ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Birgitta Olsson

Sidor: [1] 2
1
Augerum / SV: Hjälper en släkting
« skrivet: 2022-01-23, 18:27 »
Tackar så hjärtligt.  :) . Då kan jag gå vidare lite grann.

2
Augerum / Hjälper en släkting
« skrivet: 2022-01-23, 17:29 »
Ingrid Kristina Andreasson f. 8/2 1864 i Augerum gift med Johan Adolf Karlsson f. 19/10 1874 i Ramdala. Hjälper en släkting komma vidare och undrar ifall någon känner till föräldrarna till paret?

3
Carlqvist / Karlqvist / Carlqvist / Karlqvist
« skrivet: 2015-08-01, 15:47 »
Så har vi äntligen varit i Gärdslösa prästgård för att ta ett nytt bättre kort på vår anmoder Cecilia Magdalena Carlqvist. Fotograf är min bror Bo Olsson. Fantastisk bild tycker jag.  
 

4
Släktkretsar utan gemensamt släktnamn / Dädesjösläkten
« skrivet: 2015-07-28, 20:03 »
Tack Martin. Då har jag äntligen beställt den. Passade på att bli medlem också
 
Med vänlig hälsning
 
Birgitta

5
Släktkretsar utan gemensamt släktnamn / Dädesjösläkten
« skrivet: 2015-07-28, 12:40 »
Hej Martin!
 
Jag har försökt få tag i din artikel om Frälsekvinnan Margareta Håkansdotter (Dädesjösläkten) och hennes ofrälse ättlingar i Svensk Genealogisk Tidskrift 2014:1. men hittar den inte bland Svensk Genealogisk Tidskrifts utbud. Oavsett om jag söker på titeln eller häftnummer får jag ingen träff? Har varit inne otaliga gånger på sidan men alltid med samma resultat. Vet du om den är slutsåld?
 
Mvh
 
Birgitta

6
I senaste Släkt & Hävd s 49 ff finns några artiklar skrivna av Gunnar Tonnquist om ett möjligt släktskap mellan Gise van Helpten eller Jöns Abjörnsson, son till Asbjörn Nockesson och Gise Andersson i Slätteryd som nämns i inlägg ovan. Som ättling till denne Gise Andersson hoppas jag förstås på fortsatt utredning så långt källorna tillåter.

7
Nedan har jag tittat på tidigare ägare till gårdarna som innehades av mina anor. Samtliga uppgifter har jag hittat i DMS 4:5 Tjust. Frågorna finns i slutet av inlägget som jag hoppas skall vara någorlunda överskådligt.  
 
Gårdar som såldes till Katarina Eriksdotter
 
Törnsfalls socken
Blekhem 1 mtl fr sät s. 165.  
1480-1482 belagd som sätesgård för Magnus Wallemar, eventuellt även för Peder Jönsson (?Slatte) 1543 anges en tredjedel av gården tillhöra Lasse Andersson i Nyköping
 
Duvekulla 1 mtl fr no:1 s. 166.  
1412 Peder Skarpte byter bort Duvekulla till Peder Smed, hänvisning finns till s. 40 gällande Ideshult, (Hjorted) där man kan läsa Överlåter Johan Skarpte till Peder Smed på Nygård, Lofta sn, sitt gods i Ideshult som ersättning för de 40:0 pn som Peder utgivit till Bengt Nilsson (Lejonansikte) för det att Johan 'två män slagit haver'; jorden har han tidigare fått i rätt skifte för Duvekulla, Törnsfalls sn SD (1535).
 
Hallingebergs socken
Fisksätter 1 mtl fr s. 111.  
1422 ger Bengt Nilsson (Lejonansikte) Fisksätter till sin oäkta son Magnus
 
Skaftekulla 1mtl kr s. 123
1422 ger Bengt Nilsson (Lejonansikte) Skaftekulla till sin oäkta son Magnus
 
Älmarsrum s. 132 saknas information om vad det var för gård
1518 tilldöms Lasse Andersson en gård i Älmarsrum
 
Gamla Västervik
Härstad 1mtl fr s. 195
Osäker på om det rör sig om en eller två gårdar? Birger Nilsson (Grip) och Brita Joakimsdotter (Brahe) nämns som ägare samma år som Anders Persson mfl säljer gården till Erik XIV 1562
 
Gårdar som inte såldes till Katarina Eriksdotter
Gladhammar sn
Böljerum fr s. 60  
Namn som nämns som ägare från 1453
1453 Knut Bengtsson (Ulv), arv efter sin mor Birgitta Arendsdotter (Styke)
1453 Karl Knutsson (Bonde), ärver samma år en gård i Böljerum efter sin mor Margareta Karlsdotter (Sparre av Tofta)
1482 upptas en gård i Ivar Axelsson (Tott) jordebok.
1484 Birgitta Knutsdotter (Ulv) i arvsuppgörelse med sina bröder
1488-94 Magdalena Karlsdotter (Bonde)
1500 Erik Eriksson dy (Gyllenstierna) efter sin moster Magdalena Karlsdotter
1514 Gunhild Johansdotter (Bese)
1553 Gunhild Johansdotters efterlämnade gods.
1560 Elsa Axeldotter (Posse)
1560 Karin Eriksdotter och Axel Eriksson har varsin gård
1528 -65? Erik Larsson om en gård som hans föräldrar, hustru Brita och Lars Andersson sålt till Birger Nilsson (Grip)
 
Hörtingerum fr s. 74
1551 Brita, Lars Anderssons och sonen Erik Larsson.
 
Hallingeberg  
Hallingeberg 1/4 mtl fr no:4 s. 113
1489 Nils Ingelsson
1518 tilldöms Lars Andersson en gård i Hallingeberg samt gårdar i Skaftekulla och Älmarsrum
 
Nagelstad 1/2 mtl fr s .119
1453 Knut Bengtssopn (Ulv), arv efter sin mor Birgitta Arendsdotter (Styke)
1480 Magnus Wallemar
1484 Birgitta Knutsdotter (Ulv) i arvsuppgörelse med sina bröder
1514 Gunhild Johansdotter (Bese)
1551 Sålt av hustru Brita, Lars Andersson till Drottning Margareta
1553 Gunhild Johansdotters efterlämnade gods.
1560 Elsa Axeldotter (Posse)
Verkar även här röra sig om två gårdar
 
Törnsfalls sn
Gäddeglo torpestad s. 169
Svårt att avgöra vilken information som rör torpet?
 
Mommehål 1 mtl fr no: 2 s. 175
1405 säljer Knut Bosson (Grip) till sin styvfar Bengt Nilsson (Lejonansikte) med en hänvisning att läsa vidare på s. 89 om Samsvik, Gladhammar sn. Där kan man läsa om försäljningen av bla Mommehål, Samsvik och Rössle.
 
1473 skrivs en anteckning i arvsjordeboken efter Karl Knutsson (Bonde) Till minnes om en gård i Rössle och en gård i Samsvik som Magnus Wallemar haver (C8 f7)
 
Är det en slump att samma personer står som tidigare ägare till flera av gårdarna som mina anor senare ägde? Är det helt uteslutet att Birger Nilsson (Lejonansikte) oäkta son kan ha varit samma person som Magnus Wallemar? Hade varit intressant att få redan på vad som står i (C8 f7)
Funderade lite vidare innan jag somnade. Kan det vara så att noteringen i Karl Knutsson (Bonde) arvsjordebok betyder att gårdarna egentligen ingick i arvet efter Karl Knutsson (Bonde) men vid tillfället var pantsatta till Magnus Wallemar? Vidare funderade jag kring om uppdelningen med, som man kan se att en del gårdar hade samma ägare kan bero på att dessa gårdar både var ett mors- och ett farsarv?
 
Nu hänger jag ut näsan bra långt och lär väl få mig en snyting men vågar man inte får man inte lära sig något. Kan detta trots noteringen om dottern Birgitta vara min anas far:
 
http://sv.wikipedia.org/wiki/Erik_Eriksson_(Gyllenstierna)_den_%C3%A4ldre
 
Det skulle också innebära att Katrina Eriksdotter inte var en syster till min ana vilket jag misstänker.
 
 
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2014-02-11 08:46)

8
Kaj!
Tack för hjälpen med att kolla upp Arv & Eget åt mig, det var verkligen schysst.  Jag spaltade för några år sedan upp hur dessa gods valsat runt, lägger in den igen nedan. Frågan är hur de åter kom i min släkts ägo efter drottning Margaretas död? För att krångla till det ytterligare hittade jag en notis i Smålands Handlingar 1543:8 s. 90 En tredjedel av godset Blekhem tillhörde Lasse Andersson i Nyköping, se bilden. Jag förmodar att släkten antingen begagnade sig av rätten att återköpa godsen från Vadstena kloster eller kanske att de gick tillbaka 1527 efter Västeråsbeslutet? Med tanke på att drottning Margareta var drottning mellan 1536-1551 måste försäljningen till henne skett något av de åren. Kan man då dra någon växel av noteringen från 1543? Vem ägde de andra 2 tredjedelarna 1543? Hände detta innan eller alla godsen sålts till drottning Margareta? Det dyker upp fler frågor ju mer man försöker hitta någon lösning.  
 
Först ärvdes de av Birgitta och hennes syskon, årtal okänt  
 
De pantsattes av Lars Andersson, årtal okänt  
 
Panten dödades 1504 för dessa gårdar  
 
1525 såldes gårdarna av Lars Andersson till Katarina Eriksdotter  
 
1525 skänker Katarina Eriksdotter dem till Vadstena kloster  
 
Gårdarna ägs återigen av Birgitta årtal okänt  
 
1536-1551 säljs gårdarna av Birgitta till drottning Margareta  
 
1562 säljs gårdarna av Birgittas och Lars Anderssons barn till Erik XIV.
 
Blekhem innehades av Anders Målare 1570-1585
 
Godsen köps tillbaka av Johan Skytte 1612
 

9
Kaj!
 
Dötristemåla jag måste säga att jag gillar din humor. Då gick jag på pumpen igen när det gäller Arv och Egetserien som jag annars hade hoppats skulle kunna ge lite ledtrådar. De flesta av de gårdar Birgitta/Brita sålde till drottning Margareta står som frälsegårdar i Smålands Handlingar. Blekhem står dessutom som sätesgård som man kan se . Det som förbryllar mig mest är hur dessa gårdar åter hamnade i mina anors ägor efter försäljningen till drottning Margareta så att Birgitta/Britas barn kunde sälja dem till Erik XIV 1562?
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2014-02-04 08:05)

10
Ok tack för hjälpen.

11
Vad betyder 1 mtl fr?  
 

12
Såg senare att Liedgren antog att Katarina var den äldre systern av de båda. Oavsett om Katarina föddes samma år som föräldrarna gifte sig eller kanske året efter blir det än svårare att hinna med allt jag listar ovan till 1504 för Birgitta/Brita. Det framgår att hon tillsammans med sina syskon ärvde Blekhem med övriga gårdar så det kan även vara så att ytterligare syskon var födda före henne och då tror jag att det är omöjligt att Erik Knutsson och dottern till Märta Elifsdotter kan ha varit föräldrar till mina ana.
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2014-01-31 16:39)

13
I Liedgrens uppsats står följande text: Genom ett brev 25/3 1474 sålde Märta Elifsdotter, änka efter Peder Andersson i Hageby, för 30 mark svenska två gårdar i Vislanda och två gårdar i Slätthögs socken, båda i Allbo härad till Arvid Trolle, Östgöta lagman. Vidhängt vid detta brev var ett annat brev av Arvid Trolle 1482 (utan dag). Däri intygar denne, att han givit henne ytterligare 3 mark danska till sins dotters bröllop, och han tillägger, att detta är witterligit bl.a. för hennes egen måg Erich Knutzsson.
 
Jag förmodar att notisen från 1482 betyder att Erik Knutsson ännu inte gift sig med dottern till Märta Elifsdotter och Peder Andersson. Om denne Erik Knutsson och NN vara föräldrar till Birgitta/Brita så hinner hon ärva sina föräldrar, köpa ut sina syskon, gifta sig, pantsätta gårdarna samt döda panten vid en ålder av 22 år. Detta då förutsatt att hon var äldsta barnet till Erik Knutsson och hans maka och att hon i så fall var född 1482. Hur troligt är det vid denna tid? Jag vet inte, därför frågar jag.

14
Tillbaka igen. Det var inte så mycket det stod om mina anor i DMS 2:3. Det jag undrar lite över är benämningen av henne som borgarhustru eller hustru. Kallades alla adliga alltså även sk lågadel för fru? Kallades de även för fru oavsett låg- eller högadel om de var gifta med en ofrälse man? Jag har också funderat lite kring gårdarna som Birgitta/Brita tillsammans med sina syskon ärvt av sina föräldrar. Vad jag känner till låg tre gårdar i Östergötland men åtminstone 8 kanske 10 gårdar i Småland. Var det vanligt att ha ett så stort gods- eller gårdsinnehav men inte i övrigt ha någon anknytning till landsdelen? Jag envisas med att tro att hon och hennes släkt var från Småland och inte Östergötland. Sista frågan gäller godsen, varav åtminstone 2 frälsegods. Var det tillåtet av en ofrälse släkt att äga, sälja och återbörda för att sälja igen frälsegods? Ytterligare en fråga blev det till slut. Jag sökte lite på om det finns några källor bevarade över drottning Margaretas köpegods och hittade denna uppgift på Riksarkivet.
 
4. Köpegods i drottning Margaretas tid 1536-1551 över hela riket. Med påskrift: Lit. A. No 88. - Med pergamentsomslag.
Arkivinstitution Riksarkivet  
Referenskod SE/RA/5111/22  
ExtraID 22  
Datering  
1530 - 1582, u å  (Tidsomfång)
 
Vad finns det för information i dessa arkiv?  Kan de innehålla information som kan lösa gåtan om var Birgitta/Brita och hennes släkt hade sitt ursprung? Arkivet är vad jag kunde se inte filmat alls.

15
Släktkretsar utan gemensamt släktnamn / Dädesjösläkten
« skrivet: 2014-01-23, 20:39 »
Hej och tack för ert gedigna arbete. Vore kul om någon medeltidsexpert ville ge sin syn på er utredning. Något jag dessutom skulle vilja se är härledningen från Ingrid Nilsdotter (Halvhjort av Älmtaryd) till Nils Jönsson som väl borde vara hennes anfader av bröderna Nils och Peder Jönsson?

16
Det medeltida Sverige (DMS) / Det medeltida Sverige (DMS)
« skrivet: 2013-12-02, 15:08 »
Vad böckerna jag beställde tagit vägen undrar jag. Enligt mailet jag fick i onsdags var de redan skickade men har inte dykt upp än. Tommy Petersson du skrev om snabb leverans, hur snabb var den? Tolkar jag ditt inlägg rätt om att du beställde böckerna den 19/11 och att du fick dem redan den 21/11?

17
Stellan
Jag fick också mail från SVAR om att DMS 2:3 återsänts till tryckeriet. Jag beställde ytterligare ett par DMS som jag inte heller fått. Däremot fick jag en faktura på alla tre böckerna i fredags.

18
Har precis beställt DMS Södermanland 2:3

19
Tack för informationen. Kommer köpa boken i alla fall även om jag håller med dig

20
Tack Martin, så tydde jag det också.
 
Mvh
 
Birgitta

21
Någon som kan tyda ordet längst till vänster på raden mellan de båda Hr Rådman. Bilden finns i Göta Hovrätt Advokatfiskalens arkiv Blekinge län E VII BAA:971 s. 636
 

22
Förnamn - E / Empa
« skrivet: 2013-10-29, 17:47 »
Fabian jag har försökt maila dig men din epostadress tycks inte fungera. Har du lust att maila mig istället? Epostadress står om du klickar på mitt namn.
 
Med vänlig hälsning
 
Birgitta

23
Hej alla och tack för era svar. Min tanke var att eftersom boken redan fått ett ISBN-nummer borde den vara färdigtryckt och till försäljning? Hoppas Kaj själv har tid att svara. När det gäller DMS om Tjust såldes den via Länsstyrelsen i Kalmar så var detta band kommer säljas ifrån är oklart. Har för mig att Riksarkivet inte längre har något med försäljningen av böckerna att göra men är osäker på det?

24
Hittade denna information på Kaj Janzons sida: Det medeltida Sverige, band 2:3, Södermanland, Jönåkers härad och Nyköpings stad, Stockholm 2013, 296 sid (ISBN 978-91-87491-03-0). Verkar alltså som att boken är tryckt och borde gå att köpa men var köper man den? Någon som vet?

25
Stellan!
 
Hittade detta på Kaj Janzons hemsida: Det medeltida Sverige, band 2:3, Södermanland, Jönåkers härad och Nyköpings stad, slutredigering och registerarbete pågår, tryckning i september 2013. Hoppas det stämmer och att information kommer om när den går att köpa.

26
Spilhammar / Spilhammar
« skrivet: 2012-11-25, 13:16 »
Stefan, Ok då har jag skrivit rätt. Sitter och letar om jag kan hitta någon vigselnotis för paret så jag börjar bekanta mig mer och mer med prästens sätt att skriva.

27
Spilhammar / Spilhammar
« skrivet: 2012-11-25, 13:02 »
Karin
 
Stort innerligt tack för ditt fynd. Beata kan vara en dotter till mina anor Per Spilhammar och Ingrid Bengtsdotter Kruse. Nu är jag inte alls bekant med trakten, vad skriver jag för ort? Känner heller inte till prästens handstil så jag vore tacksam om någon hade lust att hjälpa mig tyda dopnotisen.
 
Mvh
 
Birgitta

28
Båt av Billa / Båt av Billa
« skrivet: 2012-11-07, 19:49 »
Hej Stig Östensson,
 
Jag blev mycket glad över ditt svar. Jag skall kolla igenom om jag redan har de publikationer som du nämner. Återkommer gärna.

29
Ljuder / Äldre inlägg (arkiv) till 03 februari, 2014
« skrivet: 2012-10-01, 19:51 »
Stig-Ove
 
Tack för informationen. Det skall bli spännande att se vad som står i originalböckerna för de båda målen.

30
Ljuder / Äldre inlägg (arkiv) till 03 februari, 2014
« skrivet: 2012-10-01, 19:49 »
Att jag tog upp dopnotisen var för att höra din åsikt om min teori, inte att gotta mig på något vis.  5 juni 1677 - 12 oktober 1678 saknas i Ljuder C:1 enligt registret, såg jag nu. Jag har så klart inte svar på alla frågor som du ställer men min teori som växt fram under tiden jag skrivit alla inlägg och tittat i olika källor som exempelvis mantalslängden igår osv är som följer: Jag tror att den Sven som första gången nämns som dräng i Ålebäcksås 1665 är den som senare gifter sig med Elin. Nilsdotter. Elin Nilsdotter tror jag var dotter till den Nils och hans hustru Elin som nämns första gången 1646 i Ålebäcksås. 1667 står en Sven med hustru noterad i Åsen. Kanske är ett bevis för att detta stämmer noteringen i mantalslängden för 1668 s. 11 där först Per med hustru nämns, i raden under nämns Nils och hustru, Sven och hustru i samma gård. I mantalslängden 1693 s. 84 hittade jag en intressant notering. Där nämns Sven med hustru, efter hustru står ”utgl” vilket jag förstått betyder att hon uppnått en ålder där man inte längre behövde betala mantalspenning, 63 år tror jag det var. Om det är som jag tror att det är Sven Svensson som kommer som dräng till Nils och Elins gård i Ålebäcksås torde han enligt noteringen i mantalslängden varit yngre än sin hustru. I samma notering nämns också sonen Per för första gången, vilket väl var lite sent eftersom han då var 21 år gammal? Sven Jönsson köpte ½ Ålebäcksås 1684, som jag tidigare skrev i mantalslängden 1683 s. 64 står att Hwide brukar Sven i Åsen. Vad säger det med tanke på att mantalslängderna upprättades året innan de gällde? Mantalslängden för 1683 skrevs alltså 1682 men Sven Jönsson köpte inte Åsen förrän 2 år senare? Det är inte så lätt att bevisa någonting när kyrkböckerna börjar så sent som 1672, kyrkoräkenskaperna 1702. I mantalslängderna som jag tidigare skrivit står nästan uteslutande förnamnen på personerna i gårdarna. Man får många gånger vara glad om det står ett förnamn på männens makor, oftast står det ju endast hustru. Av den anledningen lär det inte bli lätt att hitta några barn till Sven Jönsson som kan leda vidare till Håkan Widegren. Du frågar när Sven Svensson är belagd som brukar i Ålebäcksås. Om man kommer som dräng till en gård och gifter sig med en dotter i gården står man då som brukare av gården? Jag menar att om svärfadern fortfarande brukade gården står väl han som brukare inte svärsonen eller? Jag vet inte om det är rimligt att Sven Svensson dog någon gång under de saknade månaderna. Det finns så vitt jag kan se 4 olika förklaringar:
 
1.   Sven Svensson dör någon gång under de saknade månaderna  
2.   Sven Svensson dör något år men hans dödsnotis saknas av någon anledning i dödboken, hittade som jag skrev igår en uppgift i mantalslängden om en änkling men ingen     notis i dödboken.
3.   Det är Sven Svensson som dör 1695, det står endast Swen i Ååsen i notisen så vilken Sven det var vet vi inte med säkerhet.
4.   Sven Svensson har aldrig funnits utan det står fel i domboken.
 
 Hoppas jag får besked från Landsarkivet i Vadstena snarast. Nej jag tycker inte alls att du är rabiat i så fall är jag lika rabiat för jag vill också att det blir rätt. Kanske ingen bra kombination, en envis smålänning och en lika envis småländska?

31
Ljuder / Äldre inlägg (arkiv) till 03 februari, 2014
« skrivet: 2012-09-30, 19:45 »
Niclas som jag skrev i ett tidigare inlägg tror jag att det barn som döptes 4 post
Trinitatis 1677, Ljuder C:1 s. 12 är den lilla flickan Ingrid på 2 år som nämns i notisen på s. 13 i samma bok. Vad är det som säger att inte Sven Svensson kan ha dött och stått noterad på de sidor som saknas? Generalmönsterrullan och mantalslängden du lagt in är ju båda relativt sena. Jag måste säga att du har en fantastisk förmåga att bortförklara noteringen om att Sven Jönsson var farfar till Per Svensson. Som du resonerar kan man då aldrig använda domböcker som källa eftersom man aldrig vet om skrivaren hörde rätt. Vad är det förresten som säger att det just vid denna rättegång gick så hett och högljutt till att inte skrivaren hörde vad som sades? Det kunde troligtvis även vara precis tvärtom att det gick lugnt och städat till. Vi vet med andra ord inget om hur det gick till i rättssalen. Låt oss invänta besked från landsarkivet i Vadstena innan vi dömer åt det ena eller andra hållet. I de mantalslängder som SVAR fotat av är det mer regel än undantag att patronymikon saknas både för männen och definitivt för kvinnorna. Det enda år jag idag sett där patronymikon använts är 1642-års mantalslängd.  
 
Jag känner till att Hvide by bestod av flera gårdar. Per nämns ju i samband med både södergården och västergården. Såg en intressant notering i mantalslängden för 1681 s. 73. I Hwide nämns en Swen som änkling. Året innan alltså 1680 på s. 35 står Swen nämnd med sin hustru. Jag har nu tittat i kyrkboken efter någon dödsnotis för Swens hustru i Hwide men hittar ingen trots att jag började leta från sidan 12 och fram till 1683 på s. 20? Jag har ingen förklaring till varför Elin Nilsdotter stod som ägare till Ålebäcksås. En tanke jag har är att den Nils som nämns i Ålebäcksås från 1647 och fram till åtminstone 1660 var Elins far? En förklaring till att Sven Jönsson står som brukare är notisen jag hittade från 1684, se mitt inlägg från den 24 september 15:10.

32
Ljuder / Äldre inlägg (arkiv) till 03 februari, 2014
« skrivet: 2012-09-30, 18:12 »
Mantalslängder för Ljuder socken
 
1642 s. 217
Tjugosjö
Swen och Ingeborg
Carl och Märit i samma gård
 
Hwide
Carl Nilsson och Märit
Jöns Abbesson och Kerstin i samma gård
Eskil och Ingrid ibidem
Jon Bagge och Märit i samma gård
Håkan Persson och Ingeborg ibidem
Swen Persson och Brita i samma gård
Gumme Persson och Gertrud ibidem
Olof Swensson och Märie ibidem
 
Ålebäcksås s. 218
Jacob och Elin
Håkan i samma gård
 
1643 s. 196
Tjugosjö
Carl och Elin, sonen Jöns, dottern Ingeborg och mågen Swen
 
Hwide
Carl och Märit
Jöns och Kerstin i samma gård
Eskil och Ingrid, dottern Märit och mågen Jon ibidem
Håkan och Ingeborg, dottern Brita och mågen Swen, inhyses Ingeborg ibidem
Gumme och Gertrud ibidem
Olof och Märit
 
Ålebäcksås s. 197
Jacob och Elin
Håkan i samma gård
 
1644 s. 134
Tjugosjö
Carl, sonen Jöns, dottern Ingeborg och mågen Swen
 
Hwide
Carl och Märit
Jöns och Kerstin i samma gård
Eskil och Ingrid, dottern Märit och mågen Jon ibidem
Håkan och Ingeborg, dottern Brita och mågen Swen, inhyses Ingeborg ibidem
Gumme och Gertrud ibidem
Märit ibidem
 
Ålebäcksås s. 135
Jacob och Elin
 
1645 s. 116
Tjugosjö
Swen
h. Ingeborg
drängen Jöns
 
Hwide
Carl  
h. Märit
Jöns  
h. Kerstin i samma gård
Eskil  
h. Ingrid
mågen Jon ibidem
 
Ålebäcksås s. 117
Jacob  
h. Elin
Per  
h. Elin i samma gård
 
1646 s. 120
Tjugosjö
Swen  
h. Ingeborg
drängen Jöns
 
Hwide s. 121
Carl Nilsson
h.  Märit
s. ? Jöns  
h. Kerstin
Eskil
h. Ingeborg
mågen Jon ibidem
Håkan Persson  
h. Brita
s. ? Swen ibidem
Gudmund  
h. Gertrud
 
Ålebäcksås s. 121
Jacob
h. Elin
s. ? Per
h. Elin
 
1647 s. 161
Tjugosjö
Mattis
h. Elin
Jöns  
h. Gunill i samma gård
Hwide
 
Carl
h. Märit
Jöns
H. Kerstin i samma gård
Eskil
h. Ingrid
mågen Jon ibidem
Håkan
h. Brita
Mågen Swen ibidem
Gumme ibidem
 
Ålebäcksås s. 162
Nils  
h. Elin
 
1648 s. 132
Tjugosjö
Mattis  
h. Elin
Jöns  
h. Gunill i samma gård
 
Hwide
Carl
h. Märit
Jöns
h. Kerstin i samma gård
Eskil
h. Ingrid
mågen Jon ibidem
Håkan
Hustru Brita
Mågen Swen ibidem
Gertrud ibidem
 
Ålebäckås s.  
Sidan är så svart att det inte går hitta Ålebäcksås
 
1649 s. 110
Tjugosjö
Mattis  
h. Elin
Jöns  
h. Gunill i samma gård
Hwide
Jöns
h. Kerstin i samma gård
Jon
h. Märit ibidem
Hustru Brita
Swen i samma gård
hustrun
Ålebäcksås, även detta år är sidorna för svarta för att det skall gå att hitta Ålebäcksås
 
1650 s. 121
Tjugosjö
Mattis
h. Elin
Jöns
h. Gunill i samma gård
 
Hwide
Carl  
h. Märit
Jöns
h. Kerstin i samma gård
Jon
h. Märit ibidem
h. Brita
Swen i samma gård
Håkan ibidem
 
Ålebäcksås s. 122
Nils
h. Elin
 
1651 s. 82
Tjugosjö
Jöns
h. Gunna
Matz
h. Elin i samma gård
 
Hwide s. 83
Carl
h. Märit
Jöns i samma gård
Jon
h. Märit ibidem
Swen
h. Brita ibidem
Håkan
 
Ålebäcksås s. 83
Kan inte tyda vad det står som första namn?
h. Elin
Nils i samma gård
 
1652 s. 60
Tjugosjö
Jöns
hustrun
Mattis
hustrun i samma gård
 
Hwide
Carl
hustrun
Jöns
hustrun i samma gård
Jon
hustrun, står något noterat som jag inte kan tyda
Swen
hustrun
Håkan
hustrun
 
Ålebäcksås
Per
hustrun
Nils
hustrun
 
1653 s. 119
Tjugosjö
Jöns
h. Gunilla
Mattis
h. Karin
 
Hwide s. 120
Carl
h. Märit
Jöns
h. Kerstin i samma gård
Jon
h. Märit
Abraham? i samma gård
Swen
h. Brita ibidem
Håkan
h. Elin
 
Ålebäcksås s. 120
Per
h. Elin
Nils
h. Elin
 
1654 s. 28
Tjugosjö
Jöns
h. Gunill
Margit i samma gård
h. Elin
 
Hwide
Carl
h. Märit
Jöns
h. Kerstin
Jon
Abraham
hustru ibidem
Brita ibidem
Håkan
h. Elin ibidem
 
Ålebäcksås  
Per
hustru
Nils
h. Elin
 
1655 s. 131
Tjugosjö
Jöns och h. Gunill
Mattis och h. Elin
 
Hwide
Carl och h. Märit
Jöns och h. Elin
Jon och h. Märit ibidem
Håkan i samma gård
h. Brita
Håkan i samma gård
Håkan och h. Elin
 
Ålebäcksås s. 132
Per
Nils i samma gård
h. Elin
 
1656 s. 17
Tjugosjö
Jöns och h. Gunill
Mattis och h. Elin
 
Hwide s. 18
Carl och h. Märit
Jöns och h. Kerstin ibidem
Jöns och h. Märit
drängen Håkan
soldaten, hustrun Kerstin i samma gård
ibidem
B. Håkan och h. Brita
Nästa person kan jag inte läsa vad det står om, läser något om båda benen och förskonas?
soldat Håkan ibidem
h. Elin, h. Gertrud
Gumme i samma gård utgammal och bristfällig, förskonas
 
Ålebäcksås s. 19
B. Nils och h. Elin
B. Per och pigan?
 
1657 s. 41
Tjugosjö
Jöns och h. Gunill
Mattis och h. Elin
 
Hwide
Carl och Märit
Jöns och Kerstin
Jon och Märit
d. Håkan i samma gård. soldaten
Brita, hennes man är en siuklig carll ibidem
Gumme, bristfällig, h. Gertrud ibidem
Elin ibidem
 
Ålebäcksås s. 42
Nils h. Elin
Per, pigan som är överstruket, h. Bengta
 
1659 s. 45, 1658 saknas
Tjugosjö
Jöns, h. Gunill, Mattis, h. Elin
 
Hwide
Carl, hustru Märit, uthfattiga
Jöns och h. Karin i samma gård
Jon och h. Malin i samma gård
Brita, Håkan ibidem
Håkan, h. Gertrud, h. Elin
Ålebäcksås
Nils, h. Kerstin, Per, hustru Bengta
 
1660 s. 92
Tjugosjö
Carl och h. Gunill, Mattis och h. Elin
 
Hwide
B. Carl och h. Märit
Jöns i samma gård
Överst på sidan 93 där man fortsätter redovisa Hwidegårdarna är det så svart att det inte går se vilka fler som bodde där.
 
Ålebäcksås s. 93
Nils och h. Elin
Per, och h. Bengta
 
1662 s. 61
Hwide
Nämns en dräng Sven som boendes hos änkan Gertrud  
 
1663 s. 43
Hwide
Nu nämns en Swen som boendes hos h. Brita och en Swen boendes hos änkan  
Gertrud
 
1665 s. 42
Nämns en dräng Swen i Tjugosjö.
 
Hwide finns fortfarande Swen hos Britta och Swen hos Gertrud
 
Samma år nämns också för första gången en dräng Swen i Ålebäcksås
 
 
1667 s. 32
 
Nämns i turordning:
 
Swen med hustru i Tjugosjö
Swen med Brita i Hwide
Swen Med Gertrud i Hwide
Swen med hustru i Ålebäcksås

33
Ljuder / Äldre inlägg (arkiv) till 30 september, 2012
« skrivet: 2012-09-30, 13:11 »
Jag har mailat Vadstena landsarkiv om de båda målen och vad det står i originalböckerna. Återkommer om det när jag fått svar. Jag har inte heller sett målen från 1733 men kan konstatera att Stig Karlsson skrev fel när det gäller hur Mattis Grip och Ingrid Persdotter var släkt med Sven Jönsson i domboken från 1719. Han hade lagt på en generation för dem och dessutom helt uteslutit det som står om Mattis och Ingrids mor, Sissa. Jag vidhåller däremot min ståndpunkt när det gäller målet 1719. Det står i texten att Per Svensson var presens vilket innebär att han själv var på plats så jag har väldigt svårt att tro att det denna gång kan ha blivit fel när det gäller Pers släktskap med Sven Jönsson. Jag fick en gång för länge sedan en uppgift av dig om att Jacob Svensson var född 1678, på vilken sida hittar du den dopnotisen? Jag misstänker nämligen att det saknas sidor i dopboken som jag tidigare skrev i ett inlägg under detta ämne.
Mantalslängd för Ljuder 1669 finns 2 st Swen med hustru i Hwide och en Swen med hustru i Åsen. SVAR s. 11. För 1671 är det samma förhållanden se s. 125. Lägger in en bild på det.
 
Jag vet så klart att soldaten hette Mattis Grip och inte Martin, det har jag skrivit hela tiden innan. Skrev inlägget på min iPad och den har en tendens att ändra det man skriver ibland. Har ändrat det i inlägget nu
 

 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-09-30 13:41)

34
Ljuder / Äldre inlägg (arkiv) till 30 september, 2012
« skrivet: 2012-09-29, 22:19 »
Vad är det som säger att barnen som jag listar ovan, Per, Kerstin och ett barn utan namn är Sven Jönssons barn? Vad jag sett står det endast Swens barn, inget patronymikon nämns? Jag kände inte till att det ibland blev fel vid avskrifter från domböckerna, men är det inte lite långsökt att man skrivit av fel precis vid rätt tillfällen vid målet 1719? Jag menar man fick Pers mors namn rätt men fel på hur Per och Mattis Grip och Ingrid Persdotter var släkt med Sven Jönsson trots att man lyckades få rätt att Mattis Grip och Ingrid Persdotter båda var barn till den avlidna systern till Per, Sissa. Man gör dessutom exakt samma fel för båda parter. Till råga på allt elände råkade man göra om samma misstag 1733?
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-09-30 13:39)

35
Ljuder / Äldre inlägg (arkiv) till 30 september, 2012
« skrivet: 2012-09-29, 17:55 »
Dina uppgifter fråntar ju inte det faktum att det i två skilda domar gällande 2 olika gårdar från 1719 och 1733 tydligt står att Per Svenssons farfar hette Sven Jönsson. Båda målen gäller bördsanspråk och jag inbillar mig att man då rimligen borde känt till släktskapet. Per Svensson var ju själv närvarande så han om någon borde ju känna till om Sven Jönsson var hans far eller farfar.
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-09-29 18:02)

36
Ljuder / Äldre inlägg (arkiv) till 30 september, 2012
« skrivet: 2012-09-29, 14:59 »
Lägger ut tre kort jag tagit av domboksnotisen från den 9 november 1719:
 

 

 

 
Här ser man klart och tydligt att Per Svensson var son till Elin Nilsdotter och sonson till Sven Jönsson och att Mattis Grip och Ingrid Persdotter var barn till salig Sissa Svensdotter och därmed sondotters barn till Sven Jönsson. Med tanke på att Pers patronymikon var Svensson och hans farfars förnamn var Sven borde alltså Per Svenssons far hetat Sven Svensson.
 
Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-09-29 15:02

37
Ljuder / Äldre inlägg (arkiv) till 30 september, 2012
« skrivet: 2012-09-26, 16:11 »
Nedan har jag noterat samtliga barn till Swen i Ålebäcksås. Jag tyckte det haltade betänkligt med tanke på att Swen Jönsson enligt domboksnotisen var farfar till Per Svensson. Det jag tror var fallet är att de barn som föds, som jag noterat nedan där endast Swen står som far var Pers far. Den som benämns Swen Jönsson och får ett barn 1677, tror jag eventuellt kan ha varit Pers farfar. Det hände väl åtskilliga tillfällen att far och son fick barn samtidigt? Barnkullarna var ju ofta stora så en av de först födda sönerna kunde väl gott och väl bli far ett antal gånger samtidigt som sin egen far? Ett annat skäl kan ha varit att farfadern Swen Jönsson kanske var änkling som gift om sig med en betydligt yngre maka. Dopböckerna börjar ju inte förrän 1672 så hur många barn som fötts innan dess med Swen Jönsson som far går inte säga. Stämmer detta stämmer ju dessutom Stig Karlssons uppgift om att Per Svenssons far hette Sven Svensson och inte Sven Jönsson. Var kommer uppgiften ifrån att det är just Sven Jönsson som dör 1695? I dödsnotisen i Ljuder C:1 s. 88 står det endast Swen i Åsen, 60 år gammal. Jag tror att det är mer troligt att det är Sven Svensson, Pers far som dör 1695.  
 
Har även fått en uppgift från Niclas Rosenbalck om att Swens son Jacob var född 1678? Var kommer den uppgiften ifrån? Nu är jag inte så duktig på att tyda almanackan för denna tid men tittar man på s. 12 står det som jag kan tyda, en notis från fer 2 pent, alltså annandag pingst vilken inföll den 4 juni 1677. Direkt under finns 2 notiser som är otydliga men man ser att det är trinitatis som gäller. Trinitatis och trinitatis 2 är de två nästpåföljande söndagarna efter pingst. Den sista notisen är Swen Jönsson i Ååsens barn utan namn som döps. Högst upp på nästa sida är datumen från 15 trinitatis, alltså den 8 september. Är det inte lite långsökt att tro att det inte döptes något barn, ingen dog och ingen gifte sig under nästan 3 månader? Jag tror att notisen från sidan 12 hör till år 1677 men är omärkt. På sidan 13 står det att det gäller 1678 och 1679 på. Jag tror därför att en sida saknas där resterande del från juli till året slut 1677 och början av 1678 fram till notisen från september 1678 skulle funnits. Min djärva slutsats är att barnet som noterats längst ner på sidan 12 är den lilla flickan på 2 år som dör 1679 med namnet Ingrid. Vore oerhört roligt att få någon annans åsikter om det jag nu lagt fram i så många obesvarade inlägg.
 
Swens barn i Ålebäcksås
1672
s. 3 Dn: 8 christnades Swens ch. i Ållebäcksåås, Per
1673  
s. 5 Dnc 12 Swens barn i Ållebäcksåås, Kerstin  
s. 5 Dns 19 begrofs Swens barn i Ååsen
1682  
s. 20 Dn 15 Swens barn i Ååsen  
s. 20 Dn 17 begrovs Swens barn i Ååsen
1677
s. 12 Dn ? Swen Jönssons barn i Ååsen, ?
1679  
s. 13 Dn 2 p ep Sven Jönssons barn 2 åhr gammal, Ingri. Kan det vara det barn som föds 1677 som står utan namn i dopnotisen?
 
s. 44 1689 begrofs inhysesquinnan Carin Ring i Ååsen, 50 åhr gammal. f. omkring 1639 tycker jag kunde vara en intressant person att titta närmare på om det går. Hon skulle ju faktiskt kunna varit Sven Jönssons maka i ett andra äktenskap och eventuellt mor till Ingrid f. 1677.

38
Ljuder / Äldre inlägg (arkiv) till 30 september, 2012
« skrivet: 2012-09-25, 19:19 »
Roade mig med att skriva av den äldsta kyrkboken för Ljuder:
 
Notiser från Ljuder kyrkbok C:1,  
 
1672
s. 3 Dnca sept. Swen Jacobsons barn.  i w.g Widhe, Swen
s. 3 Dnca Invocavit ch. Jacobs barn i Ållebäcksåås, möjligt att han hette Håkan
s. 3 Dn: 8 christnades Swens i Ållebäcksåås, Per
s. 4 Dnca 14 pt soldaten Swens barn i w.g Widhe, möjligt att han hette Jon
s. 4 Dnca 24 begrovs Jacobs barn i Ållebäcksåås
1673
s. 5 Dn 12 Swens barn i Ållebäcksåås, Kerstin
s. 5 Dn 19 begrofs Swens barn i Ååsen
1674
s. 6 Dn 3 p begrovs Jacobs hustru i Ållebäcksåås
s. 7 Fer 2 pent. Per Gummessons barn. i w.g Widhe, Gumme
s. 7 Dn 12 Nils Mattssons barn i w.g Widhe
1675
s. 8 Dn 1 p ep Swens soldatens barn i Ååsen, Swen
s. 9 Dn Rogati sahl. Per i Ååsen, gammal 64 åhr
s. 9 Dn 22 (vigdes) Gumme Persson i Ååsen med Berta Mattesdotter i Gummekulla
s. 10 Dn ?? Jöns Timansson min dräng och Carin Persdotter i Ååsen
1676
s. 11 Dn 17 Jöns Timanssons barn i Ååsen christnades  
1677, tror jag det är för det är inte utsatt år men sidan innan är 1676 och sidan efter 1678 och 1679
s. 12 Dn 5 p ep Jacobs barn i Ååsen, Per
s. 12 Dn ? Swen Jönssons barn i Ååsen,  
s. 13 Die appar begrofs Jacobs barn i Ååsen
1679
s. 13 Dn 2 p ep Sven Jönssons barn 2 åhr gammal, Ingri. Osäker på om det är Sven i Ååsens barn eftersom det inte står någon ort?
s. 15 Dn 14 pt begrovs sahl Benkta, Pers i Ååsen
1680
s. 16 Jöns Timanssons barn i Ååsen, Ingrid
1681
s. 17 Dn 7 pt begrovs soldat=quinnan i Ååsen, inhyses Ingrid, 52 åhr. f. omkring 1629
s. 17 Dn Quasim begrovs Jöns Timanssons B. i Ååsen
1682
s. 20 Dn 15 ch. Swens barn i Ååsen
s. 20 Dn 17 begrovs Swens barn i Ååsen
1683 och 1684 finns inga noteringar om Ååsen
1685
s. 25 NB fer 4 pent begrovs Pers barn i Ååsen, hemmachristnat
1686
s. 27 Dn Trinit Wigdes Per Månsson i Kylle? och Sissa  Swens dotter i Ållebäcksåås
1687
s. 29 Dn Quasim christnades Pers barn I Ååsen, Sissa
s. 30 Dn 3 p:t wigdes Per Olofsson i s.g. i Skruf och Ingrid Swensdotter i Ållebäcksåås.
s. 30 Dn 13 p:t christnades Jacob Jacobssons barn i Ååsen, Segri.
1688
s. 33 Per Olofssons barn i Ååsen, Per. Per Olofsson från s.g. i Skruf var bror till Kerstin Olofsdotter som var gift med Per Svensson. Ingrid Svensdotter som modern hette var i sin tur syster till Per Svensson.  
1689
s. 44 begrofs inhysesquinnan Carin Ring i Ååsen, 50 åhr gammal. f. omkring 1639
s. 45 Dn Cantate wigdes soldaten Nils Håkansson i Ååsen och pigan Elin Mattsdotter i Grisebo.
s. 49 Per Månsson och Sissa Svensdotters barn Ingrid f. 1689-12-19, Ljuder C:1 s. 49. Vittne bland annat Per Olofsson i Ååsen.
1690
1691
s. 57 Per Månssons barn i Kylle, Kerstin. Vittne var bland annat hustru Ingrid i Ååsen.
s. 61 27 juli soldaten Nilses barn i Ååsen, Vittnen Swen och Jacob i samma gård, hustru Ingrid i samma gård.
s. 62 Dn 21 Måns Jacobssons barn i Hwide
s. Dn 21 soldaten Swens barn i Hwide
s. 62 2 november Nils Anderssons barn i Slätthult. Vittne Per Olofsson i Ååsen.
s. 63 Gudmund Månssons barn i västergården i Vide, vittnen Jacob i Ååsen.
1692
s. 70 Dn 15 p. trinit begrofs Jacobs barn i Ååsen.
s. 70 Dn 16 p. trinit christnades soldaten Swens barn i Hwide sör, Märta. Vittnen Börje i Tiugosiö, hustru Elin i Hwvide söreg., och hennes dräng Måns, pigan Märta Jönsdotter i Tiugosiö.
1693
s. 74 Dn Sexag. begrofs enkan Gertrud i Ååsen.
s. 75 fer 2 pascat begrofs soldaten Swens barn i Hwide
s. 75 dito begrofs Måns Jacobssons barn i Hwide
s. 77 den 11 augusti christnades Jacobs barn i Ååsen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-09-26 13:38)

39
Ljuder / Äldre inlägg (arkiv) till 30 september, 2012
« skrivet: 2012-09-25, 16:24 »
Domen från den 9 november 1719 tycker jag ställer till det en del. Hur kan ½ Ålebäcksås vara arvfallen efter Per Svenssons mor Elin Nilsdotter när det var Pers farfar som 1684 köpte gården? Inte blir domen klarare när man betänker att Mattis Grips och hans systers föräldrar Sissa Svensdotter och Per Månsson hade en av Videgårdarna? Enligt uppgift som jag har bodde ju detta par i Kylle? En son Nils var född där 1689-01-06, Ljuder C:1 s. 40. Modern Sissa sägs också dött i Kylle?

40
Ljuder / Äldre inlägg (arkiv) till 30 september, 2012
« skrivet: 2012-09-24, 15:32 »
Hittade ytterligare en notis, denna gång från 1677 där Jacob Persson och Jöns Timansson nämns. Långskott kanske men kan denne Jöns kanske varit Svens far?
 

41
Ljuder / Äldre inlägg (arkiv) till 30 september, 2012
« skrivet: 2012-09-24, 15:10 »
Hittade en intressant notis gällande Ålebäcksås som gör gällande att Sven Jönsson köpte 1/2 Ålebäcksås 1684 av en Per i samma by.
 

42
Ljuder / Äldre inlägg (arkiv) till 30 september, 2012
« skrivet: 2012-09-23, 18:15 »
Forsätter väl min monolog för någon annan kanske kan finna mina uppgifter intressanta längre fram. I ett inlägg jag skrev i december 2011 hittade jag följande släktlednig:
 
Per Svensson f. 1672-07, Ljuder C:1 s. 3, Ålebäcksås  
f: Sven Jönsson f. omkring 1635, Tjugosjö  
ff: Jöns Abbesson f. omkring 1615, Tjugosjö  
fff: Abbe Jönsson f. omkring 1590, Tjugosjö  
ffff: Jöns Carlsson d. 1602, Tjugosjö. Denne man sägs varit länsman.  
 
Nu har jag i en domboksnotis avskriven,(och delvis ändrad av mig)av Stig Karlsson hittat ett mål som gör gällande att släktledningen ovan inte stämmer. Enligt notisen var inte Sven Jönsson, Per Svenssons far utan farfar. Hans mor hette som det sagts innan Elin Nilsdotter. Se avskrift med sidhänvisning nedan. Det jag nu undrar är var ifrån uppgiften om att Sven Jönsson kom ifrån Tjugosjö kommer ifrån? Enligt domboksnotisen hade Per Svensson arvdel i Vide efter sin farfar Sven Jönsson.  
 
1719 d. 9 november hölls ordinarie Höstting i Ingelstad ” 193).  
Angående ½ Allebäcksåhs skatte, som arfwfallit efter sal. Elin Nilsdotter och 1/4 Hwijde; dito arfwfallen effter sal. Swen Jönsson, hwilka skatterätter nu bestrydes emellan Elins barn och barnebarn; sonen Per Swensson præsens, sampt sahl dottern Sissas barn, soldaten Mattis Grijp och pigan Ingrid Persdotter å hwars wägnar fiärdingsman Jonas i Hwitahult och förmyndaren Johan i Mooshult tala hwilka parter ärfwer nämbligen Per Swensson är Swen Jönssons sohneson och Mattis Grijp med pigan Ingrid är dess sohndotters barn, så emedan wid undersökning befinnes att Per Swensson suttit wid bruket på 1/4 i Ållebäcksåhs i 20 åhr och Mattis Grijps sampt Ingrid Persdotters föräldrar dito på 1/4 Hwida i 24 åhr; fördenskull finner tingsrätten skiäligt dhet dhe efter wärdet skola behålla hwar sitt af föräldrarnas bruk, hwad 1/4 Ållebäcksåhs och 1/4 Hwide angår, och Per Swensson der på icke kan obligeras till låttning, emedan han alla dessa beswerlige ofredsåhr suttit wid Ållebäcksåhs och uppehållit jorden, sampt dhen wähl omlagat, utom dhet han i sahl. modhers lijfstijdh lämbnat henne ansenligt undantag och deraf haft olägenheet, hwar emot Mattis Griph och dess systers föräldrar wårdslösat sitt bruk i Hwijde. Men belangande den andra oförwyste 1/4 Ållebäcksåhs så lofwar parterne ... om hwarandra uthlösande att åsämjas. I stridigt fall hwar behåller sin arwfdehl som dhe effter kongl. förordning äro full.
 (HT 1719 nr 193).  Göta Hovrätt Advokatfiskalen Kronbergs län EVIIAABA:572 (1719-1719) Bild 6780/ sid 376ff, Konga Häradsrätt. ArkivDigitals sidnumrering. Sidan är dessutom numrerad till s. 376ff även i boken.
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-09-23 18:35)

43
Ljuder / Äldre inlägg (arkiv) till 30 september, 2012
« skrivet: 2012-09-22, 14:45 »
Hittade domboksnotisen från den 12 juni 1676 på sidan 54 i Konga Härads dombok
 

 
Mitt sätt att tyda texten:
 
Afsades att Måns uthi Hwide skall hava medh sine syskon 3 daler af Peer Ingesson uthi -----uttaf skattejordspenningarne i Ålbeecksås gårdh och skola dhe där  wara behåhldne eller i Åsen. Men Nils Joenssons pretention? I Bredalycke beror, til dess att skreften som förmenes wara i Elmebo kyrkia upwises att man därutaf må erfara om hans moder hafwer gifwit bort sin arwpart eller ey.
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-09-22 14:58)

44
Ljuder / Äldre inlägg (arkiv) till 30 september, 2012
« skrivet: 2012-09-21, 18:54 »
Lite mer från Stig Karlssons CD:
 
Hörda To 1733 V  Uppb 1g 3/16 för Per Svensson i Ålebäcksås, köpt av  Sven Persson ibm; Säljarens moder: Kerstin Nilsdr.  
 
Skruv Lj 1707 V  Uppb 1 g 1/6 sk Sgd för Jon Olofsson ibm, som han enl testamente 29/9 1700 fått sin fars bifall att lösa de andra syskonen: Per Svensson i Ålebäcksås, Per Olofsson i Slätthult, Nils Olofsson i Skrämbohult, Per Mattisson i Bredalycke och Måns Olofssons, vrderas lott för 30 dr smt och själv ärvt lika andel. Summa 180 dr smt Köpebrev 3/2 1707.  
 
Skruv Lj 1708 H 58 Fasta 1/8 Sgd för Jon Olofsson som han genom testamente 29/9 1700 fått sin fars, Olof Perssons, bifall att lösa in de andra syskonen: Per Svensson i Ålebäcksås, Per Olofsson i Slätthult, Nils Olofsson i Skråmbohult och Per Mattisson i Bredalycke.  
 
Vida Lj 1724 H  Uppb 1g 1/4 Sgd för Per Svensson i Ålebäcksås, bördköpt av  Mattis Persson i Moshultamåla och hans syster, omyndiga pigan Ingrid Persdr genom hennes förmyndare Johan i Moshult, för 60 dr smt, vari ingick 20 dr smt som köparen själv ärvt.  
 
Vida Lj 1733 V  Uppb 1g 3/16 Sgd för Per Svensson i Ålebäcksås, som han köpt 1/2 1731 av Sven Persson för 80 dr smt och 3 skäppor säd. Undantag för säljarens mor Kerstin Nilsdr förbehölls.  
 
Vida Lj 1740 V J Uppb 1g 3/16 Sgd för Nils Persson och Ingrid Persdr, köpt 29/11 1739 av hennes föräldrar, Per Svensson och Kerstin Olofsdr i Ålebäcksås, för 80 dr smt  
 
Ålebäcksås Lj 1698 S  Uppb 1 g 1/8 för Per Svensson, bördköpt 4/4 1698 av sina syskon - Sissa Svensdr och Jakob Svensson - för 50 dr smt.  
 
Ålebäcksås Lj 1699 V  Uppb 1 g 1/4 för Jakob Persson i Bredanäs, som han efter dom 7/3 1699 vunnit ifrån Per Olofsson och änkan Elin i Ålebäcksås, för 100 dr  smt.
 
Ålebäcksås Lj 1720 S  Uppb 1g ½ för Per Svensson ibm, 1/8 köpt 17/2 1720 av Mattis Persson Grip och hans omyndiga syster Ingrid Persdr, med hennes förmyndares samtycke, för 100 dr smt. Resten, 3/8, hade Per själv ärvt enligt betygande.  
 
Ålebäcksås Lj 1722 V  Fasta nr 34 ½ för Per Svensson ibm ; köpt 17/2 1720; 1/8 av Mattis Persson Grip och hans omyndiga syster Ingrid Persdr i Vida, med förmyndaren Johan i Moshult samtycke, för 100 dr smt; 3/8 hade Per själv ärvt.  
 
Ålebäcksås Lj 1736 H A Uppb 1g 1/4 sk för Jöns Persson och Ingeborg Persdr, köpt 7/4 1734 av hennes föräldrar Per Persson för 160 dr smt.  
 
Ålebäcksås Lj 1737 V C Uppb 1g 1/4 för Sven Jakobsson ibm, köpt 30/1 1737 av sin bror och sina svågrar, Håkan Danielsson ibm, Gumme Gummesson i Vida och Daniel Jakobsson i Skruv, för 240 dr smt, köparens egen arvslott inräknad..
   
Ålebäcksås Lj 1742 V H Uppb 1g 1/4 för Isak Persson och Bengta (Britta!) Persdr i Ganitsboda, köpt 16/10 1739 av hennes föräldrar Per Svensson och Kerstin Olofsdr i Ålebäcksås, för 240 dr smt.
   
Ålebäcksås Lj 1742 V J Uppb 1g 1/4 för Per Yggeson och Maria Persdr i Hällasjömåla, köpt 16/10 1739 av hennes föräldrar Per Svensson och Kerstin Olofsdr för 240 dr smt.  
 
1676 d. 12 Junii hölls Laga Sommar Ting
38). Afsades att Måns uthi Hwide nskall betala sine) Syskon 3 dr af Peer Ingesson uthi -------------------- penningarne i Ålbeecksås gårdh och skola ----- behålla eller i Åsen. Men Nils Joenssons G------ beror, til dess att Skriften öfwer ---------------- Elmebo kyrkia upwises att man då --------------------- onhans Moder hafwer gifwit bort ------------------- (nedsmutat mot högersidad. Därför lakuner).
 
1671 den 18 och 19 September uppå Hr Assessorn Pauli Rudbeck wägnar i Ryd
10) Marcus Gudmundsson underfougden, fullmåchtige af Nils Joensson i Hwide, och Joen Håkonsson ibid, Tingsskötte Måns Jacobsson ½ Hwide Skattegård för 107 Dr Smt och 16 öhre
 
1693 d 10 maj ord ST i Ry
Upbödes efterskrifne hemman:
Måns Jacobssons Skatterätt i Hwide af Länsman Nils Guimmesson som pant 3 g
 
1696 d 19 October hölls ordinarie höstting i Qwarnamåla
132). Måns Jacobsson i Hwide tillbiuder sigh straxt att betala 50 Dr Smt på dhe 70 Dr han är skylldig till Nills Gummesson i Gummekulla efter förlijkningh och domb d. 18 Martii 1695 --------- (skadat. 2 rader) -----
 
1698 d 20 Junii hölls ordinarie sommarting i Möcklery.
126). Beträffande ägotwisten emellan Baggeg: Hwide Skatte och Lilleg: Crono, om intäckter, och annan oförrätt, Cronog: Klagar sig præjudiceras af, så emädan skatteägarna bem=te skattegård påstå, att dhe enda skattegårdarna -------- här utinnan (teresterat?), dhe af många ---------- (½ sida. Swårläst) --------
1699 d 2 Nov ordinarie höstting i Möcklery.
 
Uppbud  
1/4 Hwide af Abram Månsson, som han köpt af fadern Måns Jacobsson för 100 Dr Smt, efter Köpebref dat: Hwide 2 octob 1699 1 g
HT 1703 d. 6 Nov i Möckleryd
 
Upbud och Inteckningar
 
Såsom Sal. Måns Swensson i Hwide Enka hustru Märtha Thoresdotter å sina och sina barns wägnar bewijsar, med sin sal. Måns broders Börie Swenssons i Bogsiö attest dat d. 4 November sistl., att sal. Måns kiöpt af sin broder Sal: Matts Swensson 1/4 H=n Hwijde för 60 Dr Smt, hwilket Mattis Swenssons barns förmyndare Peer Swensson i Hwide, och på Peer Swensson i Strängsmåla wägnar, Per Nilsson i Trullamåla icke kunna förneka, altså tillstås Sahl: Måns Swenssons Enkia och Erfwingar der uppå laga upbud och som det är Enkians, hustru Märtas egne Skattejords penningar, som hon denna 1/4 ding inlöst före, så blifwer och den i hennes nampn nu upbiuden 1 g
 
Notisen från 1676 d. 12 Junii ser spännande ut. Kanske går det tyda mer av texten idag?
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-09-21 18:55)

45
Ljuder / Äldre inlägg (arkiv) till 30 september, 2012
« skrivet: 2012-09-21, 18:37 »
Återkommer till ett inlägg som Niclas Rosenbalck skrev som svar till mig, . Niclas skrev ”Per var son till Sven Jönsson (död 1695) ohh Elin Nilsdotter (c1637?-1714) i Ålebäcksås.”  
 
På en CD med domboksavskrifter gjorda av Stig Karlsson hittade jag följande notering: ”70). Per Swensson i Åhlebäcksåhr befrias ifrån för afskiedade Soldaten Håkon Widgrens bördsklander på 3/16 Hwide Wgd, emädan det wid undersökning erhållits att börden härflyter af Sahl: Swen Jönsson Hwilken war Kiöpandens Farfader i nedstigande Linien men Kiärandens Mormors Fahr att således Swaranden som är närmare i börde intet kan drifwas så Mycket skäligare som samma 3/16 för innestående Crono Räntor pro 1729 d: 3 Martij sistl och 2 Maii 2 g och 10 Novemb. 3 g äro upbudne, samt Swaranden intra fatalia desse 3/16 inlöst kiöpt och lossat.” Notisen är hämtad från 1733 d 6 Nov HT i Ingelstad.  
Verkar då som om både jag och Niclas missat en generation mellan Per Svensson och Sven Jönsson. Stig skriver i en annan notis att fadern till Per Svensson hette Sven Svensson från Vida västergård.
 
Hittade vidare denna notis från 1719 d. 9 november hölls ordinarie Höstting i Ingelstad ” 193). Angående ½ Allebäcksåhs Skatte, som Arfskiftet efter Sal: Elin Nilsdotter 1/4 Hwijde; Dito 1/8 arffallen wfter Sal: Swen Jonsson, Hwilka Skatte Rätter nu bestrides emellan Elins Barn och BarneBarn; Sonen Per Swensson præsens, sampt Mattis Grijp och Pigan Ingrid Persdotter å hennes Swågrar Fiärdingsman Jonas i Hwitahult och förmyndaren Johan i Mooshult till hwilka Parter äfwen Nämbligen Per Swensson är Swen Jonssons Sohneson och Mattis Grijp med Pigan Ingrid dotterSons dotters Barn, Så emedan wid undersökning befinnes att Per Swensson suttit wid bruket på 1/4 i Ållebäcksåhs i 20 åhr och Mattis Grijps sampt Ingrid Persdotters Föräldrar Dito på 1/4 Hwida i 24 Åhr; Fördenskull finner TingsRätten skiäligt at dhe efter wärdet skola behålla hwar sitt af Föräldrarnas bruk, hwad 1/4 Ållebäcksåhs och 1/4 Hwide angår, och Per Swensson der på lika kan obe----- till låttning, emedan han alla dessa befinteliga Ofredsåhr suttit wid Ållebäcksåhs och uppehållit Jorden, sampt dhen wähl Cultiverat, utom dhet hans Sahl: Moders lijfstijdh ----- henne ansenligt med antag och äfwen af haft olägenheet, Hwar emot Mattis Griph och dess Syskons Föräldrar hwad löfat sitt bruk i Hwijde. Men betingande den andra oförrydte 1/4 ding Ållebäcksåhs så lofwar Parterne antingen hwarandra uthlösande att åsämjas.”
 
1741 d. 1 Maij ordinarie Sommarting i Ingelstad ”18). Per Swensson i Åhlebäcksåhs tiltalar sin Måg Swen Jacobsson Ibm, för innestående Soldate Lega, för 3/8 Åhlebäcksåhs, å Per Swenssons wägnar, war tillstädes dess måg Nils Persson i Wide Söreg:, enligt fullmagt af d. 3 dennes, Swen nekar eij, betala sin andel efter Kongl: förordningen; För den skull har Swen så mycket som på hans andel belöper, at till sin Swärfader erlägga, doch Lemnas han frihet at söka sine Syskon, för ersättning af samma legomål, för den del af hemmanet, Swen af dem sig tilhandlat.”

46
Hittade precis en hel brev från Johan III till Anders Målare, son till Birgitta/Brita och Lars Andersson.
 
http://runeberg.org/histbib/1/0195.html

47
Kaj,
 
Tack för lektionen. Tittar man efter syns det tydligt att brevtexten och texten på baksidan är skrivna vid olika tillfällen, slarvigt av mig att inte uppmärksamma det. Stämmer det då att anledningen till att det står fru är för att Katarina var nunna?

48
Peder,
Kul att det är fler som engagerar sig i denna släkt. Det blir roligare och lättare om vi är fler som hjälps åt. Källorna jag använt är som följer:
 
Klostret i Vadstena. Historiskt Utkast af Carl Silfverstolpe från 1875.
 
http://runeberg.org/histbib/1/0009.html
 
Vadstena klosters uppbörds- och utgiftsbok:
 
http://archive.org/stream/antiqvarisktids00akadgoog#page/n10/mode/2up
 
Vadstena klosters minnesbok, Vadstenadiariet:
 
http://archive.org/stream/antiqvarisktids00akadgoog#page/n10/mode/2up
 
Den sista har jag även, efter tips från Kaj Janzon köpt som utgiven bok av Claes Gejrot med latinsk text och svensk översättning.

49
Det som i nuläget vore intressant är en förklaring varför det står fru Katarina Erik Knutssons dotter på hennes ingiftsbrev från 1525? Har för mig att jag någonstans läst att nunnor kallas för fru men 1525 och ett ingiftsbrev. Då var hon ju inte ens nunna än?

50
Peder,
 
Nej, den Katarina Eriksdotter som nämns i brevet invigdes 1499, blev abbedissa 1529, avsade sig abbedisseämbetet 1534.
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-08-30 11:42)

51
Tommy det är precis det jag också tror men det visade sig inte riktigt stämma. Tesen stupade på mållinjen kan man säga. Se nedan:
 
Nu har jag gått igenom Vadstenadiariet och tittat vad som står när de 18 abbedissorna dör. De två första utsågs aldrig formellt till abbedissor vilket det står i notisen när Margareta Bosdotter dör. De tre sista abbedissorna levde troligtvis efter 1545 så deras dödsår finns inte noterat. Av alla övriga abbedissor nämns det alltid vid deras död utom i 2 fall. Abbedissa nummer 7, Katarina Bengtsdotter och abbedissa nummer 15 Katarina Eriksdotter. Min tes sprack således på att det inte står något om abbedissa när Katarina Bengtsdotter dör. Om noteringen att ”Hon var utsatt för de största frestelser och kval under sin sjukdomstid.” har något med beslutet att utlämna att hon varit abbedissa vet jag inte.  
 
Abbedissor
 
Nedanstående två utsågs inte formellt till abbedissor
 
1 Katarina Ulfsdotter (1) [- 1381] d. 1381, not 38, s. 38-39
2 Margareta Bosdotter (16) [1381-1385?] d. 10/4 1397, not 92, s. 64-67
 
3 Ingegerd Knutsdotter (4) [1385-1403] d. 14-15/9 1412, not 215, s. 134-135. Nämns som den första invigda abbedissan
 
4 Gerdeka Hartlefsdotter Bolk (21) [1403-1422] d. 22/1 1438, not 470, s. 216-217
 
5 Benkta Gunnarsdotter (50) [1422-1447] d. 19/1 1451, not 615, s. 266-267
 
6 Ingeborg Gerhardsdotter af Holstein (84) [1447-1452] d. 14/10 1465, not 772, s. 336-337
 
7 Katarina Bengtsdotter (124) [1452-1456] d. 2/3 1457, not 680, s. 292-293 nämns inte som abbedissa. Avgick 20/9 1456 pga obotlig sjukdom, not 674, s. 288-289.
680, Vidare, på askonsdagen avled och begravdes syster Katarina Bengtsdotter efter att ha undfått sakramentet. 2. Hon var utsatt för de största frestelser och kval under sin sjukdomstid.

 
8 Katarina Ulfsdotter (89) [1456-1457] d. 15/1 1461, not 714, s. 300-301
 
9 Katarina Petersdotter (125) [1465-1473] d. 6/6 1473, not 815, s. 354-355
 
10 Margareta Claesdotter (146) [1473-1486] d. 10/12 1486, not 866, s. 364-365
 
11 Anna Paulsdotter (136) [1486-1496] d. 9/10 1500, not 948, s. 398-399
 
 
12 Margareta Turesdotter (202) [1496-1501] d. 25/4 1508, not 995, s. 414-415
 
13 Anna Fickesdotter Bylow (186) [1501-1519] d. 1519, nämns inte alls
 
14 Anna Girmundsdotter (227) [1519-1529] d. 23/3 1538, not 1165, s. 456-457
 
15 Katarina Eriksdotter (248) [1529-1354] d. 10/6 1534, not 1154, s. 454-455, nämns inte som abbedissa.
 
Övriga dog troligtvis efter 1545
 
16 Birgitta Botolfsdotter (232) [1534-1539] d. ?
17 Katarina Mattsdotter (259) [1539-1548] d. sannolikt 1559
18 Margareta Nilsdotter (302) [1548-1553] levde sannolikt ännu 1569

52
Nu har jag fått boken och efter en snabb titt kan jag konstatera att det är något som inte stämmer.  
 
På sidan 456, not 1165 står 1538, Item Soror Anna Girmundi abbatissa obiit sabbato Oculi.
 
Svensk översättning: 1538, Vidare, abbedissan syster Anna Germundsdotter avled lördagen efter Oculi.
 
Denna nunna benämns abbedissa trots att hon avgick 9 år innan hon dog.
 
På sidan 455 not 1153. 1534 Fferia 2 Oculi nobilis mater soror Karin Erici resignavit officium abbatisse in porta sororum, anno prelacionis sue quinto.
 
Svensk översättning: 1153. 1534 Måndagen efter Oculi avsade sig välboren moder syster Karin Eriksdotter abbedisseämbetet i systraporten, i det femte året av sitt förmanskap.
 
Sidan 455 not 1154. Item, iiii idus Iunii, que fuit in profesto Barnabe appostoli, obiit Katerina Erici nobilis.
 
Svensk översättning: 1534. Vidare, den 10 juni, dagen före aposteln Barnabas' dag, avled den högättade Katarina Eriksdotter.
 
Om det nu var abbedissan Katarina Eriksdotter som dött den 10 juni 1534 som är notisen direkt under notisen om att hon avgått som abbedissa, borde det då inte stått något om abbedissa i dödsnoteringen? Är det en slump att det står Karin Ericsdotter i den ena notisen och Katerina Ericsdotter i den andra eller är det kanske ett sätt att skilja dem åt?  
 
Det är verkligen synd att inte diariet sträcker sig längre än till 1545, hade varit intressant att få se vad det stod i dödsnoteringen efter den Katarina Eriksdotter som dog 1555. I Vadestena klosters uppbörds- och utgiftstbok s. 83 står det tyvärr endast syster Karin Ericzdotters fingergull, inget mer.  
 
Frågan är vilken källa Carl Silverstolpe använt sig av som i sitt första utkast skriver att Katarina Eriksdotter invigd 1525 dör 1534 för att i klosterfolken i Vadstena ändra sig och där skriva att hon istället dog 1555? Finns det ytterligare någon källa eller finns det någon annan anledning till att C Silverstolpe identifierar nunnorna som han gjort?
 
 
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-08-29 18:18)

53
Övrig teknik / Varför denna förfrågan?
« skrivet: 2012-08-28, 17:02 »
Ann-Mari
 
Jag antar att du klickat i att du vill att användarnamn och lösenord skall sparas i ditt användarkonto? Jag hade inte klickat i rutan för detta i min användarprofil men när jag gjorde det finns det sparat.
 
På skoj testade jag nu att bocka ur rutan för sparande av användarnamn och lösenord igen och då försvann de och jag får återigen skriva in det i varje inlägg jag vill skriva.
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-08-28 17:07)

54
Kaj,
 
Tack för att du tog dig tid att svara. Det uppskattar jag mycket. Det jag i första hand är ute efter i nuläget är något slags erkännande om att det kan finnas delar i Liedgrens uppsats som kanske kan ha en annan förklaring än den som står. Att det kan vara lönt för den som har tid och/eller möjlighet att titta en gång till på Johan Skyttes anor. Som jag tidigare skrivit tror jag det bästa vore att utgå från Blekhemsgodsen och dess ägare eftersom det är det enda solida bevis vi har på gårdar som Birgitta/Brita ärvt av sina föräldrar. I övrigt låter jag mina redan publicerade inlägg tala för sig. Jag har beställt boken du tipsar mig om och får den hemlevererad imorgon. Jag har dessutom sökt på nätet om det finns några uppgifter om nunnor hade arvsrätt men endast hittat en uppgift som återkommer flera gånger från någons släktträd så jag är inte säker på om det stämmer?  
 
Det jag däremot hittade av en slump är Katarinas ingiftsbrev som finns på Riksarkivets hemsida. På baksidan står det faktiskt ”fru” Karin, Erich Knutzons dotter aff Haga.  
 
Brevet kan ses på denna sida:  
 
http://www.nad.riksarkivet.se/SDHK?EndastDigitaliserat=false&Innehall=Blekhem&Br evtext=true&Extratext=true&Sigill=true&Original=true&MedeltidaAvskrifter=true&Me deltidaRegest=true&Brocman=true&Hadorph=true&Peringskiold=true&Ornhielm=true&Ovr MedeltidaAvskrifter=true&OvrMedeltidaRegest=true&AvanceradSok=False&page=4&posti d=Dipl_38645&tab=post
 
Baksidan finns på denna adress om man inte vill klicka på den lilla ikonen i brevet:
 
http://fmpro.ra.se/ra/medeltid/bild/38645b.JPG
 
Ser så klart även fram emot att få läsa DMS Södermanland 2:3 Jönåkers härad och Nyköpings stad vilken jag kommer beställa så fort den ges ut.
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-08-28 16:36)

55
Tack Patrick!
 
Det värmer att några i alla fall finner mina inlägg intressanta.  
 
Hittade ytterligare en notering i Liedgrens uppsats som jag ställer mig frågande till. Liedgren hänvisar i not 18 till Gillingstam PHT 1962 s. 55 not 5 där det står: ”uppgiften att Anders Perssons och Nils Bröms' svärmor (hustru Brita) tillhörde ätten Soop har ej kunnat verifieras”, och tillägger ej heller hennes uppgivne fader Erik Knutsson tycks förekomma i samtida källor”.  
Varför då ta fasta på hälften av det Gillingstam skriver och konstruera en släktutredning baserat på den andra halvan, den uppgivne fadern som Gillingstam skrev inte förekom i samtida källor? Liedgren använder ju själv faktumet som citat? Jag tycker att jag i mina inlägg pekat på många detaljer i Liedgrens uppsats där slutsatsen lika gärna kunnat bli någon helt annan.  
 
Det jag tror Liedgren har gjort är att med ledning av Blekhemsgodsen som Birgitta/Brita sålde till Katarina Erikdotter försöka hitta en annan gemensam nämnare för kvinnorna. Han hittade då bördsrätten till gården i Hageby som Birgitta/Brita hade och valde pga namnlikheten att tolka Katarinas faders sätesgård Haga till samma Hageby. Trots detta serveras inte läsaren ett enda bevis för att dessa gårdar var samma. Han presenterar visserligen en Erik Knutsson men inte på något vis bevisar han att just denne Erik Knutsson var Katarina Eriksdotters far?

56
Nu har jag på kort tid skrivit 5 i mina ögon intressanta inlägg under denna rubrik utan att en enda av de medeltidsexperter som brukar skriva här har velat medverka. Orsaken till det kan vara många. Jag hoppas i alla fall någon av er kan svara på om det finns planer på en DMS som rör Östergötland?

57
Stefan, menar du de äldsta uppgifterna om Blekhemsgodsen så har jag sett dem. Jag länkar till kort jag tagit ur Örnbergssamlingen i ett inlägg ovan från i söndags förra veckan.  
 
Något jag stört mig på länge och verkligen skulle vilja ha en förklaring till är det som står om gårdarna i Rödsle och Samsvik: 1473 skrivs en minnesanteckning i jordearveboken efter Karl Knutsson: Till minnes om en gård i Rössle och en gård i Samsvik som Magnus Wallemar haver. (C 8 f 7).  
 
Till minnes låter ju som om Magus Wallemar var död 1473 men det var han ju inte?  
Av vilket skäl skrevs minnesanteckiningar som denna?
Var det vanligt att de skrevs?
1405 köper Bengt Nilsson (Lejonansikte) gårdarna av sin styvson Knut Bosson
1446 säljer Birgitta Sturesson (Båt) sina gårdar i Tjust som hon ärvt efter Bengt Nilsson (Lejonansikte) till Karl Knutsson (Bonde).
1473 skrivs minnesanteckningen i arvejordeboken efter Karl Knutsson (Bonde) som köpt gårdarna av Birgitta Sturesdotter (Båt).
Enda möjliga förklaring som jag ser det är att Magnus Wallemar köpt Rössle och Samsvik av Karl Knutsson (Bonde) och fortfarande äger dem när minnesanteckningen skrivs 1473? Om Magnus Wallemar äger gårdarna varför nämns de då i jordearveboken efter Karl Knutsson (Bonde)?
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-08-26 12:24)

58
Jag har funderat en del på Bengt Nilsson (Lejonansikte):s oäkta son Magnus när det slog mig: Kan nedanstående vara ett bevis på att Magnus Wallemar och Bengt Nilsson (Lejonansikte):s oäkta son Magnus faktiskt var samma person?  
 
Rössle 1446  s. 69 Säljer Birgitta Turesdotter (Båt), Henrik Olofssons hustru, till Karl Knutsson (Bonde) all den jord i Tjust som hon ärvt efter Bengt Nilsson (Lejonansikte), Guse Nilsson (Båt) och brodern Andes Turesson (Båt). (C4 f 11v, EEKb s 17f)
 
Rössle ”1473 skrivs en minnesanteckning i arvejordeboken efter Karl Knutsson: ”Till minnes om en gård i Rössle och en gård i Samsvik som Magnus Wallemar haver” (C 8 f 7).”
 
Samsvik 1405 s. 89 Säljer Knut Bosson till sin styvfar Bengt Nilsson (Lejonansikte), bl a Gäddeglo, Mommehål, Rössle
 
Samsvik 1473 skrivs en minnesanteckning i arvejordeboken efter Karl Knutsson: ”Till minnes om en gård i Rössle och en gård i Samsvik som Magnus Wallemar haver” (C 8 f 7).”
Magnus Wallemar nämns runt 1465 och 1480-82, svärfadern Peder Soop nämns 1423 och på 1440-talet. Bengt Nilssons oäkta son Magnus fick ju 1422 Skaftekulla och Fisksätter av sin far då borde han väl varit vuxen?
 
SDHK-nr: 16477
Utfärdandedatum: 14050423
Utfärdandeort: Stegeholm
Utfärdare: Riddaren Bengt Nilsson.
Riddaren Bengt Nilsson köper av riddaren Knut Bosson följande gårdar, som denne köpt av riddaren Karl Magnusson, näml. Samsvik, Bergebo, Kilmare, Horn, Ytterhult, Hornsudda, Langvik, Näfvelsvik, Hultaboda, Tyftingemar, Örsrum, Wassbäck, Sjoashult, Stekalöt, Gödemala, Rötsla, Momehål, Marslöto (Marsö?), Gäddeglo, Kråkebo, Sqvagerfall och Gagersrum.
 
SDHK-nr: 16476
Utfärdandedatum: 14050423
Datumkommentar: omdat. fr. 14050312; se litt. o. komm.Riddaren Knut Bosson säljer till riddaren Bengt Nilsson gårdarna Samsvik, Bergebo, Kilmare, Horn, Ytterhult, Horns-udde, Langvik, Näfvelsvik, Huttaboda, Tyftingemar, Östrum, Vassbäck, Syohulta, Stakalit, Godemåla, Rötsla, Momehål, Marslöte, Gäddeglo, Kråkebo, Sqvagerfall och Gagersrum i (Södra) Tjusts härad.
 
Vore mycket intressant att få höra någon medelstidskunnigs åsikt om min teori. Kan det vara så att Bengt Nilsson (Lejonansikte):s oäkta son Magnus och Magnus Wallemar var samma person? Finns det några skäl till att de inte kan vara samma person och i så fall några källor om vad som hände med den oäkta sonen och/eller Magnus Wallemar?  
 
Ytterligare en undring jag har gäller Carl Silverstolpes uppgift om att Katarina Eriksdotter som invigdes till nunna är den nunna som dör 1555. Känner någon till om det finns ytterligare källor till hans påstående än Vadstena klosters uppbörds- och utgiftsbok, Vadstena klosters minnesbok och Klosterfolket i Vadstena? I dessa anges att Katarina Eriksdotter invigd 1525 dör 1555 men att en namne som invigdes 1499 dör 1534. Inte i någon av dessa källor kan jag se något avgörande bevis på vilken Katarina det är som dör 1534 respektive 1555. I författarens egen Klostret i Vadstena som väl är den äldsta av dem står det dessutom att det var Katarina invigd 1525 som dör 1534.
 
 
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-08-23 14:13)

59
Människor / Ålderdomshem, kanske Öland, möjligen Räpplinge
« skrivet: 2012-08-19, 18:50 »
Jo tydligen finns det två delar. Min bror har del 2 och han lovade kolla om bilden finns med där.

60
Jag kan inte svara på om man alltid var tvungen att skänka mark om man skulle beviljas inträde. Hittade detta gällande provent på annan plats på anbytarforum: ” Provent: vad som överlämnades (en avgift l. ett gods o. d.) till en (i allt andlig) stiftelse o. d. för att tillförsäkra ngn underhåll under dennes livstid; särsk. om dylik gåva som överlämnades vid någons inträde i ett kloster; (SAOB).”  
 
Jag har tittat lite mer i boken om Klosterfolken i Vadstena av Carl Silverstolpe. På sidan 7 kan man läsa om Ingegerd Knutsdotter, abbedissa 1385-1403. ”Det säges om Ingegerd i Diariet, att hon kom till Vadstena kloster samma år som Birgittas reliker ditfördes dvs på sommaren 1374. Hon var då 18 år gammal. Året därpå skänkte hon i ingift (26/3 1375) Svärtinge i ö. Eneby socken med underlydande Herrborum och Bostebo i st Annæ socken, Bösebo i Ekby socken, Yxnö i Häradshammars socken, Björnö i Jonsbergs socken, Hälla qvarn i Mogata socken, en qvarnström i Norrköping och Strömmestad i Harstads socken, Östergötland. 1379 ökade hon gåfvan med Torön i Skällviks socken.”
 
Jag trodde inte att man fick ha några ”världsliga” ägodelar kvar alls när man gick kloster men det bevisar ju ovan nämnda uppgift att man kunde ha.  
 
Jag har lite funderingar kring arvsfrågor vid denna tid. I Smålands handlingar som jag fotograferat av och lagt  framgår att Blekhemsgodsen ärvdes av Birgitta och hennes syskon av deras far och mor. Eftersom Birgitta senare står som ensam ägare måste, om jag förstått rätt följande ägt rum:
 
Birgittas syskon dör barnlösa och Birgitta ärver därför sina syskon
 
Birgitta köper ut alla sina syskon
 
Det sistnämnda är väl det som är mest troligt men då kommer nästa fråga. Hur var det då med gården/gårdarna i Hageby? Birgitta hade ensam bördsrätt till dessa men det borde väl även hennes syskon haft? Om Katarina, som Liedgren påstår var en syster till Birgitta borde då inte även hon haft bördsrätt till gården/gårdarna i Hageby? Enligt exemplet ovan kunde man tydligen äga gårdar fast man var nunna. Här kan det då röra sig om tre scenarier, förutsatt att Katarina verkligen var en syster till Birgitta.
 
Katarina är den nunna som dör 10 juni 1534  
 
Katarina och Birgitta var inte systrar
 
Birgitta har köpt ut sina syskon även här, hon måtte varit ofantligt rik
 
När det gäller abbedissor läste jag på sidan 17 i ovan nämnda bok om abbedissa nr 16 Birgitta Botolfsdotter som troligen efter kungligt tillerkännande 1544 kunde lämna klostret och gifta sig. Hon och hennes man Nils Krämare skänkte tydligen mycket till klostret, som identifiering att det verkligen rör sig om den fd abbedissan Birgitta Botolfsdotter skriver Carl Silverstolpe ”Han, (Nils Krämare) var klostrets synnerlige välgörare; hans hustrus namn förekommer äfven ofta; hon hette Birgitta, och då hon några gånger nämnes med den endast för abbedissor brukliga »mor, syster» är det ju icke osannolikt, att vi här återfinner den forna abbedissan så som en välburgen krämarefru.”
I notisen om den Katarina Eriksdotter som dör 10/6 1534 står faktiskt ”den ädla jungfrun syster Katerina Eriksdotter.” Det borde betyda att det i alla fall är abbedissan Katarina Eriksdotter som dör 1534. Nu stämmer det inte att endast före detta abbedissor benämns syster eftersom samma författare i samma bok på sidan 65 skriver följande om nunna 272, Margareta Nilsdotter: ”Thessa bok hafver vår kära syster, syster Margarith Nilsadotter” osv.
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-08-19 18:48)

61
Människor / Ålderdomshem, kanske Öland, möjligen Räpplinge
« skrivet: 2012-08-19, 15:34 »
Lotta har du båda sockenböckerna för Högsrum? Kan det ha varit Köpings sockenbok då? Någon av sockenböckerna är det, det är jag nästan 100 på.

62
Människor / Ålderdomshem, kanske Öland, möjligen Räpplinge
« skrivet: 2012-08-19, 13:28 »
Jag känner igen detta kort så väl. Jag måste sett det i någon sockenbok. Det är inte Räpplinge sockenbok för den har jag precis tittat igenom. Mycket möjligt att kortet finns med i Högsrums sockenbok. Den har jag tyvärr inte.

63
Jag återkommer med ett nytt inlägg gällande Jan Liedgrens uppsats om Johan Skyttes medeltida anor från Släkt & Hävd nr 1 1988. Jag har tittat lite närmare på vad Liedgren bygger sin så självsäkra uppfattning på. Efter varje liten del som Liedgren sammantaget ser som lösningen av Johan Skyttes medeltida anor tar jag upp mina funderingar om varför jag inte är så säker på att Liedgrens slutsats är den korrekta.
 
”Brevtexten slutar med att Katarina ber biskop Hans Brask och herr Ture Jönsson (Tre Rosor) samt ”myna maga” att besegla brevet. Dess svågrars (”maga”) namn har ej utskrivits, som rimligen bör vara kort före 19/4 1525. Tre sigill äro vidhängda, men intet av dem är tillräckligt tydligt för att tillåta en identifiering, i varje fall inte det sista.  En nära till hands liggande gissning, att Lars Andersson i Nyköping varit en av de åsyftade mågarna kan därför ej bekräftas.
 
Ur brev ur askan av Hans Gillingstam, s. 143
”Breff på en gård kallas Blecckin i Tørisvalla sock i Tivs hærede, ssom Larens Andersson sålde velbørdig jomfru Caterinæ Erixs dotter for 40 mark danska. Datum 1525”. ”1500-tals regest i AoE, vol. 41: häfte 1: Vadstena klosters brev, Litera E, 7. Ej observerad i Liedgren 1988, s. 3.”
Liedgren skriver att dombrevet från 1518 gällande några gårdar i Tjust är okänt.
 
Som jag skrev i ett inlägg  stämmer inte det. Dessa gårdar tillhörde Blekhemsgodset så jag tror att hela godsbeståndet från åtminstone 1504, troligen ännu tidigare ägdes av Birgitta, Lars Anderssons i Nyköping.
 
”Den föregående redovisningen av Blekhems ägarelängd och av de personer, som buro namnet Soop och förde vapnet med ”tre gäddtänder” har visat, att Blekhem i början av 1520-talet ägdes av Katarina Eriksdotter, dotter till en Erik Knutsson av Haga, och i den förra hälften av 1400-talet av en Peder Soop.”
 
Som framkommit senare stämmer ju inte ovan nämnda antagande. Blekhems ägarlängd borde istället vara som följer:
 
1480-1482 ägdes Blekhem av Magnus Wallemar, nämns även 1465 enl Liedgren.
 
Svärfadern Peder Soop ägde vid samma tid Nagelstad ett annat av de gods Birgitta senare ägde.
 
1504 ägdes Blekhem av Birgitta
 
1525 såldes det till Katarina Eriksdotter som skänkte det till Vadstena kloster
 
Det mest dubiösa i Liedgrens uppsats anser jag följande är:
”Någon urkund, som knyter Erik Knutsson själv till Blekhem har ej påträffats. Däremot finnas källor, som visa, var hans sätesgård ”Haga” var belägen. I sin avhandling 1920 om Johan Skytte har Tor Berg omnämnd, att Gustaf I 24/8 1542 utfärdat ett intressant brev för Lasse Andersson, borgare i Nyköping. Däri omtalas, att denne på sin hustru Birgitta ”N-dotters” vägnar har bördsrätt att byta igen en tredjedel i ”Hagaby” i Nykyrkie sochn emellem Wijka” i Östergötland.”  
 
Upplysning om Hagebys tidigare ägare får man genom ett par intressanta brev. Genom ett brev 25/3 1474 sålde Märta Elifsdotter, änka efter Peder Andersson i Hageby, för 30 mark svenska två gårdar i Vislanda och två gårdar i Slätthögs socken båda i Allbo härad till Arvid Trolle, Östgöta lagman. Vidhängt vid detta brev var ett annat brev av Arvid Trolle 1482 (utan dag). Däri intygar denne, att han givit henne ytterligare 3 mark danska ”till sin dotters bröllop”, och han tillägger, att detta ”är witterligt” bl. a, för ”hennes egen måg Erich Knutzsson”.  
 
”Väpnaren Erik Knutssons sätesgård kallar hans dotter Katarina Erilsdotter i sitt ingiftsbrev 1525 ”Haga”. Därmed måste avses någon av de gårdar i bondbyn Hageby, som han ärvt efter sina svärföräldrar, men Haga lät mera ståndsmässigt än Hageby.”
 
Det finns alltså inget som knyter denne Erik Knutsson till Blekhem, ett Blekhem som Birgitta och hennes syskon ärvt av sin far och mor.
 
Det står inget i det kungliga brevet från 24/8 1542 på vilket sätt Birgitta hade bördsrätt till gården i Hageby. Det behöver alltså inte vara ett arv efter hennes far eller ens att de var nära släkt.
 
Att en gård, Hageby som ägs 1474 av en släkt inte behöver vara samma släkt som äger den 60-talet år senare.
 
Det finns inget som knyter Katarina Eriksdotter varken till gårdarna i Östergötland eller till den Erik Knutsson som Liedgren anför som hennes far. Det enda gemsamma som de tycks ha är namnet. Brydde sig verkligen en nunna om något så trivialt som att Haga lät mer ståndsmässigt en Hageby? Vad vet jag? Finns det ingen annan gård som kan vara detta Haga?  
 
Det finns inget som tyder på att Birgitta och Katarina var systrar. Birgitta sålde Blekhemsgodsen till Katarina men det betyder inte att de måste varit systrar för det.  
 
Det jag skulle vilja rekommendera är att man skrotar Liedgrens så hyllade uppsats gällande Johan Skyttes anor och börjar om från början med de faktiska uppgifter som finns. Vissa guldkorn finns faktiskt i uppsatsen som borde vara rätt utgångspunkt om man vill hitta Johan Skyttes verkliga medeltida anor, nämligen ägarlängden till Blekhem. Med tanke på den dödade panten redan 1504 bör Birgitta, som jag förut skrivit varit född någon gång på 1470-talet fram till senast mitten av 1480-talet. Detta faktum borde betyda att hon och hennes syskon troligtvis var nära släkt med Magnus Wallemar och Peder Soop.
 
Vore intressant att få ta del av Åtskilliga documenter ang. sätesgården Blekhem som finns i den Posseska samlingen volym 14 som Liedgren nämner som not 3 och 21 om det finns ytterligare information om Blekhem där.  
 
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-08-18 17:31)

64
Spegel / Spegel
« skrivet: 2012-08-16, 14:32 »
Tack för svaret. Fastnade med annat som utmynnade i ett inlägg som kan läsas på annan plats i forumet därav mitt sena svar. Jag sökte efter Birgittas uppenbarelsebok på Morgan Libraries' sida men får ingen träff. Frågan är om de då har den i sin ägo? Kan i alla fall bjuda på ett kort som är taget i Åseda kyrka där vår gemensamman ana Måns Persson Svarts namn finns bland Åseda kyrkas kyrkoherdar.  
 

65
Råkade snubbla över lite intressanta uppgifter när jag letade efter annat på nätet. Det rör den av Jan Liedgren påstådda systern till Birgitta, nämligen nunnan Katharina Eriksdotter. Som stöd för uppgiften om att Katharina vigdes till nunna 1525 och dog omkring 1555 använder sig Liedgren av två böcker, dels Vadstena klosters uppbörds- och utgiftsbok 1539-1570 (utg. Av C Silverstolpe 1895) s. 83 och C. Silverstolpe, Klosterfolken i Vadstena (1898-99) s. 68 (290). Den första boken har jag inte lyckats få tag i men väl den andra. På sidan 68 står mycket riktigt följande:
 
290. Katarina Eriksdotter invigde på samma gång som nästföregående 19/4 1525,; afled 1555.
 
Nu har jag på nätet lyckats hitta 2 andra böcker varav den ene är skriven av just C. Silverstolpe. Boken heter Klostret i Vadstena som författaren själv beskriver som följer: ”Följande utkast till en monografi öfver Vadstena Kloster grundar sig på ett urval af klostrets rikhaltiga urkunder”.  I slutet av boken finns en lista på alla munkar och nunnor som funnits vid klostret i Vadstena. Som Liedgren mycket riktigt skriver var Katarina Eriksdotter nunna nr: 290 och om henne står följande på s. 71:  
 
290. Katarina Erikdsdotter af hög börd. N. 1525, d. 1534, http://runeberg.org/histbib/1/0009.html
 
Dödsåret stämmer ju illa med det som senare står i den 1898-99 utgivna boken Klosterfolken i Vadstena där det som ovan angetts står att Katarina dog 1555. Vad jag tror hänt är att man blandat ihop den Katarina Eriksdotter som invigdes 1525 med en relativt samtida nunna med samma namn som 1529 blev abbedissa. Det är denna nunna som C. Silverstolpe helt plötsligt gett dödsåret 1534, som han i boken Klostret i Vadstena satt som K.E som invigdes 1525 dödsår. Som stöd för denna teori använder jag den andra boken jag hittade på nätet: Vadstena Klosters Minnesbok som rör händelser på Vadstena kloster mellan 1344-1545 som man finner på följande adress:  
http://www.archive.org/stream/MN5063ucmf_4#page/n5/mode/2up
 
Denna Katarina Eriksdotter vigdes till nunna redan den 6 juni 1499. Som jag redan skrivit blev hon 1529 vald till abbedissa, närmare bestämt den 30 mars. Redan efter 5 år som abbedissa avgick hon från abbedissekallet den 9 mars 1534, ”måndagen efter Oculi avsade sig den ädla modern, syster Karin Eriksdotter, abbedissekallet i systras port, efter att på femte året innehaft detta höga kall”.  
 
Den 10 juni dog så den Katarina Eriksdotter som jag tror är den som invigdes 1525, det står: ”Den 10:e juni som var dagen före aposteln Barnabas dag, avled den ädla jungfrun syster Katarina Eriksdotter”.  
 
Ett skäl till att jag inte tror att det är abbedissan K. E som dör 1534 är avsaknaden av just abbedissa i notisen när hon dör. Jag menar hon hade ju bara några månader tidigare avgått som abbedissa. Jämför man exempelvis med hur det står i en notering gällande en annan avliden abbedissa där det står:  
 
”Anna Girmundsdotter abbedissa 1519 - 1529
d. 23 mars 1538, Vadstena Klosters Minnesbok s. 304
”Syster Anna Girmundsdotter, abbedissa avled lördagen innan Oculi“
 
Denna syster dog ju 9 år efter hon avgått som abbedissa ändå tar man upp det. Borde man då inte gjort samma med en abbedissa som nyligen avgått? Jag tror alltså med stöd av det jag tidigare skrivit att den Katarina Eriksdotter som invigdes 1525 dog redan 1534 och den Katarina Eriksdotter som invigdes 1499 är den som dog 1555. Det är alltså hennes ”fingergull” som Liedgren skriver om på sidan 4 i sin uppsats rörande Johan Skyttes anor. Liedgren hänvisar ju i not 22 till C. Silverstolpes Vadstena Kloster uppbörds- och utgiftsbok 1539-1570 s. 83. Ytterligare en anledning till att jag inte tror att abbedissan Katarina Eriksdotter är den som dör 1534 är att det står jungfru. Nu vet jag inte om en fd abbedissa gick tillbaka till att kallas jungfru men en nunna som invigdes redan 1499 kallades hon verkligen för jungfru efter 35 år som nunna? Jag har dessutom för mig att det i C. Silverstolpes bok står att man var tvungen att vara 25 år, (med vissa undantag) för att kunna bli nunna då skulle ”jungfrun” varit runt 60 år när hon dör?
 
I Vadstena Klosters Minnesbok s. 296 står att Katarinas invigningsdag var den 14 maj, eller 4:de söndagen efter påsk 1525.
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-08-16 13:44)

66
Spegel / Spegel
« skrivet: 2012-08-13, 16:41 »
Hittade precis dessa båda sidor. Finns det någon sanning alls i uppgifterna?
 
9. Jonas Gudmundi (Spegel). 1576-97. Son till domprosten i Växjö Gudmund Spegel och Kadrine Björnsdotter. Kh. i Kalvsvik 1565-75, riksdagsman 1569, kh. här 1576, underskrev Uppsala mötes beslut 1593. Död 1597 (Wgrn). Tiondelängden för detta år är undertecknad av Daniel Viteilinus.
http://www.retrace.se/L%C3%A5ngaryd/l%C3%A5ngaryd.html
 
9. Laurentius Gudmundi Spegel, 1559-1600. Son till värendsprosten, kaniken i Växjö Gudmund Johannis Spegel och Kadrine Björnsdotter. Antages av Wieselgren ha varit kh. i Nottebäck, innan han 1559 blev kh. här. Underskrev Uppsala mötes beslut 1593. Han upptecknade 1594 sin släkttavla i ett exemplar av Revelationes S. Birgittæ tryckt i Lybäck 1492 (se 0. Wallquist: Eccl. Saml. 8:de fl. s. 616 ff.). Red ihjäl sig juldagsmorgonen 1600 på vägen över bergssträckan Klackarne till Gnosjö. Under hans tid brändes kyrkan och prästgården av danskarna.
 
Gift
med Hebla Nilsdotter, dotter till biskopen i Växjö Nicolaus Stephani.
 
Barn:
- Gudmundi, kh. i Korsberga.
- Eskil.
- Knut.  
- Siggo.
- Sven.
- Lars.
- Cecilia, gift med kh. i Korsberga Magnus Michaelis.
- Birgitta, gift med komm. i Ramkvilla Haquinus Petri.  
- Ebbla.
http://www.retrace.se/Kulltorp/kulltorp.html

67
Förnamn - P / Planting
« skrivet: 2012-08-13, 16:20 »
Vad man skall läsa beror ju på om namnet används som efternamn eller som i mitt fall ett konstaterat förnamn, därav den öppnade diskussionen under Förnamn -> Planting. Se svar från Institutet för språk och folkminnen  

68
Köping / Köping C:3 s. 56
« skrivet: 2012-08-12, 18:44 »
Tack för hjälpen. Det stämmer eftersom paret fick en dotter, min ana redan i mars 1839.

69
Köping / Köping C:3 s. 56
« skrivet: 2012-08-12, 14:29 »
Drängen Anders Persson i Klint född 1814 och pigan Maja Stina Olsdotter derstädes född 1813. /Obs Maja Stina var som Anders Perssons hustru förut .... Vad står det sedan och vad betyder det?
 

70
Räpplinge / Äldre inlägg (arkiv) till 29 april, 2013
« skrivet: 2012-08-10, 21:11 »
Jag har åter börjat nysta i ett mysterium som jag kämpat med i ett antal år. Vad hände med min ana Cecilia Magdalena Pihlqvist. Jag vet att Jungfru Cecilia Magdalena Pihlqvist nämns första gången som dopvittne den 17 oktober 1749, Gärdslösa C:1 s. 87, hon nämns sedan ett antal gånger genom åren alltid som jungfru vilket innebär att hon då inte var gift. Igår hittade jag så något spännande hon står sista gången som jungfru vid ett dop den 15 juli 1753, Gärdslösa C:1 s. 113. Nästa gång hon är vittne är den 5 april 1754, Gärdslösa C:1 s. 118. Hon måste då gift sig någon gång mellan den 16 juli 1753 till 4 april 1754 men var? Hon står varken med i Gärdslösa eller Räpplinge kyrkböcker. Nästa stora problem är när dog hon? Vad jag vet är att Cecilia Magdalenas och hennes make Jonas Jonssons yngsta dotter föddes 1778-11-03, Räpplinge C:2 s. 180. Den lilla flickan blev bara ett dygn gammal. Tyvärr börjar inte Räpplinge hfl förrän 1786 och där hittar jag en dotter Anna Brita Jonssdotter med make och barn Räpplinge AI:1 sidan 149. Jag har förut trott att Anna Britas far är den Jonas Jonsson som nämns på sidan 148 gift med en Maria Påwelsdotter. Anledningen till att jag tvekar är att i Jonas Jonssons och Maria Påwelsdotters vigselnotis från 1781-05-06, Räpplinge C:2 s. 378 står ” Den 6 maj wigdes bonden Jonas Jonsson ifrån Strandtorp med pigan Maria Påwelsdotter ifrån Greby.” Om detta vore Cecilia Magdalenas man och Anna Britas far borde han då inte stått som änkling i vigselnotisen?

71
Pihlqvist / Pihlkvist / Pihlqvist / Pihlkvist
« skrivet: 2012-08-10, 20:08 »
Har nu hittat lite fler uppgifter när det gäller Johan Fredrick Pihlqvist. Han gifte sig i Kalmar 1754-10-20, Kalmar stf E:1 s. 15 med jungfru Dorotea Charlotta Frestare. Eftersom Johan Fredrik döper sin första son till Didrik är sannolikheten ganska stor att även Johan Fredrik var son till bokhållare Didrik Pihlqvist i Gärdslösa. Följande barn har jag hittat till paret:
 
Diedrich f. 1754-12-16, Kalmar sf C:4 s. 279, d. 1755-01-07, Kalmar sf E:1 s. 155
 
Helena tvillingsyster till Diedrich f. 1754-12-16, d. 1755-01-09, Kalmar sf E:1 s. 155
 
Carl Fredric f. 1755-12-23 troligtvis han som dör 10 år gammal, 1765-09-06, Kalmar stf E:1 s. 232 fast det står Carl Adolph i dödsnotisen.
 
Maria Elisabeth f. 1758-10-22, Räpplinge C:2 s. 84
 
Alexander f. 1761-10-16, Kalmar sf C:1 s. 590, d. 1761-10-21, Kalmar stf E:1 s. 205
 
Adolph f. 1762-10-23, Kalmar sf C:4 s. 626
 
Johan Fredric Pihlqvist d. 1783-09-07, Kalmar stf E:1 s. 347, alltså född omkring 1720.
 
Dorotea Charlotta Frestare d. 1792-01-22, Kalmar stf E:1 s. 403
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-08-11 09:11)

72
Pihlqvist / Pihlkvist / Pihlqvist / Pihlkvist
« skrivet: 2012-08-10, 17:28 »
Jag har åter börjat nysta i ett mysterium som jag kämpat med i ett antal år. Vad hände med min ana Cecilia Magdalena Pihlqvist. Jag vet att Jungfru Cecilia Magdalena Pihlqvist nämns första gången som dopvittne den 17 oktober 1749, Gärdslösa C:1 s. 87, hon nämns sedan ett antal gånger genom åren alltid som jungfru vilket innebär att hon då inte var gift. Igår hittade jag så något spännande hon står sista gången som jungfru vid ett dop den 15 juli 1753, Gärdslösa C:1 s. 113. Nästa gång hon är vittne är den 5 april 1754, Gärdslösa C:1 s. 118. Hon måste då gift sig någon gång mellan den 16 juli 1753 till 4 april 1754 men var? Hon står varken med i Gärdslösa eller Räpplinge kyrkböcker. Nästa stora problem är när dog hon? Vad jag vet är att Cecilia Magdalenas och hennes make Jonas Jonssons yngsta dotter föddes 1778-11-03, Räpplinge C:2 s. 180. Den lilla flickan blev bara ett dygn gammal. Tyvärr börjar inte Räpplinge hfl förrän 1786 och där hittar jag en dotter Anna Brita Jonssdotter med make och barn Räpplinge AI:1 sidan 149. Jag har förut trott att Anna Britas far är den Jonas Jonsson som nämns på sidan 148 gift med en Maria Påwelsdotter. Anledningen till att jag tvekar är att i Jonas Jonssons och Maria Påwelsdotters vigselnotis från 1781-05-06, Räpplinge C:2 s. 378 står ” Den 6 maj wigdes bonden Jonas Jonsson ifrån Strandtorp med pigan Maria Påwelsdotter ifrån Greby.” Om detta vore Cecilia Magdalenas man och Anna Britas far borde han då inte stått som änkling i vigselnotisen?
 
Lite mer skoj som jag hittade igår. När jag gick igenom dopvittnen i Gärdslösa från 1738. Då kyrkböckerna börjar och framåt hittade jag ett relativt flitigt dopvittne som hette Anna Brita Pihlqvist. Denna unga dam hade jag aldrig hört talas om innan. Med tanke på att hon är vittne första gången 1740 och då enligt uppgifter jag fick igår efter en fråga om ålder på dopvittnen borde varit omkring 15 år första gången hon var dopvittne, borde hon kunna vara en äldre syster till Cecilia Magdalena. Jag hade sedan inte en aning om vad som hände denna Anna Brita men jag trodde att hon dog ung och ogift med tanke på att Cecilia Magdalena senare döper en dotter till just Anna Brita f. 1759-12-28, Gärdslösa C:1 s. 151. Jag hittade inte någon dödsnotis för Anna Brita Pihlqvist så jag visste inte var hon tog vägen heller. Idag sökte jag så på måfå på PLF-skivan efter någon Anna Brita som hade gift sig på Öland och till min stora förvåning hittade jag henne. Hon gifte sig 1759-12-28, Gärdslösa C:1 s. 420 med en Cornelius Stephani Myrow ifrån Kalmar. Jag hittade senare dödsnotiser både för Anna Brita eller Anna Brigita som hon står nämnd som när hon dör 1794-08-15, Kalmar sf E:1 s. 416 och hennes man som visade sig vara tenngjutare och dog 1788-01-27, Kalmar sf E:1 s. 374. Ytterligare ett sista bevis för släktskap hittade jag när jag tittade på den lilla Anna Brita som föddes 1759-12-28, Gärdslösa C:1 s. 151, bland dopvittnena för henne står nämligen Borgaren och mästaren i Calmar Cornelius Stephan Myrow. Den lilla flickan föddes alltså på sin mosters bröllopsdag.
Hittade dessutom ytterligare en Pihlqvist som jag inte vet vem det var: Johan Fredrick Pihlqvist som fick en dotter 1758-10-22  Maria Elisabeth i Räpplinge? Johan Frederick står som handelsman från Borgholms malm. Makan hette Dorotea.
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-08-11 09:13)

73
Wallenstierna / Wallenstierna
« skrivet: 2012-08-09, 23:30 »
Ok, gott nog.

74
25 Religion och kyrka / Dopvittnen
« skrivet: 2012-08-09, 22:17 »
Ingela
 
Tack för ett mycket intressant inlägg. Flickan som var dopvittne första gången  1749 gifte sig någon gång mellan 15 juli 1753 då hon står som jungfru och 5 april 1754 då hon står som hustru. Hennes första barn föddes i oktober 1754. Frågan är om det går dra några slutsatser om när hon kan ha varit född med tanke på det jag hittat idag? Kyrkböckerna för Gärdslösa börjar nämligen inte förrän 1738 och jag tror då med tanke på att hon var dopvittne första gången 1749 att hon kan ha varit född omkring 1734. Tyvärr finns heller ingen dödsnotis för henne så innan idag kände jag endast till hennes namn.

75
Wallenstierna / Wallenstierna
« skrivet: 2012-08-09, 21:07 »
Tack för att du ändrade rubriken Anders men tyder du sergantens namn till Wallenstierna? Tänker då mest på om det är rätt släkt eller inte?
 
Mvh
 
Birgitta

76
Wallenstierna / Wallenstierna
« skrivet: 2012-08-09, 19:27 »
Anna Sophia var född den 31 mars 1751 så det kanske kan stämma. Tack för hjälpen. Hoppas bara någon har nytta av uppgifterna.

77
Wallenstierna / Wallenstierna
« skrivet: 2012-08-09, 18:40 »
Icke en aning eftersom det inte står något förnamn. Ser faktiskt ut som om det står Wallerstierna i notisen men visst kan det vara Wallenstierna men jag har inte en aning om vilken av släkterna det gäller. Råkade bara snubbla över dopnotisen när jag sitter och letar efter annat. Dessa personer är inga av mina anor. Hittar jag något mer återkommer jag. Lägger in dopnotisen så du får se de.  
 

78
Wallenstierna / Wallenstierna
« skrivet: 2012-08-09, 17:08 »
Egentligen vet jag inte om denne sergeant från kronobergs regemente hör till den adliga släkten men tror att han kan göra det. Ett tillfällighetsfynd: I Gärdslösa C:1 s. 98, högst upp på sidan finns en dopnotid som följer: Den 31 mars föddes och den 1 april döptes: Anna Catharina Palmqvists dotter Anna Sophia wilken hon säger sig aflat med en sergeant under Cronobergs regemente wid namn Wallerstierna under äcktenskapslöfte.

79
25 Religion och kyrka / Dopvittnen
« skrivet: 2012-08-09, 16:43 »
Tack för era svar. En ana som jag vet skall vara född 1730 var vittne första gången 1746 så det stämmer ju med 16 år. Det var en pojke, hans två systrar vet jag inte när de var födda men den äldsta var vittne första gången 1740 och den andra flickan första gången 1749. Deras far var kompaniskrivare/bokhållare och deras mor prästdotter så jag antar att de hörde till borgarklassen? Döttrarna står som jungfru vid dopen.

80
25 Religion och kyrka / Dopvittnen
« skrivet: 2012-08-09, 15:30 »
Fanns det någon regel på 1700-talet om att flickor och pojkar skulle uppnått en viss ålder innan de fick vara dopvittnen för första gången? Har någonstans för mig att jag hört 15 år eller något liknande? Någon som vet hur det låg till?

81
Listerby / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-05-22
« skrivet: 2012-08-06, 12:15 »
af stulet gods, får jag det till.

82
Wettering, von der / Wettering, von der
« skrivet: 2012-07-22, 14:28 »
Tog en skärmdump på hela sidan som jag lägger in.Lagmansrätten för Blekinge Fia:1 (1691-1699) bild 114.
 

83
Wettering, von der / Wettering, von der
« skrivet: 2012-07-22, 14:22 »
Lägger in en av bilderna på sigillet, inte så bra men bättre än inget.
 

84
Wettering, von der / Wettering, von der
« skrivet: 2012-07-21, 18:16 »
I Lagmansrätten för Blekinge Fia:1 (1691-1699) bild 113, ArkivDigitals sidnumrering börjar en riktig långbänk som handlar om en obligation på 200 riksdaler in specie från den 11 juni 1660  som befallningsman Knut Carlsson var skyldig Mats Jörgensson Kock. Skulden har aldrig helt blivit betald. Knut Carlsson själv dog i oktober 1675. Ärendet drevs då mot Knuts maka Mätta som när även hon dog hennes och hennes makes arvingar fick ta över. På sidan 114 finns ett brev skrivet av Karin von der Wettering själv med underskriften ”Hellery 19 september 1692. Karin sahl h Madstis med sigill under. Har försökt ta ett kort på sigillet men lyckas inget vidare så det får vara. Den som är intresserad kan följa ärendets utveckling genom flera brev.

85
Ronneby / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-09-06
« skrivet: 2012-07-21, 17:27 »
I Lagmansrätten för Blekinge Fia:1 (1691-1699) bild 218, ArkivDigitals sidnumrering finns ett intressant brev. Det gäller försäljning av en halvpart av skattehemmanet Bommerstorp skrivet i Ronneby den 6 mars 1694. Den som säljer är Oluf Persson och hans hustru Botil Trulsdotter. Hemmanet hade Oluf förut köpt av Per Åkesson i Harrestorp? Oluf säljer hemmanet till en Mattias Skog. Kan inte minnas att jag förut läst något om någon Botil Trulsdotter?
 
Såg inte att det på detta brev följer flera andra i samma ämne, tydligen blev det en tvist om försäljningen.  
 
 
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-07-21 17:46)

86
Carlqvist / Karlqvist / Carlqvist / Karlqvist
« skrivet: 2012-07-21, 14:27 »
Jag lovade höra av mig igår kväll men fastnade i Lagmansrätten för Blekinge där jag hittade en massa brev varav ett är skrivet av Petter Carlqvists maka Catharina Kocks farmor, Karin von der Wettering. I detta brev finns också ett sigill som jag tror var Karins eget. Det är svårt att se vad sigillet föreställer, har försökt ta kort på det men det blir så mörkt att det inte går se vad det förestället. Dina sigill är ju mycket bra och ljusa så jag undrar hur du tog bilderna på dem? Vet du förresten hur vanligt det var på 1600-talet att kvinnor hade eget sigill? Nu har jag i alla fall äntligen hittat domen i Ronneby, tack för det. Vilka domböcker har du gått igenom? Känns lite onödigt att sitta och plöja igenom samma som du redan tittat igenom.

87
Carlqvist / Karlqvist / Carlqvist / Karlqvist
« skrivet: 2012-07-20, 08:48 »
Tjusigt sigill, tack för det. hann inte sitta något vid datorn alls igår men i helgen blir det nya tag. Återkommer ikväll.

88
Carlqvist / Karlqvist / Carlqvist / Karlqvist
« skrivet: 2012-07-18, 21:03 »
Då är vi rätt överens när det gäller att syskonen Hansson/Carlqvist. Jag har ingen erfarenhet när det gäller att syskon tar sin brors namn. Jag har en person, Nils Broddesson som kallade sig Nicolaus Brodderi Brun vars syster är min ana men varken hon eller något annat syskon kallade sig Brun, det gjorde däremot hennes sonson fast troligtvis ändrade han namnet till Bruner. Tack för förtydligandet när det gäller målet från 1687 men målet i Ronneby är jag inte människa att hitta. Är det advokatfiskalen du tittar i? Jag hittar inte någon dombok som rör Ronneby alls där?

89
Carlqvist / Karlqvist / Carlqvist / Karlqvist
« skrivet: 2012-07-17, 21:19 »
Mycket intressanta uppgifter. Frågan är vilka de omyndiga barnen var. Cecilia Magdalena var 22 år och Petter om åldersuppgiften i dödsnotisen stämmer 15 år. C M och hennes förste make Johannes Roselius fick sitt första barn 1703,(återigen om åldersuppgiften i dödsnotisen stämmer) så rent hypotetiskt kan hon ju tillhöra de omyndiga barnen som ännu inte gift. De barn du nämner i inlägget från 22 januari ” Hans Carlqvist, Cecilia Magdalena Carlqvist, Nils Hansson, Anna Magdalena Carlqvist och Peter Hansson”, kan ju då alla höra till samma syskonskara. Att det står Hans Nilsson Carlqvist i dopnotisen kan ju faktiskt vara ett skrivfel. Du har inte sparat datumen för målen 1687 och hur du hittat målet i Ronneby? Undrar om Hoff som Hans Hansson står nämnd som i målet från Ronneby, är ett efternamn? Var kommer i så fall Carlqvist ifrån. Rent hypotetiskt igen, kan det vara ett morsnamn vilket även kan förklara att några av de hypotetiska syskonen står nämnda som Hansson och en del som Carlqvist? Hoppas du inte har något emot att jag lägger ut källorna till två av målen?
 
Göta Hovrätt Advokatfiskalen Blekinge Län EVIIAAAI:9 (1699-1700) bild 1780, 15 januari 1700
 
Göta Hovrätt Advokatfiskalen Blekinge Län EVIIAAAI:1 (1668-1684) bild 2030-2040, Den 26 oktober 1683

90
Spegel / Spegel
« skrivet: 2012-06-24, 16:55 »
Väcker liv i denna diskussion igen. Sitter och läser domböcker och har i Göta Hovrätt, Advokatfiskalen för Kronoberg hittat några Speglar som jag undrar lite över. Lägger in en bild där 2 st med namnet Måns Spegel förekommer vid samma mål. Göta Hovrätt Advokatfiskalen Kronbergs Län EVIIAAAD: 1(1609-1623) bild 146/ s. 20. Tinget hölls den 5 augusti 1618.  
 

 
Den andra notisen finns i Göta Hovrätt Advokatfiskalen Kronbergs Län EVIIAAAD: 1(1609-1623) Bild 90/s. 4. Tinget hölls 15 augusti 1614. Sidhänsvisningarna gäller för ArkivDigital i båda fallen. Någon som har lust att reda ut vilka dessa 3 Speglar var?

91
Karlskrona tyska / Karlskrona, Tyska Församlingen C:1 s. 342
« skrivet: 2012-06-12, 19:39 »
Tack Kristina.  
 
Jag är är rätt kass på att söka på NAD men har jag fattat rätt att dessa längder inte finns avfilmade?

92
Borchard / Borchard
« skrivet: 2012-06-11, 21:53 »
Har fortsatt mitt sökande efter Borchard. Hittade en jungfru Borchert som dopvittne i Kalmar 30 maj 1756, Högsrum C:1 s. 56. Har sedan letat i dopböckerna i Kalmar men hittar inga fler med det namnet. Desperat sökte jag idag på PLF-skivorna efter en man som hade ett namn som börjar på Bor* och hittade en Jacob Borkgardt från Karlskrona. Tänkte att jag bara lite på vinst och förlust skulle titta lite på Karlskronas kyrkböcker och kom då att tänka på Tyska Församlingen. Till min stora förvåning hittar jag där en Engelcke Maria f. 1722-06-16, Karlskrona, Tyska Församlingen C:1 s. 342. Fadern hette Jacob Borchardt och var svärdfejarmästare. Läs om allt . Kan tyvärr bli svårt att ta sig vidare.  
 
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-06-12 19:34)

93
Karlskrona tyska / Karlskrona, Tyska Församlingen C:1 s. 342
« skrivet: 2012-06-11, 21:39 »
Tack Kristina
 
Skall man tyda det som att svärdsfejare var ett civilt yrke?

94
Karlskrona tyska / Karlskrona, Tyska Församlingen C:1 s. 342
« skrivet: 2012-06-11, 20:43 »
Sitter och letar men dödböckerna för Tyska Församlingen börjar först 1770. Bouppteckningarna börjar ännu senare 1790. Vad jag kunnat konstatera är att Jacob och hans okända hustru inte fick fler barn än de jag redan nämnt, sista barnet föddes 1734. Hittade en borgarlängd som börjar redan 1681 men där nämns han inte. Saknas åren 1709-1711 så det skulle vara om han fick sitt burskap något av dessa år. Eftersom Jacob inte gifte sig inom Tyska Församlingen tänkte jag söka i Karlskrona Stadsförsamlingen men lysningsböckerna börjar där 1782. Var svärdsfejare ett civilt yrke eller kan det finnas uppgifter i någon militär rulla? Vet annars inte alls var jag skall söka efter dessa människor. Känns som detta spår som så många gånger förr med mina anor slutar i tomma intet. Hopplöst när kyrkböckerna börjar så sent.  
 
Mvh
 
Birgitta
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-06-11 20:44)
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-06-11 21:38)

95
Karlskrona tyska / Karlskrona, Tyska Församlingen C:1 s. 342
« skrivet: 2012-06-11, 18:44 »
Ha ha ok det var lite bättre läst:-). Hittar ytterligare barn: Catharina f.1727, Dorothea Ottillian f. 1727, David Sigismund f. 1731 och Margretha f. 1734. Fortsätter leta. Hade så gärna velat ha tag  namnet på modern men det verkar inte så lätt.
 
Mvh
 
Birgitta

96
Karlskrona tyska / Karlskrona, Tyska Församlingen C:1 s. 342
« skrivet: 2012-06-11, 17:53 »
Hej Lotta och Christer
 
Tack för stor hjälp, det hade jag inte haft en chans att klara själv. Svärdsfejare var en ny befattning som jag aldrig hört talas om. Mycket kul. Jag har hittat ytterligare två barn till Jacob Burchart, Anna Gardenilst, (tycker jag det står) f. 1720 och Johan Jacob f.1725. Har tyvärr inte hittat någon vigselnotis.
 
Mvh
 
Birgitta

97
Karlskrona tyska / Karlskrona, Tyska Församlingen C:1 s. 342
« skrivet: 2012-06-11, 12:47 »
Finns det någon som mot all förmodan kan tyda och översätta denna mycket röriga notis. Notisen finns som rubriken säger i Karlskrona, Tyska Församlingen C:1 s. 342. Notisen finns längst ner på sidan. Jag tror mig hittat min ana Engel Maria som enl hfl var född 1722 och sedemera hamnade på Öland. En son döper Engel Maria och hennes man till Jacob så det kan ju vara efter hennes far då. Står modern också nämnd? Vore kul att få reda på faderns titel? Tror mig förstå att notisen börjar med mäster men i vad?
 

 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-06-11 12:50)

98
I always thought the last s in the double s's in for example Jonsson was a way to distinguish that the name comes from son of Jon or to be exact Jon's son. My father born 1916 wrote our surname that way all his life. I think it looks rather nice.

99
Borchard / Borchard
« skrivet: 2012-05-19, 13:12 »
Birgitta
 
Jo det förstod jag nog att det var den sista historien som stämde. Den första hittar man på en reklamsida för hotell Witt. Det som är synd är ju att de inte bara har fel när det gäller hur långt bakåt i tiden Witt har anor utan även har fel när det gäller Henirich Witts födelseland.

100
Borchard / Borchard
« skrivet: 2012-05-18, 15:25 »
Hej Bengt och Birgitta
 
Tack för era uppslag för vidare forskning efter min Engela Maria Borchard. Då har jag tre möjliga ursprung för min ana. Wismar, Pommern, L?beck eller Travem?nde. Jag skall nyteckna ett abonnemang på G-Gruppen för att se om man den vägen kan ta sig vidare.  
 
Birgitta
 
Det måste vara den Heinrich Witt som var ägare till hotell Witt i Kalmar? Sökte på skoj om det och fann två helt skilda historier. I den ena står att Witt har anor tillbaka till 1600-talet och att österrikaren Henrich Witt som var dess andra ägare döpte hotellet efter sig själv. I den andra historien står att Heinrich Witt var från L?beck. År 1862 köpte han ett hotell i Kalmar och döpte det efter sig själv.  
 
Mvh
 
Birgitta

101
Högsrum / Äldre inlägg (arkiv) till 22 april, 2013
« skrivet: 2012-05-17, 15:53 »
Nu har jag tittat på de fem barnens dopnotiser och kan konstatera att mina stackars anor hade en del otur. De två första barnen Karin och Elisabeth begrovs båda den 23 april 1758 , döda av hetsig sjukdom. Förstfödde sonen Jacob kvävdes av sin mor endast 5 veckor gammal. Saras vidare öden har jag inte hunnit kolla ännu. Det jag däremot sett är att stavningen av Engla Marias efternamn ändras genom åren i dopnotiserna från Borchard till Borkort. Jag tror därför att hon hette Borchard och inget annat. Har startat en ny diskussion under släkter Borchard där jag lagt ut bilder jag tagit på dopnotiserna där man tydligt kan följa hur stavningen ändras med tiden. Mycket tyder då på att hon kom från Tyskland.
 
Mvh
 
Birgitta

102
Borchard / Borchard
« skrivet: 2012-05-17, 15:42 »
Resterande två bilder:
 

 

103
Borchard / Borchard
« skrivet: 2012-05-17, 15:39 »
Har bland mina anor en Engla/Engela Maria Borchard vars namn genom åren omvandlades i kyrkböckerna till Borkort. Tittar man på dopnotiserna nedan ser man det tydligt. Nu vet jag inte detta namns ursprung men tippar på Tyskland. Engla/Engela är vad jag förstått ett tyskt namn. Är det då någon som stött på denna släkt Borchard i sin forskning?  
 

 

 

 
 
 
 
 
Meddelandet ändrat av  Nebulus 2012-05-17 15:41

104
Högsrum / Äldre inlägg (arkiv) till 22 april, 2013
« skrivet: 2012-05-15, 19:26 »
Hej Birgitta!
 
Stort tack för hjälpen. Har sökt lite på nätet på Borkort med magert resultat. Hittade en person som reste från Holland till USA med ursprung Ryssland så kanske är det ett ryskt namn. Skall till helgen sätta mig ner lite mer med detta när jag har bättre om tid.
 
Mvh
 
Birgitta

105
Borkort / Borkort
« skrivet: 2012-05-14, 19:25 »
Har precis hittat en ny ana som hette Engla Maria Borkort. Denna Engla Maria levde i Högsrum och var, om hfl stämmer född 1722. Finns det någon som känner till namnet Borkort och kan berätta var släkten kommer ifrån?
 
Mvh
 
Birgitta

106
Högsrum / Äldre inlägg (arkiv) till 22 april, 2013
« skrivet: 2012-05-14, 19:22 »
När det nu visat sig att jag inte är släkt med Per Greberg kan jag för de som kanske är släkt med honom berätta att man på Länsmuseet i Kalmar har en utställning om pirater. Min bror som besökte utställningen i helgen hittade en uppgift om att Per eller Peter Greberg suttit fånge i Marocko mellan 1754-56. Han jobbade på en båt som hette Concordia som anfölls av pirater och fördes tillsammans med den övriga besättningen till Marocko och användes som slavar. De fick köpas loss med pengar som en sultan godtyckligt bestämde och ändrade summan lite som han ville. Söker man på Greberg på nätet finns en avhandling som just handlar om slavhandel i Marocko under 1700-talet, där nämns Greberg bland besättningen som 25 år gammal ogift matros från Öland.  
 
Mvh
 
Birgitta

107
Högsrum / Äldre inlägg (arkiv) till 22 april, 2013
« skrivet: 2012-05-14, 19:15 »
Hej Birgitta!
 
Tack för hjälpen. Tittade på sidan om Per Dahlström och Engla Maria vilket även löste frågan om varför Sven står nämnd som Sven Dahlström när han gifter sig med Anna Maria Persdotter 5/9 1784 i Räpplinge. Hittade faktiskt en del äldre inlägg under Högsrum från 2000 där K-A Björklund skriver  om Per Svensson och Engla Maria. Det verkar som om den Sara som nämns precis under Per Dahlström och Engla Maria i hfl s. 333 är deras dotter. K-A Björklund skriver där att Engla Maria hette Borkort i efternamn. En annan tanke jag har är namnet Christian som Sven och Anna Maria döpte 2 söner till kanske är döpta efter deras morfar och att Engla Marias far i så fall kan ha hetat Christian Borkort? Spännande namn som jag aldrig hört förut. Tänker öppna en ny diskussion under släkter för att se om någon känner till namnet.  
 
Mvh
 
Birgitta

108
Högsrum / Äldre inlägg (arkiv) till 22 april, 2013
« skrivet: 2012-05-13, 16:43 »
Har stött på en del bekymmer i släktforskningen. Hade en diskussion med Birgitta Berkemar 2003 gällande mina anor Sven Persson och Anna Maria Persdotter, . Av någon anledning som jag inte kommer ihåg har jag fört in att Sven Persson var född 1762-09-21, Räpplinge C:2 s. 101 som son till Per Olofsson Greberg och Ingeborg Trulsdotter. Nya upptäckter gör att jag inte är så säker på att det stämmer längre. Jag har nämligen hittat Per Olofssons bouppteckning från den 7 april 1800, Ölands norra mots häradsrätt FII:18 s 679 Arkiv Digital. I denna bouppteckning nämns endast 3 barn, dottern Annika och sönerna Bryniel, som då befann sig på Gotland och Nils. Varför nämns inte sonen Sven Persson i bouppteckningen efter sin far? Kan Sven ha dött ung? Hittade efter en snabb sökning på PLF-skiva 4 en möjlig kandidat:
Persson, Sven
 
Ung. Dr. (ålder: 21 År)
Repplinge
Död 30/7 1783 i Räpplinge (H)
 
Åldern stämmer precis och det kan ju förklara varför han inte nämns vid bouppteckningen efter sin far.
 
I ett inlägg från 7 november 2003 skriver Birgitta B ” Vigsel 5/9 1784 Sven Pärsson Karås och änkan Anna Pärsdotter. Det föds en Cajsa 3/1 1778 i Halltorp. Far Simon Johansson, mor Anna Persdotter. Simon dör 6/10 1781. Då blir Anna änka.” Det har visat sig stämma alldeles utmärkt. I Sven Perssons bouppteckning från 8 augusti 1805, Ölands norra mots häradsrätt FII:18 s. 509 nämns halvbrodern till Svens och Anna Marias barn Olof Simonsson.  
 
Om det stämmer att Sven istället var född den 6 november 1762 i Karum, Högsrum C:1 s. 75 var han son till Per Svensson och Engela Borkart, (Om jag läser rätt i dopnotisen). Lägger in en bild på dopnotisen.  
 

 
Någon som känner till släkten Borkart?
 
I vigselnotisen från den 5 september 1784, Räpplinge C:2 s. 380 står drängen Sven Persson Dahlström från Karum och änkan Anna Persdotter från Karås. Frågan är var då Dahlström kommer ifrån?

109
Skytte / Skytte
« skrivet: 2012-04-24, 08:45 »
Lars Bengtssons första maka skall ha hetat Brita Håkansdotter finns några uppgifter bevarade om vilka hennes anor är?

110
Baaz / Baas / Äldre inlägg (arkiv) till 11 februari, 2013
« skrivet: 2012-04-22, 19:14 »
Tillfällighetsfynd. Har tittat på Disbyt om Bengt Baaz, adlad Ekehielm/Ekehjelm som var gift med Eva Eggerts. Någon forskare uppger att hon hette Eva Hermansdotter Eggerts. Samtliga uppger att paret vigdes i Stockholm men ingen har uppgett någon källa till detta. Jag har i  Storkyrkoförsamling CIa 1:3 (1641-1662) sidan 2 hittat att paret gifte sig den 2 januari 1642. Bruden står då nämnd som Eva Eggertsdotter. Se bild nedan.
 

 
 
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-04-22 20:15)

111
Tack för hjälpen. Det var mer avancerat än jag trodde. Jag har inga egna anor som emigrerade så jag har aldrig behövt köpa dessa skivor. Har ändå fått hjälp privat av en forskare.
 
Mvh
 
Birgitta

112
Hur kan man hitta passargerarlistor över personer som reste med båten Kungsholmen från New York till Göteborg på våren 1931?
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-04-10 13:44)

113
Ekeberga / Ekeberga C:1 (1689-1762) Bild 162 / sid 309
« skrivet: 2012-03-13, 17:28 »
Kim det är dopdatumet som nämns. Ofta står inte födelsedatumet med i dopböckerna.

114
Ekeberga / Ekeberga C:1 (1689-1762) Bild 162 / sid 309
« skrivet: 2012-03-12, 18:34 »
På den undre bilden står det den 10 februari christnades Bengt Håkanssons son i Rÿslöcke, (Rislycke) Håkon. Wittnen: Lars i Rÿd, Peer i Kulla, h(ustru) Martha i Rÿslöcke.
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-03-12 18:35)

115
Man fick nog inte plats med hela ordet signete så signe står på en rad och resten te står på nästa rad.

116
Gör ett försök i alla fall:  
Det kiöp som åborna i gällösa mig angit med  
salh. handellsmans Niclas Bertils enkia  
efter upwist kiöpebref af d. 5 October 1709,  
med Nampn och signete, samt wittne  
Josua Frummarie en? hallfwa dehlen  
uti gällösa SågaQwarn, som dhe sig af  
samma tillhandlat för Sextio d(ale)r Kmt  
Blef uti Protocollet intecknadt.  
 
Hittade ett Gällösa i Tryserum så det tror jag i alla fall är rätt.

117
03) Osorterat / Husförhörslängd 1770-1782
« skrivet: 2012-03-02, 18:24 »
Hennes ålder är inte i attesten utsatt tycker jag det står.
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-03-02 18:24)

118
Ryssby (G) / Ryssby C:2 s. 243 vad heter fadern?
« skrivet: 2012-02-26, 19:12 »
Hittade denna notis, som borde vara samma person när jag sökte i soldatregistret. Jag antog att han antingen var soldat eller båtsman:
 
Aktnummer: SB-00-0059-1719
Svensk, Pehr  
 
  Född:  1685  
   
  Regemente:  Smålands båtsmanskompani  
  Kompani:  SMÅLANDS BÅTSMANSKOMPANI  
  Socken:  Ryssby  
  Rote:  Stogby  
Källa: Centrala soldatregistret

119
08 Böcker / Gustaf Elgenstiernas bokband
« skrivet: 2012-02-26, 09:46 »
Johan du har mail. Jag ville inte lägga ut adressen här ifall det inte är ok.

120
Ryssby (G) / Ryssby C:2 s. 243 vad heter fadern?
« skrivet: 2012-02-25, 21:08 »
Hej Eva
 
Tack för svaret. Själv fick jag det till Pehr Svensk?

121
Ryssby (G) / Ryssby C:2 s. 243 vad heter fadern?
« skrivet: 2012-02-25, 19:36 »
Vad heter fadern till Nils?
 

122
Långasjö / Långasjö C1:1 1698-1729 födda 1699
« skrivet: 2012-02-14, 14:35 »
Jag tycker det står tienar/tiener. Tittar du på notisen under återkommer ordet där också efter pigan som tienar i Långasjöö.
 
Mvh
 
Birgitta

123
Kock / Cock / Kock / Cock
« skrivet: 2012-02-04, 15:42 »
Möjligen ett tillfällighetsfynd. Vem var denne jungfru Catharina Kock som gifte sig med Kompaniskrivare Erik Tråttz i Karlskrona 24 februari 1695. Karlskrona Amiralitetsförsamling EIa:1 s. 21.
 

 
 
Passar även på att lägga in ett kort på Kyrkoherden i Hällaryd Mats Jörgensön Kocks namnteckning i fall någon tycker det vore kul att ha. Håll till godo.  
 

124
Gradman / Gradman
« skrivet: 2012-01-31, 22:40 »
Essan
 
Ja den är filmad av AD och det är deras sidhänvisning jag nämner. Verkar som om det varit utförsäljning av något slag. Flera namn återkommer. Gradman står antingen som bokhållaren Gradnan eller som B Gradman men det betyder väl bokhållaren det också?

125
Gradman / Gradman
« skrivet: 2012-01-31, 20:36 »
Essan  
 
Känner du till bokhållare Gradman som nämns i en bouppeckning 1757 i Bräkne Häradsrätt FII:2 (1757-1765) bild 5 s. 1. Bouppteckningen är efter Johanna Sofia Matsdorf och skedde den 29 oktober 1757.  
 
Mvh
 
Birgitta

126
Carlqvist / Karlqvist / Carlqvist / Karlqvist
« skrivet: 2012-01-29, 17:40 »
Tack för svaret. Får se om jag kan få tag i Windows virtual Pc.  
 
Ur Bräkne Härads dombok
 
1724-02-19
50. Regementsauditör Erik Norén kärar förre kronolänsmannen Peter Carlkvist i Trensum. Kärandens fullmäktige Daniel Ternström, vilken ingav en skrift där regementsauditören berättar; Hur Peter Carlkvist åtagit sig av Amiralitetsjustitiekonsistoriet protokoll av 1715-02-17 att betala till sin omyndiga brorsdotter numera Eriks kära hustru Anna Sophia Carlkvist efter sin avlidna faster salige kompaniskrivaren Göran Falds hustru Anna Magdalena Carlkvist arv om 180, 24½ C. Anna Sophias förmyndare salige faktor Maes har inte utbetalt arvet. Peter Carlkvist har inte besvarat tre skrivelser i ärendet. Erik begärt inteckning Peter Carlkvists egendom. Peter Carlkvist sålt gården i Karlskrona 1719-03-16, vilken blivit förfallen under de fyra år som Peter Carlkvist fördröjt ärendet. Peter Carlkvist inställde sig och angav att han inte erkänner Daniel Ternström som fullmäktig samt att stämningen inkommit för sent. Likvidationskommissarie Peter Cuup inger fakta i ärendet. Ternström protesterar bestämt mot Peter Carlkvists klagomål och på stämningens riktighet. Erik Noréns hustru Anna Sophias mormor nämns som Madame Maes i Ronneby, vilken skall höras.
 
Här nämns ju en del släktingar till Petter och Cecilia Magdalena Carlqvist.

127
Stort tack till Karin och Björn-Åke för all hjälp. Jag mailade stadsbiblioteket i Karlskrona och fick till svar att det är från Göta hovrätts renoverade domböcker. Nu är det sådan tur att jag har just den CD:n för Bräkne Härad 1700-1750. Bland alla notiser, det var en hel del hittade jag notisen från rullfilmen. Det visade sig att datumet i inlägget som jag sparat var fel. Målet togs upp den 15 november 1744 och inget annat. Här följer så några notiser som jag hittat på CD:n efter en kortare tids läsning, tänker fortsätta imorgon.  
 
Ur Bräkne Härads dombok 1700-1750
 
1714-07-31
20. Skrivelse från landshövdingen baron Klas Bonde över oskick med mera. Besvär rörande 170 stycken av Bohusläns båtsmäns uppmarsch här i Blekinge, oskick mot kronolänsman Peter Carlkvist och Henrik Schlyter var förövat, varvid löjtnanten som fört marschen manhaftige Jöns Lind och profosserna Olof Berg och Per Andersson Kalse samt båtsmännen Nils Lång, Erik Svärjare, Olof Försagd, Nils Svart och Brynjel Marstrand närvarande äro. De tog hästar och vagnar var de kunde få bland annat vid Trensums backe och körde dem hårt. Jöns Lind gjorde ingen skillnad på vems hästar de tog, kunde lika gärna tagit häradshövdingens. I Hoby var hästarna i följe med marschen. Kronolänsman Carlkvist mött marschen i Gundlatorp och begärt att få sina hästar och vagn igen. Båtsmännen beväpnade med gärdesgårdskäppar samt illa slagit och tagit värja, pistoler och handskar ifrån kronolänsman Carlkvist. Hästarna varit maktlösa och knappt orkade dra vagnarna. 16 man av folket var sjuka. Under marschens gång förekommer misshandel, vandalism, stöld m m, vilket ett flertal vittnen vittnar om. Nämns; Kronolänsman Peter Carlkvist, kronobefallningsman Peter Wirell, kronolänsmannens bonde Åke Persson i Trensum, hustru Botil Larsdotter i Trensum, änkan Inger salige Anders Hanssons i Trensum, jägmästare Jonas Humble, kronolänsman Hans Kristoffersson, fjärdingsman Nils Nilsson i Torarp, gästgivaren i Hoby Göran Melbins hustru, båtsman Nils Gunnarsson Svart, båtsman Erik Svärjare, profoss Per Andersson Kalse, profoss Olof Berg, Nils Lång, Olof Försagd, Brynjel Marstrand, en blekingsk båtsman Bengt Stark, en liten båtsman Lars Spansk (som hade ont i fötterna), kapten Umbehaven, skrivaren Albrecht Pisarsk, båtsman Karl Gästgivare (Kalses bror) som nu var på skeppet Västmanland, Gumme Jonsson i Märserum, Nils Larsson i Djurtorp, Tor Karlsson i Djurtorp och Lars Nilsson i Trofta. Resolution; Löjtnant Lind, profosserna Olof Berg och Per Andersson Kalse bör infinna sig den 9 augusti vid Lister häradsting.
 
1719-02-04
14. Kronolänsman Peter Carlkvist uppvisar två köpebrev; 1. Per Eskilsson i Vettekulla utgiven 1712-01-26 på 1/8 skatte nummer 30 i Trensums by, 40 daler silvermynt. 2. Andra 1/8 på samma hemman under samma datum, sålt av Håkan Torsson i Karlshamn, Sven Torsson på Hallö, Sven Hansson på Ekö förmyndare för avlidne Henrik Jönsson och hustru Metta Toresdotters omyndiga barn till kronolänsmannen för 65 daler silvermynt. Uppbud 1714-02-06, 1714-07-29 och 1714-10-25 oklandrat.
 
1744-11-15
29. Sjömannen Erik Boman inger två upplåtelsebrev; Ett från dess svåger Hans Carlkvist och ett från dess svärmor Catharina Carlkvist angående nummer 16 och nummer 17 Trensum. Svågern säljer för 100 daler silvermynt. Hans salige fader Peter Carlkvist.
 
1745-03-21
14. 1744-09-15 upprättad skrift mellan kompaniskrivare Hans Carlkvist med dess moders samtycke och sjömannen befarne Erik Svensson Boman angående arvsrättigheter uti 1/6 nummer 17 Trensum. Erik erlagt 100 silvermynt till den förre. Svärmoder Catharina Kock uppå sina omyndiga barns vägnar riktigt återbetalt 100 silvermynt.
 
1745-06-20
37. Ingavs en skrift; Jag Catharina Kock har av berått mod avstått och överlåtit till min kära dotter Britta Catharina Carlkvist 1/8 skatte nummer 16 Trensum, vilket min salige man Peter Carlkvist under varande äktenskap förvärvat och mig senare fått i giftorätt den 25 februari och 8 juli vid skiftesförrättningen innevarande år. Värderad till 200 C samt oklandrad av mig och dess syskon.
 
1749-11-13
50. Saluskrift 1746-02-24, Catharina Kock säljer till sin dotter Maria Dorotea Carlkvist och till mågen Olof Torstensson 1/6 skatte nummer 17 Hålegården Trensum för 157 daler och 16 öre. Villkor; Döttrarna Petronellas och Britta Catharinas fädernearv i gården skall vara orörda. Undantag; Ängen Brattingsborg, fiske i Skarviken samt bostad och ekonomihus.
 
1749-11-13
41. Danneman Olof Torstensson inger sin svärmor hustru Catharina Kocks upplåtelsebrev 1746-02-24, delningsinstrument 1746-06-18, och hennes son Hans Carlkvist tecknade kvittens uti 1/6 skatte nummer 17 Trensum Hålagården för 157 daler och 16 öre 1747-12-01, 1748-03-28 och 1748-06-15 oklandrat.
 
1749-11-14
57. Bonden Olof Torstensson i Trensum kärar sin svåger Erik Boman i Trensum angående Tuveängen och dess hö. Olof har mottagit ängen av sin svärmor. Erik har höstat ängen i två år. Erik kärar Olof angående att han har höstat en av Eriks ängar. Vittnen; Gamle mannen Jakob Hansson i Trensum och Christian Jönsson i Trensum. År 1713 kom Peter Carlkvist till Trensum och då skedde ett ägobyte, vilket innebär att Olof bör nyttja ängen. Dom; Erik tillerkänns ängen.
 
Då har du rätt i ditt antagande Fabian om att Petter Carlqvist inte kom från Hällaryd och det är förklaringen till att jag inte hittade någon anteckning om honom i mantalslängderna förrän 1714. Jag får förnya mitt abonnemang och titta i Ronneby mtl 1691 s. 71 eftersom jag inte hade tillgång till Ronneby när jag gjorde anteckningen och inte heller kommer ihåg varför jag antecknade det.  
 
En fråga till Björn-Åke, går det inte köra CD:n Medelstads Häradsrätt på Windows 7, Ultimate?
 
På återhörande
 
Birgitta
 
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-01-27 20:27)

128
Jag ringde upp SVAR i Ramsele som kopplade mig vidare till Landsarkivet i Lund. Där fick jag rådet att titta i NAD efter JR 2037. Har tittat lite men fattar inte mycket av hur det hela är upplagt. Försökte ringa Länsbiblioteket i Karlshamn men numret hade upphört utan hänvisning.

129
Om jag nu minns rätt där jag sitter på mitt jobb så fanns det den 13 september och nästa datum var den 18. Tänkte att det kunde vara ett läsfel från den som uppgav sidhänvisningen men jag har tittat på båda datumen och målet nämns inte där. Började gå igenom hela 1744 och hann väl till april-maj men målet nämns inte under dessa månader heller. Jag har förut varit med om att det kan finnas åtminstone två olika serier domböcker som rör exempelvis rådsturätten så det kanske är en förklaring även här? Jag skall se om jag kan ringa SVAR och fråga vilka mikrokort som motsvarar rullfilm JR 2037. Återkommer med svar här.

130
Vad man kan konstatera när man läser kämnärsrättsprotokollen för 1744 är att det inte togs upp något mål den 15 september. Frustrerande. Får gå igenom hela året för att se om det är inför under något annat datum.

131
Hej
Nej jag tror faktiskt mer, utan att ha bevis för det att Nils Hansson var en bror till Carlqvistarna och de andra Hanssonarna. Skall se om jag kan hitta målet i Kämnärsrätten ikväll när jag kommer hem.  
 
Tack Karin för hjälpen med att hitta Kämnärsrätten. Jag var faktiskt beredd på att köpa/låna korten på SVAR men när jag sökte på JR 2037 Karlshamns kämnarrätt på SVAR:s sida fick jag ingen träff.

132
Hittade detta inlägg under rubriken Blekinge -> Efterlysningar -> Carlqvist Andreas 1709-89 gm Brita R...”Jag har läst en del domböcker över Blekinge, både städernas och häradenas men kan inte se att Andreas Carlqvist på något sätt är släkt med Petter C. Petter C. förekommer i en del-bl.a i JR 2037 Karlshamns kämnarrätt 15 september 1744-svågern avlidne Hans Carlgvist, svärmodern Catarina Carlgvist i Tränsum. Filmerna finns att låna på Karlskrona Länsbibliotek Box 20, 371 21 Karlskrona. tel. 0455/83452 (mikrofilmsexp.)”. Inlägget är skrivet av Bengt Olsson fredagen 07 januari 2000 - 13:43.  
 
Nu vet jag inte om Kämnärsrättens böcker är filmade ännu men annars kanske de går beställa på mikrokort? När det gäller identifieringen av Carlqvistarnas far så har troligen de tre personer som uppgett Hans Nilsson som far till Petter Carlqvist fått denna uppgift från herdaminnet.
 
I en gammal notering, troligtvis hämtat från Anbytarforum som jag sparat men inte har kvar vem som skrev det står: ”Jag har nu sökt igenom ett 100-tal register och släktutredningar för att finnanågot om denne Petter Carlqvists föräldrar. Tyvärr utan resultat varför jagendast kan återvända till Lunds Herdaminnen där det anses troligt att länsmannenP.C. och prosten Johannes C. var bröder. Det har antagits att deras far varlänsmannen Hans Nilsson som dog i pesten i Hällaryd 1711-07-20. Namnet Hans Nelson Carlqvist finns med vid barndop 1704. Det skulle i så fall vara i H N C:s
tidigare äktenskap före giftet med Susanna Henriksdotter. Kyrkoboksmaterialet
lär vara ofullständigt för vissa år så någon säkerhet går inte att erhålla. Endast namn, yrke, ort och tidsperiod tycks stämma men som en sann släktforskare får man inte acceptera annat än 100% tillförlitliga källor. Jag lämnar därför Carlqvistarna i frid men återupplivar dem om något mer dyker upp.”
 
”Hej! Jag bryter in med en liten rättelse. Länsmannen i Hällaryd och den
sannolike fadern heter Nils Hansson (d 1711). Hans Nelson Carlqvist vid
barndopet 1704 syftar vad jag förstår på den blivande kyrkoherden i
Helsingborg, som alltså, om släktskapet stämmer, är fadder till sin fars
barn i ett nytt äktenskap. Namnet Carlqvist verkar inte vara belagt för
länsmannen Nils Hansson. Allt enligt herdaminnet.”
 
Har dessutom för flera år sedan noterat följande ur Mantalslängd Bräkne Härad
 
 
1691 s. 71 Ronneby kolla detta.
 
1703 s. 103 nämns Jacob Kock som kyrkoherde i Hällaryd. Han var ju Petter Carlqvists svärfar. Då hette kronolänsmannen Per Clemetsson som bodde i Hällaryd.
 
1709 s. 126 Kronolänsman Nils Hansson i Hällaryd
 
1710 s. 136 Kronolänsman Nils Hansson i Hällaryd
 
1711 s. 133 Kronolänsman Nils Hansson i Hällaryd.  
 
1714 s. 131 Carlqvist finns inte i Trensum utan i Hällaryd
 
1715  Finns inte Hällaryd i mantalslängden.
 
1716 - 1718 saknas.
 
1719 s. 97 Kronolänsmannen Carlqvist
 
1720 s. 98 Kronolänsmannen Carlqvist
 
1721 s. 101 Kronolänsmannen Carlqvist
 
1722 s. 112 Kronolänsmannen Carlqvist
 
1729 s. 130
 
1734 Petter Carlqvist s. 162
 
Det jag kan tycka verkar konstigt om Nils Hansson var far till Carlqvistarna är att han tydligen aldrig själv kallade eller skrev sig som Carlqvist. Dessutom är det ganska konstigt att Petter C Döper sin förstfödde son till Jacob och son nummer 2 till Hans, borde inte son 2 då döpts till Nils? Båda fäderna dog ju i pesten 1711. C M Carlqvist döpte visserligen inget barn efter sin far annars var det väl vanligt att man döpte sina barn efter barnens mor- och farföräldrar?

133
Har hittat följande ikväll  
 
Döda i pesten
 
15 juni 1711
458 Möllaren Anders Hanssons dotter i Kämpamöllan, Hällaryd C:2 s. 23
 
21 juni 1711
467 jungfru Johanna Kock, Hällaryd C:2 s. 23
 
22 juni 1711
472 Kyrkoherdens dotter i jungfru Christina Margareta, Hällaryd C:2 s. 23
 
23 juni 1711
478 Lars Hansson i Möllan, Hällaryd C:2 s. 24
 
25 juni 1711
479 Länsman Nils Hanssons son Matthias, Hällaryd C;2 s. 24. Döpt 6 maj 1704 Hällaryd C:2 bild 11. Bland vittnena nämns Hans Nilsson Carlqvist och Botil, Anders Hanssons i Möllan och jungfru Johanna Kock.
 
20 juli 1711
486 Länsmannen Nils Hansson i Hällaryd, Hällaryd C:2 s. 24
 
24 juli 1711
487 Länsmannen Nils Hanssons hustru i Hällaryd, Hällaryd C:2 s. 24
 
30 augusti 1711
497 Sahl Nils Hanssons son Petter i Hällaryd, Hällaryd c:2 s. 24
 
4 oktober 1711
507 sahl Nils Hanssons son Hans i Hällaryd, Hällaryd C:2 s. 24
 
10 oktober 1711
510 sahl Nils Hanssons son Rasmus i Hällaryd, Hällaryd C:2 s. 24
 
10 oktober
518 Anders Hanssons dotter Margareta i Kämpamöllan
 
Oktober 1711
520 Jungfru Brita Kock i Hällaryd, Hällaryd C:2 s. 24
 
Anders Hanssons hustru i Möllan hette Botil och nämns som vittne vid ett dop 1703, Hällaryd C:2 bild 1 ArkivDigitals sidnumrering. Notisen gäller tredje barnet på sidan.
I Hällaryd C:2 s. 6 står en notis där jag inte riktigt kan läsa faderns namn? Bland vittnena finns Länsmannen Nils Hansson i Hällaryd plus ytterligare några med samma patronymikon.
 
Nils Hansson fick ett barn som döptes den 25 april 1706, Hällaryd C:2 s. 8 där namnet på barnet är näst intill omöjligt att tyda. Kanske det står Anna plus ett namn till? Ett vittne är magister Johannes Carlqvist.  
 
1707 fick Anders Hansson på Möllan den dotter Ingier, Hällaryd C:2 s. 10, barn 22. Tätt efter står barn 23 och under denna notis nämns en del vittnen men jag vet inte om dessa endast var vittnen till barn 23 eller om de även var vittnen vid Anders Hanssons dotters dop? Inga namn som nämns som har med Carlqvists eller Hansson att göra.
 
På Disbyt står att Johannes Carlqvist vara född i Jämshög, det har tre forskare uppgett men ingen av dem har någon källa så jag vet inte vart uppgiften kommer ifrån? Tänkte kolla mantalslängderna men mitt abonnemang hos SVAR hade gått ut. Finns från 1661 med ett hopp till 1684 så om Johannes var född där kan ju familjen flyttat så de inte nämns i 1684 år mantalslängd heller.
 
 
 
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-01-24 08:08)

134
God morgon. Jag har nu sett att det är öppet i prästgården i Gärdslösa varje söndag 13-17 så det är inte omöjligt att jag åker dit till helgen. Tänkte på att jag noterat att Nils Hansson som jag skrev om tidigare hade söner som hette Petter och Hans plus en som hette Rasmus. De flesta om inte alla dog i pesten tillsammans med sina föräldrar.

135
Kul med nya trådar att nysta i. C. M var ju innan gift med Johannes Roselius som väl dog i pesten 1710 så ett av deras barn är min ana. Nu vet jag inte var du bor men om det var öppet i höstas kan jag kolla upp om det är öppet nu och åka dit till helgen. Nu är det i alla fall sovedags. Skall upp tidigt i morgon.

136
Nej det går inte säkert säga något om hur dessa personer var släkt. Jag skall gå igenom kyrkböckerna igen. Kul att Cecilia Magdalena även är din anmoder. Är hon direkt släkt till dig också? Peter Carlqvist är också direkt släkt med mig. Pratade med min bror som tog kortet men han hade bara detta. Jag bor i Kalmar och skulle lätt kunna köra över till Öland och ta ett nytt kort men jag tror de endast har öppet på sommaren.

137
Fabian  
Om du visste hur glad du gör mig. Tusen tack för ditt fynd. Verkar som om jag i mitt inlägg ovan från den 5 oktober 2003 hade rätt. Några frågetecken återstår. I notisen på s. 636 står Peter Hansson men är det Peter Carlqvist? Min tvekan beror på att jag inte en enda gång sett någon med namnet Carlqvist som vittne när Peter Carlqvist och Maria Kocks barn döps. När parets äldsta son Jacob döptes 1712-10-07 Hällaryd C:2 s. 28 var en Anders Hansson vittne, ytterligare en bror kan man förmoda? Jag har i en notis i Hällaryd C:2 bild 11, om man använder ArkivDigital sett en födelsenotis för länsman Nils Hanssons son Mattias. Som vittnen står magister Hans Nilsson Carlqvist och jungfru Johanna Kock. Visserligen är det en suddig och dålig bild men jag får det till att det står Nilsson. Det kan ju tänkas att det är en felskrivning av Hans Carlqvists patronymikon eller att han var en halvbror till de andra men det bör undersökas närmare. Avslutar det hela med att lägga in en bild på min anmoder Cecilia Magdalena Carlqvist. Tavlan hänger i Gärdslösa kyrkas prästgård på Öland.

138
Stormsrydsätten / Stormsrydsätten
« skrivet: 2012-01-13, 18:39 »
Jo jag har sett den hänvisningen till Finnveden i medeltiden men det är en bok jag inte har så jag vet inte vad som står i den. SBL 18 har jag läst och det är som du skriver inget där som leder någonstans för mig och mina frågor. Märta Olofdotter, dtr till Olof Skytte nämns i personregistret i Brasks släktbok på s. 102. Det är vad jag förstår den Märta som sägs varit gift med Måns Larsson och Johan Ingermarsson (Ginbalk). Tittar man så i kommentarerna på s. 118 står en Ingeborg Månsdotter (Sparre över blad) nämnd men henne hittar man först i antavlan som toppas av Per Rynning och hustru Karin, Gäwert Knukes. Denna antavla presenteras under den antavla som Märit Olofsdotter nämns i. Vem hon var vet jag inte.

139
Stormsrydsätten / Stormsrydsätten
« skrivet: 2012-01-12, 20:28 »
Tack för bidrag till diskussionen, det är uppskattat. Så till mitt svar på ditt inlägg. Sidnumreringen har jag numera rätt bra koll på. Som jag skriver i mitt första inlägg gäller det den Meritta som nämns på sidan 40 i Brasks släktbok. I personregistret på sidan 105 hittade jag Märta Ingemarsdotter (Ginbalk) med hänvisning till s. 40. Det går inte tolka det på något annat sätt än att den Meritta, Måns Larssons som nämns är samma person som den som benämns Märta Ingemarsdotter (Ginbalk) i personregistret. När det gäller varför Braheätten nämns på samma sida som Ginbalk och de övriga är något jag också undrar över. Noteringen på sidan 8 i Gillingstam/Setterkrans kommentarer med hänvisning till ÄFS 1:2 s. 196 gjorde att jag spekulerade lite om det möjligen fanns ett släktsamband med tanke på godsen i Sunnerbo som Anna Bengtsdotter (Sparre av Hjulsta och Ängsö) innehade. Ingen skulle bli gladare än jag om någon med kunskap ville berätta hur det egentligen låg till. Var kommer exempelvis uppgiften om att Märta hette Märta Olofsdotter och tillhörde (Stormsrydsätten) och inte Märta Ingemarsdotter och tillhörde (Ginbalk)?

140
Stormsrydsätten / Stormsrydsätten
« skrivet: 2012-01-11, 21:33 »
Det är ju märkligt att det skall vara så svårt att få igång en diskussion under denna rubrik? Finns det ingen mer än jag som har anor bland dessa människor? Inga medeltidsforskare som har lust att delge mig om jag har helt fel eller om det kan ligga något i det jag skrivit om i mina tidigare inlägg? Börjar bli tråkigt att sitta och hålla en monolog för mig själv.

141
Stormsrydsätten / Stormsrydsätten
« skrivet: 2012-01-11, 18:24 »
Jag glömde skriva att hänvisningen till ÄFS s. 196 hittade jag i Gillingstam och Setterkrans förklarande text i Brasks släktbok gällande sidan 40. Man kan undra om godset i Sunnerbo som Anna Bengtsdotter (Sparre av Hjulsta och Ängsö) innehade kan kopplas med de ägor som (Halvhjort av Elmtaryd) innehade så det är där släktförbindelsen finns? Förstår inte annars varför Braheätten nämns på samma sida som bland annat Emptarydarna?

142
Stormsrydsätten / Stormsrydsätten
« skrivet: 2012-01-10, 19:49 »
Såg nu i personregistret i Brasks släktbok att Måns Larssons hustru står nämnd som Märta Ingermarsdotter (Ginbalk) med en hänvisning till sidan 40 i nämnda bok. Enligt inlägget av Kalle Thorsberg, (som hänvisar till Östensson) som jag nämner i mitt första inlägg under denna rubrik står att Måns Larssons maka hette Märta Olofsdotter (Stormsrydsätten) som senare var gift med Johan Ingemarsson (Ginbalk av Grisatorp). Detta måste då antingen innebära att Märta felaktigt är placerad som syster till sin andra man i släkttavlan på sidan 40 eller att uppgifterna om äktenskapet med Johan Ingermarsson (Ginbalk av Gristorp) är felaktigt. Om äktenskapet med Johan Ingemarsson (Ginbalk av Grisatorp) stämmer borde ju Måns Larsson varit död vid tiden för släkttavlan så varför nämns han där? Att Braheätten nämns på samma sida kan kanske förklaras med att Anna Bengtsdotter (Sparre av Hjulsta och Ängsö) dotterdotter till Axel Brahe ägde en del smärre gods bland annat i Sunnerbo hd, ÄFS 1:2 s. 196.

143
Stormsrydsätten / Stormsrydsätten
« skrivet: 2012-01-09, 21:16 »
Synd att intresset var så svalt men om jag lägger in 2 bilder kanske det kan förklara vad jag menar så att någon medeltidskunnig har lust att ägna några minuter åt mitt inlägg och svara.
 

 
Första bilden är från sidan 40 och visar, om jag fattat släktleden rätt Merittas anor.
 

 
Andra bilden är från sidan 41 och visar svärsonen Abjörn Gisessons släkt

144
Stormsrydsätten / Stormsrydsätten
« skrivet: 2012-01-08, 20:09 »
I ett inlägg från den 30 maj 2004 - 13:09  skriver Kalle Thorsberg att Lasse i Grisatorp troligen far till Måns Larsson i Grisatorp gift med Märta Olofsdotter (Stomsrydsätten) som senare var gift med Johan Ingemarsson (Ginbalk av Grisatorp). Jag vet inte om jag snurrade till det för mig mer än vanligt vid denna tid men måste kolla en sak. Jag har fört in ovan nämnda Måns Larsson och Märta Olofsdotter (Stormsrydsätten) som föräldrar till Inger Månsdotter gm Abjörn Gisesson och Iliana Månsdotter gm Nils Jönsson (Halvhjort av Elmtaryd). Tittar man så i Hans Brasks släktbok, utgiven av bland andra Hans Gillingstam ser man en helt annan härstamning på mödernet för systrarna Ingrid och Iliana. På s. 40 står Märta, om jag tolkar det rätt som dotter till en Ingemar. Denne Meritta sägs ha haft två bröder Bengt och Johan Ingemarsöner. En tanke jag hade var att det är Märtas andra makes släkt, alltså Johan Ingemarsson (Ginbalk av Grisatorp) som visades i släktboken men då borde väl för det första inte Måns Larsson nämnas och för det andra borde väl inte Märtas namn stå där det står? Jag tolkar det som om hon var dotter till Ingemar och inte svärdotter? Vilken av uppgifterna om Märtas anor stämmer? Om uppgiften i Brasks släktbok stämmer vet man vem denne Ingemar var och varför denna släkt nämns på samma sida som bland annat Per Brahe?

145
Hur skall jag skriva källan? / Hur skall jag skriva källan?
« skrivet: 2012-01-08, 15:27 »
Jan och Eva
 
Tack för era svar. Visst var det landstillhörighet jag var ute efter och inget annat. Nu löste det sig ju som jag skrev ovan. Lite smolk i bägaren är att programmet man använder inte köper Gotland (I) utan jag var tvungen att ha en socken innan Gotland. Nu har jag inte det så jag fick ta bort det för att det skulle godkännas. Något tips om hur man kan skriva då? Alltså när man inte har en socken utan bara vilket län anan var född i? Låter faktiskt konstigt med tanke på att jag har en hel del anor där endast länet står som födelseplats.

146
Hur skall jag skriva källan? / Hur skall jag skriva källan?
« skrivet: 2012-01-07, 21:19 »
Hej Eva
 
Tack för mycker informativt svar. Jag har nu varit i kontakt med mitt närmaste Disbytombud så saken har fått sin lösning. Konstigt nog köpte programmet (HOL) och (BEL) för Holland och Belgien men inte (DEN) eller ens (DAN) för Danmark och inte (GER) eller (TYS) för Tyskland så dessa båda fick jag ta bort.  
 
Mvh
 
Birgitta

147
Båt av Billa / Båt av Billa
« skrivet: 2012-01-07, 19:54 »
Jag gör som Stefan och Carina undrar om det kommit fram några nya fakta i ämnet. Såg också en mening i Stig Östenssons inlägg från onsdagen 23 juni 2010 - 01:01 där det står följande men jag har märkt, att det finns ett önsketänkande från en del av de många som - i likhet med Dig och mig - härstammar från andra av Håkan Matssons barn än från sonen Arvid, att alla hans barn måtte ha haft Ingrid Nilsdotter (Halvhjort av Älmtaryd) till mor, som Utter uppger (eftersom det leder till flera medeltida anor). Vilka flera medeltida anor rör det sig om? Jag hoppas att Stig Östensson som skrivit inlägget har lust att svara.
 
Mvh
 
Birgitta

148
Hur skall jag skriva källan? / Hur skall jag skriva källan?
« skrivet: 2012-01-05, 14:01 »
Om man skall lämna in ett bidrag till Disbyt hur skriver man då källorna när det gäller anor som kom från utlandet? Jag har anor som exempelvis kommer från L?beck i Tyskland. Jag har skrivit L?beck, Tyskland (GER), blir det rätt eller skall jag endast skriva L?beck (GER). Ytterligare en fråga gäller om det är korrekt att skriva (GER) för Germany eller om man skall skriva (TYS) för Tyskland?

149
Allmänt / Domböcker från Åby socken
« skrivet: 2011-12-17, 16:39 »
Simon, Birgitta, Jan och Nicklas  
 
Jag tog kontakt med ArkivDigital för jag ville beställa en avfotografering av domböcker. Svaret jag fick är att de tar 50 öre per bild plus en startavgift och porto. Exakt vad det kan kosta vet man inte förrän man är klar med fotograferingen. I mitt fall rörde det sig om över 1000 sidor för 1 år.

150
Ljuder / Äldre inlägg (arkiv) till 06 juli, 2012
« skrivet: 2011-12-12, 08:25 »
Ulf Tedgård som mailade mig om släkten i Tjugosjö, jag har försökt maila dig men får varningsmail om att mailen inte går fram? Hoppas du ser detta och har lust att delta i diskussionen.

151
Ljuder / Äldre inlägg (arkiv) till 06 juli, 2012
« skrivet: 2011-12-11, 13:56 »
Jag har sedan länge följande anfäder räknat från Per Svensson f. 1672 i Ålebäcksås:
 
Per Svensson f. 1672-07, Ljuder C:1 s. 3, Ålebäcksås
f: Sven Jönsson f. omkring 1635, Tjugosjö
ff: Jöns Abbesson f. omkring 1615, Tjugosjö
fff: Abbe Jönsson f. omkring 1590, Tjugosjö
ffff: Jöns Carlsson d. 1602, Tjugosjö. Denne man sägs varit länsman.
 
Jag har också i min ägo ett digert arbete av Stig Karlsson som har helt andra uppgifter:
 
Per Svensson f. 1672-07, Ljuder C:1 s. 3, Ålebäcksås
f. Sven Svensson f. 16??, s t Sven Jönsson från Vida Vgd. Åbo på ½ Ålebäcksås.
 
”(Att Svens far var Sven Jönsson från Vida Vgd framgår av mål 70 vid HT 1733, där sonen Pers köp av en gård i Vida blev bördklandrat. För övrigt råder viss osäkerhet om barnen till Sven Svensson. I Ålebäcksås fanns nämligen en soldat Sven Jönsson under 1670-talet, och ofta anges endast förnamnet ”Sven” i kyrboken, vid barns födelse och död).”
 
Jag har vidare kommit i kontakt med ytterligare en släktforskare vars uppgifter gör gällande att Jöns Carlsson bor på gården i Tjugosjö 1561, han innehar gården tills han dör i pesten 1601 eller 1602. Enligt ett brev från 1655 brukade även Jöns bror Abel en del av gården fram till pesten 1602. Den ende överlevande manspersonen skall ha varit Jöns son Carl. Han nämns i Älvsborgs andra lösen 1614. 1621 görs en boskaps- och mantalslängd. Carl hade sonen Jöns och dottern Ingeborg.  
Finns det någon insatt i denna släkt som har lust att reda ut hur det låg till?
 
Edit: Med tanke på Stig Karlssons uppgifter om att Sven Jönsson var från Vida Västergård. Kan det tänkas att det i så fall är Svens föräldrar Jöns Abbesson och Kerstin som nämns i Ljuder hfl 1642 s. 200 eller s. 217 SVAR:s sidnumrering?
I samma gård bor Carl Nilsson och hans hustru Märit.
 
 
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2011-12-11 17:53)

152
Högsby / Äldre inlägg (arkiv) till 04 december, 2011
« skrivet: 2011-11-15, 19:07 »
Berga By hör väl till Kalmar?
 
Mvh
 
Birgitta

153
Har fått en uppgift om att om man har konton på någon av nedanståenden siter skall man byta lösenord.
 
adcomlive.se
bag.nu
bildbank.eslov.se
billesholmsgif.se
bilrecension.se
blasarsymfonikerna.se
bloggtoppen.se
bildalbumet.se
bonti.se
call-up.se
campaign.iqmedier.se
carlwisborgab.se
dagensps.se
discsport.se
djurensjurister.se
easykb.se
ecoprofile.se
emusic.se
find-websites-directory.com
fjaderborgen.se
gamman.se
genealogi.se
golfbycarl.se
gulabutikerna.se
hobby.se
iplay.norran.se
itservice.omv.lu.se
kloaken.net
kryolan.se
lensy.se
matlycka.se
mchuset.se
meetingsinternational.se
natalie.se
nivado.com
nordportalen.se
nylandsnation.com
plusikassan.se
puff.se
quakeworld.nu
reklamkraft.tv
retrospelbutiken.se
rullma.fi
saifa.se
scrabbleforbundet.se
seriehyllan.se
serieplaneten.se
shellkonto.se
skcab.se
sportbilen.se
tarotlive.se
topblogarea.se
tramsmail.se
tropicarium.se
veteran.se
vilse.studorg.liu.se
world-superstore.com

154
Tack för informationen Patrick även om det inte var vad jag hoppades på

155
Ja det stämmer att det inte varit någon aktivitet under rubriken på ett bra tag, tyvärr har det inte framkommit något nytt i detta ämne heller. En del äldre inlägg under rubriken introducerad adel -> Skytte kan kanske vara av intresse för dig? Jag hoppas annars mycket på nästa DMS, Jönåkers härad och Nyköpings stad som jag hoppas Kaj Janzon fortfarande håller på att jobba med? Sist jag hörde något om den skulle den vara klar 2012? När det gäller SVAR:s inskannade material är det Smålands Handlingar jag har tittat i. De hänvisningar som jag skrivit i inläggen är de enda som finns. Har för tillfället inget abonnemang på SVAR så jag kan inte ge något bättre svar än så. Jag tycker det är jättekul att fler tittar på denna släkt, har känts lite ensamt ibland.  
 
Mvh
 
Birgitta

156
Jag är inget fan av Lill-Babs men håller med Sune Lundin att det var det mest intressanta programmet.

157
Kohre / Kåhre / Kohre / Kåhre
« skrivet: 2011-09-26, 19:46 »
Madame Cajsa Kåhre vem var det? Har hittat en notis i Örebro C:2 bild 182 och troligtvis även en notis på bild 184. Jag trodde först att det kan ha varit Lars Kåhre och Maria Elisabeth Thorsells dotter Catharina Brigita f. omkring 1703 som nämndes. Det tror jag inte längre med tanke på att hon vid tillfället, om födelseuppgiften stämmer endast var runt 17 år och ogift 1720. Hon gifte sig inte förrän 1732. Den enda med namnet Cajsa eller Catharina som jag skulle kunna tänka mig vara rätt är i så fall Daniel Kåhre och Anna Spilhammars äldsta dotter som sägs varit född omkring 1694 men jag har aldrig förut hört att hon vistats i Örebro?

158
Spilhammar / Spilhammar
« skrivet: 2011-09-23, 18:51 »
Kort lägesrapport. Har nu gått igenom Örebro födelsebok C:2 från 1693 - 1718. Endast vid ett tillfälle nämns jungfru Sara Spilhammar. Noteringen finns 18 november 1708 och föräldrarna till barnet som döptes bodde i Axberg om jag kunnat tyda notisen rätt. Örebro C:2 s. 125. Elisabeth Spilhammar har jag ännu inte sett. En fältväbel vid namn Lars Bäckström nämns som vittne december 1718 men att tro att detta var Elisabeths make är ännu för långsökt. Notisen finns i samma bok på bild 175, ArkivDigitals sidnumrering andvänder jag som vanligt.

159
Kohre / Kåhre / Kohre / Kåhre
« skrivet: 2011-09-22, 19:41 »
Jag har hittat lite uppgifter gällande barn till Lars Kåhre som jag inte vet om de är kända? De sid- eller bildhänvisninar som jag använder är ArkivDigitals. I Örebro F:1 bild 20 nämns Räntmästare Lars Kåhres barn d. 27 juni 1705. I Örebro F:1 bild 23 nämns Räntmästare Lars Kåhres späda son d. 8 mars 1707, egrovs den 14 mars. Kan det vara sonen Nicklas f. 10 februari 1707, Örebro C:2 s. 98 som menas?

160
Spilhammar / Spilhammar
« skrivet: 2011-09-22, 19:11 »
Leif
 
Tack för nya ledtrådar. Kollar domböckerna när jag är klar med kyrkböckerna. Har kollat Bou men efter Elisabeth finns ingen. Lars Kåhre nämns med lite olika titlar som räntmästare, slottsfogde och någon annan titel som jag såg idag men inte lade på minnet. Räknenisse vekar han varit i alla fall. Han var en bror till Daniel Kåhre som gifte sig med Anna Spilhammar om någon undrar över Kåhres relevans under ämnet.

161
Spilhammar / Spilhammar
« skrivet: 2011-09-22, 19:06 »
Leif och Stefan tack för hjälpen med tydningen och förklaringen om vad en fältväbel gjorde. Stefan, uppgiften gällande Sara Spilhammar hör troligtvis samman med att hon döps 1667-01-13, Sköllersta C:2 s. 6 och att det redan 1667-04-03, Sköllersta C:2 s. 8 finns en dödsnotis för Leutnanten Petter Spiljhammars barn i Bergh. Nu står det inget namn på barnet i dödsnotisen så helt säkert att det var Sara som dog då är det inte även om det är högst troligt. Paret fick ju ytterligare ett barn döpt 1673-07-27 vilket troligtvis är samma barn som dog 1673-08-10, Sköllersta C:2 s. 20. Detta barn var inte ens namngivet när det döptes. Denna släkt lär jag aldrig kunna reda ut fullt ut hur de olika personerna hänger ihop. Det saknas för många år i kyrkböckerna för att det skall gå. I Örebro där Per S med hustru bodde från 1653 - 1658 börjar födelseböckerna först 1693. I Sköllersta där paret nämns första gången 1659 saknas födelseböckerna av intresse fram till 1665.
 
 I en släktsammanställning som jag köpte för flera år sedan står det att det fanns ytterligare kända barn, Kristina, Susanna och Lars men jag vet inte var man fått uppgiften ifrån. En jungfru Cherstin nämns tillsammans med Per S vid ett dop 1666-10-28, Sköllersta C:2 sidan 5 högra sidan andra notisen. Jag har länge undrat vem denna Cherstin kan ha varit men såg nu här på Anbytarforum att Kerstin och Kristina är samma namn. Lars Spilhammar kan vara den som nämns som nämns i militärrullor där han ingick i livgardet till fots som mönsterskrivare.
 
Jag får se om det går knyta ihop dessa personer i vuxen ålder med varandra på något vis. När det gäller Elisabeth Spilhammar som jag skrev om igår tyder mycket på att hon inte bott i Örebro hela tiden. Jag sitter och tittar i födelseboken och har kommit till 1699 utan att hitta något spår av henne. Stämmer åldersuppgiften om att hon var 56 år när hon dog var hon endast runt 26 år när födelseböckerna börjar. Det kan ju tänkas att släkten inte var särkskilt kyrksam så det är därför hon hittills inte stått med som vittne men hon borde ju fått egna barn? Åter till böckerna...

162
Spilhammar / Spilhammar
« skrivet: 2011-09-21, 21:24 »
Återkommer då med lite nya fynd när det gäller släkten Spilhammar. Jan Jutefors gjorde mig uppmärksam på en Elisabeth Spilhammar som nämns i hfl Örebro AI:2 bild s. 125, Arkiv Digitals sidnumrering som jag inte hört talas om innan. Tack Jan Jutefors. Idag tittade jag lite närmare på dödboken för Örebro Nicolai F:1 och på bild 52 finns hennes dödsnotis. Hon dog den 31 mars 1724, bifogar en bild på notisen. Tyvärr kan jag inte tyda riktigt vad det står, felt...? eller filt...? enkan under g....? När jag satt och letade hittade jag ytterligare en för mig okänd medlem i Spilhammarsläkten. Hon hette Sara Spilhammar och står nämnd som gambla jungfrun i Örebro Nicolai F:1 bild 48, denna dam dog den 22 december 1721. Gambla jungfrun tolkar jag som att hon var ogift. Hittade även några notiser gällande räntmästaren i Örebro Lars Kåhres barn som några som delar min sida av Spilhammarsläkten har gemensamt med mig men dessa återkommer jag om imorgon.
 

 

 
Hoppas någon har nytta av uppgifterna. Själv har jag inte en aning om vem eller vilka dessa Spilhammardamer är släkt med?
 
Mvh
 
Birgitta

163
Jag saknar lite den del av programmet i slutet när huvudpersonen träffar sina släktingar och berättar vad man hittat. Jag tycker programmet är lite forcerat eftersom man vill täcka in flera led ibland anorna. Det vore bättre om man riktade in sig på något släktled för att förklara i vilka källor man kan söka uppgifter om dessa så att den oinvigde får lite mer insikt i hur det är att släktforska. Sedan såg det lite konstigt ut att Dregen satt med vita handskar och bläddrade i boken medan arkivarien behandlade samma bok utan handskar.

164
Spak / Spaak / Spak / Spaak
« skrivet: 2011-09-15, 20:44 »
Jag har precis läst klart Conny Gustavssons intressanta artikel om Spaak - Amrialitetsrådet Gudmund Ehrencrantz i KGF-Nytt nr: 114 s. 4-5. Däri bevisar artikelförfattaren att uppgifterna i Elgenstierna och Växsjö stifts Herdaminnen är felaktiga gällande Gudmund Spaaks far som förut sades varit prästen Laurentius Petri Spak i Nottebäck. En kanske urbota dum fråga men kan då denne Laurentius Petri Spak ha något släktskap med Per Persson Spak, länsman som nämns i Uppvidinge- och Konga domböcker istället?

165
Växjö stift / Växjö stift
« skrivet: 2011-06-06, 16:04 »
Hej
Som ana till Bernhardus Rosander och Elin Larsdotters dotter Susanna intresserar detta även mig. På en sida på nätet som jag tror delvis hämtat sina uppgifter från Elgenstierna står att Laurentius Petri Spaks far hette Olof Eriksson Spak, rådman och laxfiskare i Värmland.  
 
http://www.genealogi.se/varmland/va/artikel1997_1.htm
 
Min fråga är om uppgifterna om Laurentius Petri Spak är fastslagna? Det fanns ju annars vid denna tid en släkt Spak i Ekeberga (G) och senare Källeskruv (G). Min ana Peder Persson Spak var länsman och verksam vid tinget från 1620 till mitten av 1650-talet. Hans svärmor Märit Johansdotter var dotter till kyrkoherden i Dädesjö Johannes Gudmundi. Kanske något att titta närmare på.

166
Stolpe / Stolpe
« skrivet: 2011-05-16, 21:28 »
Hittade följande tabell på nätet som bland annat anger Elgenstierna som källa:
 
Stolpe nr 83
Adliga ätten Stolpe nr 83  
[redigera] TAB 1  
Jöns Stolpe Född 13.. Levde vid 14.. Gift med ...  
Barn:  
    Nils Stolpe (se Tab 2)  
[redigera] TAB 2  
Nils Stolpe , Väpnare. Född 14.. i Yttersjö. Deltog vid Sten Stures den äldres sida i slaget vid Brunkeberg 10 oktober 1471. Gift med Kirstin Gunnarsdotter (Galle).  
Barn  
    Margareta Stolpe (se Tab 3)  
[redigera] TAB 3  
Margareta Stolpe Född 14.. Död 15.. Gift 15.. med Clemet, guldsmed från Halmstad eller med Måns Risk som levde 1510-1530.  
Barn:  
    Clemet Stolpe till Yttersjö (se Tab. 4)  
    Ingeborg Stolpe. Gift med fogden Nils Räf  
[redigera] TAB 4  
Clemet Stolpe till Yttersjö (son av Clemet tab 3.) Fogde. Gift 1:o med Ingrid Hård, dotter av väpnaren Peder Hård och Carin Tordsdotter (Store). Gift 2:o 1568 med Carin Pedersdotter. Fick av konung Johan III år 1585, Vår tro undersåte av adel. (Detta omnämns i de av Svenska Riddarhuset befintliga tabellerna för Adliga ätten nr 83: Stolpe.)  
Barn i gifte 1:o med Ingrid Hård:  
    Peder Stolpe d.ä. (se Tab. 5)  
    Magnus Stolpe. Häradshövding. Död 1609. (Se Tab. 6)  
Barn i gifte 2:o med Carin Pedersdotter:  
    Peder Stolpe d.y., död 1598 Kungsbro. Gift före 1595-11-27 med Anna Somme, dotter av Abraham Germundsson Somme och Märta Siöblad.  
[redigera] TAB 5  
Peder Stolpe d.ä. (son av Clemet Stolpe, se Tab. 4)  
Barn:  
    Peder Pedersson Stolpe, död 1601 (Stupade vid belägringen av Kokenhusen). Underamiral.  
[redigera] TAB 6  
Magnus Stolpe (son av Clemet Stolpe, (se Tab. 4), död före 1609. Skrev sig till Simmarydsnäs i Jättestofta socken. Gift med Estrid Jönsdotter, dotter av ståthållaren Jöns Arvidsson (Rosenbielke) och Carin Isaksdotter (halvhjort).  
Barn:  
    Märta Stolpe. Gift med vice presidenten Olof Stråle af Ekna.  
    Kerstin Stolpe, född omkring 1600, död 1680 Flishult. Gift före 1625 med Nils Persson Silfversparre.  
    Jöns Stolpe, (se Tab. 6)  
[redigera] TAB 7  
Jöns Stolpe Född 1600 i Simmarydsnäs. Död 1649. Vald till Caput Familae 1627. Kontribuerade ibland adeln vid riksdagarna 1630, 1639, 1640 och 1642. Gift 1631 med Estrid Persdotter Silfversparre, dotter av befallningsmannen Per Nilsson (Silfversparre) och Märta Ulfsdotter (halvhjort).  
Barn  
    Nils Stolpe (se Tab. 8)  
[redigera] TAB 8  
Nils Stolpe 16.. Död 17.. Levde på Thorsö, Vänern i Thorsö socken. Om denna Stolpe är bekant att han var medlem av adliga ätten Stolpe men levde obemärkt med sin familj på Thorsö. Övriga uppgifter saknas.  
Barn  
 
Klipp
     Källor  
Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36. Stig Östensson, Randanmärkningar till biskop Hans Brasks släktbok. Magnus Stolpe. Birgitta Blom  
Kategori: Adliga ätter
 
Med tanke på att Margareta Stolpes barn även kallade sig Stolpe undrar jag hur vanligt det var vid denna tid?  
 
Ur Elgenstiernas supplementband har jag skrivit av följande, (vilket jag hoppas är ok?). Jag förstår inte riktigt vad man menar med uppgifterna om Peder Stolpe dy och dä?
 
Stolpe adl. ätten nr 83
 
TAB 1
 Clemet Stolpe: ryttmästare för en fana Smålands ryttare 1565 g.m. Carin Pedersdotter, hette också Ulfsax, troligen dotter till Peder Jönsson Ulfsax nr 107.
Peder Stolpe d.y. skall ha uppgifterna som är införda under Tab 2 [EÄKRa; pht: 1975 S. 64]
 
TAB 2
Peder Stolpe d.ä, d. före 1619 10/5, skall ha uppgifterna som är införda under Peder Stolpe d.y i TAB 1
Son:
Peder Pedersson Stolpe, utgår [PhT:1975 s. 64 Västbo domb]
 
TAB 3
Magnus kallas salig 1606 20/11 i Västbo härads dombok s. d. [EÄrätt]
 
Utan känt samband:
 
Esbjörn Persson Stolpe d. 1658 fänrik vid Österbottens reg. 1645 krigskoll. fullmakt 1647 17/8, löjtnant 1651 25/5, kapten 1655 20/10 [RKrA]
 
Magnus Stolpe. Vid häradsrätten visa 1631 1/2 ett köpebrev, som sal M S utgivit till fru Dordi till Hästeryd, daterat 1631 26/1 [Västbo domb.]
 
Petrus Magni Stolpe f. i Vissefjärda , d. 1643 i Madesjö. (Kalm.), bg s.å. 23/4, student i Uppsala senast 1599, student i Greifswald 1596 i okt. och i Wittenberg 1600 10/11, mag. s.d., andre stadskomminister och kollega vid Kalmar skola 1604, kyrkoherde i Madesjö 1605. [PhTWitt s. 46 item 217]

167
Augerum / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-01-04
« skrivet: 2011-05-16, 17:20 »
Hej igen
Ursäkta för att jag inte har kunna svara förrän nu. Vad jag kunnat se på Disbyt är det ingen som har någon källa till sina uppgifter om vilka som var Anna Karlsdotters föräldrar. Var de fått uppgiften ifrån vet jag alltså inte. Din information har övertygat mig helt och hållet så jag har ändrat uppgiften om Anna Karlsdotters föräldrar, hoppas bara att andra som sitter med felaktiga uppgifter uppmärksammar ditt inlägg. Som jag skrev tidigare är inte detta min egen släkt men jag är ändå tacksam för all hjälp. Tack så mycket för det.
 
Mvh
Birgitta

168
Augerum / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-01-04
« skrivet: 2011-04-29, 19:34 »
Tack Jörgen för ditt klargörande. Att jag var osäker på om uppgiften gällande Annas patronymikon berodde, som jag skrev att det står Swensdotter när sonen Jon döps men även Annas dödsnotis 18/1 1779, Augerum E:1 s. 87 där prästen skrivit ”gambla änkan Anna ....dotter. Detta sammantaget gjorde att jag trodde att det förelåg några oklarheter om vilket patronymikon hon egentligen hade. Då kan jag lämna detta och gå vidare.
 
Såg nu att man på Disbyt och i inlägget jag länkar till ovan har andra föräldrar till Anna Karlsdotter, Karl Mattisson och Anna Karlsdotter som inte alls stämmer med dina uppgifter?

169
Augerum / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-01-04
« skrivet: 2011-04-27, 19:55 »
Hej Lotta
 
Tack för hjälpen. Såg att i ett inlägg lite tidigare än det jag länkar till finns en uppgift om just denne Jon men jag får inte ihop uppgifterna riktigt. Det står  Jon. Född 1727-04-30 i Djäknemåla, Augerum (K). Döpt 1722-03-18 i Djäknemåla, Augerum (K). Frågan vilken uppgift som är den rätta, födelse- eller dopuppgiften? Dopdatumet stämmer ju in på den Jon i dopnotisen som jag hänvisar till? Jag har även sett att många på disbyt har en Jon Håkansson född 1722 i Augerum men med en Anna Karlsdotter som mor. Var det två familjer där båda fäderna hette Håkan Håkansson till ett barn Jon där modern i det ena fallet hette Anna Svensdotter och i det andra Anna Karlsdotter. Blir inte riktigt klok på det hela.  
 
Såg nu också att jag skrev fel födelsebok i mitt inlägg tidigare. C:1 s. 148 skall det vara precis som du skriver Lotta.  
 
Mvh
 
Birgitta

170
Augerum / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-01-04
« skrivet: 2011-04-27, 10:27 »
Hej Carina
 
Oj har jag läst så illa. Får kolla när jag kommer hem och återkomma när jag kollat upp det.
 
Mvh
 
Birgitta

171
Augerum / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-01-04
« skrivet: 2011-04-24, 11:56 »
Hjälper min svåger med hans släktforskning och har stött på en Jon Håkansson döpt 1722-03-18 i Augerum, Augerum C:2 s. 148. I ett äldre inlägg  har jag sett att Jons mor skall ha hetat Anna Karlsdotter men i dopnotisen tycker jag det står Swensdotter? Är det en felskrivning i dopnotisen eller hette hon Swensdotter?
 
Mvh
 
Birgitta

172
Jag håller med ovanstående talare som tycker att strukturen är bra som den är på Anbytarforum.

173
03) Osorterat / Kan någon tyda detta????
« skrivet: 2011-04-04, 19:15 »
Hej Thomas
 
Här kommer bilderna som jag lovade. Den första är från Björlanda AI:5 bild 83 eller s. 151 som du nämner i ditt första inlägg. Viss står det att Elias är född den 16/4 33. Bild 2 är från dopnotisen som jag nämner i mitt inlägg. Eftersom det i notisen du nämner står att han var född i Tuve kollade jag i deras kyrkolängd. Dopböckerna ingår då i Lundby och notisen finns i Lundby C:5 s. 257 eller bild 133 på det högra siduppslaget om du hellre föredra det. Bild är från samma notis men jag tog med den eftersom hans namn står där. Bild 4 är från samma hfl som du nämner fast sidan 306 eller bild 160. Här står det också klart och tydligt att han var född denn 16/4 1833 i Tuve. De enda som jag kan se som var födda 27/3 på den sida som du nämner är tvillingflickorna Carolina och Maria Charlotta med de är ju födda 1855. I Björlanda hfl AI:4 bild 27 som du också nämner kan jag inte hitta någon Elias alls? Verkar mycket skumt detta, jag använder ArkivDigital så det är deras bildhänvisning jag nämner.  
 
 
 

 

 

 
Mvh
 
Birgitta

174
03) Osorterat / Kan någon tyda detta????
« skrivet: 2011-04-03, 22:06 »
Hej Thomas
 
Jag kan lägga ut en bild på notisen imorgon.

175
03) Osorterat / Kan någon tyda detta????
« skrivet: 2011-04-03, 15:08 »
Elias eller Elis som det står i dopnotisen hittar du född den 16 april 1833 i Tuve. Se Lundby C:5 s. 257. Fadern var Rotebåtsman Jöns med ett efternamn som jag inte kan tyda och dess hustru Petronella Ericsdotter.
 
Födelseuppgiften står på den sida i hfl som du hänvisar till i ditt inlägg.
 
 
Mvh
 
Birgitta

176
Östra Husby / Östra Husby, C:3, sid. 218, inflytt 1761
« skrivet: 2011-03-28, 19:00 »
De flyttar till Tuna.
 
Mvh
 
Birgitta

177
03) Osorterat / AD Karlstads stad.A1:16 sid 371
« skrivet: 2011-03-28, 18:39 »
Bränneriet får jag det till.
 
Mvh
 
Birgitta

178
Hölö / Hölö födda 1730. Två Nils Jönsson. Ortsnamn?
« skrivet: 2011-03-28, 18:34 »
Dyängstorp och Kårtorp,(tror jag) Jag har inte själv några anor i dessa trakter.
 
Mvh
 
Birgitta

179
Lekeryd / Lekeryd C:2 FB s.429 1727-1808
« skrivet: 2011-03-20, 19:27 »
Hon föds i Rönjane Södergård.
 
Mvh
 
Birgitta

180
Adelöv / Adelöv AI:9 sidan 99
« skrivet: 2011-03-20, 19:17 »
Det står Bollkälle och familjen nämns på s. 74 i samma hfl som du hänvisar till.
 
Mvh
 
Birgitta

181
Riala / Riala C1:3 bild 18 sid 14 AD
« skrivet: 2011-03-18, 16:53 »
Erik Ersson, (Eriksson) och hustru Maria Persdotter i Ekeby Wästergård. Familjen nämns i Riala hfl AI:3 s. 9 ArkivDigital
 
Mvh
 
Birgitta
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2011-03-18 16:54)

182
Tack Markus och Olle
 
Jag har en samtida ana, Per Sölvester i Kalmar. Hans namn har jag sett stavas: Sölwester, Silvester och Syllvester. Användes då detta namn ibland som förnamn och ibland som efternamn?

183
Någon som kan läsa namnet på den person vars dotter fick 3 ringningar i de båda minsta klockorna. Vore även tacksam för tydning av de ord som stgår efter klockorna i samma notis. Kalmar Rådhusrätt och magistrat 1600-1830 bild 51, ArkivDigital.
 

 
Mvh
 
Birgitta

184
Krak / Kraak / Krååk / Krak / Kraak / Krååk
« skrivet: 2011-03-13, 17:57 »
Hittade precis en Krååk som jag inte sett att någon skrivit om. Han hette Nils Krååk och nämns i Kalmar Rådhus och Magistrat 1640-1651 på Arkiv Digital, bild 7. Kanske något att söka vidare på?
 
Tittar man på bild 15 i samma längd så hittar man honom först på sidan som borgmästare Nils Krååk.
 
Mvh
 
Birgitta
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2011-03-13 18:14)

185
02) Ortnamn N - Ö / Äskebäck/Äskefalla
« skrivet: 2011-03-12, 16:39 »
Det finns ju dessutom ett Eskebäck/Äskebäck i Fagerhults socken.

186
Hyby / Hyby 1752
« skrivet: 2011-03-07, 14:57 »
Yvonne
 
Jöns Gudmunsson eller Gudmansson och Hanna Larsdotter får jag det till. Dottern tror jag hette Kirstin.

187
Hällaryd / Hällaryd AI-3 1824-1826 bild 145 sid 138
« skrivet: 2011-03-07, 14:49 »
Det står Chamn som betyder Carlshamn eller som det stavas idag Karlshamn.
 
Mvh
 
Birgitta

188
31 Släktskap och släktrelationer / Vem är modern?
« skrivet: 2011-03-04, 19:12 »
Sonia
Självklart står det var och en fritt att inrikta sin forskning på vem man vill. Om man väljer att forska på fäder och mödrar som inte är biologiska anhöriga måste du ändå forska på deras biologiska anor annars kommer du ju ingenstans. Samma sak gäller naturligtvis om man vill forska på kungliga släkter. Man forskar på den kungliga släktens biologiska anor eller hur? Jag tror inte mitt inlägg blev antaget som lag så du behöver inte vara rädd för att adopterade skall bli uteslutna som släktforskare. Själv har jag en förfader som var född utom äktenskapet som jag troligtvis aldrig kommer få reda på vems hans far var men det är något jag får acceptera.

189
31 Släktskap och släktrelationer / Vem är modern?
« skrivet: 2011-03-04, 18:02 »
Släktforskning går ju ut på att finna sina biologiska anor. Utan biologiska band är man ju inte släkt och då är det ju inte längre släktforskning man håller på med.

190
Halltorp / Äldre inlägg (arkiv) till 29 juli, 2011
« skrivet: 2011-03-04, 17:42 »
Birgitta
 
Har precis börjat kika lite på min svågers släkt där Sven Wahlberg ingår. Jag hittade hans födelsenotis i Halltorp C:3 s. 267. Vad jag vet om hans föräldrar är inte mycket mer än att Olof var fiskare på Igelösa ägor. De fick en son Jonas  
 
Jonas
Född 13/6 1785 i Igelösa Ägor, Voxtorp (H)
 
Far
Olsson Örström, Olof
Inh. Karl
 
Mor
Olofsdtr, Majia
 
När det gäller Anna Stina så vigdes hennes föräldrar i Kalmar och då står fadern som matros. Han drunkande och i dödsnotisen står: :25 maj ----- 20 juli Fiskaren Olof Hagelund på Igellösa ägor drunknad 55 år gammal.Halltorp C:3 s. 476. Modern Cajsa dog 16 oktober 1811, Halltorp C:3 s. 481. Längre än så har jag inte kommit.
 
Mvh
 
Birgitta O, får jag skriva nu när det är en trippel av Birgittor i samma diskussion
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2011-03-04 17:44)

191
Ekeberga / Äldre inlägg (arkiv) till 09 maj, 2011
« skrivet: 2011-02-27, 12:23 »
Rolf
 
Är du samma person som den Rolf Andersson som var inblandad i en diskussion gällande Peter Klang redan 2005? . I så fall har du nog missat Berne Karlssons svar om Peter Klang och dottern Sara-Stina? I annat fall har du lite information om Peter Klang där.
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2011-02-27 12:24)
 
(Meddelandet ändrat av nebulus 2011-02-28 10:08)

192
Räpplinge / Äldre inlägg (arkiv) till 19 februari, 2011
« skrivet: 2011-02-19, 18:51 »
Hej Annika
Paret vigdes 21/2 1779 i Räpplinge (H). Simon står då som inhysesman och Karin som piga, båda från Greby, Räpplinge. På PLF-skiva 4 har man tytt hennes namn till Maria men det står klart och tydligt Karin. Paret hade ytterligare en dotter:
 
 Ingeborg f. 12/1 1781 i Greby, Räpplinge (H). Räpplinge C:2 s. 194. Modern sägs då varit 27 år.  
 
De barn du hade med rätt födelseuppgifter:
 
Anna f. 4/7 1782 i Greby, Räpplinge (H), Räpplinge C:2 s. 201. Modern har då helt plötsligt till skillnad mot oss andra blivit ett år yngre;-)
 
Elin f. 2/10 1785 i Greby, Räpplinge (H), Räpplinge C:2 s. 224. Modern var 32 år.
 
Ingeborg f. 28/2 1790 i Greby, Räpplinge (H), Räpplinge C:2 s. 250. Modern var 36 år
 
Tittade lite närmare på födelseåren som står i hfl på s, 141 som du anger. Är säker på att det på dottern Anna står 1782 och inte 1788. Lite svårt att se eftersom prästen strukit ett streck över födelseåret. Dottern Elin har fått fel födelseår. I hfl står även att Karin var född 1752, man ser att det först stått 1754. Den enda Karin som jag kan hitta född 1752 är Karin f. 1/5 1752 i Runsbärga, Gärdslösa (H), Gärdslösa C:1 s. 106
Far
Blank, David
Båtsm.
 
Mor
Nilsdtr., Elin
Runsbärga
 
Om det är rätt person är jag inte säker på men det kan ju vara lönt att kolla upp. Troligtvis är det Karin som dör 8/4 1826. Räpplinge C:3 s. 302.
Davidsdtr., Karin
Enka (ålder: 74 År)
Greby
 
Död 8/4 1826 i Räpplinge (H)
 
Dödsorsak: Värk O Sängliggande
 
Simon dog ju som du skriver 1790-07-09, Räpplinge C:2 s. 512. Det var vad jag kunde hitta men kanske någon annan känner till fler uppgifter.
 
Mvh
 
Birgitta
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2011-02-19 19:07)

193
Ryssby (H) / Äldre inlägg (arkiv) till 25 oktober, 2011
« skrivet: 2011-01-24, 18:18 »
Tack Jan jag skall undersöka om det går att komma vidare.

194
Ryssby (H) / Äldre inlägg (arkiv) till 25 oktober, 2011
« skrivet: 2011-01-23, 18:17 »
Bland mina anor har jag en Ingrid/Ingegerd Jordansdotter som när hon gifter sig 1722-11-14, Ryssby C:2 s. 285 står som pigan från Slakmöre. Jag vet inte när hon var född eller när hon dog. Hon var gift med en Lars Andersson som var skräddare och deras barn var födda mellan åren 1723-29 i Nyttorp, Ryssby. Det finns ju en besvärande lucka i födelseböckerna under vilken tid Ingrid kan ha varit född men även i hfl som börjar så sent som 1770. Mantalslängderna är inte heller något att luta sig mot eftersom det är en lucka mellan 1689 - 1726. I 1727 års mantalslängd finns en Jordan Carlsson i Abbetorp. Då var Ingrid redan gift sedan 5 år. Jag hittade faktiskt en Jordan (Jora) Jonsson i Mjösingsmåla som fick en dotter 1683, Ryssby C:1 s. 293. Vid födelsenotisen står det även en notering om att denna Ingre dör den 27 september 1736. Tittar man under detta datum i Ryssby C:3 s. 371 så finns dödsnotisen där. Jag kan inte tyda platsen. Men, inte kan det vara samma Ingrid som jag söker? Hon var ju i så fall 39 år när hon gifte sig och mellan 40 - 46 år när barnen föddes.  
 
Vittnen som nämns vid barnens dop:
 
Kerstin Larsdotter f. 1723-11-10, Ryssby C:2 s. 241
Lars Persson item, hustru Marie Börgesdotter ibid.
 
Maria Larsdotter f. 1725-02-14, Ryssby C:2 s. 251 (Min ana)
Håkan Jonsson i Dannerum och hustru Maria Persdotter i Slakmöre.
 
Kerstin Larsdotter f. 1727-01-06, Ryssby C:3 s. 66
Erik Nilsson i Slakmöre, Per Nilsson i Nytorp, hustru Kierstin Andersdotter i Dannerum, pigan Annicka Börjesdotter i i Fagerhult.
 
Andres Larsson f. 1729-01, Ryssby C:3 s. 84
Johan Johansson i Nyttorp, Abraham Jonsson ibid, hustru Agda Eriksdotter i Dannerum, pigan Marie Gummesdotter i ?
 
Mvh
 
Birgitta
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2011-01-23 18:18)

195
Ryssby (G) / Ryssby B:1 Bild 36, ArkivDigitals numrering
« skrivet: 2011-01-07, 14:55 »
Jan
 
Ok kollar det. Återkommer.

196
Ryssby (G) / Ryssby B:1 Bild 36, ArkivDigitals numrering
« skrivet: 2011-01-06, 13:52 »
Jan
 
Ok då får jag nog acceptera att det står Hessleby. Jag är som sagt var osäker på vilket Hessleby det kan röra sig om. Hittade ytterligare en plats med det namnet på följande sida: http://www.mariannelundsportalen.se/Annonser_klubbar/kyrkor/Svenska%20kyrkan/ann ons_gudstjaenster.html
 
Mariannelund ligger kanske bättre till mot Ålem än vad det Hässleby i Jönköpings Län gör. Frågan är vilken socken detta Hässleby hör till?
 
Mvh
 
Birgitta

197
Ryssby (G) / Ryssby B:1 Bild 36, ArkivDigitals numrering
« skrivet: 2011-01-05, 23:38 »
Jag hade inte ägnat mig åt detta par på flera år eftersom jag kört fast och inte hittat deras dödsår osv. Nu fick jag hjälp med det av dig Birgitta som jag är mycket tacksam över. Majas födelseplats har även det gäckat mig. Bland mina anteckningar har jag någon gång skrivit att hon var från Hässleby så det var det jag trodde stod i notisen? Det finns ju några Hässleby att välja mellan och jag vet att jag för några år sedan ställde en fråga om detta under Hässleby, Jönköpings Län. Det var lite dåligt med källor för denna tid om jag inte minns fel så där står jag idag.
 
Uppgifter om Pers föräldrar och vidare bakåt har jag koll på men tack ändå Birgitta.
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2011-01-05 23:44)
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2011-01-06 13:53)

198
Ryssby (G) / Ryssby B:1 Bild 36, ArkivDigitals numrering
« skrivet: 2011-01-04, 20:11 »
Någon som kan se var Maja Nilsdotter kommer ifrån i notisen näst längst ner på den högra sidan med nr: 10? Jag tror jag vet var hon kommer ifrån men vill inte skriva något för att vilseleda. Texten efter vid lika ålder är jag inte alls säker på.
 

 
Mvh
 
Birgitta

199
Ålem / Äldre inlägg (arkiv) till 22 december, 2011
« skrivet: 2011-01-04, 15:08 »
Hej Birgitta
 
Du är en pärla, tack så hemskt mycket för hjälpen. Jag begriper inte hur du kunde hitta dessa uppgifter utifrån de jag lämnade?
I Runsten måste de bott tillsammans med sonen Johannes Persson om jag fattat det rätt. Dottern Maria måste vara den som står som Maja Lisa i dopboken, Ryssby C:4 s. 176 när hon döps 1782-09-08. Jag har alltid trott att sonen Sven Persson var den som först flyttade till Öland för att senare följas av sina föräldrar. Jag hade inte en aning om att flera av Svens syskon också flyttade dit. Där ser man.
 
Mvh
 
Birgitta

200
Ålem / Äldre inlägg (arkiv) till 22 december, 2011
« skrivet: 2011-01-03, 18:25 »
Ett par av mina anor har jag letat efter i flera år utan att lyckas spåra dem fullt ut. Hoppas någon kan hjälpa mig med det sista. Följande uppgifter har jag om mina anor Per Haraldsson och Maja Nilsdotter:
 
Nämns i Ryssby AI:1, 1770-1780 s.104 att familjen bodde i Haraldsmåla, Ryssby. I Samma hfl på s. 276 finns inte familjen kvar i Haraldsmåla, det står 1776 överst på sidan.
 
Hittade familjen i Skärpinge i Ryssby AI:1 s. 372
 
Nämns i Ryssby AI:2, 1785-1794 s. 76 då har de flyttat till Slakmöre.
 
Även i Ryssby AI:3 1793-1805 s. 42. Pär och Maja är nu 53 år gamla. (Gäller 1793-1805?)
 
Flyttade till Räpplinge 1804-03-11 enligt Ryssby BI:1 bild 36. Troligtvis bodde de hos sonen Sven Pärsson i Äpplerum. Flyttade 1806 tillbaka till Ålem, enligt Räpplinge BI:1 s. 456.
 
Någon inflyttningslängd till Ålem tycks inte finnas för denna tid så den vägen är stängd. Det sista spår jag har är:
 
I Räpplinge AI:2 1812-1816. s. 187 då bodde änkan Maja Nilsdotter hos sonen Sven Persson. Frågan är om man över huvud taget flyttade tillbaka till Ålem? Jag kan inte hitta någon dödsnotis för någon av dem.  
 
Mvh
 
Birgitta

201
Persnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 11 november, 2011
« skrivet: 2011-01-03, 18:03 »
Sitter och går igenom mina gamla anor och har hittat en konstig sak. När Jon Elofsson i Knisa gifter sig 1696-11-29 i Källa sn, Källa C:1 s. 209 står hans maka nämnd som Kerstin Andersdotter ifrån Nyby, Källa sn. Men när hon dör redan 1705-05-14, Persnäs C:1 s. 344 står hon nämnd som Ingrid Svensdotter? Någon som vet vilket som är hennes rätta namn?
 
Mvh
 
Birgitta

202
Älmeboda / Älmeboda BI:1 (vigda) sid 30
« skrivet: 2010-12-01, 14:58 »
Högehrewyrdige hr probsten. Alltså: Högärevördige herr prosten.
 
Mvh
 
Birgitta

203
Spilhammar / Spilhammar
« skrivet: 2010-11-01, 11:39 »
Hej Leif
 
Tack för länken. Jag känner igen det men måste kolla lite när jag kommer hem. Återkommer senare.
 
Mvh
 
Birgitta

204
Bräkne-Hoby / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-05-10
« skrivet: 2010-10-24, 17:37 »
Hej Vanja
 
Ok då behöver jag inte bekymra mig mer om det.
 
Tack för svaret
 
Birgitta

205
Ivetofta / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-10-07
« skrivet: 2010-10-23, 18:44 »
Ett tillfällighetsfynd. Har sedan tidigare en uppgift om att en av mina anor Gunilla Svensdotter d. mellan 1718-1732 i Årups Mölla. Hon är omnämnd 1718 som 'Enkian Gunilla' på Årups Mölla. Av en händelse när jag satt och noterade källor för en del gamla uppgifter hittade jag följande bild, bifogas nedan. Kan denne Gunilla Wessman från Årupsmölla möjligen vara Gunilla Svensdotter? Har förut sett att en av mina anor fått sin mans namn trots att detta inte var kutym vid tillfället. Stämmer antagandet att det är rätt person och åldersuppgifter stämmer någorlunda borde hon i så fall varit född omkring 1678. Källan är: Ivetofta C:1 s. 323.                
 
 
 

 
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2010-10-23 18:45)

206
Bräkne-Hoby / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-10-23
« skrivet: 2010-10-23, 17:18 »
Hej Vanja
Stort tack för ditt svar. Jag tolkar det då som att Bengta Bengtsdotter var mor även till Marna. Tack vare dina stora kunskaper har jag nu fått klart för mig att jag är direkt släkt med alla tre bröderna Lars, Carl och Jon Börjesson. Undrar om detta är unikt? Att jag är direkt släkt med 2 syskon har jag tidigare några exempel på men aldrig 3. I övrigt kan jag konstatera att jag lämnade fel källa när det gäller Lars Börjessons dödsnotis, den skall vara Bräkne-Hoby C:2 s. 355 och inget annat. Jag har precis köpt och betalat (idag) för er CD-skiva Bräkne-Hobys domböcker 1700-1755, har sedan tidigare den för 1668-1699. Vilket otroligt jobb ni gjort för att alla vi andra skall kunna läsa om våra gamla anor på förståelig svenska. Mycket stort tack för det både till Vanja Jonasson och Per Fröholm.
 
Mvh
 
Birgitta

207
Bräkne-Hoby / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-10-23
« skrivet: 2010-10-15, 18:41 »
Bland mina anor har jag Marna Larsdotter f, uppskattat till omkring 1659. Hennes far hette Lars Börjesson. När det gäller hennes mor har jag sett på disbyt att hon är okänd men i ett äldre inlägg här på anbytarforum av Vanja Jonasson står hennes mor som Bengta Bengtsdotter. Någon som vet vilket som är rätt? Ytterligare en fråga när det gäller Lars Börjesson i Sävsjömåla d. 1720-02-21, Bräkne-Hoby C:1 s. 355 i en uppnådd ålder av 102 år, vilket jag förstår att man troligtvis måste ta med en nypa salt. På disbyt har jag sett att en del forskare har satt Carl Börjesson i Raskamåla bg: 1691-03-29, Bräkne-Hoby C:1 s. 242 som en bror till Lars Börjesson. Carl Börjessons far skall ha hetat Börje Jonsson. Någon som vet om detta stämmer?

208
Bräkne-Hoby / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-10-23
« skrivet: 2010-10-13, 08:37 »
Hej Gustaf
 
Jag har köpt en CD med mål rörande Bräkne Härad på denna adress: http://www.swe-gen.se/Butiken.html
 
Mvh
 
Birgitta
 
(Meddelandet ändrat av nebulus 2010-10-13 08:37)

209
Linneryd / Linneryd C:3
« skrivet: 2010-10-07, 10:29 »
fadren oangifven får jag det till.
 
Mvh
 
Birgitta
 
(Meddelandet ändrat av nebulus 2010-10-07 10:30)

210
Förnamn - J / Jordan
« skrivet: 2010-10-07, 09:07 »
Jag har en Jordansdotter från Ryssby (H) så det förekommer inte endast i Värmland.
 
Mvh
 
Birgitta

211
Bräkne-Hoby / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-10-23
« skrivet: 2010-10-03, 19:34 »
Hittade följande noteringar i domboken för Bräkne-Hoby. Någon som kan hjälpa mig reda ut släktskapen mellan personerna som nämns? Undrar även om någon känner till fadern till hustru Karin som hete Karin Åkesdotter. Om jag förstått rätt borde gården i Fogdakärr vara det möderne som näms i notisen 1692-11-02.
 
1691-10-01:  
Sven Nilsson i Ryd kärar Olof Månssons änka Karin i Fogdakärr och sonen Per Olofsson i Hoby angående ränta på barnagods som har stått i Fogdakärrs gård för dess systrar Elna Nilsdotter och Sissa Nilsdotter. Karin och styvsonen svarar; Att vid skiftet har systrarna fått sitt och att Sven har varit nöjd. Nämndeman Sven Jönsson närvarande på skiftet berättar att det inte har blivit någon ränta. Skiftesbrevet skall visas vid nästa ting.
 
1692-11-02:  
Per Månsson i Pinkaremåla fullmäktig för Per Sonesson i Abborremåla kärar Olof Månssons arvingar i Fogdakärr angående 12 års ränta och 40 C, vilket tillkommer Nils Sonessons barn i Fogdakärr. Per Olofsson i Hoby berättar att när hans salige fader Olof Månsson dog gav Per Olofsson sitt möderne efter till kreditorerna. Sven Nilsson i Ryd var fullmäktig för Per Sonesson på skiftet.  
 
1693-06-15:  
Per Sonesson i Abborremåla i Backaryds socken kärar Sven Nilsson i Ryd och Per Andersson i Hjälmsa angående barnagodsränta, skifte efter salige Olof Månsson i Fogdakärr.  
 
Mvh
Birgitta

212
Datorprogram (för släktforskning) / IPhone
« skrivet: 2010-09-13, 18:15 »
Jag hamnar uppe vid Leksand när jag testar från översta inlägget i Dreffling. Det har även hänt att jag hamnat uppe vid Blekinge. Har ingen förklaring till varför men håller med om att det är tröttsamt att hålla på och skrolla hela vägen ner igen.

213
Skytte / Skytte
« skrivet: 2010-09-13, 07:43 »
Ok det var en rejäl text. Jag har läst en del om hur grym han var så förvånad är jag inte. Han var väl värst av alla bröderna och grymmare än sin far också. Ser mycket fram emot att få läsa den senare. Tack för det.
 
Mvh
 
Birgitta

214
Skytte / Skytte
« skrivet: 2010-09-12, 21:03 »
Hej Stig-Ove
 
Låter mycket intressant. Finns det någon möjlighet att kunna få tillgång till din avskrift? Naturligtvis är jag beredd att betala för ditt arbete.

215
Datorprogram (för släktforskning) / IPhone
« skrivet: 2010-09-12, 20:04 »
Har en iPhone4 där det fungerar att backa ett steg. Uppdaterade till iOs 4:1 igår men det fungerade även när jag körde iOs 4.0. Syrran har en iPhone 3GS som uppför dig precis som min 4:a. Det funkar däremot inte på våra iPod Touch från 2008 som även dessa uppdaterade till iOs 4.0. Vet inte om det skulle hjälpa att uppdatera toucharna till iOs 4.1

216
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 24 augusti, 2010
« skrivet: 2010-08-24, 19:30 »
Göran  
 
Såg ditt inlägg först nu. Vad är det du inte får ihop?
 
Mvh
 
Birgitta

217
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 24 augusti, 2010
« skrivet: 2010-08-24, 19:29 »
Hej Maj-Brith
 
De uppgifter som jag fått när jag kontaktat Krigsarkivet är några brev som Peder Spilhammar själv skrivit. De är mest av ekonomisk art, han vill ha ut sin löjtnantslön och något brev handlar om en tvist om marken vid löjtnantstället i Berg, Sköllersta. Mina kunskaper när det gäller militaria är mycket begränsad så jag är inte ens säker på om det fanns några soldatakter vid denna tid när Peder Spilhammar var verksam. Vad är det som du hoppades hitta i en soldatakt?
 
Mvh
 
Birgitta

218
Silfverlåås / Äldre inlägg (arkiv) till 06 augusti, 2012
« skrivet: 2010-08-19, 11:41 »
Tillfällighetsfynd kyrkoräkenskaperna 1612 Fagerhult C:1 s.23
 

219
Dume / Dume
« skrivet: 2010-08-18, 18:56 »
I en släktutredning av Åke Granhall, som jag tyvärr inte vet när den är tryckt har jag hittat en del uppgifter om mina anor. Min ana Brodde Nilsson var rusthållare i Eskebäck, Fagerhults sn och sägs levt mellan omkring 1591 - 1660. Som far till Brodde Nilsson uppger Granhall en Nils Amundsson, bonde i Eskebäck, nämndeman 1595. Tyvärr nämner inte Granhall någon källa till uppgiften. Nu har jag tittat i Fagerhults kyrkoräkenskaper efter någon Nils Amundsson i Eskebäck men inte hittat någon. Brodde Nilsson nämns säkert 1612 då han står bland kyrkomännen, Fagerhult C:1 s. 20. Eventuellt kan det även vara han som skänker pengar 1609 men jag är mer osäker på namntydningen där, Fagerhult C:1 s. 13. Samma år (1609) finns i Eskebäck en man som hette Nils Dume, denne Nils nämns i Fagerhult C:1 s. 14. Kan det istället vara denne Nils Dume som var far till Brodde Nilsson? Det nämns en Amund Nilsson i Tränsjömåla och Nils i Tränsjömåla som jag antar kan ha varit en son till Amund. Finns det någon som känner till källan till Åke Granhalls uppgift att Nils Amundsson var far till Brodde Nilsson? Naturligtvis skulle jag uppskatta om någon känner till denna släkt Dume?

220
Fagerhult / Fagerhult C:1 s. 14, kyrkoräkenskaper
« skrivet: 2010-08-18, 17:22 »
Hej
 
Ok det köper jag, tack för det. Hittade endast en medeltida släkt med namnet Dume men enligt Svenskt Biografiskt Lexikon var denna släkt utdöd redan 1414. Blir svårt att ta sig vidare tror jag.

221
Fagerhult / Fagerhult C:1 s. 14, kyrkoräkenskaper
« skrivet: 2010-08-18, 14:15 »
Det har du baske mig rätt i.. Hittade dannemän högst upp på sidan 19 också med samma bokstav. Återstår att ta reda på om Dume var ett namn eller om det kanske står dumme med tanke på krummeluren över m:et. Kanske betyder det att han var döv med tanke på engelskans dumb. Stort tack för hjälpen.
 
Sökte lite snabbt på anbytarforum på Dume och det verkar vara ett namn.
 
Mvh
 
Birgitta
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2010-08-18 14:18)

222
Fagerhult / Fagerhult C:1 s. 14, kyrkoräkenskaper
« skrivet: 2010-08-18, 10:43 »
Tack för hjälpen. Ja det är en svår bokstav att tyda. Ett tag trodde jag att det kanske står Anun eller Amun som förkortning av Anunsson eller Amunsson. Har även tänkt ett G för Gumme(Gummesson) med tanke på strecket över en av bokstäverna. Ja jag blir inte klok på det, jag hittar heller inte denna underliga bokstav någon annanstans.

223
Fagerhult / Fagerhult C:1 s. 14, kyrkoräkenskaper
« skrivet: 2010-08-17, 12:43 »
Finns det någon som mot all förmodan kan tyda vad det står efter Nils i första notisen? Lägger in 2 olika bilder.  
 
Nils ? i Eskebäck penningar.
 

 

224
Windows 7 / Äldre inlägg (arkiv) till 01 november, 2010
« skrivet: 2010-08-10, 09:53 »
Ok, tack för hjälpen nu fungerar det.

225
Windows 7 / Äldre inlägg (arkiv) till 01 november, 2010
« skrivet: 2010-08-09, 15:58 »
Har installerat Windows 7, 32 bitarsversionen. Använder MinSläkt V3 men kan inte få mina bilder att synas? Vad gör jag för fel? Har sett att den döper sökvägen till C:`Program Files`MinSläkt V3`Bilder trots att det inte finns någon mapp som heter program files utan bara program?

226
Byggnader och miljöer / Kalmar?
« skrivet: 2010-08-09, 13:58 »
Ok Jan jag ger mig direkt. Kommer bara ihåg att mina föräldrars bilar hade 5 siffror och det var ju bra mycket senare än när dessa kort är tagna. Det var väl med regnr som med telnr och ju fler folk som skaffade bil och telefon desto fler siffror fick man använda.

227
Byggnader och miljöer / Kalmar?
« skrivet: 2010-08-09, 12:36 »
Blekinge hade K i början på sina registreringsnummer.
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2010-08-09 12:38)

228
Byggnader och miljöer / Kalmar?
« skrivet: 2010-08-09, 09:37 »
H var väl om jag inte minns fel den bokstav som stod på bilar från Kalmar Län. Om det var det så tidigt som dessa bilder är tagna skall jag låta vara osagt. Innan de nya skyltarna med tre bokstäver och tre siffror kom var det,(tror jag) fem siffror i regnr.

229
Diverse / PLF:s databas (efterlysningar)
« skrivet: 2010-07-18, 19:50 »
Hej Kristian
 
Det var inte så mycket som jag hittade men du kanske kan ha nytta av det ändå?
 
Stina Cajsa
Född 28/9 1792 i Gissemåla, Ålem (H)
Far
Sjöström, D.
Sjöman
Mor
(Ingen namnuppgift)
Gissemåla
Övriga uppgifter
Församlingskod: 86103
--------------
Källa: Ålem C:3
 
Jon Peter
Född 27/8 1795 i Gissemåla, Ålem (H)
 
Maja Lisa
Född 3/10 1797 i Gissemåla, Ålem (H)
 
Vigselnotis:
 
Sjösström, Daniel
Ingemåla
 
Olofsd., Maja
 
Vigda 13/11 1791 i Ålem (H)
 
Övriga uppgifter
Församlingskod: 86103
--------------
Källa: Ålem C:3

230
Hultsjö / Hultsjö - mantalslängd 1720
« skrivet: 2010-07-06, 16:46 »
Tror mer att det står uptagit på fryhet, (frihet) af Per
piparen Johan
 
Nu vet jag inte om jag är helt fel ute: Jag har ibland sett att man längst ut till höger brukar nämna barn osv. Min tanke är att det kanske kan står Man Svärmod, alltså mannens svärmoder. Detta är jag alltså inte helt säker på men det kanske det finns någon annann som är?
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2010-07-06 16:48)
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2010-07-06 17:32)

231
Allmänt om medeltiden / Eget sigill under medeltiden
« skrivet: 2010-07-02, 09:28 »
Jag har för mig att jag någonstans läst att det endast var adliga personer som hade eget sigill? Stämmer detta och skiljer det sig i så fall under de olika århundradena 14-1500-talet?

232
27 Rosor och hälsningar / Tacka gärna!
« skrivet: 2010-06-21, 10:32 »
Var förut medlem i en förening där jag efter att jag tackat för hjälpen med en fråga fick ett mail från forumets moderator. Han skrev att jag inte fick tacka eftersom det inte var något som de andra skribenterna var intresserade av att läsa utan skapade endast irritation. Behöver jag skriva att jag inte förnyade mitt abonnemang där. För mig är det självklart att tacka för hjälp jag fått av någon och det tänker jag fortsätta med.
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2010-06-21 13:59)

233
Bilden är hämtad ur SVAR:s Rullor 1655. Här finns tre olika sidnumeringar: SVAR: s. 37 (bilden finns på det vänstra uppslaget). Längst upp på den högra sidan i boken står s. 26 och längst ned på den högra sidan i boken står s. 37. Det jag vill veta är vad det står för patronymikon efter Peder som står nämnd direkt under regementsskrivare Peder Samuelsson på bilden.
 

234
Nej jag är Småländska född och uppvuxen i Kalmar med anor i västra Blekinge och på Öland.

235
Vad jag hört, (vet inte säkert om det stämmer) så firas/firades trandagen endast i Värmland, västra Blekinge och Småland/Öland. I mitt barndomshem satte vi barn ut mössor vid vår öppna spis och på morgonen trandagen hade Tranan varit där och fyllt våra mössor med godis. Håller fortfarande som vuxen fast vid denna fina tradition.
 
(Meddelandet ändrat av nebulus 2010-05-17 08:31)

236
Adliga släkter A - W / Lange
« skrivet: 2010-05-13, 12:45 »
Hej Brittmarie
 
Det blir något för framtida studier kan vi säga. Jo jag har många gånger önskat att mina anor var lite bättre dokumenterade. Tyvärr var det ju vanligt att flickor/kvinnor inte noterades i källorna och det får vi ju lida för idag. Man får vara tacksam för de få gånger det finns dokumentation.
 
Mvh
 
Birgitta

237
Wettering, von der / Wettering, von der
« skrivet: 2010-05-13, 12:41 »
Lars-Göran
Följande uppgifter har jag sparat på mig om Simon Matsson:
” Kyrkoherde i Övraby
 
Simon Coccius, son af kyrkoh. i Hällaryd Mats Kock och född der 11/2 1673, blef student 1690, rektor wid Landskrona skola 1704, opponens wid prestmöte 1709, föreslogs till Hällaryds pastorat 1711 och utnämndes till pastor härstädes 1713 samt prestwigdes 2/4 s. å. Redan 1716 blef han så sjuklig, att han icke förmådde sjelf sköta sitt ämbete. En smålänning wid namn Swen Lundelius antogs till medhjelpare, och öfwerenskommelse uppgjordes om de inkomster, som denne skulle åtnjuta. L. förföll till den grad, att han kom drucken i kyrkan. Coccius försökte 1723 att blifwa af med honom och ämnade i stället afstå pastoratet åt dåwarande rektorn i Helsingborg, sedermera pastorn i Högestad N. Herenberg, som ock framdeles skulle gift sig med Coccii dotter, då hon blifwit giftwuxen. Denna plan blef om intet. 1727 blef Lundelius för sitt owärdiga förhållande i ämbetet och i lefwernet bortmissiverad, men gjorde likwäl anspråk på att fortfarande få uppbära en del af inkomsterna utaf Öfraby pastorat, enär lönekontraktet icke innehöll, att lönen skulle uteblifwa, om hans tjenstgöring på stället upphörde; för öfrigt klagade han öfwer onda stämplingar och beropade sig på ”lag, ransakning och domb, hwarmed wår nådiga öfwerhet och nådigste Regeringsform skyddar landets trogna inwånare för alla stämplingar och derpå grundar deras skuld och oskuld” m. m. L. tog sig för att predika i den förfallna kyrkan i Nedraby och påstods där wilja bilda sig en egen församling. 1730 lämnade Coccius pastoratet åt sin måg, Lars Billing, men lefde öfwer 20 år derefter dels i Billings hus, dels i dennes efterträdares, som genom giftermål med B:s enka äfwen blef Coccii måg. Död efter mångårig swaghet 7/6 1752. - Gift 1. 7/1 1705 i Mörum med kyrkoh. S. Abelins dotter Anna Abelin, som födde honom en son och en dotter, hwilka dogo tidigt. 2. 5/5 1708 i Landskrona med rådman Karsten Tars' dotter Katrina Tars, som dog 1751. Med henne hade C. 4 söner och 2 döttrar, men öfwerlefdes blott af sonen Christian, som blef pastor i Konga, och dottren Anna, som blef gift med fadrens efterträdare.”
Tyvärr är dessa uppgifter från början av min släktforskningskarriär där jag inte förstod vikten av att skriva ner källan till uppgifterna. Kanske någon annan känner till vart de är hämtade ifrån?
Hoppas du inte tar detta på fel sätt nu. Dessa personer som du nämner ligger alldeles för långt ifrån min egen släkt. Känner att jag måste begränsa mitt träd så att det inte sväller ut allt för mycket åt sidorna. Tackar ändå för att du tagit dig tid att skriva ner dina uppgifter och lämna dem till mig. Jag trodde nog att dina uppgifter rörde släkten Paysen och bakåt. Där har jag en del tidiga anor. Om jag inte minns fel så nämns denna släkt i Knut Gethers bok om Medeltids familjer i Flensborg och Nordfrisland.
 
Mvh
Birgitta
 
 
Moderator släkter kanske kan flytta de inlägg som enbart rör släkten von der Wettering till denna diskussion istället? Fixat! / mvh Moderator Släkter

238
Adliga släkter A - W / Lange
« skrivet: 2010-05-11, 20:45 »
Brittmarie
 
I mitt inlägg  nämns Kaptenlöjtnant Hindrik Nissen och hans maka Catharina Maria Munk. Om jag inte är helt fel ute så tillhörde Hindrik Nissen släkten von der Wettering och jag antar att Catharina Maria Munk tillhör samma släkt Munk som diskuteras ovan. Kanske något att ha i åtanke?
 
Mvh
 
Birgitta

239
Wettering, von der / Wettering, von der
« skrivet: 2010-05-11, 20:14 »
Jacob von der Wettering dä och Catharina Paysen är direkta anor till mig. Jag har en del uppgifter om äldre anor till Catharina Paysen men inga anor till Jacob vdW. Vore kul att jämföra våra uppgifter?
 
Mvh
 
Birgitta

240
Adliga släkter A - W / Lange
« skrivet: 2010-05-03, 18:57 »
Hej igen
 
Tack för hjälpen. Ok då vet jag hur det ligger till. Jag känner väl till att man ibland tappar sugen efter en massa letande efter trilskande anor som inte lämnat särskilt mycket spår efter sig. Men, men rätt var det är så hittar man någon liten pusselbit och kan ta sig en liten bit vidare. Som du skriver, vi får fortsätta leta.
 
Ifall du springer på släkten von der Wettering så är detta den äldste kända bäraren av det namnet vad jag vet:
 
Om Jacob von der Wettering d.ä. står det att han var född ca 1510 och tillhörde en adlig släkt som härstammade från landskapet Wetterau i övre Rhenska område i det Tysk-Romerska riket. 1544 flyttade han till Flensburg. Han nämns 1547 och 1557 som rådman i Flensburg. Den 14 september 1571 dog han i Flensburg.  
 Det var alltså hans son Jacob som var svärson till Mette Lange.  
 
Vid vilken tid levde din ana Engela Lange?
 
Mvh
 
Birgitta
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2010-05-03 19:37)

241
Adliga släkter A - W / Lange
« skrivet: 2010-05-03, 13:15 »
Hej Brittmarie
Tack för svaret. Jag skall sätta mig ner och Googla lite så får jag se vad som går att hitta. Jag tittade på denna sida: http://freepages.genealogy.rootsweb.ancestry.com/~corpusnobiliorum/lange.html
men där nämns inte min ana. Lite synd att jag inte har något namn på hennes far. Jag vet ju inte hundraprocentigt men jag tror inte att det kan röra sig om den gotländska släkten Lange. Jacob von der Wettering som gift sig med Mette/Metta Thomasdotter Jacobs var adlig. En sondotter till honom Karin von der Wettering hamnar i Hällaryd, Blekinge som hustru till Mats Jörgensön-Kock som var prost i Hällaryds kyrka. I kyrkan finns en dopfunt med parets vapen på vilka båda har öppna hjälmar. Detta betyder vad jag hört att båda var adliga. Vet du om det finns några källor där Langesläkten tas upp annat än på Internet? Alltså något skrivet verk i stil med ÄSF? och som går att köpa?
 
Om mina uppgifter stämmer så dog i alla fall Mettes,(vilket väl är samma namn som Margret/Margareta) man Thomas Jacobs i Flensburg ganska ung 1593. Vart Mette själv tog vägen sedan vet jag inte. Enligt Familysearch. (som jag vet inte är så tillförlitligt) skall hon varit född omkring 1547.
 
Mvh
Birgitta
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2010-05-03 13:21)

242
Adliga släkter A - W / Lange
« skrivet: 2010-05-01, 17:51 »
Hittade precis nedanstående inlägg skrivet av Birte Boström den 14/1-04 under introducerad adel -> Wettering, von der:
 
I Lunds Domkapitel, Äktenskapsmål år 1725 så behandlas den äktenskapshandel som Mönsterskrivaren Ericus Uhr vid Överste Posses reg. och Major Rexendorfs komp., har inlett med den f.d. Kaptenlöjtnantskan Hindrik Nissens änkefru Catharina Maria Munk.  
 
Av diverse bifogade attester framgår följande.  
 
Catharina Maria Munk blev vigd i S:t. Nicolai kyrka d.24 maj. 1710 med sjölöjtnanten Hindrik Nissen, enligt attest daterad Hafnia d.2 sept. 1716.  
 
När Hindrik Nissen avlidit framgår inte, men han dog i Fredrickshald efter att ha blivit sårad i armen då han förde Skibgalein.  
Catharina Maria Munk bodde då på sin herrgård vid  Sannesund och hade två gånger blivit ruinerad av fienden, varför hon nödgats söka hjälp hos honette folk.  
År 1725 d. 20 jan. och 24 febr. begick hon nattvarden i Helsingborg och d. 24 febr. 1725 fick hon och hennes dotter Anna Dorothea passersedel till Malmö, där de nu bor i Sören Jönssons hus.

243
Adliga släkter A - W / Lange
« skrivet: 2010-05-01, 16:39 »
Kunde inte låta bli att ställa lite frågor under denna rubrik. Bland mina anor har jag en Mette Lange som jag undrar om hon kan ha tillhört den Langesläkt som diskuteras? Vad jag vet skall denne Mette Lange varit gift med en Thomas Jacobsen och Paret bodde i Flensburg, Tyskland. En dotter Mette/Metta var gift med Jacob von der Wettering som jag har följande uppgifter om ” Köpman, Rådman, 1595-12-01 och Borgmästare 1627-06-25 - 1629 i Flensburg.
Lämnade Flensburg under kejsarkrigen (1625-1629)
Dog 1629 antingen 25/9 eller 25/6 i exil i Slagelse.
Jacob flydde i augusti 1627 från Flensburg, som så många andra borgare på grund av att kejserliga trupper närmade sig.”
 
Mvh
Birgitta

244
Sten Magnusson
 
Jo det har jag förstått men vem har utsett dig till att göra detta jobb? Du har ju även lagt in källhänvisningar i frågor som redan fått svar, där diskussionen alltså är avslutad. Till vilken nytta då? Du kan ju inte med den bästa vilja i världen säga att du har eller misstänker personligt intresse i alla de gamla inlägg som du öppnar upp igen? Jo det är klart att det kan finnas folk som ingår i din släkt men risken att det är tvärtom är ju precis lika stor. Om du misstänker att alla eller en del av dessa personer ingår i din släkt notera det då i ditt släktprogram för framtida bruk är mitt råd till dig. Om du för en liten stund ser lite längre än till dig själv och läser exempelvis Siv Johanssons inlägg en gång till. Tycker du att det är ett trevligt forum där folk drar sig från att lägga in frågor under läshjälp eftersom de är rädda för att göra fel? Är det kadaverdisciplin vi skall sträva efter?

245
Men Sten
 
Det är väl i alla fall upp till frågeställaren att skriva relevanta uppgifter och källor. Ju tydligare uppgifter man lämnar desto större chans har man att få svar.  Hade det varit din egen blogg hade jag kunnat förstå att du vill tala om för folk vilka regler som gäller men så är ju inte fallet här. Att ta upp som du säger flera år gamla frågor är ju ganska meningslöst eftersom det inte ens är säkert att den som en gång ställde frågan släktforskar längre.  Vad är det som gör att du känner dig tvungen att leta upp inlägg där folk,( som du skriver) gör sig skyldiga till ”oskäligt underlåtande av att lämna klara och tydliga uppgifter.”? Är dessa personer man frågar om även dina anor? Är svaret nej på sista frågan förstår jag absolut inte varför du bryr dig?

246
Tips & idéer / Äldre inlägg (arkiv) till 01 december, 2010
« skrivet: 2010-03-25, 09:39 »
I rest my case. Tack båda för svar.
 
Mvh
 
Birgitta

247
Tips & idéer / Äldre inlägg (arkiv) till 01 december, 2010
« skrivet: 2010-03-24, 21:20 »
Och alla har vi våra rötter i Halland?

248
Tips & idéer / Äldre inlägg (arkiv) till 01 december, 2010
« skrivet: 2010-03-24, 13:42 »
Jag tycker att man kunde öppna en rubrik i anbytarforum där forskare och släktforskarföreningar kunde göra lite reklam för sina alster. Det kan ju inte röra sig om några massupplagor. Det är ju dessutom frivilligt om man vill köpa eller inte. De flesta släktforskarföreningar har väl ganska dålig ekonomi och om de kan göra sig en hacka för att överleva är vi ju alla hjälpta av. Det man kan diskutera vidare är vilka regler som skall finnas så inte rubriken används felaktigt.

249
Diverse / PLF:s databas (efterlysningar)
« skrivet: 2010-03-22, 12:12 »
Hej Susanne
 
Har du inte fått något svar tills i kväll så kan jag kolla upp det åt dig.
 
Mvh
 
Birgitta

250
Boktips / Boktips
« skrivet: 2010-03-17, 15:27 »
Nu är den beställd

251
Boktips / Boktips
« skrivet: 2010-03-16, 16:37 »
Tack för snabbt svar Michael då ringer jag till SVAR på stört
 
Stängde 16:30 så jag får ringa dem imorgon istället.
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2010-03-16 16:42)

252
Boktips / Boktips
« skrivet: 2010-03-16, 15:48 »
Hmmm nu har jag försökt hitta boken som Roger Axelsson tipsar om här ovan men det är stört omöjligt att hitta den på Riksarkivets sida. Någon som vet vart man kan köpa den?
 
Mvh
 
Birgitta

253
Boktips / Boktips
« skrivet: 2010-03-08, 18:42 »
Mycket bra Roger, den skall inhandlas snarast. Tack för informationen

254
Tack för klargörandet. Det gör inget att jag får vänta, den som väntar på något gott heter det ju

255
Skummade igenom fdf-filen som hastigast och det ser onekligen positivt ut för en fortsatt utgivning av DMS. Mycket bra och tack för informationen. Ser verkligen fram emot Södermanland 2:3 men jag antar att utgivningen inte sker 2010-11?

256
Roger  
 
Tack för svaret. Ja det ser jag nu att de levde under helt skilda århundrade. Det är ingen av er som vet vart man kan hitta brevet gällande gården i Hörtingerum som Birgitta fått ett öppet brev om? Jag antar att det är Gustaf I Registratur och att de sidor som SVAR skannat är samma som de olika banden som Roger hänvisar till i DMS Tjust? Jag har gått igenom hela 1551 på SVAR:s skannade material och det enda jag hittar gäller några gårdar eller tomter i Nyköping som Birgitta får.

257
Kaj
 
Tack för svaret. Då håller jag tummarna för ett positivt besked och hoppas att kanske Roger Axelsson eller någon annan kan svara på mina frågor.

258
Återkommer nu med lite funderingar gällande hustru Birgitta och gårdarna i Tjust osv. Vad jag kunnat läsa mig till i Smålands Handlingar noteras de gamla Blekhemsgodsen under Arv och Eget mellan åren 1545-1565, (vilket är så långt jag kollat). 1544 står gårdarna antecknade som Birger Nilssons (Grip) förläning. Eftersom gårdarna såldes av Anders Persson, Nils Bröms osv 1562 till Erik XIV är det ju konstigt att de mellan de år jag angivit ovan fortfarande står nämnda under Arv och Eget? Jag har hittat de båda breven där försäljningen 1562 och brevet från Gustaf Adolf gällande att Johan Skytte fick köpa tillbaka godsen 1612 i SmH 1614:10 s. 117, om man använder SVAR:s sidnumrering. Det finns tyvärr inga sidnummer i handlingarna. I brevet från 1562 nämns Thord och Erik Bengtsöner, kan man anta att dessa hade arvsrätt till gårdarna? Om de hade arvsrätt hur kunde då hustru Birgitta sälja gårdarna till drottning Margareta? I SmH 1552:13 står det ju att godsen ärvts av hustru Birgitta och hennes syskon efter deras föräldrar? I registret till DMS 4:5 s 591 står:
 
”Tord, se även mördare
-Bengtsson 166”
 
Tittar man då på mördare på s. 585 hänvisas man till Tord?  
 
Har jag fattat det rätt att det är Tord Bengtsson som var en mördare? Finns någon källa till dessa uppgifter? Vem hade han mördat?  Det låter ju spännande att det fanns 2 mördare i denna släkt. Det fanns ju även en systerson till Birgitta, Olof Scolemestare som dräpte en man: ”En systerson till fru Brita och kusin till Anders Målare, begick ett allvarligt brott. Denne man Olof Scolemestare, den förste kände skolmästaren i Nyköping var en hetlevrad man, som 1551 hade dräpt Matz Häss. Fru Brita och eventuellt även hennes son, Anders Målare, blev tvungna att gå till kungs och vädja om överinseende i ärendet”.
 
I DMS 4:5 s. 74 under Hörtingerum står ” 1551 Får Brita, Lars Anderssons änka, öppet brev av Gustaf I på den gård i H som hon givit sin son Erik Larsson och som var bland de gods hon tidigare sålt till kungen (GR 22 s, 195), detta brev kan jag inte hitta bland breven det året i GR, någon som kan tala om för mig vad som står i brevet eller tipsa mig om vilken sida det står på med SVAR:s sidnumrering? Med tanke på brevet borde ju gårdarna åter funnits i Birgittas ägo 1551 eftersom Hörtingerum är en av de gårdar som säljs till Erik XIV 1562.
 
Såg i någon annan diskussion att DMS inte är nerlagd? Är då DMS för Södermanland på gång igen?

259
Personuppgifter på hemsidor / Personuppgifter på hemsidor
« skrivet: 2010-01-17, 08:55 »
Hej igen Anita
 
Tack för snabbt svar, jag skall testa lite anor när jag kommer hem från jobbet. Jag håller fullständigt med dig när det gäller stöld av uppgifter.  
 
Mvh
 
Birgitta

260
Personuppgifter på hemsidor / Personuppgifter på hemsidor
« skrivet: 2010-01-17, 08:03 »
Hej Anita
 
En fråga, hur hittade du hemsidan? Tänkte jag skulle kolla om det finns någon hemsida med mina uppgifter.  
 
Mvh
 
Birgitta

261
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 24 augusti, 2010
« skrivet: 2009-11-30, 11:14 »
Tack Stefan för informationen. I det lilla häftet om Dörby kyrka, Dörby kyrka från medeltid till 1900-tal skrivet av Siv Blomquist-Linér som jag har står följande text under rubriken ”Försvunna gravhällar och epitafier” på sidan 24: ”På kyrkans norra vägg fanns familjen Ruthers målade epitafium från slutet av 1600-talet (enl Frigelius). Gravhällen över löjtnant Peter Ruther med hustru Elisabeth Spylhammar samt deras 10 barn fanns till år 1747 i koret. Den höggs 1702 och förutom föräldrarnas namn fanns barnens i 10 rutor med flickornas på den ena sidan och pojkarnas på den andra. Vid korets ombyggnad flyttades den ut för att tjänstgöra som trappsten vid ingången.”
Det blir trots namnen på barnen väldigt svårt att spåra Elisabeths anor. Visserligen finns två söner Peter som kan ha varit uppkallade efter Per/Petter Spilhammar men de kan lika gärna vara döpta efter fadern eller någon förfader till honom. Det finns ingen dotter med namnet Ingrid vilket det väl borde om Elisabeth var dotter till Per S och Ingrid? Ingrid förekommer både hos Anna S och systern Gunillas barn. Att det fanns släktband kan man kanske ana med tanke på att en del av namnen på Elisabeths barn är samma som hos Anna S, som Hans, Elisabeth, Beata fast Elisabeths dotter hette Beata Elisabeth och Annas hette Ebba Beata. Beata hette ju även systern till den rike tullinspektören i Kalmar. Nu finns ju inga födelse- dopböcker bevarade för Kalmar tidigare än 1701 men varken Elisabeth eller hennes make är någonsin vittne/fadder när något av Anna S och Daniel Kåhres barn döps 1694-1711.
   
Undrar vart epitafiet tog vägen?
 
Mvh
 
Birgitta

262
Jag tycker det står häradsdreng.
 
Mvh
 
Birgitta
 
(Meddelandet ändrat av nebulus 2009-11-19 11:24)

263
Kohre / Kåhre / Kohre / Kåhre
« skrivet: 2009-11-15, 14:44 »
Jättebra, tack för hjälpen Ulf. Undrar då bara vilken av gårdarna som finns på bilden om det är frälsegården eller skattegården. Skall se om det går att ta reda på detta.

264
26) Allmänt / önskan, Anbytarvärd
« skrivet: 2009-11-14, 13:02 »
Visst vore det bra om alla lade in en bild men så är ju tyvärr inte alltid fallet. Om man inte kan lägga in en bild eller vad det beror på vet jag inte. Förut skrev jag alltid bild finns i rubriken när jag behövde läshjälp, kanske något man kan ta upp igen?
 
Mvh
 
Birgitta

265
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 24 augusti, 2010
« skrivet: 2009-11-14, 12:57 »
Tack för tipset Stefan. Jag får söka efter uppgifter om denne Peter Kruse. Det som spökar är notisen när dottern Anna dör (afsomnade framlidne Westerviks köpman Daniel Kåhres efterlefvande hustru Anna Pehrsdotter Spilhammar, framl Majorens vid Östergöthlands Cavalleri Per Spilhammar och Wälb fru Ingrid Kruses dtr, källa: Genline ID 171.16.53400). Jag har förut fått höra att eftersom Per Spilhammars titel och kavalleri är fel så är troligtvis även uppgiften om Ingrids adelskap fel men så behöver det ju inte vara. Ok att man flera decennier senare inte har riktigt koll på vilken titel och vilket kavalleri Per S var verksam vid men att ta fel på om Ingrid var adlig eller inte låter lite mer långsökt tycker jag. Att man ville förfina sina anor lite köper jag inte heller. Daniel Kåhres mor var ju av belgisk adel, de Rees så nyttan med det förstår jag inte. Synd att ingen hade någon kommentar till om det var vanligt att även döttrar lade sig till med sin faders tillnamn vid denna tid.  
 
Gullan, Jo jag såg dina uppgifter på disbyt om att den Maria Lindebom som var verksam i Västervik inte kan vara rätt men kanske det är samma släkt eller vet du om det funnits flera olika släkter Lindebom? Har du förresten sett mitt inlägg under Kohre/Kåhre? Jag hittade en uppgift om när Daniel Kåhre köpte Överby och att jag hittade en Lars Spilhammar som vittne vid ett barndop i Kalmar? Kan ju vara den förmögne tullinspektören som vi letat efter.
 
Mvh
 
Birgitta

266
Förnamn - I / Ingrid
« skrivet: 2009-11-14, 12:45 »
Tack Olle
 
Då är det inte samma namn men jag har bestämt för mig att jag bland mina anor har en som ibland står nämnd som Ingrid och ibland som Ingeborg men att hitta henne nu när jag behöver det

267
Kohre / Kåhre / Kohre / Kåhre
« skrivet: 2009-11-13, 15:32 »
Lade in en bild under läshjälp som jag tycker är synd kommer försvinna där så jag skriver ett nytt inlägg om informationen jag fick där. Bilden är hämtad ur jordeboken SVAR: Länsstyrelsen i Kalmar län. Landskontorets arkiv, Jordeböcker, SE/VALA/01987/G III a, s. 96  
 

 
Inf(Infanteri) överstel. (överstelöjtnantens) beskällnings Hem (Hemman) fl: (förmedlat) till  
½ i Mt: (Mantal) 1683 Daniel Kåre kiöpt  
till Sk: (Skatte)efter Kongl Cam (Cammar) Coll (Collegie)  
Bref 14 Octob 1703 för 42 Dr (Daler)  
Silf.r mt
Tack för tydningshjälpen till Rune Johansson
 
Länk till sidan om Överbys ägarhistoria: http://www.overbygard.com/historia.html . Vad man kan konstatera är att ägarlängden inte kan stämma. Det står ” halva Överby (som 1679 förmedlats till ett ½ mantal) ikläddes vederlagets sämje - (dvs. skatte-) natur. Till följd härav rubricerades Överby skatte- och frälsehemman med ett kvarts mantal av vardera slaget.” Daniel Kåhre köpte ju ett ½ skattehemman och inte ett ¼ som det står i texten att Överby blev delat till. Enligt DMS 4:5 s. 160-161 och s. 182 fanns det på 1560-talet ett kronohemman och ett frälsehemman i Överby. Jag tror alltså att det hemman som Daniel Kåhre köpte halva av måste varit kronohemmanet som gjorts om till skattehemman och att kusinen Hans de Rees köpte ¼ av frälsehemmanet. Då stämmer det ju ganska bra med att den del av Överby som Kåhre köpte kan ha varit ett boställe för en överstelöjtnant inom infanteriet innan.

268
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 24 augusti, 2010
« skrivet: 2009-11-13, 15:22 »
Tack Stefan för informationen om Elisabeth Spilhammar. Peder Larsson Spilhammar och Ingrid Bengtsdotter Kruse var ju gifta redan 5/12 1653 enligt en domboksnotis. Det är ju 14 år mellan 1653 och 1667 när dottern Sara föddes så det kan ju ha fötts ett antal barn under denna tid. En jungfru Cherstin Spilhammar finns ju med som vittne vid ett dop i Sköllersta C:2 s. 5. Visst kan hon varit en syster till Anna Spilhammar men det man kan konstatera är att de enda två syskon som jag sett har haft någon kontakt så är det Anna och Gunilla som även hon flyttade till Västervik där hon gifte sig med en murgesäll Christian Fransson. Tyvärr försvinner paret sedan spårlöst efter deras gemensamma dotter dör endast 14 dagar gammal 1708-03-06, Törnsfall C:1 s. 271. Lite konstigt tycker jag att det är att ingen av dessa Spilhammar är med som dopvittnen hos varandra.
 
I en släktsammanställning som jag har i min ägo har jag nedan skrivit av det som står om 2 stycken damer Spilhammar som eventuellt kan ha varit systrar. Är alla Anders Spilhammars barn kartlagda eller kan dessa båda plus tullinspektören i Kalmar som troligtvis hette Lars Spilhammar varit barn i Anders Spilhammars första äktenskap?
 
Beata Spilhammar, gm Gabriel Fast, (son till kyrkoherden i Länna-Blidö  Johan Nicloali Fast (1630 -1678) o h hu Maria Lind(e)bom), student i Uppsala ”länge hemma hos sin moder och styvfadern Eric Lithowius här i Länna prästgård till dess han kom att gifta sig med sin broder Nicolai Fasts svägerska Beata Spilhammar, men strax därpå reste han bort över sjön till Holland varest han hade en rik och förnäm morbroder Lindbom vid namn och sedan hörde man icke mera av honom”. (Ur avskrift av brev från kanslipresidenten Claes Ekeblad m. fl. till envoyen greve von D?ben 27. Febr 1764, Moscovitica 347, RA). Efter mannens avfärd födde Beata omkr. 1689 sonen Johan Gabriel Fast (Se 1.4.1. UC:s reg över Fastsläkten.) ”Johan Gabriel kallades Johan efter farfadern och Gabriel efter fadern. Pilten blev med sin moder hos farmodern i Länna prästgård, väl uppfödd ifrån år 1689-1699 då farmodern, som nu var änka andra gången skulle flytta. Så reste modern (Beata Spilhammar till sin bror uti Kalmar som var förmögen tullinspektor Spilhammar”. (Ur avskrift av brev från kanslipresidenten Claes Ekeblad m. fl. till envoyen greve von D?ben 27. Febr 1764, Moscovitica 347, RA).
 
Ingebor Spilhammar (begr. 1698 3/6 i Lidingö kyrka) (Verser t o öv. Enskilda. KB) G m kyrkoherden i Danderyd-Lidingö Nils Fast. (d. 1717) i hans 1:a gifte. (Se UC:s Fastutredning 1.1.). Efterlämnar små barn. Obs att det gamla herdaminnet nog har felaktiga uppgifter. Förmodligen syster till Beata Spilhammar, som var gm Nils Fasts yngre bror Gabriel Fast.
 
Undrar om det går att få tag i brevet till envoyen greve von D?ben och vilken anledningen är till att detta brev skrevs? Maria Lind(e)bom är det någon som känner till om hon har något med släkten Lind(e)bom i Västervik att göra? Det fanns ju en Maria Lindebom som gifte sig med Eric de Rees 17120729, Västervik C:2 s. 29 och var änka efter Peter Bauman men hon måste varit yngre. En sista fundering jag har gäller Ingrid Bengtsdotter Kruse eller Ingeri Banctzdotter Krwse som det står på gravstenen. Om Kruse var ett tillnamn som hennes far använde hur vanligt var det att även en dotter använde samma tillnamn vid denna tid?

269
Förnamn - I / Ingrid
« skrivet: 2009-11-13, 14:11 »
Är Ingrid och Ingeborg samma namn?
 
Mvh
 
Birgitta

270
Hej och tack igen. Det var alltså skatt som Kåhre fick betala. Det som lurade mig att tro att det gällde fordringen av dessa hästar var ett gammalt inlägg på anbytarforum men när jag tittar igen står det faktiskt fodring av hästar så det är ju en annan sak. Länken till sidan jag skrev om i mitt förra inlägg är denna: http://www.overbygard.com/historia.html . Vad man kan konstatera är att ägarlängden inte kan stämma. Det står ” halva Överby (som 1679 förmedlats till ett ½ mantal) ikläddes vederlagets sämje - (dvs. skatte-) natur. Till följd härav rubricerades Överby skatte- och frälsehemman med ett kvarts mantal av vardera slaget.” Daniel Kåhre köpte ju ett ½ skattehemman och inte ett ¼ som det står i texten att Överby blev delat till. Enligt DMS 4:5 s. 160-161 och s. 182 fanns det på 1560-talet ett kronohemman och ett frälsehemman i Överby. Jag tror alltså att det hemman som Daniel Kåhre köpte halva av måste varit kronohemmanet som gjorts om till skattehemman och att kusinen Hans de Rees köpte ¼ av frälsehemmanet. Då stämmer det ju ganska bra med att den del av Överby som Kåhre köpte kan ha varit ett boställe för en överstelöjtnant inom infanteriet innan.  
 
Mvh
 
Birgitta

271
Tack så mycket för hjälpen. Betyder detta att Överby var ett hemman för en överstelöjtnant inom Infanteriet 1683 innan det blev skatte som Daniel Kåhre som var visitör vid tullen köpte det 1703? Det står ju något om 8 åhrliga hästar och 4 kungshästar, betyder det att Daniel Kåhre hade hand om dessa 12 hästar eller hade han hand om utfodringen av dem plus rustning för ryttare? Det skall finnas en sida på nätet där ägarhistoriken över Överby finns med men den kan jag inte hitta nu. Om jag kommer ihåg rätt så var det ett enligt denna sida ett halvt frälsehemman som delades mitt itu och där ena halvan förblev frälse och den andra blev skatte. Frälsedelen tror jag om jag har släktförhållandena rätt i huvudet, (sitter på jobbet) ägdes av Daniel Kåhres kusin Hans de Rees.
 
Mvh
 
Birgitta

272
Myresjö / Myresjö födelsebok 17171201
« skrivet: 2009-11-08, 14:44 »
Den 1 december föddes Olofs barn i Myresiö by christnades 8 hujus kallades Maria. Fadder Jöns Nilsson, Anders.
 
Mvh
 
Birgitta

273
Lite kan jag läsa själv: till 1/2 mantal 1683 Daniel Kåhre kiöpt till skatte efter kong cam coll bref 14 octob 1703 för 42 ? silvermynt.
 
På den nedre bilden kan jag läsa att det i den översta kolumnen står summa silvermynt och i den nedersta kolumen 1718 åhrs jordeb.
 
Hoppas någon kan hjälpa mig med resten
 
Mvh
 
Birgitta

274
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 24 augusti, 2010
« skrivet: 2009-11-07, 22:09 »
Hej Maj-Brith
 
Tack för kramen, du får en tillbaka. Under läshjälp har jag lagt in en bild som jag tog innan jag åkte till jobbet ikväll som är hämtad ur jordeböckerna för Kalmar Län. På denna bild kan jag inte läsa allt men så mycket ser jag att Daniel Kåhre köpte Överby enligt ett brev daterat den 14 oktober 1703. Det tror jag ingen tagit upp förut?
 
Mvh
 
Birgitta

275
På SVAR: Länsstyrelsen i Kalmar län. Landskontorets arkiv, Jordeböcker, SE/VALA/01987/G III a, s. 96 är nedanstående bild hämtad. Någon som kan hjälpa mig tyda vad det står?
 

 
 
Nästa bild är hämtad urLänsstyrelsen i Kalmar län. Landskontorets arkiv, Handlingar rörande skatteköp,SE/VALA/01987/G VII b, s. 9 och där undrar jag vad som står i kolumnerna?  
 

276
Madesjö / Äldre inlägg (arkiv) till 07 november, 2009
« skrivet: 2009-11-06, 18:37 »
Jag vet inte om det är samma som skänkte pengar men det är i alla fall samma som blev hotad av Olaus Bethenius. Jag vet inte om ni som söker efter majoren på Stora Ebbehult har sett detta från Madesjöskivan, Bäckebo: Just detta år 1571 fick Håkan Hermodsson i S. Bäckebo en son, som fick namnet Sven. Det var den blivande ”majoren på Ebbehult”, som med tiden skulle bli Madesjö sockens största son. Håkan Hermodsson bodde kvar i Bäckebo ännu några år. Han omtalades ännu 1576 men har sannolikt dött kort tid därefter. Vart sonen tog vägen efter Håkans död är ej känt. Sannolikt växte han upp hos någon av farbröderna, t.ex. Karl Hermodsson på Ebbehult. Redan 1586 tycks han ha tagit värvning. Han står då upptagen i knektrullan för S. Möre. Enligt samma text bodde fadern Hermod i Ebbehult och var rotemästare 1546.
 
I texten om Lilla Madesjö står Namnet Hermod förekommer endast inom Ebbehult- släkten. Hittade dessutom en ogift Eskil som brukade Desemåla 1633 som kanske kan vara intressant.  Tyvärr nämns han inte från 1644 så vart han tar vägen vet jag inte.
 
Mvh
 
Birgitta
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2009-11-06 19:07)
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2009-11-06 19:31)

277
Madesjö / Äldre inlägg (arkiv) till 07 november, 2009
« skrivet: 2009-11-06, 12:01 »
Göran
 
Den av dig eftersökte Eschillus Petri var inte brorson till khd Petrus Magni Stolpes hustru Karin Eskilsdotter utan mer troligt hennes son. Han var enligt Kalmar stifts herdaminnen del 3 student i Åbo 1642, d. som student.  
 
Mvh
 
Birgitta

278
Vissefjärda / Äldre inlägg (arkiv) till 28 januari, 2010
« skrivet: 2009-11-06, 11:14 »
Göran
 
Satt på jobbet och försökte tyda notisen. Bilden är ju så liten så det är lätt att ta misste. jag köper helt klart din tydning Karamåla.
 
Mvh
 
Birgitta

279
Stolpe / Stolpe
« skrivet: 2009-11-05, 20:41 »
Göran
 
Enligt Kalmar Stifts Herdaminnen del 3 var den av dig eftersökte Eschillus Petri student i Åbo 1642 och dog som student, tyvärr står det inte vilket år han dog. Hela historien där Eschillus blev hotad av Olaus Bethenius finns däremot med.

280
Vissefjärda / Äldre inlägg (arkiv) till 28 januari, 2010
« skrivet: 2009-11-04, 14:55 »
Håkan Pärssons barn i Lummemåla Caisa ser det ut som.
 
Mvh
 
Birgitta

281
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 24 augusti, 2010
« skrivet: 2009-11-04, 14:50 »
Det fanns ju även en Elisabeth Spilhammar d. 1724 gift med Peter Ruther i Kalmar. Paret begrovs med sina barn i Dörby kyrka. Deras gravsten blev senare utflyttad och användes som trappsten. Denne Elisabeth S vet jag inte heller hur hon passar in i släkten Spilhammar.
 
Mvh
 
Birgitta

282
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 24 augusti, 2010
« skrivet: 2009-11-03, 20:38 »
Mantalslängderna gav inget eftersom det finns en besvärande lucka mellan 1689-1726. När det gäller Beata Spilhammar födde hon omkring 1689 sonen Johan Gabriel Fast. Vad jag förstår var han det enda barn hon fick. Om detta kan säga något om vilken generation dessa båda tillhörde skall jag låta vara osagt men mycket talar väl för att de kan tillhört samma genration som Anna Spilhammar f. 1668. Ett giftermål 1721 låter då väldigt sent om det skall vara samma personer. Det tyder på en yngre Lars S tycker jag. Det är inte lätt med tanke på att Lars tydligen var ett väldigt populärt namn i denna släkt.

283
Hittade 2 notiser mantalslängderna för Kalmar stad 1727 på s. 27 Sven Kraak som tillhörde artilleristaten nämns ovan men känner ni även till Israel Kraak som nämns under tygkompaniet? Lägger in 2 bilder på detta. Ser ut som om Israel var timmerman.
 
Mhv
 
Birgitta
 

 

 
Meddelandet ändrat av Nebulus 2009-11-03 19:28

284
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 03 november, 2009
« skrivet: 2009-11-03, 11:06 »
Jag vet faktiskt inte om det är samma person. Jag tänkte kolla vidare i födelseböckerna om jag kan hitta några fler uppgifter men även kolla mantalslängderna om de kan ge något. Nu har jag i alla fall ett specifikt år som jag vet att han fanns i Kalmar. Hans syster Beata Spilhammar skall enligt samma släktsammanställning rest till sin bror i Kalmar 1699.  
 
Mvh
 
Birgitta

285
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 03 november, 2009
« skrivet: 2009-11-02, 19:38 »
Jag har i en släktsammanställning över släkten Spilhammar fått en uppgift om att det i Kalmar skall ha bott en rik tullinspektör Spilhammar. Jag har letat i flera år i alla möjliga källor men inte sett ett spår efter honom. Nu sitter jag och letar efter en annan notis för att försöka hjälpa till med uppgifter åt andra släktforskare när jag fullkomligt snubblar över den så eftersökte Spilhammar. Han hette Lars Spilhammar och var vittne vid ett dop i Kalmar den 6 augusti 1701, Kalmar stf C:1 s. 14.  
 
Mhv
 
Birgitta

286
Stolpe / Stolpe
« skrivet: 2009-11-02, 19:16 »
Gick inte lägga in 3 bilder så den sista på Magnus P. Stolpe kommer här:
 
Mvh
 
Birgitta
 

287
Stolpe / Stolpe
« skrivet: 2009-11-02, 19:13 »
Jag har hittat 3 personer med namnet Stolpe som jag lägger in bilder på. Någon som vet vilken/vilka släkter Anders Stolpe och Johannes Nicolai Stolpe tillhörde? Magnus P. Stolpe är väl son till Petrus M. Stolpe och Margareta Anandra. Jag såg också att en syster till Magnus P. Stolpe var gift med en Daniel Lång och hon hette Rebecka Stolpe. Bilderna och källan till mina uppgifter är Kalmar Nation och Smålands Nation.  
 
Mvh  
 
Birgitta
 

 

288
Bräkne-Hoby / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-11-02
« skrivet: 2009-11-02, 18:34 »
Tack för hjälpen Helene
 
Jag tittade på 1741 eftersom jag trodde att Gösta kanske i hastigheten vänt på siffrorna. Kollade även 1742 och 1743 men inget där så då gav jag upp. Ja, ja sånt som händer. Hur som haver så tolkar även jag faderns namn till Torkel.
 
Mvh
 
Birgitta

289
Bräkne-Hoby / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-11-02
« skrivet: 2009-11-02, 16:49 »
Gösta
 
Om du kan ange vilken födelsebok och sida födelsenotisen finns så vi som inte har Genline kan hjälpa till. Du skriver att barnet döptes 1714? Men om Botil blev änka kort efter Måns födelse 1714 borde hon väl gift sig bra mycket tidigare än 1743 eller?
 
Mvh
 
Birgitta

290
Westerling / Äldre inlägg (arkiv) till 01 november, 2009
« skrivet: 2009-11-01, 12:59 »
Kan det vara Lars Hermans hustru som den 30 novmeber 1690 skänker pengar för sin kyrkogång, Madesjö C:1 s. 719, (AD-online)? Ser ut som om hon hette Adelina i så fall, jag är säker på att det står Idehult men är det lilla eller stora Idehult??
 
Mvh
 
Birgitta

291
02 Arkivväsende / Medeltida arkiv
« skrivet: 2009-10-28, 18:47 »
Kaj
 
Nu blev jag grymt besviken. Jag trodde i min enfald att man satte av tillräckligt med pengar så att projekt som är påbörjade skulle kunna slutföras. Hoppas man tar sitt förnuft tillfånga.

292
02 Arkivväsende / Medeltida arkiv
« skrivet: 2009-10-28, 17:12 »
Men Kaj
 
Jag hoppas innerligt att pengar finns avsatt för den del av DMS som jag vet att du håller på med (Nyköping osv) eller är den nedlagd den också?

293
Madesjö / Äldre inlägg (arkiv) till 28 oktober, 2009
« skrivet: 2009-10-26, 19:57 »
Göran  
Roade mig med att kolla om någon på Disbyt forskade på någon Sven Håkansson i Madesjö. Det finns en Sven Håkansson Krååk f. 1570 och d. 1663. Är det rätt person så finns hans far och farfar noterad men tyvärr ingen maka till Sven. Är det rätt person? Om det är rätt man så skänker hans änka pengar till kyrkan 1663, Madesjö C:1 s. 479. Orten i födelsenotisen i Furby C:1 s. 155 kan jag inte tyda men det ser ut som om det börjar på S eller möjligtvis ett slarvigt skrivet D. Zachris nämns åter på sidan 157 i samma födelsebok och då ser det ut som om han kom från Furuby.  
 
Mvh
 
Birgitta
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2009-10-26 20:27)
 
Detta inlägg har flyttats från Förlösa
Mod Småland

294
Madesjö / Äldre inlägg (arkiv) till 28 oktober, 2009
« skrivet: 2009-10-25, 20:24 »
I Princip skulle ju faktiskt Eschillus kunnat vara en bror till Petrus Eschilli och Katarina Eskilsdotter . Om uppgifterna stämmer att Petrus Eschilli hade 10 barn kunde väl fadern haft fler än de 4 som är kända. Eschillus som skänker pengar i Madesjö 1652 behöver ju faktiskt inte varit kyrkoherde eller vad han nu var i Kalmar län. Han kan dessutom lagt till ytterligare ett namn som exempelvis Petrus och Katarinas bror Ezechiel Eschilli gjorde. Han var kyrkoherde i Löt på Öland och står nämnd Ezechiel Eschilli Moringius enligt herdaminnet. Hur släktskapet mellan Sven och Jeremias Håkanssöner Kraak ser ut vet jag inte. Jag känner inte heller till om Sven Håkanssons hustrus namn är känt. Hittar jag något om dessa frågor återkommer jag. På tal om Aron Petri Stolpe så såg jag i Madesjö kyrkobok att fadern Petrus Magni där inte skrev sig själv som Petrus Magni Stolpe utan endast Petrus Magni. Undrar vart uppgiften om att han skrev sig som Petrus Magni Stolpe kommer ifrån?
 
Mvh
 
Birgitta
 
Detta inlägg är flyttat från Förlösa
Mod Småland

295
Madesjö / Äldre inlägg (arkiv) till 28 oktober, 2009
« skrivet: 2009-10-25, 16:39 »
Ok då är jag med och har sett notisen. Kyrkoherde i Madesjö vid denna tid var ju Aron Petri Stolpe. Kan det inte vara så att denne Dnus Eschillus endast var på besök i Madesjö? Jag har tittat i mantalslängden för 1652 men hittar ingen Eschillus i Madesjö. Jag kan kolla fler år om du vill? Såg i räkenskaperna som du nämner att en av mina anors bror som bodde i Kalmar skänkte pengar till kyrkan i Madesjö så besökande skänkte definitivt pengar. Om jag fattat det rätt så var Petrus Eschilli först kyrkoherde i Förlösa fram till 1614 och resterande år mellan 1614-1651 var han kyrkoherde i Åby.  
 
Mvh
 
Birgitta
 
Detta inlägg är flyttat från Förlösa
Mod Småland

296
Förlösa / Äldre inlägg (arkiv) till 23 september, 2010
« skrivet: 2009-10-25, 13:03 »
Göran
 
Nu vet jag inte hur väl uppgifterna stämmer men på denna sidan finns upptaget en hel del kyrkoherdar:  
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_kyrkoherdar_i_V%C3%A4xj%C3%B6_stift
 
Vad jag kan läsa så har det inte funnits någon kyrkoherde Eschillus i Madesjö? Årtalet Eschillius nämns i räkenskaperna skall det vara 1552 eller 1652?

297
Förlösa / Äldre inlägg (arkiv) till 23 september, 2010
« skrivet: 2009-10-24, 22:06 »
Tyvärr ingen Eskil Krak/Kraak men det verkar som om det fanns 2 Jeremias Kraak/Krak i Kalmar för inte är det väl hattmakaren som helt plötsligt står som sergeant 1741? Nu har jag inte de allra senaste versionerna av PLF-skivorna så det kan ju kommit till en del i senare versioner.  
 
Krak, Jeremias
 
Graf, Margaretha
Jungfru
 
Vigda 9/8 1741 i Kalmar Stadsf (H)
 
Övriga uppgifter
Församlingskod: 088001
--------------
Källa: Kalmar Stadsfs C/E I:X
 
Normerade begrepp:
Kvinnans förnamn: Margareta
 
Graf, Margareta
Hustru
 
Död 30/12 1741 i Kalmar Stadsf (H)
 
Anförvanter
Jeremias Krak, Sergea
 
Övriga uppgifter
Församlingskod: 088001
--------------
Källa: Kalmar Stadsfs C E I:X
 
Det fanns dessutom en soldat Magnus Krak i Åby socken som fick 2 barn 1746 och 1749 men han kanske inte är intressant?
 
Mvh
 
Birgitta

298
Förlösa / Äldre inlägg (arkiv) till 23 september, 2010
« skrivet: 2009-10-24, 20:19 »
Men då borde väl inte barn till Petrus heta Eschilli utan någon latinisering av Petrus istället? Specialist på Öland vet jag inte om jag är men många av mina anor kommer därifrån. Jag har ingen ana från Långlöt men har kollat lite i de källor jag har samlat på mig. I PLF:s databas nämns 3 personer med namnet Kraak men dessa dog 1815 i Himmelsberga, Långlöt. I Kalmar och Kalmarbor under 1600-talet av Gunnar Håkansson nämns en Jeremias Kraak men det har ju redan några tagit upp i tidigare diskussioner. I Det medeltida Sverige nämns faktiskt en Mats Krak i Greby på s. 136 ”1360 är Sven Jacobsson, ”Vessing”, Mats Krak och Sverker i G fastar på Slättbo häradsting (DS 6325a).” Om denne Mats har någon anknytning till de Kraak som diskuteras är väl oklart men det är i alla fall en rätt tidig notering av namnet som kanske inte var känd tidigare?
 
Mvh
 
Birgitta

299
Förlösa / Äldre inlägg (arkiv) till 24 oktober, 2009
« skrivet: 2009-10-23, 01:04 »
Jag tittade på hemsidan du länkar till och undrar varför barnen till Petrus Eschilli har så olika namn? Varför heter exempelvis en del av barnen Eschilli? Är inte det en latinisering av Eskilsson?
 
Mvh
 
Birgitta

300
Traryd / Traryd C:2 """"sidan"""" 24 Daniel Nilsson
« skrivet: 2009-10-21, 19:38 »
Dansson kan jag köpa, verkar dessutom varit ett vanligt namn i just Tryseum.
 
Mvh
 
Birgitta

301
Traryd / Traryd C:2 """"sidan"""" 24 Daniel Nilsson
« skrivet: 2009-10-21, 14:47 »
Jag satt på jobbet utan tillgång till ArkivDigital så jag hade inga andra notiser att jämföra med. Ett sådant S har jag aldrig sett förut, ser mer ut som ett litet d men jag ger mig självklart.
 
Såg nu att det ligger en fråga från samma sida i födelseboken under denna fråga där modern heter Svensdotter, det s:et ser inte alls ut som detta.  
 
Mvh
 
Birgitta
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2009-10-21 14:53)

302
Traryd / Traryd C:2 """"sidan"""" 24 Daniel Nilsson
« skrivet: 2009-10-21, 06:05 »
Ser ut som Danielsson och Gunnarsdotter tycker jag.
 
Mvh
 
Birgitta

303
Sturkö / Sturkö Födelsebok 1731
« skrivet: 2009-10-17, 16:08 »
Hej Christer, det gör jag så gärna.
 
Mvh
 
Birgitta

304
Ramdala / Ramdala Vigsel 1699
« skrivet: 2009-10-17, 16:07 »
Pärlan det var ett vackert namn. Jag hjälper gärna till om jag kan och lär mig ju själv under tiden.
 
Trevlig helg
 
Birgitta

305
Ramdala / Ramdala Vigsel 1699
« skrivet: 2009-10-17, 12:50 »
Christer
 
Om du kollar på notisen längst ned på den vänstra sidan av uppslaget, s. 94 står det första stora böndagen, vilket enligt Nordisk kalender var den 14/5. Den 3e söndagen efter påsk bli enligt samma kalender den 1/5. Den 30/5 var 3e dag efter pingst.
 
Mvh
 
Birgitta

306
Sturkö / Sturkö Födelsebok 1731
« skrivet: 2009-10-17, 12:34 »
Christer
 
Andra söndagen efter trettondagen blir den 16 januari 1732.
 
Mvh
 
Birgitta

307
Sturkö / Sturkö Födelsebok 1731
« skrivet: 2009-10-15, 16:57 »
Inte riktigt säker men tror att det står Sven Åkes (Åkessons) barn vid namn Bengta. modern heter i alla fall Kerstin Pärsdotter, datum och år kan jag kolla när jag kommer hem ikväll om ingen annan svarat.
 
Mvh
 
Birgitta

308
04) Äldre inlägg 1998-2003 / Västervik, dopnotis 1684
« skrivet: 2009-10-06, 19:19 »
Gammal fråga som kanske kan aktualiseras igen med hjälp av en bättre bild.
 

 
Mvh
 
Birgitta
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2009-10-06 19:20)

309
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Är vi släkt?
« skrivet: 2009-09-29, 13:30 »
Ylva
 
Jag skickar lite uppgifter till dig när jag kommer hem ikväll.
 
Birgitta

310
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Är vi släkt?
« skrivet: 2009-09-29, 08:45 »
Nej inte mer än att de utvandrade och återvände.

311
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Är vi släkt?
« skrivet: 2009-09-28, 19:38 »
Ylva
 
Vad vill du veta? Gotthard Nilsson var en av mina farmors bröder så en del uppgifter bakåt i tiden har jag. Tyvärr
har jag inte forskat något på Gotthards maka eller deras barn.
 
Ps: Kolla sedan under ditt inlägg som rör Öland så har jag svarat dig där också;-)
 
Mvh
 
Birgitta

312
Ölandsforskning / Ölandsforskning
« skrivet: 2009-09-28, 19:30 »
Ylva  
 
Nedan har jag hittat lite uppgifter åt dig. Jag hittade Ester Amalias födelsenotis i Böda C:5 s. 288. Tydligen var Ester Amalia tvilling men hennes syster var dödfödd. Enligt hfl AI:4 s. 268 var fadern Johan Nilsson skeppare och född den 6 februari 1857 i Böda (H). Du skriver att du har bra koll på Johanna Katarina då vet du nog att hon var född i Stafby, Uppsala län och att det även fanns en son Ernst Gustaf Martin f. den 3 mars 1884 i sin mors hemsocken. Paret gifte sig den 19 oktober 1888. Lägger in dotterns och Johans födelseuppgifter hämtade från PLF-skiva 4.
 
Ester Amalia
Född 20/4 1891 i Norrböda, Böda (H)
 
Far
Nilsson, Johan
Skepp., 34 År
 
Mor
Nilsson, Johanna Katarina
28 År
Norrböda
 
Tidigare finns Tvilling barn
Källa: Böda C:5
 
Johan
Född 6/2 1857 i Hunderum Nr. 1, Böda (H)
 
Far
Persson, Nils
Torp.
 
Mor
Persdtr., Christina Catharina
39 år
Hunderum Nr. 1
 
Övriga uppgifter
Församlingskod: 088513
Källa: Böda C:3
 
Mvh
 
Birgitta

313
Rees, de / Äldre inlägg (arkiv) till 23 september, 2009
« skrivet: 2009-09-23, 19:08 »
Hej Carola
 
Jag vore mycket tacksam om du hade lust att kolla om det finns någon bouppteckning efter Catharina de Rees d. 1719-03-06 som först var gift med Nils Jonsson Kohre/Kåre och omgift med Berge Persson.
 
Mvh
 
Birgitta

314
Glömminge / Äldre inlägg (arkiv) till 11 februari, 2011
« skrivet: 2009-09-23, 10:24 »
Tack för hjälpen Chris.
 
Mvh
 
Birgitta

315
Glömminge / Äldre inlägg (arkiv) till 11 februari, 2011
« skrivet: 2009-09-22, 21:11 »
Sorry I am not that familiar with what Öland can offer regarding possibilities to study church records there. Maybe you could try Kalmar head library on address Tullslätten 4 or Kalmar Genealogiska Förenings premises on Ståthållaregatan 52 A, in the basement. But I did find some new things that may be of interest for you. In Glömminge hfl AI:7 page 219 you can find the family of Anders Johan Jonsson together with his wife Ingrid Stina Jonsdotter Törnberg not Tornberg. Anders Johan was born 25 april 1843 in Kvigerälla, Glömminge parish and his wife Ingrid Stina was born 16 march 1840 in Ryd Glömminge parish. The couple were married 16 july 1867.  
Here is Ingrid Stinas parents:
Ingrid Stina
Född 16/3 1840 i Ryd, Glömminge (H)
Far
Törnberg, Jonas
Inhyses
Mor
Andersdotter, Kerstin
47 år
Ryd
Källa: Glömminge C:3    
And Anders Johans parents
Anders Johan
Född 25/4 1843 i Kvigerälla, Glömminge (H)
 
Far
Jonsson, Jonas
Bonde
Mor
Andersdotter, Brita Lisa
33 år
Kvigerälla
Källa: Glömminge C:3
 
Birgitta

316
Linneryd / Linneryd
« skrivet: 2009-09-22, 19:58 »
Bra Åke att du hittade honom. I Hfl Linneryd AI:4 s. 972 (ArkivDigitals sidnumrering) eller s. 974 om man följder bokens sidnumrering nämns Jöran Ericsson med hustru Helena och dottern Kerstin.
 
Mvh
 
Birgitta

317
Rees, de / Äldre inlägg (arkiv) till 23 september, 2009
« skrivet: 2009-09-22, 14:45 »
Hej Carola
 
Ja det var ett tag sedan men det gör inget. Lite har jag hittat själv genom åren så detta kan jag bidra med. Anna de Rees dog 1705-09-29, Kalmar sf C:1 s. 457. Jo det står borgmästarens son där sammastädes. Västervik C:2 s. 14. Nu har jag även hittat Catharina de Rees och Petter Eckners vigselnotis i Västervik C:1 s. 76 och visst står det Rådman Johan de Rees men det står ett par krumelurer mellan rådman och Johan som ser ut som Jr eller något som jag inte vet vad det betyder. Inte kan det väl betyda junior? Tack för dina uppgifter då blev mina lite mer kompletta. Vart hittar du bouppteckningar efter de Rees och vilka ur släkten menar du då?
 
Mvh
Birgitta

318
Glömminge / Äldre inlägg (arkiv) till 11 februari, 2011
« skrivet: 2009-09-21, 21:02 »
Hi Joel
 
This is what I found in the church records regarding Emma Andersson and her husband Daniel Gottfried Andersson. In the first picture you can see that Emma Christina Elsa Andersdotter was born Jan 31 1868 and baptized febr 6 1868. Her parents were Anders Johan Jonsson and Ingrid Stina Jonsdotter, 27 years old from Ryd, Glömminge parish Stina is short for Christina. Maybe she changed her fatherâEUR(TM)s name to Tornburg later in life? Glömminge C:4
And in the second picture that Daniel Gothfrid was born Apr 26 1863 and baptized may 1 1868. His parents were farmer: Andreas Andersson and Christina Maria Danielsdotter, 29 years old from Ryd, Glömminge parish. Glömminge C:4
 

 

 
Regards
 
Birgitta

319
Linneryd / Linneryd
« skrivet: 2009-09-21, 19:57 »
Jag tycker det står Jonas Andersson och troligtvis är det väl han som nämns i Linneryd hfl AI:4 på sidan 56, bild 37, (ArkivDigitals numrering) men sin hustru Elin och deras barn. Skulle kunna tänka mig att Elin var dotter till Erik Andersson. Det ser ut som om Jonas Anderssons namn är ditskrivet senare än övriga i notisen som du hänvisar till.  
 
Mvh
 
Birgitta

320
Datorprogram (för släktforskning) / IPhone
« skrivet: 2009-09-20, 21:18 »
Hej Benny
 
Ok då vet jag, tack för svaret.

321
Rödeby / Rödeby hfl 1755-1776
« skrivet: 2009-09-20, 21:14 »
Hej Christer
 
Den ene sonen heter Nils som är 17 år gammal och andre sonen heter Jon och är 15 år. Längst ner står pigan Anna Bengtsdotter.
 
Mvh
 
Birgitta

322
Jag använder MinSläkt. När jag har fått uppgifter från någon person skriver jag denne som källa precis som en del av er gör. När jag sedan letat reda på notisen för att kontrollera den så skriver jag in källan tex Hällaryd C:4 s. 136. Jag kopierar namnet på den person jag fått uppgiften av från början och klistrar in det i rutan noteringar precis under primärkällan. Jag vet då att jag först fått uppgiften från någon annan och sedan kollat upp det och fört in primärkällan. En samvetsfråga: Hur gör ni andra när det gäller uppgifter man sett på exempelvis Disbyt? Oftast står ju endast ett årtal. Visserligen kan ett årtal bespara mig en del letande men jag får ju ändå leta reda på exakt datum och skriva in primärkällan. Vem skall man då skriva in som den som tagit fram uppgiften?
 
Mvh
 
Birgitta

323
Datorprogram (för släktforskning) / IPhone
« skrivet: 2009-09-19, 21:49 »
Hej
 
En kort fråga bara, de appar som ni nämner fungerar de även till Ipod Touch?
 
Mvh
 
Birgitta

324
Ekeby / Ekeby C:1 födda 1792
« skrivet: 2009-09-08, 08:35 »
Min grekiska arbetskamrat resonerade likadant som Mikael Persson i hans inlägg ovan att första bokstaven i andra ordet uttalas 'thing' och att det närmaste man kunde komma var att det står Tingsten. Det kanske vore idé att söka efter en överste Tingsten?
 
Nu är mina kunskaper i den militära befordringsgången lika med noll men hittade följande på Wikipedia
 
Tingsten, släkt från Jönköpings län.
 
Äldsta stamfader är bonden Måns Nilsson (? 1789) i Borsebo, Ingatorps socken, vars son korpral Peter Månsson Tingsten (1772-1851) antog släktnamnet 1791 då han blev soldat nr 10 på Tingstad i Edhult. Till släkten hör statsrådet Lars Tingsten (1857-1937) och statsvetaren och publicisten Herbert Tingsten (1896-1973).
 
Hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Tingsten
 
Kanske värt att kolla upp.
 
 
Mvh
 
Birgitta
 
(Meddelandet ändrat av nebulus 2009-09-08 09:09)

325
Ekeby / Ekeby C:1 födda 1792
« skrivet: 2009-09-07, 08:15 »
Hej igen
 
Första namnet kunde inte min kamrat tyda och hon är osäker på om det ens är grekiska. Det andra namnet kan man med lite fantasi få till Tingsfelt. Hoppas detta löser problemet?
 
Mvh
 
Birgitta

326
Ekeby / Ekeby C:1 födda 1792
« skrivet: 2009-09-06, 19:24 »
Har ingen svarat tills imorgon kan jag fråga 2 jobbarkompisar som är greker om de kan läsa vad som står. Återkommer i så fall.
 
Mvh
 
Birgitta

327
Nydala / Nydala (F) GID 1117.13.50100 Andreas födelse
« skrivet: 2009-09-05, 19:17 »
Vilken är källan till notisen? För oss som inte använder Genline säger ett GIDnr ingenting.
 
Mvh
 
Birgitta

328
Alltid bra att få lära sig något nytt, tack för det. Jo jag såg att det stod olika namn på min ana i dödsnotiserna i Hobys och Backaryds kyrkböcker, därav mitt inlägg om detta. Bra även att få en bror och en far till min ana för dessa saknade jag innan.

329
Ok då vet jag att jag har rätt socken på Årsjömåla, tack för det. När det gäller Per Månsson står det inte Månsson i hans dödsnotis i Bräkne-Hoby dödbok, Bräkne-Hoby C:2 s. 137. Det står Mason vilket jag tolkar till Matsson. Det är väl honom som följande mål handlar om?
 
Ur Bräkne Härads dombok:
 
1687-04-01:  
Kronobefallningsman Johan Seth kärar Gumme Karlsson och Per Matsson i Årsjömåla, vilka brukar tillsammans 1/3 hemman, förmenades en av dem bör träda utav gården efter konungens plakat. Och såsom Gumme Karlsson är en gammal man vill han sin part avstå till sin broders son Jöns Jönsson, vilken hade sitt arv därinne och tillåtas bruka 1/8 hemmanet så länge den gamle mannen lever, på det han sin gamle farbroder med dess hustru som är över 70 år gamla försörja må, och sedan Per Matsson närmst inlösa hemmanet.
 
Jag trodde nog att du resonerade Sissas ålder på det vis du skriver men var tvungen att få det bekräftat. Tack för det

330
Torhamn / Torhamn Födelseboken 1721
« skrivet: 2009-08-20, 20:21 »
Svensson men barnet var dödfött, en son.
 
Mvh
 
Birgitta

331
Hej Kjell
 
Aj, aj jag blandade ihop mor och dotter. Det var naturligtvis Sissa Persdotter som var gift med Per Månsson och ingen annan. Dottern Sigrid är även hon min ana. När det gäller Ulfsmåla hade jag faktiskt noterat att det låg i Backaryd men när jag sökte i Medelstads Häradsrätts CD står det Ulfsmåla, Tving så då ändrade jag mina uppgifter. Inte lätt med sockentillhörigheter när man inte har kännedom om trakten. Hur är det med Stora Årsjömåla, ligger det i Bräkne-Hoby eller Backaryd? Det står exempelvis Consensu Pastoris Backary i Per Månssons dödsnotis, Bräkne-Hoby C:2 s. 137. Du skriver ” Med tanke på Sissas ålder är det inte troligt att de fick fler barn”, har du någon kännedom när Sissa var född?

332
Hej Vanja
 
Hittade detta gamla inlägg först nu. Jag är släkt med Sigrid Persdotter och intresserad av vad du vet om hennes föräldrar? Jag har av Roger Rydberg förut fått uppgifter om att Sigrids föräldrar hette Per Persson och Elin Månsdotter. Jag har också en uppgift om att Sigrid Persdotter var från Ulfsmåla, Tving. Hon var först gift med Per Matsson som dog 48 år gammal 1710-12-29, Bräkne-Hoby C:2 s. 137 i Stora Årsjömåla

333
Åryd / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-11-26
« skrivet: 2009-08-19, 12:58 »
Vill återknyta till mitt inlägg ovan om Nils Håkansson i Bökemåla bygge. Jag har nu tittat på mantalslängderna för en del år. Det man kan konstatera är att det fanns två kronohemman under slutet av 1600- och början av 1700-talet. Den ena som var på 2/3 innehades bland annat av 2 st Håkan Svensson som jag tror var bröder och kallades stora och lilla Håkan Svensson och en Sven Håkansson, (1684). Den andra gården som först var på 5/8 och senare 1/8 innehade vid samma tid av en Önner Persson, Söne Persson och Nils Önnersson. Från 1685 finns Nils Önnersson helt plötsligt som boende på det första hemmanet. Från 1698 finns en Isack Önnersson även han på det första hemmanet på 2/3. Det verkar ju som om det kan ha funnits släktförhållanden mellan gårdarna. 1709 är första året som min ana Nils Håkansson nämns första gången i mantalslängderna och då bodde på den andra gården som var på 1/8. Tyvärr finns ett hopp mellan 1703 och 1709 men det första belägget för att Nils Håkansson bodde i gården finns i kyrkoboken 1707 då Nils son Håkan föds, Åryd C.1 s. 17. 1708 är Nils vittne när ett barn från den andra gården döptes, Åryd C.1 s. 21. Barn 23. Jag vet inte när Nils Håkansson gifte sig men jag har gått igenom Årydskyrkoböcker från dess början som är 1704 och där finns ingen notis. Antingen gifte han sig innan 1704 eller gifte han sig i en annan socken. Någon som vet?

334
Sturkö / Sturkö födelsebok 17740316
« skrivet: 2009-08-16, 20:35 »
Nej det är inte Annas mor som nämns utan Annas gudmor som bar henne till dopet. Det står hustrufadder, fast förkortat mellan de båda Anna.  Du hade rätt i att hon hette Anna Abrahamsdotter men det hjälper ju inte så mycket om det är moderns namn du är ute efter?
 
Mvh
 
Birgitta

335
Åryd / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-11-26
« skrivet: 2009-08-16, 18:54 »
Sitter och går igenom mina gamla Årydsanor och hittade en uppgift som jag behöver kolla av. Jag har en Nils Håkansson d. 1711-10, Åryd C:1 s. 38 i Bökemåla bygge. Som far till honom har jag en Håkan Svensson och det har en hel del personer på Disbyt också. Nu råkade jag se att jag bland noteringarna på Nils Håkansson kopierat in en uppgift om att fadern skall ha hetat Håkan Nilsson? Någon som känner till vilken uppgift som stämmer? Tittade i mantalslängden för 1684 som är det närmaste Nils Håkanssons födelse som finns och då finns ingen Håkan Nilsson i Bökemåla bygge men väl 2 st Håkan Svensson som väl är de båda bröderna som förekommer flitigt i domböckerna?
 
Mvh
 
Birgitta

336
Tack till samtliga. Då fick jag lära mig en del nya saker, vilket alltid är bra och kul.
 
Mvh
 
Birgitta

337
Nu var det inte så lätt. Dagen det gäller är Dna 4 Paschæ som om jag fattat det rätt är detsamma som fjärde dag påsk? Denna inföll den 9 april 1735 och inte förrän den 28 april 1736. På skoj tittade jag även på 1737 och då inföll fjärde dag påsk den 13 april.

338
Jämjö / Jämjö födelsebok 1735
« skrivet: 2009-08-15, 19:17 »
Vad jag kan förstå rör det sig om fjärde dag påsk vilken inföll 28 april 1736 enligt Nordiska kalendern. Efternamnet är inte så lätt men jag tror att det kan stå antingen Hägh eller Högh.
 
Mvh
Birgitta

339
Det får jag göra, tack för hjälpen.
 
Mvh
 
Birgitta

340
Ok då vet jag, tänkte hjälpa en under läshjälp med att ta fram ett födelsedatum men det sprack. Försökte se om det fanns någon nyare version av programmet men sidan till adressen jag hittade fanns inte längre.
 
Mvh
 
Birgitta

341
Jag försöker kolla ett datum i Nordisk kalender men får ett felmeddelande. Om man skriver 1736-01 går det bra att kolla på den sida som finns när man startar programmet, klickar man då på det första korset bredvid frågetecknet för man upp Run-time error '9': Subscript out of range. Någon som vet vad det beror på och om det går att gå runt detta på något sätt? Har aldrig upplevt detta förut med andra år och datum.

342
Tving / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-11-16
« skrivet: 2009-08-15, 11:17 »
Hej Margit
 
Tack för ditt svar. Bra då vet jag att det står fel i boken. Som källa till sina uppgifter anger man roterings- och utskrivningslängder. Ett fel jag skrev var att både Sven i Bråten och sonen Olof skall ha varit gifta med en Karin, det var endast sonen Olof som var det. Det står i boken att det skall finnas en 13 sidor lång bouppteckning efter Måns Olsson d. 1762-03-03, Tving C:2 s. 462, kanske vore något att beställa.
 
Mvh
 
Birgitta

343
Tving / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-11-16
« skrivet: 2009-08-12, 20:52 »
I Släktföreningen Klåvben Hålabäcks bok Måns och Cissas ättlingar har jag hittat en uppgift som jag blir mer och mer tveksam till. En av mina anor hette Måns Olsson/Olofsson d. 1762-03-03, Tving C:2 s. 462. Måns sägs ha varit född 1693 vilket jag antar är ett uppskattat födelseår med tanke på att det i dödsnotisen står att Måns var 69 år när han dog. Enligt boken skall Måns far ha hetat Olof Svensson f. 1672 och som far till Olof står en Sven i Bråten. Olof Svensson och hans far skall båda ha haft makor som hette Karin. Vad det verkar i boken så skall gården i Bråten, Tving gått i släkten men problemet är att jag inte hittar någon Olof Svensson i mantalslängden men däremot en Olof Månsson. Att Olof son Måns bodde i Bråten stämmer enligt dödsnotisen jag hänvisar till ovan. Finns det någon som mot all förmodan känner till dessa personer och kan bekräfta att uppgifterna i släktboken stämmer eller om de är felaktiga?
 
Mvh
 
Birgitta

344
Ronneby / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-10-07
« skrivet: 2009-08-12, 20:33 »
Hej Kjell
 
Tack för hjälpen igen
 
Uppgiften kommer troligen från Disbyt men jag hittade en annan notis jag fått av en annan forskare som gör gällande att han dog efter 1688 men innan 1707. Vad man grundar det på vet jag inte. Födelseböckerna börjar ju inte förrän 1707 så att han dog före det stämmer säkert men man borde ju ändra det till efter 10 oktober 1694 men innan 1707.

345
Ronneby / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-10-07
« skrivet: 2009-08-12, 11:57 »
Tack Christer och Kjell för era svar då vet jag hur det förhöll sig. Med tanke på Abraham Gummesson kommer här en fråga om hans farfar Sven Abrahamsson. Jag har någonstans ifrån fått en uppgift om att denne Sven dog 1688 men jag tror inte det kan stämma. Jag har fått CD:n som rör Medelstads häradsrätt och hittade följande mål.
 
Tingdag:                       Ting:                          Mål nr:               Typ av mål:
1689-07-15                     ST                             (46)                  Ersättning
Joen Jonsson i Räntemåla hade instämt Sven Abrahamsson i Hjorthålan och hans son Gumme Svensson i Gökadal för en skuldfordran 20 Cr smt efter obligation som skall innestå i Gökadals gård, Sven Abrahamsson svarade genom sin fullmäktige Per Jonsson i Pinkaremåla inte det ringaste vara skyldig Joen Jonsson i Räntemåla, förevisande en tingsrättsdom av den 27 sept 1688
 
Tingdag:                       Ting:                          Mål nr:               Typ av mål:
1694-10-10                     ET                             (38)                  Arv
Gudmund Persson i gården Stockholm hade instämt Sven Abrahamsson i Hjorthålan som han fordrar efter själva barnabrevet från den 22 sept 1667 13 Cr smt, svaranden bemöter genom sin son Gumme Svensson i Gökadal och säger att modern behöll arvet till sina omyndiga barn vilket Gudmund Gudmundsson betygar de sedermera förstört.
 
Visserligen bemöter Sven stämningarna dels med sonen Gumme Svensson och dels en fullmäktig men visst borde han väl varit i livet vid dessa stämningar?

346
Ronneby / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-10-07
« skrivet: 2009-08-11, 19:16 »
Vem var denne Olof Håkansson i Kölja?
 
Tingdag:                       Ting:                          Mål nr:               Typ av mål:
1711-05-23                     ST                                                   Fasta
 
5/16 delar av skattehemmanet Kölja för Olof Håkansson i Kölja som han köpt av Abraham Gummesson i Gökadal för 300 Cr smt efter köpebrev den 9 april 1711, uppbjöds första gången.

347
Sturkö / Sturkö hfl
« skrivet: 2009-08-11, 12:30 »
Hej Christer
 
Det var lite klurigt men till slut hittade jag Bondes födelsenotis i Rödeby C:3 s. 506. Fadern var skräddare och hette Jöns Carlsson och modern hette Maria Olufsdotter. Lägger in en bild så får du se.
 

348
Södra Vi / Södra Vi Gid 163.28.108000 C:5 s.400 Vigsel 1849
« skrivet: 2009-08-09, 12:48 »
Nu har jag inte sett hur det ser ut i Genlines version men ArkivDigitals bild är jättebra. Lägger in bilden så du kan se.
 

 
Mvh
 
Birgitta
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2009-08-09 12:48)

349
Ronneby / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-10-07
« skrivet: 2009-08-09, 12:32 »
Hej Kjell
Jo jag undrade lite över Elin Jönsdotters giften eftersom hon ju måste varit mycket äldre än Olof Persson och att de dessutom var släkt men jag tror definitivt på dina uppgifter. Ville bara som sagt var kolla att jag fattat allt rätt, det var ju ganska rörigt för en del av oss ett tag minns jag. Jo jag vet att Olof Persson kom från Ronneby ca 1671 eftersom han detta år gifte sig med Inger Holgersdotter. Det jag ville visa med mina utdrag ur mantalslängderna var att Olof Perssons son Anders i alla fall inte var knuten till samma gård hela tiden i Hasselstad utan det skiftade mellan åren. Detta också för att kanske påvisa att Olof Perssons ursprung i Ronneby inte nödvändigtvis var Hasselstad utan kan lika gärna varit någon annan by i Ronneby. Med tanke på texten som du vänligt tolkade åt mig har jag en liten fundering. 1709 är sista året som Olof Persson nämns i mtl kan det betyda att han vid det laget var runt 62 år så att han 1710 blev befriad från att betala mantalspeng? Detta innebär i så fall att han kan ha varit född omkring 1647, konstigt nog samma år som Olof Persson gift med Elin Jönsdotter men det behöver ju inte betyda något.

350
Sturkö / Sturkö hfl 1829-40
« skrivet: 2009-08-08, 20:16 »
Hej igen
 
Det som du läser Ellarke är båtsmansnamnet Make. Att hans patronymikon var Bondesson står inte i din notis men som tur är stod det i notisen jag kopierade från soldatregistret. Ibland skall man ha tur också.  
 
Mvh  
 
Birgitta

351
Södra Vi / Södra Vi Gid 163.28.108000 C:5 s.400 Vigsel 1849
« skrivet: 2009-08-08, 18:38 »
Det står att båda var från Näfstad när de gifte sig. I notisen står även att Lotta Perssons far hette Per Månsson från Sjöhult, vart det ligger vet jag tyvärr inte.
 
Mvh
 
Birgitta

352
Ronneby / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-10-07
« skrivet: 2009-08-08, 18:21 »
Oj, oj så sorgligt det hade jag inte en aning om. Beklagar verkligen om jag gjort någon ledsen nu.
 
Mvh
 
Birgitta

353
Sturkö / Sturkö hfl 1829-40
« skrivet: 2009-08-08, 18:19 »
Hoppas det är ok att kopiera detta från soldatregistret:
 
Make, Swen  [Bondesson]  
 
  Född:  1791-08-01  
  Död:  1874-10-16  
   
  Hustru:  Swensdotter Anna  
  Född:  1791-08-24  
 
   
  Regemente:  Blekinge båtsmanskompani  
  Kompani:  2:A BÅTSMANS KOMP  
  Socken:  Sturkö K  
  Rote:  Uttorp Nr 1  
 
Bm betyder alltså båtman

354
Södra Vi / Södra Vi Gid 163.6.29100 A1:5 s.72
« skrivet: 2009-08-08, 18:09 »
Ramsefall står det. Kollar du på nästa hfl AI:6 s. 62 så finns familjen där.
 
Mvh  
 
Birgitta
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2009-08-08 18:14)
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2009-08-08 18:15)

355
Ronneby / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-08-08
« skrivet: 2009-08-08, 17:47 »
Hej Kjell
 
Jag vill absolut inte ifrågasätta någonting utan ville bara få det bekräftat att jag fattat allt rätt. Jag har mailat Kjell Öhman om hans CD om Medelstads Häradsrätt men inte fått något svar ännu, hoppas annars kunna köpa CD:n så fort som möjligt. Med ditt svar ovan antar jag då att uppgifterna om Per Olofssons barn och respektive makar/makor stämmer? I så fall är jag faktiskt direkt släkt med 3 av Per Olofssons barn:
 
Håkan Persson gm Anna Olofsdotter
 
Anders Persson gm Kerstin Jönsdotter
 
Jöns Persson gm Bengta Olofsdotter
 
Det känns som något slags rekord faktiskt.  
 
När det gäller Olof Persson nr:2, gift med Inger Holgersdotter som Annika Otfors och Christer Nede och dessutom jag är släkt med kan man göra följande iakttagelse om: När Inger Holgersdotter dör står i hennes dödsnotis:  
 
”Den 29 mars begrovs Olof Perssons i Wermansnäs hustru Inger Holgersdotter. A 1644 är hon i Åstorp född, fader Holger Olsson i Åstorp modern Berta Svensdotter. Då hon var 9 år dödde modern och när hon blev 17 åhr gifte hon sig med Bonne Larsson i Wång. De var samman i 9 åhr och aflade 4 barn, 2 söner och 2 döttrar af whilka lefva allenast 1 son och sedan hon 1 åhr varit enka gifte hon sig med den nu efterlefvande Olof Persson från Ronneby socken blifvandes ? här i socknen qwar. I 54 åhr har de sammanlefvat och fått 6 barn, 3 söner och 3 döttrar som lefwer 1 son och 2 döttrar. Hon har left ett stilla och fromt lif och haft en god helsa tills dess hon efter 5 wickors siukdom dödde den 18 mars då hon i 80 åhr lefwat hade.” Hjortsberga C:1 s. 319
 
När sonen Anders Olssons maka Inger Åkesdotter dör står följande i hennes dödsnotis:  
 
”Den 21 april som var den tredje söndagen efter påsk begrovs Åke Nielssons hustru i Edestad, Inger Åkesdotter. Hon var född i Öfvra Arvidstorp och Hjortsberga församling. Fadern Åke Carlsson och modern Anna. Warit hemma hos sina föräldrar i 22 år då hon gifte sig med drengen Anders Olsson i Wermansnäs och Hjortsberga sockn åhr 1702 och lefde tilhopa i 37 åhr och aflat 6 barn 3 söner och 3 döttrar. En son och en dotter lefa ännu. Uti Wermansnäs bodde de uti 20 åhr och sedan uti Hasselstad i Ronneby socken uti 17 åhr. Ao 1739 wardt hon änka och blef sedan halft annat åhrs tid trädd i ächtenskap med änklingen Åke Nilsson i Edestad och däruti lefat 15 åhr förutan barn. På de 3 sidsta åhren mycket svag af ålderdom och tilstötande skröpligheter men det sidsta åhret alldeles sängliggande och inte det ringaste förmådt sig att hijelpa. Död den 9 april och 75 åhr gammal.” Edestad C:1 s. 363.  
 
Tittar man så i mantalslängden för de olika gårdarna i Hasselstad finner man följande:
 
1722 s. 88 nämns som boendes i Hasselstad först på 1:2 Lars Mattisson och Mattis Larsson efter dessa båda nämns på 2:2 Peder Carlsson, (tyckte först det stod Larsson men Carlsson är nog det rätta) och Anders Olsson.
 
1723 s. 85 är sidorna i så dåligt skick men har jag sett rätt verkar det nu som om Anders Olsson med hustru istället bor på nr: 4:2 och i samma gård bor en Oluf Larsson med hustru.
 
1724 s. 95 står nu Anders Olsson tillsammans med sonen Per på 4:1.
 
1725 s. 97 nämns Anders Olsson åter på 4:2 tillsammans med hustrun och sonen Per.
 
1727 s. 94 har nu sonen Per Andersson tagit över gården, sidan är så dålig så jag kan inte se om det är Anders som nämns efter sin son men jag tror det står dr Anders.
 
Vad man kan se är alltså att Anders Olsson verkar flytta runt bland de olika gårdarna medans Lars Mattisson alltid står nämnd först i den första gården.
 
Olof Persson själv då, detta har jag hittat.
 
Hjortsberga
 
1709 s. 81 står sönerna Anders och Håkan Olsson för gården i Vämansnäs tillsammans med gm Olof Persson, det står lite till som jag inte kan läsa så jag lägger in en bild på detta.
 
1703 s. 68 Olof Persson med hustru och sonen Anders Olsson med hustru
 
1702 s. 69 Olof Persson sönerna Håkan och Anders Olsson.  
 
1700 s. 78 Olof Persson och sonen Anders
 
1699 s. 69 Olof Persson, sonen Anders
 
1698 s. 67 Olof Persson, sonen Anders
 
1691 s. 61 Måns Persson med hustru
 
1688 s. 35 Per Olsson med hustru gamle Lars Sambson? med hustru
 
1685 s. 67 Per Olsson med hustru, gm Nils Andersson, gm Abraham Skräddare, bm Oluf med ett efternamn jag inte kan tyda.
 
1684 s. 65 Per Olsson med hustru, gm Nils Andersson, drängen Björn, gq Elin
 
 

356
Ronneby / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-08-08
« skrivet: 2009-08-07, 18:33 »
Jag vill återknyta till en diskussion som förekom på anbytarforum 2007 och 2008 gällande en del av mina anor i Ronneby. I ett inlägg  skriver Kjell Holmåker om Per Olofssons barn vilka var: Olof f.1647, Sven f. 1648, Håkan f. 1650, Per f. 1654. En Mette Persdotter nämns också som möjligt barn till Per Olofsson. Läser man så i ett inlägg  så nämns ingen Sven med väl en Anders bland Per Olofssons barn? Skall man anta att både Sven och Anders tillhörde Per Olofsson och Kerstin Håkansdotters barnaskara? En annan fråga jag har när det gäller antavlan jag länkar till ovan är uppgiften om att Olof Persson f. 1647 gifter sig med Elin Jönsdotter? Stämmer det så gifter han ju sig med sin farfars brorsdotter? I antavlan står att Elin Jönsdotter gifter sig med Jöns Larsson i Tubbarp 20 jun 1647, alltså samma år som hennes andre make Olof Persson var född? Slutligen vill jag kolla av att mina uppgifter numera stämmer:
Som barn till Per Olofsson d. 1666 i Kölja, Ronneby och Kerstin Håkansdotter har jag:
 
Jöns Persson d. 1676 gift med Bengta Olofsdotter.
 
Mette Persdotter f. omkring 1640 gm Lars Olsson Kruse
 
Olof Persson f. 1647 gm Elin Jönsdotter
 
Sven Persson f. 1648
 
Håkan Persson f. 1650 gm Anna Olofsdotter
 
Per Persson f. 1654 gm Kerstin Nilsdotter
 
Anders Persson f. omkring 1658 gm Kerstin Jönsdotter
 
Jöns Persson gm Botil Andersdotter
 
Sigrid Persdotter gm Håkan Olsson
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2009-08-07 18:34)
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2009-08-07 18:51)

357
Tingsås / Äldre inlägg (arkiv) till 30 september, 2009
« skrivet: 2009-08-05, 20:06 »
Hej Birgitta
 
Tack för hjälpen. Jag hittade notisen i Väckelsång C:1 s. 24. Skall se om det går att komma vidare med detta.
 
Mvh
 
Birgitta

358
Tingsås / Äldre inlägg (arkiv) till 30 september, 2009
« skrivet: 2009-08-05, 13:35 »
Söker uppgifter om föräldrar till Botil Gummesdotter född någon gång mellan 1685-1693. Hon gifter sig i Bräkne-Hoby 1713-01-04, Bräkne-Hoby C:2 s. 215 med Nils Persson från Västra Ryd. I vigselnotisen står att Botil kom från Tingsås socken. När Botil dör 1756-01-25, Bräkne-Hoby C:5 s. 598 står det att hon var 70 år, tittar man i hfl A:I 1 s. 227 står det att hon 1750 var 57 år gammal. Dessa båda åldersuppgifter ligger till grund för mitt antagande att hon borde varit född någon gång mellan 1685-1693.
 
Mvh
 
Birgitta

359
Sund / Sund, födelseboken, 1695
« skrivet: 2009-08-04, 19:54 »
Jag kan inte fatta att jag inte såg att det stod Julij och inte dito, rent slarvfel av mig. Lökkerydh och Jons köper jag men är inte lika säker på att det står Hansson som Maud och Henrik. Kollar man på notisen längst ned på samma sida där Sven Hanssons son döps så ser inte första bokstaven i Svens patronymikon likadan ut som första bokstaven i Jons patronymikon. Ytterligare en notis där namnet Hansson förekommer är på nästa sida och notisen näst längst ned där Jöns Hanssons dotter döps.

360
Ingatorp / Ingatorp fb 1783
« skrivet: 2009-08-04, 15:00 »
Det har du rätt i.  
 
Mvh
Birgitta

361
Sund / Sund, födelseboken, 1695
« skrivet: 2009-08-04, 13:28 »
d 15 dito föddes Sven Jonssons son son i Lökkegård? och christnades den 21 juli, Sven.
 
Osäker på platsen och varför man skivit son två gånger om det skall betyda sonson eller inte?
 
Mvh
 
Birgitta

362
Ingatorp / Ingatorp fb 1783
« skrivet: 2009-08-04, 12:55 »
Backstugan tycker jag det står.
 
Mvh
 
Birgitta

363
Dagens ros / Äldre inlägg (arkiv) till 18 juli, 2009
« skrivet: 2009-07-17, 08:36 »
Då vill jag passa på att ge Birgitta Berkemar en stor bukett blommor för all hjälp hon ger bland annat under Småland och Öland, det är många som är henne stort tack skyldig.
 
En annan som hjälpt mig mycket är Lotta Nordin som även hon är värd en stor bukett.
 
En tredje är Leif Gson Nygård som även han hjälpt mig mycket med mina Spilhammar.
 
Trevlig sommar till er tre.
 
Mvh
 
Birgitta
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2009-07-17 08:39)

364
Äldre ord L - Ö / Reder
« skrivet: 2009-06-28, 14:26 »
Tack för alla svar. Jag trodde inte heller att reder var dialektalt men eftersom damen ifråga sa att hon aldig hört ordet förut blev jag osäker.

365
Äldre ord L - Ö / Reder
« skrivet: 2009-06-27, 13:11 »
För ett tag sedan ringde en dam till mitt arbete eftersom hon behövde en del uppgifter. För att jag skulle kunna ta fram dem behövde jag en del uppgifter av henne. När jag fått dem sa jag - Då har vi så vi rer oss. -Va, sa hon då? Oj då det var kanske lite småländskt sa jag. Jag menar att då har vi så vi reder oss, försökte jag. -Va, sa hon igen. Jamen sa jag har du aldrig hört uttrycket ”reder”? Nej jag är från Västmanland så det har jag aldrig hört förut.  
Min fråga är så klart: Är ordet ”reder” ett dialekttalt ord eller används/användes det på fler platser? Jag har ju förut hört uttrycket ”En bra karl reder sig själv” som jag trodde var allmänt känt över hela Sverige?
 
Mvh
Birgitta

366
Högby / Äldre inlägg (arkiv) till 29 juli, 2010
« skrivet: 2009-06-26, 10:15 »
Ha ha ha jag trodde det var mer avancerat än så. Jag kollade PLF 3 och 4. Tack för svaret.
 
Mvh
 
Birgitta

367
Högby / Äldre inlägg (arkiv) till 29 juli, 2010
« skrivet: 2009-06-26, 09:56 »
Hej Birgitta
 
Så bra att du hade lösningen på Ingers problem, tack för det. Hur kom du fram till det?
 
Mvh
 
Birgitta

368
Högby / Äldre inlägg (arkiv) till 26 juni, 2009
« skrivet: 2009-06-26, 08:32 »
Hej Inger
 
Du kan inte få någon ledtråd om vart Lars och Lisa kan ha kommit ifrån om du tittar på vittnena vid deras barns dop?
 
Mvh
 
Birgitta

369
Högby / Äldre inlägg (arkiv) till 26 juni, 2009
« skrivet: 2009-06-25, 19:51 »
Hej Inger
 
Jag har abonnemang hos ArkivDigital och har kollat båda dina datum som kan vara gällande. Tyvärr måste jag säga att det inte finns någon Lars Eriksson född i Högby under hela 1746 och ingen Lisa Andersdotter som föds under 1758.
 
Mvh
 
Birgitta

370
Högby / Äldre inlägg (arkiv) till 26 juni, 2009
« skrivet: 2009-06-25, 18:49 »
Ericsson, Lars
Mjölnare (ålder: 82 År)
Gaxa
Död 21/3 1828 i Högby (H)
Begravd 25/3 1828
Dödsorsak: Ålder
Övriga uppgifter
Församlingskod: 88514
Källa: Högby C:2 s. 585
 
Andersd, Lisa
Enka (ålder: 78 År)
Gaxa
Död 23/2 1837 i Högby (H)
Begravd 26/2 1837
Dödsorsak: Ålder
Anförvanter
Lars Ericsson
Övriga uppgifter
Församlingskod: 88514
Källa: Högby C:2 s. 627
 
Barn:
Jonas
Född 11/6 1785 i Gaxa, Högby (H)
Källa: Högby C:3
 
Johannes
Född 15/11 1787 i Gaxa, Högby (H)
Källa: Högby C:3
 
Anna Brita
Född 9/12 1789 i Gaxa, Högby (H)
Källa: Högby C:3
 
Maria Elisabeth
Född 20/2 1792 i Gaxa, Högby (H)
Källa: Högby C:3
 
Sven
Född 21/1 1794 i Gaxa, Högby (H)
Källa: Högby C:3
 
Nils
Född 11/1 1797 i Gaxa, Högby (H)
Källa: Högby C:3
 
Israel
Född 16/5 1799 i Gaxa, Högby (H)
Källa: Högby C:3
 
Dessa uppgifter hittade jag på PLF-skiva 4. Hittade tyvärr varken födelseår eller vigselår. Inte heller hittar jag de barn som du saknar.
 
Mvh
 
Birgitta

371
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 03 november, 2009
« skrivet: 2009-06-06, 19:31 »
Hej Leif
Det är verkligen schysst av dig att du håller ögonen öppna efter ”mina” Spilhammar, det uppskattar jag mycket. Jo ibland måste man lämna en ana för när man kört fast. Jag vet ju att jag för eller senare återkommer med nya friska takter när andan faller på eller något nytt dyker upp. Nej jag letar inte endast efter Lars Andersson Spilhammar i Örebro. Båden Pers bror Lars men även Per själv med hustru bodde ju i Örebro en tid enligt mantalslängderna. Med tre stycken från samma släkt, (vilket det torde röra sig om) i samma stad lutar det ju åt att de kanske hade sitt ursprung där. Det jag skulle vilja hitta är något som styrker eller dementerar detta. Jag skulle även bli överlycklig om jag kunde hitta någon uppgift om vart Ingrid Bengtsdotter Kruse kom ifrån. I ditt inlägg  
 
finns ju en notis som rör Anders Spilhammar. Jag kan inte fatta att jag inte kopplade det då men: Anders Spilhammar som nämns måste ju vara hans bror som även han blev ryttmästare vid livregementet till häst så småningom. Anders bodde i Risby i Viksta socken (C) och dog 1696. Jag har funderat mycket på vem eller vilka som tog hand om de föräldralösa syskonen Spilhammar 1677? Kan det ha varit brodern Anders? Han och Per verkar ju stått varandra nära med tanke på notisen du hittade. En annan möjlig variant kan ju vara att det var brodern Lars i Örebro som tog hand om barnen. Jag tror kanske något mer på den sista varianten.  Ytterligare en gåta att lösa är ju hur Per S och Ingrids dotter Anna träffade sin man Daniel Kåhre från Västervik. Jag tror att det kan ha varit så att Anna bodde i Örebro och eftersom Daniels bror Lars Kåhre bland annat var slottsfogde på Örebro slott kanske de träffades i Örebro när Daniel hälsade på sin bror där. Ja det finns väldigt mycket att nysta i så jag har att göra ett bra tag
 
Trevlig nationaldag, vad som är kvar av den
 
Birgitta

372
Enskilda fartyg / Kronan, regalskepp
« skrivet: 2009-06-02, 12:01 »
Det jag känner till om min ana är att han hette Erland Persson från Knisa, Persnäs (H) Han står först som fördubblingsbåtsman och lite senare som båtsman vilket torde innebära att han då var ordinarie båtsman. Han skänker pengar till kyrkan sista gången 5 mars 1676 och försvinner därefter. Han finns inte med i dödboken men hans maka gifter om sig 1678 så då borde han ju vara död. Jag vet inte säkert om han var med på Kronan eller Svärdet eller något annat skepp men det vore ju häftigt om det gick få fram några uppgifter om så var fallet. SVAR har väl en del båtsmansrullor online så jag skall börja kolla där. Kan man ta kontakt med Krigsarkivet när det gäller uppgifter om båtsmän? Jag har förut varit i kontakt med dem men då gällde det en officer.
 
Var det förresten vanligt att en båtsman står utan båtsmansnamn? Min ana står antecknad som Erland Persson vid de tillfällen han finns noterad.
 
Mvh
 
Birgitta
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2009-06-02 12:03)

373
Enskilda fartyg / Kronan, regalskepp
« skrivet: 2009-06-02, 07:10 »
Tack Jan och Henrick
 
Jag får ta kontakt med Länsmuseet så får jag se vad det kan ge. Jag köpte Stora boken om Kronan för flera år sedan så jag skall titta lite i den också. Jag har dessutom för mig att det restes en minnessten nere vid Hulterstads kyrka där det skall finnas namn nämnda på i alla fall en del av besättningsmännen men det kanske jag har drömt
 
Mvh
 
Birgitta

374
Enskilda fartyg / Kronan, regalskepp
« skrivet: 2009-06-01, 10:58 »
Finns det någon som känner till om det finns några bevarade handligar som rör besättningen på Regalskeppet Kronan eller Svärdet när dessa förliste 1676? Vore dessutom intressant att få veta om det fanns några öländska båtsmän med på något av skeppen?
 
Mvh
 
Birgitta

375
Hultsjö / Hultsjö AI:2 s.188-89
« skrivet: 2009-05-31, 11:58 »
Kerstin Jonsdotter tycker jag det ser ut som.
 
Mvh
 
Birgitta

376
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 03 november, 2009
« skrivet: 2009-05-29, 19:46 »
Hej Leif
 
Tack så mycket för dina uppgifter. Jag har inte ägnat mig så mycket åt Spilhammar den senaste tiden. Jag kände att jag blev så frustrerad när jag tittade igenom dombok efter dombok utan att hitta något så jag lade honom och hans släkt åt sidan för att ägna mig å några av mina andra anor så länge. Nu känner jag att jag börjar bli sugen på att börja titta lite i domböckerna igen så ditt inlägg gav mig anledningen jag behövde för att riktigt sätta fart igen. Jag har tittat på din bild och kan konstatera att det var snabba ryck, Ingrid Bengtsdotter Kruse dog ju den 10 juni 1677 så hon hade ju endast varit död i lite drygt 2 månader när dokumentet skrevs. Jag har köpt Örebro RR och MAG för åren 1616-1679 men inga domböcker för varken Asker eller Sköllersta. Jag lånade ju för några år sedan väldigt mycket domböcker för Sköllersta men tydligen hade jag fel serie hemma. Hur hittar jag serien du tagit bilden ur på SVAR:s sida? Ja ser mycket fram emot övriga handlingar som har med Spilhammar att göra.  
Återigen tack för att du tänker på mina gamla anor när du letar i arkiven
 
Trevlig helg
 
Birgitta

377
Peter Funke
 
Kan du maila mig, jag har lite uppgifter åt dig.
 
Mvh
 
Birgitta

378
Vissefjärda / Äldre inlägg (arkiv) till 06 augusti, 2009
« skrivet: 2009-05-08, 12:45 »
Viola
 
Har du sökt i Älmeboda(G) istället?
 
Mvh
 
Birgitta
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus den 08 maj, 2009)

379
Köping / Köping, C:1, sid 281
« skrivet: 2009-05-04, 19:05 »
Jan,
 
Tack för hjälpen, då är vi eniga. Jag får leta vidare efter Bengt Perssons maka.
 
Mvh
 
Birgitta

380
Räpplinge / Äldre inlägg (arkiv) till 19 februari, 2011
« skrivet: 2009-05-04, 18:32 »
Hej igen Birgitta
 
Jag är helt övertygad om att det är rätt familj. Tack så mycket för hjälpen. Jag hade skrivit av dopnotiserna för Maja Hemmingsdotter och Olof Nilssons alla barn och sett att Karin och Elin nämnts där. Jag hade ju fel föräldrar till Maja Hemmingsdotter så jag har inte följt systrarna. Jag förstår att Erik född 1748 var en bror till systrarna Hemmingsdotter men vart i Ålem hittar jag familjen? Jag tittade i hfl för Långemåla 1752-1760 som finns i Långemåla C:1 men där hittar jag dem inte. Kan det vara modern Carin Jönsdotter som är vittne när dottern Elin döps 1782-10-19, Räpplinge C:2 s. 205? Är det inte det tycker jag det är konstigt att Majas föräldrar inte är vittnen vid ett enda dop? Att föräldrarna inte är med som vittnen vid sina barnbarns dop har jag sett väldigt många gånger när det gäller mina anor.
 
Hittade dem under Sandbäckshult, Ålem i hfl.
 
Mvh
 
Birgitta
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus den 04 maj, 2009)

381
Köping / Köping, C:1, sid 281
« skrivet: 2009-05-03, 20:14 »
Tack Bengt-Göran för svaret. Det var ordet ifrån som fick mig att tänka om. Jag ville bara få det bekräftat att jag tänkte rätt.
 
Mvh
 
Birgitta
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus den 03 maj, 2009)

382
Räpplinge / Äldre inlägg (arkiv) till 19 februari, 2011
« skrivet: 2009-05-03, 20:01 »
Hej Birgitta och stort tack.
 
Hur i fridens namn kunde du dra dessa slutsatser? Fastlandet tänket jag också men lutade kanske mer åt Ryssby där jag vet att namnet Hemming förekommer. Vad jag sett verkar det som om hela familjen flyttade från Långemåla till Öland. Jag tror utan att ha 100% bevis att det är Majas föräldrar som nämns i hfl AI:1 s. 15 längst ned. Det ser ut som om Hemming var född 1710 och Kajsa 1720. Det är väl Hemming som dör 23/1 1805, 95 år gammal. Jag hittade hans och makans vigselnotis i Högsby kyrkbok, Högsby C:2 s. 262. 20 oktober, drängen Hemming Eriksson i Bötterum och pigan Carin Jönsdotter i Lamnahult. Söker vidare imorgon.
 
Mvh
 
Birgitta

383
Köping / Köping, C:1, sid 281
« skrivet: 2009-05-03, 18:32 »
Tack Jan för hjälpen. När det står som det gör i notisen går det med säkerhet säga något om släktskapet mellan denna Gonna/Gunna Olofsdotter och Bengt Persson? Min första tanke var att detta måste vara Bengt Perssons hustru eller kanske dotter men det kanske även kan ha varit någon anställd eller?

384
Räpplinge / Äldre inlägg (arkiv) till 19 februari, 2011
« skrivet: 2009-05-02, 16:52 »
En av mina anor Maja Hemmingsdotter söker jag föräldrar till. Enligt hfl skall hon varit född 1746. Åldersuppgifter i hfl har ju en tendens att vara fel så när jag hittade en Maja Hemmingsdotter född 1752-10-10, Köping C:2 s. 591 trodde jag att jag hittat rätt. Som föräldrar till denna flicka var Hemming Hindriksson och Lotta Ingemarsdotter. Nu verkar det som jag i alla fall hittat fel barn, Den Maja som jag trodde var min ana är nog samma som dör 1753-08-21, Köping F:1 s. 282. Finns det då någon som träffat på denna Maja Hemmingsdotter och vet när hon var född? Det verkar inte finnas så värst många med namnet Hemming på Öland.

385
Köping / Köping, C:1, sid 281
« skrivet: 2009-05-02, 10:10 »
Vad heter Olofsdotter i förnamn? Står det Hanna eller Anna eller något annat?
 

386
Västra Ed / Äldre inlägg (arkiv) till 28 april, 2009
« skrivet: 2009-04-26, 11:07 »
Nu har jag tittat på födelsenotisen i Västra Ed C:2 s. 183. Det står fel på PLF-skivan. Han hette definitivt Lars Hansson Lustig. Men som du säger. Det måste röra sig om en äldre Lars Hansson Lustig en den som nämns i soldatregistret. Lägger in en bild också.
 

 
Mvh
 
Birgitta
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus den 26 april, 2009)

387
Västra Ed / Äldre inlägg (arkiv) till 28 april, 2009
« skrivet: 2009-04-26, 10:52 »
Hej Sigvard
 
Om du tittar på sonen Jöns födelsenotis ovan så står där att fadern hette Jansson. Bäst att du tittar i originalkällan för Hansson och Jansson är kanske lätt att läsa fel på.
 
Mvh
 
Birgitta

388
Västra Ed / Äldre inlägg (arkiv) till 28 april, 2009
« skrivet: 2009-04-25, 18:48 »
Hej igen Sigvard
 
Det låter ju onekligen som om han vore en båtsman. Jag har själv en ana med det namnet som var båtsman från Öland. Jag hittade lite syskon till Kerstin och Elin Persdotters dödsnotis som du kanske vill ha?
 
Bengt
Född 1/4 1683 i Vråka, Västra Ed (H)
Far
Lustig, Lars
Vråka
Mor
(Ingen namnuppgift)
Övriga uppgifter
Församlingskod: 088308
--------------
Källa: Västra Ed C:2
 
Per
Född 5/4 1685 i Vråka, Västra Ed (H)
Far
Lustig, Lars
Vråka
Mor
(Ingen namnuppgift)
Övriga uppgifter
Församlingskod: 088308
--------------
Källa: Västra Ed C:2
 
Jöns
Född 20/2 1687 i Vråka, Västra Ed (H)
Far
Jansson Lustig, Lars
Vråka
Mor
(Ingen namnuppgift)
Övriga uppgifter
Församlingskod: 088308
--------------
Källa: Västra Ed C:2
 
Hustru Elins dödsnotis:
 
Persd., Elin
Hustru
Vråka
Död 17/6 1691 i Västra Ed (H)
Anförvanter
Lustig, Lars
Övriga uppgifter
Församlingskod: 088308
--------------
Källa: Västra Ed C:2
 
Med vänlig hälsning
 
Birgitta

389
Kalvsvik / Kalvsvik döda 1683-1761 C:4, sid 65
« skrivet: 2009-04-25, 18:20 »
Ha ha, ja där ser man. Det var det lustiga r:et som lurade mig.  
 
Mvh
 
Birgitta

390
Kalvsvik / Kalvsvik döda 1683-1761 C:4, sid 65
« skrivet: 2009-04-25, 13:05 »
Hej Lina
 
Jag tänkte nog också wedkasten men eftersom jag aldrig hört det ordet förut lät jag bli att skriva ut det. Hela meningen om Sven är Den 18 julu begrows klåckaren Johan Knaps son  Sven, död blifwen af ett owanhugg, 3 åhr och 20 weckor gammal.  
 
Jag tolkade det nog så att han fått ett hugg i huvudet av något slag men är inte helt säker.
 
Mvh
 
Birgitta

391
Västra Ed / Äldre inlägg (arkiv) till 28 april, 2009
« skrivet: 2009-04-25, 12:34 »
Hej Sigvard  
 
På PLF-Skiva 1 hittade jag följande notis om Kerstin Larsdotter:
 
Kerstin
Född 4/1 1691 i Vråka, Västra Ed (H)
 
Far
Lustig, Lars
 
Mor
Persd., Elin
Vråka
 
Övriga uppgifter
Församlingskod: 088308
--------------
Källa: Västra Ed C:2

392
Kalvsvik / Kalvsvik döda 1683-1761 C:4, sid 65
« skrivet: 2009-04-25, 12:21 »
Hmmm nu hänger jag inte med. Tittar jag på Kalvsvik C:4 s. 65 på ArkivDigital hittar jag födelsenotiser från 1865??? Använder du ArkivDigital, Genline eller någon annan källa?
 
På din bild ser det ut som om det står ihjälslagen af en wedståck på wed? som dödsorsak för Per och Sven dog av ett ovanhugg tycker jag det ser ut som.
 
Nu hittade jag notiserna. Det var C:1 s. 65. Tyvärr kan jag inte tyda slutet av ordet som jag skrivit wed? nu heller men det kanske någon annan kan hjälpa till med?
 
Mvh
 
Birgitta
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus den 25 april, 2009)
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus den 25 april, 2009)

393
Allmänt / Blekingerötter
« skrivet: 2009-04-24, 19:16 »
Riktigt snyggt är det. Lär återkomma till hemsidan många gånger.
 
Mvh
 
Birgitta

394
Ryssby (G) / Ryssby E:1 s. 225, dödsnotis
« skrivet: 2009-04-20, 09:52 »
Perfekt. Sista noteringen jag har på Börje Larsson är från Slakmöre så då flyttade han en litet bit till. Tack så mycket för hjälpen.
 
Mvh
 
Birgitta

395
Ryssby (G) / Ryssby E:1 s. 225, dödsnotis
« skrivet: 2009-04-19, 20:03 »
Hej Anita
 
Tack för snabbt svar. Jag tror du har rätt men jag kan inte hitta något Hästenäs i Ryssby (H). Känner du till vart denna plast ligger?
 
Mvh
 
Birgitta

396
Ryssby (G) / Ryssby E:1 s. 225, dödsnotis
« skrivet: 2009-04-19, 17:21 »
Gamle inhysesmannen Börje Larsson i ? ålderdomssvaghet, 94 år gammal.  
 
Vilken är platsen som nämns i notisen?
 

397
Ryssby (G) / Ryssby C:3 s. 364, dödsnotis
« skrivet: 2009-04-19, 13:56 »
Jag håller fullständigt med nu när du säger vad det står. Tackar så mycket för all hjälp.
 
Mvh
 
Birgitta

398
Ryssby (G) / Ryssby C:3 s. 364, dödsnotis
« skrivet: 2009-04-19, 13:25 »
Tack för svaret. Du ser inte vad som står mellan wid den och så kallade och ordet som är delat med ett likhetstecken? Möjligtvis står det gatan men jag är osäker

399
Ryssby (G) / Ryssby C:3 s. 364, dödsnotis
« skrivet: 2009-04-19, 11:21 »
Den 13 december om aftonen kl 9 dödde bonden Måns Börjesson  Ståjby hwilken af en olyckelig händelse drunknade wid den ? så kallade Knapegård ga = tan uti åen, då han af det höga watttnet och slippriga wägen, wort oförmod.. ? i ? störtad. Begrovs dem 4 advent. 41 år gammal.
 
Skulle behöva lite hjälp med några ord i texten så jag lägger även in en bild på notisen nedan.
 

 
(Meddelandet ändrat av Nebulus den 19 april, 2009)

400
Vickleby / Äldre inlägg (arkiv) till 04 mars, 2011
« skrivet: 2009-04-17, 08:15 »
Det var Birgitta B som skrev att han var född i Eriksöre. Svarar inte hon så kan jag ta reda på det när jag kommer hem ikväll. Det står i dopnotisen i alla fall.
 
Mvh
 
Birgitta

401
Vickleby / Äldre inlägg (arkiv) till 04 mars, 2011
« skrivet: 2009-04-16, 17:30 »
Vera Magnusson
 
Följande hittade jag när jag sökte på Pro Patria här på anbytarforum Ordenssällskapet, (Pro Patria) sysslade med välgörenhet och på detta BB mottogs både ogifta och gifta barnaföderskor, gratis eller mot en lägre avgift för dem som kunde betala.  
Gör en google-sökning på barnbördshuset Pro Patria, så hittar du bland annat ett par artiklar i Nordisk familjebok 1889 och 1915.
 
Hittade även detta Pro Patrias barnbördshus låg på Stora Badstugatan (nuvarande Sveavägen) och tillhörde Adolf Fredriks fs.  
 
Ingen aning om Pro Patria hade barnbördshus någon annanstans än i Stockholm men det är det kanske någon annan som vet.
 
HR vet jag inte vad det står för, i vilket sammanhang har du sett det?
 
Mvh
 
Birgitta

402
Vickleby / Äldre inlägg (arkiv) till 04 mars, 2011
« skrivet: 2009-04-16, 17:22 »
Viola
 
Jöns Nilsson och Lena Nilsdotter hette föräldrarna.
 
Mvh
 
Birgitta

403
Ålem / Äldre inlägg (arkiv) till 18 augusti, 2010
« skrivet: 2009-04-13, 18:46 »
För så länge sedan som den 22 februari 2000 finns denna  
 
Min fråga är om ni lyckades komma någon vart? Sven Jonsson som nämns är min ana och jag vet följande om honom och hans familj:  
 
Han var född omkring 1675, baserat på åldersuppgift i dödsnotisen 1761-12-19, Ålem C:2 s. 165. ” Den 19 december affsomnade Swen Jonsson i Tolebo af ålderdom. Begrovs den 3 januari 1762, 86 år gammal”.  
 
Sven Jonssons föräldrar var Maria Svensdotter d. 1717-05-19, Ålem C:1 s. 168, ” Den 19 maj, 4:de söndagen efter påsk begrovs sahl Jon Börjessons änka i Södra Bäckebo, hustru Maria Svensdotter som blev död i Tohlebo hoos sin son Swän Jonsson. Hon var född i Högsby socken och Lemnahult by, blef der först gifft och bodde i Böta men kom sedan genom ett annat giftermål med sahl nämndemannen Jon Börjesson hit i socknen hennes ålder var 72 år”.
 
Fadern hette Jon Larsson. Maria och Jon gifte sig 1665-10-08, Högsby CI:1 s. 328. Jon Larsson dog redan 1676-05-22, Högsby CI:1 s. 437. ” 4 maj, Jon Larsson i Böta”.
 
När Maria Svensdotter gifte om sig med Jon Börjesson 1678-10-22, Högsby C:1 s. 337 kan jag inte få det till något annat än att det står Svensdotter?
 
Ett bekymmer jag har är vem som var far till Karin Klasdotter som var gift med Jöran Jonsson i Tålebo? Paret gifte sig 1678-11-10, Ålem EI:1 s. 66, han var född i Högsby och hon kom från Nyebo. Klas kan väl inte varit ett så vanligt namn vid denna tid?

404
Ok då är jag med dig, hade jag läst lite mer noggrant hade jag dessutom sett att det redan tagits upp. Ja, ja sådant som händer.
 
 
Tack för ditt svar.
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus den 10 april, 2009)
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus den 10 april, 2009)

405
Varför är jag den ende som står utan varken tumme upp eller ner
 
Det är dessutom en rolighetsminister som skrivit under med namnet Adolf Hilter på listan

406
02 Arkivväsende / Märkliga arkivfynd
« skrivet: 2009-04-10, 18:46 »
Hej
 
Tittar du på denna sida http://www.evira.fi/portal/se/v__xtproduktion_och_foder/utsade/flyghavre/observa tion_och_identifiering_av_flyghavre/
så ser du att Björn Engström har fel när det gäller identifieringen av de två övre. Det är Flyghavre.
 
Hittade även bilder på Mjöldryga här:
 
http://www.z.lst.se/NR/rdonlyres/84AF77EE-96E5-4661-9DD7-C41EA5A43904/0/Mj%C3%B6 ldrygaispannm%C3%A5l.pdf
 
 
Mvh
 
Birgitta

407
02 Arkivväsende / Märkliga arkivfynd
« skrivet: 2009-04-07, 18:54 »
Pratade med min bror som är kunnig i ämnet, han sa att det var följande:
 
De håriga är flyghavrekärnor de nere till vänster är korn. De till högre ser ut som skalade havrekärnor.
 
Mvh
 
Birgitta

408
Släkt och Hävd / Släkt och Hävd
« skrivet: 2009-03-31, 16:09 »
Enligt senaste GF-Nytt, april 2009 kommer ett nytt nummer av Släkt & Hävd 2009. Det står även att styrelsens ambition är att tidskriften återigen skall ges ut regelbundet. Ser också att man fått tillgång till de 29 banden av Gustaf I registratur. Tänk om det gick att filma av dessa för att ge ut på CD/DVD? Det tror jag skulle rendera mycket kunder, förutsatt att det går att genomföra pga rättigheter till verken osv.
 
Mvh
 
Birgitta

409
Vickleby / Äldre inlägg (arkiv) till 31 mars, 2009
« skrivet: 2009-03-31, 14:38 »
Hej Viola
 
Eftersom Per Friks dog 1826 får du nog leta efter hans maka och barn och det kanske blir svårare. Hon kan ju ha gift om sig och flyttat från socknen eller tagit vägen precis vart som helst. Tittade lite snabbt på dödsnotisen i Vickleby C:4 s. 285 och där står så här:
 
 12 november, 19 nov: Pehr Frisk, 47 år, Diarrhe. Afskedade cronobåtsmannen från Södra Möre, född och nu boende i Stora Frö. Verkar alltså som om familjen bodde i Södra Möre en tid men måste ju flyttat tillbaka till Vickleby igen. Så tolkar i alla fall jag notisen.
 
Tittade på ArkivDigital och de har denna uppgift om vilka församlingar som tillhör/tillhörde Södra Möre:
 
Till Södra Möre härad hörde följande församlingar: Arby, Gullabo, Hagby, Halltorp, Hossmo, Karslunda, Ljungby, Madesjö, Mortorp, Nybro, Oskar, Sankt Sigfrid, Söderåkra, Torsås, Vissefjärda (t o m 1888 till större delen belägen i Södra Möre härad, fr o m 1889 helt belägen i dito härad), Voxtorp, Örsjö
 
Inte så lätt att hitta familjen då kan jag tänka mig, synd.
 
Mvh
 
Birgitta
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus den 31 mars, 2009)
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus den 31 mars, 2009)

410
Vickleby / Äldre inlägg (arkiv) till 31 mars, 2009
« skrivet: 2009-03-31, 11:58 »
Viola
 
Hittade vigselnotisen så då kan du nog ta det för givet att Pers födelsenotis är rätt. I Resmo E:1 s. 17 står  Den 7 februari 1800 sammanvigdes matrosen Per Frögren i Stora Frö med pigan Anna Jaensdotter från Mysinge.
 
Mvh
 
Birgitta

411
Vickleby / Äldre inlägg (arkiv) till 31 mars, 2009
« skrivet: 2009-03-31, 11:08 »
Hej Viola
 
Vilken sida i hfl nämns familjen? Jag har inte Genline så GIDnr säger inte mig ett dugg.  
 
Jag hittade familjen på s. 26. Det står ju födelseuppgifter på Per och Anna. Kollar man i födelseboken kan nedanstående notiser vara rätt för Anna. Det är många som inte har Genline så det är fler som kan hjälpa till om man uppger sidnr i böckerna istället eller kanske tillsammans med Gidnr. Bara ett tips i all välmening.
 
 
Anna
Född 19/10 1774 i Gynge, Resmo (H)
 
Far
Engelsman, Jon
Inhyses
 
Mor
Andersdotter, Brita
Gynge
 
Övriga uppgifter
Församlingskod: 084002
--------------
Källa: Resmo CI:2
 
Per kan möjligen varit född den 23/10 och döpt den 25/10 då kan följande notis vara hans:
 
Per
Född 23/10 1779 i Stora Frö, Vickleby (H)
 
Far
Frögren, Jan
Enroll Karl
 
Mor
Svensdotter, Brita
33 år
Stora Frö
 
Övriga uppgifter
Församlingskod: 084001
--------------
Källa: Vickleby C:3
 
Dessutom hittade jag Pers dödsnotis:
 
Frisk, Per
Fd Båtsman (ålder: 47 År)
Stora Frö
 
Död 12/11 1826 i Vickleby (H)
 
Dödsorsak: Diarré
 
Övriga uppgifter
Församlingskod: 84001
--------------
Källa: Vickleby C:4
 
Vet du när paret gifte sig kan du ju kolla om Anna kom från Resmo och Per från Vickleby. Jag vet inte vart familjen flyttade men med tanke på uppgifterna i Pers dödsnotis verkar det som om man flyttade inom Stora Frö. Alla uppgifter är hämtade ur PLF-skiva 4 och bör kontrolleras mot kyrkböckerna.
 
Mvh
 
Birgitta
 
 
 
 
 
 
 
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus den 31 mars, 2009)

412
Överste Carl Gustaf Skyttes regemente / 01) Allmänt
« skrivet: 2009-03-29, 12:50 »
Hej Lars-Olov
Tack så mycket för ditt svar det var mycket intressant att läsa. Jag tog kontakt med KrA men som du skriver gav det inte mycket mer än att han nämns i rullorna för 1679 och 1680. Han tycks sedan försvinna ur rullorna så hans vidare öden känner jag inte till. Han hette i alla fall Hans Caspar Frantz. Sedan mitt inlägg 2005 har jag fått reda på att jag hade helt fel personer bland mina anor. Man hade på något vis blandat ihop två av mina anors födelseuppgifter i flyttningslängderna med två andra personer vilket följde mina anor resten av livet. Jag blev varse detta när jag jämförde mina uppgifter med en annan persons på Disbyt. Dessa personer var min mormors morföräldrar så det var ett rejält gäng personer som jag fick plocka bort. Bland dessa var då Hans Caspar Frantz. Jag hoppas ändå att ditt utförliga svar och de uppgifter jag har kan hjälpa någon annan som har denna Hans Caspar Frantz bland sina anor. Jag har ju både kopia på mönstringsrullan och domen om det utomäktenskapliga barnet om någon vill ha dem?
 
Mvh
 
Birgitta

413
Stockaryd / Stockaryd GID 1136.7.91300 A1:1 s.44
« skrivet: 2009-03-29, 12:03 »
Hej Johanna
 
Ok då vet jag att det var rätt familj. Nej tyvärr är jag inte säker på vad det står men kanske Brunstedt eller något liknande. Ser att man flyttade till Vrigstad så du kanske kan hitta dem där?  
 
Mvh
 
Birgitta

414
Löt / Äldre inlägg (arkiv) till 31 augusti, 2011
« skrivet: 2009-03-26, 14:44 »
Någon som känner till vilka Lars Hemmingsson d. 1743-07-02, Löt C:1 s 722 föräldrar var? Enligt dödboken var han 40 år när han dog. Räknat på det borde han varit född omkring 1703 men det finns ingen Lars född då.  
 
Mvh
 
Birgitta

415
Vickleby / Äldre inlägg (arkiv) till 31 mars, 2009
« skrivet: 2009-03-24, 21:08 »
Tackar så mycket för det. Hälsa tillbaka att det var bara roligt att kunna hjälpa till lite.
 
Mvh
 
Birgitta

416
Stockaryd / Stockaryd GID 1136.7.91300 A1:1 s.44
« skrivet: 2009-03-24, 20:28 »
Hej Johanna
 
Jag vet inte om detta är rätt notis eftersom jag inte känner till GID-nummer och den sidnumrering du använder inte stämmer på ArkivDigital? I så fall är det inte dina anor eftersom modern heter Lisbeth Isacsdotter. Säg till om det är fel familj så kan jag leta reda på den rätta.
 

 
Mvh
 
Birgitta

417
Vickleby / Äldre inlägg (arkiv) till 31 mars, 2009
« skrivet: 2009-03-24, 17:55 »
Hej Maria
 
Hittade lite till tack var Lottas uppgifter:
 
Frans Emils föräldrar
 
Daniel Wilhelm
Född 14/6 1835 i Skälby, Kalmar Landsf (H)
Far
Sandberg, Daniel
Smed
Mor
Grandin, Anna Christina
37 År
Källa: Kalmar Landsf C:1
 
Daniel och Sofias vigselnotis
Sandberg, Daniel Wilhelm
D Sm, 1835
Räggekulla
 
Jonsdotter, Sofia
P, 1834
Skårebo
 
Vigda 9/8 1862 i Kristvalla (H)
 
Källa: Kristvalla E I:2
 
Daniel Wilhelms dödsnotis:
 
Sandberg, Daniel Vilhelm
Född 14/6 1835
Smed, Änkling
Räggekulla
 
Död 15/2 1909 i Kristvalla (H)
 
Dödsorsak: Roslidande I Benen
Källa: Kristvalla F:1
 
Sofia Jonsdotters dödsnotis:
 
Jonsdr, Sofia
Hu (ålder: 51 År 1 M 28 D)
Räggekulla
 
Död 4/12 1885 i Kristvalla (H)
 
Anförvanter
Smed Daniel W Sandberg
Källa: Kristvalla EI:2
 
 
Daniel Wilhelms mors dödsnotis:
Grandin, Anna Christ.
Hustru (ålder: 51 År 3 M)
Haget U Skälby
 
Död 26/10 1848 i Kalmar Landsf (H)
 
Anförvanter
Daniel Sandberg, Smed
Källa: Kalmar Landsf C:1
 
Daniel Wilhelms fars dödsnotis:
Sandberg, Daniel
Smed (ålder: 67 År 11 M 17 D)
100
Död 4/3 1867 i Kalmar Slottsförsamling (H)
 
Källa: Kalmar Slottsförs CI:4
 
Frans Emils mor Sofia Jonsdotter var enligt uppgift i dödboken född 1834-10-07, utan en som var född dagen innan. Osäkert om det är rätt föräldrar alltså.
 
Sofia
Född 6/10 1834 i Kroksmåla, Oskar (H)
 
Far
Petersson, Jonas
Torparen
 
Mor
Jonsd, Brita Stina
H
 
Källa: Oskar C:1
 
Lite kul är att jag var och tittade på ett hus som var till salu i Räggekulla för några år sedan. Skälby som också nämns ligger ett par hundra meter ifrån där jag bor.
 
Mvh
 
Birgitta

418
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 28 november, 2009
« skrivet: 2009-03-24, 11:36 »
Hej Leif
 
Man tog även upp detta i mitt lokala blad, Östra Småland. Jag sökte efter Flickr Common och dessa fotografier men hittade inget. Tack var din länk kunde man hitta fotoskatten på denna adress:  
 
http://www.flickr.com/photos/swedish_heritage_board/
 
Mvh
 
Birgitta

419
Räpplinge / Räpplinge, C:1, sid 552
« skrivet: 2009-03-24, 09:30 »
Hej Emelie
 
Det är två olika notiser den ena från 1693 och den andra 1696 från Räpplinge. Notiserna finns på Räpplinge C:1 s. 487 och 488. Bäst att tillägga att det inte är min ana utan jag snubblade över namnet när jag satt och kollade dödboken för Räpplinge för denna tid. Synd att du inte kunde tyda vad som står på den översta bilden för den rör mina anor.
 
Mvh
 
Birgitta
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus den 24 mars, 2009)

420
Vickleby / Äldre inlägg (arkiv) till 31 mars, 2009
« skrivet: 2009-03-23, 20:21 »
Hej Maria
 
Jag hittade inte så mycket men det är något att gå vidare med.
 
På PLF-skiva 4 hittade jag en son född i Vickleby
 
Harry Emanuel
Född 1/11 1891 i Stora Vickleby, Vickleby (H)
 
Far
Sandberg
Smed
 
Mor
Rydén, Hildegard
29 år
Stora Vickleby
 
Övriga uppgifter
Församlingskod: 084001
--------------
Källa: Vickleby C:6
 
På PLF-skiva 3 hittade jag Frans Emils födelsenotis
 
Frans Emil
Född 20/5 1866 i Räggekulla, Kristvalla (H)
 
Far
Sandberg, Daniel
Smeden
 
Mor
Jonsdtr, Sofia
H., 32 år
 
Övriga uppgifter
Församlingskod: 088104
--------------
Källa: Kristvalla C:5
 
Normerade begrepp
Moderns efternamn: Jonsdotter
 
Mvh
 
Birgitta

421
Räpplinge / Räpplinge, C:1, sid 552
« skrivet: 2009-03-23, 17:30 »
Lägger in två bilder till där jag tror att det står Anders Svinhufwud men är inte säker. Behöver alltså hjälp med att bekräfta att jag läst rätt.
 

 
 
 
Stämmer min tydning av namnet så undrar jag om det kan röra sig om ett båtsmansnamn eller om det fanns vanliga släkter med detta namn? För mig är Svinhufwud så förknippat med den adliga släkten.
 
Mvh
 
Birgitta

422
Räpplinge / Äldre inlägg (arkiv) till 19 februari, 2011
« skrivet: 2009-03-23, 14:10 »
Någon som känner till Per Nilsson d. 1749-03-12, Räpplinge C:2 s. 456 föräldrar?  
 
Jag har tidigare trott att han var son till klockaren i Räpplinge Nils Andersson och hans maka Sara Larsdotter och född 1687-03-11, Räpplinge C:1 s. 344 men det är troligtvis fel eftersom jag hittat en dödsnotis 1687-05-08, Räpplinge C:2 s. 481 där det står klockaren i Räpplinges son Peder benämnd.
 
Mvh
 
Birgitta

423
Räpplinge / Räpplinge, C:1, sid 552
« skrivet: 2009-03-23, 10:17 »
Den 13 juni wigdes Måns Larsson och Cherstin Mattsdotter båda ?
sedan blir jag mer osäker står det båda Lars Stenssons plus sista ordet som jag inte kan tyda alls.
 

 
Mvh
 
Birgitta

424
Ann-Mari
 
Jag förstod att det var Olle Elm som skrivit det som står i Göran Johanssons inlägg. Mitt tillägg Då menar jag det som står i Görans inlägg beror bara på att jag ville förklara vilket inlägg jag svarade på inget annat.
 
 Mvh
 
Birgitta

425
Det tycker jag var mycket kloka ord som jag gärna håller med om och hoppas på..
 
Då menar jag det som står i Görans inlägg.
Mvh
 
Birgitta
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus den 21 mars, 2009)

426
Gräsgård / Äldre inlägg (arkiv) till 12 juli, 2011
« skrivet: 2009-03-18, 12:50 »
Niclas von Rothstein  ett gammalt inlägg som jag precis såg. Har du inte hittat uppgiften än så tror jag att jag har hennes födelsenotis här:
 
Ottilia Regina Christina
Född 6/9 1884 i Össby, Gräsgård (H)
 
Far
Larsson, Nils Olof
Arb. K., 25 år
 
Mor
Andersson, Anna Mathilda
34 år
Össby
 
Övriga uppgifter
Församlingskod: 084010
--------------
Källa: Gräsgård SCB C 1860-1897
 
Mvh
 
Birgitta

427
Jag ifrågasätter inte Jan Liedgrens skicklighet som genealog, absolut inte. Men även den bäste kan göra fel och missa viktig information. Jag har visat några exempel på det ovan. Det är det du skriver här ” Det förhållande att en gård ägs av medlemmar av en och samma släkt år 1350 och 1450, exempelvis, innebär inte att man törs dra slutsatsen att gården därmed varit i samma släkts ägo hela tiden” som dessutom förstärks i ditt senaste inlägg här: ” Det här gör det svårt att vara tvärsäker då det gäller uttolkningen av folks bördsrättsanspråk” som gör Jan Liedgrens arbetsmetod just vi detta tillfälle förkastlig i mitt tycke. Jag menar att han i stora delar använder dessa godstransaktioner som hjälp till att fastslå släktskap mellan olika personer. Hade han dessutom haft vetskap om de två brev från 1518 och 1525 tror jag med säkerhet att hans uppsats om Johan Skyttes anor hade sett helt annorlunda ut.    
 
Med vänlig hälsning
 
Birgitta

428
Hej Urban  
Texten har jag hämtat ur Släkt & Hävd nr 1, 1988. ”Lasse Andersson hade på sin hustru Birgitta N:dotters vägnar bördsrätt att byta igen en tredjedel i ”Hagaby i Nykyrkie sochn emellem Wijka” i Östergötland. Konungen ger därför honom och hans hustru tillstånd att ”kännas vid” denne tredjedel samt att sälja den till herr Birger Nilsson (Grip), som förut köpt de båda andra tredjedelarna i Hageby av dem, eller också att avyttra dem till någon annan. Frälselängden 1562 visa, att Birger Nilsson då ägde två frälsegårdar i Hageby i (nuv.) Östra Ny socken i Björkekinds härad på Vikbolandet, medan den tredje gården i byn låg i Kuddby socken och tillhörde konungens arv och eget”.
Du skriver följande i en diskussion om bördsrätt:
 
”Vad är bördsrätt?  
Bördsrätten innebar att en enskild person med ärvd jord aldrig hade obetingad förfoganderätt över denna. Släkten hade alltid medbestämmanderätt. Man fick inte sälja eller utan vidare skänka bort arvejord utan släktens tillstånd. Redan i landskapslagarna finns bestämmelser om bördsrätten och rester av detta rättsinstitut levde kvar in på 1800-talet. Ett viktigt inslag i bördsrätten var att från och med Magnus Erikssons landslag kunde fädernejord bara förköpas av fädernefränder och mödernejord av mödernefränder.”
 
Om jag förstår dig rätt betyder det att man inte kan säga varken bu eller bä om varför Birger Nilsson (Grip) kunde köpa dessa gårdar av Birgitta. Jag har dessutom blivit varse av en annan forskare att Birger Nilsson (Grip) även köpte 2 gårdar i Tjust, den ena av Birgitta och den andra av, (som vi tror) hennes son Erik Larsson. Se DMS 4:5 s. 61 och s. 136. Helt principiellt, är det då inte förkastligt att som Jan Liedgren bygga hela sin teori om Johan Skyttes anor genom dessa godstransaktioner? Som du säger ” Det förhållande att en gård ägs av medlemmar av en och samma släkt år 1350 och 1450, exempelvis, innebär inte att man törs dra slutsatsen att gården därmed varit i samma släkts ägo hela tiden”. Det torde väl även gälla gårdarna i Östergötland, mycket kan ju hänt mellan 1482 - 1542? Det är väl inte ens säkert att en gård som ägdes av en släkt 1482 ägs av samma släkt 60 senare?
Nej, jag undrade hur Erik Knutsson kunde ärva sina svärföräldrar men den frågan fick jag svar på nu.
 
Mvh
Birgitta

429
Urban: Tack för ditt svar. Låt mig sätt mig in i vad du skriver för att återkomma med kommentarer och kanske ytterligare frågor.
 
Med vänlig hälsning
 
Birgitta

430
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Efterforskning
« skrivet: 2009-03-15, 15:20 »
Hej Swen-Eric
 
Hittade en uppgift i Öningabok av Sigurd Haneclou under Kvigerälla på s. 197 att Mats/Mattis Ryggesons far hette Rögge (Richard) Persson och var skattebonde och nämndeman. sonen Mats/Mattis står även som Matte Rögge.
 
Mvh
 
Birgitta

431
Hulterstad / Hulterstad
« skrivet: 2009-03-15, 15:13 »
Göte kan detta vara rätt person som du söker?
 
Maria
Född 25/3 1758 i Triberga, Hulterstad (H)
Far
Löfström, Nils
Mor
(Ingen namnuppgift)
Triberga
Övriga uppgifter
Församlingskod: 084005
Källa: Hulterstad C:2
 
Socknen stämmer ju inte men väl födelsedatumet?
 
Mvh
 
Birgitta
 
Inlägg flyttat från Landskap -> Öland -> Efterlysningar

432
Ramkvilla / Ramkvilla - dödsnotis 1706
« skrivet: 2009-03-09, 20:15 »
17 Juni Sven Persson i Kastorp född af ärliga föräldrar dher sammanstädes  
warit hos sina föräldrar i 30 år. Gift med Märit ?? d i 35  
år. Aflat 10 barn. Änkling i två år. Gift 2 gången ?? Anna  
Persdotter i 12 år. Sjuk i 5 dagar död 8 juni atas 79 år  
befrafen mellan ??... och klockstaplen.  
 
Övriga ord ser jag inte pga att texten är så svag.
 
Mvh
 
Birgitta
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus den 09 mars, 2009)

433
Fröderyd / Fröderyd - dödsnotis 1734
« skrivet: 2009-03-08, 20:18 »
Dom 4 Epiph = 3/2 ärliga mannen Pehr Eriksson i Träde  
föd af gudf(ruktiga) föräldrarna i Träde, hemma hos sina  
föräldrar 22 åhr, gift med p. Karin Pehrsd. från  
Kännestubba, där lefwat 46 åhr ??...  
däraf 2 söner 1 dotter lefwa, aldeles siuk 1/2 åhr  
död d 22 Jan. atus 68 åhr begrafwen wid ??  
 
Är vad jag kan läsa, jag har för mig att det jag har sett ordet actus istället för atus när det gäller ålder. Resten hoppas jag någon annan kan hjälpa till med.
 
Mvh
 
Birgitta

434
Allmänt om adel / Frälsegårdar, köp, försäljning och pant
« skrivet: 2009-03-07, 11:59 »
Hej Olle
Tack för ditt svar. Jag har läst inläggen som du hänvisar till. Förmodligen är jag för trög för att fatta vad som gällde i ett specifikt fall som jag har. Det är som följer:
 
Texten har jag hämtat ur Släkt & Hävd nr 1, 1988. ”Lasse Andersson hade på sin hustru Birgitta N:dotters vägnar bördsrätt att byta igen en tredjedel i ”Hagaby i Nykyrkie sochn emellem Wijka” i Östergötland. Konungen ger därför honom och hans hustru tillstånd att ”kännas vid” denne tredjedel samt att sälja den till herr Birger Nilsson (Grip), som förut köpt de båda andra tredjedelarna i Hageby av dem, eller också att avyttra dem till någon annan. Frälselängden 1562 visa, att Birger Nilsson då ägde två frälsegårdar i Hageby i (nuv.) Östra Ny socken i Björkekinds härad på Vikbolandet, medan den tredje gården i byn låg i Kuddby socken och tillhörde konungens arv och eget”.
 
Det står så här om bördsrätt i ett av inläggen:
 
”Vad är bördsrätt?  
Bördsrätten innebar att en enskild person med ärvd jord aldrig hade obetingad förfoganderätt över denna. Släkten hade alltid medbestämmanderätt. Man fick inte sälja eller utan vidare skänka bort arvejord utan släktens tillstånd. Redan i landskapslagarna finns bestämmelser om bördsrätten och rester av detta rättsinstitut levde kvar in på 1800-talet. Ett viktigt inslag i bördsrätten var att från och med Magnus Erikssons landslag kunde fädernejord bara förköpas av fädernefränder och mödernejord av mödernefränder.”
Om man då tillämpar ovanstående om bördsrätt när det gäller gårdarna som min ana hade bördsrätt till, vad kan man dra för slutsats?  Har jag förstått rätt att släktingar hade förköpsrätt på gårdarna men om ingen släkting ville köpa gårdarna var man fri att sälja till vem man ville? Är det anledningen till att en av gårdarna hamnade bland kungens arv och eget?  Där det står att ” Konungen ger därför honom och hans hustru tillstånd att ”kännas vid” denne tredjedel samt att sälja den till herr Birger Nilsson (Grip), som förut köpt de båda andra tredjedelarna i Hageby av dem, eller också att avyttra dem till någon annan” betyder det att kungen satte sig över lagen eller kan det funnits något släktskap mellan Birgitta och Birger Nilsson (Grip)? Hur kunde kungen själv köpa den tredje gården med tanke på det som står om bördsrätt?  
 
Mvh
Birgitta

435
Böda / Äldre inlägg (arkiv) till 05 mars, 2010
« skrivet: 2009-03-07, 10:57 »
Hej Alf
 
Då svarar jag dig här också. Detta är vad jag hittat på PLF-skiva 4. Kolla att det stämmer mot originalet.
 
Elin
Född 12/2 1791 i Melböda, Böda (H)
Far
Andersson, Olof
Bonde
Mor
Gustavsd., Lisken
Melböda
Övriga uppgifter
Församlingskod: 088513
Källa: Böda C:2
 
Föräldrarnas vigselnotis:
 
Andersson, Olof
Enkl H. Br
Melböda
 
Gustafsdr, Lisbeth
Hunderum
 
Vigda 26/?? 1790 i Böda (H)
 
Övriga uppgifter
Församlingskod: 088513
Källa: Böda C:2
 
Syskon:
Lisbeth
Född 26/10 1792 i Melböda, Böda (H)
 
Gustav
Född 26/11 1794 i Melböda, Böda (H)
 
Malin
Född 4/8 1796 i Melböda, Böda (H)
 
Elsa
Född 28/11 1797 i Melböda, Böda (H)
 
Möjligtvis Olof Anderssons dödsnotis:
 
Andersson, Olof
Bonde (ålder: 42 År 3m. 24d.)
Melböda
Död 18/5 1799 i Böda (H)
Begravd 22/5 1799
Dödsorsak: Håll O Styng
Anförvanter
Maka
Källa: Böda C:2
 
Kan då tänkas att detta är Olofs föräldrar:
 
Olof
Född 24/1 1757 i Melby, Böda (H)
Far
Nilsson, Anders
Bonde
Mor
Andersd., Maria
Melby
Källa: Böda C:1
 
Olofs hustrus dödsnotis:
 
Gustafsdotter, Lisbeth
Ålder: 67 År 9 D.
Melböda Nr 4
Död 19/3 1834 i Böda (H)
Begravd 22/3 1834
Dödsorsak: Håll O Styng
Anförvanter
Make Per Jonsson
Källa: Böda F:1
 
Lisbeth gifte om sig:
Jonsson, Pehr
Dr. H. Bruk
Grankulla
Gustafsdr, Lisbeth
Enka
Melböda
Vigda 17/12 1800 i Böda (H)
Källa: Böda C:2
 
Jag hittar ingen födelsenotis för Lisbeth tyvärr.  
 
Mvh
 
Birgitta

436
00 - Forskare sökes / Urban Sikeborg, söker kontakt
« skrivet: 2009-03-06, 20:19 »
Hej Anna-Carin
 
Tack så mycket för ditt svar. Då väntar jag tills han återkommer.
 
Mvh
 
Birgitta

437
Ryssby (H) / Äldre inlägg (arkiv) till 16 mars, 2009
« skrivet: 2009-03-06, 14:33 »
Han hette nog Börje det tror jag nog. Jag har en ana från just Ryssby som hette Börje Ingelsson f. 1720 så namnet förekommer i trakten men som du skriver han kanske inte var född i Ryssby.Du har ingen möjlighet att titta på dopvittnen om Börje Jonsson Springare fick några barn vart de kom ifrån? Ibland kan man ju med ledning av det hitta rätt födelseort om man har tur.
 
Mvh
 
Birgitta

438
Hej Roger Axelsson
 
Jag skulle vilja komma i kontakt med dig angående lite frågor om uppgifter som finns i DMS 4:5
 
Mvh
 
Birgitta

439
Allmänt om adel / Frälsegårdar, köp, försäljning och pant
« skrivet: 2009-03-06, 13:47 »
När det gäller frälsegårdar vid början av 1500-talet fick man pantsätta dem till vem man ville förutsatt att den man pantsatte till själv var av frälse?  
 
Hur var det när man ville sälja en eller flera frälsegårdar fick vem som helst som själv var frälse köpa gården/gårdarna eller var man tvungen att vara släkt med säljaren?
 
Hur kan man ta reda på om en gård man ärvt var ett möderne/fadernearv och inte ett arv som fick säljas?
Svåra frågor som jag hoppas någon har svar på.
 
Mvh
 
Birgitta

440
00 - Forskare sökes / Urban Sikeborg, söker kontakt
« skrivet: 2009-03-06, 11:37 »
Hej  
 
Jag söker kontakt med Urban Sikeborg. Prövade maila men fick tillbaka mitt mail eftersom det var en gammal mailadress. Hoppas du ser detta och tar kontakt med mig. Jag har lite frågor om bördsrätt till dig. Klicka på mitt namn så finns en mailadress där.
 
Mvh
 
Birgitta

441
Skytte / Äldre inlägg (arkiv) till 12 september, 2010
« skrivet: 2009-03-03, 11:48 »
Tack för översättningen. Tor Berg tar ju upp frågan i sin bok om Johan Skytte. Är det känt vem denna Karin Nilsdotter var? De källor om nämns i texten är de tillförlitliga? En del av källorna är ju daterade en bra bit in på 1700-talet.
 
Mvh
 
Birgitta

442
Madesjö / Madesjö födde 1749 (2) GID 107.28.58600
« skrivet: 2009-03-02, 20:10 »
Börjesson heter fadern, platsen ser ut som Råås men där är jag osäker.
 
Mvh
 
Birgitta

443
Skytte / Äldre inlägg (arkiv) till 12 september, 2010
« skrivet: 2009-03-02, 17:18 »
Tack Göran för bilden men oj vad glad jag hade varit om jag hade förstått vad som stod. Hoppas innerligt någon som behärskar latin kan översätta texten för den ser mycket intressant ut.
 
Mvh
 
Birgitta

444
Runsten / Runsten
« skrivet: 2009-03-02, 17:00 »
Jag har lärt mig att ta de flesta åldersuppgifter med en nypa salt för de stämmer nästan aldrig.
 
Mvh
 
Birgitta

445
Bifoga bild / Äldre inlägg (arkiv) till 02 mars, 2009
« skrivet: 2009-03-02, 09:32 »
100k är maxgränsen. Jag brukar välja en storlek under 90k för att vara på den säkra sidan. Jag har märkt att om jag exempelvis väljer att spara bilden i 94k så får jag ett meddelande om att bilden är för stor. Jag använder Photoshop och kollar först storleken på bilden genom att välja spara för webben. Är bilden större än 100k så väljer jag bildstorlek och minskar ner bilden en liten bit i taget för att få ned den till rätt storlek.

446
”Vad är bördsrätt?  
Bördsrätten innebar att en enskild person med ärvd jord aldrig hade obetingad förfoganderätt över denna. Släkten hade alltid medbestämmanderätt. Man fick inte sälja eller utan vidare skänka bort arvejord utan släktens tillstånd. Redan i landskapslagarna finns bestämmelser om bördsrätten och rester av detta rättsinstitut levde kvar in på 1800-talet. Ett viktigt inslag i bördsrätten var att från och med Magnus Erikssons landslag kunde fädernejord bara förköpas av fädernefränder och mödernejord av mödernefränder.”  
 
Citatet är hämtat här:
 
Detta med tanke på att Birgitta hade bördsrätt att byta igen en tredjedel i Hagaby i Nykyrkie sochn emellem Wijka i Östergötland och sälja den till Birger Nilsson (Grip) som förut köpt de båda andra tredjedelarna. Den sista gården ingick ju i kungens arv och eget senare.  
Vad innebär ovan nämnda citat när det gäller gårdarna i Östergötland? Var det vanligt att kungen lade sig i gårdsaffärer på detta vis?

447
Ryssby (H) / Äldre inlägg (arkiv) till 16 mars, 2009
« skrivet: 2009-03-01, 18:49 »
Hittade detta i soldatregistret:
 
Aktnummer: SB-00-0029-1789
Springare, Börje  [Jonsson]  
 
Född:  1761  
   
Regemente:  Smålands båtsmanskompani  
Kompani:  SMÅLANDS BÅTSMANSKOMPANI  
Socken:  Förlösa  
Rote:  Gössbäck

448
Runsten / Runsten
« skrivet: 2009-03-01, 18:30 »
Även dessa uppgifter hittade jag på PLF-skiva 4
 
Peter Fredrik
Född 27/2 1847 i Vanserum, Runsten (H)
Far
Petersson, Johan
Dräng
Mor
Gustafsdotter, Brita Stina
33 år
Vanserum
Övriga uppgifter
Församlingskod: 088512
Källa: Runsten C:2
 
Hittar inga fler uppgifter än så.  
 
Mvh
 
Birgitta

449
Källa / Källa
« skrivet: 2009-03-01, 18:09 »
Borde vara dessa barn från PLF-skiva 4
 
Kristina
Född 8/9 1846 i Kvarnstad, Källa (H)
Far
Persson, Olof
Hem Äg
Mor
Persdotter, Karin
24 år
Kvarnstad
Övriga uppgifter
Församlingskod: 088515
Källa: Källa C:3
 
 Syskon:
 
Peter
Född 25/10 1848 i Kvarnstad, Källa (H)
Far
Persson, Olof
Hem Äg
Mor
Persdotter, Karin
27 år
Kvarnstad
Övriga uppgifter
Församlingskod: 088515
Källa: Källa C:3
 
Äldste sonen Peters dödsnotis
Ålder: 10d
Kvarnstad
Död 4/11 1848 i Källa (H)
Dödsorsak: Bröstsjuka
Anförvanter
Olof Persson Bonde Karin Persdotter
Övriga uppgifter
Församlingskod: 88515
Källa: Källa C:3
 
Peter
Född 8/6 1850 i Kvarnstad, Källa (H)
Far
Persson, Olof
Mor
Persdotter, Karin
28 år
Kvarnstad
Övriga uppgifter
Församlingskod: 088515
Källa: Källa C:3
 
Maria
Född 23/9 1852 i Kvarnstad, Källa (H)
Far
Persson, Olof
Bonde
Mor
Persdotter, Karin
38 år
Kvarnstad
Övriga uppgifter
Församlingskod: 088515
Källa: Källa C:3
 
Hustruns dödsnotis:
 
Persdotter, Karin
Hustru (ålder: 31 År)
Kvarnstad
Död 1/10 1853 i Källa (H)
Dödsorsak: Slag
Anförvanter
Olof Persson Bonde
Övriga uppgifter
Församlingskod: 88515
Källa: Källa C:3
 
Mvh
 
Birgitta

450
Glömde lägga dit tabellen så den kommer här:
 

451
Skytte / Äldre inlägg (arkiv) till 12 september, 2010
« skrivet: 2009-02-27, 08:55 »
Hej
 
Jag har inte hittat några fler uppgifter om Nils och Arvid så jag vet inte vad som blev av dem. Kanske någon annan som vet?
 
Mvh
 
Birgitta

452
Köping / Äldre inlägg (arkiv) till 12 juni, 2009
« skrivet: 2009-02-27, 08:41 »
Hej Daniel
 
Hittade föräldrarna på PLF-skiva 4
 
Anna Maria
Född 8/9 1862 i Ramsättra, Köping (H)
 
Far
Mobäck, Fredrik
Smed
 
Mor
Petersd., Anna Lisa
35 år
Ramsättra
 
Övriga uppgifter
Församlingskod: 088507
--------------
Källa: Köping C:8
 
Mvh
 
Birgitta

453
Gör ytterligare ett försök att få igång en diskussion under rubriken. I DMS Tjust 4:5 s. 173 finns nedanstående släkttabell. På s. 125 ff nämns Magnus Wallemar i Blekhem om en tvist gällande om ”Soolberga äng tillhörde kyrkan eller godset Nagelstad. Magnus Wallemar sägs varit gift med en dotter till Peder Sop. Borde inte denna dotter och Magnus Wallemar ingått i tabellen?  
 
I samma bok står under Blekhem på s. 165 ”(?)1525 skänker Katarina, dotter till Erik Knutsson (kluven sköld med fiskstjärt och två åkerhöns) i Hageby, Östra Ny sn, vid sitt inträde i Vadstena kloster som sitt underhåll till konventet jord i B(lekhem) som räntar 2:0 pn och 1 pund smör och jord i Duvekulla, denna sn, i Fisksätter, Skaftekulla och Älmarsrum, Hallingebergs sn, samt Härstad, Gamley sn; allt med förbehållet att hennes släktingar, om de önskar, har rätt att innan tre år lösa godset för 200:0 pn (Se DV 1102) (Rap odat nr 254)”.
 
Min fråga: står det ” Erik Knutsson (kluven sköld med fiskstjärt och två åkerhöns) i Hageby, Östra Ny sn” i brevet eller är det en identifiering hämtad ur Jan Liedgrens uppsats i Släkt & Hävd nr 1, 1988?
 
Ytterligare en fråga: När det gäller formuleringen ” hennes släktingar”. Om nu Katarina och Birgitta var systrar skulle det inte stått exempelvis hennes syster eller hennes syskon istället för hennes släkt? För mig låter släkt som ett vidare begrepp.  
Jag tror säkert att Katarina och Birgitta var släkt men inte att de var systrar. För att hitta Birgittas rätta föräldrar borde man titta närmare på de olika gårdarna i Tjusts ägare vid tiden för hennes födelse som borde varit någon gång i mitten av 1470 till kanske senast mitten av 1480-talet.  
 
Finns det tex uppgifter om tidigare ägare till gårdarna Blekhem och Härstad som i DMS 4:5 Tjust har 1525 som den tidigaste noteringen. Många av de andra gårdarna är ägarförhållandena för tidiga, finns det senare uppgifter på ägare till gårdarna i Hallingeberg, Duvekulla, Skaftekulla, Älmarsrum, Mommehål, Gäddeglo?  
 
Noteringarna under Nagelstad är ju speciellt intressanta eftersom det är så många personer som nämns relativt nära i tiden till varandra, skulle det gå att kontrollera om de personer som ägt jord i Nagelstad mellan åren 1455-1514 kan ha något släktskap med Birgitta?
 
Nagelstad i Hallingeberg, s. 120:  
 
”1455 och 1460 är Håkan i N(agelstad) faste på Häradstinget (A II 8 s. 69, Rap 1460n30/4).  
 
1460 är Hemming i N(agelstad) faste på häradstinget (OdensviKyA C 1 s. 13).  
 
1480 beskylls Trond i N(agelstad) Magnus Wallemars landbo, för att ha uppbrutit och bortkastat ett gränsmärke mellan byarna N(agelstad) och *Soolberga (se *Soolberga) (Tjustbygden 1987 s. 28 ff).  
 
1482 se *Soolberga.  
 
1482 är Ingolf i N(agelstad) faste på häradstinget (B 19 nr 258).  
 
1484 får Birgitta Knutsdotter (Ulv) vid arvsuppgörelse med sina bröder jord i N(agelstad) som räntar 0:0:17 pn (se Nygård, Lofta sn)  
 
1514 har Gunhild Johansdotter (Bese) jord som räntar 12 skillingar (se Nygård, Loft sn) (C 21 f 18v). I en samtida, men odaterad räkenskap är räntan för N(agelstad) 0:6 pn svenska (C 40 f 11).”

454
Ekeberga / Äldre inlägg (arkiv) till 07 november, 2009
« skrivet: 2009-02-26, 09:09 »
Hej Evert
 
Jag får kolla i april när jag skaffar abb hos AD igen men jag kommer ihåg att jag också tyckte att den var svår att tyda. Kanske finns det någon annan som skrivit av notisen i sin helhet?
 
Mvh
 
Birgitta

455
Skytte / Äldre inlägg (arkiv) till 26 februari, 2009
« skrivet: 2009-02-25, 11:58 »
Hoppsan, tänkte inte på att jag faktiskt i ett tidigare inlägg som tillsammans med noteringen från 1616 faktiskt hittat det slutgiltiga beviset för att det fanns 2 Nils Bengtsson bland Bengt Nilsson skräddares barn
 
Dels:
 
I fotnoten 3 för kapitel 4 s. 281 ff står följande: ”Att Nils och Arvid var halvbröder till Lars och Johan och sålunda blivit födda efter 1587 framgår av att de först 1610 inskrevos vid Uppsala universitet. De studerade därefter 1617 i Marburg. (Skuldförbindelse till Goclenius Marburg 9 juni 1617 och Goclenius till Johan Skytte Dordrecht 30 nov. 1618, båda i Berömde mäns latinska brev.)
 
Dels:
 
1616 fick nyköpingsbon Nils Bengtsson lov av Gustav II Adolf att köpa koppar vid Kopparberget i Falun. Partiet skulle utskeppas över Västerås och Stockholm, medan tull skulle erläggas i Västerås. Samma år hade han försträckt kungen en ansenlig summa till krigsmaktens behov.
 
Som jag skrev innan så finns källan till uppgiften från 1616 på adress:
 
 http://www.nosff.org/  
 
Längst ned på sidan finns källhänvisningar till uppgifterna som står i artikeln.
 
Alla ni som hittills har haft Elisabeth Nilsdotter som mor till Nils Bengtsson gm Gertrud Håkansdotter kan därmed ändra detta till Anna Andersdotter istället.
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus den 26 februari, 2009)

456
Ekeberga / Äldre inlägg (arkiv) till 07 november, 2009
« skrivet: 2009-02-25, 08:12 »
Hej Evert
Tack för hjälpen. Det är väl i den notisen det står något om en hund och något varsel? Jag har inget abonnemang hos AD för tillfället eftersom jag precis opererat min högra hand. Skall skaffa det i april när jag är fit for fight igen. Lite jobbigt att bara skriva med vänster hand, så jag sitter inte så mycket vid datorn nu.  
 
Mvh
 
Birgitta

457
Sture / Sture
« skrivet: 2009-02-24, 13:28 »
Det finns tyvärr ingen källa till vart Örnberg fått sina uppgifter till släkttavlan ifrån.
 
Arvsrätten efter fru Märta Lydekadotter i Venngarn Är lite klurig att förstå. Gillingstam, Oxenstierna och Vasa (1952) s. 329 med not 397 står  
 
”Eskil Isaksson vilken, såsom K. H. Karlsson påvisat, torde ha varit dotterson till en av Märta Lydekadotters mormors systrar, var en av hennes främsta arvingar. Arvingarna voro enligt de på Vänngarn 1452 utan närmare datering utfärdade arvsskiftesbreven utom Eskil Isaksson hans moder hustru Märta i Rycklinge (Faringe sn, Närdingshundra hd), hans icke namngivna systerbarn, riddaren Johan Slaweka och dennes icke namngivna syskon, en Nils Olofsson samt dennes icke namngivna två systrar och systerbarn, Peder Svensson i Malmö (Kvillinge sn, Bråbo hd) och Knut Somanssons hustru Birgitta”.  
 
Har jag förstått rätt: Peder Svensson var systerson till Nils Olofsson? I så fall borde ju Peder Svenssons mor hetat Olofsdotter och då spricker Örnbergs släkttavla.
Jag antar att Nils Olofsson och hans systrar inte är kända?

458
Sture / Sture
« skrivet: 2009-02-21, 13:19 »
Anund Gustafsson Sture
 
Inspirerad av en annan diskussion på anbytarforum satte jag mig att läsa lite i Örnbergs samlingar. Jag hittade då nedanstående släkttavla. Stämmer denna släkttavla? Vem var denne Anund Gustafsson Sture?
 

 
Källa: Örnbergska samlingen, Släkter A, SE/VALA/02109/Vol 7 s. 254 el 210 om mna väljer SVAR:s sidnumrering.

459
Jag har lite funderingar kring det Jan Liedgren skriver om Erik Knutsson i Släkt & Hävd 1988 nr 1:
 
På sidan 6 ”Väpnaren Erik Knutssons sätesgård kallar hans dotter Katarina Eriksdotter i sitt ingiftsbrev 1525 för ”Haga”. Därmed måste avses någon av de gårdar i bondbyn Hageby, som han ärvt efter sina svärföräldrar”.
 
Nu är mina kunskaper när det gäller arv vid denna tid inte så stora men hur kunde Erik Knutsson ärva sina svärföräldrar? Är det via testamente eller via bakarv på något vis? Hur skulle denna arvsgång kunnat se ut?
 
På sidan 3 ”Säterihistoriken inledes med ett referat av det ovan nämnde odaterade pergamentsbrevet, varigenom Erik Knutsson till Haga dotter Katarina donerade Blekhem m.m. till Vadstena kloster.
 
På Svenskt Diplomatarium med SDHKnr; 38645  finns noteringen ” Katarina, dotter till Erik Knutsson, ger till Vadstena kloster som provent godsen Blekhem och Duvekulla i Törnevalla socken, Fiskasäter, Skaftekulla och Almåse i Hallingeberg socken samt Herstada i gamla Västerviks socken i Tjust. ” som torde röra samma ärende.
 
Det vore intressant att få reda på om formuleringen i notisen från SD är korrekt avskriven från originalet. Enligt Liedgren var Erik Knutsson död före 1510. Borde det inte med tanke på detta stått salig Erik Knutssons dotter osv? Han hade ju i alla fall varit död i minst 15 år när Katarina skänkte gårdarna till Vadstena kloster? För mig låter sättet det är skrivet på som om Erik Knutsson i allra högsta grad levde 1525.

460
Hej Stellan
Roligt att mina försök att reda ut släktförhållandena uppskattas, tack för det. Hörtingerum hade jag totalt missat, denna gård nämns inte i Smålands handlingar 1551:13. Det verkar ju som om Birgitta (Brita) hade godsaffärer med både kungen och drottningen då? Det vore intressant att få reda på vad det står i brevet (GR 22s 195).  
 
Jag känner till följande av Birgitta och Lars Anderssons barn: Elin gift med Anders Persson, Margareta, gift med Nils Bröms, Anders och Erik. Erik skall enligt Örnbergs samlingar levt 24/2 1562 vilket är samma datum som försäljningen av gårdarna sker. Han var enligt en obekräftad uppgift köpman och borgmästare. Jag vet inte vilka Tord och Erik Bengtsöner var men i en handling jag precis hittade i Örnbergs samlingar står ”1562 24/2 sålde Anders Persson & Nils Bröms, borgmästare i Nyköping på sina hustrur, Elin & Margareta Larsdöttrars vägnar, Tor Bengtsson (en Thore Bengtsson nämnes för år 1559 hos Flintberg, del 2 sid 292 rad 3) & Erik Bengtsson borgare i Nyköping samt Erik Larsson & Anders Målare, dessa fyra på egna vägnar, till konung Eric för 1600 mark med Blekhem i Törnesfalla sn & Södra Tjust hd af Småland samt nio andra gårdar deromkring (affskrifter i kammararkivet, dels i 1614 års Smålands handling nr: 10, framför jordeboken, och dels i en bundt med påskrift uppgifna hemman etc som konung Gustaf I, köpt och sig tillbytt , item köpe- och bytesbreven, ”sista häftet kallat afskrifter af bytes, köpe, skänke och fastebrev 1400 och 1500 åratalen”, fol 380). Staden & säljarne beseglade.”
 
Nu är jag ingen expert på arvsfrågor under denna tid men det verkar ju som om Tor och Erik Bengtsöner hade samma arvsrätt till gårdarna som syskonen?  
 
Eftersom gårdarna var ett arv efter Birgitta och hennes syskons båda föräldrar så tror jag nyckeln till att finna föräldrarna ligger i att försöka spåra ägarna till dessa gårdar.  
 
Man blir ju inte riktigt klok på hur dessa gårdar valsade runt:
 
Först ärvdes de av Birgitta och hennes syskon, årtal okänt
 
De pantsattes av Lars Andersson, årtal okänt
 
Panten dödades 1504 för dessa gårdar
 
1525 såldes gårdarna av Lars Andersson till Katarina Eriksdotter
 
1525 skänker Katarina Eriksdotter dem till Vadstena kloster
 
Gårdarna ägs återigen av Birgitta
 
1536-1551 säljs gårdarna av Birgitta till drottning Margareta
 
1562 säljs gårdarna av Birgittas och Lars Anderssons barn till Eric X!V.
 
En intressant fråga är hur gårdarna återigen kom i Birgittas och Lars Anderssons barns ägo och när det i så fall skedde? När det gäller Gudmund och Nils Ingelsson undrar jag om inte tidsspannet är lite för stort för att de skall kunna ha varit bröder, Gudmund nämns 1420-50 och Nils 1489.
 
Jag ringde till Länsstyrelsen och fick till svar att man skickar räkningen från deras ekonomiavdelning så den borde vara på gång.
 
Mvh
 
Birgitta

461
Jag har i ett par dagar funderat och letat efter en uppgift jag läst som gäller när Birgitta gifte sig och igår hittade jag den. Det var i sista noten, not 48 till Jan Liedgrens uppsats i Släkt & Hävd 1988 där det står: ”Ada Rydström, Boken om Tjust I (2, uppl, 1912), s. 40 f., uppger att Lars Andersson skrev sig som ägare till Blekhem, samma år han gifte sig 1543. Han måste gift sig med Brita (Eriksdotter) redan på 1510-talet.”
 
Jag skulle vilja påstå att inget av ovan angivna vigselår kan vara rätt. Brevet från 1518, (B 20a) gör ju gällande att paret var gifta absolut senast 1504 troligen ännu tidigare.

462
Stockaryd / Stockaryd - notering 1852
« skrivet: 2009-02-09, 16:15 »
Kan det betyda Enskild skrift??
 
Mvh
 
Birgitta

463
Det är väl inte så mycket frågor utan mer som jag skriver i andra raden av mitt inlägg, varför jag inte tror att Jan Liedgrens identifiering av Birgittas genealogi behöver vara rätt. Ett par frågor är det. Jag ser fram emot ett svar från dig och hoppas även att Roger Axelsson har tid att ta sig en titt på mitt inlägg.

464
Förnamn - P / Planting
« skrivet: 2009-02-08, 12:36 »
Tyvärr står det nog Oloff Torstensson i alla fall. Jag skrev av mantalslängderna från 1645-50 och följande personer bodde i Hässleby då:
 
Hässleby
1645
Lars Olsson i Hässleby
Per Elofsson i Hässleby
Mårten Olssons änka i Hässleby
Nils Månsson ibidem
 
1646
Lars Olsson i Hässleby
Änkan, Måns Persson ibidem
Per Elofsson i Hässleby
Mårtens änka i Hässleby
Nils Månsson ibidem
 
1647
Olof Torstensson  
Nils Månsson
Änkan Chierstin Månses
Lars Olsson
 
1648
Olof Torstensson
Nils Månsson
Änkan Kierstin
Lars Olsson
Lars Torstensson
 
1649
Olof Torstensson
Nils Månsson
Änkan Kierstin
Lars Olsson
Änkan Ingiär
Jöns Nilsson
 
1650
Olof Torstensson
Nils Månsson
Änkan Kierstin
Lars Olsson
Änkan Ingridh
Jöns Nilsson
 
Mvh
 
Birgitta

465
Birgitta, Lars Anderssons i Nyköping och hennes anknytning till gårdarna i Tjust.
 
Nedan har jag gjort ett försök till att reda ut vad som är känt om ovan nämnda Birgitta och hennes anknytning till Tjust och varför jag inte tror att Jan Liedgrens identifiering av hennes ursprung behöver vara rätt. Kaj Janzon får ursäkta att jag använt många av hans citat men det var nödvändigt.
 
Att Katarina Eriksdotter skänkte Blekhem mfl gårdar till klostret 1525
 
Fakta: Det var Lasse Andersson som sålde Blekhem mfl gårdar till Katarina Eriksdotter 1525.
 
Att Gustaf I köpt Blekhem av Birgitta, Lars Anderssons, mfl Smålands handlingar 1553:15
 
Fakta: Enligt Smålands handlingar 1552:13 var det istället Drottning Margareta som köpt Blekhem plus 8 andra gårdar av hustru Birgitta. Drottningen dog 1551 så innan dess måste köpet blivit av.  
 
Enligt Liedgren är inget av sigillen på Katarinas gåvobrev till Vadstena kloster tillräckligt tydligt för att tillåta en identifiering, ”att Lars Andersson i Nyköping var en av de åsyftade mågarna kan därför ej bekräftas”.
 
När det gäller Birgittas bördsrättsanspråk på gårdarna i Östergötland skriver Kaj Janzon ” Att hustru Brita var syster till Katarina Eriksdotter kan i bästa fall betecknas som inte helt osannolikt. Möjligt är det definitivt, obevisat är det lika definitivt. Eftersom Messenius är den enda, förutom Liedgren, som kallar Lars Anderssons hustru för Eriksdotter kan vi inte utesluta att hustru Britas bördsrättsanspråk grundade sig på en betydligt mer avlägsen släktskap än så. Att hon ändå på något sätt var besläktad med Katarina Eriksdotter förefaller högst sannolikt.”
 
Någon urkund som knyter Erik Knutsson själv till Blekhem har ej påträffats enligt Liedgren.
 
 
Fråga: Eftersom gårdarna i Tjust var arv efter både Birgittas far och mor borde det inte funnits något som knyter Erik Knutsson eller hans maka till Tjust för att identifieringen av Birgittas far skall stå oomtvistlig?  
 
I DMS 4:5 s. 113 läste jag en mycket intressant notering gällande Birgitta, Lars Anderssons i Nyköpings genealogi.  
Notisen lyder: ” 1518 tilldöms Lars Andersson borgare i Nyköping, vid en tvist med Peder Turesson (Bielke) en gård i H(allingeberg) samt gårdar i Skaftekulla och Älmarsrum. Nils Clausson (Sparre av Ellinge), Peders svärfader, hade haft gårdarna i pant av Lars, men för 14 år sedan dödat pantbrevet då Lars återlöst panten. (B 20a)”
 
På s. 123 finns följande notis: ”1518 tilldöms Lars Andersson, borgare i Nyköping vid en tvist med Peder Turesson (Bielke) en gård i S(kaftekulla), (se Hallingeberg)(B 20a)”
 
På s. 132 finns följande notis ” 1518 tilldöms Lars Andersson, borgare i Nyköping vid en tvist med Peder Turesson (Bielke) en gård i Ä(lmarsrum) (se Hallingeberg)(B 20a)”  
 
Detta måste ju vara det brev som Jan Liedgren nämner bl. a på s. 4 i Släkt & Hävd nr: 1, 1988 som okänt?
Det mest intressanta i dessa uppgifter är notisen från s. 113 där det står att pantbrevet för gårdarna dödats 1504. Detta innebär ju att Birgitta måste varit gift absolut senast 1504 kanske tidigare än så. Hon måste alltså varit född någon gång i slutet av 1470-talet och fram till senast mitten av 1480-talet.  
 
I Smålands handlingar 1552, nr 13 står att Birgitta tillsammans med sina syskon ärvt följande gods efter både sin fader och sin moder:
 
Hallingeberg s. 111: ”1422 ger Bengt Nilsson (Lejonansikte) F(isksätter) till sin oäkte son Magnus (se Skaftekulla) (Gen 41 46g,  ÄSF s. 71)”
 
Duvekulla i Törnsfall s. 166: ”1412(?) byter Johan Skarpte bort D(uvekulla) till Peder smed i Nygård, Lofta sn mot Idshult, Hjorteds sn (se Ideshult, Hjorted) (SD 1535).”
 
Skaftekulla i Hallingeberg s. 123: ”1422 ger Bengt Nilsson S(kaftekulla) och Fisksätter till sin oäkta son Magnus (Gen 41 f 46 v, ÄSF s. 71)”
 
Blekhem i Törnsfall s.165 ”B(lekhem) kan beläggas som sätesgård för Magnus Wallemar 1480-82 Tjustbygden 1987 s. 28, 30) och ev för Peder Jönssons (?Slatte).”  
 
Älmarsrum i Hallingeberg s. 132: ”1382 och -85 är Ubbe i Ä(lmarsrum) faste på häradstinget (SRP 1726, A II 8 s. 55)”
 
Hallingeberga i Hallingeberg s. 113: ”1489 säljer Nils Ingelsson till sockenkyrkan 11 alnar av sitt arvegods i H(allingeberg) av åker, äng och fiske (B 22 f 68, HalKyA OIa:1 f 166).”
 
Nagelstad i Hallingeberg, s. 120:  
”1455 och 1460 är Håkan i N(agelstad) faste på Häradstinget (A II 8 s. 69, Rap 1460n30/4).
 
1460 är Hemming i N(agelstad) faste på häradstinget (OdensviKyA C 1 s. 13).  
 
1480 beskylls Trond i N(agelstad) Magnus Wallemars landbo, för att ha uppbrutit och bortkastat ett gränsmärke mellan byarna N(agelstad) och *Soolberga (se *Soolberga) (Tjustbygden 1987 s. 28 ff).
 
1482 se *Soolberga.
 
1482 är Ingolf i N(agelstad) faste på häradstinget (B 19 nr 258).  
 
1484 får Birgitta Knutsdotter (Ulv) vid arvsuppgörelse med sina bröder jord i N(agelstad) som räntar 0:0:17 pn (se Nygård, Lofta sn)
 
1514 har Gunhild Johansdotter (Bese) jord som räntar 12 skillingar (se Nygård, Loft sn) (C 21 f 18v). I en samtida, men odaterad räkenskap är räntan för N(agelstad) 0:6 pn svenska (C 40 f 11).”
 
Härstad i gamla Västervik, alltså Gamleby, finns ingen uppgift om tidigare ägare än 1525 då Katarina skänker jord i Härstad till Vadstena kloster.
 
Mommehål i Törnsfall s 175:”1420-50(?) pantsätter Peder Sop en äng kallad ödeängen (ödeengh) till Gudmund Ingelsson, borgare i Västervik (U 269a s 24, avskr).”
 
En torpestad som heter Gäddeglo i Törnsfall s. 169: ”1405 säljer Knut Bosson (Grip) till sin styvfar Bengt Nilsson (Lejonansikte) 12 alnar jord i G(äddeglo) (Se Samsvik, Gladhammars sn) (SD 553, 580).”
 
Följande notis nämns också i boken:
 
Rössle ”1473 skrivs en minnesanteckning i arvejordeboken efter Karl Knutsson: ”Till minnes om en gård i Rössle och en gård i Samsvik som Magnus Wallemar haver” (C 8 f 7).”
 
Jag är väl medveten om att en del av gårdarna nämns uppgifter som är så pass tidiga att det inte går att få någon samband med dessa ägare och Birgitta men tog med dem ändå.
 
I en bok utgiven av Tjustbygdens Kulturhistoriska förening 1945 finns en text om Blekhems ägarhistoria skriven av Jon Villskog sidorna 109-120. En del uppgifter stämmer inte medan andra stämmer helt, inte lätt för en amatör att avgöra vilket. Enligt texten var skrev sig en Nils Ingelsson till Blekhem i ett köpebrev från 1489. Denne Nils Ingelsson sägs i ett äktenskap varit gift med Birgitta som senare gifte sig med Knut Ulfsson. Vidare står ”hade hon i ett gåvobrev, undertecknat av biskop Brask och Ture Jönsson Tre Rosor, givit Blekhem, Skaftekulla, Fisksäter, Duvekulla m.m. till nämnda kloster, dock med rätt för hennes släkt att inom tre år tillösa sig egendomen mot en summa av 220 mark.” Den sista uppgiften tycks stämma men är det helt uteslutet att Nils Ingelsson var gift med Birgitta eller att han skrev sig till Blekhem 1489, det skall ju tydligen funnits ett köpebrev som bevisade detta? Min tanke är att antingen Magnus Wallemar, hans maka eller Nils Ingelsson eller hans maka kan ha varit släkt med Birgitta, Lars Anderssons i Nyköping. Vore hon dotter till Nils Ingelsson skulle ju Kaj Janzons tolkning av N:dotter bli rätt.

466
Skytte / Äldre inlägg (arkiv) till 26 februari, 2009
« skrivet: 2009-02-06, 11:00 »
Nej jag kan inte heller se att det skulle vara något anmärkningsvärt att Bengt Nilsson skräddare döpte 2 av sina söner till Nils. Den ene döpt efter sin farfar i första äktenskapet och den andre efter sin morfar i det andra äktenskapet. Allt blir så mycket rimligare då med tanke på de uppgifter som finns bevarade. Nils Bengtssons son Håkan var bevisligen född 1603-11-10. Varför skulle en gift barnafader gå och sätta sig i skolbänken 1610? Jag tror faktiskt att det är fullt möjligt att Nils Bengtsson dä, som jag väljer att kalla honom kan ha varit gift tidigare än 1602 och att sonen Håkan inte var hans förstfödde. Nils Bengtsson dä var död den 16 juni 1628 då hans maka nämns i en notis i Örnbergs samlingar kallad fol 648 där det står ” fd Nils Bengtssons enka hustru Gertrud hade af herr Johan Skytte gården Kuggenäs (? på arrende).” Se bifogad bild. Vore intressant att se om Nils Bengtsson dy nämns senare än 1628?  
 

 
Hittade följande notis: 1616 fick nyköpingsbon Nils Bengtsson lov av Gustav II Adolf att köpa koppar vid Kopparberget i Falun. Partiet skulle utskeppas över Västerås och Stockholm, medan tull skulle erläggas i Västerås. Samma år hade han försträckt kungen en ansenlig summa till krigsmaktens behov.
 
Inte dåligt av en yngling som 5 år tidigare skrevs in vid Uppsala universitet .
 
Notisen är hämtad från följande adress: http://www.nosff.org/ där det längst ned på sidan finns källhänvisningar till uppgifterna som står i artikeln.
 
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus den 06 februari, 2009)
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus den 07 februari, 2009)

467
Jag har även sett att det någon gång stått x-domskunskap, då blir det lite lättare att förstå.
 
Mvh
 
Birgitta

468
Högby / Äldre inlägg (arkiv) till 26 juni, 2009
« skrivet: 2009-02-05, 21:29 »
3. Måns Larsson f. 1695 var född i Gudesjö, Högby (H) enligt födelseboken, Högby C:1 s. 58
 
Hans far hette Lars Månsson som gifte sig som du skriver 1692-12-04 med Kirstin Månsdotter, Högby C:1 s. 441. Tyvärr kan jag inte tyda vart Kirstin kommer ifrån. Vad jag kan se är alla dina uppgifter rätt förutom födelseorten för Måns Larsson f. 1695 som ju var född i Gudesjö och inte Horn. Just det nu ser jag, den som dog 1758-04-13 var Måns Larsson Högby C:1 s. 336 och ingen annan. Det var ju jag som blandat ihop namnen inte du.
 
Mvh
 
Birgitta

469
Hej Roger  
 
Idag har jag fått boken DMS 4:5 Tjusts härad, Västerviks stad. Den är ju på nästan 600 sidor och verkligen värd sina 200 kr. Jag får nog ta kontakt med Länsstyrelsen för jag kunde inte hitta någon räkning i paketet? Återkommer säkerligen under någon annan rubrik med lite frågor längre fram.
 
Tack för ett strålande arbete.
 
Mvh
 
Birgitta

470
Jag har för mig att x står för kristendomskunskap.
 
Mvh
 
Birgitta

471
Förnamn - P / Planting
« skrivet: 2009-02-05, 10:35 »
Notisen som rör Sissa Månsdotter Gibbe finns i Födelse- och dopboken 1652-1733, Köping C:1 a s. 280. Sidnumret är alltså det sidnummer som står längst ned på sidan i boken. Notisen är från den 6 september 1663. jag använder inte Genline utan Arkiv Digital. Har du det väljer du antingen sidan 281 eller bild 149 men sidnumret i boken är som sagt var s. 280.
 
Hoppas det blev lite klarare?
 
Glömde skriva att jag ju fått svar från Institutet för språk och folkminnen där man skriver så här: Det är ett intressant förnamn du frågar om. Vi har inga belägg på Planting som förnamn i våra samlingar. Däremot har det funnits adliga släkter som brukat släktnamnet Planting. Planting-Gyllenbåga adlades 1637 och Planting-Bergloo 1655. Båda stamfäderna kom från tyskspråkiga områden och bar tillnamnet före själva adlandet.
 
Planting synes alltså ha brukats som tillnamn i tyskspråkiga områden, men inte som förnamn.
 
Hur Planting Månsson fått sitt förnamn är dock svårt att säga.
 
Tydligen är det ett unikt namn då, kul.
 
Mvh
 
Birgitta
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus den 05 februari, 2009)

472
Älmeboda / Älmeboda F:1 sid 61
« skrivet: 2009-02-05, 10:26 »
Liten bild men det ser ut som om det står hängde sig själv i ladan på modern svenska.
 
Mvh
 
Birgitta

473
Högby / Äldre inlägg (arkiv) till 26 juni, 2009
« skrivet: 2009-02-03, 19:22 »
Hej igen Maj-Brith
 
Lite svårt att lokalisera Saras födelseby men tittar man på faddrarna vid barnens dop så kanske hennes föräldrar finns med. Jag har tittat och hittat följande personer som kanske kan vara värt att titta vidare på:
 
Lars F:1718-09-19, nämns Nils Olofsson från Alvedsjö, Högby och Nils Pärssons hustru på Berget, jag har inte en aning om vad det ligger?
 
Nils F: 1719-09-12, Nils Pärsson på Berget, Nils Giäddas hustru på Berget
 
Maria F: 1721-06-23, inget vittne som heter Nils nämns
 
Per F: 1724-11-01, Nils Giädda på Berget, Nils Pärssons hustru på Berget
 
Ingiär F: 1729-07-16, inget vittne som heter Nils
 
Kierstin F:1730-12-28, Nils Pärssons hustru på Berget, Nils ? änka ibidem, jag kan inte läsa vad Nils heter mer.
 
Lars F:1735-12-18, Nils, jag tror att det står Ingströms änka men är osäker. Jag kan inte heller läsa vart de kom ifrån.  
 
Mvh
Birgitta

474
Högby / Äldre inlägg (arkiv) till 26 juni, 2009
« skrivet: 2009-02-03, 07:26 »
Det gör väl inget, alla kan väl göra misstag
 
Mvh
 
Birgitta

475
03) Osorterat / Älvsborg, Sexdrega
« skrivet: 2009-02-02, 19:01 »
Var så god, bara kul att kunna hjälpa till. Första meningen i mitt inlägg var bara ett litet tips. Ju fler som kan hjälpa till desto större chans har man att få hjälp, det har jag själv erfarenhet av. Var det Anders Jonsson och Ingrid Månsdotter som gifte sig den 29 september?
 
Mvh
 
Birgitta

476
Högsby / Äldre inlägg (arkiv) till 06 juni, 2009
« skrivet: 2009-02-02, 18:36 »
Maj-Brith
 
Jag har lite uppgifter åt dig under Högby, Öland
 
Mvh
 
Birgitta

477
Högby / Äldre inlägg (arkiv) till 26 juni, 2009
« skrivet: 2009-02-02, 18:35 »
Hej Maj-Brith
Kan detta vara rätt par:
 
Månsson, Lars
Gudesiö
 
Månsd, Kirstin
 
Vigda 4/12 1692 i Högby (H)
 
Övriga uppgifter
Församlingskod: 088514
--------------
Källa: Högby C:1
 
Kanske Lars Månssons dödsnotis:
 
Larsson, Måns
Torp. (ålder: 63 Å)
Horn
 
Död 13/4 1758 i Högby (H)
Begravd 15/4 1758
 
Övriga uppgifter
Församlingskod: 88514
--------------
Källa: Högby C:2
 
Långskott men kan detta Saras födelsenotis, födelseåret stämmer ju inte riktigt:
 
Sara
Född 24/2 1693 i L Horn, Persnäs (H)
 
Far
Persson, Nils
 
Mor
(Ingen namnuppgift)
 
Övriga uppgifter
Församlingskod: 088516
--------------
Källa: Persnäs C:1

478
03) Osorterat / Älvsborg, Sexdrega
« skrivet: 2009-02-01, 11:24 »
Helene för oss som inte har genline säger Gidnummer ingenting. Vilket år gäller vigseln? Jag antar att födelsenotisen är denna: 22 januari Anders Jonssons och Ingrid Månsdotters barn i Billeberg som vid dopet den 25 dito kallades Andreas.
Testes: Mons Håkan Brun, Anders Persson i Buttorp, Drengen Anders Torstensson i Billberga
Fru pastorskan Ulrica Margareta Cronander, j, Maria Nilsdotter  (ser inte vad som står på nästa rad), slutar på munds torp i alla fall, pigan Anna Jonsdotter i wästra Lysered.
 
Mvh
 
Birgitta

479
03) Osorterat / Läshjälp-Naverstad GID 696.26.64500
« skrivet: 2009-02-01, 10:54 »
Naturligtvis skall det vara Högalund, slarvade lite där. Det ser ut som det Sigris hägnan men det vet jag inte om det finns något som heter?
 
Såg nu på din karta att det finns något som heter Sigfridshagen så det kanske det är?
 
Mvh
 
Birgitta
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus den 01 februari, 2009)

480
Lillkyrka / Lillkyrka C:3 Bild 111
« skrivet: 2009-01-31, 21:46 »
Var så god, det är bara roligt att se om man kan klara av att läsa en text så det gör jag gärna. Ja testes är dopvittnen
 
Mvh
 
Birgitta

481
Göteryd / Göteryd Födelse- och dopböcker (1688-1787)
« skrivet: 2009-01-31, 19:13 »
Oluf Larsson och hustru Giertruds barn i Fagerhult, kallades Lars.
Per Persson i Fagerhult, hustru Sara i Fagerhult, Per Börjesson i Lönhult, hustru Ingeborg ibidm, Johan i Lilla Kiölaboda, hustru Ingegerd i ?, och Swen i ?,  
 
De två sista platserna går jag bet på men det ser nästan ut att vara samma plats. Hoppas någon annan kan hjälpa till?
 
Mvh
 
Birgitta

482
03) Osorterat / Läshjälp-Naverstad GID 696.26.64500
« skrivet: 2009-01-31, 18:58 »
Ja, det har du rätt i så här kommer den rätta notisen: Nr 45: Jon Jörgensson och hustru Sigri Trulsdotter från ? dheras barn föd den 24 october och döpt den 26 hujus. N. Truls. Hustru Ingeborg Trulsdotter från Fagerhult, ? Trulsdotter från Östra gården, pigan Anna Olofsdotter från S... hägnan, m: Mattis Trulsson från Fagerhult, m: Jacob Jonsson från ? Peter Svensson från Högahult
 
 
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus den 31 januari, 2009)
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus den 31 januari, 2009)

483
03) Osorterat / Läshjälp-Naverstad GID 696.26.57500
« skrivet: 2009-01-31, 18:45 »
Nr 11: Mattis Jonsson och hustru Anna Töresdotter? från Nasbon? deras barn föd den 25 februari, döpt den 27 hujus, ? Helena. Hustru Ingeborg Jonsdotter från Nasbon, m Olof Eriksson ibdm.
 
Jag har ingen lokalkännedom i Bohuslän så platsen är jag mycket osäker på men det kanske någon annan kan tyda? Lite osäker även på moderns patronymikon.  
 
Mvh
Birgitta

484
Lillkyrka / Lillkyrka C:3 Bild 111
« skrivet: 2009-01-31, 18:14 »
Då kommer texten här: Christnades Jonas Jonssons och hustru Anna Andersdotters barn i Åsta. Nom: Jonas. Testes: Pär Olsson i Prästtorpet dess hustru Ingery Andersdotter, Olof Abrahamsson i Biörnbotorpet samt dess dotter Maria.
 
Tydligen döptes han samma dag som han föddes, den 14 februari.
 
Mvh
Birgitta

485
Göteryd / Göteryd Födelse- och dopböcker, 1707
« skrivet: 2009-01-30, 19:19 »
Platsen ser ut att vara Askenäs. Tittade i hfl och det fanns ett lilla och ett stora Askenäs.
 
Mvh
 
Birgitta

486
Bra, då kilar jag in på sidan och beställer mig ett ex. Tack för informationen.
 
Mvh
 
Birgitta

487
Ekeberga / Äldre inlägg (arkiv) till 07 november, 2009
« skrivet: 2009-01-28, 18:28 »
Hej Niclas
Det gör absolut inget att du lade ut texten det är bara bra att flera fick tillgång till den och det spelar ju ingen roll vem som lägger ut den. Jag uttryckte mig nog en aning dumt men menade inget illa med det. Jag tycker det är både kul och nyttigt att själv försöka tyda en text så det gör jag gärna. Det tar ju lite tid ibland innan man får häng på hur just den skrivare som skrivit texten skriver. Jag mailar texten till dig så det slipper ligga dubbelt på anbytarforum. Jag trodde med ledning av texten som vi skrivit av att han kanske var för vek eller snäll inte klarade av att driva in pengar och att det var därför det restade en del pengar men där ser man. Mycket bra att få lite tips och råd när det gäller olika källor och vad man skall tänka på.
 
Mvh
 
Birgitta

488
Detta var mer komplicerat än jag trodde. Denna gåta får jag låta vara tills jag har en möjlighet att titta i jordeböckerna. Tack så mycket för hjälpen så länge.

489
Algutsboda / Algutsboda mtl 1642 s. 254 SVAR:s numrering
« skrivet: 2009-01-26, 21:08 »
Tack för hjälpen Niclas och Birgitta
 
När Måns Håkonssons son Nils döps 1724-04-26 Ekeberga C:1 s. 331 finns bland vittnena Olof och Per Spak med bland vittnena. Per Spak var ju mormors far till modern Maria Nilsdotter. Nej jag har inte kollat katekeslängden men det skall jag genast göra. Tack för tipset.
 
Mvh
 
Birgitta
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus den 27 januari, 2009)

490
Texterna ur DMS 4:2 s.217-218
 
Högemåla 1465
 
Bekräftar Botild Hermansdotter sin framlidna dotter Cecilia Henningsdotters testamente, varigenom hon gav en fäderneärvd gård i H till svartbröderna i Kalmar (Vik 7/7)
 
Harrstorp 1465
 
Bekräftar Botild Hermansdotter sin framlidna dotter Cecilia Henningsdotters testamente, varigenom hon gav en fäderneärvd gård i H till sin fästman Peter Gädda, som dock skall ersätta Botild med 20 mark (Vik 7/7).
 
Enligt DMS 4:2 hade Lyder Persson köpt en skattejord i Högemålagärde i början av 1560-talet. Enligt Görans hänvisning till Elfsborgs lösen fanns det 1571 i Högemåla ett
frälsehemman ägt av Sten Banér och ett kronohemman. Om nu kronohemmanet är det som man hänvisar till i texten om Lyders skattejord, så får jag det inte att stämma. Kan Lyders jord först ha varit skattehemman när han köpte det ca 1560 och sedan kronohemman 1571 för att sedan vara skattehemman igen 1592?

491
Ekeberga / Äldre inlägg (arkiv) till 07 november, 2009
« skrivet: 2009-01-26, 19:27 »
Hej Niclas
 
Tack för texten men nu har jag själv skrivit av den med hjälp av en släktforskarkollega. Bra att andra intresserade fick ta del av den. Nu har inte jag SoH som tar upp Marcus Lucassons självmord så jag vet inte vad som står där. I inlägg här på anbytarforum har jag sett att anledningen till hans självmord skulle varit att han förskingrat pengar till Älvsborgs lösen. Den uppfattningen tycker inte jag man får när man läser texten om självmordet?  Vet du förresten om det stämmer att sonen, (som jag förmodar att det är) Lucas Marcusson även han tog livet av sig?
 
Mvh
 
Birgitta

492
Ekeberga / Äldre inlägg (arkiv) till 07 november, 2009
« skrivet: 2009-01-26, 14:03 »
Hej Iréne och andra intresserade
 
Jag har nu suttit och tittat igenom domboken. Man kan konstatera att Lucas Marcusson d.y. dog någon gång mellan 1/6 1646 och 24/5 1647. Men när? Jag hittar ingen notering om något självmord när det gäller Lucas, borde det inte tagits upp likadant som det gjordes för Marcus Lucasson d. 1615?

493
Algutsboda / Algutsboda mtl 1642 s. 254 SVAR:s numrering
« skrivet: 2009-01-26, 11:33 »
Hej Birgitta
 
Tack för hjälpen. Jag har en ana som var ifrån Östra Stamphult. Han hette Måns Håkonsson och var född omkring 1700. Födelseåret baserat på ålder i dödsnotisen så det kan man nog ta med en nypa salt. Någon av de båda Håkon borde varit hans far i alla fall. Återstår att se om det går att klura ut vilken av dem det var?
 
Mvh
 
Birgitta

494
Pjätteryd / Pjätteryd, Födelse- och dopböcker, (1737-1805)
« skrivet: 2009-01-25, 18:36 »
Jag tycker att det står Swenborg och inte Ingeborg?
 
Mvh
 
Birgitta

495
Hej Göran, var tvungen att vänta på en bok därav mitt något sena svar. Texten är direkt avskriven ur DMS 4:2 om Högemåla
 
Högemåla  
1522 Säljer Ingeborg Månsdotter (Sparre över Blad), Peder Svenskes hustru allt sitt pantsatta fädernearv i H, som räntar 1,5 pund smör till Anna Pedersdotter (Bielke) (VikSp 6/11)
 
1526/31 Upptas en äng i Gustav I:s jordeböcker (Mönsterås rd) (AoE 9, K 1; se Mönsterås).
 
1531 har Gustaf I en gård, som tillhört Kronobäcks kloster (K1; se Kronobäck)
 
1538-41 Har Gustaf I en hemul, som 1541 har åker till 1,5 spannland, äng till 4 lass hö och ollonskog (Toprs rd). Under samma tid finns ett hemul, som tillhört Kronobäcks kloster; det har åker till 4 spannland, 1539 3 spannland, 1541 4 spannland, äng till 6 lass, 1541 8 lass, ollonskog och god fämark. (Kronbäcks rd) (SmH 1538:4, 1540:8, 1541:11, AoE 9; se Torp resp Kronobäck)
 
1553 ärver Margareta Pedersdotter (Bielke) en gård, som 1559, efter Margaretas död, tillsammans med ett ödemål ärvs av hennes son Peder Axelsson (Banér). Räntan är 3 pund smör och 2,5 öre tunnepengar och för ödemålet 1 pund smör. (E 2006, ShSp 1559 12/3, AF 4 s. 282; se Kråkerum)
 
1592 se Mönsterås  
                               
I notisen från 1592 står det att Lyder Persson köpt skattejorden i Högemålagärde. Nu får jag blotta min totala okunskap i detta ämne. För mig låter skattejord som mark som brukas medan ett hemman är en byggnad?

496
Algutsboda / Algutsboda mtl 1642 s. 254 SVAR:s numrering
« skrivet: 2009-01-25, 15:48 »
Hittade en senare notis från 1690 s. 68 där jag inte heller kan läsa alla namn.
 

 
Här kan jag läsa:
Stamphult: Oluf, hustru
Måns ?, h: Sven, d: Truls
? ? ? Håkon
Ibm; Åke, hustru, p: Ingrid
Håkon, hustru
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus den 25 januari, 2009)

497
Algutsboda / Algutsboda mtl 1642 s. 254 SVAR:s numrering
« skrivet: 2009-01-25, 14:50 »
Någon som kan hjälpa mig tyda vilka personer som bor i Stamphult?
 


 
 
Det jag själv kan läsa är:  
 
Stamphult: Måns ?, Karin Persdotter, Hemming Gummesson?, Kirstin Månsdotter
I samma gård: Kirstin Gummesdotter
Ibidem: Gyse Hemmingsson, Karin Jonsdotter
Ibidem: Per Olufsson, Karin Håkansdotter
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus den 25 januari, 2009)

498
Ekeberga / Äldre inlägg (arkiv) till 07 november, 2009
« skrivet: 2009-01-25, 12:09 »
I Advokatfiskalen Kronobergs län -> Renoverade domböcker. Uppvidinge härad, 1635-1647 -> s. 6  eller bild 402 från 24 maj 1647, finns en notis om  Lucas Marcusson d.y. som anklagas både för hor och mord. Lite för mycket ord som jag inte kan läsa så jag hoppas någon riktigt kunnig har lust att skriva av den?
 
En fråga: Är det känt när denne Lucas Marcusson tog sitt liv? Han var i alla fall död när ärendet tas upp 24 maj 1647.
Inte lätt att hålla reda på alla Marcus och Lucas så naturligtvis skrev jag fel namn. Ber om ursäkt för det. Denne Lucas Marcusson var gift med borgmästaren i Växjö Carl Perssons dotter Elisabeth, notisen innan den jag hänvisar till ovan handlar även den om denne Elisabeth och hennes salig man.
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus den 26 januari, 2009)

499
Som hittat med andra ord. Tack för snabbt svar.
 
Mvh
 
Birgitta

500
Det är en bok som jag garanterat kommer köpa. Tackar för storartat arbete. Vad kommer den kosta, som om det spelade någon roll
 
Mvh
 
Birgitta

Sidor: [1] 2