Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Mikael Nordblom
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2024-02-29, 14:16 »
Tack Anton!
Alltid roligt att få komplettera sin egen forskning. Elin Olufsson var namnet! Dessutom ger det ju lite extra "krydda" i berättelsen när vi får inblick i den misär som då fanns - och som tyvärr finns också idag.
Din misstanke om att Elin/Anna dör 1740 har också jag haft.
Mikael
2
« skrivet: 2023-12-10, 16:47 »
I Död- och begravningsboken för Västerås Domkyrkoförsamling F3 s 95 står det att torparen Olof Persson på Eriksberg blir slagen av blixten den 13/6 1794. Han har hustru och fyra barn men hustruns namn nämns inte. I Utflyttningsboken BII:2 (1786-1796) Bild: 42 står det att änkan flyttar ut ur församlingen men inte heller nu nämns hennes namn.
Kan någon säga mig var i husförhörslängderna detta torp Eriksberg står att finna så att jag kan se vad hustrun hette? Jag har förgäves sökt efter det. Jag har någon gång sett namnet Eriksberg som ett torp "utom stadens tull" eller liknande men då fanns ingen antecknad på stället. Alltså: Var hittar jag Eriksberg? Eller kanske någon t o m vet vad Olof Perssons hustru hette?
3
« skrivet: 2023-06-16, 21:50 »
Aha!
Detta förklarar ju hela saken. Stort tack, Nils, för denna information.
Synd bara att jag nu inte kan gå den vägen att försöka få reda på vem barnafadern var.
4
« skrivet: 2023-06-16, 17:59 »
24/8 1834 betalar pigan Maria Jönsdotter 32 skilling till kyrkan efter begånget lönskaläge (Kyrkoräkenskaper för Sillerud, Värml). Hon hade den 6/7 samma år fött en oäkta gosse. Jag har försökt hitta något om detta i Nordmarks häradsrätts protokoll, men förgäves.
Min fråga är nu: Behövdes det inget häradsrättsbeslut för denna typ av "brott"? Eller var det så att man inte brydde sig om att anteckna det i häradsrätternas protokoll? Jag kan nämligen inte hitta några sådan beslut i nämnda protokoll. Det borde verkligen inte ha varit ovanligt! I äldre domböcker hittar man ju det ofta. Finns det någon annan serie där just denna typ av handlingar skall sökas, alltså inte i serie AIa-serien? Någon som vet?
5
« skrivet: 2023-04-13, 17:25 »
Tack. Men jag kan tyvärr inte se någon koppling till vara sig Anna eller Christina Åkerberg.
6
« skrivet: 2023-04-11, 23:21 »
LarsOlof!
Tack för ditt intresse!
Jo, så är det. Christina får åtta barn med skräddare Aron Floberg, Anna verkar inte ha fått några. Att jag tar för givet att de är systrar beror på att flera av Christinas barn har Anna Åkerberg som fadder. Att de kallas "jungfru" tolkar jag så att de i varje fall inte tillhör de lägre stånden i samhället utan gärna åtminstone en borgarfamilj. Det finns några Åkerberg i Göteborg, bl a en hårfrisör som avlider 6/7 1771 och är då ca 40 år gammal. Soldaten Anders Åkerberg har jag också uppmärksammat. Han finns också (om det är samme Anders vet jag inte) 1793 i församlingens kommunionlängd tillsammans med sin hustru, och lite tidigare också en piga Anna Åkerberg, förmodligen en av systrarna. Så det finns några Åkerberg i närheten men ingen av dem har jag kunnat visa är far till Anna och Christina. Det finns också en handelsman Anders Åkerberg f omkring 1745 och som är gift med Maria Gustava f Antelia. Denne Anders Åkerberg dör 1800 i Kungälv, 55 år gammal. När det gäller Soldatregistret så finns det visserligen många Åkerberg där, men de närmaste är placerade i Myckleby på Orust. Den mest intressanta Anders Åkerberg är den som finns på Göta Artilleriregemente, Livkompaniet, mellan åren 1782 till 1786 och som får avsked 6 april detta år. Om honom står det att han är född i Halland, är 34 år 1782, alltså född ca 1748, och att han är gift. Det finns en gård i Värö socken i Halland som heter just Åkerberg/Åkraberg (och en i grannsocknen Stråvalla) men jag har inte hittat några systrar där heller. Ja, detta är ett mysterium!
7
« skrivet: 2023-04-11, 10:23 »
För nästan 15 år sedan gjorde jag en efterlysning under släktnamnet Åkerberg. Jag gör nu ett nytt försök under rätt församling i Göteborg istället och hoppas på att någon Göteborgsforskare under dessa år kanske hittat någon lösning. Så här var det:
Två systrar Åkerberg, Anna och Catharina Christina, finns i Göteborgs Garnisonsförsamling i början på 1800-talet. De avlider 1/2 1836 i Fattighusförsamlingen resp 9/8 1834 i Garnisonsförsamlingen. Båda är gifta, Anna med brandvaktssergeanten Jonas Nilsson och Christina med skräddaren Aron Floberg. Systrarna bör vara födda cirka 1760 (Anna) och 1768 (Christina). Men VAR är de födda?? Jag kan omöjligen komma vidare...
8
« skrivet: 2023-02-19, 13:40 »
Här kommer bilderna...
9
« skrivet: 2023-02-19, 13:38 »
Jag har fått i min hand två gamla fotografier som jag inte säkert kan identifiera vilka personerna är men som förmodligen är från Stala eller Torp eller i varje fall från Orust. Det ena föreställer sex kvinnor (systrar??), det andra ett äldre par. Är det någon som känner igen personerna eller har likadana och själv undrat vilka det föreställer så får ni väldigt gärna höra av er så kanske vi kan lösa mysteriet.
10
« skrivet: 2022-12-03, 19:15 »
Detta underbara fotografi har vi hittat i släktmaterial men ingen kan identifiera vare sig hus eller personerna på bilden. Det kan möjligen vara taget på Orust, men långt ifrån säkert. Kanske finns det någon som känner igen huset (eller personerna)?
11
« skrivet: 2022-11-17, 18:25 »
När jag 2009 sysslade med min farfars anor var den ojämförligt kortaste grenen på släktträdet den som slutade med Catharina Kristina Åkerberg död 9/8 1834 i Göteborgs Garnisonsförsamling och enligt åldersuppgiften där beräknad född 1768. Jag skrev under släktnamnet Åkerberg här på forumet och önskade en ledtråd, men det var ingen som nappade. När jag nu tretton år senare försöker kartlägga min hustrus anor så inträffar det osannolika att det också här finns det en enda väldigt kort gren på det trädet, och hör och häpna: det är en Åkerberg igen!!! Sannolikheten att detta skulle inträffa kan inte vara särskilt stor. Dessa Åkerbergare!  Nu söker jag på detta forumet en verklig Åkerberg-expert som kan lösa mysterierna. Det första mysteriet kan man läsa om under detta släktnamn 2009-01-24 där jag skrev om det. Här följer det andra mysteriet: I Myckleby socken den 13/4 1826 gifter sig båtsmannen och ungkarlen Johannes (Johan) Andersson Åkerberg från Backa med pigan Inger Svensdotter från Skörbo. Båtsmannen dör 12/1 1839 och är då 39 år och 7 månader gammal, alltså född sommaren 1799. Båtsmannen finns med i soldatregistret och jag har också kollat Båtsmansrullorna för Bohusläns 1:a Båtsmanskompani. Uppgifterna stämmer överens med dödsbokens uppgifter, men det står ingenting var Johannes är född. Jag har på detta forumet fått hjälp så till vida att Johannes flyttar in från Tegneby pastorat 1822 och i ML 1820 finns en dräng Johannes på Nävrekärr i Röra, där det faktiskt står att han är född 12/6 1799! Men detta är den allra tidigaste uppgiften om honom. Men var är han född??? Jag är fullt medveten om att Tegneby pastorats kyrkböcker från denna tid har blivit lågornas rov, men kanske, kanske, kanske finns det någon som har en idé... Hoppas det! PS Jag har någon gång snuddat vid tanken att de båda är släkt... men så roligt skall vi väl inte ha det  . DS
12
« skrivet: 2022-07-16, 21:58 »
Jag har förgäves försökt klura ut var torpet Björvattenshagen under Torp låg. Som namnet anger bör det ju ha legat i anslutning till just Björvattnet öster om Henån, men jag har inte hittat det på någon karta, inte heller på de historiska kartor som jag funnit. Gissningsvis är det borta idag, men kanske någon vet var det låg?
13
« skrivet: 2022-07-10, 13:02 »
Senare rotebåtsmannen Johannes Andersson (Åkerberg) är dock fortfarande en gåta. Absolut första gången han nämns är i mantalslängden 1820 på Nävrekärr i Röra, då såsom dräng på gården. Troligtvis finns hans ursprung någonstans i Tegneby pastorats dunkel. Men det kan ju finnas någon som har hittat ett spår... Jag hoppas fortfarande.
14
« skrivet: 2022-06-26, 19:17 »
Tack Joakim!
Tack vare dina fynd har jag kommit vidare, i varje fall med Inger Svensdotter; hon är född på Övre Aröd i Ljung, Göteb.
När det gäller Johannes är det dock fortfarande knepigt...
15
« skrivet: 2022-06-23, 22:43 »
På 1730-talet finns under några år paret Per Svensson och Anna Olsdotter på Faleby i Foss. De får under denna tid två döttrar, Kerstin 1731 och Britta 1734. I mantalslängderna ser jag att de finns på Faleby åtminstone 1733 och 1734. Deras tid på Faleby är uppenbarligen bara ett fåtal år.
Kan någon, som är mer insatt i Foss socken än undertecknad, säga om detta par har sina rötter i Foss eller näraliggande socknar? Själv har jag inte hittat någon anknytning dit - utöver att de en kort tid bodde i Faleby. Anledningen till min fråga är att jag har en teori om deras ursprung, men vill först försäkra mig om att makarna trots allt inte hör till Foss eller omgivande socknar. Så vet du något om makarna så skulle jag bli mycket glad om du kunde berätta det. Kanske någon har studerat t ex domböckerna och där hittat familjen på Faleby. Tacksam för allt som rör familjen!
16
« skrivet: 2022-05-15, 17:57 »
Tack för reaktionen, Kalle.
Uppgifterna om parets vistelse i Lunna och Stenshult har också jag. När det gäller Skala så är det alltså inte jag som skriver detta utan jag hämtar det från en bok som getts ut av Myckleby Hembygds- och Förnminnesförening 1999 och sammanställd av en Forskargrupp där. Jag föreställer mig att Skala skall vara just Skala, alltså gården Skala i Myckleby socken. Och det är detta som är problemet: jag kan inte hitta Pehr och Anna, vare sig i Skala i Myckleby eller i Vägeryr i Resteröd då jag studerar mantalslängderna. Och några uppgifter om systrarnas födelse i Resteröds Födelse- och dopböcker finns inte heller. Så varifrån kommer då dessa uppgifter??? Kanske någon från forskargruppen kan svara på det; det finns nio personer nämnda i publikationen, så kanske någon av dessa vet. Eller åtminstone vet var underlaget till boken finns. Visserligen är det drygt 20 år sedan den kom ut men kanske finns det någon kvar som känner till det hela. Jag hoppas det.
När det gäller Annas syster så är det inte Dordi det är frågan om utan Kerstin Persdotter. I mantalslängden för Torp under Stenshult 1755 står hon som gift med Elias på Sund i Högås socken, vilket också bekräftas av vigselboken i Torp (8/12 1754). Hon avlider - tyvärr barnlös - på Sund redan 1758 och maken gifter om sig.
Som sagt: vet någon var källan till uppgifterna om Börta och Anders vistelse i Skala och Vägeryr är, så skulle jag bli mycket glad om du kunde berätta det för mig.
17
« skrivet: 2022-05-06, 18:47 »
Anders Olsson (1719-1802) och Börta Persdotter (1733-1808) är utgångspunkten för Hasselön-Stenshults släktförening. Enligt släktföreningens hemsidan är Börta född i Resteröd 1733, men vad talar egentligen för det? Jag har förgäves försökt komma åt källan till denna uppgift men har inte funnit något belägg för att familjen skulle ha vistats i Resteröd. Någonstans måste dock dessa uppgifter vara hämtade ifrån.
I Helen Olssons bok Hasselösläkten från Orust står de på s 26 "Anders Olsson f.1719 i Stala socken gifter sig 1756 med Börta Persdotter f.1733 i Resteröds socken." I boken Myckleby socken. Gårdarnas och torpens historia del 3 (s 192) står samma uppgift och nu än mer specificerat: "Makarna [= Börtas föräldrar Per Svensson och Anna Olsdotter] bodde först i Skala och sedan i Vägeryr i Resteröds socken. Omkring 1740 kom de till Lunna för att sedan efter några år fortsätta till Stenshult där de övertog hustruns arvegård." Varifrån kommer dessa uppgifter? Eftersom det inte finns någon födelseanteckning i Resteröd så måste källan vara en annan. Frågan är vilken? Det kan ju knappast vara en ren gissning utan grund.
Anledningen till min fråga är att jag har ett annat uppslag till var Börta (och hennes syster) kan vara födda, men jag vill inte nämna det om det finns något slags "bevis" på att familjen faktiskt har bott på Vägeryr på 1730-talet. I kyrkböckerna eller mantalslängderna finns i varje fall ingen Per Svensson m fam under aktuell tid.
Jag vore väldigt tacksam om någon som känner till ursprunget till "Resteröds-spåret" kunde säga varifrån uppgifterna är hämtade.
18
« skrivet: 2022-04-20, 17:01 »
Efter att ha dykt djupare i min egen frågeställning har jag funnit följande:
Både Karin, Elsa och Rasmus är med största sannolikhet födda i Nävrekärr i Röra socken.
Deras mor, som jag alltså tror är Elin Torstensdotter, nämns flera gånger som fadder för hennes syskonbarn, en gång (1748) dessutom boende i just Nävrekärr.
Mantalslängderna styrker också att en Anders Olsson bor i Nävrekärr med sin familj från 1728 till åtminstone 1748. Därefter återfinns familjen i Ström, Torp socken, under några år på 1750-talet för att sedan återfinnas på Huset och Åsen under Höggeröd fram till 1763 för att slutligen komma till Torp 1764 (alla dessa senare ställen i Torp socken). Döttrarna Elsa och Karin nämns redan i Ström.
Rekonstruktionen av kyrkböckerna i Röra nämner visserligen Anders Olsson f 1702 i Myckleby, men jag tror att de två hustrurna till honom som nämns där (Maret Karlsdotter och en Karin) måste vara ett missförstånd. Källan till dessa hustrur är en släktforskare KJ (=Karl Johansson), men det nämns inte varifrån uppgifterna kommer.
Tills motsatsen bevisas hävdar jag alltså att Anders Olsson i Nävrekärr var gift med Elin Torstensdotter och att det där föddes åtminstone tre barn: Karin, Elsa (omkring 1732) och Rasmus (omkring 1745). För övrigt stämmer namnet Elsa väl med att hennes farmor var Elsa Björnsdotter (död i Myckleby 1716).
Vet någon ("KJ"?) något som jag inte känner till då det gäller Anders Olsson i Nävrekärr?
19
« skrivet: 2022-04-14, 15:38 »
Rasmus Andersson dör 9/4 1789 i Torp, 44 år gammal. Men vilka är hans föräldrar?
I "Hasselösläkten från Orust" av Helen Olsson står det att han är född 8/7 1755 och att hans föräldrar skulle vara Anders Rasmusson och Börta Jakobsdotter (tab 5 s 40f). Jag tvivlar på det av flera skäl.
För det första skulle då prästen ha tagit fel på ålder över 10 år (inte omöjligt men knappast troligt)
För det andra: följer man Rasmus bakåt i mantalslängderna hamnar man 1765 på att han är son till en Anders Olsson på Torp. Där finns också nämnd Anders syster Elsa (förmodligen den Elsa som gifter sig med änklingen Sverker Eriksson från Gäddebräcka 1769).
Familjen Anders Olsson med barnen har enl ML 1764 flyttat från Åsen under Höggeröd till Torp. Man kan sedan följa Anders Olsson under Höggeröd tillbaka till 1754 där det f ö också nämns en dotter Karin. 1753-52 finns de på Ström. Anders Olsson är enl ML på 1770-talet gift med en Elin.
Jag kan inte finna annat än att Rasmus Anderssons föräldrar måste vara Anders Olsson (död 18/7 1779) och Elin Torstensdotter (26/4 1775). De gifte sig 28/12 1726 enligt vigselboken i Torps församling.
Men...
Jag kan inte hitta anteckningar om deras barn i någon födelsebok, varken när det gäller Karin, Elsa eller Rasmus! De bör vara födda på 1720-1740-talet. Att prästen då och då missar något barn förekommer, men knappast tre syskon. Förmodligen har familjen bott på annat ställe före 1752 då de dyker upp på Ström. Frågan är bara var?
Vet Du något om detta?
20
« skrivet: 2022-03-08, 18:41 »
Jörgen! Stort tack för dina fynd. Jag märker att du verkligen har spanat noggrant. På detta sätt vet jag i varje fall nu att de "invandrade" från Tegneby pastorat - och därmed döljer sig förmodligen deras ursprung i det dunkel som råder då det gäller dessa församlingar eftersom kyrkböckerna gått upp i rök. Jag har försökt hitta Johannes och Inger i den rekonstruktion som gjorts av kyrkböckerna i pastoratet, men det är naturligtvis ytterst osäkra uppgifter. Hoppet står väl till en ev bouppteckning eller domböckerna. Eller finns det en antydan om varifrån Inger kommer i husförhörslängdens anteckning; jag kan inte riktigt tolka de sista orden där https://app.arkivdigital.se/aid/v3136.b85.s45 Eller är det bara prästens anteckning från husförhöret? Tycker det ser ut som "Gård ...." (jfr stycket ovanför där det kanske står "Gård Hårleby Nedg"?) Men det är i varje fall mer tillfredsställande att veta att svaret kanske ligger förborgat i de uppbrunna kyrkböckerna, än att bara inte hitta personerna bland befintliga källor. Än en gång, Tack för ditt arbete!
21
« skrivet: 2022-03-07, 14:10 »
Johannes Andersson Åkerberg var rotebåtsman nr 124 i Bohusläns Båtsmanskompani mellan åren 1829-1839 då han avlider på Heden under Kleva i Torp socken. Han gifter sig 13/4 1826 i Myckleby med Inger Svensdotter. I vigselboken står att Johannes finns i Backa och att Inger finns i Skörbo. Detta bekräftas delvis av uppgifter i husförhörslängderna. I Torp, ditt makarna flyttar efter giftermålet, föds deras fem barn.
Men... jag har inte lyckats finna varifrån makarna ursprungligen kommer eller var de är födda. Både i Torp och Myckleby står det att Anders är född 12/6 1799 och Inger 12/12 1801. Visst, det kan naturligtvis vara felaktiga uppgifter eller ungefärliga tider, men de personer som ligger i närheten av dessa födelsetider har jag undersökt men det har inte fört mig närmare svaret. Tyvärr finns det inte heller några mantalslängder från 1720- och 1730-talets Orust , inte heller ger de få båtsmansrullor som finns någon hjälp.
Kan Du ge mig det!
22
« skrivet: 2022-03-03, 13:19 »
Fast nu är väl Anders i Foss inte född det år som du anger utan 1/9 1742. När Anders avlider på Sästeviken i Långelanda 16/3 1805 antecknas han som varande 64 år, alltså född före mars 1741 - om vi tänker oss att han uppnått 64 år (vilket i o f s inte är självklart eftersom åldersuppgifterna ofta är lite "runda"). Då tycker jag att augusti 1740 ligger närmare än september 1742. Och sedan kan jag inte komma ifrån att den Anders Olsson som föds på just torpet Plågan i Långelanda sedan i vuxen ålder återkommer till just Plågan med sin familj kring 1780. Det kan naturligtvis vara en tillfällighet, men...
Å andra sidan: ser man till mantalslängderna i Valla så finns det bara en enda dräng Anders på Sundsby under aktuell tid. Han finns där första gången 1777, vilket stämmer väl med inflyttningsattesten från Foss, och antecknas sista gången 1780, vilket stämmer hyfsat bra med vigseldatum för Anders och Brita (29/10 1779). Det hade varit enklare om det hade funnits två Anders på Sundsby samtidigt...
23
« skrivet: 2022-03-02, 23:30 »
Mycket tacksam för tipset, Kenneth.
Tyvärr har inte heller jag lyckats spåra Britta i Uddevalla med omnejd. Anders är mer intressant då, eftersom han tycks komma till Sundsby och dessutom i rätt tid. Är ändå tveksam av lite olika skäl, bl a för att min egen kandidat stämmer ännu bättre, både när det gäller plats och födelsetid.
Mera tips är välkomna.
24
« skrivet: 2022-03-01, 17:18 »
Tack, Sune, för snabbt svar. Jag har nu kollat upp det hela. Det visade sig att Anders är Engbrett Andersson och Kerstin Andersdotters första barn. "Min" Britta Engelbrektsdotter bör vara född omkring 1750, alltså ca 10 år tidigare, enligt åldersuppgiften då hon avlider 1815. Tack ändå för tipset.
Fler tips, någon?
25
« skrivet: 2022-03-01, 14:51 »
Under annan rubrik ("Märkligt patronymikon...") har jag med hjälp av uppmärksamma personer här på forumet fått hjälp att komma vidare med Rebecka Uneusdotters bakgrund på fädernet. Därför hoppas jag också på att få hjälp när det gäller hennes mormor där det också blir svårt...
Rebeckas mor är Catrina Andersdotter, med största sannolikhet född på Sundsby i Valla 11/6 1779 där hennes föräldrar Anders Olsson och Brita Engelbrektsdotter, är dräng resp piga. De gifter sig 29/10 1779 i Valla.
Omkring 1780 flyttar familjen från Valla till Långelanda där Catrina får fyra syskon: Engelbrekt f 3/8 1781 (död s å), Ola 20/12 1784 (död efter 1812 - vet inte vart han tar vägen därefter. Vet Du?), Johannes 15/6 1789 (förm död omkring 1797) och Maja 14/1 1793 (förm död omkring 1800). De tre pojkarna är födda på (soldat-?)torpet Plågan under Mölneby medan Maja föds på Sesterviken under Gömme där båda föräldrarna också avlider 1805 resp 1815.
Förmodligen är Anders Olsson den Anders som föds på Plågan och som döps 14/8 1740. Hans far anges vara Olof Jöransson, men jag har inte hittat något annat om någon Olof Jöransson, varken före eller efter Anders födelse; förmodligen har familjen bott en mycket kort tid på Plågan. Någon som vet mer?
Brita Engelbrektsson är ett ännu större mysterium. Vem är hon och varifrån kommer hon? Hon tycks finns som piga på Sundsby i Valla ett enda år, 1780 (eg 1779), enl mantalslängden. Sedan gifter hon sig med Anders och flyttar så till Långelanda. Någon som vet mer Brittas föräldrar?
26
« skrivet: 2022-02-20, 23:53 »
Tack, Vincent, för ditt inlägg.
Det var nu länge sedan jag sysslade med denna "knut", men jag tittade nu i min databas var jag till slut drog gränsen mellan Lars Larsson den äldres och den yngres barn. Det visade sig att jag drog den precis där du nu skriver att du drar den.
Det är alltid skönt att får bekräftelse från andra om att man tänkt någorlunda rätt.
Tack än en gång!
27
« skrivet: 2022-01-16, 14:12 »
Tack Anna!
Ditt tips hjälpte mig vidare!
Jag tror nu att jag vet vem fadern till Rebecka är - åtminstone så långt man kan komma när det gäller oäkta barns far utan att ha DNA-spår av honom.
Det visar sig att det inte är Johan Otto som är far till Rebecka utan med största sannolikhet hans farbror Reinhold Johan Unæus. Vid tiden för Rebeckas födelse finns på gården Gömme vid Svanesund en "bokh. R J Unæus" under ett par år, förmodligen redan 1814 och i varje fall 1815 och 1816. Detta visar mantalslängderna. Han är ogift och runt 40 år. Samtidigt finns Rebeckas mamma Catrina Andersdotter på backstugan vid Sästeviken under Gömme. Där bor hon med sina två tidigare födda oäkta barn. Avståndet mellan Gömme gård och Sästeviken är bara en dryg km. Namnet Rebecka finns också representerat i trakten. Uppenbarligen har det för samtiden inte varit någon tvekan om vem som är Rebeckas far eftersom hon får det speciella efternamnet Unæidotter. Åtminstone tror sig prästen veta det. Den slutliga sanningen får vi väl aldrig reda på.
Reinhold Johan Unæus återfinns efter ett par år på Grohed i Forshälla där han gifter sig med Ulrika Ask 1820. De får två söner där, men hustrun avlider redan i september 1821 och fadern med de två barnen flyttar till Krokstads prästgård för att senare sluta sina dagar i Prästbohl, Sanne socken. Båda sönerna blir handelsmän i Göteborg, den äldre sedermera också i Stockholm.
Tack än en gång, Anna!
28
« skrivet: 2021-12-27, 11:32 »
Tack, Anna, för dina intressanta iakttagelser. Jag är inte alls insatt i DNA-forskningen (jag har hittills inte behövt bli det eftersom inga nyckelpersoner i släkten varit "oäktingar"!) men jag skall följa upp ditt inlägg - och dessutom rådfråga min svägerska som har mer koll på DNA-forskningen. Hittar jag något intressant så hör jag av mig igen.
Mikael
29
« skrivet: 2021-10-04, 22:25 »
Jag har under annan rubrik under Långelanda socken nämnt Rebecka Uniusdotter/Uniædotter/Unoniidotters märkliga patronymikon. Hittills har ingen kunnat ge någon förklaring, men jag har inte gett upp hoppet än...
Nu visar det sig att Rebeckas förmodade mor Catrina Andersdotter (död 20/6 1851) också är ett mysterium! Möjligen är denna Catrina dotter till Anders Olsson (död 16/3 1805) och Britta Engelbrektsdotter (död 24/4 1815) i backstugan i Sästeviken under Gömme, men det är inte alls säkert. Anders och Britta finns i Sästeviken f o m 1791 och familjen består då också av tre minderåriga barn, men var de håller hus innan dess är en gåta.
Jag hoppas att någon som är insatt i problematiken kanske kan tillföra något till detta.
30
« skrivet: 2021-10-01, 00:20 »
21/8 1815 föder pigan Catrina Andersdotter på Sästeviken under Gömme ett "oäkta" barn med det vackra namnet Rebecka och som senare får ett ovanligt patronymikon som stavas lite olika: Uniusdotter/Uniædotter/Unoniidotter. Har någon lyckats få fram vem som är den trolige fadern till flickan? Uppenbarligen har det knappast varit någon tvekan för dem som levde då - åtminstone inte för prästen! Just det ovanliga namnet borde kunna leda till flickans far.
Det finns en bokhållare Eric Otto Unaeus i Morlanda socken vid denna tid - som får en son Johan Otto Unaeus 1799. Fadern är dock avliden redan 1803, och sonen verkar vara lite för ung...
Det bör finnas fler som funderat över saken och jag ser fram mot vad ni har funnit.
31
« skrivet: 2021-04-04, 23:35 »
Tack Ulf för detta klargörande. Min egen teori var att båtsmannen från Roslagen av någon anledning var (tillfälligt) "inkvarterad" (förlagd) i Hjorteds närhet då han gifter sig 1712, trots att han tillhör Roslagskompanierna; Stora Nordiska kriget är ju fortfarande igång. I så fall skulle man söka hans ursprung i Uppland. Du menar tvärt om att hans ursprung snarare skall sökas i Småland men att han ingår i något av Roslagens båtsmanskompanier. Vet du om det var vanligt att man "rekryterade" båtsmän från helt andra landsändar? Förmodar att enda möjligheten är att jag kan hitta båtsmansrullor från tiden runt 1710, men jag har som sagt inte lyckats hitta några sådana, varken från Roslagskompanierna eller från Tjusts kompani.
32
« skrivet: 2021-03-29, 11:47 »
Jodå, jag har sett "tolkningen" på PLF-skivan, men måste säga att jag tror det är fria fantasier. Man kan inte läsa in ordet "jegmestare" i den texten, alltså en omöjlig tolkning som jag ser det.
33
« skrivet: 2021-03-28, 14:23 »
Jag tolkar personspecifikationen i bifogad text från Hjorteds vigselbok som "inkvarteringsbåtsman i Roslag(e)n". Är det någon som tolkar det annorlunda? Om inte, vad är en inkvarteringsbåtsman? Känner någon denne båtsman från Roslagen? Tyvärr kan jag inte hitta några båtsmansrullor från första decenniet på 1700-talet när det gäller Roslagskompanierna. Någon som vet var de finns?
34
« skrivet: 2021-03-02, 19:28 »
Hammarsmeden Lars Larsson i Grytgöl har figurerat lite här på forumet. Ser man bara till Dopboken i Hällestad så verkar det som om Lars Larsson får inte mindre än nio barn mellan åren 1682 och 1703 (Peter, Susanna, Elias, Jonas, Daniel, Catharina, Lars, en dotter utan namn och Anders). Det tas som något självklart att Elin Andersdotter är mor till alla dessa. Men så kan det knappast vara. Elin avlider 19/7 1723 och i texten får vi veta att hon varit gift en gång och har fött 3 söner och tre döttrar. Alltså kan hon inte vara mor till samtliga Lars Larssons barn.
Tyvärr finns ingen vigselbok för denna tid, och försök har gjorts att "rekonstruera" vigslar utifrån Räkenskapsböckerna. Två datum har då uppmärksammats: 4/12 då "brudgume Lars wid Grytegiöl" skänker 3, 16 till kyrkan. Det andra datumet är januari 1696 där Räkenskaperna anger att ett belopp på 5 getts till kyrkan vid "bröllopet hoos Lars Larsson hammarsmed" och dessutom har "samme brudegumme gifwit 1,16".
Om vi går till mantalslängderna så har vi på Göl (inte Grytgöl) 1673 en hammarsmed Lars Larsson med hustru Karin Jonsdotter, och har sett ut att ha funnits där åtminstone från 1670. Jag misstänker att hustrun är den "Lars Larssons hustru wid Grytegöls bruk" som begravs 21/8 1681 och att Lars Larsson själv är den "M. Lars hammarsmed wid Grytegöl" som begravs 10/6 1700 och då är 60 år gammal.
Rimligtvis finns det alltså två hammarsmeder Lars Larsson vid Grytgöl vars levnadstid delvis överlappar.
Hur förhåller de sig då till varandra? I ML 1691 står en intressant anteckning. Under rubriken "bruksfolk vid Grytegöl" står "mr Lars hammarsmed och hustru", samt på raden under "sonen Lars Larsson kohlpoike". Eftersom han står med är han alltså minst 15 år, förmodligen lite mer, förmodligen den Lars som döps 13/3 1670 och vars far heter Lars Larsson och bor i Göl.
Min gissning är att Lars Larsson d y är son till Lars Larsson d ä, och att den långa raden av nio barn ovan måste vara barn till både far och son Lars Larsson. Frågan är bara var gränsen skall dras? (Detta har betydelse för min del efter som min ana är sonen Daniel f 24/4 1795 - han blir senare soldat i Första livgrenadjärregementet /Östgöta Regemente till fot med namnet Wåhlberg.)
Jag lämnar nu det hela ofullbordat och har för avsikt at fortsätta leta. Men kanske det finns någon där ute som har stångats med samma problem och vill kommentera, rätta eller på annat sätt fortsätta. Välkommen att göra det.
35
« skrivet: 2021-02-02, 00:18 »
Tack Stefan
Det var uppmärksamt av dig må jag säga!
Jag har kollat kartan och du har säkert rätt.
Det lustiga är att jag för några år sedan var just på Karlsfors bruk/kvarn där min hustrus anfader var mjölnare på 1860-talet. Tänk, då stod jag bara 50 meter från Årena! Men det visste jag inte då.
Tack än en gång.
36
« skrivet: 2021-01-31, 13:22 »
Har släkt som bebott torpet Årena under Ytternäs i dåvarande Tuna socken men idag i Kristdala. Kan någon säga var detta torp låg eller om det till äventyrs har ett annat namn idag, så vore jag mycket tacksam. Kan inte hitta det vare sig på gamla eller nya kartor.
37
« skrivet: 2020-08-15, 22:26 »
Tack, Bo, för dessa kompletteringar (och rättelser). Jag förstår att du har fördjupat dig i Vena-gårdarna, och jag är så tacksam. Jag har inte studerat domböckerna så noggrant, men dessa ger ju mycket, det vet jag. Egentligen har jag bara ett par följdfrågor. - Erik Larsson (och Karin Månsdotter) kan jag bara hitta på Ungsberg under 1704-1707 i mantalslängden, men barnen Måns, Erik och Per är enl FB också födda där. Efter 1707 ser jag emellertid ingen Erik Larsson alls i församlingen. Hur ser du på det? I tingsprotokollet 1724 står det Erik i Katebo (inte Skatebo). När menar du att familjen flyttade till (S)katebo?
- När det gäller Ingeborg Månsdotters man Jon Månsson, kallad "Jon Månsson i Lyckebo" i samma protokoll, vet du vilket Lyckebo det är frågan om? Inte heller här har jag lyckats finna någon Jon Månsson i mantalslängderna. Är inte detta märkligt att varken Erik Larsson i Katebo eller Jon Månsson i Lyckebo finns med i längderna på sina rsp bosättningar? Har du förresten hittat några barn till Jon och Ingeborg?
38
« skrivet: 2020-08-13, 00:49 »
Jag gör ett tillägg här och ifrågasätter en uppgift som finns här på Anbytarforum.
Det sägs nämligen att Börje Åkesson i Blaxhult (begr 15/3 1719) och g m Kerstin/Karin Jacobsdotter, skulle vara bror till Måns Åkesson i Ungsberg. Jag ifrågasätter det. I mantalslängderna finns det två Börje Åkesson vid aktuell tid, en i Tälleryd Mellangård och en i Blaxhult. Under några år (1693-1698) antecknas båda, så det kan knappas vara frågan om samma person. Åke finns på Tälleryd Mellangård fram till 1685, därefter tar en Börje Åkesson över samma gård. Då vore det rimligt att den Åke Börjesson från Tälleryd som gifter sig 31/10 1686 med en Sigrid ("Segred") enligt vigselboken, och som just 1687 i mantal anges som gift, borde vara Måns Åkessons bror. Denne Börje Åkesson finns i mantal på Tälleryd fram till 1698 (Börje Åkesson i Blaxhult finns i Blaxhult redan 1693/94, och det är denne som gifter sig 1691 med Kerstin/Karin Eriksdotter; i Vigselboken står båda som hemmahörande just i Blaxhult.)
Börje Åkesson i Tälleryd står sista gången i mantalslängden 1698, men då ensam. Har hustru Sigrid dött? Det kan vara så, och det finns en anteckning i begravningsboken om att en "h. Segred" (samma stavning som i Vigselboken!) begravs på Menlösa barns dag (28/12) 1695. (PLF har på sin skiva tolkat texten så att det är två kvinnor i Norrhult som avlider, en "h Segred" och en "Katrin"?. Jag tror man skall tolka det så att det är två kvinnor som begravs denna dag: "h Segred" (ett ovanligt namn som inte behövde preciseras med en plats; alla visste vem det var frågan om!) och "Karin i Norrhult". Om min teori stämmer så har vi här Börje Åkessons hustru Sigrid. Varthän Börje själv flyttar efter att han blivit änkeman har jag dock inte kunnat lista ut. Det ser ut som om han lämnat församlingen eftersom han inte nämns efter 1698. Om min teori stämmer så får Börje och Sigrid två barn på Tälleryd: Maria f 1676 och Kerstin 1691.
Om någon Vena-forskare kunde kommentera mina synpunkter - och gärna vederlägga mina teorier! - så vore jag mycket tacksam.
39
« skrivet: 2020-08-12, 10:32 »
På detta forum nämns att Måns Åkesson i Ungsberg skulle ha barnen Jacob f 1687, Håkan f 1688 och Elin f omkring 1702. Bo Persson skriver att Måns skulle vara gift omkring 1682. OK, men finns det något som talar för att Karin Månsdotter döpt redan 20/10 1678 i Ungsberg, inte skulle vara son till Måns Åkesson och Elisabet Jacobsdotter? Enligt mantalslängderna så finns ju en Måns (Larsson?) åtminstone från 1681 på Ungsberg. Karin gifter sig med Erik Larsson i Ungsberg 25/10 1703 och vad jag kan förstå föds åtminstone fyra barn i Ungsberg. Var de slutar sina dagar är däremot mer osäkert.
Sedan har vi en Ingeborg Månsdotter döpt 2/12 1683 och en Ingrid Månsdotter döpt 18/3 1694. Dessa båda senare är jag osäker på vart de tar vägen, om de bildar familj och i så fall var.
Någon som har upplysningar?
40
« skrivet: 2020-07-19, 13:29 »
OK, men vad är då skillnaden mellan "slagen" och "död blef" som används i samma anteckning? Skulle det kunna vara så att "slagen" = "stupad" och "död blef" = död av annan orsak än död på slagfältet, t ex av fältsjuka eller av skador eller av annan orsak)?
Skulle du också kunna hjälpa mig med tolkningen av en detalj i aktuella text. Det gäller sjunde raden på anteckningen om Nr 18 jag skickade, där det står "...som d 10 julij 1706 död blef. ..-rec.[recreut?] Swen Jonsson ...." Vad är det för krumelurer i slutet av raden, de som förmodligen hör ihop ordet rec. på nästa rad, eftersom det ser ut som ett avstavningstecken efter "krumelurerna"?
Och sedan står det att Swen blivit trossdräng "igen", vilket jag tolkar som att det är frågan om samme Sven Jonsson som är nämnd på första raden. Hur tolkar du det?
41
« skrivet: 2020-07-19, 12:24 »
Tack Hans! Tänk vad man lär sig av andra. Tur att ni finns på detta forum.
Få se om någon nu också kan göra kopplingen mellan Sven Jonsson och Sven Åström. Eller upplysa mig om vad "slagen" mer precist betyder. Eller hur det är med underhåll för meniga ryttare.
42
« skrivet: 2020-07-18, 17:56 »
I GMR 1706 för Smålands kavalleriregemente finns som synes anteckningar för roten Nr 59 Åkarp (Generalmönsterrullor - Smålands husarregemente (F, G, H) 842 (1706) Bild 890). Några saker kanske den som är mer bevandrad i denna typ av källor än jag kan hjälpa mig med. Ryttaren Swen Jonsson är " slagen på partie."??. Vad står det där? "Slagen" lär betyda "stupad" enligt uppslagsbok. Men det ser ut som om samme Swen Jonsson senare blir insatt som trossdräng vid 7de tältlaget, så förmodligen har han inte stupat - eller? Enligt anteckning under trossdräng nr 7 (Generalmönsterrullor - Smålands husarregemente (F, G, H) 842 (1706) Bild 1120) så står det att den " utgångne recreuteryttaren Swen Jonsson för Åkarp blir insatt till ryttare för nr 48 Mällingarum". Vore tacksam om någon kunde kommentera om det är samme Swen Jonsson som "återuppstår". Eller kan det vara så att de ord jag inte förstår, "på partie"?, betyder att han är "försatt i odugligt skick" på något sätt. (Se nedan!) Mitt egentliga sökande gäller om denne Swen Jonsson är den som i ett senare skede (Generalmönsterrullor - Smålands husarregemente (F, G, H) 847 (1724) Bild 710 ) dyker upp som ryttaren Swen Åkerström på nr 18 Björkhult. Där står det att ordinarie ryttaren är död och " i stället hijt transporterat den 22 Nowemb. 1722 den utur fångenskapet hembkombne ryttaren för Nr 59 Sven Åström". I 1729 års GMR står att " den till förbättring uppförde [karlen=Swen Åström] är illa blesserad och får afsked med underhåll". Om någon kunde hjälpa mig vidare här så vore jag mycket tacksam. Alltså - Vad betyder "slagen på partie"?
- Sven Åström har uppenbarligen fått underhåll vid avskedet. Förtecknades alla underhållsberättigade, eller bar de som tog ut underhållet? Jag hittar nämligen inte någon anteckning om denne Sven Åström
Jag kan säga att Sven Åström begravs 1/6 1754 i Kristdala, Kalm efter att ha gift sig och fått två barn. Kanske någon har denna man i sitt släktträd och vet mer om hans bakgrund. Man kan ju alltid försöka:-)[/list]
43
« skrivet: 2020-05-02, 19:07 »
Bifogar en bild (om det fungerar!) från Hjorteds Vigselbok 21/4 1712. (Hjorted (H) C:1 (1633-1739) Bild 29 / sid 51) Jag har svårt att förstå Johan Christofferssons titel men tolkar det som något i stil med "inqwarteringsbåtsman i Roslagn" (PLF-skivan tolkar det som "Jegmesteren Båtsman" vilket torde vara fri fantasi). Är det någon som tolkar det på annat sätt, eller om min tolkning är rätt, vet vad en sådan inkvarteringsbåtsman var för något?
Båtsman Johan Christoffersson gifter sig alltså med änkan Sara Jönsdotter. I Strömserum, Hjorted, föds den 25/11 1714 en Jöns vars föräldrar är "båtsman Johan Lyman och Sara Jönsdotter". En Christopher Johansson som avlider 21/5 1766 i Flugebro, Hjorted, vid 44 års ålder är förmodligen också son till Johan och Sara, men finns inte i någon Födelsebok vad jag kan se.
Nu till den egentliga frågan:
Om man kopplar ihop det faktum att Johan Christophersson förmodligen kallas Lyman, att "inkvarteringsbåtsman" har någon att göra med det jag läser som "Roslag(e)n" - kan det finnas någon slags koppling till släkten Lyman (flera präster) från Lyhundra härad i Uppland som en viss Svante Jansson skriver om i en artikel som jag fann på nätet? Lyhundra ligger just i Roslagen, och det fanns ju ett båtsmanskompani just från Roslagen. Kan det vara så att båtsman Johan Christoffersson Lyman stammar från just den släkten? Erkänner att det är långsökt, men...
44
« skrivet: 2020-03-29, 16:37 »
"Bonddrängen" Nils Persson i Flathult gifter sig 28/10 1739 med pigan Elin Persdotter, också från Flathult. Att Nils stammar från Skorpetorp känner jag till, men varifrån kommer Elin?
Har försökt få grepp om det hela genom mantalslängderna men blir bara mer konfunderad. Att Nils är son till Per Nilsson och Sara Gabrielsdotter på Flathult Nr 2 (tidigare boende i Skorpetorp) är väl ganska klart, men man letar också efter något Per i Flathult nr 1 som kan vara far till Elin; Nils Persson ser ju ut att gifta in sig i Flathult nr 1, troligtvis med en dotter där - Elin Persdotter? Där finns dock ingen Per utan en Anders Andersson. Möjligen en Per Andersson som finns där under två års tid, 1733 och 1734. Men vem denne Per Andersson är vet jag inte heller.
Är det någon som vet vem som är Elins föräldrar? Om uppgiften om hennes ålder i Död- och begravningsboken är korrekt (38 år) så bör hon vara född omkring 1719, men jag kan inte hitta någon Elin vid denna tid, varken i Döderhult eller i de omkringliggande socknarna.
45
« skrivet: 2020-01-08, 23:53 »
Jag vill återuppta en diskussion som skedde mellan i första hand Johan Enhagen och Marianne Lindén redan i september 2012 på detta forum. Frågan gällde bl a vem Sven Nilsson i Fallebo var gift med, var det Kerstin Nilsdotter, Kerstin Andersdotter eller båda två (dock inte samtidigt). Utan att gå in på detaljer så tycks det vara svårt att kombinera vissa uppgifter från kyrkoböckerna. Johan konstaterar följande i ett inlägg: "Slutligen, vilka var paret Sven Nilsson och Kerstin Andersdotter från Fallebo som gifte sig 1726? Fanns det två samtida par i Fallebo med exakt samma namn?"
En del av svaret är i varje fall detta: Det fanns verkligen två Sven Nilsson i Fallebo samtidigt under åren 1727 - 1729 om man ser till mantalslängderna. Den ene är den Sven Nilsson som är gift med Kerstin Nilsdotter och gifter sig 13/6 1697 (det står visserligen inte Fallebo i VB men mycket troligt är det Fallebo-Sven, son till Nils Karlsson i Fallebo som avses) och som får barnen Nils 1698 (troligen död som liten), Karl 1702, Nils 1706 och Elisabet 1709. I ML står Sven med en son Nils under flera år fram till 1730 då både Sven och Nils är borta men ersatta av en Nils Andersson, vilket bör vara svärsonen, gift med Svens dotter Elisabet just 1729.
Den andre Sven Nilsson bör vara den som gifter sig med Kerstin Andersdotter 9/10 1726 (det stämmer väldigt väl med ML där han dyker upp just 1727 och är då gift). Denne Sven finns i Fallebo enl ML från just 1727 till 1738 men är sedan försvunnen. Är det inte mer troligt att det är denne Sven Nilsson som begravs 5/10 1746, 83 år gammal? Veine Sjöö är i sin bok om Fallebo inte helt säker på att Kerstin Andersdotters make Sven Nilsson är den som avses med begravningsuppgiften från 1746; han skriver ju faktiskt att det är "tämligen säkert" (min kursiv).
Mitt förslag är alltså att det rör sig om två Sven Nilsson, en Sven Nilsson - son till Nils Karlsson i Fallebo - och som är gift med Kerstin Nilsdotter och som har syskonen Brita (f 1681), Ingrid (1688) och Ingeborg (1698). I så fall har vi inga uppgifter om denne Svens död, möjligen hustruns 26/12 1720. Sven själv bör då vara äldst av dessa syskon. (OBS FB har en lucka 1660 - 1680!) Den andre är den Sven Nilsson som är gift med Kerstin Andersdotter, dotter till Anders Månsson i Fallebo och som dör 1726. De får två barn: Maria (1732) och Anders (1735).
Tacksam för kritiska synpunkter.
46
« skrivet: 2019-10-14, 12:04 »
Jag försöker kartlägga familjen Anders Olofsson i Forshult (Jag är medveten om att Forshult vid aktuell tid tillhörde Högsby socken men lägger ändå detta under Döderhults socken eftersom det mesta om Forshult tycks finnas i Döderhults kyrkböcker).
Anders avlider 1704 enligt räkenskaperna i Högsby. Men vilka är hans barn? Tre av dem finns med i födelseboken för Döderhult, Lars, Annika och Helena. Förmodligen är också Olof Andersson i Glabo och Dövestad en son, men jag har inga uppgifter om varken hans födelse eller död; han var gift två gånger.
I mantalslängderna finns Anders Olofsson på Forshult under åren 1690 - 1704, sedan "änkan" under två år för att sedan ersättas av Jon Persson med familj under lång tid framåt. (Har möjligen Anders änka gift om sig med Jon Persson?? - Det finns en märklig anteckning i mantalslängden 1715 där en viss Lars Andersson står som son till Jon Persson! Den enda förklaringen till det är att Lars skulle kunna vara son till Jons nuvarande hustru med tidigare make).
I vigselboken finns flera personer Anders-son/dotter från Forshult nämnda: Pär Andersson g 1711, Elisabeth Andersdotter g 1721 och (möjligen) Lars Andersson g 1720. Problemet är bara att det inte finns någon Anders i Forshult vid dessa tider - åtminstone inte enligt mantalslängderna.
Förmodligen finns det en del andra forskare som fastnat just på Forshult. Kanske Du har något som jag inte upptäckt?
47
« skrivet: 2019-08-23, 23:10 »
Kanske kan man tillföra något litet... Carl Henrik Holmén avlider i september 1771 i Södra Sandsjö - åtminstone om man skall tro räkenskaperna för den 29/9 detta år: "i testamente efter afledne inspectoren och kronolänsmannen herr Carl Hindric Holmen". Vad som händer med änkan och barnen efter 1786 (sista gången nämnd i hfl detta år) vet jag inte, men möjligen är det hon som åsyftas i Västrums dbb 9/6 1790; "änkan Caisa Jansdotter i Åckerljung, 50 år". 50 år kan ju vara en väldigt runt tal, typ omkring 50 år. Åkerljunga ligger under Björnhuvud. Tyvärr går det inte att få verifierat genom hfl som har en lucka under dessa viktiga år. Till sist kanske vi inte skall glömma Carl Henriks och Catharinas första barn, lille Nils Henric f i Hjorted 14/8 1763, som visserligeh avled efter ett halvår på samma plats. Förmodligen glömde i varje fall föräldrarna honom inte...
48
« skrivet: 2019-07-20, 22:39 »
Henrik de Pong (f 1710 i Skedevi) avlider 24/7 1772 i Högfors, Vårdinge och hustrun Kerstin/Stina Eriksdotter hos sonen Daniel m fam på Rudholm, Vårdinge 8/8 1784.
Men var hans bror Daniel Danielsson de Pong (f 1707) återfinns efter 1740 har jag gått bet på. Någon som kan upplysa mig?
49
« skrivet: 2019-07-15, 21:35 »
Får nu faktiskt besvara min egen fråga eftersom jag funnit bevis på att Matthis Jonssons tredje hustru är just Lucia Danielsdotter. Beviset är i vigselboken i Skedevi 26/10 1718! Därmed är också bevisat att både Matthis Olsson i Finspång och Matthis Jonsson i Börsjö hade tillnamnet Tim - vad nu det namnet kommer ifrån... 
50
« skrivet: 2019-07-14, 20:43 »
Tack för respons!
Jo, jag har också uppmärksammat Elisabeths fadder Matthis Thems hustru Elisabeth. Uppenbarligen finns en Matthis Tim i Börsjö och en annan Matthis Tim i Finspång. Eftersom min fråga gällde vilken av dessa båda som omnämns i 1743 års begravningsbok, så skulle svaret då vara: Mats Jonsson (Uhr) på Börsjö. Men uppenbarligen är detta något som Smed10 inte tror på eftersom man låter Mats Jonssons tredje hustru vara anonym. Finns det något annat argument för att Lucia Danielsdotter faktiskt är hans tredje hustru?
Det finns en sak till som komplicerar det hela: Elisabeth (f 1743) skulle alltså då vara Matthis Jonssons tionde barn med Lucia (ej heller nämnd i Smed10). Lucia skulle då vara i det närmaste 46 år då hon får Elisabeth. Inte omöjligt, men knappast troligt.
Eller finns det en tredje Matthis Tim...?
Redan i mtl 1742 faktiskt, nämns en Mattis tillsammans med mjölnaren Johan (förmodligen Matsson, son till Mats Jonsson), men denne Mattis måste väl vara Johans två år yngre bror Mattis och inte fadern Mattis? För övrigt är han i 1742 års längd benämnd "g" som i "gosse", först året därpå som dräng. Var fadern tagit vägen efter 1732 är för mig alltså fortfarande en gåta.
51
« skrivet: 2019-07-13, 17:34 »
I Risinge Begravningsbok för 10/4 1743 står följande: "m.r De Pon m.r Matthis Thims swärfader i Börsjö, 87 [år]." Min fråga gäller vem denne "mäster Matthis" kan vara. Vad jag förstår har det föreslagits två personer:
1. byggmästaren Mathis Olsson Timm i Finnspång, gift 1738 med Elisabeth Borgstrand. Men hennes far är ju Erik Larsson enligt Smedskivan?
2. mjölnaren Mats Jonsson (Uhr) på Börsjö, som då skulle vara gift i sitt tredje äktenskap med Daniel De Pons dotter Lucia och mor till Mats´ nio barn i Börsjö.
Det som talar för nr 1 är att denne de facto har tillnamnet Tim/Them i andra sammanhang. Det som talar emot är att svärfadern skulle vara en annan,
Det som talar för nr 2 är att förnamnet Daniel så tydligt introduceras i släkten (förste sonen i detta tredje äktenskap med Lucia Danielsdotter De Pong heter just Daniel)!, samt att svärfadern tycks bo i Börsjö. Det som talar emot är att mjölnaren aldrig benämns med tillnamnet Tim/Them i källorna. (I något sammanhang har jag sett att hans mor Maria Matthisdotter fått tillnamnet Tim, men ser inget i källorna).
Den senaste upplagan av Smedskivan (Smed 10) tycks inte ta ställning; man benämner mjölnarens tredje hustru bara med "NN".
Man kan naturligtvis tänka sig en tredje person, men vem skulle det då vara?
Dessutom: jag har förgäves försökt följa mjölnaren Mattis (nr 2) i mantalslängderna på Börsjö, men kan inte hitta honom där efter 1732 trots att födelseboken nämner ytterligare 2-3 barn födda i Börsjö. Han avlidet ju 1754 på Börsjö, 78 år gammal. Varför finns han inte med i mantal tro?
Någon som har en fundering kring detta?
52
« skrivet: 2019-06-30, 14:25 »
...men som framgår av originalanteckningen (Örebro Nikolai (T) AI:4 (1764-1767) Bild 8 ) avser "Telje 1764" inte utflyttning utan inflyttning till Örebro. Alltså fel uppgift i Smedskivan. Om det nu hjälper något...
53
« skrivet: 2019-06-27, 17:27 »
"jonas_72" funderar i ett inlägg från 2010 över kopparslagaren Johan Valentin Köhler i Karlskrona Tyska församling, och försöker koppla honom till smedsläkten Köhler. Bara en liten reflektion: Valentin Zachrisson Köhler f 21/11 1697 i Risinge, står antecknad som gesäll i Örebro (Örebro Nikolai AI:4 s.4-5). Det intressanta är att han är skriven hos kopparslagaren(!) Petter Boström. Visserligen stämmer inte tiden riktigt, men en koppling finns i varje fall då det gäller yrket. Kanske något att följa upp.
54
« skrivet: 2019-06-07, 22:33 »
Hej Lars-Åke!
Det var nästan 10 år sedan jag gjorde mitt inlägg och av en händelse fick jag se ditt svar. Efter att ha friskat upp mitt minne så tror jag att du har rätt, vilket skulle innebära att uppgiften i SU om att Anna Maria är syster till Karin är felaktig. Tack.
Den enda kommentar jag vill ge är att Daniel Ekeboms mor inte var Margareta Håkansson utan Peter Bengtsson Ekeboms första hustru Anna Kristersdotter död 19/2 1669 i Eksjö (står nämnd på gravhällen i Eksjö kyrka). Men det påverkar ju inte din slutsats.
55
« skrivet: 2019-06-06, 13:55 »
Christine och ni andra!
Orsaken till att Maria Lisa "sitter lös" som dotter till Zachris Köhler är förmodligen för att det i Födelse- och dopboken är ett svårläsligt efternamn på fadern: Eliaesson? Lliaesson? Knappast Larsson som det borde stå. I övrigt stämmer uppgifterna väl. Någon uppgift om vigsel 1754 har jag dock inte hittat någonstans i kyrkböckerna. Förmodligen är den uppgiften "antagen" - i det fall man utesluter Maria Lisa som gemensam dotter.
56
« skrivet: 2019-01-29, 00:51 »
Tack Ann-Britt.
Jo, jag känner till Kyrkoledet i V Tunhem, men samma namn finns i Flo Födelse- och dopbok 1796 då Andreas Månsson föds "wid Kyrkoledet" den 20/8 detta år. Men förmodligen rör det sig om ett torp som legat under Nolegården har jag kommit fram till. Enligt mantalslängden finns de samma år under just den gården. Tänkte bara om någon har specialiserat sig på torpen i Flo. För det kan väl inte vara så att gossen faktiskt har fötts vid V Tunhems Kyrkoledet? Det står ju faktiskt "wid Kyrkoledet". Jag menar, det finns ju barn idag som föds i taxi eller på flygplan, så varför kunde inte det hända 1796 vid Kyrkoledet i Västra Tunhem?
Mikael
57
« skrivet: 2019-01-26, 22:00 »
Finns det någon som forskat på de olika torpen i Flo socken, och som då kan berätta för mig var torpet Kyrkoledet var beläget? Jag har inte hittat det på några kartor nämligen.
58
« skrivet: 2018-11-10, 13:07 »
Snyggt Marcus! Tack.
Det jag bl a var osäker på var tecknet för "öre" men som väl måste vara ett slarvigt ./. För vad skulle det egentligen kunna vara för något annat med tanke på uträkningen?! Sedan är huvudräkning inte min starka sida...
Likaså bör väl då anteckningen om skattejorden vara 15 marker, alltså "[till ett värde av] 15 marker" - vad markern då var värd (ej utskrivet).
Tack än en gång!
59
« skrivet: 2018-11-09, 14:27 »
Kanske inte världens viktigaste fråga - men man vill ju ha det rätt. Jag förstår inte helt de gamla tecknen för vikt och värde. Brännvinspannan är på 1 Lispund och 14 marker à 20 (vadå?) marker?. Kan någon hjälpa mig hur man läser och tolkar det hela.
När det gäller fastebrevet: Hur läser man det? ...på 15 marker/markland?? skattejord... "Mark" kan uppenbarligen användas på många olika sätt. Blir inte heller riktigt klok på de förklaringar och inlägg som finns på detta forum.
60
« skrivet: 2018-02-16, 19:17 »
Hej Tommy!
Såg detta först nu. Letade själv efter en syster till Börta, Elin Engebritsdotter, gift med Jon Persson, boende på Holmen i Lane-Ryr, men familjen försvinner plötsligt från Holmen någon gång efter 1772, men jag vet inte vart. Kanske någon på detta forum kan svara på det. Vore väldigt trevligt att få ett tips.
Föräldrar till Börta måste vara Engebrit Olsson (död 12/2 1759) och Börta Andersdotter (död 13/8 1774) som bor just på Sörbo i Lane-Ryr. De har 10 barn på Sörbo. Men det var ju rätt länge sedan du ställde din fråga, så du har kanske redan funnit svaret...
61
« skrivet: 2018-01-13, 15:43 »
I en bouppteckning från 1790 läser jag "Lant Reserfwen Olof Olofsson Hök". Jag undrar över titeln. Någon som vet? Och i vilka rullor skall jag söka för att finna honom?
62
« skrivet: 2018-01-08, 20:43 »
Johan/Jan Elofsson (1737-1823) på S Blekan har uppenbarligen haft någon slags rättslig tvist med en brukspatron Rudén och dom avkunnades vad jag förstår till Rudéns fördel 16/9 1819. Detta framgår av Bouppteckningen efter Johan, där sonen Anders har betalat pengar till Rudén tillsammans med rättegångskostnader och mycket annat till både Häradsrätt, Lagmansrätt och Hovrätt. Varken AD eller SVAR har digitaliserat några domböcker från denna tid, så jag undrar om någon person känner till var den rättsliga tvisten egentligen handlade om. Någon som vet?
63
« skrivet: 2018-01-03, 22:42 »
Har någon stött på förnamnet Wessman? Korpralen Wessman Lundblad bodde på Pukagården i Sal (R) och hade flera barn som hade efternamnet Wessmansson/Wessmansdotter. Är detta verkligen ett förnamn?
64
« skrivet: 2018-01-03, 22:27 »
Korpralen Wessman Lundblad flyttar 1725 till Pukagården i Sal (R). Året efter är han antecknad som avskedad. Han bor där ända till sin död 1760. Men vilket regemente tillhörde han? Västgöta-Dals regemente skulle man kunna tänka sig, Skaraborgs regemente likaså - men jag hittar ingen korpral där. Vet någon var man skall leta? Soldatregistret - inget där. Det märkliga är att Wessman tycks vara förnamnet eftersom han får flera barn Wessmans-son/-dotter. Och det är ju så ovanligt namn. Kan han ha kommit långt bort ifrån? Finns det regementen som värvade soldater utanför Indelningsverket och som inte var bundna till t ex Västergötland? Känner mig lite förvirrad var jag skall leta. Någon som kan tipsa mig? Är inte så hemma i det militära tänkandet.
65
« skrivet: 2017-08-12, 13:08 »
Tack Mats. Jag har sett den uppgiften, men ser inte att något talar för den. Får försöka få tag i den som registrerat uppgiften.
66
« skrivet: 2017-08-10, 11:31 »
En Cajsa Hallberg f c 1760, är piga i Frestersbyn på 1770-talet enligt husförhörslängderna i Järn. Jag söker hennes ursprung. Enligt begravningsboken i Karaby, Skar 31/3 1807 heter hennes föräldrar Anders Hallberg och Brita Jonsdotter. Jag kan inte hitta var dessa är bosatta. Kan du?
I Frestersbyn finns som inhyses under en kort period en familj Anders Magnus Hallberg f 1739 med hustru Maria Bergman f 1734 med tre barn. Inte heller denna familj kan jag spåra, varken framåt eller bakåt i tiden. Jag vet inte om det finns någon koppling mellan Kajsa och denna familj Hallberg men det är ju möjligt med tanke på släktnamnet Hallberg. [Järn (P) AI:1 (1776-1779) Bild 17 / sid 22][Järn (P) AI:2 (1778-1788) Bild 70 / sid 129]
Kanske har du något uppslag för mig? Hoppas det!
67
« skrivet: 2017-05-29, 20:36 »
Oj, hur kunde jag missa det. Jag skäms.  Tur att det finns sådana som har ögonen med sig. Stort tack, Mats. Det ser faktiskt ut som om Olof har en storasyster Maria också, f 1749! Mikael
68
« skrivet: 2017-05-27, 21:28 »
En Olof Eriksson(död 1823), gift med Maria Pettersdotter (död 1809), dyker upp på Hönseberg i Brålanda 1782 enligt mantalslängden och är då troligen nygifta. Familjen kommer senare att flytta till Sundals-Ryr där Olof 1809 gifter om sig med änkan Maria Johansdotter, enligt hfl född 1772. Denna senare Maria dör på Gunnesbyn i Sundals-Ryr 1836.
På Hönseberg finns tydligen också Olofs mor, Kerstin Olsdotter, som avlider på Hönseberg i januari 1791. Senare uppgifter i husförhörslängderna uppger att Olof är född 1753 eller 1750, Maria Pettersdotter 1755. Men inte var.
Jag söker alla tre makarnas ursprung. Enligt Maria Pettersdotters bouppteckning från 1809 har Olof en syster Marja Eriksdotter, men någon plats knuten till henne anges inte - om det nu kan vara till någon sökhjälp.
Tacksam för tips!
69
« skrivet: 2017-02-27, 17:41 »
En jungfru Sara Maria Ågren gifter sig 1802 i Tun, Skar. med bysmeden Johannes Lundberg. Enligt vigselnotisen har hon lämnat skriftligt tillstånd (att få gift sig) från sin fosterfar Anders Ågren i Skara. Förmodligen rör det sig om gördelmakaren Anders Ågren. Det finns också en uppgift i Skara hfl att en flicka Sara Larsdotter bott hos familjen Ågren i Skara åren kring 1782. Enligt senare uppgifter i hfl i både Ås och Sal skall Sara Maria Ågren vara född 15/12 1772 i "Wing", vilket förmodligen innebär Norra Ving, Skar. Dock hittar jag inget där om Sara Maria. Inte heller i socknarna däromkring.
Kanske är det någon på detta forum som, precis som jag, letat efter Sara Marias ursprung och kan hjälpa mig vidare. Var kommer hon ifrån? Har hon bara "ärvt" släktnamnet Ågren från sin fosterfar? Hon kallas i vigselboken för "jungfru" vilket kunde tyda på en lite mer upphöjd bakgrund. Dessutom har hon enligt samma vigselbok vara hushållerska på Gammelstorp i Ås, Skar. Men varifrån kommer hon ursprungligen?
70
« skrivet: 2016-12-23, 22:29 »
Jag svarar själv på min fråga: Glöm alla kopplingar mellan klensmeden Johannes Lundberg och Nor/Grava, som jag berättat om här ovan. Klensmeden är född i Visnum har jag nu upptäckt. Så kan det gå...
71
« skrivet: 2016-12-19, 17:07 »
Jag följer klensmeden Johan/Johannes Lundberg från Västergötland (bl a Ås, Skar) tillbaka till hans ursprung. Han finns i Tun, Skar f o m 1799. Där står han som inflyttad "fr Noor". Jag antar att detta är Nor i Värmlands län, vilket stämmer med senare uppgifter i hfl där det står att han är född 1771 "i Värmland". Han har en son Petter som enl senare hfl är född 1794 i Flo, Skar, men jag tror inte alls att han är född i det pastoratet (inget finns i födelseböckerna för någon av församlingarna där) utan just i Värmland. Johannes bor helt enkelt inte i Flo pastorat vid den tiden sonen anges vara född.
Det finns en Petter Lundberg som är född 22/6 1790 i Grava, Värml. Johannes Lundberg och Ingeborg Andersdotter är föräldrarna och de bor på Norra Grava. Av någon outgrundlig anledning stryks maken Johannes Lundberg tillsammans med sonen Petter och dottern Margareta (f 1793) från hfl omkring 1795 medan hustrun står kvar som just hustru, alltså inte änka [Grava (S) AI:5 (1787-1799) Bild 166 / sid 323]. Det finns heller inga uppgifter om att maken Johannes skulle ha dött. Även i Mantalslängden står Ingeborg som "hustru" utan att maken finns antecknad.
För att komplicera bilden ytterligare så finns i Johannes Lundbergs bouppteckning [Åse och Viste häradsrätt (R) FII:3 (1818-1821) Bild 626 / sid 1243] bara en dotter i äktenskapet med Sara Maria Ågren. Men då just denna Sara Maria Ågren avlider så står det i hennes bouppteckning [Åse och Viste häradsrätt (R) FII:6 (1829-1831) Bild 327 / sid 645] att hon efterlämnar två barn i tidigare äktenskap med Johannes Lundgren, nämligen just smeden Petter Lundberg!(+ en dotter Anna Greta)
Eftersom jag lägger ut denna komplicerade fråga på just Nors socken så undrar jag naturligtvis om någon Nor-forskare har stött på denne Johannes/Johan Lundberg. Och om det finns någon Grava-forskare som känner igen samme Johannes Lundberg från Grava, som ju, vad jag förstår, gränsar till Nor, så skulle jag bli mycket glad.
Det hela går för mig ut på att koppla ihop Johan Lundberg i Grava med smeden Johan Lundberg i Tun och Ås i Skaraborgs län. Var det möjligen så att han övergav sin 20 år äldre hustru i Värmland, tog med sig barnen och stack till Västergötland via Nor? I så fall har han dessutom gjort sig skyldig till tvegifte! Det hela låter otroligt, men om det är någon som har någon ytterligare uppgift om inblandade personer så får ni gärna reagera.
72
« skrivet: 2016-11-21, 16:58 »
Korpral Wessman Lundblad bor på Pukagården i Sal, enl mantalslängden från 1725 ända till sin död 1760. Han får tre söner och en dotter som heter Wessmansson resp Wessmansdotter. Men vem är Wessman själv och vilket regemente tillhör han? I mantalslängden står han i princip alltid med en förkortning före titeln korpral, antingen bara med ett "f" eller "förl"?. Kan det vara frågan om "fördubblingskorpral"? Han betalar uppenbarligen alltid mantalspeng så han kan knappast vara i tjänst. Dessutom ser han ut att vara gift med en över 80-årig kvinna redan 1925, förmodligen ett första äktenskap - eller är det frågan om en annan soldat Lundblad? I bouppteckningen nämns första sonen Lars som "fosterson" medan de tre senare är barn till Wessman och hans hustru Kerstin Hansdotter, död1773.
Tacksam om någon kunde tipsa mig på något sätt för att få reda på Wessman Lundblads bakgrund.
73
« skrivet: 2016-01-18, 16:41 »
Tillägg till ovanstående:
Jag har förgäves sökt efter Kallebo. Det finns inte! Det skall vara Rallebo, det nuvarande Stensnäs under Östra Grinderum.
74
« skrivet: 2015-12-07, 18:35 »
Jag tar upp en tråd från 1999 av Håkan Skogsjö, angående Sven Frodin och Brita Persdotter (första inlägget på denna sida).
Jag tror att Sven Frodin med sin hustru bodde på Kallebo under Östra Grinnerum i Frödinge socken under 1740-50-talet, men då hette han Sven Gustafsson. Förmodligen tog han sig namnet Frodin då han kom i statlig tjänst i Västervik. Sven Gustavsson var gift med en Brita Persdotter och det finns faktiskt några barn (förmodligen de yngsta)nämnda i Frödinge kyrkböcker:
Sara f 1/3 1749 - har ej kunnat spåra henne
Catharina f 4/5 1752 som gifter sig med styrman Erik Henriksson 1/12 1776 i Västervik och får flera barn (i vigselboken heter bruden Catharina Frodin. Det stämmer också ganska väl med åldersuppgiften 18 år i hfl i Västervik som Pernilla här ovan refererar till.)
Brita f 1/5 1755, död 19/8 1759.
Dessutom nämns en liten Henrich död 9/4 1752, 8 år gammal vilket skulle betyda att han var född ca 1743.
Enligt mtl finns familjen på Kallebo 1752 - 1759.
Om mina antaganden stämmer har alltså Sven och Brita åtminstone sju, kanske åtta barn; utöver de två som Håkan nämner och de fyra som jag själv nämnt också (ev.) Lars och i varje fall en Anna (g m en Hans) som får dottern Stina Lisa 1766 och sonen Peter 1770. De två senast nämnda barnen till Sven och Brita bör vara födda i Frödinge(?) på 1730-talets senare del.
Någon däremot?
Om mina antaganden stämmer så är det väl inte helt otroligt att den Gustav Svensson som vid 90 års ålder avlider på Kallebo 9/6 1764 är far till både Sven Frodin och den Anders Frodin som gifter sig i Frödinge 6/10 1754 med Brita Sandberg (hans andra gifte).
Eller?
75
« skrivet: 2015-11-22, 22:35 »
Stort tack, Birgitta!
Jag hade helt enkelt missat volymen med Stadsägorna. Skönt att andra ser. Jag har försökt att lokalisera Nybygget men har inte hittat några kartor från aktuell tid. Förmodligen låg det i närheten av Örserum om HLs uppräkning är geografisk. Men som sagt, det brann ju ner...
76
« skrivet: 2015-11-22, 19:04 »
Storebror Carl Fredrik är född i Törnsfall och de två yngre bröderna, som omkommer i lågorna, i Västrum. Ja det är flera märkligheter kring denna familj. Att de bott i Gladhammar är även det en gåta. Finns inget som tyder på det. Och VARFÖR finns inte barnen med i inflyttningsboken i Västervik? Och VAR ligger Nybygget i Västervik?
Jo, Lennart, jag har uppmärksammat Nybyggena i Lofta. Men inga Hultman finns där, och som du själv konstaterat: i Ortnamnsregistret står att Nybygget är en gård i Västerviks stad! Någon som har fler uppslag?
(Meddelandet ändrat av mino 2015-11-22 19:22)
77
« skrivet: 2015-11-21, 21:00 »
I död- och begravningsboken för Västervik den 15 november 1826 kan man läsa att två barn till drängen Anders Johan Hultman och hustrun Charlotta Ringström blivit innebrända. Det står att familjen då bor på Nybygget, men jag hittar inget Nybygget i Västervik. Någon som kan berätta vad som avses? Eller kanske rent av känner till något om själva olyckan?
78
« skrivet: 2015-09-07, 22:13 »
Ett bidrag till:
Stenfred Jönsdotter f 1665 i Björkhult, Hjorted, Kalm
79
« skrivet: 2015-06-13, 21:36 »
Klockaren Moses Gudmundsson i Björkesnäs omtalas flera gånger här på Anbytarforum. Födelse- och dopboken i Djursdala vet att berätta, att han får sex barn med hustrun Elin Persdotter. Men egentligen är det inte någon av dess som är mitt intresse utan huruvida han hade ytterligare ett barn, dottern Annika.
Måns Gudmundsson i Långebråtsle gifter sig i Djursdala den 19/3 1750. Bruden heter Annika Mosesdotter och kommer enligt vigselboken från - just det: Björkesnäs! Jag kan inte hitta någon annan Mose i Björkesnäs än klockaren, inte heller i mantalslängderna om jag går bakåt i tiden. Å andra sidan: Om Annika är dotter till Mose Gudmundsson, var kommer hon då in i syskonskaran? Mose och Elin gifter sig i oktober 1727. Sonen Per föds vid årsskiftet 27/28 och sedan kommer barnen vartannat år (med undantag av en lucka omkring 1734). Enligt första hfl i Djursdala är Annika Mosesdotter född 1724 - en uppgift som jag inte har anledning att betvivla. Om uppgiften stämmer skulle hon vara född innan Mose Gudmundsson är gift; och han har inte något tidigare äktenskap bakom sig vad jag kan se. (Tyvärr finns inga uppgifter om när Annika avlider; där skulle ju en åldersuppgift kunna bekräfta eller dementera födelseåret).
Ett intressant faktum är att en av Måns och Annikas söner heter Zacharias, ett namn som finns representerat i Björkesnäs genom Zachris Persson och senare hans son Mose Zachrisson, men någon Mose före Zachris Persson har jag inte kunnat hitta. (Namnet Zacharias finns inte representerat bland Moses Gudmundssons många barnbarn vilket skulle kunna betyda att Annika INTE är en av Moses och Elins barn - f ö finns inte heller Carl med i barnaskaran, vilket är namnet på en annan av Måns och Annikas söner.
Någon som har något uppslag?
80
« skrivet: 2015-06-12, 22:45 »
Ser att jag fått några träffar då det gäller guldsmederna Bergman/Hultén. Tack! Har lite svårt att värdera de olika alternativen till vems son Peter Bergman i Skänninge är. Att det finns en koppling mellan Västervik och Skännninge är klart (i hfl i Västervik står om familjen Brandt/Hultén att de bortrest til Scheninge omkring 1728). Ett aber är däremot att jag inte ser någon som helst faddergemenskap mellan de tre döttrarnas barn (alla tre bildar familjer i Misterhult) och brodern Petrus Bergman i Skänninge - vilket naturligtvis kan ha sin orsak i det stora avståndet mellan Skänninge och Misterhult! Personligen har jag tolkat de uppgifter jag har såsom Jan Fredrik gör - att han helt enkelt lagt till sin styvfars patronymikon (Hansson) till guldsmedsefternamnet (Bergman). Framtida upptäckter får visa vilklet alöternativ som kan vara det rätta.
81
« skrivet: 2015-05-31, 18:11 »
Guldsmeden Peter Bergman och hustrun Anna Börjesdotter Brandt gifter sig omkring 1703 och bor i Västervik. Där får de sex barn innan Peter avlider 1714. Anna gifter sig med en annan guldsmed, Hans Hultén. Det ser ut som om familjen flyttar till Skänninge omkring 1727 men jag kan inte finna familjen i Skänninge. Vare sig Bergman, Brandt eller Hultén kan jag följa bakåt. Någon som har ett tips?
82
« skrivet: 2015-03-09, 16:26 »
Sven Jönsson och Annika Bengtsdotter avlider på Dor(d)ishult, Björkö socken, 6/9 1785 resp 11/8 1790, hos dottern Beata med familj som då finns där. Beata är deras yngsta barn och är född på Fjäderhult i samma socken 3/2 1752. Men det finns flera äldre syskon till Beata: Lisa f 1731, Isac 1735 (1739?), Sven 1742, Petter 1744 och Anders 1748. Detta framgår av första husförhörslängden i Björkö s 79. Trots tappra försök har jag inte lyckats få fram var de äldre barnen är födda, alltså var Sven och Annika bodde innan de kom till Fjäderhult vilket har skett 1749 enligt mantalslängderna. Jag har försökt finna dem i grannsocknarna utan resultat så förmodligen är de lite längre bort ifrån. Vet du så vore jag tacksam om ett tipps.
83
« skrivet: 2015-03-02, 18:30 »
Här händer det saker!
Som jag nämnde ovan så var Sven Jonsson försvunnen 1737-1741. En Sven med hustru har just 1737 flyttat in på Uppåkra Norregård som hälftenbrukare. Sista året han nämns där är 1739. Två år - 1740 och 1741 - är han alltså på annat ställe innan han 1742 finns på Bjärkaryd Bergagård, också där som hälftenbrukare. Det kan naturligtvis vara en tillfällighet. Det hade varit bra att ha en husförhörslängd från den tiden, men inga kyrkböcker över huvud taget finns för just denna tid. Det enda som finns är mantalslängder, och det är där jag hämtar mina uppgifter.
Som jag ser det så styrker de senaste uppgifterna (Tack Nils!) att den Sven ifrån Vallsjö som 1729 gifter sig med Cecilia Håkansdotter från Ängen i Nävelsjö faktiskt är just Sven Jonsson f 1702; han inte bara är född i Vallsjö, han har också återvänt dit med sin familj under några år.
Någon däremot?
84
« skrivet: 2015-03-02, 01:07 »
Ja du, det är en bra fråga du ställer, Carin! Jag hade hoppats att de nya uppgifterna om Sven och Cecilia och deras barn skulle ge mig den slutliga bekräftelsen på att det var rätt Cecilia det var frågan om, alltså dotter till Håkan Månsson och Karin. Men så blev det inte. Jag har hittat sju barn i Norra Ljunga och Hylletofta, men inte kunnat finna några faddrar som knyter familjen till syskonen som är födda på Ängen i Nävelsjö. Tyvärr.
Om man ser till mantalslängderna så finns familjen på Örsby Södergård 1731-1737 och på Bjärkaryd Bergagård från och med 1741/42. Var de finns där emellan vet jag inte. Deras förstfödde, Jonas, tycks dock falla väl in i tiden (han är född 1730) efter giftermålet 1729.
Men tillbaka till svaret på din fråga: jag har bara indicier.
Att det är Cecilia Håkansdotter från Ängen i Nävelsjö som gifter sig 1729 råder inget tvivel om, och att maken heter Sven och är från Vallsjö socken likaså. Om nu åldrsuppgiften i begravningsboken i Svenarum stämmer, att Sven Jonsson var 71 år då han dog 1773 så bör han vara född omkring 1702 - och om han är från Vallsjö så bör man hitta honom där vid denna tid. Och det gör man faktiskt. 15/6 1702 föds tvillingarna Swen och Annika i Skrapstad Lillegård. Och fadern heter Jon!
Inget bevisat, och det låter nästan för bra för att vara sant. Jag har inte kollat vad som händer Sven senare i Vallsjö, så jag hävdar inget bestämt, långt därifrån. En titt på Svens och Cecilias val av namn till sina barn är också intressant; många av dem sammanfaller med släktens från Ängen i Nävelsjö. En annan tråd är koppling till Vallsjö Stom, men den är lite tunnare som jag ser det...
Har du någon uppgift om när och var Cecilia Håkansdotter dog? Jag saknar en sådan och i Svenarum har jag inte hittat något. Kanske finns det en åldersuppgift som kan bekräfta kopplingen, om man vet var hon dog?
Tack i varje fall för ditt tips. Får se om någon hänger på resonemanget...
85
« skrivet: 2015-02-28, 17:50 »
Håkan Månsson (död 1742) med hustru Karin (död 1737) bor i Ängen (Ängia), Nävelsjö socken i början på 1700-talet. De får åtminstone sju barn, fyra flickor och tre pojkar - i den ordningen. De tre pojkarna Sven, Anders och Karl Håkansson tror jag jag har koll på, men de fyra först födda flickorna inte lika väl. Sara Håkansdotter f omkring 1703 bor med familjen på Runneryd och Stora Brantås fram till 1730, men därefter är de som bortflugna. Någon som vet vart? Karin Håkansdotter(som heter Maria i födelseboken)är född 1704 bor med familjen på Dalskog och Rogsjö Bengtsgård i Nävelsjö och flyttar 1738 till Hjältaryd i Myresjö socken och finns där till 1745, men efter detta år är också denna familj borta. Varthän gick färden? Cecilia Håkansdotter f 1705 gifter sig med Sven Jonsson men var familjen bosätter sig vet jag inte. Vet du? Det finns en bouppteckning (Västra häradsrätt FI:5 sid 247) från 1773 över Sven och bouppteckningen anger fem söner och en (avliden) dotter. Bouppteckningen sker på frälsehemmanet Humllamållen under Wirsiö(  ) säteri och jag har tolkat det som Humlamålen i Svenarum socken, men hittar inget i Svenarum. Ved du något om detta som jag inte vet? Ingrid Håkansdotter bör vara född omkring 1705 och bor på Gransbo under Äpplaholm i Norra Sandsjö, så henne har jag lite koll på. Tacksam för hjälp.
86
« skrivet: 2014-12-02, 22:01 »
Tack, Berit, för tipset. Jag har beställt boken.
Jag har som sagt lusläst mantalslängderna och försökt lägga pussel. I stort sett har jag kommit fram till samma sak som du (men du menar väl att Björn d ä kom från Tibbhult och inte Tribbhult?! Visserligen ligger Tribbhult nära Marsgölehult - se nedan, men det framgår tydligt i mtl att det är frågan om det betydligt längre bort liggande Tibbhult!). Vad jag förstår har Björn d ä bott först i Tibbhult (alltså inte Tribbhult) där Stenfred, Lars, Kerstin och Nils är födda, möjligen också Erik som den äldste av dem alla (ej nämnd i födelseboken). Sedan finns han några år på Marsgölehult där tre av barnen är födda: Olof, Anna och Malin. Efter flytten till Getterum ser Karin, Per och Nils dagens ljus där. Ett dödfött barn finns antecknat 1672 vilket väl fyller hålrummet mellan Karin och Per. Det här är vad jag kommit fram till, men naturligtvis inget bevisat, men tidpunkter och en jämförelse av vilka faddrar som finns antecknade, gör att detta är Björn Nilsson d ä:s troliga barnaskara. Resten av Björn-barnen blir alltså Björn den yngres (Elisabeth, Ingeborg i första äktenskapet, Måns, Nils och Anna i det andra - med Ingeborg Månsdotter). Återigen: mina gissningar!
Det där med Björn d ä:s giftermål 1604(!) och hans föräldrar fattar jag inte alls. Du har möjligtvis inte blandat ihop det med hans sons(?) giftermål 1704?
Jag jobbar med min hustrus anor och det visar sig att både Björn Nilsson d ä och Björn Nilsson d y är hennes anfäder - eftersom den förres son Olof och den senares dotter Anna gifter sig med varandra år 1700 i Hjorted!
(Meddelandet ändrat av mino 2014-12-02 22:11)
(Meddelandet ändrat av mino 2014-12-02 22:58)
87
« skrivet: 2014-11-30, 14:56 »
Under senare delen av 1600-talet finns i Getterum två stycken Björn Nilsson. I mantalslängderna f o m 1685 får de en betckning som jag tolkar som u[nge] och g[amle] (rätta mig om jag har fel!), men tidigare står de parallellt. Första året de båda finns i Getterum är 1670. En Björn finns i Getterum från 1666 och i Marsgölehult finns då en annan Björn. Före 1666 finns en Björn på Tibbhult och en på Ängö. Båda ser ut att ha gift sig omkring 1652 (i vigselboken finns bara en anteckning från denna tid: Björn Nilsson och Kerstin Jakobsdotter). I födelseboken finns många barn vars far heter Björn kort och gott, men med angivande av platsen i socknen.
Jag har förskt bringa ordning i dessa båda Björn Nilsson men bara delvis lyckats. Är det någon som lyckats bättre så vore jag tacksam om denne någon kunde ge mig lite info. Jag har egentligen inte (ännu) läst domböckerna, som ibland ger en del ledtrådar. Kanske någon annan redan gjort det? Tacksam för tips!
88
« skrivet: 2014-10-05, 14:05 »
Nu måste jag ha hjälp av er andra...
Arbetskarlen från Västervik Adam Hultman avlider 27/10 1811 i Västrum, Kalm enligt dödboken där. Enligt samma källa är han född 1759 i Gladhammar, Kalm. En senare uppgift i husförhörslängderna gör gällande att han är född i Hallingeberg 1861 vilket i o f s inte är ovanligt - alltså att uppgifterna inte stämmer med varandra. Förmodligen är det samma Adam Hultman som gifter sig i Hjorted, Kalm den 19/10 1788 med pigan Stina Jaensdotter. De får ett antal barn och dessa står uppräknade i Hjorted A1:6 s 113.
Adam och Stinas dotter Brita Lisa Hultman f 17/8 1789 i Gladhammar, har en fadder som heter Cajsa Hultman i Hvalstad. Gissningsvis är det en syster till Adam Hultman - och mycket riktigt står det i dödboken i Västervik när hon avlider där den 2/3 1829 att också hon är född i Hallingeberg 20/6 1796. Det ser alltså ut som om både Adam och Cajsa Hultman har koppling till Hallingeberg vid ungeför samma tid. Det finns uppgifter som säger att Adam har patronym Andersson och han tycks varit både skogvaktare och båtsman innan han blev arbetskarl i Västervik.
För att komplicera det ytterligare: När Adam Hultman och Stina Jaensdotter gifter sig 1788 så tycks Adam ha ett tillnamn i vigselboken; det står nämligen så här: dr Adam Hultman skytt på Helgerum och pig Christina Jaensdotter fr Flomarken. Det där med skytt tog jag först som en yrkesbeteckning (det står med liten bokstav) men senare som ett Tillnamn Skytt.
Min fråga är denna: Var söker jag ursprunget till Adam (och ev Cajsa) Hultman? Någon som har något tips varifrån han kommer och vilka hans föräldrar kan ha varit?
89
« skrivet: 2013-12-04, 22:01 »
Underbart! Vad vore släktforskning utan er hjälpsamma forskarvänner på Anbytarforum! Tack Bengt och Olle! En blomma till er var!
Mikael
90
« skrivet: 2013-12-04, 00:05 »
Har i Göta Hovrätts renoverade domböcker för Norra Vedbo HR läst en spännande historia om min anfader regementskvartermästaren Gregorius Kula, som 1702 vid 93 års ålder avlider genom olyckshändelse men där det senare kommer ut ett rykte om att en viss Lars i Kärra i själva verket skjutit honom med två pistolskott. Gregorius Kulas egen dotter är också på något sätt involverad. Av denna anledning tas fallet upp i HR d 16 februari 1703. Efter vittnesförhör beslutas att kroppen skall grävas upp och undersökas, och att fallet skall tas upp å nästa Ting - vilket rimligtvis borde vara sommartinget eller möjligen hösttinget i samma härad. Men jag har förgäves sökt efter en fortsättning. Jag kan omöjligen finna någon fortsättning på fallet.
Kan någon som är bättre insatt i Domboksforskning ge mig ett tips om vad jag skall söka så vore jag tacksam. Eller kanske någon rent av har följt fallet och vet hur det slutar?
91
« skrivet: 2013-07-14, 19:23 »
Fortsätter mina funderingar kring Peder Welamsson/Welhelm Petre i hopp om att någon kan ge vidare uppslag...
I Noraskogs arkiv del III s 224 (utg 1895) skriver Johan Johansson en intressant sak angående vad som hände efter branden i Lindesberg 1688:
Såsom vanligt vid dylika händelser spredos äfven nu mer eller mindre orimliga rykten angående den timade eldsvådan och dess upphofsman. Sålunda förmäles i borgmästaren Ernst Papes register i Arboga arkiv, efter samtida originalbref från Lindesberg, att Petter Velamsson efter branden begifvit sig på flykten. I ett senare också samtidigt bref omtalas, att han samma år (1688) blifvit ertappad.
Vi har här alltså samma uttryck (ertappa) som i domboken i Arboga, där det är frågan om råd.n Welhelm Petres ehrtappande. För övrigt: Vet någon hur jag skall få fram Ernst Papes register i Arboga arkiv?
Ytterligare en sak: I rådstuguprotokollen för Lindesberg, som citeras av Johansson, nämns flera gånger Peder Wellamssons son Alexander. Där heter han Alexander Velamsson (min kursiv). Är det någon som kan säga om det är vanligt vid denna tid (1600-talet) att sonen inte får ett patronymikon utan tar faderns efternamn som släktnamn? Om det är mycket ovanligt, kanske unikt, så är det väl rimligt att tänka sig att Alexanders far hette Wilhelm? Men varför skulle Wilhelm Petre förändra sitt namn till Petter Vilhelmsson då han flyttar till Lindesberg från Stockholm? Ville han skapa sin egen dynasti och inte sammanblandas med sina Petre-släktingar i Arboga??? Men i Arboga vet man vad han egentligen heter!?
Många frågor och få svar! Och kanske är det just detta som får herdabrevsförfattaren att tala om dottern Maria som Maria Pedersdotter eller Petre?
92
« skrivet: 2013-06-24, 23:04 »
Leif - och Petre-intresserade!
Jag lydde ditt råd, Leif, och kollade Arboga rådhusrätt och magistrat. Peder Welamsson i Lindesberg nämns ett par gånger men utan att kasta nytt ljus över släktförhållandena. Däremot hittade jag en anteckning som är mycket förbryllande. Så här står det den 30/7 1688 - alltså bara 20 dagar efter det att Peder Wellamsson i Lindesberg har satt eld på sig själv, sitt eget hus och ytterligare 23 gårdar:
Oplästes högwälb.ne hr landshöfdingens Balthazar Guldenhofs bref beträfandes råd.n Welhelm Petres ehrtappande som sin så wähl som flere gårdar i Lindesberg opbränd.
Åsyftas rådman Peder Welamsson i Lindesberg, varför heter han då här Welhelm Petre?? Åsyftas Robert Petre d ä:s son Wilhelm Petre (död 1706 i Arboga), och att han i så fallskulle ha haft en gård i Lindesberg som drabbades av branden, varför kallas han rådman? Mig veterligt var han brukspatron liksom sin far. Eller finns det någon annan Wilhelm Petre vid denna tid som jag har missat?
Det där brevet från landshövding B Gyldenhoff skulle jag allt gärna vilja se! Är det någon som kan upplysa mig om var man kan finna detta brev, eller en avskrift av det? Finns det någon slags samling av utgående skrivelser från landshövdingeämbetet?
Ytterligare en fråga kanske kan vara denna: Vad betyder egentligen det som står i brevet? Ertappa betyder i varje fall på modern svenska avslöja eller ta på bar gärning. Betyder det att brevet beskriver den som har tuttat eld på gårdarna? I så fall tycker jag det borde ha stått oppbrändt. Men det står tydligt oppbränd. Eller är jag för petig med grammatiken kanske.
Vad tror ni om detta?
93
« skrivet: 2013-06-20, 22:09 »
Till alla Petre-forskare:
I Västerås stifts herdaminne kan man läsa att kyrkoherde Siljeström i Leksand var gift 1698 med Maria Pedersdotter eller Petre ... dottern till brukspatron och bruksinspektor vid bruken i Lindesberg Peder Wellamsson och Maria Zachrisdotter Wreman.
Frågan är: Vem är denne Peder Wellamsson? Om herdaminnesförfattaren har rätt så bör han vara en Petre, men ingen Petre finns nämnd i Lindesbergs böcker.
Wilhelm Tham skriver i del II av Lindesberg och Nora genom tiderna om en rådman Peder Welamsson i Lindesberg, ”son till en inflyttad skotte”. Det var denne Peder Welamsson som 1688 i desperation brände inne sig själv med följd att stora delar av Lindesberg lades i aska. Tham nämner också att Peder ”ingick äktenskap med rådmannen Henrik Höjers dotter”. Han nämner dock inte vilken dotter det är frågan om och jag hittar inga uppgifter om detta äktenskap i kyrkböckerna. Sedan skriver han: ”Om hans stigande inflytande talar både, att han 1684 blev rådman, och att han ungefär samtidigt ingick nytt äktenskap med en borgmästar-dotter från Arboga.” Maria Zachrisdotter Wreman var inte borgmästardotter utan borgmästarsyster (brodern Peter Wreman var borgmästare i Arboga.)
Utifrån anteckningen om att Peder Wellamsson skulle stamma från Skottland drar jag slutsatsen att han hör till brukspatronsläkten Petre i Arboga. Men vem kan då vara Peders föräldrar??? H?lpher nämner ingen Peder (Wilhelmsson) Petre och jag har inte sett några andra uppgifter om en Peder Petre vid aktuell tid.
Kända är bröderna Georg, Wilhelm och Robert som alla tre flyttade till Sverige från Montrose i Skottland. Enligt några är äldste brodern Georg far till rådman Alexander Petre i Stockholm, död där 1673 - ett intressant faktum eftersom rådman Peder Wellamsson i Lindesberg 1658 får en son i sitt första äktenskap som heter just Alexander. Uppenbarligen finns namnet i släkten! Den yngste brodern, Robert, brukspatron i Arboga, har visserligen en son Wilhelm, men tidsmässigt stämmer han inte in som far till Peder Wellamsson. Återstår alltså den tredje brodern, Willhelm Petre, som vi vet väldigt lite om. Han dog 1665 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm, hade minst tre barn (de står som avlidna ”barn” 1638, 1643 och 1650 i räkenskapsböckerna). Hustruns namn är mig veterligt inte känt. Min gissning är att Peder Wellamsson i Lindsberg kan vara son till Wilhelm Petre i Stockholm. Jag vill påpeka att det är en gissning, grundat på vissa indicier.
Skulle någon vilja kommentera det ovan sagda eller komplettera på något sätt - eller för den delen vederlägga! - så är jag enbart tacksam.
94
« skrivet: 2013-06-18, 22:22 »
Tack Leif för upplysningarna i domböckerna. Då har jag något att gå på. Tyvärr finns inte aktuella domboksvolymer varken på AD eller SVAR vad jag kan se, så jag får vänta. Under tiden flyttar jag mina funderingar till släktrubriken Petre; jag har nämligen ett nytt spår som trots allt kan leda till den släkten. Får se om Petre-forskarna nappar.
95
« skrivet: 2013-06-17, 09:58 »
Nja, det är just det som är problemet: han hänvisar till Västerås stifts Herdaminnen som just talar om brukspatron och inspektor vid bruken i Lindesberg Peder Wellamsson, men har inte själv undersökt saken. Och någon Peder Wellamsson är knappast stamfar till någon släkt Petre. Min fråga gäller just detta: finns det någon koppling mellan en brukspatron och inspektor vid bruken i Lindesberg Peder Wellamsson (finns han över huvud taget???! - och i så fall var?) och släkten Petre?
96
« skrivet: 2013-06-14, 17:52 »
Jag gör ett nytt försök: Är det någon Lindesbergsforskare som känner till att det funnits någon brukspatron och inspektor vid bruken i Lindesberg som hetat Peder Wellamsson? Kan det röra sig om samme Peder Wellamsson som är rådman och som sätter fyr på Lindesberg 1688 och själv omkommer? Vet någon vad denne rådmans hustru hette? Det bör finnas i protokollen från branden men dessa är inte tillgängliga för mig. Egentligen är jag intresserad av om det finns någon som helst koppling mellan denne Peder Wellamsson och brukspatronsläkten Petre i Arboga.[Jag hänvisar till mitt inlägg ovan den 15 december 2012]
97
« skrivet: 2012-12-15, 18:10 »
Kan någon Lindesbergsforskare hjälpa mig att lösa följande problem:
Maria Pedersdotter gifter sig 1698 med prosten Lars Siljeström i Leksand. Problemet: vem är föräldrar till denna Maria Pedersdotter?
I Västerås stifts herdaminnen står följande: ”Maria Pedersdotter eller Petré. död i Vika 1740, begr 17/8, dotter av brukspatron och inspektor vid bruken i Lindesberg Peder Welamsson och Maria Zachrisdotter Wreman, och änka efter fodermarsken Arvid Wulff.” På anbytarforum finns inlägg som starkt betvivlar att hon har kopplingar till den stora brukspatronsläkten Petre. Borgmästare Wilhelm Petre i Arboga skulle naturligtvis kunna ha en son Peder Wilhelmsson, men någon sådan har åtminstone inte jag funnit. Dessutom handlar det ju om Lindesberg och inte om Arboga.
Men: I del 2 av Thams ”Lindesberg och Nora” s 277 står följande om rådmannen Peder Velamsson som 1688 tänder eld på Lindesberg och samtidigt tar livet av sig: ”Peder Velamsson trädde tidigt i nära förbindelse med de förnämsta lindesbergsfamiljerna; bl a ingick han äktenskap med rådmannen Henrik Höjers dotter. Efter hennes frånfälle ... ingick [han] nytt äktenskap med en borgmästardotter från Arboga.”
Tham nämner inte vem denna ”borgmästardotter från Arboga” är. Förmodligen rör det sig om Maria Zachrisdotter Wreman, men Marias far, Zacharias Olofsson, var aldrig borgmästare i Arboga, däremot hans son Peder Zachrisson Wreman. Att Peder Welamsson i Lindesberg skulle ha varit brukspatron eller inspektor vid bruken i Lindesberg, så som herdaminnena säger, känner jag heller inte till.
Och för att komplicera det ytterligare: Enligt mantalslängderna tycks det som om Peder Welamsson i Lindesberg vid sin död 1688 har varit gift med en viss Margeta Jönsdotter; detta står inte uttryckligen i längderna, men hon finns året efter på samma ”adress” som Peder Welamsson och tituleras änka.
Vem är alltså egentligen Maria Pedersdotters far, och för den delen också hennes mor, eftersom Tham inte nämner henne i sin Lindesbergshistoria.
Någon som har några andra ledtrådar?
98
« skrivet: 2012-12-13, 01:16 »
Tack Stefan! Det var min misstanke, men skönt att få det bekräftat. Jag har nu också hittat ett tredje barn, Carolus, f 1737 i Nacka, Sth. Vet du hur man får tillgång till nämnda volym, eller över huvud taget Örnbergs Svenska Ättertal? Är det fjärrlån som gäller? Misstänker att det står en del andra uppgifter om Collvinarna nämligen.
99
« skrivet: 2012-11-07, 00:49 »
Mången Collvin nämns ovan, men vet någon något om uppbördskommissarie Carl Collvin? Han gifter sig 1732 i Leksand med prästdottern Catharina Siljeström. Jag har bara hittat ett enda barn, dottern Christina Elisabeth f. i Adolf Fredrik i Stockholm 21/1 1745. Bland hennes faddrar märks factoristen Petter Collvins fru Juliana Udd och jungfru Charlotta Collvin, så någon koppling till Petter Collvin i Tuna, Skå socken, Sth, och hans barn och barnbarn bör finnas. (Factoristen Petter bör vara hans son i första äktenskapet och Charlotta hans dotter i det tredje) Men på vilket sätt???
Har du någon aning om vilka Carl Collvins föräldrar är, så vore jag väldigt tacksam om du gav mig en ledtråd som jag kunde följa upp.
100
« skrivet: 2012-08-21, 01:12 »
Eva
Det enda som finns i Göteborgs stifts herdaminne är följande:
Son av Joh. Laurentii, kyrkoherde i Lekåsa, och bror till domprost Lars i Skara m fl präster. Säges ha varit kyrkoherde i Bollebygd något över 40 år, således från omkring 1618. Lämnade 1642 bidrag till kyrkobyggnaden i Gamla Lödöse. Död i mars 1658.
Sonen Gunnar förestod nådåret.
101
« skrivet: 2012-07-29, 23:19 »
Har ett par generationer garvare på Huseby bruk i Skatelöv i min släkt, Per Olsson och svärsonen Matthias Augustinsson decennierna kring 1800. Besökte Huseby i veckan och ville se garveriet, men ingen där kunde visa mig var garveriet var/hade varit någonstans. I de få böcker som fanns att tillgå i informationen hittade jag inget. Och den vänliga kvinnan i informationen, som i övrigt visste en del om Huseby, hade aldrig hört talas om något garveri på Huseby!
Det är ingen tvekan om att det funnits ett garveri på eller under Huseby om man tittar i kyrkböckerna. Men vet någon här på Anbytarforum var det låg, och kanske också var garvaren med familj bodde, så vore jag mycket tacksam om jag kunde få en hint om det tills nästa gång jag har vägarna förbi Huseby.
102
« skrivet: 2012-06-11, 16:52 »
Enligt mantalslängderna så finns en Jacob Andersson med familj på Älvisjö under åren 1678 till åtminstone 1682 (sedan finns en lucka i mantalslängderna fram till 1709 och då är han borta). Eventuellt kan det finnas en koppling till den Jakob Jakobsson som återfinns från 1709 på Simondö. Finns det någon som forskat på Börstils socken så långt tillbaka och som har någon uppgift om denna familj? (Den egentliga orsaken till mitt intresse är att jag vill försöka koppla denna familj till Margareta Jakobsdotter (Forsman)död 1720, gift med hammarsmeden Zackarias Galan i Forsmark, men jag behöver mer fakta i målet).
Mikael Nordblom
103
« skrivet: 2012-03-28, 21:17 »
Eksjö-forskare!
Clemet Nilsson kopparslagare lever i Eksjö på 1600-talet. Han är gift två gånger och har tillsammans med sina båda hustrur 10-11 barn. Åtminstone åtta av dem finns antecknade i första Födelse- och dopboken i Eksjö. I sitt andra äktenskap får han sonen Peder döpt 12/3 1647. Om denne Peder skriver J Silfving i Släkter från Eksjö stad och socken under 1600- 1700-talen i Genealogisk Tidskrift: Peder är lanträntemästare i Jönköping 1685. Han hänvisar till Jönk.l. ver. bk KA som jag möjligen kan tolka men inte har tillgång till. Denne Peder antar namnet Ekeroth säger Silfving också.
Problemet är bara att någon lanträntemästare Peder Ekeroth i Jönköping inte finns vad jag kan förstå. Visserligen finns det en räntmästare Petter Ekeroth som avlider i Jönköpings Sofia 26/3 1743, men denne Petter är son till en lanträntmästare JOHAN Ekeroth, död under peståret 1711, men tyvärr finns ingen ålder angiven i dödboken.
Peder Clemetsson i Eksjö föds alltså i mars 1647 - men dör redan i maj samma år i kopporna! Så säger i varje fall Dödboken. Det verkar som om Silfving inte uppmärksammat detta dödsfall. I annat fall hade han knappast utnämnt honom till räntmästare i Jönköping! Någon födelsenotis om en JOHAN Klemetsson kan jag inte hitta i Eksjös födelsebok.
Kort sagt: hur ser länken mellan Eksjö och Jönköping ut egtentligen - om det finns någon?!
104
« skrivet: 2012-03-22, 00:24 »
Anna Svart, gift med Peder Gudmundsson i Jönköping, lär vara dotter till handelsmannen i Jönköping Peder Svart och hans hustru Anna Ekebom. Anna var gift tre gånger, och Peder Svart var hennes förste make. Andre maken, Mattias Brunsberg, avlider i januari 1665. Uppgifterna om Anna Ekeboms tre äktenskap står både i Stig Stenströms artikel om Kvadraten Sjökatten i Gudmundsgillets årsbok 1954 och i Smolandi Upsalienses. I mantalslängderna över Jönköpings stad finns bara en Peder/Per Swart under aktuella år. Första mantalslängden 1643 nämner Pär Swart och hustrun Kirstin. 1653 är han fortfarande gift med Kirstin. Även om hustruns namn inte nämns därefter så finns Peder Swart ändå med fram till år 1671, då fortfarande gift.
Det är något som inte stämmer här. Anna Ekeboms andra make Mattias Brunsberg avlider 1665 vilket rimligen måste innebära att hennes förste make, Peder Svart, är borta sedan en tid. Men han lever ju 1671! Och vem är Peders hustru Kierstin? Finns det två Peder Swart i Jönköping?
Kan någon hjälpa mig?
105
« skrivet: 2012-02-26, 23:46 »
Vet någon var räntmästaren Johan Ekeroth (död 1711 i Jönköping) egentligen bodde med sin hustru Anna Persdotter Lindeblad och alla barnen (minst åtta)? Jag kan omöjligen finna familjen i mantalslängderna (och naturligtvis inte heller några födelseuppgifter för barnen.) Tacksam för hjälp.
106
« skrivet: 2011-02-11, 16:51 »
Göran!
Håller själv på med familjen. Det jag kan säga är att Sven begravs 9/11 1760 i Listerby. Swen är äldste sonen i faderns andra gifte. Måns Påhlsson är son till Påhl Olsson i samma Ryd. Han (Måns) begravs 2/2 1761.
(Meddelandet ändrat av mino 2011-02-11 16:55)
107
« skrivet: 2010-10-18, 22:57 »
Familjen Olof Mattisson och hustru Kerstin Persdotter bor på Möljeryd från omkring 1756. De har flera barn som föds i Möljeryd (Anna, Maria, Thore och Pehr, födda 1757-66). Men det finns åtminstone tre äldre barn som är födda på den plats där familjen bodde tidigare. Frågan är bara vilken plats och socken det kan röra sig om. De tre barnen är Augustinus Olsson född omkring 1752 och som tar över Möljeryd Nr 84, sonen Mattis Olsson född omkring 1754 och vars öden jag inte känner till, samt sonen Thore Olsson som bör vara född i augusti 1755, och avlider i Möljeryd 1764.
Min fråga gäller alltså var dessa tre äldsta barn kan vara födda. Någon som har en aning...?
108
« skrivet: 2010-05-25, 21:52 »
I min ägo har jag ett häfte från 1871 med födda, vigda, döda och kyrktagna m m i Långelanda församling. Häftet är skrivet av dåvarande komministern i Långelanda Anton Wilhelm Nordblom, min farfars far. Häftet omfattar enbart år 1871. Uppgifterna är något mer omfattande än i kyrkböckerna, bl a står det varifrån faddrarna kommer.
Jag lägger ut detta meddelande i händelse av att någon skulle vilja ha någon kompletterande uppgift om just detta år i Långelanda. Förmodligen är häftet en kladd för förättningarna detta år. Utifrån detta häfte skrevs sedan uppgifterna in snyggt och prydligt i kyrkböckerna vid årets slut.
Hälsningar
Mikael Nordblom
109
« skrivet: 2009-07-25, 10:21 »
Enligt Svenskt Biografiskt Handlexikon skall det ha funnits en borgmästare i Enköping som hette Per Rask. Åtminstone finns det en borgarmästardotter Katarina Persdotter Rask från Enköping som sedan gifter sig med pastor primarius Erik Skepperus, som på äldre dar blir kyrkoherde i Enköping, och vars gravhäll och epitafium kan beskådas i Vårfrukyrkan (vilket jag också har gjort nu i sommar). Enligt epitafiet avlider Katarina 1618.
Är det någon som känner till denne borgmästare, alltså Katarinas far och eventuellt mor?
Undrar ättlingen Mikael i Ytterby
110
« skrivet: 2009-07-20, 17:20 »
Butagården i Slöta, var ligger den? Kyrkoherden i Kalv, Herlacus Erici Buthelius, lär ha tagit sitt namn efter denna gård i Slöta, där han skall ha varit född någon gång i början på 1600-talet.
Jag har försökt hitta gårdsnamnet i kyrkböcker, mantalslängder m m men hittar det ingen stans. Någon i Slötas omnejd som vet vilken gård det rör sig om?
(För övrigt skulle jag gärna vilja veta något mer om hans föräldrar i Slöta. Hans morfar var tydligen kyrkoherden i Slöta, Herlacus Johansson.)
111
« skrivet: 2009-06-17, 00:37 »
Har lustigt nog suttit och gått igenom Lunds Domkyrkoförsamlings dopbok de senaste dagarna för att hitta barn till Christian Brunkman och Anna Margareta Grunde. Och så ser jag plötsligt att det som bäst pågår en diskussion här om deras dotter och henns ingifte i släkten Schoug. Kanske jag kan bidra med några färska uppgifter eftersom det tangerar diskussionen:
barn till Christian och Anna Margareta:
Agneta döpt 11/10 1682
Maria Elisabeth döpt13/9 1685
Christina döpt 25/3 1688
Christian född 29/10 1691
Beata döpt 8/7 1694
Else Beata döpt 13/9 1695
Anna Christina född 13/2 1698
Beata (ej Britta!) född 22/6 1703
I födelse- och dopboken för Sankt Peters kloster i Lund för 1729, uppgifter om Petter Schoug och Anna Stina Brunkmans dotter Stina Maja, så finns bland faddrarna en hustru Ursela Catharina Brunckman. Vem detta är vet jag inte, men det kan vara ytterligare ett syskon. I mantalslängderna nämns Christian Brunckman och Anna Margareta Grunde bara vid två tillfällen vad jag har hittat, nämligen 1699 och 1703. 1699 finns det två döttrar upptagna, Catrina och Margreta, + en gesäll Christian Michel. 1703 finns döttrarna Cathrin(a) och Agneta + några gesäller. Framför döttrarna står något på latin som jag inte vet vad det betyder, något i stil med uriuta eller uresaea. Kanske vi har någon latinare på forumet som kan tyda...
112
« skrivet: 2009-06-11, 18:32 »
Stort tack! Ni är verkligen ena riktiga pärlor som delat med er!
Mikael
113
« skrivet: 2009-06-10, 13:37 »
Tack, Markus.
Men fanns det verkligen något slags organiserat pärlfiske på västkusten i slutet på 1600-talet?? Är det någon som känner till detta?
114
« skrivet: 2009-06-10, 11:27 »
På den förträffliga sidan om Göteborgs tomter och dess invånare finns en anteckning om Torkel Erikssons bror pärleinspektoren Anders Pihl. Är det någon som stött på detta yrke i annat sammanhang, eller kan det vara en ren felläsning - i så fall för vad?
Mikael
115
« skrivet: 2009-06-08, 19:19 »
Enligt Smolandi Upsalienses under nr 355 finns det en fältskär Michael Pedin som var förlovad och sedan gift med Karin Håkansdotter Berghman (efter skandalen då Karin samtidigt var förlovad med borgmästaren i Eksjö Måns Bengtsson). I SU står också, märkligt nog, att en syster till Karin var Anna Maria, begraven 10/3 1741 i Tävelsås. Ser man i begravningsboken så står det oxekiöpemanens sal. Daniel Ekeboms g. Enkja, hust. Anna Maria Pedin, hwars fader war en merömel. fältskär och hon en berömel. jordegumma. Här återkommer alltså namnet Pedin.
Det fins emellertid en koppling mellan släkterna Pedin, Berghman och Ekebohm i Småland: Karin Håkanssons storasyster Margareta är gift med Peder Bengtsson Ekebom i Eksjö. Denne Peder, som också är oxhandlare, har en son som heter Daniel Ekebohm. Båda nämns i en notis vid tinget i Stora Tuna 7 juni 1686 (Dalarna) i samband med någon oxhandel med vägaren i Falun Johan Langer, där den sistnämnde hävdade att Peter Ekebohm, den 1 okt 1680, hade sålt sjuka oxar till honom.
Daniel Ekebom är född i Eksjö 1658 och avlider i Dädesjö, förmodligen på Linnebjörke omkring 1705 enligt mantalslängden. Året efter står bara änkan Maria.
Kan denna Maria vara den Anna Maria Pedin som omnämns som död i Tävelsås 1741 och som är sal. Daniel Ekeboms g. Enkja??
Och hur förhåller sig denna Anna Maria Pedin till förut nämnde fältskären Mikael Pedin?
Någon som vill bidra med några ytterligare fakta som kan kasta ljus över det ovan sagda?
Mikael
116
« skrivet: 2009-05-24, 17:49 »
Tack Olle och Jonas
Jag har nu, tack vare Olle, hittat Peder Ekebohm i matalslängderna både på Åby säteri, Tjureda och i Höreda, Ormesberga. Underbart. Uppenbarligen måste jag på något sätt få tag på Smolandi Upsalienses, som verkar vara en outsinlig källa till information. (Går den att köpa?) Den där bouppteckningen från 1694 måste ju ruva på hemligheten på min egentliga fråga. Det står inte i SU var man kan hitta den? Bouppteckningarna för Norrvidinge hos SVAR tycks börja först 1759...
Mikael
117
« skrivet: 2009-05-22, 23:02 »
Häradsfogden Peder Bengtsson Ekebohm i Eksjö gifter sig 1655 med Anna Kristersdotter och får ett antal barn. När hustrun avlider 1669 gifter Peder om sig med Margareta Håkansdotter Berghman, dotter till en annan häradsfogde, Håkan Jonsson och hans hustru Cecilia Hansdotter på Göransberg i Hakarp. (Adliga släkten Berghman, som finns på detta forum under adelssläkter).
Peder och Margareta får tvillingarna Anna och Cecilia 1672 enl födelseboken i Eksjö. Men det ser nu ut som om makarna lämnar Eksjö omkring 1674; sista gången de nämns i mantalslängden är just detta år. Enligt en uppgift på nätet har Peder avlidit före 13/2 1694 (Källa: Smolandi Upsalienses II, nr.335 - har själv inte kollat källan och vet inte vad detta datum står för) och någon säker uppgift på när Margareta avlider har jag inte; möjligen begravs hon på Löpanäs i Södra Rottne (Söraby) 20/4 1729 enligt begravningsboken där (i så fall har hon flyttat till sin styvdotter Elisabeth Ekebohm efter det att hon blivit änka). I varje fall tycks de inte avlida i Eksjö; de återfinns inte i begravningsboken där.
Min undran är: Finns det någon som vet var Peder Ekebohm och Margareta Berghman befinner sig efter 1674? Min misstanke är att de kan ha fått flera barn (åtminstone en Margareta, en Magdalena/Malin och en Håkan), men min förmodan måste kunna verifieras på något sätt.
Tacksam för alla tips!
Mikael i Ytterby
118
« skrivet: 2009-01-31, 17:00 »
Har i Varberg (N) 1706 stött på Swen Skomakares hustru Åhsele. Finns det fler belägg för att namnet också användes av kvinnor?
119
« skrivet: 2009-01-26, 17:40 »
Tobaksspinnaren Sven Möller (Meuller) lever åren kring 1750 i Varberg och avlider 1771. Han är gift med stadsbarnmorskan Magdalena Möller f Anandra. Möjligen har han också en syster vid namn Anna Maja; en sådan finns i varje fall hos Sven åren 1749-1767, allt enligt mantalslängden. Det finns en del Möller i Varberg, men ingenting stämmer med dessa, och jag misstänker att Sven inte ursprungligen kommer från Varberg. Har jag rätt? Vet du mer?
Mikael
(Meddelandet ändrat av Mino den 26 januari, 2009)
120
« skrivet: 2009-01-24, 17:11 »
Två systrar Åkerberg, Anna och Catharina Christina, finns i Göteborg i början på 1800-talet. De avlider 1836 resp 1834. Båda är gifta, Anna med brandvaktsserganten Jonas Nilsson och Catharina med skräddaren Aron Floberg. Systrarna bör vara födda cirka 1760 (Anna) och 1768 (Catharina Christina).
Men VAR är de födda?? Jag kan omöjligen komma vidare. Ett möjligt spår är den båtförare som vid aktuell tid finns i Göteborg, Anders Åkerberg, som avlar ett oäkta barn med borgardottern Sofia Weisenburg. Barnet, Carl Fredrik, föds 1793, men inte heller Anders har jag lyckats spåra ursprunget till. Det kan ju vara en broder till systrarna...
Det borde inte vara omöjligt att hitta deras ursprung, men nu behöver jag hjälp från någon vänlig anbytarvän med ett tips.
Mikael
121
« skrivet: 2008-11-17, 15:14 »
Torkel Pihl var befallningsman i Sävedals härad (Göteborg) under 1680-talet. Hans finns med i domböckerna under denna tid och han finns med i taxeringslängden från 1715 såsom ägande bl a Kärra Storegård i Fässbergs socken. Dessutom gifter han bort åtminstone tre döttrar, Bengta, Maria och Anna, i början av 1700-talet. Men i mantalslängderna kan jag omöjligen hitta var han bor. Kan man få ett tips...
122
« skrivet: 2008-10-24, 16:50 »
Ulla-Britt!
Tack, Ulla-Britt för ditt svar!
Nej, uppgiften är från 1633. Jag vet inget om personerna i fråga, utan jag valde just detta avsnitt för att båda de mystiska tecknen finns med. Tyvärr kan jag alltså inte ge dig några uppgifter.
Jag tillåter mig betvivla dina uppgifter om vilka bokstäver det rör sig om. Ett J från denna tid har ingen likhet med det tecknet som visas på bilden, och dessutom förekommer namnet Jon ganska ofta utskrivet. B som i bonde tror jag inte riktigt heller på, men ger mig gärna om jag får mer argument.
Någon annan som har några idéer?
Mvh Mikael
123
« skrivet: 2008-10-22, 22:01 »
Kan någon Eksjö-forskare hjälpa mig med att tolka två ofta förekommande tecken i Eksjö äldre dopböcker. I nedanstående bild finns båda tecknen. Vad betyder det som står före Nilses dotter på mellersta raden. Jag har märkt att det ofta står då det finns två stycken vuxna personer med samma namn. Kan det månne vara ett u för unge, dvs den yngre? Det andra tecknet är väldigt vanligt och måste vara en förkortning på ett förnamn av något slag. ? i Maggarp och nedersta raden ?s piga i Maggarp. Är det förkortning för Per? 
124
« skrivet: 2008-10-07, 00:35 »
Har någon fått ordning på de båda Anders som finns på Heden (Hedan) i Hålanda under första hälften av 1700-talet? Den ene är Anders Andersson (död 1734) och den andre Anders Anundsson (död 1740), så långt hänger jag med. Men har någon redat ut deras respektive barn? Närmast söker jag efter vem som är far till Rangela Andersdotter, gift 1720 med Hans Andersson, och enl vigselnotisen kommen från just Heden. Har gått igenom mantalslängderna nu också, men åtminstone när det gäller barnen ger de inte så många ledtrådar.
Mikael i Ytterby
125
« skrivet: 2008-08-18, 23:08 »
(Efter att på detta forum, under Söraby, Kron., ha kommit in på släkten Ekebohm, lägger jag upp släkten här under egen rubrik)
Margareta Persdotter Ekebohm avlider i Järsnäs, Jönk 20/12 1711, 37 år gammal (alltså född omkring 1674). Men varifrån kommer hon? Maken är komministern i Söraby, Kron., sedermera kyrkoherde i Järsnäs, Abraham Anander. Jag försöker hitta varifrån Margareta Ekebohm kommer. Utifrån fadderuppgifterna för deras nio barn sätter jag mitt hopp till ev syskon. Som faddrar (1700 - 1702) nämns mons.r Daniel Ekebohm i Hinnebörke, mons.r Håkan Ekebohm, jungfru Malin Ekebohm, jungfru Magdalena Ekebohm samt 2 ggr matrona Elisabet Ekebohm i Löpanäs.
Daniel har jag spårat till Linnebjörke i Dädesjö. Kyrkböckerna är fragmentariska dessa år men mantalslängden tycker jag utvisar att Daniel avlider omkring 1705. Hans hustru heter Maria och kan möjligen vara den Maria Hiälm som sedan gifter sig med en annan Daniel, efterträdaren på Linnebjörke, notarie Daniel Lundberg. Att Daniel (Ekebohm) finns i församlingen styrks av en fadderuppgift i Dädesjö 22/1 1698 (mons.r Ekeboms hustru).
Varken Håkan eller Magdalena eller Malin har jag lyckats spåra. Elisabeth Ekebohm är gift med häradsskrivaren/befallningsmannen Sigfrid Eriksson Gahm på Löpanäs. Av de endast två anteckningar om barn i dopboken nämns som faddrar bland andra Daniel, Malin och Greta Ekebohm.
På DISBYT finns några uppgifter om att Elisabeth Ekebohm skulle vara född i Eksjö, men jag har förgäves försökt att få tag i vilka källor dessa forskare grundar sig på.
Någon som vet något om dessa Ekebohmmar?
126
« skrivet: 2008-08-18, 16:50 »
Uppenbarligen finns det två prästfruar med namnet Margareta Ekebo(h)m, en gift med Magnus Gumelius och en gift med Abraham Anander. Gumelius hustru begravs 1708 i Jälluntofta. Ananders (första) hustru avlider efter en svår barnsbörd den 20/12 1711 i Järsnäs, Jönk. Jag försöker alltså spåra ursprunget till denna senare Margareta Ekebohm. I begravningsboken i Järsnäs har hon, utöver efternamnet Ekebohm, lustigt nog Pehrsdotter som patronymikon och är 37 år gammal vid sin död, alltså född omkring 1674. Jag har hittat nio barn till Margareta och Abraham, och det är utifrån fadderuppgifterna till dessa barn jag försöker spåra ev syskon. Som faddrar (1700 - 1702) nämns mons.r Daniel Ekebohm i Hinnebörke, mons.r Håkan Ekebohm, jungfru Malin Ekebohm, jungfru Magdalena Ekebohm samt 2 ggr matrona Elisabet Ekebohm i Löpanäs.
Daniel har jag, tack vare dig Niclas, spårat till Linnebjörke i Dädesjö. Kyrkböckerna är fragmentariska dessa år men mantalslängden tycker jag utvisar att Daniel avlider omkring 1705. Hans hustru heter Maria och kan möjligen vara den Maria Hiälm som sedan gifter sig med en annan Daniel, efterträdaren på Linnebjörke, notarie Daniel Lundberg. Att Daniel (Ekebohm) finns i församlingen styrks av en fadderuppgift i Dädesjö 22/1 1698 (mons.r Ekeboms hustru).
Varken Håkan eller Magdalena (eller Malin) har jag lyckats spåra. Elisabeth Ekebohm är gift med häradsskrivaren/befallningsmannen Sigfrid Eriksson Gahm på Löpanäs, ingen tvekan om det. Av de två anteckningar om deras barn i dopboken finns a
127
« skrivet: 2008-08-17, 18:08 »
Anton Wilhelm var min farfars far, så honom tror jag mig ha kartlagt...
Om du har kommit långt då det gäller systrarna Meullers anor bland de småländska prästerskapet så håller jag just på med dem. Här kanske vi kan utbyta en del. Men förmodligen på ett annat forum - kanske via mail direkt.
Mikael
128
« skrivet: 2008-08-17, 17:53 »
Enligt Herdaminnena är Petrus Stolpe född 11/11 1666 i Torkelshult, Berga, Kron. Fadern var bonde. Jag har inte särskilt studerat Stolparna, utan Petrus kommer in lite vid sidan av mina forskningar.
129
« skrivet: 2008-08-17, 17:35 »
Kan någon vänlig människa hjälpa mig med tolkning och lokalisering av Danjel Ekebohms adress i nedanstående utdrag ur födelseboken i Söraby år 1700. Vad står det och vad ligger platsen. Jag har misslyckats med bådadera.  Jag är egentligen ute efter att hitta Margareta Ekebohms födelseförsamling (Margareta var gift med komminister Abraham Anander i Söraby), och min gissning är att Danjel är en bror till henne. Om någon kan ge mig ett tipps om Ekebohmarnas ursprung så är jag naturligtvis tacksam. Mikael
130
« skrivet: 2008-08-09, 23:02 »
Birgitta - och andra intresserade:
Maja (Maria) Stolpe är född i Älmeboda 11/2 1708, dotter till komministern där, Petrus Stolpe och hustrun Margareta Anandra. Se fadderanteckningarna under Måns och Majas första barns dop, Daniel, den 17/10 1736 i Bräkne-Hoby.
131
« skrivet: 2008-04-13, 22:09 »
Lars, tack för tipset. Jag tänkte som du och satsade på Flo nr 40, men det blev inte napp. Har kollat flera mönstringar. En viss anknytning till Västra Tunhem kan det också finnas, men finns det någon plats som innehåller namnet Flo där?
Finns det någon möjlighet att han som dragon kan ha tillhört något annat regemente, tror du?
(Meddelandet ändrat av Mino den 14 april, 2008)
132
« skrivet: 2008-04-10, 00:29 »
En anfader till mig, dragon Måns (Bengtsson?) Floberg, bor på gården Kvillan, Vänersnäs socken i dåvarande Skaraborgs län (senare Älvsborgs län), på 1760-talet. Kan någon ge mig tips om hur jag skall kunna veta vilket regemente han kan ha tillhört? Mönstringsrullorna är ganska omfattande... Kvillan är inget soldattorp. Betyder det något i sammanhanget? Soldatregistret har inte gett något. Mantalslängderna och kyrkböckerna ger ingen vägvisning. Jag har liksom kört fast... Mitt hopp står till mönstringsrullorna, men vad börjar man att leta...?
1765 står Måns som avskedad dragon. Finns det någon typ av register som anger det underhåll som en del fick efter pensioneringen?
133
« skrivet: 2008-04-04, 16:20 »
Kan någon lösa följande knut då det gäller Torp i Norum: Tore Eriksson gifter sig troligen första gången omkring 1708 (lucka i vigselboken) och gifter sig helt klart (2:a ggn?) med Ingrid Svensdotter 1740. Det finns två uppgifter om att hustrurna har avlidit: 1738 Tores hustru i Torp Ingrij, 54 år samt 1741 Thores hustru Ingierd 50 år. Ingrid, som avlider 1738 kan knappast avse den han gifter sig med 1740 (!), och vem är Ingierd som avlider 1741? Dessutom: läser man mantalslängderna så ser det ut som Tores första hustru heter Karin!
Någon som vill hjälpa mig vidare...
134
« skrivet: 2008-04-04, 09:46 »
Tack, Bo, för upplysningar om Kvillan. Sedan undrar jag naturligtvis om någon vet något om dragonen Floberg.
135
« skrivet: 2008-03-22, 11:53 »
Dragonen Måns Floberg bor på ett ställe som heter Kvillan i mitten av 1700-talet. Han är gift med Anna Aronsdotter. De får ett antal barn, men är det någon som känner till Kvillan lite mer. Jag har förgäves försökt hitta Måns i generalmösterrullorna. Var Kvillan ett soldattorp? Vilket regemente i så fall? Soldatregistret ger ingen hjälp. Sedan undrar jag naturligtvis varifrån denne Måns kommer. På ett enda ställe (dessutom diffust) står det Måns Bengts Floberg, vilket bör betyda att hans far hette Bengt. Det finns flera Floberg i trakterna och vad jag förstår är det flera familjer som var för sig antagit namnet. Förmodligen stammar de från Flo socken, men inte heller där kan jag hitta något.
Någon som vill hjälpa mig vidare med ett tips!
Mikael
136
« skrivet: 2008-02-29, 09:51 »
Det finns flera släkter Nordblom i vårt land. Själv tillhör jag den som innehåller många präster på västkusten. Den släkten Nordblom försöker jag kartlägga sedan en tid. Men det skulle vara roligt om någon hörde av sig som sysslat med andra Nordblom-släkter. Jag vet t ex att det finns Nordblommar, som inte tillhör vår släkt, i Alingsåstrakten, i Stockholm, i norra Bohuslän och, tror jag, längs bottenvikskusten i norr. Lite skämtsamt har vi i vår släkt talat om präst-nordblommarna, tandläkar-nordblommarna och fyrvaktar-nordblommarna. Ligger det någon som helst sanning i dessa generaliseringar? undrar
Mikael Nordblom
Ytterby utanför Kungälv
137
« skrivet: 2008-02-16, 13:03 »
Nils Persson bor enligt mantalslängderna på Gåre, Stenkyrka, från 1722 till åtminstone 1762, möjligen också några år på 1770-talet. Han har enligt samma längder flera barn: Berndt (2 st!), Nils, Anders, och möjligen en dotter Annika. Både Anders och Nils ser ut att flytta till Solberga. Men har Nils en son som heter Per? Jag hoppas det, men har inte hittat någon anteckning om det. En förarglig lucka finns också i längderna. Det finns nämligen vissa indikationer på att en Per Nilsson så småningom, via Björfjäll i Solberga, hamnar i Berg, Spekeröd. Men jag söker fortfarande efter den felande länken. Någon som har koll på Gåre-gårdens invånare och kan hjälpa mig vidare?
Mikael i Ytterby
138
« skrivet: 2008-02-03, 11:47 »
Inger Andersdotter är född 12/3 1727 i Berg, Spekeröd. Hon gifter sig med Per Nilsson och kommer så småningom, via Romelanda, att avlida i Röd, Spekeröd 10/11 1796. Ingers far heter Anders Månsson i Berg. Anders ser ut att få nio barn på Berg. De tre första anteckningarna i födelseboken nämner inte Anders´ hustru men de sex senare anger Marit Nilsdotter som mor. Marit kan knappast vara mor till Inger eftersom hon vid födelsen då skulle vara 7 år gammal (Marit avlider 7/3 1757 i Berg, 37 år gammal). Min misstanke är att Anders varit gift tidigare (med en Agnis?) och att hustrun avlider i början på 1740-talet, men jag hittar ingen sådan anteckning. Mantalslängderna ger inget eftersom det finns en lucka just vid de aktuella åren. Någon Spekeröds-forskare som tar upp mina tanketrådar eller som kan reda ut släktförhållandena i Berg?
Mikael
139
« skrivet: 2008-01-26, 10:40 »
Söker efter Berndt Perssons ursprung. Om man går bakåt i tiden finns han enligt mantalslängderna på Romelanda Nedergård 1810-11, på Barkeröd 1808-09 och som åbo på Alekärr 1805-08. I 1805 års mantalslängd antecknas hans far som 82 år gammal (alltså en Per född omkring 1723). Men var finns denne Berndt före 1805? I 1804 års mantalslängd finns i stället en Pär Nilsson med döttrarna Olena och Mallena. Av olika skäl tror jag emellertid inte denne Pär är far till Berndt. Någon som kan hjälpa mig tänka vidare eller har uppslag då det gäller denne Berndts ursprung?
Mikael i Ytterby
140
« skrivet: 2008-01-23, 20:23 »
Eivor och Britt-Marie!
Tack för er klurighet. Faktum är att jag hade redan anteckningarna från AI:9 fol 311, men den volymen omfattar 1881-1883 medan AI:6 omfattar 1861-1870. Uppenbarligen skall man ta dessa årtal med en stor nypa salt, också att det fattas ett 10-tal år. Här sker uppenbarligen en hel del överlappningar i böckerna.
Jag tror mig också ha kommit på vad G D står för, nämligen Gifta, Litt D, för så heter volymen AI:9.
Tack för uppgifterna om hustruns död. Jag har inte tillgång till mikrokort, så det var extra värdefullt. Skall nu försöka få fram vad som hände Robert Bernhard. Kanske någon har tillgång till mikrokort för Kristine och kan följa honom där? Det där med att det inte finns något i Sveriges Befolkning har jag också upptäckt. Märkligt! Har man kanske missat hela volymen AI:9?
Tack än en gång!
Mikael
141
« skrivet: 2008-01-21, 21:38 »
Till någon som är mer hemmastadd i Göteborgsböckerna:
I AI:6 Personalförteckning 1861-1870, fol 149, GID 897.4.33500, står det att makarna Nordblom flyttar eller överförs till G.D. 311 28/7 -86. Det känns ganska naturligt att tolka det som Gustavi Domkyrka 311. Är det någon som vet vad 311 står för? Jag har sökt på alla upptänkliga ställen och sidor med 311 i Domkyrkoförsamlingen men hittar inget. Skulle vilja följa deras öde men nu är det stopp. Kan du hjälpa till?
142
« skrivet: 2007-12-15, 20:47 »
Håller med Bo Johansson ovan: på det andra stället (ej på bilden ovan) läsare jag helt klart Barbro Claesdr
143
« skrivet: 2007-12-14, 21:37 »
Jag läser så här:
N:9 från mällan Bäkewalla födt d 7 Anders .. (förmodligen förkortning för föräldrar)Olof Andersson Ellsa Jacobsdr. Test. Anders Ifwarsson ibm, Swen Nillsson i Håby, Barbro Jacobsdr i Sör Bäckewalla, Kirstin Jacobsdotter i Håby.
144
« skrivet: 2007-10-01, 21:29 »
Stort tack, alla bidragsgivare. Nu vet jag att det knappast är lönt att leta efter gatan nästan gång jag besöker Kalmar. Roland, kartan kom fram via mail. Tack. Fantastiskt det här med Anbytarforum, eller hur?
Mikael
145
« skrivet: 2007-09-29, 20:56 »
Har på något ställe läst att skeppshövitsmannen Nils Skarp (1500-talet) kan ha varit bosatt på Sandviksgatan i Kalmar. Har förgäves sökt en sådan gata i Kalmar. Någon som vet om den finns?
Mikael i Ytterby
146
« skrivet: 2007-06-21, 22:20 »
Enligt Herdaminnena för Växjö stift skall det finnas en gravsten på Långaryds kyrkogård över kyrkoherden Truls Nilsson Skarp som visar att han dog 13/9 1644.
Är det någon som vet var den gravstenen finns? Jag hittaded den i varje fall inte på kyrkogården när jag var där för några dagar sedan. Har den kanske flyttat in i kyrkan (låst!) eller är den försvunnen?
Mikael
i Ytterby
147
« skrivet: 2007-06-19, 08:57 »
Kanske skall tillägga att texten fins på GID 839.19.46600.
148
« skrivet: 2007-06-18, 22:28 »
Min anfader Torkel Håkansson har varit föremål för anteckning i sockenstämmoprotokollet, men jag lyckas inte helt förstå varför. Vill någon försöka sig på en översättning så vore jag mycket tacksam.  Mikael i Ytterby
149
« skrivet: 2007-06-08, 20:38 »
Barbro!
Varmt (i dubbel bemärkelse!) tack!
Mikael
150
« skrivet: 2007-06-04, 18:53 »
Ösmakull i Torskinge, var ligger det? Jag kan inte hitta det på kartan.
Mikael i Ytterby
151
« skrivet: 2007-04-08, 09:36 »
Utan att vara läsexpert läsar jag:
Mårten Öhrström på Askenäs Sätteri och Elin Larsdotter i Arfweka.
I den nedre anteckningen läser jag att fadern uppastar? hos Hr öfversten Eric Fröberg på Askenäs Sätteri och modern som då tient 1744 i Askenäs
Mikael
152
« skrivet: 2007-01-19, 11:22 »
Birgitta!
För några år sedan tittade jag som hastigast på min hustrus anfäder, och där ser jag i min databas att jag har Jöns. Detta är de uppgifter jag har skrivit in, men du får kolla om det stämmer i kyrkböckerna.
Jöns föräldrar:
ryttaren Lars Lind d 18/2 1764 o h h Johanna Jönsdotter Gråberg f 7/4 1695 i Dragsmark d 21/2 1763. Om ryttaren Lars Lind finns det en del roligt att läsa i Bengt Ellings bok Bokenäs och Dragsmark i gången tid. I övrigt har jag inte tittat på Lars Linds bakgrund. Hittar du något så får du gärna höra av dig.
Johanna Jönsdotter Gråberg däremot vet jag lite mer om. Hon var ett av sju barn till trumpetaren Jöns Gråberg död 1721 i Oxevik, Dragsmark och gravsatt 6/5 1721 under golvet i Bokenäs gamla kyrka (enligt anteckning i begravningsboken i Bokenäs)tillsammans med sin hustru Ellen Sörensdotter begraven 25/8 1728. Enkan Elin i Oxevjk och ligger jämpte mannen Trumpetaren under Hr Majorens Compagnie uti vapenhuset. (Elling har felaktigt Orrevik i sin bok s 133)
När det gäller Margaretas föräldrar så tror jag att de är Anders Olofsson och Ingrid Olofsdotter i Backe, Dragsmark. Margareta är född 7/3 1736 i Dragsmark. Men jag är öppen för annat om du har belägg för det. Som sagt, jag har inte detta färskt i minne utan plockar bara uppgifterna från min databas.
Hittar du något ytterligare så blir jag bara glad om du hör av dig.
Mikael
153
« skrivet: 2007-01-19, 10:47 »
Yvonne!
Augusta flyttar till Högås fol 7 (Rotvik) och därifrån tillbaka till Skredsvik (Cederslund). Sedan kan du säkert följa henne vidare. OK, vi präster skriver väldigt slarvigt!
Den andra lilla saken kan jag tyda men förstår det inte riktigt. Det står bo på flykten 69. Flykten, eller eg Tillflykten är en hemmansdel under Torp i Skredsvik. Men jag kan inte hitta henne där. Men det kanske du kan forska vidare på.
Mikael
boende 500 m från Flykten
154
« skrivet: 2007-01-16, 21:41 »
Hej!
Jag har, på mycket konstiga vägar, fått ett antal gamla fotografialbum, med många porträtt från 1800 och förra delen av 1900-talet, tagna företrädelsevis i Göteborg, men också en del på Orust och Tjörn. Jag försöker spåra någon släkting som kanska kan vara intresserad av dessa.
På ett av korten står det Faster Britta, gift med morbror Lars i Nafveröd, på ett annat står det morbror Lars i Nafveröd i Röra, mormors fädernegård.
Någon som nappar?
Mikael
i Skredsvik
155
« skrivet: 2007-01-06, 19:20 »
Soldaten/ryttaren Per Andersson Engström lever från omkring 1770 på Boaryds soldattorp med sin hustru Anna Vilhelmsdotter och så småningom flera barn. Han efterträder soldaten Per Boman, både som soldat på torpet och make till Anna.
Men jag kan inte hitta varifrån Per Andersson Engström kommer. Han avlider 1809 i Ryssby, 66 år enl dödboken. Han bör då vara född omkring 1743. Men var?
Någon som har något bra uppslag?
Mikael
utanför Uddevalla
156
« skrivet: 2007-01-06, 16:23 »
Ingrid!
Vad tror du om följande:
Borsna Skatteg., dr Jöns Persson ifrå Hörda...
Hörda ligger väl i närheten vill jag minnas.
Mikael
157
« skrivet: 2006-12-25, 12:48 »
För att undvika alla missförstånd:
Knähammar ligger verkligen i Skredsviks socken och är ett skattehemman av ålder och består av tre hemmansdelar som heter Dalen, Hagen och Kasen. Helt riktigt att det ligger aldeles SO om varvet i Studseröd.
God Jul!
önskar
Mikael
boende i Skredsviks socken
158
« skrivet: 2006-12-17, 14:26 »
Om soldaten Anders Jonsson Ringberg (död 1759 i Hjälmseryd) på Målen och Lindhult har det skrivits en hel del både under Hjälmseryd (hans senare år på Möcklehult Västergård) och under Slätthög och på några andra ställen på Anbytarforum.
Jag har försökt kartlägga hans levnad i syfte att utröna om han och hustrun Ingrid Johansdotter (Skärping) fick en dotter Ingrid redan omkring 1717. Att Anders fick en Ingrid 1748 i sitt tredje äktenskap vet jag redan! Nej detta gäller i så fall hans FÖRSTA dotter. Sammanlagt har jag hittat elva barn i hans fyra äktenskap.
Är det någon som känner till vad Anders fanns före 1719 då sonen Jonas föds i Slätthög? Mantalslängderna är mycket bristfälliga vid denna tid, och året 1717 finns paret i varje fall inte på Målen där Jonas föds 1719. Jag har inte heller finnit någon vigselnotis på Anders och Ingrid. Har du?
Orsaken till att jag så gärna VILL att det skall finnas en Karin Ringberg f omkring 1718 är att just en Karin Ringberg är gift med komministern i Kånna, Petrus Jonsson Lundgren, där de får åtminstone tre barn mellan 1743 och 1750. Men hans hustru går inte att spåra bakåt i tiden.
Någon faddergemenskap kan jag inte finna vare sig från Kånna eller Hjälmseryd där Anders barnbarn föds, men avståndet är trots allt stort mellan Hjälmseryd och Kånna. I annat fall har jag bara namngemenskapen att gå på - och det är alldeles för svaga indicier.
Kan någon hjälpa mig?
Mikael utanför Uddevalla
159
« skrivet: 2006-10-21, 17:43 »
Elsa Svensdotter på Ivla Ödegård begravs 15/5 1710. Hon var gift med Jon Jönsson från Lönshult Hulegård i Pjätteryd (hans andra äktenskap). Elsa bör vara född omkring 1664.
Enligt vigselboken 1693 kommer Elsa från Ivla Ödegård. Men det är svårt att hitta någon Sven där...
Jag har en teori om att Elsa är född i Kuggaboda, samma socken. Och att hennes föräldrar heter Sven och Karin. Och ev har hon flera syskon.
Känner någon igen problemet ovan så vore jag glad att få någon att bolla det hela med.
Mikael
utanför Uddevalla
160
« skrivet: 2006-09-01, 10:26 »
En murare Kahlin antecknas som fader till det oäkta barnet Carl, född på Liane i Sillerud, Värmland av pigan Maria Jönsdotter den 6/7 1834. Är det någon som har en aning om vem denna murare Kahlin kan vara, eller var man kan leta efter en sådan.
Tacksam för all hjälp
Mikael utanför Uddevalla
161
« skrivet: 2006-08-19, 22:04 »
Är det någon som vet ursprunget till ordet nummerbarn? Enligt lexikon är det helt enkelt frågan om fattighjon, men är det någon som känner till bakgrunden till själva ordet.
Mikael
162
« skrivet: 2006-08-19, 12:45 »
Muraren Kahlin antecknas som fader till det oäkta barnet Carl, född på Liane i Sillerud av pigan Maria Jönsdotter den 6/7 1834. Är det någon som har en aning om vem denna murare Kahlin kan vara, eller var man kan leta efter en sådan.
Tacksam för all hjälp
Mikael utanför Uddevalla
163
« skrivet: 2006-07-15, 10:16 »
Tack båda två. Det är alldeles säkert Mektild det är frågan om.
Mikael
164
« skrivet: 2006-07-13, 22:14 »
Hej! Min anmoder i Ryssby, Kron hade ett ovanligt förnamn som jag inte kan tyda. Hon finns bara nämnd två gånger: i mantalslängden 1642 och 1643, och det stavas inte alls på samma sätt i dessa båda fall. Att hon heter Anundsdotter (Anonsdotter)vet jag tack vare hjälp här på anbytarforum, men hennes förnamn? Tacksam om någon kan komma med ett förslag vad hon kan ha hetat. Mikael utanför Uddevalla 
165
« skrivet: 2006-07-11, 18:39 »
Tack igen! Du har naturligtvis rätt i det där med Anon. När jag kollade i mantalslängderna så fanns det visserligen både en Måns och en Britta, men dessa heter Nilsson resp Olufsdotter. Denne Måns tycks ha en broder som mycket riktigt heter Anund, men att denne, som så småningom flyttar till Agunnaryd, skulle vara far till Måns är inte möjligt. Anund Nilsson tycks ha ärvt sitt förnamn genom modern som heter Anundsdotter med ett obegripligt förnamn som börjar på M. Här finns alltså mer att lösa. Men det var ju inte det jag frågade om. Tack än en gång för översättningen
Mikael
166
« skrivet: 2006-07-06, 10:36 »
När vi ändå har kontakt: vill du ta hustruns uppgifter också från 1730 vore jag tacksam. Mikael 
167
« skrivet: 2006-07-06, 10:28 »
Tack, Niclas. Du har hjälpt mig ännu en gång!
Två små saker dock:
Vilket är Måns? patronymikon egentligen? Anonsson föreslår du, men är då Aronsson inte rimligare? För övrigt: finns det ett namn Anon?
Vad betyder educatus ad a.ne aetatis 37? Huvudinnebörden borde väl vara att han var hemmavarande son, alltså i läre, till han var 37 år, eller?
Mikael
168
« skrivet: 2006-07-05, 20:36 »
Man blir bara så överlycklig när man finner sådana här texter från 1725! Så lycklig att man vill ha en fullständig text.  Jag kan läsa en hel del, men inte allt. Kan någon hjälpa mig. Så här tolkar jag texten: 21. d. 20 Junij begrafs gl. mn Olof i Hofg.torp Pr. Måns .... Mr. h. Brita Månsdr ... .......................................... ........; gifter? först m sal. h Ingebor Nilsdr i drengåhsa agunary S. woro hennes? 15 åhr, föde 5 barn, En son lefw. Enkl. 5 åhr, sedan gift med en Enkia h. Elin Bengtsdr frå Somarsäte liunga S. wart hennes 39 åhr, haft ihop 12 barn, två söner, samt doteren lefwa. siuk af ålderdom 2? åhr, men i 8 dag.r helt swag. besökt m h.s hel. nattward, efter stilla? ährl. wandel ..... 96 åhrs ålder afled d 10 sistl. Junij. Mikael utanför Uddevalla
169
« skrivet: 2006-05-30, 08:57 »
Tack Sofia!
Du hade rätt. Jag hittade henne i Karlskrona Amiralitetsförsamlings utflyttningsbok - tyvärr utan anteckning om hemvist! Hittade henne inte heller i husförhörslängden. Men nu vet jag i varje fall i vilken region jag skall söka henne.
Lärdom: En minimal anteckning behöver inte betyda att flyttsträckan var minimal - inte ens på den tiden.
Mikael
170
« skrivet: 2006-05-27, 11:33 »
Nedan en bild från husförhörslängden AI:6 sid 258 (GID 840.12.9900)i Ryssby (G).  Längst ner står pigan Elin Engström. I spaleten för inflyttning står 1816, men vad står det därunder? Jag söker alltså varifrån hon kommer 1816. Kan någon med lokalkännedom hjälpa mig med goda id?er. Det kan ju vara frågan om både en gård, ett torp i socknen men också en församling. Förmodligen rör det sig om någon plats i åtminstone grannsocknar. Alla tips välkomna. Mikael Nordblom utanför Udevalla
171
« skrivet: 2006-02-19, 16:45 »
Elgåsen finns nämnt i tingsprotokoll från 1785 och 1786 med anledning av fastighetsaffärer på Gamlared i Holsljunga socken. Det är en herre vid namn Jöns Persson som bor på Elgåsen. Det ser ut att vara ett torp.
Vet någon något om var torpet Elgåsen (Älgåsen) kan ha legat. I Holsljunga tycks det nämligen inte vara.
Mikael
utanför Uddevalla
172
« skrivet: 2006-01-24, 14:55 »
Jerker!
Det visade sig vara just Västermåsa i Ö Frölunda. Tack vare mantalslängderna gick det att bekräfta! Tack för hjälpen!
Mikael
173
« skrivet: 2006-01-18, 10:08 »
Tack för tipset. Innan jag kollar dessa så upptäckte jag på en hemsida över Kalv socken att det finns ett ställe i Kalv som heter Västerås, men jag har inte hittat det i någon av kyrkböckerna. Vet du något om detta ev Västerås(en)?
174
« skrivet: 2006-01-17, 20:02 »
Försöker en gång till - denna gång förhoppningsvis med bild 
175
« skrivet: 2006-01-17, 19:18 »
Kan någon läsa vilken gård som avses i Kalvs pastorat i detta utdrag från vigselboken 1743 i Holsljunga församling. Kalfs pastorat och gården Det kan ju naturligtvis vara en gård från någon annan socken i Kalvs pastorat. Tacksam för någon teckentydares hjälp. Mikael utanför Uddevalla
176
« skrivet: 2005-12-16, 09:57 »
Bröderna Peter och Magnus Jönsson (Johansson/Jonsson)bodde med sina familjer på Årekulla i början på 1800-talet. De lär ha småländska rötter enligt Holsljunga sockenbok och en uppgift i en husförhörslängd. Peter var född 10/11 1778 och Magnus 27/12 1786 enligt husförhörslängderna. Vid giftermålet kommer åtminstone Magnus från Gamlared.
Finns det någon som forskat vidare på dessa bröders ursprung så vore jag tacksam om tips.
Mikael
utanför Uddevalla
177
« skrivet: 2005-12-12, 13:30 »
Bo!
Om Johannes Håkansson är den (tvilling-)pojk som enligt KGFs databas föds 11/3 1831, son till Håkan Jönsson och Svenborg Persdotter på Osnaköp Norregård, så vet jag en del om de tidigare generationerna. Jag har en hel del anor just på Norregården i Osnaköp. Jag råkade ha Håkan Jönsson, f 7/10 1791 på samma gård, i mitt program på en sidolinje, men vet inget om hans senare öden. Du får gärna höra av dig och precisera lite mer vad du vill ha.
Hälsn
Mikael utanför Uddevalla
178
« skrivet: 2005-11-01, 18:45 »
Jag har i födelseboken för Trönninge, Halland, ofta stött på ett ord som jag tolkar som bärgumma. Det är alltså en titel som en kvinna, bland övriga faddrar har. Jag har antagit att det är den kvinna som bar barnet till dopet, det vi ibland kallar gudmor - till skillnad från faddrar som har ansvar för barnets kristna fostran. Jag har också lagt märke till att det ofta är en äldre kvinna det är frågan om, medan faddrarna oftast är i samma produktiva ålder som föräldrarna till barnet.
Jag har inget egentligt belägg för mina antaganden. Rätta mig gärna om jag har fel.
Mikael
179
« skrivet: 2005-10-31, 19:26 »
Arvid Person och Britta Nilsdotter gifter sig i Södra Ljunga 15/7 1763. Båda ser ut att finnas på Ösjö Norregård vid det tillfället. De bor till en början på Ösjö torp (Hagatorpet), men flyttar sedan till Bräkentorp och så småningom till Abrahamsdal i Tutaryds socken där de också avlider.
Enligt husförhörslängden är Arvid född 1739 och Britta 1727 vilket stämmer ganska bra med åldersangivelsen i dödboken i Tutaryd. Men det verkar inte som om makarna är födda i Södra Ljunga. Har försökt fiska med hjälp av fadderuppgifter, men misslyckats.
Någon som kan ge mig ett tips?
undrar
Mikael utanför Uddevalla
180
« skrivet: 2005-10-08, 10:12 »
Per (Petrus) Jonsson Lundgren blev komminister i Kånna, Kron, 1741. Han dog 1769. Han var gift med Ingrid Ringberg, död i Kånna 24/4 1790, men ingenting nämns om hennes ursprung i Växsjö stifts Herdaminnen, och jag har själv inte hittat något spår.
Finns det någon som har någon slags uppslag till var hennes ursprung skulle kunna sökas så vore jag tacksam för ett tips.
Mikael utanför Uddevalla
181
« skrivet: 2005-09-20, 22:44 »
Tack Sören, för hjälpen.
Det är väl sonen, kyrkoherden i Dannäs, som signerat stenen?
Kan nämna att min gren i släktträdet är Jöns och Martas dotter Margareta.
Mikael
182
« skrivet: 2005-09-18, 22:15 »
I somras besökte jag som hastigast Dannäs kyrkogård för att bese en gammal gravsten över Jöns Ambjörnsson (död 1644) och hustrun Marta Larsdotter. Hade också med mig kameran och tog några foton, men det är ändå svårt att få fram texten från ett foto.
Finns det någon som har hela texten (även baksidan av stenen har text) så vore jag väldigt tacksam om du ville dela med dig av den. Makarna tillhör mina anor.
Mikael utanför Uddevalla
183
« skrivet: 2005-04-06, 23:56 »
Hej!
Har mina anor från en viss pappersmästare Jacob Kiön(son) på pappersbruket i Marbäck utanför Halmstad. Denne Jacob med familj kom år 1693 från Klippans pappersbruk.
Kyrkböckerna från Klippan lär ha brunnit. Finns det någon som kan tipsa om den äldsta tidens pappersmästare på Klippans pappersbruk?
Hälsn från
Mikael
utanför Uddevalla
184
« skrivet: 2005-03-26, 21:27 »
Johan!
Stort tack för svaret. Skall genast gå till biblioteket och beställa boken.
På annat sätt har jag nu också fått reda på att Jacob Beckman i Strömma och (pappers-)Möllan i Tönnersjö, är son till Jacob Kiöhn i Marbäck. Via matalslängderna, som nu är tillgängliga på CD, rullas mycket upp.
Tack än en gång
Mikael
185
« skrivet: 2005-03-25, 22:58 »
Är det någon som vet något om pappersmästaren Jacob Beck(man) som på 1700-talet bor i Strömma samt senare i Möllan? Även sonen Bengt bor på Möllan men flyttar senare till Marbäck i Snöstorp.
Tacksam, om ni kan hjälpa mig vidare,
är
Mikael, utanför Uddevalla
186
« skrivet: 2005-03-25, 22:53 »
Hej!
Är det någon som vet något om pappersbruket i Marbäck, Snöstorp, och vilka som var mästare där? Jag är ättling till pappersmästare Jacob Beckman som på 1700-talet bor i Strömma, Tönnersjö, men anar att han har något att göra med pappersmästaren Jacob Kiön i Marbäck. Någon bör kunna en del om pappersbrukets äldsta tid.
Hoppas
Mikael utanför Uddevalla
187
« skrivet: 2005-03-14, 20:56 »
Ann!
En liten detalj bara...
Jag tror att orden efter Öhn skall tolkas barn guman alltså barngumman = den kvinna som bar barnet till dopet. Har för mig att jag läst på något ställe att det var ett uttryck som kunde användas om henne. Ibland tycker jag t o m att det står bärgumman, men inte här. Uttrycket förekommer ofta i denna dopbok och alltid i samband med en kvinna.
Mikael
188
« skrivet: 2005-03-02, 22:32 »
Bertil!
Jodå, det finns barn, både Johanna, Anna (jag tycker det ser ut som Anna, inte Karin) och ytterligare en dotter, Elna f 3/2 1755.
Men problemet är just att jag inte vet vart de tar vägen. Husförshörslängder finns så vitt jag vet inte för denna tid, så därför står mitt hopp till någon som har de nyligen av HGF utgivna mantalslängderna på CD. Eftersom jag beställt väldigt många sådana skivor för övriga socknar i södra Halland, så tänkte jag spara lite pengar på det här sättet...
Hoppas någon nappar. Tack Bertil för att du uppmärksammade mig!
Mikael
189
« skrivet: 2005-02-21, 22:34 »
Hej!
Finns det någon som har mantalslängderna för Ränneslöv på CD och som kan hjälpa mig med en uppgift så vore jag tacksam.
Nils Arfwedsson med familj finns i Valberga, Ränneslöv, 1755 men har troligtvis flyttat strax efter.
Nils Arwedsson med familj kommer från Örkelljunga, Krist 1762 till Eldsberga nr 8.
Är dessa båda Nissar samma person? I mantalslängden i Ränneslöv borde det stå att den förste Nils flyttat - förhoppningsvis till Örkelljunga...
Kan du hjälpa mig?
Mikael utanför Uddevalla
190
« skrivet: 2004-11-15, 21:49 »
I början av 1700-talet lever Per Larsson Hulte på Trönninge nr 10. Han begravs 25/4 1731. Han är son till nämndeman Lars Bengtsson och Elina Pährsdotter. Han har åtminstone två syskon, Lars Larsson Hulte och fjärdingsman Olle Larsson. Lars bor, åtminstone ett tag i Laholm och Olle i Påarp nr 3.
Både Per och Lars bär i källorna ofta tillnamnet Hulte. Är det någon som vet varifrån detta namn kommer? Mig veterligt kallas inte pappa Lars så.
Hälsn fr Mikael
utanför Uddevalla
191
« skrivet: 2004-08-05, 23:59 »
Barbro!
Nu vet jag mer om Apelquistarna. Julius hade fem syskon födda 1735-1750 på Skällandsö Söregård. Fadern var Anders (Andreas) Apelquist (Larsson) och var inspector där (dog 1780 enligt de kyrkliga räkenskaperna - begravningsboken har stora luckor i Tannåker) och modern Helena Sjöberg, som du ju vet en del om.
Anders föräldrar var nämndemannen Lars Juliusson och Kerstin Andersdotter i Skällandsö. Anders var nummer två i en syskonskara på sex.
Lars Juliussons föräldrar var troligen (utifrån begravningsboken) Julius Jönsson och Kirstin, döda 1703 resp 1712.
Jag har naturligtvis mer exakta uppgifter i min dator, och är du intresserad så delar jag gärna med mig. Hör av dig i så fall.
Själv är jag lite intresserad av Helena Sjöberg och hennes familj och anor. Vad har du?
Mikael
192
« skrivet: 2004-07-19, 23:11 »
Hej Barbro!
Stort tack för tipset. Du hade helt rätt! Jag kollade Tannåker och fann mycket riktigt Julius m fl syskon. Fadern heter inte Mons utan Andreas, och uppgiften i vigselboken är säkerligen titeln Monsieur, alltså herr.
Anbytarforum är fantastisktnär det fungerar som det är tänkt!
Vill bara meddela dig att jag är på gång att undersöka vidare och återkommer med mera fakta så småningom. Än en gång tack!
Mikael
193
« skrivet: 2004-07-18, 18:27 »
Hej Niclas!
Oj oj vad man kan bli rikt belönad!
Då jag for på semester för tre veckor sedan gjorde jag tre förfrågningar på nätet om släkten, mer på försök. Då jag kom hem hade jag fått tre svar: två med mycket värdefulla och upplysande uppgifter från dig, Niclas, (Elin Månsdotter Krååk och Karin Sunesdotter) och ett från en annan person med ett synnerligen intressant tips.
Tack Niclas för alla uppgifter. Genom det du skrev här och genom ett annat inlägg på Anbytarforum från dig för ett par år sedan kom jag i ”min” forskning åtminstone fem generationer bakåt i tiden i ett enda skutt! Du behöver verkligen inte be om ursäkt för en myckenhet av ”torra” fakta. Det är ju detta som jag - och de som vill syssla med släktforskning - vill ha. Att det sedan finns personer som sysslar med annat på detta forum är bara så sorgligt.
Nu har jag mycket att göra med att kolla alla uppgifter och tips. Jag återkommer till dig så småningom om jag får. Mycket tyder på att vi ”sitter på samma gren”. Trevlig fortsättning på sommaren önskar jag dig.
Mikael
194
« skrivet: 2004-06-28, 01:11 »
En viss Lasse Nilsson efterlyste för över två år sedan på detta forum uppgifter om Julius Appelquist gm. Maria Helena Lundgren som bådde i Kånna till 1788.
Jag undrar nu samma sak! Har Lasse fått något svar? (Jag har sökt Dig men inte hittat Dig!)
Maria Helena vet jag en hel del om, men Julius??? Han bör vara född 1739, förmodligen på samma plats som en viss Jonas Apelquist som var inspector på Bolmaryd i Annerstad, eftersom Jonas nämns som fadder till ett av Julius´ barn 1771.
Någon som vet var dessa gossar kan tänkas komma ifrån?
Mikael
195
« skrivet: 2004-06-28, 00:31 »
Hej!
Anders Månsson och Karin Sunesdotter på Ekenäs gifte sig i Göteryd 24/10 1736 enligt Vigselboken där. De flyttade senare till Pjätteryd.
Karin är född 7/3 1714 på Ekenäs och föräldrarna hette enligt födelseboken Sune och Gunill.
Men vilka var dessa Sune och Gunill? Kan inte hitta något i vigselboken och inte heller i begravningsboken. Karin har heller inte några (hel-)syskon i Göteryd vad jag kan se.
Någon som vet mer?
hälsningar
Mikael Nordblom
196
« skrivet: 2003-09-13, 11:12 »
Till någon som vet mer...
Bengt Bengtsson från Timmersjö Hofgård i Harplinge, död 16/11 1806 och Ingier Nilsdotter, död 26/8 1802 fick tre barn, Anna f 1759, Lars 1763 och Bengt f 1767. Är det någon som vet varifrån Bengt och Ingier kom? Födelsebokens anteckningar om faddrar låter förstå att åtminstone Bengt funnits ett bra tag på samma gård, men Ingier ser ut att ha kommit utsocknes ifrån. Utifrån död- och begravningsbokens anteckning om ålder bör de vara födda omkring 1723 resp 1722, men kan inte hitta något i Harplinge födelsebok.
Tacksam för all hjälp!
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy