ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Eva Ekeblad

Sidor: [1]
1
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2023-12-07, 09:22 »
I Tuna, Uppland dör Jonas Kolstadius 1743-01-12. Han sägs född i Söderhamn 1676, gift med Kerstin Persdotter Erlandt?, 4 barn. Varit arrendator på Husby och senare läst för barn här i socknen. Lungsot, 67 år.
Tuna (C) C:3 (1716-1766) Bild 163 / sid 342 (AID: v126469.b163.s342, NAD: SE/ULA/11605)

Jonas är befallningsman på Husby gård, Stavby socken.
Stavby (C) AI:1 (1695-1737) Bild 41 / sid 36 (AID: v125961.b41.s36, NAD: SE/ULA/11443)

Hustrun skrivs som Christina Erlander vid dottern Margaretas dop 1708 och senare.
När Jonas uppträder som måg i hustruns föräldrahem i Erlandsbo, Gunnilbo 1699 står han som Jonas Larsson från Axmars bruk.Gunnilbo (U) AI:1 (1688-1724) Bild 79 / sid 75 (AID: v72130.b79.s75, NAD: SE/ULA/10346), långt ner på sidan, hustrun finns på nästa uppslag.

2
Wikitree / SV: Att knyta ihop svenska kändisar
« skrivet: 2021-09-08, 12:39 »
Ursäkta att jag var petig där, men jag blev faktiskt litet förvirrad.

Angående att knyta ihop svenska kändisar i WikiTree, tycker du att du har haft någon framgång med din lista?

Jag känner förstås igen en hel del där jag har varit inne och skrivit biografi eller letat fram släktingar, men jag har nog oftast hamnat där av andra skäl; att någon passade till ett tema i Connection Finder som var på gång, eller att jag hamnade i någon släktgren på grund av något av mina egna förehavanden. Gjorde till exampel en biografi häromsistens för Erik Gustaf Geijers hustru, Anna Lisa Liljebjörn, därför att jag håller på att läsa om livet för svenska artonhundratalskvinnor och hittade material för henne.

Jag är förresten minst lika intresserad av Connection Finder, som även räknar med förbindelser via äktenskap, som av Relationship Finder, där det går ut på gemensamma anor.
Connection Finder är förresten också bra för att få syn på mindre hållbara kopplingar, inom ett område man är någorlunda förtrogen med. Jag har under åren hittat och upplöst en hel del falska band.

3
Wikitree / SV: Att knyta ihop svenska kändisar
« skrivet: 2021-09-08, 07:35 »
Jag tycker en kul sak med ett världsträd som Wikitree är att se hur alla möjliga kan länkas ihop. Sånt där som visste du att Lewis Carroll var tiomänning med Lewis Carrolls pappa [länk som visar hur]
Ahum. Jag tror du menar att George Orwell var tiomänning med Lewis Carrolls pappa.
Jo det är en av de intressanta sakerna med släktforskning att se hur släkter trasslar  in sig i varandra. Och att ha dem i ett och samma gemensamma träd gör det lättare att utforska; man slipper göra all forskningen ensam.

4
Så uppgiften om Ellen Hammar, f. Svensson, som utomäktenskapligt barn till Hanna Styrell och Karl XV kommer tydligen från litteraturhistorikern Germund Michaneks bok från 1990 om Carl XV och Hanna på Väntorp. En trevligt skriven bok som gör ett bra jobb av att beskriva kungens och Hannas historia med utgångspunkt i Carls mestadels opublicerade poesi. Däremot har han inte slagit upp Ellen Maria i födelseboken utan beskriver hennes närvaro i det Svenssonska hemmet som att hon "uppfostrades som yngsta syskon till hennes fyra barn". Så kan det ha sett ut vid ett punktnedslag, men faktum är att Ellen hade två yngre bröder (om man inte räknar den gosse som föddes och dog samma dag).
I förordet tackar Michanek en advokat som han träffade på Bernadottearkivet i mitten på 80-talet och som var "mycket väl orienterad i Carls XV:s och Hanna Sturells kärlekshistoria, och hade som barn umgåtts i deras dotters hem på Djursholm." Mannen i fråga var alltså jämnårig med Ellen Hammars söner och verkar alltså ha vidarebefordrat en familjemyt.

5
Angående Ellen Maria Svensson, gift Hammar, så blev jag litet förvånad när jag letade upp hennes födelsenotis. Hon var född 28/5 1865 i Klara församling. Jag hade väntat mig en av dessa notiser med "föräldrar okända" - men hittade en helt ordinär notis för Ellen Maria med föräldrar Tapetserare Mästaren Carl Peter Svensson o hu Vilhelmina Theresia Gustafsson. Samma präst som döpte parets närmast föregående barn.

Klara kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0010/C I d/1 (1862-1868), bildid: 00011148_00215

Står inte heller som fosterdotter i husförhörslängden.
Klara (A, AB) AI:145 (1866) Bild 27 (AID: v87248.b27, NAD: SE/SSA/0010)

6
Förnamn - T / SV: Teolinda
« skrivet: 2018-11-30, 10:59 »
Man kan roa sig med att söka efter "theo*linda" t.ex. i Folkräkningar 1880 - och titta på statistiken per län.
Det intressanta är att namnet - Theolinda eller Theodolinda - tycks ha haft en lokal popularitet i Kalmar län. 134 av 409 träffar är från länet.

7
Bildgåtan - Övrigt / SV: Folkdräkts identifiering
« skrivet: 2017-03-17, 16:48 »
Tack!

Kvinnan som ursprungligen emigrerade lär ska ha gjort ganska månge resor tillbaka till Sverige. Kan tänka mig att hon "nostalgi-turistade" en hel del.

8
Bildgåtan - Övrigt / SV: Folkdräkts identifiering
« skrivet: 2017-03-17, 09:17 »
Undrar om någon kan ge en ungefärlig datering av dessa delar till en Rättviksdräkt, som idag finns hos en emigrant-ättling i USA. Vi har gemensamma anor bland kolare och brädgårdsarbetare i Ljusne-trakten, där det också finns en tråd bakåt till Rättvik. men vår anfader lämnade Rättvik 1836, och så gammal är ju inte denna dräkt.

9
Tegström / SV: Tegström
« skrivet: 2016-05-19, 09:09 »
Träffade just på denne man på wikitree, fortfarande utan exakt födelsedatum och plats. När jag söker på Tegström i folkräkningarna på SVAR dyker det nästan bara upp folk uppe i Norrland. Fanns en träff i Kalmar län, men det var en ångbåtsmaskinist som var född uppe i Umeå. Men Norrland är stort.

10
Gullholmen / SV: Gullholmen
« skrivet: 2016-04-06, 13:51 »
Återkopplar till skrivningar 2007 ang Elias Bredberg och Cathrina Stjernberg.
Vet ni om dom hade några barn?
 
Jag har en Frans Maurits Leonard Bredberg f 1825-03-25 gift 1846 med Maria Stina Niklasdotter Åkerström 1815-1890.
Hittar inte hans födelseplats. De fick 4 barn Edvard 1843, Tilda 1845, Johan Ludvig 1846 och Matilda Albertina 1849. Alla födda i Stala Kärreberg
Han dömdes för stöld och jag tror att han emigrerade 1854 till USA och bildade ny familj enl amerikanska forskare.
Är det nån som vet nåt blir jag jätteglad
Yvonne

Ja det har ju gått en del tid, Yvonne, men jag hittade denne Frans Mauritz Leonard Bredberg på wikitree igår, när jag letade efter helt andra svenska emigranter och blev så fascinerad så jag satt med honom hela eftermiddagen - han går att hitta på http://www.wikitree.com/wiki/Bredberg-23 där jag lade till svenska källor (han är mycket riktigt född på Gullholmen) och där man också kan hitta en länk till Find a Grave med ovanligt utförlig information, som sammanlänkar FML Bredberg med Frank Bruber, som han hette i USA. Jag lade till hans svenska fru och fyra svenska barn. Den yngsta hette Kristina Josefina och var född 1852. Fadern stack till USA 1854 och gifte sig på nytt 1857.

11
Wahlqvist / Wahlqvist
« skrivet: 2016-02-01, 16:25 »
Föräldrarna till min MF FM FM FF vigdes i Hed sn tredjedag pingst 1703: Adam Ersson från Grisbo i Gunnilbo och Catharina Hansdotter från Valbricka i Hed (Hed C:1 s. 133). Mot slutet av sin levnad står Catharina i HFL som född 1682 (Gunnilbo AI:2 s. 394)
 
Adams och Catharinas tre första barn döps i Hed, men finns noterade i födelseboken för Odensvi (på samma vis som barnen i några av grannbyarna vid den tiden). Bland dopvittnena för andra och tredje barnet finns fem av barnen till hammarsmedsmästaren Hans Karlsson som verkade vid bruken i Hed under slutet av 1600-talet. Sönerna (bl.a. ovannämnde Karl Hansson) använde som vuxna namnet Wahlqvist, liksom även den ogifta(?) dottern Sara men ej de gifta döttrarna Margareta och Maria.
 
För Catharina Adamsdotter född i oktober 1707 dopvittnar alltså smeden Jakob Hansson i Valbricka och hustru Margareta Hansdotter (tillsammans med sin make, smeden Anders Persson) (Odensvi C:1 s. 103). För Maria Adamsdotter född i april 1710 dopvittnar Karl Hansson smed vid Valbricka (med hustru), Henrik Hansson vid Norrhammar och Maria Hansdotter vid Jönsarbo (Odensvi C:1 (1680-1720) s. 111). De enda av min Catharinas förmodade syskon som INTE uppträder som dopvittnen för hennes barn är yngsta systern Sara (född 1698) och Johan, född 1684 - som är den vars medlemskap i syskonskaran anges som osäkert på Smedskivan(8).
 
Adam och Catharina får ytterligare två barn, Jakob 1711 och Karl 1714. De verkar ha döpts i Odensvi och där är det grannar i Grisbo och Adams släktingar som dopvittnar.

12
Förolyckad vid kolning / Förolyckad vid kolning
« skrivet: 2016-01-23, 17:31 »
(Gunnilbo C:4 (1738-1752) s. 165)
1752 1 Febr begrovs drängen Olof Larsson i Cappellansgården som olyckl. omkom i en mila och blev uppbränd. 30 år

13
Förolyckad vid kolning / Förolyckad vid kolning
« skrivet: 2016-01-11, 14:42 »
Ingen vidare brandsäkerhet i kolarkojan heller. En ättling till mina anor i Hälsingland blev änka på följande vis:
(Söderala EI:1 s. 5) år 1745
Bonden Erik Olofsson omkom vid kolmilan på ett vådeligt sätt därav han den 16 februari sentom aftonen efter natten mot måndagen under en hård sömn förorsakad av ett nyss åsamkat rus blev uti kåtan uppbränder av den eld som av spisen itändes och lade allt i aska på en kort stund. För den jäva(?) berättelsen och intyganden som gjordes av grannarna och dess tjänstedräng om den avlidnes rusiga och själafarliga tillstånd reste(?) till kolmilan och lade sig strax att sova blev av närmsta anhöriga samrått och beviljat att dess kvarblivne och avbrände bål(?) begravdes utan vanlig likceremoni och klockors rörande, samt jordfästes utan den brukliga likbönens uppläsande utav handboken. Eljest var han icke obekant för den som nog tidigt överplägade sig av starka drycker, varav ofta ett oskickeligt väsende förövades. För (???) och en ond bråd död bevare oss milde Herre Gud!!
PS: Jag hittade denna tråd när jag letade efter någon liknande samling av dödsfall vid trädfällning - något som ofta verkar ha gett anledning till utförliga beskrivningar i dödboken.

14
Förolyckad vid kolning / Förolyckad vid kolning
« skrivet: 2016-01-10, 16:54 »
Skinnskatteberg C:1 (1623-1677) s. 48, vid gåspennan Stephanus Olai:
Anno 1645, Annandag jul, begrovs min dräng Pelle, Jons Timberkarls son vilken drog i skogen med den andra stora drängen Anders. De skulle stilla milorna och taga hem stackar. Där lade han sig till att somna på milan medan den andra drängen stillte den andra milan och vid pass en timma därefter när han kom igen låg han död på milan av kolos (en tecknad hand med spetsiga fingrar pekar på detta ord). Därför är farligt somna på kolmilorna.

15
Skinnskatteberg / Skinnskatteberg
« skrivet: 2016-01-07, 13:39 »
Det är många släktforskare med rötter i Skinnsberg som har bergsmannen Lars Eriksson i Darsbo (d.1688) och hans hustru Elisabet Olofsdotter (d.1668) bland sina anor. Undra på det: det goda paret hade sju söner och fem döttrar varav så gott som alla blev vuxna och bildade egna familjer - ofta stora familjer. Det är bara den lille Daniel, född våren 1645, som vi vet från kyrkböckerna att han dog redan samma år.
 
Jag har inte hittat några vidare spår efter de två yngsta sönerna, Hans Larsson och Daniel Larsson (nr2) - bortsett från det fynd angående Daniel som rapporterades här år 2005 av Ingemar Widestig  
1697 Vintertinget
§ 18 sid 782 Den obligation af den 25 februari 1680 som Daniel Larsson Dahlman till sina bröder Erich och Olof Larsson i Darsbo uppå 230 daler Kmt gifwit, hwaremot han sin fasta ägendom uthi Darsbohemmanet pantsatt, hwilket efter begäran wederbörande till säkerhet blef intecknat.  
 
 
Men, vare dessa två härmed ute ur sagan.  
 
Jag har gått igenom syskonen för att försöka reda ut några oklarheter - särskilt angående födelsedatum för min anmoder Sara Larsdotter, d. 26/3 1722. I dödsrunan (F:1 s. 11) står att hon föddes till Lars Ersson och hustru Elisabet Olofsdotter i Darsbo år 1624 och gifte sig med Göran Hansson i sitt tjugonde år, som då skulle ha varit 1644. Detta stämmer uppenbarligen inte med data för Göran Hansson och skulle dessutom betyda en orimligt lång barnafödande period för modern: från 1624 till 1652. Möjligtvis har prästen kastat om siffrorna så hon skulle ha stått som född 1642 (vilket jag också har sett i flera antavlor).
 
Alla syskonen är födda inom tidrymden för Skinnskatteberg C:1; i samtliga fall är det dopdagen som anges och i samtliga fall nämns endast faderns namn. Det finns ingen anledning att tvivla på att Erik är äldste sonen - även om han i sin dödsruna tilldelats det dopdatum som troligare är Olofs. I den anteckningen i dopboken nämns alltså inte barnets namn, men även Olof i sin dödsruna står som född 1634, vilket ter sig rimligare. Erik bör vara född ett par tre år tidigare - och vid den tiden verkar det mest/enbart vara vigslar som antecknats. Övriga barn, med undantag för Sara, finns prydligt med i boken - och ger en rimlig karriär på cirka tjugo år för mor Elisabet som barnaföderska.
 
NAMN..........DOPDAG..........MÅNADER..SIDA      
Erik      
Olof............1634-11-15...............s.6
Johan...........1637-01-05......26,1....s.12
Margareta.......1638-07-24......18,8....s.15
Anna............1641-10-24......39,6....s.27
Per.............1644-02-24......28,4....s.40
? Daniel........1645-04-06......13,6....s.46
Hans............1647-03-07......23,3....s.55
Daniel..........1648-06-24......15,8....s.62
Brita...........1649-10-14......15,9....s.68
Elisabeth.......1652-02-02......28,0....s.78

 
Jag har låtit ett kalkylblad räkna ut hur många månader efter föregående syskon som var och en har döpts. Avståndet på 28 månader mellan Anna och Per ger ett fönster på några månader hösten 1642 när det vore fysiskt möjligt för Sara att ha kommit till världen. Förvirrande nog så finns just där en Sara Larsdotter, döpt 16/10 1642 (C:1 s. 32) men hon är dotter till Lasse i Främshyttan (och hans hustru Anna Olofsdotter) - en familj som existerar (och verkar ha haft mycket sämre tur med sina barn). Det är tänkbart att denna Sara varit en anledning för prästen att glömma bort att anteckna ytterligare en Sara Larsdotter just då - men jag lutar nog mer åt att Sara föddes under de 39 månader som förflöt mellan Margareta och Anna, alltså någon gång mellan augusti 1639 och oktober 1640.
 
Att systrarna skulle vara födda i ordningen Margareta, Sara och Anna stämmer också med den ordning de gifter sig - vilket också kräver en liten utredning. Dels finns inte någon vigselanteckning för Sara och Göran. I hans dödsruna står att de vigdes 1662 - och vid den tidpunkten är bokföringen nog ännu inte helt fullständig efter den totala lucka som inträffar efter Stephanus Olai's död sommaren 1659. Men om hon nu gifte sig 1660 eller 1662 så rubbar inte det ordningen mellan systrarna. Det som är problematiskt här är istället Anna Larsdotters vigsel. Så som diskuterades här år 2000(!) av bl.a. Anders Berglund, så finns det noterat två vigslar för Anna Larsdotter i Darsbo, den ena med Hans Nilsson (sedermera kolare i Lerkulan) 8/10 1654 (C:1 s.87) och den andra med Olof Hansson i Gunnilbo 7/10 1665 (C:1 s. 140)
 
 
Jag lutar alltså starkt åt att det är den senare vigseln som gäller Lars Erikssons och Margareta Olofsdotters Anna - hon skulle annars ha varit bara tretton år då hon gifte sig. Man kan naturligtvis tänka sig ett panikscenario för detta - men det senare giftet verkar också mer ståndsmässigt för en bergsmansdotter. Man hittar deras första barn i Gunnilbo C:1 s.48: Olof Hanssons barn i Gunnilbo, Elisabet f. 27/6 1668. Sedan kan man konstatera att mantalslängden för hushållet i Gunnilbo by upptar både makarna, ett par drängar och ett par pigor. Välbeställt, alltså.
 
NAMN............FÖDD............GIFT............G-ålder
Anna, alt 1.....1641-10-24......1654-10-08......13,0
Margareta.......1638-07-24......1655-10-07......17,2
Sara............1639-12-31......1659-12-31......20,0  
Anna, alt 2.....1641-10-24......1665-10-07......24,0
Brita...........1649-10-14......1672-10-13......23,0
Elisabeth.......1652-02-02......1674-07-12......22,5

 
För Sara är förstås både födelsedatum och vigseldatum gissade (och finns med bara för att kalkylbladet skulle funka). Ger man henne ett födelsedatum i den andra möjliga luckan blir hon ändå inte yngre än sjutton år vid vigseln.
 
En tredje fnurra gällande denna syskonskara är att mor Elisabets fadersnamn anges olika i dödsrunorna för barnen. D.v.s. det är näst yngsta dottern, Brita Larsdotter, död i Godkärra, Skinnskatteberg 2/9 1728 (F:1 s. 45) som modern står som Elisabeth Andersdotter. Elisabeth Larsdotter, död i Yttre Uggelfors 29/2 1724 (F:1 s. 23), Per Larsson, död i Darsbo 4/1 1723 (F:1 s. 17) och Sara Larsdotter, död i Sunnanfors 26/3 1722 (F:1 s. 11) lägger alla sin röst för Elisabeth Olofsdotter. I övriga fall nämns ej föräldrarna vid namn - eller modern nämns endast vid förnamn.

16
Skinnskatteberg / Skinnskatteberg
« skrivet: 2015-12-30, 13:33 »
Gunne Ramberg skrev i november 2004: Jag har bland mina anor Olof Hansson död 1692 i Gävebo, Skinnskatteberg. Han var, enligt dödboken, född 1642 på samma ställe.
 
Bland andra forskare finns olika uppgifter om Olofs föräldrar.
En uppgift säger att föräldrarna var Hans Andersson och Brita Mickelsdotter. En annan att dom var Hans Olofsson och Kerstin Gustafsdotter.
 
Jag förmodar att Olof Hanssons moder var den ålderstigna hustrun och änkan från Gävebo som enligt dödboken begravdes 13 april 1679.
Någon som vet? Gunne Ramberg

Även jag har denne Olof Hansson bland mina anor (han är min MF FF FM MF FF). Kanske har andra forskat vidare på detta sedan 2004, men jag har ännu inte sett något fadersnamn på Olofs far i källorna. Han nämns överallt där jag har träffat på honom som Hans i Gävebo.
 
Han finns i mantal från 1636, som är den första längd jag har sett för Skinnskatteberg. Just det året förlorar han en hustru som begravs 17 januari och gifter sig på nytt 30 oktober med Elisabeth Mickelsdotter från Färnebo socken. De får dottern Brita i mars 1639. Hon döps 10 mars. 1642 får de tvillingarna Karin och Elisabeth, som döps 28 augusti - så det lär vara fel på Olofs födelseår i dödboken. Tvillingarna lär ha dött tidigt, som var vanligt med tvillingbarn.
 
1650 är det sista året som både Hans i Gävebo och hans hustru räknas i mantalslängden. Hemmanet upptas dock som Hans i Gävebo fram till 1655 - men 1651 räknas bara hustrun och 1652 räknas bara bonden. 1653 till 1655 är det dotter och måg som räknas som skattepliktiga; hustrun är dock medräknad 1654. Litet hackigt är det; kan vara skröplighet/överårighet som skattebefriar Hans och hans hustru snarare än att de har gått hädan. Först från 1656 står mågen, Anders i Gävebo, som husbonde.
 
Det är alltså dottern Brita Hansdotter som på sitt fjortonde år blivit gift med Anders Olofsson från Åvestbo i Norberg. De vigdes i oktober 1652 och fick enligt Britas dödsruna tre söner och fyra döttrar vara endast två söner överlevde modern. Brita blev änka 1671 och gifte sig efter ett år med Johan Persson från Aspbenning. De vigdes i Västanfors allhelgonadagen 1672. Johan var son till bergsmannen Per Andersson i Aspbenning och står i husförhörslängderna både i Västanfors och Skinnskatteberg som döv.  
 
Jag har ännu inte hittat Olof Hansson i födelseboken, men tycker det verkar troligt att han var några år yngre än angivet i dödboken. I hans runa nämns att han har varit ute i tjänst som ung, bland annat i Åvestbo, där syster Britas förste make kom från. Han kan alltså ha varit borta från hemmet redan under gosseåren. Det tycks ha varit besvärliga tider för familjen i mitten på 1650-talet. Den gamle Hans lär ha gått bort någon gång under den perioden.
 
Olof Hansson vigs vid Mickelsmässotid 1668 med Karin Larsdotter från Onsjö. I mantalslängden för Skinnskatteberg dyker de sedan inte upp i Gävebo förrän 1675. Från 1675 upptas alltså både Johan Persson med hustru och Olof Hansson med hustru i Gävebo. Sjutton år senare dog både Johan och Olof. De båda svågrarna begravdes samma junisöndag 1692. Änkorna står därefter som hushållsföreståndare i mantalslängden i tio år innan det blir sönernas tur att ta över. Brita Hansdotter dör i juli 1712 och Karin Larsdotter i december 1718.
 
Brita Hansdotters äldste son med Johan Persson var förresten den Per Johansson f. 1675, vars sonson Per Andersson f. 1736 tog sig namnet Gevert efter födelsebyn, så som nämndes i december 2011 av Dan Gäfvert.  
 
Skinnskatteberg C:1 (1623-1677) s. 9
. Hanses hustru i Gävebo begrovs 17 januari 1636
Skinnskatteberg C:1 (1623-1677) s. 11
. Hans i Gävebo vigdes med Elisabeth Michelsdotter från Färnebo socken 30 oktober 1636
Skinnskatteberg C:1 (1623-1677) s. 17
. 10 mars 1639 döptes Hanses barn Brita i Gävebo
Skinnskatteberg C:1 (1623-1677) s. 31
. Hans i Gävebo fick tvillingar Karina o Elisabeth som döptes 28 augusti 1642
Skinnskatteberg C:1 (1623-1677) s. 80
. Brita Hansdotters vigsel m Anders Olofsson 1652 (hans namn är omkastat)
Västanfors LIa:1 (1661-1693) s. 52
. Olof Hansson och Karin Larsdotter vigdes i Mickelsmässotid 1668  
Västanfors LIa:1 (1661-1693) s. 120
. Brita Hansdotters vigsel m Johan Persson i Aspbenning Allhelgonadagen 1672
Skinnskatteberg C:2 (1678-1698) s. 293
. Dödsruna för Olof Hansson i Gävebo 1692  
Skinnskatteberg C:2 (1678-1698) s. 293
. Dödsruna för Johan Persson i Gävebo 1692
Skinnskatteberg C:3 (1699-1720) s. 287
. Dödsruna för Brita Hansdotter i Gävebo 1712
Skinnskatteberg C:3 (1699-1720) s. 335
. Dödsruna för Karin Larsdotter i Gävebo 1718

17
Hed, F:1 / Vad hände i Kapelansgården i Hed?
« skrivet: 2015-12-22, 20:27 »
Det var ju ett tag sedan - hittade frågan när jag googlade. Erik Olsson i Karmansbo är min MF FF FF MF och jag skrev ut min tolkning av hans dödsruna för några veckor sedan. Klistrar in den här, så som jag har skrivit den för eget bruk. Språket är därför litet blandat och en del kan jag ha gissat - men själva olyckan lär ha hänt så som det står. Inte för att jag begriper vad han höll på med för att råka ut för detta.
 
Sockenmannen Erik Olofsson från Karmansbo begravd 16/6 1751 (Hed F:1 (1738-1757) Bild 54)
Fadren hette Olof Ersson, nämndeman, modren Sara Ersdotter. Döpt och i Christendomen undervist, varit ständigt hemma. 1728 in Majis trädde han i äktenskap med sin i sorgen kvarlåtne maka, så nämnda pigan ehrliga Cherstin Andersdotter ifrån Ytternäla och Gunnilbo församling, med hvilken han sammanaflat 9 barn 4 söner och 5 döttrar, hvarav allenast en dotter före sin fader med döden avgått; dess allesamma lefverne är af allom känt för Gudfruktigt, ehrligt och stilla. d 10 hujus när han i Cappellansgården var på dagverket timade honom den oförmodelige händelsen och olyckan att under det han var begripen att kasta grop för en sten återföll stenen på honom i gropen och honom illa krossade till det ena lårbenet och det veka livet så att det inre nog förderfvades, detta skedde klockan 10 förmiddagen under hvilken plåga han visade stort tålamod. Beredde sig omhört till en salig hädanfärd genom heliga nattvardens anammande och gudeliga böner, som honom vederfors vid pass 7 efter middagen då han stilla och saktmodigt avled sedan han levat 50 år och 9 månader

18
Skinnskatteberg / Skinnskatteberg
« skrivet: 2015-12-19, 11:07 »
Tusen tack!
Kan förstå att jag missade Lars Warg i hustruns notis men hans egen notis borde jag ha sett, även om jag hade ögonen inställda på Anders.

19
Skinnskatteberg / Skinnskatteberg
« skrivet: 2015-12-18, 10:38 »
Fast det där med Anders Warg är litet knepigt. Notisen i dödboken verkar så tvärsäker på den punkten, även om det faktum att det lämnats en lucka för senare införsel av hustru Ingeborgs patronymikon (som aldrig blev ifylld) tyder på att familjen kanske inte var så välbekant längre vid tiden för Karins död. Däremot står hustru Karin i Kärrgeten som Karin Larsdotter både någonstans i husförhörslängderna och vid dopet av alla de barn där även hustruns namnnges. Samtliga barn är i giftet med bruksbonden Per Michelsson (1665-1738)
1) Anna f. 6/5 1688 (Skinnskatteberg C:2 (1678-1698) s. 99)
2) BRITA f. 4/11 1689, Kärrgeten Skinnskatteberg  (Skinnskatteberg C:2 (1678-1698) s. 115)
3) Karin f. 15/3 1691, Kärrgeten (Skinnskatteberg C:2 (1678-1698) s. 129)
4) Michel f. 2/5 1692, Kärrgeten (Skinnskatteberg C:2 (1678-1698) s. 141)
5) Per f. 9/6 1694, Kärrgeten (Skinnskatteberg C:2 (1678-1698) s. 163)
6) ? Malin f. 1/7 1696, Kärrgeten, tvilling (Skinnskatteberg C:2 (1678-1698) s. 183) d. 21/10 1696
7) Ingeborg f. 1/7 1696, Kärrgeten, tvilling (Skinnskatteberg C:2 (1678-1698) s. 183)

20
Skinnskatteberg / Skinnskatteberg
« skrivet: 2015-12-17, 10:47 »
I dödsrunan för min MF FF FF FMM, Karin Andersdotter, nr 103 år 1740 (Skinnskatteberg F:1 (1721-1755) s. 159) står att hennes far var soldaten Anders Warg och hennes mor hustru Ingeborg. Karin skall ha varit i församlingen sedan barndomen, men jag hittar inte hennes föräldrar. Är det möjligen någon som har träffat på dem?

21
Var ligger platsen / Var ligger platsen
« skrivet: 2015-12-16, 10:39 »
Letar på kartan efter Kvädertorp i Ramundeboda. Kallades enligt ortnamnsregistret också Tvärbygget. Min trolige morfars-farfar föddes där 1771 (Ramundeboda C:1 (1736-1815) s. 213). Det var ju ett tag sedan, men förvånansvärt många gamla bebyggelsenamn går att hitta på dagens kartor med litet envishet. Kan denna plats ha blivit uppslukad av Laxå?

22
Skinnskatteberg / Äldre inlägg (arkiv) till 13 december, 2015
« skrivet: 2015-12-13, 12:15 »
Pierre Nilsson:Postat torsdagen 21 september 2006 - 20:41  
Hej!
Jag håller på med ett jätteprojekt med att utreda alla Jon Svenssons i Aspebo (1640-83) ättlingar fram till i dag. Det är ett väldigt omfattande men samtidigt väldigt skojigt forskningsarbete. Finns det fler som är släkt med denna Jon Svennson i Aspebo?
Med vänlig hälsning Pierre Nilsson
Det var ju ett tag sedan, men ändå. Håller för närvarande på att gå igenom anorna för min morfars farfar, torparen Lars Gustaf Larsson (1837-1889) och eftersom hans morfars farfars mor var Anna Jonsdotter född i Aspebo 1670, död i Kyrkbyn 1719 och gift med hammarsmeden Johan Verniksson, så hör jag och de mina till gänget.  
 
På Smedskivan 8, som är den version jag har, så nämns Lars Gustafs föräldrar, smedsdottern Anna Katarina Rönnberg och hennes make, statdrängen Lars Andersson i Malma - som även han har en massa rötter i Skinnsberg. Efter det blev det torpare ett par generationer, tills min morfar kom till Arboga och blev glasmästare.

23
Silfvernagel / Silfvernagel
« skrivet: 2015-11-14, 19:10 »
1755: Hovslagaren mäster Hans Hindrik Silfvernagels och hustru Stina Normans i Libby barn fött d 15 aug och döpt d 17 dito, kallades Stina Lisa (Garn C:1 (1694-1772) Bild 122 / sid 118)
 
Tror jag har bläddrat förbi fler barn till detta par medan jag letar efter syskon till egna anor i födelseboken för Garn. Kikade in här för att kolla om där fanns någon koppling till Västergötland; där var det nog Silfvertelningarna jag associerade till.  Men iakttagelsen kanske ändå kan vara till någon nytta.

24
Grönvall / Grönwall / Grönvall / Grönwall
« skrivet: 2015-09-13, 12:34 »
Påträffade av en slump dödsnotisen för Walackaren Lars Grönvall ifrån Wassbo (som antagligen avser Vadsbo härad) som dog av hetsig feber vid cirka 60 års ålder under sin resa vid Nyebro i Sal sn (R)
(Flo F:1 (1771-1816) Bild 21 / sid 39)

25
Ekerot / Ekrot / Ekeroth / Ekerot / Ekrot / Ekeroth
« skrivet: 2015-07-23, 19:06 »
Träffade just av en slump på födelsenotisen för Maja Stina Jakobsdotter Ekerot, född i Främmestad 22 december 1774 till glashandlarefolk från Lidköping: Jakob Ekerot och Ulrika Sandberg (Sandborg?) (Främmestad C:3 (1739-1799) Bild 52 / sid 95)

26
Kvävning / Os
« skrivet: 2015-06-12, 09:49 »
7/1 1785 dödde af os Pigan Elin Pehrsdotter från Årås (Trökörna C:2 (1744-1811) s. 415)
Hon var 42 år och ogift mor till sexårige sonen Anders, som fostrades bort till en moster med make.
 
Några späda barn på samma uppslag är antecknade som döda av obekant sjuka.

27
Förnamn - J / Jung
« skrivet: 2015-05-30, 11:22 »
Jag har också stött på en Jungsdotter i Barne härad, nämligen Greta Jungsdotter (1787-1822) född på Anders Larsgården (Olof Nilsgården) i Vara och gift med änklingen Andreas Enarsson som kom flyttande från Tengene och bosatte sig på Assarsgården i Vara. Hade hoppats finna en förklaring till namnet här, men när det inte fanns, så tog jag och tittade litet på böckerna för Vara/Skarstad.  
 
Gretas far, Jung Andersson föddes som Jon Andersson 11/8 1752 till bonden Anders Jonsson och hustru Cecilia Jansdotter i Anders Larsagården, Vara (Skarstad C:3 (1749-1787) s. 15). Jon Andersson gifte sig med Maria Larsdotter från Naum, där paret också fick sitt första barn, sonen Anders, 1781. Sedan flyttade familjen till hans fädernegård i Vara, där de fick barnen Lars 1785, Greta 1787, Annika 1789, Catarina 1792, Stina 1796 och Maria 1799. I födelsenotiserna för alla barnen utom ett står han som Jon Andersson - i Stinas notis 23/2 1796 står han som Jung Andersson (Skarstad C:4 (1788-1832) s. 35).
 
I husförhörslängden Vara AI:2 (1789-1796) (s. 57) har hans namn först stått som Jon men är ändrat till Jung. I husförhörslängderna Vara AI:3 (1796-1814) (s. 43) och Vara AI:4 (1814-1826) (s. 37) är han Jung Andersson - och de barn som bildar egna familjer i Vara socken står också som Anders och Lars Jungsson och Greta och Catarina Jungsdotter. Vid sin död 19/6 1824 (Skarstad C:4 (1788-1832) b. 153 s. 72) står han som Jong Andersson. I husförhörslängden Vara AI:5 (1825-1836) - där pennan är förd av en ny hand - står Jon Anderssons vuxna barn åter som Jonsson och Jonsdotter.
 
Under den period i början av 1800-talet som det står Jung Andersson i husförhörslängderna finns tre andra, något yngre, Jung som fick barn i pastoratet. Samtliga har det gemensamt med Gretas pappa att de är döpta till Jon - bland en riklig mängd Jonas. Så Jung verkar vara en dialektal form av Jon - som visserligen är en form av Jonas, men vid denna tid på denna plats verkar ha använts som ett självständigt namn. Det ser också ut som om de flesta som förde kyrkböckerna inte ansåg det lämpligt att använda den dialektala formen i skrift.

28
Lund / Lund
« skrivet: 2015-04-11, 15:40 »
Ett ströfynd från dödboken i Trökörna (Trökörna C:2 s. 327)
 
1747, 29 januari Dödde & 2 februari begrovs Glasförarens Christopher Lunds lilla son Abraham 10 veckor gammal.

29
06 Barn / Missbildade barn; belägg
« skrivet: 2015-03-24, 14:00 »
Träffade just slumpvis på (medan jag letade efter syskonen till en ana):
dödfödda tvillingar, flickebarn, sammanvuxne med magarne framfödda av pigan Kjersti på Såtenäs i Thun 10 mars 1778. (Tun C:1 (1672-1825) s. 643). Modern verkar ha överlevt förlossningen.

30
06 Barn / Missbildade barn; belägg
« skrivet: 2015-01-02, 16:59 »
Tack Markus för en övertygande texttolkning.
Tycker också det låter som en svår läpp-käk-gomspalt och hittade igår ett annat fall (från 1885) som diskuterats på Anbytarforum, där barnet dog strax före tre månaders ålder.  
Det var nog helt enkelt svårt att få i dessa barn tillräckligt mycket mat, när de inte kunde suga.
 
Familjen är bara mycket avlägsen släkt; jag har en gemensam anfader fyra generationer före Beata Eriksdotter. Efter de sex barnen 1812-1817 levde Beata till 1850 och Per till 1844. Två dödfödda barn i en familj på den tiden lär inte ha varit helt ovanligt, första och sista barnet i kullarna verkar också ha varit mest risk-utsatta (bara ett intryck). Anteckningarna om de två vanskapta barnen som dog inom en vecka efter födseln är inte särskilt utförliga, men att de dog så snart kan kanske tyda på att de hade missbildningar på inre organ, inte bara den synliga vanskaptheten.
 
Har följt barn och barnbarn till den överlevande Johannes utan att stöta på något liknande i de generationerna - fast om jag minns rätt (är ett tag sedan jag höll på med den grenen) så är de relevanta födelse-/dödböckerna mindre utförligt hållna.

31
06 Barn / Missbildade barn; belägg
« skrivet: 2015-01-01, 13:25 »
Äkta paret Per Gunnarsson och Beata Eriksdotter i Roglanna, Främmestad fick sex barn, varav endast en son levde till vuxen ålder. Barnen var följande:
 
* en dödfödd son 1812-01-17 (Främmestad C:4 (1800-1835) Bild 166)
* Britta Persdotter född 7/12 1812, död 17/3 1813 (Främmestad C:4 Bild 36)(Främmestad C:4 Bild 167)
 Hon var vanskapt i munnen och hade svårt att äta (utförlig men svårläst anteckning i dödboken)
* Johannes Persson född 1814-09-15 (Främmestad C:4 Bild 42) levde till år 1900, gift torpare med egna barn
* Jonas Persson, vanskapt tvillingbror till Johannes, levde en vecka. (Främmestad C:4 Bild 42)(Främmestad C:4 Bild 168)
* Britta Persdotter född 1816-03-06, vanskapt, död påföljande dag (Främmestad C:4 (1800-1835) Bild 50)
* en dödfödd son 1817-10-16 (Främmestad C:4 Bild 171)
 
Sorgligt. Man undrar vad som var problemet. Och gläds över att de åtminstone fick ett barn som förde släkten vidare. Där blev en klockare i nästa generation.

32
Hanebo / Hanebo
« skrivet: 2014-12-31, 14:29 »
Bonden Jon Nilsson med dotter Carin f. 13/3 1798 finns i Södra Kyrkobyn.
Hanebo AI:4b (1794-1800) Bild 52 / sid 44
MVH
Eva Ekeblad

33
Fellingsbro / Fellingsbro C:3 (1709-1716) s. 7
« skrivet: 2014-09-01, 07:24 »
Tack Sven-Ove!
 
Den tanken hade jag inte ens tänkt, men när jag slår upp i SAOB ser jag ju att det säkert är så.
 
MVH
Eva

34
Fellingsbro / Fellingsbro C:3 (1709-1716) s. 7
« skrivet: 2014-08-31, 20:24 »
Toppen, tack!
 
Nu börjar det bli en begriplig historia av det. Jag hade nog lyckats läsa mer än jag vågade tro  - men inte riktigt fått ihop det med småorden. Litade inte heller riktigt på att det verkligen stod att hon varit gift med hans syskonbarn.
 
Ett problem för äktenskapets ingående kan väl ha varit att man inte hade papper på föregående makes död, så att de felande orden uttrycker någon form av tvivel.
 
Vi får se om någon kan dechiffrera det sista.
 
MVH
Eva

35
Fellingsbro / Fellingsbro C:3 (1709-1716) s. 7
« skrivet: 2014-08-30, 10:09 »
Vill gärna ha läshjälp med den långa födelsenotisen för Johan Nilssons barn i Nible, Karin som föddes 7 oktober 1709. Klarar av de två raderna med dopvittnen, men får inte riktigt ordning på de fyra följande raderna. Det ser ut att vara en förklaring om att barnet ansetts som äkta. Moderns namn - Elisabeth Jacobsdotter - nämns. Och någon har i fiende land blifvit slagen.
 
Elisabeth Jacobsdotter var först gift med Erik Larsson, som dog i mars 1698, därefter med ryttaren Anders Hällberg - som kan vara den som blivit borta i Karl den tolftes krig.
 
Karin Jansdotter från Nybble är min MM MM MM MM M.

36
Hare / Hare
« skrivet: 2014-06-02, 09:03 »
Där finns också en korpral Jon Hare, som dör vid 80 års ålder i Hult, Bäreberg (R) (Främmestad C:2 (1695-1738) s. 165). Han skulle alltså vara född ca 1628. Jag har också sett honom som dopvittne för pastor Laurentius Tengboms son Anders, f. 25/10 1702 (Främmestad C:2 (1695-1738) s. 29). Blir inte riktigt klok på hur han relaterar till de ättlingar till Jonas Benedictii Lepus som nämns av Kenneth Wulcan.
MVH
Eva Ekeblad

37
Essunga / Essunga
« skrivet: 2014-04-02, 10:16 »
Tack Lisbeth för Svens födelsenotis. Jag borde förstås ha kollat om han var född före flytten till Essunga, så som nu visade sig vara fallet. Från och med böckerna i Essunga är han feldaterad. Tycker nog att böckerna i Essunga/Lekåsa är litet jobbigare än i Tengene och Främmestad  Sven i Rosengård har andra föräldrar om man kollar HFL och födelsebok. Annika Olofsdotter var inte född i Bäreberg - hennes föräldrahem var Skattegården i Askjum, Malma, där familjen startade sin resa.
 
Tack alla för hjälpen med att hitta en slutpunkt för Johannes Gudmundsson; har lagt in litet utförligare än jag annars brukar på Genvägar
Hade egentligen inte tänkt följa alla barnen, men kanske ger denna familj ett dagsverke till.  
 
MVH
Eva Ekeblad

38
Essunga / Äldre inlägg (arkiv) till 01 april, 2014
« skrivet: 2014-04-01, 15:06 »
Hej Lotta! Nu skrev vi samtidigt här!
 
Tack för den hjälpen - jag trodde att flytten till Ryda bara gällde Per, och har inte hittat varken honom eller familjen i utflyttningslängderna för Essunga/Lekåsa.
 
tack igen
/Eva

39
Essunga / Äldre inlägg (arkiv) till 01 april, 2014
« skrivet: 2014-04-01, 15:01 »
Hej och tack, Lisbeth!
 
Nu fick jag en del att kolla.
 
Jo, jag är helt säker på var resp barn är födda - har slagit upp dem i födelseböckerna. Tror jag resonerade som så att jag bara lade in källhänvisningar på det som hörde till Essunga. Sedan är det väl så att när de har flyttat några gånger så blir det gärna moderförsamlingen som står som födelseförsamling i papperen - eller någon av församlingarna de har flyttat genom.
 
Essunga lär de inte ha blivit kvar i - men jag hör av mig på något sätt när jag har följt upp ledtrådarna.
 
MVH
Eva E

40
Essunga / Äldre inlägg (arkiv) till 01 april, 2014
« skrivet: 2014-04-01, 09:13 »
Tack Monica!
Jag tror faktiskt det är rätt person (även om han står som född i Levene när man tittar i församlingsboken). Han var litet svår att följa vidare bakåt i tiden, jag får väl pallra mig till biblioteket och kolla folkräkningarna.
 
MVH
Eva

41
Essunga / Äldre inlägg (arkiv) till 01 april, 2014
« skrivet: 2014-03-31, 13:05 »
Hej!
Jag har tappat spåret på Johannes Gudmundsson med familj, senast sedda på Stora Krogstorp i Essunga (Lekåsa AI:3 (1825-1832) s. 191) där familjen är överkryssad; sedan lyckas jag inte hitta dem i följande böcker.
 
Familjens förhistoria:
Johannes Gudmundsson f. 21/4 1779, Bondegården, Eklanda Främmestad
. g.m. Annika Olofsdotter f.  16/2 1789, Skattegården, Askjum, Malma
en rad barn födda på Skattegården, Malma (där de står som bondfolk):
Anders f. 13/12 1808
Per f. 8/2 1811
Stina f. 12/11 1813
Magnus f. 31/3 1816  
Jonas f. 14/10 1819
därefter bodde de 1821-1824 på Hult i Bäreberg, och fick ytterligare en son
Andreas f. 14/9 1822
 
Hjonelaget Johannes Gudmundsson och Annika Olofsdotter med 5 söner och 1 dotter kom till Stora Krogstorp 1824 (Lekåsa B:1 (1791-1859) s. 37 #23)(Essunga AI:2 (1814-1825) s. 94) - de fick en son, Sven 1825, som tycks ha fallit mellan stolarna i födelseböckerna. Sedan kommer jag inte längre.
 
Har någon råkat på dem?
MVH
Eva Ekeblad

42
Maskoll / Maskoll
« skrivet: 2014-03-27, 08:32 »
Dottern Anna Andersdotter f 1700 Tengene by verkar var gift 1731 med Helfvar/halfwar)Jonsson Lekunga f 1705 d 1742 Hyringa.
hon är sedan om gift 1743 med en Lars Persson.
Hej Magnus! Den Anna Andersdotter som gifte sig med Helver Johansson i Lekunga var inte Anders Maskolls dotter utan född 1706 och dotter till Anders Larsson och Anna Persdotter i Lars Månsgården/Uppegården i Eklanda by, Tengene. Familjen verkar bo tidvis i Lekunga och tidvis i Eklanda. Annas syster Karin Andersdotter är å andra sidan gift med Erik Maskolls son Lars, född 1697 och ingift i Lars Månsgården. Jag har inte särskilt studerat Maskolls utan träffat på dem då jag försökt mig på att reda ut släktförhållandena i Eklanda by.
 
MVH
Eva

43
Tengene / Tengene
« skrivet: 2013-12-19, 22:43 »
Ja titta! Han fanns i mitt träd - men det är hustrun som är släkt med mig (=ättling till mina anor), så jag har inte letat efter hans föräldrar.

44
Gunnilbo / Gunnilbo
« skrivet: 2013-11-11, 12:07 »
Ja, jag skulle också tro att Kerstin redan var gift när HFL börjar, 1688. Vigseln BORDE finnas i Gunnilbo när bruden är från Kedjebo.

45
Gunnilbo / Gunnilbo
« skrivet: 2013-11-11, 11:21 »
Min MF FM MF MFM Brita Gjertsdotter f. 1669, d. januari 1751 i Berget, Gunnilbo, borde vara syster till din Kerstin, eller?
 
Brita Gjertsdotter  
Född i Kedjebo, Gunnilbo
(Gunnilbo AI:1 (1688-1724) s. 101)
är gifter i Berget (Gunnilbo AI:3 (1745-1774) Bild 6)
vigd m. Olof Mattssson i Berget 1/10 1699 (Gunnilbo C:2 (1684-1706) s. 129)
Begravd 27/1 1751 (Gunnilbo C:4 (1738-1752) s. 148)
 
Har precis hållit på att reda ut anorna för min MF FM, nästan alltihop i Odensvi och Gunnilbo med litet avstickare till hed och Sura, men jag har inte noterat så mycket syskon (än).

46
Gunnilbo / Gunnilbo
« skrivet: 2013-11-11, 11:14 »
Undrar om inte Kiörbo ska vara Kedjebo (Kiädiebo), fast nog ser det ut som Kiörbo.
(Odensvi C:1 (1680-1720) Bild 42 / sid 39)
 
Jag har en Gjert Olsson i Kedjebo bland mina anor
(Gunnilbo AI:1 (1688-1724) s. 100)
d. april 1716, Kedjebo, begravd 29/4 1716, 86 år (= f. 1630)
(Gunnilbo C:3 (1707-1737) s. 61)

47
Gunnilbo / Gunnilbo
« skrivet: 2013-11-10, 10:50 »
Haha, trängselskatt!!
 
Skämt åsido: TUSEN tack för kartan. Hade inte insett att de historiska kartorna fanns där tillgängliga och att med min nya Mac så funkar det att titta på dem. Blev sittande till alldeles för sent och fick fullt av ideer om vad jag mer ska titta på i andra hörn av släkten.
 
Platsen för Gillbo tull på det smala näset ser ju ut som det perfekta stället att klå landsvägstrafiken på pengar  Gillbotullen lär ha spärrat landsvägen mot Västerås.
 
Färna tull var också en bro (mellan Lillsjön och Långsvan). Kontrollerade landsvägen mot Köping kan jag tänka. Undrar om Gisslarboån var farbar ner till Hedströmmen? - Färnatullen ligger bra till för den leden också i så fall. Uppströms från Gillbotullen fanns det väl inte mycket att hämta? Märker att jag skulle behöva läsa på mer här, om bergstullar o dyl.

48
Gunnilbo / Gunnilbo
« skrivet: 2013-11-09, 12:57 »
I husförhörslängden AI:1 för Gunnilbo (1688-1724) finns både Färna tull och Gillbo tull upptagna i ortregistret. Kan förstå det ändamålsenliga med en tull vid Färna, men var kan Gillbo tull ha legat för att vara motiverad som sådan?

49
09 Döden / Död av kyrkklockor
« skrivet: 2013-10-31, 21:44 »
Hittade just en kusin till min MF FM FF som råkade illa ut på liknande vis:
 
Drängen Lars Larsson i Sörslyta  död 17 sept 1809, slagen till döds av Storklockan i Tornet vid ringning efter lik  
(Odensvi F:2 (1776-1810) Bild 186)
 
Farlig apparatur.
 
(Meddelandet ändrat av evaekeblad 2013-10-31 21:55)

50
Äldre ord L - Ö / Måg
« skrivet: 2013-10-27, 08:50 »
Fellingsbro AI:9d (1746-1755) s. 96
 
Bonden Olof Larsson f. 1692  
h Karin Christophersdotter f. 1683
adopt måg Lars Larsson f. 1715
h Kerstin Olofsdotter f. 1712
 
*****
 
Kerstin Olsdotter f. 13/12 1713, Sällinge, (Fellingsbro C:3 (1709-1716) s. 63; Olof Johanssons barn i Sällinge)
g. 24/9 1738 (Fellingsbro C:2 (1690-1706) s. 497) Lars Larsson i Sköllberga och pigan Kerstin Olsdotter i Sällinge
 
Har just kommit såhär långt, inte tittat på hennes föräldrar eller längre bakåt i tiden.
 
En måg som gifter in sig i gården på det vanliga viset får väl arvsrätt genom giftet, när det inte finns söner i huset. Hur det var med betalning vet jag inte.

51
Äldre ord L - Ö / Måg
« skrivet: 2013-10-26, 19:11 »
Tycker mig se i husförhörslängderna att när blivande husbonden för en gård inte är son i huset står han som måg - oftast handlar det ju då om att han är gift med en dotter i huset. Denna dotter står då ofta som hustru - att hon är dotter i huset får man ha med sig från födelsebok eller tidigare husförhörslängder (kompletterat med patronymikon).
 
Kom att reflektera över detta då jag just råkade på en adopt. måg, som tycks vara just det: adopterad som blivande husbonde. Hans hustru har visserligen patronymikon som skulle kunna tyda på att hon vore dotter till gamle husbonden, men deras vigselnotis anger honom som kommande från gården och en annan hemgård för henne (som även nämns både i födelsebok och dödbok för henne).
 
Så i detta fall är betydelsen av arvtagare och påläggskalv viktigare för mågen än att han skulle vara gift med en dotter eller annan kvinnlig släkting.

52
Schottenius / Schottenius
« skrivet: 2013-10-25, 20:49 »
Tog sin lilla tid för mig att få detta gjort. Tyvärr var inte bouppteckningen mer upplysande om Bettys vistelseort - i bouppteckningen för Jakob Niklas Schottenius uppräknas änkan och de fyra döttrarna:
 
a) Betty T.C. Schottenius gift med arbetskarlen J.F. Gustafsson, boende i Odensala socken
b) Jenny A.L.  Schottenius, gift med Vågskrivaren Frans Edvard Mallander
c) Amalia Augusta Schottenius, gift med vaktmästaren Gustaf Ljungström
d) Agnes B.C. Schottenius gift med maskinisten Ernst Anders Eriksson.
Vid förrättningen inställde sig änkan samt vågskrivaren Mallander; och sedan desse förmält att övriga sterbhusdelägare blivit om bouppteckningen underrättade uppgav änkan boet etc. etc.

53
Ekeblad / Ekeblad
« skrivet: 2013-10-07, 11:12 »
Han kan nog ha tagit namnet på eget bevåg; det var många som gjorde på den tiden. Eller så kan det vara vid inskrivningen till rekryten som någon hörde fel eller tyckte till - det hände t.ex. min morfar, som blev Persson i stället för Gustavsson när han ryckte in. I kyrkböckerna angavs ju sällan något efternamn för barn som inte hade flyttat hemifrån. Rekryten var nog för många det första tillfället då de fick ett efternamn på papper - och när det väl fanns på papper så förblev det.

54
Ekeblad / Ekeblad
« skrivet: 2013-07-31, 11:16 »
På birthday.se hittar man 122 personer med efternamnet Ekeblad. Samtliga tycks tillhöra familjer som i likhet med min egen har tagit namnet för 100-150 år sedan - alltså inga uppenbara kopplingar till de äldre släkterna, adliga eller ofrälse.
 
I min familj var det farfars far och hans bröder som tog namnet Ekeblad i början på 1880-talet. De var söner till sjättedels hemmansägaren på Bondegården i Eklanda by, Främmestad, Peter Andreasson (1823-1887) och hans hustru Stina Eriksdotter (1824-1875). De två äldsta sönerna, Anders Johan, f. 1850, och Svante, f. 1852, blev kvar vid jordbruket och använde efternamnet Pettersson livet ut. Min farfars far, Johannes, blev folkskollärare och tog namnet Ekeblad i samband med att han flyttade till Harestad 1883 (Främmestad AI:8 (1874-1886) s. 52). Johannes Ekeblad (1856-1836) stannade sedan kvar som lärare i Harestad tills han gick i pension 1921. Hans yngre bror August Ekeblad (1861-1923) tog efternamnet i samma veva. Han blev folkskollärare i Kungsbacka 1885 och stannade där till 1914, då han fick tjänst som stadskamrer i Falkenberg. Yngste brodern, Alfred Ekeblad (1863-1932) tillbringade några år som handelsresande i Göteborgstrakten, men återvände sedan till hembygden och köpte in sig som sextondelsägare i Gäddegården i Askjum. Av de tre bröderna som tog namnet Ekeblad är det min farfarsfar Johannes Ekeblad som har nu levande ättlingar med samma efternamn.
 
Klockaren och skolläraren Henrik Andersson i Häggum (1804-1864) och hans hustru Cajsa Jonsdotter Rydell (f. 1796) hade två söner som också tog upp läraryrket. Båda tog efternamnet Ekeblad som vuxna, i samband med att de tillträdde sina lärartjänster. Den äldste, Johan Gustav Ekeblad (1827-1877) var lärare i Södra Ving och fick inte någon son, som förde namnet vidare. Anders August Ekeblad (1833-1922), lärare i Fänneslunda är däremot farfarsfar till nu levande personer med namnet Ekeblad.
 
Äldste sonen till bonden Jakob Jakobsson i Vellarve (f. 1838) och hustru Anna Olivia Lindgren (f. 1843), Jakob Albert, tog efternamnet Ekeblad då han flyttade till Stockholm 1884. Jakob Albert Ekeblad (1861-1936) blev skoborstare och hisspojke för Stockholms Hotellaktiebolag och därefter vaktmästare. Han hade fyra barn som levde till vuxen ålder och blev, främst genom äldste sonen Ragnar Albert Ekeblad (1889-1970), stamfar för ett stort antal nu levande Ekebladare.
 
Äldste sonen till kustsergeanten Nils Petersson i Malmö (f. 1852) och hustru Ingri Assarsson (f. 1848), Johan Magnus, blev tullman i Varberg. Kustroddaren Johan Magnus Ekeblad (1877-1942) hade fyra barn och är farfar och farfarsfar till en handfull nu levande Ekebladare.
 
Muraren Ernst Gustaf Ekeblad (1882-1961) föddes i Sala som utomäktenskaplig son till Anna Justina Ekvall (f. 1853), utomäktenskaplig dotter till pigan Anna Ekvall (f. 1824). Han hade fem barn och har genom de två sönerna Ernst Joel Ekeblad (1906-1995) och Erik Gustaf Ekeblad (1911-1997) nu levande ättlingar med namnet Ekeblad.
 
En familj med namnet Ekeblad kom till Sverige på 1940-talet från svenskön Nuckö i Estland.
 
Glasmästaren Johan Petersson i Ljungby (f.1824) och hustru Ingrid Håkansdotter (f. 1823) hade fyra söner som alla tog namnet Ekeblad eller Ekblad. Genom äldste sonen, August Johansson Ekblad (1853-1933), målare i Ljungby, och dennes son, Per Vilhelm Ekeblad (1879-1943), likaledes målare i Ljungby, blev han stamfar till nu levande Ekebladare.
 
Jöns Persson Ekeblad (1846-1914) var son till hemmansägaren Per Jönsson i Norra Skoga, Ekshärad (f. 1811) och dennes hustru Dorothea Olsdotter (f. 1820). Han tycks ha tagit namnet Ekeblad inför sitt giftermål 1872 med Maria Olsson Ekblom (1853-1939). Genom sonen Ragnar Heribert Ekeblad (1887-1962) och dotterna Anna Dagmar g. Olsson (f. 1890) är han stamfar till nu levande personer med namnet Ekeblad.
 
En liten handfull familjer som tagit namnet Ekeblad under senare delen av 1800-talet har inte några nu levande ättlingar med namnet kvar i Sverige. I ett eller ett par fall har familjer med namnet Ekblad under 1900-talet övergått till att skriva sig Ekeblad - men Ekblad finns det nästan 1300 personer som heter enligt birthday.se, så den utredningen tror jag inte jag ger mig in på.

55
Schottenius / Schottenius
« skrivet: 2013-07-21, 09:56 »
Tack för idén. Det är Stadsarkivet i Stockholm som gäller då, eller?

56
Schottenius / Schottenius
« skrivet: 2013-07-20, 09:00 »
Vet någon vad det blev av Betty Constantia Theresia Schottenius, född 31 januari 1836 i Stockholms Storkyrkoförsamling (Storkyrkoförsamlingen CIIa:3 (1822-1841) Bild 2170) som dotter till gördelmakargesällen Jacob Niclas Schottenius och hustru Fredrika Carolina Nyman? Hon gifte sig nyårsafton 1870 med min farmors mormors kusin Johan Fredrik Gustafsson (Jakob och Johannes EII:8 (1863-1873) s. 852) och de fick en dotter, Selma Maria Gustafsson, 25 januari 1871 (Jakob och Johannes CIa:25 (1870-1876) s. 440). Föräldrarna separerar och dottern lämnas bort som fosterbarn i augusti 1879; hon finns tillsammans med ytterligare en fosterdotter hos arbetskarlen Lars Jonsson med hustru Gustava Lovisa Adolfin (Klara BI:21 (1878-1879) Bild 158) (Rotemansarkivet: 03240 (1878-1882)).
 
Torparsonen Johan Fredrik Gustafsson var född 5 september 1847 på Strömmen i Frösunda (Frösunda CI:3 (1816-1861) Bild 1190). Han kom till Stockholm från Skånela i oktober 1869 (Skånela AI:17 (1866-1870) s. 57). Som gifta bor han och Betty Konstantia några år i Lilla Gröndal (Brännkyrka AI:19 (1871-1875) s. 52) med dottern Selma Maria och hans mor (som dör där i februari 1875). familjen flyttar till Ladugårdslandet i december 1877 (Hedvig Eleonora BIa:21 (1877-1877) s. 228). Någonstans här går familjen sönder. Betty Constantia finns under 1879 som piga hos Anders Johan Johansson med familj i Jakobs församling (Rotemansarkivet: 40516 (1878-1884)) - maken uppges vara intagen på arbetsinrättning; Johan Fredrik är mycket riktigt inskriven på en sådan (Allmänna arbetsinrättningen A:3 (1870-1905) s. 124) och verkar aldrig ha blivit formellt avförd därifrån. Han flyttar dock tillbaka ut på den uppländska landsbygd han kommit från. Från 1881 finns han i Odensala som dräng (Odensala AI:19 (1880-1885) s. 57) och han blir kvar i den trakten (Odensala/Lunda/Vaksala) som arbetskarl i mer än 40 år, tills han dör på ålderdomshemmet i Odensala 14 mars 1927 (Odensala FI:4 (1895-1931) s. 87). Han åtföljs i församlingsböckerna av en anteckning om äktenskapet med Betty Constantia Theresia Schottenius, vars vistelseort är okänd. I Odensala AIIa:1 (1896-1904) s. 243 står (utan närmare uppgifter) noterat att hustrun enligt enskild skrivelse är död.
 
Betty Constantia själv uppges ha flyttat från Jakobs församling till Björnlunda som piga 28/10 1879 (Jakob och Johannes BIIa:12 (1878-1880) s. 74) - men i Björnlunda har jag tappat spåret.

57
Hanebo / Äldre inlägg (arkiv) till 01 november, 2014
« skrivet: 2013-05-15, 18:31 »
Tackar så mycket! Just vad jag behövde.
Trevligt att se att hon fick barnbarn att ta hand om, också  
 
/Eva

58
Hanebo / Äldre inlägg (arkiv) till 01 november, 2014
« skrivet: 2013-05-15, 17:22 »
Angående Nils Olofssons föräldrar så tycker jag det verkar vara ganska vanligt att det blir fel på moderns namn i födelseboken. Nu kan jag inte släkterna i Hårga så att jag vet vilken Kerstin som Anna har blivit ihopblandad med, men jag tog och letade upp deras vigselnotis (Hanebo C:1 (1678-1831) Bild 261 / sid 513, #17) Nämndemanssonen Olof Nilsson i Hårga gifter sig 4 oktober 1793. Nämndemansson är han ju också enligt sidan i husförhörslängden. Bruden står här som Anna Larsdotter. Tycker det ser ut som Ersdotter i husförhörslängden - så den diskrepansen tyder väl på att prästen var litet tankspridd.
 
MVH
Eva

59
Hanebo / Äldre inlägg (arkiv) till 01 november, 2014
« skrivet: 2013-05-15, 17:01 »
Änkan Brita Stina Iggström (f. 19/1 1839) flyttar från Söderhamn till Kilafors, Hanebo 2/10 1901. I inflyttningsboken (Hanebo B:3 bild 348/s. 25) står det ett svårtolkat och dessutom överstruket sidnummer - och så är där istället inklämt att hon flyttar till skolhuset. Detta är helt logiskt eftersom hennes dotter, den enda hon har i livet, är lärarinna. Men jag hittar varken Brita Stina eller skolhuset i Kilafors i församlingsboken; inte heller hittar jag dottern, Anna Kristina Johansson (f. 19/8 1871) i inflyttningsboken. (Henne har jag tappat tråden för i Älvkarleby 1896)
 
MVH
Eva

60
Gille / Gille
« skrivet: 2013-04-02, 22:58 »
Ska inte göra mig latinkunnigare än jag är - men Google translate funkar riktigt bra här, tror jag. Skrev in min texttolkning una cum sorore Annika et tribi aliis eadem occasione submersa Då står det om Karin att hon drunknade tillsammans med sin syster Annika och tre andra. Och att Karins kropp inte återfanns förrän i april.
 
Det drunknades mycket i Ljusnan, får man intryck av när man läser Söderalas dödböcker jämfört med andra socknar. Inte så konstigt, antar jag.

61
Rättvik / Äldre inlägg (arkiv) till 28 februari, 2013
« skrivet: 2012-12-25, 11:39 »
Och när man då ser barnens födelseår kan det löna sig att titta i vigselboken i början av 1730-talet. Där (Rättvik C:4 (1696-1723) s. 315) finns antecknat att Erik Olsson Halföra i Utby och pigan Karin Jonsdotter i Utanåker gifte sig D. esto mihi 1731, som lär vara 28 februari. Spännande namn!
 
/Eva
 
(Meddelandet ändrat av evaekeblad 2012-12-25 11:40)

62
Rättvik / Äldre inlägg (arkiv) till 28 februari, 2013
« skrivet: 2012-12-25, 11:25 »
Jag hittade samma Jon Ersson som Don  
Kan också påpeka att i husförhörslängden från 1743 som är på bild (Rättvik AI:3 (1742-1755) s. 156) står hushållet på Erik Ols' änka Karin, så där har man iallafall ett förnamn på modern.
 
Knep? Jo, det är lättare att läsa när man vet vad det står  så när man kommer till en ny socken kan det löna sig att titta litet runt om den info man egentligen söker och vänja sig vid prästens handstil och metoder. Brukar börja kännas lättare vid den punkten när man börjar känna igen byanamn/gårdsnamn i en socken.  
 
God Jul!
Eva

63
Två små flickor – Stina Cajsa och Sophia Ersdotter - blev föräldralösa i Uppsala 5/1 1829 då modern, änkan Maja Stina Persdotter dukade under för lungsoten (Uppsala domkyrkoförsamling F:4 (1818-1846) Bild 73). Stina Cajsa var åtta år och Sophia fyra.  
 
Flickornas far var Erik Persson f. 4/1 1794, på Lindlöt i Frösunda (Frösunda CI:2 (1746-1815) s. 183), son till  och därmed storebror till min farmors morfars mor, Anna Cajsa Persdotter.  
 
Erik Persson och Maja Stina Persdotter fick tillsammans dottern Stina Cajsa, 26/9 1820 på Lejden i Lunda. Sonen Per Ersson föddes 3/9 1822 på Sandvreten i Frösunda men dog före ett års ålder. Erik dog av lungsot 10/3 1824 (Frösunda CI:3 (1816-1861) Bild 2170) och dottern Sophia föddes postumt, 10/8 1824 på Sandvreten (Frösunda CI:3 (1816-1861) Bild 290).  
 
Änkan Maja Stina Persdotter flyttade år 1828 med döttrarna till Uppsala (hon var född där, 1788) (Uppsala domkyrkoförsamling BI:4 (1815-1829) s. 175 #179). Hon hann alltså inte bo där länge. Finns det någon som helst möjlighet att hitta döttrarna i Uppsala, eller att se vart de sedan tog vägen?
 
I Rachel Korthous bouppteckning 1744 nämns Eriks omyndiga dotter Sophia (Seminghundra häradsrätt FII:15 (1841-1844) s. 391), men jag hittar ingen ledtråd till var hon skulle befinna sig då.

64
Julita / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-03-24
« skrivet: 2012-12-06, 18:40 »
I min mormors släkt finns några rottrådar till Julita på farssidan. Det gäller bland annat hennes farfars farmor, som hette Anna Cajsa Pehrsdotter och var gift med torparen Sven Jansson. De var bosatta i Hagstugan, Gersilla, Kung Karl, då barnen växte upp. Hon ska enligt husförhörslängderna vara född i Julita 14/9 1759 (Kung Karl AI:2 (1816-1828) s. 86). Där hittar jag henne inte.
 
Man kan hitta paret tillsammans på Norråby i Västermo 1791 (Västermo AI:3b (1781-1791) s. 90) och följa Anna Cajsa bakåt och se att hon anländer till Västermo 1786 från Julita. I böckerna för Västermo står hon som född 1759, utan månad och dag.
 
I kvinnoboken för Julita (Julita AI:1b (1783-1794)) finns Anna Cajsa Pehrsdotter på s. 124, Bottens soldatstuga. Hon står där som dotter, f. 1759, avflyttad till Västermo 1786. Längre ner på samma sida finns ytterligare en dotter Pehrsdotter, Lisa, f. 1773. Den soldathustru som jag har antagit vara mor till Anna Cajsa och Lisa är Anna Pehrsdotter, f. 1736 och död i slutet av perioden för denna hfl. Mellan henne och de två Pehrsdöttrarna står en yngre soldathustru, f. 1763, med sin dotter f. 1789. Hon är alldeles för ung för att vara mor till Anna Cajsa och Lisa. Det är också hustrun i soldatfamiljen överst på sidan.
 
I mansboken för samma tid (Julita AI:1a (1783-1794) s. 68) finns i Bottens soldatstuga bland annat en soldat Pehr Bergquist f. 1761 (alldeles för ung), en Erik Bottenquist f. 1758 (också för ung och fel förnamn). Där finns också en mer möjlig fader, soldaten Pehr Bottenquist, f. 1739, d. 1789. I registret över indelta soldater vid Södermanlands regemente kan man se att han blev antagen som soldat 1769, då han alltså var i trettioårsåldern. Något fadersnamn framkommer inte.
 
Anna Cajsas yngre syster, Lisa Pehrsdotter kan man hitta i födelseboken, (Julita C:2 (1734-1799) s. 101) f. 11/12 1773, där får man bekräftat att Anna Pehrsdotter och Pehr Bottenquist hör ihop. Det finns också en äldre dotter till Pehr Bottenquist och Anna Pehrsdotter i födelseboken, Eva, f. 11/6 1770 (Julita C:2 (1734-1799) s. 93). Hon är inte med då hfl börjar och jag misstänker att det är hon som är ”flickebarnet i Bottens soldattorp”, död av koppor vid 3 års ålder 6/6 1773 (Julita C:2 (1734-1799) s. 217).  
 
Om man lämnar min Anna Cajsa därhän en stund och tänker sig att paret har gift sig i samband med att Pehr antogs som soldat 1769 och att Eva Pehrsdotter alltså är första barnet inom äktenskapet så borde man hitta Pehr Bottenquist med soldatnamnet i vigselboken någonstans där i krokarna. Det har jag inte lyckats med, men jag kan ju ha missat dem. Räknar man däremot med att de har gift sig omkring tio år tidigare, när de var i tjugoårsåldern, så kan man hitta en vigselanteckning för drängen Pehr Andersson i Bäck som gift sig med pigan Annika Pehrsdotter ibid. i september 1759 (Julita C:2 (1734-1799) s. 241). Detta par har fått en dotter Annika 5/2 1760 (Julita C:2 (1734-1799) s. 71) som med litet god vilja skulle kunna vara min Anna Cajsa. Pehr Andersson och Anna Pehrsdotter får en son Anders i Formarstugan 23/10 1761 (Julita C:2 (1734-1799) s. 74) och en dotter Kirstin i Måstorp 14/4 1767 (Julita C:2 (1734-1799) s. 86). Att de flyttar från torp till torp känns som om det gör det mer troligt att Pehr slog till och blev soldat när han fick en chans. Jag hittar faktiskt ingen överlappning mellan detta pars barnafödande och soldatfamiljens, men jag kan ju som sagt ha missat något.
 
Undrar om någon annan har försökt sig på att reda ut denna familj/dessa familjer - eller om någon annan har kommit in på torparparet i fråga på någon väg som ger ett annat svar på vart de tog vägen än att det var denna Pehr Andersson som blev soldat på Botten 1769-1789.

65
Courtehou / Korthou / Courtehou / Korthou
« skrivet: 2012-11-01, 15:03 »
Nej, jag har då rakt inte kommit längre bakåt i tiden än vad du har. Hittills har jag litat till andras forskning när det gäller de äldsta delarna. Sitter med Arkiv Digital (som än så länge ger mig helt tillräckligt att göra ;-) - och tar då och då en tur i andras fotspår i det äldsta materialet som finns där, för att lära mig läsa de gamla handstilarna.
 
Tack för boktips och
trevlig helg själv, Stefan!

66
Courtehou / Korthou / Courtehou / Korthou
« skrivet: 2012-10-31, 09:36 »
Paret Per Danielsson och Rachel Persdotter Korthou fick sex barn på torpet Lindlöt i Frösunda mellan 1792 och 1803 (Frösunda AI:9  s. 49): Lisa Persdotter, född 18/7 1792, Erik Persson, född 11/1 1794, Brita Stina Persdotter, född 1/5 1796, Anders Persson, född 3/2 1798, Johan Persson född 20/11 1800 och Anna Cajsa Persdotter, född 17/11 1803. Familjen flyttade till Gullbergby i Rö socken 1808 (Rö AI:4 N. 4), där husfadern dog i lungsot innan ett år hade gått. Rachel Korthou återvände till Frösunda och flyttade flera gånger inom socknen, allt medan barnen flög ur boet.
 
De måtte ha haft en stark släktforskargen. Äldsta dottern, Lisa Persdotter, blev MFM till Vera Gunhild Elisabet Elmqvist, mormor till Kristina Eriksson och utforskad av Mats Eriksson.  
 
Nästa dotter, Brita Stina Persdotter blev FFM till Stefan Simanders morfar, Elis Hedlund.  
 
Sonen Anders Persson blev farfars farfar till Leif Hellsten.  
 
Yngsta dottern, Anna Cajsa Persdotter blev MFM till min farmor, Ingeborg Lindström.  
 
Jag har ännu inte spårat Erik Persson sedan han blev dräng någonstans i Orkesta 1809 (Frösunda AI:9 s. 44) eller Johan Persson sedan han återvände till Vallentuna efter att ha varit dräng på Slumsta i Orkesta 1818-1819, samtidigt som min Anna Cajsa hade sin första pigtjänst där (Orkesta AI:5 s. 36). Undras om det blev några släktforskande ättlingar där?

67
Rättvik / Äldre inlägg (arkiv) till 28 februari, 2013
« skrivet: 2012-08-30, 13:48 »
Tack, Maritha.
 
Har sett Karolinas fina träd och ämnar ta kontakt.
Men i och med att hon inte har mer data på Britas föräldrar än deras namn, så misstänker jag att hon sitter fast på samma punkt som jag.
 
MVH
Eva

68
Rättvik / Äldre inlägg (arkiv) till 28 februari, 2013
« skrivet: 2012-08-29, 23:42 »
Hej!
Min FM FF MF M Brita Olsdotter ska enligt olika omnämnanden i kyrkböckerna för Rättvik vara född 1697 eller 1698. Jag hittar henne trots mycket letande inte i födelseboken och kan behöva litet hjälp på traven.
 
Hon nämns t.ex. vid namn i hfl Rättvik AI:4c (1760-1767) s. 245, på Österbjörka #19, som Lars Lars Anderssons hustru Brita Ol (bliven änka 1773). Hon dör själv vid 81 års ålder 19/4 1779 - Lars Anderssons änka i Östbjörka är #35 i Rättvik F:5 (1775-1799) s. 26. I personalieboken Rättvik F:4 (1772-1782) finns Brita Olsdotter på s. 340. Där nämns hennes föräldrar, Olof Olsson och Anna Jöransdotter och jag tyder hennes födelseort som Söderås. Då hon gifter sig med Lars Andersson från Östbjörka i slutet av år 1731 står hennes vistelseort som densamma som makens (Rättvik C:4 (1696-1723) s. 316) - den kan väl ha varit det vid den tidpunkten.
 
I födelseboken kan man hitta en Brita, dotter till en Olof Olofsson och född 1698, på s. 20 i Rättvik C:4 (1696-1723) - men det är fel kvinna, för födelseorten är Boda och på den förträffliga utredningen på http://www.jegelius.se/Boda/Boda.htm kan man se att detta är Lundmats Brita Olsdotter, gift med Erik Hans Eriksson och mor till en helt annan uppsättning barn. Övriga döttrar Brita med rätt fadersnamn jag har hittat stämmer sämre med ort och tid.
 
Tacksam för hjälp
Eva

69
Tengene / Tengene
« skrivet: 2012-06-18, 11:21 »
Hej! Söker föräldrar och födelseplats för min FF MF FM, Ingierd Andersdotter, som var gift med rusthållaren Jonas Jonsson på Storegården, Tengenestorp. De hade tillsammans sonen Johannes, f. 25/5 1779 (Tengene C:3 (1778-1811) s. 5) och dottern Annicka f. 3/1 1782 (Tengene C:3 (1778-1811) s. 11)
 
MVH
Eva

70
Hej!
 
Hittade dessa gamla inlägg via Google. Erik Larsson Lenmark är min FM MF MMF.  
Är alltså ättling till Lenmarks dotter Christina. Har egentligen inga frågor just nu, men eftersom Lenmarks självmord är bland de mer dramatiska händelserna i släktens historia kommer jag säkerligen att återvända till hans person. Han är också den ende bland mina anor som innehaft burskap i någon stad.
 
MVH Eva

71
Skagershult / Äldre inlägg (arkiv) till 06 september, 2012
« skrivet: 2012-06-10, 08:09 »
Tackar! Då får det bli en ny tur till UB.

72
Skagershult / Äldre inlägg (arkiv) till 06 september, 2012
« skrivet: 2012-06-09, 13:15 »
Hej! Min morfars morfar hette Per August Nilsson och ska vara född i Skagershult 30/11 1841. När jag kollade i Skagershultsrekonstruktionen på UB igår visade det sig att han hör till de noterade men icke återfunna. Finns det någon chans att komma vidare?
 
Inte så konstigt, kanske, att han inte finns i någon av de andra källorna för Skagershult, han flyttade som dräng till Hassboda i Kvistbro redan 1857, sexton år gammal. I Kvistbro AI:12a, s. 301, står han som kommen från Skagershult. Därefter gör han sin dräng-runda till Skeppsta i Hackvad 1858, Mårtenstorp i Kräcklinge 1859, Östra Granhammar i Vintrosa 1860, Västra Granhammar sammastädes 1862, Västra Göksvala i Knista 1864. Där träffar han sin hustru och där föds min morfars mor, Alma Erika Nilsson 20/2 1868. När jag följde Per August bakåt genom drängflyttningarna hoppades jag förstås att han skulle ha flyttat första gången tillsammans med föräldrarna - men sådan tur hade jag inte med just honom.
 
MVH Eva Ekeblad

Sidor: [1]