Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Jens Lerbom
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2016-02-22, 18:07 »
Jag skulle nog bedöma det som mycket troligt att Karin H. var Olof Larssons hustru. Hans betalning av likpeng 1684 gällde räkenskapsåret 1683. Bara en kvinna dör detta år vid Medebys och det är Karin.
Sune: Vad är det för arvstvist 1685 du hänvisar till?
(Meddelandet ändrat av jenslerbom 2016-02-22 18:10)
2
« skrivet: 2016-02-22, 10:10 »
Inte så tokig hypotes. Den 28/1 1684 betalar nämligen Olof Medebys likpeng för sin hustru. Inget namn på henne men det stämmer ju hyfsat väl i tid. Källa: Martebo Lia:3 s. (bild 97 SVAR)
4
« skrivet: 2015-12-16, 22:41 »
Kjell, uppskattar ditt diplomatiska inlägg (har försökt uttrycka mig på liknande sätt). Olle har onekligen gjort mycket bra saker för gotländsk släktforskning. Särskilt vigselregistret. Databasen är dock problematisk på flera sätt. Vilket har framgått tydligt. Dessutom tror jag den delvis är olaglig enligt PUL. Dessvärre är den också digitalt spridd som sanning på en mängd ställen på internet i sin helhet. Dessbättre har vi ju en Facebookgrupp med lite mer avancerade släktforskningsfrågor.
(Meddelandet ändrat av jenslerbom 2015-12-16 22:44)
5
« skrivet: 2015-11-30, 17:47 »
Hej Anders, det finns en liten men inte helt oviktig notis högst upp på s. 163. Följ den så tror jag du hittar paret. Lycka till.
(Meddelandet ändrat av jenslerbom 2015-11-30 17:49)
6
« skrivet: 2015-09-09, 17:29 »
Jag tror att det finns ett register över personer på Olivia Wittbergs glasplåtar i Visby Landsarkiv. Är dock inte hundra procent säker att det är just Wittberg. Men register finns. Jag har själv använt det. Mejla ViLa och fråga.
7
« skrivet: 2015-08-14, 18:41 »
Min anmoder Maria Jönsdotter blev änka på ett dramatiskt sätt då hennes förste man, min anfader Anders Matsson Knuts, blev ihjälslagen med ett vedträ natten mellan den 2 och 3 oktober 1694 på gästgiveriet vid Kvie i Endre. Ett fyllebråk som handlade om Marias arvsrätt i Stora Bläsnungs. Ett arv hon tvistat om i flera år vid Gotlands norra häradsrätt. (t.ex. GNH 1688 v § 42, 1689 s § 87, 1692 h § 12 och 1694 v § 4) Dråpet avhandlades vid ett extrating hösten 1694. Anders blev 31 år gammal. (Väskinde CI:2 s. 115)
(Meddelandet ändrat av jenslerbom 2015-08-14 18:45)
8
« skrivet: 2015-08-14, 00:51 »
Ingen orsak Carl-Johan. Jag bjuder på den. Rute, Bunge och Fleringe är ett svårforskat pastorat på grund av branden 1871. Men inte omöjligt. Mantalsuppgifterna (för er som läser detta och inte vet vad det är) ger ibland mer detaljerad info än själva mantalslängden. Kolla länken på mitt föregående inlägg. Dessutom vet jag att en av de riktigt stora gotländska släkt/gårdsforskarna vid sidan av gubbar som Rosman, Nyberg, Kinberg och Hallgren, Karin Felderman arbetade på att rekonstruera pastoratets kyrkböcker. Jag vet inte hur långt hon hann med innan hon gick bort vid 89 års ålder, men jag är rätt säker på att hon dammsög alla källor som hade med Rute, Bunge och Fleringe att göra från medeltid fram t.o.m 1800-talet. Så om ni har vägarna förbi landsarkivet i Visby. Där finns minst sju hyllmeter att forska i.
9
« skrivet: 2015-08-14, 00:10 »
... och tydligen även exakta födelsedatum på Mattias Fardelin den äldre och Mattias Fardelin den yngre, om man kollar mantalsuppgifterna i samma volym. Konfirmerat och egenhändigt undertecknad av Mattias d.ä. i egen hög person. AID:v378939.b3710
10
« skrivet: 2015-08-13, 23:47 »
Carl Johan, tror att källorna till vissa födelsedatum på några av de inblandade återfinns här. AID:v378939.b3540.s687 Håll till godo.
(Meddelandet ändrat av jenslerbom 2015-08-13 23:53)
(Meddelandet ändrat av jenslerbom 2015-08-13 23:55)
11
« skrivet: 2015-08-13, 20:15 »
Carl-Johan, kolla upp mantalslängden för Rute. Den tar upp namn på barn åtminstone på 1790-talet. T.ex. 1799 AID:v378880.b10510.s461
12
« skrivet: 2015-08-13, 10:49 »
Stämmer finfint Marianne, jag får fram samma uppgifter (minus en del födelseår) när jag läser och begrundar 1856 års bouppteckning i kombination med 1844 års bouppteckning.
13
« skrivet: 2015-08-13, 09:47 »
Olle, jag har inga fler kommentarer än den jag redan gett. Här får du en snabbrepris: Mattias Fardelin f. 1782 är inte far till Maria Elisabeth. Läs och begrunda vad som står i bouppteckning 1844:2:17.
14
« skrivet: 2015-08-12, 07:47 »
Med risk för att beskyllas för att vara ”kampanjmakare” och att ge ”pekpinnar” så vill jag ändå göra en rättelse till antavlan som lagts ut ovan.
Mattias Fardelin f. 1782 är inte far till Maria Elisabeth Fardelin f. 1836 vilket tydligt framgår av Gotlands norra häradsrätts bouppteckningar 1844:2:17 samt 1856 s. 125.
15
« skrivet: 2015-07-30, 00:58 »
Jacob Jacobsson Lerbom (född 1794) kommer, tyvärr, att fortfarande vara Jacob Jacobsson Lerbom (född 1794) oavsett vem eller vilka som laddar ner Olles fil. Jacob Jacobsson Lerbom kommer att leva länge som en felaktig anfader till mig på internet. Så fungerar Gedcom. Det är en bra uppfinning men bör njutas med måtta. Problemet med Olles fil är betydligt större än min felaktiga förfader. Det hoppas jag har framgått av inläggen ovan.
(Meddelandet ändrat av jenslerbom 2015-07-30 01:11)
16
« skrivet: 2015-07-28, 21:17 »
Ett sista exempel på felaktigheter i Olles gotlansfil. Jag har sagt att jag skulle lägga ner detta men eftersom det rör min egen antavla så kunde jag inte låta bli:
Tydligen har jag begåvats med en för mig hittills okänd farfarfsfarfarsfar. Enligt Olles fil Jacob Jacobsson Lerbom (f. 1794 vid Norrbys, Othem)
Någon sådan Lerbom har aldrig existerat.
Jacob Jacobsson var inte far till Ludvig Lorentz Lerbom (f. 1839). Jacob Norbys avled nämligen 1836. (Othem EI:1 s. 87; Se även bouppteckning norra häradet 1837:1:27)
Två år senare gifte hans änka Lisa Maja Persdotter om sig med Jakob Kristiansson Lerbom. (Othem EI:1 s. 151) Han var född 27/7 1810 vid Kauparve i Lärbro. (Lärbro CI:1 s. 127) Lisa Maja var f.ö. inte född vid Norrbys i Othem utan vid Skälstäde i Hangvar (Hangvar CI:1 s. 27)
Jag är milt uttryckt förvånad över hur uppgifterna har sammanställts. Som källa till Lisa Majas födelse/dödsår anges nämligen jag själv. Uppgifterna har tydligen någon gång kommit från mig, men på vägen har Ludvig Lorentz Lerboms far Jacob Kristiansson Lerbom försvunnit. Lisa Maja har av någon anledning fått annan födelseort.
Det är obegripligt hur den felaktiga uppgiften om Jacob Jacobsson ”Lerbom” kommit in i filen. Definitivt inte från mig. Min antavla på fädernet, med ”rätt” far till Ludvig Lorentz, rätt födelseplats för Lisa Maja, har varit grundligt utforskade i decennier med de korrekta uppgifterna som jag nämner ovan.
Som det är nu ger filen fyra felaktiga led på Ludvig Lorentz antavla samtidigt som den har med tre ”Lerbomare” födda mellan 1824 och 1832. Allt med ”källhänvisningar” som riktiga ut men som i praktiken inte är det.
Detta är också ytterligare ett exempel på fel som har spridit sig till flera hemsidor. Googlar man ”Jacob Jacobsson Lerbom 1794” så dyker han upp på bl.a. ancestry och myheritage. Med samma felaktiga uppgifter och källhänvisningar.
(Meddelandet ändrat av jenslerbom 2015-07-28 21:19)
17
« skrivet: 2015-07-28, 21:06 »
Jag har en idé om en slags gotländsk motsvarighet till Hans Gillingstams Äldre svenska frälsesläkter. Den tar upp medeltida adelssläkter före mitten av 1500-talet. Den bygger också på svåra källor som det behövs specialkunskap för att tolka. Kanske något liknande för gotländsk del som främst täcker tiden före 1750 eller ännu tidigare. Bara en tanke.
18
« skrivet: 2015-07-27, 21:50 »
... jag tror också på en större ordentligt källkontrollerad Gotlandsdatabas, men kanske inte då som Carl-Johan också är inne på, en gotländsk motsvarighet till PLF eller Hallands befolkning utan som Sebastian är inne på, en gemensam sammanställning av svårare källmaterial som domböcker och andra källor, före t.ex. 1750. Jag har ju min egen databas insamlad när jag jobbade med min avhandling i slutet av 1990-talet. Den lämnar jag mer än gärna ut. Rätt mycket domboksmaterial från tiden före 1700. Men vill inte se den okritiskt inkorporerad i Olles gotlandsfil. För jag är långt ifrån felfri. Sen borde Karin Feldermans arkiv i ViLa, digitaliseras. Hon gick mycket noga igenom de gotländska domböckerna. Det var så jag träffade henne, på riksarkivet, på 90-talet, Men hon följde bara, som hon själv sa vissa gårdar (vilket iofs var rätt många gårdar) men de hon följde följde hon mycket noga.
(Meddelandet ändrat av jenslerbom 2015-07-27 21:53)
19
« skrivet: 2015-07-26, 23:28 »
Jag håller med Stefan Gelow om att filen kan vara ett hjälpmedel, men det gäller erfarna forskare. Det finns rena skräckexempel, särskilt på ancestry, men även på andra ställen där primärkällan är träd på ancestry samt X och Y:s blogg eller gotlandsfilen. Resultatet av Carls körning i Holger var också värre än jag anat. Då är ändå inte alla felaktiga källhänvisningar och Hallgrens släktbok inräknat i det.
Jag vill återigen understryka Olles mycket betydande insatser för gotländsk personhistorisk forskning, det skall han ha ett stort erkännande för, men det gäller tyvärr inte den här filen. Sen vill jag också hålla med vad Sebastian skriver (och som också var Karin Feldermans ledstjärna, ge hjälp men bara så att du kan gå vidare och hitta själv)
20
« skrivet: 2015-07-25, 00:25 »
Jag lägger ner den här diskussionen med förhoppning att Olle på allvar tar til sig vad jag och andra sagt. Filen är ett sammelsurium av uppgifter hämtade från släktböcker, inlägg här på anbytarforum etc. etc. Ingen egen forskning. För det mesta utan källhänvisningar. Riktigt allvarligt är t.ex. att Olle tycks ha skrivit in C. J. Hallgrens gotländska släktbok från 1926, rakt av, utan att ha dubbelkollat. Den är späckad med fel. Där hittar man t.ex. Hans Blunk enligt Hallgren gift med Dordi Hansdotter från Väskinde. det var de inte. Hallgren har inte kunnat tyda Väskinde födelselängd. Där står något helt annat.
Jag hade nöjet att få känna en riktig gotlandsforskare, Karin Felderman (hennes arkiv ligger nu i landarkivet i Visby) hon släppte som du säger Gunnar bitar av information till den som frågade, inte för mycket. Tjusningen var, som hon tyckte, att hitta själv.
21
« skrivet: 2015-07-24, 00:35 »
Olles fil lär inte överleva många sekunder om det skulle rulla in en anmälning om brott mot PUL. Undertecknad finns t.ex. med i databasen. Jens lerbom född 12 mars 1964. Morsan Gertie är också med, född 1941 och vid god vigör. Har personligen inget emot att hängas ut i en släktforskarfil. Andra nu levande kanske tycker annorlunda. Återkommer i morgon med några kommentarer och exempel om Olles gotlandsfil. Den är inte baserad på forskning ens i ordets mest basala betydelse.
(Meddelandet ändrat av jenslerbom 2015-07-24 00:40)
22
« skrivet: 2015-07-21, 21:39 »
Olle, allvarligt talat. Sluta sprida din gotlandsfli. Och sluta lägg ut dina okontrollerade antavlor här på anbytarforum. Som sagt har du det bästa syfte med det du gör men det här håller ju inte. Senast hittade jag Lena Olofsdotter f. 1753 vid Lilla Hulte, Endre, död 17/11 1826 Skogs, Vänge. Enligt dig så är hon dotter till Olof Olofsson Gottberg född 23/3 1756. Ser du verkligen inte hur du är ute och cyklar med dina sammanställningar av andras forskning.
23
« skrivet: 2015-07-17, 00:51 »
... ovan nämnde Tynnes Larsson, husbonde vid Nore i Vamlingbo, är för övrigt omnämnd i danska källor första gången 1635 då han fick böta för egenmäktigt förfarande med ett lamm. (Gotlands saköreslängder 1600-1645 s. 136) Han är m.a.o född bra mycket tidigare än sin egen mor om man får tro din databas.
24
« skrivet: 2015-07-17, 00:15 »
Jag skall rätta mig själv vad gäller de två kvinnorna som får barn. Det var i en mycket äldre version av din fil. Den är borta nu såg jag. Rätt skall vara rätt. Men din databas är fortfarande mycket problematisk. Till exempel talade jag om för dig för flera år sedan att min fasters man, Karl Erik Villy Ryström (f. 1937), inte avled 1982. I själva verket avled han först förra året. Du har ännu inte ändrat detta. Jag undrar varför? Tar du inte till dig konkret konstruktiv kritik?
Men, eftersom jag tycker att du gjort mycket bra saker för gotländsk personhistorisk forskning så får du här en lista på några, inte alla, av de felaktigheter jag, utan att ha letat systematiskt, hittat i din databas:
Källhänvisningar
Du anger t.ex. källor som ”Väskinde C:2” och ”Lummelunda C:2” (utan sidhänvisningar) till ett antal personer som är födda långt efter den period volymerna täcker (1667-1705) respektive (1736-1818). T.ex. Anna Maria Albertina Andersdotter f. Kambs, Lummelunda 1842(!) och Thomas Thomasson Elm f. Lilla Mickelgårds, Väskinde 1788(!). Listan kan göras längre. Hittar du på källhänvisningar?
Föräldrar
Carl Petter Ferdinand Eklund (f. 1837) är inte far till Johan Bernhard Axel (f. 1866) och Anna Hildegard Johanna (f. 1867) Barnen är hustruns i ett tidigare äktenskap.
Stina Juditta Larsdotter f. 10/10 1799 vid Garde, Stenkyrka, är dotter till Lars Mårtensson Garde, inte Lars Larsson. (Stenkyrka CI:2 s. 131, Stenkyrka AI:3 s. 43)
Greta Cajsa Olofsdotter f. 1/1 1836 Lilla Röstäde, Ekeby är inte dotter till Olof Nilsson och Anna Margareta Ögren vilket framgår av Barlingbo CI:2 s. 216.
Olof Thomasson, enligt dig f. 1772 vid Lilla Mickelgårda, Väskinde, son till Thomas Thomasson och Katarina Mickelsdotter samt gift med Lena Greta Olofsdotter i Vallstena 1805 är i själva verket Olof Thomasson f. 24/11 1778 vid Lilla Mickelgårds (Väskinde CI:3 s. 149) och son till Thomas Olofsson och Katarina Larsdotter.
Jöran Pettersson Wessman enligt dig född 19/12 1771 vid Nors, Väskinde har antingen fel födelsår eller fel föräldrar. Den Jöran som föds detta datum har föräldrarna Petter Petterson Nors och Ingrid Persdotter. (Väskinde CI:3 s. 127)
Äkta par
Per August Andersson f. 1860 i Torsås var inte gift med Maria Olivia Molin f. 1863 på Fårö. Hans hustru är Sofia Matilda Molin f. 1870 på Fårö. (Sveriges befolkning 1900)
Födelse/dödsår etc.
Lauritz Andersson, präst i Vamlingbo enligt dig död 1649, gift med Sidsele Nielsdotter, enligt dig född 1664. Du ser själv diskrepansen. De skall dessutom enligt dig haft en son vid namn Tynnes Larsson, död 1687. Detta är inte belagt i samtida källor utan bygger på en gissning i en släktutredning utförd av David Gadd. Gadd skriver i sin släktutredning om Nore i Vamlingbo att Tynnes möjligtvis kan vara son till Lars Andersson men att det inte finns några direkta belägg för detta.
Carl Theodor Alfred Bolin (död 1867) Flyttar enligt dig till Visby 1870.
Lars Mårtensson, enligt dig f. 1763 vid Broungs, Stenkyrka är född vid ej angiven ort 22/2 1761 (Stenkyrka AI:3 s. 43) Anges dock vara från Broungs vid vigseln men där står också: “Intagne arvingar vid Lars Garde.”
Cajsa Lisa Persdotter enligt dig f. 30/1 1832 vid Gällungs, Väskinde , finns inte i födelseboken på detta datum. Dessutom har hon en syster med exakt samma namn född 31/8 1822. (Väskinde CI:3 s. 335)
.
Dessutom vill jag passa på att vara självkritisk. Jag skickade för många år sedan över en första version av Kyrkebingefilen, vill minnas att det var några tusen poster, till dig. Den versionen innehåller också en del fel.
Ett sådant fel är Loretta Birgitta Jönsdotter f. 17/11 1755 vid Austers, Hangvar. Hennes mor kan knappast vara Anna Persdotter f. 1701 vid Medebys, Ekeby. Förutom att hon skulle blivit mor vid 54 års ålder så är Anna avliden före 1754 då hon inte är omnämnd i arvsmålet rörande hennes brors egendom vid Gotlands norra häradsrätt i februari detta år. Det är också oklart om hon är mor till Elisabeth Jönsdotter f. 13/12 1743 vid Austers.
25
« skrivet: 2015-07-16, 00:21 »
Olle, du måste varna oerfarna släktforskare för att ladda ner din fil. Den är ju späckad med fel. Jag har gjort några stickprov och resultatet är inte bra.
Tre exempel. Jag har många fler men jag tycker att det är ditt ansvar att se till att berätta att dina källor inte stämmer.
Hans Larsson f. 1741 Norrbys, Hejdeby (död enligt dig 1776) kan inte ha lyckats få barn åtta år efter sin egen död. Nu dog han, som tur är, inte, som du påstår, 1776, utan i juli 1800, så han är trots allt far till sina barn. I alla fall på papperet. Kolla primärkällan. Hans bouppteckning.
Lesbiska giftermål var tyvärr inte tillåtna. I din fil gifter sig ett par kvinnor med varandra. Och får barn. Du får själv leta upp vilka jag menar.
Jag talade om för dig den 6 juni att du har fel vad gäller Rasmus Eriksson född 1713 vid Kaungs i Väskinde. Nu sprider du trots det påpekandet, igen felaktiga uppgifter. Jag är faktiskt lite förvånad över att du inte tar till dig rak konkret kritik.
Kort sammanfattning. Stor varning för den här filen. Om ni laddar ner den kolla alltid mot primärkällan.
26
« skrivet: 2015-06-10, 21:30 »
Nu ligger norra häradets domböcker ute för åren 1688, 1689 och 1710-1715. Dock inte undertecknad som beställt 1710-talsvolymerna. Jag fortsätter att sponsra de volymer som bara finns i ViLa efter hand.
27
« skrivet: 2015-06-06, 17:24 »
Tack för korrigeringen av sockennamnet, då är vi överens om att Rasmus Eriksson inte var född vid Kaungs i Väskinde och att du inte läst vad som står i bouppteckning 1756:921 trots att du hänvisar till den. Jag får jaga denne Kyrkebingeättling i Stockholm istället för i Källunge/Vallstena. På tal om Anna Olofsdotter så var hon född vid Änges den 14/9 1716. (Vänge CI:1 s. 93) alltså inte 23/9 1714. Jag vet att du har ett mycket gott uppsåt med dina sammanställningar och spridning av gotländska släkter här på anbytarforum. Du har gjort ett fantastiskt jobb med att digitalisera vigselregistret m.m. Vilket du skall ha en eloge för. Men din gotlandsfil är, trots att den ger sken av det, uppenbarligen inte källsäkrad.
28
« skrivet: 2015-06-06, 13:39 »
Ok, tack för uppgiften. Jag hittade den faktiskt själv efter lite letande.
Du hävdar att Rasmus Eriksson är född 1713 i Väskinde och död 1786 i Vallstena. Källorna du uppger är bl.a. Bouppteckning 1756 (inget nummer), Väskinde AI:1 (inget sidnummer) och Källunge AI:1 (inget sidnummer). Du hänvisar också till vigselregistret att han gift sig 1740 i Roma med Annika Olofsdotter.
Det ser ju gediget ut med hänvisningar till primärkällor, men källorna berättar ju något helt annat.
I bouppteckning 1756:921 anges att Rasmus Eriksson är skomakare och vistas i Stockholm.
I vigselboken för Roma 1740 (AI:1 s. 155) anges inte drängen Rasmus Erikssons hemort
I Källunge AI:1 hittar jag inte paret eller någon Rasmus Eriksson från Väskinde.
I Vallstena dödbok (Källunge CI:3 s. 436) avlider en Rasmus Eriksson 15/12 1786, 73 år gammal. Hans föräldrar sägs där heta Erik och Gertrud.
Sen hänvisar du korrekt till att paret fått barn vid Grindtorpet i Roma. Där återfinns också paret (Roma AI:1 s. 17)
Rasmus Eriksson f. i maj 1713 född vid Tynne i Björke. Inflyttad från Hörsne 1740 i oktober.
Annika Olofsdotter f. 23/9 1714 vid Änge i Björke.
Det verkar som om du fått uppgifterna någon annanstans ifrån och inte kollat primärkällorna själv. Detta bör du noga understryka när du lägger ut dina antavlor här på AF och din gotlandsfil på nätet. Att dina källhänvisningar, som till det yttre ser gedigna ut, som i fallet ovan, faktiskt inte håller måttet.
29
« skrivet: 2015-06-06, 11:50 »
Tack Olle, vilket nummer har bouppteckningen 1756? Och har du möjligen sidhänvisningar till de kyrkböcker du hänvisar till? Vallstena består ju t.ex. av 139 sidor.
30
« skrivet: 2015-03-28, 18:49 »
Bra initiativ. Jag kan tänka mig att sponsra fotografering av häradsrätterna Tredingsarkiven som täcker perioden ca 1661-1681 är sedan 2007 scannade och fullt läsbara på SVAR. För kännedom beställer jag därför följande volymer:
Gotlands Norra häradsrätt
AIa:1 1681
AIa:2 1682
AIa:3 1682
AIa:4 1683
AIa:5 1684
AIa:6 1685
AIa:7 1686 (Saknas i RA)
AIa:8 1687
Om någon vill ta över stafettpinnen vad gäller södra häradet så finns följande volymer bara i Visby: GSH AIa:1 (1681-1688), AIa:5 (1698-1706), AIa:6 (1702-1709), AIa:7 (1711-1716)
31
« skrivet: 2015-02-18, 21:21 »
Det finns, avseende Abraham Jöransson, ett intressant spår i Bouppteckning 14 i Gotlands Norra häradsrätt F2B:41. Kolla in förmyndaren för 5:e barnet. Han bör vara samme person som är noterad i Hala AI:1 s. 59. Och, du har tur, där står födelsesocknen antecknad.
(Meddelandet ändrat av jenslerbom 2015-02-18 21:30)
32
« skrivet: 2014-11-05, 11:31 »
Inte för att det har någon större betydelse men notisen i CI:1 är bild 310 i AD och nog är det av en senare hand präntat ett 45 i blyerts uppe i högra hörnet. Avvikelsen med SVAR beror på att kyrkböckerna där är filmade på 1950-talet. Efter det har både nyare register samt i vissa fall sidnumreringar tillkommit i materialet. Det är därför det avviker eftersom AD:s material är nyfilmat. Det är bla därför jag använder AD i första hand.
Men skit i det. Bläsnungs är en intressant gård. Finns en hel del notiser om gården i domboksmaterialet. Anders Matsson Knuts blev ex. ihjälslagen i samband med en arvstvist om gården 1694.
33
« skrivet: 2014-10-03, 17:57 »
Jag antar att du redan läst vad som står om händelsen i Väskinde CI:3 s. 525. För säkerhets skull återger jag det ändå. Gärningskvinnan från gården Vi i Väskinde, Mordet ägde rum den 4/11 vid en äng vid Kaungs som kallades Själarve. Rättegång hölls den 7/11 (bör ha avhandlats vid Norra häradsrätten) Hon dömdes till döden och avrättades på Endre backe den 15/1 1746. Du får ta fram de renoverade domstolsprotokollen på RA i Stockholm, eller originalprotokollet i Visby. Där finns mycket troligt svaren på dina frågor. PS: Såg nu att uppgiften finns med här på rötter under rubriken avrättade. Kvinnan var dotter till skepparen Alexander Baltazarsson. Det är därför hon kallas jungfru. Hon var alltså inte bonddotter. DS:
(Meddelandet ändrat av jenslerbom 2014-10-03 18:03)
34
« skrivet: 2014-09-21, 19:59 »
Kan möjligen vara Sissa Nilsdotter f. 16/2 1830 i Vederslöv.
35
« skrivet: 2014-05-22, 11:05 »
Brita Lorentina flyttar till Angelarve. Det är en gård som ligger i Träkumla. Pröva om den ena dottern är född i Stenkumla istället för i Stenkyrka.
(Meddelandet ändrat av jenslerbom 2014-05-22 11:19)
36
« skrivet: 2014-05-21, 18:51 »
Hej Bo, du hittar Carl Jacob Kindmark i det maskinskrivna husförhörsregistret som AD plåtat: AID v341494a.b800.s78
mvh/jl
37
« skrivet: 2014-05-04, 21:01 »
Jag undrar om det finns uppgifter om föräldrarna till Maria Johansdotter d. 22/8 1773 Lilläng, Misterhult f. ca 1715, g. 29/9 1748 i Misterhult med Kristian Månsson f. 16/3 1729 Lilläng, Misterhult d. Lilläng, Misterhult 26/4 1772. Jag är också lite fundersam över hennes födelseår som är beräknat från dödsnotisen i Misterhult (CI:3 s. 279) verkligen stämmer. Hon verkar vara lite för gammal vid tiden för vigseln.
38
« skrivet: 2004-10-28, 12:45 »
Sorry, fel källhänvisning. Här är den rätta:
Steffen, Richard, Gotlands administrativa, rättsliga och kyrkliga organisation från äldsta tider till år 1645, Lund, 1943
39
« skrivet: 2004-10-28, 12:42 »
Gotland var sedan medeltiden indelad i tre tredingar (Norder, medel och söder) som vart och ett motsvarade ett prosteri.
Mellan 1646 och 1683 utgjorde de tre tredingarna även världsliga domstolar.
Jag vet inte hur länge den kyrkliga tredingsindelningen var i kraft.
Källa: Richard Steffen, Gotlands politiska indelning (1942)
40
« skrivet: 2004-10-28, 12:35 »
Generalkapitlet är det samma som domkapitel vilket var en sorts kyrklig domstol som behandlade saker som försumliga präster, sedlighetsbrott, blasfemi och andra brott mot kyrkan och religionen.
Visby domkapitels arkiv finns bevarat från 1580-talet och framåt.
41
« skrivet: 2004-07-02, 16:57 »
Hej Sebastian, här är ett utdrag ur Lummelunda dödbok den 9 april 1689:
Nils Jacobsson Kinner född i Kinner gård 1630 fadern Jacob Larsson Kinner modern Anna Rasmusdotter. Gift 1 gång då han var 24 år med en piga Margareta Jacobsdotter Sorby levat 6 år samman hade 2 söner. 2 gång g m pigan Kirstin Sörensdotter Norbys levde samman i 7 år. Satt änkling g 3 g m pigan Margareta Matsdotter från Stenstugu i Björke som nu kvarlever. Avlat 8 barn. 6 söner och 2 döttrar levat samman i 27 år. Varit kyrvärd i 39 år . (Lummelunda C:1 dat. 16890409)
42
« skrivet: 2003-12-16, 23:40 »
Det behövs inget tillstånd enligt PUL för denna typ av uppgifter eftersom de inte är av privat karaktär eller kan vara till men för de omnämnda. Allt som Olle lägger fram här kan vem som helst när som helst få fram från vilken skattemyndighet som helst. De är liksom födda när de är födda :-)
Hade han (mot förmodan) gått in med eventuella uppgifter om tex. adress, telefonnummer, ev. sjukdomar, psykiskt tillstånd, brottslighet, skilsmässor, adoptioner, självmord, utseende etc. etc. faller det självfallet under PUL.
Mvh/JL
43
« skrivet: 2003-11-09, 22:55 »
Ett utsnitt ur Gotlands domböcker 1704:
Följande uppbud skedde: 1/3 Kassle, Hangvar 3 g; Histilles, Kräklingbo t byggmästare Anders Bergman 1 g; 1/4 Buters, Väskinde t Nils Larsson 1 g
Källa: Db 1704 Nh h ? 31
44
« skrivet: 2003-09-10, 14:11 »
Hej Sebastian, jag är inte släkt med Claes Reich men vet lite om honom ändå. Jag har inte hittat några uppgifter om hans föräldrar. Däremot omnämns i domböckerna från 1673 en Jochum Reich (möjligen en bror, se t.ex: DB 1673 st s ? 25)
Till Mats: Lars f. 1687 är identisk med den som gifter sig 1718. Detta framgår bla. av bout rörande Kvie i Martebo (se: Bout nh 1687:31a, 1711:112, 1713:150, 1716:158 samt 1720:175b)
Är Ni ättlingar till Lars så kan jag om ni vill mejla över en riktigt lång antavla, ner i gotl. 1400-tal.
Mvh/JL
Mvh/JL
45
« skrivet: 2003-08-30, 19:58 »
Sören Pedersen Norrbys, Hejdeby var enligt RB 1653 född vid Smiss i Kräklingbo och sonson till prästen i Kräklingbo Herr Peder Botelsen (Lemke 1868 s. 249)
Han var bland annat nämndeman i nordertedingen och jag cirka 130 notiser om honom och hans släkt ur de gotländska domböckerna.
Peder [Pedersen] Smiss, Kräklingbo är omnämnd som husbonde 1614-1636 (RA Köpenhamn mandtall)
46
« skrivet: 2003-08-22, 23:20 »
Fred på jorden således . äntligen! :-)
Mats, jag har tyvärr ingen färgbild på Roneepitafiet som jag känner väl till (är själv ättling). Det sitter högt, fel och med för lite ljus ur fotografisk synvinkel.
Jag tror dock att Du enkelt får tag i en kopia via antingen ATA i Stockholm eller Fornsalen i Visby som har ett så vitt jag förstår gediget och regelbundet uppdaterat digitalt fotoarkiv.
Mvh/JL
47
« skrivet: 2003-08-21, 17:54 »
Nu skall vi vara snälla mot varandra :-)
Mats
Såg på Din hemsida att Du inte har länkat anor bakåt på nummer 1954 Thomas Pedersen Ronander f. 1620 i Rone.
Kanske har Du dessa uppgifter redan men skickar dem ändå. Kanske hjälper det andra. Med källor givetvis :-)
Att Thomas Pedersens far var Herr Peder Bendsen Norby framgår fullkomligt klart av följande källor:
1. Kungliga kansliet till länsherre Jens H?g att uppta 2 söner av Herr Peder Bendsen, präst i Rone, vid namn Bertel og Thomes i Sor? skole . (Kancelliets brevb?ger 16320629)
2. Herr Peder i Rone, Herr Henrik i Källunge [.] salige Herr Christen deras hustrues fader (Visby domkapitels protokoll vol. AI:5 16360518)
3. Herr Thomas, Rone på sin faders vägnar hr peer presenterade köpebrev på ängstycke . (DB 1653 st v ? 17)
4. Supplik från Peder Bengtsson Norby söner [bla Thomas] ang köp av skattegård Frigsarve, Rone av den avlidne fadern Herr Peder Bengtsson Norby (Generalguvernören över drottning Kristinas underhållsländer RA sign K:510 opag. Året 1667)
Sen en liten varning (men den känner De flesta redan till tror jag) Norby-släkten i Rone har i äldre litteratur kopplats ihop med den danska adelssläkten Norby (tex Hallgren 1926 mfl.). Detta är en fullkomligt obelagt påstående och rena gissningar från alltför ”kreativa” släkthistoriker från förra seklet.
Mvh/JL
48
« skrivet: 2003-08-13, 16:58 »
Det handlar m största sannolikhet om Sigfrid Jacobsson Överejse i Väskinde som enligt RB 1653 köpt gården s.å. av en jacob Christensson
Sigfrid nämns i övrigt:
1. för olydnad mot tingsdomaren (Db 1656 nt s p 411v)
2. Egenmäktig förfarande 1659 (Db 1659 nt s p. 407v)
och möjligen så sent som 1698 (kan dock vara en ättling)
3. För skällsord (Db 1698 nh v ? 3)
En möljig/trolig dotter är en Malena Siffridsdotter som skickat en inlaga till tinget år 1682 om ett barn hon tagit hand om. (Db 1682 nt s akter p. 191)
49
« skrivet: 2003-06-16, 15:30 »
(1) 1 Johan Åberg, 2C6R
Född: 23 mar 1775, Åby L, Bro
Död: 1847, Akebäck, ålder: 711
Far: Jeremias Jacobsson (1741-1808)
Mor: Magdalena Andersdotter, 1C7R (1750-)
Partner:Brita Clasdotter
Född: 27 jan 1778, Sudergårda, Bäl
Gift: 21 okt 1802, Bäl
Barn: Jeremias (1804-)
Anna Lena (1809-)
Brita Stina (1811-1849)
Johanna Cajsa (1817-)
(2) 1.1 Jeremias Ahlström, 3C5R
---------------------------------------------
Född: 28 maj 1804, Åby L, Bro
Inskriven på Sjömanshuset 1829. Trol gift 1832 i Lummelunda med Lena Cajsa Gottberg på Tjauls grund. I såfall han då arbetskarl (A)
Partner: Lena Cajsa Gottberg
Gift: 1832, Lummelunda
(2) 1.2 Anna Lena Johansdotter, 3C5R
---------------------------------------------
Född: 21 feb 1809, Åby L, Bro
Vg ?
(2) 1.3 Brita Stina Åberg, 3C5R
---------------------------------------------
Född: 11 okt 1811, Åby L, Bro
Död: 14 aug 1849, Glamunds, Akebäck, ålder: 37
Partner: Jacob Ahlgren
Gift: 14 jan 1841, Akebäck
Barn: Johanna Kristina Jacobina (1844-)
(3) 1.3.1 Johanna Kristina Jacobina Ahlgren, 4C4R
---------------------------------------------
Född: 2 dec 1844, Glamunds, Akebäck
Piga vid Svenskens, Endre 1869
Partner: Anders Johan Jonsson
Död: 7 jul 1906, Visby
Gift: 24 mar 1869, Endre
Barn: Albert Johan August
Teresa Johanna Albertina
(4) 1.3.1.1 Albert Johan August Jonsson, 5C3R
---------------------------------------------
Mältare (1906)
(4) 1.3.1.2 Teresa Johanna Albertina Jonsson, 5C3R
---------------------------------------------
Partner: Johan Wilhelm Albert Gustafsson
(2) 1.4 Johanna Cajsa Johansdotter, 3C5R
---------------------------------------------
Född: 4 apr 1817, Åby L, Bro
Källor
1. Hallgren
2. Kyrkböcker för resp. socken samt Bout Visby Landsarkiv.
Index
Åberg
Brita Stina (2) 1.3
Johan (1) 1
Ahlgren
Jacob partner till (2) 1.3
Johanna Kristina Jacobina (3) 1.3.1
Ahlström
Jeremias (2) 1.1
Clasdotter
Brita partner till (1) 1
Gottberg
Lena Cajsa partner till (2) 1.1
Gustafsson
Johan Wilhelm Albert partner till (4) 1.3.1.2
Johansdotter
Anna Lena (2) 1.2
Johanna Cajsa (2) 1.4
Jonsson
Albert Johan August (4) 1.3.1.1
Anders Johan partner till (3) 1.3.1
Teresa Johanna Albertina (4) 1.3.1.2
50
« skrivet: 2003-04-26, 13:03 »
Tror det handlar om att bönderna var tvugna att ställa upp med husrum när skatteindrivingsmännen reste runt i tinget.
51
« skrivet: 2003-04-24, 09:39 »
Liten ögonblicksbild: (trolldomsmål som Jan Inge Wall vad jag kan se har missat)
Lars Herffars ang Margareta Smidts pojke lagt knyte med löss, lijtet salt och smör [.] straxt efter miste han en kalv sedan insjuknade andra [.] Margareta sade att han fått knarren i sin hand och att folket rått henne att hon skulle låta honom gå och lyffta vndher en knut på ett huuss som wore flyttat så skulle det bli bättre med honom. (DB 1654 st v ? 11)
Liten ögonblicksbild 2:
Christen Heffrede Rådman ankl Lars Herfars /Lye/ för slagit blånad den tid han hos honom fordrat tingsgästning (Db 1672 st h ? 39)
PS: jo jag blev godkänd. Trots ett par fel i tabellerna :-) Men ögonblicksbild 2 ovan finns dock med som en av siffran 5 på s. 147 högst upp.
52
« skrivet: 2003-04-23, 12:10 »
Kild (Kjell) Herrfars, husbonde 1634 (Mtl)
Kiell Herrfars, stockman 16420310 (Tingsvittne, ViLa)
Kield Herfardis, husbonde 1614 (Mtl)
53
« skrivet: 2003-04-23, 12:08 »
Lars Herffars, Lye uppb 1 g ett brev av han svåger honom givet ang att han skall föda Kiell Herrfars och hans hustru under livstid (Db 1651 st s p. 719)
54
« skrivet: 2003-03-17, 15:12 »
Hej Birgit
Det sista är ur mtl 1698. Jöran Bomgård äger en del av gården och är gift. Dock inte med Pernilla.
Namnet Hafra känner jag inte till. Har aldrig stött på det. Är Du säker på att Du läst rätt?
55
« skrivet: 2003-03-14, 21:14 »
Hej igen (och tack igen!)
Jag har i min brevlåda fått uppgifter om nekrologer tidigt 1700-tal för Smedstorp och Kverrestad i Ingelstad härad.
Samt om detaljerade dopvittnesuppgifter för Helsingborg sfs. (inte dödböcker iofs men intressant ändå)
Var kan vi sammanställa en förteckning? Fler lär väl sitta inne med upplysningar.
/JL
56
« skrivet: 2003-03-14, 10:31 »
Hej allihop och ett jättetack! (Även Ni som mejlat mig direkt)
Uppgifterna kommer att vara till stor nytta för en undersökning om sociala kontakter Öresundsområdet jag nyss har påbörjat.
57
« skrivet: 2003-03-13, 15:07 »
Hej, känner någon till vilka äldre dödböcker (före 1720) från Skåne (både landsbygd och städer) som innehåller fler uppgifter om den döde än bara ålder och dödsdatum?
58
« skrivet: 2003-03-13, 10:30 »
Hej Stefa. Lauritse är svår att placera i resp. socken. Har faktiskt inget just på Ardre. Däremot Alsarve, se nedan. Vet inte om det är till hjälp.
Avhandlingen?, Tja, om Du ber snällt så … :-) Eller mejlar mig privat Din adress. Ta det via hist.lu.se
1619/20,Lauers Alsarfwe olydnad [Kräklinge setting],Saköreslängd
1634,Olof,Mtl
1646,Olof,Jb
1650,Giert Bertelsson uppb Alsarve, Ardre 1 g,mt v p. 660v
1651,Efterskrivne är förarmade enlit tingsbevis: Stenkuml ting: Nils Ansarve, Erik Öjvide, Peder Olson Quarne, Peder Larsson Fremdarve, Bringsarve gård: Hejde ting: Trude Råbjens: Kräklinge ting Jöns Nygårds, Bärtill L Vällinge, Peder Alsarve.,mt s p. 727
1653,4) for retten framkom en man ved namn peder alsarve udi ardre sogen som bekände sig att kunde signe naaget som han haffde brugt offuer en hest. orden till signelsen blev uppläst av honom. men efter gjord deliberation och personens bekreftaende sa vel som och sakens rannsakning. da efter personen finnes meget enfaldig eller wbesiulig signelseorden av själve personen icke forstanden hannom av andre vara forförder. sin offenlige forseelse bekendendis och bod med bedring lovade saa er hand efter forbön av retten benaadet att sta aabenbar skrift efter kirkedisciplin. och eftersom guds ord forbjuder signelse att bruge och den som laader signe eller fordrer signemand icke [] beder eller giffuer end som den der signer. ,VDK AIa:5 s. 41v
1653,10 mlj Per Jacobsson, k 3 ås av Lars Hansson, Visby,Rb
1657,Dito wtt Johan Hollst i Wisbÿ angaff att han ähr stämbdh aff Emicke Gartarve på sin hüstrüs wägna för gårdhen Alsarve /Ardre/ som hennes förre man sal: Gert Bertelsson brükat haffwer, att han skall wara skÿlldigh till cronan, dher till swaradhe Emmikä att Johan Neüman Pr...(?) haffwer acterna och specificationen hoos sigh som nü inthet ähr tillstädhes, dher före kan han inthet swara. Johan Hollst eskadhe att Råmannen Lars Botvalde måtte affläggia sin edh och witne, hürü mÿket som sal: Gert skola wara skÿlldigh, då han aff gårdhen flötta. Då wittnadhe han effter afflagdh edh, att han inthet ståndha mehr till lika ähr 2 kistor weedh och dher före pantat 2 st lamb och en skiedh aff Per Hallsarffwe. Johan Hollst protesterar, att han haffwer kallat witnet, och dher üthi 2 dagar hållit, han haffwer 8 mill fram och tillbakes, så som och protesterar på sin förtäringh och reesa, i dhet att han haffwer förfängt reest. Resolverades att Emikä och Neümannen moste till nästa tingh comparera, hüar dhet icke skier så wardher domb i saken ....andhes(?).,mt s p. 410
1660,Dito inlade befallningsmannen w:t Nils Stark en längd för 1659 uppå de förarmade uti hans befallning som finnes ad acta och begärte tingsvittne det honom blev beviljat efter domarens och stockmännens berättelse. Ock angav befallningsmannen att [Allsarve] i Kräklinge ting resterade för för 1658 12 dr och [ ] till fångs att betala med,mt s p. 386v
1662,Sefre Alsarve ang att han är stämd av Staffan Ganne för ett sto som han vederkäne efter märket med gode mäns attest …,mt h § 40
1670,Sefre Allsarve och Eskil ibid förlikta om 1 st åkerland …,mt s § 46
1670,Sefre Allsarve och Oluff Bierges förlikta om en häst som Bierges haft till foders och ihjälskjutit,mt s § 60
1672,Sefre Alsarfwe i Ardre för okvädesord på sin granne Eskill Assarfwe för en gris skull. /tjuv/,mt h § 34
1704,Caspar Schonfeldt cit Per Alsarve, Ardre ang skuldfordran,Nh h § 90
59
« skrivet: 2003-03-12, 16:15 »
Hej, jag har lagt ut uppgifter ur domböcker m.m. bla om Kopungs, Ardre under rubriken Ardre.
Mvh/JL
60
« skrivet: 2003-03-12, 16:10 »
Hej, här kommer allt jag har antecknat om Kaupungs/Kopungs i Ardre ur domböcker m.m.
mvh/JL
1574/77,Jacop Kopungs,JB
1614,Michell Koppungs,Mtl
1620,Lauers Kopungs,Lr (Uttagna stenläggare)
1631,Lauridz Koupungs,psm
1634,Lauritz Kopungs hsb,Mtl
1634,Claus Kopungs,indester,Mtl
1639,Madtz Kopungs . jtt garn,Strömmingslängd
1645,Madtz Bendtzson,mtl
1646,Mads,Jb
1649,Samma dagh begiärtte Frans Hansson i Lougarn, och Mats Kopungs i Ardre sochn, att hela nämbden wille besee ett styckie jordh som dee omtwijsta. Blef bewiljatt och samptycht.,mt s p. 607
1651,? 22 Framtedde Frantz i Lauerse en supplication emot sin granne om ett stycke jord som han honom vill avhända. Framkom då Lars Matsson och vittnade honom jorden till samt två av stockmännen som honom Frantz vorden tillförende tillsynt hava. Men vederparten Mats Kopungs för sitt utevarande böte efter lag 3 m. Ty resolverades att där tillförordnas en [ny] häradssyn som där om lagligen syna skola och sedan en viss relation giva vem jorden rätteligen tillhörer.,mt h ? 22
1653,Ursila Olofsdotter, ärvt efter sin salige man 13 mlj,Rb
1653,12 mlj Jacob Olsson ärvt. . åker 32 tl, 30 ms äng, 8 ms starr, ag i Store, Gränby, Diekes och Klintsmyr. Trägård äpplen o päron. Humlegård 150 stänger, 4 hagar t 12 hästar. Skvalt- och sågkvarn i Siustraå samt Djupviken i saltsjön. äng 20 m slätt på Sysneudd vilken är köpt 1554 av Olof Gartarve av länsherrer Otte Rud, item köpt 1 tomt 5 mlj Klints. nock är köpt 1517 änge vid Kopungs i Ardre beläget,Rb
1656,Erik Kopungs, Ardre stämd av Siffrid Bara[ ],mt h p 424
1664,Arvsförlikning mellan Jöns Mickelsson Frändarve, Rone som gjort anspråk på halva Kaupungs gård Jacob Matsson,mt h ? 5
1668,Jacob Kopungs i Ardre och Malena Biergis i Ala att svara Gullibrandt Camner i Visby in debiti,mt h ? 14
1670,Bengt Kopungs i Ardre lägrat Margareta Simonsdotter,mt h ? 2
1670,Per Persarfwe i Ardre tillt Lars Kopungs då de tillsammans var i barnsöl till Botvede trätte de ej i stugan utan kom efter honom på vägen med en stör slog 3 blodsår i huvudet och blått öga som och tingsdomare Jöns Andersson vittnade . /senare, Bengt Kopungs/ . erkände,mt h ? 3
1673,Jacob Swinefogde ankl Bengt Kopungs huggit ek,mt s ? 10
1682,Olof Botvalde pret i Kopungs gård 1/3 på in egen sal broder vägnar .,mt s ? 31
1702,Olof Persson Kopungs m sin hustru Gertru Jöransdotter . ,Nh s ? 11
1702,Ins en kvittens givet av Mats Olofsson Botvalde till Jacob Matsson Kopungs .,Nh s ? 103
1703,1/4 Koupungs, Ardre 1 g,Nh v p. 949v
1708,Samma dag presenterades förlickningsskrifft,uprättat d:28 September innewarande åhr 1708. emellan Pehr, Hans och Anders Kopungs å ena sidan,och å den andra Mattz Botwalde, Hindrich Winckels, Lars Grogarns, Oluff Hallgars, Oluff Sanda, (Mattz) Botwalde såsom förmyndare för systern Johanna och Lars Botwallta, som och [ ] den underskrifwit,lydande i sielfwa bookstafen som föllier:Wij undertecknade bekiänna och tillstå,att wij med hwar och en äro wähl och wänl.förlickte,om det arf i Kopungs gård,det wij [ ] oss till godo innestå,att emedan laga skiffte blef hållit i Kopungs gård 1697 d.15 Juli som confirmerades wed den Kohl.Häradsrätten 1697 d. 20 octobr.Item medan wår Sal.Fader Oluff Botwalda sitt utbekommit hafwer och tillgifft på grundparten bekommit 30 D smt. hwilcket blef bekräfftat d.6 Juni 1702. altdij widere ända till Enigheetz opbyggiande och at undslippa alt beswär,uthlofwade dhe oss till 16 D.smt med hwilcka 16 D. wij icke allenast äro förnögde,och aldrig mehra i löst och fast hafwa att säja,uthan och wille dem aldrig någon widare omkostning tillfoga uthan wår förlikning straxt med enighet tillstå,och wår part för dem gärna tillåta att upbiudas hwilcket härmed warder inteckna och till ett eryggeligt hållande låta confirmera och stadfästa I föllie af ofwannde. förenningsskrifft,blef Pehr Jacobssons anpart uti Kopungs gard opudet 1sta g./,Nh h ? 88
1708,Item insinuerades ett afkallsbref daterat i october innewarande åhr 1708,gifwet Pehr Kopung af Oluff Bengtsson,lydande i sielfwa bookstafwen som föllier:Undertecknad till sig hafwa richtigt utbekommit allt det [ ] uthi löst och fast tillkom uthi Kopungs gård i Ardre sochn effter mina Sal.förälldrar aldeles effter skifftebrefwets innehåld af dato d:25 Aprilis 1683,och såsom den sista penningen med första ricktigt betalt är,hwarpå iag och wederbörligt qvittence på det iag bekommit,[ ] gifwit som med afkall eller qvittence af dato d:27 September 1704.widare [ ] altdij tillägnar iag härmed samma min trediepart i Kopungs gård i Ardre Sochn och fierding, Krecklinge ting,som min faderbroder Sal.Jacob Kopungs barn å barnkullarna,nembl.till de barn sopm nu gården beboo,till en erwerdelig och oklandrat egedomb,för sig och sina så födda som ofödda äga och nyttia,och begiäre [ ] .....................................,Nh h ? 89
61
« skrivet: 2003-03-12, 16:04 »
Hej här kommer det jag har om släkten Bomgård (Präster och borgare)
Hejnum,Rings,1653,12 mlj Olof Persson, köpt 2 ås av Jöran Bomgård i Visby,Rb
Stenkyrka,,1654,Sedan angav Herr Lars, Stenkyrka Jöran Bomgård att han kallade honom utanför tingsdörren /EXX/ Lars /Funker?/ det Jöran bekände emedan Lars kallat honom styvnacke,nt h ? 25
Stenkyrka,,1654,jöran bomgårds fordrade av hr lars, stenkyrka om en häst han köpt .,nt v ? 45
Stenkyrka,,1654,jöran bomgård en borgare i visby ang hr lars, stenkyrka för en brun gångare .,nt h ? 24
okänt,,1654,Jöran Bomgård i [ ] till treskiftes,nt K:586
Hejnum,Rings,1655,peder davidsson tillt olof rings för gäld i rings gård . olof sade att han köpt av jöran bomgård . davidsson skall söka bomgård,nt s ? 18
Hejnum,Nygårds, Gane, Rings,1663,petter bomgård tillt oluff nygårds /hejnum/ för 60 dsm för rings gård som oluff har köpt och har sin måg på gården . domaren hans gane sade att denne måg är död,nt v ? 43
Bäl,Gane,Buters,1664,Efter Tingsdomaren Jöns Ganes berättelse att Lars Butter är skyldig t Jöran Bomgård 2 tolfter om 20 aln . balkar .,nt h ? 40
Hejnum,Nygårds, Rings,1664,Jöran Bomgård, Visby tillt Oluff Nygårds för Rings gård den han honom sålt haver för 85 dsm efter given obligation 7/11 1654 .,nt h ? 59 [59]
Stenkyrka,,1670,tillt wtt jöran bomgård herlow skräddare i härve för ett gårdsköp ang bjärs, stenkyrka 1/2 .,nt h p. 156
Sjonhem,,1670,Att Hr Per Bomgård skall förnöja sal: Erik Jovini barns förmyndare gevaldigern Lars Matsson .,mt v ? 33
Vänge, Sjonhem,Nickarve,1670,Hr Per Bomgård, Sjonhem tillt nämndeman Lars Nickarve om 1 st flytande jord .,mt s ? 25
Akebäck,Glamunds,1670,Hr Per Bomgård, utlovade betala Thomas Glamunds 8 dsm han honom på gårdsköpet skyldig är,mt h ? 30
Ekeby,Stenstugårds,1671,Per Bomgårds tillt Mårten Stenstugårds /Ekeby/ ang klammeri dem emellan . mishandel . långt mål . kopia,mt s ? 20
Sjonhem,,1671,Hr Per i Sjonhem ang cappelanen Hr Per Bomgård huggit 72 björkar uti felles skog med Oluff Heffwede,mt s ? 35
Sjonhem, Viklau,Olajvs,1671,kappelan hr per bomgård, sjonhem o viklau tillt lars olebs varför han honom anklagat .,mt s ? 19
Barlingbo,socknen,1671,hr per bomgård eskar avkall på sina styvbarns förmyndare hr oluff ruth, barlingbo och .,mt s ? 29
Sjonhem,,1671,mellan hr per, sjonhem klagande och kappelanen hr per bomgård svarande ang skada bomgårds boskap gjort . ersätter,mt s ? 34
Sjonhem, Guldrupe,Krasse,1672,ingemar nilsson fullmäktig av ekeby sockens kyrkvärdar och per krasse och hr per bomgård i sjonhem . skall förlikas ,mt h ? 32
Sjonhem,,1673,Hr Per Bomgård skyldig fordom Befallningsman Per Larsson .,mt v ? 51
okänt,,1674,Jöns Persson ang att Hr Per Bomgårds hustru har slagit hans piga blå och brun. Berättade tingsdomaren Jon Jonsson Lund /Halla ting/ att pigan var riven och slagen,mt s ? 16
Sjonhem,,1674,? 17 H:r Per Bomgård angav att h:r Pers hutru i Sjonhem haver skällt hans hustru för trollpacka med begäran att det måtte inprotokolleras efter han att utföra [sinnet] voro.,mt s ? 17
Sjonhem,Gervede,1674,Jöns Persson Gervede klag o Hr Per Bomgård svarande ang tvistig kolega . skall dem förlika,mt s ? 15
Hellvi,Malms,1685,Dorotea Mickelsdotter, sal Pär Bomgårds änka uppskovsak no 64 vt genom TD presentera förlikningsskrift mellan sig och sin broder Claes Mickelsson Malms , . styvfader Olof Malms 6 CLAES MICKELSSON INLADE I LIKA MÅTTO AVKALL,Nh s ? 4-6
Sjonhem,,1686,Peter Bomgård o klockarens hustru skällsord fr förra tinget,Nh h ? 21
Hangvar,Austers,1698,Hust: Pernilla, 1 son, 2 döttrar
Staffen Jonsson, gift
Jöran Bomgård, gift,Mtl
62
« skrivet: 2003-02-10, 10:10 »
Ur domboken:
kom nils utalskog ang att han är förmyndare för sal per gumbalde, lau barn och barnet är tillslaget lösöre 20 dsm och 1/4 gumbalde . (Db 1668 st s ? 1)
hans gumbalde uppb gumbalde 4 g . nils utalskog förmyndare för barnet gorde inkast. (Db 1671 st h ? 11)
förlikning skall ske ang arvet i gumbalde gård . (Db 1671 st h ? 12)
Hans Gumbalde ins köpebrev på 1/4 av Gumbalde givet av nils olufsson Olebs. (Db 1672 st v ? 3)
Hans Gumbalde förlikt med sin faderbroder Nils Utalskog och dess fader . ang fädernearv . (Db 1674 st h ? 30)
63
« skrivet: 2003-01-29, 21:02 »
Mattias Dinisson Kambs uppviste avittringsskrift given av hustru Catharina Claesdotter Skomakers . (Db 1704 nh s ? 53)
Dinis Kambs, omnämnd som kyrkvärd 1683-1695 (Lummelunda LI:A1 passim)
Dito Dijnes Kambz tilltalte Nils Nygranne för ett halft lass starr som han haver ifrån honom olov: tagit och det fört till Visby. Därtill Nils nekar. Dinis svarade att han intet foder haver uti Norre tull fört den dagen men igenom Ostre port och givit sig annat namn och kallat sig Sefre Överese som tullskrivarens attest utviste och syntes spåren allt intill tullporten ifrån Nygranne det Jacob Smits bevittnade. Nils sade att det var hans starr och det sålt till Anders Bryggare för 16 lo s:m:t. Seffre Överse efter avlagd ed vittnade att han eller hans hjon intet starr hava uti staden den dagen infört och därtill med så haver Nils ingen starrmark. Och såsom nämden kunde honom ej värja ty resolverades att Nils Nygranne skall böta tredubbelt och giva målsäganden sitt igen efter Kongl: resolution. Löfte [Nilles Fark] (Db 1660 nt v s. 363v)
64
« skrivet: 2003-01-27, 13:07 »
Hej Birgit
Jag har bara uppgifter om en Lars Lauhage. Hittar ingen Jacob där under sent 16-tal. Har Du hans farsnamn?
65
« skrivet: 2003-01-24, 10:01 »
Hej Birgit, tyvärr har jag inga uppgifter om det. Det enda jag vet är att Per Olofsson Rosarve avlade nämndemansed 1688 (Db nh v ? 1)
jag har också följande notis ur DB:
Tingsdomaren Niklas Isaksson citerat Per Rosarve för han besvärat sig över honom hos ståthållaren som skulle han otillbörligt utpantat böter för tjärans otidige leverering. Välborne h:r ståthållaren säger om Per Rosarve är pantat innan juli ända är detta orätt efter tiden om tjäran är den sista juli, varuppå domaren beviser Per Rosarve intet vara pantat för tjäran men för sitt otidige uteblivande från mötet. Resol: efter Per Rosarve befinnes vara pantat för uteblivande ifrån mötet varför skaffar till nästa ting bevis om lagl: förfall eller bliv:r vid som gjort är. (Db 1682 nt h ? 30)
66
« skrivet: 2003-01-23, 22:54 »
Hej Kalle
Jag har inte en aning om vad en valkekvarn är.
Däremot vet jag lite grann om Visby och är tämligen säker på att det inte förekom något flitigt byggande av stenhus där under 1600-talet. Staden var rätt nedgången och det som byggdes nytt var i huvudsak i trä. Se tex. Burmeisterska huset (ca 1662) och gamla residenset (påbörjat 1647). Båda på Strandgatan.
Den gotländska kalkindustrin under 1600-talet var i huvudsak avsedd för export.
En bra översiktlig artikel om detta är skriven av Åke G. Sjöberg i Gotländskt Arkiv 1972. Den heter Den gotländska kalkbränningens genombrott - gamla synpunkter och nya. Där finns också hänv. till relevant litteratur om den gotländska kalknäringen före 1700-talet.
mvh/JL
67
« skrivet: 2003-01-23, 12:29 »
Enligt Revisionsboken 1653 fanns det ingen kalkugn vid Vibble gård. Däremot bla. een haga till 8 hästar, sågh- och qwarnställe i Wibleåå och tarfweligh Skough (Revisionsbok för Gotland 1653 2. Medeltredingen, Eva Östlund-Stjärnegårdh (utg.) Visby 1979 s. 114-115)
En valke- och mjölkvarn omtalas också 1672 (Db 1672 mt v ? 39)
Mvh/JL
68
« skrivet: 2002-12-08, 13:06 »
Hej Birgit. Nu hade Du lite tur. (på två sätt)
1. Jag är inte så ofta inne på anbytarforum. Men kollade Anbytarforum idag för första gången på ett tag.
2. Jovisst hade han det. Följande framgår av NH bout 1741:453
Halner, Bro
Hinrik Persson ? 1718
änka Anna Mickelsd
s Hinrik, Olof,
d. Maria gm Olof Halner,
Anna gm Jonas/ /, Lummelunda,
Cath
Som Du ser har jag inte kunnat tyda vad Jonas hette. Det kanske Du vet.
mvh/JL
69
« skrivet: 2002-11-16, 19:16 »
Hej Barbro, det där sista undersätsig. osv. osv. är hämtat från en text om Schröder av landsarkivarien Richard Steffen från 1930-talet.
Hur Schröder såg ut vet ingen.
Att han skulle varit av judisk härkomst är något som Steffen gripit helt och hållet ur luften.
mvh/JL
70
« skrivet: 2002-08-24, 12:45 »
Hej allihop, jag är inte här så ofta. Därav senfärdighetenn. Jag hittar ingenting i mitt material om Aner i Lokrume som kan hjälpa er. Skall dock kolla i mtl 1698 senare idag.
71
« skrivet: 2002-07-27, 13:21 »
Elaine, pröva med Ekebyboken av Gunnel Svensson. 1987 tror jag den kom ut.
mvh/JL
72
« skrivet: 2002-06-20, 23:34 »
Olle and Cheryl
I am sorry but I have to correct some of Olles information. Generation VII:160 and VIII:320 in the list above is not confirmed in any contemporary sources. Neither is their alledged birthplace Lärbro.
There is, however, a beautiful painted portrait of the parish-priest Peder Norby (VI:80) and his family in the parish church of Rone in the southeast part of Gotland. Dated aprox. 1660 AD. i Think I have a JPG of it somewhere.
Sincerely/JL
73
« skrivet: 2002-03-18, 01:06 »
Ursäkta en gammal surögd skeptiker. Hur kan man veta så mycket om en person. Österikisk adel, flykt under 30-åriga kriget, protestant, osv, osv, och ändå inte veta vad karlf**n heter i förnamn!!
Mvh/JL (Lika förvånad som Lars :-))
74
« skrivet: 2002-03-13, 00:05 »
hmmm . mystiskt .
Om det inte är Hauswolf så gissar jag (ut i det blå tills vidare) att det rör sig om antigen en kronofogde/befallningsman eller möjligen en länsman. bl.a pga av notisen förelade alla mina mål vid norra tinget. Det var nämligen deras uppgift. Hade det varit en tingsskrivare hade han inte skrivit på det sättet. En skrivare antecknade ju alla mål vid tinget.
Lisbeth, om Du vill så mejla mig alla släktnoteringar (av typen dog min mor etc.) du hittar i anteckningarna så skall jag försöka knäcka nöten i Visby på måndag.
Det här börjar bli riktigt kul och intressant :-)
mvh/JL
75
« skrivet: 2002-03-10, 21:16 »
Lisbeth, Du har hittat ett väldigt intressant historiskt dokument!! Får jag lov att föreslå att Du låter landsarkivet i Visby kopiera det? Jag tror dom skulle vara mycket intresserade.
Har Du möjlighet att scanna in namnteckningen så skall jag skall försöka hjälpa Dig.
Skogs är förmodligen Skogs i Levide som var södra häradets tingsplats.Där hette häradshövdingen under perioden 1805-1830 von Hauswolf. Är han omnämnd i almanackan? Kan det möjligen vara han som fört anteckningarna?
mvh/JL
76
« skrivet: 2001-12-08, 19:30 »
Hej Birgit
Mårten Hansson var född i Fole! Vilket framgår av följande notis ur Lagmansrättens protokoll 13/2 1719
23/10 1718 avittringsbrev uprättat i Nygårds, Fole. framlidne Hans Hansson dess enka Anna Martensdotter och samtl. söner, mågar och döttrar. Paul Hansson försörja änkan brodern Morten Hanss: Ihre. mågar Jesper L:Foler Thomas Kroks Pehr Tibbles, Hangvar
Mvh/JL
77
« skrivet: 2001-11-11, 10:44 »
Känner någon till ättlingar till följande par:
Olof Alfred Larsson f. 1835 Grens, Mästerby och Maria Kristina Westerlund från Djupbrunns i Högrän?
mvh/JL
78
« skrivet: 2001-11-11, 10:40 »
Varför vänta på honom . jag går och skapar Hogrän Nu! Behövde ändå ställa en fråga.
Mvh/JL
79
« skrivet: 2001-11-10, 23:31 »
Gary, I think that you are looking for the surname Göte. That is a very common swedish surname. Could you please be a little more specific, if possible?
Sincerely/JL
80
« skrivet: 2001-11-10, 23:25 »
Ja, Hogrän finns på Gotland. Jag var där för två veckor sen så jag är helt säker. :-)
Maj Brith Skriv ett brev till Landsarkivet i Visby så letar Dom upp Din farmor i födelseboken. Alternativt beställ Hogrän från SVAR.
Mvh/JL
81
« skrivet: 2001-11-06, 20:07 »
Känner någon av er jämtar till uppgifter om ev. ättlingar till Johan Enok August Thomsson f. 1849 i Lokrume på Gotland och från 1886 häradshövding i Jämtlands östra domsaga. Hand dog 1918 troligtvis i Östersund.
mvh/JL
82
« skrivet: 2001-11-06, 17:03 »
Hej Birgit. Det går inte att nå mig för närvarande pga av virus i min epostlåda på Lunds Universitets server.
Allt jag har är följande:
Maren Detloffdatter Kyrkeby [egenh. namnteckning] fullmakt för Christen Västö att föra hennes talan mot Per Larsson Kyrkebys om 5 mlj jord . dat Kyrkebys 2/3 (Db nt v akter s. 63)
Året är 1682. Vem är Maren Detlofsdotter?
mvh/JL
83
« skrivet: 2001-11-05, 23:11 »
Kerstin, hoppa över första frågan. Jag hittade konkreta källhänvisningar och en ordentlig antavla ang. Smitterlow i ett inlägg av Stefan Simander i diskussionen Tyskland - inflyttade släkter till Visby. (Tack för det Stefan :-))
Till den kan f.ö läggas att en viss Peder Smitterlou dömdes för lägersmål i Hoburgs ting 1614/1615 (Visborgs lens lensregnskaber, sagefalld, RA Köpehamn)
/JL
84
« skrivet: 2001-11-05, 22:52 »
Kerstin, två frågor
1. Du anger Dick Wase som källa till uppgifterna om släkten Smitterlows äldre led. Vilka är hans källor?
2. Du anger att Sigfride i Vamlingbo ägdes av en viss Mats Sigfride år 1615 samt av en annan Mats 1635–1650. Hur vet Du att det är fråga om två olika Mats?
Enligt mina noteringar ägdes Sigfride i Vamlingbo från och med 1630–talet av Jon (omnämnd exempelvis i Mandtallet 1634, i Jordeboken 1646, 1647, 1648, 1649, samt vid två tillfällen vid tinget 1649, st v p. 590 och st s p. 620v) Hans patronymikon anges i revisionsboken 1653 som Matsson samt att han ärvt gården efter sina föräldrar.
Mvh/JL
85
« skrivet: 2001-11-03, 12:32 »
Mats
Jag har tappat bort Din e-adress. Dalhemsfilen väntar att bli skickad
mvh/JL
86
« skrivet: 2001-11-02, 14:47 »
. dessutom hittar jag länsmannen Lars Vadsten i norra häradsrätten och Rute ting året 1704. T.ex. när han stämmer Jacob Andersson, dräng vid Dämba, Fårö för lägersmål (Db 1704 nh h ? 14)
/JL
87
« skrivet: 2001-11-02, 14:44 »
Hej Olle
Svaret på punkt 1 är: vet ej
Svaret på punkt 2 är med största sannolikhet ja pga kopplingen till Lärbro samt att släktnamnet Vadsten är så ovanligt på Gotland, men kolla f.s.s Lärbro C.
JL
88
« skrivet: 2001-11-02, 10:24 »
dödsåret på Katarina Maria Lindqvist skall vara 1800
Sorry/JL
89
« skrivet: 2001-11-02, 10:17 »
Hej Sune och Olle
Tack för tipsen. Tyvärr (ur min synvinkel) är de två ni nämner troligen hennes kusiner.
Om jag har tolkat kyrkböcker och bouppteckningar rätt ser det ut så här:
Josefina Vadsten hade en bror Israel Magnus f. 25/2 1828 Lärbro. Han blev sjöman 1844 (Visby Sjömanshus C:4/251) Om honom har jag inga fler uppgifter.
Deras far var styrmannen Israel Wadsten f. 28/3 1796 Vikers S, Lärbro d. 7/12 1828 Fårösund
vigd 19/4 1826 i Lärbro m.
Kristina Falk f. 1801 Hejnum (omgift 1833 m. Jacob Niklas Segerdal vid Sajgs, Hellvi)
Farfar: Israel Vadsten f. 13/12 1750 Lärbro d. 24/7 1824 Vikers S, Lärbro
Farmor: Katarina Maria Lindqvist f. 1757 Visby d.27/3 Vikers S, Lärbro
Denne Israel gifte om sig med Katarina Elisabeth Dahlman och fick med henne två barn Johannes f. 1806 och Katarina Elisabeth f. 1804.
Jag gissar att Sunes och Olles Vadstenare har någon anknytning till dessa två.
Mvh/Jens
90
« skrivet: 2001-10-31, 13:07 »
Hej det var bara jag igen. Hittar dessutom en Nils Ruth som länsman i Rute ting omnämnd 1720. (Saköreslängd nh v i Länsräkenskaper verifikationer s. 569f))
/JL
91
« skrivet: 2001-10-31, 10:34 »
Hej Sune, det finns en prästsläkt Ruth på Gotland. Kolla i Lemke. under Barlingbo/Ekeby och Anga där en Johan Ruth var präst från 1719.
När jag ändå är på tråden. Hittar Du någon Josefina Maria Christina Vadsten i Rute? Hon flyttade dit från Hangvar 1858. Hon var född 16 juni 1826 i Lärbro
mvh/JL
92
« skrivet: 2001-10-21, 15:04 »
Hej Anneli och tack för ett snabbt svar!
Jag inser att min fråga var lite oklar. Försöker skärpa mig med följande:
Jag hittar Bernt Timan i Alingsås sfs omnämnd i Alingsås sfs C, E, F mellan åren 1759-1777. Han har dock inte dött i staden.
Försöker koppla ihop (än så länge utan resultat) hans dotter Brigita Christina f. 17610625 i Alingsås med skepparen i Göteborg Magnus Lundberg som gifter sig 1783 i Göteborgs amiralitetsförsamling med en Brita Christina Timan.
Mvh/JL
93
« skrivet: 2001-10-21, 12:29 »
Är det någon som har uppgifter om vistören Bernt/Bendt Timan/Tidman som var verksam i Alingsås på 1700-talet.
Mvh/JL
94
« skrivet: 2001-10-19, 19:17 »
. okej, då hänger väl jag på då. Paret är omnämnt i Nybergs Gotländsk släktbok 2:a uppl. (1938) men vissa uppgifter tycks dock inte stämma. Jag tror dock mer på Kjell än på Nyberg vad gäller dödsåret för Johan/Hans Westöö.
Hur som helst Nyberg 1938 s. 650 uppger följande:
Hans Westöö f. 1785 Hangvar d. 1822 Lärbro
g 1816 m. Sara Abigael Ruth
Nyberg uppger att paret fått två barn: Johan Petter och 1 dotter.
Westösläkten går att via Nyberg mfl. följa ner till 1500-talets Otemars i Othem. Med settingsdomaren Jens Knudsen Otemars som förste kände anfader.
Hälsningar/JL (som instämmer i lovorden till Olle!!)
PS: Kjell, en petitess bara, Rute pastorats kyrkböcker brann upp 1871 inte 1860:DS
95
« skrivet: 2001-09-13, 13:48 »
Husbondesonen Hans Olofsson Stora Tollby Fole gift i Visby stadsförsamling den 21 oktober 1823 med Anna Cecilia Andersdotter, husbondedotter från Stora Hästnäs.
Anna, jag tror jag har Hans Olofsson i min databas. Är Du släkt med honom leder dina anor rakt ner i gotländskt 1400-tal.
Hör av Dig i så fall.
Mvh/JL
96
« skrivet: 2001-03-13, 14:33 »
Lena, herdaminnet (en bok som innehåller historik över prästerskapet) finns på de flesta större bibliotek. Jag vet inte var Du bor men bor Du i närheten av en större stad bör den gå att få titta på.
/JL
97
« skrivet: 2001-03-13, 10:11 »
Hej Lena
Här kommer lite uppgifter. Källan är Otto Wilhelm Lemkes herdaminne (1868)
Maria Norby f. 1714 Klinte g.m Karl Hökenberg. Kronobefallningsman
f
Per Olofsson Norby f. 16730703 Präst i Klinte/Fröjel. d. 17300820 Klinte
m
Catharina Hansdotter Hanst?n f. 1681 Hangvar
osv. osv. Du får leta upp Lemkes herdaminne och nysta upp den antavla som går att få fram där. En liten varning bara. Maria är ättling till en viss Peder Bengtsson Norby, präst i Rone, som särskilt i äldre släkthistoriska verk ibland påstås vara ättling till den danske amiralen och adelsmannen Sören Norby. Denna uppgift är en närmast klassisk släktmyt och jag har sett den förekomma i vissa antavlor som om den vore sann, bla. på nätet, men det är den alltså inte.
Lycka till/JL
98
« skrivet: 2001-02-06, 11:12 »
Hej, någon som känner till något om paret Samuel Olofsson och Maria Persdotters kopplingar bakåt i socknen? Paret vigdes i Kristdala 29 sept 1755 och var sedan verksamma i Malghult. De fick (åtminstone) sönerna Olof (1757), Per (1762) och Anders (1764). samtliga födda i Malghult, Kristdala
Mvh/JL
99
« skrivet: 2001-02-02, 11:12 »
Hej Jan, ett par tips:
Jag antar att Du känner till boken Grötlingbo socken genom tiderna (1977)
Släktnamnet Holst finns i Oskar Rosmans handskrivna släktsamling i Landsarkivet i Visby i mappen Kahl enl. sonen Holger Rosmans förteckning i Tabeller öfver Gotländska slägter (1935) s. 16
Hälsningar/JL
100
« skrivet: 2000-12-29, 18:13 »
Hej igen Ann-Kristin
Jag vet inte var Du bor men Gotländskt Arkiv finns på de flesta större bibliotek. Även på fastlandet så att säga :-)
Mvh/JL
101
« skrivet: 2000-12-28, 23:23 »
Ann-Kristin
Det finns en del skrivet om Ryssarnas landstigning i Östergarn 1715. Senast och utan tvekan mest detaljerat (tror jag) av Karin Felderman i artikeln Östergarnslandet några sommardagar 1715. Efteräkningar i årskriften Gotländskt Arkiv 1993
Där återges långa utdrag ur den rättegång som blev följden.
Mvh/JL
102
« skrivet: 2000-12-08, 20:23 »
Känner någon till vilka kyrkböcker från staden Anklam i Pommern som finns bevarade från 1700-talet?
103
« skrivet: 2000-12-01, 21:20 »
Jag anser att Olle borde nomineras till släktforskningens nobelpris om det fanns nåt.
Tack för Din insats! Det Du har gjort är inte enbart en insats för släktforskningen utan även för oss riktiga historiker.
Ditt arbete gör tex. att jag kommer att kunna göra en nätverksanalys av det gotländska bondesamhället under 1600-talet utan att behöva ägna månader åt att tyda mer eller mindre tydliga kyrkböcker.
Har Du lust att mejla mig Din privatadress? Jag skulle vilja skicka en bok till Dig.
Mvh/JL
104
« skrivet: 2000-10-29, 20:13 »
Hej Tina
Jag antar att de båda var båtsmän (dvs. indelta soldater ombord på ett krigsfartyg)
Jag föreslår att Du tittar på de sk. båtmansrullorna (finns på Krigsarkivet i Sthlm) där hittar man uppgifter om vilket skepp de mönstrade på och var de var i strid. Har Du tur finns också bevarade loggböcker från respektive skepp.
Jag skulle gissa på att utgångshamnen var Karlskrona.
f.ö fördes inga strider under det sk finska kriget 1788-1790 i själva Ryssland utan i finska viken och i Finland. Ex i slaget vid Hogland 1788 och slaget vid Svensksund 1790.
Mvh/JL
105
« skrivet: 2000-10-05, 21:44 »
Släkten Herlitz är omnämnd bla. i Emil Nybergs Gotländsk Släktbok 2:a upplagan 1938 s.255-281
Finns på mer välsorterade bibliotek.
Bläddrade själv litet i den idag men kunde inte hitta varken Anna eller Johan Herlitz. Men möjligen har jag läst slarvigt.
JL
106
« skrivet: 2000-10-05, 21:33 »
Hej Olle här är länken http://home.swipnet.se/malva/genealogi.htm Anna har tydligen med Sören Norby också såg jag, men den diskussionen har vi ju redan haft, eller hur Sune? hälsningar från Jens glädjedödaren :-)
107
« skrivet: 2000-10-05, 14:08 »
Hej igen Sune
Enligt Nyberg 2:a uppl. (1938) s. 41-43 härstammar denna Björkandersläkt från Klinte i Gammelgarn.
Mitt släktskap till dem är mycket avlägset. De ingår i en större undersökning jag sysslar med då och då på fritiden om ättlingarna till landsdomaren över Gotland i början av 1500–talet, Peder Kyrkebinge.
Vad gäller Anna Thorssons hemsida (hej föressten Anna om Du läser detta, snygg hemsida!) så hittade jag där några oklarheter om släkten Hesselgren/hasselgrens koppling till Austers i Hangvar.
Har Du Sune några närmare kommentarer där?
108
« skrivet: 2000-10-04, 22:04 »
Hej Sune
Lite om Märta Nanna Bolin. På vilket sätt är hon släkt med din farfar?
Mvh/JL
(1) 1 Carl Wilhelm Laurentius Bolin
—————————————————————————————————————————————
Född: 11 sep 1857, Stockholm
Yrke: Överstelöjtnant i armén
Far: Carl Theodor Alfred Bolin (1823-1867)
Mor: Anna Fredrika Amelie Cedergren (1826-1917)
Sillén 101
Partner: Maria Carolina Romin
Född: 16 apr 1861
Död: 1911, ålder: 49
Far: Carl Petter Romin
Mor: Helena Eriksson
Gift: 14 okt 1885, Visby
Barn: Märta Nanna Maria (1889-)
Andra partners: Karin Linde-Olsson
(2) 1.1 Märta Nanna Maria Bolin
—————————————————————————————————————————————
Född: 21 jan 1889, Klinte
Partner: Carl Gustaf Björkander
Född: 6 jun 1884, Visby
Far: Carl Johan Björkander
Mor: Henrietta Augusta Wallér
Gift: 10 maj 1910, Visby
Barn: Maj (1912-)
Carl Ivar (1916-)
(3) 1.1.1 Maj Björkander
—————————————————————————————————————————————
Född: 22 maj 1912
Yrke: Registrator vid Gotlands Fornsal
Partner: Otto Sten Sture Landergren
Född: 1907
Gift: 1940
Skilsm: 1946
Barn: Christer (1941-)
(4) 1.1.1.1 Christer Landergren
—————————————————————————————————————————————
Född: 13 apr 1941
Yrke: Fotograf och lärare
Partner: Stina Lind
Född: 1944
Barn: Karl David (1972-)
(5) 1.1.1.1.1 Karl David Landergren
—————————————————————————————————————————————
Född: 24 apr 1972, Kalmar
(3) 1.1.2 Carl Ivar Björkander
—————————————————————————————————————————————
Född: 11 mar 1916
Yrke: Disponent vid AB Björkander
Partner: Signild Robson-Holmgren
Född: 15 mar 1922
Gift: 19 maj 1943
Barn: Lena Agneta (1944-)
Märta Agneta (1946-)
(4) 1.1.2.1 Lena Agneta Björkander
—————————————————————————————————————————————
Född: 19 feb 1944
(4) 1.1.2.2 Märta Agneta Björkander
—————————————————————————————————————————————
Född: 10 maj 1946
109
« skrivet: 2000-09-24, 16:37 »
Stefan!
Waste Nielsen (som även var skolmästare på Fårö, flera brev av hans hand finns i norra häradets domstolsarkiv) kom förmodligen från Gåstäde i Bunge. Se exempelvis följande källor:
RB 1653 Hoburga S, Fårö, Vaste Nilsson bytt till sig för Gåstäde i Bunge
Mantalsfragment i RA odat. men från ca 1645: Gostäde, Bunge, Waste Nielsen
JB 1646 Gåstäde, Bunge Waste
Mtl 1614 Gåstäde, Bunge, Niels
110
« skrivet: 2000-09-19, 22:41 »
Utmärkt! Jag misstänkte nog att det var fel i nån ände. Hoppas allt går bra framöver nu.
Mvh/JL
111
« skrivet: 2000-09-18, 21:38 »
Hej igen Eva!
Jag har rotat lite i min bokhylla och i Gotländsk Släktbok, andra upplagan, utg av Emil Nyberg 1938 på sid. 72-81 hittat en släktutredning kring släkten Broander från Broa i Halla. Kanske känner Du till den?
Om inte så utgår från Din anfader Hans Jönsson och det framgår tydligt av att denna broandersläkt inte har någon koppling till Fårö. (Vilket också Sune redan påpekat).
Lycka till i det fortsatta arbetet/JL
PS: Förmodligen kan Du via mina domboksutdrag i Halla-diskussionen komma ett par generationer bakåt från Hans Jönsson räknat.DS
112
« skrivet: 2000-09-17, 12:40 »
Hej Eva
Tyvärr vet jag ingenting om släkten Broander från Fårö. Förhoppningsvis är det någon annan flitig besökare här som vet nåt. Sune? Stefan? Olle? var är ni? :-).
Mvh/JL
113
« skrivet: 2000-09-17, 00:06 »
Hej Eva!
Gör så här: klicka. Anbytarforum: Landskap: Gotland: Socknar: Halla
Lycka till/JL
114
« skrivet: 2000-09-15, 22:21 »
Med anledning av en fråga i Fårödiskussionen … (Hej Eva!)
Här är ett [totalt oredigerat] utdrag ur min databas kring gotländskt 1600–tal. Hoppas Du får nåt att gå på utifrån den. Den är absolut inte komplett utan det finns betydligt mer i källorna att hitta.
Mvh/JL
1614 Hans Brou, husbonde Mtl, Rigsarkivet Köpenhamn
1636 Jens Bruo i Halla som 2 ggr är befunnen med lägersmål nu tredje gången med Karu Hansdotter Saköreslängd
1649 Drängen Nils Mortensson olovligen avvikit från tjänst hos Jöns Broe Halla. mt s p. 606v
1650 Lars Burge Dalhem fordrade av jöns broa halla peningar mt h p. 688v
1650 Jöns Broe Halla stämd av Anders Larsson Brogårdz Vänge mt s p. 671
1651 Anders Brogårds ankl båtsman Jacob Botelsson ang stulen silversked /se förra tinget/ kunde värja sig med ed. Anders Brogårds och Lars Burge döms för förtal EXX mt h § 1
1651 Hans Sigsarve tillt Jöns Broa för 2 skinn. Jöns fått hemulsman. mt h § 7
1651 Emellan domaren Hans Sigsarve och Jöns Broa ang lammskinn han sålt till staden om skulle haft S Vikers märke och skulle skaffa hemul. Framstod Hans Hallegårds Halla Mårten Båtsman Barlingbo Christen Rasmusson Nygranne Per Nygranne Halla vittnade att Christopher sämskinnmakare kom i Hans Hallegård och hade 2 lammskinn et ena m Broas märke det andra med S Vikers märke vilka skinn sämskmakaren sade sig köpt av Jöns Broa i Halla … mt s p. 726v
1651 Samma dag framstod för rätten domaren Hans Sigsarve vilken gav tillkänna att Jöns Broa i Halla socken haver sålt till en skinnmaker i Visby Christopher benämnd – 2 skinn det ena av ett vitt och det andra av ett svart lamm. På det svarta lammskinnet skulle vara Store Vikers märke. Därför tillsporde domaren Jöns Broa huruledes han till samma skinn var kommen svarade Jöns Broa sig hava fått samma skinn av Galtungs i Burs socken och skinnet vara av samma lamm. Är därför Jöns Broa av rätten förelagd sig till nästa ting att förskaffa hemul till märket som Viker tillhörer eller därför lagligen plikta. Olof Slommer och Peder Norbys för Jöns Broa löfte till nästa ting att vara tillstädes. mt v p. 711
1651 Den tvist emellan Jöns Broa i Halla socken och Anders Brogårds i Vänge socken deras räkning anlangande som dem av gode mn är emellan likviderat är beslutat att Jöns Broa skall betala Anders – 10 daler halvparten härav till – 14 dagar härefter och halvparten till påsk nästkommandes. mt v p. 711v
1653 jöns broa begärde arvskifte efter sin sal hustrus syster … nt v § 30
1653 16 mlj Jöns Hansson ärvt Rb
1654 jöns broa halla ang oluff jacobsson i sjonhem som vid förra tinget var angiven för en bock som han av oförseende tagit … begärde skydd att ingen honom beskyller mt s § 22
1654 jöns broa halla uppl 1 vit get mt v § 36
1655 jöns broa ang att han var stämd av erik jönsson i visby men erik var ej tillst mt h p. 403
1662 Anders Leibstede o Thoms Broa Lina ting eskade syn på skog och utmark … domaren Themme Schacht o nämndmän skall syna mt s § 15
1663 Hans Broa uppå H. Dordi Broa sin moders vägnar förlikt med Hans Molebos om de ord som han å henne eroffwet. Ingen dom. /ej ang/ mt h § 28
1663 förlikning mellan dordi broa och hans möllebos om tvistig skog mt h § 30
1663 syn skall hållas på stridig mark mellan hans möllebos o dordi broa mt s § 40
1666 Blev en syn och förlikning mellan Hans Möllebo o H Broa om en skog ins till konfirmation … mt v § 66
1667 Lars Broa skall till sin syster Margareta 13 dm 16 lo för 1 1/2 mlj jord … för det henne arvligen tillkommer svara hos Hr Erici Petrei attest mt h § 50
1670 H Elsa Broa framk med sin son Jöns Broa ang att hon haver t pastorn Hr Oluff Nilsson Dalhem till hans första mässa som här å landet kallas en stut förärt … Per Änge Viklau kom sen t Hr Oluff och sagt att stuten var hans … mt s § 15
1671 Per Ängie skällt Jöns Broa ang en stut … /tjuv/ mt s § 31
1671 jöns broa eskade tingsvittne över den hållna syn vid högbro … beviljades mt s § 44
1674 Hustru Dordij Broa i Halla med sin son Per Broa emot Paul Skolmästare ang en ärevördig smädeskrift han författat om dem om tjuveri /tjuv/ och straffvärdigt signeri
1674 Jöns Broa i Halla ins Paul Jacobsson skolmästare i Dalhem ang en smädesskrift … långt mål … uppsk. mt s § 21
1680 Hans Jönsson Bromander [riksdagsman länsman]
1684 Bouppteckning vid Broa Halla [har inte läst den] Bout 21
1693 Länsman i Halla ting Hans Broa /Bromander/ framhade båtsman Mårten Spelare den han till förra tinget inte kunnat få fast som sig lagt i lag m en tjuvkona … /13 klagopunkter/ nh s § 30
1694 Länsm Halla ting Hans Broa Jönsson /Bromander?/ ankl båtsman Per Larsson Suderby för stöld … uppsk nh v § 76
115
« skrivet: 2000-09-15, 22:17 »
Jo, jag har lagt ut lite uppgifter om Hans Jönsson i Halladiskussionen, välkommen dit .
JL
116
« skrivet: 2000-09-15, 22:00 »
Hej Eva!
Jag vet inte varifrån Du fått dina uppgifter men länsmannen och riksdagsmannen Hans Jönsson kom inte från Broa på Fårö utan från Broa i Halla.
se tex domboken 1693 norra häradets sommarting ? 3: Länsman i Halla ting Hans Broa framhade båtsman Mårten Spelare den han till förra tinget inte kunnat få fast som sig lagt i lag med en tjuvkona
Mvh/JL
117
« skrivet: 2000-09-14, 23:00 »
Hej alla!
Jag vill inte vara en glädjedödare, men! Jag vill bestämt avråda alla gotlandsforskare från att använda Hallgren som källa. Speciellt vad gäller äldre tid har han ibland helt enkelt suttit och gissat sig till släktskap. Det grövsta övertrampet är förmodligen hans antavla för släkten Norrby som utan någon som helst källkritik förs tillbaka till den danske adelsmannen och länsherren på Visborg Sören Norby.
Mvh/JL
PS: Lars! Vad gäller folk med anknytning till Alskog. Kolla i boken Alskboar.DS
118
« skrivet: 2000-08-05, 18:11 »
Sänder på vinst och förlust ut ytterligare några av mina Ölandsanor. (Se även min antavla i Bödagruppen)
Anorna här är som synes spridda på socknarna Runsten, Algutsrum, Sandby, Mörbylånga och Långlöt.
Alltså, nån som vet nåt mer om nedanstående? Källor är uteslutande respektive församlings kyrkoarkiv.
Mvh/JL
I
1 Carolina Beata Runström. Född den 7 mar 1856 i Runsten, Öland. död den 8 jun 1927 i Kvie, Bro (I). (Min farmors farmor)
II
2 Jonas Petter Runström. Född den 4 nov 1819 i Algutsrum. död 1873. Båtsman nr 123 vid Ölands 1:a Kompani . Enligt Ulf Helgesson med på fregatten Eugenis världsomsegling 1851-1852. Gift den 10 maj 1846 med
3 Anna-Lisa Olsdotter. Född 1817 i Norra Bäck 4, Runsten. död 1858.
III
4 Olof Hultman. Född den 27 feb 1786 i Hult, Algutsrum. Båtsman? Gift med
5 Kerstin Andersdotter. Född den 13 okt 1785 i Långlöt. död 1819.
6 Olof Eriksson. Född den 18 okt 1780 i Norra Bäck, Runsten. död den 20 mar 1830 i Norra Bäck, Runsten. Hemmansbrukare vid Norra Bäck i Runsten nr.4. Gift med
7 Clara Eriksdotter. Född den 12 sep 1780 i Västra Ålebäck, Sandby. död 1817.
IV
8 Nils Andersson. Född 1761 i Bårby, Mörbylånga. Enligt Algutsrum C: Den 27 febr. 1786 föddes Olof Ingrid Olofsdotter Hallbergs oäkta barn efter namngivande med drängen Nils Andersson i Bårby Mörbylånga socken,född döpt samma dag för dess svaghets skull av Olof Sandberg i Holmtorp och konfirmerat av kyrkoherde Nils Westling
9 Ingrid Hallberg. Född 1758. 10 mars. Skriven i Holmtorp,Algutsrum 1806-1811
10 Anders Persson. : Bonde i Långlöt. Gift den 20 nov 1768 i Långlöt med
11 Brita Larsdotter.
12 Erik Olofsson. Född den 6 dec 1746 i Norra Bäck, Runsten. död den 22 feb 1815 i Norra Bäck, Runsten. : Bonde vid Norra Bäck nr 4,1/2 mtl. i Runsten. Gift med
13 Lisa Andersdotter. Född den 25 maj 1750. död 1790 i Norra Bäck, Runsten.
14 Erik Larsson. Född 1751. död den 3 nov 1801 i Nedre Ålebeck, Sandby. : Bonde vid Västra Ålebeck, Sandby på Öland. Sandby dödbok: Bonden Eric Larsson nedre Ålebeck drunknade under en sjöresa icke långt från östra stranden under en ovanlig sjögång.. Gift med
15 Cecilia Persdotter.
16 Anders Jönsson. Född 1737. Torpare vid Bårby, Mörbylånga Gift med
17 Ingrid Nilsdotter. Född 1727
V
24 Olof Eriksson. Född 1711 i Norra Bäck, Runsten. död den 2 nov 1767 i Norra Bäck, Runsten. : Bonde vid Norra Bäck nr.5. Gift med
25 Karin Nilsdotter. Född 1714. död den 5 maj 1776 i Norra Bäck, Runsten.
119
« skrivet: 2000-08-02, 19:26 »
Hejsan!
Bifogar min mormors farfars antavla som i huvudsak rör Böda socken med förhoppning att någon Ölands(Böda)kännare har några kompletterande uppgifter av alla de slag.
Mvh/JL
PS: Källorna är utelämnade av utrymmesskäl men rör sig uteslutande om respektive kyrkoarkiv:DS
1 Jonas Andersson. Född den 12 apr 1845 i Böda. dog den 20 jul 1911 i Ansarve, Fröjel (I).
2 Anders Andersson. Född den 25 jun 1817 i Böda. dog den 11 mar 1869 i Ansarve, Fröjel. Flyttade den 29 jul 1847 till Fröjel (I). Yrke: Bonde vid Ansarve 1/16 från 1847. Gift med:
3 Brita Andersdotter. Född den 27 maj 1819 i Alvara, Böda. Döpt den 30 maj 1819. Flyttade den 29 jul 1847 till Fröjel. dog den 27 nov 1908 i Ansarve, Fröjel (I).
4 Anders Samuelsson. Född 1779. Gift 17 okt 1806 i Böda.med
5 Ingeborg Ölander. Född den 9 feb 1785 i Böda. dog 1829 i Böda.
6 Anders Knutsson. Född den 22 okt 1785 i Alvara, Böda. dog i Alvara, Böda. Yrke: Bonde vid Alvara i Böda. Gift, den 2 dec 1807 i Alböke med
7 Brita Jonsdotter. Född den 9 dec 1776 i Alböke. dog den 9 okt 1853 i Böda.
10 Per Ölander. Född den 11 nov 1751 i Böda. Yrke: Sjöman. Gift den 29 okt 1780 i Böda med
11 Kerstin Mattsdotter. Född den 9 feb 1759 i Böda. dog den 18 dec 1836 i Kyrketorp, Böda.
12 Knut Simonsson. Född den 13 nov 1753 i Alvara, Böda. Yrke: Bonde vid Alvara Gift, den 7 dec 1777 med
13 Karin Persdotter. Född den 8 dec 1752 i Mellböda, Böda.
14 Jon Jonsson Flink/Blomma. Född den 11 jun 1754 i Öland. Yrke: Fördubblingsbåtsman nr:45 Blomma.Senare ordinarie Flink. Gift med:
15 Annika Danielsdotter. Född den 14 jan 1745 i Äleklinta, Alböke. dog den 9 okt 1802 i Äleklinta, Alböke.
20 Jon Nilsson. Född den 4 apr 1723 i Sjöstorp, Böda. dog den 24 apr 1758 i Enerum, Böda. Yrke: Bonde i Enerum. Gift, 1750 i Böda med
21 Kirstin Olofsdotter. Född den 5 feb 1731 i Enerum, Böda. dog den 17 aug 1803 i Enerum, Böda.
22 Mattias Lundström. Född den 11 jun 1725. dog 1799 i Kyrketorp, Böda. Yrke: Enrolleringskarl och Styrman på postjakt. Gift med
23 Ingeborg Bengtsdotter.
24 Simon Knutsson. Född den 16 apr 1733 i Alvara, Böda. dog 1773 i Alvara, Böda. Yrke: Bonde vid Alvara i Böda. Gift, 1752 med
25 Elin Andersdotter. Född den 21 mar 1730 i Sjöstorp, Böda. dog 1811 i Alvara, Böda.
26 Per Knutsson. Född den 18 okt 1717 i Mellböda, Böda. Yrke: Bonde i Mellböda i Böda. Gift 1743 i Böda med
27 Lucia Simonsdotter. Född 1710 i Torp, Böda.
28 Jon Jonsson Flink (Blomma). Född 1728 i Tveta. dog 1798 i Alböke. Yrke: Förd. nr: 46 senare ordinarie Gift med:
29 Annika Jonsdotter. Född 1723. dog den 25 nov 1779 i Ormöga, Alböke.
30 Daniel Gummeson Lustig. Född 1706 i Ålem. dog 1796. Yrke: Båtsman nr:45 1726-1740.Gift med:
31 Brita Olofsdotter. Född den 7 mar 1707 i Äleklinta, Alböke. dog 1790 i Alböke.
40 Nils Jonsson. Född 1671. dog 1740 i Sjöstorp, Böda. Yrke: Bonde i Sjöstorp, Böda.
42 Olof Andersson. Född 1684. dog den 2 maj 1758 i Enerum, Böda. Yrke: Bonde i Enerum. Gift 1713 med
43 Sissela Andersdotter. Född 1684. dog 1740 i Enerum, Böda.
48 Knut Simonsson. Född den 3 maj 1697 i Kyrketorp, Böda. dog 1758 i Alvara, Böda. Yrke: Bonde i Alvara. Gift 1716 i Böda med:
49 Karin Jonsdotter. Född 1697 i Alvara, Böda. dog den 19 nov 1771 i Alvara, Böda.
50 Anders Nilsson. Yrke: Bonde vid Sjöstorp, Böda i början av 1700t.
52 Knut Persson. Yrke: Bonde i Mellböda, Böda. Gift med:
53 Kerstin Knutsdotter.
54 Simon Olofsson. dog 1713. Yrke: Bonde i Torp, Böda. Gift med:
55 Marie Matsdotter. Född 1682. dog den 9 jul 1755 i Torp, Böda.
62 Olof Persson. Yrke: Bonde i Äleklinta, Alböke.
96 Simon Knutsson. Född 1666. dog 1739 i Kyrketorp, Böda. Yrke: Bonde i Kyrketorp, Böda. Gift med:
97 Brita Helgesdotter. Född 1668. dog 1740 i Kyrketorp, Böda.
98 Jon Mattson. Yrke: Bonde i Alvara. Gift med:
99 Gunnel Jonsdotter.
120
« skrivet: 2000-07-11, 14:41 »
Olle Överby!
Har Du möjligtvis några Åberg i ditt vigselregister. Alternativt giftermål med anknytning till gården Hulte i Endre.
Mvh/JL
121
« skrivet: 2000-06-25, 17:50 »
Hej Gunnar!
Talesättet bättre sent än aldrig passar rätt bra i sammanhanget.
Hans Wies kan möjligen vara son till en viss Hans Jacobsson Vis i Väskinde som är omnämnd i domböckerna i början av 1700-talet. Jag är inte säker men kolla Väskinde C:3 (börjar 1707) om de fick några barn.
Här ett oredigerat utdrag ur min databas
1702 Wies 1/8 (?) gård i Väskinde uppb 1 g för Hans Jacobsson Nh h § 72
1703 kvinnfolket gertrud persdotter för tiden vistandes i vies väskinde . lägersmål . lägad av christopher christophersson i tjänst i visby . Nh v p. 988v
1703 Hans Vies Väskinde ang skuldfordran . Nh h p. 1064v
1704 Hans Jacobsson Wies uteblivit /ej ang/ Nh v § 60
1704 Vies tomt Väskinde uppb 2 g Nh v § 70
1704 Hans Jacobsson Vis att Siffrid Överese Väskinde inte levererat betald häst . Nh v § 91
1704 Hans Jacobsson Vis Väskinde cit Hironimus Hästnäs ang skuld . avfört 14 lass hö Nh v § 111
1704 Mag Nikolaus Sepelius inst Hans Wies Väskinde ang 8 kastar ved bortförande förlikta Nh v § 119
1704 Nikolaus Sepelius berättade sig hava att fordra av Hans Vis Väskinde 1 ta tjära . ej tillst Nh h § 62
1707 maria viis i väskinde oanständigt tal om superintendenten nh h saköre
1709 hans jacobsson vis väskinde stöld hos kyrkoherden jöns gahne 3 1/2 enkelt gatlopp nh s saköre
1709 hans jacobsson vis väskinde stöld nh h saköre
1710 hustru marin vis väskinde delaktig i sin mans tjuvnad nh v saköre
1710 Hans Vis Väskinde o hustrun åtskilliga stölder från grannar förut 3 ggr straffad. Benådad till Gatlopp Landsk DI:25 s. 141
122
« skrivet: 2000-06-22, 22:19 »
Okej, då fyller väl jag på då, eller :-)? Jag vet inte om Du Carina redan har dessa uppgifter men jag skickar ut dom ändå.
En möjlig far till LARS JACOBSSON är JACOB JESPERSSON som är omnämnd som husbonde på halva Tomase i domboken 1695 (nh s § 77-78) då han köpte halva gården (en syster, GERTRUD JESPERSDOTTER nämns i samma protokoll) och i mtl 1698 med brodern? PER JESPERSSON som dör 1736, 76 år gl.
Kanske är de två söner till JESPER TOMASE som köpte gården 1663 av Anna Kyrkebys i Hejnum som tidigare suttit som änka efter Rasmus Tomase men tydligen gift om sig med Per Kyrkebys, Hejnum (Db 1663 nt v § 26, Db 1664 nt v § 18) . I samband med köpet blev det konflikt om bördsrätten i gården när Rasmus Bjärges gjorde så kallat inkast, det vill säga hävdade att han var närmare släkting till säljaren. En nämndeman Povel Hellvigs hävdade dock att Jesper var lika nära i släkt som Rasmus Bjärges. Tyvärr framgår det inte riktigt hur. (Db 1663 nt h § 35)
Jesper är sedan omnämnd som husbonde vid gården vid flera tillfällen i skattelängder och domböcker under perioden 1664-1683. Tyvärr har inte jag kunnat hitta något patronymikon på honom.
Ägarlängden med delvis oklara släktförhållanden ut ungefär så här. Jag har förmodligen missat en del från 1600-talets andra hälft (och, inte minst, ursäkta det oredigerade datautdraget)
Trevlig midsommar/JL
---
1412 10/5 Thomas i Lokrom Tingsdomare Landsdomare SD
1485 Oloff Tommesse Tingsdomare Tott
1516 Jacob Thomisse /Tingsdomare/ Olsson A 152;8
1535 Jacob Tomase Tingsdomare A 152:8
1561 Per Tomssen Tingsdomare A 152:8
1574/77 Peder Thomesse /texten delvis utsuddad/ JB
1603/04 Laures Thomesse for 1 koe 3 dr. Lr (inköpt boskap)
1610/11 Per Thomisse JB Lr
1614 Peder Thomisse Mtl
1614 Jacob Thomisse Mtl
1614/15 Peder Thommise for leijersmaal med Anne Madzdotter. Skall bøde 3 dall:r Saköre
1617 Peder Thomisse Mtl
1617 Jacob Thomisse Mtl
1618 Peder Thomisse mtl
1618 Jacob Thomisse mtl
1618 Jacob Thomess mtl
1618 Peder mtl
1620 Peder mtl
1620 Jacob mtl
1621 peder tomase Tv Lr
1625/26 Annammet aff Michell Krogs paa sin Broder Oluff Jacobsens wegne for hannd haffde afflit barnn med Anne Jacobssdatter Pennge 12 R. dlr + Afftinget Peder Thomassen i Brou for Anne Jacobsdotter som thiente thil Krogs o Lockrum for hun haffuer aufflit barnn med Oluff Jacobssenn thj hun haffde iche andet att betalle med end hinders hossbund maatte legge for hinder och hun mötte thienne itt aar derfor Pennge 3 R. dlr. Saköreslängd
1626 Peder Tomase Tv Lr
1629 Peder Thomesse /Tingsdomare/ Olsson 152:8
1629 Peder Thomesse Tv Lr
1629 Peder Thommesse dommer wdj Broe thinngh denn dagh wdj setinngsdommerens sted Jørgenn Annchers schriffuer och
Lauridts Lundebiers thinngshøerer . Peder Hanssenn ridefougett Tv Lr
1629 Peder Tomase värderat årsgammalt plag som Morten L Hammars upplyst
Tv Lr
1631 Peder Thommesse Mtl
1632 Peder Thomesse . värderar kalv upplyst av Lars Hellvigs i Fole Tv Lr
1633 Peder Thommesse Mtl
1634 Peder Thomse . worderit en hoppe och itt føell som Hanns Aabye i Broe haffuer oplyest Tv Lr
1634 Peder Thommesse Mtl
1635 Peder Tomesse Strömmingslängd
1635 Per Thomse Tv
1635 Peder Thommesse Mtl
1636 Peder Thommesse Mtl
1637 Peder Thommesse Mtl
1638 Peder Thommesse Mtl
1639 Peder Tommisse Tv
1639 peder tomase s ang skatt i bro ting Tv
1639 Peder Thommesse Mtl
1640 Peder Tommisse Tv
1640 Peder Thommesse Mtl
1641 Peder Thomesse Tv
1641 Peder Thommesse Mtl
1641 Olof Mtl
1642 Peder Thommesse Mtl
1642 Olof Mtl
1643 Peder Thommesse Mtl
1643 Olof Thomessen (?) Mtl
1644 Peder Thommesse mtl
1645 Peder Botelsson och hans måg Rasmus Jacobsson 12 mlj Mtl
1646 Per Jb
1647 Per Jb
1648 Per Jb
1649 Rasmus Thomase i Lokrum uppböd andra gången i denna dag Thomase gård . nt v p 580v
1649 Hans Thomase i Lokrume i det han och Peder Haltarve skulle tillsammans uppställa en korpral den tid ryttarna var här på landet . ang underhållet nt v p. 583v
1649 Per Jb
1650 Hr Simon i Fole hava köpt av salige Peder Tomase en halv fiskebod den andra halvan Hans Gällungs Väskinde nt s p. 674
1653 12 mlj. Rasmus Hansson Hans Larsson ärvt med sine hustrur Rb
1655 Per Andersson Båtsman skurit Lars Jacobsson Mickel Haltarfves Lokrumre tjänare i ansiktet på Lars Tommese Lokrumes barnsöl 2 resor nt v § 3
1659 Jacob Thomese i Lokrume att svara Petter Preussman för gäld nt s p.408v
1663 Hustru Anna Thomase i Lokrum ins. ett förlikelsemål och contract given av Jacob Norgård Jacob Fiels och Elian Haltarfwe om arv efter salige Rasmus Thomase och dem tillspordes om de äro sålunda . förlikte . svarade Ja . nt v § 26
1663 Skogvaktaren Lars Jonsson ang att änkan H Anna Tomase i Lokrume nu varande i Kyrkebys i Hejnum skole havba huggit en rå ek i Tomase ägor . uppsk. nt h § 15
1663 Tomase gård i Lokrume uppbjöds aff Jesper första gången. Häremot gjorde Hans Gane inkast uppå Rasmus Bierges vägnar säjandes att han är närmast den att behålla emedan han är närmast i skyldskap. Nämdemannen Paul Helwig sade att Jesper är så när i släkt som han . uppsk. nt h § 35
1664 Jesper Thomase i Lokrum uppbjöd Thomase gård andra gången köpt av hustru Anna Kyrkebys men såsom hustru Annas man Per Kyrkebys och Jesper äro stridige om såväl skog och sågestocker . nt v § 18
1664 Tomase Lokrume uppb 3 g av Jesper nt h § 37
1665 christoffer österyfftes skall beria sig med 6 mannaed för det märketrä han borthuggit beskylls av jesper tomase nt h § 24
1668 Jesper Thommase Uppbördslängd
1672 Anders Heiss Semskemakare ang att Jesper Thomase i Lokrume haver ifrån Suderbys tompt 3 mlj jord . upptagit . den tomt vara obebyggd uti 100 år . fiskeängie och åker under Thomase i 200 år brukat .och det behålla ville efter hävd och köpebrev nt s § 50
1672 Beviljades syn efter begäran av Anders Hess som haver Suderbys tomt Lokrume mellan honom och Tomase och Grousne . nt v § 20
1672 Mellan Anders Heiss på Suderbys tomt och Jesper Tomase ang tvistig jord . nt h § 48
1672 Jesper Thomase tillt Oluff Gannarve för 20 dsm arv efter hans svärmoder . mt v § 76
1677 Jesper Tomase Specifikation DRA midlert
1683 Jesper Tomase cit Per Tollby för går tjuvnad ej comp nt h § 56
1695 Halva Tomase g i Lokrume uppb första g t Jacob Jespersson. Item constituerades Jacob Jespersson till för sin syster Gertrud Jespersdotter nt s § 77-78
1698 Pär Jespersson /gift/
Jacob Jespersson /gift/ Mtl
1736 avsomnade i sin ålder av 76 år kyrkvärden Per Jespersson Tomase /f omkr 1660/ Lokrume F:1
123
« skrivet: 2000-06-21, 23:10 »
Mats Dina uppgifter krånglar till det för mig (vilket bara är bra!)
Så här ser mina uppgifter om Austers i Hangvar ut, nåt måste vara fel. Jag har en Anna Persdotter som hustru till Jöns Hinriksson Austers, men kan inte belägga detta med någon konkret källhänvisning, vad göra???
(1) 1 Hinrik Jonsson
—————————————————————————————————————————————
Död: Austers, Hangvar
Yrke: Husbonde vid Austers, Hangvar
Far: Jon
Omnämnd 1690–1706. Syster gift med Mickel Skomakare, Lummelunda. Svåger Rasmus Lunnebjärs, Lummelunda
Db 1703: Länsman Anders Hansten anklagade danneman Hindrik Jonsson, Austers /i Hangvar/ att han på sin bröllopsdag som skedde uppå en söndag 2/11 1702 kommit drucken i kyrkan så att han besvärl: skall kunnat gå samt under predikan och gudstjänsten gått ut på kyrkogården då en båtsman benämn Jacob Bastugu denne Hindriks syskonbarn följt efter honom förmenande han intet skulle vara så oskickelig särdeles på sin hedersdag … slagit båtsmannen en örfil …
Partner: N N Mickelsdotter
Född: Nygranne, Lummelunda
Död: Austers, Hangvar
Barn: Jöns
Petter (1709-1776)
(2) 1.1 Jöns Hindriksson
—————————————————————————————————————————————
Född: Austers, Hangvar
Död: Austers, Hangvar
Yrke: Husbonde vid Austers, Hangvar
Partner: Anna Persdotter
Född: 1701, Medebys, Ekeby
Död: Austers, Hangvar
Far: Per Rasmusson (-1732)
Mor: Anna Larsdotter (-1727)
Gift: 19 jun 1725, Ekeby
Barn: Elisabeth (1743-)
(3) 1.1.1 Elisabeth Jönsdotter
—————————————————————————————————————————————
Född: 13 dec 1743, Austers, Hangvar
Levde som änka vid Austers, Hangvar 1787. Omnämns i makens bouppteckning som grundarvinge till Austers.
Partner: Mårten Jacobsson
Död: 29 mar 1787, Austers, Hangvar
Far: Jacob
Barn: Jöns (1771-)
Anna Maria (1764-)
Catharina Elisabeth (1777-)
Loretta (1780-)
(4) 1.1.1.1 Jöns Mårtensson
—————————————————————————————————————————————
Född: 1771, Austers, Hangvar
(4) 1.1.1.2 Anna Maria Mårtensdotter
—————————————————————————————————————————————
Född: 1764, Austers, Hangvar
Förmyndare 1787 tunnbindaren Carl Österberg
(4) 1.1.1.3 Catharina Elisabeth Mårtensdotter
—————————————————————————————————————————————
Född: 1777, Austers, Hangvar
Förmyndare 1787 gårdsmannen Petter Austers
(4) 1.1.1.4 Loretta Mårtensdotter
—————————————————————————————————————————————
Född: 1780, Austers, Hangvar
Ingen förmyndare omnämnd i bouppteckningen 1787
(2) 1.2 Petter Hindriksson
—————————————————————————————————————————————
Född: 1709, Austers, Hangvar
Död: 16 aug 1776, Austers, Hangvar, ålder: 67
Yrke: Husbonde vid Austers, Hangvar. Nämndeman
Partner: Petronella Persdotter
Född: 1709, Medebys, Ekeby
Död: 3 sep 1776, Austers, Hangvar, ålder: 67
Far: Per Rasmusson (-1732)
Mor: Anna Larsdotter (-1727)
Barn: Carl Hinrik
Elisabeth
Magdalena
Maria Christina
Petter
(3) 1.2.1 Carl Hinrik Österberg
—————————————————————————————————————————————
Född: Austers, Hangvar
Yrke: Tunnbindarmästare och borgare i Visby 1776
Partner: Anna Catharina Lindman
Gift: 5 nov 1776, Visby
Barn: Anna Carolina (1781-1789)
Petter Berndt (1784-)
Anna Catharina (1778-1779)
Sophia Magdalena (1787-1789)
(4) 1.2.1.1 Anna Carolina Österberg
—————————————————————————————————————————————
Född: 1781, Visby
Död: 25 feb 1789, Visby, ålder: 8
(4) 1.2.1.2 Petter Berndt Österberg
—————————————————————————————————————————————
Född: 1784, Visby
ej vg
(4) 1.2.1.3 Anna Catharina Österberg
—————————————————————————————————————————————
Född: 15 dec 1778, Visby
Död: 15 jan 1779, Visby
(4) 1.2.1.4 Sophia Magdalena Österberg
—————————————————————————————————————————————
Född: 1787, Visby
Död: 1 mar 1789, Visby, ålder: 2
(3) 1.2.2 Elisabeth Österberg
—————————————————————————————————————————————
Född: Austers, Hangvar
Partner: Peter Hallberg
(3) 1.2.3 Magdalena Österberg
—————————————————————————————————————————————
Född: Austers, Hangvar
Partner: Johan Hesselgren
Född: 1718
Död: 5 dec 1779, Visby, ålder: 61
Gift: 27 okt 1768, Hangvar
Barn: Maria Magdalena (1771-1771)
Petter Johan (1770-1770)
(4) 1.2.3.1 Maria Magdalena Hesselgren
—————————————————————————————————————————————
Född: 1771, Visby
Död: 1771, Visby
(4) 1.2.3.2 Petter Johan Hesselgren
—————————————————————————————————————————————
Född: 1770, Visby
Död: 28 apr 1770, Visby
(3) 1.2.4 Maria Christina Österberg
—————————————————————————————————————————————
Född: Austers, Hangvar
Bout 1775:938b båda lever inga barn
Partner: Casper Fredrik Hilterman
Gift: 25 okt 1771, Hangvar
(3) 1.2.5 Petter Österberg
—————————————————————————————————————————————
Född: Austers, Hangvar
Död: Austers, Hangvar
Inga barn enligt Bout 1774:1923. Han död före 1774? Han ej omnämnd i bout 1776
Partner: Anna Greta Lundstedt
Död: 1774, Austers, Hangvar
Gift: 24 okt 1771, Hangvar
124
« skrivet: 2000-06-21, 12:15 »
Mats!
Har Du något om dessa personers bakgrund. Speciellt Loretta Jönsdotter.
Thomas KRISTOFFERSSON:
Född Lördag 9 April 1740, OTHEM.
Död HANGVAR, Austers.
Loretta JÖNSDOTTER:
Född Måndag 17 November 1755, HANGVAR.
Död HANGVAR, Austers.
Mvh/JL
125
« skrivet: 2000-06-18, 12:34 »
Hej Carina Här kommer vad jag har om Myrsjö och Myrsten. Vad gäller 1400-talsspåret så ber jag att få återkomma då det ingår i ett större projekt som jag vill presentera som en helhet. Jag lovar dock att Du skall få ta del av uppgifterna. Hur som helst, Mysrjö/Myrsten var det: Första Generation --------------------------------------------- 1. Lars Thomasson Nötskrika. Född 1683.[1] dog 1742.[2] På flottan. Yrke: Båtsman nr 4 Nötskrika Gotl. II:kompani ca.1742. Han äktade Brita Jönsdotter. Född 1691.[3] dog den 15 jan 1770 i Tofta.[4] Troligtvis. De fick följande barn: 2 i. Jöns (1718-1790) 3 ii. Thomas (1715-) 4 iii. Lars (1720-) 5 iv. Per (1722-) 6 v. Cathrina (1724-) 7 vi. Margareta (1730-) Andra Generation --------------------------------------------- Familj till Lars Thomasson Nötskrika (1) & Brita Jönsdotter 2. Jöns Larsson. Född den 24 dec 1718 i Rovalds, Eskelhem. dog den 24 nov 1790 i Myrsjö, Stenkumla. i häftig feber. Yrke: Husbonde vid Myrsjö i Stenkumla. Kyrkvärd. Han äktade Brita Olofsdotter, 1744 i Vall? i november. Född den 27 dec 1723 i Vall. dog den 31 dec 1801 i Myrsjö, Stenkumla. av ålderdomssvaghet. De fick följande barn: 8 i. Margareta (1764-1801) 9 ii. Brita Catarina (1748-1749) 10 iii. Anna Maja (1750-) 11 iv. Brita (1767-1806) 12 v. Catarina (1756-) 13 vi. Lars (1759-) 14 vii. Jöns (1762-1790) 3. Thomas Larsson.[5] Född den 16 jan 1715 i Eskelhem. 4. Lars Larsson. Född den 14 jan 1720. Yrke: Tunnbindare i Visby. 5. Per Larsson. Född den 28 aug 1722. Yrke: Tunnbindare i Visby. 6. Cathrina Larsdotter. Född den 8 okt 1724. Yrke: Piga i Visby ca. 1745. 7. Margareta Larsdotter. Född den 26 mar 1730. Yrke: Piga i Visby ca 1745-50. Tredje Generation --------------------------------------------- Familj till Jöns Larsson (2) & Brita Olofsdotter 8. Margareta Jönsdotter. Född den 10 jun 1764 i Myrsjö, Stenkumla. dog den 4 dec 1801 i Myrsjö, Stenkumla. i barnsäng. Se Boupt. 1802 11 jan. efter Margareta Hon äktade Nils Nilsson, son till Nils Nilsson (1709-) & Elsa Mårtensdotter (1714-1796), den 13 nov 1781 i Stenkumla. första gången . Född den 4 mar 1750 i Likmunds, Gerum. dog den 1 jan 1827 i Myrsjö, Stenkumla. Yrke: Husbonde vid Myrsjö i Stenkumla. De fick följande barn: 15 i. Anna Greta (1786-) 16 ii. Brita Cajsa (1789-) 17 iii. Johan (1792-1860) 18 iv. Lars (1796-) 19 v. Christoffer (1801-) 20 vi. Nils (1783-) 9. Brita Catarina Jönsdotter. Född 1748 i Myrsjö, Stenkumla. dog 1749 i Myrsjö, Stenkumla. 10. Anna Maja Jönsdotter. Född den 7 dec 1750 i Myrsjö, Stenkumla. 11. Brita Jönsdotter. Född den 30 apr 1767 i Myrsjö, Stenkumla. dog den 3 jan 1806 i Myrsjö, Stenkumla. Hon äktade Nils Larsson. Född 1760. dog 1834 i Myrsjö, Stenkumla. De fick följande barn: 21 i. Johan Gustaf (1797-1877) 22 ii. Carl Petter (1813-) 12. Catarina Jönsdotter. Född 1756 i Myrsjö, Stenkumla. 13. Lars Jönsson. Född 1759 i Myrsjö, Stenkumla. 14. Jöns Jönsson. Född den 13 dec 1762 i Myrsjö, Stenkumla. dog den 31 okt 1790 i Myrsjö, Stenkumla. hetsig feber. Fjärde Generation --------------------------------------------- Familj till Margareta Jönsdotter (  & Nils Nilsson 15. Anna Greta Nilsdotter. Född den 1 apr 1786 i Myrsjö, Stenkumla. 16. Brita Cajsa Nilsdotter. Född den 6 apr 1789 i Myrsjö, Stenkumla. 17. Johan Myrsten. Född den 24 dec 1792 i Myrsjö, Stenkumla. dog den 25 nov 1860 i Kvie, Hangvar. Yrke: Husbonde vid Quie i Hangvar 1/4 mtl. Han äktade Greta Lisa Jacobsdotter, dotter till Jacob Persson (1774-1815) & Maria Nilsdotter (1773-). Född den 21 apr 1800 i Kvie, Hangvar. dog i Kvie, Hangvar. De fick följande barn: 23 i. Eva Johanna Hanna (1835-1919) 24 ii. Maria Fredrika (1828-) 25 iii. Lena-Stina (1832-) 26 iv. Hedda Catarina (1837-) 27 v. Carolina 18. Lars Nilsson. Född den 8 jan 1796 i Myrsjö, Stenkumla. 19. Christoffer Nilsson. Född den 2 dec 1801 i Myrsjö, Stenkumla. 20. Nils Nilsson. Född den 14 maj 1783 i Myrsjö, Stenkumla. Familj till Brita Jönsdotter (11) & Nils Larsson 21. Johan Gustaf Myrsten. Född 1797. dog 1877 i Visby. Yrke: Köpman i Visby. Han äktade Brita Maria Klintberg. Född 1803 i Visby. dog 1886 i Visby. De fick följande barn: 28 i. Johanna Emilia (1831-1909) 29 ii. Johan Niclas (1836-1915) 30 iii. Carl Gustaf Elias (1839-) 31 iv. Anna Augusta Mathilda (1843-) 22. Carl Petter Myrsten. Född 1813 i Stenkumla. Han äktade Anna Margareta Elisabeth Gardell. Född 1830. dog 1912 i Västerhejde. Femte Generation --------------------------------------------- Familj till Johan Myrsten (17) & Greta Lisa Jacobsdotter 23. Eva Johanna Hanna Myrsten. Född den 24 dec 1835 i Kvie, Hangvar. dog den 10 nov 1919 i Kvie, Bro. i lunginflammation. Hon äktade Ludvig Lorentz Lerbom, son till Jacob Lerbom (1810-) & Lisa-Maja Persdotter (1802-1854), 1855. Född den 22 feb 1839 i Norrbys, Othem. Emigrerade den 1 nov 1884 från Visby. med familjen till Kvie i Bro. dog den 30 nov 1895 i Stenstu, Bro. Yrke: Jordbruksarbetare vid Hästnäs i Visby och Kvie i Bro. De fick ett barn: 32 i. Fredrik Niklas Johan (1868-1950) 24. Maria Fredrika Myrsten. Född 1828 i Kvie, Hangvar. 25. Lena-Stina Myrsten. Född 1832 i Kvie, Hangvar. 26. Hedda Catarina Myrsten. Född den 3 jan 1837 i Kvie, Hangvar. 27. Carolina Myrsten. Född i Kvie, Hangvar. Hon äktade Petter Albert Nordström. Yrke: Mjölnare och spelman i Fårösund. Familj till Johan Gustaf Myrsten (21) & Brita Maria Klintberg 28. Johanna Emilia Myrsten. Född 1831. dog 1909 i Visby. 29. Johan Niclas Myrsten. Född 1836 i Visby. dog 1915 i Slite. Yrke: Skeppsredare. Barn: 33 i. Alma Elisabeth (1871-) 34 ii. Ellen Maria (1874-) 35 iii. Ebba (1876-) 36 iv. Johan Gustaf (1877-) 37 v. Anna (1879-) 38 vi. Elsa (1880-) 39 vii. John Herman (1881-) 40 viii. Emmy Sofia (1883-) 41 ix. Marta Helena (1885-) 42 x. Cecilia (1888-) 30. Carl Gustaf Elias Myrsten. Född 1839 i Visby. Yrke: Postmästare. 31. Anna Augusta Mathilda Myrsten. Född 1843 i Visby. Yrke: Lärarinna. Sjätte Generation --------------------------------------------- Familj till Eva Johanna Hanna Myrsten (23) & Ludvig Lorentz Lerbom 32. Fredrik Niklas Johan Lerbom. Född den 27 nov 1868 i Norrbys, Othem. dog den 5 apr 1950 i S:t Olofs sjukhus, Visby. Yrke: Hemmansägare vid Kvie i Bro 1901-1944. Han äktade Edla Maria Wilhelmina Fohlin, dotter till Carl Johan Fohlin (1823-1885) & Carolina Beata Runström (1856-1927), den 27 nov 1900 i Bro.[6] Född den 13 jul 1882 i Halner, Bro. dog den 12 dec 1960 i Sankt Olofs sjukhus, Visby. De fick ett barn: i. Nils (1901-1977) Familj till Johan Niclas Myrsten (29) 33. Alma Elisabeth Myrsten. Född 1871. 34. Ellen Maria Myrsten. Född 1874. 35. Ebba Myrsten. Född 1876. 36. Johan Gustaf Myrsten. Född 1877 i Slite.[7] Yrke: Sjökapten. Han äktade Märtha Löfvenberg, 1907.[8] Född 1884. De fick ett barn: i. Gustaf Robert (1909-) 37. Anna Myrsten. Född 1879. 38. Elsa Myrsten. Född 1880. 39. John Herman Myrsten. Född 1881. 40. Emmy Sofia Myrsten. Född 1883. 41. Marta Helena Myrsten. Född 1885. 42. Cecilia Myrsten. Född 1888. Källor 1. Tofta AI:1 2. Tofta AI:1 3. Tofta AI:1 4. Tofta AI:1 5. Eskelhem AI:1 6. Bro AII:1 7. Nyberg 8. Nyberg Index Fohlin Edla Maria Wilhelmina partner till 32 Gardell Anna Margareta Elisabeth partner till 22 Jacobsdotter Greta Lisa partner till 17 Jönsdotter Anna Maja 10 Brita partner till 1 Brita 11 Brita Catarina 9 Catarina 12 Margareta 8 Jönsson Jöns 14 Lars 13 Klintberg Brita Maria partner till 21 Larsdotter Cathrina 6 Margareta 7 Larsson Jöns 2 Lars 4 Nils partner till 11 Per 5 Thomas 3 Lerbom Fredrik Niklas Johan 32 Ludvig Lorentz partner till 23 Nils barn till 32 Löfvenberg Märtha partner till 36 Myrsten Alma Elisabeth 33 Anna 37 Anna Augusta Mathilda 31 Carl Gustaf Elias 30 Carl Petter 22 Carolina 27 Cecilia 42 Ebba 35 Ellen Maria 34 Elsa 38 Emmy Sofia 40 Eva Johanna Hanna 23 Gustaf Robert barn till 36 Hedda Catarina 26 Johan 17 Johan Gustaf 21 Johan Gustaf 36 Johan Niclas 29 Johanna Emilia 28 John Herman 39 Lena-Stina 25 Maria Fredrika 24 Marta Helena 41 Nilsdotter Anna Greta 15 Brita Cajsa 16 Nilsson Christoffer 19 Lars 18 Nils partner till 8 Nils 20 Nordström Petter Albert partner till 27 Olofsdotter Brita partner till 2 Thomasson Nötskrika Lars 1
126
« skrivet: 2000-06-12, 15:12 »
Eleonor
Tack för uppgifterna. Det är inte varje dag man hittar nya anor (Lauks). Nu tror jag att jag med hjälp av lite domboksnotiser kan tråckla mig ner mot 1500-talets tingsdomare vid gården. Vi får se, återkommer i ämnet om intresse finns.
Carina
Jag är inte ättling till Thomas L Mörby, han kommer så att säga in på sidan i en annan undersökning jag håller på med. Hade Du varit släkt med hans dotter Catarina hade jag kunnat hjälpt dig ner till 1400-talets Gotland. Men, men .
Tyvärr känner jag därför inte till något om fadern till Petter Niclas. Däremot har jag gemensam anfader med Myrstenarna vid 1700-talets Myrsjö i Stenkumla.
Mvh/JL
127
« skrivet: 2000-06-10, 19:06 »
Har någon uppgifter om släkten Lafqvist från Lidköping i allmänhet och en viss handskmakare i Lidköping, Sven Olof Lafqvist f. 1777, (gift med Catharina Matilda Sundbeck f. 1775, i synnerhet.
Mvh/JL
128
« skrivet: 2000-06-10, 15:08 »
Hi Beth!
You are in the wrong group. Try the discussiongroup Västergötland instead, that is probably the right place according to your list.
Good luck/JL
129
« skrivet: 2000-06-10, 12:53 »
Svar till Elaine från Fårödiskussionen.
Jag kan utifrån domstolsprotokollen utläsa följande om Maria Jonsdotter Stora Bläsnungs.
Maria var dotterdotter till en Elsa Claessons, dvs gift med en Claes.
Elsa och Claes hade förutom Marias mor också sonen Jost Claesson Sorby i Stenkyrka som när Maria Jonsdotters mor dog i pesten 1664 blev hennes förmyndare.
Maria Jonsdotter gifte sig första gången med Anders Matsson Knuts i Väskinde vilken blev ihjälslagen vid ett krogbråk 1694. Hon gifte sen om sig med Hans Jochumsson.
En liten varning för Hallgrens gotländska släkter är här på sin plats. Upggiften om släkten Blesell på s. 54 att Maria Jonsdotter skulle varit gift med en Claes Claesson är felaktig. Överhuvudtaget skall man inte använda Hallgren utan att dubbelkolla. Särskilt när han kommer ner på tidigt 1700- och 1600-tal. Då hittar man ofta rena gissningar från Hallgrens sida.
Mvh/JL
130
« skrivet: 2000-06-10, 12:42 »
Hej Elaine!
Jag kan bara svara för Maria Jonsdotter men gör det inte här utan i väskindediskussionen, välkommen dit!
Mvh/JL
131
« skrivet: 2000-06-08, 18:20 »
Hej Gunilla!
Du har förmodligen redan kollat om det finns någon bouppteckning efter Christen, om en sådan inte finns så föreslår jag att Du tittar i Gotlands mantalslängder för år 1730 eller 1735. De flesta husbönderna är just dessa år antecknade med både namn och patronymikon.
Om Olof Rasmusson Sylfaste har jag följande notis ur 1704 års dombok, norra häradets höstting § 45:
Oluff Rasmusson Sylfaste visade attest på sin faders ålder uppgavs vara född 1640 således över 63 år
Kanske finns det i protokollet fler uppgifter?
Mvh/JL
PS: Är Du på något sätt släkt med Carl Gustaf Björkander f. 6 juni 1884 i Visby?DS
132
« skrivet: 2000-06-08, 15:44 »
Hej Eleonor!
Intressanta uppgifter om Mörby och Lauks! Men vilken gård kom Kristina Larsdotters föräldrar,Lars Mårtensson och Kristina Andersdotter ifrån?
och Hej igen Carina!
Vem av Thomas Thomassons L Mörby och Catharina Persdotters barn är Du ättling till?
Mvh/JL
133
« skrivet: 2000-06-06, 23:16 »
Hej Carina!
Jag har en möjlig far till Tomas Mårtensson (f. 1692) omnämnd i domboken:
Db 1684 nordertredingens sommarting § 8: Mårten Lilla Mörby citerarde [instämde] Olof Lilla Mörby, Lokrume för slagsmål
Sen är det dåligt med Mårtrar på just lilla Mörby, åtminstone utifrån rättsprotokollen, däremot finns det en Mårten [bengtsson] på Stora Mörby omnämnd vid flera tillfällen mellan 1646 och 1682.
Mvh/JL
134
« skrivet: 2000-06-06, 22:49 »
Hej!
En som vet det mesta om gotländska militärer är Kjell Ohlsson på Landsarkivet i Visby. Hn har givit ut två böcker, en om gotländska båtsmän och en om gotländska frivilligga i bla finska vinterkriget. Mejla honom och kolla
Jag har inte hans epostadress framför mig just nu men skicka ett mejl till hans kollega anders.bergkvist@landsarkivet-visby.ra.se, så hjälper han dig vidare
Mvh/JL
135
« skrivet: 2000-06-02, 10:07 »
Pröva med sockenboken Alskboar som kom ut nån gång på 70-talet tror jag. Den lär vara en av de bästa gotländska sockenböckerna som hittills kommit ut.
Mvh/JL
136
« skrivet: 2000-05-24, 10:22 »
Hej Eva!
Här något om ridefogdar i allmänhet och Jørgen Ankers i synnerhet.
De danska ridefogdarna var en motsvarighet till de svenska befallningsmännen. Vars huvudsakliga syssla var skatteuppbörd. I dagligt tal alltså skattmasar. På Gotland fanns det under perioden 1618-1645 vanligtvis tre ridefogdar som vardera hade ansvar för två sk. settingar. På Gotland hette settingarna, som ocksåp utgjorde domstolsdistrikt, Bro, Rute, Kräklinge, Hejde, Burs och Hoburg.
Och så Jörgen.
Jörgen Anchers (Ankers, Anncher, Ankersen) dyker upp första gången i källmaterialet som tingsskrivare vid Bro settingsting den 11 maj 1629.
Han var tingsskrivare i Bro och Hejde settingar åtminstone till den 9 maj 1635.
(trots att han alltså själv skrivit de dokument jag hämtat uppgifterna ifrån så stavar han sitt eget namn på flera sätt)
Ankers omnämns som ridefogde första gången den 15 januari 1636 i Burs och Hoburg settingar. Den funktionen har han fram till den 31 oktober 1645, fyra dagar efter att svensk militär i enlighet med brömsebroavtalet gått i land i Kappelshamn för att införliva ön med det svenska riket.
Jörgen kommenterar faktiskt detta i sitt sista skrivaruppdrag på ön:
Ihm
Sagefalld eller wisse paa Kong: Maij:ts wegne ehr wdi Burs och Houburg settinger paa Gulland wdi dette halfue aar at beregne fra Philippi Jacobi dagh 1645 och thil den 31 october indtedt falden formedelst suenschens hastig anchomst. [.]
Wisbye den 31 october 1645
Jórgen Annchers E[gen] hand
Jag skulle nog gissa att Jörgen var dansk på grund av sitt skrivaruppdrag som ju bör ha krävt åtminstone hyggliga danskkunskaper. Men säker kan man ju aldrig vara.
Mvh/JL
Jo, jag hittade en Frederich Anchers som tillförordnad skrivare i Hoburg och Burs settingar 1640-1641. Ev. släktskap till Jörgen dock oklart.
Källor: Visborgs lens lensregnskaber 1600-1645 i Rigsarkivet, Köpenhamn (och på Film i Visby landsarkiv)
137
« skrivet: 2000-05-19, 18:23 »
Tyvärr Johan!
Jag har inte herr Schaffers e-adress. Men den borde väl gå att få fram? Pröva med skivbolaget eller nåt sånt.
Hälsningar/JL
138
« skrivet: 2000-05-19, 18:17 »
Josefina
Det finns en mängd olika stavningar vad gäller gotländska gårdsnamn. Elenor har således rätt vad gäller Sjonhem, men .
med med normaliserad stavning så är det dock frågan om Gervide också i Gothem. Se exempelvis Rosenbergs lexikon över Sverige del I s. 507 spalt 1
Alltså finns Gervide i Sjonhem (Giarwede för övrigt enligt revisionsboken 1653)
men också som sagt i Gothem
Så det är bara att börja leta Josefina. Lycka till
139
« skrivet: 2000-05-17, 09:54 »
Hej Josefina
Gårdarna Stora och Lilla Gervide (Gervede) ligger i Gothem socken på nordöstra sidan av Gotland.
140
« skrivet: 2000-05-15, 21:47 »
Hej allihop, jag råkar veta att den eminente gitarristen själv hållit/håller på med släktforskning, bland annat med sina gotlandsanor. (om man får tro en intervju i någon av gotlandstidningarna för ett antal år sedan, minns inte när exakt), så pröva med att mejla Janne himself om han finns på nätet.
Mvh/JL
141
« skrivet: 2000-04-16, 21:10 »
Här kommer ett tips, jag tror dina fall finns med om jag minns rätt:
Ankarloo, Bengt, Trolldomsprocesserna i Sverige, Lund 1971 (ny upplaga 1984)
Möjligen också i:
Ankarloo, Bengt, Sverige och det stora oväsendet 1668-1676, i Häxornas Europa 1400-1700. Historiska och antropologiska studier, Sthlm, 1987
142
« skrivet: 2000-04-09, 23:10 »
Inte direkt en efterlysning, men om någon vet något mer om de gotländska Turitzarnas liv före Gotland, så fyll gärna på med kommentarer. Stadsböcker lär enligt muntlig uppgift finnas för Greifswald från 1500–talet, är dock inte säker på deras omfattning. Kanske nån som vet eller har lust att försöka ta reda på det. Hinner inte själv just nu.
Alltså, enligt löfte för ett halvår sen, här är mina uppgifter om släkten (släkterna?) Turitz i Tyskland.
/JL
1317 28/7
Der Rat der Altstadt Salzwedel urkundet über die termine, an denen der Salzwedeler Bürger Heinrich Bernyr dem Frencespille von yper … Wedeken Thur[iz] … consules antique civitatis (Hamburgisches urkundenbuch II s.296)
Ur Rostock universitetsmatrikel:
1482 Marcii
Iohannes Turitze de Luchow ddt. II mr.
1490 April
Bertoldus Turitze de Luchow ddt. II mr.
1519 in Iulio
Ioachim Thuritze de Soltwedel XXV
1540 Mensis Martti
Michael Turitze Lubecenses
1543 Aprilis
Stephanus Turitze Hamburgensis
Ur Lübecker ratsurteile:
1515 20/4
Bartolt Turitzen wertliken prester Bremischen stichtes
Michel Turitzen copgesellen bynnen Lübeck.
27/4
Michel Turitzen copgesellen, up desse tidt bynnen Lubeck
3/10
Michel Turitze, copgeselle nu for tidt bynnen Lubeck … seinen bruder Herrn Bartoldt Turitze … (HR 3:9 s.921:738)
1520 20/7
Michells Turitzenn
31/8
Michell Turitzen
1525 19/8
Michell Turitzen
Jurgen Turitzen
2/9
Mickel Turitzen
Ur Greifswalds universitetsmatrikel:
1596
Georgius Turitz, Gripswaldiensis
1615
Ioachim Turitzen [änkan?]
143
« skrivet: 2000-03-22, 22:52 »
. jag kan också upplysa om att min doktorandkollega i Lund Eva Bergenlöv (som har recenserat Inger Lövkrona i Scandia) arbetar med en doktorsavhandling om barnamord och barnakvävningar i Sverige under perioden ca. 1680-1890
Arthur Thomsson har för övrigt skrivit en avhandling (1961) om de så kallade barnkvävningarna.
Mvh/Jens (L)
Bifogar avskrifter och utdrag, delvis ofullständiga om barnamord på 1600-talets Gotland:
1629,[ett] kvinnfolk for [mord] på hennis barn och blef hen rettet ,Saköreslängd
1650,Samma dag kom domaren i Burs ting Nils Kierna ankl Ursula Olofsdotter, ogift kåna i När, fött barn. Skyllde på tandvärk. Fadern husbonden Hans Pedersson. Barnet dödat,st h p. 681
1657,Extraordinarie ting hölls på Visborgs slott angående Barbara Pedersdotter på Fårö barnamord,st s p. 418
1657,Om barnamord som skulle vara begånget på Fårö . ,nt s p. 400v
1658,Dito tingfördes båtsmannen Olof Lutter å Fårö i det han skulle hava varit rådsbane till sin syster Barbaras barns mördande. Företogs saken till förhör honom tillspordes huru det gick till med barnet som hans syster haver fött hos honom. Han svarade sig intet veta därom tillspordes honom om han var hemma, han svarade sig på Slite vart men hustrun var hemma. Häremot svarade Per profoss att hans hustru bekände för honom, då han hämtade båtsmannen Oluff Lutter, att hon intet var hemma utan i prästgården, när Barbro födde barnet, men Oluff Lutter hennes man och Barbro voro hemma när barnet föddes och ej vet huru hon det födde och förkommit haver. Framhades Barbro henne tillspordes om hon tillstår sin förra bekännelse, som finnes uti hennes rannsakning, som är tillförne den höglovl kongl hovrätt överlevererad, hon svarade ja. Förmantes förty Oluff Lutter att han sanningen bekänna ville men han det ingalunda ville göra. Tillspordes om han visste systern Barbra vara havande. Han svarade ja och han tilltalte henne därför och hon svarade honom den glädjen skole de intet få. Tillspordes Oluff vad han henne svarade igen, han sade sig intet minnas dock omsider bekände att han var hemma när Barbro födde barnet och hans hustru var borta och nekar alldeles vara i rådet att förgöra och mörda barnet ty hon Barbro må själv det bäst veta. Barbro höllt vid sin höga bekännelse, men Oluff ville ingalunda bekänna sanningen. Oluff bekände att Barbro låg på golvet nr hon var sjuk, huru länge hon låg sade sig intet minnas. Oluff näktar alldeles vara uti rådet barnet att mörda och negräva men hon må bäst själv veta huru hon barnet födde och det förgjort. Barbro höll vid sin förra bekännelse. Rätten tog denne sak och rannsakning uti betänkande, emedan uti den finnes jäv och man kan icke ernå hans egen bekännelse därför uti all underdånighet hnskjuta till den höglovl kongl hovrättens högvisa resolution efter det 2 punkt rättegångs ordination huru vid denne nedrige rätt uti denne sak skall sig förhålla, Hans Felderman som skole vara barnefadren och dess barns mords råd vara uti är bortrymd och intet igenkommen.,nt v p. 367v
1662,Tingfördes Brita Pedersdotter uti Lunnebiers ogift som nyigen haver fött barn och det å lönn lagt och mördat. Henne förmantes till sanningens bekännese alltså bekände Brita i förstone att hon var ille trakterad hos sin husbonde domaren Lars Lunnebiers och gick till Lars Jacobsson Kinner och när hon kom uti en stig över åkern och ville gå till sin broder så födde hon barnet och vart dött fött men hade sin fulla skapnad med hår och naglar och för ingen bekänt att hon havande var och ej med någon barnemoderska talat. Lars Jacobsson sade att han intet visste henne vara havande och ej heller bekände hon för honom havande vara och ej visste Lars Jacobsson så skulle vara med henne. Men hon hade ont och ej visste att det skulle vara därav. Tillspordes när det skedde, svarades den 20 aprilis tillspordes henne varest hon lade barnet, hon svarade uti åkern det lagt och en klut om barnet svept. Tillspordes henne om hon icke band band om halsen hon svarade att hon band sträcket om kluten och gammelt löv på barnet höljt och gick till klockaren uti Lummelunda. Tillspordes henne om någon haver henne därtill tyrkt. Hon svarade nej. Domaren Lars Lunnebiers berättade att hon är tillförne belägrad för 9 år sen och därför pliktat. Förmentes än ytterligare till sanningens bekännande om barnet levde så bekände hon att i barnet klockade liv i halsen. Kirstin Olufsdotter i Lummelunda vittnade efter avlagd ed att hon prövade på hennes bröst med h Anna Kinner och teg hel stilla och icke ett ord svarade och brast till att gråta och då sade om i vilje med mig dölja så vill jag säga vart barnet ligger och viste oss barnet så [ ] en snara med ett band vilket i rätten framvistes satt om halsen och hårt tillfundet och intet kläde vart emellan bandet och halsen, vart fullkomlig och intet bekände huru det tillkom. Jacob Skomakare och Nils Nygranne bekände att barnet var fullkomnat, tillspordes Brita huru det kom till att hon fick de tankar hon svarade en halvannan dag fick hon de tankar att göra av med det och ej visste varför hon det gjort och intet [ ] [ ] förrän hon födde barnet och ville gå till sin broder tillspordes varför hon band strecket runt halsen .,nt s § 12
1663,Samma dag hölls en rannsakning och dom över Anna Clasdotter /Sjonhem/ Barnamörderska hvilken rannsakning och dom är tillförne den höglovlige Kongl: hofrätt öfwerlemnat.,mt h § 73
1673,Margareta Pedersdotter piga hos Hr Oluff i Barlingbo lägrad av dess dräng Oluff Persson och barnet mördat . extraordinarie rannsakning hållen för några dagar sedan,nt v § 3
1674,Karin Oluffsdotter, tjänstehjon hos Jacob Kyrkeliups, Vänge, förut lägrad, nu av Jon Oluffson, ogift till Kyrkeliupes, barnet framgånget . lagdt i lön . nedher graffit . ingen menniska födseln hört eller sett. .,mt v § 1
1697, . misstanke om att ha låtit ett spädbarn svälta ihjäl,nh extra § 6
1698,Hor . skall ha tagit livet av barnet i livmodern . i lönn lagt . ty dömer tingsrätten honom till stegel och hjul och henne till bålet,sh s extra § 1
144
« skrivet: 2000-03-22, 00:26 »
Torsten, blev nyfiken på uppgiften om att medeltida handlingar förstörst vid Hangre på 50-talet. Har Du fler detaljer? Och, skrev Du av Bout 1644? Skulle jag kunna få ta del av avskriften i så fall? Mvh/JL Tills dess några utdrag om Hangre: 1598 26/3 kallelsebrev utf gothem kyrka i superintendenten och sockenfolkets närvaro av olof kyrkebinge, td i lina, laurids boter, peder botelson, paul jusarve, kyrkvärd i gothem ka, thomes hanger, joen tumung, paul botvalde, oluff björke, jacob liste, jon burs, kyrkvärd t norrlanda samt bent ekeskogs, anders monsarve, bertel bro, hindrik biers för herr nils christenseb att vara präst i gothem o norrlanda. (Visby domkapitels inkomna brev) 1601/1602 Botell Hinndtzer skällt Thomas Hangre för tillgrepp av grisar och kallade honom grisrumpan och icke kunde det bevisa (Visborgs lens lensregnskaber, RA Köpenhamn) 1602 19/7 gåvobrev utf av thomas hangre i gothem på 1/2 g t sonen laurits o hustru anne detlofsdotter. bes. landsdomaren lauers hemunds om landets insegel och om tingsdomaren oluff kyrkebinges sign. (Landsarkivets brevsamling) 1614 Laurids, Jens, Hans Hangre (Mtl) 1634 Jens, Jacob Hangre (mtl) 1646-1649 Jöns Hangre (Jb) 1649 Samma dagh framstodh för rätten Bottel Jonsson Henger i Gotum sochn. Hwilcken klagadhe nu så wäl som den 8 julij 1648. Män såsom då lagha tingh hölt så at Oloff Jacobsson Bijrke i Norlandha sochn. Hafw her til Wille tilgna sigh någon jordh, som hans förfdher för honom uthi 40 åhrs tijdh oklandrat brukat hafuer. Och honom effter dom i långan tijdh sammaledes, många då så wäll som nu det samma wittnadhe. Men på det, ingen dera parten skulle skie något förähn, effter ingen skriftlight beskied fans på någon deer sidhan. Fan rätten då samma tijdh för rätt, at domaren skulle taga godha män medh sigh her om ..... (ols.). Och nu ...tte(?) rätten der om godh beskie. Dätta hafuer domaren effter kommit. Men inthett annat funnit uthan jordhen skulle fulkobliggen hra Bottel Jonsson til. Det han flähra godhe män medh honom wara Olof Jacobsson sagt hafwa. Så som åtwarnat och förbuditt honom, att han sigh medh jordhen skulle befatta. Dätta hafwer Olof inthet achtatt. Uthan någon lijten tijdh der effter emot domarens förbudh och Bothels willia slagit 2 lass få....(?) ellhr h af samma jordh och det bortfrt. Hwilcket Bothel Jonsson nu klagar och förmanar sigh der uthi wara skiet förnhr och giort wåldh. Aldhen stundh Bothel Jansson frfdher hafwa samma jordh kallas Hanger tgher(?) liggiandhes. Hoos lijna myr i Hörsne sochn. Oklandrat hfdat och brukat uthi 40 hrs tijdh. Och han någon tijdh alt han til sammaledes, och den danska lagen hafwer det frmt att hwilcken som jordh eller andra godeelar hadhe uthi 20 här hafft oklandeligh. Det kunna ingen swlja eller tala hwarföre kunna nu ringa rätten af afuen skrefne skill inthet annat her om döma. Uthan Botel Joonsson behller jordhen som i handom hafuer. Och Oloff Jacobsson för wlds wrckan böther syne 40 m:r konunga balcken 28 cap: i landslagen. Såsom och betalar Botel Jonsson allen skadhan. (Db mt v p. 587v) 1686 Anna Clemensdotter hustru t L Gervede, Gothem tillt Botel Hangre för arv efter sina bröder i Hangre framviste kvitto på Boter gård, Gothem som varit värderad av Themme Schacht efter sal Herr Nils Christensson sockneherre i Gothem . (Db Nh s § 13) 1696 skolmästaren i hellvi tillt sina syskonbarn till hangare, gothem, . uppgavs finnas gamla brev i gården . “men de kunna intet läsa” (Db nh s §
145
« skrivet: 2000-02-23, 22:56 »
Birgitta och Stefan.
Bakgrundshistorik till upprättandet av dessa diplom finns i boken Anor och minnen. Svenska släktgårdar genom sekler av Sigurd Örjangård 1947. Tydligen var det någon form av rikstäckande inventering och i boken finns utdrag från dessa diplom från hela landet. Bland annat Gotland. I boken finns dessutom en speciell artikel om LillFole i Fole.
Mvh/JL
146
« skrivet: 2000-02-21, 21:39 »
Hej Birgitta!
Ägarlängder för samtliga gotländska gårdar går att få fram åtminstone från och med 1570-talet. Enstaka äldre uppgifter, exempelvis Sören Norbys räkenskapsbok från 1520-talet och Ivar Axelsson Totts dito från åren 1485-1487, gör att man kan komma en bit ner på medeltiden. Dock berättar dessa källor vanligtvis inte vilka släktrelationer som rådde.
Vad gäller året 1653 så syftar det på den så kallade Revisionsboken för Gotland vilken finns utgiven i skriftserien Gotlandica. Där finns samtliga gotländska gårdar upptagna med bland annat hur den kommit i dåvarande husbondes ägo.
Mvh/JL
147
« skrivet: 2000-02-14, 23:00 »
Birgit!
Släkten Hanstén finns med i Kinbergs Gotländska släkter, Visby 1889-1897, s. 257-260.
Tänk dock på att gamla släktböcker inte alltid stämmer.
Hälsningar/Jens
148
« skrivet: 2000-02-09, 11:26 »
Birgit!
Du behöver inte titta i Hallgren. Han är överhuvudtaget ingen bra källa, speciellt vad gäller äldre tid då han ofta har suttit och gissat sig till släktskap. I det här fallet har han inga uppgifter åt Dig överhuvudtaget. Men det har jag:
Tingsdomare Morten Lunnebjärs, omnämnd 1610-1611 (Jordebok för Gotland i Rigsarkivet Köpenhamn)
Han är förmodligen far till:
Lauritz (Lars) Mortensen Lunnebjärs. Omnämnd på gården första gången som husbonde 1614 (Mtl Rigsarkivet)
och som tingsdomare första gången 1617 i domkapitlet (Visby domkapitel AI:4 12/2 1617)
Han var även kyrkvärd i Lummelunda kyrka enligt kyrkoräkenskaperna.
Han förekommer sen vid ett stort antal tillfällen i olika gotländska källor. (En lista skulle ta för stor plats här)
Jag har inte hittat någon uppgift om att hans hustru skulle ha hetat Anna.
Mvh/JL
149
« skrivet: 2000-02-02, 22:36 »
Släkten Collberg finns omnämnd i Nybergs Gotländsk Släktbok 2:a uppl. 1938 s. 103-113. Om Andreas Collberg länsman i Stenkumla ting, son till Jacob Hansson Collberg (där Västerhejde s:n ligger) tabell 6 s. 106.
Mvh/JL
150
« skrivet: 2000-02-01, 20:28 »
1632 Arvstvist mellan Jens Gane och Laurids Västris i Tingstäde . (Visby landsarkivs pappersbrevsamling) 1663 hindrik garde (Stenkyrka) ins köpebrev givet av thomas och jacob västris på garde gård till honom och hans svåger uppb 1 g. (Db nt s § 23) 1667 Västris som är 5 mlj uppb på Hr Lars, Stenkyrka vägnar 1 g . däremot gjorde Hindrik Thomsson inkast att han vill gården inlösa och betala gälden så ock urgerade styvmodern Malena Botelsdotter vilja ock gården behålla m sine tvenne barn . uppsk (Db nt h § 29) 1680 Lars Treskweller angaff att han är rette arffwinge till 1/2 Westris gard i Tingsted efter dhess mormodher sijda Sal: Jacob Westris...... (Db nt h § 40) Lars Träskeweller angaff att han är rätte arffwinge efter sin sal: modhers modhers wägnar till Westris gårdh uthi Tingstad och de andra arvingarna äro utskiftade . ty hans sal styvfader Jacob Vestris . nämndemannen Per Larsson Kyrkebys skall förhöra hos Jesper Sudergårda. (Db nt s § sal: Jacob Westris ... Lars Thomass: Treskweller krävt 1/2 gård ... sal: moder moders man Jacob Westris ... inga barn samman avlade ... Jacob omgift med Butvid Hindricksdotter ... hwars begge barn nu besitter gården .../ . Jesper Sudergårda. (Db nt h § 36)
151
« skrivet: 2000-02-01, 20:14 »
Lycka till Pernilla. Glömde att säga att det finns ett register över Visby sjömanshus i Visby Landsarkiv.
sen en kommentar om SVAR. De har givetvis inte allting filmat ännu, men nog finns de gotländska domböckerna på kort från 1646 och framåt. Problemet är bara att för 1600-talsvolymerna så ligger de insprängda i andra läns volymer. Ex. Gävleborgs, Västmanland, Västernorrland etc. etc. Om du/eller nån annan behöver en förteckning så kan jag skicka den.
Mvh/JL
152
« skrivet: 2000-01-31, 02:50 »
Hej Göte (mfl!)
Bara en kommentar och ett desperat :-) försök till äreräddning av min anmoder Maria Jonsdotter utifrån bifogade utdrag ur Gotlands norra häradsrätts domböcker.
Det kan ju (kanske) ha varit så att Maria faktiskt hade anledning att bråka med sin förmyndare Jost och att Erik B Lundberg inte riktigt varit läskunnig i äldre handstil och haft en lätt släng av inkompetens vad gäller tolkning av rättsprotokoll, och dessutom inte kunnat inse att män faktiskt kunde ha fel redan på 1600-talet.
Hur som helst här är lite svart på vitt om Bläsnungs i Väskinde, bilda er en egen uppfattning, min egen tolkning är att Maria faktiskt hade anledning att skälla ut både förmyndare och präst (dessutom fick hon ju faktiskt tillbaka sin gård efter många om och men)
I all underdånighet :-)/JL
1664
Anders Hakeskytt tilltalade Anders Kutamor för 6 dsm som han bör svara till och betala hans [ ] sal: Christoper Neumann efterleverska efter sal: Jon Bläsnungs emedan han haver Jon Bläsnungs gård emottagit till köps; Härtill svarade förmyndaren Jost vid bruket för sal. Jons dotter Marja att Tingsdomaren uti Bro ting sal: Philip Marcusson haver all gäld till sig tagit . som dess arvskiftesbrev utviste. . Anders Kutamor köpt S Bläsnungs (nt h § 12)
1688
Anders Knutz i Weskinde låtit citera hustru Cathrina St.Bläsung ibidem prætenderandes uppå sin hustrus wägnar arfrättigheet i halfva Bläsingz gårdh, Olof st. Bläsingz motte som husbonde och fullmächtig på sin swärmoders wägnar. /.../ Anders Knutz inpræsenterade ... skifftebrevet af dato den 26 Augusti och 3 decembris 1662, hwaruti henne halfva gården är förbehållen, men hon hwarken gårdz grund eller Penningar uthfått hafver. Olof St. Bläsingz ... halfva gårdzparten köpt havfer af Anders Sörensson ... hafver köpebrev. Anders Knutz berättade att Jost Clausson, som sin hustrus Maria Jönsdåtter Moorbroder och förmyndare emottagit tije dahl:r smt: dem Jost sade sigh hafva tilbakers lefwererat, wille neka sig eij warit förmyndare, eij heller sålt sin systers omyndige dotters gårdspart. /uppskov/ ... att anskaffa kööpebreef./ (nh v § 42)
Upptogs saak af vinterprotokoll no 42 emellan Anders Matzon Knutz i Weskinde och stoora bläsnings änkia hustru Catharina, sökiandes hon wille komma till Blasingz gårdh igen. Jost Sorby uthi Steenkrka tillstodh att wara satt till förmyndare, men aldrig fått något af hennes godz till sigh. uppsköts (nh h § 78)
1689
... befinns Anders Mattzons hustru, Maria Jönsdotter St:Bläsnungs effter dess salige fader och moder åtherlembnat så i löst som fast en summa af 115 D: 12 öre . ... Jost Classon såsom barnets morbroder ... (nh s § 87)
1691
Jost Sorby förmyndare för Anders Knutz hustru . ang skifftebrev
(nh vt § 30)
Anders Knutsson Tors effter lagmansrättens remisorial . angående det fasta effter sin hustrus sahl. föräldrar, om är halfva St:Bläsnungs gård . upviste köpebrev 14/6 1665 .först sålt till en anders sörensson som sålt 1665 till thomas jacobsson (nh v § 31)
1692
Cathrina St.Bläsningz begärade aff Anders Thors afkall på halfva St. Bläsningz gård .../ (nh v § 43)
halfwa St.Bläsningz upbödz förstagången till H:ru Cathrina ibidem utan inkast (nh v § 114)
frambkomb för rätten H:ru Maria Jönsdotter, Anders Toors och hårdt tilltahlte Pastorn i Wäskinde, Ehrewyrdige H:r Jacob Dedekind ... i hennes frånwaro ...skilt sig ifrån hennes fädernes fasta arff och egendom som woro halfva St. Bläsnungz skattegård i Väskinde. ...Rätten begärade såå see förlijkningen in orginali: den hon framtedde ... uprättad wara emellan hennes man Anders Mattson Tors och förmyndaren Jost Classon Soorby ... Enkan Cathrina Hansdotter ... skötebref uppå den halfva St.Bläsnungs gård och grund ... som varit ... des sahl: swärfader Joen Anderssons egendomb ... /2 sidor/ ... Emoot dänna resolution är appelerat af den hittziga hustru Maria Jönsdotter, stanti pede.
(nh h § 12)
1693
Halfva stora Bläsing i Wäskinde, upbödz förste gången effter lagmansrettens domb för hu: Maria Jonsdotter, och dher någon dherpå något har att tala, gör det i tÿdh (nh h § 52)
1694
Matts Knuttz i Wäskinde fullmächtig för h:ru Maria Jonsdotter sin sone hustru, äskade utslag i den från lagmansrätten 1/9 1693 remiterade saak . angående Stora Bläsnings . nuvarande åbor suttit där i 28 år . Maria Jonsdotter Jost Sorbys systerdotter (nh v § 4)
Jacob Dedekind mot Anders Matzzon Knuts och Maria Jonsdotter . ohemul och ganska omildt beskyllat om halva bläsnungs gård, den Anders Toors prætenderar wara sin hustrus arf (nh v § 35)
Jost Soorby före detta förmyndare till Anders Mattison Knuts hustru Maria Joensdotter, tilltaltes för de penningar .hon hans systerdotter hennes fasta fädernesarv (nh s § 19)
1695
Maria Jönsdotter . begärade, om hon nu omsijder besitter sin fädernesgårdh, halfva S Bläsnungs . att hon måtte och fåå hÿra för all den tÿdh henne gården borto warit . Olof S Bläsnungs nu till L Kyrkeby . förmyndare Jost Sorby (nh s § 22)
153
« skrivet: 2000-01-31, 02:00 »
Janne!
Det finns ingen gård i Eke (eller på Gotland överhuvudtaget) med namnet Snitto. Gissar på en lätt felläsning här. Det skall nog vara Smiss har jag en känsla av. I så fall, kolla i kyrkboken, finns bevarad från 1765 och framåt, under Smiss om Hans Niklas bakgrund. Det bör bli napp!!
Mvh/JL
154
« skrivet: 2000-01-27, 20:48 »
Pernilla!
Kolla om Christian finns med i Visby sjömanshus rullor i Visby Landsakiv. Där finns ibland mer detaljer om bakgrund än i kyrkböckerna. Ibland är till och med sjömannens utseende noga antecknat.
Mvh/JL
155
« skrivet: 2000-01-07, 12:54 »
Hoppsan . inte Nils utan August Kinberg!
/JL
156
« skrivet: 2000-01-07, 12:53 »
Lena!
Släkten Chasseur behandlas i boken Gotländska slägter av Nils Kinberg, Visby 1889-1897 s. 106-107
Mvh/JL
157
« skrivet: 2000-01-06, 20:30 »
Monica!
Det finns en bouppteckning för Tjälder i Boge år 1696 som kan innehålla uppgifter. (Har inte själv läst den). Du hittar den på Visby Landsarkiv, norra häradets bouppteckningar 1696:48c (men den kände Du kanske redan till?)
Enligt NH Db 1703 sommartinget § 56 upprättades fasta på Tjälder i Boge, kanske finns det något där också?
Mvh/JL
158
« skrivet: 2000-01-06, 20:21 »
Hallå Monica!
Är Du 100 % säker på Margaretas patronymikon? Har sökt lite i min databas över 1600-talets Gotland och hittar ingen Jacob vid Fjäle i Anga i slutet av (det) seklet. Har Du någon närmare källhänvisning??
Det finns en Jacob omnämnd som husbonde 1610-1614 (Gotlands lensregnskaber, RAKbh), men det verkar vara lite tidigit, eller .?
Dessförinnan en Olof Fjäle, omnämnd 1587-1609. (Anga L:1)
Mvh/JL
159
« skrivet: 1999-12-30, 00:33 »
Bengt!
Skulle möjligtvis jobst vara en felläsning för Jost eller Jon? Det finns nämligen folk på under tidigt 1600–tal med någon sorts koppling till lummelunds bruk med bla. namnet Jost och Jostsson. Ett annat alternativ skulle kunna vara Jon Jonsson. (se utdrag ur mantalslängd för Lummelunds bruk 1698 nedan) Kan Du precisera Dina källor lite tydligare?
Mvh/JL
Mtl 1698:
Bruksfolk: Skrivaren Bengt Ahlberg, gift
Hammarsmeder: Lars Ersson, gift
Claes Mineur
Jonas Jonsson
Klensmed: Johan Dedekind, gift
Hillebrandt Möller, gift
Kolare: Wilhelm Johansson
Per Olsson
Thomas Hansson /bor vid Tystebols i Stenkka/
Per Andersson
Körare: Johan Galahn
Erik Olofsson
Erik Nilsson
Dagvärkaren: Nils Mickelsson
Kolbärare Olof Olofsson
Mons Wilhelm Facht
Klockaren Jacob Thomasson
Ord Båtsman Rasmus [Nytter]
Dito Per Myre
Inhyses: Änkan Ingrid Gudmundsdotter. Anders Ströms änka på Bruket.
Nils Qwie en gammal förpassa Båtsman blind men hustrun frisk äger eljest intet
160
« skrivet: 1999-11-08, 22:57 »
Hej Ulf!
Möjlig far till Erik Thomasson är Thomas Kaungs omnämnd 1699-1704 i domböckerna.
Hälsningar/JL
161
« skrivet: 1999-11-08, 22:53 »
Lars!
Johanna Juditta Johansdotter f. 3/10 1773 i Bro
Margareta Johansdotter f. 16/6 1777 i Bro
Båda var döttrar till
Johan Eriksson Stenstugu, Bro f. 1729
Anna Olofsdotter f. 1732 i ?
Källor: Bro AI:1-3, Väskinde C:3
Mvh/JL
162
« skrivet: 1999-10-26, 21:26 »
Hej Lars!
Inget på raken. Lovar att kolla när jag åker till Visby nästa vecka för att hålla föredrag om Bro på 1600-talet. Behöver då kolla ett par saker på arkivet och skall försöka slänga ett öga i längderna när jag ändå är där.
PS: Påminn mig gärna via privat e-post det finns en liten risk att jag glömmer bort det.DS
Mvh/JL
163
« skrivet: 1999-10-23, 22:28 »
Stefan!
Ang. Gotland så finns det faktiskt (mig veterligt) ingenting mer ingående skrivet om arvspraxis. Däremot en hel del om demografi, den sk. barnbegränsningen och om partklyvningar.
tex. Siltberg, Tryggve & Åkerman, Sune, Dynamik och konstans i Gotlands befolkningsutveckling under 1800-talet. Människor och resurser i en brytningstid. i, Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 21, 1991
Åkerman, Sune, Befolkningsexplosion eller barnbegränsning? Gotlands befolkningsutveckling under tidigt 1700-tal, Scandia 1986
Sjöberg, Åke G, De sålde sina hemman. Redan på 1600-talet, i, Gotländskt Arkiv, 1981
Som sag, inget mer detaljerat skrivet i det ämne som Stefan efterlyser men frågan borde utredas.
Lite statistik hinns dock med från den sk. revisionsboken av år 1653 med uppgifter på nästan samtliga gårdsparter om förvärv och annat:
Ärvt, 659
Ingift, 227
Köpt, 569
Bytt, 57
Annat, 190
Okänt, 5
Öde, 77
Källa: Revisionsbok för Gotland 1653
En annan intressant struktur framträder om man jämför Gotland med Magnus Perlestams (1998) siffror över kvinnor som hushållsföreståndare.
I olika områden och i Finland ligger den procentuella siffran för kvinnliga hushållsföreståndare, alltså antecknade i skattelängden, på ungefär 15-20 procent, i början av 1600-talet. På Gotland fanns det enligt Mandtallet år 1634 två (2)!! kvinnliga husbönder bland över ettusensjuhundra noterade skattebetalare.
Vid en hastig anblick tycks det alltså som om de fäderne/möderneärvda gårdarna inte dominerar så mycket som man kanske skulle kunna tro. Dessutom tycks man på Gotland ha föredragit en man i stället för en änka som skatteansvarig.
Men saken bör utredas närmare. Material finns, både från dansk och svensk tid, så det räcker och blir över till en gedigen C-uppsats. Kanske någon från högskolan på Gotland (eller någon annan intresserad) läser detta? Hör av er i så fall så tipsar jag om material och litteratur.
Mvh/Jens Lerbom
164
« skrivet: 1999-09-19, 21:51 »
Hej Birgit!
Tyvärr, inte en aning. Jag har ingen Båtel/Botel Persson Medebys i mina papper.
mvh/JL
165
« skrivet: 1999-09-16, 13:18 »
Mats, dum fråga jag vet, men har Du kollat Västerhejde C ?? Enligt Arkivforskning på Goptland (1978) har doplängden där inga luckor.
Kolla efter Anders, Andreas osv. namnet Forsberg kan ju ha kommi till senare.
166
« skrivet: 1999-08-31, 21:46 »
Får man komma med ett litet förslag?
Jag tycker också att Stefans utlägg är helt OK! (Vi är ju släkt också som det verkar. och Du får/bör gärna fortsätta för min skull.
Samtidigt tror jag att det ligger något i en sak som Jessica säger. (även om hon tycks ha varit på lite onödigt surt humör just igår) Har man en trög dator, trögt modem och trög IP så tar tex. diskussionen Norra Gotland en j...a tid att rulla upp.
Så varför inte en egen diskussion som heter Stefan Simanders anor eller nåt sånt? Då kan man ju söka med kommandot Find i Netscape hur man gör i Explorer vet jag inte och kopiera det som verkar relevant.
Vad tror admin?? Får man göra så? Va? :-)
Hälsningar/konsensusjens
167
« skrivet: 1999-08-19, 18:55 »
Hans Jörgen Thuritz skrevs in vid Greifswalds Universitet 1595. (Källa: Greifswalds Universitets matrikel)
Mvh/JL
168
« skrivet: 1999-08-18, 22:56 »
Elaine!
Ett litet påpekande angående gotländska Sören Norby-ättlingar. Det finns inga som helst belägg för den gotländska prästsläkten Norbys härstamning från den danske adelsmannen. Tvärtom tyder alla fakta på att det är en typisk släktmyt skapad på senare tid. En klargörande artikel om saken, Sören Norby - anfadern, är skriven av Tommy Sundberg och tryckt i skriftserien Gotländska Studier (1973).
Mvh/Jens Lerbom
också Thuritz, Oxenwaldt och Norby-ättling
169
« skrivet: 1999-08-16, 20:41 »
Hej Barbro!
Jag forskar också lite grann (med vänsterhanden) på Klintberg-Reinecke. Bifogar det lilla jag har.Jag är inte direkt släkt med dem själv men de ingår som ett sidospår i ett större forskningsprojekt jag bedriver på fritiden.
Så nu undrar jag, vet Du något mer om nedanstående?
Mvh/JL
(1) 1 Hindrick Reinicke
---------------------------------------------
Född: 9 okt 1749, Öja
Död: 10 feb 1815, Visby, ålder: 65
Yrke: Kypare, tunnbindare borgare i Visby
Gift andra gången med Maria Elisabeth Lindbom (som ej var släkt med förta hustrun) 1 barn i detta gifte; Catarina Maria f. 1799
Partner: Christina Margareta Lindbom
Född: 22 okt 1759, Visby[1]
Död: 5 sep 1795, Visby ?, ålder: 35
Far: Jacob Lindbom (1727-1783)
Mor: Christina Margareta Reich, 2e Kusin (1723-1802)
Gift: 8 nov 1785, Visby
Barn: Jacob Hindrik (1787-)
Christina Johanna (1790-1845)
Jöran Petter (1792-)
Johannes (1795-1795)
(2) 1.1 Jacob Hindrik Reinicke
---------------------------------------------
Född: 13 aug 1787, Visby
Yrke: Sjöman
Partner: Johanna Gustava Klintberg
Född: 25 apr 1788, Stånga
Gift: 1813
Barn: Johan Carl Oskar (1814-)
(3) 1.1.1 Johan Carl Oskar Reinicke
---------------------------------------------
Född: 21 dec 1814, Visby
(2) 1.2 Christina Johanna Reinicke
---------------------------------------------
Född: 12 jun 1790, Visby
Död: 1 maj 1845, Visby, ålder: 54
Partner: Jacob Georg Klintberg
Född: 1792
Död: 30 dec 1832, Visby, ålder: 40
Gift: 27 okt 1816, Visby
Barn: Johan Hendrik (1817-)
Jacob Wilhelm (1820-)
(3) 1.2.1 Johan Hendrik Klintberg
---------------------------------------------
Född: 1817, Visby
Yrke: Styrman 1833
Partner: Christina Sofia Gisslander
Född: 1823
Gift: 1846, Visby
Barn: Johanna Sofia Teresia (1847-)
Johan Niklas (1851-)
(4) 1.2.1.1 Johanna Sofia Teresia Klintberg
---------------------------------------------
Född: 1847, Visby
(4) 1.2.1.2 Johan Niklas Klintberg
---------------------------------------------
Född: 1851, Visby
(3) 1.2.2 Jacob Wilhelm Klintberg
---------------------------------------------
Född: 1820, Visby
Yrke: Tunnbindare ?
(2) 1.3 Jöran Petter Reinicke
---------------------------------------------
Född: 18 maj 1792
Yrke: Sjöman 1809 ej db
(2) 1.4 Johannes Reinicke
---------------------------------------------
Född: 1795
Död: 1795
170
« skrivet: 1999-08-08, 23:35 »
Hej det var bara jag igen :-)
Nils Persson Bylund var enligt boken Grötlingbo socken genom tiderna, Visby, 1983 s. 130, sjöman.
Jag föreslår Hans att han tar en titt i Visby sjömanshus rullor (börjar 1753 register finns i ViLa) där bör det finnas uppgifter om Nils. Har man tur så är han även beskriven till utseendet som tex. min anfader Christian Lerbom enligt dessa rullor av den 23 mars 1793 brunt hår, grå ögon tjock och undersätsig
Mvh/JL
171
« skrivet: 1999-08-08, 20:17 »
Var i socknen bodde de?
172
« skrivet: 1999-07-12, 12:58 »
Tynne gård ligger i Björke socken. (Revisionsboken 1653)
JL
173
« skrivet: 1999-06-23, 15:49 »
Olle! En kommentar till ovanstående lista:
Per Persson Medebys, Ekeby och Annicka Larsdotter Garde, Stenkyrka vigdes 1687 (har idag tittat i Stenkyrka C:1 i original) Där står också mycket riktigt att Pers patronymikon är Persson men detta är fel. Det rätta patronymikonet skall vara Rasmusson vilket framgår av Norra häradets bouppteckningar 1686:28 där Per Rasmusson avittrar sin nyligen avlidna hustru Pernillas fyra barn samt Bout 1727:252 över samme Per Medebys och den nya hustrun Anna Larsdotter. Saken har också framställts vid norra häradets vinterting 1717 dessutom heter den gode Per i mtl Rasmusson genomgående.
Pust :-) det var det
hälsningar/JL
174
« skrivet: 1999-06-21, 21:47 »
Ett litet tillägg ang. Simon Törne. Hittade idag (sitter på Landsarkivet i Visby fnv.) i södra häradets akter 1691 ett brev utställt av Simon Månsson Törne i Visby. Vilket ju stjälper teorin om Ingemar Törne som ev. fader. Exakt källhänvisning följer senare, har den ft. i min bärbara.
Ett tips till Daniel. I Visbys domboksmaterial så kan det finnas uppgifter. Jag vet att ViLa har ett visserligen ofullständigt men ändå något så när heltäckande namnregister för Visby Rådsturätt och kämnärsrätt åren 1649-1709.
Mvh/JL
175
« skrivet: 1999-06-09, 12:03 »
Hur är det man säger i utlandet? I ow you one :-) Tack Olle!
/JL
176
« skrivet: 1999-06-08, 10:45 »
Olle, sitter och knåpar lite med Godrings i Ekeby igen och får inte riktigt ihop det. Har Du möjlighet att lägga ut samtliga giftermål med anknytning till gården?
Tack på förhand/JL
177
« skrivet: 1999-06-08, 08:37 »
Birgit, några anteckningar om Stenstu i Othem före 1750. OBS att nedanstående inte är heltäckande. Namnet Stenstugu är vanligt och socknen anges inte alltid i protokollen vilket gör att det förmodligen finns åtskilligt mer om Stenstugu i just Othem.
Hälsningar/JL
---
1528 9/10, Peter Stenstave, Tingsdomare, HR 3:IX:458, Yrwing s.446
1529 6/4, Peter Stenstave, Tingsdomare, Yrwing 268, 446
1574/77, Peder Stenstue, Jb
1582, Jacob Stenstue, LI:1
1614, Lauritz Stienstue [husbonde], Mtl
1614, Morthen Stienstoffe [indester], Mtl
1634, Mickel [husbonde], Mtl
1634, Christen [indester], Mtl
1636/37, Noch er annamitt aff Michell Stenstue i Otumb for it wmerch hesteføll. Penige 4 m: effter tingsundes indhaalld , Saköre
1645, Mickel Rasmusson, Mickel Jacobsson, Mtl
1649, Samma dagh framstodh för rätten een bondhe ifrån Otum sochn Rasmus Stenstugu be:dh. Hwilcken klagadhe att een annan bondhe i samma sochn wijdh nampn Jacob Österby haffuer slagit honom - 3 blånadher. Jacob tilspordes, då neekte han ickie der til uthan det samma bekiendhe. Ringa rätten fann Jacob der före saken för hwar blånat - 3 m:r effter - 10 capitlet i sårmåla balcken i landslagen medh willia. Pedher Westöö lyffte för peningarna., nt h p. 636v
1650, Anna Tingelgård, Gann, stämd av Peder Stenstugu, ibid, nt h p. 688v
1651, Anna Tingelgård, Lärbro, beskyllt Peder Tomson Stenstugu, Othem, för stöld av någon råg och en särk ., nt v p. 707ff
1653, 10 mlj Mickel Rasmusson, ärvt, Rb
1658, Skogvakt Lars Jonsson tillt Botell Bussarfwe i Otemars och Forsa ting för en rå eek som han huggit uti Per Stenstugu mark, nt v p. 365v
1674, Tingsdomaren Mårten Fries i Rute ting fullm Christopher Anderssons vägnar fordrade av Christen Stenstugu, Othem 28 dsm .skyldig sal: Marcus Schröders arvingar ., nt s § 20
1695, Jacob Persson L Rums, f Suderbys Hangvar 1656. Fader Peder Suderbys, moder [ ] Suderbys. hemma till 12 års ålder. sen 3 år hos Per Stenstugu i Othem /m.m./ hos brodern vid Gloser i Hangvar. Sen gift m en änka till L Rums Dorthe. levde m henne 1 år kom sen i ett andra gifte 1685 Mallena Larsdotter S Myre levde 9 år 5 m 10 dr avlade 3 söner 1 dotter. Var 39 år 9 m 3 d gl., Mart C:1(F)
1698, Länsman Hansten stämt båtsman Bertel Coragis hustru Maria för stöld i Othem prästgård och till Stenstugu, Othem och haft 2 lösdrivare Olof och // med sig . ej comp, nh v extra § 3
1702, 1/4 part Stenstugu, Othem uppbjöds 1 g, Nh s § 32
1703, Hans Rasmusson stenstugu, othem begärde uppbud 1/4 skattegrund stenstugu .uppbjöds 1/4 part stenstugu, Nh v p. 986v
1704, Uppbud: 1/8 Kumble t länsman Anders Hansten 1 g; 1/2 Norrbys, Othem 2 g; 1/4 Stenstugu, Othem 2 g, Nh h § 41
178
« skrivet: 1999-06-06, 13:05 »
Hej Daniel!
Det finns en möjlighet att Simon Törne var son till ladugårdsfogden/tingsdomaren/länsmannen Ingemar Nilsson Törne och dennes hustru Brita.
Ingemar kom till Gotland som statstjänsteman i samband med det svenska övertagandet av ön 1645.
Jag har ganska mycket uppgifter om honom eftersom han låg i ständig konflikt med sin omgivning. Han drog på sig mycket klagomål från bönderna.
Tex. finns i Generalguvernören över Gotlands inkomna handlingar år 1665 (Riksarkivet sign. K:508 s.321) en inlaga i 6 punkter över Ingemar Törnes orättfärdiga bedrifter av Follingbo och Akebäcks socknar.
Jag nämner honom också i en artikel om brottsligheten på Gotland under 1600-talet, tryckt i Gotländskt Arkiv 1995.
Tyvärr har jag inga uppgifter om hans eventuella barn. Men han är den ende med namnet Törne på ön under andra hälften av 1600-talet.
Mvh/JL
179
« skrivet: 1999-06-05, 10:59 »
180
« skrivet: 1999-06-03, 12:26 »
Hej Bengt
Jag är förvisso inte Sune men råkade ha Nils Bromans antavla liggande i datorn. Källorna är främst RAgnar Bjersbys Traditionsbärare på Gotland vid 1800-talets mitt s. 192ff som berättar en del om Broman samt Fårö kyrkböcker.
Sune, nedanstående antavla gör inga anspråk på att vara komplett. Har Du tillägg och ändringar så hugg in bara :-)
Hälsningar/JL
Första Generation
---------------------------------------------
1 Nils Broman. Född den 1 okt 1766 i Broa, Fårö. dog i Hau, Fleringe. Yrke: Husbonde vid Hau, tidigare sjöman.
Barn:
i. Catharina Maria (1801-)
Andra Generation
---------------------------------------------
2 Lars Persson. Född den 14 apr 1729 i Broa, Fårö. dog den 8 mar 1809 i Broa, Fårö.
Han äktade Catharina Christophersdotter, den 8 okt 1749.
De fick följande barn:
i. Stephan (1750-)
ii. Anna (1755-)
iii. Per (1759-)
iv. Lars (1760-)
v. Maria (1762-)
1 vi. Nils (1766-)
3 Catharina Christophersdotter. Född den 26 sep 1726 i Hoburga S, Fårö. dog den 8 dec 1817 i Broa, Fårö.
Tredje Generation
---------------------------------------------
4 Per Stefansson. Född 1700 i Broa, Fårö. dog den 3 sep 1753 i Broa, Fårö. Yrke: Husbonde vid Broa.
Han äktade Anna Larsdotter.
De fick ett barn:
2 i. Lars (1729-1809)
5 Anna Larsdotter. Född den 11 nov 1689 i Lassor, Fårö. dog den 28 jan 1771 i Broa, Fårö.
6 Christopher Larsson. Född den 21 okt 1700 i Hoburga S, Fårö. dog den 29 nov 1770 i Hoburga S, Fårö.
Han äktade Maria Christophersdotter, den 15 sep 1723.
De fick ett barn:
3 i. Catharina (1726-1817)
7 Maria Christophersdotter. Född den 28 dec 1702 i Broskogs, Fårö. dog den 26 nov 1773 i Hoburga S, Fårö.
Fjärde Generation
---------------------------------------------
8 Stefan Mickelsson. Yrke: Husbonde vid Broa omn 1693.
Barn:
4 i. Per (1700-1753)
10 Lars Jacobsson. Yrke: Bonde vid Lassor omn 1689-1698. Upptog gården från öde.
Barn:
5 i. Anna (1689-1771)
14 Christopher. Född 1678. dog den 6 nov 1740 i Broskogs, Fårö.
Barn:
7 i. Maria (1702-1773)
ii. Mickel (1707-1771)
iii. Christina (1717-)
iv. Gertrud (1723-)
181
« skrivet: 1999-06-03, 08:29 »
Birgit, vilken tidsperiod är Du intresserad av när det gäller Stenstugu?
Mvh/JL
182
« skrivet: 1999-05-31, 11:08 »
Svar till Birgit Gahnström:
BG: Hade du något om Catarina Mårtendotter St. Ihre Hellvi Död 1743.
JL: Inga säkra uppgifter. Hon kan möljigen vara dotter till Mårten Hansson Lilla Ire. Men jag är osäker.
BG: Sedan kan jag inte få ihop det i Ekeby Medebys. För i Vigsellängden ståt det Per Persson och Anna Larsdotter gifta 1687 i Stenkyrka.
JL: Jag undrar om Pers patronymikon Persson är riktigt? Skall dock kolla i Stenkyrka vigsellängd en gång till. Har Du hittat Din uppgift i det maskinskrivna vigselregistret eller i originalet? (Anna Larsdotter var hur som helst född vid Garde i Stenkyrka.)
BG: Sedan hittade jag en bouppt. 1686 Ekeby Medebys Per Rasmusson gift 1677 med Pernilla Olofsdotter Barn Maren * 1677 och Per 1679.
JL: Barnen Maren och Per är Pernillas barn i hennes första äktenskap med Per Möllebos i Halla. Bouppteckningen 1686 är egentligen ingen bouppteckning utan en så kallad avyttring där Per löser ut Pernillas barn. Jag skall dock titta närmare på den men jag tror inte att vigseluppgiften 1677 stämmer.
Per Rasmusson och Pernilla Olofsdotter fick tre gemensamma barn.
BG: Och Per Persson 1726 Nr:237.
JL: Denne Per Persson är om jag läst bouppteckningen rätt son till ovannämnde Per Rasmusson och dog 1725. Han var gift sedan 1721 med Margareta (Lars- eller Jacobsdotter) de fick ett barn, Lars född 1722.
183
« skrivet: 1999-05-31, 10:31 »
Birgit, jag svarar i Ekeby-diskussionen senare idag
hälsningar/JL
184
« skrivet: 1999-05-27, 13:09 »
Mina Hellvi-anor: (OBS att en del barn och andra detaljer fattas i denna utskrift)
Första Generation
---------------------------------------------
1 Christian Lerbom. Född den 23 feb 1776 i Kauparve, Lärbro. dog den 31 okt 1855 i Kauparve, Lärbro. Begravd den 4 nov 1855 i Lärbro.
Han äktade Christina Larsdotter.
De fick följande barn:
i. Jacob (1810-)
ii. Lars
iii. Anna Gertrud (1804-1821)
iv. Anders (1815-)
v. Petter (1821-1821)
Andra Generation
---------------------------------------------
2 Lars Andersson. Född den 12 maj 1740 i Kauparve, Lärbro. Döpt den 15 maj 1740. dog den 11 jun 1806 i Kauparve, Lärbro. Yrke: Husbonde vid Kauparve 1/2 skattehemman.
Han äktade Gertrud Larsdotter.
De fick följande barn:
1 i. Christian (1776-1855)
iii. Lars (1766-1823)
iv. Anders (1768-)
v. Anna (1771-1771)
vi. Jacob (1773-)
vii. Gertrud (1779-)
3 Gertrud Larsdotter. Född den 19 apr 1742 i Ire L, Hellvi. dog den 10 jan 1790 i Kauparve, Lärbro.
BOUT. efter Gertrud 27/5 1790.
Tredje Generation
---------------------------------------------
4 Anders Siffridsson. Född 1715 i Kauparve, Lärbro. dog den 1 jun 1755 i Kauparve, Lärbro. Yrke: Husbonde vid Kauparve, Lärbro.
Han äktade Anna Persdotter.
De fick följande barn:
2 i. Lars (1740-1806)
ii. Catarina (1743-)
iii. Margareta (1745-)
iv. Annica (1747-)
v. Eufrosyne (1749-)
vi. Gertrud (1750-)
vii. Lisken (1753-)
5 Anna Persdotter. Född 1714 i Ire S, Hellvi. dog den 26 apr 1789 i Kauparve, Lärbro.
6 Lars Mårtensson. Född 1702 i Ire L, Hellvi. dog 1742 i Ire L, Hellvi. Yrke: Husbonde vid Lilla Ihre,Hellvi.
Han äktade Gertrud Jacobsdotter.
De fick ett barn:
3 i. Gertrud (1742-1790)
7 Gertrud Jacobsdotter. Född 1700 i Vivlings, Hellvi. dog 1755 i Ire L, Hellvi.
se boupt. 1756-891 Gertrud Jacobsdotter.
Fjärde Generation
---------------------------------------------
8 Siffrid Christensson. Född 1690 i Kauparve, Lärbro. dog 1744 i Kauparve, Lärbro. Yrke: Husbonde vid Kauparve, Lärbro.
Han äktade Margareta Andersdotter.
De fick följande barn:
4 i. Anders (1715-1755)
ii. Catarina (1712-1775)
iii. Lars (1724-)
iv. Christen
9 Margareta Andersdotter. dog i Kauparve, Lärbro.
10 Per Larsson. dog 1713 i Ire S, Hellvi. Född i Ire S, Hellvi. Yrke: Husbonde vid Stora Ire, Hellvi.
Han äktade Margareta Hansdotter.
De fick ett barn:
5 i. Anna (1714-1789)
11 Margareta Hansdotter.
12 Mårten Hansson. Född 1676 i Ringvide, Fole. Yrke: Husbonde på lilla-Ihre från 1707.
Han äktade Gertrud Christensdotter.
De fick ett barn:
6 i. Lars (1702-1742)
13 Gertrud Christensdotter. Född 1670. dog den 3 okt 1737 i Ire L, Hellvi.
14 Jacob Jacobsson. Född 1675 i Sudergårda, Hellvi. dog 1744 i Vivlings, Hellvi.
Han äktade Gertrud Margareta Olofsdotter.
De fick ett barn:
7 i. Gertrud (1700-1755)
15 Gertrud Margareta Olofsdotter. Född 1681 i Vivlings, Hellvi.
Femte Generation
---------------------------------------------
16 Christen Siffridsson. Född 1643 i Otemars, Othem. dog 1720 i Kauparve, Lärbro. Yrke: Husbonde vid Kauparve, Lärbro från 1668.
Han äktade Catarina Olofsdotter.
De fick följande barn:
8 i. Siffrid (1690-1744)
ii. Olof
iii. Lars
iv. Margareta
v. Kerstin
vi. Gertrud
vii. Catarina
17 Catarina Olofsdotter. dog 1721 i Kauparve, Lärbro.
20 Lars Persson. Född 1643 i Ire S, Hellvi. dog 1731 i Ire S, Hellvi. Yrke: husbonde vid Store Ire i Hellvi.
Han äktade Anna Larsdotter.
De fick ett barn:
10 i. Per (-1713)
21 Anna Larsdotter. Född 1653 i Västerbjärs, Gothem. dog i Ire S, Hellvi.
24 Hans Hansson. dog den 23 okt 1718 i Nygårds, Fole. Yrke: Bonde vid Ringvide senare Nygårds i Fole.
Han äktade Anna Mårtensdotter.
De fick följande barn:
12 i. Mårten (1676-)
ii. Gertrud (1690-1772)
25 Anna Mårtensdotter.
28 Jacob Persson. Född 1620. dog den 20 apr 1688 i Sudergårda, Hellvi.
Han äktade Margareta Olofsdotter.
De fick ett barn:
14 i. Jacob (1675-1744)
29 Margareta Olofsdotter. Född i Brentings, Rute. dog i Sudergårda, Hellvi.
30 Olof Larsson. Född i Vivlings, Hellvi. dog 1690 i Vivlings, Hellvi.
Han äktade Gertrud Rasmusdotter ?.
De fick ett barn:
15 i. Gertrud Margareta (1681-)
31 Gertrud Rasmusdotter ? dog i Vivlings, Hellvi.
Sjätte Generation
---------------------------------------------
32 Siffrid Larsson. Född 1600 i Otemars, Othem. dog 1654 i Otemars, Othem.
Husbonde vid Otemars gård i Othem socken på Gotland, Kyrkvärd i Othem kyrka mellan 1639 och 1654.Omnämnd 1614-1653. Möjligtvis son till Lauritz Otemars som är omnämnd i kyrkoräkenskaperna 1588
Barn:
16 i. Christen (1643-1720)
ii. Lars
iii. Catarina
iv. Kerstin
v. Mickel
vi. Peder
40 Per Jönsson. Yrke: Husbonde vid Stora Ire, Hellvi (1640-1655).
Han äktade Margareta Mickelsdotter.
De fick ett barn:
20 i. Lars (1643-1731)
41 Margareta Mickelsdotter. Född 1621. dog 1693 i Ire S, Hellvi.
42 Lars Påvelsson. Född i Västerbjärs, Gothem. dog 1706 i Västerbjärs, Gothem. Yrke: Husbonde vid Västerbjers. Omnämnd 1649-?
Brodern Jacob Påvelsson gifte sig med änkan Margareta Mickelsdotter vid Stora Ire (se ovan nr 41) Det verkar inte som de hade några gemensamma barn men jag är osäker.
En dotter till Lars gift med Lars Persson Kyrkebols, Hellvi (enl. Db 1689)
Han äktade Walborg Mickelsdotter.
De fick ett barn:
21 i. Anna (1653-)
43 Walborg Mickelsdotter. Född 1621. dog i Västerbjärs, Gothem.
58 Olof Botelsson. Född 1600. dog i Brentings, Rute.
Barn:
29 i. Margareta
60 Lars Jacobsson. Född i Vivlings, Hellvi. dog i Vivlings, Hellvi.
Han äktade Gertrud Larsdotter.
De fick ett barn:
30 i. Olof (-1690)
61 Gertrud Larsdotter. Född i Vivlings, Hellvi. dog i Vivlings, Hellvi.
Sjunde Generation
---------------------------------------------
84 Påvel. dog i Västerbjärs, Gothem. Yrke: Husbonde vid Västerbjärs, Gothem. Omnämnd 1634-1635.
Barn:
42 i. Lars (-1706)
185
« skrivet: 1999-05-26, 15:35 »
Sune, jag har anor både vid Stora och Lilla Ire i Hellvi från mitten av 1700-talet och bakåt. Men jag undrar var Du hittat Mårten Jacobsson Stora Ire? Honom har jag tydligen missat.
Har f.ö. en del roliga uppgifter om en viss Jacob Påvelsson vid Stora Ire ca.1672-ca.1713. Men jag tror inte att han var far till Mårten? Eller?
Mvh/JL
186
« skrivet: 1999-05-26, 15:30 »
Hej allihop!
Får jag komma med ett litet förslag? Den här diskussionsgruppen, Norra Gotland alltså, börjar bli lite väl otymplig. Kan vi inte dela upp det på socknar så går det lättare att orientera sig.
Därför Sune :-) har jag en fråga till Dig i Hellvi mappen som jag går och skapar nu
Mvh/JL
187
« skrivet: 1999-05-25, 22:16 »
Hej Roger
Problemet är löst. Vasta var ett alernativt (äldre?) namn för kalkbruket Storungs i Lärbro socken. (Storungs är alltså inte någon församling)
Källa: Rosenberg II, 1883 s. 691:1
Jag föreslår att Du tar en titt i Lärbro sockens kyrkböcker.Dom har husförhörslängder och dopböcker från 1737 och framåt
188
« skrivet: 1999-05-24, 18:53 »
Man tackar (samt bugar och bockar!!!)
Hälsningar
JL
189
« skrivet: 1999-05-23, 14:05 »
Olle! Sist vi pratades (mejlades) vid hade Du kommit till G i vigselregistret. Undrar nu, hittar Du några giftermål vid Godrings i Ekeby med Perssöner och Persdöttrar som kontrahenter under 1700-talets senare del?
Hälsningar
JL
190
« skrivet: 1999-05-18, 20:36 »
Roger, ur vilken källa har Du fått din uppgift om födelseort?
Vesta klingar nämligen inte särskilt gotländskt. Det enda jag kommer på nu på rak arm är gårdarna Västö i Hall och Västers i Boge.
Mvh/JL
191
« skrivet: 1999-05-05, 19:37 »
Söker uppgifter om en Lorentina Ekelund född i Visby den 11 januari 1777. Dotter till Olof Ekelund och Anna Gardrud Hejdlund.
Enligt Bouppteckning av år 1829 vistandes i Stockholm och lärer vara gift
192
« skrivet: 1999-05-05, 15:54 »
Hej det var bara jag igen :-) Jo, skickar ut vad jag har om Simunds. Släktrelaterat eller inte. Genealogi kan ju som Stefan påpekar vara rätt så trist utan kött på benen.
Bengt, vet Du vad målet om Simunds 1668 handlade om.Jag ser att jag bara noterat att Margareta Simunds brev existerar inte vad det hela handlade om.
-- Simunds:
1601,Strömmingslängd Visborgs lensregnskaber,Christoffer Simone
1603,Kutatavlan,Rasmus Simons, Hans Simons
1610/1611,Jordebok,Christoffer Simons
1614,Skattemandtall,Rasmus Simons
1628,Strömmingslängd,Rasmus Simundtz
1634, Skattemandtall,Rasmus
1635,Tingsvittne i Visborgs Lensregnskaber,Rassmus Simundts, boenndis mennd paa Faarøe, anlanngende en gammel pramb, som er kommenn driffuende til be:te Faarøe,
1636,Strömmingslängd Lr,Rasmus Simons
1638,Strömmingslängd,Rasmus Simens
1645,mtl-fragment i RA,Rasmus Christoffersson, Christoffer Rasmusson
1645,mtl,[Gåsamor] brukas under Simunds
1653,Revisionsboken,Kerstin Olofsdotter köpt 1647 av Christopher L Gåsamor
1656,nt s p. 408,Simons, fårö uppbjöds 1 g
1656,nt v p. 371,johan neumann fullm hans berndtsson borgare i visby tilltalte efterskrivna bönder för gäld .
1) olof nystugu
2) lars ibid
eskil austris
olof ibid
jacob botlex
lars ibid
rasmus bonde
siffrid vinor . domaren rasmus kalbjärs bekände .
lars langhammars
christopher simons
lars treske
jöns bote
rasmus sudergåra
per ibid
hercules briant
herr hans i endre
1656,nt h p 429,simunde, fårö uppbjöds 2 g
1661,nt s § 34,Christopher Simonds å Fårö av dommaren Anders Hansson befunnen med stöld av lamm då de höllo skinnletning hos honom var nyss slaktat lamm och lammet var nyss märkt sedan han det slaktat som synligt var därom är uti hela församlingen rannsakat och befunno det skinnet nyss märkt Christopher sade att han köpt lammet av Rasmus Kalbjärs som sade att han sålt ett lamm men inte visste om det var det lammet Christopher sade att han märkt det åtta dagar före slakt frågades nämnden om tjuvrykte sade att det är misstanke på honom sköts till nämnden som kunde honom ej fria
1661,nt v § 18,Domaren Anders Hansson angav Christopher Simons, Fårö för stöld han har ramlat ner från ett träd och ligger nästan död .uppskjutet
1662,nt h § 3,Tingfördes Christopher Simons Fårö för tjuvnad över vilken extraordinarie rannsakning är hållen som finnes ad acta . Stulit av Dÿnes 9 st [rogeker] av Gåssemo en lopp Gullands korn 2 st lamm av Jöns Bota 1 lamm .berättades av fåröbönderna och Hr Johan att han tillförne är dömd för ett lamm . thenne Christopher haffver aff barndomen stulit . Sententia: efter Christopher Simons efter egen bekännelse haver några resor stulit. [Fåröbönderna] Bedja att de skall bliva av med honom.
1663,nt v § 37,Mickel Broa och Christopher Simons, Fårö stämda av Quist Nilsson, Rådman, genom dommaren Anders Hansson, ej comparerat.
1665,Gg K:508 p. 313f,Fårö sockens klagomål
mickel dämba
[.]
mickel broa
hans ava
rasmus kalbjärga
hans [båta]
lars [.]
christoffer landsnäsa
oluff marpis
peder virkegards
christen [mölner]
lars langhammars
lars hammars
jacob simons
christen [tr.]
rasmus [b.]
mickel broskogs
rasmus vinor
1668,Uppbördslängd,Jacob
1668,nt v akter p. 39,egenhändigt brev av margareta simunds, fårö
1683, mtl. (Vila landskansliet AII:6),Jacob, Olof
1693,JB,Olof Larsson bekommit [Simunds] av Nils Wastesson som den lämnade. 1/2 Jacob Ollson m hustru som då satt änka i gården
1698,Mtl,Olof Larsson, Jacob Olofsson, svärmodern njuta skötsel och uppehälle
1698,nh s § 41,Länsman Nyberg ankl på Olof Simunds vägnar förpassade båtsannen Thomas Mulin, Fårö in pto furti [dvs. För stöld]
1705,Mtl,Rasmus, Jacob
193
« skrivet: 1999-05-05, 15:25 »
PS: För er som är intresserade av Marpes på Fårö så berör jag några släktförhållanden där i Sjonhem-diskussionen.
194
« skrivet: 1999-05-05, 15:22 »
Jodå Stefan, Stefan var med!
personer omnämnda på Kutatavlan 1618/1603:
Jacob Nors, den første ieg sige vill, Christoffer, och Eskild och Nors Michill. Thomas Butleij der till Anders Øusters. Staffen Gasemor och hans fulde mekt Rasmus Simens och Hans Simens met vaar. Rasmus Ringuid och Peder Sudergaard, Bottell Sudergaard, Jurgen Mor, Hans Mor vaare paa Iisen fra den faste jord.
Källa: Egna ögon i Fårö kyrka senaste gången augusti 1998 :-). Annars kan man se i Gotlands kyrkor band II Rute ting s. 10
195
« skrivet: 1999-05-05, 11:01 »
Herr PEDER JOHANNIS FIOUNIUS var präst i Sjonhem 1639-1669/1674. (Lemke 1858)
Han var gift med N N JEREMIADOTTER:
Dotter till:
Herr JEREMIAS NIELSEN TRELLEBORG. Präst i Stenkyrka och Tingstäde omkring 1608-164?
Han är inte omnämnd i Lemkes herdaminne men återfinns på ett Epitafium i Stenkyrka kyrka (Gotl. Kyrkor Lummelunda ting s. 47-48) Samt i mandtallet, saköreslängder och domböcker 1625-1640. Han ägde tex. Kvie gård i Martebo (Skattemandtall 1636-1640)
Enligt ett brev 16390113 skall han också varit präst i Othem. Inte heller detta är omnämnt av Lemke.
Gift med
MÄRTA N N DOTTER
Kända barn:
N N JEREMIADOTTER g.m Herr Peder i Sjonhem (Db 1649 nt v p. 581)
JEREMIAS JEREMIASSON. Husbonde vid Lilla Ire, Hellvi död före 1649 Gift med Kirstin Lilla Ire, Hellvi (Db 1649 nt s p. 598v)
Troligen också:
NILS JEREMIASSON. Husbonde vid Marpes. Omnämnd som husbonde 1634-1654. (Mandtall 1634, Strömmingslängd 1636-1637, Mtl-fragment Gotland omkr. 1646 i Riksarkivet) Enligt Revisionsboken 1653 ingift i Marpes, Fårö. (Rb 1653). Möjligen var det Niels Marpis som drunknade år 1661. Vilket förklarar varför Herr Per, dvs Niels svåger, var inblandad i arvsförlikningen som hölls vid Marpes i november 1661 (Db 1662 nt s § 36)
196
« skrivet: 1999-05-04, 22:34 »
Jo, ett litet tillägg. Mina tidigaste notiser om Simunds på Fårö är hämtade ur Visborgs lens lensregnskaber (RA i Köpenhamn) år 1601 då en Christoffer Simone omnämns. Samme (?) Christoffer är omnämnd i Gotlands jordebok år 1610/1611. (Christoffer nämns dock inte på Kutatavlan 1603). I Skattemandtallet från 1614 dyker sen en Rasmus Simunds upp som husbonde.
197
« skrivet: 1999-05-04, 22:27 »
Hej Bengt!
Självklart är Simunds omnämnt flera gånger i domböckerna. Vad jag menade med inga uppgifter var att jag inte hade något om gården ur släktsynpunkt vilket ju var det som Stefan efterlyste.
Jag har uppgifter om Simunds från 1656, flera omnämnanden åren 1661-1662. Simunds är vidare en av undertecknarna i ett brev med Fårö sockens klagomål ställt till Generalguvernören över Gotland 1665 och år 1668 återfinns i original-domböckernas acta-serie ett egenhändigt brev av en Margareta Simunds.
198
« skrivet: 1999-04-28, 14:22 »
Hej Sune! Intressanta uppgifter!
File i Othem är ju känt sedan gammalt men Hesslebygden var något helt nytt för mig. Det där med -bygden låter inte särskilt gotlandsklingande så det verkar som om det rör sig om någon form av nybygge som så småningom gått upp i den gamla gården File. Men det är bara en hypotes från min sida.
Den äldsta noteringen om File som jag har är från 1582 då en Anders File betalade tionde. (Othem LI:1)
Du behöver inte skicka mig artikeln i HD jag är själv prenumerant och medverkar då och då som skribent i det bladet. Skall friska upp minnet från gamla nummer.
199
« skrivet: 1999-04-26, 17:19 »
Man lär sig alltid nåt nytt här i världen :-) Det finns nämligen inget Hessle i Othem enligt revisionsboken (1653), inte heller i Rosenberg (1882) eller i svensk ortförteckning (1974). Därav min hypotes om Fleringe.
Var ligger/låg Hessle i Othem? När dyker namnet först upp i källorna och vad kallas boplatsen, gård, tomt, torp eller nåt annat?
200
« skrivet: 1999-04-21, 15:01 »
Ok, gotlandsforskning kan man nog aldrig få för mycket av. :-)
Jag har faktiskt ingenting i släktväg på Simunds. Hittade en (1) ! notis om Dämba som även berör Nystugu och en del om Broa. I alla fall något.
Jag måste dock betona följande Jag har inte gått igenom 1700-talets gotländska domböcker ord för ord så det finns åtskilligt mer att hämta där. Däremot är jag ganska säker på att det inte finns något om Simunds före 1675. Där har jag lusläst.
Hur som helst, här är lite smått och gott:
Kom för rätten Lars Christophersson Demba, Fårö med hustrun Gertrud Mickelsdotter sin hustrus systerdotter Catharina Persdotter Nystugu framviste testamente … (Norra häradets dombok hösttinget 1703 s. 1072v)
Och så lite om Broa:
1653,nt v § 30,jöns broa /Halla, fårö?/ begärde arvskifte efter sin sal hustrus syster …
1662,nt s § 6,Domaren Anders Hansson ang att det är 10 st skinn funna hos Mickel Ejst i Bunge ett med öronen avskurna Est sade att han skinnen anammat av Mickel Broa, Fårö som svarade att hans broder Nils och hans hustru Butvid haver Mickels skinn levererat t att bereda åt honom och alla skinn hade hans märke och ej det öronlösa skinn levererade … Nils nekar att levererat öronlöst skinn… uppsk.
1696,nh s § 4,kirstin persdotter staffan broas kvarlevande hustru fårö ankl rasmus broa dess svåger … misshandlat henne … nekade enständigt
1702,Nh s § 17,Rasmus Mickelsson Broa tillt Olof Landsnäs för sin hustrus grundpart i gården
1702,Nh s § 19,Staffan Mickelsson Broa som i någon tid varit i främmande tjänst till sjöss i Holland besvärade sig över sin broder Rasmus Mickelsson Broa … /långt mål/
1704,Nh h § 76,Nämndeman Bärent Mickelsson Broa, Fårö begärde bevis på det löfte och testamente hans styvfader Lars Persson som han haver uti sitt bröd att ingen av hans arvingar skall hava något av hans egendom
201
« skrivet: 1999-04-21, 08:21 »
Hej Stefan!
Ingen orsak.
Kan Du precisera lite vad Du vill veta om gårdarna? Släktskap eller skvaller ur domböcker? Både och?
Hammars tex. täcker, ur skvallersynpunkt något megabyte eller så pga. av att en viss Lars Hammars kanske är den mest frekventa Fåröbon i nordertredingens domböcker under 1600-talet.
202
« skrivet: 1999-04-20, 08:39 »
Ett tips Sune, men det har Du nog redan tänkt på eller luskat ut. Jag sätter en liten symbolisk slant på att namnet Hesselin har sitt ursprung vid gården Hässle i Fleringe. Pröva att nysta från en eventuell bouppteckning därifrån.
203
« skrivet: 1999-04-17, 19:57 »
Oj, jag tvingas erkänna att jag inte vet. Har hämtat uppgifterna från ett namnregister i Göteborgs Landsarkiv.
204
« skrivet: 1999-04-14, 21:45 »
Känner någon till något om krukmakaren i Simrishamn Johan TROVALL gift med Kirsti Ingeldahl (Engeldal).
De fick sonen Peter född den 5 juli 1770 i Simrishamn.
Johan erhöll mästarbrev år 1755 men det är i stort sett det enda jag vet.
205
« skrivet: 1999-04-14, 21:40 »
Jag söker uppgifter om följande personer med anknytning till Karlskrona:
1. LOFTSMAN, Johan Fredrik. Gift 1779 i Karlskrona ed Brita (Birgitta) ASKLUND (Askelund) Han omtalas som kofferdiskeppare i Karlskrona 1785
2. BRUNBERG, Carl Fredrik. Född 1792 okänt var. Omnämnd som kontrorsskrivare i Karlskrona omkr. 1814
206
« skrivet: 1999-04-14, 21:23 »
Känner någon till födelseort m.m för tunnbindaren och bokållaren Jonas Duva (Dufva) gm Elisabeth Norrman
Paret var bosatta i Stenkyrka åtminstone år 1800 (28/9) då dottern Justina Wilhelmina föddes
207
« skrivet: 1999-04-11, 17:08 »
De inte är filmade. Det enda sättet är nog att besöka Visby och beställa fram dem. Vill minnas att de dessutom är rätt skrymmande i formatet. Pröva att kontakta Elisabeth Molin vid Landsarkivet. Hon kan nog ge mer exakta svar. Pröva via den här adressen: http://home.swipnet.se/gotlands_genvagar/
208
« skrivet: 1999-04-09, 21:52 »
Så här ser landsdomaren Niels Madsens släktförhållanden ut efter lite pusslande i källor och litteratur.
Mads Braad ? Köpman i Visby (mig veterligt endast känd genom sönernas patronymikon)
Söner:
1. Nils Madsen Braad* f. omkring 1600 i Visby d. 1678 Köpman och borgare i Visby. Landsdomare på Gotland 1630-1645 Övertullförvaltare. Begick ett dråp 1653** m.m. m.m. Gift i Malmö 1628 med Karin Larsdatter svägerska till Nils Söffrensen.*** Hon d. 1644 (Gardell 1988, Siltberg 1993 s. 39)
2. Jörgen Madsen Braad f. i Visby, Fadern köpman i Visby d. ? Präst i Vordingsborg och Senare i Malmö. Versförfattare 1625 (Lunds stifts herdaminne)
3. Jacob Madsen (Braad) f. omkr 1596 Visby d. 1657 Köpenhamn. Köpman i Köpenhamn. (Gardell 1988)
4. Christen Madsen (Braad) d. före 1624 (Siltberg 1993 s. 39)
Noter:
* Släktnamnet är belagt i brev daterat Västergarn 28/11 1666 som är undertecknat Landsdomaren Niels Matsson Braad egen hannd . (Landskansliets inkomna handlingar DI:2 s. 434)
** Rättegångsprotokollet över Madsens begågna dråp återfinns i Gotlands nordertredings dombok vinteringet 1654 § 3-4. Tyvärr är just detta protokoll fragmentariskt. Hans nådebrev återfinns i Stegeborgsamlingen Arvprinsen Karl Gustavs handlingar rörande Gotland i fascikeln Varjehanda rättegångshandlingar.
*** Niels Söffrensen, tidigare präst i Vamlingbo skrev bröllopsvers till Nils Madsen Braad och dennes hustru min svägerska Karin Larsdotter m. anl. av deras bröllop i Malmö 1628. (Åberg 1968, Gardell 1988)
Otryckta källor:
Riksarkivet:
Gotlands renoverade dombok 1654
Stegeborgssamlingen
Visby Landsarkiv:
Landskansliets inkomna handlingar sign. DI:2
Tryckta källor
Gardell, Carl Johan, Bröderna Madsen-två framgångsrika köpmän från Visby under 1600-talet, Gotländskt Arkiv 1988
Lunds stifts herdaminne
Siltberg, Tryggve, Markelejet, tingsdomarna och den sociala differentieringen på Gotland fram till 1600-talet, Umeå 1993
Åberg, Åke, Niels Sörensen i Vamlingbo. Ett stycke gotländsk litteraturhistoria, Gotländskt Arkiv 1968
209
« skrivet: 1999-04-09, 20:35 »
Äh, ibland är man lite försnabb på hanen. Punkt 1 i ovanstående inlägg är felaktigt. Herr Hinrik var inte släkt med Herr Jacob det var istället en annan person, Jochim Bennich, som stämt Henrik för en obetald skuld.
Hur som helst bifogar ett utdrag ur min forskningsdatabas kring gotländskt 1600-tal. Ursäkta den slarviga notisformen. Dessa är endast att betrakta som ytterst sammanfattande anteckningar så det är säkrast att kolla själv i originalet.
Rättegången från 1662 § 47 kan tyckas oväsentlig i släktsammanhang men här får vi ju reda på att Herr Hinrik var flintskallig. :-)
--
1658,nordertredingen hösttinget s. 397,Hr Hinrich i Hangvar ej comperat stämd av Hinrik Schmidt .
1658,nordertredingen sommartinget s 387,hindrik smitt ang hr hindrik, hangvar gäld excuserad .
1658,nordertredingen sommartinget s 387,angav hindrik schmidt att hr hinrik dessförutan är skyldig 8 dr 16 lo
1658,nordertredingen sommartinget s 387,hinrik schmidt inprotokollerar 2 handskrifter givna av hr hinrik, hangvar på 74 o 36 dr
1662,nordertredingen sommartinget § 47,Hr Hindrich i Hangvar ang att han Per Quie stämt men intet comp i det han förment honom förgången söndag att han skole stå skrift för lagvunnen tjuvnad då svarade han honom haver han stulit så haver han ärligen böt . förolämpat prästen . så skall han få en olycka på hans skallute huvud och skall intet kosta mer än en hand full med blod . Per Gloser vittnade att Per Quia sagt till honom att om prästen inte ville låta honom vara ifred skulle han slå honom med en kniv eller yx. Skall comparera till nästa ting
1662,nordertredingen hösttinget § 20,Jochum Persson [Benich] tillt Herr Hindrik, Hangvar för 30 dsm . min hustrus arvpart efter salige herr jacobs hustru uti hangvar som var min hustrus moder
1663,nordertredingen vintertinget § 9,befallningsman nils stark angav att fordom landsdomaren nils matsson är skyldig kronan 408 dsm . eskade räkning på landsdomarens kalkugn på sankt olofsholm . blev samma kalkugn uppbjuden 1 g till hr hindrik, hangvar hans måg
1681,nordertredingen hösttinget § 58,Rasmus Medebys, Hall att svara hr Hindrik i Hangvars arvingar för ärerörig beskyllning å Herr Hinrik
210
« skrivet: 1999-04-09, 20:00 »
Jag har följande notiser om Herr Henrik:
1. Nordertredingens dombok 1662 originalprotokollet i Visby Landsarkiv akt s. 142r omnämner släktskap Hr Hindrik i Hangvar sal: Herr Jacobs hustru. Tyvärr har jag inte noterat några detaljer.
2. Nordertredingens renoverade dombok 1663 vintertinget § 9: Herr Hinrik måg till fd. landsdomaren Nils Matsson
Kring Niels Madsen finns åtskilligt skrivet och han har satt flera spår i både kameralt och rättsligt material. Mest dramatiskt torde vara det dråp han begick på en bonde i Hellvi 1652 eller 1653. Niels nådebrev återfinns i Stegeborgs-samlingen på Riksarkivet. Återkommer med exakt källhänvisning och litteratur.
En som förutom Gardell skrivit om Niels Madsen är Tryggve Siltberg bla i sin Lic-avhandling om Tingsdomarna på Gotland (Umeå 1993)
211
« skrivet: 1999-04-09, 17:14 »
Jag forskar kring Bro socken på Gotland och är intresserad av alla sorters uppgifter om socknen och de människor som någon gång levat där. Så om Ni som läser detta har ett bidrag så tas detta tacksamt emot. Allt, stort som smått är av intresse.
I gengäld har jag, för den som har frågor, bra koll på ägolängder och släktförhållanden i Bro under framförallt perioden före 1760.
212
« skrivet: 1999-04-08, 22:38 »
Enligt Holger Rosmans förteckning över fadern, Oskar Rosmans Tabeller öfver gotländska slägter (1935) s. 15 så är släkten Low omnämnd i en utredning kring släkten Klingwall.
Dessa opublicerade och handskrivna antavlor finns i Visby Landsarkiv.
213
« skrivet: 1999-04-08, 20:51 »
En liten korrigering till Gudrun Dahls inlägg.
Landsdomaren Niels Madsen var inte adlig! Hans släktnamn var Braad och han var son till en Borgare i Visby.
Källa (en av flera): Gardell, Carl Johan, Bröderna Madsen - två framgångsrika köpmän från Visby under 1600-talet, Gotländskt Arkiv 1988 s. 137-154
214
« skrivet: 1999-03-31, 18:33 »
Jo, en titt på mtl 1698 där det står
Lars Olofsson, ogift. Brodern Olof alldeles sjuk och bräckl och nuter tillika med sin gamla moder skötsel och underhåll
gör att jag tolkar det hela som om Lars och brodern Olof är söner till Olof Hansson. Eller . ? :-)
Mvh/JL
215
« skrivet: 1999-03-31, 18:30 »
Hej Sune några anteckningar om Marpes ur gotländska domböcker och länsräkenskaper:
Hans Marpes (Visborgs lens lensregnskaber 1601)
Anamit aff Hanns Marpiz paa Faarøe for offuerhørighed at høeste paa Schiennholmb och den for lod sig fordielle. Gaff penge 2 dlr mt: (Saköreslängd Visborgs lens lensregnskaber 1625)
Hans Marpes och Peder Demme på Fårö och deras medbröder själv femtonde. var till Mickel Enges på Bunge och gjorde husfred och gårdsfred … Staffen Gassmors son Lauritz Staffensen som var orsak till samma begångna gärning … Dinis Lauters på Fårö som nekat till att ha varit med till Mickel Engis … blev därför gjord till lögnare (Saköreslängd Visborgs lens lensregnskaber 1629)
Niels Marpis (Mandtall 1634)
Lars Hammars, Fårö, kallat Olof Hansson Marpis, Fårö, en skälm, Varken erkäde eller nekade (Db 1650 nt v p. 663v)
Herr Johan på Fårö ankl nils marpes att ha sönderslagit ett lås det han och domaren rasmus kalbiers satt för hans lada efter befallningsmannens sedel … att marpis inte gjort rätt tionde … olof hansson marpis fälls för oljud som objuden lade sig i … (1654 nt v § 9)
Hr Johan … angav hurusom Mickel Broa haver giffuit sig dieffulen på att han inga penningar visste efter Sal: Marpis som drunknade och Oluf Nors … uppskj. (Db 1661 nt s § 44)
Ang … Arvsförlikning mellan Herr Per i Sjonhem och Olof Marpis, Fårö dat 13/11 1661 (Db 1662 nt s § 36)
hr johan, fårö eskade vittnen med ed bekräfta om marpe pengar … 3 punkter ang marpis pengar … hr per i sjonhem tog samman händerna förmedels gud som är rättlärd domare … (Db 1663 nt v § 6)
Tja, nåt sånt. Som Du ser har jag inga kompletta domboksavskrifter så kanske går det att hitta nåt där.
Jag undrar om inte Olof Hansson är född lite tidigare än 1650??
Mvh/JL
216
« skrivet: 1999-03-19, 22:13 »
Jo, ett litet förtydligande och tillägg bara. Länsmännen hämtades bland bönderna under framförallt 15- och 1600-talet. Under 1700-talet blev de alltmer avlönade statstjänstemän och som det så fint heter socialt distanserade från bondesamhället.
217
« skrivet: 1999-03-19, 22:02 »
Länsmännen var ett slags lokala ordningsmän med ett flertal sysslor. De biträdde dels befallningsmannen med skatteuppbörd och rannsakningar samtidigt som de fungerade som ett slags allmänna åklagare vid häradstingen.
Ofta hämtades de bland de bofasta bönderna men det varierar.
Den som letar efter länsmän skall titta dels i länsräkenskapernas lönelistor dels i domböckerna för det aktuella området där de förekommer mycket ofta på grund av sin roll som åklagare.
Några som skrivit (mer eller mindre ingående) om länsmän på senare tid är bla. Jan indegren Utskrivning och utsugning. Produktion och reproduktion i Bygedå 1620-1640 (1980) Jan Sundin För Gud staten och Folket (1992), Pär Frohnert, Kronans skatter och bondens bröd (1993) Marja Taussi Sjöberg Rätten och kvinnorna (1996), Steinar Imsen Norsk bondekommunalisme (1994).
218
« skrivet: 1999-03-18, 20:06 »
Gotland drabbades liksom övriga landskap av missväxt. Speciellt allvarligt tycks det ha varit åren 1697 till 1698. Vilket behandlas i Gunnar Kellgrens avhandling Gotland 1690-1720. Studier rörande några centrala och ekonomiska problem under nödår och krigstid, Södertälje 1942
Det är väl svårt att jämföra men det gotländska källorna är väl inte sämre än någon annan region överlag, tror jag. Egentligen är det väl bara Rute/Fleringe/Bunge kyrkböcker som är totalförstörda vid en brand i slutet av 1800-talet. För 1700-talet finns det relativt bra material och en hel del från 1600-talets andra hälft.
En förteckning över samtliga kyrkböcker finns i boken Arkivforskning på Gotland (Visby, 1979)
Visby Landsarkiv har ett komplett vigselregister för Gotland t.o.m 1890 (om jag minns rätt)
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy