döttrar. Vet någon något on hans familj eller släkt?

16
Allmänt / Gamla personskrifter
« skrivet: 2005-07-30, 11:04 »
I Finland finns det en bibliografi över gamla personskrifter, nämligen Toini Melander:
Personskrifter hänförande sig till Finland 1562-1713 (Helsingfors 1951). Helsingfors universitet erbjuder även en katalog i internet  
www.lib.helsinki.fi/palvelut/Luettelot/.
 
Har man motsvarande i Sverige, tryckt eller inte, i internet eller annorstädes?

17
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Friselius
« skrivet: 2004-10-16, 16:33 »
Länsmannen i Korsholm (och Vasa) Peder Höök (d.ä., 1674-1725) var gift med Christina Friselia; hon födde 1699 en son Petter (d.y., -1766).  
 
Peder var hoppmannen Botvid Hööks (-1683) son, men vem är Christina? Botvid Höök var den Botvidus Laurenti Nycop. Höök som 1633 studerade i Uppsala: hans rötter är alltså i Nyköping. Ingen Friselius har jag hittat här i Finland. Kanske hämtade Peder sin maka från Västerbotten? Känner man släkten Friselius där?
 
Kaarlo Kalliala

18
Anders Gerner var politieborgmästare i Stockholm, då han 1676 adlades.  Hans far Albrekt Gerner var förmögen handlande i Stockholm och gift med Maria Vaston (Watson?) av skotsk släkt.  Farfar hade flyktat med sin hustru för religionsförföljelse från Skottland.
 
Detta kan man hitta i Elgenstierna.  Albrekt hade ändå tre brödrar: Jakob och Robert var också handlande i Sthlm och Willam (Wellam) i Åbo.  Jakob och Robert levde 1635, men Willam dog mellan 1624 och 1632.  Willam hade åtminstone em barn, Katarina, Ingeborg, Robert, Vilhelm och Anna, som var gift med handlanden i Sthlm Hans Petri eller Petre.
 
Nu känner man även en Albrekt Gerden, som var befallningsman i Österbottens södra fogderi 1663-74.  Han var gift med en dotter av borgmästaren i Vasa (1636-41 och 1645-53) Per Siulsson (ca.1590-1666) och Susanna Nilsdotter (-1673) och senare med Kristina Merthen, kanske också med en dotter av länsmannen Hans Lönn.  Albrekt Gerden, som var senare även handlande, mantalskomissarie, stadskapten och länsman, dog 1693 i Vasa.
 
Det är högst sannolikt, att Albrekt Gerden hörde till samma stockholmsfamilj.  Vet man något om honom eller hans släktingar?
 
mvh
Kaarlo Kalliala

19
Landskap: Karelen / Juuka
« skrivet: 2004-03-19, 22:42 »
Möninv. är en förkortning för Mönninvaara.

20
Säbrå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-28
« skrivet: 2003-11-03, 21:21 »
En viss Matthias Wilstadius, Capitain från Nykarleby (Österbotten) har vistats i Säbrå församling fr.o.m (ca) 1718 med 5 barn, kanske också frun, som tycks ha hetat Margareta Forssman.  Mattias Vilstadius var löjtnant vid Tavastehusregement 22.8.1716-12.10.1718, då han förflyttades till Jämtlandregementet. Det sägs att han var af fienden plundrat wid Sundsvald.  Enligt Lewenhaupt hade han tagit avsked som kapten 30.3.1719.
 
Kan man hitta honom och familjen i Säbrå kyrkoböcker?
 
mvh
Kaarlo Kalliala

21
Annerstad / Äldre inlägg (arkiv) till 14 december, 2007
« skrivet: 2003-03-22, 18:05 »
Nå ja, man måste understryka ordet 'troligen'.  Jag ville bara lägga märke till det, att någon som hette Wallin(us) grundade pappersbruket i Skeen.  Träffar man en Wallin senare där, kan man försöka testa hypotesen, att han skulle vara en ättling.
 
Enligt Gotthard Virdestams Växjö stifts herdaminne (III, 186) hade Johannes Wallinus sju barn.  Magnus var född omkring 1666, Georg omkring 1674, Johannes 1678 och Daniel omkring 1686. Sven Wallin var född 62-82 år senare och kunde alltså vara sonson (el.dyl.) till någon av dessa söner.
 
Virdestam känner inte Johannes Wallinus' dotter Catharina Wallin, som 1692 gifte sig med kyrkoherden Matthias Martinius.  Det är naturligtvis möjligt, att JW inte hade mera än fyra söner, men i alla fall finns det ännu två anonyma barn kvar.
 
Smolandi Upsaliensis har jag inte sett.  Om du går till Algutsboda i Anbytarforum kan du läsa mitt meddelande, där jag spekulerar vem som kunde vara modern till Johannes Wallinus' första maka.  I själva verket kan jag inte heller vara hundra procent säker, att Catharina Wallin är dotter till den här dottern av kyrkoherden Petrus Magni (i Algutsboda); hon kan ju också vara dotter i Johannes Wallinus' andra gift med Gunilla Osaengia.
 
mvh
Kaarlo Kalliala

22
Annerstad / Äldre inlägg (arkiv) till 14 december, 2007
« skrivet: 2003-03-21, 21:00 »
Du vet väl, att Sven Wallin troligen är sonsonson till kyrkoherden Johannes Magni Wallinus, som lät fundera och med stor omkostnad uppsätta Skeens pappersbruk?

23
Fick just brev från stadsarkivet.
 
Det var sen inte den Johan Henrik: han var då 40 år gammal, gift och vaktmästaren vid Kungliga Borgrätten.
 
Men: Slutligen vid en genomgång av registren till manskapsrullorna vid Stockholms sjömanshus 1797-1802, återfanns 1797 i sjömansrullan matrosen Johan Henrik Linroth 26 år gammal, ogift, med hemort Stockholm och född i Vasa.  Påmönstrad i Stockholm de 12/8 till Luebeck och ankommen från Reval och avmönstrad i Stockholm den 6/11.
 
Det måste vara honom, fastän han var ju gift.  Traditionen om Stockholm är alltså inte bara fantasi, men ingen uppgift om hans död kunde inte hittas.
 
Kaarlo Kalliala

24
Algutsboda / Äldre inlägg (arkiv) till 8.2.2003
« skrivet: 2003-02-03, 21:01 »
Kyrkoherde i Algutsboda Petrus Magni (1597-1690) med familj
 
En finsk präst som hette Matthias Martinius (1655-1728) omgifte sig 1692 med Katarina Wallin, som enligt bl.a. Akianders Borgå stifts herdaminne (1860-talet) och Åbo Tidningar 29/1797 var dotter till Annerstads kyrkoherde Johannes (Magni) Wallinus (1630-talet - 1685).  
 
Enligt Gotthard Virdestams Växjö stifts herdaminne (III, 186) var Johannes Wallinus först gift med en dotter till kh. i Algutsboda Petrus Magni och sen 2) tref.söndagen 1673 med Gunilla Osaengia, f. 25.7.1657... Troligtvis är Katarina (alltså) dotter i första giftet.  
 
Med Petrus Magni (1597-1690) har man ändå svårigheter. Virdestam skriver (IV, 227-28), att Petrus hade bl.a. En dotter, troligen i sista giftet, [som] var gift med kh. i Annerstad Joh. Wallinus. Enligt samma artikel var Petrus gift tre gånger: 1) före 1646 med Birgitta Magni Megalina d. 1662...; 2) 10/5 1663 med Karin Petersdotter, d. 1671...; 3) Petri och Pauli dag 1672 med en rådmansdotter från Kalmar...  
 
Nå ja, nu påstod Virdestam, att det var Petri dotter i sista giftet som var gift med Johannes Wallinus. Hon var alltså dotter till någon, som gifte sig med Petrus Magni 1672 och var själv gift med Johannes Wallinus före 1673! Ett år gammal eller mindre...  
 
Om Johannes Wallini maka skulle vara från andra giftet, kunde hon vara åtta år äldre vid giftet, men det gör inte mera än 9. Skulle det sedan inte vara troligen i sista giftet men hellre sannolikt i första giftet som Virdestam skulle ha skrivit?  
 
Virdestam berättar vidare, att vid arvskifte efter första hustruns död fingo dessa 4 barn vartdera 'guld... osv. Tre av dessa fyra är döttrar, men alla dog (enligt Virdestam samt Kalmar stifts herdaminne) senare än 1672: Elisabet 1690, Anna efter 1701 och Christina 1718. Om Petrus Magni hade fyra och inte mera barn i första giftet, kan en dotters mor inte heller vara Birgitta Magni Megalina!?  
 
Petrus Magni gifte Birgitta Magni före 1636, eftersom sonen Zacharias var född 7.4.1636; på artikeln första sida står (se ovan), men det tycks inte stämma. Petrus var född 1597 och var alltså ca. 38 år 1635: var hans första gifte kanske andra - är Johannes Wallini maka Birgitta Magni Megalinas dotter eller dotter i något gifte före det?
 
mvh  
Kaarlo KAlliala

25
Wallinus / Wallinus
« skrivet: 2003-01-15, 21:25 »
En finsk präst som hette Matthias Martinius (1655-1728) omgifte sig 1692 med Katarina Wallin, som enligt bl.a. Akianders Borgå stifts herdaminne (1860-talet) och Åbo Tidningar 29/1797 var dotter till Annerstads kyrkoherde Johannes (Magni) Wallinus (1630-talet - 1685).
 
Enligt Gotthard Virdestams Växjö stifts herdaminne (III, 186) var Johannes Wallinus först gift med en dotter till kh. i Algutsboda Petrus Magni och sen 2) tref.söndagen 1673 med Gunilla Osaengia, f. 25.7.1657...  Troligtvis är Katarina (alltså) dotter i första giftet.
 
Med Petrus Magni (1597-1690) har man ändå svårigheter.  Virdestam skriver (IV, 227-28), att Petrus hade bl.a. En dotter, troligen i sista giftet, [som] var gift med kh. i Annerstad Joh. Wallinus.  Enligt samma artikel var Petrus gift tre gånger: 1) före 1646 med Birgitta Magni Megalina d. 1662...; 2) 10/5 1663 med Karin Petersdotter, d. 1671...; 3) Petri och Pauli dag 1672 med en rådmansdotter från Kalmar...
 
Nå ja, nu påstod Virdestam, att det var Petri dotter i sista giftet som var gift med Johannes Wallinus.  Hon var alltså dotter till någon, som gifte sig med Petrus Magni 1672 och var själv gift med Johannes Wallinus före 1673!  Ett år gammal eller mindre...
 
Om Johannes Wallini maka skulle vara från andra giftet, kunde hon vara åtta år äldre vid giftet, men det gör inte mera än 9.  Skulle det sedan inte vara troligen i sista giftet men hellre sannolikt i första giftet som Virdestam skulle ha skrivit?
 
Virdestam berättar vidare, att vid arvskifte efter första hustruns död fingo dessa 4 barn vart dera 'guld... osv.  Tre av dessa fyra är döttrar, men alla dog (enligt Virdestam samt Kalmar stifts herdaminne) senare än 1672: Elisabet 1690, Anna efter 1701 och Christina 1718.  Om Petrus Magni hade fyra och inte mera barn i första giftet, kan en dotters mor inte heller vara Birgitta Magni Megalina!?
 
Petrus Magni gifte Birgitta Magni före 1636, eftersom sonen Zacharias var född 7.4.1636; på artikeln första sida står (se ovan), men det tycks inte stämma.  Petrus var född 1597 och var alltså ca. 38 år 1635: var hans första gifte kanske andra - är Johannes Wallini maka Birgitta Magni Megalinas dotter eller dotter i något gifte före det?

26
Hej Lena,
 
det här tycks vara mycket lovande!  Är det bara 1800 som han är listat?
 
Var ligger Maria Västra; i vilken församling?  Och hur kan man kolla upp: finns det någon CD med döda och begravade?
 
mvh
Kaarlo Kalliala
Åbo, Finland

27
Nå ja, hittade med 'kägelspel' Bellmans visa nummer 55 i internet.  Det berättar om kägelspel hos Faggens i Hammarby-Tull, 1770:
 
...
Stundom hans bild skyms af de ekar  
Som på gål'n kring Kägelbanan stå;  
     Stängd i en vrå  
     Står han och pekar  
Midt bland dem som käglor slå,  
     Stiger på tå,  
     Grälar, och nekar  
At i slaget ramla två.  
 
Pipan i munn, slanten vid foten,  
Hatten bakfram. Mollberg du har rätt.  
     Vik din Manschett,  
     Vältra fram Kloten,  
Sedan maka Käglorna tätt.  
     Klotet gick rätt;  
     Skål hela Roten  
Som nu svärmar på vår slätt.  
 
Vädret är lugnt, skyarna simma,  
Blixt och Norrsken lysa vattnets plan;  
     Slott och altan  
     Börja at glimma.  
Mån försilfrar kägelban.  
     Stäm Dulcian,  
     Gyckla en timma  
För Diana Mars och Pan.  
 
...

28
Sjömannen Johan Henrik Pettersson Lindroth seglade från Vasa (Österbotten, Finland) kanske 1797 eller 1798 och kom aldrig tillbaka.  Hans maka eller änka Beata Lärka sålde i början av 1801 sin makes arvsandel av ett hus i Vasa; enligt rådhusrätten var det möjligt, eftersom hennes man begivit sig ut på utrikes sjöresa och icke låtit höra av sig på 4 år och hon därför blifvit lämnad i ett medellöst tillstånd utan soutien med 4 stycken små barn.
 
En gammal släkthistoria berättar, att Johan Henrik  dog i Stockholm där han arbetade vid en bowlingbana: en flygande kägel träffade hans huvud.
 
Johan Henrik Lindroth var född i Vasa antingen 11.1. eller 3.11. i år 1771.  Kan man hitta honom i dödslängder (ca 1797-1803)?  Fanns det överhuvudtaget någon bowlingbana i Sthlm den där tiden?  
 
mvh
Kaarlo Kalliala

29
Släkter A - Ø / Schack, von
« skrivet: 2002-09-14, 16:54 »
På Olof Cronbergs hemsida (http://www.abc.se/~m2976/genealogi/antavl/109.htm)kan man även hitta anor för Marquard Harge (ffmf i Madeleine Raftös tavlor ovan) och Marquard Wulff (fff ovan).  Vilka källor han har utnyttjat vet jag inte.
 
mvh
Kaarlo Kalliala

30
Fersen, von / Fersen, von
« skrivet: 2002-02-14, 22:41 »
Fersen: Lorenz (d. 1546) och sonen Herman von Fersens äktenskap  
 
Elgenstierna (2, 682a) skriver, att lantrådet Lorenz von Fersen var gift med Anna von F?rstenberg, dotter av lantrådet Luloff von F?rstenberg och Margareta Wrangel.  Sonen Herman var gift med Anna von Tiesenhausen, dotter av lantrådet Fabian (Fabiansson) von Tiesenhausen och Gertruda Clausdotter Taube, av huset Mart.
 
Men Björn Taube (Släkten Taube. Hälsingborg 1939) berättar, att en dotter av Claus Taube (eller Tuve) var gift med Lorenz von Fersen, 1540 a. Rayk?ll.  Hennes bror Johann hade en dotter Gertrute, som var gift med Fabian von Tiesenhausen.  Björn Taube skriver vidare, att en Johann zu Marthe [Maart] 'ärvde en gyllene ring från Lorenz Versen' - dvs. hans svåger.
 
Björn Taube har troligen fått sina uppgifter från den välkända släktforskaren Michael von Taube.  I Genealogisches Handbuch der estländischen Ritterschaft I skriver man nämligen i fotnoten (s. 86), att enligt... prof. dr. Michael Friherre v. Taube [var Lorenz von Fersen] i första giftet med dottern av Claus Tuve zu Maidel.  I själva texten nämner man bara Anna von F?rstenberg som Lorenz' maka (s. 85).    
 
Vet någon mera om denna knut?  Vet man verkligen, att det var just Anna von F?rstenberg som var Hermans mor och inte den anonyma dottern av Claus Tuve?  Man skulle gärna tro hellre vad som Taube och von Taube säger om N.N. och Gertrud: har Elgenstierna rätt, skulle Johann ha ärvt en ring från sin brorsdotters makes far...
 
Och finns det någon utredning om Luloff von F?rstenbergs släkt?
 
Kaarlo Kalliala

31
Nyköping / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-11-19
« skrivet: 2002-02-09, 15:29 »
Den förnämsta av alla hopmän i Finland tycks ha varit Botvid Höök i Korsholms grevskap. Han var född som borgareson i Nyköping och inskriven i Upsala universitet 1633 som Nycopensis. Kanske hade han även två bröder, eftersom en Sigfridus Laurentij Hök Suderm. var inskriven år 1636 och Nicolaus Laurentii Höök Nycop. 1640.  
 
Vet någon något om hans anor?  
 
Kaarlo Kalliala
 
 
Frågeställarens nästan ordagrant identiska inlägg från 26 december 2001 under Efterlysningar: Lars (Höök?), borgare i Nyköping  i början av 1600-talet raderades 13 mars 2009. Dubblerade inlägg är ej tillåtna.
Camilla Eriksson, moderator

32
Enligt Elgenstierna (2, 512a) var assessorn (vid Åbo hovrätt) Petrus Laurentii Vigelius, adlad Ekenberg, född 15.10.1603 i Köping och gift där 19.9.1631 med Christina Eriksdotter.  
 
Elgenstierna berättar vidare, att Christinas föräldrar var borgmästaren i Köping Erik Göransson och Kerstin Nilsdotter.  Vet man mera om honom och henne?
 
mvh
Kaarlo Kalliala

33
Forsmannus, Boetius Joh:is Aland. studerade vid Åbo Akademi 1662-63 och hörde till Borealiska nationen.  Enligt Lagus' matrikel var han senare rådman i Åbo, men Raimo Ranta berättar (Åbo stads historia 1600-1721, 558-59) att notarien Boetius Forsman inte togs till rådet i år 1692, eftersom han var gammal och sjuklig.  Han dog ca 1697 i Åbo.
 
Boetius var gift och hade åtminstone en dotter Maria, som 1707 var gift med kyrkoherden i Halikko Anders Jacobsson Aeimelaeus (1677-1735) och dog 24.6.1717. Källan - Kallio, Halikon historia, 143 - säger, att Bo?tius Forsman var Åbo läns mantalkommissarie.
 
Vet man mera om Boetius' bakgrund, maka, barn och
karriär?
 
mvh
Kaarlo Kalliala

34
Gottfried Johan tycks ha dött i Sverige 31.12.1775.  Men, alltså, var?
 
Kaarlo Kalliala

35
En f.d. Rådman i Waxholm Gottfried Weckström dog i Lovisa (Östra Nyland i Finland) 16.4.1791 och var då 53 år gammal.  Enligt några uppgifter dog fd borgmästaren i Lovisa och Raumo (i Satakunda) Gottfried Johan Weckström (född före 1710) i Sverige.
 
Kanske har vi här far och son?  Och kanske bodde Gottfried Johan också i Vaxholm?  Skulle vara intresserad om allt som man vet över den äldre Weckström!
 
mvh
Kaarlo Kalliala

36
Nåja, frågar i alla fall om någon vet någon anknytning mellan landmätaren Erik Nilsson Aspegren och den här släkten.  Erik arbetade omkring Nyen och Viborg mellan 1640 och 1672, då han dog.
 
Vad fogdar i Södra Möre beträffar, undrar om Nils Ströman (senare Ehrenström) kunde ha någonting med grevskapshopmannen Johan Persson Ström (ihjälskjuten nätten till den 2 mars 1660) att göra.
 
mvh
Kaarlo Kalliala

37
Wilstadius / Wilstadius
« skrivet: 2001-11-28, 20:37 »
Paul Wilstadius har skrivit många personhistoriskt intressanta studier.  Men finns det någon utredning om släkten Wilstadius själv?
 
Kaarlo Kalliala

38
Drycker / Drycker
« skrivet: 2001-11-27, 22:08 »
Ebba Kaspersdotter Drycker, begraven i Viborg (Finland) 14.5.1695 var gift med regementskrivaren Otto Botolfsson, begraven i samma stad 19.5.1672.
 
Det gamla namnet Botolf tycks ha kvarlevat särskilt i Skåne och Gotland; känner man släktnamnet Drycker där - eller annorstädes?  
 
Mvh
Kaarlo Kalliala

39
Styrenius / Styrenius
« skrivet: 2001-11-24, 18:46 »
Kyrkoherden i Lappo (Österbotten) 1691-95 Martinus Caroli Prochman (Prockman; - 1.12.1695 Lappo) var gift med Anna Nicolaidotter Stijrenius, som dog i Lappo 14.2.1697.  Det är svårt att säga hur gamla Martinus och Anna var då de dog; Martini far Carolus Prochman var född 1628 och Anna födde en son 1682.
 
Namnet har skrivits Stijrenius, Styrenius, Styrén och kanske även Styrman.  Det är naturligtvis möjligt, att Anna har ingenting med den svenska prästssläkten Styrenius att göra, men många Prochmanpräster har i alla fall studerat i Uppsala.
 
Känner man någon Nicolaus (Claus) Styrenius (Styren), som kunde vara Annas far?
 
mvh
Kaarlo Kalliala

40
Förnamn - H / Hångel
« skrivet: 2001-11-24, 16:56 »
Jag har en Erik Hängelsson Lööf, som 1692 blev borgare i Nykarleby (Österbotten).  Men vad för ett namn är Hängel - eller Hångel, som det kanske också har skrivits?

41
Förnamn - G / Gamaliel
« skrivet: 2001-11-24, 16:50 »
Tittar man på HisKi-databasen, kan man finna namnet Gamaliel i Finland endast i Ilmola (Ilmajoki, Syd-Österbotten).  Fyra dog mellan 1794 och 1836, tre av dem yngre än fem år gamla.  Den äldsta, Gamaliel Carlsson (Ilomäki) var 96 år 10 månader och 2 dagar gammal då han 18.2.1810 dog.  Han hade även en son Gamaliel, som var född 4.8.1769, men vad som hände med den ända kända Gamaliel Gamalielsson, vet jag inte.
 
Kaarlo Kalliala

42
Taube / Äldre inlägg (arkiv) till 03 april, 2011
« skrivet: 2001-11-23, 22:20 »
Titta också - eller hellre - Björn Taube, Släkten Taube förut kallad Tuve.  Stockholm 1939.
 
mvh
Kaarlo Kalliala

43
Friselius / Friselia / Friselius / Friselia
« skrivet: 2001-11-17, 17:55 »
Länsmannen i Korsholm (och Vasa) Peder Höök (d.ä., 1674-1725) var gift med Christina Friselia; hon födde 1699 en son Petter (d.y., -1766).
 
Peder var hoppmannen Botvid Hööks (-1683) son, men vem är Christina?  Botvid Höök var den Botvidus Laurenti Nycop. Höök som 1633 studerade i Uppsala: hans rötter är alltså i Nyköping. Ingen Friselius har jag hittat här i Finland.  Kanske hämtade Peder sin maka från Sverige?
 
Kaarlo Kalliala

44
Under rubriken Grevskapshoppmannen Johan Peter Ström antog jag att Ström kunde kanske identifieras med Jonas P. Blom, som också kallas hoppman.  Nu tycks det vara klart, att de var två personer: Jonas P. Blom var död år 1656 (kanske i Kimito, Egentliga Finland) och Johan Persson Ström ihjälskjöts den 2 mars 1660 på Värnanäs.
 
Jonas P. Bloms änka hette Margareta Ekelöf - kanske även Johan Persson Ströms!  Verkligen fanns det åtminstone två och möjligen tre Margaretor (Elgenstierna II, 510b-511b): 1) en som var Torstensdotter och gifte sig med Jonas P. Blom 1644 i Osnabrück; 2) en som var Klasdotter och var död 1683 och gift med löjtnanten Erik Buller (+ omkring 1660); 3) en som var Bertilsdotter, gift med ståthållaren Claes Galle i Finland och bergraven 1676 i Åbo domkyrka.  1) och 3) skulle vara kusiner och 2) skulle vara 3)s brorsdotter.  Alla hade någonting att göra med Kimito eller Sagu socknen som ligger bredvid varandra.  
 
Vilken Margareta, 1) eller 2) var gift med Johan Persson Ström - eller ingen?  Skulle det vara möjlig, att en och samma Margaretas make hade först varit Jonas P. Blom, sedan Johan Persson Ström och till sist även Erik Buller??
 
I alla fall gifte Jonas P. Blom Margareta Ekelöf 1644 i Osnabrück och var död 1656 i Kimito.  Kimito var Johan Axelsson Oxenstiernas friherreskap efter sin far och det var just Johan Oxenstierna som 1644 kom till Osnabrück för fredsförhandlingar.  Jonas Blom tycks alltså ha varit i Oxenstiernas tjänst; å andra sidan var Johan Persson Ström hoppman över Oxenstiernas Södermöre grevskap.
 
Kan man hitta Jonas P. Blom i Södermöre?  I Södermörekrönikan 1997 berättas om Johan Ströms mord: nämnes där hans änka eller överhuvudtaget något om hans familj?
 
mvh
Kaarlo Kalliala

45
Hoppman (tysk Hauptmann) var förbättrad fogdetitel och åtminstone i Finland användes den generellt av ledande personer i förläningar.  Tidigare på 1600-talet var också titeln 'inspektor' allmän.
 
Kaarlo Kalliala

46
Tack: det här var ytterst intressant!  Sigrid Nikula skriver, att de äldsta tennstakarna... skänktes till [Kimito]kyrkan 1656 av Margareta Ekelöf, 'IONAS. P. BLOMS. ÄNKIA', hustru till en av Johan Oxenstiernas hoppmän.  Han var alltså död fyra år tidigare än Ström dog och kan därför inte identifieras med honom.
 
Nu finns det fortfarande många möjligheter.  1) En och samma Margareta Ekelöf var först gift med Jonas P. Blom till ca 1652-56, sedan med Johan till 1660 och tredje gången med löjtnanten Erik Buller, kanske till ca 1664; 2) Det fanns i själva verket två Margaretor, den ena som var gift med Jonas P. Blom 1644-1652/56 och den andra som var gift med Erik Buller (se Elgenstierna 2, 511) och endera möjligtvis också gift med Johan Persson Ström; 3) En och samma Margareta Ekelöf var aldrig gift med Johan Petter Ström, men bara med Jonas P. Blom och med Erik Buller - olika hoppmän har blivit förväxlade med varandra.
 
Kanske var Jonas P. Blom hoppman över någon annan av Oxenstiernas förläningar?
 
Liss-Erik Björkman har skrivit en bok som heter Till tings i Södra Möre (Kalmar 1970).  Skriver han också över Ström och hans död?  Någon information om hans änka?
 
Mvh
Kaarlo Kalliala

47
Greven Johan (Axelsson) Oxenstierna af Södermöre hade också Kimito friherreskap i Egentliga Finland.  John Gardberg har skrivit sin doktorsavhandling över friherreskapets historia (1935) samt senare den första delen (I:1) av Kimitobygdens historia (1944).
 
I den senare boken skriver Gardberg (203-204): Han gav det [Strömma frälsesäteri] i förläning åt sin hoppman i Södermöre grevskap, Johan Persson Ström, som var son till fogden Peder Johansson och tydligen hade tagit sig tillnamn efter Strömma.  Efter Ströms död behöll änkan Margareta Ekelöf gården tills hon ingick gifte och därför nödgades lämna den från sig (1660).
 
Över fogden Peder Johansson sägs det (102), att han var befallningsman 1625-37, tidigare i Oxenstiernas tjänst i Sverige, senare bosatt i Eknäs by i Kimito, där hans änka levde på 1660-talet.
 
Johan Persson Ström är kanske identisk med JoNaS P. BLOM, vems änka var Margareta Ekelöf 1656.  Denna Jonas P. Blom är vidare säkert densamma, som nämnes av Elgenstierna (II, 511b)som Margareta Ekelöfs make; de var vigda i 1644 Osnabr?ck, där Johan Oxenstierna ledde den svenska fredsförhandlingsdelegationen med Salvius.
 
Skulle Johan Persson Ström heta Jonas Persson Ström, kunde man vara nästan säkert, att Blom och Ström är en person.  Men Johan Persson Ström och Jonas P. Blom...
 
Vet någon mera om hoppmän i Södermöre grevskap?  Eller finns det några böcker eller artiklar?  Om man kunde identifiera Ström med Blom, skulle jag också vara intresserad av hans far Peder Johansson (som dessutom hade några BLOMmor i sitt sigill).  När och var tjänade han (Axel) Oxenstierna?
 
Mvh  
Kaarlo Kalliala

48
Jacob Persson Chronander var född i Västergötland, troligen i början av 1620-talet.  Han studerade i Åbo, skrev även pjäser, och blev jur.lic. där och senare justitieadministrator i Pommern.  År 1660 blev han häradshövding på Gotland och 1661-67 var han överborgmästare i Visby.  Enligt Visbys dödsbok dog han där 6.3.1694.
 
Jacob var gift med Anna Ekenberg (1.5.1634-6.5.1692), dottern av assessorn vid Åbo hovrätt Petrus Laurenti Vigelius Ekenberg.  
 
Vet någon något om Jacobs anor och/eller barn?  
 
Mvh
Kaarlo Kalliala

49
Nycopensis / Nycopensis
« skrivet: 2001-06-26, 19:30 »
Biskopen i Viborg (1651-58) kan 1629 finnas i Uppsala universitets matrikel som Nicolaus Laurentij Nicopens.  Han hade också en bror Anders (Laurentii Nycopensis) som hade studerat i Tartu (Dorpat) och blev kyrkoherde i Helsingfors (1661-88).
 
Men personligen är jag intresserad i den Höök, Bothvidus Laurentij Nycop., som 1633 studerade vid Uppsala universitet och senare var hopman i Korsholms och Vasa grevskap.  Han tycks inte vara bror till biskopen, eftersom det finns också en Höök, Nicolaus Laurentij Nycop. i matrikeln (1640), som inte kan vara identisk med Nicolaus Laurenti Nicopens. (1629) som 1640 var professor vid Åbo Akademi.
 
Det fanns alltså två Laurentii i Nyköping som sände sina söner till universitetet.  Vem var Laurentius Höök?
 
mvh
Kaarlo Kalliala

50
Föräldrarna till Houtskärsklockaren Clement Björk(e)lund (10.11.1746 Houtskär - 11.10.1804 Houtskär) var enligt Heikki Herlins bok Harald Herlin esi- ja jälkipolvien saatossa (I,66; II,368) Catharina Kristoffersdotter (29.3.1719 - 30.8.1793 Houtskär) och fiskaren Henrik Clementsson (ca 1714 Saltvik, Toböle - 20.7.1777 Houtskär).
 
I HisKi-kyrkböcker av Genealogiska Samfundet i Finland kan man inte finna någon Clement i Toböle. Klemet Hindersson i Nääs hade nog barn mellan 1705 och 1710 och Klemet Nilsson i Bertby mellan 1702 och 1712.  Toböle tycks ligga mellan Näs och Bertby, närmare Näs.
 
Kan någon identifiera Henrik Clementsson?
 
Mvh
Kaarlo Kalliala

51
Balingsta / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-12-05
« skrivet: 2000-12-04, 20:37 »
Nå ja, nu har jag också läst i Elgenstierna
(Utter),att han skulle ha varit kyrkoherden i
Västeråkers pastorat av Uppsala ärkestift Anders
Erici.
 
Men en gammal släkttavla (Denna släkttafla är
afskriven ur Stjernmanska samlingen å Uppsala
bibliotek, band X,44 [med påskrift 'Fants samling
äldre släkter']) kopierat av E. Lagerheim i sin
bok Arfwedt Larsson och Karin Utter samt deras
afkomlingar: släkterna Weidman, Lagerheim,
Weidenhielm (Stockholm 1910), s.62, bilaga 3,
berättar följande: Ägde 1589 Margareta
Andersdotter f. ... + på Kolstad Risinge socken,
Östergötland 18.7.1611 och begraven i Norrköping,
dotter af kyrkoherden i Balingsta, Uppland, m:r
Anders Tommius och dess hustru Catharina
Olofsdotter...
 
Lagerheim skriver också, att uti originalet i
marginalen bredvid ofvanstående biografi
antecknadt: 'detta har jag af dess sons
egenhändiga anteckning'.
 
Anders Erici eller/och Anders Tommius?  Västeråker
eller/och Balingsta?
 
Mvh
Kaarlo Kalliala

52
Hovförsamlingen / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-17
« skrivet: 2000-12-03, 17:23 »
Hej Christina,
 
är det Jesper Larsson, döpt 4.3.1659 i Stockholm (S:t Jacob), som du talar om? Han är en yngre bror till Nils.
 
mvh
Kaarlo Kalliala

53
Hovförsamlingen / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-17
« skrivet: 2000-12-01, 22:16 »
Nils Larsson Weidman (1652-1710), som senare var ränte- och proviantmästare i Narva, var 29.5.1679 gift i Hovförsamlingen med Christina Hult (1650-1722)i hennes andra äktenskap.  Enligt flyktningslistor flydde hon med sin dotter från Baltien till Sverige före 1714.
 
Men vem var hon?  Och varför just hovförsamlingen; vad för en församling var/är det?
 
mvh
Kaarlo Kalliala

54
Balingsta / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-12-05
« skrivet: 2000-12-01, 22:04 »
Riksarkivets sekreterare och släktforskare Per
Månsson Utter (1566-1623) var gift med Margareta
Andersdotter (-1611) och hennes far skulle ha
varit Anders Tommius, kyrkoherde i Balingsta.  Här
i Åbo har jag bara hittat ett urgammalt herdaminne
av ärkestiftet och kan inte hitta Anders där -
icke heller i internet.
 
Anders skulle alltså ha varit Per Utters svärfar
och - å andra sidan - den berömda Olaus Medelpadii
svärson.  Men vem är han själv?
 
mvh
Kaarlo Kalliala

55
Du kan väl också gå till www.abc.se/~m2976/genelogi/antavl09.htm och börja med XIV:4789.
 
mvh
Kaarlo Kalliala

56
Dunder / Dunder
« skrivet: 2000-09-04, 18:06 »
Hjälper det, att hans patronym var Mattsson?
 
mvh
Kaarlo Kalliala

57
Dunder / Dunder
« skrivet: 2000-08-30, 22:23 »
Hörde ett par timmar sen, att knivsmeden (?) Johan Dunder, som senare arbetade vid Björkboda (Dragsfjärd), Orisberg (Storkyro) och Kimo (Oravais) bruk i Finland var född i Fälsbro, som tycks vara Fellingsbro.  Han dog 17.1.1803 vid 85 års ålder och var alltså född ca 1718.
Vet någon något om hans släkt i F:bro?
 
Mvh
Kaarlo Kalliala

58
Reuter / Reuter
« skrivet: 2000-08-23, 18:42 »
Tusen tack, Mikael!
 
Likpredikan var väldig intressant att läsa.  Det tycks vara så, att det var troligen tillnamnet Guldsmed med vilket man kände både Johan Johansson och Johan Lennartsson i Västerås.  Fortfarande vet jag inte vem som först kallades Reuter.
 
mvh
Kaarlo Kalliala

59
Enligt en lista av finska ofredsflyktingar i Arboga stads- och landsförsamlingar dog (härads- och) regementsskrivaren Johan C[h]ronander 15.1.1715 i Reutersberg i Säterbo och hans hustru Helena Christina [Axelsdotter] Ståhl(e) 22.12.1715.  Hon hörde till den ointroducerade grenen av yngre ätten Stiernkors, men tills vidare vet jag ingenting om hans anor.
 
Christina Ståhls första make var förläningsfogden Johan Holmdorff som dog ca 1694.  Man känner tre barn: Gustav, Brita och Johannes.  Den äldsta var skrivare och hade också någonting att göra med Björneborgsregementet.
 
Enligt mormonernas familysearch döptes Anna Charlotta Holmdorf 7.10.1718 i Säterbo och Greta Stina Holmdorf vigdes där 13.9.1741 med Anders  Hammarstedt.  Det tycks vara så, att paret Chronander-Ståhl flydde för fienden just till Säterbo/Arboga eftersom de hade släktingar där.  Vet någon något mera om familjen Holmdorf (och dessa finska flyktingar) i Säterbo?
 
Kaarlo Kalliala

60
Dragon / Äldre inlägg (arkiv) till 2.8.2002
« skrivet: 2000-06-22, 21:26 »
Dessa årsböcker finns även i Åbo Akademis bibliotek.
 
Kaarlo Kalliala

61
Bergenklinga / Bergenklinga
« skrivet: 2000-05-13, 19:10 »
Hofrättsadvokaten Henric Bergenklinga var född 14.3.1736 i Uleåborg (Finland) och dog där 25.5.1798.  Han var gift med Maria Christina Polviander (25.5.1732 Björneborg - 21.1.1814 Ylistaro, Syd-Österbotten).
 
Deras dotter Maria Christina Bergenklinga var född 20.9.1773 och dog 28.1.1814 Ylistaro - om det inte finns någon sammanblandning mellan mor och dotter.
 
Har inte kunnat hitta några andra Bergenklingor någonstans.  Känner någon namnet eller släkten i Sverige?  Eller träffat Henric som studerande osv.?
 
Kaarlo Kalliala

62
Uleåborg / Oulu / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juli, 2003
« skrivet: 2000-05-01, 19:49 »
Henric Bergenklinga var hovrättsadvokat, som arbetade i Uleåborg där han var född 14.3.1736 och där han också dog 25.5.1798. Han var gift med Maria Christina Polviander (25.8.1732 Björneborg - 21.2.1814 Ylistaro). Den eniga andra Bergenklinga jag känner är hans dotter Maria Christina (20.9.1773 - 28.1.1814 Ylistaro) som var gift med Johan Stenbäck, kyrkoherden i Laihela (Laihia) i Österbotten.
Känner någon honom, släktnamnet eller hellre hans anor?  Kanske har han någonting att göra med Kengisbruket (Bergen-klinga)?
 
Kaarlo Kalliala

63
Den förnämsta av alla hopmän i Finland tycks ha varit hopmannen Botvid Höök i Korsholms grevskap.  Han var född som borgareson i Nyköping och inskriven i Upsala universitet 1633 som Nycopensis.  Kanske hade han även två bröder, eftersom en Sigfridus Laurentij Hök Suderm. var inskriven år 1636 och Nicolaus Laurentii Höök Nycop. 1640.
 
Vet någon något om hans anor?
 
Kaarlo Kalliala

64
Enligt en lista av finska ofredsflyktingar i Arboga stads- och landsförsamlingar dog (härads- och) regementskrivaren Johan Cronander 15.1.1715 i Reutersberg i Säterbo och hans hustru Helena Christina [Axelsdotter] Ståhl(e) 22.12.1715.  Hon tycks höra till den ointroducerade Ståhl-grenen av yngre ätten Stiernkors, men tills vidare vet jag ingenting om hans anor och ganska litet om honom själv.
 
I Finland ägde han Teivaala (Teevala) säteri i Birkala (Harju kapell) och tidigare också Kataisto och Kaarila i samma socken.  Kunde det vara möjligt, att antingen han eller hon haft något att göra med Arboga, Säterbo, Reutersberg eller någon som ägde herrgården?  Eller kan man finna honom i någon rulla?
 
Kaarlo Kalliala

65
Reuter / Reuter
« skrivet: 2000-04-18, 19:52 »
Hej Katrin!
 
Ganska mycket information om Salomon Birgeri Vallensis samt Birgerus Johannis Irestadiensis kan man hitta i Ekströms Västerås stifts herdaminne (1600-talet: I,1 och I,2).  Där berättas också om Catharina (I,2,33-34):
 
En 1700-talsanteckning lämnar en romantisk skildring av herr Birgers vidare öden.  Denne skulle 1547 ha fått kännedom om, att ett dödligt försåt ställts för konungen, som då vistades på Kungsör.  Herr Birger skall ha begivit sig dit för att varna denne.  'Och kom Birgerus härföre i sådan stor nåd hos konungen, att han gav honom, som ogift var, sin drottnings bästa och fagraste jungfru, som het Catharina, till hustru; därtill Mora prästgill'.  Denna berättelse, likaväl som härstamningsuppgifterna, bär overklighetens prägel.
 
Men varifrån kommer namnet Reuter?  Och var det Johan Johansson som först använde det?
 
Mvh
Kaarlo Kalliala

66
Hej Katrin!
Tack för tipset: nu har jag hittat och läst både Grape 1947 och Torikka 1986.  Men hur är det med släkten Reuter - vet man något mera om Clara Reuters anor? Och har någon hittat mera information i Lübeck/Tyskland över Grape-släktens äldsta medlemmar?
 
Mvh
Kaarlo Kalliala

67
Kan jag kanske få bibliografisk data över Sture Torikkas skrift och Ernst Grapes bok!
 
mvh
Kaarlo Kalliala

68
Efterlysningar / Wernberg, Valborg Jacobsdotter_
« skrivet: 2000-03-24, 21:13 »
Enligt Genos 1977, 23, skulle Walborg Wernberg vara Gabriels och Barbros dotter.  Dvs att hon är också syster till Susanna Wernberg (1609 Vörå - 10.2.1685 Storkyro) som var gift med Isacus Henrici Brenner, kyrkoherde i Storkyro.
 
Mvh
Kaarlo Kalliala

Sidor: [1]