Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Mattias Johansson
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2018-12-21, 09:40 »
Hej igen Claës! Nu har jag sett ditt meddelande här med!! För andra som kan vara intresserade kan jag berätta att Claës och jag konverserade en del offline igår (själv är jag inte så aktiv här på Anbytarforum längre) och vi kunde konstatera att kvartermästaren Per Olofsson Trolle i Larstorp, Ingatorp sn är den densamme som dör i Tidersrum sn 1735. Jag hade för några år sedan gjort antagandet att Per var måg till ryttmästaren Olof Bryngelsson i Pukulla, Ingatorp. Tankar som jag tror att jag kan ha redovisat här på forumet. I själva verket var han en son till Olof. Det här är något som tidigare i år har kunnat redas ut med stor hjälp av Göran Sparrlöf och hans tolkningar av arv och senare försäljning av Pukulla till bruksägaren Werner Teschemacher på 1670- resp. 1680-talet med utgångspunkt i de redogörelse som lämnas i Södra Vedbo häradsrätt vid den tiden. Med fyndet av Per Trolle i Tidersrum har flera tidigare misstankar kunnat bekräftas. Inspektorn Erik Trolle i Vena, Västra Ryds sn visar med allt större tydlighet vara en av Per Trolles söner (som alltså var född innan dop/födslar börjar bokföras i Ingatorp 1691). Per hade också en styvson Anders Eriksson, som är född i Kerstin Kristofersdotters tidigare giftermål med en Erik Pedersson. Anders gifte sig med en dotter till ovannämnda Teschemacher. De båda blev därmed stamföräldrar till släkten Lagergren från Ingatorp, som redovisas av Mattias Loman. Anders son Verner Andersson var en tid dräng hos Erik Trolle. http://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Lagergren_fr%C3%A5n_Ingatorp
2
« skrivet: 2016-05-05, 11:15 »
Angående den tidigare diskussionen om Joen Håkanssons familjekrets, som fördes här under tråden Eksjö för ett par år sedan, har jag nu funnit ytterligare några tidiga uppgifter i Eksjö rådstugas dombok, 1670-05-02. Här framgår med all tydlighet att Peder Jonsson Dukers hustru Karin Pedersdotter, såsom jag förmodade, varit gift åtminstone två gånger tidigare. Först med Sven Håkansson, som uppges vara bror till Joen Håkansson och Isak Hansson (egentligen den senares svåger), och därefter med borgmästaren Peder Svensson. Här framgår också att Peder Jonsson Duker har två styvsöner -- Sven Håkanssons efterlämnade söner Håkan och Sven. (Göta Hovrätt (Advokatfiskalen Jkpgs län) EVIIBAA:1724, ArkivDigital bild 12).
Nu vet vi alltså med säkerhet att Karin Pedersdotter, som Örnberg kallade Brand, var en ingift faster till Joen Håkanssons barn, som alltså också kallade sig Brand. Kanske ska man då ifrågasätta Örnbergs uppgift om att Karin Pedersdotters hade en far vid namn Peder Håkansson Brand? Kanske är det istället rimligare att tänka sig att Karin istället fått namnet genom att hon var Sven Håkanssons hustru/änka (dvs. om hon nu överhuvudtaget finns någonstans i källmaterialet med namnet Brand, och inte alltsammans är någon missuppfattning av Örnberg).
Angående Göran Sollins fråga ovan om Gabriel Ryting, svarade jag först Göran utanför forumet. (Med det nya gränssnittet forum.genealogi.se tycks den tidigare återkopplingen via mejl när någon gör inlägg i en tråd där man tidigare varit aktiv, inte längre fungera). Hur som helst enades vi väl om att Gabriel Ryting och Joen Svensson Ryting måste höra till samma familjekrets, men eftersom Gabriels föräldrar får anses vara belagda, skulle Joen Svensson Ryting i Götskögle istället kunna vara Gabriels farfar.
Jag noterade i samband med att jag svarade Göran, att Gabriels mor, Marina Håkansdotter, som jag antagit var syster till Joen och Sven Håkanssöner, kallas exempelvis i mtl 1654 för just Marina Ryting. Namnskicket att en hustru/änka använde sig av sin makes namn finns alltså vid just den här tiden i Eksjö stad och i samma sociala skikt.
3
« skrivet: 2016-04-24, 21:08 »
Tack för klargörandena!
Jag tolkade mtl för Ulvahult under slutet av 1600-talet som att det var frågan om åtminstone tre olika Måns, men det känns förstås mycket osäkert. Jag hade bara tittat i gmr 1686 och noterat Måns J. där, men om denne Måns J. även fanns här redan 1683 var det avstånd i tiden som jag uppfattade i början av 1680-talet, mellan vad jag antog var två olika Måns, bara skenbart. Kanske är det alltså frågan om Måns J. hela tiden.
Holmbring hade rätt om en bouppteckning. Den finns i SVAR:s bouppteckningsregister, men hänvisningen till Västra häradsrätt, volymen "GI:24, nr 2" var uppenbart felaktig. Efter lite bläddrande i volymen, bytte jag bok och hittade den istället i GI:25, s. 2 (jag har nu felrapporterat detta)!
4
« skrivet: 2016-04-23, 16:34 »
Nils, är namnet Kerstin för Johans mor ett förmodande endast utifrån katekismilängderna för Gödeberg, Almesåkra 1691-92?
Följer man mantalslängderna bakåt i tiden för Ulvahult namnges Lars hustru som just Kerstin åren 1655-58. Men det kanske du redan noterat? Lars finns som dräng 1653-54 hos de båda bröderna med samma namn Jon Jönsson (el. Jonsson), och är kanske son till en av dem? Jon och Jon försvinner från Ulvahult mellan 1654 och 1655 och sedan står alltså Lars i ett äktenskapligt förhållande för första gången. Angående Johan Larssons födelseår skriver du ca 1662, men dödboken säger 83 år, vilket ger ett födelseår 1655/56. Finns fler åldersuppgifter?
Annars stämmer ju just 1655/56 väldigt bra som äldsta barn till Lars och Kerstin.
Följer man Ulvahult framåt i tiden finns Lars kvar i mtl fram till och med 1677. I mtl 1679 finns en änka som högst troligt är Lars och i mtl 1681-82 redovisas en Måns med hustru som därefter försvinner från Ulvahult.
5
« skrivet: 2016-04-23, 13:47 »
Stort tack Nils för uppgifter och tankegångar kring Johan Larsson!
6
« skrivet: 2016-04-17, 11:14 »
Jag stammar från den ovan omnämnde Johan Larsson i Davidstorp och hans andra hustru Dordi (Doride) Hansdotter. Är det någon som känner till något kring de bådas ursprung?
Vid Johans första gifte 1695 kommer han från Gödeberg. Kanske blir han svåger med Mattes Persson i Ekesjö, som gifter sig med en Annika Larsdotter från Västra Gödeberg 1697.
Dordi är före vigseln 1718 piga i Davidstorp hos Johan Larsson och uppges ha kommit från Malmbäcks sn 1715 i hfl 1714-16. Vid ett dop 1714-09-12 för Ingeborg Mattesdotters oäkta barn i Barkansjö soldattorp är hon dock piga i Almesåkra (väl hos Johan Collin?). Dordi står som änka i Estenstorp i hfl 1753-59, då födelseåret uppges vara 1681, men i dödnotisen från november 1756 uppges hon vara 81 år gammal (vilket snarare ger ett födelseår ca 1675). Dordi är oavsett över 30 när hon först dyker upp i Almesåkra sn och eftersom namnet sticker ut så tycker jag att hon borde gå att finna tidigare än så!
7
« skrivet: 2015-10-10, 22:41 »
Leif, ditt syfte är gott. Börja med att presentera var du fått uppgifterna ifrån. Allt är inte från denna diskussion, så jag antar att du menar att du även samlat uppgifter även från andra diskussioner här på Anbytarforum? Vissa uppgifter tycks uppåt väggarna, andra har jag inte. Två omedelbara reflektioner 1) Glöm Grännastämma och 2) betänk hur orimligt eller ens meningsfullt det är att notera födelseorter för folk som är födda i början av 1600-tal eller på 1500-talet.
8
« skrivet: 2015-08-16, 15:11 »
Jag har nu åter granskat gravstenen på Nässjö gamla kyrkogård, bl.a. efter att ha besökt den igen i sommar. Jag vågar mig nu på en återgivning av texten, även om den exakta återgivelsen ibland är något osäker. Så här läser jag den, de mer osäkra tecknen eller passagerna har jag satt inom hakparenteser. Överallt i texten finns ligaturer (vilka jag har löst upp och inte brytt mig om att särskilt återge här nedan). Norra sidan THE RETTFERDIGAS SIÄLAR ÄR - / UTHI GUDS [HAND] OCH INTHET / DÖSQUAL [KOMMER VID] THEM / FÖR THE OFÖRSTÅNDIGE SÜNE / THE SÅSOM THE DÖDDE OCH / THERAS AFLIDÄN[E] [WA]RDER RÄC[K] / NADTFÖR EEN [PINA] OCH THER[AS] / AFFERD FÖR IT FÖRDRF MEN / THE ÄRO I FRID.
Över texten tycks finnas de undre hälfterna av ett antal lite större bokstäver. Stenen skulle då vara skadad i toppen, vilket också antyds av södra sidans övre bildframställning. Bokstäverna skulle möjligen kunna utgöras av två monogram alternativt förkortningen IHS, upprepad två gånger. Under texten finns två rundlar, den ena visande något heraldiskt vapen eller emblem, och den andra visande en dödskalle. } Under rundlarna står ANNO 1678 Södra sidan HÄR UNDER LIGGER BEGRAFUEN / FORDOM LANDTMÄTARE ÖFUER / IÖNEKIOPINGS LÄHN DHEN EHRE / BORNE OCH UÄLBETRODDE PEDER / IONSON DUUKE / SAMPET HANS KIÄRÄLSKELIGE / HUSTRUOR OCH DÜGDERIKE MATRO / NER HUSTRO KARIN PEDERSDOTTER / Ao 77 - (vinkel?) / OCH HUSTRO GUNNIL A GUSTAFS / DOTTEIR / OCH MED DHEN FÖRÖRSTA HUSTR / UN AVLAT TUENNE SÖNER
Över texten finns en skadad bildframställning. Under texten finns en krans med inskriptionen P DUUK, där P:et är snirkligt utformat, närmast som ett kombinerat P och D. Raden som börjar Ao 77 är svår att läsa och är infogad mellan två egentliga rader, under bokstäverna DOTTER i Pedersdotter, som är något upphöjd från den ovanstående radens bas. * i återgivningen ovanför ersätter några tecken - snarast 91ISE (eller möjligen 01ISE, där de första två tecknen i så fall är något upphöjda). Efter tecknen följer en vinkel som fortsätter ut i kanten och kan ha varit en del av något större tecken (typ första halvan av ett spegelvänt N. Norra sidan av stenen återger alltså ett bibelcitat, Salomons vishet (Vishetsboken) 3:1-3 med ett följande årtal 1678. Södra sidan ger oss sedan några personuppgifter. Även om jag inte förstår alla siffror och bokstäver i den korta raden under Karin Pedersdotters namn står det klart att här finns ett årtal 1677. Det rimliga är väl att stenen (kanske dess ena sida) höggs 1678 efter Karins död 1677 (kanske i samband med en sen begravning, kanske huggen och levererad först några månader efter hennes död). Gravstenen kan sedan ha kompletterats med en inhuggen text på andra sidan efter Peders Dukers död. Uppgiften om två söner i första äktenskapet gör det rimligt att man kan stryka den med största sannolikhet (bl.a. av Örnberg) konstruerade sonen Peter. Jag har inget som antyder att någon sådan skulle ha funnits. Enda tvivlet utgör kanske dopvittnet mons. Petter i Runneryd i Nässjö födelselängd 1695. Rimligen är denne identisk med Jonas Dukers lärling fr.o.m. 1692, Petter Bursie, som också finns som dopvittne i Nässjö några år senare med hela sitt namn utsatt.
9
« skrivet: 2015-08-15, 21:51 »
Tack för informationen Karin. Intressant med andra dukrar, oavsett om det nu finns ett släktskap mellan dem eller inte!
10
« skrivet: 2015-08-15, 11:37 »
Villa Hill skrivs om i makarna Hagströms bok Eksjö stad utanför tullarna från 2012, s. 209f. Där framgår att huset lät byggas av Malcolm Sjögren efter att han flyttat till Eksjö 1907 och att det revs på 1970-talet då Eksjöhus expanderade. Utifrån ett kartutsnitt från 1949 i anslutning till texten framgår att villan låg strax söder om järnvägen, ungefär där dagens Kvararpsvägen korsar järnvägen (Kvarnarpsvägen 4). Villan finns på Ekonomiska kartan från 1954 som är fritt tillgänglig på lantmäteriets tjänst Historiska kartor, fast här är i och för sig inte namnet på kåken utsatt.
(Meddelandet ändrat av Mattias 2015-08-15 11:37)
11
« skrivet: 2015-08-08, 23:24 »
Då har jag hittat två av tre vigselnotiser i Ödeshög (ju annexförsamling till Stora Åby!). Lena Maria Dukers 1762 och Stina Dukers 1769. Det står alltså därmed klart att Lena Maria Duker tidigare var gift med hovsmeden och hovslagaremästaren Petter Berggren, bosatt i Kråketorp, Ödeshög (E). Berggren finns som hovslagare i Kråketorp i mtl 1747-1761, i mtl 1762 finns här i stället Berggrens änka. I mtl 1747-49 står Berggren som ogift. I gmr 1753, 1759, 1760 och 1761 för Östgöta kavalleriregemente (föregångare till Andra livgrenadjärregementet) finns Berggren som hovsmed vid Vadstena kompani, i den första och den sista av dessa framgår att han antagits 1745-12-29 och dött 1761-01-25. I dottern Stina Kajsas födelsenotis från 1750 finns bland dopvittnena gott om folk från Gränna och här finns också en jungfru Helena Berggren. Berggren är ju ett efternamn som används bland borgarna i Gränna (kanske av mer än en familj), och titeln jungfru antyder kanske en mer borgelig bakgrund. Någon vigselnotisen från 1749/1750 har jag dock inte funnit ännu (den finns i varje fall inte i Gränna).
Det kan annars noteras att det finns ett flertal andra hovsmeder med namnet Berggren i Östergötland. I gmr 1733, 1739, 1741, 1744 och 1753 finns en annan Petter Berggren vid Östgöta kavalleriregemente, men istället vid överstelöjtnantens kompani. Han avskedas 1753-03-17 samtidigt som hans son, hovsmedsgesällen Anders Berggren, blir antagen på samma tjänst. Denne Petter Berggren kan alltså knappast vara identisk med Petter Berggren i Kråketorp. Jag är osäker på vilket fördelshemman hovsmeden vid överstelöjtnantens kompani tilldelats. Kanske någon som vet? En annan hovsmed i grannskapet är en Anders Jonsson Berggren på ägorna till Stava, Ödeshög (E). Han omnämns som hovsmed i sin vigselnotis 1788 och i dödnotisen 1797. Annars har jag bara sett att han omtalas som smed. Arne Ivarsson menar att Anders är identisk med en smed Anders Berggren på Kopparps ägor som omtalas 1785-86 i samband med ett lägersmål, och att han skulle vara son till ryttaren Jonas Berggren i Munkeryd. Vi rör oss här hela tiden i Ödeshögs södra del i Holaveden, på gränsen ner mot Gränna socken. Frågan är om det finns något släktskap mellan alla dessa berggrenar, men det tycks åtminstone föreligga en ganska stor skillnad på socio-ekonomisk nivå mellan Anders Berggren och Petter Berggren i Kråketorp (för Anders Berggren se Ivarssons sammanställning Stavabygden - gränsbygden från 2011).
12
« skrivet: 2015-08-08, 20:54 »
Hovsmeden Petter Berggren kan med allra största sannolikhet inte vara far till Peter Borén/Hercules. Se vidare mitt inlägg här.
13
« skrivet: 2015-08-08, 20:49 »
Sitter just nu och forskar om Petter Berggren, hovsmed vid Vadstena kompani 1745-1761. Han gifter sig ca 1750 med Lena Maria Duker och de har inte någon son Peter. Berggren står innan han gifter sig i mtl 1747-1749 som ogift i Kråketorp, Ödeshög (E) och är rimligen inte gift tidigare. Petter Berggren är alltså inte far till Peter Hercules.
14
« skrivet: 2015-08-08, 15:36 »
Tack Gert för dina uppgifter! Jag har nu tittat närmare på Karls barn. Katarina Marias Lithelias bou finns i Dals häradsrätts arkiv FII:2 s. 1069, och där upptas fyra efterlevande barn, varav tre även är Karl Dukers. Det överensstämmer med de tre barn som inte dött i späda år på 1730-talet i Vadstena:
1) Helena Maria Duker (1730-1798). Gift med Isak Månsson (1739?-1798) i Råby, Ödeshög (E), där de finns åtminstone 1763-1769. Isak bor sedan åtm. 1787 i Vadstena och tituleras vid sin död jordägare i Nyby.
2) Kristina Duker (1733-1774). Gift med Jonas Beckström, skomakare och borgare i Hjo (R). Enligt en flyttningslängd i Norra Fågelås (R) kom Kristina till Hjo (under rubriken ex ecclesia) från Åby i Östergötland, väl Stora Åby sn (Norra Fågelås B:1 s. 74).
3) Sven Petter Duker (1735-1787). Rusthållare i Bårstad, Rogslösa (E). Gift med Katarina Nilsdotter.
Jag har inte lyckats finna vigselnotiser för någon av dessa tre! I varje fall tycks de inte ha gift sig i Nyby eftersom vigselnotiser saknas i Väversunda och Rogslösa.
En intressant sak finner man i Ödeshögs hfl 1766-75 för Råby. Hos Isak Månsson och Lena Maria Duker, på högra sidan av uppslaget, finns en dotter Stina Kajsa Berggren som är 12 år äldre än sonen Johan Gustaf (den senare är född 1763 så Stina Kajsa bör vara född 1751). Efternamnet och åldern talar för att modern haft ett tidigare äktenskap. Eftersom jag (väl liksom flera andra här) är ättling till Lena Marias faster Annika Duker är ju detta särskilt intressant, med tanke på att Annika var gift med föraren Birger Berggren (1686-1778). Om Annikas brorsdotter funnit en första make i Birgers familj, så kunde vidare forskning i så fall kanske hjälpa till att bidra till kunskap om denne Birgers ännu (i alla fall av mig) olösta ursprung!
15
« skrivet: 2015-08-03, 03:16 »
Angående Lars Dukes gård i Vartofta härad noterar jag att det enligt SVAR:s bouppteckningsregister finns en borgare Lars Duke omtalad i en bouppteckning från 1687 i Uppsala rådhusrätt och magistrat FIIa:1 s. 217. Något att leta vidare kring, kanske?
16
« skrivet: 2015-08-03, 03:10 »
Bland Vadstena bouppteckningar fann jag nu ikväll åtskilliga dokument kring delningen av Jonas Dukers egendom i Vadstena (Vadstena rådhusrätt och magistrat FII:3 s. 520-560). Jonas Duker skriver själv till Vadstena magistrat om en kommande delning mellan hans söner Petter och Karl Duker daterat i Runneryd 1733-10-08. I detta brev finns hans och hustruns sigill bevarade. Sigill finns häribland dokumenten även för sonen Petter i ett brev daterat i Vadstena 1734-08-31. Tidigare i ett brev till magistraten, daterat Runneryd 1733-08-23, uppges hur sonen Karl Duker disponerat Jonas två stadsgårdar i Vadstena i fem års tid sedan 1728, men att han beklagar sig över att Karl har åsidosatt underhållet. Här finns även kopia på ett testamente efter Jonas Duker (eller åtminstone de delar av testamente som avsåg egendomen i Vadstena), originalet daterat Runneryd 1716-05-25, uppläst på Tveta häradsting 1717-02-23 och intecknat i protokollet i Vadstena på ordinarie rådstuga 1721-02-20. Efter Jonas död i maj 1734 förstår man att hans änka och Petter besöker Vadstena där brodern lever. Med delningen följer dock en tvist mellan bröderna Petter och Karl Duker och därmed en omfattande brevväxling mellan sönerna (eller deras fullmäktige) och magistraten. Sista dateringen är Vadstena 1735-09-18. Det framgår också att tvisten är uppe i Göta hovrätt!
Med delningen framgår att Duker ägde två bebyggda stadsgårdar i Vadstena och några jordstycken hörande till staden. I huvudsak tycks detta överensstämma med den mark som på Ekeboms karta från 1705 över Vadstena (Lantmäteristyrelsen D121-1:4) noteras vara Sven Perssons arv. Den gård som uppges ligga i hörnet av gamla torget, måste vara kartans nr 186 och är väl där Mormors källare ligger idag (eller låg - det var ett tag sedan jag promenerade omkring i Vadstena). Gården vid Hovslagargatan, kallad Bosgården eller Bossagården är nr 195 på kartan, denna upptas av Claes Westling i sin bok Småstadens dynamik från 2002 (s. 40-41).
I och med detta fynd fann jag också handelsman Karl Duker med familj i hfl 1734(?) under Hovskvarteret men alla strukna och noterade som avflyttade. Vigselnotis för Karl Duker och Katarina Maria Lithelia finns från 1729-02-14 i Vadstena (CI:3 s. 41) och jag hittar födelsenotiser för sju barn åren 1730-36. Sista livstecknet tycks vara dödsnotisen för yngsta dottern. Nicolaus Lithelius hette kyrkoherden i det närbelägna Hagebyhöga 1699-1706. Kanske är det en dotter till denne som Karl gifte sig med.
Jag kan också konstatera att Karl och Petter är de enda barnen som omtalas här i Jonas Dukers andra barnakull. I mtl i Runneryd finns en son Sven antecknad åren 1723-1727. Han saknas alltså i dokumenten. Kopian på testamentet från 1716 omtalar inga namn på några barn eller deras antal. I Örnbergska samlingens släktträd för Duker noteras även en Sven som ska ha dött av vattenskjuka (Släkter på C-E, SVAR bild 414), även om släktträdets uppgifter i flera fall är direkt felaktiga. Jag har inte noterat någon födelsenotis för Sven, men med tanke på Helenas Halls faders namn passar väl en sådan hursomhelst bäst in i Jonas andra barnakull. Noterbart är också att Nässjö saknar dödbok åren 1728-1731.
Önskvärt vore att finna reda på vart Helena Hult tog vägen som änka, liksom Karl Dukers vidare öden.
17
« skrivet: 2015-07-31, 20:54 »
Jag har antagit att antalet tjänsteår i arméns rullor avser det totala antalet år som en person tjänat inom krigsmakten. Men är det alltid så? Avses bara antalet år inom ett visst vapenslag? Kan tjänsteår inom ett utländskt förband räknas in? Kan tjänsteår för viss tid räknats dubbelt på liknande sätt som har tillämpats i kyrkan? Jag är inte insatt i det här med pensionskassorna, men vad jag har förstått var 30 tjänsteår en förutsättning. I så fall måste väl tjänsteåren varit betydligt mer noggrant antecknade än levnadsåren, som det ju var lite si och så med.
En person jag tittat på antas som rustmästare vid Jönköpings infanteriregemente i gmr 1716. Han uppges vara smålänning och 30 år gammal. I gmr 1717 finns en notering om 1 tjänsteår. I gmr 1718 har han avancerat till furir med en notering om 3 1/2 tjänsteår. Alla tre mönstringarna har skett på hösten i augusti eller oktober.
Utifrån det redovisade tjänsteåret i gmr 1717, kan jag utgå ifrån att han innan han blev rustmästare saknat militär erfarenhet? Och utifrån de 3,5 tjänsteåren i gmr 1718 kan jag tänka mig antingen a) att man fuskat lite med antalet år, b) att det sista året på något sätt räknats gånger 2,5, eller c) att 1,5 år har räknats in från någon tidigare förbisedd militär verksamhet?
18
« skrivet: 2015-06-29, 23:36 »
Pete, you'll find Johannes Nilssons burial record in Nässjö 1823 (Nässjö CI:3 p 721, AID: v35865.b364.s721). Here it is clear that Johannes' parents are Nils Nilsson and Brita Jonsdotter in Sjöfall. It also explains why at least I have accidentally missed him among their children - he lived with his uncle Anders in Rya from 7 years of age, and therefore isn't in Sjöfall in the husförhörslängder from 1771 and onwards. Interesting also that Johannes' wife, Lena Persdotter, is refered to as a 'barnmorska' - a midwife!
Altough this is a part of my family tree that I need to look into much more, I can say that I'm a decendant of Nils' and Brita's son Nils Nilsson (1754-1833), who lived in Kramsäng.
19
« skrivet: 2015-06-28, 18:34 »
Angeånde Per Dukers tidiga förehavanden har jag kanske funnit ytterligare en ledtråd! I Östra häradsrätt 1651-06-03 framkommer en Per Duuk i Boda framför rätten och klagar på ryttaren Jöran Hansson i Boda, som låtit sin boskap gå på Pers åker och fördärvat hans säd. De ska också ha huggit mot varandra och orsakat varandra sår. Vidare värderar en Gudmund i Boda skadan i åkern och en Joen Olsson i Boda beskyller i sin tur Per Duuk för en stöld på dennes åker (Advokatfiskalen Jkpgs län EVIIAAAC:31 ArkivDigital bild 120).
Av grannarnas namn framgår att det är frågan om Boda i Stenberga. Frågan är om Per Duuk skulle kunna vara identisk med vår lantmätare? Boda i Stenberga ligger åtminstone i samma del av Småland (bara några km från) Koljutan (senare Strömsberg) i Nye sn där Per Dukers son Jonas Duker bor.
Å andra sidan finns från första mtl 1642 och fram till mtl 1654 finner man bonden Per Nilsson med hustrun Cecilia Håkansdotter på en av frälsegårdarna i Boda. På hösttinget 1654 och med fortsättning på vårtinget 1655 finns ett mål där Peder Nilsson anklagar Sven Enhörning, på vilkens frälsehemman han bott i Boda, Stenberga sn, i samband med att Enhörningen sagt upp honom från hemmanet även tagit hans säd. Peder tycks få tillbaka sin säd genom en förlikning. Per Nilsson kallas dock aldrig Duuk. (EVIIAAAC:31, ArkivDigital bild 1020-1030 och 1140).
20
« skrivet: 2015-03-22, 22:35 »
Fadern till min anmoder Maja Månsdotter (1768-1838) är en Måns Svensson i Stensgöl, en figur som länge har varit svår att sätta fingret på, men där jag idag, tack vare mtl 1766, möjligen nått ett litet genombrott.
Måns Svensson i Stensgöl har ett flertal barn varav Maja tycks ha varit yngst. Måns gifte sig 1759 och tituleras då som drängen och forna sockenskräddaren Måns i Stensgöl. En ogift sockenskräddare Måns finns i Eksjö utan uppgift om bostad i mtl 1754-55 och Måns står som en av bönderna i Stensgöl i mtl 1760-69.
I mtl 1767 i Stensgöl uppges Måns då ha varit 29 år gammal och det är det jag tidigare gått på. I mtl 1766 i Stensgöl finns dock istället uppgiften att Måns då varit 35 år, samt några rader längre ner finns namnet på modern, Sara, som då uppges ha varit 80 år gammal. Stämmer åldersuppgiften för Måns från 1766 finner man snart att den enda något så när passande födelsenotisen i Eksjö är för en Magnus, Sven Jonssons barn i Stora Grönlid från september 1730. Och voilà, Svens hustru heter Sara Andersdotter och är Anders Elverssons dotter (ättling till fogden Elf Karlsson i Grönlid, som alltså tidigare tagits upp i denna diskussion), född i oktober 1700 i Stora Grönlid.
Det finns åtminstone två saker som talar mot att jag skulle ha funnit Måns föräldrar.
1) Saras åldersuppgift i mtl 1766 är i så fall helt fel. Åldersuppgifterna i mtl 1766-67 är dock generellt inte helt pålitliga, dessutom kan det jämna 80 ses som en avrundning eller höftning - även om 70 hade varit närmare!
2) Tittar man i mtl för Stora Grönlid finner man här en Sven med hustru för 1/2 mtl fram till 1749, men påföljande år tycks detta hemman vara spilttat mellan Sven med hustru som nu står för 1/4 och Magnus som står för 1/4. Sedan följer några år fram till mtl 1752 då Magnus står med en hustru. I mtl 1759 tycks Sven och Magnus med familjer saknas. (någon mtl 1758 finns varken i Kammararkivet eller Landskontorets arkiv). Hade det inte varit för något annat vore väl rimligast att anta att Magnus i Stora Grönlid från 1750 och framåt är Svens son, och denne Magnus finns alltså i mtl 1754-55 och kan inte vara identisk med sockenskräddaren Måns samma år!
Någon som har någon åsikt om Sven Jonsson och Sara Andersdotter i Stora Grönlid som Måns Svenssons föräldrar? Bu eller bä?
21
« skrivet: 2014-12-19, 15:23 »
Vid gästgivaren/länsmannen Bryngel Gudmundssons gård i Broby (Skattegården) finns två ryttare med namnen Jöns (mtl 1665-1666, 1668-1669, 1671, 1673) och Mickel (mtl 1668-1669, 1671-1672). Tittar man i rullorna över Smålands ryttare från den här tiden finner man inga ryttare med detta namn i Broby, men väl en Jöns Bryngelsson för Rösås, Bäckaby sn och en Mickel Bryngelsson för Hjältaryd, Myresjö sn.
Bryngel Gudmundsson står som rusthållare för Hjältaryd redan i början av 1640-talet och står själv som ryttare för detta rusthåll vissa år. Jag kan därför inte se det på annat sätt än att Mickel Bryngelsson i Hjältaryd alltså är Bryngel Gudmundssons son! Jöns Bryngelsson är jag lite mer osäker på. Han förekommer redan på 1650-talet för Rösås där det i rullorna bland ryttarna upptas en Jöns Bryngelsson - för sin fader Bryngel i Rösås - men jag finner ingen Bryngel i mtl för samma tid, så jag tycker det borde väl vara fullt möjligt att Bryngel Gudmundsson kan vara rusthållare på distans även här? Tittar man på rusthållen i Hjältaryd i gmr i slutet av 1600-talet, ser man att ett av dem har just Rösås i Bäckaby som augmentshemman. Kan det verkligen vara en tillfällighet?
22
« skrivet: 2014-12-07, 23:32 »
I Tveta häradsrätt 1668-05-26 appellerar landbofogden Per Jonsson Duuke en dom avseende böter för utsättande av harstockar (tydligen någon form av fällor), där han menar sig vara rätta åkärande i målet och väl därmed att han, eller kanske snarare den frälseman han företräder, borde haft del i de böter om 80 mark som nu tilldömts Olof i Risebo, väl i Öggestorps sn (Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIAAAC:39 ArkivDigital bild 1050). Målet går vidare till lagmansrätten 1669-06-16 som fastställer häradsrättens dom. Tvisten står här emellan hejderidaren Abraham Slichting som företräds av skogsvaktaren Måns Persson [väl Måns Persson (Engdahl) i Äng, Barkeryds sn, död 1688] och landbofogden/befallningsmannen Per Joensson Duke, på h. Bartel Ruthz wägnar [måste väl vara Barthold Ruuth (1628-1707), adliga ätten Ruuth nr 690, som enligt Jully Ramsay ägde Vassarp i Hakarps sn] (Advokatfiskalen Kalmar län EVIICG:1 ArkivDigital bild 6130-6140).
Är landbofogden identisk med lantmätaren i Runneryd med samma namn? Eller är det två personer?
23
« skrivet: 2014-12-07, 15:56 »
Angående ryttaren, sedermera skattebonden och rusthållaren Gunnar Olofsson i Söraby Södergård, som står som kyrkvärd i Mellby åtminstone 1652 och tio år framåt och som man också återfinner bland socknens sexmän, har jag funnit lite nytt. Han står som vittne vid lagmanstinget 1668-06-09 i ett tvistemål kring byagränsen (liksom häradsgränsen) mellan Aggarp (Östra härad) och Bodaskögle (Södra Vedbo härad), båda gårdarna i Björkö sn:
Gunar Olsson j Suderby, Medelby Sochn, Man om 68 åhr barnfödd j Börke klåckare gårdh, Men hade tiänt 2 åhr j Boaskögle, ner han war dreng
(Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kalmar län EVIICG:1, ArkivDigital bild 5890-5900).
Lite längre ner och direkt efter Gunnars vittnesmål
Larss j Höreda den f[örr]a Mannens broder Conformerade edeligh samma or[d]
(ArkivDigital bild 5900).
Jag har kikat i landskapshandlingarna under Björkö, men hittar varken klockare eller klockargård i längderna 1599 och 1600.
Jag kan inte förstå domboken på annat sätt än att Lars i Höreda är Gunnars bror. Gunnar har sonen Lars Gunnarsson i Söraby i mtl 1655, så visst finns namnet i familjen! Finner dock ingen Lars (Olofsson) i Höreda by i mtl kring 1668. Kan det vara Lars Olsson i Brännsmåla som avses?
Vidare kan tipsas om målet om man är intresserad av familjeförhållandena i Bodaskögle, bland annat framgår hur den i domböckerna relativt namnkunnige Gamaliel i Nömme är ingift i denna släkt.
(Meddelandet ändrat av Mattias 2014-12-07 15:58)
24
« skrivet: 2014-11-30, 15:56 »
Karl Persson i Käringstorp omnämns som gammal korpral i Södra Vedbo härads renoverade dombok 1649-06-06 (Advokatfiskalen Jkpgs län EVIIAAAC:24, ArkivDigital bild 890). Tittar man i rullarna så tycks nästan korpralen Karl Persson - nu alltså i det närmaste belagd som KP i Käringstorp och därmed farfar till en Trolle - ärva positioner som tidigare hållits av Olof Bryngelsson Trolle i det kompani, som huvudsakligen består av ryttare från Södra Vedbo härad!
När det gäller gästgivaren Bryngel Gudmundsson i Broby som far till denne Olof Bryngelsson Trolle finns två saker som talar emot. Dels har han en annan son Olof, dels verkar han inte tillräckligt gammal för att kunna vara far till ryttmästaren. Den senare är som sagt profoss åtminstone redan 1631. Däremot skulle man kunna spekulera i flera andra Broby-trollar som goda kandidater till faderskapet, bl.a. den ovan omnämnde Bryngel Joensson, som jag ser som trolig farbror till Bryngel Gudmundsson. Håkan Johansson har genomgått landskapshandlingarna för Broby och har tipsat mig om kyrkolandbon Bryngel i Broby, som tillsynes fanns på samma gård 1550-1564 och 1567-1568, och som troligen är identisk med den Bryngel som 1565-66 i stället fanns på den skattegård som tycks vara Broby Trollagård. Denne Bryngel (Olofsson?) kallas i landskapshandlingarna 1564 för Bryngel Trolle.
Jag förstår dock inte varför Bryngel Gudmundsson som far till Olof Bryngelsson Trolle skulle vara något problem med utgångspunkt i namnet Trolle. Bryngel är 1) son till Gudmund Joensson, som högst sannolikt är identisk med Gumme Trolle, samt 2) far till Lars Bryngelsson som högst sannolikt är identisk med Lars Trolle. Eller missförstår jag dig Stig?
25
« skrivet: 2014-11-29, 16:06 »
Karl Persson står som ryttare i Käringstorp, Höreda sn i mtl 1643, därefter i mtl fram till 1667 utan att kallas ryttare. Jag misstänker att han är identisk med föraren (fram till och med 1633) och senare korpralen (1633-c1643) i Erik Bengtsson Hiertas/Grijs kompani, som åtminstone i rullor 1633 och 1634 såsom korpral har två gårdar i Södra Vedbo härad.
Jag har knutit fyra söner till Karl Persson och Ingärd Börjesdotter i Käringstorp, Höreda; Per Karlsson, Börje Karlsson, Abel Karlsson och Nils Karlsson. Alla utom Börje har jag uttryckligen sett som söner till Karl Persson. Börje får väl ses som rimlig son som fått morfaderns namn. Åtminstone de tre första har jag sett som ryttare i Käringstorp.
Per Karlsson är ryttare i Käringstorp åtminstone fram till och med 1657, men saknas i rulla 1659, då här istället finns Börje Karlsson. I samma rulla (1659) finns för första gången i samma kompani Per Karlsson för Jularp, Bredestad sn, som senare blir kvartermästare och far till ett flertal trollar. Kan Per Karlsson i Käringstorp vara identisk med Per Karlsson i Jularp?
26
« skrivet: 2014-11-23, 20:09 »
Får lov att backa när det gäller Gudmund Håkansson som far till Bryngel Gudmundsson i Broby. Jag tror heller inte Gudmund Håkansson är identisk med Gudmund Trolle, vilken istället bör vara densamme som Gudmund Joensson. Sämjegården som var Gudmund Håkanssons gård är inte identisk med Trullagården som ju var av skattenatur.
Östra häradsrätt renoverade dombok 1642-06-10:
Gudmund Joensson j Broby å sina egna och fullmechtigh och på sin Systers Sigred Nilsa
dotter j Stockarydh Kirstin Nilsadotters i Karstorp och Nils Persons wegna j Broby och
Tinghskiöter hafuan Trollegården j Broby från sigh och dhem och begges eftterkommande
Erffwingar in Under hans son Swen Gudmundsson hans hustru Ingebor Nilsa dotter till
werdeligh och walfången ägo i Åcker, Engh skog och Mark. medh halfua Quarnafallet Kallan
och hafuer Gudmund dherföre på sin deel et paar Oxar: Segredh j Stochrudh på sin Quota
Een Koo och een skpp. korn: Kirstin j Karstorp på sin anpart Een Koo: Nilss Person j Broby haf
bekommit Otto Dr. Kopp: dhessa bekenna sigh welll åtnögda warda. Denna gård är Lagbuden
och Lagstånden, dher före dömes kiöpet krafftigt och ständigt.
Måns Swenson i Högebergh fullmechtig på sin Stiuffsons Månss Swenssons wegna,
Gudmundh Joenson i Broby fulla mecht hafuandess på sin broders dotter Kirstin Nilsadotter i
Karstorph och Nils Persons wegna att Tinghskiöta een heel fierdingh j Trollagården j Broby
från sigh, dhem och allesdheras effterkommande Erffwingar, in Under Jon Brönielson i Broby
och hans hustru Elin Perssdotter och dheres Effterkommande Ättelägger tillwerdeligh ägo.
denne Jon Brönielson haf Arfft en fierdingh i samma halfuan gårdh, så att heela halfua gården
är hans både mz kiöp och Arff, effter sin fader Bröniell Jonson. Och hafua dhesse Upburet till
fullo nöio Nbl: Månss j Högebergh 1: koo och een Rx.Dr. Kierstin Nilsa dotter 1: koo och een
Engelsk Tröga godh för 5: Dr Kopp: Nilss Person 8: Dr Kopp. mz åcker, Engh, skogh och
Mark, mz halfua Quarnefallet Kallan. dhenne halfuan Gårdh är Laghbuden och Laghstånden
som lagh sigia, dherföre dömmes dhetta kiöp krafftigt och oryggeligtt.
(Advokatfiskalen Jkpgs län EVIIAAAC:30, ArkivDigital bild 2350).
Man får intrycket att Gudmund Joensson och Bryngel Jonsson är bröder. En (halv-)syster till åtminstone Gudmund är Sigrid Nilsdotter som man finner i mtl i Stockeryd, Eksjö landsförsamling på 1640-talet, och en bror Nils (Nils-/Joens-)son, vars dotter Kerstin Nilsdotter i Karstorp (väl i Näsby sn) är en brorsdotter till Gudmund. Gudmund Joensson uppges vara far till Sven Gudmundsson. Och eftersom vi sett att Johan Perssons farbror Sven i Broby uppvisar ett lagafångsbrev från 1642-06-09 så är det klart att Gudmund Joensson är far till både Sven, Bryngel och Per.
När jag tidigare uppfattat Jöns/Joen Bryngelsson Trolle, Olof Bryngelsson, Lars Bryngelsson Trolle och Annika Bryngelsdotter som barn till Bryngel Gudmundsson, har jag i alla fall noterat att Jöns/Jo(e)n tycks betydligt äldre än de övriga då han förekommer som nämndeman redan 1645. Och nu står det alltså klart att han istället är son till Bryngel Joensson. Frågan man kan ställa sig nu är om Bryngel Joensson är identisk med Bryngel Joensson i Högeberg. Högeberg finns ju med i domboksutdraget ovan. Ett annat utdrag från domboken 1641-11-09 lyder:
Samma dagh kom för retta Larss Persson på sine egne wägner, och tingskiötte Bröniell
Gudmundsson ij Broby och hans hustru Ingeborg Oluffzdotter een halff skattegårdh ij Broby,
och derföre upburet kåper Peninger - 72. D.r. och RikzD.r in Specie 16. st. och tuå skepper
rogh och it pundh salt, halffparten aff denne för.de summa, hafuer Bröniell Jonsson ij
högebergh, på sin hustrus vägner lusse Håkannes dotter upburit för hennes lot.
(Advokatfiskalen Jkpgs län EVIIAAAC:30, ArkivDigital bild 2140).
När det gäller Gumme Håkansson omtalas hans mor i ett mål från 1642-08-25 där Håkan Ingelsson i Broby uppger att Karin Gummadotter i Broby skulle ha slagit ihjäl en gubbe Måns Joensson som satt inhyses hos hennes son Gumme Håkansson i samma gård. Denne Måns skulle ha varit mycket klok på signeri och sådant. Nu påstås gubben berättat för bl.a. Jon Bryngelsson att Karin begärde att Måns skulle förgöra all Håkans boskap. Hon ska ha slagit gubben med tre slag - med en käpp, utanpå byxan på svanken - men friades då hennes grannar bekände att gubben inte kan ha dött av dessa slag. (Advokatfiskalen i Jkpgs län EVIIAAAC:30, Arkiv Digital bild 2370). Här blir det tydligt att Jon Bryngelsson och Karin Gummadotter inte kan vara av närmare släkt. Däremot framgår av det i förra inlägget refererade dombokspartiet att Bryngel Gudmundsson varit fullmäktig på Gudmund Håkanssons vägnar. Kanske kan man tänka sig att Gudmund är en systerson till Bryngel.
27
« skrivet: 2014-11-23, 12:26 »
Några tankar kring Bökarp/Runneryd och runbommarnas äldre släktkrets. I Bökarp finns i äldsta mtl fram till 1652 en Anul Håkansson. Anul har här sonen Håkan Anulsson 1642-43 som står som ryttare 1644. Med tanke på att namnen Anul och Håkan finns i kornetten Gabriel Joenssons syskonskara och att Gabriels son senare bor i Bökarp, har jag antagit att det finns ett släktskap mellan dessa familjer. Nu har jag funnit åtminstone ytterligare ett indicium för detta.
I Östra härads renoverade dombok 1643-06-08 och 1643-12-11 finns en domsak där Arnold i Bökarp anklagar sin sonhustru Ragnel Bengtsdottter i Rågsjö för att på vårfrudagen ha förgiftat sin make Håkan Arnoldsson i Bökarp, som avlidit följande dag 1643-03-26 (mtl som fortfarande upptar Håkan 1644 har tydligen inte riktigt hängt med!). I domboken omnämns hur Måns i Stigaskäl närmare kunde vittna om förhållanden kring den dödes kropp som han tydligen närmare synat. (Advokatfiskalen Jkpgs län EVIIAAAC:30, ArkivDigital bild 2520-2530 och 2570). Måns i Stigaskäl, Näsby sn, var ju Gabriel Joenssons bror och vad hade han, som inte ens bodde i samma socken, där att göra om han inte var nära släkt med den döde?
I boskapslängderna finner man Anul i Bökarp (dvs. Arnold Håkansson) åtminstone på 1620-talet. Men går man igenom dem lite närmare finner man åtminstone 1628 (lite längre bak i längden) en knekt Joen Anulsson i Bökarp. Detta är väl rimligen en son till nämnde Arnold och en (äldre?) bror till Håkan Anulsson. Kanske kunde han också vara far till syskonskaran där Gabriel Joensson och Måns i Stigaskäl ingår. Något i så fall att leta efter belägg för!
28
« skrivet: 2014-11-23, 11:12 »
I Östra härads renoverade dombok 1652-06-17 framgår att Gudmund Håkansson i Broby, för vilken länsman Bryngel i Broby är fullmäktig, och Olof Håkansson i Pukås sålt vardera 1/4 av sämjegården i Broby till Lars Persson i Broby. (Advokatfiskalen Jkpgs län EVIIAAAC:31, ArkivDigital bild 330).
Gudmund och Bryngel är far och son, men det är väl inte orimligt att tänka sig att Gudmund och Olof kunde vara bröder. Olof står som ryttare i Pukås åtminstone 1642 med hustrun Elin Svensdotter och finns sedan utan denna titel på samma gård i mtl 1643-1661. Lars Persson kan inte vara Gyllenpampen, vars fadersnamn ju var Matsson.
29
« skrivet: 2014-11-23, 11:10 »
I Östra härads renoverade dombok 1645-06-13 kommer för rätten gästgivaren Bryngel Gudmundsson i Broby klagande på sin broderhustrus, Kerstin Månsdotters vägnar. Det är Bryngels bror Per Gudmundsson i Sälleryd som blivit ihjälslagen vid ett rivningsarbete på Flishults sätesgård då han fick ett stycke av en gavel till en gammal sal över sig. Händelsen ska ha skett 1644. (Advokatfiskalen Jkpgs län EVIIAAAC:30, ArkivDigital bild 2930).
Detta stämmer mycket väl med mtl för Lilla Sälleryd, Vetlanda (F) där man finner Peder Gudmundsson med hustru Kerstin Månsdotter åren 1642-1644, men därefter bara hustrun Kerstin. Peder Gudmundsson måste alltså vara far till den Johan Persson i Lilla Sälleryd som Nils Hård observerade i domboken 1669. Johan kan vara identisk med den ryttare man ser där 1663 och 1665-1672, därefter utan denna titel. Kerstin kan möjligen stå kvar i mtl fram till och med 1675. I så fall står de båda detta år som drängen Jon och modern. Från 1683-93 finns här Jo(e)n med hustru. Tittar man i rullorna på 1660- och början av 1670-talet finner man två ryttare i Vetlanda sn med rätt namn; Joen Persson, Måns Perssons sventjänare i Gettinge, och Johan Persson, Zakris Hanssons sventjänare i Upplanda. Per Gudmundsson och Kerstin Månsdotter hade åtminstone ytterligare en son. I mtl 1656-57 finns i Lilla Sälleryd en son Måns och i mtl 1658 står en son utan namn som skomakare, väl troligen samme Måns.
(Meddelandet ändrat av Mattias 2014-11-23 11:14)
30
« skrivet: 2014-11-22, 11:26 »
Nej Stig, det framgår inte alls ur Östra härads DOMBOK 1687 att Håkan Trolle hade två söner. Så här lyder den domboksparagraf jag antar att du åsyftar; nr 85 vid Östra härads VT, 1687-03-19:
Ryttmästaren Manhaftig Niels Håkonsons bref och förklaring emot des Sal. Broders Johan
Håkansons Enkia upplästes hwilket till henne öfwersendes, emedan hon nu eij är tillstädes,
Lars i Delery som är stembd emoth Skogwachteren, och eij comparerar plictar pro absentia 3 m[ark].
(Göta Hovrätt Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIAAAC:58, ArkivDigital bild 1310, v190335.b1310)
Ska man hårdra det, inte minst med tanke på hur ofta vi sett hur namnet Trolle går vidare via döttrar och även ingifta personer, kan man ju i alla fall fråga sig om vi kan vara säkra på att fadern Håkan ens är en trolle. Vi kan inte ens vara hundra på att Nils Håkansson och Johan Håkansson är helsyskon, och om de är halvsyskon kan Håkan i deras fadersnamn vara två olika personer!
Ovanstående må vara mindre sannolika scenarion, men jag skulle vilja be Stig att sluta använda namnet Håkan Trolle, tills dess någon kunnat visa på att Nils och Johans far faktiskt kallades så.
(Meddelandet ändrat av Mattias 2014-11-23 11:15)
31
« skrivet: 2014-11-09, 14:24 »
Patric Eghammer tipsade häromdagen om ryttmästaren vid Smålands kavalleri Olof Bryngelsson som står som Olof Bryngelsson Trolle i Krigsarkivet kartotek. Jag har ännu inte funnit honom med trollenamnet i källmaterialet (har dock ännu inte gått igenom alla rullor), men identifierat honom med Olof Bryngelsson i Larstorp, Ingatorp (F) där han återfinns i mtl 1643-48 och 1651-68 (och 1649-50 i Pukulla, samma sn). Olof hittar jag tidigast i rullorna som profoss vid Erik Bengtssons (Grijs/Hiertas) kompani 1631 (vol. 1632:1). Olof har hursomhelst en svärson som använder namnet, nämligen Peder Olofsson Trolle i Larstorp, som finns här en bit in på 1700-talets början.
I gmr 1706 för Smålands kavalleri finns en ryttare Sven Trolle, noterad tillsynes för två rusthåll vid Livkompaniet samtidigt (!?) från 1702-12-02 till 1703-08-04: rusthåll nr 24 Berga, Marbäck (F) och nr 104 Larstorp, Ingatorp (F). I anteckningarna för nr 24 framgår dock att Sven kommit från 104 till 24. Detta kopplar samman trollarna i Ingatorp med trollarna i Bredestad/Marbäck, som stammar från kvartermästaren Per Karlsson i Jularp (död 1698). Dennes son, ryttmästaren Zakris Trolle (c1666-1743) är bosatt i just Berga, Marbäck (F), en annan son Lars Persson Trolle (död 1714) är rusthållare i Berga, och en sonson Lars (Karlsson) Trolle (1715-1784) är gästgivare i Berga. Zakris är förövrigt densamme som i verket Karl XII:s krigare uppgavs vara av en
ofrälsesläkt som då ännu levde i Östergötland.
Den ganska ovanliga namnkombinationen Olof Bryngelsson förekommer även bland de trollar i Broby, Lannaskede (F) som omtalades av Håkan Johansson ovan. Det finns här en ryttare Olof Bryngelsson (väl död ca 1690) som är son till länsman Bryngel Gudmundsson och som väl är bror till nämndemannen Jöns Bryngelsson Trolle och gästgivaren Lars Bryngelsson Trolle, båda i Broby. Bryngel Gudmundsson är rimligen son till Gumme Trolle i Broby, en av de alla trollar som Håkan nämner härifrån.
32
« skrivet: 2014-11-08, 14:19 »
En gissning är att majoren som var släkt med Johan var den senare översten Per Jönsson Stålhammar vid Smålands ryttare. Per uppges i genealogierna vara född i Svenarum och son till Jöns Gudmundsson och Karin Persdotter. Niclas Rosenbalck har på annat ställe här på forumet noterat att Pers syster dör i grannsocknen Kroksås, Norra Sandsjö. Det är väl ett spår värt att kolla upp?
Forskare som är hemma i Krigsarkivet kanske kan reda ut hur denne togs sig ner till Skåne och Lund. Karl XI hade i alla fall en uppsamling av armén vid Hamneda senare i oktober. Fredrik Salomonsson har under tillfällighetsfynd noterat att en ryttare för Torp i Björkö begravdes i Öggestorp 15 oktober 1676. Kanske tillhörde denne ryttaren samma ryttarskara som passerade Ryd 9 oktober 1676?
P.S.
Öggestorp ligger ju förvisso längre norr ut än Björkö, men skaran kan ju ha samlats på annat ställe innan de sammanstrålar med armén i Hamneda.
(Meddelandet ändrat av Mattias 2014-11-08 14:30)
33
« skrivet: 2014-11-07, 22:34 »
Håkan, stort tack för infon om åhultstrollarna! Kan inte heller läsa annat än håkon tröl[le] även om bläckplumpen över sista bokstaven/-stäverna stör lite. Stig, något kyrkorådets protokoll från 16 juni 1643 existerar inte. I början av volymen KI:1 finns lite allt möjligt innan man kommer igång med anteckningar (snarare än protokoll) från sockenstämmor från sidan 8 och framåt. Dessa anteckningar upptar huvudsakligen kyrkans räkenskaper. Det äldsta protokollet dateras 1643-10-20 (sid.  och avslutas med uppgifter om två äldre gåvor, en från 1636 och manhafttigh Päder Jacobson och en från 1641 och manhafftigh Johan Jonson (sid. 9). Sedan följer ett från 1644-10-18 (sid. 10), nästa från 1645-10-10 (sid. 11), osv. Som sagt finner jag ingen Håkan i dessa åtminstone fram till och med 1654. Tittar vi på vad som finns på de första sju sidorna så är innehållet ganska blandat. Överst på första sidan berättas om bokens inköp 1643, men därefter finns noteringar av ganska spridda dateringar. Från 1643 dock kyrkans och prästgårdens inventarium (sid. 6-7) som upptar några gåvor, men återigen ingen Håkan syns till. Det jag tror att du Stig har fått din uppgift ifrån är den skrivelse som man finner på baksidan av första sidan (pagineringen kommer igång med sid. 2), som innnehåller en tvist mellan Sjöeryd och Björkö Prästgård, men är daterad 1677-06-16 (inte 1643-06-16), det enda som kommer i närheten av din ordalydelse återfinns på rad 12-14 där det står På wälb:ne frun sijda til att suara för Siöary var Edle och Manhafttighe Ryttemästaren Håkan Sunason. Det här är ingen annan än ryttmästaren Håkan Sunesson Klint (c1615-1693), inte någon Håkan Trolle. Marginalanteckningen avser namnet på den gamle mannen från Höreda i följande mening och får jag till Jöns i Longztorp benämdh. Men detta är bara ett av alla de påståenden som jag bad om källhänvisningar till. Kan du presentera något eller några som skulle styrka de övriga?
34
« skrivet: 2014-11-02, 01:42 »
Stig, du har tidigare presenterat uppgifter om denne Håkan Trolle. Du påstår nu att han skulle ha varit ryttmästare och verksam i Björkö sn. I mars 2011 i denna tråd skrev du att han skulle ha varit född ca 1606, och att han levde i Björkö 1643 till 1654 enligt församlingens kyrkbok. Du har också uppgett födelseår för Johan och Nils samt tidigare föreslagit att deras födelseort skulle vara Torsås (H).
Jag har nu gått igenom aktuella delar i den enda bevarade kyrkoboken från Björkö (F) från denna tid, nämligen KI:1 som bl.a. innehåller församlingens kyrkoräkenskaper, utan ens ha funnit en enda Håkan - än mindre någon Håkan Trolle.
Du har tidigare ombetts lämna källuppgifter om denne Håkan och om sönernas födelseår. Detta eftersom det allmänna forskningsläget i övrigt verkar stanna vid att inget är känt om Johan och Nils ursprung eller deras far (förutom hans förnamn, som ju framgår av sönernas fadersnamn), men avsiktligen eller oavsiktligen har du hittills inte svarat på dessa rimliga frågor. Jag ber dig återigen redovisa dina källor för påståendena!
35
« skrivet: 2014-09-26, 19:02 »
Annika Nilsdotter (1752?-1826) var som du skriver gift med smeden och torparen Peter Jonasson Dahlström (1763-1839), som 1828 gifter om sig med Annika Jonasdotter (1777-1851). Peter och Annika tycks ha levt ett ganska kringflackande liv. Peter finner jag på 1780-talet en tid i Lessebo, Hovmantorp (G) hos sin svåger, smeden Abraham Elm, och därefter i Östrarp, Näsby (F), innan han försvinner till Hult Hakagård, Hjortberga (F) ca 1788-90. Därefter finns Peter åter i Östrarp 1790-91 och från 1791 och åtminstone 1792 vid vigseln i Nöbbele Storegård, Nävelsjö. Peter och Annika flyttar 1795 till Bäcken under Östrarp från Björkö socken (F), men tillbaka till samma socken redan 1796 och samma år föds dessutom sonen Karl Magnus i Gungemad under Naglarp, Nävelsjö (F). Karl Magnus dör redan 1801 i Björkö Skattegård, Björkö (F) och här står familjen som utflyttade till Guldsmedshem (Lilla Bohult) under Naglarp, Nävelsjö (F), troligen sker detta 1802 då den tidigare familjen flyttar ut. Peter och Annika hinner flytta runt mycket mer än så här, men istället över till Annikas bakgrund.
Annikas födelsenotis har jag visserligen inte funnit, men jag har svårt att se några andra än Nils Karlsson (1708-1793) och Lena Johansdotter (1724-1797) som föräldrar. Dessa finns i Boda Västergård, Björkö (F) dit de kommit 1771, därifrån flyttar de till Björkö Håkansgård 1774, därifrån till Björkö Klockaregård 1779 och därifrån till Östrarp 1789. Hela tiden finns det en dotter Annika hos dem, född 1754. Annika har åtminstone två yngre bröder, Karl, född 1757 och Anders, född 1762.
I hfl 1780-88? i Östrarp finner man Nils Karlsson med hustru och dotter på samma sida som Annikas blivande make Peter (Näsby AI:4 181b-c el. 92) och i hfl 1788-1794 i Östrarp finns Nils med familj på nytt med noteringen om flytt till Nävelsjö socken 1791. På det föregående uppslaget står Peter Dahlström, även han noterad med flytt till Nävelsjö 1791. (AI:5 158-161 el. 89-90).
Nils måste vara den Nils Karlsson som dör i Björkö Skattegård 1793-08-21 av sjukdom, 86 år gammal. I samma gård finner man Peter och Annika något senare i hfl. Och Lena måste vara den änka som dör i Gungemad 1797-04-04 av ålderdomssvaghet, 72 år gammal. Det är alltså frågan om samma ställe som det där Peter och Annikas son Karl Magnus föddes året dessförinnan.
Alla flyttningar är ihoppusslat från kyrkböckerna och jag har ännu inte försökt följa familjerna i mtl, men ett sådant försök borde åtminstone ge en lite mer kontinuerlig bild, så det får väl bli en ansats så småningom.
Annika dör 1826-09-02 i Nävelsjö Södergård och har i dödnotisen åldersuppgiften 74 år, 1 månader, 23 dagar - vilket ger födelsedatumet 1752-07-10. Jag har dock ännu inte funnit något passande i födelselängderna varken 1752 eller 1754.
Alla Peter och Annikas ättlingar stammar väl vad jag kan förstå från dottern Maja-Lisa. Hennes son Karl Samuelsson (1820-1913), min mm ff f, är det äldsta namnet som står på de två gravstenar som markerar vår familjegrav på Mellby kyrkogård. Jag tror mig ha åtminstone ett foto på Karl Samuelsson. Stammar du Dagny från något av Karls syskon?
36
« skrivet: 2014-08-06, 12:05 »
Även husförhörslängden för tiden för O.W. Holmqvists har gått upp i rök. Men han är sannolikt född i Ormestorps soldattorp i Ölmstad. I hfl 1876-81 finner man familjen där. Fadern soldaten Nils Peter Holmqvist, modern Anna Brita Andersdtr (Ölmstad AI:20 s. 174, AID v22949.b184.s174).
(Meddelandet ändrat av mattias 2014-08-06 12:07)
37
« skrivet: 2014-07-21, 20:23 »
Hade i bakhuvudet att jag sett en Törnqvist som frälsefogde någonstans och med en hänvisning till Värneslätt. Idag hittade jag stället av en tillfällighet. Det är i Eksjö hovgård, Vallsjö (F) som denna notering görs i mtl 1720. I Eksjö hovgård står nämligen Jonas Törnqvist som frälsefogde i mtl 1718-1720 (hittar honom inte före eller efter). Han är infogad i efterhand i landskontorets ex. av mtl 1718 (kammararkivets saknas detta år) och noteras i mtl 1719-20 vara skriven i Södra Vedbo, mer specifikt alltså Värneslätt (i Mellby sn) det senare året och han noteras som ogift 1718 och 1720. Utan anspråk på att ha gått igenom någon helhet står Jonas i några dopnotiser åtm. 1718-19 titulerad monsieur.
38
« skrivet: 2014-07-21, 14:18 »
Med anledning av Tomas senaste inlägg samt tidigare inlägg kring Trollarna vid Stenkolsgruvan i Höganäs (M) tänkte jag att det kunde vara på sin plats att sammanfatta lite. Jag har tidigare tittat på dessa, men inte riktigt kunnat komma med det avgörande för att styrka deras härkomst. Nu i helgen fann jag dock några viktiga pusselbitar, nämlingen två bouppteckningar i Östra häradsrätt efter två kusiner som dog barnlösa, vilket gör att deras då levande syskon redovisas som arvingar. Bouppteckningarna är:
- från 1817-04-14 för Stina Zakrisdotter (1780-1817) i Torpa Eriksgård, Ökna sn (F) (FII:39 s. 295).
- från 1826-02-06 för Sara Jonsdotter (1768-1826) i Övlandehult Skattegård, Ökna sn (FII:48 s. 547).
Sara och Stina stammade båda från rusthållaren och nämndemannen Zakris Persson Trolle (1681-1744) i Övlandehult Backegård senare Ö. Nygård, Ökna sn, vars yngsta dotter Kerstin Zakrisdotter (1720-1771) var mor till a) ovannämnda Saras mor, Brita Persdotter (1741-1789) gift med Jonas Danielsson (1733-1784) i Övlandehult Nygård, och b) ovannämnda Stinas far Zakris Persson Trolle (1748-1795) i Övlandehult Backegård gift med Annika Persdotter (Lindblad) (c1757-1800). Stina och Sara med syskon ingick alltså i två syskonskaror som alltså tidigt blev föräldralösa. Barnen i de båda familjerna försvinner ofta utan noteringar i hfl och uppträder senare ofta med korrupta födelseår/-datum. Ett flertal av pojkarna hamnar som gruvdrängar i det närbelägna Ädelfors, Alseda sn (F). Sist i detta inlägg listar jag alla barn i de båda syskonskarorna.
Bland Jonas och Britas barn finns bl.a. Jonas Jonasson Trolle (1771-1839), vilket också bekräftas av Saras bou. Jonas Trolle finns som gruvdräng vid Ädelfors guldverk omkring 1786 och sedan i Inglamåla gruva i Fröderyd från ca 1789 fram till 1802, då han med sin familj flyttar till tjänst som gruvarbetare vid Stenkolsgruvan, Väsby sn (M). Här finns familjen åtminstone till 1804 varefter jag inte längre finner några spår av dem, men kanske flyttar de tillbaka till Småland först 1806 - en flyttningsattest finns i Väsby HII:3 (SVAR bild 13), där en marginalanteckning antyder detta. Från 1807 kan man följa Jonas hyfsat i hfl när familjen bor i Simonsryd, Södra Solberga sn (G), Valhester, Ramkvilla sn (F) och sist Stora Moshult, Ramkvilla sn. Den av Tomas ovan efterfrågade Johan Jonasson Trolle (1818-1885) är ett av Jonas barn.
Bland Jonas och Britas barn finns också Petter Jonsson (1777-1853) som är sockenskräddare bosatt i Kulla, Ökna sn, omnämnd i Saras bou 1826, och högst troligt även Zakarias Jonasson Millbom (1765-1791), som är verksam som gruvdräng vid Ädelfors och står i föräldrahemmet Övlandehult Nygård vid sin död (Ökna C:2 s. 394), men alltså dött långt före Saras bou.
Tittar vi på Zakris och Annikas barn finns här Per eller Petter Zakrisson Trolle (1776-1850) som finns vid Ädelfors guldverk som gossen Per Trolle i hfl 1786-90 samt 1791-98, i den senare struken. I hfl för föräldrahemmet Övlandehult Backegård uppges han ha flyttat till Karlstorps sn 1797 (där jag ännu inte letat) och samma år tycks han dyka upp i Stenkolsgruvan utifrån den flyttningsattest som avhandlats tidigare i denna tråd och som är undertecknad 1803-11-26 där det sägs att han bott sex år vid Stenkolsgruvan och nyligen flyttat till Helsingborg (Väsby HII:3, SVAR bild 91). Han har dock snart kommit åter då han gifter sig 1811 och på nytt 1814, båda gångerna i Väsby sn, och tycks bor sedan återstoden av sitt liv vid Gruvan. (Notera att Petter är född 1776-10-23 med namnet Per i födelsenotisen, men att Zakris och Annika tidigare hade haft en son född 1775-09-28 med namnet Petter i födelsenotisen som dog redan 1775-10-07).
En annan son till Zakris och Annika är Jonas Zakrisson Trolin (1778-1837) som även han finns vid Ädelfors guldverk i hfl 1791-98. Då som gossen Jonas Trolin, född 1780, struken och med notering om flytt till Simbrishamn. Även här finns en flyttningsattest undertecknad i Torpa, Ökna sn 1798-10-02 (Väsby HII:2, SVAR bild 307) och som uppger att Jonas, som kommer från Övlandehult Backegård, nu flyttar till Stenkolsgruvan. Jonas gifter sig 1820 och tycks bo kvar i Väsby sn livet ut.
Jonas namn Trolin (även Trollin) är uppenbarligen bildat till Trolle och finns redan i Ädelfors. Kanske har det tillkommit för att skilja honom från hans äldre kusin Jonas Trolle. Så noga med namnen verkar det dock inte ha varit, Petter Trolle bör vara den Petter Trollin i Skåne som omnämns i morbrodern, gruvstigaren Gabriel Lindblads bou från 1816 (Östra häradsrätt FII:39 s. 183) och av åldersuppgiften i dödnotisen framgår det med tydlighet att den Zakarias Trolin som dör 1873 är Petters son, född 1722, och inte Jonas son med samma namn, född 1724.
Peter och Jonas yngsta bröder tog istället sitt namn från moderns släkt (inget konstigt med det!). Deras yrkesval och boendeorter gör dem intressanta, men jag har ännu inte kommit så långt med dem. Dessa var Gabriel Zakrisson Lindblad (1791-?), som i systern Stinas bou från 1817 uppges bo i Köpenhamn i Danmark, samt Zakris Zakrisson Lindblad (1793-?), som i nämnda bou bara kallas Z. Lindblad, utan ort. I morbrodern Gabriel Lindblads bou från 1816 upptas Zakris som lantmätarlärling. I hfl 1806-15 för Övlandehult Backegård framgår även att Zakris Lindblad varit en kort tid i Stenkolsgruvan i Skåne 1808-1809. Dock finner jag honom inte i de flyttningslängder som finns för Väsby sn dessa år. Senare bor han hos ingenjör Jakob Beckman i Lillökna, Ökna sn och från 1813 i Råsa, Karlstorp sn (F), men saknas där i hfl efter 1816.
Jonas och Britas barn med födelsedatum (alla i Övlandehult Nygård, med undantag av äldste sonen Magnus):
Magnus 1762-11-12, Zakarias 1765-08-04, Sara 1768-02-26, Jonas 1771-03-28, Daniel och Magnus 1774-01-09 (tvillingar), Petter 1777-04-23, Annika 1780 (året saknas i fb), Anders 1782-01-04
Zakris och Annikas barn med födelsedatum (alla i Övlandehult Backegård):
Petter 1775-09-28, Per 1776-10-23, Jonas 1778-07-08, Stina 1780 (året saknas i fb), Maria 1782-04-16, Johan 1784-02-27, Gabriel 1788-05-15, Gabriel 1791-03-11, Zakarias 1793-06-21
Bland Trollarna vid Stenkolsgruvan återstår får mig nu framför allt ett frågetecken och det är Kristina Elisabet Jonasdotter Trolle (c1799-1837) som är gift med gruvarbetaren Olof Fahlström (1789-1855). Vigseln äger rum i Ängelholm. Stina Lisa, som hon oftast kallas, är knappast en äldsta dotter till Jonas Jonasson Trolle, eftersom hon saknas i dennes familj i de hfl jag funnit. Utifrån dopvittnena utgår jag dock från att det bör finnas något samband mellan henne och de andra Trollarna.
39
« skrivet: 2014-07-01, 17:43 »
Min anfader Jakob Nilsson Askeling (1683-1719), soldat för rote 93, Kättestorp, Askeryd sn (idag Västra Ryd sn), vid Ydre kompani står i gmr 1719 som död 1719-01-01 i Svinhagen (Swijnhagen). Någon som vet var detta kan ha legat? Detta är ju tiden för Karolinernas dödsmarsch, men Östgöta infanteriregmente deltog väl inte i marschen?
40
« skrivet: 2014-06-23, 23:50 »
Har nu funnit lite mer kring Elias Törnqvist med familj i Värneslätt.
Elias själv står första gången i mtl i Värneslätt som dräng 1692 och med hustru 1693. Giftermålet med Dorotea måste ha skett något av dessa år. Uppgiften i ett ovanstående inlägg om att befallningsmannen Elias bor på kronogården i Värneslätt redan 1689 kanske är felaktig? Årtalet 1689 ska måhända vara 1698. Åtminstone är det detta år prästen Emund Wettrenius upprättar ett gårdatal för Mellby socken. Han har i detta gjort en notering efter kronogården i Värneslätt der Befal. Elias boor. Tanken att Elias kunde ha haft vuxna söner vid tiden för Fabian och Axels födslar tycks inte längre hållbar.
Elias dör 1717. Testamentespenningar för Elias redovisas detta år i Mellby kyrkoräkenskaper (han är dock bara omnänmnd som fogden i Värnelätt). I mtl 1718 noteras han som död och i mtl 1719 är änkan bortflyttad. I mtl 1720 finns en anteckning att hon nu skrivs som pastorshustru i Rogberga (F) och tittar man i herdaminnnet finner man att hon gift om sig med Zakarias Hornaeus, ett förhållande som ska ha varit barnlöst. Zakarias dör redan i mars 1725 och i herdaminnet uppges att Dordi åtminstone 1747 levde fattig och sjuklig hos sina barn i Vislanda 1747. Tittar man i mtl 1747 för Vislanda finner man Fabian Törnqvist på säteriet Tubbaremma! Är han alltså ett av Dordis barn?
Vidare har jag kunnat följa Samuel Törnqvist från mtl 1728 i Hult, Vetlanda (F) och framåt. Han flyttar på 1750-talet till Stora Mossbråsa, Vetlanda (F) där han dör 1758, 61 år gammal. Samuel är mycket riktigt gift med Katarina eller Karin Persdotter Berggren, som måste vara identisk med den 1686-11-21 födda dottern till Per Johansson i Kvill, Björkö (F). Hon har i så fall sergeanterna Hemming Berggren (1683-1757) bl.a. i Drömmeshult, Björkö (F) och Jonas Berggren (c1694?-1735) i Vetlanda Frälsegård, Vetlanda (F) som bröder. Samuel och Karin har både en Elias Fredrik och en Dorotea Katarina bland barnen. I Doroteas födelsenotis från 1728 finns Dorotea Holst från Värneslätt som dopvittne.
Karin hade tidigare varit gift med korpralen Germund Pedersson Pil (c1687-c1723). Vigselnotisen finns i Björkö 1713. Germund hade blivit soldat för Arvingetorp, Vetlanda (F), avancerat till korpral 1710 med boställe i Boda, Mellby (F) men bodde troligen kvar i Arvingetorp. Två barn är födda i Kvill 1713 och 1715. Han blev sedan furir och paret flyttade till Svarttorp, Höreda (F). I mtl 1724 finns Karin kvar i Svarttorp med fem barn. Åtminstone äldsta sonen Jonas Germundsson Pil har jag återfunnit som avskedad ryttare i Torkelstorp, Vetlanda (F) vid slutet av 1700-talet. Jag har gått igenom vigsellängderna i Höreda och Björkö utan att finna Samuel och Karins vigselnotis, som bör ha skett 1724 eller 1725 eftersom äldsta sonen Elias Fredrik Samuelsson Törnqvist har födelsedatum 1725-11-01.
Elias (d.y.) går lätt att följa. Han gifter sig med Knut Pedersson och Britta Nilsdotter Trolles dotter Beata Knutsdotter från Sälleryd, Björkö (F). De bor till en början i Hult, Vetlanda (F) men återkommer senare till Sälleryd. De har bl.a. en dotter Dorotea Katarina som vid födseln 1749 har gästgivaren Jonas Berggren i Vetlanda Krog som dopvittne. Detta blir alltså ett tungt argument för att Elias mor Karin verkligen var bror till sergeanten Jonas Berggren, som alltså är far till gästgivaren Jonas Berggren. Tydligt blir det ocksåå att det fanns gästgivare på fler håll i familjen!
41
« skrivet: 2014-06-19, 21:41 »
Jag har just börjat sätta mig in i Elias Törneqvists familj från Värneslätt. Tänkte dela med mig av några iakttagelser. Fabian och Axel Törneqvist finns faktiskt i Mellby kyrkoräkenskaper åren 1733 (Axel) och 1735 (Fabian).
Jag är lite skeptisk till att de båda är söner till Elias. Inte p.g.a. de saknas i Mellby födelselängd. Visserligen är boken välpräntad under dessa år, men den har också luckor. Vid tiden för den döde sonen Axel Johans födelse hösten 1703 saknas exempelvis helt födslar under nästan ett halvår, från mitten juni till en bit in i november. Jag skulle däremot vilja lyfta fram en notering i räkenskaperna om en gåva 1709 av Törneqvists båda söner, vilket jag tar som ett starkt indicium för att han då bara hade två hemmavarande söner, nämligen Jonas och Samuel, som även vid något annat tillfälle nämns ihop.
Mellby födelsebok går från sporadiskt förd till mer ordentligt sommaren 1698, Elias har med säkerhet barn födda före detta och kanske kan han ha vuxna barn vid tiden för Axel och Fabians födelse. Några äldre barn är väl troligen i alla fall:
- Katarina Eliaedotter, omnämns 1704 i Värneslätt,
- Hans Eliaeson Törneqvist, omnämns 1707 som dräng i Värneslätt,
- Samuel Törneqvist, omnämns i räkenskaperna 1714 u.o. och i Värneslätt 1717-18, väl far till Elias Samuelsson Törneqvist i Hännaryd (f. 1725).
Det finns även en uppgift om testamentespenningar efter barn 1703 och 1710, som inte passar in på Jonas, Axel Johan eller de båda Charlottorna.
Det finns en koppling till Hännaryd i Vetlanda inte bara genom den troliga sonsonen Elias Samuelsson Törneqvist utan genom en tidig dopnotis från 1700 där Dorotea Holts och Katarina från Värneslätt förekommer tillsammans med Brita och Maria Persdöttrar från Hännaryd (Katarina är väl antingen dottern ovan, eller befallningsmannens syster med detta namn som omnämns med denna relation 1699 i Värneslätt). Detta är den enda dopnotisen i Mellby, åtminstone fram i 1730-tal, med dopvittnen från Hännaryd.
En annan lite mer långsökt koppling är till Alseda sn. Dordi Holts står efter makens död ca 1718 som rusthållare i Söraby Södergård i Mellby. För rusthållet rider då en Hans Persson Törneqvist (gmr 1724, 1729, 1733, 1740) och dessförinnan sventjänaren Jöran Törneqvist (gmr 1712, 1714). Jöran uppges vara född i Alseda, utifrån åldersuppgifterna ca 1675 eller ca 1680.
Förutom Fabian och Axel omnämns i räkenskaperna även en Elias Törneqvist i Kalmar 1721, 1722, 1728, 1733 i samband med köp av nattvardsvin. Detta är alltså efter befallningsmannens död och är ju av intresse då ju Axel även nämns som handelsman i Kalmar.
42
« skrivet: 2014-04-12, 11:20 »
Återvänder till Elf-ättlingarna då jag nyss funnit en för mig fjärde linje till fogden Elf Karlsson i Grönlid. Därmed också ytterligare ett giftermål inom familjen. Det är Nils Elversson (1719-1803) i Kårarp och hans hustru Katarina Persdotter (1737-1790) som visade sig vara bryllingar. Katarina kommer från Kulla där även hennes mor Sara Paulsdotter, mormor Ingärd Nilsdotter och mormors mor Karin Håkansdotter bodde. Karin Håkansdotter är syster till Nils Elverssons farfars far Elf Håkansson i Kårarp.
Jag har dock haft svårare att få ut så mycket om männen i Kulla. Kanske är denna linje känd av andra på forumet? Ingärd Nilsdotters make, Påvel Jönsson, uppges i vigselnotisen 1699 komma från Norra Vi. Är det någon som har hittat från vilken gård han skulle ha kommit ifrån? Kan man i så fall tänka sig att de bor några år där, eftersom Påvel och hustru uppträder i Kulla först i mtl 1704, fem år efter vigseln? Tyvärr tycks det vara dåligt med mantalslängder från Ydresocknen kring sekelskiftet 1700.
Dottern Sara gifter sig 1737 med Per Andersson som senare är bonde i Kulla. Tyvärr finns inga ortangivelser i notisen. I dödnotisen 1760-05-26 uppges Per ha blivit 58 år gammal (andra siffran tycks ha blivit ändrad). Åren 1701-02 och därikring tycks han dock inte finnas medtagen i Eksjö födelselängd. I mtl i Kulla står Per som ogift brukare i flera år, mtl 1732-36, vid sidan av Sara som står som piga under samma år på samma hemmansdel. Per och Sara föregås av Saras far Påvel som finns kvar i mtl fram till 1731, men här finns även 1725-31 en Anders med hustru. Är det Per Anderssons far? Noterbart är att Anders står utan hustru första året 1725.
43
« skrivet: 2014-03-28, 16:29 »
Något att notera är förresten att de tre bröderna Mattis, Anders och Erik alla har söner med namnet Samuel.
44
« skrivet: 2014-03-28, 16:21 »
Tack för tipsen Göran och Carin!
45
« skrivet: 2014-03-27, 11:41 »
Jag gick igår igenom mtl för Änga fram till mitten av 1700-talet. Här har jag min ana Erik Mattsson (död 1757) som står för gården 1691-1735, hans bror Anders Mattsson som står för gården 1684-91 och deras far Mattes (död 1691) som står för gården 1655-83.
Den stora överraskningen var att Mattes kallas Mattes Tysk i mtl 1683, dvs. sista året han finns med i längderna. Är det någon som sett något annat, i exempelvis domböckerna, som utvecklar det hela lite? Hustrun Karin finns med namn redan i mtl 1655, och testamente efter henne upptas i räkenskaperna 1678/79. Utöver Anders och Erik finns döttrarna Margareta och Elin. Margareta finner man även i Björkö vigsellängd 1684 då hon som Marit Mattisdotter gifter sig med drängen Nils Håkansson från N. Sandsjö socken.
46
« skrivet: 2014-03-24, 12:38 »
Tack för tipset. Virdestam är ganska kortfattad. Magnus (Gudmundi) Hulthenius ska ha varit kaplan i Fröderyd innan han hamnade i Norra Ljunga 1662. Kanske prästvigd redan på 1640-talet - Säger sig 1678 i 30 år hava tjänat Guds församling. Död 1692 eller 1693. Han nämner inte Cecilias andra giftermål med sergeanten Magnus Askengren som upptas i dödnotisen, utan bara att Cecilia lever 1699.
47
« skrivet: 2014-03-21, 16:04 »
Det finns en Joen i Alversjö i boskapslängderna 1620-30, men han saknas i de yngre av längderna från Älvsborgs lösen åtm. 1618-20. I boskapslängden 1626 finns dock i Alversjö en barberare. Kan detta vara Joen, och är han i så fall löjtnant Nils Hultins far? Äldsta mtl 1643-46 upptar i Alversjö Per Joensson, hustru Ingrid Larsdotter och dottern Ingeborg Joensdotter. Ingrid är inte Pers hustru (han skrivs senare med hustrun Anna Månsdotter), utan är kanske Joens hustru eller änka och Per och Ingeborg deras barn, dvs. Nils Hultins syskon?
48
« skrivet: 2014-03-21, 15:56 »
Jag har svårt att tänka mig att Olofs hustru kan vara någon annan än Nils Perssons i Bökarp dotter Kerstin som döps 1701-01-13. Pigorna Maria och Annika i Bökarp, som nämns bland dopvittnen till Olofs och Kerstins barn, måste vara yngre systrar till Kerstin (jag har säkert inte funnit alla barnens födelsenotiser så det kan finnas mer att hämta). Det finns ingen annan Nils i Lilla Bökarp än just Nils Persson vid denna tid. Han finns med hustrun i mtl från 1698 i Lilla Bökarp och kan väl vara identisk med den dräng Nils som finns där i mtl de två föregående åren. I vigselnotisen 1697-06-13 framgår att Nils är från Ingarp och Annika från Pedershult, dvs. Pershult i Höreda sn. Nils dödnotis finner man 1753-04-23 i Nävelsjö. Han finns då fortfarande i Lilla Bökarp och ska ha blivit 88 år gammal. Nils står även som inhysesman med hustrun Annika i Lilla Bökarp i hfl 1753-8?. Något som rör till det lite är att Nils Perssons hustru kallas Nilsdotter i vigselnotisen och i hfl 1713-, men Persdotter i dottern Ellas födelsenotis 1719 och i dödnotisen 1759. Det måste dock vara frågan om en och samma person. Visserligen finns ett avbrott i död- och vigsellängder i Nävelsjö 1716-17, dock ingen mtl utan hustru dessa år och i ovanstående dottern Ellas födelsenotis 1719 framgår att hon är döpt efter mormodern. Att Nils skulle haft två svärmödrar med det hyggligt ovanliga namnet Ella tycker jag verkar långsökt! Jag har ännu inte tittat närmare på Ingarp och vet inget om Nils. Det kan noteras att i en notis från 1709 vigs Måns Pedersson från Ingarp med Margreta Jönsdotter från Stora Bökarp. Måns är kanske en bror till Nils? Därtill märker man i Bjännesby-dopnotiserna kopplingen till släkten Runbom i Röd. I Röd finns Annika Pedersdotter Runbom som kom från just Bökarp (denna släkt har nyligen diskuterats på annan plats här på forumet. Man kanske kunde tänka sig att Annika Runbom och Nils Pedersson var syskon?
49
« skrivet: 2014-03-20, 21:47 »
Är det någon som tittat närmare på löjtnanten Nils J[ö/o]nsson Hultin (c1610?-1708) i Perstorp, hans hustru Ella Anulsdotter (c1619?-1715) och deras barn? Jag har följt Nils i mtl från hans död 1708 och båkåt i tiden till 1664 då han tycks uppträda i första gången i Perstorp. De ganska fylliga dödnotiserna i Höreda nämner inget om någon tidigare bostadsort. Jag har inte heller lyckats finna honom i de militära rullorna. Kanske efternamnet kan säga något? Nils sägs vara född i Alversjö, men åldersuppgifterna för båda han och hans hustru tycks vara väl tilltagna. En av de sista av de nio barnen bör vara Annika Nilsdotter i Lilla Bökarp, Nävelsjö som uppges vara född 1681 - en mor på över 60 år hör ju inte till vanligheterna precis! Hur länge makarna var gifta skiljer sig också, Nils dödnotis säger 60 å (dvs. vigsel ca 1647), medans Ellas säger 45 år (dvs. vigsel ca 1662), den senare mest rimlig.
50
« skrivet: 2014-03-07, 18:02 »
Då har jag läst artikeln, som jag inte kände till! Jag kan inte mycket annat än att hålla med om det troliga i att Annika Runbom är styvdotter till kvartermästaren Johan Runbom. I övrigt hade alltså Westling redan presenterat det mesta som jag tog upp i mitt inlägg ovan. Även om jag gärna hör mer om vad ni säger om kornetten Gabriel Joensson.
Westling uttrycker en viss försiktighet kring Elsa Svensdotters dödnotis, som han säger kanske kan vara den som finns i kyrkböckerna 1706. Westlings försiktighet tycker jag här är obefogad. I mtl 1706 står kommentaren att Johans hustru är död. Det är också mycket tydligt att Elsa som tidigare mycket frekvent bär fram folks barn vid dop - särskilt då föräldrarna är från Bökarp och Runneryd - försvinner från denna roll från och med hösten 1705.
En sak kan jag tillägga, 1694-04-16 skrivs bröderna Isacus Johannis Rundebohm, 14 år gammal, och Sveno Joh. Rundebohm, 12 år gammal, in vid Eksjö skola. Deras far uppges vara Johan Isaksson Rundb. titulerad officialis miles in Näfwelsiö och därmed finns alltså släktnamnet belagt redan för Johan Isaksson.
Petter Persson Runbom är självklart son till Per och Annika. Förvirrat värre, hade jag faktiskt redan satt in honom på denna plats i mitt släktträd!
(Meddelandet ändrat av mattias 2014-03-07 20:17)
51
« skrivet: 2014-03-06, 12:39 »
Jag har gjort en förfrågan om medlemmar ur släkten Runbom från Runneryd och Stora Bökarp under Övriga släkter - Runbohm här på Anbytarforum, för den som är intresserad.
52
« skrivet: 2014-03-06, 12:34 »
Jag tänkte höra om det är någon som har koll på de äldre generationerna Runbom i Runneryd och (Stora) Bökarp, båda Nävelsjö (F). Namnet bör man väl kunna anta ha tagits från den förra gården. Tre personer som bör vara släkt och som är de första jag funnit som skrivs med namnet i var sin gren, men som jag inte lyckats koppla samman, är:
- Johan Isaksson Runbom (?-1714), kvartermästare vid Smålands kavalleriregemente och bosatt i Stora Bökarp från åtm. 1678 till ca 1690 och i Runneryd från ca 1690, gm Elsa Svensdotter (?-1706).
- Annika Persdotter Runbom (c1669-1740), gm med rusthållaren Peder Jonsson (c1646-1730) i Röd, N. Sandsjö (F), Annika kommer från Bökarp i vigselnotisen från 1688. Barn till åtminstone två döttrar till Annika använder namnet Runbom. Nils Hård af Segerstad tar i förbigående upp Annika i artikeln Unnesläkten från Västra härad i Småland (Släktforskarnas årsbok 2005), då maken tillhör Unnesläkten.
- Petter Persson Runbom (1692-1770), rusthållare i Runneryd där han finns åtm. fr. 1719, gm Annika Persdotter Widerberg, prästdotter från N. Ljunga (F).
Vid tiden för Annikas födelse finns en ryttare i Stora Bökarp, Per Gabrielsson, som enligt rullorna dör i Greifswald 1675. Är Per far till Annika kan alltså inte Petter och Annika vara syskon, om nu Petters födelseår är korrekt. Per Gabrielsson kan i sin tur kanske vara son till kornetten Gabriel Joensson i Runneryd som finns där som ryttare redan i mtl 1643 och som även han, enligt rullorna, dör i fält 1675. Namnet Gabriel finns bland Annikas barn (även Johan har en son Gabriel, men är osäker när det gäller Petter) och Gabriels hustru heter Cecilia Persdotter, så så långt passar detta in. Någon Annika finner jag inte i Bökarp vid tiden före Annikas vigsel 1698, därmot finns en piga hos Johan i Runneryd med namnet Anna 1693-94 och 1697-98. Kanske är detta Annika Runbom?
Sambandet mellan Runneryd och Bökarp kan förövrigt sägas vara mycket starkt utifrån dopnotiserna. Det finns en hel del personer med patronymikon Pe(de)rsdotter eller -son som kommer från Runneryd vid tiden omkring 1700 utan att det tidigare finns någon Pe(de)r här. Kanske är det syskon till antingen Annika eller Petter, som funnits i släktingen(?) Johans hushåll? Slutligen kan nämnas att Johan väl har en son Isak Johansson som man finner i mtl i Runneryd 1720-21, men som därefter istället står i Stora Bökarp från och med mtl 1722.
53
« skrivet: 2014-03-04, 17:19 »
Stort tack!
54
« skrivet: 2014-03-04, 13:35 »
Rune, är båda eller bara ena parterna i dina exempel komna utifrån? Från vilken tid är exemplen?
Eva, tror du att denna lag har äldre anor än från 1734? Eller kan den t.o.m. vara en reaktion på att det varit lite si och så med detta tidigare?
55
« skrivet: 2014-03-03, 01:01 »
Tack! Jag har svårt att läsa meningen i domboken på annat sätt än att sin (här i dativ som sinom), såsom också brukligt, syftar tillbaka på subjektet i den långa satsen, alltså Isak Hansson. Därmed har vi ytterligare belägg för att Karin och Johan är syskon - och att borgmästaren är deras far!
(Meddelandet ändrat av mattias 2014-03-03 01:02; det ska vara Karin inte Kerstin!)
(Meddelandet ändrat av mattias 2014-03-03 01:05)
56
« skrivet: 2014-03-02, 23:17 »
Är det någon som har koll på häradsrätters jurisdiktion - uppfattades den som territoriell eller kollektiv? Säg att en misshandel under 1600-talet sker under en resa, i ett visst härad. Brottsoffret och påstådd gärningsman tillhör samma resesällskap och är inte hemmahörande i detta härad. För att krångla till det ytterligare hör brottsoffer och påstådd gärningsman hemma i två skilda härad. I vilken av alltså tre upptänkliga häradsrätter bör jag hitta målet?
57
« skrivet: 2014-02-10, 14:05 »
Några tankar kring Måns Sunessons familj.
Angående hustrun Sara Nilsdotters ev. släktskap med släkten Dracander så har jag sett hänvisningar till forskaren Eskil Wikerudh i några olika sammanhang. Sara finns kvar som änka i Drakulla i mtl 1683-84 och sedan även i katekisationslängden 1691. I den senare finns, till synes i samma hushåll som änkan Sara, en gosse Johan Svensson, rimligen identisk med den 1701-12-29 i Näsby vigde Johan Swänson i Drakulla, herr Sunos broder.
I Myresjös kyrkoräkenskaper för 1674 finns en rad:
Dom: 13 p. Trin: _ D. Johannes Magni j Drakelle afreeste, gaf 12 öra S:M.t.
Jag tänkte först att det kunde vara en son till Måns Sunesson som hade studerat, återkommit till föräldrahemmet i samband med faderns död och nu gav sig iväg igen. Jag har dock gått igenom studenter i Uppsala och Åbo och tycker inte jag finner någon passande. Kan det möjligen vara frågan om Johan Månsson Kellander som blev drottning Kristinas kabinettsekreterare i Rom?
En annan observation - Sune Månsson Klint i mtl 1706 noteras ha stått som dubbelt skriven i Drakulla i mtl 1705. Var finns han mer?
58
« skrivet: 2014-02-01, 23:19 »
Tack Nils för klargörandet! Sune i Skäggaby heter Karlsson (dombok 1610-06-26). Skäggaby är tydligen identiskt med Karlsjö i Alseda (F), glöm Skägganäs som jag skrev (tack Göran!).
59
« skrivet: 2014-02-01, 21:16 »
Nils, angående Håkans Sunesson Klints barn, så har du själv i SoH 1999:1 (kompletteringar s. 266) noterat en dotter i Håkans andra gifte, Gunnel, som ska ha varit omyndig 1697. I en not hänvisar du till Östra härads dombok 1697 VT §36. Dessvärre tycks mål 36 vid vintertinget avse något helt annat (åtminstone när jag jag tittar i de renoverade böckerna på ArkivDigital). Kan du se över denna hänvisning? Jag antar att du utifrån Gunnels status som omyndig fört henne till andra giftet, men kan hon vara omyndig av någon annan anledning och vara den som avses i domboken redan 1670? Framgår något mer om Gunnel i domboken 1697?
Angående Sune i Sälleryd så skriver Göran Sparrlöf att det på 1610-talet [fanns] en ryttare och nämndeman i Sälleryd, som hette Sone (Om släkten eller släkterna klints ursprung, SoH 1988:3-4). Jag har inte funnit någon nämndeman Sone/Sune i Sälleryd när nämnden uppräknas i domböckerna i början av 1600-talet. Göran hänvisar å andra sidan till landskapshandlingarna och Älvsborgs lösen II. I domböckerna finner man i stället under första decenniet av 1600-talet en Sone i Solagård (Nye (F)) och lite senare i början av 1610-talet en Sone/Sönne/Sune i Skäggaby (dvs. Skägganäs, Nye (F)). Kan det vara frågan om samma person i Solagård, Skäggaby och Sälleryd?
60
« skrivet: 2014-01-22, 12:15 »
Är Laculander alltså en måg till ryttmästare Måns Sunesson?
61
« skrivet: 2014-01-22, 11:41 »
B. Lydrik och hustru gör en kort visit i mtl 1659. Måns tycks stå som löjtnant sista gången 1657 och som ryttmästare från 1658. Ska man kanske anta att Jon Sonesson är en felskrivning för Måns Sonesson?
62
« skrivet: 2014-01-22, 11:02 »
Vänd förresten blad om ni ändå är inne och tittar här! Nr 19 (ArkivDigital bild 2080) tar upp ryttmästaren Jon Sonesson i Drakulla som klagar att profossen Esbjörn i Torp skällt ryttmästaren för en skälm. Som vittnen åberopas herr Nils Arvidi, Lydrik Pedersson i Drakulla, Sven Svensson och Sven Nilsson.
Här har vi väl i alla fall vår Lydrik! Att han finns i Drakulla bekräftar väl att Maria Sonesdotter verkligen är syster till Måns Sunesson. Och eftersom Maria sägs vara född i Sälleryd är alltså detta också ett nytt argument för att Sone är far till Måns! Och finns alltså ytterligare en ryttmästarbroder??
63
« skrivet: 2014-01-22, 10:41 »
I Stig Östensons artikel från 1991 uppmärksammar denne ett tips han fått från Nichlas Malmdal om en passage i Östra härads dombok 1658, där det åtminstone framgår att Måns har en bror vid namn Håkan - Måns Såhnasons broder Håken Såhnason. Stället återfinns i Östra härads dombok, 1658-01-15/16, nr 13 (Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIAAAC:31, ArkivDigital bild 2070 (AID:v190308.b2070)).
64
« skrivet: 2014-01-21, 10:46 »
Lydrik - som kanske är lika ovanligt namn som Törne?  - är ett namn som, sedan jag fann det i Bäckaby, även påträffat i mtl 1665-72 i Broby kvarn, Lannaskede (F) tillsammans med en hustru som 1665 och 1667 namnges Märit. Tiden 1661-64 finns en ensamstående hustru Marit/Märit på samma ställe. En glidning mellan Maria och Marit/Märit har jag sett flera gånger innan, så det skulle ju kunna vara Lydrik Persson och Maria Sonesdotter det är frågan om. I mtl 1667 noteras efter Lydrik dagl. på Rosenholm, ett säteri i socknen.
65
« skrivet: 2014-01-21, 10:38 »
Intressant. Om man funderar på köparnas kopplingar till Björkö socken, så säger Smolandi Upsalienses att Olof Larsson, kyrkoherden i Björkö, kanske kunde vara en bror till herr Börje i Vetlanda.
66
« skrivet: 2014-01-14, 21:39 »
Är det någon som uppmärksammat följande dödnotis i Bäckaby 1696:
Eodem die [Laetare] Maria Sonesdotter i Slagrydh Knechtatorp född i Börcköö sochn i Sällerydh hoos
sina föräldrar i 20 åhr gift medh Lydrich Person i 60 åhr aflat 2.ne barn, siuk i 18 veckor dödh
dhen 29. Martii dess ålder ålder är 80. åhr. begrafven mitt på kyrkiogården.
(Bäckaby C:1 s. 285)
Stig Östenson har tidigare pekat ut Sune i Sälleryd, Björkö (F) som far till ryttmästarna och bröderna Måns och Håkan Sunesson Klint. Maria är i så fall rimligen en syster till bröderna, född ca 1615 och gift ca 1635. Det ovanliga namnet på ryttmästarnas möjl. svåger, Lydrik Persson, kan ju vara värt att hålla utkik efter!
67
« skrivet: 2013-12-21, 13:10 »
Jag finner en Uhrlin med hustru i Lillahemmet under Askeryds säteri, Askeryd (F) i mtl åren 1739-41. Första året står han som frälsefogde och sista året noterad som utfattig. I mtl 1738 finns på samma ställe en Isak och i mtl 1742 en Erik. Eftersom jag inte har något förnamn på Uhrlin, så vet jag inte om han kan vara identisk med någon av dessa. I en dopnotis 1739-12-23 står befallningsmannen Uhrlin som far till en dotter som ej namnges. Åtminstone i en dopnotis 1739-10-07 i Askeryds fb finns Uhrlins hustru omnämnd som fadder och i en dopnotis 1738-06-15 döps en Sara Johansdotter i Lillahemmet - kan han ha hetat Johan Uhrlin? Vet någon mer om familjen så är jag intresserad!
68
« skrivet: 2013-12-18, 11:03 »
En liten efterlysning. Borgaren i Eksjö stad (F), Germund Jönsson, dog i staden 1699-01-27. Han antecknas då ha blivit 71 år samt född 1628 i Wäsboo härad, Gnöstes Sockn, Kullarp giäll och grimhult gård (CI:2 s 409, CI:3 s 401). Efter sin vigsel 1656-09-14 med Karin Rikardsdotter i Eskjö (CI:1 s 193) återfinns Germund i stadens mtl. Åren 1657-64 står han som Germund häktemakare och 1665-1699 bara som Germund Jönsson, kanske efter någon förändring i professionen eftersom han just 1665 ska ha kallats handelsman. Germund och Karin fick ett flertal barn, två av dem Johan och Gabriel blev kopparslagare i Eksjö och Gabriel kallas, åtminstone i sin vigselnotis 1702-01-05, för Bäckman (Eksjö CI:2 s 491). Germund är rimligen nära släkt med Hans och Joel Germundssöner som ägde gården som idag kallas Krusagården i Eksjö, där även Germund tycks ha bott. Diskussion om familjen har nyligen förts under Eksjö här på forumet och Joel Germundsson och hans ättlingar är föremål för artikeln Släkten Falkman från Eksjö, med släktgren Modensvärd av Thyra Falkman i Släkt och hävd från 1964.
För att komma vidare med familjens ursprung undrar jag om någon sett skymten av någon av personerna ovan i Gnosjö, eller kanske kan tipsa om andra kopplingar mellan Gnosjö och Eksjö under 1600-talet.
69
« skrivet: 2013-12-17, 13:58 »
Jag har nu tittat lite närmare på Germund Jönsson, den av Falkman föreslagne fadern till Joel och Hans Germundssöner.
Vigselnotisen med Karin Rikardsdotter finner man 1656-09-14 (Eksjö CI:1 s 193). I mtl finner jag Germund och hustrun första gången 1657, där han går under namnet Germund häktemakare 1657-64 och Germund Jönsson 1665-99. Hela tiden på samma plats i mtl, till en början handlar det om några rader under Hans Germundsson, senare med bara en rad mellan Hans och Germund (på vilken man finner Hans Kruse). Det finns alltså anledning att tro att Hans och Germund bodde på samma gård. Germunds änka står sedan i mtl åtminstone 1701-03, i mtl 1702 som Giermunds Enckia Karin wid Broen.
Germunds dödnotis finner man 1699-01-27, afsomnade kl. 7 om morgonen Germund Jönsson boendes wid Norre broo, sedan han den 23 nästförledes war besökt med herrans högwärdige Natward; Begrofs den - 5. Februarii Dominica Septuagesima, war född i Wäsboo härad, Gnöstes Sockn, Kullarp giäll och grimhult gård åår 1628 war nu til ålder 71 åår. (Eksjö CI:2 s 409). Födelseuppgiften syftar väl på Grimhult, Gnosjö (F). Denne Germund är alltså omöjligen Hans och Joels fader, men kopplingen är lätt gjord med tanke på hur nära varandra de står i mtl. Silfving skriver att Hans och Joel ägde Krusagården i Eksjö. Läget stämmer bra med Germunds dödnotis och uppgiften i mtl 1702 - Krusagården ligger precis söder om ån intill bron i Gamla stan i Eksjö. Uppenbarligen är den Germund Jönsson som finns i lagfartsutdraget från 1624 en annan person.
Vid genomgången noterade jag även en Jöns Germundsson med hustru 1654, noterad direkt efter Hans Germundsson. I mtl åren före och efter finns på samma plats en Jöns Nilsson, så detta är kanske troligast ett skrivfel. Man skulle annars kunna tänka sig att Jöns Germundsson är Germund Jönssons far och kanske en brorson till Hans?
I Joakim Jönssons avskrift av födelselängden på cognatus.se (1633-1672) finner man flera av Germund Jönssons barn, bl.a. Johan, född 1666, och Gabriel, född 1671. En Jöns (kanske identisk med Johan?) finsn hos Germund i mtl 1695-1697. En soldat Gabriel finns hos Germunds änka i mtl 1701. Efter Germunds död finner man Johan och Gabriel med hustrur i egna bostäder i stadens mtl. Johan från och med 1700 och Gabriel från 1702. Möjligen kan man tänka sig att Gabriel nu bor i samma bostad där man i mtl 1693-1700 finner Joel Germundssons änka? Johan och Gabriel är nu kopparslagare och i deras barns födelsenotiser finner man dem båda två med tillnamnet kopparslagare. I Gabriels vigselnotis från 1702-01-05 kallas han kopparslagaren Gabriel Germundsson Bäckman (hustrun är Anna Börjesdotter Trolle) (Eksjö CI:2 s 491). Här är det inte frågan om någon Brandt i alla fall, men det behöver ju inte betyda så mycket.
70
« skrivet: 2013-12-15, 12:36 »
Angående Germundssönerna/-dottern tittade jag för några dagar sedan på den av Nils rekommenderade artikeln i Släkt och Hävd 1964. Även om det inte riktigt framgår i artikeln varför Germund Jönsson ses som en möjlig fader, så visar artikelförfattaren Thyra Falkman att det åtminstone finns en Germund Jönsson i Eksjö stad, som lever 1624 resp. 1665. Källan till första året är ett lagfartsutdrag som finns i Jkpgs landskontors arkiv, H:1, och finns inte tillgängligt på nätet. Det andra årtalet kommer från ett parti i Eksjö rådstugas dombok från 1665-11-20. Detta parti finner man via ArkivDigital, Advokatfiskalen Jkpgs län EVIIBAA:1723, bild 666. Falkman påstår att det här ska framgå att Germund Jönssons hustru är Karin Rikardsdotter, dotter till salige Rigart Andriel. Det gör det inte. Inte på nämnda ställe i alla fall.
Som av en händelse upptäckte jag igår att Joel Germundsson faktiskt finns bland mina anor. Min anmoder, Anna Duker (1695-1753), ett barnbarn till ovan diskuterade Peder Jonsson Duker, var gift med föraren Birger Berggren (1686-1778). Dessa hade en måg Nils Johansson (1719-1778) i Hjältaryd, Myresjö (F), vars föräldrar jag på sistone börjat titta lite närmare på. Fadern Johan Nilsson (c1679-1761) var under ett antal år frälsefogde i Flishult, Näsby (F) och ska enligt dödnotisen även ha varit herredagsman. Jag har förgäves letat efter en vigselnotis för honom och hans (andra?) hustru som jag tills igår kväll endast kände som Stina (c1687-1745). Så tyckte jag mig nu avsevärt begränsa den möjliga period då vigseln kunnat äga rum till andra halvan av 1714 eller första halvan av 1715 och började leta i olika kyrkoarkiv. Snart fann jag vad jag sökte i just Eksjö 1715-01-14, gårdsfogden hos Fru Patkull på Flishult Johan Nilsson och Stina Danielsd. Falk och med en morgongåva på hela 100 lod silver (Eksjö CI:3 s. 31). Stina måste rimligen vara dotter till Joel Germundssons son Daniel Falck/Falckman.
Det får bli en ny tur till biblioteket och ytterligare en titt i ovannämnda artikel!
71
« skrivet: 2013-12-15, 11:46 »
Det finns väl alltid en möjlighet att någon av personerna vi har diskuterat i själva verket är två personer, eller att någon relation har missförståtts. Som vanligt rör vi ju oss på en sannolikhetsskala. Hade jag haft Johan Håkansson i min antavla, hade jag vid det här laget dock fyllt på med Håkan Svensson och Geska Hermansdotter i den föregående generationen.
72
« skrivet: 2013-12-15, 00:54 »
Tack Nils! Jag fann Kullman i Lagus Åbo akademis studentmatrikel, men notisen var inte så fyllig. Kanske finns mer att hämta i Wilstadius Smålands nation i Åbo. Den finns i två häften, ett från 1946 och ett från 1985. Bara det första av dessa tycks finns att tillgå här i Linköping, men en notis om Kullman måste finnas i det andra häftet. Men kanske är det ur detta verk du citerar Nils?
73
« skrivet: 2013-12-12, 13:23 »
Ytterligare några intressanta partier i Eksjö rådstugas dombok. Göta hovrätt - Advokatfiskalen Jönköpings län, EVIIBAA:1723.
1643-11-20 hustru Geska som salige Håkan Svenssons änka? (ArkivDigital bild 188).
1644-01-27 hustru Geska som salige Håkan Svenssons änka? (ArkivDigital bild 193).
1644-05-02 salige Håkan Svensson som Sven Håkansson fader? (ArkivDigital bild 195).
1645-05-02 salige Håkan Svensson som Sven Håkansson fader? (ArkivDigital bild 214).
1645-11-10 Nils Pedersson uttryckligen som Johan Håkanssons svåger (ArkivDigital bild 216).
74
« skrivet: 2013-12-12, 13:04 »
Stort tack Carin!
Testamentespenningar betalades vad jag förstår ut i samband med begravningen, så 1677 skriver jag nu som dödsår! Återstår att förstå varför årtalet 1678 står på stenen vid Nässjö gamla kyrka. Jag tror jag går bet att läsa hela texten från mina foton, så jag får väl göra ett nytt besök i vår. Kanske frottering eller släpljus kan vara lämpligt?
Detta uppmärksammade mig också återigen på att det när det gäller kyrkoarkiven ofta kan finnas mer att hämta i SVARs bestånd än vad som finns i ArkivDigitals!
75
« skrivet: 2013-12-12, 12:46 »
Jag har ställt en fråga om Petrus Kullman från Kulebo under Kullman här på forumet.
76
« skrivet: 2013-12-12, 12:43 »
En bror till en av mina anor hette Petrus (Jonsson) Kullman och växte rimligen upp i Kulebo, Barkeryd (F) i slutet av 1600-talet, där fadern Joen Håkansson (död 1704) var bonde.
Petrus omtalas som student vid ett uppbud i Tveta häradsrätts dombok 1700-02-05, som monsieur vid dop i Barkeryd 1701-12-01, som dominus vid dop 1706-01-16, 1706-08-26 och 1706-09-02, samt lite utförligare som Præstantis Dn. Ministerij Candidatus Petrus Kulman i Kulebo vid dop 1707-05-12. Alla dopen i Barkeryd (och fler kan säkert finnas om man letar mer noggrant).
Jag finner honom inte som student i Uppsala eller Lund (Smolandi Uppsalienses, Smålands nation i Lund), ej heller i registret till Virdestams Växjö stifts herdaminne. Är det någon som har någon aning om vart han kan ha tagit vägen?
77
« skrivet: 2013-12-07, 12:57 »
Det låter rimligt. Bläddrar man lite i Örnbergska samlingen tycks huvuddelen av det som bär datum ligga i tiden 1880- och 1890-tal. Ekstrands och Örnbergs formuleringar är därtill i princip identiska. Örnberg skriver g.m. Karin Pedersdtr Brand, +1674 (dtr af Peder Håkansson B.) och Ekstrand Gift med Karin Pedersdotter Brand, död 1674, dotter till Peder Håkansson Brand.. Carin, jag vet att du tidigare i något sammanhang ifrågasatt 1674 som dödsår och istället velat se 1678. Var det på detta viset är det ju ytterligare ett indicium för att uppgifterna är kopierade. Jag vet inte om dödsåret 1674 finns någon annanstans? Jag är hursomhelst beredd att hålla med om 1678. Jag vet om du Carin redovisade några argument. Mina är så här långt två. Dukers gravsten på Nässjö gamla kyrkas kyrkogård har jag tidigare lagt ut på Anbytarforum, här. Jag har ännu inte tytt hela stenens inskription, men den bär åtminstone ett tydligt årtal på ena sidan AN[N]O 1678. Det verkar troligt att stenen har rests efter den ena hustrun, och vid senare tillfälle kompletterats med inskrift på andra sidan. Tittar man i mantalslängderna för Nässjö och Runneryd, redovisas Peder med en hustru åtminstone 1657-73, troligen 1674 (Peer Jonsson Duke medh sitt folck, siffrorna i kolumnerna antyder ändå en hustrus närvaro), 1675-77, men inte 1678. Vi vet att Duker gifte om sig 1681. Mtl 1680 saknas, och då är det bara i mtl 1679 uppgiften om en hustru förvånar. Kanske var Peder Duker gift tre gånger? Det viktiga i detta sammanhang är dock att en hustru finns åren 1675-77, men saknas just 1678.
78
« skrivet: 2013-12-05, 23:36 »
I domboken från 1651-09-22 (Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIBAA:1723 Bild 316, (AID: v185794.b316)) finner vi att Johan Håkansson och Isak Hansson har brorsbarn i salige Sven Håkansson barn. För Isak Hansson är det väl egentligen hustruns brorsbarn det är frågan om. Att det är borgmästare Per Svensson som frågar ser jag som ett argument för att Svens änka, Karin Pedersdotter, gift om sig med Per (se kyrkoboken augusti 1650).
Jag har ju här ovan föreslagit att Svens änka skulle kunna vara lantmätaren Peder Dukers första hustru. Nu har jag också följt Karin i mtl och tycker att det kan stämma bra. Karin står som hustru till Sven Håkansson i mtl 1646-48. I mtl 1649-50 står hon på samma plats, nu som hustru Karin Sven Håkans, utan att Sven Håkansson finns med i längderna. I mtl 1651 har hon försvunnit från den plats i längden där hon tidigare funnits under fem år, men vid borgmästare Per Svenssons sida dyker det samma år upp just en hustru Karin Pedersdotter. Här finns nu en hustru Karin även i mtl 1652, men står i mtl 1653-56 som änkan hustru Karin Pedersdotter. I mtl 1657 saknas hon, vilket i så fall stämmer väl med vigselnotisen från november 1656. Tittar man närmare på Johan Håkanssons dopnotiser står Peder Svensson resp. Peder Svenssons hustru med bland faddrarna 1652 och 1654 (Peder står även med i Isak Hanssons dotters dopnotis från 1651).
Samtidigt blir jag mer och mer övertygad om att Johan Håkansson, tillsammans med sina mer eller mindre påvisade syskon, inte är brandtar, utan istället barn till borgmästare Håkan Svensson (som väl knappast kan vara en Brandt). Istället föreslår jag att flera av Johan Håkanssons barn tagit sitt namn från moderns sida. Att två bröder tar två systrar till äkta hör inte till ovanligheterna. Om resonemanget ovan stämmer kan Johan Håkanssons hustru Kerstin Pedersdotter mycket väl kunna vara en syster till Sven Håkanssons Karin Pedersdotter. Dukers svärfar enligt Ekstrand skulle i så fall mycket väl kunna vara just en Peder Håkansson Brand, och varför inte son till den Håkan Brandt som dör 1642?
Vem är då denne mystiske Peder Håkansson Brand? I källmaterialet finns under rätt tid åtminstone två något äldre Peder Håkansson som har skatteskyldiga, vuxna barn. De kallas store Peder Håkansson respektive lille Peder Håkansson. Utöver dem finns en Peder Håkansson båtsman och (eller identisk med) en unge Peder Håkansson, för vilka (vilken) redovisas några barn i kyrkboken på 1630-talet, men för vilka tycks yngre samtidigt som de heller inte tycks vara synliga i stadens längder.
Store Peder och lille Peder finns i boskapslängderna från 1628-35, i bänklängden från 1631 och i längden från biskopsvisitationen 1634. Långt ifrån alltid tillsammans med sina epitet, men tillräckligt ofta för att man för det mesta ska kunna rekonstruera vem som är vem, genom familjestorlek, skattebörda eller placering i längderna. I mtl 1643-44 finns båda med. Lille Peder Håkansson finns ensam kvar fram till mtl 1652. Enligt kyrkboken dör store Peders far i Kulla i landsförsamlingen, vilket antyder ett lantligare ursprung än vad man tänker sig att brandtarna har, vilka ju bör ha funnits åtminstone ett par generationer i staden. Fokus på lille Peder alltså!
Slutligen tänkte jag bara återgå till mitt tidigare konstaterande, att guldsmederna Roluff Olofsson, Kristofer Nilsson och Kristiern Pedersson frekventerar Johan Håkanssons barns dopnotiser. Självklart är deras yrken en stor faktor, men det kan även poängteras att Roluffs och Kristofers hustrur båda är Pedersdöttrar. Åtminstone några av guldsmederna skulle alltså kunna vara svågrar. Med det sagt kan noteras att Roluff med sin hustru Anna Persdotter står som direkt föregående hushåll ovanför lille Peder Håkanssons i mtl 1643. I följande års mtl har Roluffs familj flyttat och återfinns hädanefter ganska långt fram i längderna, medan lille Peder står kvar på samma plats i längden fram till och med 1652.
79
« skrivet: 2013-12-04, 13:04 »
Tack för tipset Nils, ska kollas!
Jag har nu gått igenom boskaps- och kvarntullslängderna som finns för Eksjö stad 1628 (2 st), 1630 (2 st), 1632, 1633 och 1635 (2 st).
Germund Persson finns med genomgående, några år finns han antecknad bland fattiga och husarma, men inte alla år. Jag saknar honom dock 1633. Han står bl.a. antecknad som fattig 1630 och då för ett hjonelag, men detta har överstrukits och ändrats till änkling (vol. 4:30:2, SVAR bild 232). Rimligen har han alltså gift om sig strax efter detta. År 1635 finner man honom bland husfattiga på tredje roten (vol. 4:37:2, SVAR bild 25).
En Nils Brandt (Branth), som jag inte sett någon annanstans finner jag 1628 för för 2 (mantalspliktiga) personer (vol. 4:24, SVAR bild 189). Håkan Brandt finne jag endast 1630 och då för ett hjonelag (vol. 4:30:2, SVAR bild 232).
Hans Germundsson finns med första gången 1630 och redovisas sedan i alla längder efter det.
80
« skrivet: 2013-12-03, 18:42 »
En Ingrid Branns finns i Älvsborgs lösen 1571. Hon står som den tredje personen i Eksjö by (under Jöran Geras förläning). Lite senare i vad som verkar vara den äldsta tiondelängden för Eksjö i landskapshandlingarna, daterad 1578, finns en Jöns Brant (Smålands handlingar 1579:14, SVAR bild 133). Silfving tar upp en notering i biskopsvisitationen 1596 Christen hennes man Jöns Brant haf[wer] rympt ifrån hene för gäldh och slagzmåll skull och håller sigh omkring Westeruick, och är 7 åhr, sädan han rymde ifrån henne, och hafuer tagit sigh en hore igen. Hon sades fry för hono[m]. (Silfving 1949, Eksjö del II:2, s. 22). Kerstin finns sedan i ett av Silfving redovisat hjälpskatteregister över Eksjö stad från 1602 Kerstin Brantz (Silfving 1949, Eksjö del II:1, s. 107), i en mantalslängd från 1609 som änkan Kerstin Brantz (Silfving 1946, Eksjö, s. 200) och på samma sätt i en hjonelagslängd från 1610 (Silfving 1949, Eksjö del II:1 s. 115). Man finner hustru Kerstin Brandtz dödnotis i Eksjö kyrkobok 1633-06-03 (CI:1 p 15). Notera att en borgares hustru tydligen redovisas med namnet i genitiv! I en mantalslängd från Sandbergska samlingen daterad 1594-01-10, även den redovisad av Silfving (1946, Eksjö, s. 203), står en Germund Brantt som en av två smeder. I ovannämnda hjälpskatteregister från 1602 finner man Germund Brant, men i mantalsregistret 1609 och hjonelagslängden 1610 finns istället en Germund Persson. Det måste vara samma person! Germund Persson dör i hög ålder 1651-05-05 (Eksjö CI:1 s. 132). Vid mitten av 1600-talet finner jag några som skulle kunna vara barn till denne - Hans och Joel Germundssöner samt Sigrid Germundsdotter i Eksjö. Jag har inte tittat närmare på dem ännu, men Sigrid finner man i mtl med sin make Jöns Håkansson - kanske identisk med den Jöns Håkansson som finns i Sara Håkansdotters barns dopnotis från 1648, som jag nämnde i föregående inlägg. Jag har ännu bara börjat titta landskapshandlingarna, men jag finner inte Eksjö stad i andra Älvsborgs lösen. Olle, vart har ditt register tagit vägen? Den här länken, http://www.genealogi.se/smalreg1.htm, är dessvärre död sedan Rötter fick en ansiktslyftning. I Eksjö rådstugurätts dombok från 1618-03-10 beskrivs målet där borgmästarsonen Olof Hansson står inför rätta, anklagad för att ha haft en sexuell förbindelse med två systrar, Anna och Margreta Svensdöttrar. Olof blir för detta dömd till döden. Den ena av systrarna, Margareta, var gift med en Germund Persson, borgare i Eksjö, men gav sig till dragonerna och tog sig till Ryssland där hon nu vistas i Novgorod(?) Henne ska Olof ha lägrat både före och efter hennes vigsel med Germund. (Göta Hovrätt, Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIBAA:1723, ArkivDigital bild 13ff). Problemet med hela det här målet är dateringarna. Viktigt i resonemanget är huruvida umgänget med systrarna varit en övermaga gärning (väl om Olof handlat som omyndig), vilket inte uppges ha varit fallet eftersom allt skett efter att Olof fyllt 15 år. Olof uppges vara 25 1/2 år gammal när detta skrivs ner och lever i äktenskap med sin nuvarande hustru på åttonde året och ska ha varit henne trogen. Olofs hor bör alltså ha legat ca 8-10 år tillbaka i tiden liksom Germunds och Margretas vigsel. Nu anges dock att prosten intygar att Olofs föräldrar var vigda 1601 och att de fick Olof 1 1/2 år senare, vilket uttryckligen dateras 1603. Man får ju t.o.m. intrycket att rådstugurättens dombok är feldaterad, att 1618 ska vara 1628. Eller hur förklarar ni att felet uppstått? Finns någon som har tillgång till de ej renoverade domböckerna - om de nu existerar? Är det alltså rimligast att anta att Germunds vigsel har stått ca 1609 eller ca 1619? (Meddelandet ändrat av mattias 2013-12-03 19:11)
81
« skrivet: 2013-12-03, 14:13 »
Jag har nu gått igenom dopnotiserna lite mer nogsamt och tycker mig kunna ringa in en grupp bestående följande personer, alla med patronymikonet Håkansson/-dotter. Jag ser det som troligt att dessa är syskon.
Karin Håkansdotter, gift med Isak Hansson (Kruse); någon av makarna Mårten Håkansson och Ingrid Håkansdotter; Sara Håkansdotter, gift med Peder Broddsson; Marina Håkansdotter, gift 1637 med Jöns Jonsson Ryting; Anna Håkansson, gift 1642 med Nils Pedersson (Borre); Johan Håkansson, gift 1644 med Kerstin Pedersdotter; Sven Håkansson, gift 1645 med Karin Pedersdotter; Herman Håkansson (död juli 1642); Elisabet Håkansdotter (död juni 1645); Britta Håkansdotter.
Går man till ovanståendes barns dopnotiser och plockar ut hänvisningarna till dessa eller personer inom deras familjer får man följande uppställning, ordnat på familj med dopnotiser inom parentes:
Karin Håkansdotter, som Isaks hustru (Johans barn 1646, 1650, 1656, 1665; Svens 1646, 1648); Karins make Isak (Marinas 1639, Johans 1648); Karins barn (Johans 1648, 1652, 1654, 1656, 1657, 1660, 1662, 1668; Svens 1646, 1648; Annas 1656); Karins måg Bengt Månsson (Johans 1654, 1665)
Ingrid Håkansdotter, som Mårten Håkanssons hustru (Saras 1640)
Sara Håkansdotter, som Peders hustru (Mårtens/Ingrids 1641)
Marina Håkansdotter (Karins 1633; Saras 1635; Johans 1654, 1660), som Jöns hustru (Annas 1643); Marinas blivande make Jöns (Karins 1637); sonen Gabriel Ryting (Johans 1660)
Johan (Mårtens/Ingrids 1639; Karins 1645; Svens 1646); Johans blivande hustru Kerstin (Karins 1643; Marinas 1643; Annas 1643), Johans hustru (Mårtens/Ingrids 1648; Svens 1648; Saras 1651)
Sven (Saras 1635; Karins 1641; Marinas 1643; Johans 1646); Svens hustru (Karins 1648; Johans 1650)
Herman (Karin 1639; Marinas 1639; Saras 1640; Mårtens/Ingrids 1641)
Anna (Saras 1640; Mårtens/Ingrids 1641); Annas make Nils (Marinas 1643)
Elisabet (Karins 1643; Marinas 1643; Annas 1643)
Britta (Mårtens/Ingrids 1639, 1645; Saras 1640)
N.N., som Johans syster (Johans 1671)
Tittar man i de mantalslängderna för Eksjö stad 1643 och 1644 finner man en hustru Geska Hermansdotter. I mtl 1643 finns hon med sonen Sven Håkansson och lite längre ner pigan Brita Håkansdotter, i mtl 1644 med dottern Elisabet Håkansdotter. I mtl 1644 finner man också Sven Håkansson med pigan Brita direkt efter, på raden ovanför Sven finner man Johan Håkansson. Till saken hör att de ovanliga namnen Geska och Herman hittar man flera gånger just i denna rekonstruerade familj. Geska (inte Sisla!) heter Karin Håkansdotters dotter, döpt 1645-04-01, liksom Johan Håkanssons dotter, döpt 1646-05-05. Herman Håkansson finns bland de troliga syskonen, liksom även som son till Johan Håkansson, döpt 1660-09-23, och Karin Håkansdotters son, döpt 1648-01-30.
I dopnotisen för Peder Broddssons (och Sara Håkansdotters) son Håkan från 1635-12-27 finner man bland faddrarna h. Geska Håkan Svenssons (Eksjö CI:1 s. 27). Samma formulering finns i en rad andra dopnotiser från 1630-talets Eksjö. Men frågan är om detta är Håkan Brandt? Håkon brandt noteras som död 1642-05-13 efter 5 dagars sjukdom (Eksjö CI:1 s. 63) och hans efterleverska som död 1650-01-10 (CI:1 s. 121). Men borgmästaren Håkan Svensson som död 1642-05-22 (CI:1 s. 63). Håkan Brandt och borgmästaren är alltså inte identiska, men är Johan Håkanssons (Brandt) far densamme som borgmästaren eller Håkan Bradnt?
Det kan även noteras att bland de rekonstruerade syskonens dopnotiser nämns som faddrar även en Jöns Håkansson (Saras 1648) och en Peder Håkansson (Annas 1649). Det är mer tveksamt om dessa verkligen är syskon, men man skulle förvisso kunna tänka sig att den senare är identisk med Peder Jonsson Dukers påstådda svärfar Peder Håkansson Brand.
82
« skrivet: 2013-11-29, 11:37 »
Den AID-länk du ger Viktor v185797.b65 avser Eksjö rådhusrätt 1696-09-23 (Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIBAA:1726). Det intressanta avsnittet lyder förtogz Ståckens upvjste postulationer och fodringar, då han tilstod hafa gifit, Sahl. Måns Knaggz Äncka och Niels Knagg dilution mz betahlning, men för den fodran som han effter Sahl. Jahan Håkonsson och dess son Petter Brand har att praetendera, påstår han niuta sin betahlning och Richtigheet, bestående af een summa til 54. D. Smt. effter Obligationens innehålld de dato 7. Junii 1689.
Är det inte rimligt att Johan Håkansson var i livet då obligationen dateras 1689-06-07? Går dock även bet på någon dödnotis i Eksjö 1689-1696...
83
« skrivet: 2013-11-29, 03:19 »
Utifrån Joakim Jönssons avskrifter på cognatus.se har jag gått igenom dopvittnen till Johan Håkanssons barn 1646-1671, jag tycker dessa är väldigt sammanhållna med basen i en handfull familjer. Noterbart är även att vi här har representanter för guldsmederna Rolof/Roland Olofssons, Kristofer Nilsson Långs och Krister Perssons familjer. Jag håller det för högst troligt att det i samtliga fall är frågan om syskon! Med tanke på att det rör sig om tolv barn handlar det säkert om två halvsyskonkullar. Att det finns två Karin födda 1654 och 1671 och att storasystern bevisligen överlevde barndomsåren (hon som gifte sig med Lars Persson Ekman) är ytterligare ett argument. Vidare bör guldsmedskopplingarna tala för att Johan Håkansson är identisk med den guldsmed i Eksjö med detta namn som omnämns 1648, han påstås vara död 1675, men jag kan inte finna honom i Eksjö kyrkobok. Någon som är mer skarpsynt än jag? (se Andrén m.fl. 2000, Svenskt silversmide, s. 256; Silfving 1949, Eksjö del II:1 s. 345).
1656 M. Petrus Warelius Pastor in Åsbo 1666. obiit 1671. står det ifyllt i Eksjö skolas längd över dess rektorer som föregår elevmatrikeln. Nästa namn är infört för 1666, så Petrus var alltså rektor i tio år. (Högre Allmänna Läroverket i Eksjö, CII A:1, s. 10). Petrus är fadder till Johans dotter Sara 1656-03-12. Notera att redogörelsen för Eksjösläkten Ekerman på Adelsvapen.com uppger att den ovan nämnda guldsmeden Krister Persson var gift med en Margareta Varelius. Kan hon vara en syster till rektorn? Krister Perssons ej namngivna hustru finns med som fadder till Johans dotter Margareta. Kristers son Peder - även han guldsmed - är fadder 1648 och 1656 och ytterligare fyra Kristerssöner eller -döttrar finns bland faddrarna.
En Sven Håkansson syns som fadder 1646, några år senare 1650 finns istället salige Sven Håkanssons hustru som fadder. Sven gifter sig 1645-04-13 med en Karin Persdotter i Eksjö, men dör efter lång sjukdom redan 1648-07-10 och paret får bara två söner Håkan, 1646, och Sven, 1648. Faddrarna till dessa ansluter väldigt väl till Johan Håkanssons barn och jag tycker man kan utgå ifrån att Johan och Sven är syskon.
Som Dukerättling är jag intresserad av Peder Jonsson Dukers första hustrus härkomst. Hon heter enligt Ekstrand 1902 (Svenska lantmätare) Karin Pedersdotter Brand och är dotter till en Peder Håkansson Brand. Vigselnotisen finns i Eksjö 1656-11-20 wigdes Peder Jonson landmätare och h Karin Pedersd.. Även Silfving har uppgiften om Brand och att hon var från Eksjö. Kanske har han kombinerat Ekstrand och Eksjö kyrkobok? Ingen tycks ännu ha funnit något som kan visa på vem denne Peder Brand varit, även om det finns åtminstone tre Peder Håkansson i Eksjö i början och mitten av 1600-talet.
Då vill jag istället presentera en liten hypotes. Kanske är jag ute och cyklar, men jag har fått för mig att i Eksjö på den här tiden så skriver man i vigselnotiserna ett h som i hustru framför bruden, istället för änka, för att visa att bruden varit gift tidigare. Kanske kan Karin vara identisk med Sven Håkanssons änka? Hon kan ju fortfarande ha varit dotter till en Peder Håkansson, men kanske har namnet följt med på annat sätt?
Den Jost Johansson som Viktor på annan plats här på forumet (släkten Brand) föreslog som ett syskon till Johan Håkanssons barn - kan det inte vara befallningsmannen Jost Strenn som spökar?
Silfving tar upp några äldre källmaterial i boken Eksjö del I:1 från 1949. En Jons Brant finns i tiondelängden 1582 (s. 85). En Germund Brandt upptas som en av två smeder 1594 (s. 327), och samme Germund brant upptas i tredje roten i hjälpskatteregistret 1602 (s. 104, 108), i en hjonelagslängd från 1610 finns sedan en Germund Persson (s. 115) och samme man i boskapslängden från 1628 (s. 279). Germund Brandt och Pedersson bör vara en och samma person. Det finns en Germund Pedersson som dör i hög ålder i Eksjö 1651-05-05 (Eksjö CI:1 s. 132), säkert densamme!
84
« skrivet: 2013-11-03, 00:43 »
Sonen David finns visst i Eksjö fb med dopdatum 1707-04-10. Alltså fel av mig! Födelseåret 1707 finns även i hfl 1750-59 för Storkyrkoförsamlingen (AB), där kammartjänare David Bergius, återfinns med familj på inre kvarteret nr 65. (AI:5 s. 129). Jag tar alltså bort mitt frågetecknen nu!
David finner jag med flera barn födda i Hovförsamlingen (AB): Dorotea Maria 1733, Karl Gustaf 1734, Fredrik 1737, David 1740, Katarina Hedvig 1742 och Lorens 1743. Utifrån barnens födelsenotiser, hfl, mtl och kronotaxeringslängder får jag följande bild av Davids yrkesgärning:
1733-34 inköpare vid hovet
1737-40 lakej vid hovet
1741-1742 taffeltäckare hos riksrådet tillika rikskanslipresidenten greve Karl Gyllenborg
1743 livknekt hos hans kungl. höghet (vilken kanske redan då är prins Karl? se nedan)
1752-68 kammartjänare/kammarlakej vid hovet, åtm. 1756-62 prins Karls kammartjänare
På liknande sätt kan Davids boendeförhållanden rekonstrueras. Han är knuten till slotts-/hovförsamlingen åtm. 1733-1743 (saknas i församl. hfl 1724-32), står 1741 som bosatt på Stadens inre nr 184, 1744/45 åtminstone i Stockholm genom en underskriven passhandling, i hfl 1750-59 för Storkyrkoförsamlingen på Stadens inre nr 65 (men saknas där i mtl 1750-51) och 1760-62 på Stadens västra nr 75. Sedan åtm. från 1766 till sin död 1768 bosatt i Trosa stadsförsamling, fjärde roten.
Hustrun var Anna Maria Låven (eller Läven?, efternamnet står endast i ovan nämnda hfl 1750-59), född 1707-07-22 i Tyskland och död 1785-07-10 i Trosa. Hennes bouppteckning finns i Trosa rådhusrätt och magistrats arkiv (F2:7 s. 29) där hon står som Anna Maria Bergia.
Kan också nämna att det finns en Susanna Beata Bergia som gifter sig 1744-09-06 i Storkyrkoförsamlingen med Peter Floreen (senare även Florén), där vigselnotisen avslutas Taffeltäckaren Bergius caverade. Vilket väl bör tyda på att Susanna Beata och David är syskon. David har ju en syster Sara Beata född 1702. Kan det vara hon eller har Sara Beata dött och Lorens fått ytterligare en dotter, där ett av namnen återanvänts, i så fall väl på en ort där familjen varit bosatt något år mellan Risinge och Eksjö ca 1705-1706. Jag finner två barn till Susanna Beata födda 1744-09-06 och 1746-02-09, men har inte lyckats finna familjen längre fram. Vid det första dopet finns en Anna Maria Bergia som fadder. Det skulle kunna vara antingen Davids syster Anna Maria, som i så fall fortfarande lever, eller Davids hustru vilken som sagt kallades Bergia i bou.
85
« skrivet: 2013-10-31, 23:02 »
Att söka bland bruken gav träff! Jag finner Lorens Bergius som inpektor vid Sonstorps bruk, Hällestad (E) i kyrkböckerna 1693-1702 och i mtl 1695 samt som inspektor vid Börsjö bruk (Stjärnvik), Risinge (E) i kyrkböckerna 1703 och i mtl 1703-04.
Det innebär att jag nu bl.a. kan konstatera åtminstone 12 barn, och de kommer tätt! Här en liten summering av läget:
Birgitta, gm Jakob Ekstedt (1679-?), första barn i Eksjö (F) 1708 => rimligen första barnet född 1689/90
NN, född ca 1690/91, död Sonstorps bruk, Hällestad (E) begravd 1693-06-18, 2 år gammal
Jakob, född ca 1692?, inskriven februari 1707 i Eksjö skola (F) 14 år gammal, avsked som fänrik vid Östgöta infanteriregemente 1719, död 1736-06-20 Jönköpings Kristina (F), uppges då (felaktigt) vara 34 år gammal, minibiografi i Lewenhaupts Karl XII:s officerare s. 46
NN, född 1693-05-06 Sonstorps bruk, Hällestad (E)
Greta, född 1694-10-12 Sonstorps bruk, Hällestad (E)
Erik, född 1696-03-23 Sonstorps bruk, Hällestad (E), inskriven februari 1707 i Eksjö skola (F) 10 år gammal, avsked som kompanirustmästare vid Kalmar regemente 1722
Karl, född 1697-04-11 Hällestad (E), inskriven februari 1707 i Eksjö skola (F) 9 år gammal
Johan, född 1699-01-03 Sonstorps bruk, Hällestad (E), stämmer bra med gmrs ålder och Östgöte (yngre hfl 1688 och 1694), inskriven februari 1707 i Eksjö skola (F) 8 år gammal, avskedad som sergeant? vid Jönköpings regemente 1760-tal, död 1766-07-08 Assjö Södergård, Askeryd (F) av kräftan, uppges då (felaktigt) vara 78 år gammal
Gunilla* Katarina, född 1700-12-11 Hällestad (E), död Hällestad (E) begravd? 1701-04-05
Sara Beata, född 1702 Hällestad (E) döpt 1702-02-16
Anna Maria, född 1703 Björsjö, Risinge (E) döpt 1703-11-12
David, född 1705?, saknas i Eksjö fb (fadern installerad där senast augusti 1706), inskriven februari 1719 utan åldersuppgift i Eksjö skola (F), omnämns i handlingar och brev daterade 1729-33 i Kammarkollegiet, ev. identisk med den 1768-12-03 i Trosa stadsförsamling (D) avlidne kammartjänaren vid Kungl. hovet, 59 år gammal, i så fall kanske grunden till Bromanders och studentbiografins uppgift om Lorens son, kammarlakejen Lars?
Maria Lund står som fadder 1700-03-11 i Hällestads fb Inspektorens hustru widh Sonsstorpehammare, Maria Lund och därmed säkrad som mor till åtminstone min anfader. Troligen lever hon fortfarande 1703-03-15 då en madam Maria Bergia på Börsjö tas upp som fadder i Risinge fb. För den som fortfarande tvivlar på Lorens ursprung i Värmland, kan noteras att det i Eriks dopnotis finns en fadder Erik Frykman, pastor i Väse (S)! Vidare kan noteras att barnens morbroder herr Isak Lund finns representerad som fadder i Gretas dopnotis, och mostern fru professorskan Anna Lund (gift med professor Isak Pihlman) som fadder i Anna Marias dopnotis.
Jag har också börjat bläddra lite i domböckerna. Lorens ska 1695-11-15 ha köpt 1/6 av Ås skattegård, Hällestad (E), men hur det gick med detta är jag lite osäker. På samma ting som uppbudet tillkännages tredje gången protesterar en Nils i Tokarp, Vretaklosters (E) eftersom han har arvejord där och försäljningen skett utan dennes vetskap. (Hällestad och Tjällmo Tingslag, AI:12 bl.a. s. 391-392, 515-516).
Som en parentes kan nämnas ett tillfällighetsfynd, 1696-12-19 avrättas två män i Hällestad för att 1696-03-12 ha mördat borgaren Måns Nilsson Borre i Eksjö stad (Hällestad C:2 s. 282). Måns dödnotis finner man även i Eksjö, där han uppges ha mördats i sin hemsocken (Hällestad?) och målet tas upp i domboken Hällestad och Tjällmo Tingslag. -- Är Borres koppling Hällestad-Eksjö något som leder till Lorens 10 år senare blir borgmästare i staden?
86
« skrivet: 2013-10-26, 14:45 »
Har nu fått fram Uusi sukukirja II som nämndes ovan. Ingen mer uppgift om dedikationen, men dock en hänvisning till Lagus 1889, Åbo akademis studentmatrikel. I. p. 274. Här, i sin tur, finner jag en liten biografisk notis om Johan Wång med en uppgift om dedikationen. Respondens 1700 3/2 (med ded.till sina morbröder Is. Lund, notarie i kanslerskolleg. i Stockholm, och Laur. Bergius, officinæ ferrariæ insp.) u. Lund.
Nu är väl min latin något knaper men järnbruksinspektor är väl en rimlig översättning av Bergius titel, vilket alltså innebär att han fortsatt sitt yrke men rimligen vid något annat bruk, eftersom inga barn står att finna i Bjärnå födelsebok på 1690-talet. Istället ska man kanske leta i Småland och Östergötland. Sonen Erik står som smålänning i mönsterrullarna och bör ha varit född ca 1696 och sonen Johan står som östgöte i mönsterrullorna och bör ha varit född ca 1698.
87
« skrivet: 2013-09-15, 12:53 »
Tack Erik för uppgiften från Nyeds häradsrätt! Den ger ju med tanke på titeln inspektor ytterligare fog för att Lorens i Bjärnå är identisk med Laurentius Bergius från Värmland. Laurentius och Lars är ju egentligen samma namn och vad jag förstår finns åtminstone något exempel på att borgmästare Lorens även kallas Lars. Kan de ha varit halvsyskon? Dock torde väl kyrkoherde Bengt ha varit en av de äldsta syskonen och bör väl vara döpt efter sin morfar, samtidigt som Gunilla Bengtsdotter överlever Anders Hallorsson. Eller är det så att bara Lars i Ölmskog och Anders Bergius i Filipstad är farbröder och de andra bara nära fränder på annat sätt?
Jag kan också nämna att jag just fått hem Berndt Godenhielms artikel från 1987 Det var bröllop hos Johan Jacobsson Lund, inte Lind i Helsingfors Släktforskare Uppsatser VIII, i vilken det framgår att Maria Lund som inspektor Lorens Bergius i Bjärnå gifter sig med mycket riktigt är regementsskrivare Johan Lunds dotter. Här finns även en uppgift att Johan Wång som då är Marias systerson dedicerat en akademisk avhandling till Lorens år 1700. Uppgiften kommer från Uusi sukukirja II, s. 96 och i samma not uppges även att Lorenz Bergius har inte kunnat förbindas med de släkter Bergius som behandlas i släktboken. Jag har ännu inte haft möjlighet att kolla denna källa (och kanske behöver jag hjälp med finskan), men kanske åtföljs dedikationen med en ortangivelse eller annan ledtråd. Likaså borde den mikrofilmade personskriften i diktform, som jag nämnde ovan, följas upp.
Men nu åker jag på semester, så detta får, åtminstone vad gäller mig, vänta några veckor.
88
« skrivet: 2013-09-10, 06:32 »
Lindwall hänvisar till SvA nr 151 av Nils Sundelius Värmländska anor. Här finns på samma sätt uppgifterna om att Anders Hallorsson är far till ett flertal prominenta personer, däribland Lorens, borgmästare i Eksjö. Sundelius ger här ingen källhänvisning, men tar upp några av sina källor i förordet, däribland herdaminne, hembygdsböcker och släktböcker av Fryxell resp. Lagergren. Något att leta vidare i med andra ord.
Sedan finns en uppgift som blir svår att förklara oavsett Bromanders släktutredning och nationsbiografin om man tänker sig ett annat ursprung för vår Lorens. En Laurentius Andreæ Bergius Wermelandus skrivs in vid Uppsala universitet 1676. Bromander tycks å sin sida ha gjort en sammanblandning med någon bonde, vilken rimligen inte kan vara identisk med denne student.
89
« skrivet: 2013-09-09, 23:17 »
Jag har nu letat lite mer angående Maria Lund. Via söktjänsten för de finska kyrkoböckerna (historieböckerna) på Genealogiska Samfundet i Finland till Suomen Sukuhistoriallinen yhdistys och deras avskannade material, fann jag följande vigselnotis i Bjärnå/Perniö socken 1689: den 3 Aprilis Inspectoren wedh Kåskis bruuk Wälb:de herr Lorentz Bergius och Jungfru Maria Lund i Biernogård. ( http://www.sukuhistoria.fi/sshy/sivut/HisKi-digiarkisto.php?bid=4706&pnum=5) Frågan är om denna Lorens verkligen är den senare borgmästaren? Maria kan knappast vara någon annan än dottern till regementesskrivare vid Nylands regemente, Johan Lund och hans hustru Margareta Gyllenbögel. Maria är sådana fall syster till kyrkoherden i Bjärnå sedan 1684, Jakob Lund, men också till David Lund som senare blev biskop i Växjö. Notera att dessa släktnamn, Johan, Jakob och David, återkommer hos borgmästare Bergius egna barn. - Sonen David Bergius som jag väl inte omtalat ovan, skrivs in senare än sina äldre bröder vid Eksjö skola, först i februari 1719 och utan åldersuppgift (Högre allmänna läroverkets i Eksjö arkiv CIIa:1, s. 41). David nämns också i korrespondens rörande Lorens arvingars anspråk på sin döde fars lön i handlingar och brev daterade 1729-33 (Kammarkollegiet Ämneshandlingar, Lokal civilförvaltning efter 1680, vol. 69:1, SVAR bild 317-324). Varken i Davids eller Jakobs biografier i herdaminnena (Virdestams resp. Strandbergs) nämns någon syster Maria. Davids barn blir adlade med namnet Ehrenlund. Elgenstierna tar dock inte upp några syskon till David.
90
« skrivet: 2013-09-09, 10:46 »
En biografi finns för Lorens i Erik Grens Värmlands Nation i Uppsala 1595-1677. Här uppges att han är son till bonden Anders Hallorsson och dennes hustru Gunilla Bengtsdotter. Uppgiften finns även i Bo Lindwalls antavla för Nils Ferlin här på Rötter, som hänvisar till ett nr av Svenska antavlor. Uppgiften cirkulerar även på en rad webbsidor. Själv har jag ännu inte satt mig in något djupare i Anders Hallorssons familj i Värmland. Jag har funnit den Bromanderska samlingen finns på ArkivDigital, där man återfinner en släktutredning för Bergius i volym 36 (bild 139 och framåt i ArkivDigital). Den verkar stämma rätt dåligt i de äldsta leden, bland annat uppger Bromander att Anders dör 1664 och att änkan gifter om sig, trots att Anders dödnotis från 1689 finns kyrkoboken Väse C:2 s. 172 och att Gunillas finns från 1699 i samma volym s. 189, utan att nämna något annat än sitt giftermål med Anders. Bromanderska samlingen liksom nationsbiografin tar upp en mängd barn till Lars som jag inte stött på i Eksjö och som med något undantag bara tycks vara verksamma i Värmland. Jag kan inte se det på annat sätt än att, antingen har Lorens lämnat barn bakom sig i Värmland, som uppfostrats bland släktingar, eller så har flera Lars/Lorens blandats samman. Kanske är inte ens Lorens i Eksjö son till Anders Hallorsson? Uppgiften om Lorens hustru Maria Lund tackar jag för. Googlar jag på de bägge namnen får jag en träff på finska nationalbiblioteket, en pdf-fil med en förteckning på personskrifter i diktform ( http://www.kansalliskirjasto.fi/attachments/5l4vZtpBt/5s18GARSb/Files/CurrentFil e/Mikrofilmiluetteloita_runomuotoiset_henkilokirjaset.pdf) med hänvisningar till mikrofilmer, där namnen återges tillsammans med årtalet 1689. Kan Lorens och Maria vara gifta 1689? Självklart är jag intresserad av din källa till giftet, Vincent! Känner du till vad för koppling som finns till Finland? (För övrigt kan nämnas att Bromanderska samlingen liksom nationsbiografin uppger att Lorens hustru heter Ingärd Svensdotter.)
91
« skrivet: 2013-07-15, 20:43 »
Det låter rimligt att Skinnaryds resp. Breviks kvarn er identiska!
Jag har själv Olof Jonsson i Hamnaryd bland mina anor. Det är väl möjligt att fadern är identisk med den Jon som nämns i domboken 1641. Mtl 1643 har i Hamnaryd en Joen Joensson med hustru Karin Matsdotter och mtl 1656-58 finns här en Jon med hustru som benämns Karin två av åren. Har dock inte gått igenom mtl efter 1660. Det kan väl tyckas vara ett långt hopp mellan 1643 och 1656, men oftast saknas Hamnaryd helt, kanske för att det är säteri. Den piga Marit Matsdotter som nämns i mtl 1643 är kanske annars en god kandidat till Olofs moster. Ytterligare stöd för en personkontinuitet är att födelseboken tar upp flera barn 1650-60 med en Jon i Hamnaryd som far. Det kan också noteras att namnskicket är helt olikt det för Elf Karlssons barn. Det omtalade arvet tänker jag behöver inte utgöra arv efter Elf Karlsson, även om tidpunkten talar för det, utan kan lika gärna vara efter annan släkting till Marit Elfsdotter.
92
« skrivet: 2013-07-14, 18:30 »
Jo, det kan knappast vara någon annan. Hör gärna av dig om du finner någon koppling till släkten Duker!
94
« skrivet: 2013-07-13, 17:27 »
Är det någon som har tittat i arkivet Kammarkollegiet Likvidationsakter i Kammarkollegiet Ämneshandlingar? Här finns serierna Lantmätare t.o.m. 1680 serie A och B resp. Lantmätare efter 1680. I den första finner man Per Duke i vol. 1 serie B, tittar man i SVAR:s skannade volym finner man material kring honom på bilderna 279-395. Sonen Jonas finner man i serien Lantmätare efter 1680, vol. 1.
Jag har bara skummat igenom sidorna om fadern ännu, men här finner man en del information. Ett flertal dokument handlar om en skuld som tullinspektor Anders Andersson Hult på Blockhusudden i Stockholm haft till Per Jonsson Duker och hans son Petter Duker, senare omkring 1710 står denna fordran mellan Anders Hults måg, landsbokhållaren/landskamrern Egidius Giers och lantmätaren Jonas Pettersson Duker, Per Jonssons son, som företräder den senares arvingar.
I samband med detta omnämns även att det finns en kapten Henrik Duker i Ingermanland som har arrende att betala för kronogodset Golosittza, men samtidigt att det är oklart hur/om detta angår omskrivna fordran - väl alltså om det finns något nära släktskap mellan kaptenen och lantmätarna? Frågan löses aldrig vad jag kan förstå. Kanske är den kapten Henrik Duker som omtalas identisk med en Hans Henrik D?cker som vid denna tid var kapten vid regementet i Narva och blev tagen tillfånga där 1704. Hans Henrik finns upptagen i Lewenhaupts Karl XII:s officerare och ska tydligen inte vara identisk med en samtida namne ur den grevliga ätten D?cker, som dog 1710 som överstelöjtnant vid Smålands kavalleri. Dessa båda tycks vara sammanblandade antingen av Lewenhapt eller av Arthur Stille i Kriget i Skåne 1709-1710 (nätversion på Tacitus.nu)
95
« skrivet: 2013-07-13, 16:29 »
Jag tog en sväng till Nässjö gamla kyrka häromdagen och passade då på att fotografera den Dukerska gravstenen. Stenen omtalas här på forumet, under Nässjö, men bilder eller avskrift har jag inte sett till. Det blev lite svårt att uttyda allt bara med hjälp av mina foton, men någon annan kanske har lyckats bättre?       Södra sidan verkar lättare att uttyda. Peder Jonsson Duuke, hans två hustrur och tvenne söner (med första hustrun?). Jag undrar vad det är för siffror och bokstäver mellan raderna för de båda hustrurnas namn? Kanske H och sedan 77 91 IS 7 och sedan någon vinkel? Norra sidan är svårare, men årtalet längst ner tyder kanske på ett denna sida hör ihop med första hustruns död? Peder gifter om sig 1681 och i mtl saknas någon hustru 1678 och 1680 (dock med hustru 1679!).
96
« skrivet: 2013-07-05, 18:09 »
Jag ser idag både Sara och Annika som säkra döttrar. Saras dopnotis finner du i Eksjö 1687-10-08 (CI:2 s. 213). Elf står många gånger utan uppgift om bostad, så vid Saras födelse, annars är det frågan om Skinnaryd eller Skinnaryds kvarn, men jag har också sett Breviks kvarn vid något tillfälle. Kan Breviks kvarn vara identisk med Skinnaryds kvarn? Dessa uppgifter är väl också uteslutande från tiden efter omgiftet med Margareta? Är det kanske så att Elf gifter sig till mjölnaryrket och han dessförinnan var bosatt inne i staden och då hade mer varierande sysslor (dvs. arbetskarl).
Sara är uppenbarligen född i Elfs första äktenskap. Men någon kanske kan hjälpa till med det här med Elf Hanssons hustrur? Elf dör i februari 1727 (CI:3 s. 451) och hans änka Margareta Nilsdotter i juli 1733 i Munkakvarn, Höreda sn (C:2 s. 543). I Margaretas dödnotis nämns flera styvbarn och att Elf och Margareta varit gifta i 36 år. Tidsuppgiften ger ett vigselår 1690 eller 1691, men jag finner endast en vigseluppgift från 1688 i Eksjö (CI:2 p 227) och då är brudens namn Johanna (inte Margareta) Nilsdotter. Är vigseluppgiften felaktig? Eller är Elf gift tre gånger? Finner hursomhelst ingen passande dödnotis efter Saras födelse 1687 för varken en första hustru eller en möjlig andra (Johanna).
97
« skrivet: 2013-07-02, 22:03 »
Tack för tipset om andra gården i Högsjöhult! I min avskrift av mtl hade jag noterat att avskriften endast avsåg ena gården, men det lyckades jag förbise! Detta förklarar ju också varför jag inte fann Elf i Björka i slutet av 1660-talet. Trots dateringen till 1669 finns alltså yngre uppgifter insprängda i bänklängden. Detta oavsett tidigare nämnda verbform.
En iakttagelse avseende de två gårdarna i Högsjöhult är att bägge även tidigare funnits i familjen. Det är i de två första åren i mtl (1643-44) som Elfs svärfar Nils Uddsson står i den ena och Elfs hustrus farfar Udder i den andra (den senare tillsammans med sin hustru Ingeborg Elfsdotter som vi alltså tidigare nämnt som hypotetisk dotter till Elf Karlsson). Jag kan i detta sammanhang nämna att jag har haft svårt att finna döduppgifter på Högsjöhultsidan av släkten. Ingeborg Elfsdotter är väl identisk med Nils Uddssons moder i Högsjöhult, som dör 1656. Men vart tar alla andra vägen?
Jag får även tacka för dina uppgifter kring Marit! Dopvittnen passar alldeles utmärkt även för mina par, åtminstone de gånger jag noterat dem.
Trolovningen, som ligger hela fem år före i tid, ser jag inte som något jätteproblem. Vet inte hur vanligt ett sådant tidsavstånd var, men före lagen från 1734 var trolovningen det avgörande och kyrkovigseln mer av en ceremoniell välsignelse. Som jag förstår det var exempelvis Karin Elfsdotter och Peder Svensson trolovade redan i januari 1633, då man fann Karins utsatta barn/foster, och deras tre gemensamma barn är alltså därmed alla födda i äkta säng även om de är födda före kyrkovigseln 1639! Här finns med andra ord ett ännu större tidsavstånd - även om det säkert betingats av de tragiska omständigheterna. När det gäller vigselnotisen från 1684 läser jag Kahrin och inte Katrin, även om det kanske inte har så stor betydelse i sammanhanget.
Jon Börjesson får mycket riktigt en dotter Kerstin med Elfs änka 1679-04-05. Som så många gånger tidigare alltså inget hinder att Ingrid redan hade en dotter med detta namn! Ingrid står återigen som änka i Hunsnäs i mtl 1698-99, men jag finner henne inte senare. Kan hon möjligen vara identisk med gamla änkan hustru Ingrid i Uddesbo som dör 1709-12-18? Kan Uddesbo i så fall vara någon stuga på sonen Nils Elfssons ägor i Högsjöhult, som döpts efter någon äldre släkting med det udda(!) släktnamnet Udder?
98
« skrivet: 2013-07-01, 00:56 »
Mats, du nämner även Nils Andersson i Kulla. Känner du till något om hans bakgrund? I Kulla finns samtidigt med Nils en Gudmund Andersson som är min ana. Kan Nils och Gudmund vara bröder? Gudmund finns i Kulla från 1653, året därpå och framåt tillsammans med Nils. Åren 1651-52 finner jag inte Kulla alls i mtl och dessförinnan står här helt andra personer. Gudmund står i mtl i Kulla fram till 1693 och året därefter finns här istället dennes änka. Jag har dock inte lyckats finna Gudmunds dödnotis!
99
« skrivet: 2013-07-01, 00:42 »
Mats!
Jag härstammar som du säger från Elf Håkansson (från sonen Nils och dottern Marit). Min tredje härstamningslinje upptäckte jag först i år och går från Elf Pederssons dotter Karin. Vad gäller Karin och hennes syskon är mina kunskaper ännu därför rätt begränsade. Jag har liksom du noterat fyra syskon.
1) Nils, född 1662, trolovas 1679 med en Karin Månsdotter, brukar Högsjöhult där han sedan dör 1730. Har inte noterat några barn, vilket inte nödvändigtvis betyder att de saknade barn.
2) Kerstin, född 1665, hamnar i Bonderyd Södergård i Höreda och gifter sig 1684 med bonden Nils Nilsson där. Efter Nils död 1698 gifter hon sig på nytt 1700 med en Johan Nilsson. Jag har ännu inte antecknat några döduppgifter för Kerstin, men hon får ett flertal barn i båda äktenskapen, bl.a. en Måns som hamnar i Söraby i Mellby (där jag antecknat barn ytterligare en generation framåt) och en Elf som alltså för med sig släktnamnet!
3) Karin, född 1668, gifter sig 1691 med en Bengt Månsson, flyttar runt på några gårdar i Eksjö socken innan de flyttar till Smedstorp i Höreda ca 1702, där hon sedan dör 1758. Dottern Ingärd gifter sig inom släkten med Elver Nilsson i Kårarp. Sonen Elver, som i denna gren tar med sig släktnamnet, får en dotter Annika, som gifter sig med en annan anfader till mig, Jonas Jakobsson Trolle i Ryd i Björkö (jag är emellertid ättling till Jonas första hustru).
4) Marit, född 1672, om vilken jag inte vet mycket mer än så.
Det här med Elf Pederssons flytt blir jag inte riktigt klok på. Alla fyra barn är födda i Högsjöhult, dvs. fram till 1672 med Marit. Elf står i mtl i Högsjöhult fram till 1665. I en bänklängd från december 1669 kan man på raden under Elf i Högsjöhult läsa NB Är beleffwadt, när Elff flytet ifrå Hökesiöhult, så heemfalla båda stolarna kyrkian till, the försälias till them som behöffwa (Eksjö CI:1 s. 391). Det kan väl sägas att jag i ovanstående läsning är något osäker på tempus för verbet flytta. Står det i dåtid eller nutid? Slutligen uppges i Eksjö dödbok (inte Höredas) att Elf avsomnat i Björka 1674. Jag kan heller inte finna Elf i mtl i Björka.
Elfs änka gifter om sig 1677 med Jon Börjesson i Hunsnäs. Notera även var de vuxna syskonen kommer ifrån - Nils Elfsson kommer från Hunsnäs vid sin trolovning 1679 och Kerstin Elfsdotter kommer från samma gård vid vigseln 1684 enligt hennes första makes dödsruna i Höreda db 1698. Karin Elfsdotters make Bengt Månsson berättas i sin dödsruna i Höreda db 1719 ha bott en tid i Hunsnäs före och efter vigseln. Även om de beräknade årtalen från db stämmer sisådär med mtl för Hunsnäs, så framgår av de senare att Bengt tjänat som dräng hos Karins styvfar och sedan tagit över bruket av gården.
Det var väl det jag kunde komma på om Elf Pederssons barn. Men jag tror inte heller vi har sagt det sista om Elf Karlsson. Alltid är det något förbisett som någon kommer på!
100
« skrivet: 2013-06-19, 21:20 »
Den Zakris Jonsson som står i Söraby i hfl och Åke hänvisar till, är som jag kan förstå det måg till Johan Hermansson på samma sida. Zakris var född 1749 i Lambotorp, Vetlanda sn, varifrån han kom vid vigseln med Annika Johansdotter. Han är alltså inte identisk med den du söker, Åke!
Zakris Johansson i Slätte, som Eva tipsar om, är väl född 1751-04-18 i just Slätte (C:2 s 243), och föräldrarna i så fall de 1746-10-30 sammanvigda Johan Larsson från Skällsnäs kvarn, Hult sn och Lisbet Nilsdotter från Slätte (C:2 s 236). Lisbet måste väl vara den 1716-09-29 i Slätte födda dottern till Nils Svensson (C:2 s 195) - inte den med samma namn 1728-08-10 i Slätte födda dottern till Nils Zakrisson (C:2 s 206).
Födelseåret 1751 kan ju lätt ha förvanskats till 1757, men om denna Zakris i Slätte är identisk med Åkes Zakris från Sjöakull kan jag inte svara på nu.
101
« skrivet: 2013-05-26, 13:18 »
I Askeryd (F), Norra Vedbo härad (nuvarande Aneby kommun) finner man följande dödnotis 1774-08-13:
d. 13 Bonden Paulus Larsson i redby utaf slag, i Måssebo by och Örs sochn 6 mihl på andra sidan om Jönköping, och kiördes hem af dess fölljeslagare och begrofs d. 21 aug. gammal 60 år 8 m.
I Västergötland finns visserligen både ett Örs socken och ett Öra socken, men de saknar en by med ovanstående namn. Jag kan bara anta att Ör är fel för Öreryd där byn Mossebo finns. Mossebo ligger ju på Nissastigen och kan väl vara ett rimligt ställe där en genomresa kan ha tagit ett hastigt slut. Jag undrar dock om det kan finns någon annan anledning till att Paulus gästat här. Kanske någon vet om det i eller kring Mossebo vid denna tid finns någon eller några som kan vara släkt med Paulus eller på annat sätt haft kopplingar till denne eller hans hemmamiljö norr om Eksjö.
Min anfader Paulus Larsson (1714-1774) var född i Askeryd och blev bonde i Hultarödje och senare Redeby Håkansgård. Såväl föräldrar som svärföräldrar tycks ursprungligen vara från samma socken, men Paulus hade 8 efterlevande barn och jag har inte koll på vart alla tog vägen. I bouppteckningen finns dock inget som tyder på att de ännu lämnat hemmet.
102
« skrivet: 2013-04-12, 18:24 »
Kul med så snabb respons!
Fredrik, tyvärr har jag inte satt mig in i Västergården något, så jag vet inget direkt om Esbjörns-släkten.
Lotta, tack för hänvisningarna! Dessvärre ser jag att äldre geometriska kartor för Tovrida saknas. Byn har dock fyra gårdar omkring 1700: Gydingsgården, Nilsagården, Västergården och Kronogården. Jag vet inte hur de ligger topografiskt, men Övregården bör ju vara ett äldre namn på någon av dessa och rimligen den gård som vid tidpunkten för tillkomsten av namnet varit högst belägen. Märker att jag får sätta mig in i detta lite bättre...
103
« skrivet: 2013-04-12, 15:26 »
Jag tittar för närvarande lite på Tovrida Gydingsgård kring sekelskiftet 1700. Benämningen gyding är en äldre form av göing (dvs. invånare i Göinge i Skåne) och det verkar finnas en del kopplingar till just Skåne här. Är det någon som känner till något om bakgrunden, eller som har hittat liknande kopplingar?
- Gyding finns uppenbarligen även som tillnamn eller efternamn i Tovrida. Om det nu tagits av invånare i Gydingsgården som soldatnamn el. dyl. eller faktiskt givits p.g.a. ett ursprung i Göinge låter jag vara osagt, men här finns i alla fall en Gydings Anna som dog 1708 i Tovrida, 72 år gammal, en Per Gyding står som död 1709 utan ort, 85 år gammal och en Lars Gyding dör i Tovrida Nilsagård 1711, väl i pesten.
- I Tovrida Gydingsgård finns pigan Skåne Sara i mtl 1703-04. En Skåne Sven omnämns i Lekeryds dödbok 1704, då hustrun dör. Kanske är de senare Saras föräldrar?
- Slutligen noterar jag att i bou 1746 efter Johan Perssons hustru, Sigrid Ingemarsdotter - då i Klackarps Södergård, men tidigare båda bosatta i Tovrida Gydingsgård - finns en uppgift att mannen för 26 år sedan emottagit et arf för Udd Hiertmans barn i Skåne.
104
« skrivet: 2013-04-06, 18:04 »
En lite intressant sak att notera apropå denna familj, är att Isak Pederssons gravvård tas upp i en kortare förteckning över sådana i Flisby (C:1 s. 120). Det skulle ha varit en fyrkantig sten i wäster strax wid stora kyrkoporten. Jag vet inte om det finns några gravstenar som står kvar på den gamla kyrkogården i Flisby? I vilket fall kan var det knappast vanligt att en bonde vid den här tiden föräras en gravsten.
105
« skrivet: 2013-04-06, 17:44 »
Anna Eriksdotter står som änka i Täringstorp efter makens död i mtl 1737-38 och åter i mtl 1742, där Isak upptas som hennes son. Även om åldern stämmer dåligt får man väl anta att vi har Anna i äldsta hfl 1757-60 som inhysesänkan Anna, 58 år, hos sonen Isak Isaksson. I den detaljrika mtl 1767 (landskontorets ex.) finns sedan hos samme Isak modern Anna, 81 år och nu stämmer åldern desto bättre. I hfl från 1780-talet saknas hon och jag vågar sätta något på att vi har henne i dödboken 1770-12-30 gamla Enkan h. Anna Ericsdotter i Föråhs, af ålderdomssjukdom, 84 åhr och 4. månader (Flisby C:3 s. 437). Åldersuppgiften stämmer i vilket fall på både år och månad!
Kopplingen till Förås ligger väl troligen i att sonen Johans hustru, Brita Leonhardsdotter vid vigseln 1740-05-04 är ifrån just Förås och troligen har väl denna familj flyttat dit någon gång på 1760-talet och den gamla modern fått följa med. I hfl från 1780-talet finns i Förås Norrgård hur som helst en Erik Johansson, född 1753, som mycket väl kan vara identisk med den treårige sonen till Johan Isaksson som återfinns i Täringstorp i äldsta hfl.
Vid närmare genomgång fann jag ytterligare en dotter till Isak och Anna, nämligen Ingrid, född 1715, hon gifter sig i Flisby 1737, åter igen 1738 efter att första maken dött efter bara några månader, och hamnar sedan i Jolstorp (Jordanstorp) där man finner henne i äldsta hfl.
106
« skrivet: 2013-04-05, 15:17 »
Hej igen. Inget att be om ursäkt för - vi hade en kort mejlkontakt i juli 2011 (utanför forumet alltså).
Anna Eriksdotters dödnotis har jag inte påträffat i Flisby (men kan ha missat den). Vid vigseln är hon från Skeppsås (Flisby C:2 s. 178). Petter har åtminstone syskonen Johan född 1717 och Maria född 1720. I första hfl 1757-60 finner man Täringstorp (där som Torranstorp) på sidan 6, här står nämnde Johan med sin familj och den tio år yngre Isak Isaksson med sin familj. Isak är väl ytterligare ett syskon och alltså född ca 1727.
Sara Persdotters död missade jag i antavlan! Hon dog 1745-05-19 i Skeppsås (Flisby C:2 s. 304).
107
« skrivet: 2013-04-05, 00:02 »
Hej Pia!
Jag har kommit lite längre än sist vi talades vid om denna släktgren. Törnvalls antavla tänker jag mig ser ut som följer. Släktgrenen med Per Arvidsson och Anna Tyrsdotter, har diskuterats här tidigare.
Första generationen
1. Petter Isaksson Törnvall, bonde och rusthållare i Munkebo, Lekeryd (F), nämndeman, f. 1713 i Täringstorp Södergård, Flisby (F), d. 1788 Munkebo, Lekeryd (F), 75 år gammal, av bröstsjuka
Andra generationen
2. Isak Pedersson, bonde i Täringstorp Södergård, Flisby (F) från ca 1612, f. 1687 i Täringstorp Södergård, Flisby (F), d. 1736 på samma ställe, gift 1712 i Flisby (F) med
3. Anna Eriksdotter, f. 1686 Orreda, Flisby (F)
Tredje generationen
4. Peder Uddesson, bonde i Täringstorp Södergård, Flisby (F) ca 1685 fram till ca 1719, f. ca 1645, d. 1726 i Täringstorp Södergård, Flisby (F), 80 år gammal, av hög ålder
5. Sigrid Hansdotter, f. 1644, d. 1730 i Täringstorp Södergård, Flisby (F), 85 år gammal, av hög ålder
6. Erik Jönsson, i Orreda, Flisby (F), f. ca 1657, d. 1741 i Skeppsås, Flisby (F), gift 1684 i Flisby (F) med
7. Sara Persdotter, f. 1666 i Tofta, Flisby (F)
Fjärde generationen
8. Udde Persson, fältväbel bosatt i Täringstorp Södergård, Flisby åtm. ca 1653-1657
9. Karin
12. Jöns, bonde i Skeppsås, Flisby (F) från ca 1661
14. Per Arvidsson, bonde i Tofta, Flisby (F) ca 1665-1675, d. 1675 i (Stora) Tofta, Flisby (F), gift 1665 med
15. Anna Tyrsdotter, d. 1681 i Tofta, Flisby (F), tidigare gift 1645 i Flisby (F) med Per Ödbjörnsson (?-1649), bonde i Tofta, Flisby (F) och ca 1646-1648 i Kårarp, Flisby, och därefter 1649 i Flisby (F) med Knut Månsson (?-1665)
Femte generationen
28. Arvid Nilsson, bonde i Rickelstorp, Flisby (F) från åtminstone ca 1638, d. 1663 i Rickelstorp, Flisby (F), tidigare gift, gift senast 1643 med
29. Marit Broddesdotter, f. ca 1595, d. 1691 i Nyaby, Flisby (F), 96 år gammal, tidigare gift
30. Tyrs Persson, bonde i Tofta, Flisby (F) åtminstone från ca 1630, d. 1650 i Tofta, Flisby (F)
31. Karin Nilsdotter, d. 1667 Ingeryd, Ölmstad (F), omgift 1652 Flisby (F) med Anders (?-?), i Ingeryd, Ölmstad (F)
Sjätte generationen
59. N.N., d. 1655 i Rickelstorp, Flisby (F), kallas Arvids svärmoder i dödnotisen
(Meddelandet ändrat av mattias 2013-04-05 00:04)
108
« skrivet: 2013-03-22, 17:57 »
Dopnotisen du funnit är just den som jag hänvisar till i inlägget ovan från 28 februari. Det är inte fästekvinnan som omnämns, utan barnet. Notisen avslutas benemnd Elff innan vittnena räknas upp. Som sagt finns en uppgift i domboken där Elfs moders namn uppges vara Kerstin Joensdotter. Jag tycker det är rimligt att anta att hon är dotter till Gunnel Elfsdotter, som i sin tur skulle kunna vara en dotter till Elf Karlsson.
Att Elver Hansson skulle vara ett barnbarn till Jakob Svensson och Brita Elfsdotter i Skinnaryd var en äldre spekulation, baserat på namnets tidigare förekomst i familjen, att Ander Elversson i Höreda uppgavs vara född i just Skinnaryd och att det hela kunde stämma tidsmässigt. I och med det nämnda fyndet i domboken står det klart att så inte var fallet!
109
« skrivet: 2013-03-19, 12:26 »
Ok. Anders dödnotis säger inget om någon andra hustru, utan bara denna Maria Jonsdotter Sal. prostens magistri Johan Norrströms huuspiga, med vilken Anders varit gift i 20 år - dvs. vigsel ca 1722 - och som också efterlever honom. Rimligast är väl att prästen i Asa, mindes fel när han skrev ner vad han hört om moderns namn. Här föreligger ju ett visst avstånd i åtminstone rum och kanske också i tid.
Tack förresten för uppgiften om vart Elver tog vägen! Att han blev snickare stämmer ju bra med uppgifterna om de praktiska kunskaper som åtminstone fadern besatt. I hans dödnotis uppges att Anders lärde hoos föräldrarna läsa och skrifwa snicka, swarfwa och smida in til han var 24 åhr.
110
« skrivet: 2013-03-18, 19:14 »
Jo, Anders Elversson (Elofsson), vars dödnotis man finner i Höreda C:3 s 313, måste vara identisk med fadern till Elver, vars födelsenotis finns i C:3 s 49. Utöver vad som står i den fylliga dödnotisen vet jag inte så mycket om Anders, och Elver har jag inte följt.
Anders hustru står dock i dödnotisen som Maria Jonsdotter och någon annan hustru nämns inte. De ska ha haft två söner och fyra döttrar. Själv har jag bara sett fem av dessa sex barn. Hans född 1726, Maria 1728, Lisken 1730 (död 1733), ännu en Lisken 1734 och Elver 1740. Den sjätte ungen kan jag säkert ha missat. Var har du hittat uppgiften om hustruns namn som Stina Johansdotter?
111
« skrivet: 2013-03-04, 18:39 »
Jag upptäckte idag vad som tycks vara en tredje linje för mig bak till Elf Karlsson, och den delar jag åtminstone med Annette. Jag har hittills haft ytterst vaga kunskaper om modern till ovan nämnda Nils Elversson (1719-1803). Men tre notiser som jag fått upp ögonen för kan antagligen stämma in på henne:
- I landskontorets mtl 1767 står i Nils hushåll i Kårarp en moder Ingärd (Ingierd), 73 år.
- Dödnotisen för änkan Ingrid Bengtsdotter i Kårarp, avsomnad 1769-06-07 i en ålder av 76 år och 14 veckor(?).
- Dopnotisen 1694-10-14 för en dotter till Bengt i Hunsnäs, Ingärd.
Dödnotisen har då blandat samman namnen Ingrid och Ingärd, vilket ju inte är första gången i historien! Dopnotiserna för Elvers och Ingärds barn, 1710- till 1730-tal, är också fulla med Bengtssöner och -döttrar som vittnen! Stämmer allt detta har alltså Elver gift sig med sin brylling, eftersom den i Hunsnäs födda Ingärd är en dotterdotter till den avrättade Karin Elfsdotters överlevande son Elf Pedersson (1636-1674). I åtminstone detta fall tycks alltså den tidigare påtalade starka sammanhållningen inom släkten kanske inte riktigt ha varit lika stark som jag till en början antog, då personerna i dopnotiserna alltså var mycket närmare släkt än vad jag tidigare trodde.
112
« skrivet: 2013-03-01, 15:03 »
Tittar återigen i Margareta Nilsdotters dödnotis från 1733-07-15 (inte som uppgavs från 1733-06-15) och finner att jag misstagit mig gällande mina noteringar. Hennes giftermål varade i 36 år, inte hennes änkestånd och därmed är kan Elver Hansson inte ha dött ca 1696. Vips hittade jag honom i Eksjö 1727-02-10: Afsomnade Elfwer Hansson, hos sin son Anders Elofsson i Munkaqvarnen. til ålder 72 åhr (CI:3 s 451). I och med åldersuppgiften får man väl betrakta dopnotisen från 1655 som rätt!
Sara Elversdotters vigsel från 1711 sker med Per Abelsson från Björnskog, Mellby socken, vilken är dotterson till befallningsmannen Nils Elfsson i Brevik. Är Nils och Gunnel Elfsdotter i Högaskog verkligen syskon, så bör det vara frågan om att Per Abelsson gift sig med en sysslings dotter 1711. Jag ser det som ett indicium för att Nils och Gunnel är syskon.
113
« skrivet: 2013-02-28, 13:41 »
En annan fundering, eller lös tråd, gäller Elver Hansson i Skinnaryd. Fylliga dödnotiser finns i Höreda kyrkoböcker för hans änka Margareta Nilsdotter, 1733-06-15 (C:2 s 543) och sonen Anders Elversson, 1742-12-28 (C:3 s 313), båda bosatta i Munkakvarn. Tidsmässigt samt genom namnet Elver och platsen Skinnaryd, kunde man ju tänka sig att Elver Hansson är ett barnbarn till Jakob Svensson och Brita Elfsdotter i Skinnaryd. Utifrån änkans dödnotis framgår att Elver dött ca 1696, men någon dödnotis har jag ännu inte funnit. I änkans dödnotis framgår även att Elf Hansson är far till rådmannen Hans Brennander i Gamla Karleby.
Under 1690-talet finner jag i Eksjö åtminstone två söner till mjölnaren Elf Hansson i Breviks kvarn resp. i Skinnaryd, Anders och Nils, båda döda som barn. Tidsmässigt kan även två vigselnotiser för Sara Elversdotter 1711 och en Annika Elversdotter 1714 från Skinnaryd kunna stämma som Elvers Hansdotter döttrar.
Den enda rimliga dopnotisen i Eksjö, som kan passa för Elver Hansson är från 1655-03-04 och avser Hans Månssons son i Hästemålen, Elf, som avlats med dennes fästekvinna i Högaskog. Tittar man i domboken finner man under 1655-05-19 närmare upplysningar, nämligen att föräldrarna är konan Kerstin Joensdotter i Holmstenås och den ogifte soldaten Hans Månsson i Hästemålen. (Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIAAAC:24 ArkivDigital bild 2450).
Holmstenås var en ny plats för mig. Kan Holmstenås på något sätt vara knutet till Holstensbo (äldre Holmstensboda)? Kanske ett torp eller bara en felskrivning? Hästemålen i Askeryd ligger i princip granngårds med Holstensbo. Kompromissar man med källmaterialet kan man tänka sig att Kerstin Joensdotter är identisk med den Kerstin i Högaskog som döps 1634-04-20. Föräldrar är väl då Jon Jonsson och Gunnel Elfsdotter i Högaskog som vigs 1633-05-12 där Gunnel uppges vara från Älmhult, väl Älmeshult i Norra Solberga. Gunnel är en av de tänkbara döttrar till Elf Karlsson som Mats Lindeskog tog upp. Gunnel kanske ändå är värd att titta lite närmare på!
114
« skrivet: 2013-02-27, 08:38 »
Tack för intresset Annette! Din Elver Nilsson blir ju en sonsons son till Nils Elfsson (1657-1714) i Kårarp från mitt inlägg ovanför. Jag stammar på min farfars sida från Elvers äldre syster Katarina Nilsdotter (1761-1841), vilken som gift hamnar i Boda.
115
« skrivet: 2013-02-26, 16:00 »
Mats Lindeskog ställde för några år sedan en fråga om någon forskat något mer om den 1639 avrättade Karin Elfsdotter i Grönlid och hennes familj. Karins systerson Elf Håkansson i Kårarp är en anfader till mig på både min farmors och farfars sida. En brorson till honom, Elver Nilsson i Hultet, dök upp utanför min släktforskning som murarmästare när jag höll på med byggnadshistoriska efterforskningar, och visade sig i Hagströms Eksjö socken dessutom ha sammanblandats med Elf Håkanssons sonson med samma namn i Kårarp. Jag har sedan stött på ett flertal, från mer eller mindre säkra till bara misstänkta, ättlingar till Karin och hennes syskon i släktforskningen. Kort sagt, det var dags att själv börja nysta i familjen och ättlingarna!
När man läser födelselängderna i Eksjö och senare även Höreda tycker jag man slås av hur man förhållandevis enkelt kan ringa in familjemedlemmar eller ättlingar genom närvarande dopvittnen. Kanske har sammanhållningen i familjen stärkts av avrättningarna? De avrättades barn som fosterbarn hos syskonen har kanske också bidragit? Förutom det åtminstone relativt ovanliga namnet Elf (Elver, Elof) som tycks gå som arvsnamn i familjen finns de ovanliga namnen Dager och Djur/Gjord, men snart kommer även in namn från de skotska adliga gårdsägarna i området, som jag upplever som vanligare inom just denna familj. Men bilden kanske är falsk? Namnen kanske stärker intrycket när man läser dopnotiserna och sammanhållningen är kanske en chimär?
Vi börjar med fadern, som jag är ganska övertygad om är just den Elf Karlsson som dör i Brevik 1636. Jag finner honom första gången i Stora Grönlid i en kvarn- och boskapstullslängd från 1628 och en annan odaterad dito från ca 1629 (Boskaps- m.fl. längder, vol. 4:23 SVAR bild 211; vol. 4:1, SVAR bild 25). I de andra av dessa längder i intervallet 1620-30 antingen saknas Grönlid eller så upptas inte alla namn. I jb 1632 - den enda jordeboken med namn på bönderna i detta område innan mantalslängderna tar vid?? - finner jag Elf, men han saknas i äldsta mtl 1643. I Älvsborgs (andra) lösen finner jag i sista terminen, 1619/20, Arvid i Grönlid och Påvel ibidem. Utifrån boskapslängderna antar jag att Arvid hör till Stora Grönlid och Påvel till Lilla. Hursomhelst bör Elf ha tagit över Stora Grönlid någon gång under perioden 1620-1628.
Elf återfinns i domboken 1633. Här uppges han vara överste Kinninmonds gårdsfogde, när han anklagar en
Bengt skytt i Packhem (=Packarp?) för tjuvjakt (Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIAAAC:23 ArkivDigital bild 960). Johan Kinninmond innehade Torsjö i Höreda som säteri, men Grönlid tillhörde istället Patrik Ruthven. Gemensamt för dessa båda herrar är de som brittiska officerare väl borde ha fått gårdarna ungefär samtidigt (början av 1620-talet?). Jag vet inte om det finns någon koppling, men Elf torde ju ha hamnat i Grönlid ungefär samtidigt.
En annan notis i domböckerna med en ledtråd om föräldrarna är från 1641-03-09, då Håkan i Grönlid klagar att Jon i Hamnaryd, Solberga sn har en del av hustruns arv i sitt bo (Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIAAAC:23 ArkivDigital bild 960).
Så till barnen. Här finns en given kärna bosatta intill varandra bestående förutom Karin (avrättad 1639): Nils (död 1655) i Stora Grönlid och fogde i Brevik, Jon (1609-1699) i Stora Grönlid senare Maggarp, Håkans Anderssons hustru Marta (död 1655?) i Lilla Grönlid och Jakob Svenssons hustru Brita (död 1675) i Skinnaryd. En Gertrud nämns i rättsprocessen som syster till Karin, notera dock läsfelet under sektionen Avrättade på Rötter Ekeberg Helleberg ska vara Ekeberg. Detta Ekeberg har jag inte funnit i mtl. Det finns ett Ekeberg i Hult och ett i Flisby, men i dödlängden i Eksjö finns en 1638-03-20 införd Jon Ekeberg som bör vara Gertruds man. En Jons hustru i Ekeberg finns också bland dopvittnen till Jakob och Britas dotter Ingrid född 1633-03-25. Utifrån dopvittnen ser jag även Sven (död 1669) i Hunsnäs senare Hagersryd som given i syskonskaran. Återstår de av Mats föreslagna syskonen, Elfssönerna/-döttrarna Karl, Ingeborg och Gunnel, som jag inte tycker saknar kopplingar med de andra, men där de kanske inte är lika självklara. Karl finner jag bara i en dopnotis för Nils Elfssons dotter Anna från 1641-02-14, dock utan ort. Karl. Vad gäller Ingeborg finns hon som hustru till Udder i Högsjöhult i mtl 1643. Högsjöhult blir senare hem till den avrättade Karins son Elf Pedersson. Men hans kusin Elf Jakobsson gifter sig 1663 med en Susanna Uddsdotter, visserligen från Lönås i vigselnotisen, men med tanke på hennes ovanliga patronikom möjligen dotter till Udder och Ingeborg och i så fall kan det vara frågan om kusingifte? Gunnel har jag inte tittat på så mycket ännu, men så här långt och genom huvuddelen av dopnotiserna för hennes barn, finner jag bara en direkt koppling till de övriga i det att Sven (Elfsson) i Hunsnäs närvarar som dopvittne till sonen Sven 1644-03-10, dvs. väldigt magert förhållandevis.
Nils och fadern har uppenbarligen haft liknande sysslor som fogdar. Detta förklarar kanske sysslorna även en hel del av inslaget skotska namn. Sven å sin sida har ett inte helt obetydligt inslag av medlemmar ur familjen Bruce (Muschamp) på Kvänsås bland sina dopvittnen. Inbillar jag mig eller finns ett samband mellan de gårdar där jag finner Elfs familj och ättlingar och de skotska officerarnas gårdsinnehav i Eksjö och Höreda?
Det finns en hel del lösa trådar. Dopvittnen i notiser från 1630- och 1640-talet och Kulla, Kyringstorp och Ärnanäs borde tyda på något släktskap. Vad gäller senare kopplingar Broarp-Kyringstorp har detta tidigare dryftats här på forumet och Broarp representeras definitivt av Elf-ättlingar. I Ärnanäs finns ovan nämnda Elf Håkansson i mtl 1655-58. En tid dessförinnan, i mtl 1643-45, finns här paret Håkan Torstensson och Ingeborg Svensdotter. De flyttar sedan till Bänarp, men tycks ha en stark koppling till Elfs barn. Ingeborg är rimligen identisk med den Ingeborg Svensdotter i Grönlid som nämns som dopvittne till Håkan Anderssons och Marits Elfsdotters dotter Brita 1639-08-25. Paret Håkan och Ingeborg döper dessutom ett av barnen till just Elf (dp 1644-01-01, Ärnanäs). En Torsten i Ärnanäs, väl Håkans far, får en dotter Ingrid 1639, och Nils i Ärnanäs får ett flertal barn perioden 1671-79 (däribland en Elf), delvis under den tid då mtl säger att gården står öde.
Överhuvudtaget finns ett flertal Nils i området som jag inte riktigt får ihop med de andra. Två utan patronymikon:
- Nils i Grönlid får en dotter 1663
- Nils i Ärnanäs som just påtalats och alltså bl.a. med sonen Elf 1677.
Och två med det välbekanta namnet Nils Elfsson
- Nils E. som är dräng hos Eksjös pastor i mtl 1643
- Nils E. som gifter sig 1679-04-06 med Karin Månsdotter i Hunsnäs
Nils Elfsson (1657-1714) i Kårarp - son till den ovan nämnde Elf Håkansson som finns i Ärnanäs i mtl 1655-58 - uppträder som fadder för barn till Nils i Ärnanäs, och de kan alltså inte vara identiska. Nils Elfsson som gifter sig med Karin Månsdotter gör detta flera månader (april 1679) innan Nils i Ärnanäs får sitt sista barn här (oktober 1679) och de kan heller inte vara identiska. Kanske kan Nils i Grönlid och/eller Nils i Ärnanäs vara identisk med en son till befallningsmannen Nils Elfsson och född innan födelselängd börjar föras i Eksjö? Eller kanske med Jakobs och Britas son Nils som föds i Skinnaryd 1644? Men vilka är de andra? I Paradis, Höreda sn dör en Nils Nilsson i mars 1710, 35 år gammal, och påstås vara född i Ärnanäs, kanske identisk med Nils i Ärnanäs son som föds 1671-12-10? Notera då att det i boskapslängden 1620 finns en Elf i Paradis som står som står noterad bland Breviks ladugårdsbönder (Boskaps- m.fl. längder, vol. 4:2 SVAR bild 70). Kan denne vara identisk med just Elf Karlsson i Grönlid?
Det känns särskilt frustrerande när man inte riktigt lyckas koppla samman släktträdet och det ändå känns så nära. Jag hoppas att detta inlägg på nytt kan sätta igång ett samtal om Elfätten. Jag har många fler lösa trådar att ta upp, men det här får väl räcka för tillfället!
116
« skrivet: 2013-02-18, 20:22 »
Är det någon som känner till något om fältväbeln Udde Persson i Täringstorp, bosatt där åtm. på 1650-talet? Han är rimligen far till senare bonden där, Peder Uddesson (c1645-1726), och kanske också ryttaren Isak Uddsson i Östra Höreda, Lekeryd, med tanke på gemensamma familjenamn med Peder (Udde, Isak och Jakob) och samma yrkesväg som Udde. Det lite udda (!) namnet har även givits en nära granne, en Udde Andersson i Fagerhult, Bälaryd, för vilken jag tycker mig snarare sett namnformerna Odd och Udder.
117
« skrivet: 2013-02-13, 09:34 »
Tänkte tipsa om ett fynd jag gjorde på ArkivDigital härom veckan. Det handlar om landskontorets
ex. av mtl 1767 från Jönköpings län (Jönköpings läns landskontor EIII:19 och EIII:20). Längden upptar inte bara den vuxna befolkningen utan även barnen och inte nog med det - här finns också åldersuppgifter för alla. Åldersuppgifterna kan ibland sticka iväg från det rätta, men i en period före husförhörslängder är detta helt klart en guldgruva!
Samma år saknas motsvarande längd i SVAR:s serie av Kammararkivets ex.
Jag har än så länge noterat att Kalmar läns mtl 1767 inte ser likadan ut, men kanske finns andra län med liknande upplägg? Frågan är också varför man gjort så här just detta år?
118
« skrivet: 2013-01-27, 13:41 »
Stort tack Jörgen! Ska vid tillfälle sätta mig att på nytt gå igenom de förmodade släktingarna i Familj 2 i mitt inlägg ovan.
119
« skrivet: 2012-12-19, 19:06 »
Något Västra Näs i Edshult har jag svårt att tänka mig. Här finns redan ett Näs och hade det funnits fler än ett, hade det befintliga Näs också haft en bestämning. Däremot finns det som du skriver ett Västra Näs i Höreda, men det ligger i sockens västra del och säkert två mil från Edshults sockengräns. Edshult och Höreda gränsar förövrigt inte med varandra.
Ändå misstänker jag att det rör sig om en och samma plats! Kanske Västra Näs i Höreda av misstag förts till Edshult? Eller har geografisk bestämning saknats i ett sammanhang som gjort att du eller någon annan tolkat det som att Höredagården legat i Edshult?
120
« skrivet: 2012-07-12, 01:21 »
Stina Katarina flyttar 1820 från Äspenäs i grannsocknen Mellby (Mellby AI:3 s. 49) till Torsjö säteri (Höreda AI:5 s. 72), där hon tjänar som piga till dess att hon gifter sig i Höreda med Johannes 1821. Även i Äspenäs står hon med födelseuppgifterna 1792-11-25 i Nottebäck.
121
« skrivet: 2012-05-07, 17:13 »
Jag noterade idag att mormodern i mitt ovanstående inlägg, Åra Svensdotter (1706-1735), omnämns i sonen Samuels fylliga dödnotis från 1812. Där kallas hon just Aurora (Barkeryd C:4 s. 33). Dock har hennes patronymikon blivit fel (vilket i och för sig inte är så konstigt med tanke på att hon varit död i över sjuttio år). Med en gnutta hjälp av Fredrik Salomonssons släktsida konstaterar jag att Åra Svensdotter var dotter till Åra Samuelsdotter (1679-1758) i Forserum Klockaregård, Forserum (F) (= Olles Åra Samuelsdotter?), som i sin tur var sondotter till en Åra (?-c1677) i Applakulla, Forserum (F). Jag har också noterat namnet hos andra ättlingar till denna Åra i Applakulla och det skulle inte förvåna mig om huvudparten av de omnämnda är ättlingar till henne! Fortfarande dock bara vad som skulle kunna tolkas som sena tillrättaläggningar. Har alltså ännu inte sett Åra och Aurora parallellt använda i samtida källor från 1600-talet och 1700-talets början.
122
« skrivet: 2012-04-14, 15:38 »
Noterar namnet Hillebrand vid åtminstone tre gårdar i östra Mellby socken, norra Småland i lite olika längder från 1600-talets förra hälft (boskapslängder, årliga räntan i Smålands handlingar och i längder för Älvsborgs andra lösen), så exempelvis i gården Kungstorp 1613/14. (Älvsborgs lösen 1613 vol. 18:II, SVAR bild 66). Beläggen avser möjligen samme man.
123
« skrivet: 2012-04-09, 18:37 »
Nej, det är ju inget snack om att ordet fälla ursprungligen bara haft betydelsen ställe där man fällt (eller fäller, ska fälla..) träd. Samma sak med ett fälle eller ett fall, som ju är närbesläktade ord. Likafullt vill jag påstå att ordet, som så ofta är fallet i språket, fått en utökad eller förskjuten betydelse - åtminstone lokalt - med anledning av det huvudsakliga syftet med fällandet! Vad jag undrade var dock om någon sett ordet fälle-eld någon annanstans? Eller om man kan tänka sig någon helt annan dödsorsak? Exempelvis genom fallande eld från en byggnad?
124
« skrivet: 2012-04-04, 12:51 »
En anfader Jöns Larsson (1721-1786) i Nybrohult uppges ha blivit til döds bränd af en fälle-eld. Dödnotisen är införd i under juni månad i dödboken i Järsnäs (F) C:3 s. 61.
Jag antar att det har att göra med en svedjebruk, men helt säker är jag ju inte. En fälla var i Småland synonymt med en svedja. Eller som Linné säger i sin öländska och resa 1745 Svedior, Fällor eller Lyckor, som Smålenningarna them kalla, begynte man nu at se på ömse sidor om vägen, merendels gröna af en härlig Råg. En fälleeld borde väl då vara en eld anlagd vid just svedjande av mark?
125
« skrivet: 2012-03-31, 13:27 »
Jag får inte så mycket respons här ännu, men kan väl ändå nämna att jag nu även funnit lite om äldste brodern, Jakob. Han nämns i två sammanhang i Eksjö rådstuga 1712-10-11 resp. 1712-12-20. Det framgår i det första att han tidigare varit i infanteriet och i det andra att han nu tituleras kvartermästare, och därmed ges att han alltså flyttat på sig till kavalleriet. (Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIBAA:1733, ArkivDigital bild 71f o. 85).
Med dessa uppgifter i bakhuvudet måste han vara identisk med den Jakob Bergius som upptas i Adam Lewenhaupts Karl XII:s officerare (s. 46):
Bergius,* Jakob, förare vid Jönköpings inf.-reg. 1709 15/11; kvarterm. vid Vestgöta tremän. kav.-reg. 1711 28/12; fältväbel vid Östgöta inf.-reg. 1714 20/7; fänrik därst. 1716 27/8; avsked 1719 30/9; d. 1736 20/6 i Jönköping; X [=deltagit i slag] Hälsingborg (R. L. Ch. Pl.)
Finner honom mycket riktigt i gmr 1714-18 för Östgöta infanteriregemente, men också det enda ställe där jag hittills fått träff. Här syns han först som fältväbel vid Överstelötnantens komp. 1714 o. 1715, sedan fältväbel vid Ydre komp. 1715 och fänrik vid Östanstångs komp. 1716 o. 1718. Har också funnit honom i hfl 1729-33 för Jönköpings Kristina (F) titulerad fänrik med hustrun Marta Göther inneboende i M. Lecks gård, 7:e kvarteret, Jönköping. De har då två pigor men inga barn. (AI:2 s. 125/62). I samma församling finns dödnotisen (F:1 s. 216), där han uppges vara 10 år yngre än i verkligheten - dvs. på samma sätt som brodern(?) Johan Bergius i Askeryd!. Jakob uppges vara begravd inne i kyrkan.
Någon kanske vet något om denna hustrun Marta Göther. Är hon möjligen dotter till kyrkoherde Sven Göther i Älmeboda? Får bli ytterligare runda till biblioteket för konsulterande av herdaminne och studentmatriklar!
126
« skrivet: 2012-03-28, 11:58 »
Har noterat två poster i SVAR:s personregister för skrivelser till Kungl. Maj:t (Riksarkivets ämbetsarkiv: Personregister över skrivelser till Kungl. Maj:t). Båda posterna är ordnade på Lorens/Lars Bergius, borgmästare i Eksjö. Den ena tar upp två(?) skrivelser från Jönköpings läns landshövding 1716-08-24, 1716-10-11, och den andra en från statskontoret 1733-03-01, med anmärkningen hans arvingar. Den sista kunde kanske avslöja var de då levande arvingars bodde. Har dock inte vägarna förbi huvudstaden för att kolla upp detta inom den närmsta tiden, så det får lov att vänta om inte någon annan vill göra sig besväret!
Kan också nämna att jag funnit ett mål vid Eksjö rådstuga 1717-02-11 där de två tilltalande är soldaten Erik Bergius och dragonen Olof Lindblad som slagits efter att Lindblad kallat Erik och hans (ej namngivna) bröder för tjuvar. Erik döms till vatten och bröd på Jönköpings slott i några dagar för sår han tillfogat Olof och Olof blir i sin tur ålagd att ge bevis för att hans beskyllningar varit korrekta - väl antagligen för att det inte ska vara frågan om förtal. Slagsmålet och beskyllningen ska ha skett i Eksjö stad, medan det påstådda tjuveriet vid Brännsmåla (gästgivargård), Höreda (F). (Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIBAA:1738, ArkivDigital bild 11ff och 70). Jag finner dock ingen fortsättning på detta i Eksjö rådstugas domböcker. Brännsmåla ligger ju åt rätt håll om det är frågan om den Erik Bergius jag tidigare noterat, som då alltså var mening soldat vid Tjunnaryds rote i Björkö (F).
127
« skrivet: 2012-03-27, 14:53 »
Jonas Bergius i Lilla Lönhult togs upp 2007 här under Askeryd. Jag gjorde igår ett inlägg under släkten Bergius här på forumet, där jag noterar att jag funnit fyra söner till borgmästare Lorens Bergius i Eksjö i Eksjö skolas elevmatrikel, alla inskrivna 1707. Jag tar sedan upp officerarna Erik och Johan Bergius, som jag kan tänka mig vara identiska med två av dessa söner. Tänkte att detta kunde uppmärksammas även här. I hfl 1766-70 för Lilla Lönhult, Askeryd AI:3 s. 152-53, står ju inflyttningsåret 1744 men därefter Eksjö för Johan Bergius och Säby för resten av familjen. Vad jag förstår av latinet för kolumnrubrikerna är det väl inflyttningsår och inflyttningsförsamling som avses, men hela familjen har ju rimligen flyttat från Mada östergård i Säby, så kan man inte tänka sig att man i kolumnen efter inflyttningsåret har skrivit in födelseförsamlingen?
128
« skrivet: 2012-03-26, 21:58 »
Vad är känt om Lorens Bergius barn? Lorens var borgmästare i Eksjö 1706-16 och vad jag förstår en av Anders Hallorssons söner från Berg, Väse (S). Jag har funnit fyra söner i Eksjö skolas elevmatrikel alla inskrivna samma dag, 1707-02-26: Jacobus Bergius, 14, Ericus Bergius, 10, Carolus Bergius, 9, och Johannes Bergius, 8. Fadern uppges vara Laurentiz Bergius, Consul Ekesiöensis. (Högre allmänna läroverkets i Eksjö arkiv CIIa:1, s. 39).
Två av dessa kan kanske möjligen identifieras med två militärer jag funnit i andra sammanhang, men helt säker är jag inte:
- Erik Lorensson Bergius, antas enligt gmr till Kalmar regemente, majorskompaniet rote nr 77, dvs. Tjunnaryd, Björkö (F) i juni 1713 och flyttas i oktober 1718 till rote 116 nr vid samma kompani, dvs. Boda, Mellby (F), där han står några dagar innan han samma månad avancerar till grandjärrustmästare. Vart han tagit vägen har jag inte listat ut. Eriks ålderuppgifter i rullorna som ger ett födelseår 1695/96, kan stämma med matrikelns.
- Johan Bergius (min anfader) antas enligt gmr i oktober 1719 till Jönköpings regemente, Norra Vedbo härads kompani nr 121, dvs. Vinterstorp, Säby (F), avancerar till korpral i juni 1733 och flyttas till rote nr 116 vid samma kompani, dvs. Mada Östergård, Säby (F), avancerar till rustmästare i mars 1742 och flyttas till Vista härads kompani innan han i maj 1742 blir tillbakaflyttad till Norra Vedbo kompani, där han 1760 avancerar till sergeant och 1761 står som konstituerad fänrik. Sedan han avancerat till rustmästare hade han Lilla Lönhult, Askeryd (F) som boställe. Står dock i dödnotis och bou från 1766 i Assjö Södergård, Askeryd (F). Även här tycks matrikelns åldersuppgift stämma med rullorna, vars åldersuppgifter sammanlagt och huvudsakligen tycks peka på födelseåret 1698 (dödnotisen säger dock 78 år och avviker alltså med 10 år). En Eksjöanknytning finns i hfl 1766-70, där 1744 står som inflyttningsår, men där övriga familjen står som komna från Säby anges Johan istället vara från Eksjö (Askeryd AI:3 s. 152-53). Om det är födelseorter som avses är jag något osäker på, men det kan ju poängteras att Erik Bergius i rullorna står som smålänning medan Johan Bergius står som östgöte! Borgmästare Bergius var ju från Värmland, men när och hur han tagit sig till Eksjö vet jag inget om. Kanske mellanlandade han en tid i Östergötland? Notera även att barnen skrivs in vid skolan efter att han blir borgmästare. Kan också nämna att Johans (enda?) son hette Karl.
Finns någon som sitter på några kunskaper om familjen och kan officerarna Erik och Johan Bergius vara identiska med de söner till Lorens som skrivs in vid Eksjö skola 1707?
(Meddelandet ändrat av mattias 2012-03-26 22:04)
129
« skrivet: 2012-03-25, 13:05 »
Den korta noteringen i domboken om Skatte Jons mökränkning, är mycket riktigt från 1646-06-13. Kan läsas i vol. Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIAAAC:1, ArkivDigital bild 3090. Den omnämnda legopigan har ett namn som börjar på E, troligen Elin. Namnet står i slutet av raden på vänstra sidan i uppslaget och hela namnet syns därför inte. Men det är i alla fall inte frågan om Brita Gunnarsdotter!
130
« skrivet: 2012-03-24, 19:48 »
Har nu några nya pusselbitar att komma med: a) I Wilstadius Guld- och silversmeder i Gränna som återfinns i Småländska Kulturbilder från 1959 nämns mycket riktigt Erik Andersson Pihlquist. Det är Ludvig Johansson Barck som porträtteras i egenskap av guldsmed. Barck hade varit stadens representant vid 1680 års riksdag, men när herredagsman skulle väljas för 1682 års riksdag visar det sig att det uppstått en opposition mot honom, så att alla som inte ägde jord i staden röstade för Barck, men de jordägande mot. Så småningom enas oppositionen för Olof Nilsson Sträng som deras kandidat. Wilstadius säger att domböckerna sedan är tysta när det gäller denna schism borgarna emellan, men att av allt att döma, blev varken Barck eller Sträng ombetrodda att respresentera staden, ty 1683 debiteras borgerskapet för utgifterna till herredagsmannen och då säges, att rådman Erik Andersson Pihlquist innehaft uppdraget. Är det då kanske i domböckerna som denna debitering redovisas för, eller på annan plats? b) I Smolandi Upsalienses (band 4) upptas som nr 1096 Anders Persson Berggren. Han uppges där som syster till Erik Andersson Pilqvist. Lotta: Notera att Wilstadius här liksom i det ovanstående omnämner honom med släktnamn. Med tanke på hans födelseår 1651 kan vi också säga att Sara Joensdotters far bör ha dött före detta år. Med Zielfeldts uppgifter att Skatte Jon omnämns sista gången (?) 1653 bör denne kunna avföras (om nu inte Sara är resultatet av mökränkningen för vilken Jon döms för 1646). Bl.a. herdaminnena kan väl tänkas ge ytterligare uppgifter, men har inte tittat i dem ännu. Lite störande här är väl att brodern Petter väl är identisk med Eriks dotter Kerstins make Per Persson Berggren (c1652-1696). Hon har väl knappast gift sig med en morbror (må så vara en halvbror till modern), så detta innebär väl dessutom att Sara inte är Eriks första hustru?  c) Utan att gått igenom den i sin helhet finner jag i Braheskolans matrikel åtminstone en av Eriks söner. Det är frågan om inskrivningsdatum 1690-08-12: Andreas Erici Pilqwist. Grennensis. Möjligen är det en bror till Andreas som skrivs in 1669-07-27: Gunnarus Erici Grennensis. Gunnar skulle i så fall vara döpt efter sin mormors far. Nästa gång jag ser någon från släkten vid skolan är vid inskrivning 1715-05-04: Johannes Jonæ Pilqvist. Anders frågade sig om Jonas Pilqvist kunde ha varit far till krämarna Johan och Jöns Pilqvist och Johannes bör väl vara identisk med någon av dem, i första hand den förstnämnde. (Meddelandet ändrat av mattias 2012-03-25 13:06)
131
« skrivet: 2012-03-22, 22:24 »
Den förste februari ställde jag här frågan om Brita Persdotter i Pålarp (c1665-1741) kunde tänkas ha varit en dotter till nämndemannen Per Johansson i Siggarp (c1619-1722). Anledningen skulle ha varit att hon förekommer flera gånger bland faddrarna till Björn Perssons barn, alltså barnbarn till Per Johansson.
Jag tror mig nu funnit lösningen. Brita skulle istället högst troligt vara en syster till Björn Perssons svärmor, Elin Persdotter i Råby (c1657-1685) och därmed alltså gammelmoster till de döpta barnen. Elins föräldrar är enligt vigselnotisen från 1679 Per Andersson och Ingjärd Hansdotter i Stickelösa. I Britas vigselnotis från 1690 är brudens härkomst först angett som Stickelösa men överstruket och ersatt med Säby. Dessvärre är Per död redan före Elins vigsel 1679, så lite svårt med mtl, där modern säkert döljer sig bakom en namnlös änka. Jag får väl fråga igen. Några invändningar?
132
« skrivet: 2012-03-21, 20:48 »
Kom att tänka på boskaps- och kvarntullslängderna från början av 1600-talet och lite oväntat visade de sig faktiskt vara inlagda digitalt på SVAR:s webb. Märkligt nog kommer man inte heller åt dessa genom att klicka sig fram från startsidan (de hade ju passat att lägga under skatter) utan man får helt enkelt komma på att de finns och söka efter dem. De går under namnet Boskaps- m fl längder. Tro inte att man kan söka på kvarntull!
Hur som helst räknar jag till 10 längder för Ölmstad och listar här de namn de tar upp för Öland. Inom hakparentes SVAR:s bildnummer:
odat., vol. 1:2 [35]: Arfuedh i Ölan
1626, vol. 17:1 (Öland saknas?)
1627, vol. 20:2 [112]: Arffuid i Ölan
1628, vol. 24 [20]: Arfvid i Ölan
1630, vol. 30:1 [49]: Jon i Ölan; Arfvid ibidem; Anders ibidem
1631, vol. 32:1 [13]: Jon i Ölan; Arfved ibidem
1632, vol. 34 [53]: Lasse i Ölandh; Joen ibidem
1632, vol. 34 [142]: Lasse I Ölan; Joen Ibidem
1635, vol. 37:2 [230]: Lasse i Ölan; Jon ibidem
1635, vol 37:2 [310]: Lasse i Ölan; Jon ibidem
Jag tar inte upp mantal, boskap, utsäde, skattebelopp här, men man kan konstatera att Jon genomgående har 2 mantal när detta redovisas och den andre bonden 1 mantal under samma tid. Innan Jon dyker upp står däremot Arvid för 2 mantal, de år då detta redovisas för. Arvid har 1627 en tillsynes ännu större gård (utan att mantalet redovisas) och längden från detta år är väl därför rimligen äldre än den odaterade och därmed den äldsta i serien. Siffran i kolumnen för utsädet är 1627 flera gånger större än senare, vilket väl ev. kan bero på annat mått (skäppor eller spann istället för tunnor?), men även boskapshjorden är mycket större. Tillsammans antyder det kanske att Arvid verkligen brukade hela Öland. Annars behöver, tänker jag mig, inte några enstaka år med bara en brukare även innebära en brukad enhet, utan kan väl likaväl innebära att en av bönderna varit fattig och inte förmått betala skatt det året (de åren). 1630 års tredje namn, Anders, står på en egen, blank rad utan någonting alls redovisat i kolumnerna, kanske hör han till Arvids gård.
Och så fick vi ju svar på vem av bröderna Lars och Jon som först brukade i Öland. Om de nu var från Siringe och Jons hustru Cecilia från Öland, stämmer ju detta bra. De kom också dit efter 1626 som får antas vara ungefärligt år för Jon och Cecilias giftermål.
133
« skrivet: 2012-03-16, 15:32 »
Svaret fanns i födelseboken för Skärstad 1680-11-07: Jonas Håkonsson och Elisabeth Mattzd: i Råby _ Kirstin Bd. En klassiker m.a.o. - första dottern i ett nytt äktenskap döps efter den bortgångna första hustrun. Därmed accepterar jag Kerstin Larsdotter som mor till både Nils och Måns!
134
« skrivet: 2012-03-16, 13:43 »
I den ovanstående diskussionen som kom att glida in på Öland i Ölmstad nämnde jag Jonas Håkansson, gästgivaren och länsmannen i Råby, som alltså nämns som daglig tjänare i mtl 1644. Lite funderingar angående hans hustrur. Noterar att Almqvist i dennes artikel om släkten Rålin tar upp Jonas och sonen Måns i en däri befintlig släkttavla. Jonas uppges gift med Elisabet Matzdotter och eftersom ingen annan notering görs får man väl anta att Almqvist tänkte sig att detta var Måns mor. (Rålin. En småländsk gästgivarsläkt med prästerligt ursprung. SoH 1/1973).
I Måns dödnotis från 1698-05-22 noteras han ha blivit 53 år gammal, vilket alltså ger ett födelseår 1644 eller 1645. I mtl 1643 finns i Råby Jonas hustru Kerstin Larsdotter och i mtl 1644 kallas hon Karin Larsdotter. Ingen Elisabet Matsdotter här inte. Jonas hustru i mtl 1643-44 måste vara identisk med kvinnan i första noteringen i Skärstads db (1679-01-05) hustru Kirstin i Råby. Detta framgår inte minst av sonen Nils Jonssons vigselnotis från samma år (1679-11-02), där båda föräldrarna redogörs för. Nils mor kallas då Sal. h. Kirstin Larsdotter i Råby.
Uppenbarligen gifte Jonas om sig efter Kerstins död 1679. I mtl 1681-83 finns åter en hustru vid Jonas sida som 1682 kallas Lisbet och 1683 Elisabet. Finner ingen uppgift i Skärstads kyrkoböcker om något omgifte varken efter Kerstins död (för Jonas och Elisabet) eller efter Jonas död (för Elisabet som änka). Inte heller någon döduppgift om Elisabet. Har därför inte heller funnit något patronymikon. Elisabet tycks dock försvinna ur mtl efter 1683. Den änka som upptas åren därefter är väl sannolikt Måns och Nils syster Ingeborg, som 1687 gifter om sig med Sven Jonsson. Min fråga är alltså: är 1680-talets Elisabet identisk med Almqvists Elisabet Matsdotter eller har Jonas varit gift tre gånger?
---
Jörgen Olsson: Om du inte redan visste det; kyrkoherden Haquinus Svennonis var Jonas Håkanssons far. Lite mer om kyrkoherden finner du i Virdestams Växjö stifts herdaminne. Del 7, s. 287.
(Meddelandet ändrat av mattias 2012-03-16 14:04)
135
« skrivet: 2012-03-16, 12:47 »
Frälsejorden innebär väl mindre chans att finna eventuellt släktskap. Tack för sammanställning av Älvsborgs lösen, tiondelängder mm. Varje liten pusselbit som sagt!
136
« skrivet: 2012-03-13, 17:59 »
Hur skall man egentligen tolka Wilstadius uppgift om Nicolaus Ölander, son till nämndemannen Jon Svensson i Siringe och Cecilia Nilsdotter, som var från gården Öland? Menar Wilstadius att båda är från Öland eller bara Cecilia? Bland min morfars farbrors släktforskningsmaterial finns i alla fall ett löst papper med anteckningen att Jon var född i Siringe och att Cecilia var född i Öland. Jag vet inte om detta är en tolkning av Wilstadius uppgift. Öland har diskuterats på annan plats här på forumet, där Elisabeth Thorsell tycks göra samma tolkning utifrån Wilstadius uppgift. Jag har själv alltså fram till nu tänkt mig att Jon var från Siringe och hustrun Cecilia från Öland. Även om Lars patronymikon framgår i några senare mantalslängder, har tanken aldrig slagit mig att Jon och Lars skulle varit bröder, vilket alltså framgår i räkenskaperna. Då är frågan om någon av bröderna fått med sig den andre till Öland eller om de faktiskt är födda där? Lars och Jon står tillsammans i mtl 1643, men i jb 1636 och 1639 är Lars (eller Lasse) ensam. Den av Olle ovan omnämnde Arvid står fortfarande i jb 1631 och 1635. Jon i Öland är en av nämndemännen för Vista härad i Visingsborgs grevskap under 1650-, 1660- och 1670-tal (har ännu inte kollat de exakta åren för första och sista uppträdande). Karriärsklättringen verkar logisk; först beprövad kyrkvärd sedan nämndeman. Annars skulle man ju kunna tänka sig att Jon varit bosatt i Siringe före 1638 - och kanske nämndeman då han bodde där. Kan i alla fall inte finna honom som nämndeman i domböckerna för Vista härad under 1620-talets andra hälft eller 1630-talet. Notera även Jons och Cecilias begravningsnotis från 1677-02-25, där utrycket boodt tilsammans i 50 åhr måste ge ett vigselår ca 1626.
137
« skrivet: 2012-03-12, 12:07 »
Stort tack för avskrifterna Olle!
Bra och fylliga mtl förresten, här fick man ju patronymika för alla fyra du tar upp!
(Meddelandet ändrat av mattias 2012-03-12 12:29)
138
« skrivet: 2012-03-11, 20:56 »
Där ser man. Jordeböckerna ser ju genomgående ut att omfatta även Ölmstad liksom även arv- och eget i Skärstad. Dessa hemman för det mesta införda under Tveta hd. Jag hade tidigare bara tittat i några av dessa och konstaterat att Vista hd där saknades i registren. Tänk vad det kan ramla på när man bara börjar prata om saker!
Min ana är Johan Arvidsson (1690-1748), min mf ff fm mf, han hamnar senare i Gudmunderyd (Gunneryd) Skattegård i Ölmstad och är också nämndeman. Johan var bl.a. morfar till den lärde, och kanske bekante, Jonas Magnus Wettergrund (1768-1841), docent i österländska språk, regementspastor och prost i Ronneby.
139
« skrivet: 2012-03-11, 17:29 »
Tack för hjälpen med mantalslängderna, jag har nu funnit dem i SVAR:s arkivsök. Den normala ingången för mantalslängder på SVAR:s sida är under skatter i vänsterfältet. Men går man in på Arkivsök eller i NAD finner man två arkivposter med nament Mantalslängder 1642-1820, den ena från SVAR och den andra från Riksarkivet. Det är den senare man finner och som är sökbar genom att man klickar sig fram i vänsterfältet på SVAR:s sida. Den består bara av skannat material. Arkivposten från SVAR är istället filmad men visst material (som saknas i den andra?) är även skannat, dock inte allt alltså! Jag kan inte säga att jag riktigt hänger med på hur detta är upplagt. Antar i alla fall att båda dessa har sitt ursprung i kammararkivets mantalslängder. RA:s arkivpost innehåller även ett länsregister. Detta visar att det även ska finns en mtl 1646 och ger sidhänvisningar. Se infogad bild nedan. Det handlar inte bara om att man missat att indexera Vista hd 1646, utan de höga sidnumren som ges är högre än de högsta inskannade.  Angående namnet kan man kanske tänka sig att Truls och Töres kunde uppfattas som samma namn? Töres (Tyr, Tyre, Tyres, Töre) är ju betydligt vanligare i området, väl särskilt på Visingsö, och de båda kortformerna går tillbaka på samma namn, fornsvenskans Thorgils (eller kanske någon av sidoformerna Thyrgils och Thurgils). Vad jag menar är alltså att Truls kanske ändå kan ha varit från trakten, förslagsvis blivit döpt Töres eller Tyrgils, utbildat sig eller på annat sätt hamnat på annan ort under en tid och då fått en annan kortform av namnet som fastnat. Noterade förresten att Arvids patronymikon är felstavat i någon notis (något av barnens födelsenotiser?), så att där står Truson eller Trusson utan l! Sedan måste nämnas namnet Torkel som ju finns representerat i Skärstad genom ortnamnet Torkelstorp. Det namnet har historiskt sammanblandats med Torgils - jfr Torgils Knutsson, Sveriges marsk omkring 1300 - utan att namnen är besläktade annat än vad gäller förleden. Samma resonemang i förhållandet Truls-Torkel alltså. Har funnit följande barn till Arvid och Ingeborg: Anna (född 1670), Jon (född 1679), Arvid (1682), Cecilia (1684), Bengt (åu=>1687), Britta (1688), Johan (1690) och Anders (1692). Notera glappet mellan 1670 och 1679 (tiden före Skärstads födelsebok), som alltså antyder flera barn. Kanske finns här en Truls? (Meddelandet ändrat av mattias 2012-03-11 17:33)
140
« skrivet: 2012-03-11, 00:48 »
Ditt register till domböckerna hade jag sett tidigare, men faktiskt - lagom nog - glömt bort nu när jag börjat titta lite närmare i dessa böcker. Tack för påpekandet! Mantalslängderna från 1650-talet låter väldigt intressant, finner inget på SVAR, så hör gärna av dig om du hittar dem. I annat fall kanske du kan länka från NAD om du hittar dem där.
När det gäller Ingeborg Jonsdotter har jag ingen källa som uttryckligen säger att hon är syster till kyrkoherden annat än äldre släktforskning, nämligen min morfars farbrors släktbok som jag berättat om i ett ovanstående inlägg (2012-02-01). Farbror Emanuel tar upp följande barn till Jon Svensson och Cecilia Nilsdotter i Öland: Nils, Harald, Jon och Ingeborg. Här finns inte de för hans 1600-tals forskning annars ganska vanliga frågetecknen, blyertsnoteringarna eller uttrycken försiktigtvis, troligen, möjligen, osv. Kan dock inte säga vad han grundar det på, om det är antaganden eller om han hade funnit någon källa till detta. Jag kan annars tänka mig följande argument:
- I Ingeborgs vigselnotis (Ölmstad 1670-05-23) uppges hon som sagt bosatt i Öland. I Ingeborgs dödnotis (Skärstad 1712-04-21) ges åldersuppgiften 67 år, alltså ett födelseår 1644/45. Vid denna tid finns i mtl ingen annan Jon (Joen, Jonas, Johan el. dyl.) än just Jon Svensson.
- Andra barnet är infört i Ölmstad och inte Skärstads födelsebok (1670-06-10). Tyder på stark koppling till socknen. Kan barnet vara döpt här (och i så fall av förmodade morbrodern)?
- Efter Cecilia Nilsdotters död är Ingeborgs närmast därefter födda dotter namngiven just Cecilia.
- Att titta på faddrarna till Jonas och Cecilias barnbarn är lite svårt eftersom de flesta är födda innan faddrar fördes in i födelseboken. Det kan dock nämnas att det bland de lite senare födda bland faddrar till Johan Arvidsson (Skärstad 1690-05-05) upptas Jon Jonsson i Öland. Jag har dock ännu inte tittat på alla barnbarn. Faddrar för ytterligare en generation framåt kan också vara värt att titta på.
141
« skrivet: 2012-03-10, 12:44 »
Jo, det låter väl inte omöjligt. De mantalslängder du åsyftar Olle, är väl de tre från 1643, 1644 och 1645 som man finner på SVAR:s webbplats? Eller kan det finnas fler, i så fall ej i kammararkivet eller ännu ej skannade/fotograferade?
Noterar tre personer i Skärstad som kallas dagliga tjänare i dessa. 1643 Johan Jönsson i Karsnäs, 1644 Jonas Håkansson i Råby och Nils Skytt i Hulan, 1645 återigen Nils Skytt. Den ende av dessa som jag tidigare kände till var Jonas, en av de äldsta kända medlemmarna i gästgivaresläkten Rålin. Han omnämns även som länsman. Kan det vara länsmansbefattningen som gör honom till grevens personal - dvs. att denna befattning i grevskapet skulle vara underställd greven och inte staten - eller bör det vara något annat?
142
« skrivet: 2012-03-09, 22:03 »
Jo, kan nog stämma med välbetrodde.
Förkortningen i mtl 1683 ska nog vara dag. T:r - daglig tjänare eller dagligtjänare? I SAOB finns under uppslagsordet daglig en särskild förklaring som bestämmning till tjänst, tjänstefolk osv. Googlar jag, får jag några få träffar som antyder betydelsen gårdsfogde.
143
« skrivet: 2012-03-09, 09:08 »
Undrar om någon är bekant med min ana Arvid Trulsson i Rumperyd (död 1705). I vigselnotis och äldsta barnets födelsenotis, båda i Ölmstads kyrkobok från 1670, syns han med titel wälb:de (ska väl utläses välbemälde). Dock saknas yrkesbenämning, men han anges vara bosatt på Lyckås. Hans hustru är kyrkoherdens i Ölmstad, Nicolaus Ölanders syster Ingeborg i Öland. De bosätter sig sedan i Rumperyd någon gång på 1670-talet, men Skärstads födelsebok påbörjas först 1679, så jag får vänta till detta år för att få nästa barn i kullen och då saknas ovan angivna titel för Arvid.
Vad kan då Arvid ha haft för syssla på Lyckås? Gårdsfogde kunde kanske renderat benämningen välbemäld, men denna befattning tycks vid denna tid vara upptagen av en annan (Jöns Nilsson, enl. dombok för Vista häradsting 1670-03-11). Under 1680-talet finns i mtl två år 1683 och 1684 då Arvid ej tas upp med namn i Rumperyd, här finns i stället [dog.?] T:r ochh resp. K Tienare ochh, väl i båda fallen avseende Arvid? Kanske en ledtråd och i så fall är betydelsen Kunglig tjänare?
144
« skrivet: 2012-02-21, 15:14 »
Med anledning om vad som nämnts i januari om Värhult och Johannes Karlsson m.fl. tänkte jag att jag skulle nämna mitt intresse för familjen och framför allt Johannes två morbröder, sjökaptenerna Daniel Mallander och Nicolaus Lindqvist, som jag under lediga stunder försöker skriva någon form av biografier för. Den senare bodde i mitt föräldrahem efter sitt yrkesverksamma liv och fram till sin död och är en avgörande del i mitt släktforskningsintresse. Eftersom han inte efterlämnade några ättlingar finns i hans bouppteckning (Södra Vedbo häradsrätt FII:27 p 9ff) upptaget åtskilliga av syskonens barn, barnbarn osv.
Jag har alltså kommit att intressera mig för ättlingar till Johannes Karlssons morfar, tillika sjökapternas fader, Jonas Danielsson (nr II:6 i Bo Perssons inlägg ovan). För något år sedan la jag ut en webbsida med ättlingar i fyra generationer till Jonas och lite blandat material om ättlingarna. Sidan innehåller idag en del fel jag upptäckt men ännu inte rättat till och säkert en fler fel som jag ännu inte upptäckt. Den är alltså inte direkt uppdaterad. Därtill tog jag fram ättlingarna till stor del innan församlingsböcker och lite yngre material fanns utlagt på de stora nätabonnemangen. Sidan om Jonas Danielssons ättlingar la jag ut på nätet med anledning av förfrågningar från många ättlingar på andra sidan Atlanten och jag har inte direkt flaggat för den, men eftersom nu ättlingar dyker upp här kan jag ju nämna den.
Bo Persson: Jag har alltså missat en person i din gren. Vad jag förstår är det alltså din mormors mormor som ska läggas in som äldre syster till Lars Johan Nordström. Detta ger också en förklaring till namnet Nicolaus Johansson bland de namn som återfinns i avskrifter av delgivningsbekräftelser hörande till ovan nämnda bouppteckning. Namnet återfinns i volymen på sidan 10 och borde väl borde vara identisk med din mormors morfar?
145
« skrivet: 2012-02-21, 09:43 »
Vad bra att ni gillar't! Nu har jag lagt upp zipfilen också.
146
« skrivet: 2012-02-21, 00:13 »
I diskussionen för Höreda socken här på Anbytarforum uppmärksammade jag nyss en läse- och kommunionslängd för Höreda pastorat (alltså även för Mellby socken), som jag funnit i ett helt annat sammanhang än i någon av de båda socknarnas kyrkoarkiv. Har nu lagt ut den på nätet. Kommentarer mottages därför gärna, dock lämpligen inte här utan i diskussionen för Höreda socken! Här ligger längden: http://web.comhem.se/jonasdanielsson/stavsater/index.htm
147
« skrivet: 2012-02-21, 00:06 »
Av en tillfällighet fann jag i höstas en läse- och kommunionslängd för Höreda pastorat (både Höreda och Mellby socknar) för 1709/10 som åtminstone inte jag tidigare kände till sedan tidigare. Nu har jag tagit en titt på den och passade på att fotografera av den. Längden finns varken i Höreda eller Mellby kyrkoarkiv, utan istället i ett arkiv för Stavsäter säteri, Vist (E). Eftersom denna längd torde vara av intresse för många av er här under Höreda har jag lagt ut den på nätet. Kommentarer mottages gärna! http://web.comhem.se/jonasdanielsson/stavsater/index.htm
148
« skrivet: 2012-02-08, 15:59 »
Jag antar att inspektorn Olof Wernick är identisk med min furir Olof Wernick. Han blev 1688 värvad som korpral till Kalmar regemente och majorens kompani, rote nr 116 Boda i Mellby (F) och avancerar till furir vid samma kompani i december 1692. Som sådan hade han bostället Åsen i Höreda (F). Olof fick avsked i december 1694. Finner honom i gmr 1688 o. 1697 och rullor 1688 o. 1692. Finner honom dock inte i tidigare rullor, vilket jag har tänkt berodde på att soldatnamnen sätts på pränt eller uppstår vid denna tid och de äldre rullorna bara har patronymikon. Men Wernick tycks alltså vara mer av ett släktnamn än soldatfall i detta fall.
149
« skrivet: 2012-02-02, 14:08 »
Håller med Lotta, men hypotesen att Skatte Jon kan vara Saras far faller ju inte med detta.
150
« skrivet: 2012-02-02, 13:56 »
Anders: låter som en rimlig hypotes!
Notera att Zielfeldt nämner en dom från 1646 (mitt foto är suddigt, möjligen 13/6?), där Jon dömdes för mökränkning med sin moders legopiga, ville ej äkta henne. Kan Brita Gunnarsdotter vara legopigan? Men i så fall kan väl rimligen inte ett ev. barn ha kunnat ärva eller haft bördsrätt?
151
« skrivet: 2012-02-02, 13:36 »
Jättekul! Bra jobbat Lotta och ett tack till Anders för klargörandet.
En liten tanke. Sara är visserligen inte något ovanligt namn i Gränna med omgivningar, men hör ju ändå inte till de absolut vanligaste och tänkvärt är att fyra av Erik Anderssons dotterdöttrar fått namnet. Kanske är alla döpta efter just sin mormor?
- Sara Eriksdotter Wiregren, född 1686-05-17 i Drättinge, Skärstad (F).
- Sara Andersdotter Sandwall, född 1693-06-03 i Gränna.
- Sara Margareta Svensdotter (Brusin), född 1701-04-17 i Gränna stad.
- Sara Margareta Svensdotter (Brusin), född 1704-05-15 i Gränna stad.
Sara Sandwall, kan visserligen vara döpt efter en farmor, spekulationer om att hennes farmor skulle vara Hakarpsprästen Nicolaus Ingmaris dotter Sara har förts under , men frågan är om denna fundering inte bara blivit ett hjärnspöke.
(Meddelandet ändrat av mattias 2012-02-02 13:37)
152
« skrivet: 2012-02-01, 23:06 »
Jo, precis. Länken du postade Lotta förklarar det hela ungefär på det sätt jag tänkte mig. Men som jag förstår är detta en beskrivning av hur det gick till när en jord säljs till någon utanför släkten och den passar väl in på hur det gick till vid vårt diskuterade fastighetsköp.
Vad jag undrar är dock om det gick till på samma sätt oavsett om man var släkt eller inte? För att förtydliga, a) kan närvaron av detta beskrivna förfarandet i domboken visa på att släktskap inte föreligger? alternativt b) kan närvaron av samma förfarande visa på att ett det finns personer som är närmare släkt med säljaren än vad köparen är med säljaren?
153
« skrivet: 2012-02-01, 18:35 »
Vad bra Anders, att du gjorde en förfrågan under Kylander! Erik Andersson var alltså styvmåg till Petrus Erlandi Wircknæus!
När det gäller släktskapen mellan Erik Anderssons barn och Nils Persson, är syskonbarn kanske inte ett så exakt begrepp som vi leds att tro. Jämför Kylanderdiskussionen (2006-02-27) hur kyrkoherde Andreas Andori Kylander och biskop Jonas Kylander uppges vara syskonbarn i Håhls herdaminne, men där Bo Persson spekulerar kring det troligen närmaste släktskapet, nämligen att Andreas skulle vara Jonas hustrus systerson. Ett yngre exempel är hur min mormor berättade att hennes farmor brukade berätta om en sjökapten i familjen. Hon kallade sjökaptenen för sin kusin, men i själva verket visade han sig vara hennes morfars bror (dvs. min mm fm mf:s bror). Vidare slänger sig amerikanarna med begreppet cousin lite hur som helst.
I Gränna stads dombok, rådstuga 1678-05-18, visar Erik Andersson upp brev på ett köp han ingått med Nils Persson Skatte 1677 som nu uppbjuds första gången. Detta köp uppmärksammas också i Zielfeldts artikel. Några släktnoteringar görs inte i domboken i anslutning till detta köp eller de tre uppbjudandena, åtminstone vad jag har kunnat se. Jorden kallas arvfallen. Innebär uppbjudandet i sig att man kan avfärda möjligheten att Nils Persson Skatte och Erik Andersson var (halv-)bröder? Förfarandet innebar väl att köpet inte gått inom släkten? Eller innebär det blott att det kunde ha skett inom en närmare släktkrets och att exempelvis sonen Arvid Nilsson Ruth, som kanske sågs som närmare släkt, borde ha fått ges en chans att köpa?
(Meddelandet ändrat av mattias 2012-02-01 18:37)
154
« skrivet: 2012-02-01, 13:55 »
Om Johannes, en bror till Peters Wircknæus kan man bl.a. läsa under faderns biografi i Smolandi Upsalienses II, nr 578, där felet noteras: Johannes, skol. på Visingsö 1674 12/5, stud. i Lund 1687 (uppgives felaktigt i Sjöström: Smål. nat. i Lund ha blivit borgmästare i Gränna).
155
« skrivet: 2012-02-01, 00:49 »
Nyss nämnda Elin Björnsdotter återfinns även i ovannämnda farbror Emanuels material som en av döttrarna till anorna Björn Persson och Kerstin Nilsdotter i Siggarp.
Men fadern, Björn Persson finner jag i Emanuels papper också i ett annat sammanhang. Det hela gäller en ana Brita Persdotter (c1665-1741), som var hustru till Per Håkansson (c1646-1727) i Pålarp. Efter Britas beräknade födelseår har Emanuel skrivit svagt med blyerts h. Britta Persd.r i Pålstorp är fadder 1702 o. 1704 till Björn Perssons Siggarp barn - möjl. Björns syster.
Är det någon som gjort någon annan iakttagelse som kan tyda på att Britta är dotter till nämndemannen Per Johansson i Siggarp? Per Johansson (c1619-1722) ska alltså ha blivit 102 år gammal och var gift åtminstone två gånger. Dottern Kerstin, som gifte sig 1680, måste ha varit född senast under första halvan av 1660-talet. Så tidsmässigt funkar det ju i alla fall.
(Meddelandet ändrat av mattias 2012-02-01 00:54)
156
« skrivet: 2012-02-01, 00:01 »
Innan jag skriver något annat här på Skärstad tänkte jag bara som kortast presentera min relation till socknen. Jag sitter nu och går igenom min morfars farbrors släktforskning. Hans anor stammar till överväldigande del från Skärstad socken. Jag har alltså haft det så förspänt att dennes anor - alltså en åttondel av mina egna - samt därtill en stor mängd ättlingar till alla dessa, redan varit förhållandevis grundligt utredda. Det är först nu, efter snart 20 års egen forskning, som jag har börjat gå djupare in på denna del av min släkt.
Min morfars farbror, Emanuel Larsson (1830-1965) var född i Bråneryd, Hakarp (F). Hans föräldrar var tidigare hemmansägaren i Edeskvarna, Anders Larsson (1830-1918) och dennes hustru Anna Helena Larsdotter (1837-1925) från Flättinge. Emanuel studerade vid Chalmers och något eller några år efter examen 1901 flyttade han till USA där han arbetade som ingenjör på The Pratt & Whitney Comapany i Hartford, Connecticut. På fritiden sysslade han med släktforskning. Vad jag har förstått ska han ha rest mycket runt omkring i staterna för att spåra utvandrade emigranter. Han gjorde många resor tillbaka till Sverige och så småningom (40-talet?) flyttade han hem igen och bosatte sig på Wettergården (en avstyckning från Edeskvarna). Senare flyttade han till Gränna, eventuellt i samband med att han 1952 gifte sig med Elsa f. Lagergren (1883-1979).
Även i Sverige krävde väl släktforskningen en hel del resande före mikrofilmernas tid. Elaka tungor ska ha sagt att släktforskningen i Emanuels fall var en förevändning för att finna rätt på en ungdomskärlek, men då denna visade sig vara gift ska Emanuel ha bosatt sig i USA. Hur mycket sanning som låg i detta vet jag inte, inte heller om denna ungdomskärlek ska ha varit den Elsa, som han på ålderns höst gifte sig med. Elsa bodde emellertid faktiskt i Vadstena 1905-08, där hon var skolförestånderska vid Dicksonska skolan och landsarkivet hade ju inrättats som första landsarkiv i landet 1899. Elsa gifte sig senare första gången 1919 och bodde sedan i Linköping.
Något mer om Emanuel, men framför allt om hans familj från Edeskvarna, kan man läsa om i Skärstadboken 2002. Som jag har förstått det gjorde Emanuel viss uppdragsforskning, framför allt vad gäller svenskamerikaner, och det kunde vara intressant att veta om någon här känner till någon sådan? Eller någon kanske stött på Emanuels namn i något annat sammanhang?
Jag kan även nämna att i hans efterlämnade material finns brukarlängder för Edeskvarna, Flättinge och Pickarp (Ängsberg).
157
« skrivet: 2012-01-28, 14:21 »
Nja, jag är inte särskilt övertygad och flera frågetecken kvarstår. Erik Andersson kan ha varit gift flera gånger innan han gifte sig med Brita Kylandra, som i sin tur inte nödvändigtvis är identisk med Anders Svenssons hustru. Eriks svärmoders make, byfogden Per Svensson är inte nödvändigtvis svärfar till Erik, utan möjligen ett senare gifte, osv.
Vidare, Sven är ju ett av våra vanligaste förnamn i historisk tid så det är ju inget direkt argument, men visst kan de vara släkt...
(Meddelandet ändrat av mattias 2012-01-28 14:22)
158
« skrivet: 2012-01-27, 14:57 »
Ok.
De båda Berggrenarna var bröder har jag läst någonstans i domböckerna.
159
« skrivet: 2012-01-26, 20:59 »
Angående Johan Pihlqvist nämner Zielfelt att han svor bured 1733-10-20 samt hänvisar till ett mål i domboken 1752-07-23 (av Almqvist(?) rättat till 1753-07-23) där sämjan mellan honom och hans hustru inte var den bästa. Nämner detta om någon skulle ha vägarna förbi landsarkivet. De renoverade domböckerna i Advokatfiskalens arkiv som ligger på ArkivDigital sträcker väl sig bara fram till 1726 med volymen EVIIBAA:2071?
160
« skrivet: 2012-01-26, 19:54 »
Går tillbaka igen och ser att jag läst galet... igen! Ordföljden hwilkens Moder har jag uppebart hoppat över och Ny i Nyckleby läste jag som ett dubbeltecknat U, kanske för att jag inte fick ihop det med sockennamnet, som jag förövrigt hastigt tog för Tollstad stavat med å - det finns nämligen ett Uckleby i Västra Tollstad. Men vid närmare eftertanke måste socknnamnet här läsas Tiällsteens sochn, dvs. menas Kälvesten, äldre namn på Västra Stenby före sammanslagningen med Stens sn 1813. Församlingen ligger strax utanför Motala och är förövrigt platsen för en ganska häftig runsten. Är därmed glad att jag inte är ensam om att det blir lite fel ibland. Men rätt ska vara rätt och stort tack Lotta för att du håller koll på mig! Och vad gäller själva frågan innebär ju detta därmed att såtillvida inte Erik Andersson och modern till vår Maria Eriksdotter Pihlqvist genomgått en skilsmässa kan ju inte pigan vara identisk med vår Maria!
161
« skrivet: 2012-01-26, 18:26 »
Oops, såg visst inte Mikaels senaste inlägg, men samma info om Brita alltså..
162
« skrivet: 2012-01-26, 18:24 »
I Zielfelts artikel nämndes en historia som jag tidigare även sett i fb 1691-04-12 (Gränna C:2 p 129) och Gränna stads dombok (har ej noterat sidhänvisning, men troligen 1692). Det är frågan om lägermål mellan Arvid Nilsson Ruths moster Kerstin Ruth och hennes dräng Abraham. Abraham ska ha erkänt att han haft en affär med Kerstin i tre års tid, men att det var Kerstins piga Maria Eriksdotter som han ville äkta och med vilken han även erkänt lägersmål. I födelseboken står att det oäkta barnet föddes i Kabbarps knektstuga och att Abraham befann sig i Skänninge stad (E) och Maria på Uckleby ägor, (Västra) Tollstad (E). Är det uteslutet att denna Maria skulle kunna vara vår Maria Eriksdotter Pihlqvist i ett umgänge före äktenskapet med Anders Sandwall?
163
« skrivet: 2012-01-26, 18:08 »
Nytt besök på biblioteket. I Håhls Linköpings stifts herdaminne finner man i tredje delen, sidan 287, kyrkoherde Andreas Andori Kylander i Lommaryd. Han var från Gammalkil (E) och ska ha haft totalt 26 barn i två giften. Sist nämns Brita, gift med Grefve Brahes Kammererare, Anders Svensson och då rör vi oss ju i alla fall i faggorna. Kan hon alltså vara identisk med vår Brita Kylandra, Erik Andersons sista hustru? Eftersom Westerlunds och Setterdahls herdaminne över Linköpings stift inte omfattar Norra och Södra Vedbo är det lite svårt att hitta mer omfattande information om vår kyrkoherde från Lommaryd.
Gammalkil var det alltså och Smolandi Upsalienses ska väl därför inte vara till någon hjälp, har dock kollat studentmatriklarna Östgötars minne. Biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595-1900. och även Uppsala universitets matrikel 1595-1817, men ingen lycka. I Setterdahls Östgöta nation i Lund finns en artikel om Haquinus Kylander där även en längre släktutredning om Kylander finns med (p 141 ff), här nämns Andreas Andori Kylander med fyra av hans söner, men inga döttrar. Kanske bör kolla Åbo också, där åtminstone sonen ska ha studerat en tid?
Har plåtat av Zielfelts artikel i ett särtryck som ägts av Sven Almqvist (!) och omfattar en hel del rättelser, väl av Almqvist. Zielfelt tar upp ett syskon till Arvid Nilsson Ruths far, nämligen Jon Persson Skatte (Skatte Jon, nämnd 1653) och två syskon till Arvids mor, nämligen Kerstin (född ca 1646?, död 1702 och gift med fältskären Isak Krook) och Elisabet (gift med 1:a ggn med Tore och 2:a ggn med Anders Bengtsson, som levde 1692). Alla dessa syskon är väl rätt dåliga kandidater som en förälder till Joen Larssons hustru. Arvids farföräldrar är Per Persson (Skatte Peder) i Huseby nämnd troligen redan 1610-tal till 1645 och väl hans hustru Maria/Marit Persdotter. Morfadern, Arvid, är inte känd annat än genom patronymikon för Arvids mor och mostrar. Mormodern är inte känd. Johan Pihlqvist är gift med en sondotter till Arvid Nilsson Ruth.
Måste säga att jag, efter att ha ögnat igenom Zielfelts artikel, har svårt att tänka mig att Brita Gunnarsdotter, som fortfarande levde 1688, skulle vara Arvid Nilsson Ruths farmor eller mormor.
Bandet med SoH 1956-1960 och Wilstadius artikel från 1958 var tyvärr förkommet. På släktforskningsdatorerna finns en cd från GF med artiklarna från 50-talet tillgängliga, men de var så klart upptagna för dagen. Får alltså bli en annan gång.
164
« skrivet: 2012-01-26, 10:50 »
Zielfelts artikel om Ruth i Gränna finns inte i SoH (hittar den åtminstone inte i webbregistret 1950-2001. På Libris hittar jag den istället i Gränna hembygdsförenings årsbok(?) 1969: Ett solvarv i Gränna. Artikeln heter Ruthesläktet i Gränna, omkr. 1670-1730. (Meddelandet ändrat av mattias 2012-01-26 10:51)
165
« skrivet: 2012-01-25, 19:16 »
En annan som dör 1717 i Gränna är Katarina Knutsdotter Kylandra, 89 år gammal, änka efter prosten Petrus Erlandi Wircknæus. Äktenskapet var barnlöst, men Katarina ska tidigare varit gift med kyrkoherden i Lommaryd, Andreas Kylander. Ett äktenskap som resulterade i hela 15 barn enligt artikeln om Wircknæus i Smolandi Upsalienses (II:578).
Inte helt långsökt om Erik Anderssons hustru, Brita Kylandra, skulle vara en dotter i detta sistnämnda äktenskap och då blir det med ens betydligt mer sannolikt att Maria Pihlqvists mormor är Brita Gunnarsdotter! Står kanske Anders Kylanders barn uppräknade i Håhls herdaminne eller kanske på annan plats i Smolandi Upsalienses?
166
« skrivet: 2012-01-25, 15:09 »
Vad gäller släktnamnet har inte heller jag sett det för Erik i domböckerna (jag har ännu framför allt skummat igenom 1690-talet). Det enda stället där jag sett Erik kallas med släktnamn är det ovan omtalade omnämnandet hos Salomon Kraft, i samband med riksdagen 1682. En koll i ovannämnda arbete av Wilstadius står bl.a. på tur.
Syskonbarn har här självklart betydelsen kusin - slarvigt av mig, tack Anders! - den nuvarande betydelsen är väl väldigt ung tror jag (1900-tal?). Noterbart är att i samma andetag som Joen Larssons hustru nämns som Arvid Nilsson Ruths syskonbarn, omnämns Joen själv som syskonbarn till rådmannen Lars Larsson Hilling. Ska man anta att Arvid är kusin på mödernet blir samtidigt svårt att passa in Brita Gunnarsdotter som Maria Pihlqvists mormor (om nu Per Svensson är en styvfar). Kanske kunde man finna om Per Svensson eller något av hans barn dyker upp med namnet Kylander/Kilander? Är det annars någon har Lennart Zielfelt artikel i SoH om Ruthsläkten i Gränna? Här kanske man kunde få någon ledning till exakt hur Arvid är släkt med Joens hustru.
Jonas Pihlqvist vet jag inte mycket om. Barnen som dör 1717 är tidigare noterade ströfynd i db. I dombok för Gränna rådstuga 1694-08-04 nämns att Petter Berggren uppvisar ett köpebrev på en jordstycke daterat 1692-10-14 av svågern Mon.r Jonas Pijhlqvist. (Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIBAA:2068 ArkivDigital bild 4260).
167
« skrivet: 2012-01-25, 02:09 »
I domboken för Gränna rådstuga 1692-05-21 framgår att hustrun till borgaren Joen Larsson (som väl är identisk med Stickman), är syskonbarn till Arvid Nilsson Ruth (Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIBAA:2068 ArkivDigital bild 3610). Det skulle innebära att Erik Andersson Pihlqvist var gift med en dotter till häktmakaren Skatte Nils Persson och Dordi Arvidsdotter Ruth i Gränna, samt syster till Margareta Ruth som i Vimmerby dombok 1691 kallas för sakramentade tattarkärring enligt Dag Brembergs inlägg under Vimmerby här på Anbytarforum.
168
« skrivet: 2012-01-24, 23:59 »
Kan även påpeka att jag nu funnit ett ställe där rådmannen Erik Andersson Pihlqvist uttryckligen omnämns som mönsterskrivaren Anders Sandwalls svärfar, nämligen i dombok för Gränna rådstuga 1693-03-18 (Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIBAA:2067 ArkivDigital bild 4100). På andra ställen i domboken åren 1693-94 omnämns också några andra vars svärfar anges vara den avlidne rådmannen Erik Andersson.
Så här långt kan jag väl belägga följande barn till Erik Andersson (inte nödvändigtvis i rätt ordning och med släktnamnet om jag kunnat belägga det för personen i fråga):
* Kerstin (ca 1664-1696), gift med handelsmannen Petter Berggren i Gränna stad (F)
* Elisabet (ca 1664-1693), gift med befallningsmannen Erik Månsson Wiregren i Drättinge, Skärstad (F)
* Jonas Pihlqvist (?-?) -- hade två barn i Gränna som dog 1717?
* N.N. (?-?), gift med soldaten och tidigare borgaren Joen Larsson Stickman
* Maria Pihlqvist (?-1736), gift med mönsterskrivaren och kommisarien Anders Sandwall i Gränna stad (F)
* Anders
* Abraham Pihlqvist (ca 1672-1696), kopparslagargesäll i Gränna stad (F)
* Katrina Pihlqvist (ca 1675-1711), gift med tullnären och postmästaren Sven Brusin i Gränna stad (F)
Notera även alltså att släkten Rålins stamfader, den ovannämnde gästgivaren Jonas Månsson i Råby, Skärstad (F), först gifte sig med Birgitta Eriksdotter Wiregren och därefter med hennes kusin Sara Andersdotter Sandwall!
PS. Nej, nu var jag lite snabb. Birgitta Eriksdotter Wiregren är lite väl gammal för att kunna vara Elisabets dotter. Hon är väl Erik Månsson Wiregrens dotter i ett tidigare gifte.
(Meddelandet ändrat av mattias 2012-01-25 00:06)
169
« skrivet: 2012-01-24, 23:36 »
Kan väl hålla med att känns mindre troligt att Erik Andersson, som rådman och riksdagsman, skulle vara etnisk tatar. Detta borde i så fall ha uppmärksammats i litteraturen. Har dock inte funnit någon notis ännu om när han svor borgareden, då det väl också bör framgå härkomst osv. i domboken. Bördsbrev skulle ju exempelvis visas upp och redogörs väl för. Man kan ju notera uppgifterna för Corporalen och tattare Axell Olufson som anhåller om och beviljas burskap i rådstuga 1671-04-03, liksom hur försiktig man är genom att sätta upp vilkor, ger honom burskap för ett år åt gången, osv. [Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIBAA:2067 ArkivDigital bild 3260]. Håller på att försöka skumma igenom Grännas renoverade domböcker från början av 1700-talet och bakåt. De går bak till 1661. Originalen i rådstugurättens arkiv går bak till 1659 (så de första två åren kräver väl besök på landsarkivet?). Möjligen går dessutom Erik Anderssons burskap längre bak i tiden än så? När det gäller släkten Rålin, så handlar det om ett påstående från 1800-talet och med tanke på alla möjligheter till romsk eller resande härstammning på mödernet fram till den tiden, ser jag inte riktigt vad det har för betydelse för sanningshalten i påståendet vad släktens stamfäder har för yrken på 1600-talet. Vad vi vet om hur man uppfattade etnicitet och social tillhörighet under stormaktstiden eller frihetstiden är väl heller inte så mycket. Resandefolkets härstammning i sig är heller inget invändningsfritt område. Alltså lätt att präglas av förutfattade meningar? Vad vi vet är att en annan Pihlqvist, nämligen Johan Pihlqvist, lever ett liv som åtminstone starkt påminner om resandefolkets. Men kanske har detta inte något med Johans etniska ursprung att göra, eftersom hans hustru Stina Svensdotter Ruths familj uppenbarligen tillhör resandefolket (se diskussioner kring den familjen här på Anbytarforum). Skulle det ändå ha det och man kunde visa att han exempelvis är son till Erik Andersson, behöver det heller inte säga något om Eriks ursprung, då han ju även Erik kan ha gift in sig i en släkt ur resandefolket.
170
« skrivet: 2012-01-23, 20:33 »
En annan Pihlqvist i Gränna är Johan Pihlqvist. Han står som borgare och handlande/krämare och har flera barn som är födda på platser utanför Gränna, som exempel på detta kan ges ett inlägg under tillfällighetsfynd på Rötter. Levnadssättet antyder att han tillhör resandefolket. Det skulle vara intressant att veta hur relationen mellan Johan och Erik ser ut (om den existerar).
Även om resandefolket kanske inte nödvändigtvis är en etniskt sammansatt grupp (bestående av romer), kan det vara intressant att notera att Maria Pihlqvists dotter Sara Andersdotter Sandwall (1693-1740) är stammoder till släkten Rålin, som av Tuneld (1832), i ett ofta citerat stycke från 8:e upplagan och tredje delen av hans geografi över konungariket Sverige (exv. på Wikipedia), ges som exempel på ett av de zigenarsläkter som Brahe skulle ha befolkat Gränna med och som länge bibehållit sin mörka färg.
171
« skrivet: 2012-01-23, 19:24 »
Fann en webbsida med möjligen ytterligare ett av Erik Anderssons barn. På Per-Åke Olssons redovisade släktsidor finns en ansedel för Erik Månsson Wiregren. Han uppges här vara befallningsman på Drättinge, Skärstad (F) och hans andra hustru (vigsel ca 1684) ska ha varit Elisabet Eriksdotter, en dotter till rådmannen Erik Andersson i Gränna. Hon var enligt ansedeln mor till deras barn Lars, Elisabet och Gunnar.
Jag har kollat barnens födelsenotiser, hittade ytterligare en dotter, Sara, född 1686-05-17, men ingen för Elisabet, men väl en dödnotis som borde vara Elisabets. För Lars och Sara uppgavs dock modern som en Kerstin Eriksdotter (finner ingen dödnotis för henne och kanske felskrivning av prästen?). Först Gunnars notis från 1691 redogör för dopvittnen. Bland dessa finns då en Kerstin Eriksdotter i Gränna, vilket skulle kunna vara ännu en dotter till Erik Andersson.
172
« skrivet: 2012-01-23, 19:03 »
Har just postat om Erik Andersson under släkten Pihlqvist här på Anbytarforum och föreslår samtidigt åtminstone att inläggen 20-21 januari flyttas dit. Fixat! / mvh Anders Berg, Moderator Släkter
173
« skrivet: 2012-01-23, 19:00 »
Med anledning av att diskussionen kring mönsterskrivaren Anders Sandwall, som förts under släkten Sandwall här på Anbytarforum, till viss del kommit att glida över på frågor om hustrun Maria Pihlqvists och hennes familj postar jag nu frågor om dessa Pihlqvist här istället. Föreslår också att behörig anbytarvärd flyttar hit inläggen från 20-21 januari 2012. Maria Pihlqvists far föreslogs av mig tidigare vara rådmannen Erik Andersson i Gränna (död 1689). Tänkte bara säga att jag idag lånat Gränna - Visingsö historia. Där nämner Salomon Kraft (p 211) rådmannen Erik Andersson Pihlqvist som stadens riksdagsledamot för borgarståndet 1682. Detta torde väl vara ett starkt argument för att Erik Andersson är just Maria Pihlqvists far! Kraft tycks för Grännas representanter i riksdagen hänvisa till Paul Wilstadius Guld- och silversmeder i Gränna från 1959 som man kan hitta i Meddelanden från Jönköpings läns hembygdsförbund 32. Får väl bli ett nytt besök på biblioteket med andra ord.
174
« skrivet: 2012-01-20, 03:28 »
Detta och följande inlägg är en fortsättning på diskussion förd under , och har överflyttats hit. / mvh Anders Berg, Moderator Släkter
Tar tillbaka misstankarna om att Maria Pihlqvists patronymikon skulle vara suplerat. Detta används istället för släktnamnet i dottern Saras födelsenotis 1693. Går man sedan igenom Katrina Pihlqvist Eriksdotter åtm. åtta barn finner man Maria som fadder i tre av dessa. Anders Sandwall i en fjärde. Jag tror nog man kan vara hyggligt säker på att de är systrar.
Vidare finner man i Gränna AI:1, hfl 1688-90, p 145. Rådman Erik Andersson, sönerna Abraham och Anders Eriksson samt döttrarna Maria och Katrina. Namnen på båda bröderna finns bland Katrinas barn. Erik Andersson dör 1689-01-05 (Gränna C:2 p 69), men bara året innan dess har han till synes hunnit gifta om sig 1687-12-27 med en Brita K(jlandra??) (Gränna C:2 p 40). I mtl står hans tomt under några år efter hans död tillhörig hans arvingars, men i mtl 1694 står istället Brusin där som ogift. Han gifter sig med Katrina 1695-09-29 (Gränna C:2 p 242), så möjligen har familjerna kommit till någon överenskommelse redan innan vigseln.
Det här tycker jag känns rätt!
175
« skrivet: 2012-01-19, 23:10 »
Har efter yttterligare studier, denna gång i framför allt Kristinas församling, efter Jörgens nya uppgifter, faktiskt vågat mig på att spekulera lite kring familjergrupperingar. Har dock långtifrån gått igenom alla ministerialböcker för den här tiden fullständigt och framför allt faddrarna återstår. Men tills ork finns för det, vad tror ni om dessa förslag?
FAMILJ 1
Den Jöns Barteij, som är far till de båda barnen i Jörgens anförda notiser från 1707, gifte sig med jungfru Sara Håkansdotter Sandwall (Jkpg Kristina EI:1 p 1706). Man får väl anta att Annika, Sara, Stina och monsieur Sandwall alla är syskon. Frågan är om två andra nämnda dopvittnen i de anförda notiserna från 1707, åldermannen mäster Håkan Larsson och mäster Per Håkansson, är en far resp. bror som inte upptagit släktnamnet?
Hursomhelst är det denna familj som alltså finns representerad bland Gabriel Wetterbergs barns faddrar och ska det ligga något i uppgiften om att Nicolaus Ingemaris dotter Sara är stammor för sandwallarna, är det väl mest sannolikt att hon är mor till dessa syskon och alltså gift med en Håkan.
FAMILJ 2
Vidare kan man pussla ihop Ingegärd Andersdotter Sandwall, Sven Sandwall, Per Sandwall och Margareta (äv. Märta/Marta) Sandwall. Ingegärd och Sven är bekanta sedan tidigare (se ovan). Margareta är hustru till pistolmakaremästaren Sven Runberg som alltså även han är med som fadder vid Ingegärds sons dop från 1721. De gifte sig 1713-06-14 (Kristina EI:1 p 43). Per är gesäll med Sven Runberg som läromästare i hfl 1718 (Kristina AI:1 p 295), då har det funnit en gosse/pojke Per Arvidsson på Per Sandwalls plats åren 1713, 1714, 1715, 1716, 1717 (AI:1 p 108, 175, 218, 247, 271) men eftersom Per Sandwall enl. faktorilängderna var inskriven som gesäll redan 1713 är de väl troligen inte identiska! Vi vet i stort hur gamla alla dessa Sandwallar är, Ingegärd är född ca 1677 (åu i db), Sven Sandwall är enl. faktoriets längder född 1696 i Småland (JBGF:s avskrifter), Per Sandwall i samma längder född 1693 i Småland, och så likadant Sven Runberg, född 1682 i Småland. Runbergs hustru är kanske något yngre än maken, men Per och Sven blir något yngre. Ingegärd och Margareta får anses vara syskon och då Andersdöttrar, fullt möjligt till just vår Anders Sandwall och då födda före flytten till Gränna området. Sven och Per kan kanske vara yngre bröder eller brorsöner till systrarna?
FAMILJ 3
I hfl 1713 hittar man en Erik Perssons gård, där de bosatta är borgaren Erik Persson, dottern Katarina Sandwall och pojken Niklas Sandwall (Kristina AI:1 p 107). Eriks gård går att följa i hfl - dock utan att man finner dessa personer - och 1716 står gården som Sal. Erik Perssons (AI:1 p 247). En dödnotis för en Erik Persson finner man också mycket riktigt 1716-03-15 (Kristina F:1 p 119). Lite längre fram i samma längd finner man en Olof Sandwall som gesäll hos pistolmakarmästare Per Ågren. Olof måste antas vara identisk med faktorilängdernas Olof Eriksson Sandwall och är då rimligen son till denne Erik Persson och syster till Katarina. Niklas kan kanske vara en kusin till dem bägge?
FAMILJ 4
Lars Larsson Sandwall, står i Jakob Palms gård som gossen/pojken Lars Larsson i hfl 1714, 1715, 1716 och 1717 (p 163, 211, 243, 267) och som drängen Lars Sandwall i hfl 1718 (p 289), i samma längd lite längre fram som gesäll Lars Sandwall hos mäster Per Wedberg (p 311f). En lärogosse Lars Larsson blev också inskriven 1712 med Tore Löfgren som läromästare, med sammma födelseuppgifter som finns för Lars Sandwall nämligen Västergötland 1697 (JBGF:s avskrivna faktorilängder). Med anledning av anknytningen till Västergötland kopplar jag gärna samman honom med den ovan diskuterade Johan eller Jan Sandwall, visserligen uppges även hans födelseår som 1697 och istället Småland, men notera även att Johans ena son heter Lars.
UDDA FYND
Ytterligare tre Sandwall med bostad i Jönköping har jag funnit:
- Gabriel Jönsson Sandwall, faktoridräng vid vigsel 1709-10-17 (Kristina EI:1 p 27).
- Bengt Israelsson Sandwall, snickargesäll vid vigsel 1709-08-04 (Kristina EI:1 p 27), står senare som lådmakargesäll i Sofia församling i hfl 1718-24 och hfl 1725-31 med fru och barnen Israel, Johan och Helena (Jkpg Sofia AI:1 p 47b, 134-135) som ju alla kan dyka upp i andra källor med namnet Sandwall.
- Jonas Sandwall, står i hfl 1713 som gesäll i Johan Snickares gård, troligen för mäster Johan Wetterberg (el. är han identisk med Johan Svensson Snickare?) (Kristina AI:1 p 117). Jonas är försvunnen följande år. Han är vidare kanske identisk med snickaren Jonas Sandwall i Gränna, som står i hfl 1733 med hustru och dottern Maria (Gränna AI:4 p 2), änkan och dottern, Maria Sandwall, står kvar på tomten som nu fått nr 3 i hfl 1756-60? (Gränna AI:4 p 2)? Dottern Maria Sandwall är väl identisk med den kvinna som gifter sig med bokbindaren Erik Wallin i Gränna, över vilken en upprättad bou finns från 1798 och där bröstarvingar saknas (Gränna rådhusrätt och magistrat FI:3 p 923, 937).
Observera alltså att grupperingarna är helt spekulativa och ska ses som ett underlag för nya funderingar. Citera för allt i världen inte släktbanden som om de vore belagda!! Förhoppningsvis hjälper denna sammanställning (åtminstone mig) att tänka lite klarare när/om det görs några fler fynd! Återstår också att försöka stoppa in mina anor, alltså Anders och hans dotter Sara Sandwall, någonstans i den här soppan.
176
« skrivet: 2012-01-18, 19:59 »
Krigsarkivets Rullor 1620-1723, 1702:17 tar upp en rulla för Jönköpings regemente i Pommern, juni 1702.
177
« skrivet: 2012-01-18, 19:43 »
Toppen Lotta! Mycket intressant läsning!
Tycker man kan anta att det är Maria Pihlqvist som dör 1736. Googlar man på kommisarie och mönsterskrivare tillsammans finner man många exempel på personer som varit både och. Anders har väl förordats som likvidator, i det av mig tidigare anförda målet, just i egenskap av kommisarie! Visserligen finns en liten möjlighet att det funnits flera kommisarier Sandwall, men så länge inte någon sådan har påträffats...
Rimligen flyttar alltså Maria Pihlqvist ifrån Torstorp 1711 in i staden. Detta stämmer ju väl med de olika bostäderna i mtl 1709 resp. 1715.
Angående Anders död missade jag mtl 1704 och likadant mtl 1709 vid tidigare genomgång. Söker man i SVAR på mtl för Gränna stad kan man sedan genom indexeringen via högermarginalen hoppa till landsförsamlingen. Eftersom åren 1704 och 1709 saknas för staden kan man bedrägligt nog, ehuru självklart, inte göra denna navigering!
Då Andrers ändå får antas vara i fält när han dör och då troligen i Pommern, får man väl anta att hans dödsbud kanske inte var dagsfärskt då det nådde Gränna. Vad jag menar är alltså att han mycket väl kan ha varit död en tid när mtl undertecknas 1704-01-13. Sista livtecknet har jag i Krigsarkivets Rullor 1620-1723, 1702:17. Han är då mönsterskrivare i tre(!) kompanier vid Jönköping regemente. Samma rulla är väl även den första som tar upp Lars Andersson (Ahlander) som regementsskrivare (i näst föregående står han som mönsterskrivare och avancerad 1701-12-24 till regementsskrivare). Denne Lars är alltså den samme som Maria Pihlqvist är skyldig ränta i Lottas domboksfynd och som Maria fortfarande hade skuld till 1714 (mitt fynd ovan), varför pant på denna uppbjöds. Utöver den skuld som alltså ytterst föranleder bråket, kan man alltså spekulera om att Lars och Anders varit bittra konkurenter om platsen som regementsskrivare och därför inte alltför såta vänner.
178
« skrivet: 2012-01-18, 15:41 »
Har nu även kollat igenom resten av fb i Hakarp C:1. Hittar inte Sara Sandwall eller Annika Håkansdotter Sandwall något mer. Fann ytterligare ett av Lillanders fadderantecknade barn, men ingen anknytning till Sandwall. Efter 1706 är det en rejäl lucka och bara enstaka anteckningar. Någon som saknas innan dess är Gabriels son Jöns Wetterberg, som enligt bruks-wikis uppgifter ska vara född 1689. Hittar honom alltså inte i Hakarp.
I början av Dörarps fb har jag hittat två av Johan Zeanders barn: Mattias, döpt 1680-01-04, och Ingeborg, döpt 1682-06-01. Här anges bara vem som bar barnet till dopet och ingen koppling till Sandwall. Antar att Johans barn till större delen är äldre och inte finns med i fb. En Elisabet Johansdotter Zeandra, som väl bör vara en dotter, finns exempelvis med som fadder vid en av Gabriel Wetterbergs döttrars dop redan 1690-06-09 och är rimligen född senast i början av 1670-talet. Men är det någon med tillgång till Virdestams herdaminne så kanske det snabbt kan pekas på ytterligare dopdatum att titta efter?
Slutligen tittade jag åter på de av Lotta anförda dopnotiserna för Joakim Plåtslagares söner 1705, 1707 och 1709 i Jönköpings Kristina. Här finns för mittensonen Petter två bekanta namn bland faddrarna: Sven Wahlberg (eller egentligen hans hustru), som var Olof Eriksson Sandwalls läromästare, och Tore Tranberg, som var Johan Sandwalls läromästare och senare även hans barns styvfar.
179
« skrivet: 2012-01-18, 02:45 »
Virdestam nämner för Nicolaus Ingemari utöver de barn som Mikael tar upp Sara, gift (alltså enligt de obekräftade uppgifterna med Sandwalls stamfader), Brita, gift m. Måns Bosson Lilljerstierna och Ingeborg, gift i Läxarp (är hon möjligen gift med någon av Struvarna?). Jag har börjat titta på dopvittnen för Saras syskon i Hakarps fb, när de väl börjar dyka upp. Fram till ca 1703 har jag ännu funnit två barn till Gabriel och sju barn till Annika som fb redovisar faddrar för. Bland de senare finner jag faktiskt för sonen Gabriel, född 1697-06-14, D. Annicka Håkonsdotter Sandwal, där familjenamnet satts in med klammer(Hakarp C:1 p 37). Ett par år senare bland dopvittnen för dottern Annika, född 1700-01-30, finner jag Jungf. Sara Sandwal (C:1 p 101). Samma Sara Sandwall finner jag sedan två gånger till längre fram bland dopvittnena. Först för Måns i Kixtorp son Jonas, döpt 1701-08-18, sedan för mäster Lars Rundgrens dotter Stina Elisabeth, född 1702-03-06 (ledsen, men missade ta upp sidhänvisningar för dessa två). Sara Sandwall kan knappast vara identisk med Sara (Zeandra) Nilsdotter. Dels nämns hon som jungfru, dels bär hon namnet Sandwall och observera att inga av systrarna bär sina makars namn! Inte heller känns det särskilt troligt att Anders Sandwall skulle ge två döttrar samma namn (även om det väl skulle kunna vara möjligt om det handlar om halvsystrar). I dopnotisen från 1702 finns en stark koppling i övrigt till Huskvarna och gevärsfaktoriet. Tittar man på JBGF:s sida med avskrifter kring Jönköpings gevärsfaktori ( http://jbgf.se/socknar/hakarp/foretag/smeder/index.htmhttp://jbgf.se/socknar/hakarp/foretag/smeder/index.htm) finner man flera Sandwallar under tidigt 1700-tal. Den längre upp i diskussionen omtalade pipborraren Sven Sandwall (för jag antar att han väl är identisk med den Sven som omnämns som dopvittne för Ingegärd Andersdotter Sandwalls barn?) finner man under Mästare som pipborrare inskriven 1714 och född 1696 i Småland. I Generalmönsterrulla 1720-12-20 på Jönköpings gevärsfaktori liksom i Gesällböckerna finner man sedan åtminstone fyra smeder till om vilka informationen kan sammanfattas: - Olof Erikson Sandwall, inskriven 1712-02-05, som pistolmakare med Sven Wahlberg som läromästare, ej upptagen i generalmönsterrullan 1720 - gesällen Per Sandwall, bland pistol- och flintlåssmeder, född 1693 i Småland, antagen till gesäll 1713, upptagen i generalmönsterrullan 1720 hemvist i Jönköping, väl identisk med en av gesällböckernas Peter M. Sandwall, där han står som inskriven 1718-01-25 (men i den andra boken saknas Peter bland 18 andra gesäller som står inskrivna på samma datum men här istället fått datumet 1717-11-05) - gesällen Lars Sandwall, bland pistol- och flintlåssmeder, född 1697 i Västergötland, antagen till gesäll 1718, upptagen i generalmönsterrullan 1720 med hemvist i Jönköping, i gesällböckerna inskriven 1718-06-03 - gesällen Johan Sandwall, bland pistol- och flintlåssmeder, född 1697 i Småland, antagen till gesäll 1716, upptagen i generalmönsterrullan 1720 med hemvist i Västerkärr gästgivaregård, Habo (R, idag F), väl identisk med gesällböckernas Jan Sandwall, inskriven 1716-11-26. Här får vi alltså ytterligare ett patronymikon! Johan Sandwall är i mtl omkring år 1720 gesäll hos Tore Tranberg i Västerkärr, Habo (R). Bou finns i Vartofta hd efter mäster Johan Sandwall i Kyrkarp, Utvängestorp (R, även denna socken idag F) från 1750-05-11. Den undertecknas av madam Annika Persdotter (änkan får man anta), de myndiga sönerna Gabriel Johansson och Lars Johansson, samt mågen Jonas Landgren. Värderingsman är A.L. Ahlander (ett bekant namn från Alarp, Barkeryd!). Ifrån Västerkärr finns sedan en bouppteckning daterad 1756-03-19 efter faktoriesmeden och gästgivaren Tore Tranberg. Han efterlämnade då änkan Annika Ljungberg och styvsonen Gabriel. Tore har alltså gift sig med änkan efter sin forne elev! Jag tycker det kan vara intressant att flera av Sandwall-smederna har en anknytning till Västergötland och att även Anders Bergman ska ha varit född i Västergötland (notera att Västerkärr ligger i princip på gränsen mellan Västergötland och Småland). Detta samtidigt som Anders Sandwalls äldsta boställe ligger i Bankeryd väster om Jönköping och åt samma håll. Får väl säga att jag blir allt mer tveksam till tanken om en enda Sandwallsläkt och en gemensam stammoder. Med så många grenar och patronymika bör ett eventeullt gemensamt förflutet ligga längre bak i tiden. Sara kan ju vara stammoder för en viss gren, men utöver detta kommer spridningen. Jag kan tänka mig flera olika geografiska namngivare. Exempelvis ligger västgötasocknen Sandhem på andra sidan Stråken från Västerkärr sett, och näst intill Huskvarna i Hakarp låg en gång den nu försvunna socknen Sanda (Sanna). Den släkt Sandwall som järsnäsprästen Peter Sandwall tillhör, och som även den föreslås ha Sara (Zeandra) Nilsdotter som anmoder (se en av de sidor Mikael länkade till), måste ha fått sitt namn efter församlingen Norra Sandsjö mellan Nässjö och Sävsjö!
180
« skrivet: 2012-01-18, 01:11 »
Hej Lotta och kul att du är tillbaka på Sandwallarna!
Att jag lyckades få Fend. wälb. till Sandwalls var en grov miss, men får väl skyllas på kombinationen trötta ögon och ett visst mått önsketänkande när man söker igenom en text i jakt på ett ord/namn. Mad.. är helt riktigt vid närmare titt. Dragarpenningar var lite väl långsökt, men visst är det en liten extra knorr på o:et. Gränna AI:4 p 9 var fel av mig för p 7 (se längst ner), någon måtta på felläsningarna får det väl vara!
Säkra barn vid den här tiden är döttrarna Sara och Maria. Vart Sara tar vägen strax efter giftet med Hjulhammar 1720 är som sagt inte klart. Maria är gift och bor i Råby gästgivaregård, Skärstad (F). Möjligen lever även en son Erik ännu, om det nu inte är han som egentligen avses istället för Anders som begravdes 1701-02-17 (se ditt eget resonemang ovan).
Mikael: Anders förekommer inte i några husförhörslängder som jag har sett. Om man nu inte vill kalla katekisationslängden från 1691 för en sådan. Den innehåller dock inga födelseår eller åldersuppgifter.
181
« skrivet: 2012-01-15, 21:25 »
Jag har inte påstått att Sara skulle vara Anders mor eller att sådana uppgifter finns. En möjlig kandidat bara och ett fritt spekulerande från min sida, med anknytning till de av Lotta här ovan förmedlade, obekräftade uppgifterna om att Sara blir stammoder för släkten Sandvall.
Nicolaus Ingemari är inget som helst fel. Det är latin för Nils Ingemarsson. På detta sätt skrev de flesta präster (och andra lärda personer) sina namn och eftersom det är det vanligare eller kanske den enda bevarade namnformen brukar man också återge namnet så även idag. Så ser man också direkt att det sannolikt är frågan om en präst. Jag har dock full respekt för de som hellre skriver ut det Nils Ingemarsson, inte minst av normaliseringskäl.
Virdestams herdaminne är tyvärr ganska kortfattad vad gäller Nicolaus biografi. Jag har dessvärre inte hittat honom i Uppsala (eller Lund).
182
« skrivet: 2012-01-15, 00:18 »
Har nu åter kollat på Granhult och Tornaryd, Bankeryd (F). I Tornaryd finns ingen Anders, men jag var nog lite snabb att döma ut Granhult.
Granhult är uppdelat på fyra gårdar och omkring 1690 bor på samtliga gårdar en Anders! Mellangården som gmr 1692-93 uppger är tilldelat boställe för Anders Sandwall tog ett tag att identifiera. Gården bebos under perioden 1674-1693 (1680 saknas) av en Anders med hustru, hela tiden bor där även en Bengt (skrivaren Bengt Månsson från Alarp månne??). En dotter till Anders tas upp på egen rad och med egen nuffra 1691 och 1693. Från 1694 är Anders med familj borta, vilket stämmer väl med första uppträdande för Anders Sandwall i Gränna. Från detta år bor bara Bengt med familj i Granhult Mellangård.
OM denna Anders nu är vår Anders Sandwall är han äldre än vad jag tidigare trott och man frågar sig åter var de cirkulerande födelseåren kommer ifrån. Om han är gift redan 1674 är det väl på håret om kyrkoherde Zeanders dotter Sara kan vara gammal nog att vara hans mor, men en hustru i ett tidigare gifte kan hon kanske vara.
(Meddelandet ändrat av mattias 2012-01-15 00:23)
183
« skrivet: 2012-01-14, 23:59 »
Mikael, Maria Sandwall bor som änka precis som du säger hos systern i Hillinge, modern Maria Pihlqvist har jag dock inte kunnat finna där. Ätten Hjulhammar finns presenterad på Riddarhusets släkt-cd. Några tidigare sätesgårdar kan väl vara värt att kolla upp, men om de tagit över en gård bör det vara väldokumenterat. I så fall är de väl snarast inneboende hos någon släkting. Har kollat svärfaderns Bollbynäs, Bosebo (P) men där bodde de i alla fall inte. På cd:n nämns inte Korsgård alls, men googlar jag dyker det upp i samband med Hjulhammar på några skannade volymer av Svenska adelns ättartavlor. Vet du var Korsgård ligger?
En annan ledtråd kan vara uppgiften från ovannämnda cd att C.P. Hjulhammar utnämns till livdrabant 1720. Kanske kan uppgifterna ha krävt en bostad i eller åtminstone strax utanför huvudstaden?
Sonen Erik är nämnd i diskussionen ovan och att det finns en risk att namnen Anders och Erik är sammanblandade i db 1701 är ju som sagt fullt tänkbart. Det kan annars vara så att Anders Sandwall själv har titulerats kommisarie och att Maria Pilqvist är änkan men med kraftigt felangiven åldersuppgift i db.
Mikael, även du återger Maria Pihlqvist födelseår ca 1671 och dödår (nytt för mig) uppskattat till 1739. Var ifrån kommer dessa uppgifter?? Eller är det dina egna uppskattningar?
184
« skrivet: 2012-01-13, 01:49 »
Gjorde häromdagen ett besök på forskarrummet på biblioteket här i staden för att försöka finna lite mer om mönsterskrivaren Anders Sandwall i Gränna. I gmr finner jag honom tidigast 1692 för Livkompaniet och där uppges att han innehar Granshult Mellangård, Bankeryd (F). I rullorna vid denna tid göras noteringar när officerarna inte bebor sitt tilldelade boställe, men för Anders har inte gjorts någon sådan. Kollade mtl men ingen Anders, åtminstone inte som otvetydigt var vår man. Kyrkböckerna går tyvärr inte så värst långt tillbaka i Bankeryd. Missade dock att kolla det av Grill liksom ovan framhållna Tornaryd, när jag ändå var på det. Aargh!! Har efter Lottas tips om Alarp, Barkeryd (F) gått igenom dopvittnena i fb från 1688, då sådana först noteras i socknen, fram till dottern (min ana) Saras födelse 1693-06-03, då Anders bevisligen bor i Gränna. Finner Anders redan 1688-05-06 med släktnamn och ort, sedan ytterligare fyra gånger, men först sista gången 1691 som mönsterskrivare. Från samma år finns en katekisationslängd bevarad som i Alarp tar upp Herr Regementskrivaren med hustrun Elisabet och dottern Katarina, sedan Mönsterskrivaren Sandwall och därtill en skrivare Bengt (Domkapitlet i Växjö FII:12 p 75). Regementsskrivaren är Knut Wessman och diskuteras tillsammans med Alarp endel på annat ställe här på forumet ( Modelin). Man frågar ju sig om Alarp fungerat som någon utbildningsort för skrivare inom det militära. Wessman är ingift i en släkt, ättlingar till kyrkoherdarna Barck i Barkeryd, där Elisabet har tre kusiner som gifter sig med mönsterskrivare, nämligen Lars Andersson (stamfar till släkten Ahlander), Anders Westerberg och Gudmund Bursie. Skrivaren Bengt Månsson står som dopvittne 1691-04-05 för flickebarnet Britta Germundsdotter i Äng, vars mor har en kusin Bengt Månsson Engdahl, den förste med detta släktnamn, som senare blir fänrik. Kan det vara samma person? Nå, tillbaka till Sandwall. I gmr 1694-97 finner man Anders för Vista härads kompani och då har han tilldelats bostället Torstorp, Gränna landsförsamling (F). I mtl för Gränna finner jag honom för första gången 1694-95 i staden som mönsterskrivare med hustru, systern Katarina (kan hon vara identisk med Marias ovan förmodade syster?) och tjänstefolk; 1696 första gången i Torstorp 1/2 som mönsterskrivare med hustrun, då även med det där tidigare bosatta paret Per och hans hustru fortfarande inneboende (med noteringen odug. och blinde i marginalen); 1697-1702 endast med hustrun och tjänstefolk; 1703 likadant men även med lendsman Anders Elff och hustru; 1704 saknas mtl; 1705 står i Torstorp för första gången mönsterskrivarens änka Maria, ensam med tjänstefolket. Har börjat titta lite i serien Krigsarkivets Rullor 1602-1723 och funnit honom i flertalet volymer åtminstone åren 1700-1702 då han befinner sig med Jönköpings regementes fördubblingskompanier (är antecknad bland officerarna i flera av kompanierna) förtecknade i (Pommern? och) Wissmar. Eftersom han måste ha dött någon gång 1702-05 är det väl rimligt att anta att han gjorde i fält med regementet just under Karl XII:s polska fälttåg, men här finns det antagligen en hel del mer att bläddra i. Kan också konstatera att på en karta över Gränna från 1701 fyra tomter (nr 61, 116, 147, 163) som tillhöriga mönsterskrivaren Anders Sandwall, varav två noteras som öde (Lantmäterimyndigheternas arkiv 06-grs-1). Uppenbarligen har familjen Sandwall rört sig mellan staden och bostället Torstorp i landsförsamlingen. Åtminstone de döttrarna Sara och Maria uttryckligen födda i staden 1693 och 1695. Följer man sedan änkan i mtl står hon som sagt 1705 i Torstorp; för 1706 saknas mtl; 1707-08 i Torstorp som mönstersrkivareänkan Maria Pihlquist med tjänstefolk; för 1709-1714 saknas mtl; 1715-16 i Gränna stad med drängen Anders (som det senare året antecknats ha tagit dragarpenningar för Västanå, är det frågan om en stöld eller har han tagit pengarna i egenskap av tulltjänsteman eller packhuskarl??); 1717 i staden som ensamstående änka; för 1718 saknas mtl; 1719 i staden som änka med dottern Maria. Efter detta finner jag henne inte. I hfl 1718-22? finns i staden efter och på samma sida som borgaren Anders Bergh och skomakare Jonas Flyare H Sandwallls Carl Hiulhammar och Ms. Maria Sandwall därunder med kort mellanrum Änk. Maria Pihlqwist (Gränna AI:3 p 70-71). Familjen tycks alltså försvinna strax efter vigseln 1720. Men i mtl 1730-32 finns i staden åter en änka Sandwall och på en ny plats i mtl just efter Jonas Flygare. Kanske är familjen införd i hfl 1718-22? efter 1722? På samma plats, dvs. i direkt samband med familjerna Bergh och Flygare, finns sedan i hfl 1733 en änkehustru Maria (AI:4 p 9) och i hfl 1737 en madam Sandwall (AI:3 p 70-71). Kan även nämnas att man i 1731 års bänklängd på bänk nr 6, kvinnosidan hittar Sal. Sandvalls änckia (C:1 p 443). Notera nu att Maria Pihlqvist hela tiden fram till hfl 1718-22? står som just änkan Pihlqvist (varierande stavning). Först på 1730-talet har vi att göra med en änka/madam Sandwall. Varför ett namnbyte? För 1736-05-14 finner man i db för Gränna en dödnotis för kommissarien Sandwalls 42 år gamla änka, alltså född ca 1693. Åldern är alltså helt fel om det skulle röra sig om Maria Pihlqvists dödnotis! Lottas påpekande kring notisen om madam Maria Sandwalls gåva till kyrkan i december 1717, att det inte står änka, får kanske åter tas i beaktande. Anders dotter Maria kan det heller knppast vara, eftersom hon väl inte kallas madam innan hon gifter sig med C.P. Hiulhammar 1720. Om man tillåter sig att spekulera: Kan det det istället vara frågan om ytterligare en Maria Sandwall? Vem var kommisarien Sandwall? Eftersom madam/änkan Sandwall är bosatt på samma plats som änkan Pilqvist med dotter och måg bebor i hfl 1718-22? bör väl finnas en nära koppling till familjen. Kan kommisarien vara en son till Anders född innan familjen flyttade till Gränna och 1717 och 1730-talets madam/änkan Sandwall en hustru till denne. Slutligen kan jag nämna att jag inte kan minnas att jag någonstans sett det ovan i diskussionen anförda patronymikonet Eriksdotter. Kom det liksom födelseåren från FamilySearch? Kan Eriksdotter vara supplerat från den antagna systern Katarina? Observera då att det i staden finns en Ingrid Pihlqvist som bär patronymikonet Jo(ha)nsdotter. PS. Bläddrar lite sporadiskt i renoverade domböcker för Gränna stad samtidigt som jag präntar på detta (långa) inlägg och finner åtminstone två underrättelser av intresse. 1) I rådstuga hållen 1698-04-06 är Munsterskrifwaren Mons.r Andreas Sandvall förordad som en av fyra likvidatorer (som alltså närmare ska utreda de ekonomisk förhållandena) i en tvist angående ett pantsatt jordstycke, två likvidatorer för respektive part i målet. Vet inte hur stor betydelse det har men Anders sätts då mot Sven Brusin (dvs hans i diskussionen ovan förmodade svåger) som alltså förordas som likvidator för den andra parten i tvistemålet! (Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIBAA:2068 ArkivDigital bild 5390). 2) I rådstuga hållen 1714-05-31 finns ytterligare ett omnämnande av kommisarie Sandwalls änka och det äldsta hittills: H.r Regementzskrifwaren Wellbe.de Lars Andersson låter 3 gånger uppbiuda den Pant, som är Exeqveradh hoos Sahl. Commissarien Sandvalls Änkia för Innesteånde Ränttor 13 D.r 16 öhre smt. På lijka sätt reserveras och förbehålles det bemd.e Änkia befinnes skyldigh af Innesteånde Räntor här widh staden. (Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIBAA:2070 ArkivDigital bild 1790). Notera att vi åter har att göra med den ovan nämnde Lars Andersson! Får konstatera att det bara är att åter gå till biblioteket och kolla lite på vad SVAR har att erbjuda. Mtl 1715-30 för Gränna får jag titta på igen och 1692-93 för Bankeryd. Domböckerna känns tunga att gå igenom från pärm till pärm, någon som vet om de är avskrivna? (Meddelandet ändrat av mattias 2012-01-13 01:51) (Meddelandet ändrat av mattias 2012-01-13 01:58)
185
« skrivet: 2011-10-30, 13:55 »
Kan nämna att det finns en Israel Trolle (c1753-1798) som står som tullskrivare i Västervik, Västra kvarteret no. 32 i hfl 1790-91 och i hfl 1792-97 (Västervik AI:7 p 15; AI:8 p 128). Fann honom av en tillfällighet när jag gick igenom Västerviks hfl från slutet av 1700-talet från pärm till pärm i jakt på en sjökapten (som jag dessvärre ännu inte träffat på) och skrev upp honom eftersom jag har Björkö-Trollarna bland mina anor. En Kajsa Lisa Trolle (född 1778) finns även som fosterdotter hos tullinspektören Erik Gahm i Västervik (Västervik AI:7 p 11) - en dotter till Israel? Med tanke på yrke tillhör kanske Israel Dalarö-Trollarna?
186
« skrivet: 2011-10-23, 11:34 »
Norra Isaryd igen!
Min anfader Per Larsson står som dräng i Norra Isaryd vid vigsel 1712-04-27 och som änkling i Norra Isaryd vid vigsel 1713-12-13. Pers första hustru dör (tillika med första barnet) i barnsäng och genom hans andra gifte hamnar han senare i Tapparp. Jag tänkte mig att Per hade sin bakgrund i Norra Isaryd, men han kanske inte har varit där så länge? Detta blev därmed ett ordentligt pussel där man får åtminstone får vara glad för att kyrkböckerna är så välskrivna och fylliga.
Ett antagande, bland flera, var att hans far, med tanke på patronymikon, var den Lars Persson (c1629-1708), torpare i Klockaregårdstorpet i Frinnaryd, som gifter sig 1697-09-29 med Kerstin Olofsdotter, änka från N Isaryd och att de därmed tagit över i Norra Isaryd, men så verkar inte ha varit fallet då jag nu funnit Lars Perssons dödnotis, då han fortfarande sitter i Klockaregårdstorpet. Nämndemannen Bengt Nilssons änka, som då vore rimligt hette heller inte Kerstin utan Elisabet.
En dräng Per Larsson i Norra Isaryd nämns bland faddrar 1711-08-20 och som Per Larsson i Norrgården i Isaryd 1712-03-16, vid det senare dopet tillsammans med en Lars i Norrgården i Isaryd. Frågan är om det är frågan om Norrgården i Södra eller Norra Isaryd? Det finns en Lars i Norregården i Södra Isaryd bland faddrar 1701-12-28! I katekisationslängderna 1694 och 1695 finns en dräng Lars i N Isaryd. I samma längder finns två Larsar i Södra Isaryd, och tittar man i kyrkböckerna kryllar det av Larsar där, bl.a. Lars Sunesson (S Isaryd 1710), Lars Bengtsson (S Isaryd Norrgård död 1697) och Lars Jönsson (S Isaryd Södergård 1693, S Isaryd 1696).
Att Erland (Bengtsson - det finns en Knutsson också!) avflyttar från N Isaryd Norrgård och lämnar plats åt en Lars i mtl 1707 vore en annan linje. I den bänksorterade katekisationslängden från 1704 finner jag ingen Lars i N Isaryd. En tredje tanke, med anledning av vad Olle skriver ovan, är att det är sonen Per som skatteköper N Isaryd Södergård strax innan han gifter sig första gången.
Olle, jag har inte något SVAR-abonnemang för tillfället, men jag antar att N Isaryd Södergård är utelämnad i ditt utdrag ur mtl, eller finns den som frälsegård inte upptagen alls? Vidare finns ju Knut Månsson (c1627-1702) med familj att klämma in samtidigt på de båda gårdarna, han lever fram till sin död i N Isaryd. Södergården eller Norrgården?
Är det någon som har några tankar kring vilka Per och Lars är som nämns i källorna? Antar att det åtminstone inte hela tiden är samma personer!
187
« skrivet: 2011-10-13, 23:34 »
Lösningen står kanhända att finna i Stuntamålen, Nässjö (F). I några hfl från 1750-talet och ett par, tre årtionden framåt står en flicka född 1756 omväxlande som Åra och Aurora. Barnet synes ha fått namnet efter sin mormor, som står som Åra i moderns födelsenotis från 1727 i Brittebo, Barkeryd (F). Namnet tycks alltså vara en kortform av Aurora, som enligt Skogsjös normeringslista funnits i Sverige i alla fall sedan 1600-talet. Utifrån enbart detta bör dock inte helt uteslutas möjligheten att ett inhemskt arvenamn med tiden kommit att associeras med ett i svenskan yngre inlånat personnamn.
188
« skrivet: 2011-10-05, 13:29 »
Kan också nämna att Blanting i Lönshult dyker upp som fadder för ovannämnda dottern Bengta och att faddrar från Tjurkö - väl i stort från alla byns gårdar - nämns i alla ovannämnda födselsenotiser från Angshult och Kalvsnäs.
189
« skrivet: 2011-10-05, 13:22 »
Niclas Rosenbalck nämner i ett inlägg från 2002-10-23 en Per Bengtsson som uppträder i Tjurkö möllaregård i mtl 1687, som son till den ovan flitigt diskuterade Bengt Nilsson i Tjurkö och Möckelsnäs. Kan denne Per vara identisk med fadern till barnen Anders, född 1726, och Kerstin, född 1728, båda i Kalvsnäs. Pusslar man lite med notiserna i kyrkoböckerna skulle man kunna tänka sig att detta även är samme Per Bengtsson, då i Tjurkö Östragård, som gifter sig med änkan Karin Jönsdotter från Angshult och att dessa även är föräldrar till Bengta, född 1711, och Karin, född 1717, båda i Angshult. Kanske även Svenborg, född 1724 i Marensholm, varifrån Bengt Nilssons möderne lär stamma. Dottern Kerstin står i Angshult vid sitt första gifte 1746 och fortfarande vid sin död 1785.
Någon kan bekräfta eller avfärda något i dessa spekulationer? Har inte funnit någon dödnotis eller bouppteckning efter Per Bengtsson. Vilken av Bengt Nilssons hustrur skulle vara hans mor?
190
« skrivet: 2011-09-28, 10:12 »
Har inte lyckats komma vidare med dessa tre anor på min farmors sida, varken deras vigselnotiser eller barnens faddrar ger särskilt mycket ledning, är det någon som har idéer om deras föräldrar eller härkomst:
- Elisabet Månsdotter (1730-1812) enl. hfl född i Björksebo, men saknas i fb. Kan hennes far ha varit Måns Olofsson i Björksebo? Det finns dock en annan Månsdotter (Annika) född i Björksebo 1730. Fanns det alltså två Måns i Björksebo vid denna tid eller är mitt födelseår fel?
- Likaså har jag inte kommit vidare med en av Elisabets söners svärföräldrar, Jonas Johansson Bergstedt (ca 1730-1775) och Ingeborg Larsdotter (?-?) i torpet Brännarp under Fallhult(?). För Ingeborg har jag inte ens funnit någon notis i db. Förutom Fallhult förekommer Gnöttlerum och Koppramåla flitigt bland barnens faddrars bostäder. Har inte funnit någon titel för Bergstedt och finner honom inte i Kalmar reg:s gmr för Fallhult. Vad för slags torp uppträder annars Brännarp som i andra sammanhang? Är det ett ryttartorp eller kanske inte ens militärt? Och ligger kanske torpet inte under Fallhult? Finner på wikin Adelsvapen en fältväbel Nyman var bosatt här något senare.
191
« skrivet: 2011-09-07, 12:01 »
Aha, tack Carin! Då var jag alltså inne på fel spår. Efter att ha dubbelkollat i fb finner jag faktiskt Lisken, trots notering om att hon saknas i JBGF:s avskrifter! Förrädiskt det där, men troligen har man missat en post eller har något annat blivit galet.
192
« skrivet: 2011-09-06, 23:56 »
Apropå denne Måns Magnusson. Hans hustru Lisken Jönsdotter, uppges i hfl under Stommen vara född 1723 i Forserum (F). I vb uppges hon vara från Snuggarp, finner dock ingen i fb 1723. Kan hon vara identisk med Jöns Klints dotter född 1729-02-21, dvs. samme Jöns Klint som Fredrik Salomonsson tar upp ovan. Vågar någon bekräfta eller avfärda detta?
193
« skrivet: 2011-09-06, 23:31 »
Hans Petter! Visst finns det. Lite svag penna i fb men 1727-10-07 finner jag Johan Magnis.n på Stummen Fad.n Tabur Magnus Ekegrehn. Mod:n h: Karin Swens.d:r (Forserum CI:1 p. 195). Samme Johan finner jag senare som sjudaren Johan i just Stomhemmanet hos min anfader, Johans bror Måns Magnusson (exv. Forserum AI:2 p 90-91).
194
« skrivet: 2011-08-31, 14:19 »
Under Askeryd har tidigare omtalats Anna Katarina Åkerman (1722-1802), som var gift med rusthållaren och handelsmannen Olof Björklund (1712-1760) på Bjursberg. Släkterna Åkerman och Björklund verkar ganska väl utredda. Min anfader Jonas Eriksson (1738-1819), som var Anna Katarinas make i hennes andra gifte, tycks desto mindre känd. Han gifte efter Anna Katarinas död om sig med min anmoder Maja Johansdotter (1772-1842). Jonas kan följas från vigseln med Anna Katarina 1763, där han bara kort står som dräng, från Bjursberg via Hjälmsäng i Asby sn till Ramsvik. Senare, liksom i dödnotisen (C:5 p 110 Ög.-delen), finner man honom som förpantare av utjorden Bergshem/Bergshemmet under Kättestorp.
Jonas födelseort anges i hfl vara Bredestads sn, men i Bredestad är fb dessvärre defekt för detta år.
Med Jonas Eriksson slutar mitt släktträds kortaste gren! Är det någon som kan ge mig någon ledning när det gäller Jonas födelse, föräldrar eller egentligen bara vad som helst som rör honom före 1763?
195
« skrivet: 2011-08-31, 13:42 »
Är det någon som känner till något kring Håkan Månsson Åman och dennes familj? Han nämns i Fröbergs Slägten Engdahl från Äng, Barkeryds socken. Biografiska anteckningar. från 1924. Där uppges han vara hemmansbrukare i Broddarp och svärfar till kronoskogvaktaren i Äng, Mattias Månsson Engdahl (1721-1803). I kyrkböckerna har jag inte funnit mer än en vigselnotis från 1725 i Barkeryd (C:1 p. 343) och några födelsenotiser för dennes barn från 1720- och 30-talet. Kan det finnas kopplingar till Åhman-släkten i bl.a. Lekeryd och Säby socknar?}
196
« skrivet: 2011-08-26, 13:00 »
Datoriserade bouppteckningsregister finns på flera landsarkiv, men vad jag vet så finns de av någon anledning bara där och varken på webben eller på skiva. Att register borde komma har nämnts tidigare, men finns det några verkliga planer? Det känns ju lite trögt att nu, när Arkiv Digital har lagt ut så stort material med bouppteckningar, så är det bara vissa härad som har register. Och har ett härad register så har jag aldrig sett något där man kan slå upp en gård eller ett förnamn. Har Arkiv Digital förresten skannat klart vad som finns av pappersregister i Vadstena?
197
« skrivet: 2011-08-09, 10:36 »
Då vet jag Göran, tar bort den anteckningen.
198
« skrivet: 2011-08-08, 02:05 »
Ryttaren Jonas Karlsson Slättberg är min mm mf mf mf. Han står i hfl 1751-61? i Nässja med födelseuppgiften sept 1718. Jag har funnit honom i gmr för Smålands ryttare/kavalleriregemente för nr 118 - rusthållet Slättsnärle i Bäckseda sn - i Östra hds kompani åren 1740, 1741, 1743, 1744 och 1753. Sista gången begärs avsked efter 12 tjänsteår. Åldersuppgifterna i dessa pekar snarare mot ett födelseår 1716/17. Man kan i gmr se att Jonas blev kommenderad till Finland under Hattarnas ryska krig 1741 och att han befann sig i Österbotten 1742 och i Västerbotten 1743-44. Jonas gifte sig i Vetlanda sn 1745-12-29 Ryttaren Jonas Slättberg med pigan Kierstn Pehrsdotter i Nässja Morg. 40 lod silfver - bruden är dotter till ryttaren Per Nilsson Granbom och dennes hustru Lisbet Nilsdotter. Jonas dör i Nässja 1793-05-29 av bröstsjuka. Jonas Slättbergs föräldrar har jag ännu inte funnit.
Jonas Slättberg diskuterades här ovan den 16 nov 2000 av Göran Sollin och Ragnhild Johnsson. Göran Sollin nämnde då att han möjligen bodde i Månstorp i mitten 1700-talet. Detta har jag dock inte funnit några spår av - visserligen utan att ha letat särskilt noga. Det vore dock intressant att veta vad denna tanke bygger på?
199
« skrivet: 2007-12-30, 18:38 »
Hej Clas
Har inte möjlighet att se hela sidan. Om familjen varit där senare/tidigare är detta kanske inte nödvändigt längre för att följa familjen. Jag tycker hursomhelst att det står Fagrabjörk efter årtalet 15. Fagrabjörk är bl.a. en gård i Edshult sn (väl annexförsamling till Hult?) och det är därför rimligt att det är denna som avses.
200
« skrivet: 2007-02-12, 02:18 »
Hej.
Maria Jonsdotter från Torp nämns ovan. Jag är lite intresserad av hennes far rusthållaren Jon Patriksson. Han dog 1714 och syns i kyrkoböckerna som nybliven fader flera gånger från 1680 till 1690. I mantalslängderna brukar han det halva mantalet som Torp bestod av. Efter Jons död får hans söner Erik och Sven dela på en fjärdedels mantal var. -- Själv stammar jag från Eriks son Samuel som även gifte in sig i den här förrut omtalade Trolle-släkten.
Denne Jon har ju ett minst sagt udda patronymikon. Inte många kan väl ha hetat Patrik på 1600-talet?
Från kyrkböckerna från Björkö finns ytterligare några med samma patronymikon kring 1700. En viss Patrik Patriksson vigd samt nybliven far 1693; ryttaren Jöns Patriksson vigd 1700, nybliven far 1701; drängen Anders Patriksson vigd 1701. Syskon? Den förste kanske rent av den i så fall omgifte fadern?
Kan det möjligen finnas ett skotskt (eller irländskt) påbrå inom denna släkt? Eller har namnet smugit sig in i släkten genom någon hög militär ställning?
Är det några andra här som har någon av dessa Patriksöner bland anorna så får ni gärna höra av er om ni vet något mer om dem. De ligger ju på gränsen till vad kyrkoböckerna förmår säga, så det är ju minst sagt spännande. Domböckerna kanske kan säga något?
Vänligen,
Mattias
201
« skrivet: 2006-12-14, 11:22 »
Från 1630 finns den äldsta uppgiften om att Utö malmen skeppas till Finland, närmare bestämt Penningby bruk. Under vissa perioder på 1600-talet (innan gruvorna kom under kronan 1684) bröts malmen vad jag kan förstå direkt av representanter från de olika masugns-/bruksägarna, givetvis mot en avgift eller ett arrende.
Jag tittar just nu på de äldsta notiserna i Utö kyrkböcker från senare delen av 1600-talet och området på NÖ sidan om Edesnäs (Gruvan, Trema, Kroka osv.). Är det någon därute som håller på med /är insatt i detta så ta gärna kontakt.
Redan då finns i alla fall finsk aktivitet vid gruvan. Åtminstone från 1661 finns en en Hans Mikaelsson och måste vara samme person som även kallas Hans Finne. Han är gift åtminstone två gånger och har flera barn. Är detta familjen som Stig hittat? Även i ortnamnsfloran på och runt Utö finns gott om namn som kan knytas till folk från annan ort. Så exempelvis Finngruvan -- en del av vad som idag är Långgruvan -- och Finnholmen som ligger några hundra meter rakt norr om Gruvbryggan.
Vänligen,
Mattias
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy