ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Urban Lindqvist

Sidor: [1]
1
Laurin / SV: Laurin
« skrivet: 2023-12-24, 19:03 »
Niclas Rosenbalck har vid två tillfällen hävdat att Johan Henriksson Laurin som var gift med Ulrika Mårtensdotter Björkegren skulle ha varit son till Henrik Johansson Reiner och Lucia Staffansdotter (https://forum.rotter.se/index.php?topic=129064.0#msg1311328 och https://forum.rotter.se/index.php?topic=129041.0#msg1310854). Finns det några belägg för det?

Den enda uttalade koppling mellan Johan Henriksson Laurin och Henrik Johansson Reiners familj jag stött på är att Johan i en källa från 1746 sägs vara systerbarn till Henriks syster Florentina Johansdotter Reiner. Det kan förstås vara fel, men i brist på andra källor verkar det rimligare att leta efter en Henrik som fick barn med någon av systrarna Johansdotter Reiner. Är det någon som stött på någon sådan?

(Systerbarn kunde vid den här tiden även betyda ’kusin på mödernet’, men den möjligheten har jag valt att bortse från tills vidare.)

2
Rolin / SV: Rolin
« skrivet: 2023-10-11, 13:52 »
Tack själv, också för länk. Där ser man. Men det finns en hel del andra tveksamheter i det släktträdet som tyder på att innehavaren pusslat ganska fritt utan att kontrollera uppgifterna mot originalkällorna, så man kan nog tryggt utgå från att inte heller uppgiften om att Per skulle vara Abrahams svärfar är särskilt väl underbyggd, inte minst med tanke på att Anna Margareta uppges vara född i Karlskrona amiralitetsförsamling den 20 december 1719 (det föddes visserligen en Anna Margreta där då, men fadern var en kofferdibåtsman vid namn Bångh) och flera av Hellboms faktiskt belagda barn saknas i trädet.

3
Rolin / SV: Rolin
« skrivet: 2023-10-10, 10:17 »
2. Varifrån kommer uppgiften att hon skulle vara född ca 1748? Anders Holmström och Annika Persdotter fick 1742 en dotter vid namn Anna Maria. Det bör kunna vara Alexander Salins mor.

3. Att Per skulle vara svärfar till Abraham låter underligt i mina öron. Vem tror det? Däremot var han troligen svärfar till Anders Holmström (som troligen var Abraham Rolins brorson).

En annan möjlig koppling mellan dem är att Abrahams hustru skulle kunna vara identisk med den Anna Greta Persdotter som var med vid rannsakningen vid Gudhems häradsrätt 1741. Det är hon som döljer sig bakom den här formuleringen i min bok: "Under vägen träffade de i början av augusti på ett kusinbarn till Per som gick omkring och sålde strumpeband, nålar och kryddor."

Formuleringen är något missvisande och i den reviderade versionen (som förhoppningsvis kommer ut i någon form så småningom) står det: "Under vägen träffade de i början av augusti på en tremänning till Pers barn, Anna Greta Persdotter, som gick omkring och sålde strumpeband, nålar och kryddor." Till det finns också denna not: "Det är svårt att veta om det bakom Pers formulering att Anna Greta var tremänning med hans barn, snarare än barn till hans kusin, döljer sig en indikation om att släktskapet fanns på barnens mors sida. Det är också oklart om denna Anna Greta Persdotter är identisk med Abraham Rolins blivande hustru Anna Margareta Petersdotter. Det passar i alla fall bra i tiden att Per slog följe med Anna Greta under sensommaren 1741 med tanke på att Per och Abraham en kort tid därefter kom att bli värvade till samma kompani."

4
Garnisonsregementet i Malmö / SV: Arkivhandlingar
« skrivet: 2023-09-29, 08:45 »
Tack, men även de särskilda arkiven med utbrutna rullor är jag redan bekant med, som jag trodde att jag nämnde i mitt första inlägg, men man är sällan så tydlig som man tror. :)

5
Garnisonsregementet i Malmö / SV: Arkivhandlingar
« skrivet: 2023-09-29, 06:50 »
Tack, kyrkoarkivet kände jag till. Det jag är ute efter är var de eventuella bevarade militära handlingarna finns. Jämför Garnisonsregementet i Göteborg:

Garnisonsförsamlingens kyrkoarkiv: https://sok.riksarkivet.se/arkiv/8DGw3gHtrH6cyG018W43t3
Regementets militära arkiv: https://sok.riksarkivet.se/arkiv/vJZqB6PLAqEqjZkrikNN40

Jag är även bekant med Malmö fästnings eget arkiv.

6
Garnisonsregementet i Malmö / Arkivhandlingar
« skrivet: 2023-09-27, 19:29 »
Råkar någon veta ifall Malmö garnisonsregemente är en egen arkivbildare och i så fall under vilket namn? Jag hittar inget i NAD på något av de namn jag känner till på regementet eller dess chefer och det verkar inte ha följt med någon nämnvärd mängd äldre handlingar till Jägerhornska regementets arkiv i Finland. Kan det vara så att det inte finns mer bevarat än de rullor och andra strödda handlingar som finns inom andra arkiv?

7
Tack för svar. Jag har också förgäves försökt belägga det. Då fortsätter jag tills vidare att betrakta Kasper Lövertsson Klarin som det äldsta belägget för namnet Klarin och Per Jönssons Hellboms son Johan Klarin som det näst äldsta.

8
Borgaren i Falkenberg och Vimmerby Christoffer Jacobsson Klarin ska vara son till Jacob Franswegen. Jag har en fundering.
Borgaren i Vimmerby Kasper Lövertsson Klarin född cirka 1690, antas vara son till häktmakaren och borgaren i Hjo och Linköping Lövert Johansson. Finns det något släktskap mellan Kasper Klarin och Christoffer Jacobsson Klarin?

Finns det någon källa där Kristoffer Jakobsson kallas Klarin? Och var finns namnkombinationen Jakob Franswegen belagd?

9
Resandesläktnamn A-Ö / SV: Peter Lorentssons släktkrets
« skrivet: 2023-08-09, 20:47 »
Jag försöker sammanfatta för mig själv vad jag känner till om Peter Lorentsson och hans krets och noterar en del luckor som jag hoppas att någon vill hjälpa till att fylla. Kanske finns några svar redan publicerade här i forumet eller någon annanstans, men jag har inte lyckats hitta dem.

En sådan lucka är att jag har andrahandsinformation om att Peter ska ha använt sig av namnet Lind. Vet någon var det finns belagt?

Jag har också hört sägas att Anders Ditzer/Lind som levde med Juliana Persdotter/Ditzer/Litzer/Lindgren skulle vara en son till Peter Lorentsson. Jag vet att Peter fick sonen Andreas/Anders 1738 i Kisko och att Anders Linds fadersnamn var Pettersson, men det räcker ju inte så långt. Vilka ytterligare indicier eller bevis finns det för denna far-son-relation?

Därmed kommer jag in på en annan koppling. Anders Linds och Julianas son Faltin kallade sig Molin. (Dessutom hette både Faltins och brodern Peters hustrur Lind i efternamn.) Vet någon hur denna Lind/Molin-koppling förhåller sig till den i Vimmerby, d.v.s. att Mårten Henriksson Swarzkauf Linds brorson, Johan Henriksson Swarzkaufs son Isak, och dennes barn använde namnet Molin?

Och var i detta – om någonstans – hör den välkände Kristian Lind hemma (alltså han som bland annat figurerar i mordbrandsrättegången vid Rönnebergs häradsrätt 1764). Det finns ju en soldat som kallade sig både Kristian Lind och Kristian Ludvig Molin 1734, om det nu är samma person.

Det enda jag vet om 1764-KL:s bakgrund är att han uppgett att fadern var trumslagare och hette Lorents Lind och att han själv ska ha fötts i Stockholm ca 1699 samt att han uppträdde med fadersnamnet Pettersson.

Detta kan jämföras med att Peter Lorentssons far ska ha hetat Kristian Lorentz och att Peter kunde visa upp ett avskedspass från 1701 från sin tjänst som trumslagare när han blev borgare i Alingsås. En andrahandsuppgift jag har är att Peter var trumslagare vid Svea livgarde. Har någon hittat honom i rullan där? Och kan Kristian Lind vara hans son? Finns det några tydliga indicier som talar för eller emot?

10
Allmänna språkfrågor / SV: Förkortningstecken
« skrivet: 2023-07-08, 20:14 »
Ifall någon är intresserad har jag nu stött på en osedvanligt tydlig illustration av såväl skillnaden mellan förkortningstecken som likheten mellan detta och ett l på en och samma gång. (Att det lilla avslutande l:et är understruket och upphöjt är fullt normalt; det är det vanliga sättet att indikera sammandragningar vid den här tiden, t.ex. Majt = Maj:t = Majestät, bco = b:co = banco.)

11
Rolin / SV: Rolin
« skrivet: 2023-06-18, 19:51 »
Den 4:e söndagen efter påsk (= 5/5) 1765 begravdes "Afskedade Corporalen Abram Rulin" i Kläckeberga socken, 63 år gammal, död av hetsig feber.

Kläckeberga (H) C:2 (1754-1820) Bild 147 / sid 281 (AID: v39741.b147.s281, NAD: SE/VALA/00185)

12
Söderman / SV: Söderman
« skrivet: 2023-02-08, 12:58 »
Min bedömning är att Carl Fredrik och Carl Gustav mycket väl kan vara samma person, även om det bygger på en ganska bräcklig indiciekedja. Här är några av länkarna.

Maja Lisa [!] Skarman uppger sig vid ett förhör i Linköping 1834 vara änka efter Carl Gustav Söderman. Med sig har hon en av deras två döttrar, Helena Kristina Söderman (den andra uppges vara gift med Peter Hultqvist och är alltså Maria Katarina Söderman).

Vid det ovannämnda tillfället har Helena Kristina med sig två flickebarn och hon sägs vara änka efter C. Rolin.

1829 blev Carl Gustav Rolin, hans hustru Helena Söderman och dottern Sofia gripna i Kalmar län.

Carl Fredrik Södermans dotter, Helena Ingelöv Söderman, hade 1823 dottern Anna Sofia, 1 ½ år gammal.

Carl Gustav Rolin och Helena Söderman/Skarman fick 1829 dottern Josefina Vilhelmina.

1837 blev änkan Helena Skarman, hennes dotter Helena Söderman samt den senares tre barn Anna Sofia, Josefina Vilhelmina och gossen Carl Peter Valentin gripna i Eksjö.

De slutsatser jag drar av detta är att
1) Maja Lisa Skarman och Carl Gustav Södermans hustru Helena Skarman verkar vara samma person;
2) Helena Ingelöv och Helena Kristina tycks vara samma person;
3) Carl Fredrik och Carl Gustav bör – om slutsats 2 stämmer – vara samma person.

13
Hultqvist / SV: Hultqvist
« skrivet: 2022-07-27, 20:21 »
Nu har jag även läst protokollen. Mycket intressant, tack för att du delade med dig.

[...] Det framgår också att Hultquists regemente nu är i Finland, men då hans kapten tillfälligtvis varit i Norrköping några år tidigare, så hade han fått beviljat en längre tids permission. [...]

Det var inte Hultqvists regemente/kapten som var i Finland/Norrköping utan Sven Lindahls.

14
Hultqvist / SV: Hultqvist
« skrivet: 2022-07-27, 19:29 »
[...] Det nämns också att rustmästare Hultquist har en son, permitterade artilleristen i Malmö, sm tyvärr ej nämns vid namn. [...]

Sonen Peter kallas artillerihantlangare i ett pass utfärdat i Malmö i juli 1772, så det verkar troligt att det är han. Ifall man tycker att det behövs kan man rentav betrakta protokollet från domkapitlet som ytterligare ett indicium på att den Peter Hultqvist som levde med Sofia Albertina Sandberg (som också nämns i passet) var son till P.H. d.ä. (Att han bevisligen hade en son som hette Peter bidrar något till att tona ner karaktären av cirkelbevis.)

15
Rolin / SV: Rolin
« skrivet: 2022-07-16, 16:15 »
I min bok om resandeliv under 1700-talet har jag skrivit att Abraham Rolin och Peter Kristoffersson Franswegen sannolikt var bröder (s. 124-125, 187), närmare bestämt halvbröder. Eftersom jag nu fått ett par frågor om vad det antagandet bygger på kan jag lika gärna lägga ut det här också.

Det är sedan tidigare allmänt känt att Hans Reiner Laurin var son till Barbara Kristoffersdotter, likaså att Barbara Kristoffersdotters far Kristoffer Jakobsson med stor sannolikhet även var far till Peter Kristoffersson Franswegen. Men eftersom det senare såvitt jag vet inte är helt bevisat har jag valt att inte framställa relationen som helt säker i boken.

Övriga delar i pusslet är:

Abraham Rolins far hette Kristoffer Jakobsson, vilket framkommer vid rannsakningen vid Örebro kämnärsrätt den 24 januari 1747.¹
Hans Laurin var halvsysterson till Abraham Rolin. Det framkommer vid rannsakningen i Jönköping den 2 oktober 1761.²

¹ Svea hovrätt, Advokatfiskalens arkiv, EXId:1163 (1745-1747).
² Jönköpings rådhusrätt och magistrat, AIIa:118 (1761).

16
Resandesläktnamn A-Ö / SV: Anna Maria Lorentsdotter
« skrivet: 2022-07-09, 01:30 »
Utan att spinna iväg alltför långt från forumets genealogiska fokus vill jag bara kortfattat säga att jag håller med: Det är med gemensamma krafter man för forskningen framåt, oavsett om det sker genom att man diskuterar direkt med varandra eller på det lite trögare viset att man kommenterar varandras publikationer. :)

17
Resandesläktnamn A-Ö / SV: Anna Maria Lorentsdotter
« skrivet: 2022-07-08, 04:04 »
Din tolkning av förhöret är en möjlighet, men det kan också vara så att Henrik P. Holms mor levde med en annan man 1734. Av sammanhanget att döma ser jag inga problem med den tolkningen. Han svarar ju på frågan "hwarest thess fader är?" när han säger: "thet wet han intet, thes moder lefwer ock, benembd Maria och är hoos thes mann". Ytterligare en möjlighet, kanske mindre trolig men inte omöjlig, är att Franswegen levde med Anna Maria Lorentsdotter (med tilltalsnamnet Maria) 1734 och Henrik kallade sin styvmor för mor.

När det gäller Anna Kristiansdotter känner jag inte till något belägg för namnkombinationen Anna Maria Kristiansdotter (gör du?). Även i förhören från Trondheim och Melhus kallas hon bara Anna i förnamn. Det senaste entydiga spåret jag har av henne i livet är när familjen 1733 blev deporterad till Pommern för andra gången.

PS. Vad gäller ursprunget till uppgifterna är det alltid originalkällorna, också i de fall du möjligen hittat dem före mig och jag teoretiskt skulle ha kunnat få dem från dig (men också kan ha hittat dem själv vid en senare tidpunkt med tanke på att jag gått igenom åtskilligt källmaterial men fortfarande inte läst allt som skrivits här på forumet). Eftersom boken inte har genealogiskt huvudfokus har jag ofta valt att inte referera till relevanta källor i detalj i de frågorna. Jag har dock uttryckt ett allmänt erkännande och nämnt att jag dragit nytta av en del information här på forumet och räknat upp de skribenter som jag haft nytta av, däribland dig (not 35), på samma sätt som jag ibland också hänvisat till viss litteratur utan att närmare precisera exakt vad i den jag använt, till exempel din artikel i Drabbrikan (not 403). Någon gång när jag uppenbart använt specifika uppgifter från Anbytarforum har jag också nämnt upphovspersonen (t.ex. Niclas Rosenbalck i not 255). Men skulle det likväl vara så att du känner dig plagierad och en gratiskopia av boken skulle erbjuda viss lindring, så visst kan jag skicka den till dig.

18
Resandesläktnamn A-Ö / SV: Anna Maria Lorentsdotter
« skrivet: 2022-07-07, 15:10 »
Jag håller med om att det är krångligare att anta att Lorentsdotter och Zakrisdotter skulle vara samma person än att Franswegen hade barn med två olika kvinnor.

Men jag tycker också att det låter som ett onödigt krångligt antagande att anta att Holmström var svärson till Lorentsdotter bara för att försvara idén att Anna Maria Lorentsdotter och Anna Kristiansdotter skulle vara samma person med tanke på att det finns en del andra problem med det. För diskussionens skull, när det nu blivit en sådan, lägger jag in det jag skriver i boken i samband med rannsakningen vid Gudhems häradsrätt:

Citera
Fadern gick numera under namnet Per Lindgren och hustrun kallade sig Anna Maria Lorentsdotter. Hon uppgav att de varit gifta i nästan 40 år och att hon var mor till hans barn. Därmed är det lätt att tro att det var den tidigare hustrun Anna Kristiansdotter som nu uppträdde under ett nytt namn. Det är också en uppfattning som florerar i olika släktforskarsammanhang på internet, men det finns några problem med det antagandet och jag föredrar därför att lämna frågan öppen tills vidare.

Ett av de mindre problemen är hennes förnamn. Det vanligaste när resande uppträder under nya namn i myndighetskällor vid den här tiden är att de behåller sina förnamn. Kristiansdotter kallas i alla källor jag sett enbart Anna men Per kallar Lorentsdotter för Maria under förhöret 1741, där hon själv uppger sig heta Anna Maria. Det verkar dock uppenbart att Maria varit tilltalsnamnet, vilket också framgår av ett annat domboksprotokoll där hon genomgående kallas Maria Lorentsdotter.  Däremot är det fullt logiskt att Anna Kristiansdotter skulle kunna välja att kalla sig Lorentsdotter eftersom hennes far hette Kristian Larsson och Lars och Lorents är varianter av samma namn.

Ett annat problem är att Maria Lorentsdotter hade en tydlig norsk brytning 1741. Vid förhöret i Stockholm 1728 uppgavs alla tala ren svenska förutom Johan Hellboms hustru Annika Henriksdotter som bröt ”av tyskan på norska”.

Är man ovillig att acceptera möjligheten att Maria Lorentsdotter ljög om att hon var mor till barnen och att de varit gifta i 40 år måste man likväl gå med att hon ljög på andra punkter ifall hon var samma person som Anna Kristiansdotter, nämligen att de skulle ha gift sig i Göteborg och att hennes far skulle ha varit soldat och blivit tillfångatagen vid belägringen av Tönnings fästning i början av 1713, då det är troligt att Anna Kristiansdotters far fortfarande var häktmakare i Södertälje.

Vidare tycks det vara så att Per och Maria gifte sig 1746, vilket vore underligt om hon var samma person som han gifte sig med 1712. Den son som tog hand om Maria Lorentsdotters ägodelar efter hennes död var dessutom inte någon av Per Lindgrens söner.

Och ja, jag har sett artikeln i Drabbrikan.

19
Resandesläktnamn A-Ö / SV: Anna Maria Lorentsdotter
« skrivet: 2022-07-07, 14:03 »
Hej!

Nej, det är Anna Maria Lorentsdotter som avlidit. Det finns dock inget som säger att hennes son Anders Holmström skulle vara Per Lindgrens son. Jag tror snarare att hon inte är identisk med Per Lindgrens första hustru Anna Kristiansdotter. Men för sammanhanget får jag nog hänvisa till boken som kanske går att hitta på ett bibliotek nära dig. Det är i så fall s. 111-112 och 166 ff som handlar om detta.

En fråga jag inte uttryckligen tar ställning till i boken är om denne Anders Holmström är identisk med den tidigare kände AH, vilket jag dock inte utesluter att han är. Hur vet du säkert att han inte är det? Utifrån det jag känner till är det i alla fall inte omöjligt att Peter Franswegen hade barn med flera kvinnor eller att Anna Maria Lorentsdotter rentav är samma person som modern till hans andra barn, Anna Maria Zakrisdotter.

20
Resandesläktnamn A-Ö / Anna Maria Lorentsdotter
« skrivet: 2022-07-07, 13:10 »
Jag har fått ett par frågor via mejl om det domboksprotokoll som jag hänvisar till i min bok om resandeliv på 1700-talet (not 375) där Anders Holmström uppges vara son till Anna Maria Lorentsdotter och hon uppges ha gift sig med Per Lindgren i Landskrona 1746. Ifall det är fler intresserade tänkte jag att jag lika gärna kan lägga upp den aktuella passagen här. Källan är Göta hovrätt, Advokatfiskalens arkiv, EVIIAABB:563 (1763), Medelstads häradsrätt.

21
Signalement har nog inte nämnts här tidigare men jag nämnde rannsakningen i fråga i förbifarten för ett par år sedan. Jag diskuterar också händelsen i min nyutkomna bok som jag antar att jag inte får göra reklam för här.

22
Skarman / Scharman / SV: Skarman / Scharman
« skrivet: 2022-01-07, 18:32 »
Nu minns jag inte vad som skrivits här på forumet tidigare om Kristoffer och bemödar mig inte om att läsa om allt, men lustigt nog har jag precis skrivit en bok som snart kommer ut där han figurerar lite i utkanten, så här kommer en sammanfattning av det.

Min bild är också att det är samme Kristoffer Skarman som kan följas genom rullorna för Konungens eget värvade regemente från 1754 till 1773. Han skrevs in i rullan vid 18 års ålder, men ser man till hans uppgivna tjänsteår och ålder i de följande rullorna tycks han ha hållit till vid regementet sedan 12-årsåldern (då han förmodligen blivit lärgosse inom trumslageriet).¹ 1770 hade han 23 tjänsteår bakom sig och var 34 år gammal, vilket stämmer hyfsat bra med att han föddes 1734.² När han fick avsked 1773 hade han alltså varit 26 år vid regementet. Med några års avrundning stämmer det också med att han i sitt avskedspass sägs ha tjänat vid regementet i 30 år. Det finns en kopia av det bland utslagshandlingarna då han ansökte om nåd för sin son Alexander 1777.³

Efter att han med föräldrarna deporterats till Pommern 1735⁴ och sedermera återkommit tog fadern Johan Skarman värvning vid Zanders regemente i Göteborg där han dog 1739.⁵ Modern, Anna Katarina Kristoffersdotter, hamnade senare i Söderköping. Där plockade hennes bror Abraham Rolin upp den 11-12-årige systersonen i mitten av 1740-talet när han gick omkring och tiggde.⁶ Kort därefter bör han alltså ha inlett sin bana som trumslagare, vilket han möjligen inspirerats till av morbrodern som ju också var trumslagare under många år.

¹ Generalmönsterrullor, nr 1309 (1753-1754), 1312 (1763), 1313 (1767-1770), 1314 (1773), Konungens eget värvade regemente, Krassovs/von Stiernemans kompani, trumslagare/nr 96.
² Härslöv, CI:1 (1721-1765), 2/6 1734.
³ Nedre justitierevisionen, Utslagshandlingar, 28/11 1777, nr 85.
⁴ Malmöhus läns landskansli, AIa:12 (1735), 18/12.
⁵ Generalmönsterrullor, nr 1799 (1737)-1800 (1739), Göteborgs garnisonsregemente, von Köhlers kompani, nr 21, Johannes Axelsson Skarman.
⁶ Örebro kämnärsrätt, AI:12 (1746-1749), 13/2 och 17/2.

23
Hellbom / SV: Hellbom
« skrivet: 2020-09-10, 07:32 »
Tack, då börjar jag kolla där.

24
Hellbom / SV: Hellbom
« skrivet: 2020-09-08, 15:46 »
Är det någon här som råkar känna till var man hittar de dokument Casinge skriver om i Drabbrikan, 2020:16, s. 21 ff. (https://4ef43296-3b6e-4394-8c78-345727fa5676.filesusr.com/ugd/994e00_ae8844b9ab7c4bc59629cadd7c4efdba.pdf eller https://www.frantzwagner.org/publikationer om man inte vill klicka på skumma länkar)?

Vet någon också vilka datum Per Jönsson Hellbom befann sig i Uppsala respektive Falun vid tillfället vore jag tacksam för information även om det.

(De källhänvisningar som anges i artikeln – "Uppsala landskansli, DIVe:10. Skytts häradsrätt, AIa:23" – tycks inte stämma.)

25
Ahlqvist / SV: Ahlqvist
« skrivet: 2020-08-04, 11:20 »
Vad gäller även Josefina Wilhelmina Ahlqvist, som är min anmoder, så söker jag fortfarande efter korrekta källor på hennes födsel.
[...]

För formens skull kan jag lägga till protokollet att jag fortfarande tror att hon är den Susanna Vilhelmina som föddes i Gärdserum den 2 juni 1839, som jag nämnde när vi diskuterade frågan på Facebook för ett par år sedan. Det är inte helt ovanligt att resandepersoner uppträder under andra namn än de som står i födelse- och dopböckerna. Ett närliggande exempel är hennes mor.

26
Hjo / Per Jönsson Hellboms halvbröder
« skrivet: 2020-04-13, 15:16 »
Den 13 april 2004 nämnde Niclas Rosenbalck ett mål vid Hjo rådhusrätt 1698 där det bland annat ska stå om "Enckan hustru Margreta i Söregården medh begge sine söner Jacob och Oluf". Har du möjligen ett datum för det målet?

Såvitt jag förstår är detta det enda kända stället där det uttryckligen står att det är hennes söner. Ska man tolka det bokstavligt bör man, med tanke på Olofs ålder när han dog 1720 (och Per Jönsson Hellboms uppgift om sina halvbröder), anta att hon antingen fick Olof och Jakob med en annan Jöns innan hon gav sig i lag med Jöns Jönsson eller att sönerna kallade sig Jönsson efter den senare styvfadern. Båda alternativen är tämligen oproblematiska. Den 26 februari 2003 noterade Anders Berg att hon knappast kan vara mor till Olof eftersom hon enligt åldersuppgifterna vid deras respektive dödstillfällen skulle ha varit ca 15 år när han föddes, men med tanke på hur vanligt det är med felaktiga åldersuppgifter och hur liten justering som behövs för att hon ska komma upp i en rimligare ålder är knappast heller det något problem.

Alternativt är Olof och Jakob Jöns Jönssons söner från en tidigare relation och Margretas styvsöner, även om de kallas söner i rannsakningsprotokollet 1698. Inget större problem där heller. Men finns det några ytterligare indicier som pekar åt endera hållet?

Att Per Jönsson långt efter Olofs död sade att han fortfarande hade halvbröder i Hjo skulle kunna vara ett problem, men om det stämmer att han inte varit i Hjo sedan han var liten (vilket han hävdade vid Gudhems häradsrätt) kan han förstås helt enkelt ha varit okunnig om i vilken mån bröderna levde.

I diskussionen här har det tidigare föreslagits att Andor Jönsson skulle vara Jöns Jönssons bror, men Per Jönssons tredje halvbror har såvitt jag kunnat se inte nämnts. Under rannsakningen i samband med den andra deportationen till Pommern nämnde han att han hade tre halvbröder i Hjo vid namn Ola, Jakob och Anders. Att identifiera Ola med Olof kräver ingen större djärvhet och det är nästan lika frestande att identifiera Anders med Andor.

Andor/Anders Jönsson förekommer i mantalslängderna (med varierande förnamn) åtminstone från och med mitten på 1650-talet och därmed krävs orimligt kraftiga åldersjusteringar för att han ska kunna anses vara son till Margreta Jakobsdotter. Så möjligen skulle detta kunna vara ett indicium på att åtminstone han är Jöns Jönsons son (de andra två kan förstås fortfarande vara halvbröder till Per på mödernet), i alla fall om man accepterar den här identifieringen. Känner någon till någon bättre Anderskandidat till posten som Pers halvbror?

Av Niclas domboksutdrag ovan framgår att borgmästare Mauritzson köpte gården av Sparre 1679 och en kort tid efteråt sålde den vidare till Jöns Jönsson. Familjen har dock bott där tidigare än så. Det äldsta belägg jag hittat är mtl 1665 där Andor i Sörgården står upptagen. Jöns i Sörgården hittar jag första gången 1675, då han sägs vara skriven på samma gård som "Ingemar i Sörgården", för att året därpå själv stå som hushållare. Men det finns också en Jöns Jönsson med hustrun Kerstin Larsdotter i början av 1660-talet (utan explicit koppling till Sörgården). Någon som har någon ytterligare information om dem?

Synpunkter, tankar och vidare kompletteringar mottages tacksamt.

Till slut en lite allmännare fråga, som dock skulle kunna inkludera Hjo rådhusrätt: Finns det några här som aktivt sysslar med resandesläkterna kring Hellbom och som är intresserade av att gå ihop och beställa fotografering av domböcker via ArkivDigital? Det blir ju lite kostsamt i längden annars om man ska bekosta allt själv. I så fall kanske det finns någon lämplig plats här på forumet där man kan samla önskemål? Det kan förslagsvis en moderator uttala sig om.

27
Resandesläktnamn A-Ö / SV: Peter Lorentssons släktkrets
« skrivet: 2020-04-06, 18:32 »
Tack! 1710 stämmer också bättre med Kristian Larssons vistelse i Södertälje. :)

28
Resandesläktnamn A-Ö / SV: Peter Lorentssons släktkrets
« skrivet: 2020-04-06, 13:36 »
Elin, har du möjligen ett datum också?

29
Allmänna språkfrågor / SV: Förkortningstecken
« skrivet: 2020-03-10, 20:50 »
Om "L-teorin" definieras som
1) inga skrivare har ett förkortningstecken med hög l-liknande stapel
eller som
2) alla höga l-liknande staplar i en förkortningskontext innehåller ett l
så motsägs den förvisso av pigan i Norum. Men uppenbarligen är det inte så enkelt.

Hos vissa skrivare kan man hitta tydliga skillnader mellan l + förkortningstecken och bara förkortningstecken. Se exempel 1 nedan ("uppläst och erkänt" är en vanlig fras efter vittnesmål i domböcker).

I andra fall är det betydligt svårare att hitta någon väsentlig skillnad mellan de två fallen, som i exempel 2-3 från samma bok och till synes samma hand. Där vi har förkortningarna g. = gången; Lärl. = Lärling; Absol. = Absolution. Det vore närmast absurt att hävda att lärling och absolution är förkortade lär. och abso.

Att l + förkortningstecken inte behöver innehålla lika höga staplar som andra l visas av exempel 4. Det går möjligen med viss möda att hävda att klockan förkortas k., men knappast att sluteliga förkortas slute.

Ett till exempel där vi också har ordet gammal är exempel 5 med tre bilder av samma hand. Den rimligaste tolkningen av de två första förkortningarna är sidstl. och förl. Men står det g. eller gl. i den tredje bilden?

Håkan Skogsjö föreslog i början av diskussionen att man skulle konsultera manualer för dåtida skrivare för att avgöra frågan. Finns det några sådana tillgängliga?

Ett annat alternativ är att jämföra med tryckta texter från 1700-talet. Där kan vi tydligt se t.ex. att det tidigare diskuterade kong(l)., med eller utan kolon, alltid skrivs kongl., vilket borde säga en del. Samma sak gäller andra vanliga förkortningar som neml., sistl. och lofl., vilka aldrig skrivs nem., lof. eller sist., vilket de borde ha gjort om den handskrivna motsvarigheten varit ett rent förkortningstecken utan inbyggt l.

I tryckta texter ser vi också att sammandragningar av typen n:o, H:r, 2:ne, S:mt, Maj:t, d:r skrivs med kolon. I handskrift motsvaras det vanligen av att det som står till höger om kolonet skrivs med mindre, upphöjda och understrukna tecken, alltså att Maj:t motsvaras av Majt. I enlighet med det skulle man kunna hävda att om gammal förkortades som g:l borde det i handskriven text ha skrivits gl., men det gör det ju inte och därmed skulle saken kunna vara klar.

För att slutligen bekräfta det borde man i tryckt text kunna hitta fall där gammal förkortas g. När jag bläddrade genom lite efterlysningar noterade jag framför allt att gammal så gott som alltid skrivs ut i åldersbestämningar. Jag hittade bara ett fall där det förkortades, nämligen exempel 6, Länskungörelser, Malmöhus län I (M) 1765-1798 (1765-1798) Bild 180 (AID: v884446.b180). Finns det någon anledning att anta att dessa länskungörelser är omtryckta senare?

30
Ahlqvist / Ahlqvist
« skrivet: 2020-02-29, 16:46 »
Lena, har du identifierat din Anna Lovisa? Med tanke på dina många ahlqvistska dna-träffar, av vilka jag tycks vara en, undrar jag om det inte handlar om Didriks brorsdotter, Andreas Ahlqvists och Magdalena Nilsdotters dotter Anna Lovisa. De sista spåren jag har av henne är från första halvan av 1842 då hon uppges vara 11 år gammal:

Fångvårdsanstalten i Jönköping (F) DIIIca:19 (1841) Bild 1790 / sid 133a (AID: v618472.b1790.s133a, NAD: SE/VALA/01868)
Kriminalvårdsanstalten i Växjö (G) DIIIa:6 (1841-1844) Bild 790 (AID: v293455.b790, NAD: SE/VALA/01875)

31
Ahlqvist / SV: Ahlqvist
« skrivet: 2019-10-21, 20:34 »
Det verkar fortfarande vara en hel del felaktiga uppgifter om resande som cirkulerar oemotsagda på nätet, men kanske beror det helt enkelt på att intresset för resandegenealogi inte är så stort längre? Ett exempel som dock kanske kan vara intressant för vissa som googlar in sig här är att Didrik Ahlqvist inte var far till Anna Lovisa Hultqvists yngste son, Johan August (f. 1842). Didrik dog nämligen den 11/2 1839 efter ett svårt knivhugg i magen. (Se Hanekinds häradsrätt, AIa:49, 4/3 1839 och ytterligare några rannsakningstillfällen då Anna Lovisas bror, Didrik Hultqvist, stod inför rätta.)

32
Wigart / Wigardt / SV: Wigart / Wigardt
« skrivet: 2018-09-15, 10:26 »
Tack, Stefan!

(Det är inte riktigt samma text där, så gissningsvis har passet uppvisats på fler ställen, men det viktiga var att belägga passets existens och datum och personer.)

33
Wigart / Wigardt / SV: Wigart / Wigardt
« skrivet: 2018-09-14, 19:34 »
Kanske är detta delforum stendött, men jag prövar i alla fall. Det flyger omkring en massa uppgifter här och där, men dessvärre saknas i många fall källhänvisningar, så jag undrar om någon vet vilka källor följande uppgifter kommer från respektive bygger på:

"Hittade detta i en passjournal daterad 2 januari 1828: f.d. torparen Erland Erlandsson i Grundsunda ärnar för att bliwa antager till lumpsamlare vid Hargs bruk i Nyköpingslän, jemte hustru Sophia Cajsa Lind, styfdottern Sara Lisa [Vigart] 30 år, styfsonen Christofer 22 år och egne sonen Wilhelm 5 år gammal" (Gunnila Ö, https://forum.genealogi.se/index.php?topic=128932.0).

"Senare var [Karl Magnus Erlandsson] gift med en Sara Elisabeth Wigardt, född ca 1803, och han var död före 1848 när hon som änka flyttade från Råneå till hästhandlaren Vidrik Albrektsson i Sigtuna." (Bo Lindwall, Släktforskarnas årsbok 2003, sid. 76).

34
Okänd socken i Småland / SV: Hörja gård
« skrivet: 2018-08-01, 16:51 »
Jag såg nu att det fanns ett Hörda även i Ormesberga där det också fanns en Jon Månsson. Det gav dock ingen mer info, så jag får nog börja i andra änden och försöka hitta rannsakningen i stället.

35
Okänd socken i Småland / SV: Hörja gård
« skrivet: 2018-08-01, 16:32 »
Tack för förslag. Jag hittar dessvärre ingen passande Jon Månsson där, men det är å andra sidan lite osäkert var den bakre tidsgränsen för första husförhörslängden går där. (Jag ser heller ingen uppenbar kandidat i mantalslängden.)

36
Okänd socken i Småland / Hörja gård
« skrivet: 2018-08-01, 13:08 »
Vet någon i vilken socken i Kronobergs län det fanns en Hörja gård år 1763?

Se bifogad bild (Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:41 (1763), Fånglista, Blekinge län, februari 1763, Bild 2580 (AID: v567641.b2580))

37
Under andra halvan av 1700-talet fanns det i Brunnsta en Kajsa Lisa Persdotter som under 70-90-talen fick några barn med Anders Nilsson från Valstaängen. Såvitt jag har kunnat se var hennes mor Katarina Jonsdotter (ca 1716-1788) och far Per Olovsson (1728-1760), men det verkar som om prästen där var ovanligt benägen att skriva fel. Exempelvis tror jag att Caisa Lisa Olofdot. under 1763 i Nyköpings Sankt Nicolai AIb:2 (1751-1763) Bild 36 / sid 59 ska vara Persdotter och att hon vid födseln av misstag kallas Anna Lisa, nr 1 i Nyköpings Sankt Nicolai CI:4 (1757-1814) Bild 6 / sid 1.

Finns det någon här som känner till något som motsäger detta, t.ex. att Anna Lisa Persdotter dyker upp senare eller att det finns en alternativ födelsenotis för Kajsa Lisa etc.? Eller kanske något som ytterligare bekräftar mina misstankar?

38
Rimligen är det antingen den som föds i Susenborg 1700 eller Jon Håkanssons Isak från Missunna, född 1693, även om det förstås inte är uteslutet att det finns tre Isak Jonsson. Han i Iskallebol gifte sig hursomhelst 1725-06-06 med Karin Nilsdotter där.

Det vore för övrigt intressant att hitta det andra det andra lägersmål Erik Andersson sägs ha pliktat för i sin ungdom i det urtima protokollet från 1738. Även om hela hans ungdom rimligen täcks in av absolutionslängden finns han bara där en gång och i saköreslängderna hittar jag honom inte heller. Säg gärna till om ni vet något eller snubblar över något om detta.

39
Ok, tack för utförligare svar. Då behåller jag Jon H. i Missunna och okänd Isaksdotter som bästa arbetshypotesföräldrar till Ragnhild J. :)

40
Vincent, vet du något som talar direkt emot det eller menar du bara att du tycker indicierna är för svaga? Och känner du möjligen till någon annan koppling mellan Jon Håkansson i Missunna och Isaksdöttrarna som bättre förklarar deras frekventa närvaro på varandras barns dop? Jag är ju i princip Tjällmonybörjare och har ännu rätt dålig överblick över helheten. :)

41
Glad påsk på dig också!

Jag har varit inne på en del av de där spåren också, men luckorna i begravnings- och vigselböckerna ställer onekligen till det. En möjlighet är att det är samma Jon Håkansson som dyker upp i Perstorp (vigseln med Brita Persdotter var 1709-10-28), då underförstått att hans första hustru dog där vi har luckan i boken och att Brita i Missunna var någon annan. Det finns ju en Brita Håkansdotter som figurerar på ett par ställen och som troligen var en syster till Jon m.fl. Att Brita inte var hustru till Per eller Olov Håkansson kan vi i alla fall sluta oss till av att hon var fadder på ett var av deras barns dop (Anders Persson och Håkan Olovsson).

En annan intressant person i sammanhanget är systern Marit Håkansdotter som finns i Missunna åtminstone under perioden 1695-1712 och som dör där 1748. Sannolikt är hon samma Marit Håkansson som finns i Perstorp 1714 (dop 1714-03-07) och senare (utan patronymikon).

Är det rätt Jon Håkansson i Susenborg får vi förmoda att hans tidigare son Isak dog 1697-1704, liksom eventuellt hans son Jon (döpt 1696-11-01, sista spåret jag hittat av Jon Håkansson i Missunna) med tanke på att det också föds en Jon Jonsson i Susenborg 1702-05-21.

Vad gäller Ragnhild Jonsdotter i Nykil får man förvisso räkna med en viss felmarginal i åldersangivelsen för att det ska gå ihop, men jag är också tveksam, samtidigt som jag tycker det är värt att titta vidare på vid tillfälle.

Angående misshandelsmålet mot Erik Andersson 1738 fortsätter det i Hällestad och Tjällmo tingslag AI:27 (1738) Sid 201, § 13, och avslutas i Hällestad och Tjällmo tingslag AI:28 (1739-1739) Sid 141, § 52.

42
Finns det någon här som vet mer än det ni kan läsa nedan om Hans Hansson och Maria Månsdotter i Perstorpet under Vigelsbo?

Att döma av mantalslängderna bor de där åtminstone från 1759 till 1773 och de får åtminstone fem barn mellan åren 1760 och 1769 (Hans, Måns, Måns, Kerstin, Kerstin). Den yngsta dotter Kerstin (eller Stina), f. 1769-12-31, kommer senare att bosätta sig i Rystad där hon gifter sig med Petter Markfeldt. Till Rystad kommer så småningom även hennes mor, Maria Månsdotter, som blir kvar där till sin död 1794. Enligt Rystad AI:1 (1788-1796) sid 42 kom hon dit 1790 från Linköping och var född 1725 i Vårdnäs.

Så långt allt väl. Jag har vidare hittat en änka Maria Månsdotter som flyttar från Linköpings domkyrkoförsamling den 5/1 1790 (BII:1 sid 39). I AI:2 (1788-1796) sid 107 nämns också en Maria Månsdotter som flyttar till Rystad. Det står dock inte vare sig något födelse- eller flyttår där, men det verkar troligt att det är hon.

I Linköpings dödbok finns en profoss Hans Hansson som dör 1789-12-26, 60 år gammal. Vad som talar för att det skulle kunna vara rätt Hans Hansson är åldern, att änkan flyttar därifrån strax efteråt och att jag inte hittat någon Hans Hansson i Nykils dödbok. Något som talar emot är att han inte finns med i husförhörhörslängden på sid 107 där änkan står. Linköpings husförhörsböcker är dock så kladdiga vid den här tiden och jag har inte gett mig på att lusläsa dem ännu för att se närmare på var han kan tänkas finnas.

En annan hypotes är att Hans Hansson dör medan Maria bor kvar i Nykil. Det är nämligen en änka vid namn Maria Månsdotter som gifter sig 1775-10-20 med en Jonas Karlsson i Vigelsbo (dit Perstorpet hör) och på deras första barns dop i maj 1776 finns bland vittnena en Karl Jonasson i Perstorpet och en Anna Månsdotter (eventuellt samma som förekommit tidigare vid Hans Hanssons och Maria Månsdotters barns dop).

Något som talar emot detta är att Hans Hansson borde ha funnits i begravningsboken mellan 1773 och 1775. Dessutom kan man tycka att Maria Månsdotter var lite för gammal för att få barn 1776 om hon föddes i Vårdnäs 1725. Men det verkar hon å andra sidan inte ha gjort, utan den bästa kandidat jag hittar är en Maria Månsdotter som föddes 17/8 1728, som då skulle ha varit strax under 48 år när hon fick sista barnet, vilket inte är helt uteslutet men inte heller särskilt sannolikt.

Som synes är ingen av hypoteserna riktigt bra samtidigt som båda är möjliga, så det skulle behövas fler detaljer för att få ihop pusslet. Jag skulle vara mycket tacksam om någon känner till och vill dela med sig av något intressant i sammanhanget.

43
Jag har förgäves sökt efter Ragnil Jönsdotter i Tjällmo och i socknarna runtom men inte lyckats hitta henne.
Det är inte direkt nästgårds, men det dör en änka Ragnil Jonsdotter i Nykil 1760-04-27 och hon sägs vara 84 år gammal. Det skulle innebära att hon var född 1676 med viss felmarginal, så det skulle kunna vara hon. Men jag har inte tittat närmare på henne.

44
Stort tack för det! Jag har börjat skumma genom alla domböcker för Hällestad/Tjällmo men inte hunnit dit ännu. Men nu har jag något att läsa idag. Intressant släkt det här ... Eriks dotterson Petter Markfeldts bravader med det uppgrävda huvudet är ju också smått anmärkningsvärda.

45
Frågan är visserligen gammal och du kanske har hittat svar på annat håll, men uppgiften att han hette Andersson kommer i alla fall från mantalslängderna, t.ex. 1673 och 1674.

46
Tack för ditt bidrag, Vincent. Har du någon närmare källa på var Katarina Mårtensdotter nämns i domboken?

När det gäller Erik Anderssons kusin Ragnel Jonsdotter har jag fortsatt titta lite på det utifrån hypotesen att hon skulle vara barn till Jon Håkansson i Missunna och en av Isak Jönssons döttrar i Risa. Det finns en del indicier som pekar åt det hållet, även om saken fortfarande är långt ifrån löst, men någon stark koppling mellan Jon i Missunna och Isaksdöttrarna finns utan tvekan.

Kända Isaksdöttrar är:
Anna, gift med Anders Jönsson i Perstorp
Ragnel, gift med Per Zakrisson
Ingeborg, gift med Olov Hemmingsson från Klovstena
Kerstin, gift med Tor Olovsson i Kårtorp
(mycket sannolikt) Elisabeth/Lisbetha, gift med Tors bror Frosten Olovsson i Kårtorp

samt eventuellt Jon Håkanssons hustru, som skulle kunna heta Brita.

Dop där Jon i Missunna är fadder:
Frostens och Elisabeths tvillingar i Kårtorp, Olov och Anna 1688-08-19
Olovs och Ingeborgs barn Lisbetha i Risa 1691-10-18, tillsammans med Kerstin från Kårtorp
Tors och Kerstins barn Olov i Kårtorp 1694-09-17

På Jons son Isaks dop 1693-09-17 var, som tidigare nämnts, Ragnel Isaksdotters man Per från Risa fadder, liksom Kerstin Isaksdotter från Kårtorp. På hans dotter Elisabeths dop 1691-03-15 var Anna från Perstorp med och på sonen Jons dop 1696-11-01 finner vi Ragnel från Risa.

Dessutom hette Jon Håkanssons mor Ragnel, så om Jon fick en dotter före februari 1687 då dopboken börjar vore det ganska naturligt att hon hette Ragnel.

Mats nämnde också Jons bror Per Håkanssons dotter Annas dop i Missunna 1705 där bland annat Anna från Perstorp var fadder. Denne Per hade också en dotter vid namn Ragnel och det var hon som var med vid det nämnda dopet 1714.

Angående Jons eventuella hustru Brita Isaksdotter nämns en hustru Brita i Missunna på Kerstin Isaksdotters och Tor Olovssons son Olovs dop 1694-06-16 i Kårtorp och Jons bror Olovs son Håkans dop i Missunna 1691-08-23. Hon begravdes 1729-04-27. Om hon verkligen var Jons hustru återstår dock att belägga.

47
Tack för din insats! Ja, den där Ragnel i Pertorp är intressant.

Jag återkommer om jag hittar något.

48
Mats,

dina spår är intressanta. Vi får se vart de leder.

Jag har inte haft så mycket tid att rota vidare i detta, men jag snubblade över ett par indicier till när det gäller andra sidan, att Jöns skulle vara en morbror till Erik (han kan förstås lika gärna vara en svåger som en bror till Eriks förälder även på denna sida, men jag ser inget som talar för det ännu).

Den nämnde Ragnel Isaksdotter i Risa, hypotetisk dotter till Eriks morfar Isak Jönsson i Risa, gifte sig 1692-11-06 med Per Zakrisson.
Per Zakrisson dog i Risa 1697-03-07.
Mellan ovannämnda datum var en Per i Risa dopvittne då Jons barn i Missunna, Isak, döptes 1693-07-17.

Så jag tycker fortfarande att även detta är ett spår att jobba vidare med ... när det finns tid.

49
Hej Mats,

tack för dina tankar. Det är onekligen förvirrande med begreppet syskonbarn här. Det skulle kunna vara som du säger, även om det kräver en lite lösare tolkning av sin. Min känsla är att det är väldigt ovanligt att det inte syftar på subjektet i samma sats när det ingår i en finit sats (vid infinitiver blir det däremot mer tvetydigt, som i Anders förbjöd Erik att ha köttsligt umgänge med sin systerdotter). Men omöjligt är det inte.

Själv har jag fortsatt leta lite i andra änden, det vill säga på Eriks mammas sida. Eftersom hans morfar heter Isak Jönsson och det åtminstone existerar en Ragnel Iskaksdotter, som sannolikt är syster till Eriks mamma Anna, så är namnbilden ganska god. Men dessvärre har jag inte lyckats hitta någon Jöns Isaksson som då skulle vara bror till Anna och Ragnel.

50
Det visar sig att Erik Andersson i Perstorp fick ett barn före äktenskapet också, en dotter som hette Karin som föddes 1716-05-18 (Tjällmo C:2 (1697-1730) Bild 77 / sid 147). Mamman hette Ragnel Jönsdotter och var av allt att döma en kusin till Erik. I absolutionslängden står det att han var hennes syskonbarn och jag trodde först att han fått barn med sin faster (hans pappa har patronymikonet Jönsson), men i domboken står det dels att hon var hans syskonbarn, dels att de var varandras syskonbarn, vilket talar för att syskonbarn används i betydelsen ’kusin’.

Detta i sin tur bör innebära att någon av Eriks föräldrar (Anders Jönsson och Anna Isaksdotter) hade en bror vid namn Jöns. Jag har skummat runt lite men inte hittat några uppenbara belägg för dessa personer i övrigt förutom att Ragnel står som piga i mantalslängderna ett antal år under 1710-20-talen i Tjällmo, t.ex. 1714 i Iskallebol, där hon enligt domboken hör hemma, och senare i Perstorp. Någon som råkar ha någon ytterligare information om Jöns Jönsson/Isaksson, Ragnel Jönsdotter och Karin Eriksdotter?

Absolutionslängden: Tjällmo C:1 (1687-1697) Bild 183 / sid 355 (AID: v39537.b183.s355), 1716-06-24
Domboken: Hällestad och Tjällmo tingslag AI:18 (1714-1716) Bild 355 / sid 701 (AID: v34610.b355.s701), § 11

51
Tack igen. En del av det där har jag sett, men att det fanns en Catharina i Perstorp på Elias sons dop hade jag missat. Ett mycket bra indicium. Och så Jöns förstås! :)

52
Det var dock en besvärlig dam att ringa in. Men det är i alla fall sannolikt hon som dör som änka 84 år gammal på ospecificerad plats i Tjällmo 1781-04-21 (C:4 s. 167) och därmed bör ha varit fertil under åren 1721-1739.

PS. Att det skulle vara hon som är Eriks änka snarare än den Catharina Mårtensdotter som dör på fattigstugan i Tjällmo 1773-03-12, 85 år gammal, antar jag dels på grund av att denna senare annars skulle ha varit 51 år gammal då yngste sonen föddes (om åldersangivelserna stämmer), dels på grund av att denna av vissa andra släktforskare anses ha varit Nils Kaxes änka (de gifte sig 1715-12-18 i Tjällmo och fick ett barn 1716-09-11), och förhoppningsvis har de grävt djupt nog för att belägga det.

Något som möjligen skulle kunna tala emot kopplingen mellan Nils Kaxes änka och fattigstugan är att det i fattigvårdsräkenskaperna från Tjällmo (1737-1762) inte specificeras några namn för dem på fattigstugan utan bara antal i kombination med att "Kaxens gumma" ofta nämns. Fast hon kan å andra sidan mycket väl ha hamnat på fattigstugan efter 1762.

53
Hej Mats,

tack för svar!

1a: Ja, att det föds en Brita Olofsdotter i Elmesbo vid rätt tidpunkt och att barnet 1734 döps till Brita (även om modern inte nämns) gör nog att det är rimligt att utesluta Vreta kloster-vigseln för min del. Min "teori" byggde enbart på den teoretiska möjligheten, som behövde bekräftas eller uteslutas.

1b: Johan gifte sig 1750-10-06 med Catharina Andersdotter (Tjällmo C:4 (1772-1794) Bild 24 / sid 39 (AID: v39540.b24.s39)) och dog 1798-05-01 (Tjällmo C:5 (1795-1828) Bild 187 / sid 367 (AID: v39541.b187.s367), Jan Eriksson), 74 år gammal. Det stämmer bra med födseln 1724-02-19 (Tjällmo C:2 (1697-1730) Bild 104 / sid 201 (AID: v39538.b104.s201)).

2: Nej, den har jag inte följt upp ännu. Jag har nog till och med missat den när jag skummat böckerna. Ett mycket bra alternativ värt att gräva vidare i! Mårten föddes 1721-12-22 (Tjällmo C:2 (1697-1730) Bild 96 / sid 185 (AID: v39538.b96.s185)).

Tack igen!

54
Tjällmo / SV: Tor(e) Månsson/Markfeldt
« skrivet: 2018-01-06, 14:07 »
Nu tror jag mig ha hittat tillräckliga indicier för att dra en rimlig slutsats. Tack för visat intresse, ni som läst frågan.

55
Tjällmo / Erik Andersson (1692-1751) i Perstorp/Kvarnängen
« skrivet: 2018-01-02, 19:34 »
Finns det någon här som vet vem Erik Andersson (1692-1751) var gift med, det vill säga vem som var mamma till hans åtta barn som föddes i Perstorp mellan 1721 (Mårten) och 1739 (Per)? Han föddes själv i Perstorp 1692-08 (döpt den 14/8; troliga föräldrar Anders Jonsson och Anna Isaksdotter) och dog i Kvarnängen, där hans son Johan står som husbonde i mantalslängderna 1749-1768.

Erik står som ogift i mtl 1718 och gift 1720 och bör med andra ord ha gift sig någon gång däremellan. Jag har kollat kringliggande socknar och den bästa kandidat jag hittat är en Erik Andersson som gifter sig med en Brita Olofsdotter i Vreta Kloster/Stjärnorp 1718-10-19 (Vreta kloster C:4 (1696-1739) Bild 345 / sid 671 (AID: v41966.b345.s671)). Vad som står om honom är dessvärre inte särskilt lättläst, men det skulle kunna vara något som ev. innehåller ordet Tjällmo, eller kanske bara en plats i Vreta Kloster där han är dräng. Bruden är piga i Elmesbo, vilket ju passar bra eftersom det ligger på gränsen till Tjällmo.

Jag har också hittat två Brita Olofsdotter som dör i Tjällmo och är i lämpliga åldrar för att ha varit fertila under de aktuella åren, nämligen 1756-06-27 i Berget, 56 år (Tjällmo C:4 (1772-1794) Bild 69 / sid 127 (AID: v39540.b69.s127)), och 1778-07-02 i Tidingshytta, 85 år (Tjällmo C:4 (1772-1794) Bild 87 / sid 163 (AID: v39540.b87.s163)). För den senare finns också en lämplig dopkandidat i Perstorp 1683-07-02 (Tjällmo C:1 (1687-1697) Bild 17 / sid 25 (AID: v39537.b17.s25)).

Om någon har info om något av detta som kan leda mig vidare vore jag mycket tacksam.

56
Tjällmo / SV: Tor(e) Månsson/Markfeldt
« skrivet: 2017-12-16, 19:47 »
... och nu har jag hittat Måns Torssons första gifte med Maria Larsdotter och fyra barn där. Kanske är de några av den stora mängd Månssöner som får barn i Tjällmo under 1750- och 1760-talen och är vittnen på varandras barns dop ...

57
Tjällmo / Tor(e) Månsson/Markfeldt
« skrivet: 2017-12-14, 12:09 »
Under äldre inlägg t.o.m. 2006-11-17 (https://forum.genealogi.se/index.php?topic=48321.0) finns en diskussion om Tor Månsson/Markfeldt m.m. och elva år senare håller jag på med samma fråga men lyckas inte hundraprocentigt knyta ihop Tor(e) Månsson som föds i Hällestad med Tor(e) Månsson och Tor(e) Markfeldt i Tjällmo.

Det jag hittat, förutom det som nämns i den tidigare diskussionen, är att Måns Torsson och Anna Hansdotter i Hällestad (Åsebro) förutom Tor får ytterligare två söner, Hans och Måns (1732-1736). I 1734 år mantalslängd för Hällestad finns en Måns med hustru i Åsebro.

Efter 1736 har jag en stor lucka fram till 1750-talet. I Tjällmos mantalslängder (Hågra) hittar jag 1751: Måns och hustru, drängar/söner Hans och Anders; 1753: Måns och h., dr/s. Hans och Måns, piga/dotter Maja; 1754: Hans och h., dr./s. Måns och Per, g. åboen Måns. Detta stämmer delvis bra med sönerna Hans och Måns med antagandet att Anders och Per är drängar och Maja piga (eller dotter?) och att den äldste sonen Hans tar över när fadern hamnar på undantag. Vart Hans och Måns tar vägen senare har jag inte hittat ännu, inte heller var mellanbrodern Tor är under dessa år, men något som talar för att det kan vara rätt familj är att en Måns Torsson dör i Hågra 1755, som tidigare nämnts, och att de i samband med det försvinner därifrån (de finns inte med 1756).

Tor hittar jag första gången i Tjällmos mantalslängd 1756 (= 1755) under Dråsa, därifrån han enligt vigselboken 1756-02 ska komma. I nästa bok är han inte kvar där, vilket också stämmer, då han enligt födelseboken (då sonen Måns föds 1756-04) ska hålla till i Toltorpet under Ubbetorp, därifrån också frun Maria Eriksdotter ska komma enligt vigselboken. Där hittar jag dock ingen av dem i mantalslängden vare sig före eller efter vigseln, utan där finns endast en "Mårten och h."

I februari 1759, då dottern Maja Stina föds, ska Tor Månsson och Maria Eriksdotter finnas i vad jag tolkar som Lekebecken under Österby ägor. Lekebäcken hittar jag inte vare sig i mantalslängderna eller på någon karta och jag hittar inte heller någon av personerna under Österby i mantalslängden 1759 (= november 1758). Däremot finns Tor med hustru under Markebo där de inte ska vistas förrän senare enligt födelseböckerna och där efternamnet Markfeldt först dyker upp.

Något som ytterligare knyter ihop det hela lite är Tors eventuella mor Anna Hansdotter som dör just i Lekebecken 1758. Inte heller henne hittar jag i mantalslängderna och i dödboken står hon som hustru i stället för änka, så även där är det inte helt hundraprocentigt.

Sammanfattningsvis är indicierna ganska goda ibland, även om helheten fortfarande är lite svajig med ett flertal luckor, så jag vore mycket tacksam om någon har ytterligare pusselbitar att bidra med.

58
Ringarum / SV: Eva Svensdotter (Ringius)?
« skrivet: 2017-04-29, 21:27 »
... eller så nöjer man sig med att Kindberg vid något tillfälle tycks ha tagit på sig faderskapet: Strå AI:9 (1851-1855) Bild 67 / sid 57. :)

59
Ringarum / SV: Eva Svensdotter (Ringius)?
« skrivet: 2017-04-17, 17:56 »
Tyvärr har jag heller inte hittat Emelies/Emilias pappa, men vad gäller namnet Ringius verkar det inte ha något med Evas bröder att göra, utan det är hennes moster Sofia Nilsdotter som gifter sig med en Petter Andersson Ringius och Eva bor som fosterdotter hos dem ett tag, till exempel här: Kimstad AI:3 (1817-1828) Bild 31 / sid 47 (AID: v26182.b31.s47)

Hon själv dyker upp med namnet Ringius i flera källor jag har sett efter att hon flyttar från mostern i Ljung kring årsskiftet 1845/1846. Första gången är nog här (där det visserligen ser ut att stå Rengius): Klockrike AI:9 (1846-1850) Bild 187 / sid 179 (AID: v26314.b187.s179).

Vad gäller de två manliga kusiner till Eva som fanns på plats när dottern blev till nämns åtminstone i den enes (Nils Peter Ringius) bouppteckning inget om en föräktenskaplig dotter: Gullbergs häradsrätt FII:25 (1861-1867) Bild 532 / sid 1057

Den andres (Carl Johan Ringius) boupptecking har jag inte hittat. Har någon annan stött på den tar jag gärna del av källhänvisning. Han dog 1897-11-23: Ljung C:7 (1895-1911) Bild 162 / sid 12.

Annars är det väl "bara" att fortsätta beta av männen i hennes omgivning ... :)

60
Bringetofta / SV: Bringetofta
« skrivet: 2017-01-07, 19:01 »
Tack, Carin! Då nystar jag vidare.

61
Bringetofta / SV: Bringetofta
« skrivet: 2017-01-03, 19:33 »
Är det någon här som råkar veta något om varifrån denne Lars Svensson i Bringetofta kom och/eller vilka hans föräldrar var?

Han föddes 1776, befann sig på Drageryd Söregård 1806-1810, fick sonen Andreas/Anders 1808-04-04 och dog 1810 enligt dessa tre källor:

Bringetofta AI:3 (1801-1810) Bild 411 / sid 357 (AID: v19464.b411.s357, NAD: SE/VALA/00047)
Bringetofta BI:2 (1751-1839) Bild 187 / sid 367 (AID: v33277.b187.s367, NAD: SE/VALA/00047)
Bringetofta BI:2 (1751-1839) Bild 360 / sid 713 (AID: v33277.b360.s713, NAD: SE/VALA/00047)

62
Ahlqvist / SV: Ahlqvist
« skrivet: 2016-07-15, 19:51 »
Angående min fråga om Gävleborgs läns landskansli AI:43: Skulle någon vara intresserad återfinns nämnda förhörsprotokoll jämte en del annat intressant material i Norrbottens läns landskansli AIa:5 (1868).

63
Är det möjligen någon som är aktiv här fortfarande? Har i så fall någon lyckats belägga födelse/föräldrar för Niklas Gustaf Lindqvist, som dog 1897 i Pjätteryd, omkring 60 år gammal? Och är det någon som känner till någon källa/kombination av källor som entydigt visar att Christian Nilsson, född 1792-01-29 i Verum, son till Nils Christoffersson och Karna Jonsdotter, är samma person som den Christian Nilsson som tillsammans med Kerstin Niklasdotter får barnen Christoffer (1816 i Norra Åkarp) och Christiana Elisabeth (1817 i Röke), eller att han inte är det?

Stort tack på förhand till den som vill dela med sig av detta.

64
Ahlqvist / SV: Ahlqvist
« skrivet: 2016-06-18, 11:32 »
Det verkar inte vara så livat här, men jag prövar en annan fråga ändå. Ovan skriver Bo Lindwall:

”Tack vare förhörsprotokollet från landskansliet i Gävle 1868 28/7 gick det att bevisa att den norrländska Anna Lovisa Ahlqvist var identisk med den småländska. Hon uppger sig här vara född i Odensvi och dotter till Didrik Ahlqvist och Anna Lovisa Hultqvist. Svarta ögon, svart hår, stor näsa, stor mun, liten längd, svag kroppsbyggnad [Gävleborgs läns landskansli AI:43].”

Kan någon här bekräfta den källan eller har någon en kopia av texten med någon annan tänkbar källhänvisning? På landsarkivet i Härnösand verkar de nämligen inte kunna hitta något förhörsprotokoll i AI:43 under det aktuella datumet, bara ett par andra notiser om Anna Lovisa.

Motsvarande information finns visserligen på andra ställen i sammanhanget, ”att hon var född i Odensvi Socken af Calmar Län den 19 Maj 1829 af Didrik Ahlqvist och hans hustru Anna Lovisa Ahlqvist” (Forsa tingslags häradsrätt AIII:1b (1867-1870)) och en snarlik men inte identisk beskrivning av utseendet i Kriminalvårdsanstalten i Gävle DIIIaa:31 (1868) Bild 340), men det vore förstås ändå mycket intressant att få ta del av det där förhörsprotokollet.

65
Ahlqvist / SV: Ahlqvist
« skrivet: 2016-05-04, 21:34 »
Hej alla, jag har några frågor och tillägg. Jag inser förstås att mycket har hänt utanför detta forum sedan vissa av inläggen skrevs, men det kan kanske vara bra för andra eventuella nytillkomna läsare att få en uppdatering i vissa fall.

En fråga angående den Anna Lovisa Ahlqvist som är född Hultqvist och gift med Didrik Ahlqvist: Indicierna för att det ska vara samma person som är född i Lommaryd 1804 under namnet Lovisa Albertina (med fadern Peter Hult) är på många sätt goda, men har någon här någon mer information som knyter ihop dessa två namnkombinationer? Kallas hon t.ex. Albertina i någon annan källa?

När det gäller hennes och Didriks barn tror jag att Bo Lindwall i inlägget från 17/5 1999 blandat ihop ett par personer. Lovisa Christina och Anna Lovisa betraktas där som två olika personer medan några av Anna Fredrikas fängelsevistelser redovisats under Anna Lovisa. Antalet döttrar nämns i flera källor och det är helt klart att vissa personer dyker upp under flera namnkombinationer, men min uppfattning är att det är Anna Lovisa och Lovisa Christina som är samma person medan Anna Fredrika är en fristående individ. Men det kanske är allmänt accepterat nu (?) så jag ska inte utveckla det mer i onödan.

När det gäller denna syskonskara, har någon hittat Maria Margareta/Maja Greta, Anna Fredrika, Josefina Vilhelmina, Sofia Magdalena (Ulrica), Johan August eller Anna Lovisa Christina i någon födelsebok? Jag har betat av större delen av norra Kalmar län och några församlingar i Östergötland under 1830-talet (+ marginal) utan framgång.

Till sist en liten detalj angående deras kusin Carl Gustaf Ahlqvist: I ett inlägg från 2009-07-21 sägs att han befann sig på Centralfängelset i Malmö 1884-10-31–1889-12-12. Det stämmer inte riktigt, trots att han i Halmstad sägs ha skickats direkt till Malmö, utan han vistades i fängelser både i Karlskrona och Landskrona på vägen till Malmö, dit han inte kommer förrän 1889-04-01. Kanske även detta är välkänt vid det här laget; annars kan jag återkomma med källor.

Sidor: [1]