Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Britt Börjesson
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2020-05-03, 13:57 »
Paul Bergström
Nära två och ett halvt år efter inlägget skrevs hoppade jag till av glädje, när jag läste dina uppgifter om Petter Schulz mors bouppteckning i ett inlägg från 2017-12-23! Den skall jag naturligtvis läsa så fort jag kommer åt, men du uttrycker dig på ett sätt som gör att jag anar att du kanske har fler uppgifter? Min anfader kronolänsman har gäckat mig i många år, och min numera avlidne far före dess...
Stort tack för ledtråden till bouppteckningen!
2
« skrivet: 2018-03-22, 11:40 »
Hej Yvonne,
jag vet inte, men kan nog kanske ta reda på ett eller annat. Min släkting, född Wulcan i Hector, Minnesota, är tyvärr borta sedan en tid, men det finns folk kvar från hennes fars släkt där borta, vet jag.
3
« skrivet: 2017-01-03, 20:57 »
Det står inte möjligen "ledighetsbevis" i stället? Ibland är text svår att läsa, och uppvisande av sådant före giftermål var vanligt.
Hälsningar
Britt
4
« skrivet: 2016-01-31, 13:31 »
Solveig,
Det skulle kunna vara Beata man kan läsa om som avliden den 11 maj 1844 i Ölmevalla.
Britt
5
« skrivet: 2016-01-30, 22:29 »
Hej,
visst finns det bouppteckningsregister, sökbart på cd, där även Ölmevalla är med. Tråkigt nog var det liksom inte i onödan man drog på sig besvär och kostnader med att upprätta bouppteckning alla gånger. Jag har sökt i registret med de uppgifter du gav ovan, tyvärr utan framgång. Vilket ställe i Landa kom de ifrån?
6
« skrivet: 2016-01-29, 21:34 »
Tack så hjärtligt! Det verkar som om änkan hunnit flytta innan bouppteckningen gjordes. Undrar var detta Kroken kan ha legat. Nå, jag har inte lyckats placera familjens tidigare adress, Norrängarna under Åtorp heller.
Ha en trevlig helg!
Britt
7
« skrivet: 2016-01-28, 18:31 »
Hej, i bouppteckningen efter min nyupptäckte anfader Håkan Efvensson (Tunge mfl häradsrätt FIIa:3 sid 1855, bild från AdOnline) står en adress jag inte klarar att tyda men som ligger under Stora Foss. Vore väldigt tacksam för hjälp att begripa! Med vänlig hälsning, Britt 
8
« skrivet: 2016-01-28, 08:33 »
Finns det en ålder angiven i dödsnotisen? I så fall kan du räkna ut när hon nådde skattebefriad ålder. Staplarna betydde mantalspengar som skulle in, inte egentligen hur många som bodde i hushållet. Utan att riktigt förstå betydelsen av de första tecknen i kommentaren tänker jag att gl dvs gammal syftar på henne, hon är för gammal för skatt, och stället brukas under son Olof näst förut och detta är förklaringen till att det inte blir någon stapel för pengar till staten just där?
9
« skrivet: 2016-01-24, 20:10 »
Ushiamej vad man kan råka ut för. Helt säkert är det inte ett träd Nils krossats av - det var ont om sådana i hans hemtrakt på den tiden. Holmberg på sin Bohuslänska resa 1864 beskrev utsikten från Svarteborgs kyrka som det fulaste Bohuslän har att bjuda, endast norr om sjön Aspen fanns lite skog, annars var det hed och kala berg alltihop. Faror fanns det ändå, den stackars ihjälstötte Nils sondotter berättade på sin ålderdom för min då lille morfar om hur jobbigt det var för barnen att valla djuren på Björnemyren, man kunde aldrig slappna av och leka för man måste köra bort varg och björn hela tiden.
Britt
10
« skrivet: 2016-01-24, 09:14 »
Hej!
Jag håller helt med om att det står stöt, men när jag blev otydlig när jag skrev mitt första inlägg, det ber jag om ursäkt för. Funderingen kring om det skulle kunna vara stroke, kanske två eller flera, verkar ju inte helt galen ändå. Stort tack, Åke och Fredrik!
Britt
11
« skrivet: 2016-01-23, 17:34 »
Hej, jag fick hjälp under läshjälp/Bohuslän/Svarteborg att tolka dödsorsaken för Nils i Björnemyren, som dog alldeles för ung år 1789. Vi får det till slag i sidan.  I mantalslängderna kan jag läsa mig till att Nils inte varit frisk på ett par år, redan i mtl 1787, som väl skrevs på hösten året före, är han skattebefriad och noterad sjuk. Han var dock inte värre däran än att han blev far i mitten av april 1788 och i augusti 1789, tre veckor innan han avled. Kan det vara en partiell stroke han hade? Kan man leva ett år eller två med det, och inte vara arbetsför men kapabel till ett och annat annat som hör ett normalt liv till? Vore tacksam om någon mer sjukvårdskunnig ville bolla lite - eller kanske någon som är duktig på att läsa får det till något annat, det här är kanske helt fel spår? Med tack på förhand, Britt
12
« skrivet: 2016-01-23, 17:18 »
Det lät rimligt. Tack, Elisabeth! Stackars morfars farmors farmor hade otur med sina män. Den andre förkylde sig, den tredje och yngste fick blindtarmsinflammation och vad gäller den förste får jag söka hjälp under dödsorsaker, tror jag bestämt. Jag har en teori...
Britt
13
« skrivet: 2016-01-23, 09:26 »
Hej Elisabeth, det är vad jag också får det till, men kan man dö av det, tänker jag? Nu sitter jag med Nils frus tredje make, och jag får ingen ordning på vad han dog av heller 
14
« skrivet: 2016-01-23, 08:02 »
Hej, nu har jag vridit och vänt på den här notisen, men lyckas inte begripa. Vad dog den stackars Nils i Björnemyren av? Finns det någon som är skickligare på läsning än jag som kan hjälpa till? Med tack på förhand, Britt Börjesson 
15
« skrivet: 2016-01-21, 08:52 »
Stort tack, Jerker. Då vet jag i alla fall det. Skulle jag kunna få be om lite hjälp till? Om jag har en väldig tur kanske det går att få fram något om soldaten Hielms barn via mantalslängder, men det blir mycket enklare om man vet vilken gård Aborratorpet har legat under?
Hälsningr
Britt
16
« skrivet: 2016-01-19, 22:22 »
Hej,
tack för hjälpen! Tänk att det var en notering av så stor vikt att den måste hänga med in i nästa längd också, det är en annan värld, verkligen.
Hälsningar
Britt
17
« skrivet: 2016-01-17, 17:06 »
Hej, i Svarteborg AI:4 s 77 står en familj på Prästgården, där hustruns 16-åriga dotter är anmäld 1812 - men jag får inget grepp om varför? Vore väldigt tacksam om någon ville göra ett försök att läsa. Tack på förhand, Britt  (bild från AD online)
18
« skrivet: 2016-01-12, 19:02 »
Tack för tanken, Bo-Arne, men hon tycks ha slunkit undan i arkivlöshetens dimma. Om hon var den jag tror, så hette hennes farfar förresten Torkel och bodde på Lyftary/Hallen i Frillesås 1675. Om jag inte minns fel hade du en tanke om släktskap i Frillesås för Diseflat/Hjörnefolket för några år sedan?
Hälsningar
Britt
19
« skrivet: 2016-01-12, 15:00 »
Hej,
år 1755 kom rotebåtsmannen Tobias Börjesson Nyberg till Frillesås i Halland, där han sedan gifte sig och fick ättlingar varav jag är en. Han hade med sig ett tämligen torftigt flyttbetyg (Frillesås HII;1 bild 600 i ADonline)från Vallda, där jag tror att det står att han uppger sig vara född i Kalf socken och 24 år gammal. I Generalmönsterrullorna uppges han vara född i Kind härad. Jag har sökt i födelseboken för Kalf 1731 och några år före och efter utan att kunna hitta honom. Kanske finns det någon duktig Kalv-forskare som känner igen min Tobias, eller har något tips om hur jag skulle kunna få fatt i mera om honom?
Med vänlig hälsning och tack på förhand,
Britt Börjesson
20
« skrivet: 2016-01-11, 08:12 »
Hej! Det finns visst en sådan plats där inne på gränsen mot Västergötland http://runeberg.org/hallhist/0724.html ! Nu har jag lärt mig något nytt igen, tack Agneta och Gunvor. Ingeborg flyttade inte långt, men ändå in i Veddige socken och där finns inga böcker för den här tiden annat än mantalslängder, och där skrev man väl egentligen inte in damer i den här åldern. Men jag har en teori om var hon kom ifrån, och en tanke om hur det hänger ihop med Mattis Kinbergs första hustrus namn, och kanske kan man hitta en släkting i Struxsjö som hon flyttat till. Med lite tur. Hälsningar Britt
21
« skrivet: 2016-01-09, 17:57 »
Ingeborg flyttade ifrån Mattis Kinberg i hfl 1764 - men vart kan hon ha tagit vägen?  ,(bild från ADonline) (Meddelandet ändrat av BrittB 2016-01-09 17:58)
22
« skrivet: 2016-01-09, 16:27 »
Mattis Kinbergs hustru dog inte, som jag skrev ovan, 1758. Mina ärvda uppgifter höll inte för närmare kontroll av källorna här. Dottern Annas dopnotis den 30 april 1724 anger modern som Anna Stensdotter (ev Svensdotter, ibland är jag inte duktig nog att läsa), och att flickan är från Rya. Gudmodern heter Kerstin Stensdotter (ev Svensdotter) - kan vara en moster till den lilla.
1726 den 18 mars gifte sig rotebåtsman Mattis Kinberg med Ingeborg Andersdotter, utan angivelse om var de bodde.
När husförhörslängderna börjar i Frillesås 1850 bodde Mattis med sin två år yngre hustru Ingeborg i ett gatehus vid Södra Stuf. Där fanns de kvar till och med 1763. Ett par år titulerades Mattis afsk ryttaren. Nästa år, 1864, står Mattis längst bak i boken med notering på socknen, liksom nästa år då han avled.
Så mysteriet tätnar.
Är det möjligt att följa Mattis och hans familj bakåt i tiden via mantalslängder? Eller noterades soldater kanske inte i dessa?
(Meddelandet ändrat av BrittB 2016-01-09 16:38)
23
« skrivet: 2015-06-28, 14:23 »
Hej Rolf,
Jag har uppgifter om att Mattis Kinbergs hustru Anna dog 1758 den 26 maj. Dottern Anna var född 1724 den 30 april, och i hennes födelsenotis läser jag modern Anna, inte Jönsdotter utan Stensdotter. Det blir liksom bigami om han skulle ha gift sig ännu en gång när dottern var två år, med en annan kvinna. Jag har inte kollat källan till vigselregistret, det borde göras, men jag har förstått att det inte alltid var så noga med fruntimrens namn. Jag har rotat mycket i en annan anmoder vid samma tid, på Stallebacka i Landa, och fått konstatera att antingen höll min anfader Arvid ett helt harem eller också har prästen helt enkelt skrivit olika namn på samma kvinna. Tillbaks till Mattis så är det ju inte omöjligt att han gifte sig med dotterns mor när han t ex kom tillbaks från ett eller annat krig? Sådant har hänt förr.
Dottern Anna flyttade förresten till gifta dottern i Landa på sin ålders höst, utfattig så at hon undfått fattigwårdsmedel, ej flera bräckligheter är hon
behäftad med, utom det att hon har en son som är krympling och går på socknen härstädes, flyttar nu till sin måg Anders Börjesson i Maen i Landa Socken, som af medlidande tager emot henne, under vittnesbevis, så att hon med enfaldig Christendomskunskap har nyttjat Salighetsmedlen, i sin fattigdom lefvat ärligen och rekommenderas således på det ömmaste.
Hälsningar, Britt
24
« skrivet: 2013-12-02, 16:16 »
Hej,
så här tror jag att det står:
d 9 f(öddes) 11 d(öptes) Bond Magnus And.son och Kari And dr(dotter) B(arn) fr Askered N:o ?. Test (es, faddrar) Tor Jonsson, ? And.son, H(ustru) Mar? Tores dr pig Helga ?dr. Sedan blir jag ännu mer osäker: dop inlaga ? 29
Lycka till med att hitta familjen i Askered!
Britt
25
« skrivet: 2013-11-30, 16:03 »
Det har du nog rätt i . Tack!
Britt
26
« skrivet: 2013-11-30, 12:52 »
Aha, alldeles uppe i hörnet mot Bokenäs! Det är inte lätt när man inte kan gårdar och namn i socknen.
Tack så hjärtligt!
Britt
27
« skrivet: 2013-11-30, 12:50 »
Hej Arne,
kul att ses igen! Medstugan skall jag kolla upp. På Gäddebräcka var han född och uppvuxen. Du har inte möjligtvis en tanke om vad det står under? U O Björn ser jag, och det får jag ingen mening i?
Britt
- som kan hälsa från något 80-tal av Charlotta Fallströms ättlingar, som träffades för ett par månader sedan och hade en härlig kväll
28
« skrivet: 2013-11-30, 08:09 »
Hej, tack för svar! Det är Torp C:3 sidan 9.
Britt
29
« skrivet: 2013-11-30, 08:06 »
Hej, det är sidan 138 i Myckleby A1:17 jag har hämtat klippet ifrån.
Britt
30
« skrivet: 2013-11-29, 22:33 »
Hej, Johanna föddes på en plats jag inte kan tyda. En av faddrarna bor tydligen på samma plats. Jag vore mycket glad och tacksam om någon med läseskicklighet och en smula lokalkännedom ville hjälpa mig. Tack på förhand, Britt  (bild från AD online)
31
« skrivet: 2013-11-29, 20:44 »
Hej, jag undrar om någon som är skickligare än jag kan lura ut från noteringarna till höger vad som hände Olof åren 1854 och 1855? Tack på förhand, Britt Börjesson  (bild från AD online)
32
« skrivet: 2012-05-23, 18:20 »
Det kan finnas intressanta tidsbilder från kalas eller andra sociala evenemang i trakten - kanske i grannsocknen - i rättegångshandlingar, tänker jag. Det skulle nog inte noterats i husförhörsboken om han inte vore dömd, och om han haft ouppklarade brott efter sig så skulle han knappast kommit tillbaks.
Britt
33
« skrivet: 2012-05-23, 07:40 »
Hej, jag får det till skurit med knif 70; i Amerika, och den anteckningen kan knappast gälla flickan som är född fem år senare.
I den särskilda förteckningen skrev man in folk som man inte riktigt visste var de var, till exempel i Amerika. Långt ifrån alla gick till prästen och tog ut flyttbetyg. Jag har följt ett par som emigrerade fån en grannsocken 1868 och stod kvar i kyrkböckerna ända fram till 1930-talet. Johan Bernt kan mycket väl ha kommit hem efter några år. Det gick returbåtar redan då...
Varma och soliga hälsningar,
Britt
34
« skrivet: 2012-05-10, 22:09 »
Hej, jag har bland mina anor i Landa en kvinna som hette Olur, i alla fall vid sin död år 1784  Tidigare, t ex när hon fick barn år 1751, hette hon Oluf  Grannfrun där hon växte upp, den tidigare diskuterade eventuella dottern i Lannekulla, skrivs så här i dödsnotisen år 1727. Notisen efter är hennes lille son, notera hans namn  alla bilder från AD Hälsningar Britt
35
« skrivet: 2012-05-09, 13:59 »
I den här diskussionen tycker jag att alla är välkomna! Jag har tittat på stavningen av hennes namn i födelsenotiserna för hennes barn, och det är olika utifrån vem som skrivit: Olufve, Olofve, Olof. I dödsnotisen är det mycket vackert präntat Olof. I katekismilängden 1729 finns hon också med, konstigt nog, fast hon varit död i nästan två år, där står det Olur. Undrar vad hon egentligen hette, och hur det uttalades, och återigen om det möjligen kan vara hennes namn som står hos Jon på Lannekulla i den där mantalslängden gjord strax innan hon gifte sig.
Med vänlig hälsning och tack för alla inlägg!
Britt
36
« skrivet: 2012-05-07, 22:30 »
Äh, det är nog ingen god idé att sitta här och inte säga vare sig A eller B... Så här är det: strax efter det att den här mantalslängden gjordes, finns notering i vigselboken om att Oluf Jonsdotter från Lannekulla gift sig. Huruvida denna Oluf är dotter eller piga, och på vilket ställe på Lannekulla, säger notisen ingen om.
Om det - vilket jag kanske önskeläser - står d: Oluf i den här mantalslängden, så har jag hittat en generation till.
Annars har jag inte det.
Hälsningar
Britt
37
« skrivet: 2012-05-07, 22:21 »
Jodå, visst är det så med mantalslängder, och jag är tacksam över att Heikki gjort sig besvär att ge sin tolkning. Jag lade ut frågan i hopp om att någon annan, som kanske är skickligare än jag, också skulle se det jag kanske önskar mig till att se i den här notisen.
Jon Olufssons arvingar fick vänta ytterligare tretton år på att ta över gården, så mycket är klart utifrån andra källor.
Med vänlig hälsning
Britt
38
« skrivet: 2012-05-07, 10:05 »
Du får sista tecknet till ett f, i alla fall? Ingen som har ett annat förslag om vad det skulle kunna vara för bokstäver som står före detta f?
39
« skrivet: 2012-05-06, 14:11 »
Vid 1702 års mantal dyker det upp en dotter i Lannekulla, som är borta igen året efter. Kan någon hjälpa mig att läsa hennes namn?  (Bild från AD online) Tack på förhand Britt
40
« skrivet: 2012-05-05, 00:40 »
Hej Sandra,
Christina stod ju från Nortorp 5 vid giftermålet, och därifrån har jag nystat mig bakåt och kommit fram till en trolig far till henne, även om hfl anger honom född lite olika år (1784 som liten, 1782 senare) så stämmer en hel del annat:
fb 1783 d 30 nov föd dito döpt Christen Jonssons och Helena Arwidsdoters barn i Nortorp Johannes
A1:1 s 19 Börje Bengtsgård (Nortorp 5)
Christen Jonsson f 1753, hustru Helena Arvidsd f 1760, son Johannes, son Anders 1791, son Christian 1796, dot Ingeborg 1779.
Ingeborg med make ser ut att ha tagit över gården, Johannes står i backstuga/torp på gården först tillskrivet i marginalen 1810 tillsammans med hustrun och dottern Christina, samt ytterligare en dotter Anna Lena 31/10 1812, död 1814. Johannes står noterad tjenar i Onsala från 1816 till en bit in på 1820-talet. År 1816 bor också broderna Andreas f 11/11 1791, sjöman, i stugan innan han flyttar till Vallda. Johannes dog 12/6 1833 enl hfl. Vid det laget hade gården övergått till ny ägare, min ffmmf.
Min gissning är att dottern Christina är född någon annan stans, i en annan församling liksom förmodligen även modern. Det behöver ju inte vara långt borta - letar man i grannförsamlingarna så finns god chans att de dyker upp, man friade mest på träskoavstånd på den tiden.
(Meddelandet ändrat av brittb 2012-05-05 00:44)
41
« skrivet: 2012-04-27, 14:33 »
Hej Sandra,
jag hittar inte dottern Christina i födelseboken för Landa det datumet eller åren omkring. Har du någon annan ände man kunde börja nysta i?
Hälsningar
Britt
42
« skrivet: 2012-04-15, 17:04 »
Nu har jag roat mig kungligt med att rota runt efter kopplingar bakåt till den förste brukaren på Lannekulla.
Sven Andersson f 1737 i Räfsnäs kom dit med sin första hustru. Med henne hade han en dotter Anna f 1762, som gifte sig med Jonas Andersson f 1763, sonsonson till Jon Olufsson som var den förste kände brukaren på Lannekulla. På den grenen är kopplingen bakåt klar.
Sonen Johannes f 1770 däremot gifte sig med Johanna från Bäckagården, som på mödernet kom uppifrån Sjötofta i Tranemotrakten och på fädernet från Borekulla och Päars i Nortorp. De skall ha haft femtio barnbarn, och pappa brukade säga att de var anföräldrar till en stor del av det Landa han kände som barn, inklusive sig själv, på två vägar. För min del gifter det in sig ättlingar till Jon och Kerstin på Lannekulla i den grenen på Hilles 1826, och möjligen då, om Olur-spåret håller, även i generationen efter det på samma ställe år 1857.
Hälsningar,
Britt
43
« skrivet: 2012-04-15, 17:00 »
Eivor, i mantalslängderna finns Lannekulla 2 och 3 långt tillbaks. De sista decennierna på 1600-talet är de noterade manödhe om jag läser rätt, det borde betyda obebodda. Runt 1700 fick Jon grannar, Anders Börjesson kom dit och följdes av sin son Börje. I landsbeskrivningen från 1729 står om nr 2 och 3 att begge desse hemmans parter äro tillsammans uti ett med ägorne och ingen wet skillnader huru mycket det hörer till wardera parten som alltid har brukats af en åbo så långt som man förspöria sig weta kan. För alla tre gårdarna på Lannekulla gällde att åkeren bestå af wit sand ock dels muhl med sug uti kunde förbättras med fyllning men intet fås. Gifwer i medelmåttig äring 2 korn efter ett. Engen mager med liung ock mos öfwerlopen som eij behöfwer rödning eller dikning. Hemmanet swagt.
Britt
44
« skrivet: 2012-04-15, 13:31 »
Spännande teori, sådana är roliga att pröva! Det borde kunna gå att leta sig runt i olika källor och kanske, kanske komma rätt. Jon Olufsson i Lannekulla är jag släkt med på annat sätt, via Räfsnäs och Maen slingrade sig generna bort till Helles och Hulta och min farfars mor.
Jag har HGF:s skivor med mantalslängderna, men det är ju bara vissa år och för detta syfte fel år. Det borde ju gå att kolla år för år - är det Disgen eller ADonline har har fler - och se om man kan fånga in Olur på Lannekulla mellan 15-årsdagen och giftermålet som sisådär 19-åring?
(Meddelandet ändrat av brittb 2012-04-15 13:33)
45
« skrivet: 2012-04-15, 10:51 »
Kristin Jönsdotter dog den 4 mars 1734 om morgonen. Det står inte uttryckligen, men det måste ha varit i barnsäng, eftersom hennes son Christen Mårtensson döptes dagen därefter den 5 mars, och sedan begravdes hon den 6. Dramatiskt.
Tur för mig att de klarade pojken, min farfars mormors farfarsfar.
Hälsningar
Britt
46
« skrivet: 2012-04-15, 10:19 »
Hej Eivor, ja visst är det konstigt hur gamla släktingar liksom bara kikar fram ibland! Olof/Olur/Olove och Jöns i Påtorp är släkt till mig också, men jag har inget annat ursprung på Olove än att hon står från Lannekulla i vigselnotisen. Hur knyter du henne dit?
Det finns mycket kvar att ta reda på om det paret. Jag började med mantalslängder och kunde därigenom räkna ut att Jöns blev änkling någon gång mellan 1726 och 1733 - och därifrån hittade jag Olof Jonsdotter från Påtorp i dödboken den 27 aug 1727, då är hon 45 år, och det ser ut som om hon dött i barnsäng eftersom nästa notering 10 sept i samma dödbok är en liten 14-dagars baby som hette Olúf.
Hälsningar
Britt
(Meddelandet ändrat av brittb 2012-04-15 10:21)
47
« skrivet: 2012-04-03, 08:54 »
Hej Eivor,
Gårdarna är ju egentligen ingen bok, mer en databas eller avskrift av mantalslängder och kyrkböcker gård för gård. Om du har Folket vid Lunnaån kan du slå upp sid 64, i mittraden sjunde från vänster står min pappa, och i mitten av nedersta raden sitter väl då din mamma, intill fröken Sundberg.
Hälsningar
Britt
48
« skrivet: 2012-03-31, 07:00 »
Hej Eivor,
jag vet att hembygdsföreningen har ett exemplar, och jag tror även släktforskarföreningen, och troligen några fler. Vad jag vet är Oscar Anderssons avskrifter aldrig publicerade i någon större upplaga. Min pappa var bland Oscars första elever när han kom till Landa som ung lärare, sedan möttes de igen, och pappa fick köpa ett exemplar som jag ärvt.
Hälsningar,
Britt
49
« skrivet: 2012-03-23, 11:58 »
Eivor, din tidigare fråga om Baggagården: I Oscar Anderssons Gårdarna i Landa har han skrivit om Sven Andersson att Gården köpt av änkan Ebba Andersdtr 1762 för 391 D smt. Han har inte angett källor, men finns det inte ett fastighetsregister i - kanske - Jönköping? Jag vet också att han arbetade mycket med tingsprotokoll.
Hälsningar
Britt
50
« skrivet: 2012-02-28, 18:45 »
Hej, jag har en notering om att Ebba Andersdotter f 1711 är svärmor till Sven Andersson i hans andra gifte, med Olena Jonasdotter.
Hälsningar Britt
51
« skrivet: 2012-02-14, 20:19 »
För sju år sedan hade vi väldigt roligt här när vi kartlade familjen på Hjörne. I (bl a) inlägg den 31 jan 2006 talar vi om ett bröllop i Fjärås hösten 1738, då välaktade Herr Hinrik Torkelsson gifte sig med den i krona och kysk skrud klädda pigan Kerstin Börjesdotter från Össlöv. Utifrån en bouppteckning gjord 1767, Viske FII:2 sid 357, förstår jag nu att det äktenskapet måtte ha varit tragiskt kort, och att Kiersti inte är anmoder till alla Hinriks ättlingar. Bara två år senare, 16 nov 1740, gifte Hinrik nämligen om sig med Hilla Andersdotter från Bosgården i Horred, och i Horred föddes också deras första barn Kristina den 28 december samma år (Horred C:1, bild 80 i AD onlines system).
(Meddelandet ändrat av brittb 2012-02-14 20:20)
52
« skrivet: 2012-02-04, 20:09 »
Hej, för sex år sedan frågade jag om hjälp med anknytning bakåt av Johan Bernt Paulin i Varberg, och med fotnot 146 i Släktforskarnas årsbok 2006 så löste det sig någorlunda. Nu har en amerikansk släktforskare, Rob Osmundsen, lyckats hitta hans födelsenotis!
Johan Bernt Paulin föddes den 4 juli 1769 i Gunnestorp, Lindbergs socken, Halland, som son till Erik Nikolaus Paulin och Anna Lidberg.
Så enkelt var det.
53
« skrivet: 2012-02-04, 10:44 »
Stackars människa. Tack, Mats.
Britt
54
« skrivet: 2012-02-03, 13:53 »
den 27 juni 1784 avled klockarhustrun Christina Sendre av  Jag lyckas inte läsa, och vore mycket tacksam för hjälp! Tack på förhand, Britt
55
« skrivet: 2012-01-21, 22:30 »
Hej, jag har just följt en familj i Landa socken som det gick förfärligt illa för i mitten på 1800-talet. En av döttrarna, Britta Stina Olausdotter f 1832, noteras i Landa hfl under åren kring 1860 vistas i Kristianstad län och nyttjar ock namnet Anna Kristina Schöfding. Hon kom verkligen inte från en resande släkt, bakom henne var det åbor och bönder som friat på träskoavstånd sedan krigen tog slut. Jag funderar på om hon kanske kan ha varit gift med en resande? Kanske någon som känner igen henne?
56
« skrivet: 2012-01-17, 14:54 »
Jag har problem i familjen. Under tidigt 1700-tal hade jag - har jag kommit fram till efter moget övervägande och studier av de källor som finns tillgängliga - en anmoder som hette Ingeborg Bengtsdotter, född omkring 1793 i Skoga i Idala.
Det är ingen ordning i kyrkböckerna vad gäller henne. Två gånger, i båda vigselnotiserna, står det Ingeborg Bengtsdotter, men första gången har det stått ett ”Anna” först, som strukits över. I mantalslängd vid tiden för andra giftet står det Arvid Götarssons änka, omgift med Anders Larsson, så det är ingen ny kvinna som kommit i gården.
I de två första barnens födelsenotiser är moderns namn Anna Olufsdotter. Tredje barnet är fött av Ingeborg Olufsdotter, men där har det först skrivits Börta, som strukits över. I katekismilängden 1729 kallas hon hustru Anna. Hennes fjärde barn är fött av Ingeborg Olufsdotter, medan det femtes mor skrivs Börta Olsdotter. Dör, det gör hon slutligen under namnet Ingeborg Olsdotter.
Jag har skrivit in henne i mitt Disgen som Ingeborg Bengtsdotter, och gjort noteringar om hela historien i biografi på både henne och barnen.
Nu tänker jag mig att snart lämna ett utdrag till Disbyt, som ersätter det min numera bortgångne far lämnade och som stått med hänvisning till hans avstängda mail och telefon i snart tre år, eftersom enda sättet att ändra det tydligen är att lämna ett nytt utdrag. Jag ville inte lämna nytt utdrag utan att rätta till bl a problemet ovan. Men hur skall jag hantera det? Jag vill inte lämna alla biografier, på många har jag skrivit mycket utifrån t ex kartor, mantalslängder och bouppteckningar, texter som jag vill ha kvar kontrollen äver. Om jag inte lämnar med biografier, så blir det kaos för den som försöker kolla upp Ingeborg och hennes ungar. Finns det någon som har någon idé om hur jag skall lösa det?
(Meddelandet ändrat av britt.b 2012-01-17 16:58)
57
« skrivet: 2012-01-04, 23:11 »
Hej än en gång Agne,
i församlingsboken är det noterat på Hilding att han är son till Hilma Josefina Karlsson.
58
« skrivet: 2012-01-04, 23:04 »
Hej igen, förresten ser jag i samma församlingsbok att familjen inte kom till Stallebacka förrän 1920, jag tror det står 1/8 även om det är en konstig tid att ta över en än så liten gård. De - Karl Johan och Anna Britta, Berta, Gustaf och barnbarnet Hilding - kom då närmast från Värö. Alma kom dit senare, 18/3 1921 från Kungsholm Sthlm, och Hilma Josefina ett par månader därefter, 31/5 1921 från Dagsås H.l.
Hälsningar Britt
59
« skrivet: 2012-01-04, 22:50 »
Hej Agne,
enlig församlingsboken för 1917-1927 så gifte sig hemmadottern Alma den 4 nov 1922 med Elof Hjalmar Andersson f 99 4/12 från Breared i Gällinge. De fick två barn födda i Landa, Sven Hjalmar f 31/12 1922 och Agnes Lilly 16/9 1924. Maken står inte skriven på Stallebacka, hans namn står i anteckningskolumnen, och intill står det Amerika och Hector. Alma och barnen skrev ut sig till Nordamerika 20/4 1927. Enligt cd Emigranten for de från Göteborg 30/4 -27, men inte till annexförsamlingen på prärien utan till Chicago, Illinois.
60
« skrivet: 2012-01-04, 13:43 »
Hej Agne, stället de bodde på kallades/kallas för Hildings. Hilding Karlsson var barnbarn och tog över gården. Enligt boken Landa förr och nu, s 94, så levde han till -93. Kör man från Landa kyrka upp mot Gällinge, under motorvägen, så ser man det strax på höger sida.
Med vänlig hälsning
Britt
61
« skrivet: 2011-12-22, 09:11 »
Hej,
För fyra år seda efterlyste jag hjälp med min ffmmmmm. I Landa kyrkböcker finns inte mindre än sex olika namn noterade som hustru till hennes båda makar och mor till barnen, men utifrån vigselnotiserna misstänkte jag att Ingeborg Bengtsdotter skulle vara hennes rätta namn. Jag fick ingen hjälp, men utifall någon annan ättling letar, så passar jag på att lämna vidare det jag lyckats få reda på genom att gå igenom mantalslängder år för år och kombinera med längden över födda, vigda och döda.
Ingeborg Bengtsdotter föddes omkring år 1700 på Skoga i Idala. Hennes mor var Börta Börgesdotter, dotter till Börge Stensson och Ingeborg Olofsdotter, född omkring 1649 och begravd 18 feb 1721. Ingeborgs far hette Bengt Carlsson. Han dog någon gång mellan 1700 och 1709. Det är lucka de åren både i kyrkoboken och mantalslängderna. Ingeborg hade flera syskon, en syster vars namn inte noterades dog 1690, 19 år gammal, vilket är det första noteringen i Idala kyrkobok. Brodern Olof verkar ha varit den äldste sonen. Han gifte sig aldrig, men tog över gården. Han var 48 år när han begravdes i juli 1720, så han var född omkring 1772. En annan bror, Anders, tog över gården efter honom. Han gifte sig med Rangela Börgesdotter och fick barn med henne. Det finns också en syster Börta, som gifte sig med grannen Ola Eriksson på fjärdedag jul 1712. De fick åtminstone två barn som båda dog unga. I mtl 1721 ser hon ut att ha flyttat tillbaka till föräldrahemmet, noterad som fattig änka.
Ingeborg gifte sig 1722 med Arfvid Giötarsson och flyttade till Stallebacka i Landa. Hon fick två döttrar som förvirrande nog båda fick heta Börta, förmodligen efter mormor och moster som båda dog under 1720-talet. Döttrarna gifte sig senare med var sin bror från Kollen, och har idag gott om ättlingar både här och i USA.
Med vänlig hälsning
Britt Börjesson
62
« skrivet: 2011-11-25, 10:20 »
Jonas Fallström,född omkring 1748, var cabinettstickaremäster, gästgivare och åbo på hustruns föräldrahem Hallby Skattagården i Vänersnäs församling. Där finns inte husförhörslängder, men jag har följt honom via mantalslängderna tills han är i femtioårsåldern och änkling. Sedan tappar jag spåret, tills han dyker upp igen i dödsnotis under Åhs socken 1806 den 20 sept som inhyses i Skattegården. I bouppteckningen (Åse hr, 1806 s 379) skrivs han som inhyses i Lanna Skattagården i Flo socken.
Många skattagårdar är det, och jag är helt vilse i geografin. Det finns husförhörslängder för tiden både i Åhs och Flo, men jag hittar inte min gamle anfader. Om någon med lokalkännedom kunde hjälpa mig att reda ut var han var och vem han var inhyses hos skulle jag bli väldigt glad.
Med vänlig hälsning och tack på förhand,
Britt
63
« skrivet: 2011-11-18, 12:07 »
Hej, det är en vacker men svårläst stil, men jag tror det står d 8 Januari död 3 aug 1774 Om måndagen föddes Per Svensson och Martha Larsdotters l(=lilla) dotter i Thom som döptes d 9 dito (Dia? ? ?) kallades Elin gudmor Bengta Svensdotter ibm faddr Sven Svensson i Limanäs Anbiörn Andreasson(?) Pehr Nilsson Kirsti Larsdotter Anna Pehrsdotter och Bengta Larsdotter alla i Thoms By boende. Dagens namn får jag inte ordning på, och kanske har jag misstolkat på andra ställen. Om någon mer vill försöka är det bra med en bild: 
64
« skrivet: 2011-11-13, 21:42 »
Ja, så står det ju! Så rart!
Tack,
Britt
65
« skrivet: 2011-11-13, 15:16 »
Hej, jag undrar om någon som är mer skicklig på läsning kan hjälpa till med de sista orden i födelsenotisen? Jag får inte riktigt till det... Tack på förhand, Britt 
66
« skrivet: 2011-11-13, 14:14 »
Hej, det är några ord jag inte riktigt klarar i den här notisen. Jag blir väldigt tacksam om någon vänlig själ som är skickligare på läsning skulle vilja göra ett försök. Tack på förhand Britt 
67
« skrivet: 2011-10-16, 09:53 »
Så här tror jag att det står; Fadern tituleras åboen och modern är 36 år. Qvinsfadd Hustru (?ev Anna Andersdotter) Norvära, pigefaddr Brita Larsdoter, Backa, Stina Andersdotter, Backa. Mansfaddr Sven Ericsson, Backa, Gustaf Engberg (?) och Eric Anderson (?).
Hälsningar
Britt
68
« skrivet: 2011-10-09, 19:11 »
Hej,
fråga 14 är omöjlig att besvara om man rest både inom och utom Sverige för att utveckla sin släktforskning.
Intressanta frågor att reflektera över, annars!
Britt
69
« skrivet: 2011-09-23, 23:05 »
Edslöff bör väl vara Öslöf, men Affreue var svårare. Hälsningar
Britt
70
« skrivet: 2011-07-12, 09:27 »
Hej Eivor, det var en intressant och svår notering. Jag tycker mig se så mycket som att han föll ned från wantet på örlogs cutteren . i Göteborg Hamn och slog sig så illa att han . lefde .1 dag, sedan han ..sig åt Ängeland. Befgrofs i ammiralitets kyrkogården den 16 maj 1790. Namnet på kuttern finns även i noteringen i Gbg Amiralitetsförsamling, men jag lyckas inte tyda det där heller. Lycka till! Britt
71
« skrivet: 2011-06-15, 16:14 »
I boken om torp och stugor kan man läsa följande (s 126): Eriks i Vassdal, Erikes Anders. Eriks i Vassdal låg på Smen's i Solryd. Det benämns så efter Erik Andersson f 1814, som bodde här med hustru Kristina Johansdotter f 1810 och son Anders f 1850. De flyttade till Buhultet omkring 1880. Som brukligt var på den tiden, så ordnade man köregille. Grannar kom med vagnar och dragare och bjöds på starkt som ersättning. Det berättas att en av deltagarna drunknade vid det här tillfället. Oxarna var törstiga och gick ner i en bäckravin för att dricka, och den kanske något omtöcknade kusken föll i vattnet.
Det var en dramatisk flytt. Men, huruvida det låg på Smens eller Värbons beror på vilken källa man litar mest på. I hfl står de under Värbofamiljen, men i boken sägs det att det låg på Smens.
Förresten, enligt husförhörslängden så är Erik och hans Kristina båda födda i Landa.
Med vänlig hälsning
Britt
72
« skrivet: 2011-06-15, 10:26 »
Pi Marta, får jag det till. Jämför lite högre upp i samma kolumn, där är Pi Börta och drn And listade.
Hälsningar
Britt
73
« skrivet: 2011-06-15, 10:11 »
Hej,
jo visst finns hfl för Landa i mitten på 1800-talet, om man bara letar i grannsocknen...
I Ölmevalla AI:5 sid 127, på nr 1 Solryd ägt av Anders Andreasson (vilket bör vara det ställe som kallades Värbons), i en stuga finns Erik Anderssons familj listad. Då finns i hushållet även svärmor änkan Anna M Larsdot f 1788, död 1853 14/3.
I nästa längd, Ölmevalla A1:6 sid 63, står familjen igen. Då är Erik försedd med titeln arbetare.
Med vänlig hälsning,
Britt
75
« skrivet: 2011-05-27, 08:26 »
76
« skrivet: 2011-02-28, 16:41 »
Mats, Johanna ser ut att kanske stämma; Andersson kan hon ha kallat sig för att ha samma efternamn som sin pappa när hon kom fram, 1865 är ju abt 1864, och hon var visserligen inte född i Ås men bodde där sista tiden i Sverige.
Vad gäller storebror stämmer ju ingenting, och ändå känns det som det kan vara han... Kan man läsa fel på 34 och 46 i åler någonstans? Kanske? Kan han ha rest i mitten på april, utan att bry sig om formaliteterna, och att hustrun gick till prästen och fick honom utskriven i slutet på maj? Inte otroligt, han blev sedan icke vidare nämnd och hundra år senare blev hans vid det laget ålderstigna barnbarn väldigt överraskad över att hon alls haft en farfar, med ett namn, och som varit gift med hennes farmor tills denna tog ut skilsmässa. Resa till Denver, ja, där kan finnas något. Tio år senare, på 1890-talet, for Anders Johan Berntssons son från Ölmevalla till Denver och var där i några år.
Spännande, detta!
Britt
77
« skrivet: 2011-02-28, 09:11 »
De bör ha slagit sig ner någonstans, kanske i närheten av varandra, och att om man kan hitta en i amerikanska arkiv så kan man hitta fler. Siv, det är helt rätt personer du hittat, tack! Problemet är att jag inte ens lyckats hitta hur de tog sig ur Sverige...
Britt
78
« skrivet: 2011-02-27, 12:45 »
Johan Bernt Andersson, f 30 aug 1822 i Kråketorp, Sällstorp (N), emigrerade från Vallby, Veddige (N) i slutet av 1860-talet utan att skriva ut sig ur socknen. Troligen for han 1866 eller -67. Hustrun var kvar hemma, men avled våren 1868. Därefter tycks gården ha sålts, men de yngsta barnen står ännu skrivna där i några år som ”barn till till Amerika afflyttade Joh B Andersson”. Alla barnen emigrerade, den äldste sonen (min ana) for sist:
Johan August Johan Berntsson f 19 mars 1851 i Vallby, Veddige (N) utskriven 30 dec 1872 från Anneberg, Lindberg (N).
Anna Christina Johan Berntsdotter f 20 jan 1857 i Vallby, Veddige (N) utskriven från Kråketorp, Sällstorp (N) 1 aug 1874.
Johanna Johan Berntsdotter, f 26 juni 1865 i Vallby, Vedidge (N), utskriven från Swerlingskulle, Ås (N) 5 aug 1881.
Anders Johan Berntsson f 26 mars 1848 i Vallby, Veddige (N) skrevs ut från Klev, Ölmevalla (N) 22 maj 1882.
De heter faktiskt Johan Berntsson och Johan Berntsdotter i registren i Veddige, men i register på annat håll har det blivit både Johansson och Berntsson. Jag har sökt dem alla kors och tvärs i Cd-emigranten utan framgång. Tänk vad jag skulle bli glad om någon som är skickligare än jag på emigrantforskning ville göra ett litet försök på deras vidare öden.
Vänliga och hoppfulla hälsningar,
Britt
79
« skrivet: 2011-02-14, 13:20 »
Kare stol, kare ställ, t o m karmstol läste jag en stund. Så slog jag i Ordbog over det danske sprog:Kar-stol, en. (nu kun dial.) høj trebenet skammel, hvorpaa bryggekar (rostekar) ell. vaskebalje anbringes, naar der brygges ell. vaskes. Det verkar vara en praktisk sak att ha, och fanns en sådan hemma, skulle den nog ha kallats kareställ.
Hälsn
Britt
80
« skrivet: 2011-02-13, 20:36 »
Kan det vara en potta under grytan, tro?
Undrar
Britt
81
« skrivet: 2011-02-13, 16:09 »
Hej Sandra,
Det var kul att få användning för lite av allt jag samlat på mig. Din Hilda hittade nog sin Nelson där borta, kanske i närheten av broderns farm? Lycka till,
Britt
82
« skrivet: 2011-02-12, 18:53 »
Lurigt att läsa, och roligt! Det som står efter lien, kan det vara vägg ur? Jag tror att det som står mellan buteljerna och supglasen är 3 par the ty - the tyg - alltså tekoppar med fat.
Hälsningar
Britt
83
« skrivet: 2011-02-12, 14:34 »
Hej Sandra,
i församlingsboken står Hilda som ogift och utflyttad till Nordamerika USA den 26/7 1912. Emigrant-CD:n visar att hon lämnade Göteborg 19120807, dest Elburn IL, kk 97:30:7108. Ellis Island shiplist berättar att 10 augusti avseglade Hilda B Erikson med Mauretania från Liverpool, 16 augusti var de framme i NY. Den bruhåriga, blåögda 5ft5i långa Hilda skulle resa till brodern Erik Eriksson, c of O M Smith, Box 35, R D (nr 2?) Elburn Ill. Slutligen kan man läsa i Så bodde de, så levde de - en bok om torp och stugor i Frillesås och Landa om Erikes Andersa (s171): Anders hade förut bott i Vassdal. Familjen flyttade hit omkring 1880. De sista som bodde här var dottern Emelia, gift med Albin. Augusta och Bina flyttade till Göteborg, Erik, Hilda och Karl reste till Amerika, där Erik blev farmare. Johan stannade hemma och hjälpte fadern med slakt av får och nötboskap, som de köpte upp och sålde i Göteborg. Detta torp var det största på Burhultet, 5-6 tunnland. Anders kunde där också föda upp hästar. De gick på bete på mossen, som låg intill. Torpet var inte friköpt utan följde med när Lennart Johansson i Påtorp köpte Skåltorp.
(Meddelandet ändrat av brittb 2011-02-12 18:38)
84
« skrivet: 2010-10-29, 16:53 »
I artikeln ovan hänvisas till en tidigare artikel, Småbrukets dragare, som publicerades i Arvika Tidning den 11 december 1909. I denna kan man läsa att Sedan flera år importeras dessa hästar till Danmark, där de årligen spridas i tusental bland detta lands framsynta småbrukare . Trots sin litenhet äro de mycket starka, och på Danmarks hårda, jämna vägar kunna ett par sådana hästar draga lass på 1500-2000 kg. En ytterligare fördel, som islandshästen besitter, är att han är lättfödd, och två af dem behöfva tillsammans knappt mer än hälften så mycket foder som en stor häst fordrar. Vidare äro de så fromma, att kvinnor och barn lätt kunna köra dem. Ett par islandshästar äro tillräckliga för skötandet af ett intensivt jordbruk på 25-40 tunnland åker. Agronomen AE Colliander i Lagmansholm hade nu tagit initiativ till import, och mot dubbelt porto kunde han ge närmare upplysningar. Tull fritt i svensk hamn torde priset för sto och vallack bli så billigt som 250 kr, och för hingst 300 kr. Det torde särskildt böra påpekas, att islandshästen, trots sin litenhet, ej är någon leksaks- eller lyxhäst, utan en from, stark, härdig och förnöjsam arbetshäst.
85
« skrivet: 2010-10-29, 10:49 »
Therese, artikeln var senare än jag trodde, från januari 1910, men här nämns en planerad import till hösten! 
86
« skrivet: 2010-10-29, 10:25 »
 August i Buared, Ölmevalla, omkring 1930
87
« skrivet: 2010-10-28, 18:33 »
Therese visade så fina bilder ovan, så då vill jag lägga till August i Buared och hans isländska häst, fotograferade i Ölmevalla omkring 1930 av min släkting David Johansson.
Ser det inte rentav ut som om Karl Nyström i Karlstad red sin Isa på islandsbett och med islandshuvudlag? Stiligt ekipage!
(Meddelandet ändrat av brittb 2010-10-29 10:24)
88
« skrivet: 2010-10-28, 14:09 »
Bilden är således daterad till 1872-1880, hattfrågan utredd, rasfrågan kvarstår och dessutom har jag blivit så nyfiken på när de första isländska hästarna kom till Sverige. Det kanske visst fanns sådana här redan på 1800-talet? Det borde kunna finnas tullkällor, importstatistik e d man kan leta i?
89
« skrivet: 2010-10-28, 11:29 »
På bilden med bättre upplösning kan man ana halslinjen, även om hästen är klippt i kvarnhjul. Här är den intill en bild av en nutida, otvivelaktig islänning (om än med svag man) - jag tycker linjerna är lika. 
90
« skrivet: 2010-10-28, 11:13 »
När jag letar i minnet efter sammanhanget i vilket jag hittade hästannonsen och -artikeln, så är det inte så tidigt som 1800-tal (jag var visst otydlig i syftningarna ovan) men inte heller så sent som hösten 1910. Det är någon gång mellan 1907 och tidigt 1909.
Just nu sitter jag och hoppas att någon som sitter bättre till än jag (tåg) letar rätt på Anna Maria Linder på Tubbetorp...
92
« skrivet: 2010-10-28, 09:46 »
Det här blev en intressant diskussion, skall bli kul att följa vad som kan komma in från fb också. Om fotografen dog 1893 så måste ju bilden vara tagen tidigare än så. Så tidigt fanns nog inte islänningar i Sverige. Å andra sidan kom de inte så sent som 1910 heller; hemma någonstans har jag kopior på någon artikel och någon annons om islandshästar till salu i Sverige som jag inte minns exakt år på, men de är några år äldre. Rörelseoskärpan gör det svårt att se nosen riktigt, men nog tycker jag att det är ett ädlare huvud än fjordingar brukar ha. Ståndmanen förvillar halsen, men precis uppe vid öronen där hästen inte är vit, och punkten där skaklarna ligger an tycker jag tyder på en mindre kraftig hals än fjordingens. Storleken är ju också svår att avgöra, men om kärran är någorlunda normal för en större häst så tänker jag att ett russ borde sett ännu mindre ut.
Vi kommer aldrig att veta säkert, men det är roligt att spekulera.
93
« skrivet: 2010-10-27, 09:51 »
Det är en islandshäst. Sådana importerades som ett billigt och lättfött alternativ för småbrukare. Islandshästen placerar också bilden något lite senare i tid: de första importerna kom åren efter sekelskiftet 1900. I dag är hästar med den färgen, hållningen och mankvalitén riktigt dyra. Hästen på bilden har fått manen stubbad, säkert mer praktiskt när den skall ha sele men ändå ett helgerån. Sådan man skall inte ens borstas, bara reda ut försiktigt med fingrarna till bäst.
(Meddelandet ändrat av brittb 2010-10-27 10:07)
94
« skrivet: 2010-09-23, 10:25 »
Fredrik, är det månne garvaren Johan Marin som skymtade förbi i diskussionen 31 aug 2006?
Även om jag inte aktivt tagit del på ett tag, så är det roligt att följa nystandet i Marinarna här.
Hälsningar
Britt
95
« skrivet: 2010-07-14, 17:15 »
Hej,
Sara Persdotter föddes 1847 19/4, dotter till Per Hansson f 1806 14/5 och Carin Persdotter f 1812 1/6 Torpare i Röste 2:a rote. I mitten på 1870-talet bodde hon i Söderhamn, där hon antog namnet Blom. I en av längderna för Bollnäs ser jag att det står Blombergsson skrivet i blyerts efter en av hennes äldre bröder. Finns det något torp, gård, plats i Röste som heter något Blommigt? Kan man den vägen kanske hitta ett ursprung till det namn hon sedan emigrerade under, och identifiera det ställe där hon växte upp?
Med vänlig hälsning,
Britt Börjesson, Göteborg
(Meddelandet ändrat av brittb 2010-07-15 10:27)
96
« skrivet: 2010-07-14, 10:03 »
Stort tack, Kenneth och Östen, nu börjar det klarna kring Sara Blom! Hennes sons barnbarn kommer till Sverige i augusti, nu får hon bestämt ärende till härliga Hälsingland också.
97
« skrivet: 2010-07-13, 10:13 »
Sara Persdotter Blom f 1847 i Bollnäs var skriven i Söderhamn de sista åren före emigrationen i augusti 1882, men det är något märkligt. Hon var piga i olika hushåll, men verkar inte alltid ha varit där. Första gången den står lösdrivare vid hennes namn är 1877, då finns också en notering I Wågbro. Sedan står hon hos en handlare Hammarström med familj, där flyttade hon in 1878 och blir skriven som lösdr -79, Lös -80, vid Wågbro 79 12/11, Wågbro hos bonden Per Jonsson, lös 80, 81. 82, 83, men det där sista är i alla fall inte sant för då var hon redan gift i Minneapolis.
Handlaren Hammarström avled 1880, han hade då en ettårig dotter som är noterad odöpt. Hammarströms hustru, Elisabeth Margareta Nordlöf f 1850 är också noterad i Vågbro 1880 hos handl Hedman.
När Sara emigrerade tycks hon ha haft sällskap med 29-årige Gustaf Hedman från Söderhamn. I alla fall har de biljettnumren intill varandra. I USA var en ur familjen Hammarström hennes nära vän. Jag har fått veta att Wågbro ligger i Norrala, men jag hittar det inte i husförhörslängden annat än en gång som annat namn på en gård i Haga. Jag har letat runt på Haga-gårdar, men hittar ingen handlare Hedman eller bonde Per Olsson. Vad var Vågbro? Var bodde man om man bodde vid Vågbro? Vad kan Sara och hennes sista arbetsgivare i Sverige ha haft för sig där?
Jag funderar också på anknytning till baptisterna: fanns det gott om sådana vid Wågbro?
Jag hoppas att någon med lokalkännedom kan ge mig lite hjälp.
Tack på förhand! Britt Börjesson, Göteborg.
98
« skrivet: 2010-07-12, 17:41 »
Härligt, Östen! Då skall jag följa henne framåt igen! Är det möjligen någon som vet var man kan läsa in sig på systematiken i Söderhamns böcker, koppling till adresser etc?
Varmt tack och hälsningar från ett soligt Göteborg.
Britt
99
« skrivet: 2010-07-12, 11:58 »
Hej,
jag letar efter Sara Blom, som emigrerade sommaren 1882. Jag hittade henne i Söderhamn A1:24b (1881-1885) p 852 med adress (?)110:171 hos Handl Joh Fredr Hammarströms enka. Fast det verkar inte som om vare sig Sara eller änkan bodde där, båda är noterade dels som lösa, dels som vistandes i Vågbro, änkan hos handlare Hedman och Sara hos bonden Per Jonsson.
Namnen Hammarström och Hedman dyker upp i vad Saras ättlingar har hört, så på något sätt är de viktiga.
Men - nu hoppas jag att någon vänlig själ kan ge mig lite hjälp på traven - vad betyder 110:171? Är det en adress? I en tidigare längd (A1:23c s 669) står det No 35 2ndre qu överstruket, och sedan ditskrivet 157.
Vågbro - vad kan det ha varit för ställe? I vilken församling kan man hitta det, tro? Sara har noterats lös och vistandes där och även hos tidigare arbetsgivare i Söderhamn. Kanske hade hon släktingar där. I Söderhamn står att hon är född i Bollnäs, men där hittar jag henne inte i födelseboken. Hennes ättling tror att hon är född i Söderhamn, men där hittar jag henne inte heller. Det finns heller ingen notering om varifrån hon kom första gången jag hittade henne i Söderhamn, hos Arbetaren Per Olsson Norin på 311 (?), sidan 490 i A1:23.
Det är en vän till en vän i USA som är nyfiken på sin morfars mor. Jag hoppas att det finns någon vänlig själ som känner till trakterna som kan hjälpa oss.
Med vänlig hälsning
Britt Börjesson, Göteborg
100
« skrivet: 2010-02-09, 13:02 »
Tilltalad 73. 1879 25/1 dömd till förl af medb förtroende i 3 år och 6 månader, tycker jag det ser ut som.
Hälsningar,
Britt
101
« skrivet: 2010-02-08, 10:09 »
Hej. Jag har en anfader, Jonas Fallström f o 1748, som var kabinettssnickaremästare, gästgivare och bonde på Hallby i slutet av 1700-talet. Han gifte in sig där 20 sept 1772, med dottern i huset Christina Elisabeth Kiellman. Året innan har jag hittat honom i mantalslängderna för Flo socken.
Bakåt därifrån har jag en teori, som jag undrar om någon möjligen kan till- eller avföra något från:
1767 finns noterat att en ung snickardräng Jonas Fallström flyttar från Vänersnäs till Vänersborg.
1764 finns notering om att Jonas Andersson från St Falla blivit konfirmerad.
I mtl för Falla finns en son Jonas från 1764 till 1767. Det är (åtminstone i SVAR) en lucka på 20 år i mtl före dess, så jag vet inte om denne Jonas stått där tidigare, eller om han skrivs in första gången 1764. Jonas försvinner i alla fall från Falla samtidigt som Jonas Fallström flyttar ur socknen.
När så småningom far på Stora Falla, Anders Andersson, avlider är det Jonas Fallström som skriver bouppteckningen. Tråkigt nog skriver han inte ut alla namn på arvingarna utan anger bara att det finns en myndig son och en gift dotter förutom de två yngsta ogifta döttrarna som namnges. I bouppteckningen finns mycket gott om snickareverktyg. Medlemmar i familjen på Falla förekommer som faddrar till Jonas barn.
Nu undrar jag om någon kan hjälpa mig med någon eller båda av dessa frågor: Finns fler uppgifter om familjen på St Falla vid den här tiden? Har någon följt familjen framåt, med samma eller annat resultat vad gäller sonen Jonas? Vad var/är St Falla för en sorts gård? De hade djur och utsäde, men tycks inte äga gården?
Många frågor blir det.
Med vänlig hälsning och hopp om svar,
Britt
102
« skrivet: 2010-02-08, 09:20 »
Kolt stämmer säkert. Nu har jag läst bouppteckning även efter hennes halvsyster, som dog några år tidigare, och där finns flera och tydligare skrivna koltar, en damastkolt och flera blommiga cattunskoltar. Jag funderar på om camlotplagget ovan kan vara en päls; man kan tänka sig en pälsfodrad kappa av kamlott, kanske? Näst sista mössan, den vita, har jag funderat på om det kan stå stickat?
103
« skrivet: 2010-01-31, 13:40 »
Min anmoder Christina Elisabeth Kiellman avled på Hallby år 1785 (bouppteckning Åse Häradsrätt FIIa:6 sid 793, via Arkiv Digital). Tjusig måste hon ha varit i sin korta axelkappa, eller carbusen av sidentyg, eller när hon tog fram solfjädrarna, eller för den delen i någon av sina sex röda tröjor. Men allt klarar jag inte att tyda, och nu hoppas jag att någon med bättre läskunnighet kan hjälpa till. Hon hade något av damast - men vad var det för ett plagg?  . Materialet i nästa plagg är camlot, men vad är det ? Vad var den vita tröjan gjord av? Hon hade en röd och en vit mössa av - vad kan det vara för material? Bland mössorna finns också en vit av , och en grön av . Tack på förhand, Britt
104
« skrivet: 2010-01-22, 08:59 »
Kyrkoherde! Så spännande, det blir första gången jag får ärende in i herdaminnen! Tack, Stefan
105
« skrivet: 2010-01-22, 08:56 »
Tack för hjälpen, Maud, med att förstå denna innehållsrika notis. Den öppnar upp flera nya spår, en militär karriär fram till auditör, som han kallades i bouppteckningen. Fler barn i första äktenskapet än den son jag kände till. Äktenskapsförord som kanske går att hitta. Oj vad roligt!
106
« skrivet: 2010-01-21, 19:54 »
Det kanske det är! Föräldrarna gifte sig i Tådene, kanske hade hon släkt eller vänner till familjen där att vistas hos som 17-åring?
107
« skrivet: 2010-01-21, 18:30 »
Hej, jag lyckas inte få reda i vart Stina Lisa flyttar. Vore tacksam om någon med mera vana Västgötaögon ville hjälpa till 
108
« skrivet: 2010-01-21, 18:09 »
Hej, Jag skulle bli tacksam om någon ville hjälpa mig att läsa dels vilken titel brudgummen har, dels vad det står för noteringar längst ut till höger? 
109
« skrivet: 2010-01-21, 17:31 »
Hej, jag kan inte förstå vad det står före Frigell till vänster i notisen, och vore tacksam för hjälp.  (oj, det blev fel år i rubriken - detta är 1745, inte 1752). (Meddelandet ändrat av brittb 2010-01-21 17:34)
110
« skrivet: 2009-10-22, 08:46 »
Hej,
jag får det till Surteby, kan det stämma?
Hälsningar
Britt
111
« skrivet: 2009-09-12, 18:39 »
I min egen släkt fanns en ung flicka, som alltid sagts ha dött i Spanska sjukan. I vintras gick jag igenom dödboken. Där finns hennes dödsdatum, tidigt på året 1917, och dödsorsaken var lungsot.
Spanska sjukan var väl, när man berättade för oss i yngre generationer, en mindre skamfylld sjukdom än tuberkulosen.
Hälsningar
Britt
112
« skrivet: 2009-07-30, 18:13 »
Hej,
på annan plats (Läshjälp » Bohuslän » Kville Charlotta Fallstöms klänning) hampade det sig så att såväl klänningens material som Charlottas födelseort reddes ut. Nya rön efter det blir väl kanske lättare för den ev intresserade att hitta om de ligger här. Charlotta, född 7 oktober 1773 i Hallby, Vänernäs (P), var dotter till Christina Kiellman och snickaremästaren och åbon Jonas Fallström (även stavat Fahlström). I skiftesprotokoll (Lantmäteriets historiska kartor, Vänernäs socken, akt Hallby nr 1-2-3-4 laga delning år 1779 respektive 15-VÄT-23 storskifte 1783)anges Jonas som en av fem delägare i ett kronoskattehemman om totalt 1 mtl, som i det ena protokollet kallas Hallby nr 1 och i det andra Hallby Skattagården.
Som sextonåring (27 sept 1789) flyttade Charlotta till Wrem i Kville (O) enligt Flo B:1 s 47. Där gifte hon sig så småningom med Christian Hansson och fick barnen Hans 1804, Jonas 1807, Andreas 1809, Samuel 1815 och Maja-Lisa 1818. Den lilla var bara åtta år när Charlotta avled 10 mars 1826.
(Meddelandet ändrat av brittb 2009-07-30 20:42)
113
« skrivet: 2009-07-16, 09:48 »
Oj! Plötsligt vet vi både var Charlotta kom från och vad det var för klänningar! Ibland är Rötter alldeles fantastiskt!
Tack, Arne och Anna-Carin!
Britt
114
« skrivet: 2009-07-14, 20:02 »
Namnen Jonas, Andreas och Samuel fanns ju också bland Charlottas barn, vilket får mig att vilja ge mig på Vänersnäs och kika om jag har bättre tur. Det kan ju vara så att familjen flyttar till en socken där böckerna sedan brann upp...
Hälsningar
Britt
-som fortfarande funderar över klänningarna, vad är det för material? Felstavat filt-tråd?
115
« skrivet: 2009-07-13, 21:07 »
Filtrådsklänning tycker jag det ser ut som, och det verkar lite väl raspigt... Hon hade två dito utan ärmar också, och en gulrutig bomullsklänning med tröja. Den var hon nog fin i.
Jag har inte en aning om var Charlotta är född. Hon hade ingen på sin sida efterlemnad slägting vid bouppteckningen heller som kunnat ge ledtråd. Funderade lite på om en efterlysning under efternamn skulle kunna ge något. Det fanns ett par soldater med namnet i registret över indelta, jag tror de var från Västergötland. Om Blanke-Hans vet jag inget annat än att han enligt min morbror skall ha dött 1802. Var han smed? Vet du mer?
Hälsningar
Britt
116
« skrivet: 2009-07-13, 13:20 »
Hej, det finaste och dyraste min anmoder hade i klädväg när hon dog på Hulteskogen under Vrem år 1826 är en klänning av en typ som jag inte kan tyda. Är det någon annan som läser bättre? Tack på förhand Britt 
117
« skrivet: 2009-05-30, 20:24 »
Hej Susanne,
på forumet finns varma anhängare av båda företagen, jag kan bara ge mitt intryck.
Genlines material är digitalfotograferat från microfilm, dvs svartvit kopia. Det kan göra vissa sidor oläsliga, där t ex mögel eller annan tidens tand varit framme, då är bilden bara svart. ADonline har fotat original i färg, det är superb bildkvalitet, och även skadade sidor går ofta att läsa.
Genline har allt av vanliga kyrkböcker, överallt. Det har inte ADonline. De har å andra sidan godbitar, om man har tur som jag och forskar i socknar där andra beställt fotografering av andra källor som domböcker, soldatrullor och bouppteckningar.
Själv njuter jag fördelarna av båda; en månads prenumeration här, en vecka där, allt efter vad jag är ute efter.
Välkommen in i en rolig och spännande hobby!
Britt
119
« skrivet: 2009-04-09, 15:07 »
Hej,
jag vet inte var och av vem Bengt Olsson föddes, men jag har en uppgift om att det skall ha hänt 1768.
Med vänlig hälsning,
Britt
ps vet du att två av hans barnbarn finns väl beskrivna och fotograferade i SVAR? ds
120
« skrivet: 2009-03-29, 17:25 »
Börje Börjesson var född på Örmanäs, Ölmevalla, 25 jan 1722. Elisabeth Larsdotter Bergman uppges f o 1714, oklart var, men hon var systerdotter till förra gästgivarfrun och fick ta över på testamentesvillkor att hon gifte sig med en av förre gästgivarens brorsöner, och valde då Börje (Källa Gårdarna i Landa, Oscar Andersson). Det finns en del kul historier om dessa i Oscar Anderssons bok De levde i Halland.
Med vänlig hälsning,
Britt Börjesson
ps undrar om inte Elisabeth dog i Borekulla, hon gifte om sig med bonden Jöns Nilsson 1758.
121
« skrivet: 2009-01-17, 15:35 »
Intill Magnus Olsson, backhusman på Räfsnäs, är en notering skriven i husförhörslängden. Är det möjligen någon som kan se och begripa vad det betyder?  (Meddelandet ändrat av brittb den 17 januari, 2009)
122
« skrivet: 2009-01-11, 20:55 »
Tack, Anna-Carin! Tänk vad fräscha ögon kan se! De var gifta, i alla fall en stund. Mindre än ett år efter giftermålet, den 29 juni 1846, i New York, så rymde Johannes från kocktjänsten på briggen Mimer.
Hälsningar
Britt
123
« skrivet: 2009-01-11, 19:31 »
nytt försök med bilden.  ,
124
« skrivet: 2009-01-11, 19:26 »
Prästen tyckte att det behövde förklaras vem den lilla flickan längst ner i hushållet var: dotter till ofvanskrivna pigan Anna Stina Andersdtr och ........drängen Johannes Magnusson, Landa, som nu är till sjös. Vad i allsin dar var han för sorts dräng?
Tack på förhand,
Britt
125
« skrivet: 2008-06-24, 20:50 »
S:E:G, vad kan det vara? Tack Stefan för intressant förslag till tolkning. År 1788 hade Hans Ström redan varit pastor i socknen i 18 år, och han stannade livet ut, ännu 9 år, enligt Roland Perssons skrift om Landa kyrka. Enligt samma bok var det Ström som genomdrev förlängning av såväl Ölmevalla som Landa kyrkor. Kan stenen vara någon sorts minnesgärd över detta? Kan S:E:G stå för någon formulering av tacksamhet? Eller för någon sorts välsignelse från Ström???
Hälsningar
Britt
126
« skrivet: 2008-06-23, 18:34 »
Kyrkan byggdes om det året, och fick nytt kor - kan inskriptionen ha att göra med det? Troligen har den fått sin nuvarande placering som golvplatta i stigporten senare, för den ligger tillsammans med gravstenar med yngre datering.
Britt
- funderar vidare
127
« skrivet: 2008-06-22, 15:26 »
... och ett försök till  ,
128
« skrivet: 2008-06-22, 14:58 »
Hej,
runt Landa kyrka har man sparsamt återanvänt gravstenar lite varstans i mur och som markbeläggning. Den här stenen 38x62 cm, går jag helt bet på att tyda. Ingen med initialer som finns med i texten föddes eller dog år 1788. Vad kan det vara, har någon en bra idé?
Hälsningar,
Britt
129
« skrivet: 2008-06-13, 19:50 »
Hi Thomas,
even if you will not be able to identify the exact spot of certain graves, the good thing about the monopoly church system is that you can be sure which cemetary your ancestors were buried in. Another good thing coming from the recycling of grave sites is that swedish cemetaries are well kept, beautiful places, around beautiful churches, and worth a visit.
Welcome to Sweden, I hope you will have a nice time here.
Britt
130
« skrivet: 2008-06-09, 18:27 »
Rättelse: Kyrkböckerna i Landa började föras 1683
Britt
131
« skrivet: 2008-06-09, 18:25 »
Hej Jack,
Börje Larsson f 1709 kom från Sintorp 1, en gård som kallats för Larsgård eller Anders Börjesgård. Börje var son till Lars Börjesson f o 1674 och Maren Christensdotter f o 1674. Maren hade en bror som hette Mauritz Christensson på Rågelund. Lars var möjligen son till Börje Pährsson som stod för gården i mtl 1691.
Börje gifte sig till Björberg (som denna Buerås-gård heter) 1741. Börjes hustru, Anna Nilsdotter f 1723, var dotter till Nils Börjesson f o 1678 död 1736-06-24 som möjligen kan vara son till föregående brukare på gården, Börje Ebbesen, f o 1647, död 1717. Nils fru (g 7 jan 1706) hette Börta Andersdotter f 6/3 1687, dotter till Anders Larsson på Kollen f o 1653, och hans hustru som troligen var Ingeborg Andersdotter f o 1646. Möjligen - inte helt säkert - var Anders Larsson son till den änkling Lars Mårtensson som står som brukare på Kollen år 1674. Kollen (Sintorp 4) var vid denna tid (före laga skiftet 1840) närmsta granngård till Sintorp 1 som nämns ovan.
Som du märker en hel del kanske och eventuellt. Det som gäller Kollen ovan är mitt eget material, framvaskat ur kyrkböcker (som börjar först 1663) mantalslängder och lantmäterikartor. Uppgifterna från de andra gårdarna har jag hämtat från Oscar Anderssons avskrifter.
Med vänlig hälsning
Britt
132
« skrivet: 2008-06-03, 18:53 »
Lokaltidningar har mycket information! Annonser kan berätta om pris på fotografering och brännvin och snus och sill, rapporter i skördetid berättar om årsväxten, vädret rapporterades i vissa tidningar med observationer vid olika klockslag. Man kan se vilka tidningar som kom ut på den ort man söker via http://www.kb.se/soka/bibliografier/tidningar-tidskrifter/sveriges-periodiska-li tteratur/ . Själva tidningarna finns microfilmade, t ex på Kursboks- och Tidningsbiblioteket i Göteborg, vilket lär ligga bra till från Lerum. Folkminnesarkivet http://www.sofi.se/dag har mängder av intervjuer, säkert också från Lerum, i dem kan man hitta varjehanda information om livet förr. Böcker som bygger på materialet finns det gott om, t ex har Carl Martin Bergstrand skrivit om gammalt från Marks och Kinds härader. Lycka till! Britt
133
« skrivet: 2008-03-28, 09:27 »
I går kom brev från Landsarkivet i Lund. De kopior på bouppteckningar som vi beställt skulle kosta 4 kr per kopia plus 100:- per påbörjad kvart, och de beräknade att det skulle ta en timma. De hänvisade till instruktionen som talar om kvalificerade forskningsuppgifter. Dessutom tipsade tjänstemannen om att arkivets tjänstemän gärna åtog sig sådana uppgifter mot betalning på sin fritid!
Det hör till saken att beställningen innehöll exakta uppgifter vad gäller volym, sida etc. Uppgiften som betecknas som kvalificerad är alltså att hämta fram volymen, lägga den i kopiatorn, samt placera kopiorna i kuvert.
Det är inte rimligt.
Så okvalificerad kan knappast personalen vara, det vägrar jag tro.
Borde inte detta, att agera mot orimlig avgiftsbeläggning av arkivmaterial, vara en prioriterad fråga för våra föreningar och förbund?
Med vänlig hälsning
Britt Börjesson
medlem i HGF
134
« skrivet: 2008-03-25, 09:17 »
Tack, Christer och Mårten! Så klart är det så man skall göra!
Britt
135
« skrivet: 2008-03-24, 13:06 »
Hej,
det skall finnas ett gammalt båtsmanstorp kallat Ryadamm i Ulfvatorp. Där bodde från 1888 Gustaf Bengtsson f 1857 och hans hustru Anna Britta Johannesdotter f 1859 med sina åtta barn. Sex barn emigrerade. Om ett par veckor kommer en vän till ett av deras amerikanska barnbarn, och hon vill gärna besöka platsen och ta några fotografier. Är det möjligen någon som kan hjälpa mig med vägbeskrivning, och kanske till och med uppgift om vem som bor där nu? (maila mig gärna direkt, britt.b@netatonce.net)
Med vänlig hälsning och tack på förhand,
Britt Börjesson
Göteborg
136
« skrivet: 2008-02-27, 13:46 »
Jag vill ju så gärna att det skall vara Johan/Johannes och inte hans bror Göran/Jöran/George, så jag vågar inte riktigt tro mina egna ögon. Tack för hjälpen, Emelie!
Britt
137
« skrivet: 2008-02-26, 22:54 »
Hej, den 16 nov 1741 skrevs en pojke med efternamnet Marin in på läroverket i Halmstad, men vad hette han i förnamn?  Tack på förhand, Britt
138
« skrivet: 2008-02-26, 22:45 »
Kjell Swebilius! Sprang just på din anfader Carl Olof Marin i skolmatrikeln för Varbergs läroverk (Dla 1 1611-1821) där han skrevs in 1801. Det är en underbar volym, någon med intresse för gamla elevers vidare öden har noterat intill: Dimitt till Lund och student därstädes 1805. 1807 underläkare vid Strömstads sjukhus. 1808 extra Batallions Läkare vid Kungl: Bohusl: Regemente, efter slutad fred 1809 afskjedad tvingade nöden honom att genom eget arbete förtjena lifvets nödvändigaste behofver. År 1811 informator i Carlshamn, 1812 elev vid med: (lyckas inte läsa här) i Stockholm, 1814 upbördsläkare på flottan och bivistade slaget vid Fredriksstad i Norrige. På sidorna för afflyttade elever står noterat att han skrevs in vid Kgl Carol Acad i Lund år 1805.
Ha det gott!
Britt
139
« skrivet: 2008-02-02, 12:02 »
Lantmäteriets bas över historiska kartor innehåller mycket roligt. Där finns t ex namnteckningar från båda de ovan diskuterade bröderna Marin från Halmstad. Georgs vackra handstil finns på många ställen, han var ju lantmätare, men ett exempel finns i akt 13-HAR-17 bild 7. Kronolänsman Johan skrev under (akt 13-LDA-4 bild 34) ett inägoskifte som kronans representant vid möte på Rågelund i oktober 1782.
Vänliga hälsningar
Britt
140
« skrivet: 2008-01-29, 09:33 »
Ett tips: I lantmäteriets databas över historiska kartor finns en väldigt fin skifteskarta från 1780-talet, därtill tydligt märkt och med fullständig och lättläst lista (bild 19 ff) över vilka bokstäver som står för olika hemman, samt åbor/ägare för alla gårdar på ingärdes mark. http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/show.html?archive=REG&showmap=tr ue&searchType=d&nbOfImages=116&documentAccessCode=LM13%3A00028o9o Hälsningar Britt Börjesson
141
« skrivet: 2008-01-27, 14:09 »
Den äldsta kyrkoboken för Landa i Halland (C1 1683-1764) inleds med en två sidor lång, detaljerad redogörelse hur ett nyfött barn eller monstrum ser ut. Jag har bara lyckats förstå delar av texten, men barnet levde vid födseln.
Britt Börjesson
142
« skrivet: 2007-12-06, 13:50 »
Tack, Stig-Ove, det är nog bete det står. Märkligt hur läsning fungerar: jag vet hur där ser ut, så jag tänkte inte ens på bete, även om det förstås växer ett och annat strå in bland bergknallarna. 1700-talskreaturen fick kanske inte vara så kräsna. Vid skiftet 150 år senare kallas just den plätten för Brannkullen och betecknas som afrösningsmark.
143
« skrivet: 2007-12-06, 10:25 »
På Lantmäteriets Historiska kartor har jag hittat en 300 år gammal beskrivning av gården Kollen/Sintorp 4. Men nu har ögonen låst sig alldeles. Vad står det till vänster om gården, ovanför kålgården?? Med tack på förhand, Britt Börjesson 
144
« skrivet: 2007-10-03, 09:55 »
Östen,
hjärtligt tack! Göteborgs Tomter är ett helt fantastiskt arbete, användbart på så många olika sätt. För mig blev det i går kväll så att Erik Paulin, efter 300 år, trädde fram och blev en människa med diverse tjänsteärenden att expediera, men som också gick på krogen och tog sig en butelj smultronvin, rogade sig något och slängde käft med bekanta.
Vill du vidarebefordra mitt varma tack till upphovskvinnan?
Hälsningar,
Britt
145
« skrivet: 2007-09-27, 10:15 »
Hej, Olga Dahls fantastiska arbete om Göteborgs tomter http://www.gbgtomter.se/ har en hel del av intresse för Paulinforskare. Nu vet jag t ex att mina barns anmoder Anna v Minden, adress Fjärde roten, tomt 36 (i hörnet Korsg 7-Drottningg 23), hade ett par ohörsamma bröder som fört ett förargerligt leverne, men bättrat sig, och hur mycket hennes far betalade eller inte betalade i skatt och vad övriga borgerskapet tyckte om det. I fjärde roten, tomt 109,(Drottninggatan 20) hittade jag sjötullsinspektören herr Erik Paulin år 1705 i full färd med att inhandla en tomt på västra sidan av gatan. På tomt 105 i fjärde roten (Drottningg 14)hittade jag i slutet av 1700-talet änkan Johanna Catharina Paulin. Helt säkert finns där mycket, mycket mera för den som är intresserad. Tyvärr finns vare sig register eller sökfunktion, så det är lite mödosamt, men absolut värt besväret! Med vänlig hälsning Britt
146
« skrivet: 2007-09-26, 09:42 »
Sökte i Göteborgs stadsmuseums http://carlotta.gotlib.goteborg.se/pls/carlotta/sokny och hittade ett och annat som kan vara av intresse för Paulinforskare. De har t ex Objekt GSM:030006:2 , som ett porträtt av fru Anna B Paulin (1726-1786), gift med kassören i Ostindiska Kompaniet Anders Almroth. Georgina Paulin (1831-1907), gift Wiman, var tydligen händig; en akvarell (GMA:9006), en mansväst (GM:20935), ett broderi (GM:20911) samt hennes förstoringsglas (GM:20910) finns i samlingarna. Ossian Paulin ägnade sig åt beskrivningar och uppteckningar kring olika hantverk, museet har 17 stycken. Och Objekt GM:13928 är en begravningssked i silver, märkt Johan von Minden, Nat 1638 d:7 Marti. Denat 1699 d:8 feb. Tänk att man kan få såval födelseår som död- och begravningsdatum den vägen! Hälsnignar Britt
147
« skrivet: 2007-09-25, 19:45 »
Hej Jack, i boken så bodde de, så levde de - en bok om torp och stugor i Frillesås och Landa utg av Frillesås-Landa hembygdsgille 1995, s 118, finns uppgifter om torpet Håkanssons dit Johannes och Beata flyttade senare.
Med vänlig hälsning
Britt
148
« skrivet: 2007-09-16, 09:32 »
Hej,
jag söker uppgifter om en kvinna som jag tror heter Ingeborg Bengtsdotter, född omkring 1691. Hon står skriven från Skoga när hon gifte sig 21 januari 1722 med Arvid Giötharsson. Därefter flyttade hon till hans hem på Stallebacka i Landa, fick barn och där börjar förvirringen.
I födelseböckerna finns inte mindre än 5 olika namn - i inget fall Ingeborg Bengtsdotter - angivna som mödrar till de 6 barn, som hennes förste och andre make är far till. Ingeborg Bengtsdotter är däremot det namn som antecknats vid de tillfällen då hon själv måste ha varit närvarande, vid hennes två vigslar. Därför tror jag att hon hette så.
Jag vet att det är ont om kyrkböcker i Idala tidigt nog, men undrar om någon möjligen har koll på Skoga och familjerna där utifrån mantalslängd och andra källor, och kunde hjälpa mig med fler uppgifter om Ingeborg?
Med vänlig hälsning,
Britt Börjesson
149
« skrivet: 2007-08-31, 10:56 »
Tack, Sven-Göran,
både studentmatrikel och bouppteckningar som du tipsar om verkar lovande. Ser t ex ett par gästgivare här ovan - vilket går mer i linje med Rasmus som sålde öhl än med präster och borgmästare, tänker jag.
Britt
150
« skrivet: 2007-08-30, 10:34 »
Cicci,
ville bara tillägga att om du skulle ha tur och vara hallänning så håller Hallands Genealogiska förening på och digitalfotograferar fram till 1935 ungefär i alla socknar. Finns att köpa på CD, se Hallandsrötter.
Britt
151
« skrivet: 2007-08-30, 10:26 »
Tack för id?er, Mats och Sven-Göran. Jag får försöka leta i grannsocknar. Jag har också hittat en hel del träffar på Frijs ( i olika stavningar) i vigselregistret från 1700-talet i området. Socialt känns det dock långt från en prästsläkt till min anmoder Anna Rasmusdotter som var gift med en skomakare. Eller det kanske var en annan sak i samhällsposition med en stadsskomakare, en mäster, än med sockenskomakare?
Jag har hittat en annan Frijs, en Collega Jöran Frijs, i mantalslängderna tidigt 1700-tal. Namnet Jöran kommer sedan tillbaka bland Annas barn, det får mig att fundera på om han kanske var släkt, kanske farbror. Har jag rätt i att Collegan var en lärare, någon som vet?
Hälsningar
Britt
152
« skrivet: 2007-08-27, 13:05 »
Hej,
helgen i Halmstad inspirerade verkligen, tack alla i HGF som arrangerade! Jag fick även med mig möjligheten till ännu en kartlagd ana. På biblioteket, i Gamla Halmstads Årsbok 1935, hittade jag en förteckning över skattekraften hos stadens borgare år 1704, och där fanns en Rasmus Frijs som sålde öhl och körde Eeker. I tid, plats och namn passar han in som sedan länge efterletad far till min fffmmmfm Anna Rasmusdotter Fris.
Så kom jag hem, och började leta i mantalslängderna på CD. Ingen Rasmus vare sig 1704 eller åren runtomkring! Kan man ha varit borgare i Halmstad, men bott i annan socken?
Undrar
Britt Börjesson
- ovan vid stadsforskning
153
« skrivet: 2007-07-13, 07:29 »
För gården Lannestock i Landa socken uppges i mantalslängd 1755 delägare pastor Lars Fridlezius samt komministern Anders Floderus, som köpte egendomen 1763. Senare övergick äganderätten till dennes svärson, Gunne Jönsson, f 1724-03-22, ( s t Jöns Ambiörnsson och Olur Haraldsdtr, Slätthall, Idala), gift 1753-01-17 med Anna Andersdtr, f 1730-07-14, (dotter till komminister Anders Floderus och Maria Flidlezia på Hallagärde i Frillesås). Allt enligt Oscar Anderssons ”gårdarna i Landa”.
Med vänlig hälsning,
Britt Börjesson
154
« skrivet: 2007-06-28, 10:31 »
Tack, Anneli! Menar du att denne redige Magnus hade farbröder som blev stämda? Det vill jag gärna läsa! E-postadressen kommer upp om du klickar på mitt namn.
Hälsningar
Britt
155
« skrivet: 2007-06-27, 11:44 »
Hej,
om ett par veckor kommer en smed-ättling från Kalifornien, och det vore så roligt att ha fullt ut förstått hans anfaders flyttattest från 1772 till dess. Jag lade det under läshjälp - Västergötland - Flyttattest skriven av comm Bonihman i Tranemo 1771 för ett tag sedan. Kanske finns någon här som är bra på att läsa gamle Bohnimans stil som kan vara snäll och hjälpa mig?
Med vänlig hälsning
Britt Börjesson
Göteborg
156
« skrivet: 2007-06-19, 13:07 »
Melankoli och extrem trötthet med kvinnlig ärftlighet, det skulle lika gärna vara en icke fungerande sköldkörtel. Förr lär drabbade ha tynat bort på sinnesjukhus, numera lever man gott med ett litet piller om dagen.
Britt
157
« skrivet: 2007-06-19, 09:38 »
och ett försök från annan dator 
158
« skrivet: 2007-06-18, 23:06 »
...och ett försök till
159
« skrivet: 2007-06-18, 22:55 »
... nytt försök med bilden
160
« skrivet: 2007-06-18, 22:52 »
Hej,
26-årige finsmeden Magnus Jöransson från Sjötofta gav sig ut på vandring vintern 1771. När han kom till Landa i Halland fram på vårkanten sägs han ha hört liksom en inre röst att här skall du bo, så då stannade han. Det mesta av flyttattesten har jag lyckats tyda, men det är några ord på slutet som jag skulle behöva hjälp med.
Med tack på förhand,
Britt
161
« skrivet: 2007-05-16, 19:28 »
Ynglingen Alexander Carlsson från Veddige emigrerade via Göteborg den 26 maj 1882. Finns det någon med tillgång till böckerna som skulle kunna vara snäll och kolla om han möjligen var född den 21 april 1863?
Med vänlig hälsning
Britt Börjesson
162
« skrivet: 2007-03-30, 20:04 »
Mina adopterade, spermadonerade, ivf-ade släkt- och vänbarn flyter in väldigt väl bland alla vanliga slumpbarn. I ett ynka avseende, i ett kort skede av ett långt liv skiljer de ut sig: hur de kom till sina föräldrar. Juridiskt och socialt är de fullkomliga jämlikar. I min egen släktforskning är jag oerhört mycket mera intresserad av det som gör oss till människor, det sociala arvet, än efter vem som har vilken form på näsan.
Som Helene påpekar ovan - den biologiske fadern är lite osäker hur som helst. Skulle vi fästa så fanatisk vikt vid honom, skulle ingen av oss kunna ha antavla som går längre än max 2-3 generationer, och det bara om dessa förfäder är vid liv och villiga att göra DNA-test. Är det någon av er som har tagit till den metoden, frågat morfar, farfar och pappa visst gör du väl ett litet DNA-test för att säkerställa kvaliteten på min släktforskning?.
Britt
163
« skrivet: 2007-03-24, 19:19 »
Jag undrar om någon ville vara så snäll att kolla upp om Hilda Maria, född Johansdotter/son, 1897-02-17 i Landa, Halland finns med? Jag tappade henne ur sikte när hon flyttade till Göteborg Domkyrko den 7/3 1918.
164
« skrivet: 2007-03-23, 22:59 »
stängd tills vidare är rubriken efterlysningar i Sv dödbok, varför? Har det att göra med diskussionen kring Teds krönika nedan? En diskussion som konstigt nog inte ser skillnaden mellan 1) att be innehavare av skivan om hjälp med en enstaka uppgift eller 2) lämna ut skivan att piratkopieras i sin helhet? Självklart kan jag gå till Landsarkivet i morgon och slå upp den enstaka uppgift jag tänkt be om hjälp med. Gör det verkligen någon skillnad för någon annan?
Britt
165
« skrivet: 2007-03-21, 22:18 »
Carl-Olof,
nu har de digitalfotograferade sena längderna för Landa kommit, så nu vet jag mera. Folkskollärare Aurell och dottern flyttade från Landa till Gällared den 28/8 1909. Han var änkling när han for, så han kan inte gärna ha blivit änkling igen några dagar senare. Det verkar snarast som om någon förväxlat datumet när han skrevs in i Gällinge med datum då han blev änkling.
Med vänlig hälsning
Britt
166
« skrivet: 2007-03-12, 09:21 »
Det kan också vara som det var för en många-generationer-tillbaka-morbror till mig i början av 1800-talet. Han var handikappad, beskrivs redan som barn som krympling eller halt och dessutom blind som gammal. Vad jag förstår av sockenprotokollen så skickades han länge runt mellan gårdarna, så att de fick hysa honom en tid var. De sista åren lyckades hans systerson genomdriva att socknen betalade för inackordering av honom på ett ställe (fast det satt hårt inne).
Hälsningar
Britt
167
« skrivet: 2007-02-26, 09:21 »
Mia,
jag har sysslat en del med en Johannes som inte ville bli kallad Gök. Är det möjligen samme man? Min Jög levde på Dammtorpet i Landa, Halland. Om så, kanske vi har uppgifter att dela?
Med vänlig hälsning
Britt Börjesson
168
« skrivet: 2007-01-25, 09:44 »
Hej, enligt Arkiv för nordisk filologi /Ny följd. Femte bandet 1893 sid 56 (via projekt Runeberg http://runeberg.org ) ser det ut som om det skulle vara en varant av mörk. Kan det stämma? Britt
169
« skrivet: 2007-01-21, 09:29 »
What does the household examination records, and the funeral book say about Johannes Corneliusson? There might be some note giving more information about this wådeligen omkomne (died by accident) man there. Depending of what happened, he might have been brought home for funeral, or he might be among the many thousand resting in the most beautiful grave of all, the sea. Also kyrkliga räkenskaper might give something, perhaps the widow gave something to the church in memory of him.
Distrit court records for Strömstad is kept in Landsarkivet in Göteborg.
Britt
170
« skrivet: 2007-01-20, 19:53 »
So, he died in an accident at sea near Wahlberg. There are plenty of mountains, rocks, islands along the coastline named so, since they look like whales. I know of one in Kungshamn and one in Lyse and know I would find many more if checking the maps. There is also a part of Dalsland close to Strömstad called Valberg. The accident might just as well have happened on a lake there, which is perhaps more possible than further south in Halland in a city that if so must have been misspelled.
Britt
171
« skrivet: 2007-01-20, 11:05 »
Wahlberg is under something, but there is also another word after this (Sjöstafa?) that I can't read. Perhaps someone else can? There is also a title before the name, can that be a clue?  Valberg, Valeberg, Valberget are quite common placenames in Bohuslän. Britt
172
« skrivet: 2007-01-18, 22:20 »
Elisabeth,
en dotter Lovisa vet jag något om, men hon hette inte Ulrika utan Sofia, född 3 feb 1824 i Onsala. Hon gifte sig i Onsala den 29 januari 1850 med sjömannen Christian Gustafsson f 30/1 1818 i Tölö. I Emipass (A 118:264)finns deras emigration 1853. Men detta visste du kanske redan.
Med vänlig hälsning,
Britt
173
« skrivet: 2007-01-18, 17:06 »
Elisabeth,
Lars Röding och Sophia Catarina Gröning gifte sig i Tölö (nu del av Kungsbacka stad) den 2/2 1821. Båda stod då skrivna från Gröninge, han var kronoskattehemmansåbo och hon jungfru. Notering MK, bör väl då vara med krona (källa Hallands vigselregister). Om jag inte minns fel föddes de första barnen i Tölö. Har du sett att familjens emigration har diskuterats tidigare i den här tråden plus under Bohuslän, det skall finnas hopplänk dit som någon begåvad lade in.
Med vänlig hälsning
Britt Börjesson
174
« skrivet: 2006-12-30, 16:02 »
Ylva,
du gav mig flera ändar att nysta i! Tack så hjärtligt,
Britt
175
« skrivet: 2006-12-28, 22:49 »
Hej,
min svärmors mormor hette Hanna, och var född i Jämshög 26 sept 1854, dotter till inhyses Sven Nilsson och hans hustru Nilla Hansdotter i Hemingsmåla. Kanske är det föräldrarnas vigsel jag hittat den 14 nov 1851, då uppges Sven vara 25-årig tillträdande torpare i Gåragöl och Nilla 22-årig piga från nr 9 Westanå, men sedan är det stopp. Jag lyckas inte hitta familjen i hfl, inte eventuella syskon, ingenting. Jag vet att Hanna flyttade från Jämshög till Nosaby 5/9 1879, men någonstans måste hon ju ha växt upp? Så glad jag skulle bli om någon kände igen och hade mera uppgifter om henne!
Med vänlig hälsning
Britt Börjesson
Göteborg
176
« skrivet: 2006-12-18, 09:11 »
Hej,
ifall nu Holmåkra och Gastorp är detsamma, så borde det vara författarinnan Astrid Pettersons hem ni talar om. Hennes antavla finns i boken 50 halländska antavlor, om jag inte missminner mig. Säkert vet jag att den publicerats i Hallandsfararen för några år sedan. Om detta stämmer, så ligger huset kvar och är i utomordentligt skick, bebott av ytterligare några generationer till av samma familj sedan Gods och gårdars tid.
Med vänlig hälsning
Britt
177
« skrivet: 2006-12-17, 11:35 »
Yvonne,
skulle du vilja lämna adressen till Danmarks Indvandrerarkiv? Jag tycker det låter som ett spännande ställe att söka på, men hittar det inte via google.
Med vänlig hälsning
Britt
178
« skrivet: 2006-12-17, 11:06 »
Kanske står det b 24/4 6 ? Kanske i så fall en händelse som börjar på b, midsommar 1906? Lägre ner står 4767 tillskrivet. Kan det vara en sidhänvisning i längden? Kan vara värt att pröva, åtminstone.
Med vänlig hälsning
Britt
179
« skrivet: 2006-12-15, 17:22 »
Hej,
Jag tycker det ser ut som Danm, vilket skulle kunna vara Danmark, och B t skulle då kunna vara betyg till. Det var ju inte ovanligt då heller att hallänningar for över och jobbade kortare eller längre perioder.
Hälsningar
Britt
180
« skrivet: 2006-12-07, 21:44 »
Foto var inte pålitligare förr än nu, appropå Göran Löfstedts kommentar ovan. Skickliga montage gjordes långt före digitaliseringen. Jag har en bild på min farfars familj från mitten av 1890-talet. Familjen står där så rart uppställda, far och mor och fyra barn tillsammans, även om pappa hade varit i USA länge, lillflickan på fyra-fem år hade han aldrig träffat, och tvillingarna var spädbarn när han for. Inte är det en dokumentär bild, men den är rörande. Och helt klart visste vanligt bondfolk i Halland redan för över hundra år sedan att foto kunde luras.
Med vänlig hälsning
Britt
181
« skrivet: 2006-12-07, 09:16 »
Min mans farmor föddes 1881 på ett torp på Olofsered Västergård. Hon hade ett märkligt namn. Hennes barn kallar henne Gerda Josefina. I kyrkböckerna i Göteborg, och i emigrantregistren, står hon som Beda Josefina, utom en kort period i Haga 1915, där det är särskilt noterat att hon lämnat intyg från Ödenäs om att hon hette Berda. I avskriften av födelseboken på Alingsås släktforskarförenings hemsida hittar jag henne också mycket riktigt som Berda Josefina. Det är ju ett märkligt namn, man kan undra var det kom ifrån? Är det någon som känner till fler Berda i trakten? Någon som känner till vem/vad som kan ha inspirerat föräldrarna till detta udda val?
Med vänlig hälsning,
Britt
182
« skrivet: 2006-11-27, 13:26 »
Hej,
jag tycker nog att de ser lite luriga ut. Jag är inte alls säker på att detta är ett allvarligt foto. Det kan lika väl vara så att detta är en bild på skämt, tror ni därhemma att vi har blivit förlovade eller inte, kanske. Och varför har flickan längst ner till vänster ett kryss på sin hand, tro?
Britt
183
« skrivet: 2006-11-25, 12:03 »
Olle,
prästbostället låg lite längre ner mot Dingle, längs bergskanten, på Skogen, precis söder om där kartan ovan tar slut. Det kan mycket väl vara samma hus än idag. Nu bor där en ung familj. Prästgården som är utmärkt på kartan sköttes av arrendator, och är idag Olles Plåt.
Med vänlig hälsning
Britt Börjesson
184
« skrivet: 2006-11-23, 17:52 »
Elisabeth,
tack så hjärtligt för att du försökte! Att få veta att han inte finns med i Emibas är också att få veta något viktigt.
vänliga hälsningar
Britt
185
« skrivet: 2006-11-22, 18:34 »
Hej,
jag undrar om någon vänlig person med Emibas kunde kolla förekomsten av Gustafsson, Gustaf Peter, född 13 september 1830, någonstans i Sverige?
Han avled vid 83 års ålder i New Scandia Township, Minnesota, USA, den 14 januari 1914. Hans barnbarn skulle tycka det var roligt att veta var morfar kom ifrån. Med lite tur och träff kanske Emibas kan visa några alternativ att titta närmare på.
Med vänlig hälsning och tack på förhand
Britt Börjesson
186
« skrivet: 2006-11-19, 17:50 »
Hej, ett tillfällighetsfynd från dödboken i Fjärås, Halland, från november 1810  d 12 d:o dött i armod (titel?) Sven Sjults från Limmanäs, som sjuk war 8 dagar af magslaw gl 48 år beg d 18 d:o. Så vitt jag vet har han ingen anknytning till mina egna Schultzar i samma socken, men jag tänkte att han kanske kunde vara till nytta för någon annan. Med vänlig hälsning Britt
187
« skrivet: 2006-11-17, 19:16 »
Jamen det klart! Tack! Så klart det var en skeppare, där i kanten av nordsjön!
Britt
som fastnat i meningslösheter som skjaggaren eller stjepparen och blivit alldeles vimsig
188
« skrivet: 2006-11-17, 14:49 »
Hej, nu har jag stirrat på den här titeln i flera dagar  , Den tillhör Jöns Simonsson i Asserlund, som var fadder till lille Peter Marin den 15 sept 1771. Med tack på förhand, förvirrad Britt
189
« skrivet: 2006-11-06, 18:08 »
SAOB på nätet uppger att fåtsa är en starkt nedsättande benämning på en kvinna, ett numera utdött ord med släkskap i såväl danska som nordtyska. Ordet fitta tycks ordboksredaktörerna däremot aldrig ha hört, noll träffar.
Britt
190
« skrivet: 2006-11-01, 13:21 »
Hej alla,
när jag tittade igenom vigselregistret för Fjärås i Halland, där de under 1700-talets första decennier hade en skrivglad präst, får jag för mig att mössklädd brud kunde vara nästan lika fin som brud i krona. Där finns en del noteringar som t ex ”hade fäll men ingen Crona men dock bahrhufuudt flättat håhr nogott Silfur ock ... BrudeMössa” (1/7 1706). Jag får känslan att detta var brudklädsel så god som någon, och inte ett tecken på skörlevnad. Ibland noteras också andra orsaker till enklare klädsel: ”vigdes för fattigdom ock dyretijder skull uthan nogon Kyska Skruud” (16/10 1717).
I de (rätt många) fall prästen kände plikten att påpeka moraliska brister, gjorde han det rätt fram, som ”uthan Crona ty de före Wigslen hade afvlat barn tillsammans” (1/1 1700) eller ” uthan Crona ock Kyska Skruud ty hon förutt med en annan hade Barn aflat ock therför plicktatt” (11/11 1700).
Kan det vara så att kronan infördes av kyrkan, men att många föredrog att klä sig till brud enligt äldre sed, med mössa?
Hälsningar,
Britt
191
« skrivet: 2006-10-22, 16:54 »
Tack Bo,
men, som du säger, knappast troligt. Om det är som vi tror med Catherine, så kom hon i samma sällskap som blivande maken, hans familj och andra baptister från norra Halland och ev sydvästraste Västergötland, med skeppet Jenny Pitts till New York 25 juni 1853, och fortsatte inåt landet först till Iowa och därefter vidare till östra delen av territoriet Minnesota där de bosatte sig granne med en stor indianby.
Hon kan ha varit gift när hon emigrerade, det gick åt rätt många längs vägen.
hälsn
Britt
192
« skrivet: 2006-10-22, 13:37 »
Hej,
undrar om någon med Emibas kunde vara så snäll att göra ett försök att hjälpa till att kolla en emigrant vi vet allt för lite om?
Hon hette Catherine (alltså Katarina, Catarina, Katrine...) och hon var född i maj 1821.
Troligen emigrerade hon våren 1853, i slutet av april eller början av maj.
Troligen är hon från norra Halland eller kanske från angränsande Västergötland.
Sannolikt var hon baptist.
Vi vet att hon gifte sig i Houston, Minnesota, med Abraham Andersson från Värö, efter det att hans första hustru dog i koleraepidemin i juli 1854.
Tack på förhand,
Britt
193
« skrivet: 2006-10-17, 17:56 »
Ber om ursäkt! När jag gick in och kollade hur min fråga såg ut här så såg jag vad jag inte sett förut.... Det står Freadahl. Självklart.
Förlåt att jag besvärade!
Britt
194
« skrivet: 2006-10-17, 17:46 »
Hej, jag undrar om någon kan hjälpa mig att tyda det här gårdsnamnet? Det börjar på F, och slutar väl på gård, men vad står det däremellan? Visar namnet skrivet vid tre olika tillfällen, och för jämförelses skull har jag lagt in ett Fagared skrivet 1734 i samma notis som F-gård:  Tack på förhand, Britt Britt
195
« skrivet: 2006-10-14, 23:17 »
Tack, Jan!
Finns ingen annan ökar ju sannorlikheten att Sigislaryds-Alexander skulle kunna vara den rätte i alla fall. På andra sidan jorden söker man nu efter en gammal låda, som eventuellt står på någons vind, som eventuellt kan innehålla någon ledtråd. Vi får se vart detta kan leda.
Hälsningnar
Britt
196
« skrivet: 2006-10-14, 15:28 »
Hej snälla människor,
(inte minst Jan, jag är jättetacksam för att Du tänkte mera på min fråga). Det finns en väg att söka till, det där med diskrepansen i både emigrations och födelseår och -datum gör att jag inte riktigt vågar tro på Alexander från det fantasiegande ortnamnet Sigislaryd (fast det KAN fortfarande vara han). Finns det i Emibas någon Alexander som utvandrat från Madesjö, men som har annan födelseort? Eller någon Alexander över huvud taget född 21 april 1863, någonstans?
Glada hälsningar,
Britt
197
« skrivet: 2006-10-14, 09:56 »
Birgitta,
stort tack!
Britt
198
« skrivet: 2006-10-13, 20:47 »
Hej Birgitta, och tack! Du har inte möjligtvis tid och stunder att kolla om det finns någon mer Alexander född i Madesjö vid någorlunda rätt tid på Emibas? Richard, som växte upp i Marine på den tid då utvandrarfilmerna spelades in där, är mycket glad för allt vi kan hitta som kan leda till hans farfars ursprung.
Med vänlig hälsning,
Britt
199
« skrivet: 2006-10-12, 18:31 »
Jan,
tack igen! Nu vet vi det. Det kan ju finnas ett skriv- eller läsfel i USA, skall se till att den källan kontrolleras igen. Eller killen kan ha justerat åldern vid något tillfälle av någon anledning - sån't har hänt förr. Eller också är det helt enkelt inte han. Spännande!
Ha det gott,
Britt
200
« skrivet: 2006-10-12, 10:10 »
Hej Jan,
stort tack! Detta måste vara den samme som jag hittat i CD-Emigranten. Du råkade inte se om det fanns, eller inte fanns, en Alexander född 21/4 1863 också? Att veta att det inte finns vore i så fall också att veta något användbart.
Med vänlig hälsning
Britt
201
« skrivet: 2006-10-11, 20:29 »
Hej,
enligt företckningen över medlemmar i Stillwater Lutheran Church var Alexander/Aleck/Alec Carlsson född 21 april 1863 i Madesjö socken. Enligt samma källa skall han ha invandrat i USA år 1882.
CD-emigranten visar en man med rätt namn från rätt socken, och rätt ålder vid emigration (19 år), men denne reste iväg med destination New York år 1886 den 16 april, och han bör alltså vara född 1867. Om CD-emigrantens Alexander är rätt eller fel är inte lätt att veta. Rätt Alexander kan ju också mycket väl vara född i Madesjö, men utvandrat från annan socken.
För ett barnbarns räkning undrar jag om det kanske finns någon Madesjöforskare, som skulle vilja vara snäll och titta efter hans farfar i födelseboken?
Med vänlig hälsning
Britt
202
« skrivet: 2006-10-10, 10:58 »
Hej Harriet,
nej, jag forskar inte alls i Lyse, men jag skulle gärna vilja läsa om Lyse Övres historia. På sitt sätt är det fortfarande hemma för mig. Mina föräldrar arrenderade gården i ett kvarts sekel från 1961.
Med vänlig hälsning
Britt Börjesson
203
« skrivet: 2006-10-04, 19:00 »
Nu har jag länge funderat på en sak. Jag har sökt i olika uppslagsverk och andra källor, tänkt att det är säkert bara jag som inte vet, skämts lite, men inte kunnat släppa tanken.
Så nu måste jag fråga i alla fall.
Vad sysslade egentligen Erik Nikolaus Paulin med där i Varberg i mitten på 1700-talet, mer exakt? Vad gjorde en horndrejare?
Drejade horn? Varför skulle man det? När man ändå var i gång och drejade kunde man väl skapa en mer praktisk form, som ett krus.
Eller drejade med horn? Får inte ihop det heller. Någon som vet?
Britt
204
« skrivet: 2006-09-27, 18:39 »
Enligt ortnamnsregistret hos SOFI (www2.sofi.se)är Jeppesgård identiskt med gården Nortorp 3 i Steninge socken. Enligt Hallandsrötters ortnamnförteckning ( http://www.genealogi.se/halland/ort/pdf/steninge.pdf) är Jeppesgård det namn som upptecknats 1645 på denna gård. Hälsningar Britt
205
« skrivet: 2006-09-11, 19:00 »
Hej Carl-Olof,
enligt Oscar Anderssons ”gårdarna i Landa” var Emil Aurell gift med en dotter till skolläraren och riksdagsmannen Johannes Ericsson i Borekulla och hans hustru Hilda Albertina Block (fast Aurell träffade nog aldrig sin svärfar, han skiljde sig och for till Amerika och dog i Chicago 1894).
Hustrun hette Augusta Maria, och var född 30/9 1880. De gifte sig 23/5 1902, och fick dottern Augusta Maria 2/6 1903. Dagen efter dotterns födelse, 3/6 1903, avled hustrun och hon begrovs i sin bruddräkt.
Så här skriver Ingeborg Börjesson i boken ”Landa förr och nu” (Frillesås-Landa hembygdsgille):
”Aurell var mycket sträng, så det var vanligt med stryk. Min far fick stryk för att han inte hade med sig pengar till böcker, som skulle betalas. Farfar gick på gårdar och sydde. Ibland låg han över, och då var det inte lätt att få med sig pengar. Aurell var en duktig lärare, så den som följde med i undervisningen lärde sig mycket”.
Jag skulle tro att det finns foton på Aurell i hembygdsföreningens samling i den gamla skolan i Landa.
Vänliga hälsningar,
Britt
206
« skrivet: 2006-09-01, 18:05 »
Johan Larsson står som brukare i Kärret redan 1722 i mantalslängden för Ölmevalla. Har (åtminstone) döttrar Karin och Maria i första äktenskapet. Ingenstans i längden kallas han Marin.
Men nog ser det Marin-aktigt ut i vigselnotisen från Fjärås här ovan, det gör det.
Och inte är det långt mellan Torpa 12/Bäck och Kärret.
Då börjar ju jag fundera på om den äldre bonden i Ölmevalla möjligen kan vara släkt till den yngre länsmannen i Fjärås? Om det varit vid besök hos - t ex - farbror Johan som Johan d y kommit i kontakt med Helena Schultz, vars far så lämpligen behövde pensioneras från såväl gård som länsmanssyssla? Värt att fundera på.
Britt
(p.s har inte förrän nu haft tid att riktigt sätta mig in i Gabriel Wallgrens inlägg ovan. Jag är djupt imponerad. d.s)
207
« skrivet: 2006-08-31, 21:55 »
rättelse: garvardottern i mitt inlägg ovan flyttar till naturligtvis till Varberg år 1762, inte 1642. Ursäkta!
Britt
208
« skrivet: 2006-08-31, 20:06 »
Hej,
först, Anders: Garvaren Johan Marin har jag också undrat över. Han var verksam vid samma tid i samma stad som min anfader skomakare Oluf Marin, och dessutom gränsade ju deras yrken till varandra. Jag har antecknat ur mantalslängden om honom som inflyttad 1741 från Jönköping med sin hustru. Han tog över garvandet på nr 26 efter Nymans änka. Han hade under en period, 1751-52, en gesäll som hette Mårten Bom som kom från Eskilstuna (kan detta ha med din Mårtenson Boman att göra?). 1753 är garvaren med hushåll flyttad till nr 107, 1758 är dotter Maria Elisabeth gammal nog att skattskrivas, år 1642 flyttar hon till (tror jag) rådman Jac Lagerbom i Varberg. År 1763 skattskrivs ännu en dotter, Ana Cathrina. Längre än så har jag inte kollat.
Sedan; Johan Larsson Marin i Kärret, Ölmevalla. Jag är osäker på den här gubben: i vigselregistret på nätet kallas han Skarin. En pålitlig bekant har läst hans namn till Marin. Själv har jag inte kollat (och jag läser ändå inte så bra). Han gifte sig hur som helst i Fjärås 25/6 1748, var då änkling. Hustrun, Botilla Andersdotter, var änka och kom från Bäck - troligen dock inte samma Bäck där min anfader Johan (Olufson) Marin gifte in sig sexton år senare. Det finns två gårdar med det namnet.
Staffan: Är du säker på att bouppteckningen efter Johan Marin på Bäck, Torpa 12 är från 1717? Inte 1785? OM det är 1717 så har jag något roligt framför mig - om det är 1785 så har jag det bakom mig...
Hälsningar
Britt
209
« skrivet: 2006-08-30, 14:24 »
Kenneth,
B-A Stenqvist vet, och förr eller senare visar han sig nog här. Så länge kan Du läsa hans inlägg ovan 29/1 2006 kl 22.23. Nog finns det mer än tillfällig kontakt av något slag mellan Clas Bengtsson och Anna Alfsdotter, även innan deras ättlingar gifts ihop senare.
Lycka till
Britt
210
« skrivet: 2006-08-27, 19:15 »
Hej,
nu blev det komplicerat och roligt! Vi har således dels resande Marin, dels icke resande Marin i Norra Halland i slutet på 1700-talet, som icke må förväxlas. Men - vet vi verkligen att de inte är släkt?
Lars Marin, som nämns ovan, bör väl vara den ryttare av Ryttmästare Soops kompani som vigdes 1719 i Falkenberg. Han är av samma generation som min Oluf, om vars härkomst jag inte vet något. Stackars Peter som hostade ihjäl sig i Landa julen 1787, var han släkt till Lars?
Vid närmare eftertanke föll borgaren Anders Marin från Kungsbacka som möjlig bror till mina Marinar - år 1792 skulle han varit 75 år, väl sent för att skaffa smått.
Jag har summerat ihop, dels från Kjell Swebilius här ovan, dels mitt eget, vilka av våra Marin som rörde sig i trakterna sent 1700-tal:
Oluf Marin, f o 1681 okänt var , d 12/1 1759 i Halmstad. Skomakaremäster och borgare. Finns först i mtl för Halmstad 1716, i Norre roten, 1722 flyttat till södre roten, tomt 148.
Gift 31/9 1716 i Halmstad med Anna Rasmusdotter/Erasmusdotter Fris, född omkr 1693,okänt var, död 19/2 1761 i Halmstad.
överlevande barn:
1. Anders Oluffson Marin, döp 3/9 1717 i Halmstad. Skriven i mtl hos föräldrarna 1733-1737, därefter okänt.
2. Jöran/Georg Oluffson Marin, f 1729 24/3 i Halmstad, död 1814 17/7 i Varberg. Lantmätare. Studerade i Lund, ordinarie lantmätare 1760, förste lantmätare 1802. Inflyttad i föräldrarnas hus i Halmstad 1761. Gift första gången 1763 i Halmstad med Christina Forsman. Bosatt på Wattsgård i Alfshög (N). Gift andra gången 1788 15/6 i Ljungby med Maria Elisabet Borling.
barn:
1.Chattarina Marin f 1763 gm Jöns Berg, Ingenieur
2.Dorothea Marin f 1765 gm Jöns Borling, stadsfiskal
3.Johanna Pettronella Marin f 1766 g m Secreter Olof Ståhl
4.Anna Beata Marin f 1774 gm Kronolänsm Hofrätts Liquidations Commissarie Herr Jöns Dyhrendahl
5.Daniel Olaus Marin f 1768, studiosus, till Göteborg 1787
6.Fredric Marin f 1772, läkare i Uddevalla
7.Carl Olof Marin f 1790 28/1 i Halmstad. Död 1849 30/10 i Västerhejde. Stadsläkare i Visby.
3. Johannes/Johan Marin f 1732 6/4 i Halmstad, död 1783 23/12 i Fjärås. ”uphörd schole
descippel enl attest 16 nov 1751”, slottsenspännare från 1760, från 1765 kronolänsman. Gift 1764 28/12 med Helena Schultz. Bosatt på hennes föräldrahem ? mtl Bäck, Torpa 12 i Fjärås.
barn:
1.Christina Marin f 1766, död 1785
2.Ulrica Marin, f 1768, död 1850. Efter föräldrarnas död bosatt dels hos
farbrodern på Wattsgård, dels hos moderns släktingar på Hjörne i Veddige. Åter
på Bäck omkring 1794. Ägde 1/4 mtl. Gift med Anders Andersson. Döttrar
Kjerstin Andersdotter Marin f 1806 och Helena Andersdotter Marin f 1812.
3.Peter Marin f 1771, död 1789 i Åhs.
4.Andreas Marin f 1773. Efter föräldrarnas död boende hos
farbrodern på Wattsgård. 1791 lärgosse hos klensmeden Hörbeck i Varberg.
1794 klensmedsgesäll enl flyttbetyg då han flyttar tillbaks till Bäck där han äger
? mtl. Gift med Inger Andersdotter. Flyttar till stuga omkr 1830 då dottern
Anna tar över gården. Barn Inger Helena f 1797, Anna f 1799,
Anna Christina f 1802, Beata f 1807, Petronella f 1809, Ulrika f 1813, Olof f
1815.
Vilka resande-Marin finns i området, tro?
Glada hälsningar,
Britt
211
« skrivet: 2006-08-25, 19:48 »
Sven,
se det var en fotnot som hette duga, i en fantastisk släktartikel av stort värde för alla med intresse i den vittförgrenade släkten Paulin!
Genast blev jag då nyfiken på vad handelsmannen Erik Paulin gjorde i Veddige sedan han bortflyttat från Varberg 1739. HGF:s CD har tre mantalslänger för den aktuella perioden (1741, 1746 och 1750), och där står han som inspector på säteriet Björkholm (i mtl kallat Björkhult, men det är samma ställe). Säteriet hade gjorts till fideikomiss av Johan Jacob v Döbeln, gift med Dorothea von Minden, (född 1674 i Göteborg) som var moster till Erik Paulin. Han skötte alltså gården - en rejäl sak på 2 mantal, knutet till en stor mängd utarrenderade gårdar - först för sin (ingifte) morbror och därefter för kusinen.
Och hela tiden när jag läste er artikel tänkte jag på vad alla dessa kyrkoherdar och annat fint folk skulle tänkt om sin stackars ättling Efva Amalia Tidholm och hennes oäktingar i Majorna i mitten av 1800-talet. Men det är väl en annan historia.
Hälsningar,
Britt
212
« skrivet: 2006-08-17, 16:42 »
Hej Lena,
din andra fråga: Jag har tittat igenom Oscar Anderssons sammanställningar över gårdarna i Landa för Skåltorp och Borekulla, men hittar ingen familj som verkar stämma in på din, men det är ju bara gårdarna som är med, alla de som bodde i torp och stugor har jag inte lika lätt tillgängliga.
Emigrantforskning är kul, och via olika amerikanska sajter är det ofta möjligt att hitta census och andra uppgifter om vart folk tog vägen. Själv har jag bekantat mig närmare med emigranter ur två utgångspunkter. Dels har jag spårat släktingar så gott det går, dels har jag spårat tillbaks medlemmar i en församling på prärien där de flesta medlemmarna runt förra sekelskiftet kom från Landa och socknarna omkring.
Lycka till, Britt
213
« skrivet: 2006-08-16, 18:58 »
Omgående beställd! Ser särskilt fram emot fotnot 146!
Hälsningar,
Britt
214
« skrivet: 2006-08-16, 14:32 »
Hej Sven,
nu har jag visst missat något intressant (igen)! Vilken årsbok är det som jag genast skall skaffa mig, tro?
Hälsningar
Britt
215
« skrivet: 2006-08-15, 12:12 »
Hej Lena,
med de uppgifter du lämnat ovan kan jag inte hitta något om dina förfäder i Landa. Om du lämnar uppgifter om Johan Bernts föräldrar skall jag gärna titta efter dem.
Med vänlig hälsning
Britt
216
« skrivet: 2006-08-13, 10:21 »
Ännu en tillfällighetsfyndad Paulin, som kanske kan vara till glädje för någon:
1688, den 12 februari, var Anna Paulin från Kungsbacka fadder i Landa. Barnet hette Elsa, och var dotter till befallningsman Hans Hemmer i Rågelund och hans hustru Elisabeth Addicsdotter Memsen (källa: Landa C:1 1683-1764).
Hälsningar,
Britt Börjesson
217
« skrivet: 2006-08-11, 08:13 »
En tillfällighetsfyndad notis om en givmild Paulin i Landa, Halland, som kanske kan vara till glädje för någon. Hälsningar Britt 
218
« skrivet: 2006-08-10, 22:27 »
Tack, Niklas, det ser rimligt ut. Återstår frågan om vilken skog den gode Bryngel kan ha vaktat, för i Landa var det ont om trän, och varför de hade bröllop på gästgiveriet i Rågelund, men det är ju en helt annan historia.
Hälsningar,
Britt
219
« skrivet: 2006-08-10, 18:53 »
Hej, jag vore tacksam för hjälp med den här vigselnotisen från 1699.  Brudgummen, Bryngel Svensson, har en titel, men vilken? Och vad är det för kommentar efter brudens, Bengta Ambiörnsdotter, namn? (något) Bryllop, (något) i Rågelund? Med vänlig hälsning och tack på förhand, Britt
220
« skrivet: 2006-07-25, 10:15 »
Hej Mikael,
vilken intressant antavla! Du nämner i början att Johan Schultz hade barn födda omkring 1700. Jag har en anfader Peter Schultz född 9 maj 1696, som jag inte vet var han kom ifrån, men det stämmer in lite med yrken, namn och inriktningar i den släkt du skriver om ovan. Det är naturligtvis långsökt - men ändå möjligt, så därför vill jag fråga om det kan vara så att du har sett till min Peter?
Med vänlig hälsning
Britt Börjesson
221
« skrivet: 2006-07-05, 21:06 »
Hej,
I thought when reading this letter, that it was written by a well educated person. There are not much of the phonetic spelling that I have seen in other old letters. The word wintrase is one of few exceptions, but I am quite sure that Idas daughter Lovisa, living with relatives in America, is not going to confirmation class near Örebro. Thank you Judie for sharing this letter and also the list of what your ancestor brought at emigration - very interesting!
Hälsningar
Britt
222
« skrivet: 2006-07-04, 22:29 »
Hej,
I guess that there could be more elegant translations, but this will at least give you an idea of the content of the letter:
Thank you, dear brother, for the greetings in your letter in which I could see that you intended to take Ida's Lovisa to you, and she wrote also that she wanted to go to you, but since we have not had any letter from them since last winter, I don't know if she is with you or if she is with brother in law Berglund and sister Christin. He said that he wanted her to stay with them, she should go to confirmation class last winter, and I wrote to them that they could do as they pleased, but I thought it could be better for her to stay where she was, but dear brother if she is with you, I ask you to do what you can for her. You said that it would be better for us if we also came, and we wish many times that we were with you, but it has to wait. Carolin sends her greetings to uncle (mothers brother), she begun going to school in Åskog today. We have to stop now, with a thousand greetings from all of us to you. Farewell dear brother and child, write soon, I really don't like to wait for long, from C J Svenson.
Hälsningar
Britt
223
« skrivet: 2006-06-21, 18:38 »
Hej Patrik,
vilken historia! Min morfar var snickare i Chicago de åren, och han berättade också om hur de skrev ut soldater. Tydligen fångade de arbetslösa på gatorna. Morfar skaffade sig en spade, som han bar på när han var utan jobb, så han skulle se anställd ut. Det fungerade. Morfar hade ju ingen önskan att stanna i USA, han skulle bara ha ihop pengar till gård här hemma. För mina gammelfarbröder och andra som utvandrat för att stanna var säkert löftet om medborgarskap värdefullt. Jag har just läst tre ansökningar om medborgarskap som tvillingarnas storebror lämnat in, 1907,1921 och 1935. Det hjälpte inte att han skrev under på att han avsade sig lojalitet till all världens prinsar, potentater, stater och överhögheter and particularly Gustavus V, King of Sweden och jobbade och betalade skatt i många år. Amerikan blev han inte.
Britt
224
« skrivet: 2006-06-20, 21:48 »
Förresten, Bo, (säger jag och lägger huvudet lite på sned), du råkade händelsevis inte se någon Andrew Burgeson med samma födelsedatum och födelseort bland draft registration cards? Albins tvillingbror Emil ska också ha varit ute i samma krig, se...
Britt
225
« skrivet: 2006-06-20, 21:27 »
Ingen som helst tvekan, det är rätt hela vägen! Gammelfarbror Albin bodde sina sista år i ett tvårums dobey house i Tonopah, Nevada tillsammans med hunden Mike och katten Rosie, och han skrev att han inte haft det så bra någonsin i USA, där han flyttat från gruvcamp till gruvcamp i över 40 år. Texten på gravstenen måste handla om att hans regemente var från Minnesota, tror jag. Men frågan är om killen var nykter när han draftades, tänkte han inte på att om något hände honom i kriget så skulle rätt många vilja veta: hans tvillingbror som också var ute i kriget, hans äldre bror med familj i Goldfield, Nevada, hans mor och far och småsyskon hemma i Landa i Halland, och inte minst faster i Minnesota. Ho fick i alla fall kort på honom i uniform, taget i juli 1918:  Tack så hjärtligt, Bo! Britt
226
« skrivet: 2006-06-10, 10:45 »
Ja du, Johan, ibland vill dom inte bli hittade. Jag har åtskilliga emigranter som varit svåra att knyta tillbaka till Sverige, flera som jag inte lyckats med än, somliga som jag troligen aldrig kommer att lösa och andra som efter åratals letande dykt upp av en slump. Den enda väg jag känner är att samla allt man vet på en plats, alla eventuella ledtrådar intill, och så jobba lugnt och systematiskt med att kolla dem. Ser på annat ställe att du har uppgift från din farmor om att hon skulle varit småländska, och att du har ett födelsedatum. Smålands socknar är många, men födelseböcker har de, och i någon av dem finns kanske din Augusta. Det är bara att gneta på. Lycka till
Britt
227
« skrivet: 2006-06-09, 21:38 »
Johan,
jag skulle gissa att de i originalen står under amerikanska fribiljetter. Jag har tidigare stött på samma mönster, att det är väldigt knapphändiga uppgifter, för personer som rest på sådan. Troligen har fäder/bröder åkt före, jobbat ihop till resan åt familjen och skickat hem biljetter.
Så här ser övriga resesällskapet ut i Emigranten-CD:n:
(Samtliga lämnar alltså Göteborg 1869 07 23)
Emmelina Lundbeck, 17, , inga medåk, kk 2:102:61519
Ida Sandell, 11, inga medåk, kk 1:102:61551
Anna Sofia Free, 26, , medåkande finns, kk 2:102:61615
Alfrida, 1 år, samma kk
Lovisa Free, 29, medåkande finns, kk 2:102:61614
Hilda, 1 år,
Johan August, 3 år
Carl Hjalmar, 6 år
och så den sista - en gissning, men detta stämmer mest in den dagen för att kunna vara Paulina Hörneberg:
Holmberg, Paulin, 21 år, inga medåk, 2:102:60126
I inget fall finns någon uppgift vare sig om destination eller var de kommer ifrån. En trolig väg är att de reste över till Hull (om det är så framgår av originalen, men inte av CD:n), därifrån med tåg över England till Liverpool och därefter vidare till New York. Om det är så går att ta reda på, skeppslistor för NY vid den här tiden är sökbara via betalsajten Ancestry.com. Jag misstänker att någon har hittat dem där förut, att din amerikanske vän har uppgift on ankomst till NY, annars skulle du inte veta att hon var spinster. Lite tur har du att din Augusta reser tillsammans med folk med ovanliga efternamn - har du kollat efternamnsavdelningarna här på Rötter efter ledtrådar?
Hälsnignar,
Britt
228
« skrivet: 2006-06-06, 14:39 »
Hej,
jag försöker spåra en emigrant hem till Sverige. Hon hette Augusta Andersson, född Sundqvist , var född 8 juni 1874 i Sverige enligt dödsattesten från Kern County, Kalifornien och skall enligt 1930 års census ha immigrerat 1888.
I CD-Emigranten hittar jag en Augusta Sundqvist från Askeryd, som reste till New York 19 nov 1888. Hennes ålder uppges där till 17 år.
Min Augusta skall ha rest vid 14 års ålder enligt amerikanska källor. Å andra sidan vore det inte första eller sista gången som CD-Emigranten har en felskrivning.
Nu undrar jag om någon har möjlighet att kolla om den Augusta Sundqvist som reste från Askeryd möjligen var född den 8 juni 1874?
Tack på förhand, och trevlig nationaldag!
Britt
229
« skrivet: 2006-06-03, 10:59 »
Det är en fin bild, och säkert ett trevligt kalas, och visserligen såg människor ofta äldre ut fortare förr men paret till vänster måste ändå vara betydligt äldre än 30 år! Skulle snarare gissa på att det är 50-årskalas, och i så fall skulle flickorna närmast dörren kanske kunna vara döttrar i tjugoårsåldern? Om sådana finns?
Britt
230
« skrivet: 2006-05-25, 18:54 »
Hej,
jag är själv inte så bevandrad i Hanhals, det där med skansen hörde jag av en man som bor på Torkelstorp, vars förfäder bodde där redan på gamle Skanztes tid. Han och några till håller på att skriva hembygdsbok.
Hälsningar
Britt
231
« skrivet: 2006-05-23, 20:03 »
Tack Stig, förr eller senare kommer han säkert till nytta! Hittills har vi här dels några östliga Marin, dels en Halmstadssläkt, som korsar varandra åtminstone geografiskt när Carl Olof Marin via Karlskrona kommer till Visby. Man kan undra om de hänger ihop.
Inspirerad av dig så lägger jag också in två tillfällighetsfyndade Marin, ifall någon har användning av dem:
Landa(N)dödbok: den 28 dec 1787 död, d 1 jan 1788 begrofs enklingen afskedade soldaten Peter Marin; som wandringsman kommit till Påtorp, blifvit siuk, och har dött. Hosta och ålderdomssvaghet. 68 år och några månader.
Landa (N) födelsebok 1792: Krämaren Anders Marin står fadder till krämarens och Borgarens Benjamin Darells och Annika Wetterlins på Gierdet barn, Lars, den 11 nov födder och döpter.
Hälsningar
Britt
232
« skrivet: 2006-05-21, 11:17 »
Hej Jan,
det enda jag kan komma med är en spekulation eller två: Din Petter är av samma generation som skomakaremäster Oluf som skrivits om ovan. Jag har en misstanke utan bekräftelse på att Olufs hustru Anna Rasmusdotter Fris också var av prästsläkt - det fanns präster i Halland vid rätt tid som hette Fris, och namnet Rasmus figurerar bland dem.
Men vi vet inte var Oluf var född, eller vilka hans föräldrar var. Möjligen skulle Petter kunna vara hans bror? Kanske hittar vi båda om vi hittar en av dem?
Med vänlig hälsning
Britt
P.S Martha Osaengia fick väl fel födelseår? D.S
233
« skrivet: 2006-05-14, 21:25 »
Snabbt, Marianne, men mina anor var snabbare: vigda 6 jan 1791, dottern född den 17 jan. Elva dygn blankt.
Mannen hade då redan bott i gården närmare två år, och tagit över efter hustruns far.
Intressant att Ingela ovan kopplar till traditioner från stamsamhället. För inte så länge sedan läste jag den gamle historikern C-M Bergstrand göra samma koppling för mina nordhalländska socknar, men då gällde det förhållandet till statens system för rättskipning.
Hälsningar
Britt
234
« skrivet: 2006-05-14, 09:39 »
Hej Annica,
däremot finns det en Josef Albert, född 13 nov 1867 i Tölö vilket idag är en del av staden Kungsbacka. Han var son till Joh. Aug. Petersson, Backstusittare, N:o 3 Hvarla, och Fryckberg,Carolina Josefina. Modern var 30 år, föräldrarna gifta.
I husförhörslängden 1861-1872 s 152 kan man läsa att Johan August var född 1840 27/12 i Tölö, och Carolina Josefina 1836 17/11 i Tölö.
Kan det vara till hjälp, kanske?
Hälsningar,
Britt
235
« skrivet: 2006-05-12, 23:04 »
I somliga socknar i Norra Halland fanns inte många som själva var utan synd och kunde kasta första skvallerstenen. I min antavla är det knapapst något par som fött fullgångna förstabarn. Eller också var man väldigt duktiga på prematurvård redan under 1700-talet. Kanske.
Britt
236
« skrivet: 2006-05-10, 09:31 »
Hej Deb, i have found the same. Absolutely Swedish families, one of them arriving with ship France from Liverpool just as yours, beeing listed as Germans. The only reason I can find out is that the people who worked at Castle Garden perhaps became tired of their work sometimes; thousands and thousands of tired, dirty people who had been travelling for weeks passed each day, few of these were able to answer even simple questions in English. Swede, Dane, German - who could tell the difference? Looking about the same, sounding about the same. Have you read the article from 1870 about a day in Castle Garden? It's available at http://www.theshipslist.com/pictures/castlegarden1.htm Hälsningar, Britt
237
« skrivet: 2006-05-08, 09:39 »
Tack Mats,
visst är hon en tänkbar kandidat! Får se vad som händer om jag nystar lite...
Tack igen!
Britt
238
« skrivet: 2006-05-07, 21:03 »
Grattis! Själv börjar jag fundera på om inte Marin var ett namn som vår vän skomakaremästern tog sig alldeles själv. Det fick onekligen spridning!
Britt
239
« skrivet: 2006-05-07, 19:38 »
Hej,
jag undrar om någon ville vara snäll och söka tre syskon Johanneson/döttrar från Påtorp i Landa i Halland?
Magnus f 10/6 1832, utflyttad till Tölö (N) 1850
Anna Stina f 25/6 1834 utflyttat till Älvsåker (N) 1850
Anna Christina f 16/3 1837 flyttat till Vallda (N)1852.
Jag har en känsla av att någon av dem borde bo i St Paul sisådär 1882, och betala biljett för en 4-årig son till deras utvecklingsstörda syster. Ska bli spännande att se om Emibasskivan kan hjälpa mig på rätt spår.
Tack på förhand
Britt
240
« skrivet: 2006-05-02, 19:26 »
Det finns en gammal historia, om en smed som för länge sedan kom vandrande uppifrån Västergötland, och kom till Landa i Halland, och såg ett hus i Nortorp och hörde liksom en inre röst att det var där han skulle bo. Några år senare kom systern, och gifte sig till Bäckagården. Hon levde inte länge. Hon fick tre barn, två dog, men dottern fick över femtio barnbarn och är anmoder till nästan hela socknen. Så långt legenden.
Jag har två flyttbetyg framför mig: dels min anmoder Ingebor Göransdotter, som i december 1775 flyttade in till Landa efter att ha hwarit trogen och flitig i sin tienst i åtta år hos prästen i Veddige. Hon uppges född i Siötofta år 1742.
Och så har jag flyttbetyget från 16 nov 1771 för beskedlige drängen,ur- och kardemakaren Magnus Jöransson, född i Tranemo gäll och Sjötofta församling. Inget födelseår uppges. Jag har aldrig sett ett sådant flyttbetyg som detta, det verkar vara fribrev till vilken församling som helst. Om han är den jag tror , så är han född 1744, och gifte sig i Landa året efter han lämnade Sjötofta, och etablerade sig som smed där och fick en försvarlig mängd ättlingar han med. I så fall är det bara den inre rösten i legenden som inte är verifierad.
Men. Jag har letat i födelseböcker för Sjötofta, och hittar vare sig Ingeborg eller Magnus där. Kan det vara så att en del notiser fattas? Finns andra ställen att leta? Någon som vet, någon som känner igen? Vore mycket tacksam för alla ledtrådar.
Hälsningar
Britt
241
« skrivet: 2006-04-19, 23:08 »
Efter att ha läst Gunillas inlägg ovan förstod jag att Wattsgård gick att hitta under Ljungby, där det fanns längder att läsa för 1784-95, och vad hittar jag där om inte min då föräldralösa anmoder Ulrica Marin och hennes lillebror Andreas! Farbror Georg hade visserligen inte tid att komma på bouppteckningen efter deras föräldrar, men ungdomarna bodde hos honom senare!
Tiddelipom! Vad jag gillar anbytarforum!
Britt
242
« skrivet: 2006-04-19, 22:29 »
Förresten: en vänlig dam hjälpte mig under läshjälp att till slut förstå vad Johan Marin hade för jobb innan han blev kronolänsman. Han var slottsenspännare, någon typ av betjänt på Halmstad slott alltså!
Hälsningar,
Britt
243
« skrivet: 2006-04-19, 22:04 »
Hej allihop,
här har hänt mycket roligt sedan jag var inne sist! Jag har kollat lite födelse- och dödböcker:
Jöran Oluffson, son till Mäster Oluff Marin och modern Anna Erasmusdotter föddes i Halmstad den 24 mars 1729 och döptes den 28 mars. Som jag tänkte - mina ögon sist jag läste den längden för några år sedan var väl inställda på att hitta en Georg, men Georg kallades han inte förrän senare i livet.
Hans dödsnotis fanns i Varberg: död 17 juli, begravd 21, Georg Marin, gift man, 85 år 3 månader och 16 dagar gammal, dog av ålderdomssvaghet.
Gammal blev också Jöran/Georgs och Johans far. I Halmstad dödbok 1759 står d 12 januari på eftermiddagen dog skomakare mäster Oluf Marin, af ålderdomsswaghet 78 år gammal, begrofs d 17 dito lades söder om Kyrkan (söder?) Pål Norströms graf. Mamman, som var 12 år yngre än sin man, dog bara två år senare: d 19 februari dog Oluf Marins Enka Anna Rasmus dother af håll och styng, 68 år gl, begrafdes den 26 dito lades söder om kyrkan bredwid salige mannen (Halmstad db 1761).
De hade tydligen egen gravplats. På Gamla Halmstads hemsida finns en del dödböcker som ju är lite mer lättsökta än de handskrivna. Där hittade jag begravningsnotis för Rasmus Marin, född 1726, död de 7 mars 1727 och begravd den 12 och vart lagd bak söndra kyrko (resten oläsligt). Men senare, 1740, finns en notering om att visitören Pål Norströms hustru Stina begravts på södra sidan kyrkan norr för Oluf Marins gravplats. Anna och Oluf begravdes tillsammans med de barn de mist tidigt.
På Gamla Halmstads hemsida fanns också översättning av tomtnummer till nuvarande adresser. Familjen Marin bodde från 1723 och framåt på tomt 148, vilket idag motsvarar Brogatan 5.
Allt för nu!
Hälsningar,
Britt
244
« skrivet: 2006-04-15, 13:55 »
Tack! Så det var det han gjorde innan han blev kronolänsman!
Glad påsk!
Britt
245
« skrivet: 2006-04-15, 10:31 »
Skulle någon vänlig läsare med större erfarenhet än jag har kunna hjälpa mig med titeln på den här mannen? Jag får det till slåtts-någonting, men kan inte för mitt liv räkna ut vad? Där finns väl ett E och ett sp - men resten? Stort tack på förhand Britt 
246
« skrivet: 2006-04-15, 09:35 »
Hej Kjell,
lite till av intresse för dig: I 1760 års mtl, står Vice Comiss Landtmätaren Jöran Marin från Stockholm.
I 1763 års mtl står ordinarie Landtmätare Jöran Marin gift med Jungfru Stina Forsman fr Malmö.
Jo - nog stämmer det här!
Nu skall jag fortsätta försöka begripa vad i all sin dar min Johan hade för titel innan han blev kronolänsman.
Glad påsk!
Britt
(ps jag har väldigt bra bredband)
247
« skrivet: 2006-04-13, 21:46 »
Kjell,
det återstår mycket jobb innan jag har lyckats läsa mantalslängderna för Halmstad, men:
Skomakaremästaren Oluf Marin och hans hustru står som nr 148 - tror det är ett tomtnummer. Jag har följt dem på den adressen från 1740 till 1760 - sedan försvinner de. De sista åren bor sonen Johan Marin där, med titel slotts(någonting). Det måste vara min Johan. 1761 flyttar Jöran Marin, landtmätare, in. Till att börja med tillsammans med 2 skrivare, sedan blir skrivarna fler, 1763 är Jöran gift och ordinarie landtmätare. 1765 flyttar min Johan - stämmer så bra, han gifte sig i Fjärås just då. Sedan tar längderna slut.
Hur är det - stämmer ett giftermål 1763 in på vad du har om Georg Marin? Jag tycker det verkar tämligen troligt att Jöran och Georg är samma person. Om det är bröder däremot - vet inte - men att det skulle bo osläktade personer med efternamnet Marin i samma hus, det tror jag inte.
Hälsningar,
Britt
248
« skrivet: 2006-04-03, 12:31 »
Hej Kjell,
Jag undrade så vad det var för fel på mina anteckningar om familjen Marin i Varberg år 1791, så jag blev tvungen att kila inom forskarsalen på lunchen.
Tog fram hfl för 1791 igen, och såg då vad jag glömt att notera; det står ett litet ynkligt fru utan namn under Landtmät Georg Marin, och dessutom står det abs på allihop utom två pigor! De var inte hemma. Kanske var de i Halmstad, kanske i Alfshög, kanske någon annan stans, det kunde jag inte kolla eftersom lådan med microkort utom distriktet inte går så långt söderut.
Följde sedan familjen från 1796 till 1814. Här tituleras Georg herr ingenieur hela vägen, och frun är mycket riktigt Maria Elisabeth Bårling. De bodde i 2:a roten, bytte piga vart år, sonen noteras scholaris 1802, i scholen och 1804, år 1806 är han studiosus och 1808 är han inte där (det var väl då han pressades vara en sorts underläkare), men 1809 är han tillbaks och studiosus igen. Det året kommer också Georgia Charlotta Bårling, 9 år, in i familjen som fosterdotter. År 1810 går sonen till sjöss, och 4 år senare dog hans far som du vet.
Hälsningar,
Britt
249
« skrivet: 2006-04-02, 10:39 »
Hej Kjell,
vilken fantastisk dödsruna! Tänk att min Ulrika i Bäck hade en sådan kusin - om det nu var det de var. Måste erkänna att jag vaknade med lite kyliga fötter i morse, och ärligast är att vädra dem: Att min Johan och din Georg är nära släkt anser jag helt klart utifrån bouppteckningen. Att de skulle vara bröder är troligt, men inte bevisat. De skulle kunna vara kusiner. Det blir ju så ibland, när man tittar på sitt material ur en annan vinkel att man ser andra saker.
Jag beställde nyss CD med mantalslängderna för Halmstad. Med lite tur skall vi väl få svar där.
Med vänlig hälsning,
Britt
250
« skrivet: 2006-04-01, 16:07 »
Kjell, sökte på Marin på www.lokalhistoria.nu . Det kommer upp tio sockenstämmoprotokoll där din Georg figurerar, främst i Ljungby (som väl hörde ihop med Alfshög) där han var aktiv i brandstodskassan men även hade väl formulerade synpunkter på vem som skulle bli klockare och varför. God läsning! Britt
251
« skrivet: 2006-04-01, 12:00 »
Tillägg: Borgaren Mäster Oluf Marin och och Anna Rasmusdotter gifte sig i Halmstad 30 september 1716. Det finns en not också, N:o 5, kan eventuellt vara en adressangivelse?
Källorna ovanglömde jag skriva in, men det är egen läsning av födelse- död- vigselböcker samt husförhörslängder i de olika församlingarna, som samtliga ligger i Halland (N län).
Hälsningar
Britt
252
« skrivet: 2006-04-01, 10:04 »
Hej Kjell,
det var intressant! Bland de dina finns ju också band till Karlskrona, som Fredrik här ovan var intresserad av.
Om dina senare anor har jag förståss inte mycket att kommentera, men om Georg vet jag något lite.
Min fffmmmf Johan Marin föddes i Halmstad 6 april 1732, gifte sig 8 dec 1764 i Fjärås med Helena Schultz, som var dotter till kronolänsman Peter Schultz och hans hustru Christina Torkelsdotter. Johan Marin tog över jobbet och gården, Bäck (Torpa 12), efter svärfar. Johan och Helena hade fem barn: Christina f 1766, Ulrika f 1768, Peter f 1771, Andreas f 1773 och Olof f 1779.
Minstingen Olof dog redan som ettåring, och sedan kom ett dramatiskt 1780-tal i den familjen. Johan Marin avled 23 dec 1783 av hosta och bröstvärk, bara 50 år gammal. Hans äldsta dotter Christina gifte sig ett drygt år senare, 2/1 1785, med näste kronolänsman i Fjärås, Svante Georg Wetterström. Tanken var väl att de skulle ta över gården och fortsätta en generation till. Tre månader efter bröllopet, 1 mars 1785, dog Helena Schultz av lungsot. Ytterligare fem månader senare, den 17 augusti 1785, dog 19-åriga Christina av mässling och rödsot.
Nu återstod av familjen tre tonåringar, deras 82-åriga mormor samt en ingift ung kronolänsman med del i boet via testamente skrivet två dagar innan unga Christina dog.
Det gjordes bouppteckning. Den konstateras senare ”alldeles förkommit”. Det gjordes ny bouppteckning den 7 september 1785, där barnens släktingar kallats in för att ta deras intressen till vara. Uppställningen på morssidan var god, men ”å fädernesidan bemältes ingen annan närwaro gifwas än ordinarie landtmätaren Wälädle Herr G Marin som oacktadt erhållen kallelse likewel icke nu war närwarande”. Nå, han hade kanske inte kunnat göra så mycket åt röran ändå. Unge kronolänsman Wetterström, som ”hittills ägt nyttjanderätten af all egendom” i det rätt så välbeställda hemmet hade lyckats göra en hel del konstiga skulder och hade krav på mer, men fick i alla fall inte del i gården och han flyttade ut sedan.
Två år senare, när gamla mormor dött, arrenderades gården ut och barnen bodde en tid hos olika släktingar. Bara två av dem kom tillbaka och bosatte sig på Bäck senare, gifte sig och fick familjer.
Min anmoder Ulrica for till moderns släktingar på Hjörne i Veddige, brodern Peter bodde hos andra släktingar på moderns sida på gästgiveriet i Åhs bro, där han dog av ”magesott” 1789. Andreas kom till Varberg, där han år 1791 var lärgosse hos klensmeden Peter Hörbeck i 3:e roten. Inte långt därifrån, i 2:a roten, bodde i samma hfl lantmätaren Georg Marin tillsammans med sonen Carl Olof, dottern Anna Beata 16 år samt gifta dottern fru Dorotea Maria Marin, 26 år, samt dennas make stadsfiskalen herr Jöns Borling 33 år.
Någon Georgs andra hustru Maria Elisabeth Borling har jag inte i mina anteckningar här. Hade hon redan dött? Hade Georg flyttat in hos gifta dottern efter det? Var Georgs andra hustru och svärsonen Jöns släkt? På årtal ser de rentav ut att kunna vara syskon? (Nu låter jag som ”i nästa avsnitt” av en gammal tv-såpa, men det är intressanta frågor som borde gå att reda ut).
Jag ser att du inte heller har födelseort men väl födelseår på Georg. Hans föräldrar tycks ha bott någon annan stans än i Halmstad under 1720-talet, men sedan kommit tillbaka, eftersom äldre barn och min Johan är födda i Halmstad. Jag har gått igenom födelselängden där 1716-1749 i jakt på namnet Marin, men inte hittat Georg. Det kan förståss vara så att han finns där men jag missat honom, men jag tror det inte för jag rullade igenom flera gånger, han var ju den ende brodern som jag visste att jag letade efter. Kanske finns flyttbetyg någon stans?
Många frågor, få svar, men roligt är det!
Hälsningar,
Britt
253
« skrivet: 2006-03-31, 14:24 »
Hej,
själv skulle jag gärna vilja forska på Marin i Halland. Jag har en anfader som var kronolänsman i Fjärås, Johannes/Johan Marin född 1732 i Halmstad. Hans föräldrar var handelsman Olof Marin och Anna Rasmusdotter Fris. De hade tre äldre söner födda i Halmstad omkring 1720; Anders, Erasmus och Rasmus. Dem har jag inte hittat spår av senare. Ytterligare en, Georg, lantmätare, dyker däremot upp senare, men han är inte född i Halmstad. Georg bodde i Varberg runt 1790, hade flera gifta döttrar, åtminstone två av dem gifte sig i Alfshög.
Kanske, möjligen hade Olof en bror som hette Lars och var militär, och möjligen hade denne en son Peter som också var militär, men som vid 68 års ålder vandrade omkring och blev sjuk och dog på Påtorp i Landa en jul i början av 1790-talet.
Det är bara kanske och möjligen det mesta, och jag har försökt olika sätt att kunna knyta ihop och eventuellt komma bakåt, hittills utan framgång. Vore väldigt glad för kontakt med någon med samma intresse.
Med vänlig hälsning,
Britt
254
« skrivet: 2006-03-28, 09:39 »
I alla fall i min familj så är det rörigt. Min nordhalländske farfars far hette Börje August Andreasson.
Alla brev till honom som finns bevarade är adresserade till Aug. Andreasson, eller Gust. I dödsannonsen står det August.
Hans äldste son lämnade Sverige under namnet Börjesson, men kallade sig snart Anderson i USA. Följande två söner emigrerade också, och använde Burgeson som efternamn i USA.
Dottern skrev under bouppteckning här hemma i mitten på 20-talet med namnet Börjesdotter. Ett halvår senare skriver hon sig som Börjesson.
Farfar hette Börjesson, och jag heter Börjesson.
Efter någon som egentligen hette August.
Det är nog ingen större mening med att försöka hitta någon logik. Det var rörigt, men det var så det var.
Hälsningar,
Britt
255
« skrivet: 2006-03-24, 08:48 »
Hej Jennifer,
in this case, besked is used simultaneously to flyttbetyg, the letter of recommendation that should be brought when moving from one parish to another. Besked nr 38 is just saying that it was the 38:th letter of recommendation written in that parish, that year.
Some of these are saved, and microfilmed, and pretty interesting since they give information about ability to read and write, knowledge of bible, vaccination, and sometimes more delicate matters.
Hälsningar, Britt
256
« skrivet: 2006-03-20, 15:17 »
Hej,
kan skeppet ha förlist vid ett annat Grundsund än det som ligger på Skaftö? Det finns ett Grundsund till (på kartorna men aldrig vad jag hört i dagligt tal kallat Norra) som ligger på Lysehalvön, innanför Kornöarna. Ytterligare ett Grundsund finns vid Kiddö vid Hamburgsund. Men ju längre norrut vi kommer, desto sämre stämmer det väl med att skeppet var på väg till Marstrand?
Förlista skepp var nyheter, och kan tänkas vara omskrivet. Uddevalla Weckoblad kom ut 1826-1837, Göteborgs Allehanda 1774-1843.
Lycka till
Britt
257
« skrivet: 2006-03-20, 10:22 »
My dictionary says sexton. But in this particular case, from Älvdalen, isn't it a farm name integrated into the persons name? There is still people in that part of the country using it, as designer Nygårds Anna Bengtsson, ur singer Busk Margit Jonsson.
Hälsningar
Britt
258
« skrivet: 2006-03-17, 22:49 »
Ja det gör den. I högsta grad. Den diskussionen börjar t o m med samma dokument som det jag har!
Mea culpa.
Skall aldrig börja en diskussion utan att söka ordentligt först!
Britt
Inlägget överflyttat från annan plats. Yvonne Carlsson, Anbytarvärd
259
« skrivet: 2006-03-17, 16:45 »
Hej,
jag har en kopia på en kopia på en kopia av en mycket spridd släktutredning, gjord på uppdrag av någon för drygt 30 år sedan. Den är daterad Örebro den 30 oktober 1973, stämplad Svensk Släktforskning, och signerad (tror jag) Jacobsson.
Det börjar vackert, en redogörelse för olika typer av källor. Det fortsätter magert men korrekt, namn + födelse + dödsår på led efter led av personer på oftast rätt tolkade gårdsnamn i Fjärås i Norra Halland. På sidan 22 har det börjat glesna i leden, okänd både här och var, men då vips tänder det till, jag citerar:
vid våra mycket ofattande ättlingsforskningar har vi funnit, att denne Harlad Persson var son till Åbon Nils Christoffer Ernstsson, född år 1682, och död år 1747. Harald Persson skrev ibland Nilsson och ibland Ernstsson, men efternamnet Persson har han troligen fått från fosterföräldrar. Ernstson skulle vara åbo och nämndeman i Hallaröd, Malmöhus län, och sedan drar det iväg till Laxmand von Rohden och Gyldenstierne och Ulfeldt och Sparre och Saltensee och det danska hovet.
F-n trot, liksom. Det känns väldigt mycket som om det slängts i en del socker på slutet. Finns det någon som känner till firma Svensk Släktforskning? Hur pass vederhäftiga kan de ha varit? Och om de var det - undrar vad de omfattande ättlingsforskningarna kan ha haft för källor?
Britt Börjesson
Inlägget överflyttat från annan plats. Yvonne Carlsson, Anbytarvärd
260
« skrivet: 2006-03-07, 20:39 »
Jamen det är ju det där med att få hjälp att ställa och pröva frågor till materialet som är så värdefullt! Tack Leif och Jörgen för att ni hjälpt mig att förstå somligt i alla fall:
Längden är skriven sent på året 1789, då förstår jag mysteriet med markeringarna i de olika kolumnerna. Den första står för man - Lars själv. Den andra, större, är summan av skattskyldiga i hushållet - fortfarande Lars själv. Den tredje, till höger måste då vara yngste sonen som var född i september 1775 och alltså inte 15 år ännu. Övriga familjen, de fyra döttrarna plus den handikappade äldre sonen är summerade ovanför tillsammans med blivande svärsonen.
Alltså räknas de som två hushåll; Kan det verkligen vara uti uthus det står, någon sorts undantagslösning?
Att Lars skulle vara utfattig är inte troligt, men förstås möjligt. Hans far, som av allt att döma var ungefär så rik som man kunde vara i lilla Landa (stod för 4 gårdar) avled i maj 1787, och arvet skulle bara delas på Lars och hans avlidne brors barn.
Nu förstår jag också att blivande svärsonen bott i hushållet betydligt längre än jag trodde; hans flyttbetyg från Frillesås är daterat 6 augusti 1790, och han gifter sig inte förrän den 6 januari 1791. Att han s a s i praktiken gjort Lars till svärfar tidigare ser vi av första barnets födelsedatum, 11 dagar efter bröllopet. Undrar varför de väntade så länge med att gifta sig?
Och jag undrar fortfarande vart Lars kan ha tagit vägen. Flyttlängder finns inte, husförhörslängder lite spridda. I dödboken finns han i alla fall inte inom de närmaste 25 åren. Kanske flyttade han iväg, förverkligade sig själv och gifte sig med en yngre kvinna någon annan stans? Vem vet...
Hälsningar,
Britt
261
« skrivet: 2006-03-07, 10:29 »
Hej Leif,
åter utflyttad stämmer bättre till formen än något jag själv lurat fram, men till innehållet... Lars hade haft gården i ett par decennier och hållit sig hemma så vitt jag kan förstå. Att han står som svärfader är också underligt, eftersom alla hans barn var ogifta. Den blivande svärsonens flyttattest är daterad i augusti 1790, han gifter sig med en av Lars döttrar i januari 1791, i denna 1790 års mantalslängd (som väl bör vara gjord under hösten) står han redan för hushållet men särskilt noterad ogift. Blivande frun och hennes systrar tituleras här pigor, men deras far är svärfader.
Men att det kan vara tecken för å här eller var får mig att fundera på om det kan stå uti Åhs? Vigselregistret gav inget, men om han flyttade dit så kanske han med lite tur är kvar 15 år senare när Åhs husförhörslängder börjar?
Tack för hjälpen att tänka vidare!
Britt
262
« skrivet: 2006-03-06, 19:31 »
Eller var det inget fel? Kanske hade han flyttat? Kan det stå utr uts - utrikes utskriven? Han var egentligen inte gammal, bara 51 år, och änkling, och bör inte ha haft det så illa ställt? Det finns dödböcker i socknen för den här tiden och senare, men jag kan inte hitta honom i dem.
Men vad skulle en bonde från Halland göra utrikes?
Eller flyttade han inte så långt; uti uth - uti uthus, kunde det ha en annan betydelse då än nu? Det tycks som om en av Lars ogifta döttrar en period bott i en stuga intill gården, och som om hon flyttade in i systerns och svågerns hushåll igen omkring 1794.
Utsupen är en anna term jag försökt vrida det till, men det stämmer inte heller.
Förvirrade hälsningar
Britt
263
« skrivet: 2006-03-05, 21:37 »
Hej, på Sintorp 1 i Landa år 1790 hade blivande svärsonen redan tagit över. Något har hänt med far i huset, men jag kan inte begripa vad? Vore mycket tacksam om någon med bättre läskunskaper ville hjälpa till. Med tack på förhand, Britt 
264
« skrivet: 2006-02-27, 10:19 »
Hej Tommy,
amatörer är vi alla här, mer eller mindre fullständiga, och alla har vi börjat just där du är. Bor du nära t ex Landsarkivet i Göteborg, så är det bara att gå in och börja läsa microfiche för Lyse. De har också databaser man kan söka i. Själv har jag haft stor nytta av en detaljerad orienteringskarta eftersom jag inte kände till gårdar och platsnamn lika bra i norra Halland som i Lyse där jag är uppväxt.
Du har väldigt mycket roligt framför dig! Lycka till!
Britt
265
« skrivet: 2006-02-21, 15:11 »
Tack, Jens! Att drängen afwek från landet är kanske lite kul att veta, men att där fanns en son Hendrich är verkligt intressant! Det namnet finns sedan i flera generationer på gården.
Jätteglada hälsningar
Britt
266
« skrivet: 2006-02-21, 11:26 »
Hej, nu har jag vridit och vänt på detta så många gånger! Mina ögon måtte ha låst sig alldeles. Finns någon vänlig medmänniska som skulle kunna hjälpa mig i nöden (för jag är ju så nyfiken på vad där står!)  I denna bild från mantalslängd Veddige 1700, gården Hjörne, finns tre ord i marginalen till höger. Det första är väl Enkl (kanske), men resten?  Samma gård, tio år senare. Jag får det till (kanske önsketänkande?) att Anders Alfsson har en son här? Vad heter han? Tack på förhand Britt -som lär mig läsa gamla stilar bättre och bättre, men har långt kvar till att verkligen kunna
267
« skrivet: 2006-02-20, 10:54 »
Tack! Nu kan jag i alla fall konstruera ett född omkring för en förfader och en förmoder. På köpet fick jag en förklaring till varför en pojke, som var på sitt sextonde år och vistades hos släktingar i en annan socken påstods vara 14 i husförhörslängden.
Sparat är tjänat.
Hälsningar
Britt
268
« skrivet: 2006-02-18, 22:51 »
Jag undrar vid vilken ålder man blev gammal nog att mantalsskrivas? Jag går igenom längder för Veddige sn, Halland, för sent 1600- och 1700-tal. Det finns inga kyrkböcker att jämföra med förrän runt 1800. Om man t ex har en dotter Hilla som förtecknas år 1700 - hur gammal kan hon tänkas vara? Fem år tidigare är hon inte nämnd, och fem år senare är hon borta, troligen gift och därmed icke mera nämnd än som en stapel i kolumen efter sin make.
Var det efter konfirmation, eller när man var tjugo, var det lika för söner och döttrar, tro? Någon som vet?
Britt
269
« skrivet: 2006-02-14, 08:13 »
Tack så hjärtligt!
Britt
-som rodnar över hur mycket jag har kvar att lära om gamla handstilar
270
« skrivet: 2006-02-13, 22:21 »
Hej, jag lyckas inte tolka meningen som står under namnen på Hjörne i mantalslängden för Veddige. Jag tror det står dottern berättar... men vad? Är det någon med bättre 1600-talsögon som skulle vilja vara så snäll och försöka hjälpa mig? Med tack på förhand, Britt 
271
« skrivet: 2006-02-13, 17:01 »
I 1732 års mantalslängd, på Hjörne, står de där så prydligt: Nämndemannen Nils Nilsson och dotter Kirstin, not dotter Elin gift till (någonstans) på eran halva av gården, och dito nämndeman Torkel Andersson, söner Anders och Hindrik, doter Kirstin på våran halva.
Det måste vara min Christina som gifte sig två år senare och flyttade till Fjärås, men utan vår härliga diskussion ovan hade jag aldrig vågat gissa det!
Dessutom känns det lite som om det börjar bli vår!
Glada hälsningar,
Britt
272
« skrivet: 2006-02-05, 13:03 »
Kan det röra sig om Rossared och Dal i Fjärås socken, som Georg Christian von Schultz har ägt? Det är möjligen inte så att han hade en son Peter f 9 maj 1696?
Hälsningar,
Britt
273
« skrivet: 2006-02-01, 18:27 »
Hej,
i så fall skulle jag nog utgå från att Jöns inte är far till barnet. I så fall hade hon med största säkerhet fått heta Jönsdotter.
Lars var någon annan, någon som erkänt faderskap, eller en fästman som råkat ut för en olycka och dött innan barnet föddes, kanske?
Lycka till,
Britt
274
« skrivet: 2006-02-01, 14:27 »
Hej på er!
Så klart de där gästgivarna var släkt förut och blev det mera sedan - det borde jag ha förstått...
Gästgivare Erik hade visst behov av mera hö, bör ju ha gått åt en del till gästande hästar, titta här:
(Från Hallandsrötter->källor->ödehemman i Halland 1741)
Ӂhs Sochn
No3 Hallagården i Åhs by. 1/2 hemman Crono.
Kongel: Maijt och Cronan bespart, legat öde i långeliga tider hwilket giästgifwaren Erick Nilsson wid Åhsbro sökt för giästgifweriets understöd, som långt för detta är understält Höglofl: Kongel: Cammar Collegii utslag. Emedlertid höstas det af bemte giästgifware emot 5 Dlr Srmt åhrligit gräsgiäld.”
Och B-A - särskilt tack för att du håller utkik efter Schultzar!
Vänliga hälsningar
Britt
275
« skrivet: 2006-01-31, 10:26 »
... och ibland tar det en stund innan poletten trillar ner. I inlägg 30 jan kl 15.34 har B-A hittat Christinas bror Henrik gift med en flicka från Össlöf i Fjärås. Bingo! Nu är indicierna så täta för min knytning till Hjörne att det helt enkelt inte kan vara annat.
Henrik var och hälsade på storasyster på Bäck, och träffade vid någon bjudning en kysk flicka värd krona och skrud. Det var väl lite romantiskt?
Britt
(med andra anmödrar för vilka prästen i Fjärås vid samma tid antecknat sånt som egen klädnad eller hur skall detta gå)
276
« skrivet: 2006-01-31, 09:52 »
Hej på er,
de där kurserna i svenska måste vara bra! Vi har två andra släktingar som går samma kurs på tisdag förmiddag, och de har lärt sig väldigt mycket. Själva ASI är också ett sevärt ställe. Huset är väldigt likt Tjolöholm. Jag och min pappa var där på midsommar för ett och ett halvt år sedan och dansade små grodorna tillsammans med hundratals amerikasvenskar, många i folkdräkt.
B-A: du är fantastisk! Så kreativt måste man nog tänka i stavning av Schultz för att kanske en dag kunna hitta rätt! Tack! Jag sparar alla inlägg i min pärm, och en dag skall jag följa de spåren. Egentligen skulle jag vilja ha en månads tjänstledigt nu, men det är inte så lätt. Min släktgren klev ju slutligt ur de burgnas skara efter den där bouppteckningen på Bäck 1785.
Om gästgivarna och alla Torklar på drift: Det fanns, om jag inte minns fel, två gästgivarfamiljer i de tidiga husförhörslängderna från ÅS. Namnet Erik fanns i den andra familjen. Kan där ha varit två gästgiverier, eller kan två familjer ha delat på gästgiveriet som bisyssla till gård/arna på Hjörne? De ligger ju väldigt nära om än på var sida sockengränsen. Kan det rentav vara så att familjerna var skrivna i båda socknarna? Att det som förvirrar är dubblering? Man har ju hört om andra som för att vara berättigade att driva handel även var borgare i en stad? Men i grannsocknar? Vild tanke.
Britt
-som måste göra annat nu
277
« skrivet: 2006-01-30, 14:01 »
Hej Hjörnefolk,
nu skall jag be om ursäkt på mina bara knän. Ibland är man så dum så man går över Viskan efter vatten (precis bredvid bron), och griper efter såna halmstrån som att en amorös Asmus i Köpenhamn skulle kunna ha något med min mystiske Peter Schultz att göra.
Jag har tydligen aldrig sökt så där riktigt, riktigt kreativt på olika stavningar i vigselregistret, förrän alldeles nyss. Titta här:
1726-06-26, Varberg stad:
Berendt Gillman, Strandridaren
Catharina Schultz
1734 utan datum, lysning, källa Veddige Hallands landskontor E1:168:
Pett:r Schult, cronoländsman (min ana)
Charta sigillata avgift 16 ör
1742 utan datum, lysning, källa Veddige Hallands Landskontor E1:192
Hendrick Skult, titel Bakam (vad kan det vara??)
Charta sigillata avgift 8 öre (orättvist; min Pett:r betalade dubbelt så mycket!)
samt, bör vara samma par: vigda i Ås, 1742 09 19
Hindrick Hindrickson Skult, änkling, Warbärg stad
Oler HåckansDotter, änka, Östra Derum
Catharina Schultz och Hindrick Hindrickson Skult behöver ju inte höra ihop men min Peter - men de kan göra det, skulle rentav kunna vara syskon. Helt klart måste kollas såväl Ås och Veddige som Varberg!
Glada hälsningar,
Britt
278
« skrivet: 2006-01-29, 21:52 »
Hej Lena, B-A, och välkommen Phyllis! Stort tack Lena för din härliga beskrivning av livet när Halland var gränsland, och för din sortering av våra anor. Nu begriper jag lite mer, och som alltid när man begriper lite mer så ökar antalet frågor som kanske någon av er har svar på.
Hindrik Torkelsson, han med det ofrälse vapnet, far till nämndeman Anders Hindriksson som var med på boupptecking på Bäck - hur kommer han in i det hela? Är han bror till min Christina?
Phyllis ana Anders Torkelsson, min Christinas bror - är han både gästgivare i Ås och bonde på Hjörne? Eller finns det en ytterligare?
Nu känner jag mig som en snyltare, jag har ju inte något själv att bidra med, bara frågar och suger till mig allt jag får, men jag vågar mig på en till ändå:
I diskussionen om Hjörne/Munk som Lena nämnde ovan, finns ett inlägg från Gudrun där hon berättar från Kancelliets Brevb?ger om en rättegång i april 1623 mellan Jens Munk och Asmus Skuldt/Schult, där Asmus anklagades för att ha idkat otukt med fru Munk. Om nu Munk (och fru Munk) bodde på Hjörne, så kanske nufsandet skedde där? Och - i så fall - kanske Asmus Skuldt/Schult bodde nära till? Kanske på Hjörne? Kanske nämnd i din magiska pärm, Lena, eller i B-A:s skattgömmor? Eller kanske någon med liknande namn finns där?
Min Christinas make, Petter Schultz f 9 maj 1696 är ju ett lika stort frågetecken som hon själv var tills alldeles nyss.
Nöjda söndagshälsningar,
Britt
279
« skrivet: 2006-01-28, 17:10 »
Hej Lena och B-A,
visst vore det häftigt med släktträff på Hjörne! Men tusen är nog en grov underskattning av antalet nu levande. Tänker jag igenom bara de nu levande ättlingar till Christina Torkelsdotter f 1703 på Hjörne (tänk att kunna skriva det!) som jag känner personligen så passerar vi fort ett hundra och närmar oss två. Och då är ju de jag känner ändå bara några små ynka kvistar och bladskaft på släktträdet.
De flesta bor nära till, i Ölmevalla, Fjärås, Hanhals och Göteborgstrakten. Om amerikanerna kom skulle de ta avsevärd plats. Fast de har nog inte tid, t ex han som är bonde med 1400 hektar har väl fullt upp. Å andra sidan har ordföranden för USA:s apotekarförbund just gått i pension, även om han har kvar en del uppdrag på global nivå.
Henrik Torkelsson med det ofrälse vapnet som du nämner ovan, B-A, det bör alltså ha varit min anmoder Christinas bror? Och - förstår jag rätt - att Munkarna eventuellt skulle kunna vara släkt de också?
Jag ritar scheman och drar linjer för det vilda för att försöka begripa detta, men till att ha förstått sammanhangen är långt kvar.
Lika glada hälsningar,
Britt
280
« skrivet: 2006-01-28, 09:06 »
Hej Lena,
nu reser sig nästan håret i nacken... som om om jag hittat hem efter 300 år, och familjen finns kvar. Är detta möjligt? Den där byapärmen skulle jag vilja se. Även om den är något man får ta för vad den är, som du säger, så kan den säkert berätta mycket. Jag är fortfarande i lätt chock efter att B-A visat mig på möjligheten att lägga 100 år till min familjehistoria bakom en madame som tills för en månad sedan var ett komplett mysterium. Jag har beställt hem de tidiga mantalslängderna för Veddige på CD för att se vad mera jag kan finna där.
Och gården... lite har jag sett på hemsidor. Vill se på riktigt också.
Hälsningar,
Britt
281
« skrivet: 2006-01-27, 11:17 »
Nu fick jag fram det: Lars Redding och Anna Johanna Redding klarade sig från koleran, och de var med i samma grupp som Inga Bernander skrev om, och som det berättas om i History of Houston Baptist Church.
Hälsningar igen,
Britt
282
« skrivet: 2006-01-27, 11:11 »
Nu börjar Röding bli intressant: Gudrun Björk citerade sin amerikanska kontakt They settled near Houston, Minnesota, and started the first Swedish church in Minnesota in 1853. Lars wrote much of the first records of the church. Lars died at Houston, Minnesota on March 26, 1860.
Det här var väl en av baptisterna? Som reste våren 1853, med sveriges förste baptist Fredrik Olaus Nilsson som ledare? Historien om bakgrunden till denna emigration finns beskriven på ett utmärkt sätt i Inga Bernanders kapitel i boken
Halländska emigrantöden 1860-1930 : drömmen om Amerika - vision och verklighet. Red av Frithiof Bengtsson, Torsten Bengtsson, Bengt-Arne Person.
Halmstad : Spektra, 1996
De flesta i den gruppen kom från Värö, men det finns kopplingar till Onsala och Gatan; FO Nilssons far ägde gården under en period. Och jag tror att en eller flera av familjen Röding avled när pesten drabbade gruppen i Minnesota sommaren 1854 - ur minnet, inte alldeles säkert, det är ett tag sedan jag läste den församlingens minnesskrift, som väl då bör vara baserad på Lars Rödings egna skildringar.
Britt
(och så ett stort tack till Eva Dahlberg, som kan lägga så fina korslänkar och se till att diskussionen hamnar där den hör hemma, och dessutom med ordentliga länkar tillbaka!)
283
« skrivet: 2006-01-26, 23:03 »
Hej B-A,
nej, jag har aldrig varit framme vid Hjörne, däremot stannade jag till vid Ås bro i september när jag var i trakten och funderade över pojken som dog där för längesedan, och över vad det kunde komma sig att han bodde där efter föräldrarnas död. Nu vet jag det. I alla fall nästan, nästan säkert.
Lite om Christina Torkelsdotter och hennes familj:
Hon gifte sig alltså med kronolänsman Peter Schultz f 9 maj 1696 (okänt var). De bosatte sig på Bäck, Torpa 12 i Fjärås, och fick fyra döttrar. Det där med lite högre samhällsskikt stämmer väl in, om man ser på barnens faddrar. Dessa kommer från stora gårdar som Dahl och Lii, från Tjolöholms slott och från prästgårdarna.
1b Margareta f 14 juni 1735, gift 28/12 1760 med änklingen skepparen wälbefarne John Peterson på Kjärret i Vallda. Hon fick 3 barn förutom de 4 bonusbarnen maken hade.
2b Christina f 5 okt 1737. Gifte sig 28/3 1762 med skepparen och borgaren Anders Persson på Gärdet i Vallda. Hon hade åtminstone 4 söner, år 1800 var de alla coopverdie capitener.
4b Ulrica f 15 jan 1845 dog ung.
3b Helena f 17 juni 1740 (min ana), gifte sig 28/12 1764 med kronolänsman Johan Marin f 6/3 1733 från Halmstad. De bodde kvar på gården och fick fem barn:
1b Christina f 1766, gift 2/1 1785 med kronolänsman Svante Georg Wetterström. Det var väl tänkt att de skulle ta över på Bäck.
2b Ulrika Marin f 8 jan 1768.
3b Peter f 15 sept 1771.
4b Andreas f 23 mars 1773.
5b Olof f 1778, död 1779.
Och sedan gick det inte bra. Gamle Peter Schultz dog 17/8 1771 av ålderdomssvaghet, och Marin tog över gården. Men så dog Johan Marin den 23 december 1783 av hosta och bröstvärk, bara 50 år gammal. Lill-Christina giftes bort med näste kronolänsman efter drygt ett år. Tre månader senare, 1/3 1785, dog Helena Schultz av lungsot. Åtta månader efter bröllopet, den 17 augusti 1785, dog 19-åriga lill-Christina av mässlig och rödsot.
Nu återstod av familjen den gamla Christina Torkelsdotter och tre barnbarn. Unge länsman Wetterström hade via testamente från sin unga hustru, skrivet två dagar före hennes död, del i boet. Då blev det bouppteckning, och det var säkerligen ingen trevlig tillställning. Det var ett burget hem, men med konstiga skulder och en tidigare bodelning som alldeles förkommit. Kronolänsman Svante Georg tycks ha lämnat en del övrigt att önska vad gäller hederlighet.
Christina Torkelsdotter levde ytterligare två år, innan hon avled den 22 april 1787, 85 år gammal, av ålderdomsbräklighet och gigtwärk.
De återstående barnen skingrades. Peter kom till släktingarna på Åhs bro, och dog där 1789. Andreas gick i klensmedslära hos en granne till farbrodern lantmätaren Georg Marin i Varberg. Ulrica har jag inte hittat de här åren. Gården på Bäck var utarrenderad, men under senare delen av 1790-talet kommer de två överlevande syskonen tillbaks.
Andreas gifte sig och fick sju barn. Hans ättlingar bodde kvar till förra sekelskiftet, den siste var slaktare.
Ulrica gifte sig när hon var 44 år med den 11 år yngre drängen Anders Andersson. Deras dotter tog över efter dem, hennes dotter i sin tur sålde 1864 och flyttade till en större arrendegård i Landa. Eller stor, 1/2 mantal, men större än deras andel av Bäck i alla fall.
Och i nästa generation for en dotter över till Minnesota, och blev släkt-i-släkt med en Christian Nilsson från Värö, ättling till dina Werdelinar.
Men det tror jag bestämt är en annan historia.
Vänliga hälsningar,
Britt
284
« skrivet: 2006-01-26, 20:15 »
Hej Gudrun, liten introduktion till Lasse i Gatan finns t ex på http://www.swedensite.com/halland.html och på http://www.algonet.se/~hogman/sl_kapare.htm I Emipass hittar jag Lars Röding, Onsala, torpare, avresetid 1853, dest Amerika, anmärkning m h och 5 barn, källkod A 118:260. Samma år, från samma socken, reser också till Amerika Albertina Röding, titel jfr (bör väl vara jungfru), källkod A 118:264. Lycka till, Britt
285
« skrivet: 2006-01-26, 13:00 »
Hej på er,
ibland debatteras det där med vilka frågor folk ställer och vilka svar de får. Jag tror att det är sunt att prata om det ibland.
En sak har jag dock haft svårt att förstå - hur det kan upplevas som jobbigt att andra frågar. Man måste ju inte svara eller ens läsa.
Så jag har funderat på det.
Kan det vara så att de som har bevakning på rubriker får frågorna i sin in-mail-korg, vilket kan kännas jobbigt när det har plingat in tillräckligt mycket som inte ger en själv något? Och då blir det lätt så att man slänger iväg ett icke-svar eller ett du är under fel rubrik, det här vet jag ingenting om?
Kan det vara så enkelt? Och så illa svårt?
undrar
Britt
286
« skrivet: 2006-01-26, 11:23 »
Hej Gudrun,
om Lars Röding var 39 år och änkling, och var kofferdi timmerman, och bodde under Ledet nr 2 i Onsala år 1836 och då gifte sig med Anna Johanna Svensson, så skulle han ju t ex kunna vara uppväxt på gården Gatan i samma socken.
Fast det vet jag inget om.
Gatan är en rätt känd gård, bebodd av t ex den kände kaparen Lars Gatenhielm.
Hälsningar,
Britt
287
« skrivet: 2006-01-25, 23:30 »
Hej B-A,
indicierna tätnar... jungfrurna Margareta och Christina Skiutz från Fiäråhs socken, döttrar till kronolänsman Peter Schultz och Christina Torkelsdotter på Bäck, var sjutton och femton år då de stod faddrar till lilla Boela år 1752. Med tiden blev de madammer, gifta med var sin skeppare i Vallda, och som sådana var båda med på den ovan nämnda bouppteckningen 1785.
De var mostrar till gossen Petter med magesotten, och till hans syster Ulrica, som är min farfars farmors mormor. Det känns inte alltför djärvt att anta att de här familjerna var lite mer än ytligt bekanta.
Då är vi väl då någon sorts mikrokusiner, eller vad man nu skall kalla det efter en tio-tolv led?
Märkvärdigt hur det lossnar. Christina - och för den delen även hennes man - har varit vägs ände på den grenen i många år. Och så slappsökte jag lite i vigselregistret, och tittade närmare på den där bouppteckningen igen, och så småningom hade jag turen att få hjälp här.
Känns väldigt, väldigt roligt. Tack!
Britt
288
« skrivet: 2006-01-25, 18:09 »
Hej B-A,
så intressant! Så där fanns i alla fall en Torkel vid rätt tid, och dessutom möjligen med ett par generationer till! Jag har ingenting som binder Christina till Hjörne, men en del indicier som drar henne ditåt:
1) enligt Vigselregistret tar Pett:r Schult, cronoländsman ut lysning i Veddige år 1734 (vilket kostade honom 16 öre). Christinas man hette Peter Schultz och var kronolänsman. Året efter föds deras första barn på Bäck i Fjärås.
2) år 1785 är det bouppteckning på Bäck efter deras dotter och måg. Eftersom barnen/arvingarna är omyndiga, finns flera släktingar med. Nämndemannen Anders Hindricksson från Hjörne Weddige socken uppges vara syskonbarn till den avlidna - men det är han inte. Möjligen är han syskonbarn till den avlidnas mor (dvs Christina).
3) Fem år senare - 1790 - avlider ett av barnen, 18-årige Petter Marin, hos sin förmyndare, gästgivaren Torkel Andersson vid Åhs bro. Gästgivarens far, Anders Torkelsson, står från Jörne, Weddige vid vigseln 1737. När den blivande gästgivaren döptes i november 1739 var en av faddrarna Hindrick Torkelsson i Hjörne.
4) När de änteligen började föra husförhörslängder i Veddige hittade jag Hindrick Torkelsson, född 1 maj 1711, som åldrig far till nämndeman Anders Hindricson, född 9 dec 1743, i Hjörne - vilket måste vara han som var med på bouppteckning i Fjärås 1785.
Mer har jag inte. Men just nu känner jag mig rätt hoppfull om att det kan finnas mer att hitta! Vilka källor har du använt?
Jätteglada hälsningar,
Britt
289
« skrivet: 2006-01-13, 23:35 »
I en socken som har stupstocken hängande i kyrkentren och spöken i hembygdsgården än i denna dag kan man väl vänta sig att folk dör ett par gånger om?
Nej, allvarligt:
Jag har just rotat runt i de här socknarna lite, och insett att man måste hålla tungan extremt rätt i mun. Dels är variationen på personnamn väldigt liten, dels tycks det som om adress angavs nästan uteslutande med bynamn eller gårdsgrupper, inga små käcka hintar här inte om att någon t ex bodde på gården Säter eller backstugan Skärnäset under Högsäter, utan bara Högsäter, och det är ett stort område.
Dessutom var de snåla med titulaturen, antingen var man ägare (rätt få hushåll) eller inhyses (väldigt många hushåll). Inhyses tycks inte ha betytt samma som i de socknar i Halland jag känner bättre, där betyder det att man bodde i en annans hushåll. Här tycks det ha betytt att man bodde på annans mark, i torp eller backstuga t ex.
Jag skulle tro att det här är två olika gubbar, vars föräldrar hette samma sak, helt enkelt.
Ha det gott,
Britt
290
« skrivet: 2006-01-05, 15:46 »
Hej,
ja förståss, det var nog fotot som lånades ut och som en annan fotograf kopierade, det verkar rimligt. När jag tänker närmare efter så är de där raderna jag minns från gamla brev om att låna negativ för att själv beställa kopior kanske inte så gamla ändå - där handlar det nog om bilder tagna med egen kamera.
Fast själva principen - att man lånade för att själv betala för kopiering hos en fotograf där man befann sig - var nog densamma.
Med vänlig hälsning,
Britt
291
« skrivet: 2006-01-05, 09:56 »
Hej Ann-Marie,
Jag skulle tro att det handlade om kostnader och artighet; man bad att få låna negativet, så att man själv kunde beställa (och betala) en kopia. Det verkar ha varit ganska vanligt i min familj att göra så. Jag har amerikanska foton som föreställer folk som aldrig varit där, och foton från svenska ateljeer på folk som inte varit i Sverige på många år.
Med vänlig hälsning
Britt Börjesson
292
« skrivet: 2006-01-02, 09:45 »
Hej Carina,
min erfarenhet av CD-emigranten är att rätt mycket är fel, men tillräckligt mycket är rätt för att man skall kunna ha nytta av den. Man måste söka kreativt och sedan kolla upp allt man hittar i originalen.
Det där med ressällskap är en sådan sak; ganska många gånger har det stått i översikten att någon rest utan sällskap, men när jag sökt på källkoden visar sig en hel familj på samma nummer.
Andra gånger står det att det finns sällskap, men ingen mer på samma källkod.
Det där med att ensamma kvinnor inte släpptes in, ställer jag mig tveksam till. Jag har följt några ensamma damer in i USA. De få av mina emigranter som fastnade på Ellis Island - av båda könen - gjorde det för att de varken hade tillräckligt med pengar med sig för att klara första tiden eller någon kontakt inne i landet som tog emot.
Med vänlig hälsning
Britt
293
« skrivet: 2006-01-01, 19:37 »
Vad tror du om Carl Johans församling i Göteborg?
Lycka till,
Britt
294
« skrivet: 2005-12-27, 18:57 »
...bilden blev det också krångligt med... 
295
« skrivet: 2005-12-27, 18:52 »
Vackrare vigselnotis har jag sällan sett, men jag begriper inte vad det står längst ned. Att comminister Svala intygar pigans hinderslöshet ser jag - varför han nu skulle göra det, inför sig själv - men vad står det under Giftomans betyg? Och gifte de sig den 2 april eller den 30 januari?
Tack på förhand för all hjälp, jag behöver den verkligen!
Britt
296
« skrivet: 2005-12-27, 18:52 »
Vackrare vigselnotis har jag sällan sett, men jag begriper inte vad det står längst ned. Att comminister Svala intygar pigans hinderslöshet ser jag - varför han nu skulle göra det, inför sig själv - men vad står det under Giftomans betyg? Och gifte de sig den 2 april eller den 30 januari?
Tack på förhand för all hjälp, jag behöver den verkligen!
Britt
297
« skrivet: 2005-12-21, 14:57 »
Christina Torkelsdotter var född 11 maj 1703, och levde som gift från ca 1735 på Bäck i Fjärås.
Via olika dokument har jag spårat en möjlig/trolig härstamning på henne.
Det förefaller som om hon hade två bröder: Hindrick Torkelsson f 11 maj 1711 på Hjörne i Veddige, och gästgivaren Anders Torkelsson i Åhs bro i Ås.
I sockenprotokoll (via SLHD) har en Tårkell Andersson i Hiörne signerat protokoll åren 1732 och 1734 - detta skulle kunna vara fadern till Christina.
Nu finns ju inga kyrkböcker så långt tillbaks i Veddige. Finns det någon som har CD:n med mantalslängder som skulle vilja försöka hjälpa mig att kolla på Hjörne i Veddige runt 1700 om mina teorier stämmer? Finns i så fall fler i familjen? Kanske finns familjen där rentav tidigare?
Med tack på förhand, och god jul!
Britt Börjesson
298
« skrivet: 2005-12-19, 22:28 »
Hej alla Schultz-forskare,
är det möjligen någon som träffat på min anfader kronolänsmannen Peter Schultz, född 9 maj 1696? Han tycks ha gift sig (eller i alla fall tagit ut lysning) 1734 i Veddige. Nästkommande år får han och hustrun Christina Torkelsdotter (f 11 maj 1703) en dotter i Fjärås. Där, på gården Bäck, bor familjen sedan kvar i några generationer, ända in på 1900-tal.
Är det möjligen någon som sprungit på Peter eller hans fru någonstans i några rullor?
Med vänlig hälsning
Britt Börjesson
299
« skrivet: 2005-12-19, 09:11 »
Jag hade hoppats på något mer substantiellt än välaktad - denne gubben är ett mysterium, vi vet inget om var han kom ifrån.
Och hur jag än bär mig åt kan jag inte riktigt se att det kan bli wälachtad? Någon annan som har ett förslag?
Kanske är det bara selektiv perception från min sida; jag skulle så gärna vilja att det stod en militär titel, eller tyskfödde, eller vad sjutton som helst som kunde leda vidare.
Hälsningar
Britt
300
« skrivet: 2005-12-18, 22:06 »
Peter Schultz, kronolänsman i Fjärås i mitten på 1700-talet, tycks ha en titel till i yngsta dotterns födelsenotis, men jag är inte människa till att tolka den. Finns det någon duktig läsare som kan hjälpa till? Tack på förhand Britt Börjesson  ,
301
« skrivet: 2005-12-13, 22:34 »
Tack så hjärtligt för hjälpen! Så det var en prästson som bodde i torpet i alla fall!
Britt
302
« skrivet: 2005-12-13, 13:04 »
Hej,
jag håller på med en familj i Skillingsmark i Värmland. Där finns två syskon med notering om sjukhusvistelse, som gör mig nyfiken:
Anders Jacobsson f 1827 och Anna Ersdotter f 1826 gifte sig 1855. Året efter, 1856, står det en notering för dem båda: fingo attest till Kurhuset 56, skrifna friska d 27/7 56.
Anders syster, Karin f 32, noteras attest d 1?/6 64 till Lasarettet, begagnade den inte. Tre år senare, 28/6 64, avled hon, anledningen vet jag inte för dödboken såpass sent finns inte med i Genline.
Syskonens mor dog i lungsot 1849.
Vad fanns för sjukhus i den delen av Värmland vid den tiden? Vad kan det ha kostat? Kan det ha funnits någon typ av stipendier eller hjälp för den som inte hade råd? Kan det finnas noteringar, arkiv någon stans som kan berätta mera?
Nyfikna hälsningar,
Britt
303
« skrivet: 2005-12-13, 11:47 »
och bilden... 
304
« skrivet: 2005-12-13, 11:03 »
Hej,
skulle någon snäll person med bättre ögon för gammal skrift kunna hjälpa mig att tyda den här dödsnotisen?
1)Vad hette fadern, och är det en titel på honom också?
2)Hur tolkar ni noteringen om hans flyttningar mellan Norge och Sverige?
Tack på förhand
Britt
305
« skrivet: 2005-12-09, 18:42 »
Hej Lars, detta är så nära jag kan komma  , och då stämmer vare sig ålder eller datum. Ändå kan det vara id? att kolla originalet på den källkoden. Hälsni
306
« skrivet: 2005-12-08, 17:28 »
Hej Lars,
jag trodde att jag kanske visste en som hade uppgifter - men gifte hon sig Andersson, så vet jag inte det. Det lär en gång ha funnits en norra Halland-koloni i Cleveland. Bara från lilla Hanhals socken utvandrade ungefär 50 personer (CD-emigranten) som hade den destinationen klar från början av resan, sedan tillkommer alla de som hade biljett bara till New York, eller som jobbade sig över på fartyg osv. Det fanns en svensk (eller nästan halländsk kyrka) i området, dess namn vet jag tyvärr inte, men det är inte otroligt att den hade någon typ av records över medlemmarna. Med lite tur finns uppgift om födelseförsamling där.
Med vänlig hälsning,
Britt
307
« skrivet: 2005-12-07, 20:31 »
Hej Lars,
For hon möjligen till Cleveland, Ohio?
Hälsningar,
Britt
308
« skrivet: 2005-12-07, 20:22 »
Hej Maurits,
Hägg is a beautiful name, meaning bird cherry tree, and a popular name. Some has taken this name after birthplace, as the family you describe. There are over 70 places in Sweden in my atlas starting with Hägg- . Others has got it as a soldiers name. The online database for swedish soldiers under the old system can only show 50 hits, and when searching for soldiers named Hägg, not even all the ones with first names starting on A comes within these 50. Yet others have chosen it just because it is a nice name. The online phonebook has a limitation at 1000 - and there are more people named Hägg than this with a telephone in Sweden today. Over 1400 people named Hägg emigrated from Sweden in the late 1800s and early 1900s. I have been involved in research for an american Hägg/Hagg family - their grandfather, born Olsson, took this name at immigration, with inspiration from the name of his home farm in Sweden.
The origins, and the branches, of the family you describe may be correct, but not that they are connected to all the other Hägg in the world.
Best wishes,
Britt
309
« skrivet: 2005-12-05, 09:29 »
Solveig,
hjärtligt tack! Det är rätt familj, även om stället kanske aldrig kallats för Blinnens i några officiella dokument. Vägkröken där det låg, längs med gamla vägen mellan Ölmevalla och Landa, kallades för Blinnevreet. Magnus, som for till USA i sällskap med min farfarsfar, dog i en gruvolycka. Greta ligger i vår familjegrav. Inte släkt, men hör till släkthistorien ändå.
Britt
310
« skrivet: 2005-12-04, 13:01 »
Hej,
på torpet Blinnen under Nortorp 6, Landa socken, Halland, bodde blinne-Greta, hennes mor, svågern Magnus med två barn och kanske någon mera. Jag skulle vara myket tacksam om någon vänlig person med tillgång till databasen kunde slå upp hur familjen såg ut 1890.
Med vänlig hälsning
Britt Börjesson
311
« skrivet: 2005-11-28, 22:51 »
Hej, SLHD:s databas, http://www.lokalhistoria.nu gav träff i 22 protokoll på namnet Wennerbeck i Släps församling. Lycka till Britt
312
« skrivet: 2005-11-25, 12:23 »
Karen, your great grandmother was certainly a courageous girl, leaving little Dagsås for big USA, but she was not alone in this state of mind. During the years 1881-1900, 132 people from this little parish (total population 1880 was 414 people) emigrated. Gives an average of 7 per year. I assure you that you will not regret a visit to Halland. It is a beautiful part of the country, and with a lot to see and visit. I am not especially familiar with the area of Dagsås, but if you drive a couple of miles north from there you will find Äskhults by, a unique 1700 village ( http://www.askhultsby.se/). On your way, I recomment a stop at Landa church, about 800 years old and with 15th century wall paintings. Most parishes in Halland had churches like this 150 years ago, until those who could possibly afford it replaced them with new (quite boring) churches. If I was you, I would try to post a query in english under Dagsås. Of course there are no guarantees of ever getting an answer - but on the other hand, wonderful things might emerge if you dare to ask for them. Good luck, and welcome to Halland! Britt Börjesson
313
« skrivet: 2005-11-24, 09:10 »
Anders,
visst är det Maria Margareta gift Paulin som jag har fastnat på. Vet du något om henne? Hon har två dotterdotterdottersondottersonsöner som också råkar vara mina barn.
Hälsningar
Britt
314
« skrivet: 2005-11-22, 09:55 »
Hej Sven Olof,
har själv en Maria Margareta Westerling som jag inte hittat bakåt. Jag antecknade ur Hallands Vigselregister (ddss.nu) några andra Westerlingar som jag skall kolla vid tillfälle, kanske kan de vara till nytta för dig?
Nils Westerling, Eskatorp, Fjärås vigd 17840215 och Lars Westerling från samma ställe vigd 18131226.
A.G Westerling vigd i Falkenberg 18300305.
Westerling (utan förnamn) vigd i Varberg 17030607.
Greeta Stijna Westerling vigd i Varberg 17250711.
Gunnla Westerling vigd i Laholm 18471017.
Lycka till
Britt
315
« skrivet: 2005-11-18, 09:14 »
Venerisk sjukdom är ju något som man per definition inte är ensam om. Ändå har jag en förmoder som var det, och det förbryllar mig. Jag har kollat dödsorsaker tio år före och efter hennes död, i hemsocknen och grannsocknarna, och hon är den enda. Hennes föräldrar, bror, man och barn dog alla av bröstvärk,ålderdomssvaghet och sådant vid hög ålder.
Jag funderar på om det kan finnas andra sjukdomar, som man kan förväxla? Eller om syfilis (som det väl borde handla om) kan ligga latent i kroppen lång tid? Hennes bror var sjuk hela livet, förvärkt och som gammal blind. Kan hon vara född med det? Kan hennes pappa soldaten ha haft smittan med sig från främmande där i mitten av 1700-talet?
316
« skrivet: 2005-11-17, 18:45 »
Om hon är identisk med den Brita K Olsson, 22 år, från Attmar i Y län som lämnade Göteborg den 2 juni 1891 med destination North Branch, så leder Emihamns källkod 45:250:8277 fram till en uppgift i Göteborgs Poliskammares register om vilken båt hon lämnade Sverige med, och vilken biljettagent hon anlitade. Listorna är mikrofilmade.
Med vänlig hälsning,
Britt Börjesson
317
« skrivet: 2005-11-11, 08:44 »
Hej Robert,
the source code will lead to information about the name of the ship she left with, and to the name of the ticket agency. If she had pre-paid ticket, this information will also be there.
Hälsningar
Britt
318
« skrivet: 2005-11-03, 20:34 »
I etnisk härkomst får man inte nysta
ens om det gäller avlidna personer
Judar, resande och samer ska va tysta
för så har sagts i datainspektioner
Nyss såg jag - åh gud hjälpe - en etnicitet!
jag vrider mig av skräck i konvulsioner
Yvonne har missat, eller kanske inte vet
en tråd är kvar! Oh hu! Det är valloner!
319
« skrivet: 2005-10-27, 19:39 »
”Pastor Göransson från Siren, Wis var på förslag att kalla såsom föreståndare och Predikant för härvarande församling.
Förslaget understädes och antogs enhälligt, att kalla Pastor N A Göransson från Siren Wis och förbinder församlingen sig till, att om kallelsen antages, till Pastor Göransson betala en årlig lön af (ettusen dollars) $ 1 000 jemte fritt pastorsboställe samt reseomkostningarne hit.”
The parish decided to call upon Pastor Göransson, and offered him 1000 dollars a year plus housing and travel expenses.
320
« skrivet: 2005-10-23, 12:34 »
Hej, Centrala soldatregistret http://soldat.dis.se/soldater.php contains a few Lindgren born 1830, 3 of them with name Jonas (another form of Johan), one Jonas Magnus, born the 10th, not in May but November. Could perhaps be something to check up?
321
« skrivet: 2005-10-15, 22:27 »
Hej Karen,
my great granduncles used Burgeson in US.
Hälsningar
Britt Börjesson
322
« skrivet: 2005-10-14, 11:49 »
Eva, född 1882 i Larsmo, Jakobstad, Finland var gift med min gammelfarbror Herman. Jag har scannade kopior av brev och foton som hennes familj skickade till henne i USA mellan ungefär 1910 och 1970. Nu söker jag kontakt med någon som är intresserad av dem.
Eva och Herman Andersson gifte sig i Bisbee, Arizona 1913, och fick dottern Agnes samma år. I födelseattesten står Johnson som Evas flicknamn. I brev från Evas föräldrar skriver hennes far under med Jansson, eller ibland Jansson Holm – inget förnamn. Fadern var född omkring 1852. Modern hette Maia eller Maria.
Eva emigrerade omkring 1903. Större delen av sitt liv bodde hon i Kalifornien, i Randsburg och i Barstow.
Hon hade flera syskon och många syskonbarn.
Anna Björk (Sandvik?) var en syster som bodde kvar i hemtrakten. Hon hade 8 barn.
Brodern Wictor (vet inte vilket efternamn han använde) tycks också ha bott kvar i närheten av Larsmo. Även han hade barn.
Joel Holm var också bror till Eva, han hade minst 3 barn, och flyttade till Helsingfors på 30- eller 40-talet. Jag tror hans dotter hette Doris Cavonius och bodde på Risviksvägen 5B Drumso Helsingfors år 1957. Hennes bröder hette Caj och Claes. Bröderna hade barn 1957.
Emil Holm blev änkling tidigt, hade två barn födda i Finland; Telma född 1905 och Lars Holmes född 1907. Emil emigrerade 1907, reste först till en svåger som hette Lars R? i Salt Lake, Utah. Tycks därefter ha varit tillbaka i Finland en tid, men bodde från 1913 i Galveston, Texas. Hans barn kom till USA 1920, de hade bott hos någon som hette Karl Grön, Elanders Gård, Lovisa, och de reste tillsammans med en 28-årig kvinna som hette Ester Grön. Båda barnen bodde senare i New York. Lars gifte sig med en svensk flicka som hette Edit. Han omkom i strid under andra världskriget. Thelma gifte sig två gånger, andra gången med en svensk som hette C Algot Lindgren. De bodde på 80th street, Niagara Falls, New York. Senare, 1964, bodde de på Sorgatan 5H i Alvesta, Sverige, och ännu senare med postlådeadress 256 Gemla. Eventuellt hade hon döttrar Ellen och Elsa.
Det finns fler syskonbarn, bl a Ida, Mia och Ingrid.
Jag har materialet. Jag delar det gärna med den som finner intresse i det.
Hälsningar,
Britt Börjesson
323
« skrivet: 2005-10-13, 09:37 »
Hej Ken,
Mollösund is located on the south of the island Orust in the middle of Bohuslän - really not far from Göteborg. Perhaps a little longer away from Skien than 100 km but not that much. It seems as if you are getting closer. There are surely a lot of Nilsson in Sweden, but a limited amout of them in little Mollösund. It were a kapellförsamling (chapel parish) under Morlanda pastorat.
Good luck!
Britt
324
« skrivet: 2005-10-01, 10:35 »
Hej,
I checked the CD Emigranten for men named Louis leaving Sweden. 653 Louis was found, 501 of these were listed with Amerika as home parish. There were some Louis Nelson leaving - all of them seem to have been home for a visit.
Louis have never been a common male name in Sweden, until lately when immigrants from latin countries brought it. Still, it is too close in pronounciation to the female, quite common name Louise to really fit in on a swedish tongue. I would rather think that your ancestor was born Ludvig, or perhaps Lars or Love or something else.
That he should be born on an island within 100 km from Skien in Norway places him somewhere in the peninsula of Norhtern Bohuslän. I searched the CD for men named Louis leaving O län, and found only one leaving in time to get married in Chicago 1882: Jungman, Louis, 35, no parish noted, leaving Göteborg for New York 1881 13 23 (source code 17:121:7843). I can't see any reason though why this man should have called himself Nelson in USA.
Vänliga hälsningar
Britt
325
« skrivet: 2005-09-23, 22:40 »
Det är med väder som med mycket annat - förr rapporterade tidningarna när det hade hänt, nu får vi i veta i förväg. Själv har jag använt uppgifter från Göteborgsposten om vind, temperatur och molnighet på avresedagen för att krydda flera emigranthistorier från 1800-talet. Det skulle inte förvåna mig om lokaltidningar i Medelpad hade liknande service till läsekretsen.
Hälsningar, Britt
326
« skrivet: 2005-09-23, 13:31 »
Tack Birgitta för att du försökte, och tack Helene för att du hittade! Jag blev så till mig så jag kilade till biblioteket på lunchen, och visst är det hon, det stämmer. Vart lillasyster Josephina Albertina tog vägen får jag väl fortsätta fundera på.
Soliga hälsningar,
Britt
327
« skrivet: 2005-09-22, 20:00 »
Tänk om någon med gott hjärta, lite tid över och tillgång till nya skivan kunde hjälpa mig att leta efter två Johannesdöttrar (ev Svanberg, deras fars soldatnamn), båda födda i Sällstorp, Halland.
Johanna Christina f 16/9 1853
Josephina Albertina f 23/9 1857
Ev kan någon av dem vara gift Larsson. Jag tappade bort den äldsta 1870 då hon uppgivits flyttad till Fjärås, den yngre systern försvann 11 år senare utan hänvisning i hfl. Ingen av dem finns i Sv Bef 1890.
De har brorsbarn som emigrerar senare, och uppger i Ellis Island - registret att de skulle resa till en aunt Larsson med oläsbart förnamn.
Tack på förhand,
Britt
328
« skrivet: 2005-09-12, 13:21 »
Hej Julie, it might be so that he just felt for a change, or he might have enlisted as soldier and got a soldiers name. Can this be the man you are looking for? ---- Friberg, Hans Född: 1754 Regemente: Skånes husarregemente Kompani: MAJORENS Socken: Väsby Rote: Tjöröd 6 Aktnummer: SH-03-0111-1776 Ansvarigt register: Adress: SKÅNES KNEKTREGISTER Skånes Genealogiska Förbund Arkivcentrum Syd Porfyrvägen 16 224 78 Lund Webbadress: www.sgf.m.se ----
329
« skrivet: 2005-09-10, 20:14 »
Hej David,
what you got from Chuck is a copy from the Husförhörslängd, the listing over households in the parish. This copy must be from the volume used during the years around when she got married - that's why the pastor had overlined her name, and noted gift (=married) to remember why.
So, Olof (I doubt he was named Olaf, I have never met or heard of a Swede called so)Olsson and Karina Ersdotter were Annas parents, and the others listed were her siblings.
Hälsningar,
Britt
330
« skrivet: 2005-09-10, 10:21 »
Abraham Andersson (also called Pilte Abraham), wife Brita Christensdotter and their children Carl, Gunhild and Aron emigrated from Lingome nr 17, Värö parish, in april, 1853. This spring, 17 people in all, all of them baptists, left the parish for Minnesota.
Abrahams sister, Olena Andersdotter, her husband Claes Ericsson and their children Inger Lena, Gunnur, Anna Stina, Anna Lena, Christina and Nils emigrated from Lingome nr 11, Värö parish, in 1854. This spring, 27 people in all left for Minnesota. None of these are known as baptists.
In 1869 a big wave of emigrants, 77 people, many of them related to the early groups of 1853 and 1854, left the parish for America. My source, a chapter written by Inga Bernander in the book Halländska emigrantöden (published by Spektra 1996) does not give any names for this later, big group.
Perhaps the Hedvig searched for is to be found among these.
331
« skrivet: 2005-09-08, 16:01 »
If these people are the people I think they are (I don't have any of my papers available right now) they emigrated from either Lingome village or Norvära village in Värö parish, Hallands län, 1853, lead by the first Swedish baptist Fredrik Olaus Nilsson. It was I think about 25 baptists leaving Värö that spring.
332
« skrivet: 2005-08-26, 17:27 »
Frisken visade sig till slut. Konstigt ibland, man tycker man har gått igenom alla böcker på längden och tvären, och börjar om, och plötsligt finns det där, det man inte lyckats se förut.
Han hette Johan Bernt Johansson, född på Norvära 5 i Värö, äldste son till Johannes Svensson f 1822 och Johanna Berntsdotter f 1826.
Han var sjöman, och bodde på Vändelsö sista åren innan han emigrerade 20 jan 1869.
Varför han kallades Frisken får jag nog aldrig veta.
333
« skrivet: 2005-08-23, 17:16 »
Hej,
enligt CD-emigranten så for J Oscar Nilsson, 33 år, och Emma J Nilsson,30 år, båda från Träslöv, från Göteborg 26/4 1907 med destination Attleboro MA (k.k. 83:465:73164).
Med vänlig hälsning,
Britt
334
« skrivet: 2005-07-25, 19:46 »
Runnade is a typical swenglish word - it's the word run (as run a business, run a farm) with swedish ending indicating past time. Does that fit into the context?
335
« skrivet: 2005-06-22, 13:52 »
Tack, Neta! Sladdbarnet Anders Gottfrid var en överraskning! Mycket nytt intressant att nysta vidare i.
Trevlig midsommar!
Britt
336
« skrivet: 2005-06-22, 10:21 »
Hej, jag skulle bli jätteglad om någon kunde hjälpa mig slå upp dessa tre hallänningar år 1900:
Brita Lena Larsdotter (ev Svensson) född 7/1 1843 i Hanhals,hennes man Bernt Svensson f 2/10 1849 (ev i Torestorp) samt deras son Algot Leonard f 29/10 1875 i Hanhals.
I hfl 1895 bodde alla tre på torpet Svalås under Torkelstorp 4 i Hanhals, men jag har anledning att tro att de flyttade sedan. Frågan är bara vart...
Tack på förhand,
Britt
337
« skrivet: 2005-06-11, 19:51 »
Hej Lisbeth,
det finns ett väldigt fint litet stenhuggarmuseum i Hunnebostrand, väl värt ett besök. Stenbrottet i Rixö - där han förmodligen jobbade - är mäktigt. Åkrarna som hörde till gårdarna på Tuntorp är mestadels bebyggda, men i bergkanterna ligger flera småstugor kvar, kanske till och med den där de bodde?
Lycka till
Britt
338
« skrivet: 2005-06-10, 19:40 »
Hej Eivor,
själv jag vet precis varför jag stavar Såtenäs med å. Skrev man det med o skulle det lätt förväxlas med Sotenäs i Bohuslän, och det vore väl för tokigt?
Visst är det väl härligt att vi kan tala och skriva, byta tankar och ideer och fakta, vidga våra sinnen en smula, ibland bli överens och ibland bara lära att det finns andra sätt att tänka.
Solnedgångshälsningar,
Britt
339
« skrivet: 2005-06-10, 18:19 »
Men ji der da noggen gang! Vaksne kaerar tjabbar som piltongar. La bli Jörgen, han gör mögge gott å inge vont. Nu ner ja kjenner hanses skel t'å stava Båhus, ponerar ja på å göre ligedant, noggen gang, kanske. Um je houart.
Soliga hälsningar
Britt
340
« skrivet: 2005-06-10, 13:41 »
Jörgen,
Båhusarkivet är guld. Folk som håller granitfast vid vad de har belägg för att anse är rätt är bra folk - så länge detta något inte skadar någon annan, och det gör sannerligen inte att själv använda en stavning.
Själv struntar jag i vilket - begrepp och identiteter som landskaps/länstillhörighet är bara viktig i mötet med folk från andra län.
Hemma hos mig var det till vardags viktigare om folk var Lysekilare, Brastabor eller Brubor. Och än idag är det faktist lätt att skilja dessa grupper åt på dialekten. Inte är dialekter döda inte, folk har bara blivit tvåspråkiga och i mötet med människor som inte begriper ortens språk så slätar man ut, av artighet.
Jag smilade en smul när just Brastad togs upp som exempel i diskussionen. Min morfar, född 1885, tog aldrig mopeden till Brastad, han for till Lökebacken.
Så,Skeefolk, Bullingar, Kvillingar, Sodenäsingar, Tjörnbur och alla andra; lev och låt leva! Njut av skönheten där ute, både vid sjön och längre inåt landet!
Sommarhälsningar
Britt
341
« skrivet: 2005-06-10, 10:15 »
Hej igen, när jag hittade tabellverket på nätet http://wwww.ddb.umu.se kunde jag identifiera dessa döda i Landa socken. Där står de på raden för Hetsig feber, brännsjuka, vilket styrker teorin om någon typ av virus e d. Tack Ann-Mari och Marie som hjälpte till! Britt
342
« skrivet: 2005-06-09, 21:52 »
Hallands vigselregister http://www.ddss.nu/ ger flera träffar på Wulf vid rätt tid. Särskilt Ränneslöv verkar Wulf-tätt. Kanske en möjlighet. Lycka till! Britt
343
« skrivet: 2005-06-06, 16:17 »
Tack Heikki och Bengt-Göran, för ett stort mått av kunskaper och generositet!
Glad nationaldag!
Britt
344
« skrivet: 2005-06-06, 11:00 »
Oj- bilden kom inte med. Försöker igen: 
345
« skrivet: 2005-06-06, 10:59 »
Nu har jag vridit och vänt på den här så många gånger att ögonen låst sig. Vad jag skulle bli glad om någon annan kan hjälpa mig att tyda främst de sista tre raderna över dateringen, och det som står under prästens namnteckning.
image{ajflytt}
Så här långt har jag kunnat tyda:
Unge drängen Andreas Jönsson
från Kollen, Landa Socken, barnfödd
därstädes den 1 Augusti Adertonhundra-
de sju /1/8 1807/ och ? häri städse
wistats, flyttar till Weddige med ?
om någorlunda Cristendoms kun-
skap, nådemedlens ordentliga bruk,
anständig vandel och hinderslös från
äktenskap hwarde, samt att han
och sedan hittar jag ingen mening i något. Det skulle vara så kul att veta vad mer prästen hade att berätta om Andreas.
Med vänlig hälsning och tack på förhand,
Britt
346
« skrivet: 2005-06-03, 14:24 »
Jag tycker nog att det ser ut som om fadern heter Larsson, och att moderns namn är Annika och att det är ett dr, dotter, på slutet. Den lilla noten vid barnens namn går igen likadant vid andra barn - utom det under där det står abs som ju är frånvarande. Alltså någon typ av närvaromarkering.
Med vänlig hälsning,
Britt
347
« skrivet: 2005-06-01, 12:14 »
Naturligtvis - sprängvärk i kroppen kan man ju ha av andra anledningar än svullnad, det är väl bara det att min egen erfarenhet (bieffekter av en icke fungerande sköldkörtel) säger att det värker ruggigt när kroppen svullnar upp.
Influensa eller liknande stämmer med årstiden, men det är märkligt ändå att den i så fall inte tog offer utanför familjen.
De andra dödsfallen den våren orsakades av (i tur och ordning) Magsjuka och tvinsot, förstoppning, qväfd av modern af våda, ålderdomssvaghet(2 st) och magsjuka. Eller kanske - när jag radar upp dem så här - så är magar med lite varstans, och svaga åldringar har inte mycket motståndskraft. Kanske var det någon typ av virus, som råkade slå extra hårt mot just en familj.
Britt
348
« skrivet: 2005-06-01, 08:49 »
Värk som man dör av, nagelspräck vet jag hur det känns (ont!). Kan det vara någon typ av ödem, lever eller njurar som lagt av så kroppen svullnar? Utförligast beskrivs det för äldsta systern, det är spräck i kropp och magsjuka - vilket jag tolkar som dels spräck i kroppen, och magsjuka därtill. Finns det inte någon sorts smittsam leverinflammation, och finns det inte följdsjukdomar efter infektioner som kan slå ut lever och njurar?
Något de ätit, kanske, men det är ju ändå ganska utdraget, 2 1/2 månad, och rimligen borde väl de andra slutat äta vad de första dog av i så fall?
Det sjätte offret för spräcksjukdomen 1793 var en man, en 19-årig rotebåtsman i Nortorp som dog ett halvår senare och som vad jag vet inte hade anknytning till den här familjen. Jag har kollat åren runtomkring, och det finns inga fler spräcksjukdomar inom plus/minus tio år.
Ruggigt mystiskt det här.
Britt
349
« skrivet: 2005-05-31, 18:25 »
Det är värre. På 2 1/2 månad dog en stor del av familjen:
1 feb hustru Anna Andersdotter i Westra Påtorp Spräck i Krop och Magsjuka, 37 år 3 mån
6 mars hustru Talena Andersdotter i Burås Spräcksjukdom 27 år 7 mån
13 mars pigan Anna Andersdotter i Kollen Spräcksjukdom 23 år 5 månader
(de här tre är systrar)
1 april piltebarnet Anders Jönsson i Kollen Spräcksjukdom 6 månader
(brorson till systrarna ovan)
19 april hustru Anna Andersdotter i Kollen Spräcksjukdom 2 år 3 månader
(barnets mor, svägerska och syssling till systrarna ovan)
Det måste vara något smittsamt? Men, de flesta bor inte tillsammans längre - och deras resp män och barn överlever? Något ärftligt som plötsligt briserar? En smittsam kvinnosjukdom? Något man spricker av? (själv håller jag på att spricka av nyfikenhet - vad kan detta vara?)
Inte undra på att den överlevande brodern/fadern/maken blev fjollig så småningom.
Hälsningar
Britt
350
« skrivet: 2005-05-31, 15:17 »
Det dog ovanligt många i Landa socken i Halland år 1793. 12 liik döde och Begrafna, att jämföra med 3 året före.
Sex personer, varav minst 4 från samma familj, dog av Spräcksjudom eller, i ett fall, Spräck i Kropp och Magsjiuka.
Vad kan detta ha varit för något hemskt?
Med vänlig hälsning och tack på förhand,
Britt
351
« skrivet: 2005-05-25, 15:10 »
Ring Bohuslänningen! Troligen har de haft en vigselannons, och det här kan vara typiskt gullig solskenshistoria - material.
Hälsningar,
Britt
352
« skrivet: 2005-05-19, 20:19 »
På vårvintern 1892 var Karl Johan Ryberg hemma och hälsade på i Frillesås i Halland. I början av april for han tillbaka till vårsådden på farmen i Minnesota. I emigrantregistren har vi hittat en person där allt stämmer - men destinationen som anges, både på listorna i Göteborg och i New York, är Port Henry, en plats norr om New York.
Tidigare gick ju emigrantrouten här, till sjöarna och vidare resa med båt västerut, men 1892? Var inte kontinenten vid den tiden full av tåg, som väl ändå borde ha varit smidigare?
Någon som vet - och kanske har tips på var jag kan läsa mera?
Tack på förhand,
Britt
353
« skrivet: 2005-05-16, 11:50 »
Jamen ni har ju rätt!  Han hade helt enkelt glömt yllevästen! Tack så hjärtligt! Britt
354
« skrivet: 2005-05-16, 09:07 »
Tack! Nu har jag lärt mig något nytt igen, och vet att min förfader alltså begravdes den 5 november samma dag som tre andra. Av bilderna ovan gällde den översta en liten flicka, de andra två äldre män, så det måste ha varit en önskan hos prästen att variera språkbruket.
Har någon ett bra tips på bok med bra listor över kyrkolatin och gamla sjukdomsnamn?
Så att jag slipper misstänka att mina förfäder träffat Frillesäsingar eller Gällingar om de sjiuka warit af såhr och styng före dödsfallet?
Hälsningar,
Britt
(Dessutom är det gamla ryktet om att folk från Frillesås och Gällinge skulle varit pigga på att slåss med kniv säkert inte sant)
355
« skrivet: 2005-05-15, 17:02 »
Vilken skönhet till vigselnotis! Anund Larsson och Gunnur Clasdotter Mannens fader Lars Andersson af Backa, moder Elin Anundsdotter, hustruns fader Clas Berntsson af Backa, moder Kirstin Eriksdotter En genväg, som dock inte räcker hela vägen fram, (den som skrev in hade inte lyckats tolka alla namn här, t ex) är http://www.ddss.nu/ där Hallands vigselregister ligger sökbart. Just den här prästen i Värö var sannerligen en hedersman, undrar vad han hette, jag skulle vilja sätta en blomma på hans grav. Noggrannt angav han föräldrar både vid giftermål och död, så det behöver aldrig bli några tveksamheter om man kommit rätt. Hälsningar Britt
356
« skrivet: 2005-05-15, 16:44 »
Bonnunge söker hjälp av lärde män och kvinnor: vad betyder det här?  de står direkt efter ordet begrafd i olika dödsnotiser från Fjärås 1758. Tack på förhand Britt
357
« skrivet: 2005-05-11, 21:47 »
Ja kanske, det ser ut som en rimlig tolkning.
Kom just att tänka på att det där med att gamla datafiler förlorats pga att senare teknik inte kan läsa inte är något nytt i människans historia, det heller.
Snart 300-årig skrift är också, i de flesta ögon, krafsklotter som inte kan förmedla någon information.
Men den kan man träna sig till att läsa och förstå, och hjälpa varandra så som vi gör här.
Men vem skall hjälpa våra ättlingar på 2200-talet?
Tack Boris för hjälpen!
Britt
358
« skrivet: 2005-05-11, 15:26 »
Hon hette Kiersti (eller Kirsti eller Kersti), hon gifte sig 1725 och fick barn 1734, och i ingen av notiserna lyckas jag tolka vems dotter hon var. Det börjar på B, men sedan?  Tänk vad jag skulle bli glad om någon annan kunde hjälpa till att se! Tack på förhand, Britt
359
« skrivet: 2005-05-11, 09:55 »
Hej,
det här är nog snarare läckra brudar anno dazumal. Jag har sett en del tidningar som fick saluförbud i Sverige för att de var för erotiska vid samma tid - de är marginellt mer avklädda än de här.
Hälsningar,
Britt
360
« skrivet: 2005-05-08, 22:36 »
Magasott, vilken magsjukdom som helst - det är väsentligt mycket mer än jag visste för några timmar sedan.
Och det är i alla fall variation på vad den här familjen dör av; kräkningar, ålderdomssvaghet, mässling kombinerat med rödsot, hosta och bröstwärk, gikt, lungsot.
Systern som överlevde drunknade å andra sidan vid 85 års ålder. Får hoppas man brås på henne...
Tack skall ni ha, allihop!
Britt
361
« skrivet: 2005-05-08, 15:18 »
Tack för att ni hjälper mig att se! Visst är det ett G där i mitten - jämför Lungsot nedan - och kanske är det soth ändå...  Då kvarstår egentligen bara frågan vad magasot/h kan ha varit för något? En sot skall väl ha varit ett lite mer utdraget förlopp, där man blivit liggande ett tag? Eller kan det ha varit en brusten blindtarm, t ex? Det är en ruskig historia alltihop; 1779, som åttaåring, hade denne killen föräldrar, morföräldrar, två systrar, två bröder. Tio år senare var det bara en syster och en bror kvar. Systern är min ana.
362
« skrivet: 2005-05-08, 10:08 »
Den andra raden är sott, för så tyckte tydligen den prästen att sot skulle stavas i lungsott, wattusott och rödsott som jag hittat på andra ställen i längden. Men vad kan detta ha varit för en typ av sot?  Tack på förhand, Britt
363
« skrivet: 2005-05-06, 09:09 »
Hej Sara,
bland mina emigranter har jag en kvinna som for 1870 för att ansluta sig till fästmannen i Minnesota. Hon stod under särskild rubrik Amerikanska fribiljetter i Poliskammarens listor på Landsarkivet i Göteborg.
Jag skulle tro att vem som helst kunde köpa en biljett till vem som helst som ville åka.
Vänliga hälsningar,
Britt
364
« skrivet: 2005-05-02, 10:42 »
Bo,
tack för hjälpen, då vet jag i alla fall att hon inte finns i det materialet. Det föddes två Brittor i Stråvalla 1817, den du hittade var ett par månader äldre än min Britta.
Tänk vad fånig man kan bli - här sitter jag hundra år senare och är riktigt bekymrad över hur Britta hade det på sin ålders höst.
Hjärtliga hälsningar,
Britt
365
« skrivet: 2005-05-02, 09:25 »
Hej Kent, the online phonebook Eniro.se lists 436 people with name Cronholm or Kronholm. Since not everyone has an own personal telephone, there might be a thousand people or more with this name in Sweden today. The name does mean Crown Island - even if a holme is a very small island. I found 14 places, 4 in Gävleborgs län, 2 each at Gotland and Kronoberg, the others spread all over Sweden. I could not find this name under any variation at Riddarhuset (house of Nobility) http://www.riddarhuset.se/jsp/index.jsp?id=1148. Hälsningar, Britt
366
« skrivet: 2005-05-01, 21:00 »
Vågar man be om mer hjälp, tro? Systrarna ovan hade en gammal mor, Britta Samuelsdotter, född 29/10 1817 i Stråvalla. Hon sägs skall ha levt in på 1900-talet, men var? I går fick jag veta att hennes hem, Hallen i Frillesås, såldes redan 1889.
Tack på förhand,
Britt
367
« skrivet: 2005-05-01, 18:20 »
Det var intressant! Släkt eller bara trevligt folk, något är det i alla fall. Johanna Helenas äldre syster Johanna Christina hade tidigare varit piga i den familjen i åtta år, hon gifte sig och fick sitt första barn där innan hon kunde flytta ihop med sin man.
Och nu har Johanna Helena varit där i minst elva år. Något att fundera på.
Tack för hjälpen! Britt
368
« skrivet: 2005-04-30, 09:14 »
Hej Donna,
I am not quite sure about this - the line over this note makes it even harder to read - but I read it as ”Roos Daniel Magnusson (something) fr Falköping til Nr 4 Oförl”.
The line over this note in ”Utflyttade” would I interpret as that he did not move out after all.
And I would interpret it as that he came from Falköping. Perhaps that's where he was born?
I have no idea what moving to ”Nr 4” would be - but I think the last word is a note that he is oförlovad, not engaged to be married.
The word in the communion list, can it be ”Recentorn” - recentior - just enlisted?
Good luck!
Britt
369
« skrivet: 2005-04-29, 13:57 »
Carin, tack! Visst är det hon! Då fanns i alla fall två av elva syskon kvar i Sverige.
Hälsningar,
Britt
370
« skrivet: 2005-04-29, 11:15 »
Hej! Jag har tappat spåret efter Johanna Helena Johannesdotter, född 17/2 1852 på Rya 1 i Frillesås, Halland. Hon bor i föräldrahemmet fram till sent 1870-tal, sedan försvinner hon bara. Enligt uppgifter nedskrivna av en systerdotter i USA många år senare skall hon ha levt i Sverige och dött 1906.
Jag skulle bli väldigt tacksam om någon ville göra sig besvär att söka henne i befolkningsdatabasen.
Tack på förhand,
Britt
371
« skrivet: 2005-04-23, 21:05 »
Det närmaste jag hittar via CD-emigranten är Albert K Sandberg, 26 år, från Jukkasjärvi, anmärkning F Almsby vad det nu kan betyda, som lämnade Göteborg med destination New York 1928-03-17 (källkod 122:495:2346).
Kan det stämma?
Hälsningar,
Britt
372
« skrivet: 2005-04-21, 08:55 »
Klockrent - i alla fall vad gäller Ida! Hennes mor skall ha hetat Ingrid. Tack så hjärtligt Lars och Peppe för hjälpen!
Gustav har jag (nästan) trott vara soldatson från Södra Sandsjö, men inte fått att stämma in helt. Jag får ta mig till bibliotekets Genlinedator och kolla upp Hägersjöhylte i Västra Torsås.
Vore ju praktiskt med bara en socken att skicka deras ättlingar vidare till efter rundtur bland våra gemensamma rötter i Halland i augusti.
Men vilket underbart gårdsnamn, Hägersjöhylte.
Tack igen!
Britt
373
« skrivet: 2005-04-20, 13:50 »
Hagersjohift och Slagestorp, var kan det vara?
I medlemslängden för First Lutheran Church i Hector, Minnesota kan man läsa att Gustav Hagg, född 8/9 1857 är född i Hagersjohift, Småland och att hans hustru Ida Nilsson, född 13/11 1867 kom från Slagestorp, Småland.
Kan någon vänlig, kreativ person med lokalkännedom hjälpa mig att lokalisera var de kom ifrån?
Tack på förhand,
Britt
374
« skrivet: 2005-04-19, 08:17 »
Kristina,
can it be afh instead of afv? If so, it can be abbreviation for afhörd, heard from, meaning that she left without getting a flyttningsbetyg in 1905, and then five years later realized that she needed one for some reason?
Regards,
Britt
375
« skrivet: 2005-04-17, 22:10 »
Hej Sven,
Jag visste att Johan Bernt och hans av ålderdom bräckliga hustru flyttade till Småland 1836 - nu slipper jag leta i alla socknar! Tack!
Hans barn har jag lite koll på, åtminstone tre av dem flyttade också till Göteborg. Förutom Johanna Lovisa, fru snickare Tidholm och släkt med mina barn, fanns också brodern Johan Gabriel som blev viktualiehandlare och fembarnsfar vid Stigbergstorget, och yngre brodern Lars som först var hjälp i hans bod, sedan tunnbindaregesäll i Örgryte och till sist som emigrerad till Norge 1832, då titulerad sämskinnsgesäll.
Den där ”diverseposten” av lösa Paulinar, som ligger under fliken ”kanske intressant”, är kanske inte massor i alla fall, men rätt många. I Varberg på 1830-talet har jag hittat Caspar och hans gilla son Ulrich, en kiällarmästare som flyttar in från Holland och Tullskrifvaren Magnus Gabriel, förutom Erich som kanske är farfar och Erich Nikolaus som kanske är far till Johan Berndt. I Weddige fanns en fattig änka, och i Göteborgs fattighus en annan. I Göteborg fanns också Carl, kapten och riddare, och Carl Gustaf, löjtnant.
Och så har jag en notering om att det skall stå skrivet om Paulin i ett elva år gammalt nummer av Hallandsfarare, som jag kanske kan få tag på någonstans.
Intressant ändå. Detta är första gången jag följer ett släktnamn. I mitt eget ursprung är gårdsnamn viktigare.
Vänliga hälsningar,
Britt
376
« skrivet: 2005-04-14, 17:41 »
Hej Sven,
jag är i alla fall i gott sällskap när jag inte vet Johan Berndt Paulins ursprung! Känns skönt.
Erik Nikolaus och Anna Lidberg har jag ju också sett som möjliga föräldrar.
En annan tanke är ju att Johan Berndt var född Johansson eller så, och själv antog namnet Paulin - vilket kanske inte var socialt o.k. om han inte var släkt på något sätt, kanske via en Paulinmamma?
När jag kommer fram till något, så hör jag av mig.
Hjärtliga hälsningar,
Britt
377
« skrivet: 2005-04-13, 20:00 »
Jag blev så glad härom dagen. Sven Wallerstedts vänliga svar löste inte bara en gåta, utan visade att mina barn har hallandsrötter även på farssidan. Hallänningar som heter Johan Bernt, det är liksom min mammas gata, tänkte jag.
Nu har jag lärt mig att det är stor skillnad på land och stad, på bönder som bor kvar och på hantverkare som flyttar omkring. Jag hittade Johan Bernt Paulin som lärling hos Tunnbindare Rundevall 1788-91, framåt därifrån gick det lätt, men bakåt går det inte alls. Inte verkar han vara född i Varberg, och inte har han flyttat in. Jag hittar massor av Paulinar men inte kan jag knyta ihop dem med Johan Bernt och hans dotter Johanna Lovisa. Och inte hjälpte Släkt och Hävd.
Och snart är provprenumerationen på Genline som jag fick i födelsedagspresent slut, och det gläder Johanna Lovisas ättlingar i femte och sjätte led.
Så nu lägger jag huvudet på sned och ber - är det någon som har fler uppgifter om Paulin i Varberg?
378
« skrivet: 2005-04-08, 20:12 »
Hjärtligt tack!
Britt
379
« skrivet: 2005-04-07, 18:47 »
Johanna Lovisa Paulin, född omkring 1800, har jag letat länge efter. Kanske någon annan stött på henne? Jag vet inte var hon var född eller vilka hennes föräldrar var.
Hon var gift med snickare Niclas Tidblad f 1799 6/3 och bodde i Göteborg Karl Johan år 1835.
Med tack på förhand,
Britt Börjesson
380
« skrivet: 2005-04-07, 16:43 »
Saturnus 60/61, Hollstens hus, Tredje Roten nr 2, vet någon var det kan ha legat någonstans?
Tack på förhand,
Britt
381
« skrivet: 2005-04-06, 08:54 »
Hej Glenna,
Birth records are pretty alike in all the parishes I have studied. Most of them give two dates; birth and baptism, then title and name of father, then mothers name and sometimes their address. Then comes male sponsors, and female sponsors.
The number of sponsors depends on local and family tradition. In my parishes in northern Halland there are mostly two men and two women, one of each married (not necessarily to each other) and one of each single. The sponsors are mostly chosen among the parents family (siblings, cousins) and friends, sometimes they can give a clue to the parent's social status by the time.
Wedding records vary a lot; I've seen records with only the names and dates of the bride and groom, in some parishes their parents are also listed, in other parishes the note is confirmed by the signature (or mark) of the bride and groom.
Good luck!
Britt
382
« skrivet: 2005-04-05, 17:15 »
Ett S.L till under anteckningar på den där gubben i Landala - och det var inte S.S i alla fall (men tack ändå Eivor för tanken).
Jag blev så nyfiken så jag for till Landsarkivet och kollade längden efter, och där är det tydligt S.L, dels i september 1893, dels 14/11 1894.
Vad i allsin dar kan den förkortningen ha betytt på pastorsexpeditionen i Gustavi på 1890-talet?
Undrar
Britt
383
« skrivet: 2005-04-05, 12:56 »
SS 11/9 93 - vad betyder det?
Finns det någon vänlig själ, som är van att läsa böckerna för Gustavi som kan begripa vad det var jag fann i spalten anteckningar? Eventuellt står det inte SS utan kanske SJ eller rentav SL.
Min första tanke är socknens slut - att gubben har schappat från familjen i Landala, kanske - men var hittar man sådana i myllret av böcker och rotar och knepiga fastighetsbeteckningar?
Det är första gången jag haft ärende in i Göteborgs kyrkoböcker, och jag känner mig lika vilsen och bortkommen i vimlet som jag gjorde som nyinflyttad i staden för tjugo år sedan.
Tack på förhand,
Britt
384
« skrivet: 2005-03-25, 21:45 »
Hej Phyllis,
inte behöver du ursäkta din svenska, den är bättre än min engelska. I Goodhue och Houston fanns flera familjer från Värö redan 1853-54, och det verkar som om många som kom tidigt slog sig ner i närheten, andra som kom senare mellanlandade innan de tog ut jord längre västerut. I Renville county, Palmyra township, fanns ett riktigt mini-Halland.
Glad påsk!
Britt
385
« skrivet: 2005-03-24, 21:21 »
Hej Phyllis,
Addick är ett mycket ovanligt namn, som såvitt jag vet förekom i socknar som Värö, Veddige, Stråvalla och Frillesås. Vet du vart i Minnesota de for? Jag vet att många från de här socknarna for runt 1870 till Houston county och Goodhue county.
Med vänlig hälsning,
Britt Börjesson
386
« skrivet: 2005-03-22, 22:15 »
Ja fel var just vad det blev när jag slant på tangenterna; 16/4 1862 var han född, arma unge.
Och och arma föräldrar och syskon, i England miste de sin lilla ettåriga flicka och blev internerade i tre veckor, innan de kunde fortsätta till New York och stiga i land med bara två barn kvar.
Med vänlig hälsning,
Britt
387
« skrivet: 2005-03-22, 15:19 »
Den 31/3 1869 skrevs Anders Herder Larsson och hans Anna Johanna Andreasdotter ut från Hanhals socken med fyra barn.
Nio dagar senare, i passagerarlistan för Hero till Hull, är det bara tre barn med. En pojke fattas till namnet och en till åldern; femåringen Gottfrid reser över atlanten under sin två år äldre bror Ludvigs namn. Vi vet att det var Gottfrid som kom fram, han levde länge i Minnesota.
Men vart i allsin dar tog Ludvig, född den 16/4 1864 i Fjärås, vägen?
Han blev inte kvar hos släktingar i Hanhals, det är kollat. I mikrofilmen av Hanhals dödbok saknas sidan för april. Jag har sökt i socknar längs vägen till Packhuskajen i Göteborg, men inte lyckats hitta honom. Kanske har jag sökt på fel sätt? Finns det någon som har en id? eller ett uppslag? Kanske rentav tillgång till Hanhals dödbok april 1869 - ifall han ändå dog där?
Hälsningar,
Britt
388
« skrivet: 2005-03-20, 19:31 »
Hej,
my Kajsas Kokbok from 1935 also says that the coffee could be mixed with raw egg white, then poured into cold water, and after boiling it all, you would have a very clear coffee. Nothing said about filtering afterwards.
My theory is that this was never a widely spread habit in Sweden. To use an egg white like this, and throw it away without eating it, is really a waste of God's gifts. In many homes the coffee was not wasted after boiling it either - it was recycled as long as possible, it was rather a matter of getting coffee at all then worrying about the taste and clearity of it. (My great great grandfather even recycled his chewing tobacco; he dried it after use on the stove, and then he smoked it in a pipe).
Well - even if it was not a widely spread habit, it was known, and so was the ideal of clear coffee. And when svenska kvinnor became american women, they could afford to make a little more out of things than they could ever do at home. So they could do egg coffee, and sweet cakes, and put butter on top of wheat bread with cinnamon.
The ideal of clear coffee went to, and preserved by, such exaggerations as the coffee I was served this summer in a church hall in Minnesota. A coffee so clear, that it was just a little whiff of coffee beans from pure water.
But it was given to me with warm heart, and I loved it.
389
« skrivet: 2005-03-13, 16:56 »
Tack! Jag blir alldeles lycklig... Och det kommer Joyce i Minneapolis, sondotter till Frans August också att bli.
Kram
Britt
390
« skrivet: 2005-03-13, 10:38 »
Det finns en Östgötafamilj bland alla nordhallänningar i Svedlanda i Renville County, Minnesota. Där heter de Wulkan i efternamn, men kanske har de tidigare hetat something like Locke. Med tanke på hur andra och tredje generationens svenskar där borta får svårigheter med o och a (Potte blir Patte, gamla blir gomla, Harestorp blir Horastorp; förmodligen hänger det ihop med amerikanskan som skriver God men säger Gad)så kan det i så fall ha varit t ex Lock eller Lack.
Jag söker två bröder
Frank August Wulkan född 1863 (döpt 29 dec), konfirmerad 23/6 1878, emigrerat 1880 till Mankato, MN tillsammans med föräldrarna och
Albert Wulkan, född 1858, snickare före emigrationen.
Föräldrarna skall ha hetat Jakob och Eva.
Det finns i CD-emigranten en J Vulcan, 54 år, som for från Ödeshög till Mankato 1880 16/4. Det skulle kanske kunna vara Jakob. Fem personer till från samma socken for samma dag och med samma destionation - ingen stämmer dock in på bröderna ovan, ingen kvinna som kan vara frun, och ingen Eva från Ödeshög i rätt ålder finns att finna på CD-Emigranten. Det finns också såväl Lack som Lock - men inga som passar in.
Finns det någon snäll Östgötaforskare som har någon id? eller ledtråd så skulle jag bli väldigt tacksam.
Hälsningar,
Britt
391
« skrivet: 2005-03-02, 16:02 »
Hej Donna,
foreign languages is walking on thin ice... I know perfectly well what happened to my Börje, I thought I might perhaps be able to help you find yours, since I have a lot of material about Landa.
Hälsningar,
Britt Börjesson
392
« skrivet: 2005-03-02, 09:33 »
Hej,
do you know anything more about Börje from Bueras? It was a very common name in this area - my family name is a frozen patronymikon from one who lived at a neighbour farm of Burås in Landa.
Hälsningar
Britt Börjesson
393
« skrivet: 2005-02-10, 09:20 »
Hej Anette, enligt vigselregistret för Halland som finns på http://ddss.nu/ så vigdes Gabriel Båll, rotebåtsman, Kälsagård och Anna Andersdotter, Kälsagård den 28/3 1813 i Vallda.
394
« skrivet: 2005-02-05, 21:51 »
I H Arnold Bartons Letters from the promised land finns härliga beskrivningar. Boken finns också på svenska, jag tror den då heter brev från lyckans land. Harpers Magazine vol 42, mars 1871, hade ett stort reportage skrivet av Lois A Bagger. Återpublicerat på internet av Cornell University Library, http://cdl.library.cornell.edu.
395
« skrivet: 2005-01-13, 18:44 »
1871 kom de första nybyggarna till Palmyra Township, Renville County, Minnesota. Andreas Jönsson från Kollen i Landa, hans 6 vuxna barn och några barnbarn. I sällskapet fanns också John B Johnsson, also called Frisken, som strax därefter gifte sig med Malena Andreasdotter. Frisken var född 27 sept 1845. Man tror att han också var hallänning, men det kan vara fel. Smeknamnet låter soldat- eller rotebåtsmansnamn, jag har försökt på de olika Friskman och Friskström och Frisklund som fanns i de socknar för vilka Landsarkivet i Göteborg har mikrofilm, men det är ju bara norra delarna av landskapet. Tänk vad roligt det vore om någon kände igen och kunde ge en ledtråd! Han är den ende av hallänningarna som grundade Svedlanda kyrka som jag inte har koll på.
396
« skrivet: 2004-12-14, 20:10 »
Hej,
jag sökte på Vendelsön och hamnade i den här fyra år gamla diskussionen. Anledningen till att jag sökte var att jag kommer att få besök av släktingar i USA i sommar, som härstammar från Åsberg på Vendelsön, vad jag kan se just de emigranter som saknas ovan.
De kom till Houston och Spring Garden, Minnesota på 1860-talet, och for sedan vidare till obrukat land längre västerut, i Hector, MN.
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy