ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - ernsto

Sidor: [1]
1
Jag har skrivit om afrikanskt och resande dna i den här boken https://stockholmia.stockholm.se/forlag/bocker/aktuella-bocker/fodd-slav--dod-fri/


Enkelt sätt att titta om dina procent är spår är att gå in på gedmatch och sen eurogenes. Titta på kromosomerna och om du har "Större" segment afrikanskt, annars om det är små, då är det bara spår.

2
Darell / Darell
« skrivet: 2016-02-08, 14:26 »
Romanikultur är romsk vad ska den annars vara?
 
Om alla gift sig med samma hela tiden skulle folk vara så inavlade att de inte skulle kunna stå upp.
Det är klart att folk är blandade men det är kulturer som skapar etnicitet. Därför är nuvarande rubrik perfekt. Tack för mig.

3
Darell / Äldre inlägg (arkiv) till 08 februari, 2016
« skrivet: 2016-02-07, 23:38 »
Det finns inget att jämföra med. Säg mig någon som följt Kelderash genealogiskt sedan 1600-talet, eller någon annan grupp för den delen. Det går inte att säga att romer inte gifter sig utanför gruppen, eftersom varje århundrade ser annorlunda ut, och det finns ingen som har tillgång till de andra gruppernas genealogiska historia på samma sätt som för resandefolk i Sverige. Jag vet själv Kelderash som har svenska gajés i släkten och håller tyst om det, alltså har en blandning skett där också, efter bara 100år i Sverige.

4
Historia / Resandefolkets ursprung DNA
« skrivet: 2016-02-05, 18:26 »
Intressant med de autosomala testerna som Bergströms påpekat. Också intressant med din haplogrupp Tony.  
Vad jag sett så har de resandefolk jag studerat betydligt högre sydasiatisk % än gemene svensk.  
Angående haplogrupperna R-M512 och J-m172 så finns dom i Indien enligt en testgrupp på familytreedna. Jag misstänker att det är från Arierna som kom till Indien ca 2000 år för Kristus. Arierna utvandrade från just det område som skulle kunna vara Armenien, Ingusjien eller Centralasien.
I dna-testgruppen Romanimanush https://www.familytreedna.com/public/romanimanuch/default.aspx?section=yresults     finns både haplogruppen R-M512 och J-M172 representerad.
En av mina anfädrar, Richard Abramson, har i den här testgruppen haplogrupp E-M2.

5
Historia / Resandefolkets ursprung DNA
« skrivet: 2015-10-30, 10:47 »
Hej Tony och Bergströms. Intressant med denna diskussion. Om jag minns rätt så var den här ledande forskaren på ftdna angående engelska romer och dess h-m2 dna, rätt arrogant emot nordiska romanifolk och sintis, dna test. Det kan mycket väl vara så att sintifolken och nordiska romanifolk, kan härstamma från intakta krigarkast, som till exempel jater med skytisk bakgrund, jag såg på nordiska gruppen romanimanusch att r-m512 var vanlig som haplogrupp. Problemet är att den haplogruppen är så stor att den finns från ukraina till pakistan, så det är svårt att precisera tror jag.    
 
Kanske är det så att det var olika kaster som kom och att vissa grupper har olika dna, till exempel romanifolkets knivmakar tradition är snarlik den skytiska.

6
Svärd / Svärd
« skrivet: 2015-07-23, 23:47 »
fångrulla från Östersund(DIIIa:8)1850  
 Johan Petter Swärd- Kopparslagare från Hammerfest i Norge. 48 år gammal  
 
Hustrun: Regina Lindberg.37 år  
 
Söner: Christian 10 år och Johan Magnus 7 år.

7
Stålberg / Stålberg
« skrivet: 2014-10-29, 01:38 »
Detta är från Christina Johanssons inlägg 2012 under adel
 
Har hittat en Johan Fredrik Karlsson Lovisin, kopparslagare från Aasnes, Norge. Är det någon som passar in här?  
Han får en son, Gustaf Wilhelm, i Järna 25/10 1899 tillsammans med Kristina Sofia Pettersson Lindkvist.  
 
Statistiska Centralbyrån (SCB) - samlingspost, Utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböcker 1860-1949, SE/RA/420401/01/H 1 AA/1266 (1899), bildid: A0030508_00571  
 
Mvh Christina

8
Stålberg / Stålberg
« skrivet: 2014-10-12, 20:48 »
Den äldsta sonen som jag känner till ang Johan Fredrik Fredriksen(f 1848?) och Sofie Kristina f 1855 är Anders Magnus f 1878 19/8 i Rendal, Hedmark.
 
Vid hans födelse anges faddrarna vara änkan Lisa Larsdatter och pigan Anna Henriksdatter. Många har trott att denne Johan Fredrik är son till Johanne kristiansdatter men han återfinns aldrig i något passregister men tittar man på Passregister för Anna Elisabeth Larsdatter så återfinns en Johan Fredrik tillsammans med andra syskon. Bland andra Stor-johans fru Lene Ulrikke.
 
Passprotokoll for Østerdalen fogderi 1844-1859 og Søndre Østerdalen fogderi 1859-1900
Anna Elisabet Larsdatter Kurvbinderske Sverige. 1865-04-01 til 'Sverikes inrikes orter' og tilbake.
Reiser med 3 barn, Sara 21 1/2 år, Lina, 15 år, og Johan, 9 1/2 år.
Johan Fredrik anges alltså vara född ca 1855/56 vilket är mer logiskt. Han är då antagligen halvsyskon med Stor-Johans fru, men han kan vara hel också, Antingen är han med största sannolikhet son till Johan Fredrik Stålberg f 1823. Som dessutom anges vara styvfar till Lene Ulrikke och Halte-Magnus. Ett annat alternativ är att han är son till Karl Magnus Erlandsson men han hade nog dragit vidare vid denna tidpunkt.

9
Stålberg / Stålberg
« skrivet: 2014-10-11, 15:02 »
Hej Jan
Jag har svårt och identifiera Karl Fredriks föräldrar med Stor johan och Lina. Stor- Johan och Lene Ulrikke återfinns 1910 i norsk folkräkning
i Våler
005 02 Karl Johan Fredrikson !! ? hf %el% g Omstreifer (tatere) Opgav at de var beskjætiget med jordarbeide om sommeren b  
006 02 Lena Uldrika Peterson !! ? hm %el% g  b  
007 02 Fridolf Johansen !! ? s (el) ug  b  
008 02 Peter Th. Johansen !! ? s (el) ug  b  
009 02 Anne Johansen !! ? d %el% ug  b  
010 02 Marie Johansen !! ? d %el% ug  
 
Medan de som jag tror är identiska med födelseboken i Hede är 1910 skrivna i Tynset som
 
Fredrik !! ? ubekjendt hf g? omstreifer (tater) mt  
 Sofie !! ? ubekjendt hm g? omstreifer (tater) mt  
 Frans !! ? ubekjendt s ug barn (tater) mt  
 Gustav !! ? ubekjendt s ug barn (tater) mt  
 Lotha !! ? ubekjendt d ug barn (tater) mt  
 Lina !! ? ubekjendt d ug barn (tater) mt  
 Fredrik !! ? ubekjendt  ug Spelmand (tater) mt  
 
I muntlig tradition så är denne Fredrik född (1848?) inte samma som Stor-Johan. Stor- Johans dotter Milla hade en svärson som hette Gustav Fredriksen f ca 1899. Dom var inte sysken enligt Milla i alla fall. Men jag har inte hunnit kika på Rättvik än

10
Stålberg / Stålberg
« skrivet: 2014-10-10, 20:28 »
De borde vara samma. Med största sannolikhet. Ålder, yrke datum för födsel stämmer. Intressant

11
Morianer (afrikaner) / Morianer (afrikaner)
« skrivet: 2014-08-20, 13:34 »
https://www.google.se/search?q=fersenska+mordet&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ei=lIf 0U53gEKLmywOzz4CgCQ&sqi=2&ved=0CAYQ_AUoAQ&biw=1242&bih=591#facrc=_&imgdii=_&imgr c=XHM-jiugVpgexM%253A%3BvZqO3ITmg-s1SM%3Bhttp%253A%252F%252Fwww.dast.nu%252Fwp-c ontent%252Fuploads%252F2010%252F06%252FFersenska-mordet.jpg%3Bhttp%253A%252F%252 Fwww.dast.nu%252Fartikel%252Ffersenska-mordet-ett-tvahundraarsminne%3B450%3B313
 
Finländaren P.O. Adelborgs bild så som han föreställde sig mordet på greve Axel von Fersen.

12
Morianer (afrikaner) / Morianer (afrikaner)
« skrivet: 2014-08-20, 00:45 »
I en bild som jag tyvärr inte lyckas ladda upp förekommer två Morianer vid Von Fersens död/mord.
 
Den ena är civilklädd och kallas av tecknaren för Skitgabbe och kallas också för krontjuv.Det borde vara Badin som åsyftas.  Den andra bör vara Carl Gustav Abrahamsson, kan inte riktigt tyda vad som är skrivet angående honom. Antoine Zamore var nog för mycket uppe till åren för att agera vakt 1810. Och Spirman borde det inte vara eftersom han uppges vara avskedad runt sekelskiftet då.  
 
Bilden förekommer på google om man söker på fersenska mordet men jag hittade den i en bok om Sveriges historia

13
Morianer (afrikaner) / Morianer (afrikaner)
« skrivet: 2014-08-18, 15:34 »
Intressant. Jag såg Eva Johanna vid en inflyttningslängd till Maria Magdalena frsml (kommer inte ihåg exakt vilket år, Men de stod födelseort Africa.
 
Har en fråga om någon sett något födelseår eller land för Morianen Robert Spirman senare Carl Wilhelm Spirman vid Livregementet till Häst. Han rekryteras samtidigt som Antoine Zamore och Richard/Carl Gustav Abrahamsson.

14
Katarina / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-07-02
« skrivet: 2014-04-12, 01:15 »
Tack så hemskt mycket Maud. Det var tufft för den här familjen. Akut njurinflammation? ere på grund av kröken kanske?
 
Hursom helst stort tack Maud!

15
Katarina / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-07-02
« skrivet: 2014-04-11, 12:55 »
Jag söker efter några som gått upp i rök. Jag har inte sett dom döda, inte emigrerade utan bara försvunna efter 1868 i Katarina.  
 Det är  
 
Johan Fredrik Abrahamsson född  1831 17/6 i  Lingbo
Maria Christina Persdotter född 1825 25/9
 
Barn:
Johan Gustav Reinhold 1855 19/10
Carl Fredrik Lovisin f 1863 25/8 i Maria frsml
 
Det finns ett barn till men henne har jag hittat. Hon hängde i New York ett tag men kom tillbaka sedan till Sverige  Gerda Abrahamsson f 1860

16
Allmänt / Romer?
« skrivet: 2013-10-22, 23:01 »
Tack själv Kenneth. Det typiska problemet för den svenska debatten är att det blir resandefolket kontra svenska kelderash. Man glömmer bort alla andra från europa som du nämner. Det blir en oerhört smal debatt om man ska prata om vilka som är romer och bara nämna två grupper hela tiden. En sak som är komisk med de som inte erkänner resande som en romsk grupp det är nämligen detta- Det fanns en stor gitarrist vid namn Django. Han är den största förebilden bland lovara och kelderash i egenskap av romsk gitarrist och alla historieböcker skriver om honom som Gipsy, romani etc, Jag träffade en från lovaragruppen som drog av en djangobit på gitarren som sedan sade romani Musica.
 
Det komiska är bara att Django reinhardt är sinti, därav resande. Namnet reinart och reiner finns till och med bland svenska släkter.
 
När en resanderom är stor och berömd, då passar det att vara romano men om inte, då räknas man bara till en social grupp.

17
Stålberg / Stålberg
« skrivet: 2013-07-22, 01:31 »
Har hittat några som är identiska med Stor-Fredrik och Tilda( alltså Karl Fredrik Fredriksson f 1884 och Karolina Matilda f 1/1 1890 i Mora (Kopparbergs län, Dalarna).
I Folketelling för 1910 för Ovre rendal hittar man  
Karl Fredriksen , Omstreifer, Kopparslagare, hantverkare. F 10.01.1884 i Åsnes, Norge
Matilde Karlsdatter 10.10.1889 Sverige  
Övriga i sällskapet är Karl Fredriksen 09.08.1887 Grue Omstreifer hf ug Kobber- og blikkenslager av haandverk
Emma Fredriksdatter f 26.08.1888 Aasnes Solør Omstreifer hm ug Matlaging m m
Johan Fredriksen 11.10.1910 Trysil s ug Søn
 
Tildas födelseplats stämmer medan Fredrik har två födelseplatser som kanske inte stämmer. Precis som med Carl Magnus Stålberg f 1855. Anges vara född i både Hedmark och Jämtland.
Med hjälp av Jonny Mydland, fick jag se från folketellingen 1900 den person som anges vara Johan Fredrik fredriksen stålberg f 1848 och hans familj
Johan  Karlson  m  mt  Omstreifer   EL Hf  g  Kobberslager. Tater  1848  Sverige  Sverige  Lutheraner   Bryggerhus    
Kristina  Karlson  k  mt  Omstreifer   EL Hm  g  Kobberslagerkone. Tater  1853  Sverige  Sverige  Lutheraner      
 Anders  Karlson  m  mt  Omstreifer   EL S  ug  Søn. Tater  1878  Norge  N  S      
 Karl  Karlson  m  mt  Omstreifer   EL S  ug  Søn. Tater  1885  Norge  N  S      
 Emma  Karlson  k  mt  Omstreifer   EL D  ug  Datter. Tater  1888  Norge  N  S      
 Frants Teodor  Karlson  m  mt  Omstreifer   EL S  ug  Søn. Tater  1891  Norge  N  S      
Valborg  Karlson  k  mt  Omstreifer   EL D  ug  Datter. Tater  1893  Norge  N  S      
Lotta  Karlson  k  mt  Omstreifer   EL D  ug  Datter. Tater  1897  Norge  N  S      
 Gustav  Karlson  m  mt  Omstreifer   EL S  ug  Søn. Tater  1899  Norge  N  S
Carl Magnus Abrahamson f 1855 är antagligen bror till Johan fredrik fredriksen, men säker kan man aldrig vara. Jag tänkte först att de var samma person, men i sådana fall måste denna person ha två fruar samtidigt!! Jag har försökt hitta Carl Magnus fredrikson stålberg för folketellingen 1900 och 1890 men inte lyckats än. Hans fru ellen sivertsdatter vang uppger sig själv vara änka i Grong i 1900 tellingen.

18
Stålberg / Stålberg
« skrivet: 2013-07-16, 03:25 »
Från ”Ministerialbok for Trondheim prestegjeld, Domkirken sokn 1877-1891” (1601M2)
 
 
Vigseldatum 1882 17/9
 
1 brudgom Blikkenslager Karl Magnus Fredrikson. Född i  Undersocken i Jemtland 1855 .Bostad grogn
2 brur  Elen Marie Sivertsd Vang. född i  Melhus  
3 brudgommens far Kobberslager Johan Fredrik Abrahams Staalberg    
4 brur far Omvanker Sivert Siverts Vang
 
Funderar på om den Johan fredrik Fredriksen Stålberg f 1848 som nämns tidigare är samma person som Karl Magnus fredrikson f 1855. Dels pga att Carl Magnus f 1855 har en son Karl fredrikStor Fredrik som  enligt muntlig berättelse är bror till Gustav Fredriksen f 1899 son till johan fredrik f 1848.och att personen i fråga träffade en ny fru också i såna fall. Men om någon har lite källor som styrker att det är samma person så eller inte , så vore det roligt att se.
Både johan fredrik abrahamson Stålberg och hans far har bytt namn och åldrar då och då, så det vore inte otroligt om det skett i det här fallet också.

19
Metoder / Böcker om Resande och släktforskning om Resande.
« skrivet: 2012-12-04, 20:31 »
Från Allan Etzlers Zigenarna i Sverige och deras avkomlingar
 
Släktsägner meddelade av B.
Min morfars farfar skulle på sin tid i Småland samt Halland varit
en bland di första som använde häst. Han var till yrket häradsvallackare
samt mästerman, han var en vida beryktad man. Han skulle vara född
i Haxhults församling i Jönköpings län och hans hustru från Torup i
Halland. Hon var blondin eller ljuslagd, men gubben var mycket mörk,
och det drog han stor fördel av, för han utspred ett rykte, att hon var
en prästadotter, som var dömd till döden för ett förgiftningsbrott, och
att han hade tagit upp henne från stupstocken och frälst henne från
döden.1 Var han kom fram med sin hälft, så fick han både mat och
pengar och levde på stor fot med henne, för alla folk ynkade sig över
henne, som hade blivit så förnedrad. Men sanningen var ej så. Hon
var av en släkt i Halland, som heter Allas, och var samma blod som
han.
Den gubben hade alltid 2 eller 3 hästar, som han använde till klövdhästar2
(klövjehästar), vagn användes ej utan i stället så kallade tvär1
Man erinras här om den åsikt, som förr stundom kommit till uttryck bland
allmogen, att en kvinna, som begått mord, t. ex. mördat sitt barn, kunde frälsa
sitt liv genom att gifta sig med rackaren. (Rackare, vallackare och nattmän voro
förr vanliga namn på tattarna, åtminstone bland allmogen i södra Sverige.) Jfr
H. P. Hansen, Natmaendsfolk og Kjseltringer 1, s. 110, och B. Wedberg, Till skarprättarens
historia, Svensk juristtidning 1943, häft 4, s. 337 f.
Vad det i verkligheten betydde, att gifta sig med en sådan man belyser Eva
Wigström i »Allmogeseder i Rönnebergs härad i Skåne på 1840-talet». (Nyare
bidrag till kännedomen om de svenska landsmålen i svenskt folklif, Stockholm
1891): »De manliga medlemmarna av nattmansfamiljen egde i den tiden förmåga
att framkalla kväljningar hos matfriska bonddrängar, som händelsevis kommo
att vidröra något af deras vanhederliga redskap, och de rödblommiga pigorna
blefvo hvita som nyblekt lärft vid blotta misstanken, att en sådan varelse tagit
sig en klunk svagdricka ur husfolkets gemensamma drickskanna.»
8 Ganander omtalar i sin skildring, att männen bruka rida på »en eländig klöfsadel
af träd utan stegböglar».
säckar på hästarnas rygg. Där skulle både barn och födoämnen förvaras.
Så gick färden från by till by. Sedan förstår man av det lilla
arbete som djuren gjorde, samt bra foder och passning, att di blev feta
och fina, vilket inbringade honom även en extra inkomst. Så började
hästhandelen.
Den gubben skulle varit en farlig person, när han blev arg. Han
skulle, som sagan går bland oss, haft många liv på sitt samvete och ej
krusat för någon bland sitt folk. Han tillverkade även ringar och
andra smycken av tenn och silver, även knivar/mycket fina. Av hans
slöjd sålde hans hustru. Även hade han ett bälte kring livet, som var
fullsatt med knivar. När han träffade en som ville slåss, så valde han
kniv efter person. Även var han skicklig att kasta sina knivar. Han
kunde träffa sin motståndare var han ville på dennes kropp.1
En gång träffade han ett annat sällskap som han kom i gräl med
och slutet blev att han segrade. Di skulle varit 6 stycken om honom
men kunde ej göra honom någon nämnvärd skada. Di som ej fått så
mycket, att di ej kunde klara sig, tog till benen. Så skicklig var han att
använda kniven.
Bland den äldre stammen var det en stor heder åt den som kunde
bäst använda nämnda vapen. Han fick ett stort namn om sig för sin
skicklighet. Även den som kunde tillverka finast knivar. Men den som
använde kniv mot en bonde, han räknades för en feg stackare. Även
den som hade en lång kniv räknades för feg. J u kortare kniven var,
dess bättre räknades karlen. Di använde en vers, som di sjöngo om
det: Kort är hammarens skaft hos den segrande Tor, och en aln långt
var svärdet hos Frej. Det är nog, har du mod, gå din fiende när, och
för kort är din klinga då ej.2
Den gamla stammen kunde utan någon träta eller ovänskap ryka i
luven på varandra och, som di kallade det, fresta vad karlar di var.
Då utkämpades ofta hårda strider om herraväldet. Sedan var allt väl,
och sedan hjälpte di varandra att förbinda och läka såren. Någon anmälan
till myndighet förekom aldrig, för straff var en styggelse bland
1 Jfr slutraderna i Runebergs dikt Zigenaren, som bygger på en finländsk tradition:
Så han sade, och till förarns hjärta trängde med hans ord den slängda
kniven.
2 Denna strof ur Tegnérs Vikingabalk kan ju ej förrän tidigast under senare
hälft en av 1820-talet ha blivit känd av tattarna i landet. B:s morfars farfar
måste ha levat och verkat långt tidigare, Hans sista strid förlägges också
nedan till slutet av 1700-talet. : ... . . . : :
dem. Den som detta gjorde, han blev hatad av alla. Vilket följer än
i d a g .
Vi återgår till gubbens levnad. Nå, som sagt, när han träffade di
nämnda 6 personerna, som han slog, då tog han även från dem en
mycket fager kvinna. Således hade han två hustrur nu att skaffa mat
och foder till honom och hans hästar samt till hans barn, vilka bestod
av 3 pojkar och 4 flickor, som han hade tillsammans med den ljuslagda
frun. Och di båda skulle blifvit mycket goda vänner och trivts riktigt
väl med sin gemensamme man.1
Den ljuslagda skulle trott på Gud, men ej den mörklagda. Hon tog
sina supar tillsammans med sin halva karl. Så gick åren, tills straffet
kom för honom en dag, jag förnimmer att det var i slutet på 1700-talet,
då det hände.
Han skulle gå till en by som heter Hallaryd. Den byn är belägen
cirka 5 kilometer från Stockaryds station. Han var inhyses med sin
familj i en by, som heter Axaryd och är belägen ej långt från gamla
Hjälmseryd. Nå ja, han tog då sin senaste hustru med sig, nämligen
den han rövade ifrån sällskapet, samt gick över Axasmosse på väg till
nämnda by. Komna ungefär ut på halva mossen hörde han rop bakom
sig samt såg tre karlar komma efter sig. Han stannade då och blev
varse att karlarna tillhörde det släkte, som han rövat hustrun från,
två av dem, men den tredje var en som gick under namnet Järnbästlen
och var en beryktad slagskämpe.
Nå, framkomna till honom yttrade en: Nu får du välja antingen du
vill slåss med en i sänder eller oss alla tre på en gång. Hans svar blev
efter en funderare, att han hade lust att våga en dust med alla tre på
en gång.
Striden började, och han skar ner två på en gång, men di dog ej.
Sedan hade han den beryktade B. (Järnbästlen) kvàr, men till slut så
stöp Svartekalle blödande ur många sår och dog. Sedan sade hans
hustru, att hon ville fortsätta kampen med B., vilket han ingick på.
Men det blev hans död, för hustrun var snabb, och hon skar ihjäl honom.
Sedan begravdes di på Axas mosse båda två i samma grav.
Sedan tog di andra sin hustru och gick sin väg.
Då var den andra hustrun änka med sju små barn, nämligen tre pojkar
och fyra flickor. Pojkarna hette en Johan, en Ulrik, en Sven. Sven
1 Jfr Gananders uppgift om att tattarna i Finland på hans tid troddes ha flera
hustrur på en gång (s. 120).
han dog en tid efter faderns död, men Ulrik och Johan, di uppnådde
båda en mycket hög ålder. Johan dog 1903 och Ulrik 1900. Johan
var 99 år och Ulrik 93 år. Johan var min morfars far, så hjälten jag
skrivit om var min morfars farfar.
En blodig strid har jag hört berättas om, som hände på sjuttonhundratalet.
Den skulle ägt rum mellan Vrigstad och Komstad. Där skall
fyra stycken vara begravda, tre karlar och ett fruntimmer. Men i den
striden skulle fruntimret varit huvudpersonen. Hon skulle skurit två
till döds. Hon skulle hetat Stava och varit från Norge. Stor och grov
som en jätte var hon, en örnnäsa, ett svart hår, så långt så det räckte
till knäna på henne, svarta fläckar i ansiktet men svartast under
ögonen. Hon ragustade, trollade. Jag har hört om henne, att hon
var så kraftig i sitt hår, så två man fick hänga sig i hennes hårflätor,
och hon gick obehindrad med dem.
Jag har sett en afkomling av Stavas släkt, en som heter Fredrik.
De kallade honom för Svarta Fredrik eller Alerums Fredrik. Jag såg
honom en gång i Kristianstad. Han var nästan lika svart som en neger,
men såg mycket bra ut. För övrigt skulle han i sin ungdom varit en
farlig karl, och det sade nog ryktet sant också. Jag såg det på honom.
En sådan genomträngande blick har jag ej sett förr på någon människa,
stor örnnäsa, tjocka läppar, bred mun, som visade en rad friska tänder.
Jag ryste när jag såg honom.
Nå ja, vi återgår till vår Stava och hennes sällskap. Denna Stava var
försedd med två stycken karlar, en tyckte hon ej lönade sig att hava.
Även di svarta som sot, och friska slagskämpar, som var skickliga i att
sköta kniven och ej ryggade ett steg tillbaka för sin motståndare. Och
det var ej lönt, att di detta gjorde, för då fick di prygel av sin gemensamma
hustru.
Dessa ovannämnda personer träffade en stam som di kom i slagsmål
med. Det skulle varit tappert folk även di. När di började grälet sade
Stava till en av sina män, att han skulle börja, men hans motståndare
var honom överlägsen, så han fick dödsstöten. Då kommenderade Stava
fram sin andra man och sade till honom, att han skulle le glan siro
(taga för sig). Han stod sig en stund men fick sig fula sår, så han måste
draga sig ur striden.
Då var det Stavas tur att börja leken, men hon var säker att sköta
väj stan (kniven), tre stycken sårade hon lifsf ärligt och två skar hon till
döds. Men då hade hon fått så många sår själv, att hon dog även.
På den tiden var det ej noga med folket. Di blev begravda alla fyra
i skogen, och sedan blev det tyst med den saken. Jag vet ungefär var
platsen finns, där sägnen går, att dessa hjältar skall vila. Morfar har
sagt det till mig en gång, när vi körde från Yrigstad marken. Han
påstod säkert att di skulle vara begravda där.
En hjälte fanns också, som di kallade för Samansläkten. Han skulle
gått på kryckor och varit fördärvad i båda benen. Han hetade Svartekalle
och var en frisk karl, som di säger, på sitt vis att använda väj stan
(kniven). När han blev arg, så kunde han kasta sina kryckor och bliva
vig som en yngling, men sedan när sinnet var över, då kunde han ej
stå för sig själv. Han hade en hustru, som han var sträng mot. Hon
fick ej ligga i samma bädd som han, för hon hade varit otrogen mot
honom, och det kunde han ej förlåta henne. Hon måste följa honom
som en hund följer sin herre. Hon tordes ej gå nära sin man utan måste
hålla sig på behörigt avstånd från honom. Men mat till honom och
hans två stycken hästar måste hon skaffa. Di hade var sin skjuts att
åka på.
Gubben var skicklig att göra fina silversaker. Min broder, som bor
i N., har en lång silverkedja, som Svartekalle har gjort. Han skulle
på sin tid varit förmögen. Hans mat bestod endast av salt kött, som
han stekte på glöden. Det måste vara så salt det kunde bli, sedan doppade
han det ytterligare i salt, när det var stekt. Någon annan mat
förtärde han ej, bara salt kött och bröd. Jag sade till morfar, när han
berättade om Svartekalle för mig: Han måste väl dricka förfärligt med
vatten efter den salta maten. Men morfar påstod, att han högst sällan
drack något vatten utan tycktes trivas gott efter sin salta mat.
En hemsk strid ägde en gång rum i Halland. Namnet på platsen
vet jag ej. Di stridande var en stam, som kallades för Daggarna och
fick sitt namn av att di alltid använde blydaggar, när di kom i slagsmål.
Den andra parten kallades för di röda Björkarna. Björkarna var
ej av äkta stam. Sagan säger att di var avkomlingar av en bondhustru,
som följde med dem. Hon skulle varit rödhårig, och släkten, di mesta
av Björkarna, släktas på sin stammoder. Sanningen i detta stämmer nog.
Nå ja, Daggarna träffade dessa Björkar. Det skulle ha varit gammal
ovänskap mellan stammarna på grund av kvinnfolk. Di träffades på
ett gärde, där stod striden. Daggarna var fyra stycken karlar, och
Björkarna var två, nämligen gamle Björk och dennes son Karl.
Den äldre Björk använde paraslo (sabel) och sonen använde väj stan
(kniv).
Det blev en het strid en stund, men Björkarna tycktes segïa. Då
sprang en av Daggarna till sin skjuts och tog fram en dubbelbössa och
sköt ett skott på den äldre Björk. Men skottet tog för högt och träffade
på övre delen av huvudet och svedde av hår och skinn. Då skrek gubben
Björk till den som hade bössan: »Du kan ej sikta rätt, din usling, men
jag skall lära dig det!» och sprang närmare honom. Då riktade den andre
bössmynningen mot bröstet på Björk och tryckte av. Björk föll men
skrek på sin son Karl, att han skulle hämnas.
Då sprang sonen Karl fram till den som hade bössan, och där blev
en tvekamp på liv och död. Daggen slog med bössan och Björk skar
med kniv. Första hugget fick Daggen i underlivet, och di andra i bröstet,
så han föll och dog.
När Karl Björk såg att denne var död, gick han bort till sin fader
och sade till honom: »Jag har hämnats eder död nu, far.»
Då sade den döende till sin son: »Bra gjort, min son! Var ligger han?
Jag kan ej se honom!»
Sonen gick då bort och släpade den döde till sin fader och sade:
»Här är han, far!» Men gubben Björk kunde ej lyfta sitt huvud, så han
kunde få se sonens offer. Då lyfte sonen upp faderns huvud, så han kunde
se sin baneman död.
Gubben Björk sade: »Bra gjort, min son, du är guld värd.» Sedan
lade han igen ögonen och var död.

20
Allmänt / Romer?
« skrivet: 2012-10-06, 14:36 »
Du kan inte ta bort det romska från resandesläkter, och bara kalla de senare grupperna för romer Carl Johan. Det är också fel och förvirrande. Dessutom kan man ju inte glömma bort de finska resande/romerna/zigenarna dvs kale. De har starka band till de flesta norska och svenska resandesläkterna.
 
Romer är inte ett ord som gäller för de släkter som härstammar från öststaternas slaveri, utan täcker även finska cale, spanska cali,
manush, sinti.och resandesläkter i norden.
 
Men jag är för en förtydling om det går, men man kan defenitivt inte rent logist skriva Resandesläkter(sk tattare, Romska släkter (sk Zigenare) eftersom båda diaspora-grupperna har kallats både det ena och det andra. Dock har det varit mindre vanligt att kelderashromer har kallats tattare, men det har ändå förekommit som skällsord för kelderash också.
 
Jag tycker rubrikerna är bra men det kan alltid förekoma mer förklaringar under rubrikerna
 
om man ska skriva för senare invandrade romska släkter kan man skriva att kelderash har varit slavar i östeuropa men efter emancipationen rört sig över hela världen och kom till sverige i slutet på 1800-talet. Alltså släkterna demetri, taikon, taikumer, columber, columbus osv.
De har kallat sig själva för svenska zigenare på 1900-talet, men de har inget patent på ordet romer som började användas på 70-talet. För all de grupper som är ättlingar till de som gick genom persien och grekland samtidigt och därav har gemensamma rötter i sina språk dvs resandesläkter, spanska romer, kelderash, lovara, finska romer, tjurara, romanichal,manoush, sinti osv
 
Sen kan man diskutera vad man vill kalla sig själv idag. Men rent historiskt så är alla dessa grupper av den här folkvandringen (resande och zigenare)romer, utan tvekan. Därför använde man ordet Rommano(rom) tjavo till exempel i resande-romanin. Problemet är bara att resandespråket är mycket äldre och ickelevande än kelderashdialekten där man hela tiden än idag använder ordet romano, vilket skapar en tro bland lekmän att det bara är dessa senare anlända zigenare som kan kallas romer. Rent historikst är det fel.
 
Sen kan man ha det resonemanget också att de resande är blandade men det spelar ingen roll för alla människor på denna jord är blandade, och om man har det resonemanget kan man inte ha några etniska indelningar på anbytarforum.

21
Heuman / Heuman
« skrivet: 2011-04-08, 19:37 »
Skulle vilja veta mer om släkten Heuman. Bland annat om var Apotekaren Carl Gustaf Heuman i Halmstad kom ifrån.född 1768 19/9. Fader till Hedvig Elisabet Heuman f 1808 15/11 i Halmstad.

22
Musik / Vreeswijk, Cornelis (1937-1987)
« skrivet: 2011-01-28, 00:51 »
Från skriften på Elias Akselsens skiva Barn av den bortglemte rase, nämns Cornelis Wreeswijk.
 
Her trefte han(Elias Akselsen)mellom andre Fred Åkerstrom oq Cornelis Vreeswijk, som sjolv var hollandsk tater

23
Nordström / Äldre inlägg (arkiv) till 10 juni, 2014
« skrivet: 2010-12-13, 21:15 »
Polisunderrättelser 1906
 
1:o. I nr 64 B8----Omn Anders Nordström 1/12 1867
och i nr 29 C--03 omn. Karl Fredrik Valentin Nordström eller Pettersson f 12/2 1887, Båda hemmahörande i Ljusdal, samt arb. Karl Alexander Ferdinand Andersson-Karlsson, född 1882 eller 1883 och hemmahörande i Selångers s:n, begäras ifrigt efterspanade och anhållna för att undergå förhör angående nr 134 A4--05 omn. mord å syskonen Per Olsson och Sigrid Olsdotter i Spångmyra, Bjuråkers s:n.
Anders Nordström bär öknamnet Lång-Andreas och beskrives vara synnerligen stor och kraftig till växten samt åtföljes möjligen av en minderårig dotter; Andersson-Karlsson beskrives vara skägglös, lång och smärt samt åtföljes av sin fästekvinna Sofia Pettersson och en 2-årig dotter;
Nordström-Pettersson beskrives vara medelstor efter sin ålder. Den senare vistas sannolikt fortfarande inom norra eller västra Hälsingland, varemot Andersson- Karlsson och Anders Nordström lära vara på väg mot Härjedalen och Dalarna. Därest bemälde personer anträffas bör telegrafiskt medd. lämnas stadsf Arvidsson i Hudiksvall, vilken i egenskap av särskildt förordnad åklagare begärt efterlysningen.

24
Stålberg / Stålberg
« skrivet: 2010-11-28, 01:35 »
Jag vet inte om svart får men det blir ju en uppdelning. Carl Magnus/Johan Fredrik f 1823 följer med modern och resten av barnen följer med fadern Abrahamsson.
 
Carl Magnus åker ju fast flera gånger i Östersunds fångvårdsanstalt(fångrullor osv digitaliserade, svar.ra.se.) Bland annat 1846 tillsammans med sin mor och Guldtattaren Nils olof/anders olofsson och hans moder Larsdotter, i någon form utav slagsmål.      
 
Sedan skjuter Carl Magnus/Johan Fredrik Stålberg mot Guldtattaren 1856 och får 6 månader för detta(som skrivet i tidigare inlägg av dig Lena)
 
Han har väl två barn med Johanne Kristiansdotter Agneta sofia f 1851 i Vang och Karl Magnus Fredriksen stålberg f ca 1855 i Jämtland.
------------------------
 
Från de andra grenarna är de flesta i sthlmstrakten eller utvandrar till USA i alla grenar.  
Kristina Lovisa Abrahamsson/Lundin har nog rekord i rotemansarkivet när det gäller att bo på olika adresser i sthlm. Hennes man Anders Frans Robert Lundin sitter på Långholmen samtidigt som Carl Magnus/Johan Fredrik Stålberg(långholmens centralfängelse kyrkböcker svar.ra.se)
Båda hennes söner Frans Herman och Karl johan robert emigrerar till Usa och reser runt mycket där med och jobbar som konstnärer(målare). När Frans Herman gifter sig 1892 i New York anger han att hans moder heter Kristina Lovisa De Ritcha, vilket får mig att tänka på hennes farfar Morianen Richard.
 
Jag hoppas vissa grejer är tydliga Ann Louise. Om inte så kan du mejla mig så kan jag ge lite mer utförliga källor, eller Lena kanske kan hjälpa dig med källor.

25
Stålberg / Stålberg
« skrivet: 2010-11-26, 12:41 »
Karl Magnus har sällan rört sig i sthlms trakten. Han bär namnet Johan fredrik stålberg iblan. Man ser det på födelseåren och födelseplatsen som anges fängelser och annat. Varit med kvinnor som Anna lisa Larsdotter och Johanne Kristiansdotter
 
Johan Fredrik Abrahamsson f 1831 har inte burit namnet stålberg och inte hållt till i Norge som vuxen. Det sista jag sett av honom är i Katarina 1868. Sedan vet jag inte vart han tar vägen

26
Stålberg / Stålberg
« skrivet: 2010-11-25, 22:15 »
Bland pass till Gullbrandsdalen 1843- 46. Carl Magnus Abrahamsen. Yrke hattmakare och skomakare ( precis som sin far ). Ålder 19 år. Utseende- Håret alldeles svart, något krusigt. Svarta ögon. Ansiktet något långt och brunaktigt. Har 2 små ärr. Pratar norska och svenska. Passet gäller 1845- 04-06 till Molde.
 
Alltså samma person som Johan Fredrik Stålberg

27
Ja det känner jag igen. Han dör då också i folkärna fast skriven i adolffredrik frsml

28
En sak till. Trumpetaren har muntligen kallats ritcha eller rishta. Varför förstod jag inte förrän jag stötte på honom som Richard Abramsson. Antagligen med engelskt uttal eftersom han verkar vara från Boston(om inte boston är en mellanlandning).
Det är alltså han som gav mig informationen som hör till Anna Sofia Abrahamsson f 1834 som har haft detta muntligen vidarebefodrat.

29
Det var nyheter för mig. Att han var född i Boston. Jag har sett två olika åldrar 1760 och sedan när han dör anges han vara 72 år 1838. Men Boston har jag aldrig sett. intressant.

30
Jag vet inte mer. Jag har ett glapp mellan de dokumentet om vassunda och 1820 när CG abrahamsson den äldre kommer till gamla stan.
 
Jag har inte sett något av Gustav svärd abrahamsson sedan han är med Agneta Maria Stålberg

31
Engeby ska ligga norr om stockholms innerstad i lunda församling tror jag.
 
Jag såg också en anteckning om att Carl fredrik bodde i skomakarhem inte med sin far eller mor som separerade(från Svea livgarde husförhör över avskedade och änkor)
 
Det är med största sannolikhet samma person. Carl gustav svärd abrahamsson var ju också skomakare till yrket.

32
Ja det var en bild från födelseböcker från svea livgarde 1796. Jag fick ett tips från en avlägsen släkting Gunnar Källblom om att Carl gustav Abrahamsson(gustav svärd) skulle vara son till morianen Carl gustav abrahamsson.
 
Dessutom när man tittar i födelseboken i Maria frsml sthlm på Johan Gustaf Reinhold f 1855 19/10 står Johan Fredrik Abrahamsson f 1831 i skog som far.
Som vittnen står Anders Florentin Jonsson och Susanna Josefina Abrahamsson.
Den sistnämnde är dotter till Morianen Abrahamsson i andra giftet.

33
Han skriver Gustav Svärds födelsedatum 1796 26/10 Stockholm- Samma som morianens son Carl fredrich.

34
Det är samma person. Förlagd vid Engeby.Som ligger någonstans norr om stockholm. Efternamnet skiljer sig lite grand från Abram till Abrahamsson.
 
I Generalmönsterrullorna står alltså var militärerna bor och Engeby står det på både Richard abramsson 1785 och sedan 1787 Carl Gustav. Båda skrivna som morianer.
 
Det finns en annan Morian som heter Robert Spirman som senare heter Carl wilhelm Spirman, vilket indikerar att han också blivit döpt. Det fanns ju flera exempel på morianer med slavnamn som döptes till Carl hit och adoplph dit. Om du förstår vad jag försöker förklara.
 
mvh Arvid

35
Han anges inte vara svenskdöpt men eftersom han har nytt för och nytt mellannamn så måste han varit döpt för att försvenskas. Richard måste ju vara slavnamn.
 
Vilka är dina andrahandsuppgifter?
 
mvh /Arvid

36
Morianen Richard Abramsson blir rekryterad till livregementet till häst 1784,gmmönsterulla 1785. Får en tjänst som svendtjänare. Svenskdöps någon tid senare till Carl Gustav Abrahamsson(vet ej var dopet ägde rum).
Är sedan trumpetare vid regementet.
 
Gifter sig först med Anna Maria Lustig f 1759
 
Barn: Anna Carolina f 1793 19/9 i Svea Livgarde
     Carl Fredrik Abrahamsson f 1796 26/10 i Svea Livgarde(se även-Stålberg-resandesläkter-inlägg av Bo Lindwall i april 2004 ang Gustav Svärd.
 
 
Gifter sig senare med Susanna Holm f 1788.
Barn: Carl August Abrahamsson f 1821 1/11 i Storkyrkofrsml
     Susanna Josefina Abrahamsson f 1823 1/12 Storkyrkofrsml

37
Ja han anges som Brandin i Polisunderrättelser 1878 också

38
Stålberg / Äldre inlägg (arkiv) till 19 september, 2010
« skrivet: 2010-09-19, 00:57 »
Denne Fredrik Stålberg anges vara gammal och halt i Polisunderrättelser om samma ärende 1878, så det kan nog inte vara någon annan än Carl Magnus/Johan Fredrik född 1823.

39
Allmänt / Romer?
« skrivet: 2010-09-12, 18:24 »
Ja men den nuvarande rubriken är faktiskt resande och tidigt invandrade romer.
 
Förstår inte Bo arne stenqvist att alla romer över hela europa har blandats sig med befolkningarna där de har befunnit sig och att allting inte är målat i svart och vitt.
 
Jag förstår ditt argument Tyrone. Dvs att Norska resande till exempel känner att de står på egna fötter när de får ha en egen del.
Min åsikt är att ordet romer inte behöver vara en ihopbuntning alls. Romer är ett jävligt bra samlingsnamn rent historiskt för de folk som gått igenom persien och grekland samtidigt och har spår av det i de olika språkliga varieteterna. Det skiljer givetvis många hundra år mellan kalderash och resande, men det skiljer inte så mycket mellan sinti-romer, romungri och finska romer.
 
Sedan en sak till Bo Arne. De resande som icke är romer har faktiskt anammat en romsk kultur rent yrkesmässigt.
 
Du är bra Anders. Du har logik. En bra moderator faktiskt.
 
(Meddelandet ändrat av Ernsto 2010-09-12 18:28)

40
Allmänt / Romer?
« skrivet: 2010-09-12, 13:04 »
Ja. Jag tycker det är de viktigaste, att resande inte skils från rubriceringen romer, och jag tycker inte att de här rubrikerna-forumen bara är till för ärrade släktforskare, utan en nybörjare som inte vet någonting om resande eller kalderash till exempel, ska komma till rätt forum.

41
Allmänt / Romer?
« skrivet: 2010-09-08, 18:23 »
Bravo bré

42
Allmänt / Romer?
« skrivet: 2010-09-07, 18:03 »
Kale är väl historiskt sett resande, men det är väl bättre att låta alla grupper få plats och skriva det senaste du föreslog.

43
Allmänt / Romer?
« skrivet: 2010-09-07, 16:06 »
Ja det där ser bättre och mer logiskt ut.Orden zigenare eller tattare kan väl stå i  förklaringstexten under rubriken. Det finns väl iallafall en sån på resande har jag för mig.

44
Dimitri (Demeter) / Dimitri (Demeter)
« skrivet: 2010-09-07, 00:43 »
Zigenarne Loli Andemi alias Tordi Poradi,omkr 37 år, och en honom åtföljande kvinna Terki Andemi, omkring 30 år,
Josef Vilhelm Lindgren alias Josef Demeter eller Dimetri, omkr 35 år, och en honom åtföljande kvinna Maria Lindgren,omkring 40 år,
samt Bounch Kalo, omkring 35 år, hvilka troligen alla äro utlänningar samt enligt e.u. härstamma från Frankrike, häktades 18/2 d.å. i Lysekil för lösdriveri samt införp. till K.B. i Göteborgs och Bohus län för dess vidare åtgärd. De två förstnämnda medförde 4 barn i åldern 1-7 år. Polisunderrättelser 1910.
 
(Meddelandet ändrat av Ernsto 2010-09-07 00:47)

45
Romska släkter A-Ö / Godman
« skrivet: 2010-09-07, 00:30 »
Zigenarehöfdingen från Ungern Adam Godman, omkring 45 år gl. o dennes son Johan Godman omkring 20 år gl, hafva d. 30/4 för misshandel å allmänna väg blifvit införpassade till länsfängelset i Hernösand från polisunderrättelser 1880.

46
Allmänt / Romer?
« skrivet: 2010-09-07, 00:18 »
Borde det inte vara dags för en ändring av rubriken romer(zigenare) till kanske  Kalderash(Senare anlända romer). I och med att resande ofta benäms ziguenare osv och till och med anses vara en romsk grupp av vissa, är det en väldigt ohistorisk och förvirrande rubrik romer(zigenare)
 
Det fanns till och med resande som benämdes zigenare väldigt sent i samtid med den senare anlända romska gruppen Kelderash. Jag ska ge två exempel
 
Fredrik Pettersson  f 1851 14/10 i Gladsax  Zigenare- Sveriges befolkning 1900.
Detta är samma person som allerumsfredrik. Jag såg honom en gång i Kristianstad. Han var nästan  lika svart som en neger , men såg mycket bra ut. För övrigt skulle han i sin ungdom varit en farlig karl, och det sade nog ryktet sant också. Jag såg det på honom. En sådan genomträngande blick har jag ej sett förr på någon människa, stor örnnäsa, tjocka läppar, bred mun, som visade en rad friska tänder. Jag ryste när jag såg honom. Från Zigenarna i Sverige 1944.
 
Johan August Lundberg....syntes vara av zigenarstam-polisunderrättelser 1880.
 
Admin skulle också kunna ändra rubrikerna och sätta resande och kelderash under Romer

47
Nordström / Äldre inlägg (arkiv) till 13 december, 2010
« skrivet: 2010-06-11, 00:06 »
Tack så mycket Jonny

48
Jularbo, Carl / Jularbo, Carl
« skrivet: 2008-11-29, 03:45 »
Är Johanna Sofia Lindberg f 1866 släkt med  Hedda Sofia Lindberg f 1862f Litslena ? Vilka var föräldrar till Hedda Sofia? Någon som har koll?
               Mvh Arvid B

49
Stålberg / Äldre inlägg (arkiv) till 19 september, 2010
« skrivet: 2008-11-19, 18:50 »
Enligt inlägget från Sebastian Casinge 15 September 2006 står det att Ludvig Stålberg mördade en Hans Boglund artilleri hantlangare.  I årsboken 2003, Syskonen Faltins härstamning  skrivet av Bo Lindwall står det att Ludvig Stålberg mördade sin halvbror Hans Faltin, vilken borde vara samma som Hans Boglund. Undra om det är samma Faltinsläkt som Lars Lunds-  Ulrika Olofsdotter Faltin.
 
Plus en släkting till mig hittade det här  
 

 
Carl Gustaf Abrahamsson född 1760
Anna Maria Lustig född 1759

50
Wilhelmsson / Vilhelmsson / Wilhelmsson / Vilhelmsson
« skrivet: 2008-08-19, 02:49 »
Undrar vilka föräldrarna kan vara till Hedvig Sofia Wilhelmsson Berg född 1889 5/4 i By,Dalarna enligt Sveriges dödbok 46-2006, men jag tror inte hon finns där. Hon var gift med Johan Fredrik Nordström från Nordström-diskussionen.

51
Stålberg / Äldre inlägg (arkiv) till 19 september, 2010
« skrivet: 2008-06-13, 00:51 »
Angående Carl Gustaf Abrahamsson /Gustav Svärd  född 1796 26/10
 
 Ta en titt på detta Genline id:2712.19.30500

52
Resandesläktnamn A-Ö / Stor-Johan / Karl Johan Fredriksen
« skrivet: 2008-01-29, 15:15 »
Någon som känner till Lova- Marias släkt? hon nämns i flera böcker om romani-folk i Norge.

53
Stålberg / Äldre inlägg (arkiv) till 19 september, 2010
« skrivet: 2007-10-13, 17:56 »
Johan Fredrik stötte jag på vid Födelseprotokollet 1860 för Gerda K F Abrahamsson. Jag blev förvånad jag trodde det var någon av systrarnas barn som jag hittade i rotemansarkivet.
 
Jag vet att Abrahamsson/Svärd flyttade till stockholm från Umeå. Mannen i dödboken och sbc utdraget i Adolf fredriks församling stämmer väldigt bra in på Abrahamsson Svärd. Det måste vara han. Genid:2728.298.57100      Jag hittade Abrahamsson via mantalsregistren.
 
För övrigt så sitter båda Sytrarna Abrahamsson/stålbergs män på Långholmen 1855-56. Samtidigt som Carl Magnus Stålberg

54
Stålberg / Äldre inlägg (arkiv) till 19 september, 2010
« skrivet: 2007-10-09, 21:20 »
Genid:2700.182.107800
         Johan Fredrik Abrahamsson 1831 16/6
    fru:  Maria Christina Persdotter 1825 25/9
        Barn
    Johan Gustav Reinhold 1855 19/10
   Carl ?                  58  11/3
   Gerda Kristina Fredrika  1860 16/1

55
Stålberg / Äldre inlägg (arkiv) till 19 september, 2010
« skrivet: 2007-09-27, 20:01 »
Har nu kommit fram till att Carl Gustav Svärd/Abrahamsson dog i Folkärna 19/5 1870.
(Genlineid 2728.298.57100)
 
Där står det också om någon lysning tillsammans med en Stina Cajsa Andersdotter.

56
10) Namnbyte / En möjlig namnbytare?
« skrivet: 2007-08-12, 20:44 »
Jag har en Anders Frans Robert Lundin som är skoarbetare 1862 vid Maria södra. När jag sedan tittar på folkräkningen 1890 är han på okänd ort.
 
Jag tror att han kan ha bytt namn till Anders Frans Ludvig Lindberg och varit skriven i kråksmåla,kalmar som kopparslagare 1890(sveriges folkräkning). Men jag har ingenting konkret. Jag vet inte var denne person är född eller vilka föräldrarna är. Denne person är en gåta för mig!
 
Det finns om man tittar på mantalslängderna en person vid Johannes församling som är skomakargesäll 1870, vid namn Frans A Lindberg men jag har ingen tillgång till församlingskoll just nu.

57
Stålberg / Äldre inlägg (arkiv) till 19 september, 2010
« skrivet: 2007-07-30, 01:59 »
Vid en titt på en fångrulla från Östersund(DIIIa:8) Gällande Johan Fredrik Stålberg (eller Carl Magnus!!) Ser jag att han har tagits in samma dag som fyra andra för samma brott.
 
  De andra är
     Johan Petter Swärd- Kopparslagare från Hammerfest i Norge. 48 år gammal
 
Hustrun:  Regina Lindberg.37 år
 
Söner: Christian 10 år och Johan Magnus 7 år.
 
Kan denna Johan Petter Swärd eventuellt vara farbror till Carl magnus stålberg, med tanke på efternamnet? Någon som känner till något om dessa?

58
Arboga landsförsamling / Arboga Landsförsamling
« skrivet: 2007-07-20, 00:19 »
Tackar Jöran och Gunnar glad sommar

59
Arboga landsförsamling / Arboga Landsförsamling
« skrivet: 2007-07-19, 18:16 »
Det här är alltså på Genline GID:2375.20.61500
 Arboga Landsförsamling. Det gäller Pigan ANNA Andersdotter.    Hon är född 1801 i st mats? Lösa?
   Jag ser inte vilken församling! Kan någon schyrre byrre expert eller nån med bra ögon hjälpa mig?

60
Metoder / Källmetodik inom resandeforskningen
« skrivet: 2007-07-12, 20:09 »
Personligen tror jag att Resande?romers förfäder inte behöver härstamma från bara en en invandringsvåg. Det behöver inte vara svart eller vitt utan kan vara 1512 invandring + 1600,1700 tals invandring, men att den största mängden kom 1512.

61
Metoder / Källmetodik inom resandeforskningen
« skrivet: 2007-07-12, 00:08 »
Det är min mening att man kan dra slutsatsen att det i de flesta fallen är  ROMER man åsyftar med Tartarer. Väldigt väldigt många?släktingar till dessa släkter  som finns representerade här kan intyga att de pratat romanidialekten som tillhör denna romska grupp. En dialekt som har 40 % samma innehåll som de östatsromska grupper som var slavar i vissa delar av östeuropa i 500 år.    Spanska Romer ( Cal?) och till exempel vissa albanska romer (Ashkali) har till och med förlorat sitt språk nästan helt.  Det är tyvärr alltför vanligt att när vissa mindre kunniga hör ordet Zigenare, tänker de framför allt bara på vissa grupper. Man måste kunna se till helheten. Romer är ett samlingsnamn för Resande, Kaale, Kalderash, Lovara, Tjurara, Gurbeti, Romanichal, Manush, Sinti, Romungri, Cal?   med mera.
 
 Liknande yrken har dessa grupper också haft genom historien.   Det vore intressant att veta var ordet vallackare har sitt ursprung!
 
 Många Vlachos från  Valakiet som Karl XII återvände med lär ha varit av romskt ursprung.

62
Venström / Venström
« skrivet: 2007-07-04, 15:09 »
Jag har hittat en Johanna wennström född i norrby 1824 19/11. hennes farsa var soldat och hennes mamma hette Greta Andersdotter. född i Lofta 1795 8/4?     Ingen av föräldrarna hette Wennström. Fadern gick med efternamnet Murare. Det intressanta är om det är Lofta i smålandstrakten. Där fanns det många resanderomer runt casimir...bruket vad det nu hette?

63
Stålberg / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juli, 2007
« skrivet: 2007-07-03, 00:26 »
Det lär ju vara samma man. Johan fredrik och oluf fredrik. Johan fredrik född 1823 eller 1831

64
Allmänt / Allmänt
« skrivet: 2007-06-04, 22:24 »
Oerhört många personer i Sverige säger att de har vallonskt påbrå utan att kunna deklarera ett vallonskt släktnamn bland anorna! Beror det på att man aldrig behövde skämmas för gemene man om man var av vallonsläkt?

65
Brott och straff / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-01-12
« skrivet: 2007-05-29, 12:34 »
När började man fotografera fångar i Sverige?

66
Allmänt / Ortnamn med resandeanknytning
« skrivet: 2007-05-17, 18:56 »
Tattby heter en plats utanför Nacka. Det lär ju ha med resande-romer att göra. Sedan fins det ju ortnamn med ordet svart i hela sverige säkert pga boende med svart hår och brun hy!

67
Stålberg / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juli, 2007
« skrivet: 2007-04-29, 19:42 »
Jag har hittat en Lars Petter Stålberg. Frigiven från Långholmens straffarbetsfängelse 1867.
 
Född 1833 i Skog, Gefleborgs län. Det finns till och med fotografi och beskrivning av honom.
Han har svart hår, Brun hy, brunt skägg och bruna ögon. Vilka är hans syskon och föräldrar?

68
Stålberg / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juli, 2007
« skrivet: 2007-04-28, 22:30 »
Var var Carl Gustav Svärd /Abrahamsson född?
 Det står bara Stockholm på olika protokoll men var i stockholm?

69
Stålberg / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juli, 2007
« skrivet: 2007-04-25, 00:17 »
christina lovisa menar jag. var anna sophia tar vägen från umeå vet jag inte

70
Stålberg / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juli, 2007
« skrivet: 2007-04-24, 22:07 »
Anna Lovisa stannade i Umeå ett tag där hon födde min morfars morfar som oäkta barn 1860 21/9  vet ej vem som var den biologiska fadern.

71
Stålberg / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juli, 2007
« skrivet: 2007-04-24, 12:46 »
om du har genline Lena, så är numret GID:2074.5296900         Abrahamsson gifte sig sedan i UMEÅ stad med en annan vid namn elisabeth wikström.

72
Stålberg / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juli, 2007
« skrivet: 2007-04-24, 00:04 »
Varför heter Carl gustav Abrahamsson både det och Svärd? jag har fotografi på hans barnbarn. Det är min morfars morfar.

73
Stålberg / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juli, 2007
« skrivet: 2007-04-23, 23:52 »
Hej allihopa. jag är delvis resande jag har Stålberg i släkten. Carl Gustaf Abrahamsson-Maria Stålberg boende i bland annat själevad 1840-46. Några av barnen är födda i norge! är det någon som vet mer? kontakta mig

Sidor: [1]