ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Marc Hernelind

Sidor: [1] 2
1
Ja ser på inläggen en massa bra tankar, vad jag försökte få fram var att det finns en stor brist i Kunskapen palografi eller kunskapen att tyda gamal skrift för gick man på nybörjar kurser sen med åren blev man bättre och bättre men suporten (hjälp att tyda texten)  som jag och många andra fick från riksarkiven eller på andra ställen,finns inte i dag det är också mindre kurser att läsa gammal skrift,sen tillkommer problemet när man sitter själv på datorn och försöker tyda texen men saknar förmågan? då öser man in alla födelseböcker till anbytarforum ,så andra får vara lärare till dom i Palografi,när det i övrigt finns så mycket man vill ta upp i det här forumet.så tror jag på sikt man kommer att få begränsa inlägg som enbart handlar om att tyda gammal skrift. jag har själv fått en massa email från släktforskare att tyda födelse och vigsel bok ect.till slut fär man begränsa sin hjälp för att inte bli utnyttjad.

2
ett problem som visar sig nu är att allt fler kopierar en födelsebok till anbytarforum och säger kan ni tyda det här ? förut närman forska på Riksarkivet eller statisiska Centralbyrån fick man hjälp på plats att tyda den gamla skriften och när man som nybörjare gick kurs kunde man få hjälp av kursledare till exempel om man åkte till leksandshuset. nu är problemet att vid dator hemma är man ensam att tyda gamalskrift,och på riksarkivet eller där edet nu är finns inte resurser med folk somkan hjälpa,och allt frre går palografi kurser,man måste lära sig läsa gamla skrift även om man forskar från genline,så man kan inte vara fräck och skicka in hopviss med fbu eller dbu och be andra tyda det åt dig,det finns iså fall proffs som gör det emot betalning i tex.leksandshuset.men då försvinner ju hela poängen med släktforskning samt glädjen att själv hitta sin förfäder. mvh Marc

3
Bröms / Bröms
« skrivet: 2008-01-23, 14:35 »
Angående Bröms(Norrköpingssläkten) Källa: Örnbergs ättartal 12 ,Stamfar Nils född på 1500talets början
Barn: Måns Nilsson Bröms- son Nils Månsson Bröms- son Carl Bröms osv...
      Sven Nilsson Bröms-son Måns Svensson Bröms- Henric Bröms.
 
Sen är min lilla speckulation att Nils Nilsson(Bröms)född1507 Skriketorp,Kvillinge,Östergötland död i Norrköping,- Far Nils Jönsson Bröms,Nils  
 
var Väpnare till Hedensö i Näshulta socken ,Södermanland, Häradsvhövding i åkerbo härad död 1511,sålde jord i högssby socken till johan kyle  1485  10 jan, I sitt andra gifte . 1504   med Ingeborg Ragvaldsdotter, 1511 var hon barnlös och med samtycka av sin man (Nils Bröms ) skänker hon sin del av Bosgården till st.sigfrids prebende som hennes broder (kusin) instiftat välborne Ture Jönsson Medeltida brev från 1507 se nedan.
Dotter till Ragvald Nilsson (yngre Vällinga ätten) och Ranghild Eriksdotter (Skanke)
Källor :ÄFS bok 1sid 5 tab.8 ,Robert Robelin, s 385-387,  adlades till Bröms enligt sköld brev 1486. Elgenstierna under Bröms nr. 161  från den introducerade svenska adelns ättartavlor av Elgenstierna , bd 1 (1925) s. 653  tabell 3.  
-------------------------------------------------------------------------------- ---------------------------
Brevnummer:36227
Utfärdandedatum:15080706    Utfärdandeort:Hedensö
Datum- kommentar:   se BSH 5:214    Språk:   svenska
DS-nummer:      SD-nummer:
Utfärdare:Nils Bröms på Hedesö
Innehåll:   Nils Bröms på Hedensö meddelar Svante Nilsson att han fått dennes anmodan att resa till Kalmar men ber att få slippa det eftersom han låg där föregående sommar och vinter på egen bekostnad, men om flera goda män och Svantes egna svenner reser vill han gärna följa med. Hans egen sven är i Kalmar just nu på Nils' bekostnad. Nils har också pantsatt sin egen gård till Påvel Kyle för en tunna krut till rikets tjänst.
Original:papp., Stureark. 375, RA 0301
Övr. efter- medeltida avskrifter:   (Sturearkivet, kapsel 2, forskarexp, RA)
Tryckt:   BSH 5:214    Tryckt regest:
Litteratur o. komm.:Tidigare till Sturearkivet A IV, Breve til Svante Nielssøn fra enkelte Afsendere i danska Rigsarkivet. Om Sturearkivet se uppsats i Arkiv, samhälle och forskning 2004:1-2, s. 53 ff.
................................................................................ ...........................
Brev:3350
Utfärdandedatum:14970703 a    UtfärdandeortLinköping)
Datum- kommentar:      Språk:svenska
DS-nummer:      SD-nummer:
Utfärdare:Björn Nilsson i Vi och Nils Bröms, väpnare.
Innehåll:   Rubrik: Dagtingsbref inter dominum Henricum Episcopum Lincopensem et complices domini Stenonis Sture, curia Lincopense obsessa. Biörn Nilsson i Vi och Nils Bröms vpn å Sten Stures vgr försäkrar bp Henrik i Linköping att han skulle återfå Vadstena, Munkeboda m.m., som under missämjan med Sten Sture fråntagits honom. Marg.ant.: Ista concordia et litere rupte fuerunt per D. Stenonem et suos, per quos curia fuit de nouo incastellata sub grauissimis expensis residuis ipsius episcopi, qua pendente incastellacione episcopus Henricus multas iniurias sustinuit.
Medeltida avskrifter:   Kh 54 f.(13r), (p.21), LStB
Tryckt:   Styffe, BSH, bd 4, nr 149 (s.227); marg.ant. tr. även G. Kellerman, Jakob Ulvsson, s.288, nr36 Tryckt regest:   LBH I, s. 88 (nr 10); Ny Serie 3, s. 276.
Litteratur o. komm.m utgrävningar i Munkeboda se Borgbrevet 1997:2, s. 25 ff.
-------------------------------------------------------------------------------- ---------------------------
Brevnummer:33505
Utfärdandedatum:14970703 b    Utfärdandeort:Linköpings gård
Språk:   svenska
DS-nummer:
Utfärdare:Björn Nilsson och Nils Bröms m.fl.
Innehåll:   Björn Nilsson och Nils Bröms m.fl. lovar Bengt Ryning och hans tjänare, som blivit Sten Stures fångar, säkerhet till person och egendom samt ersättning för vad de mist sedan den 3 juli.
 
Original:   Or.papp. RA 0102
Medeltida avskrifter:
Hänv. till annat brev:
Fotokopia:      Faksimil:
Tryckt:   Styffe, Bidrag, 4, s.229    Tryckt regest:
-------------------------------------------------------------------------------- ---------------------------Brevnummer:36696
Utfärdandedatum:15100313    Utfärdandeort:Arboga
Datum- kommentar:13 - 14/3    Språk:   svenska
DS-nummer:      SD-nummer:
Utfärdare:Electus i Linköping Hemming Gadh, Nils Kagge, (Erik) Kuse, Nils Bröms, Peter Hård samt borgmästare och råd i Arboga.
Innehåll:   Electus i Linköping Hemming Gadh, Nils Kagge, (Erik) Kuse, Nils Bröms, Peter Hård samt borgmästare och råd i Arboga avkunnar dom mellan Erik Bonde och dennes styvmor hustru Kerstin Fastar:
Sigillanter:Riksföreståndare Svante Nilsson
Övr. efter- medeltida avskrifter:   Arboga A L:1, f.423r - v, ULA
Övr. efter- medeltida regester/notiser:
Hänv. till annat brev:
Fotokopia:   DKfot, lösa    Faksimil:
Tryckt:   ATb 3, s.234 - 5    Tryckt regest:
................................................................................ ...........................
Denna Nils Jönsson Bröms,Var Bror till Anna Jönsdotter Bröms (stammor till Bröms nr 161) gift med Joen Nilsson Ruska sam Brodern Sigfrid Jönsson Bröms  
Föräldrar: Jöns Slatte och Karin Jönsdötter (barnen begåvas med mordens namn Bröms.  
Föräldrar Jöns Bröms och Kristina Trygilsson (Bagge af Botorp)= Upplanda ätten    
                 
på så sätt gick jag över från Borgmästar släkten Bröms till den äldre ätten Bröms, Den adliga ätten Bröms nr.161 övertogsitt namn från en äldre småländsk frälse släkt.som behandlas på sidan 105 i Brask släktbok. den äldre ätten Bröms ingift med Upplanda ätten.
 
Jag är tacksam för alla synpunkter angånde i hopknutandet av Norrköpings Bröms och äldre släkten Bröms.  
mvh Marc

4
Svartingtorpsätten / Svartingtorpsätten
« skrivet: 2007-10-12, 15:42 »
Nils Ahnlund och Gunnar lindgren skrev en del om Farteng d.ä som skulle ha en hel del Fiske diplom,vilka skulle visa att det var dina fiskevatten rätten till fisket tex. i Indals älven diplom från 1314 det visa på rikedom att ha flera såna det var i samband med att man förläns mark så kunde man och få fiske vatten och i vissa fall donera man dessa fiske diplom till Kyrkan. som storman vill man ha det andliga frälset också,om jag inte missminner mig så finn ett medeltida brev  där Nils Fartengsson någon stans 1327-1340 donerar just indals älven, som visar släktapet mellan dom enligt Gunnar lindgren. och Nils är ju en av de fem stormän som följer med på visitations resan för uppbyggandet av Skellefteå och Luleå älvdal.
men om man besöker riksarkivets medeltids avdelning kan man få kopia av båda handlingarna från deras databas med medeltida brev.  
mvh Marc

5
Grubbman / Grubbman
« skrivet: 2007-10-11, 18:12 »
Till Staffan Bengtsson sådär två år senare ,
tack för uppgifterna om Brita Hermansson  
gift 13 sep 1717  i Lövånger vigselbok sid 15 nr 2. Hans Olofsson Hurtig i Wallen vigd med Pigan Brita Hermansdotter från Ön,Umeå.morgongåva 50 daler.  Gid 2010.8.25.800
 
jag tar upp det nu i och med Jag själv först nu kolla vbu och fått fel uppgifter från Mossberg och Lundgren som troligen fått uppgifterna från mossbergs cd skiva. vilket gör att många tror kanske hon hette Brita Giärdman och var borgardotter.kanske många andra kan rätta sina uppgifter,även hade jag en del fel med Grubbman från samma källa.  
 
men törs man säga sina fel så går det och rätta till mvh Marc

6
Jag har kolla i födelsboken och Johanna Charlotta skall heta Jansdotter. dessa är rätta uppgifterna.
Källa:Biskopskulla födelsbok år 1822 C:3 1801-1861 Blad 43 nr.14 Johanna Carlotta född. 7 sept 1822 Kristnad 8 sept.1822 . Far. Inhysesman Jan Jansson Mor.Brita Persdotter från (Pottäng) idag Pottåker.  
Vittnen:Skomakare Eric Sätterlind ,Dr Jan Erik Jansson och hustru Brita Ersdotter ,Pigan Stina Ulla Hamrin från Harmånger.  
 
Felaktiga uppgifter var att hon skulle heta Johanna Charlotta Pettersson född 5 mar 1822  
föräldrar karolander Pettersson och Anna Chatarina Sippström.
 
Hitta en Johanna Christina oäkta född 24 mars 1822 i Biskopskulla FBU nr.9 Mor Anna Catharina Sippström Landstryckerskan.  
 
tack vare två personers fel uppgift på anbytar forum tog det över ett år innan jag sjäv kolla med födelse böckerna och konstatera att man geett mej fel förfäder,så kanske detta hjälper någon annan. mvh Marc

7
Svartingtorpsätten / Svartingtorpsätten
« skrivet: 2007-10-11, 12:34 »
Göran ett litet tanke är att Farteng d.ä i Nässom hade en massa fiskediplom som vissa att han var rik och mäktig ett av dessa diplom var i från 1314 som gällde fiske rätten i indals älven med andra ord hans fiskevatten.  
den Farteng i Åse är det samma person ?
Mvh Marc

8
Vad heter Nils Bröms (Väpnare till Hedensö) far ?  
 
Nils Bröms var Väpnare till Hedensö i Näshulta socken ,Södermanland, Häradsvhövding i åkerbo härad död 1511,sålde jord i högssby socken till johan kyle 1485 10 jan, I sitt andra gifte . 1504 med Ingeborg Ragvaldsdotter, 1511 var hon barnlös och med samtycka av sin man (Nils Bröms ) skänker hon sin del av Bosgården till st.sigfrids prebende som hennes broder (kusin) instiftat välborne Ture Jönsson Dotter till Ragvald Nilsson (yngre Vällinga ätten) och Ranghild Eriksdotter (Skanke).
Källa: ÄFS bok 1. sid 5 tab.8
 
Robert Robelin, s 385-387,
Kallar Nils Bröms  för Nils (Henriksson) Bröms.
 
Hans Brask Släktbok sid 54-55. har skrivit Nils Jönsson Bröms Far Jöns Mor Karin Jönsdotter Bröms så Nils Begåvas med Bröms som namn efter Morden. Obs. Morfar Jöns Bröms släkt med Hans Bröms.Jöns Bröms gift kristina Trulsdotter.  
Sigfrd och Anna Bröms är sysskon till Nils Bröms.  
 
I en Uppslags bok kallas Jöns Bröms far för Nicilis Thomasson  
 
 
Elgenstierna under Bröms nr. 161 från den introducerade svenska adelns ättartavlor av Elgenstierna , bd 1 (1925) s. 653 tabell 3.  
Står Nils Bröms Gift med Ingeborg Ragtvaldsdotter (fargalt) 0ch Catharina Svendotter, Anna Bröms står som dotter.  
 
Far 1). Jöns....
    2). Henrik...
    3). Nils....
 
 
mvh Marc  
-------------------------------------------------

9
Svartingtorpsätten / Svartingtorpsätten
« skrivet: 2007-10-08, 13:01 »
Jag och Leif Boström fick i uppdrag på Bure seminariet att följa 5 fall med Sjögren /Larsson syndrom . som genom Professor Emeritus Karl Henrik Gustavsson (Uppsala) och Docent Sten Jagell (Gävle) menar är en genetrisk sjukdom och tagits till Västerbotten genom Nils Fartengsson och endast skulle finnas i Buresläkten.
jag fick dessa fem fall för att följa dom släktlinjerna ner till Nils fartengsson.
jag tog det på största allvar denna uppgift tre av familjerna kom i från sundsvall trakten och hade denna sjukdom på både fars sidan och Mors sidan.
1) jag följde dessa tre familjer Som kom via Grubb och Stenklyft,och Burman in i Bure släkten och jag kunde följa alla till stamfadern Herse.
även de andra två Familjer som kom från nordmaling kom in i Bure släkten genom Margareta Andersdotter dotter till Anders Olofsson Underlagman ca 1425. så dessa fem test familjer med anknytning både på far och morssidan till Så kallade Buresläkten.    
(det vill säga följde samma mönster som deras ca 2000 patienter under årens lopp )  
 
2) jag kunde inte knyta släktbanden från Herse till Nils Fartengsson på vilket sätt de skulle vara släkt.  #bara att de förmodligen var släkt#
 
*vi vet de fanns fem Herse denna tid alla i Ångemanlannd  
 
*Vi vet att en av Herse var syskon med Spielbud
och mor var Ingeborg  men far troligen Sigurd från Klappsta,och styvfar Farteng Unge Lagmanen i Medelpad.  
 
*vi vet Nils Fartengssons sigill talar för något slags släktskap med Farteng Unge.
so sagt många frågetecken mvh Marc

10
Hej Göran verkligen intressanta teorier jag är i lund nu men kommer upp till gävle på måndag så skall jag sätta mej in i dessa tankar och se om jag har frågor eller något att tillföra. mvh Marc  
 
ps. i början av oktober skall jag till stockholm och kolla upp om Johan siggessons sigill.(trohetsförsäkran)

11
Bureätten / BURE(And.Olofsson)
« skrivet: 2007-09-29, 12:28 »
Hej Gun det är som Björn säger att det är en del felaktigher sen denna bok kom ut framför allt  
för okritiskt när det gällde källor och för ofta andvändande av Bure på olika personer som fått namnet i efter hand av forskare. problemet är att det finnsa så mycket skrivet om släkten så ibland kan det vara svårt för många att sålla vad som är efter konstruktion.  
men du är välkomen att maila mej frågor så kan jag för hoppnings vis svara om ej ,så finns det ett par duktiga personer jag kan rekomendera, Ulf Lundström och hans böcker, Leif boström har på nätet en av de bästa sammanfattningarna sen finns Urban sikesborg som skrivit en del i frågan ,Och  Tord Bylund  som är Bureättling själv en av sveriges absolut bästa släktforskare,
och är utmärkt till att fråga på i dom äldsta leden.
mvh Marc  
hernelind@yahoo.se

12
Bureätten / BURE(And.Olofsson)
« skrivet: 2007-09-29, 12:16 »
Svar till Benny Det är som björn säger det är beräknat  ungefärligt att Anders Olofsson skulle vara född 1425,genom vad man kallar för fabuleringskost 30 år mellan vart gifte och generation. det finns endast ett fåtal med exat födelse år Adel ,Kungliga eller Historiska personer.  
 
Ewa det är två Personer som kallas Påvel skrivare.  
Det är 1. Påvel Andersson Skrivare som kallas så i Medeltida brevet  
Brev:34062 .Dokument ur Sturearkivet (nr 1489)  
-------------------------------------------------
 
 
Och 2. Påvel Skrivare som är Gunborgs son och som är Borgare i stockholm.
 På sommartinget: år 1550 , begärde Påvel Skrivare, hustru Gunborgs son, vid tinget i Skellefteå sin arvsrätt till Grande-Godset. (pgtbr. i UB 29/7 1550).? Jfr Peringskiöld, Monum. Uplandica, 2, p. 70 etc.  
 
min teori är att kanske att Påvel nr2. är son
till Gunborg och styvson till Påvel.nr 1och flyttar tillbaka till stockholm efter faderns
död och verkar som borgarei stockholm som morfadern gjort. sen 1550 kväer tillbaka sin arvsrätt eftersom Anders Jacobsson(Jappsson) och Påvel Andersson(Skrivare) var kunsiner.  
 
Jag tror att det fanns två med detta sigill Abboten och Skrivaren (Priorn) för de tolv bröderna som i detta fallet var Påvel Andersson(Skrivare). och han sigill gordes om till hals smycke av Buretuppen och gick från far till son och ner till Sten Lundgren som var rakt nedstigande led, vid han minnes utdelning av diplom hade en av hans döttrar detta sigill. tror att det är i silver. (det kan vara fel)
 så vi är släkt ha det gott mvh Marc

13
Bureätten / BURE(And.Olofsson)
« skrivet: 2007-09-28, 13:12 »
C: Lucia (Lussi ) Andersdotter Föddes 1460 talet Bureå,Västerbottens län.
 
Källa: Hustr Mariet gift med Jon Karlsson i Tråg Säger att  Anders Olofssons i  
Bure, dotter Lussi Lille Lussivar Morfars farmor till Hustru Brita ,ispsae referente[fol.155r]Genealoica 53 av JB.  
 
Lucia gifte sig med Jon Olofsson, Jon föddes omkring 1475 i Bygdsiljum,Burträsk ,  
Han var Hemmansägare av Ytterviken no.7
ägde hemmanet skiftet 1400 slut -1500 talet början , Yttervik no.1 delas mellan  
barnen och Jöns efterkomande växer upp på no 7.
 
D:Joen Andersson  föddes i Bureå,Västerbottens län. Han dog i Yttervik,Bureå    
Bonde i Viken, Skellefteå lfs. Född i Bure, Skellefteå lfs(Johan Bure)
 
E:Påvel Andersson (Skrivare) föddes i Bureå,Västerbottens län. Han kallas Påvel skrivare Han dog i Ostivk,Byske.  
Påvel Andersson, var en av bröderna i Bure kloster ,när han sen gifte sig köpte han Hemmanet på ostvik nr 9 det var 9 5/8 mtl stort han var bonde där och står som gift med Gunborg.  Källa: Ulf lundströms bönder och gårdar i skellefteå socken 1539-1650, sidan 215
 
Han kallas Påvel skrivare Dock i ett  fransiscan dokument som sänts till honom  
som ansvarig av bröderna  för laxodlingen i området  kallas han för  Påvel Skrivare  
 5 maj 1477  från Eskilstuna Kloster av Johannesit orden.
-------------------------------------------------
Brev nr 30177
 
 
På sommartinget: år 1550 , begärde Påvel Skrivare, hustru Gunborgs , vid tinget i Skellefteå  sin arvsrätt till Grande-Godset.  (pgtbr. i UB 29/7 1550).? Jfr Peringskiöld, Monum. Uplandica, 2, p. 70 etc.
 
Sigillet med Bure Tuppen har funnits i Påvel andersson rakt ned stigande familj till  
(alltid från far till äldsta barnet )min vän Sten Lundgren  hade detta sigill runt halsen som han sedan givit till sina döttrar. jag har alltid veta om det här med sigilleti och med att  Påvel Anderssons äldsta son Olof Påvelsson hans Fjärde barn Kerstin ättlingar  fotsatte ner till min farfar.
 
Likaså har konstaterats att bland örterna på den s.k. Monkaholmen finns ett stort  
antal läkeväxter, av vilka en del annars inte är förekommande i bygden.Det berättas också i sagan om män i munkakappor och om en skatt, som gömts i klapperstensfältet intill och om hur barnen förfärdigat radband, som de lekt med,  
av kotor från fiskskelett.
 
F:Mariet Andersdotter  föddes i Bureå,Västerbottens län. Lussis halfsyster sägs hustru Mariet vara,Gift med Jon Karlssons i Tåme.
han var Bonde i Tåme no.2
 
det var hela familjen mvh Marc

14
Bureätten / BURE(And.Olofsson)
« skrivet: 2007-09-28, 13:10 »
C. Anders Andersson Bureman  föddes år 1450 talet slut. Bureå,Västerbottens län. Han dog år 1525 i Röbäck,Teg,Umeå lfs.  
 
Anders Belagd i första brevet nedan ,i andra brevet bestäms tidpunkten till 1508-1509.
 
Dokument ur Sturearkivet (nr 1489)
-------------------------------------------------
Brev:34062
Brev:36480
 
Kommentarer till brev nr. 34062:  Det här  
ser mycket intressant ut och visar att Anders Burman är en historisk person.
 
I jordeboken 1543 nämns i Röbäck Isak och Olof Anderssöner samt Henrik Tomasson, som enligt Johan Bure ska ha varit söner respektive måg till Anders Andersson Burman. I Umeå socken fanns 1543 i Bodom bl a Olof Cristofersson  
och i Hörne finns bl a Erik Persson, Jon Persson och Larrens Clemetsson. Jag känner inte till om namnet Esbjörn återanvänds i Hörne. I Stöcksjön fanns en Larrens Mågsson. Av Leif Boström
 
Jag har i det här fallet uttytt abbreviaturerna (slängarna) i namnet så att det som ser ut som Ands Burman ska utläsas Anders Bureman. Man upplöser normalt abbreviaturer med kursiv text och dessa kan betyda olika saker i olika sammanhang Av Carl  Szabad.
 
Anders Bureman gifte sig med Bur-Mariet Jonsdotter  år 1489 i Umeå lands.

15
Bureätten / BURE(And.Olofsson)
« skrivet: 2007-09-28, 13:03 »
A.Jacob Andersson (Lagman) föddes år 1450 talet  Bonde på Bureholmen,Underlagman för Västerbotten, kallas Jacob Lagman
Källor:.A)min faderas skrifter för Uppgiften att Brita Jacobsdotter i Järva var syster till Moses Jacobsson och därmed dotter till Jacob Andersson i den journal liknade Skrift Står det att han kallas Jacob Lagman och han nämndes tidigast 1485[Genealogica 53,pag 54v.]
 
Sen är det ett par brev som belägger Jacob.
Jacob gifte sig med Kälug Olofsdotter  Burå,Skelleftå,Kälug föddes år 1450 talet i Grubbe,Umeå. Hon dog i Bureholm,Bureå.  
Citat en mäkta dejlig Människa
 
B.Olof Andersson  föddes år 1450 talet i Bureå,Västerbottens län.  
 
Han byggde den fjärdegården i Bureå där hans barnbarns barn Daniel Andersson bodde på gården 1601.[fol.189v]Genealoica 53 och x36 av JB

16
Bureätten / BURE(And.Olofsson)
« skrivet: 2007-09-28, 13:02 »
1.Anders Olofsson  föddes år 1425 i Bureå,Västerbottens län. Han dog i Bureholm,Bureå,(AC)
Noteringar:Anders Olofsson han  var Underlagman för västerbotten och även Bonde i Bure no. 6
Anders tas upp som Olofs son [fol.156r)Genealoica 53 av JB.
 
Anders Olofssons dotter Mariet gift med Jon Karlsson i Tråg Säger att  hennes halvsyster,  Lussi Lille Lussi i Viken,Skellefteå. Lussi som var Morfars farmor till Hustru Brita,ispsae  
referente[fol.155r] Genealoica 53 av JB
 
Anders hade följande barn:

17
Bureätten / BURE(And.Olofsson)
« skrivet: 2007-09-28, 13:01 »
Hej Gun jag kom på mej själv med två slarv fel i inlägget Källa 3 blev dubbelt, sen Härse Andersson är ett Barnbarn till Olof Olofsson en äldre bror Till Anders Olofsson Född ca. 1425  
Bonde på Bureå nr 6. Bosatte sig enligt en uppgift helt nära där Bureågillet senare kom att anläggas, säkerligen nere vid stranden.  
 
Här kommer info om Anders Olofsson Familj.

18
Bureätten / BURE(And.Olofsson)
« skrivet: 2007-09-27, 18:53 »
Hej Gun,du här får du lite fylligare svar  ...
 
Källa 1:Faktum är att  Anders nämns i en skkriftlig källa av Dottern Lussi,som även Urban Sikesborg tar upp.  
 
Källa 2:Anders Olofsson han  var Underlagman för västerbotten och även Bonde i Bure no. 6
Anders tas upp som Olofs son [fol.156r]
 
Det är stora glapp emellan de lagmän i västerbotten så det är en förklaring varför han och flera andra inte nämns.  
 
Källa 3: Hustru Mariet gift med Jon Karlsson i Tråg Säger att  Anders Olofssons i Bure, dotter Lussi Lille Lussi i Viken,Skellefteå hade en halvsyster som var Morfars farmor till Hustru Brita ,ispsae referente[fol.155r] Genealoica 53 av JB
Anders tas även upp som Olofs son [fol.156r]Genealoica 53 av JB  
Källa 2: Hustru Mariet gift med Jon Karlsson i Tråg Säger att  Anders Olofssons i Bure, dotter Lussi Lille Lussi i Viken,Skellefteå hade en halvsyster som var Morfars farmor till Hustru Brita ,ispsae referente[fol.155r] Genealoica 53 av JB
 
Två av hans söner har belagts genom medeltida brev Anders Bureman,och Påvel Andersson.  
Har dom belagts så vittnar ju dom om Anders Olofssons existens.  
 
Anders Olofsson född 1430 talet  enligt Johan Bures Fabuleringskost dvs han räkna bakåt ca. 30 år per generation. Dessutom är äldsta son Jacob Andersson som också är belagd född eft 1450.
 
Källa 4: Genom Ulf Lundströms bok Skellefteå bönder och gårdar kan du följa på Sid. 396 Bönder och gårdar av Ulf Lundström:Härse Andersson var Bonde på Bureå 6 mellan 1543-1549. År 1543 hade Härse Andersson 16 spannland åker samt 20 lass äng. Enligt Bureus sägs Herse Andersson
ha haft 2 systrar. Den ena gift till Luleå och den andre till Nolbyn i Lövånger.
 
Härse Andersson är Anders Olofsson son född på 1460/1470 talet.
 
det är allt jag orkar ta upp nu  mvh Marc

19
Bureätten / Svenonis Laurentius
« skrivet: 2007-09-25, 20:15 »
Bengt det är ju inte din forskning?
Om man inte vill att uppgifterna skall nå allmänheten,så bör man inte sätta ut sin forskning på nätet,då kan man lika bra låta sig interjuvas på tv det är lika privat.
 
Du får du ta upp saken med den Grafström som har lagt ut det på nätet.
 
Jag är säker på att anbytarvärden rättar det som blir fel. mvh Marc

20
Bureätten / Svenonis Laurentius
« skrivet: 2007-09-25, 09:38 »
svar till Bengt Persson jag har fått uppgifterna  från Grafström egen hemsida som är tillgänglig för allmänheten  alla som släktforskar kan lägga in sina tankar och synpunkter där.
 
Hej Ulf där i säbrå har man hedrat tre Burar med minnes stenar Anders och Margareta, och Christoffer tror jag det var.
Jag är ganska säkre på att Bure vägen var uppkallad efter Olof som adlads Bure och hade hemman i närheten eller så kandet var Johan  Bures kusin som var första Riksantikvarie och som också hade sin hemvist där,jag tror han hette Jonas Buremed lite resvervation för att jag tar det från minnet.  mvh Marc

21
Bureätten / Svenonis Laurentius
« skrivet: 2007-09-24, 12:18 »
*Per Christoffersson Bure, b. abt. 1612 in Helgum, Säbrå sn (Y). Bonde i Helgum, Säbrå sn (Y).  
 
*Per Persson (Bure) 1650 in Helgum, Säbrå sn (Y). Bonde i Helgum, Säbrå sn (Y).
 
* Jon Persson Bure, död 1716
 
Olof Abrahamsson Grafström, b. 1695 , d. 1771 in Helgum, Säbrå  
*Kerstin Jonsdotter Bure, b. 1697, d. 1733  säbrå
 
*Abraham Olsson Grafström, b. 1720 , d. 1770
 
*Olof Grafström, b. 1760 in Helgum, Säbrå , d. 1823  
 
*Abraham Grafström, b. 1795 in Helgum, Säbrå, d. 1845  
   
Olof Grafström, b. 1831 in Helgum, Säbrå parish, d. 1989 in Häggsjö  
 
Abraham Grafström, b. 1863 in Öje Stigsjö  d.1917 in Härnösand  
 
Ossian Grafström, b.1901 in Häggsjö, Häggdångers , Stockholm in 1929, d. 1983
 
*Asta Grafström, b.1926 i Härnösand gm. Rune Andersson, b.1928 in Örebro  
 
*Gunnar Grafström, b.1952 in Stockholm
 
mvh Marc

22
Bureätten / Svenonis Laurentius
« skrivet: 2007-09-24, 12:15 »
*Kristoffer Hansson Zynth (Bure), född 1589-03-10 i Själevad sn (Y), död 1655 i Helgum, Säbrå sn. Länsman / Bonde i Helgum, Säbrå sn (Y). Eftersom Kristoffer Hansson i en dagboks anteckning från 1635 skriver den jord jag borde ärva efter vår salig moders moder h:u Gertrud i Nätra tyder detta på att Anna Segersdotter (f. ca. 1560, d. 3/6 1632 i Helgum,Säbrå)  är Kristoffers moder.  
 
Gift 1626/27 med Elisabet Hansdotter, död 1656 i Helgum, Säbrå sn (Y). Bosatt i Helgum, Säbrå sn (Y).
 
Barn i första giftet:  
Johan Kristoffersson, född i Helgum, Säbrå sn (Y). Fogde Jämtland. Gift med NN , född i Stockholm. Nämns i och med att Kristoffer skickar strömming till sonen Johans svärfolk. De hade samtidigt beställt klimpsmör  
Annika Kristoffersdotter, född i Helgum, Säbrå sn (Y). Gift med Peder Menlös. Lantmäteriinspektör. Sveriges första lantmäteriinspektör  
Jacob Kristoffersson(Bure)Stenklyft, död 1682. Kronofogde Jämtland. Lantmätare i Härnösands län 1652 Kronofogde Jämtland Fattig eftersom fadern lånade ut 3 riksdaler i tärpängar på vägen när han drog till Jämtland. Gift 1654 med Katarina Linneria, född i Härnösand.  
Karin Kristoffersdotter, född i Helgum, Säbrå sn (Y), död 1655 df. Bosatt i Borg, Norrala sn (X). Gift 1647-06-27 i Säbrå sn (Y) med Anders Börjesson. Lantmätare Hudiksvalls län i Borg, Norrala sn (X).  
Margareta Kristoffersdotter, född i Helgum, Säbrå sn (Y). Gift med Klas Klasson. Lantmätare Uleåborgs län.  
Elisabet Kristoffersdotter. Krogmadam i Stockholm. Krogmadam på Tre Remmare Gift 1663-10-04 i St. Nicolai Stockholm med Håkan Jönsson Ekman. Vinskänk i Stockholm.  
Hans Kristoffersson, född 1610 i Helgum, Säbrå sn (Y), död 1685 i Rogsta, Häggdånger sn (Y). Bonde / Nämndeman i Rogsta, Häggdånger sn (Y). Anklagad för lägersmål med Peder Erikssons dotter Kerstin i Lindom 1647 Dömd till böter på 80 dlr och Kerstin 40 dlr. Dömd till 40 marks böter 1662 för att tillsammans med Augustin Olofsson i By för att köpslagit och seglat till förbjudna orter Augustin fick böta 80 mark. Anklagad 1677 för att tagit ett jordstycke 220 famnar långt och 12 famnar på bredaste stället av sina grannar i Skedom Dömd till böter och att återlämna marken Gift 1629 i Häggdånger sn (Y) med Karin NN, född i Häggdånger sn (Y). Bosatt i Rogsta, Häggdånger sn (Y). Anklagad för att vara Häxa 1674 men frikänd  
*Per Kristoffersson, född 1612 ca,  
 
Barn i andra giftet:  
Kristoffer Kristoffersson.
Skickad till brodern Jacob i Stockholm vid 8-9 års ålder för att studera. Till sina studiers förkostnelse fick han bl.a. bidrag av biskop Petrus Steuch.
Lars Kristoffersson, född i Helgum, Säbrå sn  
Olof Kristoffersson, född i Helgum, Säbrå sn
Dog som barn  
Erik Kristoffersson, född i Helgum, Säbrå sn  Dog som barn

23
Bureätten / Svenonis Laurentius
« skrivet: 2007-09-24, 12:13 »
*Hans Larsson Bure (Johannes Laurentii)  född 1548-01-24 i Säbrå sn (Y), död 1603-04-26 i Säbrå sn (Y).  
Kyrkoherde i Helgum, Säbrå sn (Y). Komminister i Säbrå på 1570 talet Kyrkoherde i Säbrå 1589-1603 Enligt brev av Johan III 29/3 1591 tillerkändes han 6 pund spannmål, vilket senare konfirmerades sv Sigismund och hertig Karl 27/2 1596 Undertecknade Uppsala mötes beslut 1593 och Söderköpings riksdagsbeslut 1595. Liksom sin broder upprätthöll han även kyrkoherdetjänsten i Härnösand, dock endast under åren 1596-1603. Att han fick sköta Härnösand från 1596 berodde på att kyrkoherden Laurentius Jonae där kommit i slemmt rykte att ha belägrat klockarhustrun i staden och det tog långan tid innan han kunde fria sig från beskyllningen. Han blev begravd i sin faders kyrka mitt för altaret. Han hade liksom fadern varit förmögen och ägde flera hemman, som nu tillföll änkan i sitt andra gifte, Anna Segersdotter och barnen: 14 3/4 Seland i Helgum, 13 1/2 Seland i Brunnäs, 7 1/2 Seland i Åm, 3/4 Seland i Berglägden  
 
Gift med Kerstin Zynthia.  
Gift 1589 med Anna Segersdotter, född 1560 i Nensjö, Gudmundrå sn. (Y), död 1632-06-03 i Helgum, Säbrå sn., bosatt i Helgum, Säbrå sn.
 
Kerstin Zynthia?s barn:  
Lars Hansson, död 1621 i Brunnäs, Säbrå sn (Y). Bosatt i Brunnäs, Säbrå sn (Y). Ärvde Åm, Berglägden och Brunnäs.  
 
Jakob Hansson Zebrozynthius Bure, född 1582-11-17, död 1642-07-09 i Strängnäs. Biskop i Strängnäs. Fick ett hemman på Åbord i Högsjö sn (Y) i morsgåva av modern Kerstin Zynthia som tidigare ärvt ett hemman Fil mag. professor Uppsala 1612 Kyrkoherde Vendel 1616 Kyrkoherde Storkyrkoförsamlingen 1624 Biskop Strängnäs 1639 7 barn i sitt äktenskap med Katarina Nilsdotter Gift 1614 ca i Uppsala med Katarina Nilsdotter.  
 
Anna Segersdotter?s barn :  
*Kristoffer Hansson Zynth (Bure), född 1589-03-10
 
Kristina Hansdotter, född 1592 ca i Helgum, Säbrå sn (Y). Gift med Måns Eriksson. Gift med Karl Persson. Landsskrivare Ångermanland.  
   
Margareta Hansdotter Zebrozynthia Bureus , född 1594 5/3 i prästgården i Helgum, Säbrå sn (Y), död 1657 i prästgården, Leksand sn (W) Begravd i Leksands kyrka. Bosatt i Leksand sn (W). För sitt hederliga utseende, goda hjärta och givmildhet mot de fattiga kallades hon Stormor i Dalom. (Det finns även en bok om henne skriven 1930 av Aivva Uppström). Gift 1610 ca med Elaus Terserus, född 1554. Kyrkoherde i Leksand sn (W). Gift 1618 ca med Uno Troilus, död 1664 i Leksand sn (W). Kyrkoherde i Leksand sn (W).

24
Bureätten / Svenonis Laurentius
« skrivet: 2007-09-24, 12:10 »
Mycket har skrivits om säbrå Burarna men det finns igen med mer kunskap om dom än deras släkt rakt ner dvs. Grafström ,bland annat har Margareta Grafström skrivit och samanställt en hel del.  
   
*Laurentius Svenonis,(Bureus) född 1507 i Barkesta, Harmånger sn (X), död 1579 i Säbrå sn (Y). Kyrkoherde i Säbrå sn (Y). Kyrkoherde i Säbrå från 1543 Enligt uppgifter i Boken om Säbrå sattes Lars i sin ungdom i Bure kloster, där han av sin släkting abboten Jonas Olsson Bure fick lära sig läsa och skriva samt leva klosterliv i ett convivum sacrum grundat på ett brödrabrev från Johanniterklostret i Eskilstuna. Han blev senare fransiskanermunk i Uppsala och tjänstgjorde även i domkyrkan. Vid reformation blev han Olaus Petri lärjunge och sändes slutligen till Norrland för att sprida lutherdomens tankar och blev 1543 utnämnd till kyrkoherde i Säbrå. Han avgav på landstinget i Bjärtrå 29/10 1568 trohetsförsäkran till Johan III.  
gift med  Margareta Engelbertssdotter Janzonia. Bosatt i Säbrå sn (Y).
 
Barn:
Sven Larsson. Militär.  
Peder Larsson. Handlande.  
Engelbertus Laurentii,(Bureus)
född 1542 i Säbrå sn (Y), död 1621 i Luleå lfs (BD). Kyrkoherde i Luleå lfs (BD). Fungerade som pastor redan 1571 i Säbrå hos sin fader, eftersom fadern hade en begynnande ohälsa. De hemman som Gustav Vasa omhändertagit lät Johan III nu avyttra med bördsrätt åt pålitliga präster. Engelbertus kunde sålunda lösa till sig 13 1/2 Seland i Järsta, 5 Seland i Lägdom, 2 Seland i Lindom och 2 1/2 Seland i Muggärd, allt för en köpeskilling av 1308 mark. Efter sin första hustrus död 1597 bestraffades han av Uppsala domkapitel med 3 månaders avstängning för att ha tagit sig en ny hustru i förtid in domun et thalamum. Gift 1570 med Elisabet Andersdotter, född 1549-09-06, död 1597-01-09 i Själevad sn (Y).

25
Svartingtorpsätten / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-09-20
« skrivet: 2007-09-20, 11:49 »
Göran hur långt har vi kommit att binda Sigge Faleson och Ramfrid Christoffersdotter som  
Johan Siggessons föräldrar?
 
Jag skall försöka leta fram trohetsförsäkran med Johan Siggesson ,sigill på Riksarkivet.  
 
Rätt intresant är att Johan siggessons sköldmärke i sköldebrevet har visa likheter med  
Falkengre?ns sköldemärke.
 
mvh Marc

26
Svartingtorpsätten / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-09-20
« skrivet: 2007-09-19, 17:27 »
Bureseminariet 2005 var  tydlig i frågan stamfar för släkten dvs. Herse  
 
Sen fick vi veta att fem Herse fanns vid denna tidpunkt dvs 1300 talets senare hält alla i ångemanland, Sigurd från Klappsta var först gift med Ingeborg och fick troligen sönerna Herse och Spielbud, sedan var Ingeborg gift med Farteng unge.
 
så det är som du säger Björn, Fale Bure är ej belagd
dessutom säger JB  Fale hin unge nämner aldrig Bure.
 mvh Marc

27
Hej Sven Erik, det var länge sen ,jag tycker det är enormt arbete som du gjort med din databas,och arbetet att kolla alla mantals längder ect. din databas håller bättre kvalite än SCB,så tack för ett idogt arbete. mvh Marc

28
Svartingtorpsätten / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-09-20
« skrivet: 2007-09-19, 11:37 »
Svar till Ulf just nu har jag inte allt framför mig pga. flytt, men som jag minns att Bland annat Nils Ahnlund uttryckte det så var de fem stormän som 1327 var på vistitaionresa i skellfeå och Luleå ävldal, var förmodligen nära släkt också dvs säga a Johan Ingmarsson (Balksparre) var  Nils Farthengson  måg och Ingeborgs första gifte var med en Sigurd om jag inte minns fel,andra giftet med Farteng och man tror att Herse och speilbud var styvsöner till Farteng. Därför på Bure Seminariet 2005 sa vi att Herse var den sista belagda personen.
mvh Marc

29
Svartingtorpsätten / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-09-20
« skrivet: 2007-09-18, 13:47 »
Göran,Jag tror som du att Farteng släkten har med Johan siggesson att göra vi har lagt in en massa  medeltida brev som verifierar  hypotetiska släkt samman ställning ni tar upp.
 
Jag själv kommer ifrån Siggo Christophersson (Bure enligt andra hands källor) hans barnbarn är gift med Jacob Bures(han skrev sig själv som Bure) Biskop i strängnäs, Barnbarn  
sen säger du att Johan siggesson inte har med Bure att göra det är möjligt att det är Farteng släkten som är hans förfäder men enligt min teori är det samma sak Fartäng d.ä. Nils Farthengsson, och Fartheng Unge tror jag hör ihop sen tror jag att Herse och speilbud var enligt de medeltida brev jag lagt in tidigare söner till Farteng d.u. och Ingeborg.
Och från Herse kommer den så (kallade Buresläkten) genom hans söner Anders,Farteng (Fale),Olof.sen håller jag med om mycket i dom hypotetiska linjerna ni talat om.  
 
Nicklas det är rätt det du skrivit om Sköldknektar, varför jag tog upp dom är för jag fått reda på av riddarhuset genealog att när riddar huset på 1620 talet (hur skall man uttrycka det gav nummer och i vissa fall namn till adlessläkt med sen till hörande sköld (för dom är oftas inte heller äldre än 1600 talet.)
så vissa Adelssläkter där skölde brevet försvunnit försvann också kunskapen om dom, skölde knecktarna var lågadel där visst frälse jorden följde med till barnen.
 
mvh Marc

30
Svartingtorpsätten / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-09-14
« skrivet: 2007-09-12, 11:04 »
Hej Göran, jag har lagt in ett intressant inlägg
(tror jag) under ... Jahan Siggesson, menig adelsman 1568-09-10.
mvh Marc

31
Svartingtorpsätten / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-09-14
« skrivet: 2007-09-12, 10:46 »
Nicklas hur menar du när du säger  
ofrälse med frälsejord i sina händer står uppräknade bland adeln  
typ sköldeknektar = Lågadel som blir adlade  genom sin prestation i kriget många av dom fick frälsejord och Sköldebrev. ex. Hövitsman Per Clemnetsson men inte for till stockholm för att man kan säga introduceras och få ett Adelsnamn.  
många Skölde knektarna finns inte med i Riddarhuset pga där av eller att sköldebrevet försvann. så det Adlessläkter med sköldar som fanns på riddarhuset 1621 och framåt fattas ett hundtrat tal lågadelssläkter. och några av dem kommer från urgamla Stormans eller fräse släkter som finns en del sammlade i ÄFS.  
 
Jag tror att Johan Siggesson som var Överste och blev hövitsman under kriget var det redan 1568 men när han blev adlad 1572 blev han Ståthållare på kalmarslott i samband med hans adlande.
 
Så de som Göran säger  Adlandet 1572 bör då vara att betrakta som en bekräftelse på en äldre frälsestatus är något jag hävdat hela tiden och du Nicklas mfl tror inte på den möjligheten men har ingen annan förklaring.  
 
jag har citerat Hildebrand ,Hagström , Klingspor,Bygdén mfl. som kommer med samma utalande, och namnet Svartingetorps släkten beror endast på att där var han bosatt,precis som Folkunga släkten har fått namnet Bjällbo släkten.  
 
Märk väl Nicklas att bara Hagström och Bygden direkt nämner att det tidigare frälset har med Buresäkten att göra, tänk om det har med Farteng släkten att göra??
mvh Marc

32
Svartingtorpsätten / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-09-01
« skrivet: 2007-08-31, 15:06 »
Hej Göran här är lite mer om Nils och Farteng .d.ä och deras ev. släktskap.  
Här står Nils som Fogde för Hälsingland ohc en sv de fem stormän som nämns i brevet.  
-------------------------------------------------
Brevnummer: 3462  
Utfärdandedatum: 13270202    
Språk: latin  
DS-nummer: DS 2606  SD-nummer:    
Utfärdare: Ärkebiskop Olof i Uppsala, Johan Ingemarsson, fogde över Helsingland, Nils Farthiegnsson och Peter Unge.  
Innehåll: Ärkebiskop Olof i Uppsala, Johan Ingemarsson, fogde över Hälsingland, Nils Farthiegnsson och Peter Unge överenskommer om delning sins emellan av Lule älv med dess omgivningar och bifloder, som kungen åt dem bestämt, när landet och strömmarna mellan Skellefteå och Uleå uppläts till uppodling och bebyggande.      
Medeltida avskrifter: A 8, fol. 45, RA 0201    
Peringskiöld: E 100  Örnhielm: I, p. 795  
Övr. efter-
medeltida
avskrifter: avskr. efter orig. (Misc. VII nr 12) i Juridiska och kamerala avskrifter 48, f.d. Fh 25, RA (fr. Fh 5 nr XVIII, KB)  
Övr. efter-
medeltida
regester/notiser:    
Hänv. till
annat brev:    
Fotokopia:   Faksimil:    
Tryckt: DS nr 2606  Tryckt
regest:    
-------------------------------------------------Brevnummer: 3291  
Utfärdandedatum: 13240716  
Utfärdandeort: Umeå  
Språk: latin  
DS-nummer: DS 2475  SD-nummer:    
Utfärdare: Johan Ingemarsson, fogde i Hälsingland, Björn, kanik i Uppsala, Olof i Nordingrå, prost i Ångermanland, Nils Farthienxsson, Farthiegnus de Nesemi, Uno, lagman, Øndo av Nedraby, Gullanus Lagmansson.  
Innehåll: Johan Ingemarsson, fogde i Hälsingland, Björn, kanik i Uppsala, Olof i Nordingrå, prost i Ångermanland, Nils Farthienxsson, Farthiegnus de Nesemi, Uno, lagman, Øndo av Nedraby, Gullanus Lagmansson intygar på tinget i Umeå att Johan av Kåddis och hans hustru Cecilia skänkt ärkebiskop Olof och Uppsala domkyrka deras gård Kåddis jämte alla deras lösören, samt att ärkebiskopen på stället med 6 mark svenska penningar gottgjort Cecilias broder Jerund av Hisky hans rättsanspråk på systerns egendom.  
(tagit bort latin)  
Sigillinformation: Sigillen: N. 1, 5, 7 och 8 borta, remsorna qvar; N. 2, 3, andliga; 4, Nils Farthiegnssons, skadadt (en arm eller en örnfot?); N. 6 skadadt (en springande grip?).    
Fastar:    
Sigillanter: utfärdarna  
Sigill: se DS nr 2475  
Original: or. perg., RA 0101  
Peringskiöld: E 48:A, fol. 44  
Örnhielm: I, p. 786, 802  
DS nr 2445 och A 8, fol. 42  
Fotokopia: Övre Norrlands historia (1962)    
Tryckt: DS nr 2475  Tryckt
o. komm.: Jfr Birgitta Fritz, Ångermanlands medeltidsbrev (Årsbok för Ångermanlands och Medelpads hembygdsförbund 1986), s. 123; se G. Holm, Bynamnet Kåddis (Svenska studier från urtid till nutid tillägn. C. I. Ståhle, Lund 1973), s. 53 ff.  
-------------------------------------------------

33
Svartingtorpsätten / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-09-01
« skrivet: 2007-08-31, 14:39 »
Brev:8253  
Utfärdandedatum: 13630000
DS-nummer: DS 6736    
Utfärdare: Nils Djäken, häradshövdingsdomhavande i Oppunda härad.  
Innehåll: Nils Djäken, häradshövdingsdomhavande i Oppunda härad, kungör att Jakob i Juresta köpt ett örtugland i Övre Ökna (i Floda socken) av Olof Magnusson för 8 mark penningar, varvid 12 bönder i Floda och Sköldinge socknar var fastar.  
Sigillinformation: Sigillet bortfallet från den ur brevet skurna remsan.  
Textnoter:    
Innehålls-
noter:    
Fastar: 12 bönder i Floda och Sköldinge socknar  
Sigillanter: utfärdaren  
Sigill: saknas  
Original: or. perg., RA 0101    
Brocman: II Misc. 17:23  Hadorph:  
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
 Brevnummer: 5464  
Utfärdandedatum: 13470725a  Utfärdandeort: Själevad  
Datum-
kommentar:   Språk: latin  
DS-nummer: DS 4206  SD-nummer:    
Utfärdare: Kyrkoherden i Ragunda Erik Gummeson.  
Innehåll: Kyrkoherden i Ragunda Erik Gummeson giver till ärkebiskopsbordet sin andel i laxfisket i Rämmeforsen i Ragundaån, vilken han köpt av tre bröder för 7 jämtländska mark.  
     
Sigillinformation: Sigillen: Af N. 2-7 finnas obetydliga fragmenter qvar (N. 5 har sköld med spets från venster); N. 1 borta, remsan qvar.  
Fastar:    
Sigillanter: Lars från Vallentuna, kanik i Uppsala, Johannes från Nordingrå, Ångermanland, Augmundus i Lit, prost, Thorsten Styrbjörnsson, advocatus i Hälsingland, Hökarus Petersson, lagman i Ångermanland, Fardjäkn Unga samt utfärdaren  
Sigill: se DS nr 4206  
Original: or. perg., RA 0101  :    
Peringskiöld: E 84  Örnhielm:    
  Tryckt: DS nr 4206  T
-------------------------------------------------  
Göran det var kanske något i detta som länka de tre mer. mvh Marc  
 
ps. visst är det så med Buresläkten och med myter att man förskönar händelser.  
men som man märker det finns alltid mer till myterna än man tror i början.

34
Svartingtorpsätten / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-09-01
« skrivet: 2007-08-31, 14:36 »
Här i nästa brev finns intressant koppling till Torp. och Farteng .d.y
-------------------------------------------------
Brevnummer: 8252  
Utfärdandedatum: 13630000    
DS-nummer: DS 6737    
Utfärdare: Fardjäkn (Fale) unge.  
Innehåll: Fardjäkn (Fale) unge kungör att han övervarit ett skifte mellan Olof Hornfastsson (?) och hans syster Rannvig, varvid Olof utmätte åt henne såsom fäderne och möderne godset i Sköle och halva byn i Övre Åsta (i Tuna socken) och lämnade henne 14 markköp jord i Lunde för det gods i Torp, som han sålt men vari båda haft köprätt, samt hennes treding i fisken och skogar. Fardjäkn unge, (prästen) herr Torsten i Tuna och Henrik Djäken beseglar.  
 
Sigillanter: Fardjäkn unge, herr Torsten i Tuna och Henrik Djäken  
avskrifter: Genealogica vol. 62, RA  
Tryckt: DS nr 6737; Medelpads äldre urkunder (1972), nr 21  Tryckt
o. komm.: se DS nr 6737  
-------------------------------------------------
Brevnummer: 6315  
Utfärdandedatum: 13520000  
Utfärdandeort:    
kommentar:   Språk: svenska  
DS-nummer: DS 4879  SD-nummer:    
Utfärdare: Nils Fardieknsson.  
Innehåll: Nils Fardieknsson ger sin son Johan Nilsson ansvarsfrihet beträffande räkenskaperna för de gods han anförtrott honom söder om Ödmorden.  
Brevtext: Allum mannum se ??t kunnukht, ??t j?k Niklis Fardi?kn son hawir fullan r?kinsskap takikt(!) aff minum khi?r? son Johanne Niklisson jwi alt ??t gooz j?k haf?e hanum j h?ndir s?t sunnan Emordh, ok hawir ?n ??tt? aar latit ??t sama gooz hanum ok fullan r?khinsskap ok vissu takith swa aff ?y aare koma skal som ?y warit hawir, so ??t j?k giuir han alt ?ins quittam ok sakl?s?n aff ollum r?khinsskap, sum fyrr? ??r sakth. Ok ??r vndi giwir j?k mit insighle. Af wars H?rr? byrdh ?usanda arum ?ry hundra?a arum f?mtighi arum aa annat arit.  
Extratext:    
Sigillinformation: Sigill (en krökt arm i sköld utan hjälm) hängande på en ur brefvet klippt remsa: s' nicola ......s'. (1)  
 
Sigillanter: utfärdaren  
Sigill: se DS nr 4879  
Brocman: II Misc. 14:24  Hadorph:    
Peringskiöld:   Örnhielm:    
Tryckt: DS nr 4879  Tryckt
regest: RPB nr 97  
-------------------------------------------------

35
Svartingtorpsätten / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-09-01
« skrivet: 2007-08-31, 14:33 »
Nu ser vi i detta brev Farteng d.u. omtalad i samma sammanhang som sin farfar Farteng d.ä.
------------------------------------------------
Brevnummer: 5464  
Utfärdandedatum: 13470725a  
Utfärdandeort: Själevad  
Språk: latin  
DS-nummer: DS 4206  SD-nummer:    
Utfärdare: Kyrkoherden i Ragunda Erik Gummeson.  
Innehåll: Kyrkoherden i Ragunda Erik Gummeson giver till ärkebiskopsbordet sin andel i laxfisket i Rämmeforsen i Ragundaån, vilken han köpt av tre bröder för 7 jämtländska mark.  
Obs.Tagit bort latin.
Sigillinformation: Sigillen: Af N. 2-7 finnas obetydliga fragmenter qvar (N. 5 har sköld med spets från venster); N. 1 borta, remsan qvar.    
Fastar:    
Sigillanter: Lars från Vallentuna, kanik i Uppsala, Johannes från Nordingrå, Ångermanland, Augmundus i Lit, prost, Thorsten Styrbjörnsson, advocatus i Hälsingland, Hökarus Petersson, lagman i Ångermanland,och Lagman i Medelpad Fardjäkn Unga samt utfärdaren  
Sigill: se DS nr 4206  
Original: or. perg., RA 0101  
regester/notiser:    
Brocman:   Hadorph:    
Peringskiöld: E 84  Örnhielm:      
Tryckt: DS nr 4206  Tryckt
.................................................
Här kommer länk mellan Nils och hans far Farteng d.ä. som var storman och ett bevis på hans rikedom var bland annat de många fiske diplom han hade ettfiskediplom daterat 1314 var på ägandet av indalsån och fiskerättigheterna .  
I detta nedan brev står Nils som ägare och hänvisas till sin far .  
-------------------------------------------------
Brevnummer: 3287  
Utfärdandedatum: 13240705  
Utfärdandeort:    
Språk: latin  
DS-nummer: DS 2471    
Utfärdare: Nils Farthiegnsson.  
Innehåll: Nils Farthiegnsson giver ärkebiskop Olof i Uppsala den del som utställarens fader ägt i Indalsån med tillhörande fiske och omgivningar.  
Obs. tog bort latin.  
Fastar:    
Sigillanter: utfärdaren  
avskrifter: A 8, fol. 43v, RA 0201      
Brocman:   Hadorph:    
Peringskiöld: E 100  Örnhielm: I, p. 784  
regester/notiser:    
Hänv. till
annat brev:    
Fotokopia:   Faksimil:    
Tryckt: DS nr 2471  
-------------------------------------------------

36
Svartingtorpsätten / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-09-01
« skrivet: 2007-08-31, 14:31 »
Svar till Göran,
Jag är också intresserad att hitta samband mellan de tre. Fale dä. Nils. Fale dy.
 
Detta brev är om Farteng d.ä. och hans brorson spelbudhi det är nytt för mej jag kom och tänka på Farteng d.y hustru Ingeborg som bytte jord med spelbudhi. och kolla orten.
-------------------------------------------------
Brevnummer: 1902  
Utfärdandedatum: 13000305  
Utfärdandeort: Sköns kyrka  
Datum kommentar: omdat. fr. (DS:s) 13030307  Språk: latin  
DS-nummer: DS 1383  SD-nummer:    
Utfärdare: Ärkebiskop Nils i Uppsala.  
Innehåll: Ärkebiskop Nils i Uppsala redogör för hur hans företrädare Jakob, när han fått reda på att resande och fattiga hade stora svårigheter och till och med riskerade livet p.g.a. Ragunda skogs vidsträckthet och dess brist på härbärgen, köpt ett ställe med omnejd för 1/2 mark och tilldelat Gjurd, far till den nu därstädes boende Tore, och dennes arvingar detta till att brukas som härbärge. Nu vill även utfärdaren gynna en så nödvändig och gudfruktig sak och skänker därför till nämnda härbärge ett angränsande gods, som han köpt av Radger i Hammaren för 12 öre, och som har sina gränser åt väster i lomowijk, vidare i grytuholma, som ligger längre norrut, och vidare rakt österut i ån myrtaa. Fastar vid transaktionen mellan ärkebiskopen och Radger var farthegn, dennes brorson spelbudhi, Nils i sungu, Ingjeld i Nesku, Guttorm i kioll, son till Johan kark, Björn kiepter, sighus från diupuvijk och prästens i Lit son Nils. Vittnen vid skötningen var prosten hyggiulphus och Helge från Lit. Ordförande bland fastarna var förutnämnde Björn kiepter.  
(Obs. tog bort latin för att spara plats)    
Sigillinformation: Sigillet skadadt, hängande på en ur brefvet klippt remsa.  
Fastar:    
Sigillanter: utfärdaren  
Sigill: 1 st. (skadat)  
Original: Or.perg. RA 0101  
Medeltida
avskrifter: A 8, f.170, RA 0201 Vid. 13460203 perg., RA (DS 4033)  
Medeltida
regester/notiser:    
Brocman:   Hadorph:    
Peringskiöld: E 100  Örnhielm: I p.622  
avskrifter: R. L., p.212  
annat brev: Jfr 13000305 a (DS 1382).  
Fotokopia:   Faksimil:    
Tryckt: DS 1383 JHD 14  Tryckt
Jfr 13000305 a (DS 1382).  
o. komm.: Uppsala-signum.  
 
-------------------------------------------------

37
Svartingtorpsätten / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-09-01
« skrivet: 2007-08-30, 14:53 »
Jag vet att du ser det så Göran men det det finns många frågetecken om man vill ha det till att johan Bure på hitta namnet före 1600 talet  
 
1) namnet Bure förekommer så tidigt som på 700 talet om det syftas på en viss släkt vet jag inte men enligt språkvetarna fanns nanmnet i Uppland vid 700 talet.  
 
2) Bure Elller Byre som det skrevs på 900 talet enligt Åke Ohlmark skulle den socken som Thord erhöll av Olof skötkonung samt den kyrka som han av egena medel byggde kallas Byre Kyrka.socken skulle ligga där skokloster ligger i dag aldeles vid sigtuna där Olofs ena säte gård låg.  
 
3)sen har vi orten Bure i selånger, Byrestad i Skön, Vi har inget direkt Som binder Fale på 1200-1300talet till Bure mer än Fåhle Bure som Olaus Magnus krönika tar upp. samt Simon skrivare.
 
4) Sen har jag och flera disskuterat om vilka hade bure namnet 1300 -1500 talets slut.
Anders Bureman som levde mitten på 1400 talet (han är belagd),vi har Anders Olofsson f.ca.1425 och brodern Fale olofsson samt brodern Olof olofsson alla söner till Gamle Olof och som påstås heta Bure,
 
om man tar Fale så har vi linjen ner till Johan siggesson med ett par som kalla sig bure enligt Hagdtröm strandberg, Bygden,  mfl  
från Fale kommer också Lauritz Svenonis de adlade Burarna genom Engelbert Larsson Bure(enligt herdaminne) barn och Säbrå Burarna genom Hans Larsson Bure (födda på 1500 talets mitt. barn, där ibland Jacob Bure biskop i strängnäs.
 
Från Anders Olofsson  kommer den mest kände Jacob Andersson Bure,och Påvel Andersson Bure  
båda födda på 1400 talet slut  
 
5. sen har vi Olofs barn Jon olofsson Bure  
abott på 1400 talets slut sen har vi Olof bure som gifte?sig Wyhorn flytta till Norge
 
och Sten Bure Befallningsman i Gävle 1500 talet början.  
 
det finnas mycket mer i handskriftsamlingarna på kungliga bibloteket, Så man tror att platserna fått namnet av släkten som Bureå ,Burträsk,Falemark  mvh marc

38
Svartingtorpsätten / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-09-01
« skrivet: 2007-08-30, 11:29 »
Det var intressant ännu ett strg i den riktining som knyter ihop dessa personer ett ,jag anser ju att det är Buresläktingar med eller utan uttalat Bure namn.
en sak som oftast viftas bort är släkt skapet som sker mellan Biskopen i Strängnäs Jacob Bure  
(att han kallas Bure står även på hans grav i Stängnäs domkyrka) hans Barnbarn gifte sig med Siggo Christoffersson(BURE finns i flera sekundära källor)barnbarn och jag har inte antavlan frfamför mej men jag kan ta fram den om det finns någon som inte känner till den. mvh Marc

39
Svartingtorpsätten / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-09-01
« skrivet: 2007-08-30, 11:26 »
Det var intressant ännu ett strg i den riktining som knyter ihop dessa personer ett ,jag anser ju att det är Buresläktingar med eller utan uttalat Bure namn.
en sak som oftast viftas bort är släkt skapet som sker mellan Biskopen i Strängnäs Jacob Bure  
(att han kallas Bure står även på hans grav i Stängnäs domkyrka) hans Barnbarn gifte sig med Siggo Christoffersson(BURE finns i flera sekundära källor)barnbarn och jag har inte antavlan frfamför mej men jag kan ta fram den om det finns någon som inte känner till den. mvh Marc

40
Klerker-Mattonska hanskriftssamlingen
visar på vilka som skrivit sitt namn Bure  
precis som släkten Grubb och andra släkter tycker jag att denna samling kan väl andvändas som källa, det är av någon outgrundlig anledning bara när det gäller Bure släkten som denna samling skulle ha en massa brister när den innehåller en massa släkter och påstås vara korrekt i övrigt. mvh Marc

41
Tord i Byr ... en saga? / Tord i Byr ... en saga?
« skrivet: 2007-08-24, 16:18 »
Rättelse. Erik Bloyx skall vara Blot-Sven  
mvh Marc

42
Tord i Byr ... en saga? / Tord i Byr ... en saga?
« skrivet: 2007-08-24, 16:11 »
En tanke slog mej, Olof Skötkonung, född omkring 980, död sannolikt under vintern 1021-1022, var kung av Sverige cirka 995-1022. Han var son till Erik Segersäll och Sigrid Storråda. Olof är den förste kung som bevisligen regerade över både Mälardalen och Västergötland. Han var den förste sveakung som döptes och förblev kristen.
Thord var en av Olofs närmaste mänen av hans jarlar i mälardalen ,I början av sin regering låg Olof Skötkonung i krig mot den danske kungen Sven Tveskägg.
som belöning för hans insatser i slaget vid Svolder år 1000, fick han mark och en egen socken där han för egna medel byggde en kyrka som han kalla Byre Kyrka,och socken kallas Byre  
därav fick han namnet Tord i Byre eller som han sen kallas Tord i Byr. kunde Tord vara korsriddare av någon orden,man menar ju att Tords barnbarn i myterna skulle flytt sista Asa upproret av Erik Blodyx och skulle gömt det i norrland där man säkre kunde bo. 1835 hittar man Birsta skatten full med mynt från 900 talet och även arabiska mynt.
nu vet jag att dessa saker tillhör myterna men det är ändå intressant och följa upp och se vad man kan få fram mvh Marc

43
Tord i Byr ... en saga? / Tord i Byr ... en saga?
« skrivet: 2007-08-24, 15:29 »
Du har en intressant vinkling där Ulf,jag ska se om man kan få fram mer i matriealet mvh Marc

44
Tord i Byr ... en saga? / Tord i Byr ... en saga?
« skrivet: 2007-08-23, 12:44 »
Robert och Anders det stämmer att att man från runstensverker resturerar orginal färgen det vet jag för jag tror vid ett samtal med Helmer Gustavsson att han varit med vid ifyllandet av färg om det var skokloster skall jag låta vara osagt. Jag prata även med en pensionerad runiolog i Florida om tillvägagångssättet.  
 
Ulf vad jag förstår var Herse Hövitsman och hans son Olof den förste Abboten  de var tolv böder dvs munkar varav en var Abbot. fransicanerna kallade sina munkar böder och hade grå munk klädnad hade som uppgift att missonera till samerna dom levde enkelt på fiske och det dom själv odlade samt bryggde, vid bureå älven så kallas dom gråmunkebröderna.  
att ?det fanns Johannesit orden i eskilstuna var känt och jag har visat ett brev från priorn till den ansvariga av de tolv bröderna Påvel Andersson där det nämnde om fiskodling .
det fanns en till skillnad Franciscanmunkarna kunde gifta sig och avsluta sitt värv som munk.  
när Påvel andersson gift sig fick han Osvik nr.9  
 
jag vill nog ha det till ett matltser kors med och titta på skoklostersten på ena sidan finner du samma kors över en ryttare.
 
på Fale hin unge gravhäll finns dessa malteser kors igen i dom fyra hörnen.  
 
mvh Marc

45
Tord i Byr ... en saga? / Tord i Byr ... en saga?
« skrivet: 2007-08-22, 15:33 »
Om Nolbystenen citetrar jag från tidigare inlägg  tittat noga på det ev. malteserkorset där. Det synes mig som om korset där är ett mellanting mellan ett Georgskors och ett malteserkors...åtminstone sex av uddarna är tydligt markerad genom böjda topplinjer...medans armarna mera påminner om Georgskors!  
som brukar kallas Burestenen för den var rest till fadern som hette Bure utav sönerna en som Hette Herse. Obs.Röd runskrift färg...se Åke Ohlmarks text angånde detta.  
 
Selånger stenen som avbildas av Johan Bure 1601 tillsammans med en del andra runstenar som inte finns i dag och ej i läsbart skick. har sen ocså avbildas av Penningsköld Korsen liknar det på Nolby stenen och med samma röda runskriftsfärg.  vi har fått texten uttyd av Helmer Gustavsson  
för runskriften fanns avbildad på JB Släktsten.
där finnerman att stenen var rest till fadern Torsärker av bland annnat sonen Farteng.  
 
Skokloster stenen  med Korset över riddaren ser likt ut det på Nolby och Selångerstenen stenen var rest till fadern Tord av bland annat sonen Herse samma röda runskriftfärg.
är dessa likheter en slump alla med syskandinavisk stil ovanlig så högt upp i landet med röd färg som ansågs bäras endast av stormän och män med vikt.och alla tre med dessa kors ev. Malterser kors. eller kors som korsriddarna bar
 
finns likheter med den påhittade Arn Magnusson och den mytomspunnen Fale Bure ....
 
man kan se  varför en del anser att det finns en linje ner till Tord på 980 talet?, men man måste inse att det är väldigt lite att gå på nästan inget alls och det är därför det ännu kallas myt.  
 
mvh Marc Hernelind

46
Du har intressanta tankar Ulf ,jag har disskuterat ett brev från  Eskilstuna Kloster till Påvel Andersson (angånde bl.annat  Uppodlandet av fisk) med Ulf Lundström jag kan skicka innehållet nästa gång närjag har det tillgängligt. men från det brevet utläser jag  att Bureå kloster troligen var ett lyd kloster och mindre till ytan och troligen bebott av franciscan munkar.
det är sen intressant vad du nämner om run stenarna, Åke Ohlmark menar att stenen vid skokloster med detta kors + riddare och stil skiljer sig emot övriga runstenar i trakten    
har en mer syd skandinavisk stil. av en run forskare fick jag veta att den rödarunskrift färg som finns på skokloster,Selånger,njurunda användes av samhälles stormän och makthvare.  
men disskution i ämmnet.
det finns ju likheter mellan den fiktive Arn Magnusson och Fale Hin Unge eller Farteng Unge
det är spännade att se om en film blir om Arn Magnusson för myten om Fale hin unge kanse kollas på nytt mvh Marc

47
så är vi tillbaka här igen efter två år den som inte kan skilja mellan saga och myt har problem.
saga som är på hittad fiction. och som man man brukar säga bakom varje myt finns en gnutta sanning. ta tex. Lucia en verklig kvinna på på kjesar neros tid  hjälpte och gav mat till de kristna som gömde sig i katakomberna. och efter sin död blev helgon förklarad och sen blev alla möjliga historier/myter tillagda. att hon skulle offrat sina ögon, gått med ljus ihåret  nerei katakomberna ect...  
men som Carl som för två år sen inte läst min bok och anklaga mej för att tro att bure släkt linje slutar nere vid Tord i Byr. är fel både var det gäller mej och Johan Bure vi båda citera den släktlinje som Herr Peder var sageman för och både jag och Johan Bure har Herse som Stamfar vilket man kan sen på hans släktsten från 1601. jag menar att till Herse kan vi säga oss vara släktingar jag kan spåra flera släktlinjer till honom det är bara att johan skriver Fale hin unge på släktstenen och inte tid angivit honom om myterne stämer någorlunda kan det vara den Fale som levde på 1300 talets mitt som lagman i skön.  
så Göran Bure fantasterna kan lungt se på de myter som finn i denna släkt linje och fanitsera,varför gå till någon annan släkt som är styrkt till 1300 talet och sen fulla myter ...  
det duger gott som det är för inte många släkter untan stormans släkter eller Frälse släkter går så långt ner.    
och det talar väl sitt tydliga språk för vad det är för släkt mvh Marc

48
Jag fick i tidigare inlägg  veta att Johanna Carlotta gift med Nils Tobias Ros skulle ha andra föräldrar än de jag hitta (se nedan )
 
Biskopskullaförsamling ligger i Enköpingskommun.
Källa:Biskopskulla födelsbok år 1822 C:3 1801-1861  Blad 43  nr.14 Johanna Carlotta  född. 7 sept 1822 Kristnad 8 sept.1822 . Far. Inhysesman Jan Jansson Mor.Brita Persdotter från (Pottäng) idag Pottåker.
Vittnen:Skomakare Eric Sätterlind ,Dr Jan Erik Jansson och hustru Brita Ersdotter ,Pigan Stina Ulla Hamrin från Harmånger.
 
Fotograf: Okänd fotograf År: Okänt år Ägare: Lennart Olsson, Sundsvall Baksida: Bild nr: #24473 Johanna Charlotta Jansdottter  född 1822 i Biskopskulla, hon var gift med Nils Tobias Ros 1826-1891 och han var av resandesläkt. På den här bilden tillsammans med sin dotterdotter Alvina Natalia Nikolina Olsson 1888-1982.
 
 
hur är det egenteligen ?
mvh marc

49
Bureätten / Siggo Falenis, Medelpad
« skrivet: 2007-07-27, 14:25 »
Hej Göran som du märker döser det med Underlagmän och Hövitsmän i såkallade Bureätten Grubb en anlinje har fler generationer lagmän Anders olofsson,Jacob Andersson,Olof Persson, Fale Unge ect fler exempel hövitsmän Swen Larsson ,Herse Falesson, Christoffer Siggesson ect ofta gick det från far till son eller inom släkten och som jag förstår det var det Kungen som utsåg sina Hövitsmän. Med vänlig hälsning.

50
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-27
« skrivet: 2007-07-27, 12:09 »
Svar till Ulf Johan Bure Citera Herr Peder i Skön om Fale Hin Gamle - Herse Falesson -Fale hin unge -  hjälten till Erik knutssons rädning dvs 1200talet ----  sen kommer Herse Falesson f.1350 talet i Bureå som alla Härstammar i från.  
Problemet som Urban och många andra tagit fram är luckan på över 150 år.  
 
Bygden ,Ahnlund,Lindgren mfl har utgått... från Gamle Ololf Olof Hersesson f.1380talet är sista belagda person och hans far torde vara  Herse Falesson f.1350 talet som Hövitsman nedslog sig tillsamans med sin familj Olof, Fale ,Matrs ,Herse alla fick mark domslog sig ned på tex.Falemark där Fales efterkommande bebodde.
 
nu är det vissa problem med denna teori Herse fanns 5 stycken på den tiden belagda alla i ångermanland en av dom var Herse Falesson så man har utgått från JB när man tagit honom Hövitsmannen som enligt JB blev inbjuden på bröllop och mördad och begraven 1387 vid Lövångers Kyrka enligt de uppgifter han fått av de interjuvade personerna.  
 
från Herse Falesson -har man gått till -Fardjäken (Fale) unge han var lagman i skön nämnd framtill 1363 i pergamentsbrev -far har man antagit Nils Djäken (Falesson) nämnd i ett pergaments brev som Fogde och Lagman skön nämnd  
1352 tillsammans med Fale unge - far Färteng d.ä från Näshem Landsdommare i Medelpad och Storman rik ägde flera Fiskediplom bland annat indal som han skänkte till ärkebiskopen 1324,nämnd tillsammans med nils i brev 1327.  
 
det här är inte mitt hopkok utan Bygden mfl teori på de 150 ärens luka  
 
sen knyter vissa ihop det med ihop det med Herse från selånger.- fale hin unge -Herese falesson - Fale hin gamle --- JB linje till Tord  
 
men då skall man veta att JB själv trodde inte på den linje han fick av Herr Peder dvs. Herse från selånger.- fale hin unge -Herese falesson - Fale hin gamle --- JB linje till Tord.  
hur kan jag säga det jo pga hans släktavla från 1601  ned tagen från Uppsala domkykas vägg.
han startar med Herse från Selånger som stamfar med en stenbok som vapen märke son Fale hin unge med vapenmärket som kännetecknas av Bure..  
 
har jag varit tydlig nog var jag sjäv står mvh Marc.

51
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-27
« skrivet: 2007-07-27, 11:28 »
Jag förstår det är frestande Björn, men det är inte passande i det här forumet tycker jag, mvh Marc.
ps. du är inte ensam med opassande inlägg.

52
Bureätten / Siggo Falenis, Medelpad
« skrivet: 2007-07-26, 17:57 »
Hej Per Åke  
Källan som angivits är Schegel och Klingspor påstår följande: Sigge Falesson i Sköns socken af Medelpad, bonde och länsman derst. under Sturarnas tid; lefde 1528. Gift med Ramfrid Kristofersdotter.
 
Till Lars ang. Johan Siggesson Födelsedatum är en hopsamling av olika uppgifter EÄ,ÄFS,Heraminne SHO,Biografiskt lexikon,gravhällen, ect.  
tex:  
Johan var 49 år när han som Överste för det norrländska krigsfolket vid det norska
krigståget under fejden med Danmark, som började 1563”.  
49 -1563 = 1514
har inte tid att skriva mer i kväll mvh Marc

53
Bureätten / Siggo Falenis, Medelpad
« skrivet: 2007-07-25, 18:36 »
Tillägg till mitt inlägg  
En Hans Falesson omnämns 1535 (MÄU, s 253). Samme Hans Falesson (hans ffålesson) omnämns även 1543. (J Nordlander: Skatteboken af Medelpad pro anno 1543.
mvh Marc Hernelind

54
Bureätten / Siggo Falenis, Medelpad
« skrivet: 2007-07-25, 18:31 »
Till Göran Johansson mina tankaroch Tidigare citat.  
Far: Sigge Falesson Sköns socken af Medelpad, bonde och länsman derst. under Sturarnas tid; lefde 1528 och Mor: Ramfrid Kristofersdotter.
 
Makarnas barn :  
1)Christoffer Siggesson
Landskenkt i viken Torpsförsamling nämnd 1567.
Kaj Janzon har belagt Kristoffer Siggesson i Torp som landsknekt år 1567. Från och med 1560 ägde denne Kristoffer 90 mål jord i Viken i Torp.  [Inlägg 2005-11-11] Leif Persson lägger i sitt inlägg 2005-11-11 in ett foto ur jordeboken i Medelpads handlingar 1560 som visar posten med Kristoffer Siggesson i Viken. Han citerar också Jörgen Blästa i en annan diskussion, där denne uppger att Kristoffer Siggesson avled 1601 och att han ägde Viken nr 1-2 (alltså inte nr 3) åren 1576-1600. - Leif har också lagt in ett motsvarande foto ur jordeboken 1605, där nu en Johan Siggesson skrivs för hemmanet i Viken.
Peringskiöld och sen Hagström skrev:
År 1718 i Chronicon genealogicum av Peringskiöld.
Hövitsman vid Erik XIV:s Livvakt och senare Överste för Krigsfolket i Medelpad och Norrbotten.Strängnäs stifts herdaminne av K.A. Hagström (1899). Där finns på sidorna 451-453 i del 3 en artikel om en Siggo Christophori, som var kyrkoherde i Fors, Eskilstuna och Kloster. Där står bland annat att Siggo Christophori var son till kaptenen eller 'hövitsmannen' vid Erik XIV:s livakt, sedan öfversten för krigsfolket i Norrbotten och Medelpad.Han adlades av Johan III  den 25 Sep 1572 .och dog i Upsala och sonson av Siggo Falonis i Byrestad i Medelpad.
Han stödjer sig här på en disponet.  C.Strandberg  Antiquitates Eskiltunenses.
Christopher Siggesson, som adlades av Johan III  den 25 Sep 1572 och dog i Upsala.
------------------------------------------------  
2)Johan Siggesson f 18 Aug 1514 Birsta Skön,  
Johan Siggesson var adlad den  25 Sep 1572 .Han var Överste och Hövitsman , på Kalmar slott
Källa:Sköldebrevet finns i Bergshammarssamlingen, pergamentsbrev 1572 25/9; dnr 42-2005/3570.
 
Utifall herr Sigge, som hävdas i herdaminnena, var brorson till Johan Siggesson finns ett samband. Johans hustru Anna Stensdotter (Ulv) var syssling med Jöran Klasson; hennes far, Sten Bengtsson (Ulv), var kusin med det ovannämnda riksrådets far, Klas Jöransson (Stiernsköld), på sin mors, Elin Hansdotters (Stiernsköld), Annas farmors sida.  
 
Därtill: Johans hustru Anna ägde jord i Marks och Vilske härad i Västergötland. Troligen ett arv på mödernet. Hennes mormor var Karin Hansdotter (Tott). Tottätten ägde, som bekant, jord i ett flertal häraden i Västergötland.(Gillingstam PHT 1947 s 51; ÄSF h 3, s 281-283,  
308)
 Det kanske inte var en tillfällighet, att herr Sigges hustru, Ebba Andersdotter, just kom från Marks härad; född i Gällstad socken i detta härad. Skulle det även vara så, att herr Sigge som ung var boende hos sin farbror Johan, är ovan omtalade omständigheter självförklarande. Farbror Johan och faster Anna tog väl hand om sin nevö, sin 'fosterson'.  
En annan omständighet skulle vara herr Sigges bröllop. Detta skedde som ovan sagts på Bro-gård i Bro sn och hd i Uppland. Detta var salige Anders Sigfridssons (Rålamb) sätesgård. Denne var död sedan 1581 men hans änka, hans andra hustru, Anna Brorsdotter levde. Anna var dotter till Bror Eriksson (Buth) och hans hustru Brita Haraldsdotter (Soop). Brita var halvsyster till Anna Stensdotters mor, Kerstin Anudsdotter (Ulvsax) och således var Anna Brorsdotter, värdinnan på Bro-gård, kusin med Johan Siggessons hustru, Anna Stensdotter. (ÄSF I, h3, s 217a, 248f, 283ab)
------------------------------------------------
Jag kan citera ur Sulmen av johan Bure.  
Johan var ståthållare på kalmar slott,som han höll sånär som på ett år innan kung Johan intog slottet, han ligger bergaven i Åby socken kyrka vid kalmar.Han hade tagit Fale hin unges vapen som satt på kyrkoväggen i skönskyrka samt en bok skriven om Fales bedrifter. han förde vapnet till Johan och skaffa sig frälse.till sköldmärke fick han en halv häst med en galf(spjut)genom halsen.gift med Anna Stensdotter.
? Burei Sumlen; jfr L. Bygd?n: cit. arb. (Samlaren årg. 11). Skön 337  
 
Sen Kan man jämföra byg?n HHH i från Skön  
9. Laurentius Jacobi (1555-98) hitkom ss. khde redan år 1555 och utgaf s. å. en kostgärd. På sin resa från Finland i febr. 1557 tog riksrådet Ture Persson nattherberge hos herr Lars i Skön. I den kostgärd,som utgick till kon. Erik XIV:s kröning 1561, utgaf khden 1 t:a strömming och 3 pund kött och fläsk. Han undertecknar på lands- tinget i Njurunda 3 nov. 1568 prästerskapets i Medelpad trohetsförsäkran till kon. Johan III samt skattar 1571 till Älfsborgs lösen 48 mk för sin till 480 mk värderadelösegendom, som uppgafs vara: silfver 6 lod, koppar 5 pund, tenn 1 pund,kor 40, ungnöt 11, svin 6, hästar 2 och 1 sto om 40 mk. Genom kon.Johans bref 4 okt. 1572 erhöll han årligen 3 pund spanmål till behagelig  
tid, emedan herr Larens, som det heter i skrifvelsen till fogden Peder Eriksson, ?skall sitta uti en stor gästning och hafva mycken tillsökningoch gästning både vinter och sommar af vårt folk, som genom then landsändan af och till förrese skall, och hafver ett litet prästebol att bestige?.Han bekräftar Upsala mötes beslut 1593 och Söderköpings riksdagsbeslut 1595. Under hans tid beröfvades Sköns kyrka en gammal vapensköld,som hängde på kyrkoväggen och bar samma vapenmärke, som den ännu bevarade föregifna Bureiska grafstenen, därjämte en gammal svensk bok. ?Henne (boken) sampt medh vapnena togh en benemnd Johan Siggieson, född i Skön, thädan af her Lars och sadhe för kon. Johan at thet var hans släckt och fick thermed adelsgifte, lät sättia samma vapn i kyrkian thär han bodde i Småland vid Kalmar?.? Detta torde hafva skett redan år 1571, samma år som höfvidsman Joh. Siggesson drog med krigsfolket till eller från Norge. Herr Lars måste ha dött i början af 1598.Den 18 apr. kom dn. pastoris relict? hustrus bref till Upsala domkapitel, hvari hon begärde ödmjukeligen få blifva vid gället i detta året, ?oansedt hvem ther kommer, efter hon nw i 42 år ther hafver dragit stor omack?.Socknebönderna önskade å sin sida, att sonen måtte strax tillträda tjänsten.Domkapitlet stannade vid beslutet, att änkan skulle behålla gället till hösten. ?Håller sonnen sigh vääl thessförinnan, så kan thet vääl skee, at han kledher sin faders rom?. Herr Lars hade eget hemman i Walknytt sedan 1582.  
Son: Petrus, faderns efterträdare.  
-------------------------------------------------
3)Mårten Siggesson född i Birsta Skön Socken  
Borgare i Gävle,Den samtide Johan Bure, däremot, som intervjuade flera personer som personligen varit bekant med Johan Siggesson om dennes släktförhållanden, känner inte till herr Sigge eller dennes far. Däremot känner han till Johans bror Mårten i Gävle. [Urban Sikesborgs artikel 96] JB Genealogica 53.
En Mårten Siggesson figurerar i brev i Konung Gustaf den förstes registratur som utgavs i 29  band åren 1861-1916.
1718 i Chronicon genealogicum av Peringskiöld.
------------------------------------------------
4) Sigrid Siggesdotter född i skön ,vet ej mer.  
 
Källa: Schegel och Klingspor ,Hagström,Bygd?n,Strandberg ,Wurtenberg
 
nästa generation Sigge Falessons  
Far: Fale Olofsson ev identisk med .....
Nämndemanen Fale i Birsta, som omnämns 1519.(MÄU 143).[Algot Hellbom, Medelpads äldre urkunder, sid. 252-253]:
 
nästa generation Fale Olofssons  
Far;Olof Falesson Bur.
Marks von W?rtenbergs adelsgenealogier från omkring år 1800 finns i Buregenealogien inklämd en tidigare helt okänd Olof Falesson Bur , vilken skulle ha varit bror till Per Falesson Bure, herr Engelbrekts föregivne farfarsfar. Denne Olof påstås ha varit farfars farfar till Siggo Christophori. De mellanliggande leden har begåvats med såväl lämpliga hustrur som kommentarer såsom ?en förmögen man? och ?levde i kung Kristoffers tid? (not: N. W. Marks von W?rtenmbergs konceptgenealogier, volym 1, fol. 196r, Riddarhuset).
Ingvar Dahl i Släkthistoriskt Forum  3/98, sid. 12-13. Där framkommer uppgifter som indikerar att släktskap verkligen förelåg.
 
Nästa generation:
Fale Olofson Bure [Bror:] Anders Olofson Bure. vid. pag. Seq. Lit. A. Johan Bure Genealogica 53
Fale Olofsson Bure  ,Han var en förståndig och tapper Riddare,en Hövitsman för Krigsfolket.
Krigsöverste   [fol r.23] Genealogica 53 av Johan Bure.
I en av de tre avskrifterna av Johan Bures släktbok (signum X36, folio 136v, Uppsala universitetsbibliotek) ser uppställningen om herr Engelbrekts och brodern Hans' familj ut så här:  
 
1. Fale hin unge i Byrestad  
______I______  
2. Härse Faleson  
______I______  
3. Oloff Härsseson, som besatt sin faders gård Bure, men Fale hans Broder fick sins faders fäbodar, och bygde der, och kallade thet Falamark, ther nu boo Sexton grannar, som alle af honom komne äro, och intet finnes i thenna booken. Thenne Olof kalla de gamble Oluf. Han upbygde Bura kloster på en hollma uti Bura åminne.  
______I__________________________________________  
4. Fale Olofson Bure [Bror:] Anders Olofson Bure. (vid. pag. Seq. Lit. A.) [Jag redovisar inte Anders Olofssons släktingar här.]  
______I__________________  
5. Peder Faleson [Bror:] Swen Bure  
______I______  
6. Swen Pederson, stod uti ett collectaneo som  
Andr. Bure har skrifwit.  
______I_____________________________________  
7. H. Lars i Säberåd [Bror] Jon Swenson (horum relator) en höfwitsman  
______I____________________________________________________  
8. 2. H. Ingebrecht i Säberåd, sedan i Siäla i Ångermanland (vid. infra)  
[Bror:] 4. Hans i Säberåd och Hernösand  
[Bror:] 3. Peder Larson  
[Bror:] 1. Swen Larson  
 
 
Detta är en sammanställning av olika källor som kan stämma men också innehålla fel,men det gör lättare att förstå varför man kopplar ihop Johan Siggesson Med Buresläkten mvh Marc Hernelind

55
Svartingtorpsätten / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-29
« skrivet: 2007-07-23, 12:29 »
Göran med fler som  vill ha Johan Siggesson till Svartingetorps ätten det är lika fel som att kalla honom af Bure ....
 
1)Han adlades inte till Svartingetorp
 
Johan Siggesson var adlad den 25 Sep 1572 .Han var Överste och Hövitsman , på Kalmar slott  
Källa:Sköldebrevet finns i Bergshammars samlingen, pergamentsbrev 1572 25/9; dnr 42-2005/3570.  
 
Det står inte  till Svartingetorp
Svartingetorp ärinte ens nämnt utan endast en ort är nämnd Stävlö.
utan han adlas helt enkelt som -----Hövitsmannen Johan Siggesson det enda vikan vara säkra på är att Johan Siggesson Adlades 1572 av Johan den III. Introducerades samma år.
 
2) Genom senare skrifter får vi veta att johan och hustrun anna var bosatta i Svartingetorp. se nedan citat.
Johan blev adlad Siggesson av Bure den 25 augusti 1572 och fick som sköldmärke en halv hästfigur med ett spjut genom halsen, Han bodde på Svartingtorp vid Kalmar och var gift med Anna Stensdotter på Stäflö,dotter till Sten Bengtsson (Ulv) och Kerstin Anundsdotter (Ulvsax). Johan  
Siggesson blev efter adlandet ståthållare på Kalmar slott.SBL:svenskt Biografisktlexikon.
 
3)Svartingetorps ätten, vad för ätt menar ni Johan och Anna var Barnlösa, och Johan var bevisligen inte född i Svartingetorp han var född i medelpad?  
 
ser du göran att chansen att han skulle vara nägon svartingetorps ätt är mindre än att han adlades af Bure för där finns åtminstone sekundära källor sen att man inte kan finna af Bure i Sköldebrevet är mycket besvärande pga. att det visar på att man troligen efterkonstruerat den biten.  
 
men det att han inte hette af Bure i sig själv är inte avgörande om han var bure släkt eller ej
eftersom långt ifrån alla tog på sig Bure namnet.  
 
så här hör disskutionen inte hemma prova under Johan Siggesson.  
 
mvh Marc

56
Siggo Christophori Bure / Siggo Christophori Bure
« skrivet: 2007-07-21, 15:14 »
Johan Siggesson var adlad den  25 Sep 1572 .Han var Överste och Hövitsman , på Kalmar slott
Källa:Sköldebrevet finns i Bergshammarssamlingen, pergamentsbrev 1572 25/9; dnr 42-2005/3570.
 
man kan inte läsa i sköldebrevet af Bure inte heller till Svartingetorp utan helt enkelt -----Hövitsmannen Johan Siggesson det enda vikan vara säkra på är att Johan siggesson Adlades 1572 av Johan den III.
 
av nedan citat får man veta att han och hustrun var bosatta i Svartingetorp,och han var inte adlad till Svaringetorp den enda ort som nämni brevet är Stävlö.    
Johan blev adlad Siggesson av Bure den 25 augusti 1572 och fick som sköldmärke en halv hästfigur med ett spjut genom halsen, Han bodde på Svartingtorp vid Kalmar och var gift med Anna Stensdotter på Stäflö,dotter till Sten Bengtsson (Ulv) och Kerstin Anundsdotter (Ulvsax). Johan
Siggesson blev efter adlandet ståthållare på Kalmar slott.SBL:svenskt Biografisktlexikon.
 
så mycket ryckten har florerat kring Johan  Siggesson Bygden och Hagström och Johan Bure tar upp honom som buresläkt att inte JB dkulle nämnt honom är fel herr Peder tog historian om Johan siggesson sen vi har gåttigenom dessa sekundära källor flera gånånger.
så i stället kan man titta på om det finns ett släktskäp mellan Siggo Christopheri  och Johan Siggesson.
 Johans hustru Anna ägde jord i Marks och Vilske härad i Västergötland. Troligen ett arv på mödernet. Hennes mormor var Karin Hansdotter (Tott). Tottätten ägde, som bekant, jord i ett flertal häraden i Västergötland.( Det kanske inte var en tillfällighet, att herr Sigges hustru, Ebba Andersdotter, just kom från Marks härad; född i Gällstad socken i detta härad. Skulle det även vara så, att herr Sigge som ung var boende hos sin farbror Johan, är ovan omtalade omständigheter självförklarande. Farbror Johan och faster Anna tog väl hand om sin nevö, sin 'fosterson'. Adelskalendern av Elgenstjierna, Äldre svenska frälse släkter I:3,1989,sid 308'Gillingstam PHT 1947 s 51; ÄSF h 3, s 281-283, 308
 
En annan omständighet skulle vara herr Sigges bröllop. Detta skedde som ovan sagts på Bro-gård i Bro sn och hd i Uppland. Detta var salige Anders Sigfridssons (Rålamb) sätesgård. Denne var död sedan 1581 men hans änka, hans andra hustru, Anna Brorsdotter levde. Anna var dotter till Bror Eriksson (Buth) och hans hustru Brita Haraldsdotter (Soop). Brita var halvsyster till Anna Stensdotters mor, Kerstin Anudsdotter (Ulvsax) och således var Anna Brorsdotter, värdinnan på Bro-gård, kusin med Johan Siggessons hustru, Anna Stensdotter.  
ÄSF I, h3, s 217a, 248f, 283ab)
 
Han uppges ha avlidit mellan 19.5 1579 och 1.1 1581. ÄSF 1:3 s.308 Tab.20
 
Herdaminne och JB hävdar släktskap mellan Siggo och Johan det ser vi ovan också av Boken tycks vara denna Person: Johannes, Baazius,  d. ä., 1581-1649 Titel Inventarium ecclesi? sveo-gothorum continens integram historiam eccles. Svec. libris VIII descriptam, ... / opus elaboratum mandato et spec. privilegio S. R. M. Svec. studio Joannis Baazi senioris.  
Utgivning Lincopi?, 1642 :  
Fysisk beskr (16) 1-842 (12) s. ; 4:o.  
Siggos Farfar Siggo Falenius.
 
Till det här är det intressant att gå in i Falke?ngrens släktarkiv där Abraham är barnbarn till Jackob Bure Biskop i Strängnäs och ett barn barn till Siggo Christophori.

57
Är det bara Seriösa Släktforskare som får skriva på anbytarforum inga nybörjare göre sig besvär? och vem är seriös för den delen jag kan hålla mej till källor från  Fbu, Vbu, Dbu, mtl, hfl,ÄFS,EÄ,Soh när jag svara på en fråga eller diskuterar en fråga. vilket ni sett när jag går in på andra släkter. men när man tillexempel går in på Bureätten är det omöjligt utan att ta det från Johan Bures forskning som utgångs punkt sen diskutera var man kommit framåt i forsskningen två exempel för ca. två årsen kom ett medeltida brev in på AF vilken säkerställde Anders Burman som i brevet kallas Anders Bureman.
Den Andra stora Grejen är att några person fått fota Johan Bures släktsten och fåt hjä0 av runstens verket att översätta de runor som fanns på .ect det är två exempel som har kommit fram genom fina disskutioner på bure inläggen, sen är det en massa tyckande hit och dit om den å den som man sa marton inlägg utan innehåll, sen har man kommit fram till vissa saker och en del har inte uppmärksamma det utan ligger kvar i tankesättet sen 1996 Anders Olosson är inte stamfar för Bureätten Utan Gamle Olof Hersesson sista belagda personen vars far borde heta Herse.
jag hoppas det här forumet har både Angareade och Seriösa ,nyfikena ,vetgiriga,och ödmjuka,vänliga personer.
 
mvh Marc Hernelind

58
Nu kommer en riktig Bröms fråga ??  
 
Nils Bröms var Väpnare till Hedensö i Näshulta socken ,Södermanland, Häradsvhövding i åkerbo härad död 1511,sålde jord i högssby socken till johan kyle 1485 10 jan, I sitt andra gifte . 1504 med Ingeborg Ragvaldsdotter (barnlöst), 1511 var hon dotter till Ragvald Nilsson (yngre Vällinga ätten) och Ranghild Eriksdotter(Skanke)  
Källa: AFS bok 1sid 5 tab.8
 
Robert Robelin i boken Skanke ätten, s 385-387, har en olikuppgift kallar Nils Bröms för Nils Henriksson Bröms.
och med samtycka av sin man Nils Henriksson skänker hon sin del av Bosgården till st.sigfrids prebende som hennes broder (kusin) instiftat välborne Ture Jönsson Dotter till Ragvald Nilsson (yngre Vällinga ätten) och Ranghild Eriksdotter (Skanke)
Robelin hänvisar till Elgenstierna , bd 1 (1925) s. 653 tabell 3.  
 
 
I Hans Brask Släktbok sid 54.55 har skrivit Nils Bröms som Nils Jönsson Bröms.
 
Fardern skulle heta Jöns och Mor Karin Jönsdotter Bröms så Nils Begåvas med Bröms som namn efter Morden. Obs. Morfar Jöns Bröms släkt med Hans Bröms.Jöns Bröms gift kristina Trulsdotter. Sigfrid Bröms och Anna Bröms (Gift med Joen Ruska) är sysskon till Nils Bröms  
 
i en Uppslags bok under Bröms kallas Nils Bröms för Nicilis Thomassson  
 
 
Elgenstierna Adels Kalender  under Bröms nr. 161 från den introducerade svenska adelns ättartavlor av Elgenstierna , bd 1 (1925) s. 653 tabell 3.  
Står Nils Bröms Gift med Ingeborg Ragtvaldsdotter (fargalt) 0ch Catharina Svendotter, Anna Bröms står som dotter.  
 
och det fick jag veta av Kaj med fl. var fel utan rätt info stod i ÄFS.
 
n u undrar jag om ni har svaret på vem Nils Bröms För äldrar är ?  
det finns två alternativ ovan ?
 
mvh Marc

59
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-21
« skrivet: 2007-07-15, 17:52 »
Hej Benny som svar på din fråga var det Ann Linblom Jornalist ,Professor Henrik  Gustavsson Bror till  Helmer Gustavsson som Hjälpte till med översättningen av runskrift se tidigare inlägg, Kristina Nilsson Gävle hjälpte att tolka Bilder och ev mystik ect i och med att johan Bure också var mysiker och komm även fram i på Hans Släksten från 1601, jag skulle även kommit med men var sjuk det datumet dom åkte till platsen och Ann fotade av stenen samt helmer av bilderna uttyfder de runner som var runt stenen, jag hear ej fått del av bilderna men däremot av avskriften av Stennen  som visar tydligt lite av vilket jag delgav  är du sen intresserad att få kopia av avskriften kan jag skicka den till dig eller någon anna som kan sätta in den på det hgär forumet.
två uppgifter hade gruppen  1) Arikvera Bilderna för eferkommande 2) se till att Stennen blev resturerad och kom upp på ett bra ställe i Uppsala tillex. vid Uppsala Universitet elle museum.  inget har hänt sen dess jag gick ur föreningen av bl.annat hälsosjäl men haft lite kontakt med Henrik så vi kan gå vidare Ann var det längesen nu vi hördes av.  
Så det är dagts att fortsätta med den frågan tycker jag . mvh Marc

60
Bröms / Bröms
« skrivet: 2007-07-13, 16:35 »
Nu kommer en riktig Bröms fråga ??
 
Nils Bröms var Väpnare till Hedensö i Näshulta socken ,Södermanland, Häradsvhövding i åkerbo härad död 1511,sålde jord i högssby socken till johan kyle  1485  10 jan, I sitt andra gifte . 1504   med Ingeborg Ragvaldsdotter, 1511 var hon barnlös och med samtycka av sin man (Nils Bröms ) skänker hon sin del av Bosgården till st.sigfrids prebende som hennes broder (kusin) instiftat välborne Ture Jönsson Dotter till Ragvald Nilsson (yngre Vällinga ätten) och Ranghild Eriksdotter (Skanke)  
Källa: AFS bok 1sid 5 tab.8 ,Robert Robelin, s 385-387, har en olikuppgift kallar Nils för (Henriksson) Bröms
 
och Hans Brask Släktbok sid 54.55 har skrivit Nils Jönsson Bröms Far Jöns Mor Karin Jönsdotter Bröms så Nils Begåvas med Bröms som namn efter Morden. Obs. Morfar Jöns Bröms släkt med Hans Bröms.Jöns Bröms gift kristina Trulsdotter.
Sigfrd och Anna Bröms aär sysskon till Nils Bröms  
 
i en Uppslags bok kallas Jöns Bröms far för Nicilis Thomassson
 
 
Elgenstierna under Bröms nr. 161  från den introducerade svenska adelns ättartavlor av Elgenstierna , bd 1 (1925) s. 653  tabell 3.  
Står Nils Bröms Gift med Ingeborg Ragtvaldsdotter (fargalt) 0ch Catharina Svendotter, Anna Bröms står som dotter.
 
mitt i all förvirring harjag fått veta Nils Bröms föräldrar är Trolingen Niciolis Thomasson och Karin Jöns dåtter bröms
barn Nils och Sigfrid ,Anna Bröms.  
säå ÄFS samt Brask är rätt ,robbelin är rätt för utom henriksson som jag inte funnit nåfgon stans.
EÄ har två fel Anna dotter till Nils Bröms istället för Bror andra felet är Nils B far och mor.  
 
mvh Marc  
ps. problem när inte EÄ rättas och vad fick Robelin Henriksson från han hänvisar till EÄ vilket är fel där står bara Nils Bröms.

61
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-13
« skrivet: 2007-07-13, 15:33 »
Jag anser nog att vi kört fast lite med disskution om Bureslott som har kallas Byresholm Birisholm och enligt duktiga medeltids forskare har vi fått veta Att Ryzelius felläst och det skall vara Styresholm
Jag är öppen för den möjligheten eftersom jag själv inte är medeltids expert.
1) är att vi samlar oss som är bure släktingar även Såna duktiga som Tord,och Urban och vi andvänder oss av Kajs kunskaper för att komma längre om det nu är Styresholm kolla vad utgävningarna gett tex av Leif Grunberg avhandling.  
Jag har inte stuckit under stolen med att jag tror samma som Bygd?n i det här fallet det vill säga att Jag tror att Fahle hin unge ,som Johan Bure inte heller kalla Bure är identisk med Fartheng unge som har existerat och vars lämning av Gravhällen finns i sköns kyrka jag har studerat de medeltida brev och tror på en koppling mellan Nils Farthengsson och  Fartheng unge nu är jag väl tydlig Björn i mitt svar jag tror förmodligen samma som du i denna fråga och ulf och jag har olika ståndpunkter men vi kan disskutera för det.
Urban har samma tankar om Farteng unge men han tror inte det går att knyta ihop Nils  och Fartheng jag respekterar hans ståndpunkt där också.
Något som jag tycker är intressant för oss ättlingat är den släkttavla som var Uppsatt på södra vaggen av Uppsala dom kyrka och som togs ner vid reparation av dom kyrkan som nu finns säkert magasinerad, vi har skickat ut ett par personer som tog kort på Johan Bureus Släkttavla från 1601 runskriften blev tydd av runskrifts- verkets chef Helmer Ohlson och jag fick en avskrift samt bild av den man skall restaurera stenen och sen har vi fått förslag var man skall sätta den.  
men ett par saker som var intressanta var Att Herse från Selånger stod först han hade en vapensköld av en stenbock sen stod Fahle hin unge med vad vi kallar för Burevapnet och som Björn och Urban mfl sagt så kalla man sej själv oftas inte för Bure men vi efterkommande har kallat en del av dom för det tex man kan jämföra med Fargalt det var mest bara vi som kallar dom det, eller folkunga ätten, det är väl ett tydligt svar Björn.
 
Sen är det om Burestenen i Selånger, Runsten utanför Selångers gamla kyrka, Medelpad. Stenen avtecknades 1600 och 1687. Den är försvunnen sen ca 1770.
Texten enligt Johannes Buraeus:
Inskrift: Sigurd och Tore . Heden och Härser reste denna sten efter Torsärke, sin fader.
Siuhurp. auk Purir .Haipin. auk  hersr.  raistu. stain.pena.abtir.purisiarka.fapur.sin.
 
Översatt: av Helmer Gustavsson runeolog på runstensverket fått det 11 okt 2005 i brev det fanns på Johan Bureus släkttavla från1601 som tidigare fanns på Uppsala Domkyrkas södra vägg numera netagen  och finns förvarad på ett ställe jag ej nämner menett par personer har varit och fotat av den och dokumenterat den.
 
foto nr 1. Enligt träsnitt av Johannes Peringskiöld 1687 och foto nr.2 träsnitt av Johannes Bueus (kan ej sätta in foto )
 
Medelpad museum Algot Hellbom har skrivit om den. mellan 1050 och 1100.
 
mvh Marc

62
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-12
« skrivet: 2007-07-12, 17:01 »
Till värden du radera mitt inlägg utan att informera?
Nu när vi fått reda på att Biskop Rhyzelius  riksrådsbrev  år 1398 med samma datering och den skillnaden att det stått Birisholm eller Byrisholm i stället för Styrsholm, att han läst fel (jag skulle ju gärna vilja ha brevet kopierat från Riksarkivet i Danmark som kan frå ifrån vårat riksarkiv..
 
1) vi som Bure ättlingar behöver veta rätta namnet på slottet och var det var beläget.
2)På grund av att Fale hin Unge eller Farteng Unges grav Skall finnas där nu är ju Kistlocket i Sköns Kyrka Med Bure vapnet mitt på,så det vore ju bra att lokalisera Fale Bures Grav ,Farteng Unge Levde 1324-1362 nämns som lagman i Medelpad det är  Fale hin Unge som Jb
tala om och på stenen som fanns på Uppsala Domkyrka stod bara Fale hin unge (Bure kallar vi han)så Björn han har levat ,detta ärviktig för Bure släkten. mvh Marc

63
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-12
« skrivet: 2007-07-11, 22:54 »
Björn Fale Bure inte funnits ?
Fale hin Unge (kallad Bure av oss ) eller Fartheng unge har ju existerat underlagman i Medelpad  nämnd 1324-1368 i medeltida brev och hans kistlock finns i sköns kyrka så där är du väl ute och cycklar och Göran forsätt med ditt intresse om släkten det är bara trevligt med släktforskning, låt dej inte nedslås av kommentarer här mvh Marc

64
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-12
« skrivet: 2007-07-11, 22:43 »
Tack till Henrik  för länkarna om Riksrådsbrevet
1398 som Biskop Ryzehlius nämneri det citatet jag gav av honom (se tidighare inlägg) visste han mycket om om det slott Burarna skulle bott  
han breättar att det till hörde gammla Hälsinge kungarna tills  Uppsala kungen hade det blivit donerat till eller upplåtit till Burer,
all kunskap och så läser han fel på namnet på slottet?  
   
sen accepteras det bara att Kaj säger det ligger i köpenhamn orginal brevet ? vadå finns tex. en kopia i i stockholm?  
 
Hade jag sagt samma sak tror jag inte man bara accepterat det utan kolla om det verkligen liger riksarkivet i köpenhamn, och helst fixat en kopia på vad det står för text.  
 
sen kan man officiellt  konstatera vad slottet kallas, och det borde för oss Bureättlingar vara av stor vikt att få veta rätt namn  på slottet Burarna bodde  samt då också få rätt plats, därför slotet har ju uppenbarligen funnits (enligt brevet)
Daterat 10 okt 1398 in crastino beati Dionysii et sociorum eius . Brevet är utfärdat av Sven Sture m fl.  
 
mvh Marc Hernelind

65
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-09
« skrivet: 2007-07-09, 11:01 »
Du säger att det inte står nämnt Slottet Birisholm beläget i norrlanden.Citat av Rhyzelius år 1744.  
vad är din källa ? jag har gett min källa riksrådsbrevet daterat år 1398 ort Almer-Stäke.
jag har inte kunnat hitta brevet på RA. I Svensktdiplomarium,så min undran är var du sett brevet?
 
mvh Marc

66
Bureätten / Johan Bureus vs Farde Unge
« skrivet: 2007-07-08, 21:55 »
Hej Per Åke, jag och  Urban har haft en disskution om vad johan Bure kan  ha menat med Fale hin unge som Bygden menade var  Farthieghn (Fale) unge idenisk med Fale hin unge
och måste ha levat 1300 talet mitt och ev, död 1402 enligt Bygdens uttydning av Kistlocket (som står  i skönkyrka).  
 
vilket idag blivit mer nedslitet och ej går att utyda.Farthiagn Unge (1342-66) eller Nils Farjäknsson (1324-52) i sätter Bygden och Gunnar Lindgren och Nils Ahnlund ,Leif Grunberg,ihop men det bortser Urban från även det medeltida brev som knyter i hop dessa (se tidigare inlägg och  disskution om Landsdomarsläkten eller Fartheng släkten.)  
 mvh Marc

67
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-09
« skrivet: 2007-07-08, 15:12 »
Jag tänkte ge några källor till Sottet Birisholm
eller Bure Slott.
man har hånat Ulf om sagoslott och utan källor,så då har jag grävt fram en del källor.
 
 Joh. Magni referera endast att Fahle eller Fale hin unge ut i Kung Erichs den Heliges historia,skall i Skiön haft sitt slått(Slott)
och grifft,varandes på Grifften hans vapen att se av 2 bilor i kors,vilket och nu äro i Socken sigillet citat av Teet år 1684.
 
obs.ej exat citat pga av svenskan, den teet som avses tror jag är Ivar Teet Landshövding från selånger.
 
Såsom Märkvärdigheter för denna socken (Skön)kunna nämmnnas flera ättehögar,särskilt vid Alnö sundet och på byarnas ägor.Birsta berget hade Wårdkase men den är nu nedfallne citat av Hulphers år 1771
 
detta slott från Helsingeriket som sträkte sigöver nordanlanden,hade sina enskildakungaroch deras slott eller säte hette skiönsborg .men sedan det kommit under Uppsala kungen hade det blivit donerat till eller upplåtit till Burer,som de nämde efter sitt namn  Burestad eller Byrestad ,i riksrådsbrevet daterat år1398 ort Almer-Stäkei brevet nämnes Slottet Birisholm beläget i norrlanden.om det ej var Byresholm kan jag inte berigpa vad detskulle vara för slott på den tiden Citat av Rhyzelius år 1744.
   
så Ulf är inte ensam om teorin om Bure slott för att inte tala tex. Genealogen Reinhold Olsson som tar upp den Port som påstås komma från slottet daterat 1300-talet.  
 
Man kan inte påstå att vi är utan källor men, man får väl konstatera att det finns inte mecket kvar angånde ämnet. så det kan ju var slut klämen på denna debatt för det finns  inget mer vad jag vet i ämnet  mvh Marc.

68
Vad pinsamt ..... Jag  ber båda inblandade och Annalena om ursäkt,tänk så tokigt att regera på en debatt i från 2003 och inte upptäcka det förrän efter,man får väl ta det med humor...klart denna veckas grövsta tabbe ...
 
Annalena Måste ha tagit bort inlägget före mej Juli 2007 som gjorde att jag gick in i den här gamla disskutionen för jag hade själv tankar om Båt och Svarte Skåning,
mvh Marc

69
Anna-Lena Hultman ,Anbytarvärd jag har stor respekt för din uppgift,men det som gäller för mej gåller val också för de två som ordstrider i den här debatten ??  
Mvh Marc

70
Tack Kaj för info ,ha en trevlig kväll. mvh Marc

71
Jag titta i mitt matrieal och hitta  
Ileana Åkesdotter(båt) död. 1424 Lagnö,Aspö(D)  Ileana sägs vara dotter till gamle Åke Jönsson Svarte Skåning. En annan möjlig fader är Åke Ingvarssen, båt, fogde i Skåne och gift med Anna Gerhardsdotter Snakenborg.  
är det en syster till Alfridsom källa hade jag själv satt ÄFS men ej sid angivit? mvh Marc

72
 
En del av detta inlägg, som ägnats åt kritik av annan person, har tagits bort!
Anna-Lena Hultman
Anbytarvärd
 
ja nu, till Svart Skåning och mitt ev släktskap, Ingegerd Eriksdotter (Viken-Skanke)död.1477 gift med Jöns Knutsson(Tre Rosor) som i sitt andra äktenskap var gift med Alfrid Åkesdotter (Svart Skåning)död före 1490. Källa Roger Robelins bok Skanke ätten sid.387  
jag skumma igenom ÄFS del 1 och 2 om Alfrids föräldrar men jag gick bet,något förslag. mvh Marc

73
Bröms / Bröms
« skrivet: 2007-07-02, 06:42 »
Jag undrar om någon käner till Föräldrarna på Nils Henriksson Bröms Gift för andra gången år 1504 Med Ingeborg Rangvaldsdotter (yngre Välinga ätten) mvh Marc i Robelins bok,samt Elgenstjärna  
nämner Nils Som Väpnare och Häradsdommare,vilket pergament breven också stödjer namnet henriksson  
mvh,Marc

74
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-09
« skrivet: 2007-07-01, 22:04 »
Johan som saknar efternamn, Jag saknar inte källuppgifter,jag har släktforskat i 26 år haft kurser i tio år om att läsa Palografi, jag har skrivit tre släktböcker om Grubb, Bure, och Bröms, Jag vet hur man släktforskar på 1600 tal och 1500 tal och 1300 tal jag skriver ner alla Källor: Även sekundära,så väl som primära samt talar om för kursdeltagarna att sammal in gammal brev och foton,samt intreljuva de gammla. min  
första bok om  bure var dålig på grund av min dyslexi sakna inte allas källor, men ett fel jag gjorde vara att begåva vissa med namnet bure som senare visa sig inte använt namnet, men det anser jag vara ett fel som korrgierats och dessumtom kanske en förklarande text.  
men jag vill inte påstå att mina och Ulfs inlägg är lika när det gäller källor.  
jag vet ju också att han har begränsad kunskap i släktforskning men i det här forumet, andvänder han det han läst i historia och övrigt tror jag. för han har inte gått någon släktforskar kurs vad jag vet,men jag vet hur det känns att inte få respekt för sitt arbete eller och för de hundrtals timmar man forskat i en fråga och släkt, av såna som bara skumat över ämnet och sen kastar glåpord över en, så det tycker jag inte man skall utsätta någon för inte heller Ulf, men jag måste också säga att du Ulf biter ifrån ganska otrevligt och det öppnar för dylika inlägg.
jag är lessen att behöva göra ett sånt här inlägg där jag behöver försvara min släktforskning jag har som Lennart skiver ibland tagit Bureforskningen från en annan vinkel,för om jag skulle ta samma som björn tex skulle det inte bli en disskution det är ofta Bygdens teorier emot Johan Bure och ibland har man kunnat säga tack vare såna som Urban...  
och viss mån jag själv (som hållt på med Buresläkten i över 20 år)  
Ibland har man kunnat funnit det som är myt och det som kan ligga korn av sanning i men inte förrän man lyst från alla vinklar så kan man komma närmare evetuella svar. jag hoppas ju Ulf att du med din energi kan gå in lite mer i släktforskar matriealen Som ÄFS och Elgenstierna, släktforskarnas årsbok, kanske sen även andvända genline dvs. släktforska på nätet,det är lätt att kolla dom filmerna,så förstår du värför så många vill att anbytar forum skall vara ett forum där man byter genealogiska uppgifter med varrandra. mvh Marc

75
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-09
« skrivet: 2007-06-29, 14:13 »
Ulf, Lennart är en som alltid har trevliga inlägg
det finns andra som hoppar på dej och mej ,som man kan tycka gör riktiga påhopp, men han precis som du har egena åsikter disskuterar dom, men vill ha bort de onödiga inläggen som blir till påhopp. det är förståligt och jag tycker du är strong Ulf som fortsätter disskutera trots en del riktiga påhopp,och du gördetutifrån din kunskap och åsikter som i bland är för okritiska fören del men, underårenslopp harjag funnit att dom intevet vad muntliga tardtioner är och vilket värdedehartillexom din farmor berättar om de släktingar  som levde förr så är det muntliga källor vilka jag tycker har ett stort värde.
ibland mer åän vad dom kallar primärkällor tex. födelsebok  det kan hända att prästen skrev fel datum i fyllan (ett skämt)och så har jag inteförståt varför inte tex 10tal sekundära källor  skulle viftas bort i brist på primär källor. man får ju tadet som det är  ha engod sommar Ulf mvh Marc

76
Svar till Nils Henrik om dina släktingar  
Jöns Jönsson Skunck döpt.11 jul 1654 i Maria Magdalena förs,Stockholm.Begravd i(Östergötland) stora Högsjö  vid St.annas kapell den 6 maj 1729,dvs 76 år gammal.Gift i gryt 17 nov 1685 med Ingeborg Larsdotter mm..  
Hedvig Skunck var 7 barnet och f. 19 maj 1709 i  
Gryt.    
Jöns Jönsson Skunck far. Jöns Pedersson Skunck född på 1620 talet i Stockholm och tillhör sk.Upplandsätten vilken knuter dig till Buresläkten Stamfar Olaus Jonae Gift med Malin Andersdotter som i sin tur var dotter Skellefteå prästen Anderas Olai och Anna Andersdotter (Bure)
allt det kandu läsaom i Roger Robelins bok Skanke Ätten  sid 404-407, det gör dej och mej till släkt mvh Marc

77
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-29
« skrivet: 2007-06-29, 12:42 »
Urban,jag kan inte mer än be dej forsätta delta i dessa disskutioner,jag upplever dig som hövlig och kunnig källkritisk forskare,och vill på inte sätt bidrag till att du slutar skriva ,jag tycker genom våra disskutioner genom årens lopp har varit givande ända sen 1996 då du skickadin avhandling till Min ättamäning Lars Bäcklund för synpunkter,han och jag hade sammarbetat sen 1988  
och har sen dess samlat in en hel del från olika Bure släktingar, så jag hoppas inte min fråga om  
belägg eler källor som kunde visa att Bygd?n ,Lingren,Ahlund,Grundberg,Blomqvist, hade fel i att kalla dom Landsdommar släkten,det var ju så jag kunde andvända de källorna vi förfrågning,det var inte för att såra dej på något sätt Mvh marc  
och tack Lennart.

78
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-29
« skrivet: 2007-06-28, 18:18 »
Urban, jag tycker verkligen inte du skall lämna disskutionerna,dina inlägg behövs verkligen,så missfårstå mej inte ,det var ingen personlig kritik emot dig, jag har en respekt för ditt stora arbete för Buresläkten, sen kan man i bland tycka olika, men som du påpekat det är för lite matreal för att kunna göra en ordentliga bedöming.men ta inte min bedöminagar eller tankar negativt, det är mitt sätt att gå vidare i en fråga att diskutera med de som har olika synpunkter sen se var man landar efter det källmatrieal man har . så ta det inte personligt,jag tycker du är en trevlig och sympatisk person mvh Marc

79
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-28
« skrivet: 2007-06-27, 22:24 »
Hej Ulf och Urban,ja Urban du behöver inte rätta det jag inte sagt Farthegn i Nässom,Bjärtrå kommer därifrån men det som var intressant var att Kungsgården ,Bjärtrå låg 2,5 km därifrån och var fogde säte där Speibod bror till härse bodde 1375 enligt pergamentbrev. Vilket kunde innbära att även Styvfadern Fartheng Unge Modern Ingeborg kunde Bott där (Sigurd Ingeborgs första man var troligtvis Härse och Speilbods Far,och Gudlev kunde vara en trolig farbror)enligt den info vi förut skrivit om.  
och Stormanen Nils en trolig fader till Farteng d.u på av vapen bilden på sigillet,samt gravhällen samt mistankarna om att han är Identisk som nämns i brevet som Nils Djäken som fogde, då är det inte heller otroligt att han flytta 2,5 km till kungsgården där fogde sätet var.och hans släktskap med Fartheng d.ä är ju naturligtvis inte heller belagt men jag fortsätter att spä på de info och tankar jag har och fått från tidigare nämnd personer,Farteng bodde säkert Nässom,Bjärtrå mesta delen av sitt liv om han nu var lagman ,eller landsdommare somk fanns på medeltiden också skrivit om i en bok så dom fanns före 1500 talet, om än med annnan benämning.(som du minns skulle även Fale hin Gammle också vara det samt hälsingarnas Härförare på 1200talet,) och om Farteng Bodde vid den plats som innehades i generationer av Underlagmän sist Evert Hindersson på 1580 talet när lagmänen för medelpad och ängermanland ect flyuttas till den nya staden härnösand, uppgift plockad av Leif lundbergs avhandling.ser du sammanhanget nu Urban ,men som du säger det är lite för lite material för att belägga detta.
och vad jag mena med att fem sex personer sagt det oberoende av varran är att Bygden, Lindgren,och Ahlund Lever inte och kan inte hacka på Grunberg,Blomqvist,plus att dom har olika infallsvinklar en Historiker måste som en Genealog och Arkelog skaffa eget matrieal innan man kangöra avhandling och kalla en släkt för landsdomarsläkten om ingen sån finns ?
två historiker som är väldigt kunninga att dom skulle skriva en sån benämning på en släkt och göra det för att andra skrivit så ,nej det köper jag inte sen en sån nogran släktforskare som Gunnar Lindgren och Byggden inte heller skulle kolla uppsaken innan ? och sist en Arkeolog som är van vid vetenskap och källor inte skulle kolla innan ? en kan man köpa men fem? och du skulle vara denenda som kollat det noggrant ,jag har stor respekt för ditt arbete men tre av dess är experter på medeltid och historia varken du eller jag är väl så bevandrade i medeltid historia/Genealogi men vi är intresserade.  
men det skulle vara intressant tex vad kaj säger om dessa brev ect för han är ju lite av vår medeltid expert på det här forumet.  
sen är jag som du intresserad av att få in medel för att kolla Fartengs Unges grav minteori är att anvar lagman för medelpad och bodde iskön men hade fler ägor och kanske var barnfödd På kungsgården i Bjärtrå.
 mvh marc    
Ps.jag tror jag Läst det där med Djäken och knutet tilllagman yrket av Per Åke Brossen

80
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-28
« skrivet: 2007-06-27, 10:54 »
Urban, Jag tänkte på att Historiken Nils Blomquist,Nils Ahnlund, Arkelogen Leif grundberg,Släktforskaren Gunnar Lindgren,och Bygd?n, Alla kallar Fartheng släkten för Landsdommar släkten. oberoende av varran?  
har alla fel?  
Jag har själv sett pergaments brev Som singeras av Nils och är det en förväxling med andar Nils Djäken vad jag förstår är också en benämning på lagmans yrket ? jag minns inte var jag fått det i från.
men som tidigare sagts är det svårt att fastrsälla  släktskapen, men samma vaåen bild på två av dom namnet Härse fanns bara i fem dokument på den tiden en av dom som är styv son till Guldlev Bilder är den som sen passar bäst in med Fartheng ect. mvh Marc

81
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-28
« skrivet: 2007-06-27, 10:34 »
Tack för tipset jag skall läsa boken mvh Marc

82
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-28
« skrivet: 2007-06-26, 12:13 »
Tack Urban för informationen då får jag ändra lite på mina Uppgifter Nils var en Storman en av fem Stormän som var med 1327 på det uppdraget
som brevet hänvisar till.
 
I vilken egenskap använde han sigillet 1352 om inte som fogde? Se säbrå boken, och och varför bodde han på kungsgården i Bjärtrå (2,5 km från Nässom,Bjärtrå)som var fogde säte? jag kan förstå Gunnar Lindgrens tankar även om nu belägg saknas?  
 
Och Farteng d.ä var åtminnstone en av de mest välbärgade personer i Ångermannland som man kunde se på alla de fiske diplom han hade och  
jord egendomarna och var han Storman och förkom i Pergaments breven därför eller var han ocksä underlag man ?  
 
Jag undrar ju lite varför också Leif Grunberg kallar det för Landsdommar släkten ?  
 
det var lite mina tankar runt din information som jag tar till mej för jag vet den brukar vara välgrundad mvh Marc.
 
PS. du är alltid välkomem med mer info om du har det i anslutning till mina funderingar.

83
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-28
« skrivet: 2007-06-25, 18:28 »
Jag titta närmare på Nils Farthengsson så har jag gammla antekningar att han var godsägare Storman nämnd 1324, 1327 från Tords databas Angur och Fogde med Gunnar Lindgren som källa han skrivit en artikel om Stormanen Nils Farthengsson som också var fogde,hans sigill
förkommer i dessa pergamnets brev, var det i egenskap som Fogde ? det kan  var därför jag skrev Lagman,  
Fartheng d.ä står som Landsdommare nämnd 1314-1324. i Tords databas Angur,det är möjligt du kan hitta honom i boken för Landsdommare nu kommer jag inte i håg författarens namnåterkommer om det mvh Marc

84
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-28
« skrivet: 2007-06-25, 14:15 »
Peter du har väl rätt i att jag rusia iväg i mina tankar angående Evert Hindersson  
och  släktskapet till Fartheng d.ä  förutom att dom båda var lagmän. och bodde vid Holm i Ytterlännes socken.  
sen vill jag inte starta en ny disskution om Kerstin Zynthia gift med Johan Laurentti (Bure)är en osäker koppling därom räder det olika uppfattningar.  
jag vill bara poängtera att hon Ja, Urban dom var lagmän alla tre se framgår i vissa av Breven  
och se utdrag av Leif Grunberg  
 
Utdrag : Fartegn, omnämnd 1314 och 1324, var bosatt i Kungsgårdens grannby Nässom där ruinerna efterBjärtrås medeltida kyrka ligger, och i samma by omtalas på 1340-talet en man vid namn Peter. Ännu en bit nedströms i samma socken finner vi vid samma tidpunkt en Pål i Lugnvik. Just i Lugnvik bodde 1417 en Åsvid som sigillerat ett brev och på 1480-talet en Nils Hansson som omnämns som lagman över Västerbotten.
När en testamentsgåva till Uppsala domkyrka
i form av ett silverbälte omnämns (som återlöstes
av dennes hustru), betecknas Nils Hansson ännu
som underlagman. Lagmannens koppling till Lugnvik
är intressant med tanke på storhögen från järnåldern vid den så kallade Tingsnäsudden. Vid 1500-talets början finner vi till yttermera visso den dåvarande underlagmannen över Ångermanland och Medelpad,
Erik Larsson, bosatt i byn Fröstland
i Bjärtrå socken.Under 1400-talet känner vi också en lagman i Ångermanland vid namn Marcus som uppenbarligen var boende i Rossvik i Nora socken.306
Under 1300-talet tycks de norrländska landskapen
inte ha haft egna fogdar, utan en gemensam sådan
över hela ”Hälsingland”. Av senmedeltidens fogdar
över Ångermanland känner vi till namnet på Larens
skrivare 1479 , Svante Nilssons fogde Bernt Larsson 1484, Olof Eriksson 1487 , Svante Nilssons fogde Torkel Västgöte 1489 samt Svante Nilssons befallningsman Staffan Henriksson 1507. Var dessa hade sin hemvist framgår dock inte av  
Till den sista generationen som tycks ha tillhört
Fartegnsläkten och burit släktnamnen Fartegn och
Spjälbod hör en Spjälbod Fartegnsson, som tillsammans med sin bror Öne och en syster vars namn viinte känner, år 1390 skänkte jordegendom i byn Sunnanåker till kyrkobordet i Ytterlännäs. Härigenom försäkrade han sig om att prästerna i församlingen två gånger per år skulle läsa själamässor för sin egen och för sina föräldrars själar.308
Den maktpolitiska kartbilden av Ångermanland
under 1300-talet har således åtskilliga gemensamma drag med den vi sett under 1500-talet då fogden Hans Andersson, skrivaren Peder Månsson (Blix) och underlagmannen Evert Hindersson bodde i olika delar av centralbygden i Stora Ådalen. Tyngdpunkten tycks huvudsakligen ha legat i området mellan Sollefteå och Bjärtrå. Vi kan alltså inte peka ut en enda plats som utgjort maktens centrum. Däremot
kan vi konstatera att de främsta mellannorrländska stormännen under 1300-talet tog aktiv roll i storpolitiken och hade en närmare koppling till landets ledarskikt än man kanske förväntar sig.Borgbyggeri och militära maktdemonstrationer Under 1100-talet uppfördes de äldsta kungliga borgarna i Sverige, men den första stora borgbyggnadsperioden
inträdde under andra hälften av 1200-talet.
För Norrlands och i synnerhet Ångermanlands och
Medelpads vidkommande har man i äldre forskning
betraktat de redan under 1800-talet rivna tornförsedda medeltidskyrkorna av sten i Styrnäs och Skön som en form av befästningsanläggningar eller ”försvarskyrkor”
daterade till 1100-talets slut. Idag är
dock de flesta forskare överens om att dessa kyrkor knappast har haft någon betydande militär funktion.
De äldsta medeltida borgarna i egentlig mening som anlades i Norrland tillkom istället under 1300-talets senare hälft. Därigenom gjorde kungamakten sinamilitära maktmedel påtagliga i regionen. De borgar som uppfördes fungerade som centralplatser i den lokala förvaltnings organisationen. För att förstå bakgrunden
till borgarnas tillkomst under 1300-talet
behövs en kort översikt av det maktpolitiska läget vid denna tid.Efter att Norge övertagits av Magnus Erikssons femtonårige son Håkan 1355 , tvingade äldste sonen Erik 1357 fram en uppdelningen av den svenska rikshalvan.
Vid denna riksdelning som varade fram till
Eriks död 1359 , kom hela den norrländska landsdelen att läggas under Magnus Eriksson. Läget komplicerades ytterligare när Håkan utropades till kung även över Sverige 1362, varefter alltså både far och son
gjorde anspråk på kungatiteln i landet under ett par års tid. Under denna tid tilltog oppositionen inom den svenska rådsaristokratin mot i första hand Magnus Erikssons styre i samband med konflikterna med Valdemar Atterdag i Danmark. En grupp svenska stormän med Bo Jonsson (Grip) i spetsen vände sig därvid till hertig Albrekt av Mecklenburg för att få ekonomiskt och militärt stöd för att göra slut på kung Magnus regim. I slutet av 1363 inföll de tyska trupperna i Sverige och redan i mars 1364 valdes hertigens son, Albrekt d.y., till svensk kung. Det rådde nu fullt inbördeskrig i landet, men Magnus Eriksson och hans styrkor led ett avgörande nederlag vid Enköpingi mars månad 1365 då Magnus själv togs till fånga och spärrades in för flera år framåt. Det var i detta skede som den norrländske stormannen Fartegn unge förmodas ha tagit aktiv del i händelseutvecklingen
(fig. 68 ).309
Som kompensation för sitt ekonomiska och militära
bistånd i samband med kriget förpantades därefter
stora delar av Sverige, inklusive Norrland, till hertig Albrekt. På samma sätt som de holsteinska grevarna gjort i Danmark några decennier tidigare insatte Albrekt tyska fogdar och legotrupper för att driva in inkomsterna från pantlänen. Att en fogde över ”Hälsingland” vid namn Nils djäkn omnämns 1363
är ett tecken på en ny förvaltningsform i regionen.Det gigantiska området som var förpantat till Mecklenburg förvaltades från Nyköping av Raven van Barnekow,
vars räkenskaper har bevarats från perioden
1365 -1367 . Av dessa källor framgår att motståndet alltjämt fortsatte och att stridigheter förekom såväl i Dalarna som i ”Hälsingland” ännu 1366 . Under ett
”krigståg” i det sistnämnda området skall enligt räkenskaperna en Henrik van der Oldenstat och denneskollegor Nyendorp, Sisendorp, Kramon med flera,ha förlorat sammanlagt åtta hästar, av allt att döma i strid. Vid denna tid skrev också invånarna i Hälsingland,
Medelpad och Ångermanland ett känslosvallande
klagobrev till hertig Albrekt med begäran
om att hertigen inte skulle byta ut fogdarna och hövitsmännen i landskapen, att inte införa nya pålagor samt att de själva såsom tidigare skulle få utse sina lagmän.310
Tyskarna for alltså hårt fram i landet och deras inflytande växte sig starkare än de inhemska stormännen hade tänkt sig. ”Då slog sig rovfåglarna ned på
bergens toppar, ty tyskarna förtryckte landet under många år”, skrev en birgittinmunk i Vadstena klosters
diarium. Efter fortsatta oroligheter bröt ett uppror ut 1371 och i augusti tvingades kung Albrekt att i Gråbrödraklostret i Stockholm avlägga en kungaförsäkran,som i princip gjorde kungen maktlös till förmån för stormännen i riksrådet. Även de svenska stormännens förgrundsgestalt Bo Jonsson (Grip), som
fått en särställning hos kung Albrekt när han 1369 utsågs till kungens högste ombudsman, tycks efter detta ha börjat verka för att det tyska inflytandet i landet skulle minska. Målet att jordegendomarna skulle gå över i svenska händer uppfyllde Bo Jonsson genom att själv bygga upp en enorm godsmassa, och senast i början av 1370-talet hamnade på detta sätt 310 Fritz & Odelman 199 4 s. 45 f; Mogren 2000 s. 120 ff; MÄU
24. Klagobrevet är odaterat och har tidigare hänförts till 1373 resp. 1371, men Mogren hänför det på goda grunder till 1366 .
hertig Albrekts norrländska pantlän under kontroll av Bo Jonsson. En Bo Jonssons fogde över ”Hälsingland” är känd från 1374 och 1379 .311 Ett brev utfärdat i Kutuby 1375
Det är i ljuset av detta politiska läge som det tredje brevet som omnämner Kutuby skall ses. Trots att inte heller detta dokument avslöjar exakt var Kutuby har legat innehåller det nämligen flera betydelsefulla
upplysningar. Tyvärr är det inte bevarat i original,utan i en avskrift som gjorts mellan 1635 och 1643 i en av den uppländske landshövdingen Lars Eriksson Sparres kopieböcker, där en stor mängd brev rörande
ätten Sparres jordegendomar finns samlade.312
För allom them som thetta breff höra eller see, withnar iak Spiälbuthe Fardijäknson, att thet godz som ligger i Bygda sochn, som heter Öndaby. Thät war Pätar diäkn, å Lafwrinz Biörnsz wägna vt bööth, för siäxtigi mark och hundradha swänska päninga, ok änghom åchrom. Och är hanom medh fastom och fullom skälom andtwardat, äffter ty som wåår lagh tillsigia,ok thär till witnisbyrdh är mit insigle satt för thätta
breff. Datum Kutuby anno Domini M ccc L xx quinto
dominica proxima, ante Sigfridi confessoris. 313
Brevet är alltså daterat den 11 februari 1375 och
det inte bara omnämner Kutuby, utan är faktiskt till
skillnad från de två tidigare utfärdat just på denna plats. Det är fråga om ett jordebrev som rör jordegendom i Öndebyn i Bygdeå socken i nuvarande Västerbotten.
Köpare och utfärdare av brevet är Spjälbod
Fartegnsson, med all säkerhet samme man som
femton år senare, 1390, tillsammans med sina syskon skall skänka jord till kyrkan i Ytterlännäs för sin egen och sina föräldrars själars skull. Spjälbod köpte godseti Bygdeå för 160 svenska penningar av Peter Djäken som sålde det på Lars Björnssons vägnar.En närmare undersökning visar att Peter Djäkenoch Lars Björnsson som figurerar i brevet även är kända i flera andra sammanhang tillsammans, blandannat i Norrland. Peter Djäken kan därför av allt att döma identifieras med väpnaren Peter Torstensson Djäken (av ätten Schack av Skylvalla) som var häradshövding först i Oppunda och sedermera i Dagahärad i Södermanland och dessutom underlagman i samma landskap. Under lång tid tycks han ha varit en av Bo Jonssons betrodda skrivare. Hans farfars brorvar för övrigt den Nils Abjörnsson (Sparre av Tofta)källmaterialet.307
305 DS 1957 , 3940, 4206; JHD 107; MÄU 20, 38; Ahnlund
1921a; Gardell 1945-46 del I s. 183 nr 17.
306 DS 1957 , DS 2475 ; Gillingstam 1996 s. 96 ; MÄU 20, 38,
117, 143, 146; Nordlander 1943 s. 36.
307 För uppgifterna om de senmedeltida fogdarna tackas Carl
Szabad, Stockholm.
302 Om släkten och personerna, se L. Bygd?n 189 0; Lindgren
197 2; Aud?n 197 3; Raneke 198 2-1985 del I s. 247; Sikeborg 1996
s. 280 ff; Blomkvist 1996 s. 109 ff, 2000 s. 34 ff, 2005b s. 603 ff.
Om namnen, se SMP bd 2 sp. 12 f.
293 Nordlander 1896 s. 171, 1906, 1924 s. 27 f.
294 Blomkvist 1986 a s. 79 f, 199 2 s. 14ff, 199 4 s. 28, 2005a s. 74.197 U).  
311 Nordberg 1998 s. 316 ff; Fritz 197 2-73 del 2 s. 55 .309 Nordberg 1998 s. 219 ff; Mogren 2000 s. 118 ff; Fritz &Odelman 199 4.
308 Berglund 197 4 s. 97 ff.
 
slut på utdrag  Mvh Marc

85
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-28
« skrivet: 2007-06-25, 11:34 »
Enligt Bygden var han det se utdrag ...
 
Utdrag ur Bygd?n, Härnösands stifts herdaminne.  
Evert Henriksson, blef underlagman i Jämtland 1564, var dels underlagman, dels fogde i Ångermanland under åren 1574-1600, bodde på skattehemmanet Holm i Öfverlännäs och lefde ännu 1615; hans barn kallade sig Zynth; Kerstin Zynthia, g. m. khden Johannes Laurentii (Bure) i Säbrå.  
 
För utom detta så visar nya rönen att Evert Hindersson Underlagman på Holm, Att han skulle ärvt fäderne gården på 1500 talet där Farteng d.ä. var född och haft samma yrke mycket tyder på släktskap tycker jag,nu minns jag inte precis hur Leif Uttrykt om släktskap förelåg, eller om han endast nämnt om platsens betydelse och tagit upp dessa två personer,och sen att jag såg ett sammanhang.  i alla fall mvh Marc

86
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-28
« skrivet: 2007-06-25, 10:57 »
Tack Urban för påpekandet med landsdomare, jag kanske lite slarvigt skrev av uttrycket Farthengsläkten och Landsdomarsläkten efter Leif Grundberg  
 
Jag  kan citera varifrån  jag fått att han  var landsdommare ..................................
Fale Bure Kallas  Fale hin gamle
Han var bosatt i Byrestad , Sköns socken i Medelpad och varit en myndig man i Hälsingland, dom slogs för Hälsingland ,och konung Erik den Helige med Fales och Guttorm Östands tillhjälp van slaget  år 1156 ,som följd därav skulle han  blivit satt till landsdomare. Han skall och varit Hälsingarnas anförare under bemälte konung då han intog Finland där (Hälsingfors) dåvarande Helsinge by förmenas fått namn av hans folk.Källa: JB Genealogica 53
 
Enligt sägnen skall han ha levat på Erik den heliges tid på 1100-talet. Han var lagman i Norr land. Skall ha bodt på Byrestad i Sköns socken och Medelpad, och varit en myndig man i Helsing- land, hvilket land konung Erik IX de, med hans och Guttorm Östandes tillhjälp, vid år 1156 lade under Sveriges Crona, hvarefter han där skall blifvit satt till Landsdommare: Han skall och varit Helsningarnas anförare under bemälte konung, då han intog Finland där Hälsingfors och Helsinge By förmenas fått namn af hans folk: Slutligen säges han, sedan konung blifvit dödad, vid Uppsala, af Danska ?… Magnus Henriksson, hafva uppsatt och anfört Upplänningarna under denna prins, som då blev slagen år 1161 den 16de maj. Men uti hvilken slagning Fale Sjelf blev nedgjord, vid den efter honom nämnde Fale Bro, ej långt från Uppsala
 
Erik den Helige dräpts ,hälsingarna uppbådas för att vedergälla konungens död och vid ett slag år 1161 den 16 maj, utanför Uppsala och den Danske prinsen Magnus Henrikson ha uppsatt och anfört Upplänningarna dvs Sverkers trupper,Fale från Byrestad som anfört Hälsingarna och Norrlänningarna mot kungamördarna den norrländska härföraren Fale Bure,som själv stupat då han sökt att hämnas sin konung ,kämpade modigt och fick platsen namgiven efter sig Falebro.
 
Professor och historiografen Johannes Loccenius författade på latin svensk historia från 1654.
Källa:Loccenius 1662  sid.79-81,och Örnhielm år 1689 sid.478,JB:s Genealogica Bureorum Citerat i Thun 1707 sid. 102f.
(Svelids Historia sid 94.jag minns inte vad som stod där)
-------------------------------------------------
Om Fartheng .dä. vet jag inte mer än att han var storman och lag man som Nils Farthengsson  och Fartheng .d.y
 
vad talar för släktskap Nils Och Farthen d.y
hade samma vapen bild vilket det finns ett sigill från Nils Farthengsson och Vapen bilden finns på Fartheng d.u gravhäll båda bilderna finns Leif GrundBergs Avhandling.
Namnnen och ålder stämmer yrket och platsen,sen före kommer Fartheng d.ä och Nils Farthengsson i samma medeltida Brev 1324,och 1314 och vid fiske diplom där dom donerar tillexempel fiskerätten till indals älven. se år 1324 brev i ovan inlägg.
 
sen i andra brev till Nils kan man se släktskapet emmellan de tre.  
 
 Nils Fartengsson  Bosatt i skön Han var Lagman  samt Storman Källa: Nämnd 1324 -1352
medeltida brevet från 2 feb  1327 där 5 stormän får uppdraget att kolonisera och uppolda laxen.
------------------------------------------------
 I sitt arbete med verkställande av hertigarnas testamente assisterades ärkebiskop Olov av kungens fogde i Hälsingland Johan Ingemarsson (ginbalk belagd med sparre). Ärkebiskopen och kungsåren gjorde under de följande 10 åren ett stort antal utbetalningar till kyrkor, kloster och andra kyrkliga inrättningar samt till enskilda intill den ovan gjorda redovisningen 1330, se ovan. Dessa brev specificeras icke här.  
År 1327 utfärdar “Ärkebiskop Olof i Uppsala, Johan Ingemarsson, fogde över Hälsingland, Nils Farthiegnsson och Peter Unge överenskomelser om delning sins emellan av Lule älv med dess omgivningar och bifloder, som kungen åt dem bestämt, när landet och strömmarna mellan Skellefteå och Uleå uppläts till uppodling och bebyggande”. (DS 2606)
-------------------------------------------------Brevnummer:3462
Utfärdandedatum:13270202b  Utfärdandeort:
Datum- kommentar:  Språk:latin
DS-nummer:DS 2606  SD-nummer:
Utfärdare:Ärkebiskop Olof i Uppsala, Johan Ingemarsson, fogde över Helsingland, Nils Farthiegnsson och Peter Unge.
Innehåll: Ärkebiskop Olof i Uppsala, Johan Ingemarsson, fogde över Hälsingland, Nils Farthiegnsson och Peter Unge överenskommer om delning sins emellan av Lule älv med dess omgivningar och bifloder, som kungen åt dem bestämt, när landet och strömmarna mellan Skellefteå och Uleå uppläts till uppodling och bebyggande.
Brevtext: Nos olauus diuina miseracione archiepiscopus vpsalensis johannes ingimarson officialis domini regis super terram helsingie nicolaus farthiejngsson et petrus vngi, omnibus quorum interest vel interesse poterit tenorepresencium facimus manifestum, quod cum terre et ampnes inter skeldepth et vlu ad incolendum et excolendum auctoritate regia donarentur, nos predicti totum ampnem dictum lulu cum omnibus adiacenciis dictis tillidhum, ac eciam riuis ipsum ampnem influentibus dictis thwerraum, auctoritate regia prefata tunc nobis dispositum inter nos taliter diuisisse, videlicet quod nos olauus et nostri successores post nos, vnam terciam partem. et ego iohannes ingimarson et nostri heredes alteram terciam partem, ac nos nicolaus et petrus prefati, nostrique heredes, reliquam et vltimam partem terciam, in prefatis omnibus debeamus in posterum possidere, ita tamen quicquid ibi incolendum et excolendum fuerit, id incoli et excoli secundum porciones*) prefatas, communibus omnium nostrum debebit expensis, et quicquid exinde fructus et commodi prouenire poterit eodem modo diuidi et partiri Jn cuius rei testimonium presentes litteras, sigillorum nostrorum munimine fecimus roborari Datum Anno domini M° CCC° XXYIF in purificacione beate marie virginis. Öfverskrift: Tenor de tercia parte amnium et terrarum inter scældapth et vlu.
Medeltida avskrifter: A 8, fol. 45, RA 0201
Medeltida regester/notiser:
Brocman:  Hadorph:
Peringskiöld: E 100  Örnhielm: I, p. 795
Övr. efter- medeltida avskrifter: avskr. efter orig. (Misc. VII nr 12) i Juridiska och kamerala avskrifter 48, f.d. Fh 25, RA (fr. Fh 5 nr XVIII, KB)
Övr. efter- medeltida regester/notiser:
Hänv. till annat brev:
Fotokopia:  Faksimil:
Tryckt: DS nr 2606  Tryckt regest:
-------------------------------------------------Ovan. Klart framgår att förläningen delades i tre delar med tydliga företrädare för tre maktcentra: den kyrkliga, den världsliga och den regionala makten. Den senare delad i två delar; var för sig representerande Medelpad och Ångermanland. Således ärkebiskop Olof, kungsåren Johan Ingemarsson, Nils Farthiegnsson - Medelpad, och Peter Unge - Ångermanland
 
I ett brev utställt i Stockholm 1335.04.09 av kung Magnus, ger kungen “dilecto et fideli nostro domino Nicolao abyornæson” till evärdelig besittning Pite älv och dess tillhörande områden. Detta område hade “ärkebiskop Olof, under kungens minderårighet, upplåtit åt Nils Abjörnsson och som denne med stora omkostnader uppodlat” (DS 3134)
-------------------------------------------------
Brevnummer:4147
Utfärdandedatum:13350409  Utfärdandeort: Stockholm
Datum- kommentar:  Språk: latin
DS-nummer:DS 3134
Utfärdare:Kung Magnus.
Innehåll:Kung Magnus giver Nils Abjörnsson till evärdelig besittning Pite älv och dess tillhörande område, vilket ärkebiskop Olof, under kungens minderårighet, upplåtit åt Nils Abjörnsson och som denne med stor omkostnad uppodlat.
 
Brevtext: Omnibus presentes litteras jnspecturis, Magnus dei gracia rex swechie et norwegie salutem in domino sempiternam. Cum tempore puericie nostre venerabilis in christo pater, dominus Olauus bone memorie archiepiscopus quondam vpsalensis, plena tunc ex parte nostra fungens auctoritate deserta loca terre nostre helsingie versus aquilonem pro ampliacione cultus christi eadem inhabitare volentibus dandi et exponendi dilecto et fideli nostro domino Nicolao abyornæson. ampnem dictum pitu. in ipsius terre parte aquilonari situm cum insulis et aquis dictis jnfiordhe aliisque pertinenciis suis omnibus dictis tillidh .. *) excolendum assignauerit Jdemque dominus Nicolaus postmodum circa edificiorum erectionem familiarum inibi collocacionem et alias spaciorum sibi vt premittitur assignatorum culturas et occupaciones congruas grandissimos expenderit sumptus operas et labores jdeo nos jam ad annos discrecionis prouecti predictum ampnem cum suis adiacencijs quibuscumque quas jdem dominus Nicolaus jam actu occupauerat vel in posterum duxerit occupandas sibi suisque heredibus denuo dimittimus et in possessionem perpetuam assignamus Translato in ipsum et heredes suos pleno proprietatis jure et possessionis dominio ampnem et predia predicta, cum suis attinenciis, occupandi vendendi. commutandi. et ad placitum suum quomodolibet aliter ordinandi. Jn cuius rei euidenciam firmiorem. sigillum nostrum. et sigilla venerabilium patrum dominorum. fratris Petri archiepiscopi vpsalensis. karoli lincopensis, Petri skarensis, Egisli arosiensis. styrberni strengnensis boecii vexsionensis, benedicti aboensis episcoporum, necnon et nobilium dominorum kanuti joonsson legiferi osgocie, kanuti magnusson legiferi wesgocie Laurencii vlfsson, gøzstaui tunæson, sunonis joonsson, gregorii magnusson, gislonis elinæson, karoli neskunuxson. vlphonis abyornæson. kanuti folkæson. karoli tukason, anundi røriksson. k[aroli] bendictsson vlphonis philippusson, karoli orestæson, vlphonis gudmarsson, haraldi stubbæ, thurgilli clæmitsson gøzstaui niclesson et jngonis kiætilbyornæson militum, presentibus sunt appensa. actum et datum stokholmis. Anno domini M°, CCC°. tricesimo quinto, dominica palmarum.
Extratext:På frånsidan med yngre hand: Thetta ær breffuit om pitba sokin.
Sigillinformation: Sigillen: N:o t, Konungens, dubbelt; N:o 2-11, 13, 14, 16, 17, 19, 21, 22, 24-27 29 borta, femton remsor qvar; N:o 12, Göstaf Tunasons (hjelm med prydnader); N:o 15, Carl Näskonungssons (natt och dag); N:o 18, (tre sjöblad i rad ; N:o 20, Carl Bengtssons (oxehufvud); N:o 23, (2 korslagda färlor); N:o 28, Göstaf Niclissons (2 bjelkar).
Sigillanter:utfärdaren samt ärkebiskop Peter i Uppsala, biskop Karl i Linköping, biskop Egisl i Västerås, biskop Styrbjörn i Strängnäs, biskop Bo i Växjö, biskop Bengt i Åbo samt flera riddare
Sigill: se DS nr 3134
Original: or. perg., RA 0101
Medeltida avskrifter:
Medeltida regester/notiser:
Brocman:  Hadorph:
Peringskiöld: E 10  Örnhielm:
Övr. efter- medeltida avskrifter:
Övr. efter- medeltida regester/notiser:
Hänv. till annat brev: DS nr 3473
Fotokopia: Övre Norrlands historia (1962), s. 147  Faksimil:
Tryckt: DS nr 3134  Tryckt regest:
Litteratur o. komm.:
-------------------------------------------------
[Reinhold Olsson] Mest känd är Fale Bure Kist lock (gravsten) vita marmorliknade sten finns i skön Kyrka i dag finns den på väggen på vänstersida  i ingången till kyrkosalen. den beskrivs ha en fris runt sin ytterkant och cirklar i alla fyra hörnen finns maltser kors på stenen finns ett kors och i detta en vid cirkel där en Vapensköld är avbildad en vapensköld som man alltid kallat Bures vapen, Det föreställer en väpnad krökt arm ovanför den ett par korslagda bilor.skönsocken anbragte den beskrivna vapenbilden som sitt socken sigill.Källa: Säbråboken sid 80-8.Jag(Marc) har själv varit i skönskyrka och sett kistlocket
 
Fale unge kunde tagit aktiv del i stridigiheterna mot Hertig av Meckelburgs tyska trupper från 1363 från slaget vid gata 1365 mot dennes här på något sätt  medverkat till Kung Mangus Eriksson son, den tämlige unge, men dok myndige Håkan först till norge och sen för att få ihop trupper och återta komma till makten.så denna Fale bure d.y. är Fale hin unge samma person stämmer också tidsmässigt vilket även Urban Sikesborg medger.[ Johan Bures Släktbok... från 1996.sid 5-8]
-------------------------------------------------
brevnr. 8252
13630000 m  Utfärdandeort:
Datum- kommentar:  Språk:
DS-nummer: DS 6737  SD-nummer:
Utfärdare:Fardjäkn (Fale) unge.
Innehåll: Fardjäkn (Fale) unge kungör att han övervarit ett skifte mellan Olof Hornfastsson  och hans syster Rannvig, varvid Olof utmätte åt henne såsom fäderne och möderne godset i Sköle och halva byn i Övre Åsta (i Tuna socken) och lämnade henne 14 markköp jord i Lunde för det gods i Torp, som han sålt men vari båda haft köprätt, samt hennes treding i fisken och skogar. Fardjäkn unge, (prästen) herr Torsten i Tuna och Henrik Djäken beseglar.
Brevtext: Allom mannom thet bref höra och see helsar iagh Färdens vnge quedio medh Gudhi frelsarnom. See thet allom mannom kunugt att iagh hafuer ofuer waritt på skifte som emellan Olan Horfastsson war, och Ranuij hans syster, så att han hafuer henna mete före fäderne och möderne godzett i Skiöln medh akrom och ängiom, och Yfer Åstade halfuan byn, medh allom tillägom, Sädan förlichte han henne fiortan marck kiöp j hemmelskap i Lundlegdo, för thet godz han saldhe å Torpe som kom badom till kiöpe, och sädan henne tredungh i fiskerij i skoga huadh thet helst ähr Öfuer theta skifte war iagh Fardons vnge, Hindrich diekne, Joen i Rudu, Sigwardt i Skiölom, Sigwart i Runswik, Olan i Rudu, Laurent i Alstadh, Gamble Gyntte i Wij, Desse ähre wittne ther till, her Torsten i Tuna, och Biorn i Atmar, Sub sigillis discriptorum, virorum, Fardengen vnge, D: Torstanij i Thuna et Hindrisij diekne, anno Domini 1363:
Sigillanter:Fardjäkn unge, herr Torsten i Tuna och Henrik Djäken
Peringskiöld:  Örnhielm:
Övr. efter- medeltida avskrifter: Genealogica vol. 62, RA
Övr. efter- medeltida regester/notiser:
Hänv. till annat brev:
Fotokopia:  Faksimil:
Tryckt: DS nr 6737; Medelpads äldre urkunder (1972), nr 21
Litteratur o. komm.se DS nr 6737
-------------------------------------------------Ingeborg Ärvde och ägde Moberga i Bällinge sn och Söderby i Åkerby sn.  gods i uppland
Ingeborg var Johan Ingemarssons fränka. Hur de var släkt med varandra går dock inte att utläsa
1342 Skiftar Farthægn Unge, lagman i Medelpad, och hans hustru Ingeborg, jord med Spielbude
-------------------------------------------------Brevnummer:4745
Utfärdandedatum:13420000  Utfärdandeort:
Språk: (latin)
Utfärdare:Farthaeign unge, lagman i Medelpad, och hans hustru Ingeborg.
Innehåll: Farthaeign unge, lagman i Medelpad, och hans hustru Ingeborg, skiftar jord med Spielbuder Spielbudersson, som får jord i Morberga (i Bälinge socken i Uppland) och en gård i Åkerby (i Uppland) i utbyte mot Herresta, Berg och Mjällom i Vibyggerå socken, Klappsta i Ullerångers socken i Ångermanland. Vittnen: Spielbuder Bilder, lagman Höker Petersson, Peter i Nässom, Pål i Lundvik och Aswid.
Sigillanter:Johan Ingemarsson, kungens ombudsman i Hälsingland, lagman Uno, Spielbuder Bilder ochHökar Petersson
Original: fölorat med Miscellaneaknippa X
Övr. efter- medeltida regester/notiser: se nedan a.a.
Hänv. till annat brev:
Fotokopia:  Faksimil:
Tryckt regest:Gillingstam, Brev ur askan (1996), s. 96 f.
-------------------------------------------------
Dessvärre saknas uppgifter om motbrevet, d v s det som Spielbud Spielbudsson måste ha utfärda
Om vi så återgår till jordabytet 1342 så finns det ytterligare några intressanta omständigheter ,Spielbudersson, som får 14 öresland (1:6) jord i Morberga i Bälinge socken (i Uppland) och en gård i Söderby ,Åkerby Socken  (i Uppland) i utbyte mot Herresta,Berg och Mjällom i Vib yggerå socken, Klappsta i Ulleråker.ngeborg Ärvde och ägde Moberga i Bällinge sn och Söderby i Åkerby sn.  gods i uppland.
 
som du märker Urban i dessa brev framgår släktskapen i rätt stor grad. det som sen  
var intressant om man sen lägger till att Kungsgården ,Bjärtrå  
var fogdesäte för medelpad,änermanland och västerbotten 1300 talet till 1580-1590 talet sen det flytta till den nya staden Härnösand så där höll säkert Nils Fardjäkensson till och Fardjäken unge hans söner Härse och Spjälbod Fardjäkensson,Spjälbod var kvar i Kungsgården år 1375.  
-------------------------------------------------  
Brev 10643  
13750211 Utfärdandeort: Kutuby (Kutby) = kungsgården i Bjärtrå sn)  
Språk: svenska  
DS 8726 SD-nummer:  
Spjälbod Fardjäkensson.  
Spjälbod Fardjäkensson intygar att egendomen Öndebyn i Bygdeå socken på Lars Björnssons vägnar utbetalats som böter till Peter Djäken för 160 mark svenska penningar.  
 
utfärdaren  
Peter Djäkens sigill finns avritat under brevtexten (sparre i sköld): Petrus • Diekn •. - Det bör noteras att Spjälbod Fardjäkensson i brevet uppger sig ha sigillerat.  
Örnhielm:B 16 (förr J 7), fol. 249r, RA 0202 (se utskrifter av B 16-texter, DK)  
Faksimil:  
DS 8726 Tryckt  
regest:  
Om Kutub#y (senare Kungsgården i Bjärtrå socken) se T. Bucht, Ortnamnen i Västernorrlands län I (1955), s. 7. Om platsen som tingsplats för landstinget i Ångermanland, se C. G. Styffe, Skandinavien under unionstiden (1911), s. 395.  
------------------------------------------------  
många fler saker och fler pergament brev tyder på släktskap som tex Ingeborg är Johan Ingemarssonss Fränka.Fartheng  släkten hade sitt säte både i Ångermanland och Medelpad.  
 
plus att en Lagman Nils Hansson från samma pats  
donera ett till Uppsala Ett Silverbälte från en trolig släkting Härse som levat 1380 talet medans Nils Hansson var Lagman under 1400 talets mitt. jag ser också en släktkedja mellan dessa som Ahnlund och Bygden gjorde, och som jag tycker att Leif lyfte fram många saker tex om Gudlav Bilder hans ev släktskap kanske kan var med en icke namgiven syster till Farhteng d.ä
min tanke. för farteng d.å födelse ort skulle varit Herlekien,Ytterlännes i närheten av Holms gravfält där på 1500 skulle Buresläkting Evert Hindersson fortfanade äga maken.
 
nå det får väl räcka men det är inndicier försläktskap absolut, men sen hur långt man är villig attbinda ihop dessa personer låter jag vara upp till var och en. mvh Marc

87
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-28
« skrivet: 2007-06-24, 17:56 »
Ja, Urban det var verkligen värt att läsa avhandlingen av Leif Grunberg Medel tid i centrum 2006.  
1) Styresholm är inte tänkbart på grund av fler olika skäl ett var att det var i bruk först 1390 talet.  
 
2) Fartheng d.ä Landsdommare var i från Nässom ,Bjärtrå socken se medeltida brev från 1324
-------------------------------------------------Brevnummer:3291
Utfärdandedatum:13240716  
Utfärdandeort:Umeå
Språk: latin
DS-nummer:DS 2475  
SD-nummer:
Utfärdare:Johan Ingemarsson, fogde i Hälsingland, Björn, kanik i Uppsala, Olof i Nordingrå, prost i Ångermanland, Nils Farthiengsson, Farthiegnus de Nesemi, Uno, lagman, Øndo av Nedraby, Gullanus Lagmansson. Innehåll: Johan Ingemarsson, fogde i Hälsingland, Björn, kanik i Uppsala, Olof i Nordingrå, prost i Ångermanland, Nils Farthienxsson, Farthiegnus de Nesemi, Uno, lagman, Øndo av Nedraby, Gullanus Lagmansson intygar på tinget i Umeå att Johan av Kåddis och hans hustru Cecilia skänkt ärkebiskop Olof och Uppsala domkyrka deras gård Kåddis jämte alla deras lösören, samt att ärkebiskopen på stället med 6 mark svenska penningar gottgjort Cecilias broder Jerund av Hisky hans rättsanspråk på systerns egendom.
 
Brevtext: Omnibus presentes litteras inspecturis, Johannes jngemarsson, officialis domini regis swecie super terram helsingie, Bero canonicus vpsalensis, Olauus de Nordhungaradh, prepositus angermannie, Nicolaus farthienxsson, Farthiegnus de nesemi, vno legifer, øndo de nidraby, et gullanus lagmanzsson, salutem in domino sempiternam, Notum facimus vniuersis quod johannes de Caadis parochia vmu, et vxor sua cecilia tunc sine liberis existentes in communi placito seu pretorio, habito apud predictam ecclesiam, vmu, Anno domini .M.° CCC.° XXIIII. (0) XVII. kalendas augusti, jn dominum . . archiepiscopum et ecclesiam vpsalensem, jus et proprietatem dicte ville sue Caadis, necnon et bonorum suorum mobilium quorumcumque, ad honorem dei et salutem animarum suarum, donacione perfecta legittime contulerunt. venerabili patre. domino olauo Archiepiscopo vpsalensi tunc illie presente, donacionemque predictam eo quo supra nomine acceptante, qui statim in eodem pretorio, Jerundo de hisky, fratri predicte cecilie, de sex marchis denariorum swece monete, prout ipse Jerundus se contentum reddidit, satisfecit, pro omni jure successionis quod in bonis sororis sue sepefate, sibi suisque liberis, vnquam deberi seu competere potuisset, Jn cuius rei testimonium sigilla nostra presentibus sunt appensa, Datum. Anno die. et loco predictis.
Extratext: På frånsidan: de villa kadiis in hælsingya pro mensa archiepiscopi.
Sigillinformation: Sigillen: N. 1, 5, 7 och 8 borta, remsorna qvar; N. 2, 3, andliga; 4, Nils Farthiegnssons, skadadt (en arm eller en örnfot?); N. 6 skadadt (en springande grip?).
Textnoter:
Innehålls- noter:
Fastar:
Sigillanter: utfärdarna
Sigill: se DS nr 2475
Original: or. perg., RA 0101
Medeltida avskrifter:
Medeltida regester/notiser:
Brocman:  Hadorph:
Peringskiöld: E 48:A, fol. 44  Örnhielm: I, p. 786, 802
Övr. efter- medeltida avskrifter:
Övr. efter- medeltida regester/notiser:
Hänv. till annat brev: DS nr 2445 och A 8, fol. 42
Fotokopia:Övre Norrlands historia (1962), s. 144  
Tryckt: DS nr 2475  Tryckt regest:
Litteratur o. komm.: Jfr Birgitta Fritz, Ångermanlands medeltidsbrev (Årsbok för Ångermanlands och Medelpads hembygdsförbund 1986), s. 123; se G. Holm, Bynamnet Kåddis (Svenska studier från urtid till nutid tillägn. C. I. Ståhle,  
-------------------------------------------------
 
 2,5 km däri från var Bjärtrå fäste – en kungsgårdsbefästning från 1300- och 1400-talenBjärtrå fäste har bestått av en cirkelrund motte-liknande befästning i Kungsgårdsmyren som har omslutit en ovanlig huskonstruktion. Borgtypen och dess placering i myr- eller sjömark är ytterst ovanlig i Sverige och anknyter närmast till privata borgar som uppfördes i Nordtyskland och Danmark under framför allt mitten av 1300-talet, särskilt i Mecklenburgs sjödistrikt (fig. 30).Borgen har använts i åtminstone två faser, dels under
1300-talets andra hälft, dels under 1400-talets
första hälft (1407 och 1428).  
Likaså är den militära anknytningen uppenbar genom borgens utformning och fynden av ett tiotal armborstpilspetsar. Detsamma gäller kopplingen till ett högre socialt skikt i samhället, vilket fynden av importkeramik och bronsföremål visar. Dessutom framgår att platsen åtminstone tidvis varit bebodd året om.
 
om man sen lägger till att Kungsgården ,Bjärtrå  
var fogdesäte för medelpad,änermanland och västerbotten 1300 talet till 1580-1590 talet sen det flytta till den nya staden Härnösand så där höll säkert Nils Fardjäkensson till och Fardjäken unge hans söner Härse och Spjälbod Fardjäkensson,Spjälbod var kvar i Kungsgården år 1375.
-------------------------------------------------
Brev 10643  
13750211  Utfärdandeort: Kutuby (Kutby) = kungsgården i Bjärtrå sn)  
  Språk: svenska  
DS 8726  SD-nummer:  
Spjälbod Fardjäkensson.  
Spjälbod Fardjäkensson intygar att egendomen Öndebyn i Bygdeå socken på Lars Björnssons vägnar utbetalats som böter till Peter Djäken för 160 mark svenska penningar.  
 
utfärdaren  
Peter Djäkens sigill finns avritat under brevtexten (sparre i sköld): Petrus • Diekn •. - Det bör noteras att Spjälbod Fardjäkensson i brevet uppger sig ha sigillerat.  
Örnhielm:B 16 (förr J 7), fol. 249r, RA 0202 (se utskrifter av B 16-texter, DK)  
Faksimil:  
DS 8726  Tryckt
regest:  
Om Kutub#y (senare Kungsgården i Bjärtrå socken) se T. Bucht, Ortnamnen i Västernorrlands län I (1955), s. 7. Om platsen som tingsplats för landstinget i Ångermanland, se C. G. Styffe, Skandinavien under unionstiden (1911), s. 395.  
------------------------------------------------
många fler saker och fler pergament brev tyder på släktskap som tex Ingeborg är Johan Ingemarssonss Fränka.Fartheng Landsdommar släkten hade sitt säte både i Ångermanland och Medelpad.  
 
citat av Leif Grunberg Byn Klappsta är av intresseockså med anledning av att Fartegn unge och hanshustru Ingeborg år 1342 bytte till sig jordegendom idenna by av Spjälbod Spjälbodsson.305 Att Bjärtrå under medeltiden varit säte för framträdandemän i samhället framgår av att ytterligareen Fartegn, omnämnd 1314 och 1324, var bosatt i Kungsgårdens grannby Nässom där ruinerna efter Bjärtrås medeltida kyrka ligger, och i samma by omtalas
på 1340-talet en man vid namn Peter. Ännu en
bit nedströms i samma socken finner vi vid samma
tidpunkt en Pål i Lugnvik. Just i Lugnvik bodde 1417en Åsvid som sigillerat ett brev och på 1480-talet enNils Hansson som omnämns som lagman över Västerbotten.När en testamentsgåva till Uppsala domkyrka i form av ett silverbälte omnämns (som återlöstesav dennes hustru), betecknas Nils Hansson ännu som underlagman. Lagmannens koppling till Lugnvik är intressant med tanke på storhögen från järnåldernvid den så kallade Tingsnäsudden. Vid 1500-taletsbörjan finner vi till yttermera visso den dåvarande
underlagmannen
över Ångermanland
och Medelpad,
Erik Larsson, bosatt i byn Fröstland
i Bjärtrå socken.
Under 1400-talet känner vi också en lagman i Ångermanland
vid namn Marcus som uppenbarligen var
boende i Rossvik i Nora socken.306
Under 1300-talet tycks de norrländska landskapen
inte ha haft egna fogdar, utan en gemensam sådan
över hela ”Hälsingland”. Av senmedeltidens fogdar
över Ångermanland känner vi till namnet på Larens
skrivare 1479 , Svante Nilssons fogde Bernt Larsson1484, Olof Eriksson 1487 , Svante Nilssons fogde TorkelVästgöte 1489 samt Svante Nilssons befallningsman Staffan Henriksson 1507.
 
En frågaq kommer upp är det Härse Silverbälte Nils Hansson Donerar ?  
 
jag behöver inte påvisa så mycket mer av det Leif Grunberg skriver men han får stöd av Bureus också när det gäller Kungsgården, Bjärtrå.  
 
den för mej nya informationen var bitarear som fattas i mitt resonemang men styrker släktskapen Fartheng unge ,Nils Fartheng d.ä ochsä vapen sigillet nils har är samma vapen sköld på gravhällen för Fartheng unge.
 
jag är väl mer säker på att skön var en så kallad försvar kyrka och sen vet jag inte när farthengs gravhäl kom dit,det är återstånde frågor.  
obs.Leif Grunbergs avhandling är mycket läsvärd för oss bure ättlingar.  mvh Marc

88
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-24
« skrivet: 2007-06-23, 16:18 »
Tack Urban för svaren,du sammanfatta bilden ypperligt,jag håller även med i problemställningen när det gäller storleken av borgen /slottet. och de ev indicier som stödjer JB. mvh Marc

89
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-24
« skrivet: 2007-06-21, 22:58 »
Jag vil hålla med Mickael Swård detta är ett forum att disskutera olika källor, frågor ideer släktforskningen, sen att man blir arg .. för att någon som Ulf eller jag vågar citera Johan Bureus när det gäller Buresläkten för han inte är tillräkligt bra källa för vissa självgoda släktforskare då skall man veta att större delen av Norrländsk  1500 tals och 1600 tals forskning och dess korrekt het beror på Johan Bureus nogranhet att ned teckna det han hört.  
så forsatt öppen disskution och minder person angrepp för sånt hör inte hemma här. mvh Marc

90
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-24
« skrivet: 2007-06-21, 22:41 »
Hej Urban, det sista inlägget med innehåll var nog ditt så jag har en fråga om du stött på något nytt om Byreholms slott i din utredning av Johan Burerus Matrieal, efter som även Genealogica 53 på Riksarkivet är delvis en avskrift från (Ursprungliga Genealogica)
X36 och X37 i Uppsala är kan man ju säga lite mindre korrekta än Genealogica 53.
jag ser framemot din presentation av ditt nya matreal.
jag har en del som jag läst av Thunberg och Ahnlund som kastar lite ljus över några frågor. som jag undrar om jag kan skicka till dig för att få din syn på det. även lite nytt om Fartheng Unge medeltida brev som kan visa hans härkomst att Nils kanske är Farbror  och att Farthengs far är en storman från ångermennland.
och slutligen en fråga på vilket källvärde har de Klerker -Mattonska Handskriftsamlingarna när det gäller personer som skrev sig som Bure eller kallas sig Bure. Mvh Marc  
och glad midsommar allihopa.

91
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-21
« skrivet: 2007-06-19, 22:09 »
Lotta Det hjälper inte att vända och vrida på det jag säger och säga det fel även du behöver ha något som backar upp det du säger för det skall bli en disskution ,Jag sa ju att 1850 eller i mitten på 1800 talet byggede dom om Skönsgammla kyrka och dom lad den en bit i från som du sa och det står på hemsidan att det var en renoverig det kan man verklgwen kallade hel renoverring för man rev gamlmla kykan och byggde upp ny sköns krka som renoveras en gång trill efter det.så om dom inte kan skilja på renovering och om byggna på hemsidan så ger jag inte mycket för att dom tror kyrkan sträker sig tillbaka till 1100 talet för att det fanns föremål i kyrkan som sträker sig till det bland annat den gamla dopfunten. jag tror mer på JB Berättelse att deb?n tillkom på 1400 talewt men ingen av oss kan påvisa det ena eller det andra .
mvh Marc

92
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-18
« skrivet: 2007-06-17, 07:40 »
Lotta Jag såg din länk efter jag skickat mitt innlägg,men jag tycker som Per Åke för att få en vetenskaplig tyngd idet hela ,Att man skall öppna den grav som grävdes igen och ligger under skönkyrka i dag man får gå in i rumet bakom koret bryta upp golvet och göra gravöppning. vi har prata om Dna för att fastsälla Fale Bure sen Bureseminarietför två år sen, men jag Tror det krväs någon Bureättling med pondus som Tord Bylund som ber riks antikvariet om gravöppning.
och enligt Professor Gustavsson  och doktor Jagell som håller på med Genetik  kan man fastställa DNA.

93
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-18
« skrivet: 2007-06-17, 07:17 »
Ja Ulf, Jag håller med Robert det har troligtvis funnits Burara Där.
Lotta jag skall försöka svara på de frågor du har.
menar du att skönskyrka fanns på birsta berget på 1100 talet ? då skönsborg skulle funnits där?  
sen på 1200 talet Skulle Fale Bure d.y.(Fale Hin Unge) bott där och slottet kallas Byreholm enligt Johan Bure.medans Bygd?n menade att Fale Bure d.y (Fartheng Unge)skulle bott där senare delen av 1300 talet.och det gamla slott där hälsingekungarna hade sitt sätte på 1100talet,var nu kallat efter Bure(Byre)
sen enligt uppgift av herr peder till Johan Bure skulle slottet bli ombyggt till skönkyrka exat när har jag ingen uppgift på mer än att det troligt vis skedde under 1400talet när Häres inte längre bodde kvar och den krönika eller bok som skulle finnas i sköns  gammla kyrka till sammans med vapen skölden som hängde över kykans kor där Fale Bure skull vara begraven.
 
så sköns gamala kyrka avbildad av Ryzhelius  och Johan Bure född på 1560 talet ,kyrkan  var således från 1400talet och byggdes om på 1800 talet senare hälft jag minns inte exat när som man byggde upp nuvarende sköns kyrka.
att man hittat föremål som finn i skönskyrka i dag som är från tusentalet innbär inte att sköns kyrka stod där 1100 talet. både porten och Kistlocket är tidsbestämt till 1300 talet har jag fått veta information nu av kyrkovärden.  
 
så det Backar väl upp Bygd?n Farhteng Unge Som Fale Bure,ja lotta man kan knyta Kistlocket till  
Fale Bure efter som det bär Burevapen.  
 
en sak till med Kistloket är att det var tidsbestämt till 1300 talet och i vit marmor och i otroligt fint skick vilket tyder på att det varit innomhus i sköngammla kyrka under koret precis som?JB Berättat, för om man tittar på dee två kistlock som finns utanför kyrkan som är över 200 år yngre men i mycket sämre skick, vaktmästren breätt att när kyrkoherde J Backlund  
var med när dom flytta Kistlocket till ingången och berätt om de nio liken man hittat under gamla kyrkans kor.
 
jag råder dej lotta om du vill ha allt detta korrekt berättat att du talar med kyrkovärden. i skönskyrka han kan visa dig runt att se Kistlocket även berätta om hur gammla kyrkan låg och visa dej ring muren,
 
och visst är ringmuren ett bevis att en försvars Borg eller slott som man försvara med en ring mur funnits tidigare där.
 
Och visst är Porten ett bevis att något annat fanns därpå 1300 talet än skönskyrka. vet ej om om man arkeologiskt uttrett om porten var från ett slott,men jag skall kolla upp det.  
 
och det i dag som pekar på att Fale Bure (Farteng unge) bodde på på omtalde slottet som sen byggdes om till Kyrkan är just hans Grav och kistrlok som är kvar sen återstår frågan med att DNA säkerställa Fale Bure genomgrav öppning.  
 
eftersom vi inte hittils haft nägon lycka att hitta boken som talar om Fales Bedrifter,eller vapenskölden (om den inte är i Åby Kyrka) där Johan Siggesson och hans hustru Anna Begravdes.  Kalmar län.  
 
och för att förtydliga mej angånde de nio Skelleten så är det Fale Bure själv fru och barn samt föräldrar och ev syskon eller farföräldrar.ingen vet,därför skrev jag kort och gott familjegrav. (pga av att Liken var både män kvinnor och barn.)
mvh Marc

94
Förlåt mej Kalle , jag titta för snabbt nu är och läste det som Ingeborgs föräldrar i stället för Ranghilds föräldrar, så tack än en gång  mvh Marc

95
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-18
« skrivet: 2007-06-16, 12:55 »
jaha jag tycker också vi tappat disskutionens  
givande inlägg som Robert Hammar sköld sa vi har inga konkreta bevis,hade vi det så hade aldrig disskution uppkommit, men som jag sa tidigare vilka 1200 och 1300 tals Slott eller Borgar i sverige,har du kvar tillräkligt med bevis för dom funnits och dessutom att vissa personer bott i slottet??
Det måste min ju inse är en mycket svår uppgift.
men sen till säga att Bure slott, eller Byreholms slott aldrig funnits är ett långt steg ...
1) då måste man fastställa att det aldrig funnits ett slott (Borg) där sköns gammla kyrka Låg,och att Slottet inte varit ombyggt Till Skön Gammla Kyrka, och enligt Kyrkovärden så ligger Sköns nybbygda Kyrka på samma plats men är  
mindre dvs täck ej upp ytan där Gammla Kyrkan låg han visa ca. 15 meter från östra kyrkoväggen låg Kyrkans ena torn,och enligt JB, och Ryshzelius (troligtvis felstavat)skulle gammla Kyrkan ha två torn men det ena tornet hade raserats som man kan se på avritnigen och JB hade nämnt om tecken på strid om det var ett kulhål i en bjälke (jag minns inte exakt)men det står att läsa i Genealogica 53 också.  
 
sen får man avissa de indicier som Robert kallar det 1)Arkeologiskt bevis ,delar av en ringmur finns runt kyrkan idag, Den Mycket meriterade Hembyggds forskaren Reinhold Ohlsson  hävdade att Porten från Byreholms slott skulle funnits som port på sköns kyrka.
Det borde vara lätt att tids bestämma Porten om det inte redan gjorts och då har men bevis eller indicier vilket ni vill att ett slott funnita där tidigare, sen de skundära vittensmålen av flera som tex. Johan Bure  
2)kan man knyta slottet till Bure Vapen Skölden  
Boken är borta där är bara två ögon vittnen Herr Lars och Peter och Johan Bure Som vittne till vad herr Peter sa.  
sen vet vi att enligt JB,och Bygdén  Mfl skulle Fale Bure med Familj Begravts där på samma Plats sonmsköns Kyrka ,Ja där har vi kopplingen till Bure slott - Ombyggt till skönskyrka.
Finns det stöd ,ja det vita kistlocket i marmor tids bestämt till Fale Bure skulle levat av ritat i Säbrå boken finns i ingången av sköns kyrka .
Sen är det en sak borde göra som med Birger Jarl för några år sen(2004) så fast ställde man med DNA att det var Birjer Jarl. man vet att det fanns nio Garvar under Koret i Sköns Gammla Kyrka där man också hitta kistlocket, när man skulle bygga Sköns Kyrka som står där i dag.
 
Till Fale Bure då kunde man inte ta dna prover så man grävde ner dom nio skelleten igen så dom är under SkönsKyrka i dag. men vi Bureättlingar kan be Riks Antikvariet eller vilka nu det är som ger tillstånd att begära grav öppning precis som för birger Jarl så vi kan fastställa Att Det är Fale Bures familj  
 
Rorbert du kanske inte det är mycket men det är inte samma som ingenting.....
 
om du är Släkting till Härse född 1380 talet  
den som de flesta Buresläktingarna  har som Belagda anfader skulle du inte då göra allt för att få reda på vad som är myt och vad har verkligen hänt?
 
så om jag verkar oppimistsik eller okritisk är det för att kunna vara öppen för mer kunskap som kan leda till svar.  
jag har många gånger under mina 26 år som släktforskare fått  bita i sura äpplet och erkänna jag vet inte svaret eller det är fel fast jag trdde det var rätt från början,och många av de gammla släktforskare som man träffar är ödmjuka tacksamma ,hjälpsamma,och finner det roligt att släktforska dom tycker att tonen här i Anbytar forum är ibland otrevlig men jag blir allltid glad när man får en hjälpsamma hand som jag fick i ett annat inlägg när jag hade en fråga under ett annat släktnamn,Här under Buresläkten släpper visst alla hämningar.  
mvh Marc

96
Tack Kalle för informationen,  
Bara en fråga du nämner andra föräldrar än vad som står i AFS bok 1sid 5 tab.8 till Ranghild Eriksdotter (Skanke) står det sen i ÄFS som rättelse?
jag har inte tillgång till dom just nu.
mvh Marc

97
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-16
« skrivet: 2007-06-15, 21:14 »
Patrik jag har svareat på din fråga under von Brömsen mvh Marc.

98
Brömssen, von / Brömssen, von
« skrivet: 2007-06-15, 14:18 »
Jaha Björn, där har du fel jag har anlita Angneta som släktforknings konsult och hennes företag Genea jag fick två papper bland Annat AnnaHencis dotter Bröms Gift med Lar torsell  ochj mer uppjifter tillexempel on Henric Henricsson Bröms Rådsman och Handelsman i Norrköping och Gamla Borgmästaren Måns Svensson Bröms var med på Anna Måndotters lipredikan.. vilken jag också har kopia på, så om du vill ha kopia på de två papper jag fått från Agneta så kan jag skick dom till dej.
sen finns flera andra källor exempelvis :  
 
Henric Var bl.a. ägare till skattehemmanet Gobo i Yxnerums socken.Drottning Kristina utsedde i samband med sitt Norrköpingsbesök 1661, Henrik till rådman.
Källa: Björn Helmfrid. Norrköpings Stads Historia 1568 - 1719. Bok n:o 1 och n:o 2.
 
Elgenstierna om adelsäkten Bröms nr 161  
 
Gamla Borgmästar släkten Bröm i Norrköping: Örnbergs ättartal tex. del 12 sid 124 -125.  
 
Gamla Frälse släkten Bröms av Hans Brask Släktbok  och  ÄFS tillex. om Nils Jönsson Bröms.
 
kopior kan du få Patrik av Brask och Örnberg också.  
så jag har forskat länge på Bröms så det är väldigt spännande efter Jöns Bröms på 1400 talet  
vart hamnar man enligt Barsk citat Knapen Jöns Bröms var besutten i Torpa socken och sen i Vetlanda Socken och denne knape är förmodligen släktens stamfar och var i livet 1460 talet. Ättens Stammoder Kristina Trulsdotter .
Den adliga ätten Bröms nr.161 övertogsitt namn från en äldre småländsk frälse släkt .som behandlas på sidan 105 i Brask släktbok . den äldre ätten Bröms ingift med Upplanda ätten .
 
min Personliga teori är att Bröms kom från tyskland och förmodligen har samband med von Brömsen.  mvh Marc

99
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-16
« skrivet: 2007-06-15, 13:17 »
Patrik jag skal kolla din fråga på von Brömsen återkommer senare där.
Johan Jag känner till Äldre svenska frälsesläkter =ÄFS, sen länge men uppriktigt sagt nyare källor .. nu kommer jag inte på rak han ihåg när de trycktes om det är 1950 eller så trettio år skillnad och om man alltid kan utgå från att det är nyare och därför rätt vet jag ju inte,jag har inte tidigare hittat nämnvärt med fel av elgenstierna och trodde därför på riddarhuset info,men har lyssnat till kritiken och korrigersat mitt misstag, och som du säger dom gör vi ju alla . mvh Marc

100
Är det någon med sckancke boken eller har samma förfäder som jag Ranghild Eriksdotter (Skanke)
och vet mer om hennes mor och far ect.  samt familjen nedan ?  
 
Nils Jönsson Bröms gifte 2. 1504 med Ingeborg Ragvaldsdotter  dotter till Ragvald Nilsson (yngre Vällinga ätten) och Ranghild Eriksdotter (Skanke) Kall: AFS bok 1sid 5 tab.8  
mvh Marc

101
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-16
« skrivet: 2007-06-15, 08:38 »
Jag håller med dej Kaj attdet är bättre att ta bort den anlinjen när det blev fel förfäder till Nils Jönsson Bröms (Oavsiktligt) och dessutom när Birger Jarls Frilla var namnlös så var det ett fel som slunkit in där med.
 
ps. Jag har aldrig varit emot korrekt forskning, jag har däremot ibland sagts vara lite för okritisk i min hållning till Johan Bureus uppgifter. mvh Marc

102
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-16
« skrivet: 2007-06-15, 08:12 »
Hej Kaj Jag har inte haft tillgång till datan förrän nu, Jag har ett stort intresse av Nils Jönssson Bröms Förfäder efter som han är min  
anfader jag läste precis som du och i ÄFS följande:
 
Nils Jönsson Bröms gifte 2. 1504 med Ingeborg Ragvaldsdotter  dotter till Ragvald Nilsson (yngre Vällinga ätten) och Ranghild Eriksdotter (Skanke) Källa: AFS bok 1sid 5 tab.8  
 
är det den som gäller ?
 
Det här fick jag veta  vid ett telefonsamtal sommaren 2006  från Riddarhuset jag har för mej att det var riddarhus genealogen som citera elgenstierna :
 
Nils  var Väpnare till Hedensö i Näshulta socken ,Södermanland, häradsvhövding i åkerbo härad död 1511,sålde jord i högssby socken till johan kyle  1485  10 jan.    andra gifte . 1504 med Ingeborg Ragvaldsdotter dotter till Ragvald Magnusson (Fargalt till hedensö) och Catharina Svensdotter (Pik)
Elgenstierna under Bröms nr. 161  från den introducerade svenska adelns ättartavlor av Elgenstierna , bd 1 (1925) s. 653  tabell 3. adlades till Bröms enligt sköld brev 1486.
 
och dedt gjorde han när jag fråga vad som dom hade om Nils Jönsson Bröms och vad som gällde.  
 
Jag vill naturligtvis ha rätt föräldrar och rätt anlinje så om ÄFS är rätt vill jag ändra mina uppgifter direkt har du något kaj som stödjer ÄFS
som jag kan ha som källa?  
 
och i så fall får jag säga om min anlinje att man kan i stället följa Ranghild Eriksdotter (Skanke) Förfäder som mynnar ut i Rikissa Birgersdotter dotter till Birger Jarl. (se första anlinjen från johan Siggesson)
 
mvh Marc

103
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-15
« skrivet: 2007-06-14, 09:18 »
Och Åter Byreholms slott  till om Johan inte märkt det så har Göran och jag samma Uppfattning när det gäller Bure Slott, han gav huvud inriktningen av hur vi ser på det och det är fler som tror Johan Bure uppgifter,så istället för att häckla dom uppgifterna kan du väl säga vad du tror i frågan det är vad anbytar forum äre till för, byta Uppgifter. obs. inget är 100 procent bevisbart från 1200-1300 talet det förstår väl alla i den här debatten. mvh marc

104
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-15
« skrivet: 2007-06-14, 09:08 »
Svar till Niclas ,Då vet jag vad du talar om Jag läste det samma i ÄSF med Ingeborg Ragvaldsdotter (Yngre Väöllinga Ätten och Med Skcanke som far. men enligt Riddar hus genealogwen är det fel jag har fått de här uppgifterna i från riddarhuset.
om Nils Bröms:
 Nils Jönsson [Bröms] föddes år 1455 i Upplanda,Vetlanda (F). Han dog år september 1511 i Linköping (E). Han gifte sig med Ingeborg Rangvaldsotter [Fargalt] den 26 augusti 1504 i Hedensö .  
 
Nils var Väpnare till Hedensö i Näshulta socken ,Södermanland, häradsvhövding i åkerbo härad död 1511,sålde jord i högssby socken till johan kyle 1485 10 jan. andra gifte . 1504 med Ingeborg Ragvaldsdotter dotter till Ragvald Magnusson (Fargalt till hedensö) och Catharina Svensdotter (Pik)  
Källa Elgenstierna under Bröms nr. 161 från den introducerade svenska adelns ättartavlor av  
Elgenstierna , bd 1 (1925) s. 653 tabell 3.  
 
adlades till Bröms enligt sköld brev 1486.  
mvh Marc

105
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-13
« skrivet: 2007-06-13, 21:40 »
Till Göran på antavlan till Abraham Printz  
sluta jag med Bure linjen efter 6ge.jag tar med dom nu...
 
Till lotta jag trodde du förstod att det var Abrahams levnad  1672-1745,jag fick tyvärr inte med åren han var kyrkoherde.  
 
Nicklas Rosenblank jag undrar om du har synfel
Släktlinje till dej utan källor ,dom finns i in lägget ovan .....
 
förfäder till Abraham Printz --Birger Jarl  
1.gen. Abrham ...
 
2 generation  
Far Per {Printz]    
Mor Anna Rolandsdotte[Bure]  
 
3 generation
Farfar Isak {Printz]  
Farmor Christina Månsdotter [Bröms
Morfar  Rolandus Olai [Bure] och
Mormor Catharina Balck  
 
4 generation
fff.Ambjörn [Printz]  
ffm ....
fmf Måns Svensson [Bröms]
fmm Kerstin Henricsdotter [Stockenström]
mff Olaus Laurentii [Bure]  
mfm Ursula Christophersdotter  
 
5 Generation  
ffff Måns Nilsson [Bröms]  
fffm Brita Nilsdotter  
fmff Henric Larsson  
fmmm Malin Larsdotter  
mfff Lars Andersson  
mmmm Anna Mosesdotter  
 
6 Generation
Farfar och Farmor linjer.
.Måns Nilsson [Bröms]  
.Nils  
.Lars Henricsson  
.Ingrid  
.Lars Olofsson  
.Agnes Arvidsdotter  
Morfars och Mormors linjer (Bure linjen)
.Moses Jacobsson  
.Anna
 
7 generation  
Farfar och Farmor linjer
.Nils Jönsson [Bröms]
.Ingebor Ragvaldsdotter [Fargalt]
.Henric  
.Arvid Jacobsson  
.Anna Haraldsdotter  
Morfars och Mormors linjer (Bure linjen)
.Jacob Andersson
.Kälug
 
8 Generation
Farfar och Farmor linjer
. Jöns Andersson  
.Karin [Bröms]  
.Ragvald Magnusson [Fargalt
.Catharina Svendotter [PIK}
Morfars och Mormors linjer (Bure linjen)
.Anders Olofsson  
 
9 Generation  
Farfar och Farmor linjer
.Jöns [Bröms] .  
.Kristina Trygilsson  
.Magnus Ragvaldsson [Fargalt]  
.Margareta Karlsdotter
.Sven [Pik]  
.Cecilia Olofsdotter [Stenbock]  
.Magnus Andirsson  
Morfars och Mormors linjer (Bure linjen)
Oloff Härsesson (Gamle Olof)
 
Jag behöver väl inte forsätta Nicklar du klara val följa de sist leden ?
men nog inser du att Bure ingift med ständiga adelssläkter,måste själv tillhöra samma stånd.  
mvh Marc  
PS.jag ber om ursäkt för de fel som smugit sig in eller om något är oklart i förra inlägget i hastigheten men tar ni upp dom som lotta gjorde kan jag förklara.

106
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-13
« skrivet: 2007-06-13, 12:01 »
Hej Göran och ulf tack,jag vill ge en anna line Bure och Birjer Jarl och visa med den att Bure tillhör Frälset,jag har arbetat med den senaste halvåret.
Antavla  för Abraham Printz
 
 
Första Generation
 
 1. Abraham Printz  föddes den 17 juni 1672 i Ingebo,Enåker  (U). Han dog den 27 oktober 1745 i Västerlövsta  (U).  
 
Kyrkoherde i Västerlövsta församling under åren 1672-1745.
 
 
Abraham gifte sig med Catharina Phargmenia  den 30 juni 1704 i Väster Lövsta  (U). Catharina föddes den 24 maj 1683 i Gävle  (X). Hon dog den 7 mars 1753 i Väster Lövsta  (U).  
 
 
Andra Generation
 
 2. Per Printz  föddes år 1645 i Sankt Olia Kyrka, Norrköping  (E). Han dog år 1680 i Ingebo,Enåker  (U). Han gifte sig med Anna Rolandsdotter [Bure] år 1672 i Enåker  (U).  
 
Han var Adiutör, Mantal kommisarie ,Brukspatron
 
 
 3. Anna Rolandsdotter [Bure]  föddes år 1634 i Nora  (C). Hon dog år 1721 i Ingebo,Enåker  (U).  
 
 SURN Bure GIVN Anna Rolandsdotter
 
 
Tredje Generation
 
 4. Isak Printz  föddes år 1616 i Mo,Bottnaryd  (F). Han dog den 1 september 1663 i Visby fösamling (I). Han gifte sig med Christina Månsdotter [Bröms] omkring 1641 i Norrköping Stad (E).  
 
Tullnär över Stora Sjötullen och inspektor över Tjärukompaniet i Visby. Tullförwaltterskan Isak  
Biösons efterlefwerska nämd 1679 i Joachim Mathiae Lyths dagbok (se facsimileutgåva av August  
Quennerstedt, 1912, omtryckt av Rediviva 1986, sida 99.)Isak Ambjörnsson Printz (? 1663-01-09) är  
bror till Johan Björnsson Printz (f. 1592-07-20) (vänligen referera till mina källhänvisningar och  
uppgifter om deras fäder härkomst.
 
 
 5. Christina Månsdotter [Bröms]  föddes år 1615 i Norrköping  (E). Hon dog den 22 juli 1706 i Visby  (I). Hon begravdes år juli 1706 i Visby kyrka,Visby fösamling (I).  
 
C:3). Begravd i begraved i Visby Kyrka ... i stora gången vid hennes salig man.. (Visby CI:3 Döde).
 
 
 6. Rolandus Olai [Bure]  föddes den 11 december 1587 i Hedby,Nora  (Y). Han dog den 3 april 1670 i Hedby,Nora (C). Han gifte sig med Catharina Balck omkring 1625 i Nora. Han hade andra föräldrar.  
 
Kyrkoherde i Nora (C).
de sista 12 åren Blind.Kaplan 1612 och Kyrkoherde 1633 Riksdagsman 1647.
Prästgården i Nora brann ner 1639.
Källa:Herdaminne från Nora Sid 287-288. Roland Olai Bure. Son af N:o 5 (Olof _Laurentii Bure). Låg i  
 
vagga då fadren hitkom. Pvgd 1612, då han _var 25 år gammal. Var först Commin. här i 22 år och  
bodde på _Buska. Kyrkoh. här 1633. Prestgården afbrann 1639. Riksdagsman _1647. Död 1670,  
sedan han varit de 12 sista åren blind. Hm Nora _(C) khdar, rev.: Gift senast 1615. (Not: Rolandus  
upptagen som _gift vid erläggande av Älvsborgs lösen 1615. Efter hustruns död _1637 skänkte han en  
tronhimmel till predikstolen). 3/5 1630 _erhöll han fastebrev på 4 öresland i Buska. Han ägde även en  
del _av en gård i Uppsala på platsen för nuvarande Västgöta nation. _Denna gårdsdel sålde han 1647  
till greve Lennart Torstensson. _1654 begärde styvsonen Sebastian Ihering för hans räkning fasta _på  
Sörbo sågkvarn i Nora, som han köpt för 86 daler kmt. Sedan _omkring 1648 blev kyrkoherden  
tvungen att underhålla en soldat, _vilket han ansåg vara emot privilegierna. Domkapitlet svarade _på  
hans klagomål att detta var en fråga som han borde ta upp _med den präst, som skulle sändas till  
riksdagen, men att _överheten också bestämt att soldaterna skulle arbeta för födan. _På grund av  
ålder och blindhet måste Bure från 1655 ha sina söner,_först Bernhard och sedan Erik, som  
medhjälpare. Han beklagar sig _även för hur dyrt det var att hålla sönerna vid universitetet. _2/4 1639  
brann prästgården och dess ladugård med mestadelen av _innandömet, kläder och säd. Från ett  
syneinstrument 20/5 1672 _kan man se, hur den nya prästgården i detalj tedde sig. _(Se kopia från  
hmU, min anm.) Personligen ägde han 1635 även 1/2 _hemman Drängebo om 3 öresland. Av  
boskapslängd 1636 framgår att _utsädet uppgick till 8 tunnor samt att Bure hade 2 hästar, _2 fålar, 4  
ston, 2 oxar, 20 kor, 1 tjur, 2 stutar, 15 kvigor, _8 gamla och lika många unga får, 8 risbitar och 10  
gamla samt 10 _unga getter samt lika många svin. 1653 köpte han även Kiölfors i _Enåker av Hans  
Allentinsson.
 
 
Roland Olai Bure
Kyrkoherde i Nora.de sista 12 åren Blind.Kaplan 1612 och Kyrkoherde 1633 Riksdagsman 1647.
Prästgården i Nora brann ner 1639.Källa:Härnösand Herdaminne från Nora Sid 287.Medelpad CD -
Skiva
Medelpad familjeregister 1500-1800 av Midälva genealogiska förening.
 
 
 7. Catharina Balck  föddes år 1590 i Nora    (C). Hon dog år 1637 i Nora    (C).  
 
.Källa:Herdaminne från Nora Sid 288.
Roland och Catharina hade 4söner och tre döttrar, hon var gift med sin morbror.
 
 
Fjärde Generation
 
 8. Ambjörn   föddes i Mo,Bottnaryd  (F).  
 
 10. Måns Svensson [Bröms]  föddes år 1580 i Jönköping Stad (F). Han dog år 1635 i Norrköping Stad (E). Han gifte sig med Kerstin Henricsdotter [Stockenström] år 1608 i Norrköping Stad (E). Han hade andra föräldrar.  
 
Han var först Borgare i Jönköping och sen Rådman samt Borgmästare i Norrköping.[Uppgifter från  
släktforskningsuppdrag av fd. Arkivarien  Agneta olofsson hennes bolag Genea ]
Brita Inflyttad till Norrköping från Jönköping omkring årsskiftet 1601-02.  Startade 1617 Norrköpings  
första gästgivaregård med rättighet att servera utländska drycker.  Måns och några kompanjoner  
hade stödda på Måns privilegium (1620-04-22) redan på 1620-talet byggt en stångjärnshammare i  
Nörrköping, sannolikt vid Skriketorp i Kvillinge.  Måns valdes till borgmästare vid  
valborgsmässorådsstuga 1620. Sista året som sittande borgmästare 1630 - 31.
bosatt Skriketorp,Kvillinge.
Källan är Norrköpings Stads historia 1568-1719 av Björn Helmfrid
1)  Nättidningen Rötter ,Elgenstierna ättar tavlor på Bröms nr 161 och Stockenström nr 858
 
 
 11. Kerstin Henricsdotter [Stockenström]  föddes år 1585 i Norrköping  (E). Hon dog den 17 oktober 1652 i Norrköping  (E). Hon begravdes år oktober 1652 i Sankt Olai Kyrka,Norrköping.  
 
Begravd 1652 i Sankt Olai Kyrka,Norrköping
Källa :Elgenstierna under Stockenström nr. 858 sidan 70 tabell 1
 
Begravd 1652 i Sankt Olai Kyrka,Norrköping
 
 
 12. Olaus Laurentii [Bure]  föddes år 1523 i Yttervik,Bureå  (AC). Han dog år 1613 i Hedby,Nora (C). Han gifte sig med Ursula Christophersdotter år 1560 i Nora  (Y).  
 
Kyrkoherde nr 5  i Nora åren 1579-1588 i Ångermanland (Y),Kyrkoherde 1588-1613 i Nora,  
Fjärdhundra, Uppland
Hemmansägare  av Fantaskog brukade det 1579-1587.
Bevittnade ss, pastor  i Nora Sockens tiondelängd första gången 1579 i Ångermanland(Y)
5. Olof Laurentii Bure (1579-88) var född i Skellefteå s:n,
son af länsmannen Lars Andersson i Viken och Anna Mosesdotter i Bure,
enl. Buresläktens stamtafla. Bevittnade ss. pastor i Nora socknens tiondelängd
första gången 1579. I kraft af kon. Johan III:s bref 29 juni 1582
fick han lösa till sig kronohemmanet Fanskog (nu Fantskog) 6 säl. i Skogs
s:n för 13? daler och förvärfvade sig för samma pris 6 säl. i Hjelta i
Bjärtrå. Han uppbar för sista gången 6 mars 1588 det vederlag om 12 t:r
spanmål, som samme konung tillerkänt pastorerna i Nora för den indragna
präststommen i Skog, hvilken lämnats såsom godtgörelse åt bönderna på
Hernön vid Hsand stads anläggning. Genom byte skall han erhållit Nora
pastorat i Fjärdhundra, Uppland, hvilket han tillträdde maj s. å. Han
undertecknade ss. khde där prästerskapets försegling på arfföreningen
7 mars 1590 samt Uppsala mötes beslut 1593. Afled enl. Fant 1613 efter
att i 52 år varit präst. Stamfader för många prästsläkter i Upland.
G. m. Ursila Christophersdotter fr. Tierp, hvars önskan att komma sin
 
hembygd närmare, tros varit en af anledningarna till pastoratbytet.
Barn: (enl. Fant) Lars, studerade i Amsterdam; Carl, mönsterskrifvare
vid ryttarefanan, sist faktor vid kronans gevärsfaktori i Söderhamn; Roland,
f. 11/12 1587 i Ångermanl. Nora, khde i Nora i Upland, d. 9/4 1670; Engelbrekt,
notarie i Upsala; Christopher, skrifvare, reste utomlands; Ingrid, g. m. befallningsman
Hans Grass i Österunda, Upl.; Anna, g. m. khden Joh. Ol. Balck,
son till efterträdaren härst.; Beata, g. m. akademifogden i Upsala Olof Björn
 
utdrag från Uppsala Ärkestifts herdaminne (tryckt år 1842-1845) han var bosatt även där i Nora,
Uppland (C)
Kyrkoherde 1588-1613 i Nora, Fjärdhundra, Uppland
 Olof Laurentii Bure kom hit 1588 allenast 60 Matlag här fanns.   (6o Hushåll)
Hans fader var den gamle och rike Lars Andersson i Viken i Skellefteå, Modern Anna Mosesdotter  
Bure Underskrevs av Uppsala mötes beslut 1593 tillträdde som Präst. År 1600 Begär Prästen  
Laurentii om att få en ung assistent för sin sjuklighet skull och eftersom Socken ligger vitt och han inte  
förmår draga till sockenbud (det innebär att han har en vidsträckt kommun och inte mäktar med att  
resa samt göra Husförhör)
 han avlider 1613 sedan han varit pastor här i 25 år och Präst 52 år. Han påstås härstamma i rätt  
nedstigande led från Fale Bure den yngre ,och är stamfader för många prästsläkter  i stiftet såsom  
Brunnelius,Wåhlberg Gedner,Phragmenius,Djupedius,Martinii,Printz ect.
 
 
 13. Ursula Christophersdotter  föddes år 1525 i Tierp (C),. Hon dog i Nora Församling (C).  
 
 
Femte Generation
 
 20. Sven Månsson [Bröms]  föddes år 1535 i Jönköping Stad (F). Han dog år 1579 i Jönköping Stad (F). Han gifte sig med Brita Nilsdotter år 1575 i Norrköping  (E).  
 
Borgare i Jönköping [Uppgifter från släktforskningsuppdrag av fd. Arkivarien  Agneta olofsson hennes  
bolag Genea ]
Sven Månsson Bröms   Borgmästare i Norrköping. Källa: Örnbergs ättartal  del 12 sid 124 -125.
 
 
 21. Brita Nilsdotter  föddes år 1540 i Jönköping (F). Hon dog år 1603 i Jönköping (F).  
 
Levde omkring 1540 Britta död 1603
Källa::CW Hjort Genealogiska anteckningar från 1700 talet  del 1 sid 88.
 
 
 22. Henric Larsson  föddes år 1552 i Norrköping  (E). Han dog den 25 mars 1625 i Norrköping  (E). Han gifte sig med Malin Larsdotter omkring 1580 i Norrköping  (E).  
 
Borgmästare i Norrköping. Född (1552). Död 1625-03-25 i Norrköping. Var bland de i särklass mest  
inflytelserika och förmögna personerna i Norrköping.
Han tillhörde under femtio år (1575-1625) det ledande skiktet inom Norrköpings affärsvärld samt  
under minst 33 av dessa hade säte i stadens råd och magistrat, under huvuddelen av tiden såsom  
borgmästare...[sonen] Lars Henriksson likaledes borgmästare i samma stad och sonen Anders  
Henriksson som blev rådman och handelsman i Stockholm och nådde framstående poster inom  
huvudstadens kommunala förvaltningar. Hans barnbarn  kallade sig Stockenström.
Källa :Elgenstierna under Stockenström nr. 858 sidan 70 tabell 1
 
 
 23. Malin Larsdotter  föddes år 1550 i Älvsborg  (P). Hon dog den 2 juni 1603 i Norrköping  (E).  
 
Död 1603-06-02 i enligt gravsten i Norrköping.
 
 
 24. Lars Andersson  föddes år 1500 i Yttervik,Bureå  (AC). Han dog år 1596 i Yttervik,Bureå  (AC). Han gifte sig med Anna Mosesdotter år 1523 i Yttervik,Bureå  (AC),skellefteå.  
 
 
Källa :Ett brev som visar att den rike Länsman Lars Andersson i viken i Skellefteå gift med Jacob  
Anderssons son dotter Anna Mosesdotter satt i nämnden 1561 [fol.146r]
 
Bonde i Yttervik nr 2-3 under perioden  1553-1590  (Kallas Viken)
Källa :Ett brev som visar att den rike Länsman Lars Andersson i viken i Skellefteå gift med Jacob  
Anderssons son dotter Anna Mosesdotter satt i nämnden 1561 [fol.146r]
Nämnd i jordebok 1543-1549 även nämnd i jordebok 1551-1596
 
 
 25. Anna Mosesdotter  föddes år 1510 i Bureå ,(AC),. Hon dog i Yttervik,Bureå  (AC).  
 
Källa :Ett brev som visar att länsman Lars Andersson i viken i Skellefteå ,gift med Jacob Anderssons  
son dotterAnna Mosesdotter satt i nämden 1561 [fol.146r]
Anders Larsson var i sin tur son till länsmannen Lars Andersson och hustrun Anna Mosesdotter i  
Viken, Skellefteå socken.Källa: Johan Bures X36, folio 146r (litt. I)
 
 
Sjätte Generation
 
 40. Måns Nilsson [Bröms]  föddes år 1500 i Skriketorp,Kvillinge (E). Han dog i Norrköping (E).  
 
Barn  i ! Giftet till Nils och  Ingeborg blir Styvmor  
Borgmästare i Norrköping=Gamla Lödöse
 Källa: Örnbergs ättartal  del 12 sid 124 -125.
 
 
 42. Nils   föddes år 1520 i Jönköping (F). Han dog i Jönköping (F).  
 
Av gamal Borgar släkt från Jönköping
Källa :CW Hjort Genealogiska anteckningar från 1700 talet  del 1 sid 88-89.
 
 
 44. Lars Henricsson  föddes i Lödöse,S:t peder (P). Han dog år 1585 i Norrköping  (E). Han gifte sig med Ingrid.  
 
Köpman och Borgmästare i Norrköping.
Var vid förmögenhetstaxeringen 1571 Norrköpings rikaste man med en förmögenhet på 2498 öre  
(medelförmögenheten bland de 104 taxerade var 185 öre).  Källa: Björn Helmfrid. Norrköpings Stads  
Historia 1568 - 1719. Bok n:o 1.
Källa :Elgenstierna under Stockenström nr. 858 sidan 70 tabell 1
 
 
 45. Ingrid  föddes i Norrköping  (E).  
 
 46. Lars Olofsson  föddes omkring 1505 i Älvsborg  (P). Han dog år 1560 i Älvsborg  (P). Han gifte sig med Agnes Arvidsdotter omkring 1535 i Älvsborg  (P).  
 
Borgmästare och handelsman i Älvsborg, levde ännu 1560._1553 11/9 fick han och Måns skrivare  
order att betala 2 tyska köpsvenner som levererat kläde och sidentyg till kungen. 1558 5/2 erhåller  
han och hans måg Olof Simonsson kvitto från Gustav Vasa på guldmynt som de levererat till kungen  
och som de fått som betalning för gods som de sålt i Älvsborg för kungens räkning. 1560 2/5 befaller  
kungen att Lars och Olof Törnesson skall annamme till edher aff våre varer ther udi Elffzborgh så  
myckit godtz, som sig till 5000 daler belöpe kan, och lathe thett komme in upå ett skep, och sädan  
schole I förfoghe edher till någre fremmende orther, som I kunne förnimme. att I bekomme schäll för  
samme godtz, och förschaffe osz hiitt in i riichet igen the partzeler, som thett register förmäller, som  
vij nu haffve latidt thenne brefviisere Povel perlestijckere öffverandtvardhe._Dottern Anna blev gift  
med en borgmästare i Vadstena, sonen Arvid borgare i Linköping, dottern Ingrid gift med en borgare i  
Vadstena, dottern Tolla gift med en borgare i Nya Lödöse, sonen Göran borgmästare i Norrköping,  
sonen Anders borgare och rådman i Stockholm och dottern Malin gift med en borgmästare i  
Norrköping.
Källa:Almquist i SoH 1962, s 36 och 1971.
 
 
 47. Agnes Arvidsdotter  föddes omkring 1505 i Lödöse,S:t Peder  (P). Hon dog i Älvsborg  (P).  
 
 
Sjunde Generation
 
 80. Nils Jönsson [Bröms]  föddes år 1455 i Upplanda,Vetlanda (F). Han dog år september 1511 i Linköping (E). Han gifte sig med Ingeborg Rangvaldsotter [Fargalt] den 26 augusti 1504 i Hedensö .  
 
Nils  var Väpnare till Hedensö i Näshulta socken ,Södermanland, häradsvhövding i åkerbo härad död  
1511,sålde jord i högssby socken till johan kyle  1485  10 jan.    andra gifte . 1504 med Ingeborg  
Ragvaldsdotter dotter till Ragvald Magnusson (Fargalt till hedensö) och Catharina Svensdotter (Pik)
Källa Elgenstierna under Bröms nr. 161  från den introducerade svenska adelns ättartavlor av  
Elgenstierna , bd 1 (1925) s. 653  tabell 3. adlades till Bröms enligt sköld brev 1486.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
---------------------------
Brevnummer:36227    
Utfärdandedatum:15080706  Utfärdandeort:Hedensö  
Datum- kommentar: se BSH 5:214  Språk: svenska  
DS-nummer:  SD-nummer:  
Utfärdare:Nils Bröms på Hedesö    
Innehåll: Nils Bröms på Hedensö meddelar Svante Nilsson att han fått dennes anmodan att  
resa till Kalmar men ber att få slippa det eftersom han låg där föregående sommar och vinter på egen  
bekostnad, men om flera goda män och Svantes egna svenner reser vill han gärna följa med. Hans  
egen sven är i Kalmar just nu på Nils' bekostnad. Nils har också pantsatt sin egen gård till Påvel Kyle  
för en tunna krut till rikets tjänst.    
       
Original: papp., Stureark. 375, RA 0301      
Övr. efter- medeltida avskrifter: (Sturearkivet, kapsel 2, forskarexp, RA)    
Tryckt: BSH 5:214  Tryckt regest:  
Litteratur o. komm.:Tidigare till Sturearkivet A IV, Breve til Svante Nielss?n fra enkelte Afsendere i  
danska Rigsarkivet. Om Sturearkivet se uppsats i Arkiv, samhälle och forskning 2004:1-2, s. 53 ff.  
                                                          ---------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------------------------                                                          
Brev:3350
Utfärdandedatum:14970703 a  UtfärdandeortLinköping)
Datum- kommentar:  Språk:svenska
DS-nummer:  SD-nummer:
Utfärdare:Björn Nilsson i Vi och Nils Bröms, väpnare.
Innehåll: Rubrik: Dagtingsbref inter dominum Henricum Episcopum Lincopensem et  
complices domini Stenonis Sture, curia Lincopense obsessa. Biörn Nilsson i Vi och Nils Bröms vpn å  
Sten Stures vgr försäkrar bp Henrik i Linköping att han skulle återfå Vadstena, Munkeboda m.m., som  
under missämjan med Sten Sture fråntagits honom. Marg.ant.: Ista concordia et litere rupte fuerunt  
per D. Stenonem et suos, per quos curia fuit de nouo incastellata sub grauissimis expensis residuis  
ipsius episcopi, qua pendente incastellacione episcopus Henricus multas iniurias sustinuit.
Medeltida avskrifter: Kh 54 f.(13r), (p.21), LStB
Tryckt: Styffe, BSH, bd 4, nr 149 (s.227); marg.ant. tr. även G. Kellerman, Jakob Ulvsson, s.288,  
nr36 Tryckt regest: LBH I, s. 88 (nr 10); Ny Serie 3, s. 276.
Litteratur o. komm.m utgrävningar i Munkeboda se Borgbrevet 1997:2, s. 25 ff.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
---
Brevnummer:33505    
Utfärdandedatum:14970703 b  Utfärdandeort:Linköpings gård  
 
Språk: svenska  
DS-nummer:    
Utfärdare:Björn Nilsson och Nils Bröms m.fl.    
Innehåll: Björn Nilsson och Nils Bröms m.fl. lovar Bengt Ryning och hans tjänare, som blivit  
Sten Stures fångar, säkerhet till person och egendom samt ersättning för vad de mist sedan den 3 juli.  
   
   
Original: Or.papp. RA 0102    
Medeltida avskrifter:    
Hänv. till annat brev:    
Fotokopia:  Faksimil:  
Tryckt: Styffe, Bidrag, 4, s.229  Tryckt regest:      
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
----------------------------
Brevnummer:36696    
Utfärdandedatum:15100313  Utfärdandeort:Arboga  
Datum- kommentar:13 - 14/3  Språk: svenska  
DS-nummer:  SD-nummer:  
Utfärdare: Electus i Linköping Hemming Gadh, Nils Kagge, (Erik) Kuse, Nils Bröms, Peter Hård  
samt borgmästare och råd i Arboga.    
Innehåll: Electus i Linköping Hemming Gadh, Nils Kagge, (Erik) Kuse, Nils Bröms, Peter Hård  
samt borgmästare och råd i Arboga avkunnar dom mellan Erik Bonde och dennes styvmor hustru  
Kerstin Fastar:    
Sigillanter:Riksföreståndare Svante Nilsson    
Övr. efter- medeltida avskrifter: Arboga A L:1, f.423r - v, ULA    
Övr. efter- medeltida regester/notiser:    
Hänv. till annat brev:    
Fotokopia: DKfot, lösa  Faksimil:  
Tryckt: ATb 3, s.234 - 5  Tryckt regest:
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
--
Brevnummer: 36699    
Utfärdandedatum: 15100316 a  Utfärdandeort: Arboga  
Datum- kommentar:  Språk: svenska  
DS-nummer:  SD-nummer:  
Utfärdare: Svante Nilsson i Eksjö, riksföreståndare.    
Innehåll: Svante Nilsson i Eksjö, riksföreståndare, kungör att han skickat electus i Linköping  
herr Hemming Gadh att i hans ställe sitta i rätten i Valle (Himmeta sn? i Åkerbo hd) med Erik Kuse,  
Nils Bröms m.fl., vilka dömt i en tvist mellan Peter Eriksson i Ullvi och Nils Nannwlffsson i gaardby (=  
Gålby) om ett öresland i Ullvi; nämnden tilldömer Peter Eriksson landet mot en viss lösen.  
   :    
Original: Or.papp. i privat ägo, se nedan  
         
Övr. efter- medeltida avskrifter: Avskr. nr 21 (o. 1800), KA:s ämbetsarkiv; avskrift av orig. bland  
Utskrifter DK.  
Övr. efter- medeltida regester/notiser: Reduct. Comissions förteckning av perg.brev 1684, nr 26, KA  
1805 nr 26 Litteratur o. komm.:I A. Bygd?ns ägo. Köpt på auktion 1944 i mars från med. dr E. Waller.  
Ullvi och Gålby i Köpings landsförsamling, Åkerbo hd.  
?????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????
????????????????????????????????????????
 
 
 81. Ingeborg Rangvaldsotter [Fargalt]  föddes år 1460 i Gränna (F). Hon dog i Skriketorp,Kvillinge (E).  
 
Samt nedan medeltida brev  från 26 aug 1504 kopia från svenska medeltida diplomariet.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
--------
Brevnummer:34916    
Utfärdandedatum:15040826  Utfärdandeort:Hedensö  
Datum- kommentar:  Språk:svenska  
DS-nummer:  SD-nummer:  
Utfärdare: Väpnaren Nils Bröms.    
Innehåll: Väpnaren Nils Bröms ger sin hustru Ingeborg Rafvelsdotter i morgongåva 800 mark  
pgr i Stockholms mynt.    
Original: Or.perg. RA 0101    
Medeltida avskrifter:    
Medeltida regester/notiser:
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
-------
________________________________________________________________________________
_____________________________--
Brev 37084
Utfärdandedatum: 15110912 Utfärdandeort: Strängnäs _kommentar: Språk: svenska DS-nummer: SD-nummer: Utfärdare: Ingeborg Ragvaldsdotter på Hedensö. Innehåll: Ingeborg Ragvaldsdotter på  
Hedensö ger till sin syster Estrid Ragvaldsdotter och hennes barn sin fasta gård Hedensö i  
Österrekarne härad i Näshulta socken utan allt byte efter sin död samt en broderssdell wtaff alle ---  
morgengaaffwer. Visa boktryck noter: Fastar: Sigillanter: Sigill: Original: Or.perg. RA 0101  
 
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
 
 
 88. Henric   dog i Lödöse,S:t peder (P).  
 
Borgmästare i Gamla Lödöse.
Källa :Elgenstierna under Stockenström nr. 858 sidan 70 tabell 1
 
 
 94. Arvid Jacobsson  föddes omkring 1480 i Lödöse,S:t Peder  (P). Han gifte sig med Anna Haraldsdotter omkring 1500 i S:t Peder  (P).  
 
Borgare i Nya Lödöse. Sonen Jakob blev Borgmästare i Älvsborg, sonen Anders Borgmästare i Nya  
Lödöse och dottern Agnes gift med en borgmästare i Älvsborg [Palmsköldska saml. UUB].
 
 
 95. Anna Haraldsdotter  föddes år 1480 i Lödöse,S:t Pederförsamling  (P).  
 
 
Åttonde Generation
 
 160. Jöns Andersson  föddes år 1420 i Vetlanda (F). Han gifte sig med Karin [Bröms].  
 
 161. Karin [Bröms]  föddes år 1425 i Upplanda,Vetlanda (F).  
 
 162. Ragvald Magnusson [Fargalt]  föddes i Hedensö, Näshulta (D). Han dog år april 1469 i Vadstena Kloster ,Vadstena (E). Han gifte sig med Catharina Svendotter [Pik] den 28 april 1443 i Näshulta (D).  
 
Av släkten fräsesläkten Fargalt._Nämns tidigast 28.4 1426 och levde ännu 3.2 1469. Innehade  
Hedensö i Näshulta socken i Österrekarne, Västerby i Tumbo socken i Västerrekarne härad i  
Sörmland och Heeboholm eller Herrborum,synbarligen hustruns arvegods eller möjligen  
morgongåvogods, i Skällviks socken i Hammarkinds härad i Östergötland samt härutöver jord i  
Hölebo, Västerrekarne och Österrekarne härad i Sörmland, i Tierps härad i Uppland, i Göstrings,  
Hammarkinds och Memmings_härader i Östergötland, i Hardemo härad i Närke samt i Väne och  
Åshärader i Västergötland, av vilka åtminstone godsen i Västergötland och Närke var hustruns  
 
arvegods. Sigill: ett löpandesvin.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
------------------------Brevnummer:27234
Utfärdandedatum:14580602 a  Utfärdandeort:Stockholm
Datum- kommentar:  Språk:svenska
DS-nummer:  SD-nummer:
Utfärdare:Ragvald Magnusson.
Innehåll: Ragvald Magnusson bortbyter på Näshults kyrkas vägnar gårdar i Bettna socken i  
Oppunda härdad till herr Svarte Åke Jönsson, riddare och Södermanlands lagman, mot gårdar i Säby  
i Barva socken samt jord i Söderby.
Original: or. perg. RA 0101
Medeltida avskrifter:
Medeltida regester/notiser: C 25 fol. 2 r RA 0301
Brocman: IV Misc. 57:28 (reg)  Hadorph:
Peringskiöld:  Örnhielm:
Övr. efter- medeltida avskrifter:
Övr. efter- medeltida regester/notiser:
Hänv. till annat brev:
Fotokopia:  Faksimil:
Tryckt:  Tryckt regest:
Litteratur o. komm.: Vidfäst 1460 8/11
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
----------------------------
Brevnummer:28084
Utfärdandedatum:14630119  Utfärdandeort:Härboholm
Datum- kommentar:  Språk: svenska
DS-nummer:  SD-nummer:
Utfärdare:
Innehåll: Ragvald Magnusson (fargalt) och hans hu Katrina Svensdotter ger sin gård  
H?rboholm (nu Herrborum) i Skällviks sn (Hammarkinds hd) till sin son Magnus Ragvaldsson, om  
han gifter sig med jungfru Katarina Bengtsdotter, så länge modern var i livet och efter hennes död  
med full äganderätt mot att vederlägga hennes arvingar annat gods för deras arvsrätt i gården.
 
Original: Or.perg. RA 0101
Medeltida avskrifter:
Medeltida regester/notiser:
Brocman: IV Misc.58:32 (reg.)  Hadorph:
Peringskiöld:  Örnhielm:
Övr. efter- medeltida avskrifter:
Övr. efter- medeltida regester/notiser:
Hänv. till annat brev:Jfr 14630102, 14671112.
Fotokopia:  Faksimil:
Tryckt:  Tryckt regest:
Litteratur o. komm.:sigillfot. i Louise Stenbock, Herrborum (1912), s.12 (jfr s.15)
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
---------------------------
Brevnummer:28922
Utfärdandedatum:14690203 a  Utfärdandeort:Vadstena
Datum- kommentar:  Språk:svenska
DS-nummer:  SD-nummer:
Utfärdare: Ragvald Magnusson.
Innehåll: Ragvald Magnusson ger jord i Blikmanstadha i Ekeby sn i Göstrings hd till Vadstena  
kloster.
Original: Or.perg. RA 0101
Peringskiöld: E 60:D f.98v (reg.)  Örnhielm: X p.731
Övr. efter- medeltida avskrifter:
 
Övr. efter- medeltida regester/notiser:
Hänv. till annat brev:
Fotokopia:  Faksimil:
Tryckt:  Tryckt regest:
Litteratur o. komm.:Jfr RA, ämbetsark., Arkivalier äldre än 1618, Inventarii Register n.8 (bl. Förteckn.  
ej hänförl. till best. årtal).
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
----------------------------
 
 
 163. Catharina Svendotter [Pik]  föddes i Herrborum,Söderköping (E). Hon dog år februari 1463/1469 i Vadstena Kloster ,Vadstena (E).  
 
Var 28.4 1443 och ännu 19.1 1463 gift med Ragvald Magnusson. Hon_var dotter till Sven Pik och  
troligen dennes enda kända hustru_Cecilia Gisesdotter (van Helpten). Hon levde 19.1 1463, men var  
död 3.2 1469
 
 
 190. Harald Månsson  föddes omkring 1440 i Lödöse,S:t Pederförsamling  (P).  
 
Harald Månsson. Borgare i Nya Lödöse.
Enligt Anrep tillhörde han den gamla förnämliga Vångasläkten, vilken i skölden förde tre rinnande  
strömmar och på hjälmen två horn samt var delad i herrskapen till Bodehult, Ljusefors, Stora Vånga,  
Hinskekind, Bryneslöv och Näs, men denna ätt har av senare tids forskning visat sig vara en okritisk  
sammanställning av ett flertal personer som under 1400-talet förde att vapen med böljor eller  
strömmar. Palmskiöld som inte nämner något om hans förfäder skriver honom till Vånga i  
Västergötland
(se vidare SBL Fegraeus samt diverse inlägg i SoH)LDS file * 183561, page 636, Ref * 22532
 
 
Nionde Generation
 
 322. Jöns [Bröms]  föddes år 1400 i Vetlanda (F). Han dog år 1460 i Upplanda,Vetlanda (F). Han gifte sig med Kristina Trygilsson.  
 
Knapen Jöns Bröms var besutten i Torpa socken och sen i Vetlanda Socken och denne knape är  
förmodligen släktens stamfar och var i livet 1460 talet. Ättens Stammoder Kristina Trulsdotter .
Den adliga ätten Bröms nr.161 övertogsitt namn från en äldre småländsk frälse släkt .som behandlas  
på sidan 105 i Brask släktbok . den äldre ätten Bröms ingift med Upplanda ätten .
 
 
 323. Kristina Trygilsson  föddes år 1397 i Upplanda,Vetlanda (F). Hon dog i Upplanda,Vetlanda (F).  
 
 324. Magnus Ragvaldsson [Fargalt]  begravdes år februari 1419 i Vadstena Kloster,Vadstena  (E) . Han gifte sig med Margareta Karlsdotter år 1401 i Näshulta (D).  
 
Begravd 1419-02-06 i Vadstena (E). Framträder troligen första gången 1399-06-23. Var i livet ännu  
1418-06-12, men begravdes 1419-02-06 i Vadstena kloster. Hans sätesgård var fädernegården  
Hedensö 1405. Innehade även efter fadern Gräfseboda
 
 
 325. Margareta Karlsdotter  begravdes år 1416 i Vadstena Kloster,Vadstena  (E) .  
 
Nämnes 1416. Morgongåva skall ha givits 1401. Dog kort före mannen och begravdes jämte denne.
 
 
 326. Sven [Pik]  föddes år 1388 i Herrborum,Söderköping (E). Han dog i Vadstena Kloster ,Vadstena (E). Han gifte sig med Cecilia Olofsdotter [Stenbock].  
 
levde 1388-1415
Medeltidssläkter med namnet Pik (Personhist. tidskr. 1909), s. 19.
 
 
 327. Cecilia Olofsdotter [Stenbock]  föddes i Tofta, Jönköping (F). Hon dog år 1462 i Vadstena Kloster ,Vadstena (E).  
vilken levde ännu 1462, Cecilia Stenbocks arkiv på Haga (Meddelanden från sv. riksarkivet 1943), s.  
66.
 
 
 380. Magnus Andersson (Andirsson)  föddes omkring 1410 i Lödöse,S:t Pederförsamling  (P).  
 
Säktkonstruktion saknar grund (se Fegraeus sakna grund i SBL).
 
 
Tionde Generation
 
 646. Trygils Johansson [Bagge af Botorp]  Truls Djäken dog år 1430 i Upplanda,Vetlanda (F).  
 
Lagman.
(Trygil)Truls var  Underhäradshövding i Östra Härad och vars sätesgård Upplanda låg i  
Vetlandasocken.
Belagd år 1411 som vapen ett hjärtformat blad. han var också stamfadern för Upplanda släkten.
/[Bagge af Botorp]/
 
 
 648. Ragvald Nilsson [Fargalt]  föddes år 1328 i Skällvik ,Söderköping (E). Han dog den 13 oktober 1388 i Hedensö, Näshulta (D). Han gifte sig med Ingegärd Karlsdotter [Stjärnbjälke] år 1354.  
 
Häradshövding i Hedensö, Näshulta sn (Sörml.).
Fargalt Torde varit född omkring 1328. För svinet 1354. Häradshövding. Born 1328. Died 1388-10-
08. Häradshövding i Oppunda härad (Södermanland) 1361. Hans sätesgård var Hedensö, troligen ett  
arv efter svärfadern Karl Dansson, och han ägde 1382 även Gräfseboda. Drabbades 1374-08-23 av  
hjärnblödning men tillfrisknade och företog en pilgrimsfärd till Vadstena kloster,efterson han var  
häradshövding där, och i Rönö härad i Sörmland samt sannolikt också i Östergötland, där han ofta  
vistades och där konflikten vid Skällviks kyrka utspelades. samt levde ännu 8.10 1388. Sigill: ett åt  
vänster löpande svin.   brevnr . 7981 som  Ragvald Nilsson fick som Häradshövding ...
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
----------------------------
Brevnummer:7981    
Utfärdandedatum: 13610531  Utfärdandeort: Stockholm  
Datum- kommentar: äv. feldaterat 13550607 (se nedan)  Språk: svenska  
DS-nummer: DS 5123  SD-nummer:  
Utfärdare:Kung Magnus.    
Innehåll: Kung Magnus (Eriksson) befaller häradshövdingen i Oppunda härad Ragnvald  
Nilsson att genast taga med sig tolv män och utmäta 40 mark (konungs ensak) av var och en, som  
brutit mot kungens tidigare utfärdade och nu vidfästa dombrev, vari Julita kloster tilldömts en skog  
och ett fiskevatten (i Österåkers socken). Ragnvald skall sedan avlägga redovisning för kungens råd  
riddaren Trotte Petersson, som var närvarande vid brevutfärdandet i egenskap av utfärdarens  
domare i rättartinget.    
   
       
Sigillinformation:    
Textnoter:    
Innehålls- noter:    
Fastar:    
Sigillanter: Kung Magnus (Eriksson)    
Sigill: se DS nr 6491    
Original: or. perg., RA 0101    
Medeltida avskrifter:    
Medeltida regester/notiser:    
Brocman:  Hadorph:  
 
Peringskiöld:  Örnhielm:  
Övr. efter- medeltida avskrifter:    
Övr. efter- medeltida regester/notiser:    
Hänv. till annat brev: sammanfäst med dombrev av 13550202 (DS 5086)    
Fotokopia:  Faksimil:  
Tryckt: DS nr 5123 (dat. 1355 7/6) och DS nr 6491  Tryckt regest: RPB nr 506  
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
 
Brevnummer: 7878    
Utfärdandedatum: 13610000 j  Utfärdandeort:  
Datum- kommentar:  Språk:  
DS-nummer: DS 6403  SD-nummer:  
Utfärdare: Gregers Karlsson.    
Innehåll: Uppgift om brev i vilket Gregers Karlsson (Stiernbielke) pantsätter gods till Ragvald  
Nilsson.        
Fastar:    
Sigillanter:    
Sigill:    
Original:    
Medeltida avskrifter:    
Medeltida regester/notiser:    
Brocman:  Hadorph:  
Peringskiöld:  Örnhielm:  
Övr. efter- medeltida avskrifter:    
Övr. efter- medeltida regester/notiser: Collectanea genealogica (Genealogica 41), fol. 173r, RA  
   
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
-
 
 649. Ingegärd Karlsdotter [Stjärnbjälke]  föddes år 1330 i Hedensö, Näshulta (D). Hon dog i Hedensö, Näshulta (D).  
 
Bosatt i Hedensö, Näshulta sn (Sörml.).
Var senast 1354 gift med Ragvald Nilsson och nämns ännu 1374 som hans hustru. Var dotter till Karl  
Dansson (Stjärnbjälke) och Ingeborg Magnusdotter (Folkungaättens oäkta gren). Karl Danssons  
faderskap till Ingegärd Karlsdotter styrks av att Ragnvald Nilsson1381 tilldömdes gods som hade  
pantsatts av Karl Dansson och av att Ragvald Nilsson 1354 och 1358 kallats måg av Ingeborg  
Magnusdotter samt slutligen av att brorsöner till Ingeborg ofta är sigillvittnen tillsammans med  
Ragvald Nilsson, t ex 1374.
 
 
 650. Karl Jacobsson  dog år augusti 1407 i  Skärplinge, Lövsta (N). Han gifte sig med Elin Ingevaldsdotter.  
 
 651. Elin Ingevaldsdotter .
 
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
---------------------------
Brev:16917      
Utfärdandedatum: 14070816  Utfärdandeort: Vadstena  
Datum- kommentar:  Språk: svenska  
DS-nummer:  SD-nummer: SD 876  
Utfärdare: Elin, änka efter Karl Jakobsson.    
Innehåll: Elin, änka efter Karl Jakobsson, stadfäster sin mans gåva till Vadstena kloster av jord  
i Skärplinge i Lövsta sn.        
 
       
Sigillinformation: Sigillen: N. 1. Tre örnfötter, två och en, med omskr.: s. ?lin ingewal . dotter;  
N. 2 och 3 utplånade.        
Sigillanter:    
Sigill: 3 st. (varav 2 utplånade)    
Original: Or.perg. RA 0101    
Medeltida avskrifter:    
Medeltida regester/notiser:    
Brocman:  Hadorph:  
Peringskiöld:  Örnhielm:  
Övr. efter- medeltida avskrifter:    
Övr. efter- medeltida regester/notiser:    
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
---------------------------
 
 
 652. Fjällnar [Pik]  föddes år 1364 i Slätthult, Gärds .  
 
Fjällnar Pik, 1364-1374, hvilket sistnämnda år han nämnes såsom riddare. Han var 1364 ett af  
Konung Magnus ombud vid förhandlingarna med herigarne af Holstein och Hansestäderna och stod  
1371 vid fördraget vid Edsviken på konung Håkans sida. Troligen var han bosatt i Södermanland. --  
Uti sigillet förde han en mussla._Barn till honom var säkert Sven Pik och Ingeborg Fjällarsdotter._...
Fjällarsdotter, gift med Orm Folkesson (Gumshufvud)_Källa: PHT 1909, genelogiska anteckningar av  
K.H.Karlsson
 
 
 654. Olof Jönsson [Stenbock]  föddes år 1379 i Tofta, Jönköping (F). Han dog år 1455 i Vittaryd (G). Han gifte sig med Sestrid Knutsdotter Barun år 1400 i Tofta, Jönköping (F). Han hade andra föräldrar.  
 
Väpnare, riksråd och häradshövding
Stenbock, äldre ätten Till Erikstad. Riddare, riksråd och häradshövding i Sunnerbo hd. Blev innebränd,  
sannolikt under kriget 1455. Enligt Pontus Möllers redovisning av Stenbock, äldre ätten, i ÄSF bd 1 s.  
255ff, var Olof Jönssons senare hustru Margareta Svensdotter (Krumme), dotter till Sven Bäk och  
Botild Klausdotter (Apellegard).  Oklart vilken av Jöns hustrur som var moder till Olof.
 
 
 655. Sestrid Knutsdotter Barun  föddes år 1380 i Tofta, Jönköping (F). Hon dog år 1441 i Tofta, Jönköping (F).  
 
 
Elfte Generation
 
 1296. Nils Ragvaldsson [Fargalt]  föddes i Skällvik ,Söderköping (E). Han dog år 1360 i Skällvik ,Söderköping (E).  
Nils Ravaldsson hade i sitt sigill ett åt vänster löpande svin.Nils var Häradsdommare.  
Nämnes 1342-1359. Hildebrand i SBL 15 sid 367 och medeltida brev nr. 4661 se nedan.  
Nils Ragvaldsson skulle 1358  jämte Ragvald och Anders Nilsson bannlysas för övervåld och  
fängslande av en tjänare till kyrkoprästen i Skällvik i Hammarkinds härad Östergötland (RPB nr 365)
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
----------------------------
Brevnummer:4661    
Utfärdandedatum:13410000 h    
Språk: latin  
DS-nummer:DS 1763  SD-nummer:  
Utfärdare:Nils Ragvaldsson.    
Innehåll: Nils Ragvaldsson kungör och erkänner att han till Johannes Holmgersson sålt en fors,  
kallad al?str?m, nedanför bron vid Vagelö och thorisueen med alla tillhörigheter och på denne  
och hans arvingar överfört full ägande- och dispositionsrätt till denna fors.    
   
Brevtext: Omnibus presens scriptum cernentibus, nicolaus ragualdsson salutem in domino  
sempiternam. Nouerint vniuersi et per presentes recognosco me viro nobili Johanni holmgersson  
quendam torrentem dictum al?str?m infra vaghleuisbro et thorishueen situm cum suis omnibus  
adiacencijs prope vel remote positis pro pleno precio dimisisse perpetuo possidendum. translato in  
ipsum iohannem et heredes suos omni possessionis dominio. predictum torrentem habendi  
possidendi et pro vsibus suis libere ordinandi. Ne igitur eidem super hijs aliqua calumpnia possit in  
posterum suboriri. sigillo domini karoli b?ndixson vna cum sigillo meo proprio peto presentes roborari.  
   
Extratext: På frånsidan: vagleus ström.    
Sigillinformation: Sigillet N:o 1 bortfallet; N:o 2 föga skadadt, på en ur brefvet klippt remsa.  
   
Textnoter:    
Innehålls- noter:    
Fastar:    
Sigillanter:utfärdaren och herr Karl Bengtsson      
Sigill:1 av 2 bevarat men något skadat    
Original: Or.perg. RA 0101    
Medeltida avskrifter:    
Medeltida regester/notiser:    
Brocman:  Hadorph:  
Peringskiöld:  Örnhielm:  
Övr. efter- medeltida avskrifter:    
Övr. efter- medeltida regester/notiser:    
Hänv. till annat brev:    
Fotokopia: DK  Faksimil:  
Tryckt: DS 1763   Tryckt regest:  
Litteratur o. komm.:  Se Äldre svenska frälsesläkter, I:1 (1957), under ätten Fargalt, s.30, samt B.E.  
Hildebrand, Sv. sig. I:3, nr 207 (s.17). 2 b?ndixson.    
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
---------------------------
 
 
 1298. Karl Dansson [Stjärnbjälke]  föddes i Hedensö,Näshulta (D). Han dog den 6 maj 1358 i Hedensö, Näshulta (D). Han gifte sig med Ingeborg Magnusdotter (Folkunga oä) den 4 oktober 1324 i Stockholm (AB).  
 
Karl var av ätten Stjärnbjälke
Död 1358-05-06. 1381 tilldömdes svärsonen Ragvald gods, som pantsatts av Karl. Han omtalas 1319,  
levde ännu 1354-10-21 men var död 1358-05-06. Vapen: balk belagd med tre 6-stjärnor.
Levde 1331. Medförde i boet gods i Åkers härad i Sörmland. Levde ännu 1358, då hon med barnen  
skiftade arv efter mannen. Gift 4.10 1324 i Stockholm med Karl Dansson. Morgongåvobrev 5.10  
samma år.
 
 
 1299. Ingeborg Magnusdotter (Folkunga oä)  föddes i Arnö, Övergran (C). Hon dog efter 1358 i Hedensö, Näshulta (D).  
 
Tillhör Folkungaättens oäkta gren. _Levde 1331. Medförde i boet gods i Åkers härad i Sörmland
 
 
 1308. Jöns Skytte [Stenbock]  föddes år 1348 i Ekornarp, Berga (F). Han gifte sig med Kerstin Birgersdotter [Trolle] år 1379.  
 
Bosatt i Ekornarp, Berga fs (Sm). Nämnd 1368-1391.  Hans sätesgård var Ekonrarp i Berga fs i  
Sunnerbo hd (Sm); åtte i övrigt jord i detta hd och i Västbo hd i samma landskap; senast nämnd i livet  
1391.  --- Tidigast nämnd 1368. Hans sätesgård var Ekornarp i Berga socken i Sunnerbo härad i  
Småland. Ägde i övrigt jord i detta härad och i Västbo härad i samma landskap. Senast nämnd i livet  
1391. Vapen: okänt. -Gav 1379 morgongåva till sin hustru, som enligt Brask, hette Kerstin, och som  
var dotter till ätten Trolles stamfar riddaren Birger Knutsson, även kallad Birger Trolle, tre gånger  
tidigare gifta hustru Katarina Vastensdotter.
 
 
 1309. Kerstin Birgersdotter [Trolle]  föddes år 1359 i Bo, Lemnhult, F.  
 
 1310. Knut Eringisleson Barun  föddes år 1355. Han gifte sig med Bengta Mattsdotter Stierna.  
 
Riddare ??Känd mellan 1374 och 1384
 
 
 1311. Bengta Mattsdotter Stierna  föddes år 1358.  
 
Gustaf Mattssons ätt
 
 
Tolfte Generation
 
 2592. Ragvald Karlsson [Fargalt]  föddes i Söderköping (E). Han dog år 1346 i Skällvik ,Söderköping (E).  
 
stamfar till ätten Fargalt, den benämningnen är en senare tids namn givet efter vapenbilden ett  
vildsvin eller en Fargalt svinet i vapnet är svart och fältet i guld. fräslsesläkten dog ut på man sidan på  
1500 talet.
Ragvald nämndes som Utfärdare  av två brev.  1334  i Östergötland (Ds,nr 3084) samt 1345 i  
Södermanland. (Ds  nr.4011) Ragvald var Häradsdommare tex. se breven nedan  
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
----------------------------
Brevnummer: 4083    
Utfärdandedatum: 13340904a  Utfärdandeort: Söderköping  
Datum- kommentar:  Språk: latin  
DS-nummer: DS 3084  SD-nummer:  
Utfärdare: Nils Jonsson i Byriäs.    
Innehåll: Nils Jonsson i Byriäs säljer till Johan Holmgersson sitt fiske kallat ålaverk mellan  
Strokaverk och Vaglö kvarnar.          
     
Sigillinformation: Två sigill, adliga (galt), mycket skadade, finnas på remsor klippta ur brefvet.  
   
Textnoter:    
 
Innehålls- noter:    
Fastar:    
Sigillanter: Ragvald Karlsson samt utfärdaren    
Sigill: se DS nr 3084    
Original: or. perg., RA 0101    
Medeltida avskrifter:    
Medeltida regester/notiser:    
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
--------------------------
Brevnummer: 5240    
Utfärdandedatum: 13451124  Utfärdandeort: Österskammo  
Datum- kommentar:  Språk: latin  
DS-nummer: DS 4011  SD-nummer:  
Utfärdare: Notholm Eggardsson.    
Innehåll: Notholm Eggardsson giver sin hustru Cecilia Ingevaldsdotter 3 öresland i Tummelsta,  
Ärla socken, 10 öresland och 2 örtugland i Räffla, (förr) Husaby Byringe socken (nu i Husby-Rekarne  
sn), Strängnäs stift, i morgongåva, med vissa bestämningar i avseende på arvsrätt, nyttjanderätt och  
återlösningsrätt.    
       
     
Sigillinformation: Sigillen: N. 5, S. Birg - - - hongerss (snedbjelke); N. 9, Johan Peterssons  
(svin); N. 11, Sune Haquonssons (2 nedåt vända sparrar); N. 13, fragment; N. 15, S. Notholmi  
(spets från venster). De öfriga borta, remsorna qvar.        
Fastar: 12 fastar och 2 vidervarumän uppräknas    
Sigillanter: fastarna, vidervarumännen samt utfärdaren    
Sigill: se DS nr 4011    
Original: or. perg., Oxenstiernska saml., RA 0101  
       
 
Hänv. till annat brev:    
Fotokopia:  Faksimil:  
Tryckt: DS nr 4011  Tryckt regest:  
Litteratur o. komm.: Ang. Notholm Eggardsson se PHT 1930, s. 14 f. Se även brev till redaktionen  
från Thomas Gustafsson 24 november 2005.    
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
----------------------
 
 
 2598. Magnus Gregersson (Folkunga oä)  dog år 1336 i Arnö, Övergran (C). Han gifte sig med Ingegärd Filipsdotter år 1295.  
 
Magnus han var Riksråd, Riddare, Lagman i Arnö, Övergrans sn (Uppl.)Omtalas 19.10 1285. Var  
väpnare 1286 och riddare 1288. Tillhörde konung Birgers råd tydligen redan 1291 och i varje fall 1299. Var Lagman i Västmanland 1305. Nämns som levande senast 13.12 1319. _Var död 9.1 1326 och begrovs hos dominikanerna i Sigtuna. Hade fädernegods på Arnö i Övergrans socken i Håbo härad i Uppland, som han sålde till Uppsala domkyrka. Ägde Brunsholm i Näs socken i Åslunda härad i Uppland även som åtskillig jordegendom på Ängsö i Ängsö socken i Västmanland, som han bytte mot jord i Vallentuna _härad i Uppland. Innehade dessutom strögods i Rasbo, Hagunda,Ulleråkers och Vaksala härader i Uppland. Sigill: en tre gånger styckad sköld _Gift 1295 m Ingegärd Filipsdotter, d 1330. Bosatt i Arnö, Övergrans sn (Uppl.) _Grundade 1275 vid Uppsala domkyrka Vallby kanonikat  
med gods i Vaksala hd i Uppland. _Dog 1276. Magnus var gift första gången efter 27.9 1282 men före  
10.12 1288 med Ragnhild Erlandsdotter som var dotter av herr Erland Israelsson (Finstaätten) och  
Katarina Johahansdotter (Ängel). _Omgift före 4.11 1295 med Ingegärd Filipsdotter,dotter av riddaren  
Filip Finvidsson (Rumbyätten) och en dotter till Karl Tjelvason (Fånöätten). _ÄSF 1:1 s.43 Tab.3  
_Hans anniversarium firades vid domkyrkan den 15 januari.Om det var hans dödsdag,visar DS,nr 618,att annalerna årtal är felaktiga.Blev i likhet med flera släktingar begraven hos minoriterna i Uppsala. Var gift med en okänd kvinna,som tydligen ägde jord i Hossastum,möjligen Hosta i Mörkö sn i i Hölebo hd eller Håsta i Överselö sn i Selebo hd,båda i Södermanland och var död 9.6 1282. _
ÄSF: 1:1 s.42 Tab.1
 
 
 2599. Ingegärd Filipsdotter  dog år 1330 i Arnö, Övergran (C).  
 
 
 2618. Birger Knutsson [Trolle]  föddes år 1320 i Bo, Lemnhult (F). Han dog år 1381 i Bo, Lemnhult (F). Han gifte sig med Katarina Vastesdotter år 1359.  
 
Var dtr till ätten Trolles stamfader riddare Birger Knutssons,_även kallad Birger Trolle, trenne ggr  
tidigare gifta hustru_Katarina Vastensdotter. Källor: ÄSF I, s 256.
Född ca 134. [Elgenstierna VIII s.369, tab.4]. Död före 3/5 1381, ca 1380 på Bo, Lemnhult, F [EÄ VIII  
s.369, tab.4]. Riddare före 1365. Första äktenskapet till Katarina Vastedotter   förklarades olagligt  
1359 [Elgenstierna VIII s.369, tab.4]. Alla Katarina Vastedotter  föregående män hade varit  
besläktade med herr Birger i fjärde led och Katarina Vasedotter hade dessutom burit Biger Knutsson  
till dopet. Förde en från höger tre gånger styckad sköld.
 Gift 2:o med Katarina Pedersdotter. Levde 1403. Arvskifte förrättades efter henne 3/9 1404. Hon fick  
Bo och Berga, båda i Lemnhults sn, i morgongåva i sitt andra gifte. Barn: Birger Trolle. Död omkring  
1446.
 
 
 2619. Katarina Vastesdotter  föddes år 1320.  
             Katarina Vastedotter  . Född ca 1320. [Elgenstierna VIII s.369, tab.4]. (Barn 20681) Gift 1? med  
 
 2620. Eringisle Torkelsson Barun  föddes år 1330. Han gifte sig med Katarina Pedersdotter Porse.  
             Riddare Känd mellan 1329 och 1340. Vapen: båt. Gift (Raneke s 561, ÄSF s 175, 186, 239)
 
 
 2621. Katarina Pedersdotter Porse  föddes år 1330 i Halland.  
            Gift 1:o med föregående ana. Gift 2:o med Lars Magnusson (Magnus Marinasons ätt).
 
 
 2622. Mats Gjurdsson Stierna  föddes år 1330. Han gifte sig med Inga Hemmingsdotter.  
      Gustaf Mattssons ätt. Gift med en dotter till Hemming Tannes syster Asruna. Gift (Raneke s 537).
 
 
 2623. Inga Hemmingsdotter  föddes år 1330.  
 
 
13. Generation
 
 5196. Greger Birgersson (Folkunga oä)  dog den 9 juni 1282 i Arnö, Övergran (C).  
 
Greger han var gods ägare i Ängsö (U) och Arnön (C)
Oäkta son till Birger Jarl. Tillbytte sig 1272 Ängsö i Ängsö_socken i Yttertjurbo härad i Västmanland  
mot Baldastad i Närke._Kallas dominus 21.9 1276. Ägde stora gods på Arnön i Övergrans_socken i  
Håbo härad i Uppland. Grundade 1275 vid Uppsala domkyrka_Vallby kanonikat med gods i Vaksala  
härad i Uppland. Dog 1276._Hans anniverrsarium firades vid domkyrkan den 15 januari. Om det_var  
hans dödsdag, visar DS, nr 618, att annalernas årtal är_felaktigt. Blevi likhet med flera släktingar  
begravd hos_minoriterna i Uppsala. Sigill: en tre ggr styckad sköld. Var gift_med en okänd kvinna,  
som tydligen ägt jord i Hossastum, möjligen_Hosta i Mörkö socken i Hölebo härad i Sörmland, och var  
död 9.6_1282. Folkungaättens oäkta gren är en uppsvensk stormansätt, som_härstammar från Birger  
Jarls oäkta son herr Gregers och genom_äktenskap befryndat bl a med Finsta- och Rumbyätterna.  
Dess_godsinnehav synes till en början särskilt ha koncentrerats till_Västmanland och Uppland. Ättens  
främsta medlemmar var lagmannen_och riddaren Magnus Gregersson och hans son drotsen  
Gregers_Magnusson, vilken efter en brytning med konung Magnus Eriksson_drog i landsflykt. Senare  
gick ätten tillbaka i inflytande men_hörde fortfarande till rådsaristokratin tills den dog ut i slutet_av 1400-taletGregers mor var en s k frilla, jämförbart med dagens beteckning älskarinna. _Sigill: en tre ggr styckad sköld.Källa; ÄSF eller SBL._Kallas dominus 21.9 1276.
hans fyra söner ,var den äldsta Birger Gregersson ärkebiskop i Uppsala död 1383. sen hade vi  
sönerna Knut, Magnus,Karl.
 
 
 5240. Torkel Eringisleson Djäkn Barun  föddes år 1299.  
 
Känd mellan 1299 och 1325. Vapen: båt. Gift (Raneke 3 s 561).
 
 
 5242. Peter Petersson Porse  föddes år 1299 i Halland. Han gifte sig med Estrid.  
 
Riddare,Gifte sig med Estrid of Helgamo.
 
 
 5243. Estrid  föddes i Helgamo.  
 
 
14. Generation
 
 10392. Birger Jarl (Folkungaätten)  föddes år 1210 i Bjälbo  (E). Han dog den 21 oktober 1266 i Hjälmbolund, Varnhem (P). Han begravdes år 1266 i Varnhems klosterkyrka, Varnhem (P). Han gifte sig med Anna .  
 
mvh Marc

107
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-13
« skrivet: 2007-06-12, 23:12 »
Ni tror fortfarande att Bure inte är en frälse ätt och skrattar åt att Birger Jarl och Bureätten skulle gå ihop  Jag vet på ett tio tal ställen där dom går ihop ett är genom(Birger Jarlsdotter)  Riklissa Birgersdotter som man kan följa ner till skancke ätten som sen går in i Bureätten,en  annan linje 13 led rakt ner från Johan Siggesson (af Bure) hustru Antavla  för Anna Stensdotter [Ulv]
 
 
Första Generation
 
 1. Anna Stensdotter [Ulv]  föddes år 1534 i Stävlö ,Åby  (H).. Hon dog år 1591 i Svartingstorp,Åby  (H).. Hon begravdes år 1591 i Åby kyrka,Åby  (H)..  
 
Anna är syster till ryttmästare Amund Stensson till Stävlö ochSvartingstorp,hustru Anna Stendotter  
var dotter till Sten Bengtsson (Ulv) och hans hustru KerstinAnundsdotter (Ulvsax).Anna Stensdotter ( Ulv ) var enligt Äsf möjligen död 1591, uppgiften att hon skulle ha levat ännu 1600 har ej kunnat  
verifieras. ÄSF 1:3 s.308 Tab.20
 
_Referens (om Anna Stensdotter [Ulv] och hennes släkt):
_Möller, Pontus & Gillingstam, Hans (1989). »Ulv», ss. 296-310 i Äldre svenska
frälsesläkter, bd I, häfte 3. Stockholm: Riddarhusdirektionen.
 
 
Anna gifte sig med Johan Siggesson (af Bure)  son till Sigge Falesson och Anna Eriksdotter år 1570. Johan föddes den 18 augusti 1514 i Birsta,Skön,(Y).. Han dog år 1584 i Svartingstorp,Åby  (H).. Han begravdes år 1584 i Åby kyrka,Åby  (H)..  
 
 
Andra Generation
 
 2. Sten Bengtsson [Ulv]  föddes år 1490 i Nynäs,Ösmo  (AB). Han dog år 1526 i Stävlö ,Åby  (H). Han gifte sig med Kerstin Anundsdotter [Ulfsax] den 3 augusti 1533 i Nyköping Slott.  
 
Han var Väpnare.
 
 
 3. Kerstin Anundsdotter [Ulfsax]  föddes år 1513 i Stävlö ,Åby  (H). Hon dog efter 1554 i Stävlö ,Åby  (H).  
 
Arvskiftet efter morden, 25 Jul 1554
 
 
Tredje Generation
 
 4. Bengt Arendsson [Ulv]  föddes i Nynäs,Ösmo  (AB). Han gifte sig med Elin Hansdotter Stiernsköld.  
 
 5. Elin Hansdotter Stiernsköld .
 
 6. Anund Jönsson [Ulfsax]  föddes år 1480 i Håringe, Bolmsö  (F). Han dog år 1526 i Stävlö ,Åby  (H).. Han gifte sig med Carin Hansdotter Tott af skedebo år 1512 i Åby  (H)..  
 
 7. Carin Hansdotter Tott af skedebo  föddes år 1480 i Östra Frölunda  (P). Hon dog år 1554 i Bjurum,Broddetorp (P).  
 
Till Stora Bjurum i Bjurum sn, Skaraborg.  Gift (1) med väpnaren Anund Jönsson Ulfsax, (2) med  
Harald Knutsson Soop, (3) med lagmannen i Västergötland Olof Pedersson Örnfot.
Arvskifte förättades efter henne 25 juli 1554. Nämnd som ogift 1513. Hennes sätesgård var Bjurum,  
Bjurums sn i Gudhems hd i Västergötland. I övrigt ägde hon jord i Gudhems, Gäsene, Kinds, Kåkinds,  
Marks, Skånings, Vadsbo, Vartofta, Viste och Vättle hd i Västergötland, Faurås hd i Halland, Jösse,  
Karlstads och Ölme hd i Värmland, Allbo, Konga, Mo, Norrvidinge, Sevede, S. Vedbo, Uppvidinge,  
Västra hd och Östra hd i Småland, Aska, Bobergs, Göstrings, Gullbergs, Kinda, Valkebo, Vifolka och  
 
Ydre hd i Östergötland, Fellingsbro, Norrbo, Siende, Tuhundra och Yttertjurbo hd i Västmanland,  
Bälinge, Lagunda, Norunda, Simtuna, Vendels och Åsunda hd i Uppland, Selebo hd i Södermanland  
samt Askers, Edsbergs, Grimstens, Hardemo och Sundbo hd i Närke. Dog mellan 5 mars 1542 och  
1549 (LZ) --- Till Stora Bjurum i Bjurum sn, Skaraborg. Gift (1) med väpnaren Anund Jönsson Ulfsax,  
(2) med Harald Knutsson Soop, (3) med  lagmannen i Västergötland Olof Pedersson Örnfot.
 
Källor
1)  Leo III stamtavla
2)  Lagercrantz - Zachrisson
 
 
Fjärde Generation
 
 8. Arend Bengtsson [Ulv]  dog år 1477 i Nynäs,Ösmo  (AB). Han gifte sig med Birgitta Bengtsdotter den 8 augusti 1450.  
 
Riksråd. Karl Knutsson Bondes befälhavare på Stockholms slott 1457.
 
 
 9. Birgitta Bengtsdotter  dog år 1461.  
 
 
 10. Hans Stiernsköld .
 
 12. Jöns Pedersson [Ulfsax] .Jöns gifte sig med Märta Olofsdotter.  
 
 13. Märta Olofsdotter  dog år 1513 i Håringe, Bolmsö  (F).  
 
 14. Hans Åkesson Tott af Skedebo  föddes år 1430 i Kalmar  (H). Han dog den 20 december 1492 i Östra Frölunda  (P).  Dödsorsaken var Ihjälskuten av en bonde.. Han gifte sig med Kerstin Eriksdotter Gyllenstierna af Lundholm den 23 oktober 1473 i Östra Frölunda  (P).  
 
 
Riddare, riksråd, lagman
Till Stora Bjurum (Skaraborg). Adliga ätten Tott af Skedebo. Ihjälskjuten av en bonde på Bosgården i  
Frölunda sn (Älvsborg) år 1492. (Katarina)  Nämnes tidigast 1460 och var redan då riddare. Deltog  
1469-1470 i inbördeskriget i Sverige på konung Karl Knutssons sida. Var svenskt riksråd möjligen  
redan 1473 och säkert från 1477. Blev lagman i Närke mellan 1469 och 1476 och var det ännu 1490  
och sannolikt ända till sin död. Var hövitsman på Öresten i Västergötland 1476, 1481 och 1489 och  
ännu vid sin död men ej 1486 och 1488 och möjligen ej heller 1490, och under Öresten skall enligt  
obestyrkt 1500-talsuppgift på hans tid ha lytt häraderna Kind, Mark, Veden och Gudhem. Fick 1483  
Kalmar slott, stad och län som livstidsförläning men måste avstå det redan 1487. Förvärvade  
sätesgården Bjurum, Bjurums sn i Gudhems hd 1491. Ägde annan jord i detta samt Gäsene, Kinds,  
Kinne, Marks, Skånings, Vartofta, Vilske, Viste och Åse hd i Västergötland och Mo hd i Småland samt  
Himle hd i Halland. Mördades natten mellan 20 december 1492 och 21 december 1492 i Bosgården i  
Mölneby, Östra Frölunda sn, Kinds hd och begravdes i Skara domkyrka. Vapen: kvadrerad sköld. [EÄ,  
ÄSF s 122, 271, 281-282].)(LZ)
 
 
Källor
1)  Lagercrantz - Zachrisson
 
 
 15. Kerstin Eriksdotter Gyllenstierna af Lundholm  föddes år 1450 i Fågelvik,Tryserums (E). Hon dog år 1509 i Bjurum,Broddetorp (P).  
 
Levde som änka ännu 25 januari 1500 på Stora Bjurum, Bjurum. Död mellan mellan 19 februari 1509  
och 20 januari 1514. Skrev sig till Bjurum, Bjurums sn i Gudhems hd 1501 och ägde jord i detta samt  
Bollebygds, Kinds, Marks, Skånings, Vilske och Åse hd i Västergötland, Allbo, Kinnevalds, Konga,  
Mo, Norrvidinge, Västra hd och Östra hd i Småland, Aska och Bobergs hd i Östergötland, Simtuna,  
Trögds och Åsunda hd i Uppland, Siende och Åkerbo hd i Västmanland och Askers, Edbergs,  
Grimstens, Hardemo, Kumla och Sundbo hd i Närke.(LZ) --- Av friherrliga ätten Gyllenstierna af  
Lundholm. Citat från Katarinas hemsida.
 
Källor
1)  Lagercrantz - Zachrisson
2)  Leo III stamtavla
 
 
Femte Generation
 
 16. Bengt Gotskalksson [Ulv]  föddes i Nynäs,Ösmo  (AB). Han gifte sig med Birgitta Arendsdotter.  
 
 Häradshövding I Kinda härad I Ägde jord i Konga, Sevede och Bälinge
 
 
 17. Birgitta Arendsdotter .
 
 
 28. Åke Axelsson Tott af Skedebo  föddes år 1409 i Kristianstad (LM). Han dog år 1477 i Tofta, Jönköping (F). Han gifte sig med Märta Bengtsdotter /[Vinstorpa ätten]/.  
 
Riksråd, Hövitsman
 
Hövitsman på Falkenbergs slott 1433. Försvarade 1434 Falkenbergs slott mot Engelbrekts  
underbefälhavare Herman Berman. Fick livstids panträtt till Halmstads och Årstads härader.  
Förvaltade pantlänet Varbergs län under sex år efter faderns död på syskonens vägnar. Innehade  
sedan Varberg ensam. Fick Varbergs län samt Faurås, Himle, Viske och Fjäre härader som pantlän  
på livstid 1464. Var danskt riksråd 1448 och ännu 1476. Dubbad till riddare vid kung Kristian I:s  
kröning 1449. Vapen: kvadrerad sköld. (LZ)
 
Källor
1)  Lagercrantz - Zachrisson
 
 
 29. Märta Bengtsdotter /[Vinstorpa ätten]/  föddes år 1421 i Dalum, Vinsarp (R). Hon dog i eft 1477.  
 
 
 30. Erik Gyllenstierna af Lundholm  föddes år 1425 i Fågelvik,Tryserums , (E). Han dog år 1477 i Fågelvik,Tryserums , (E). Han gifte sig med Kristina Karlsdotter [Bonde] år 1446 i Sånga, Svartsjö slott (C).  
 
Erik Eriksson (Gyllenstierna), död 1477, Herre till Fågelvik i Tryserums sn, Demstrup på Gylland,  
Kråkerum i Mönsterås sn, samt Stora Bjurum i Bjurums sn. Han var 1446 länsherre på Öland med  
Borgholms slott; riddare 1449 och riksråd 1450; lagman i Tiohärads lagsaga 1453. 1450 omnämns  
han också som svärfadern Karl Knutsson Bondes rikshovmästare. Han var sändebud hos Kristian I i  
Danmark 1453. Vid överlämnandet av Borgholms slott till danskarna 1456 hamnade han i dansk  
fångenskap, och 1457 förlorade han i samband med Kristian I:s tronövertagande i Sverige sitt  
lagmansämbete. Han återfick detta 1468, och var under slutet av sitt liv förlänad Stäkeholms län.– Gift  
med
 
 
 31. Kristina Karlsdotter [Bonde]  föddes år 1428 i Stockholm (AB). Hon dog år 1495 i Fågelvik,Tryserums  (E).  
 
Kristina var Karl Knutssons enda dotter i första äktenskapet. I faderns testamente stipulerades att  
Kristina och hennes man, Erik, skulle erhålla det gamla huvudgodset, Fogelvik.
 
Källor
1)  Dick Harrison - Karl Knutsson
 
Noteringar
Kristina var Karl Knutssons enda dotter i första äktenskapet. I faderns testamente stipulerades att  
Kristina och hennes man, Erik, skulle erhålla det gamla huvudgodset, Fogelvik.
 
 
Sjätte Generation
 
 32. Gottskalk Bengtsson [Ulv]  dog år 1453. Han gifte sig med Ingeborg Johansdotter Molteke år 1392 i Örby (P).  
 
Känd mellan 1380 och 1453. Riddare, häradshövding, riksråd.Erik av Pommerns unionsråd. Nämnes  
tidigast 1380. Uppges 1398 tillhöra konung Eriks unionsråd men kan först 1413 beläggas som  
svenskt riksråd; ännu 1441 kan han beläggas i rådskretsen. Blev riddare mellan 30 november 1404  
och 11 augusti 1407, alltså sannolikt vid drottning Filippas kröning i Lund hösten 1406. Nämnes som  
häradshövding i Våla hd i uppland 1398-1427. Hade 1413 Harbo sn i samma hd som förläning. Hans  
sätesgård var Aspnäs, Östervåla sn i Våla hd i Uppland, där han daterade brev 1404 och 1411.  
Daterade 1437 och 1441 samt 7 januari 1442 och 11 juni 1444 brev på Nynäs, Ösmo sn i Sotholms  
hd i Södermanland. Hade även jord i Bro, Långhundra, Olands, Seminghundra, Sollentuna,  
Vallentuna, Våla och Örbyhus hd samt staden Uppsala i Uppland, Hölebo, Oppunda, Selebo,  
Sotholms, Svartlösa och Åkers hd i Södermanland, Askers och Glanshammars hd samt Örebro stad i  
Närke, Aska och Kinda hd i Östergötland, Norra Möre, Södra Vedbo, Tjusts och Vista hd i Småland,  
Gräsgårds hd på Öland samt Västergötland och Norge. Levde ännu 23 april 1453. Vapen: ulv. Gift på  
Örby, Vendels sn i Örbyhus hd i Uppland 1392 med efterföljande ana. Källa: Raneke s 329f, ÄSF s 68,  
297, 303-304.
 
 
 33. Ingeborg Johansdotter Molteke  dog år 1440 i Nynäs, Ösmo (AB).  
 
Ingeborg Johansdotter (Molteke). Gift på Örby, Vendels sn i Örbyhus hd i Uppland 1392 med  
föregående ana. Död mellan mellan 1434 och 1441 [ÄSF s 304].
 
 
 56. Axel Pedersson Tott af skedebo  föddes år 1370. Han dog år 1446 i Varberg Slott (N). Han gifte sig med Cathrine Axelsdotter Krognos år 1409 i Kristianstad (LM).  
 
Danskt riksråd
 
Död julen 1446 i Varberg. Uppträder tidigast 1390. Blev riddare mellan 14 december 1395 och 6 juli  
1397, sannolikt vid konung Eriks kröning i Kalmar 17 juni 1397. Blev danskt riksråd senast 1416.  
Hade Elleholms slott i Blekinge som pantlän 1410. Var hövitsman på Helsingborg 1414. Dog mellan  
24 november 1446 och 25 januari 1447 och begravdes i Varbergs kyrka. Vapen: kvadrerad sköld. -  
Omgift senast 1418, sannolikt flera år tidigare, med Ingeborg Ivarsdotter, som levde ännu 1466 och  
efterlämndade jord i Kinda och Vifolka hd i Östergötland samt Sevede och Tjusts hd i Småland, dotter  
av riddaren, riksrådet och lagmannen Ivar Nilsson (Ivar Nilssons ätt) och Margareta Tordsdotter  
(Bonde).  Tott, som tillhörde den förmögna skånska aristokratien, började på 1390-talet framträda i  
den interskandinaviska politiken som anhängare till drottning Margareta och Erik av Pommern. Han  
deltog i viktigare rådslag och beslut; så var han t. ex. med vid fredsuppgörelsen mellan drottningen  
och Albrekt av Mecklenburg på sommaren 1395 i Lindholmen och vid det viktiga unionsmötet i juli  
1397 i Kalmar. I det följande var han tydligtvis unionsmonarkernas högt betrodde tjänare. Då han  
1419 beseglade unionstraktaten mellan de förenade nordiska rikena och Polen, gjorde han det i  
egenskap av hövitsman på Varberg, Falkenberg, Skanör och Falsterbo. Han representerade alltså vid  
denna tid konung Erik på viktiga kustfästen och uppbördsplatser invid den viktiga Öresundsfarleden i  
Danmark östansunds. Även under följande år återfinnes han som Eriks av Pommern troman och  
medhjälpare i både diplomatiska och krigiska värv, inte minst under striden med hansestäderna åren  
kring 1430. (LZ)
 
Källor
1)  Lagercrantz - Zachrisson
 
 
 57. Cathrine Axelsdotter Krognos  föddes år 1393 i Kristianstad (LM). Hon dog år 1409 i Kristianstad (LM).  Dödsorsaken var dog i barnsäng.  
 
Efterlämnade gårdar i Halland och i Luggede och Villands hd i Skåne samt hade Villands hd där som  
pantlän. (Raneke s 365, SMoK 8 s 21f, ÄSF s 66, 273).
Källor
1)  ÄSF del III s.273a
 
 
 58. Bengt Uddesson /[Vinstorpa ätten]/  föddes år 1370 i Vinstorp, Böne (P). Han dog den 25 oktober 1437 i Dalum, Vinsarp (R). Han gifte sig med Christina Staffansdotter [Ulv] år 1418 i Dalum, Vinsarp (R).  
 
 Riksråd och häradshövding i Redvägs härad i Västergötland. Gift mellan 1407 och 1418 med  
efterföljande ana. Ihjälslagen under Erik Pukes uppror vintern 1436 - 1437 i Västergötland. Av hans  
söner tog den ene, riddaren Staffan Bengtsson, konung Kristians parti och stupade under hans baner  
på Brunkeberg (1471), medan den andre, Karl Bengtsson (död efter 1493), slöt sig till Sten Sture d. ä.,  
deltog i slagen vid Oresten och på Brunkeberg och derefter inkallades i rådet samt fick Vinstorp sig  
tilldömdt efter brodern. Då hans son, riddaren Örjan (Göran) Karlsson till Vinstorp, dog, kort efter  
sedan han blifvit höfvitsrnan på Öresten (1498), tillföll gården hans syster Anna, g. m. Erik Eriksson  
(Gyllenstierna)
 
Källor  
1)  ÄSF
 
 
 59. Christina Staffansdotter [Ulv]  föddes i Lagnö, Aspö (D). Hon dog den 24 januari 1460 i Visarp, Dalum (P).  
 
 
 62. Karl Knutsson [Bonde]  föddes år 1408 i Finland. Han dog den 15 maj 1470 i Stockholms slott , Stockholm(AB). Han begravdes år maj 1470 i Riddarholmskyrkan,Stockholm stad (AB). Han gifte sig med Birgitta Turesdotter ( Bielke) år 1428 i Ekholmen, Veckholm (AB).  
 
Kung i Sverige 1448-57, 1464-65, 1467-70
 
Karl Knutsson Bonde 1408-1470, kung 1448-1457, 1464-65, 1467-1470.  Karl Knutsson kom från två  
av landets förmögna och inflytelserika släkter, Bonde och Sparre. År 1434 anslöt han sig till  
Engelbrekts upprorsrörelse och valdes till rikshövitsman.  Unionstidens politiska oro speglades också  
i hans liv. Inte mindre än tre gånger var han kung. Efter Kristofer av Bayerns död valdes olika kungar i  
Danmark, Norge och i Sverige. Då Karl Knutsson, som valdes till svensk kung, insåg att hans  
möjligheter att bli kung även i Danmark och Norge hela tiden minskade, slog han in på en  
unionsfientlig politik, som senare fullföljdes av sturarna och Gustav Vasa.  Under hans levnad var den  
politiska oron i landet ovanligt stor. Han hade inte bara Kristian I i Danmark till fiende. Ärkebiskopen  
Jöns Bengtsson Oxenstierna och hans mäktiga släkt utgjorde en tredje faktor i striden.  Karl Knutsson  
Bonde hör till de mera kraftfulla personligheterna i den svenska medeltidshistorien. Efter en period av  
unionsregenter, Margareta, Erik av Pommern och Kristoffer av Bayern, lyckades Karl Knutsson år  
1448 bli vald till Sveriges konung. Unionen splittrades tillfälligt. Karl lyckades även bli kung över  
Norge 1449, men tvingades avstå detta till Kristian I redan 1450.  Efter konflikter med stormännen,  
som kom att ledas av ärkebiskopen Jöns Bengtsson Oxenstierna, tvingades Karl fly landet 1457.  
Kristian I valdes till kung sommaren samma år, och unionen var återställd. Redan 1464 restes  
upprorsfanan igen - men denna gång mot Kristian. Karl Knutsson återinkallades och fick denna gång  
inneha kungavärdigheten från augusti 1464 till januari 1465, då han åter tvingades lämna Sverige.  
Under de följande två åren styrdes landet av riksföreståndarna Kettil Karlsson Vasa, Jöns Bengtsson  
Oxenstierna och, sedan den sitnämnde avlidit, Erik Axelsson Tott.  På hösten 1467 återinsattes Karl  
som svensk kung. Det hade väl inte direkt gått någon nöd på honom under mellantiden, då han  
innehaft hela Finland som förläning. Karl Knutsson Bonde avled, som Sveriges kung, den 15 maj  
1470. Under sin sista regeringsperiod var hans inflytande dock begränsat. Han är den ende monark  
som innehaft Sveriges krona i tre perioder.  Karl Knutsson var en mästerlig propagandist.  
Karlskrönikan, som tillkommit på hans initiativ, ger bilden av en folkkär och rättrådig monark, som  
kämpar mot ondskefulla och svekfulla utlänningar. Hans behandling av politiska motståndare talar  
dock ett annat språk.  Karl Knutsson ägde gårdar i flera delar av riket, bland annat i Aspeland,  
Sevede och norra Tjust. Han bodde en viss tid på Fågelvik i Tryserums socken i norra Tjust (numera  
Östergötland).  Under sitt sista levnadsår, 1470, gifte han sig -enligt vissa källor på dödsbädden-med  
frillan Kristina Abrahamsdotter med vilken han hade sonen Karl. Men sonen nådde inte sådan ålder  
att han kunde spela någon politisk roll. Det blev i stället Karl Knutssons systerson, Sten Sture den  
äldre, som fick fortsätta kampen mot danskarna.  Bildhuggaren Bernt Notke har gjort en statyett  
föreställande Karl Knutsson. Då den inte är alltför smickrande, kan den antas vara porträttlik. Den  
finns på Gripsholms slott.  Som yttre tecken på kunglig värdighet lät Karl Knutsson, liksom tidigare  
monarker, bruka ett riksvapen. Faktum är att just den version av det svenska riksvapnet, som Karl  
Knutsson pusslade ihop år 1448 har fått större bestående betydelse än något annan. Vi använder  
den fortfarande som Sveriges officiella stora riksvapen: en fyrdelad huvudsköld med de tre kronorna  
i första och fjärde fälten och det så kallade folkungalejonet i andra och tredje. Som åtskillnad mellan  
de blå fälten lät Karl Knutsson placera ett gyllene kors, något som enligt flertalet bedömare har  
kommit att utgöra en direkt förebild för utformningen av den svenska flaggan. (Lästips: Karl Knutsson -  
en biografi, av Dick Harrison, se litteraturförteckningen)
 
Källor
1)  Lars O. Lagerqvist - Sveriges regenter - från forntid till nutid
2)  Dick Harrison - Karl Knutsson
Gravmonumentet utfördes på Johan III:s initiativ c:a 1574 av Lucas van der Wendt
 
 
 63. Birgitta Turesdotter ( Bielke)  dog år 1436 i Stockholm  (AB).  
 
Källor
1)  Dick Harrison - Karl Knutsson
 
 
Sjunde Generation
 
 64. Bengt Philipsson [Ulv]  dog år 1382. Han gifte sig med Cecilia Ulfsdotter år 1369.  
 
.Känd mellan 1341 och 1381. Död mellan mellan 8 december 1381 och 11 mars 1382. Riddare,  
häradshövding, riksråd. Tidigast nämnd 1341. Blev riddare något av åren 1346-1349. Nämnes bland  
konung Eriks råd 1356 och 1358 och som riksråd från 1361 och ännu 1379. Var 1365 konung  
Albrekts justitiarius. Nämnes som häradshövding i Kinda hd i Östergötland 1356 och ännu 23 juni  
1380. Var häradshövding i Oppunda hd i Södermanland från mellan 1361 och 1365 till mellan 8 juni  
1381 och 23 november 1381 och nämnes 10 oktober 1381 som häradshövding i Valkebo hd i  
Östergötland. Har daterat brev Långnäs, Kettilstads sn i Kinda hd i Östergötland, där fadern bott.  
Hade landbohemman i Aska, Bobergs, Göstrings, Kinda, Lysings och Memmings samt Valkebo hd i  
Östergötland, Sevede och Tjusts hd i Småland, Hölebo och Öknebo hd i Södermanland, Hagunda,  
Långhundra och Ärlinghundra hd i Uppland, Snevringe hd i Västmanland samt Kinnefjärdings hd i  
Västergötland. Dog mellan 8 december 1381 och 11 mars 1382. Vapen: ulv. - Gift senast 1349 med  
Birgitta Karlsdotter som levde ännu 1359 och var dotter av riddaren och riksrådet Karl  
Näskonungsson (delad sköld), sannolikt i dennes enda kända äktenskap med Helga Petersdotter (3  
snedrutor), eftersom dennas mor hette Birgitta. Var 1369 omgift med en dotter av riddaren och  
riksrådet Magnus Gisleson (Sparre av Aspnäs) och Birgitta Knutsdotter (Algotssönernas ätt). 1375  
var Bengt åter omgift, nu med Cecilia Ulfsdotter, som ägde jord i Jönåkers, Oppunda och  
Österrekarne hd i Södermanland, Siende och Snevringe hd i Västmanland, torstuna hd i Uppland  
samt Kåkinds och Vartofta hd i Västergötland, dog 12 mars 1399, begravdes i Vadstena, tidigare gift  
med häradshövdingen i Österrekarne hd Laurens Suneson (Örnsparre) och var dotter av riddaren,  
riksrådet och lagmannen i Närke Ulf Gudmarsson (Ulvåsaätten) och Birgitta Birgersdotter  
(Finstaätten). Gift senast 1369 med efterföljande ana. (Raneke s 329, ÄSF s 67, 94, 166, 190-191,  
296, 297, 302-303).
 65. Cecilia Ulfsdotter .
 
 112. Peder Axelsson Tott af Skedebo  föddes år 1330 i Bjäresjöholm,Bjäresjö (LM). Han dog den 7 december 1375. Han gifte sig med Juliana [Grubbe].  
 
 Danskt Riksråd ,Nämndes 1370-1371 vid förlikningen av Hansa städerna,Inlöste Ellinge 1371,och  
Danstorp
 
Källor
1)  ÄSF del III s.272a
 
 
 113. Juliana [Grubbe]  föddes i Ordrup,Köpenhamn,Danmark. Hon dog år 1390.  
 
Levde som änka 1376 och ägde då jord i Gärds härad i Skåne
Källor 1) ÄSF del III s.272a
 
 
 114. Axel Kettilsen Krognos .Axel gifte sig med Katarina Eriksdotter (Puke).  
 
Väpnare, Skånsk frälseman
Källor
1)  Lagercrantz - Zachrisson
 
 
 115. Katarina Eriksdotter (Puke)  föddes år 1359 i Kristianstad (LM). Hon dog år 1420.  
 
Ägde jord i Lysings hd i Östergötland. (Raneke s 363, ÄSF s 180-181). (LZ)
 
 
 116. Udde Mattsson /[Vinstorpa ätten]/  dog år 1410 i Vinstorp, Böne (P).  
 
 Väpnaren Udde Mattsson, egde under konung Albrekts tid Vinstorp och var fader till biskop Sigge  
Uddesson i Skara (d. 1435) och riksrådet Bengt Uddesson, som skref sig till Vinstorp.
 
 
 118. Staffan Ulfsson [Ulv]  dog år 1393 i Västerås (U). Han begravdes den 19 mars 1393 i Vadstena kloster, Vadstena (E). Han gifte sig med Iliana Åkesdotter [Båt af Skåne].  
 
Riddare, riksråd
Stefan Ulfsson ägde Langö i Aspö sn Selebo hd. Han var häradshövding i Selebo 1365 och riddare  
och riksråd 1371. Som riksråd beseglade han 1371, som kung Albrekts anhängare, stilleståndsavtalet  
mellan denne och kungarna Magnus och Håkan där folkungarna behöll kontrollen över Västergötland,  
Dalsland och Värmland medan allt övrigt gick till Albrekt. 1375 beseglade han ett fördrag med  
Livländska Orden. Stefan var en av de stormän som 1388 inkallade drottning Margareta, men han  
dog kort därefter. Gift 1° med Haraldsdotter-Gren senast 1377. - Far: Harald Ernilsson-Gren. Död  
efter 1360. Mor: Torkelsdotter. Gift 2° med Ileana Åkesdotter, Kristinas och Ramborgs mor.  
 
Källor  
1)  ÄSF
 
 119. Iliana Åkesdotter [Båt af Skåne]  dog år 1424 i Lagnö, Aspö (D).  
 
ááIleana Åkesdotter (båt) Ileana sägs vara dotter till gamle Åke Jönsson Svarte Skåning. En annan  
möjlig fader är Åke Ingvarssen, båt, fogde i Skåne och gift med Anna Gerhardsdotter Snakenborg.  
 
 
Källor  
1)  ÄSF
 
 
 124. Knut Tordsson [Bonde]  föddes år 1377 i Stockholm  (AB). Han dog år 1413 i Vadstena  (E). Han begravdes den 26 mars 1413 i klosteret ,vadstena  (E). Han gifte sig med Margareta Karlsdotter (Sparre af Tofta) år 1408.  
 
Knut Bonde, riddare och hövitsman. Knut dog mellan 1411 och 1413 och är begravd i Vadstena,  
Östergötland.
 
Källor
1)  Dick Harrison - Karl Knutsson
 
 
 125. Margareta Karlsdotter (Sparre af Tofta)  föddes år 1370 i Tofta ,Adelsö  (AB). Hon dog år 1428 i Vik ,Balingsta  (C). Hon hade andra föräldrar.  
 
 126. Ture Stensson ( Bielke)  föddes år 1370 i Vadstena  (E). Han dog år 1425 i Öland. Han gifte sig med Agneta Krummedige.  
 
Lagman på Öland, hövitsman på Pixborg
Källor 1) Dick Harrison - Jarlens sekel
 
 
 127. Agneta Krummedige  föddes år 1395 i Köpenhamn,Danmark. Hon dog den 9 juni 1451 i Viborg,Finland.  
 
 SURN [Krummedige] GIVN Margareta Eriksdotter
 
_UID D89B3594FB76BC4AA232816D43347333921D
 
H. Gillingstam, Ätterna Oxenstierna och Vasa under medeltiden
 
(Stockholm 1952) s 206.
 
 
Åttonde Generation
 
 128. Filip Ulfsson [Ulv]  föddes i Horsnäs, Adelsö (AB). Han dog år 1333 i Långnäs,Kättilstads  (E). Han gifte sig med Brita Karlsdotter.  
 
Filip Ulfsson (Ulv). Riddare, riksråd. Känd mellan 1296 och 1333. Död efter 1333. Nämnes tidigast  
1296. Blev något av åren 1296-1303 riddare - alltså dubbad antingen vid konung Birgers bröllop 1298  
eller vid denns kröning 1302 - och senast 1305 riksråd, vilket han var ännu 1322 och sannolikt ännu  
1333. Uppges ha bott bott i Langanæs, som identifierats med Långanäs, Kettilstad sn i Kinda hd i  
Östergötland. Hade landbohemman i Bobergs, Göstrings, Lysings och Memmings hd i Östergötland,  
Norra Vedbo och Sevede hd i Småland, Bro, Norunda och Rasbo hd samt Åkers skplg i Uppland,  
Öknebo hd i Södermanland samt på Själland i Danmark. Var i livet ännu 1333. Vapen: 3 bjälkvis  
ställda och stolpvis ordnade pilspetsar och ulv. Källa: ÄSF del III s.298a
 
 
 129. Brita Karlsdotter .
 
 
 226. Johannes [Grubbe]  föddes år 1287 i Roskilde,Köpenhamn,Danmark . Han dog år 1326 i Lyngby,Köpenhamn, Danmark . Han gifte sig med Elsif Olufsdotter [Saltensee af Tystofte].  
 
 227. Elsif Olufsdotter [Saltensee af Tystofte]  föddes år 1285 i Ordrup,Köpenhamn,Danmark. Hon dog i Roskilde,Köpenhamn,Danmark.  
 
Som änka pansatte gods till St.Clare Kloster
 
 
 230. Erik Kettilsson (Puke)  föddes år 1318 i Alvastra kloster (E). Han dog år 1396 i Kalmar (H). Han gifte sig med Ingrid Magnusdotter.  
 
 Riksråd, Marsalk
Känd 1361. Död 1396. Nämnes från 1363 såsom marsk i Värmland och betecknades senare av  
folkungapartiet som marsk i Sverige, där han dock icke var erkänd innehavare av marskämbetet mer  
än vid uppgörelsen 1371 och från 1388. Blev riddare något av åren 1364-1367. Var svenskt riksråd  
1371 och från 1389. Nämnes såsom konung Håkans råd 1370-1379. Innehade länge som förläning  
Värmland och från 1371 Amnaholms slottslän i Västergötland, vilka områden han behöll till sin död  
jämte Orust i Bohuslän och Solöer i Norge. Dog omkring 1 februari 1396 och begrovs i Vadstena  
kloster i slutet av september 1396. Innehade jord i Aska, Lysings och Vifolka hd i Östergötland, i  
Runstens på Öland, i Kinne och Vadsbo hd i Västergötland, i Grums, Nordmarks, Näs och Visnums  
hd i Värmland, i Tössbo hd i Dalsland, i Orust östra, Stångenäs och Tanums hd i Bohuslän samt i  
Norge. Vapen: en uppvänd vinge. (LZ)
Källor
1)  Lagercrantz - Zachrisson
Erik Kettilsson Puke var son till riddaren Kettil Ragvaldsson Puke.  Efter att den kände hertigen Bengt  
Algotssons död 1360 stod Erik Kettilsson högt i gunst hos kungen Magnus Eriksson, som utnämnde  
honom till marsk i Värmland. Han styrde över detta landskap och var hövitsman på slottet Dalaborg  
till sin död. Han var lojal till kung Magnus och sonen Håkan hela livet och vid fredsförhandlingarna  
1370 med kung Albrekt var han ett av kung Håkans ombud och deltog året därpå i tåget mot  
Stockholm. Vid fredsslutet erbjöds han plats i rådet och att bli rikets marsk, men han tackade nej till  
dessa ämbeten och kvarstod som rådgivare till kung Håkan.  I mars 1388 hyllades drottning  
 
Margareta såsom sin och Sveriges rikes fullmäktiga fru och rätta husbonde på Dalaborg. Intiativet  
till mötet hade tagits av svenska stormän, som med oblida ögon såg kung Albrekt av Mecklenburgs  
växande maktambitioner efter stormannen Bo Jonsson Grips död. Man undertecknade den så kallade  
Dalaborgsöverenskommelsen, som i praktiken gjorde Margareta till regent även över Sverige.  
Unionen fullbordades senare i Kalmar. Erik avgav en lojalitetsförklaring till drottning Margareta och  
han blev en av de män, som fick i uppdrag av drottningen att styra Sverige.  ----------------------------------
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------
 Lite historik om Dalaborgs slott i Dalsland  Borgen tros har varit en tvåvånings, ca 20 meter lång  
timmerbyggnad, en s.k träborg byggd på en kraftigt murad källargrund av sten. Östra delen av  
grunden låg på en klippvägg. Överst i borgen var troligen en stor sal belägen. Det fanns även en  
vallgrav och en mur, krönt med palissader. Övre våningen sköt ut över den nedre och bildade ett  
skyttegalleri eller svalgång. Borgen byggdes av de båda hertigarna Erik och Valdemar Birgersson i  
samband med deras uppror mot sin bror kung Birger Magnusson 1304. I Erikskrönikan sägs att  
närboende allmoge plågades svårt med olidliga bördor innan borgen stod färdig. Förhållandena  
måste ha varit sällsynt vidriga eftersom medeltida rimkrönikor normalt inte brukar bry sig om  
arbetsfolkets villkor. Borgen kallades av folket för fogdenästet:  Dalaborg brändes ner under  
Engelbrektsfejden på 1430-talet. Där huserade då en av kung Erik av Pommerns fogdar, Palne  
Jönsson, illa omtyckt för sina brutala metoder. I september 1434 attackerades Dalaborg av en styrka  
med värmlänningar och dalbor, ledda av väpnaren Peder Ulfsson Roos till Ervalla. I tre dagar  
belägrades borgen under stor manspillan efter försvararnas kanoneld. Till slut fick bondehären eld på  
huset, som brann ner till grunden. Den samtida Karlskrönikan berättar hur bondeplågaren Palne  
Jönsson i slutändan bad för sitt liv. Lite förvånande beviljades detta, trots att Engelbrekt folk inte var  
kända för att lägga fingrarna emellan. Peder Ulfsson beordrade honom att fly, men han fick inte ta  
med sig mer än han gick och stod i.  I dag återstår endast stenmurarna. Dalaborg ligger vid Vänerns  
västra strand på en klippudde i Dalbosjön, ca 1 mil sydöst om Mellerud. Borgen grävdes ut och  
konserverades 1938-1939. En modell av borgen finns att se på Melleruds museum.
 
 
 231. Ingrid Magnusdotter  dog år 1395 i Kalmar (H).  
 
Hennes begravda lik flyttades efter mannens död till Vadstena kloster. Hon har i ett nu förlorat brev av  
konung Håkan kallats »fränke» och hade före äktenskapet med Erik Kettilsson (Puke) varit gift med  
Eystein Ormssönn, en son till den norske drotsen Orm Eysteinssönn. (LZ)
 
Källor
1)  Lagercrantz - Zachrisson
 
 
 232. Matts Håkansson /[Vinstorpa ätten]/  dog år 1390 i Vinstorp, Böne (P).  
 
 Matts Håkansson omtalas såsom Riksråd och Marsk (1310)
 
 
 236. Ulf Philipsson [Ulv] .Ulf gifte sig med Ann Staffansdotter.  
 
 SURN Ulv Philipsson GIVN Ulf
 
_UID EBA9D448D955674F87AE9A93DC7AADB6AFDA
 
Känd 1325 - 1350.
 
Hade sin sätesgård i Vinäs i Gammalkil
 
 
 237. Ann Staffansdotter .
 
 
 248. Tord Röriksson [Bonde]  föddes år 1350 i Viborg Slott,Finland. Han dog den 21 mars 1417 i Stockholm  (AB). Han gifte sig med Ramborg Nilsdotter [Vasa] den 10 mars 1376  
i Stockholm   (AB).  
 
Riddare, riksråd och lagman
Tord Röriksson var riddare och residerade på Viborgs slott under åren 1403-1417. 1404 gick han till  
offensiv mot ryssarna och ett nytt fördrag slöts. I september 1408 utbröt nya stridigheter.  Tord  
bekämpade ryssarna genom sjöröveri tills ett nytt avtal undertecknades året därpå. Som hämnd för  
svenska aggressioner genomförde ryssarna senare (enligt rysk krönika 1411) en hämndaktion mot  
Viborg, vars stadsbebyggelse till stora delar blev lågornas rov.. Slottet motstod dock belägringen, och  
anfallarna drog sig tillbaka.  Källa: Dick Harrison: Karl Knutsson
Till Penningby, Länna sn i Frötuna och Länna skpl i Uppland. Nämnes i bevarade handlingar första  
gången 8 november 1374. Drotsen Bo Jonssons (Grip) fogde i Finland 1378 (Raseborg) och troligen  
ännu under 1380-talet. Riksråd 27 oktober 1389. Lagman i Västmanland från 1394. Hövitsman på  
Raseborg, Finland 1395-96 och förmodligen under hela 1390-talet. Riddare vid kungahyllningen på  
Mora äng 23 juli 1396. Hövidsman på Åbo slott 1400 och 1401 och erhöll 12 augusti 1403 Viborgs  
slott och län som han behöll till sin död. Konungs domhavande vid räfsteting i Uppland 1409. Han var  
en av dem som inkallade drottning Margareta Källor 1) Lagercrantz - Zachrisson
 
Riddare, riksråd och lagman
Tord Röriksson var riddare och residerade på Viborgs slott under åren 1403-1417. 1404 gick han till  
offensiv mot ryssarna och ett nytt fördrag slöts. I september 1408 utbröt nya stridigheter.  Tord  
bekämpade ryssarna genom sjöröveri tills ett nytt avtal undertecknades året därpå. Som hämnd för  
svenska aggressioner genomförde ryssarna senare (enligt rysk krönika 1411) en hämndaktion mot  
Viborg, vars stadsbebyggelse till stora delar blev lågornas rov.. Slottet motstod dock belägringen, och  
anfallarna drog sig tillbaka.  Källa: Dick Harrison: Karl Knutsson
 
Tord Bonde Röriksson. Riddare, riksråd. Död 1417. Till Penningby, Länna sn i Frötuna och Länna  
skpl i Uppland. Nämnes i bevarade handlingar första gången 8 november 1374. Drotsen Bo Jonssons  
(Grip) fogde i Finland 1378 (Raseborg) och troligen ännu under 1380-talet. Riksråd 27 oktober 1389.  
Lagman i Västmanland från 1394. Hövitsman på Raseborg, Finland 1395-96 och förmodligen under  
hela 1390-talet. Riddare vid kungahyllningen på Mora äng 23 juli 1396. Hövidsman på Åbo slott 1400  
och 1401 och erhöll 12 augusti 1403 Viborgs slott och län som han behöll till sin död. Konungs  
domhavande vid räfsteting i Uppland 1409. Han var en av dem som inkallade drottning Margareta.  
Begravd i Vadstena
 
 
 249. Ramborg Nilsdotter [Vasa]  föddes i Björnö,Frötuna (AB). Hon dog år 1439 i Stockholm  (AB).  
 
Källa: Lars-Olof Larsson: Gustav Vasa - landsfader eller tyrann?)
1) Lagercrantz - Zachrisson
 
 
 250. Karl Ulfsson (Sparre af Tofta)  föddes år 1317 i Tofta ,Adelsö  (AB). Han dog den 17 november 1407 i Tofta ,Adelsö  (AB). Han gifte sig med Helena Israelsdotter (Finstaätten). Han hade andra föräldrar.  
 
Riddare, riksråd, lagman, marsk
 
Studerade i yngre dagar i Paris. Uppträder i urkunderna tidigast 1349.  Karlskrönikan bygger på  
material, som tillhandahållits av Karl Ulfsson, morfar till Karl Knutsson Bonde. Karlskrönikan är  
mycket fientlig mot kung Magnus Eriksson. Karl var en av dem som avsatte kung Magnus.  
 
Källor  
1)  Nättidningen Rötter - Erik XIV:s antavla  
2)  Dick Harrison - Karl Knutsson  
 
.
 
Studerade i yngre dagar i Paris. Uppträder i urkunderna tidigast 1349.  Karlskrönikan bygger på  
material, som tillhandahållits av Karl Ulfsson, morfar till Karl Knutsson Bonde. Karlskrönikan är  
mycket fientlig mot kung Magnus Eriksson. Karl var en av dem som avsatte kung Magnus.
 
Källor
 
1)  Nättidningen Rötter - Erik XIV:s antavla
2)  Dick Harrison - Karl Knutsson
 
 
 251. Helena Israelsdotter (Finstaätten)  föddes år 1350 i Finsta gård, Finsta  (C).  
 
 252. Sten Bengtsson ( Bielke)  föddes år 1355 i Vadstena  (E). Han dog den 20 juli 1408 i Marieborg, Enköping (C). Han gifte sig med Katarina Holmgersdotter [Ulv].  
 
Riddare och Marsalk
 
Källor 1) Dick Harrison - Karl Knutsson
 
 
 253. Katarina Holmgersdotter [Ulv]  föddes år 1360 i Långnäs,Kättilstads  (E).  
 
 254. Erik Krummedige  föddes år 1360 i Tyskland. Han dog år 1439 i Stockholm (AB). Han gifte sig med Beata von Thienen.  
 
Riddare, Riksråd och Rikshovmästare
Ätten Krummediges äldsta medlemar var fogdar på slottet Ottenbüttel någonstans i Schleswig-
Holstein under 1100-talet senare del. Ortens stadsvapen visar f ö vissa likheter med  
Krummedigarnas egna vapensköld  _Dessa personer förekommer i diverse antavlor utlagda på  
Internet. Om du ska föra in uppgifter i din egen forskning föreslår jag dock att du kontrollerar  
uppgifterna i DAA 1900, där ätten behandlas första gången, samt efterföljande rättelser och tillägg. I  
senaste versionen av Danskt Biografiskt Lexikon finns vad jag minns åtminstone en bra artikel om  
rikshovmästare
Erik K (d 1439)..
Källor : H. Gillingstam, Ätterna Oxenstierna och Vasa under medeltiden (Stockholm 1952) s 206.
Dick Harrison - Karl Knutsson
 
 
 255. Beata von Thienen  föddes år 1360 i Tyskland.  
 
 
Nionde Generation
 
 256. Ulf Karlsson [Ulv]  föddes år 1247 i Horsnäs, Adelsö (AB). Han dog år 1281 i Stensta (AB). Han gifte sig med Ingeborg Karlsdotter (Leijonbalk).  
 
Riksråd och Drotset,Storman
Stamfar för släkten Ulv = Ulf af Hornäs. född 1247 . Död 1281. Nämnes tidigast 1276, då han vid  
fredsmötet vid Göta älv var en av de fyra världsliga stormän som tillsammans med fyra biskopar  
skulle representera konung Magnus ladulås. Han hade då ännu ej den på riddarvärdighet tydande  
herrtitel med vilken han kan beläggas först 1280. Ägde Akærö, möjligen i Oppunda hd i  
Södermanland, och kvarnar i Torshälla i samma landskap. .  Vapen: vingad pilspets.  Källa: ÄSF del  
III s.296b,SvA II s 482
 
 
 257. Ingeborg Karlsdotter (Leijonbalk)  föddes år 1248 i Simonstorp (E). Hon dog år 1319 i Kosjöhult, Simonstorps  (E).  
 
 452. Peder [Grubbe]  föddes år 1255 i Roskilde,Köpenhamn,Danmark. Han gifte sig med Arine Olufsdotter Flemming.  
 
Riksråd Peter Johannesson Grubbe
 
 
 453. Arine Olufsdotter Flemming  föddes år 1259 i Roskilde,Köpenhamn,Danmark .  
 
Arine Olufsdatter ~  Klas Fleming ~ NN * Roskilde 1259
 
 
 454. Oluf Tokesen [Saltensee af Tystofte]  föddes år 1230. Han dog år 1290 i Ordrup,Köpenhamn,Danmark. Han gifte sig med Christine.  
 
Rigsråd Marsk 1252 * f ca. 1230 † efter 1279
 (Due) Ridder til Tystofte Blev myrdet Af Sjælland Kendt 1257-66 * ca. 1250 † ca. 1310 * 1220 †  
 
1262
 
 
 455. Christine .
 
 460. Kettil Ragnvaldsson (Puke)  föddes år 1284. Han begravdes år 1336 i Alvastra kloster (E).  
 
Riddare ,Uppträder tidigast 1310. Blev riddare 1336, tydligen vid Magnus Erikssons kröning men  
nämnes icke senare i livet. Begrovs i Alvastra kloster. Vapen: en uppvänd vinge. (Raneke s 363, SvA  
1989 s 479, ÄSF s 72, 178, 179).
 
 
 464. Håkan Mattsson /[Vinstorpa ätten]/  dog år 1370 i Vinstorp, Böne (P).  
 
Vinstorpa-ätten, en medeltidsslägt, som uppkallats efter sätesgården, Vinstorp (Vinzathorp) i  
Yestergötland, hvilken först låg s. om Vin-sarpsjön, i Böne socken, men under 1400-talet flyttades v.  
om sjön, till den nuv. herregården Vinsarp (tills. 4 mtl, tax. till 82,100 kr.), i Da-lums socken. Ätten  
förde i sitt vapen en klufven sköld, åt höger en half lilja, åt venster två snedbjelkar. - Håkan Mattsson,  
konung Magnus Ladulås' Riksråd och Marsk, tillhörde denna ätt.
 
 
472.  Filip Ulfsson [Ulv]  har skrivits ut som #128 på sidan 9.
 
473.  Brita Karlsdotter  har skrivits ut som #129 på sidan 9.
 
 496. Rörik Tordsson [Bonde]  föddes år 1324 i Örbäck (E). Han dog år 1368 i Viborg Slott,Finland. Han gifte sig med Märta Gisledotter Sparre af Aspnäs år 1348.  
 
Riksråd och riddare
Nämnes senast 1364. Till Husbystrand, som han tillbytte sig av brodern Peter mot sin del i Lina och  
Hallstad 8 maj 1348. Nämnes första gången 1341 och var då endast väpnare. Riddare troligen redan  
7 januari 1345 och med säkerhet 8 september 1348. Nämnes sista gången 22 augusti 1364 och  
synes då varit riksråd. [EÄ 1 s 512, ÄSF s 190, 236]
 
 
 497. Märta Gisledotter Sparre af Aspnäs .
 
Levde som änka 11 mars 1382. Ägde jord i Aska hd i Östergötland och Åkers hd i Södermanland.  
Levde ännu 1382. Vapen: en sparre. Gift senast 1348,
 
 
 498. Nils Kettilsson [Vasa]  dog efter 1378 i Björnö,Frötuna (AB). Han gifte sig med Kristina Jonsdotter (Rickebyätten).  
 
Fogde på Stockholms slott, häradshövding i Frötuna skeppslag i Roslagen
Om ätten Vasa:  Vasa, Vase, svensk och polsk kungaätt. Släktnamnet Vasa användes först i slutet av  
1500-talet och härrör från ättens vapenbild, som tolkats som en vase (kärve).  Äldste kände medlem i  
frälsesläkten Vasa var Nils Kettilsson (död tidigast 1378), som 1355 var fogde på Stockholms slott  
och 1367 häradshövding i Frötuna skeppslag i Roslagen.  Flera medeltida stormän tillhörde ätten, bl.
a. Krister Nilsson (död 1442) och Kettil Karlsson (död 1465).  Huset Vasa var regerande kungaätt i  
Sverige från Gustav Vasas tronbestigning 1523 till Kristinas tronavsägelse 1654.
Nils var Känd mellan 1355 och 1378. Väpnare, fogde i Stockholm. Häradshövding i Frötuna skplg i  
Uppland. Död tidigast 1378
Källor 1) Lagercrantz - Zachrisson
 
 
 499. Kristina Jonsdotter (Rickebyätten)  föddes år 1336 i Norrtälje (AB). Hon dog år 1378 i Björnö,Frötuna (AB).  
 
Kristina kom från en godssamlande, lågadlig upplandsätt, Rickebyätten, med tyska rötter. (Källa: Lars-
Olof Larsson: Gustav Vasa - landsfader eller tyrann?)
 
 
 500. Ulv Abjörnsson (Sparre av Tofta)  föddes i Tofta ,Adelsö  (AB). Han gifte sig med Kristina Sigmundsdotter år 1317 i Tofta ,Adelsö  (AB).  
 
ááRiddare, riksråd, lagman
Uppträder i urkunderna från 1317. Blev riddare något av åren 1322-1325, möjligen på Täljemötet i  
juni 1322. Nämnd som riksråd från 1320 och som lagman i Tiohärad 1347. Om honom handlar några  
av heliga Birgittas revelationer.  
 
Källa: ÄSF del I s.86b
 
 
 501. Kristina Sigmundsdotter .
 
 502. Israel Birgersson (Finstaätten)  föddes år 1313 i Finsta gård, Finsta  (C). Han dog år 1351 i Finsta gård, Finsta  (C). Han gifte sig med Bengta Karlsdotter (Färla) den 16 juli 1349.  
 
Israel Birgersson, född tidigast 1312  och senast 1314 , död 1351, storman , lagman i Uppland  
senast 1334, riksråd  senast 1344  Son till Birger Petersson (Finstaätten) bror till den heliga Birgitta.
Var 1334 samt ännu 1335 lagman i Uppland. Nämns som riddare från 1343 och som riksråd från  
1344. Var 1348 kungens högste ämbetsman. Nämns 1351-03-19. Hade följt kung Magnus på hans  
andra krigståg mot Ryssland och dog i Riga före 1351-05-10. Ärvde efter modern Grönskog i  
Fliseryds sn i Handbörds hd m fl gods i samma hd, samt jord i Östra hd och Stranda hd, allt i  
Småland.  Källa ÄSF del I s.37a  
 
Källor  
1)  ÄSF del I s.36b  
2)  ÄSF del I s.37a
 
 
 503. Bengta Karlsdotter (Färla) .
 
vigd 16 jul 1349
ááKälla  ÄSF del I s.37a
 
 
 504. Bengt Turesson ( Bielke)  föddes år 1291 i Mönsterås, Kråkerum(H). Han dog år 1359 i Vadstena (E). Han gifte sig med Ingeborg Magnusdotter.  
 
Väpnare,Rådman i kungens råd.
 
 
 505. Ingeborg Magnusdotter  föddes år 1327 i Långared (P). Hon dog år 1390 i Vadstena (E).  
 
Hon tillhörde Ulvåsaätten
 
 
 506. Holmger Karlsson [Ulv]  föddes år 1330 i Långnäs,Kättilstads  (E). Han gifte sig med Kristina Nilsdotter.  
 
 
 507. Kristina Nilsdotter .
 
 
 508. Segebod Krummedige  föddes år 1315 i Tyskland. Han dog år 1380 i Tyskland. Han gifte sig med Sidsel Pedersdotter Skram.  
 
 509. Sidsel Pedersdotter Skram  föddes år 1315 i Danmark. Hon dog år 1397 i Tyskland.  
 
 510. Johan von Thienen .Johan gifte sig med Anna .  
 
 511. Anna  .
 
 
Tionde Generation
 
 512. Karl Karlsson [Ulv]  föddes år 1190 i Bjälbo  (E). Han dog år 1253 i Bjälbo  (E).  
 
Karl Karlsson (Ulv). Född sannolikt mellan mellan 1220 och 1221. Död tidigast 1253. Nämnes med  
titeln dominus i Birger jarls odaterade, till 1252 hänförda, handelstraktat med Lübeck som vittne  
tillsammans med de svenska biskoparna och sin avlidne bror jarlen Ulf fases son Karl Ulfsson.  
Sannolikt identisk med den her Karl hertog Birger brother som nämnes bland vittnena i ett i 1400-
talsöversättning av en vidimation från 1353 föreliggande brev av konung Erik och Birger jarl från 1248  
om munkaskäppan från Njudung och Finnveden. Dog tidigast 1253 och sannolikt före sin 1260  
stupade brorson Karl Ulfsson. - Hans hustrus namn är ej känt. Skrivs med titeln dominus i Birger  
jarls odaterade, till 1252 hänförda handelstraktat med Lübeck som vittne tillsammans med de  
svenska biskoparna och sin avlidne bror jarlen Ulf Fases son Karl Ulfsson.  Vapen: Vingad pil  Källa:  
ÄSF del III s.296a,SvA II s 483,
 
 
 514. Karl Ingeborgason (Lejonbalk)  dog i Simonstorp (E).  
 
Lagmannen i Tiohärad Karl Ingeborgason (Lejonbalk). Gift [SvA II s 482, ÄSF s 296-297].
 
 
 904. Johannes [Grubbe]  föddes år 1229 i Roskilde,Köpenhamn,Danmark . Han dog år 1289 i Logumkloster, Tönder,Danmark.  
 
Stamfarför för danska Adelssläkten Grubbe ,Godsägare och storman .
Källa: Danskadels Aarbog XII sid 148.
nämd 1280 gava till Lygum Kloster , på Sjælland
1284 närvarande da Hertig Valdemar Stadfäste Flensborg bys Priviliger.
 * Løgumkloster 1229 † 1289
 
 
 906. Oluf Flemming .
 
 992. Tord Petersson [Bonde]  föddes år 1296 i Örbäck (E). Han dog den 13 maj 1329 i Örbäck (E). Han gifte sig med Margareta Röriksdotter den 25 mars 1316 i Örbäck (E).  
 
Riddare och Riksråd nämnd 1310-1325
Död 13 maj 1329, . Till Örbäck, där han 1316 bodde (gården med säkerhet belägen i Östergötland,  
ovistt är blott om den är identisk med Örbäck, Brunneby sn eller med likanämnda egendomen i Ö.  
Husaby sn. Nämnes första gången 9 augusti 1310 och var då endast väpnare. Riddare 20 september  
1316. Deltog i upproret mot kung Birger 1318 och var ett av de svenska ombuden vid  
stilleståndsfördraget med Birger och kung Erik av Danmark i Roskilde 11 november 1318. Bevistade  
såsom riksråd herredagen i Stockholm i juni 1320, då junker Magnus Birgerssons avrättning beslöts  
och verkställdes. Anslöt sig till stormannakonferensen i Skara 20 juli 1322. Ägde åtskilliga jordagods i  
Östergötland och - troligen följd av giftermålet - Södermanland samt inträdde i egensakp av jordägare  
i sistnämna landskap i den nämnd, som vid 1320-talets mitt utarbetade Södermannalagen, vars  
stadsfästelse 10 augusti 1327 han synes ha upplevt. [EÄ 1 s 511, ÄSF s 186].
 
 
 993. Margareta Röriksdotter  föddes år 1300 i Uppsala (C). Hon dog år 1357 i Penningby, Norrtälje (AB).  
 
Känd 1316. Levde som änka 1341. Uppträdde 1316-1341, var död 1357 och ägde jord i  
Västerrekarne hd i Södermanland och Åkerbo hd i Västmanland samt i Bobergs och Hammarkinds hd  
i Östergötland. Vapen: en balk. - Uppges 1341 ha haft flera makar, vilka då var döda. Hennes förste  
man var tydligen en till namnet okänd man, med vilken hon hade sonen Harald Älg, som uppträder  
1333 och var död 30 juni 1357. Blev omgift något av åren 1316-1322, troligen senast 1320 med  
riksrådet Tord Bonde. Var på mödernet befryndad med kungliga folkungaätten. [EÄ 1 s 511, Raneke  
s 46, ÄSF s 186]. [ÄSF s 179, 190, 236]. Citat från Lagerc.-Zachriss.
 
Kallad Snedbjälke
 
 
 998. Jon Nilsson (Rickebyätten)  föddes år 1310 i Vidbo (AB). Han gifte sig med Kristina Kettilsdotter (Puke).  
 
 
Död tidigast 1351. Uppträder 1333-1351. Bosatt i Rickeby, Vidbo sn i Seminghundra hd i Uppland.  
Skölden var styckad och belagd med 7-stjärna. Gift med efterföljande ana. (Raneke s 758, SvA II s  
478, ÄSF 180).Källor 1) Lagercrantz - Zachrisson
 
 
 999. Kristina Kettilsdotter (Puke)  föddes år 1316 i Alvastra kloster (E).  
 
 1000. Abjörn Sixtensson (Sparre av Tofta)  föddes i Tofta ,Adelsö  (AB). Han dog år 1310 i Salsta,Tensta (C). Han gifte sig med Ingeborg Ulfsdotter [Ulv] år 1296.  
 
Abjörn Sixtensson (Sparre av Tofta). (Riddare, riskråd, drots. Död 1310. Uppträder i urkunderna från  
1295, troligen redan då riddare (brevet endast känt i sen avskrift), säkert 1296. Var riksråd 1297.  
Nämnd som hertig Eriks drots från 1302 och från 1307 även som hertig Valdemars. Mellan 17 maj  
1304 och 8 januari 1307 är han försvunnen ur det svenska diplommaterialet på grund av landsflykt  
och godsindragning. Ägde Salsta, Lena sn (nu Tensta) i Norunda hd i Uppland och Ängsö, Ängsö sn i  
Yttertjurbo hd i Västmanland samt diverse gods i Bro, Norunda, Rasbo och Vallentuna hd och Åkers  
skplg i Uppland, i Västerrekarne hd i Södermanland, i Siende hd i Västmanland, i Sundbo hd i Närke,  
i Aska, Dals och Lösings samt Östkinds hd i Östergötland och på Själland i Danmark. Sigill: en sparre  
och en sparre jämte tre rosor, två ovan och en nedan. [SvA II s 481, Raneke s 118, ÄSFdel 1. s 65,  
84, 85, 138, 145, 187, 297, 323]
 
 
 1001. Ingeborg Ulfsdotter [Ulv]  dog år 1307 i Salsta,Tensta (C).  
 
Ingeborg Ulfsdotter (Ulv). Känd 1296. Död senast 1307. Ägde jord i Aska, Bobergs, Skärkinds och  
Vifolka hd i Östergötland, Kåkinds, Vadsbo och Vartofta hd i Västergötland, Karlstads, Visnums och  
Ölme hd i Värmland, Askers hd i Närke, Jönåkers och Oppunda hd i Södermanland samt Kinnevalds  
hd i Småland. Dog mellan 1297 och 1307.
 
 
 1002. Sigmund Keldorsson .Sigmund gifte sig med Cecilia.  
 
Vapen: Tre klöverblad
 
 
 1003. Cecilia .
 
 1004. Birger Petersson (Finsta ätten)  föddes år 1270 i Finsta gård, Finsta  (C). Han begravdes den 3 april 1327 i Uppsala domkyrka,Uppsala Stad(C). Han gifte sig med Ingeborg Bengtsdotter (Folkungaätten) år 1301 i Finsta gård, Finsta  (C).  
 
Stamfar för Finstaätten
Birger Persson (Petersson) till Finsta, lagman i Uppland, far till den heliga Birgitta.  Birger var en av  
sin tids mäktigaste svenskar. Han stod i spetsen för den kommission, som utarbetade den 1296  
antagna Upplandslagen. När han inte agerade lagman och riksråd eller for på pilgrimsfärd till  
Santiago de Compostela (i Spanien) hann Birger med att bygga upp en av dåtidens största svenska  
förmögenheter, med jordagods och järnhyttor utspridda i Uppland, Närke, Småland och Östergötland.  
Vid sin död 1327 var han en av rikets förmögnaste män. Kostnaden för hans pampiga begravning  
slutade på en summa av 234 mark penningar. Detta räckte till allehanda tyger, franskt och rhenskt vin  
och exotiska kryddor - saffran, kummin, ingefära, paradiskorn, kanel, peppar, anis, galangarot och  
inte minst socker, som nu för första gången omnämns i Sverige.  Under medeltiden var vin inte var  
mans dryck i Sverige. Men till lagman Birger Perssons begravning levererade stockholmsköpmannen  
Konrad Arxö ett fat vitt vin á 4 mark, ett fat rött vin från La Rochelle á 12 mark och ett far Rhenvin á 8  
mark. (Källa: Dick Harrison - Jarlens sekel)
 
Källor
1)  Dick Harrison - Jarlens sekel
2)  Luca Cesarini - I den heliga Birgittas fotspår
 
BIRGER PERSSON,_d 1327. Lagman i Finsta, Uppland.
Även utan sin världsberömda dotter skulle lagmannen Birger Persson_på Finsta i Uppland ha blivit  
observerad av eftervärlden. Han var_under många decennier en av Sveriges rikaste och ledande män.  
Han_tillhörde en betydande och rik släktkrets. Hans farbror var ingen_mindre än ärkebiskopen Jakob  
Israelsson, han var kusin med den_berömde domprosten Andreas And, Uppsalakanikern Karl  
Erlandsson_samt priorn i dominikankonventet i Sigtuna, Israel. Han var gift_två gånger. och  
 
förvärvade genom båda äktenskapen framstående_fränder. Hans första hustru Kristina var dotter till  
Johan_Elofsson, riddare av Tyska orden, vilkens syster var ingen mindre_än den berömda Ingrid  
Elofsdotter som förvärvade stort rykte för_helighet och grundade dominikasystrakonventet i  
Skänninge, vilket_brodern ekonomiskt bidrog till. Ingrid besökte flera gånger Rom_för att - som senare  
Birgitta - få påvlig stadfästelse av sitt_kloster. Hon uppges också ha pilgrimsvandrat till Jerusalem  
och_andra heliga platser. _Birger Persson var riddare och sannolikt medlem av kung Birgers_råd redan  
1291. Under alla förhållanden var han riksråd 1297. 1293_är han lagman över Tiundaland i Uppland.  
1296 nämns han som den_vilken tillsammans med andra framstående jurister slutfört_kodifieringen av  
Upplandslagen. Han blev också en av männen bakom_det storverk som kallas Magnus Erikssons  
allmänna landslag. _Birger Persson var en starkt religiös man av gammaldags läggning._Han gav  
stora donationer till fromma stiftelser - själv var han_ofantligt rik. Han besökte påven i Avignon. Där  
utfärdades den 1_oktober 1321 för Birger Perssons räkning ett speciellt avlatsbrev_av patriarken  
Egidius av Alexandra, två ärkebiskopar och elva_andra biskopar. _En ståtlig minnessten över honom,  
hans maka och alla barn bevaras_fortfarande i Uppsala domkyrka. Vi vet också vilka  
ofantliga_jordegendomar han efterlämnade i arv till sina barn, samt hur_ytterst påkostad han  
begravning var. _Familjen var stolt över att man i tre generationer pilgrimsvandrat_till San Jago di  
Compostella i Spanien. _Även rent politiskt var denne högt uppsatte och aktade man_verksam. Hans  
ståndpunkter växlade emellertid, liksom de flesta_svenska aristokraters. Han var först trogen kung  
Birger - det_visas bl a av att han, när hertigarnas anhängare Asbjörn_Sixtensson fick sina egendomar  
indragna, fick dem i gåva, som tack_för trohet mot konungen. Under striderna mellan hertigarna  
och_kung Birger tycks han emellertid, i varje fall tidvis, ha varit en_av de förras ivrigaste anhängare.  
Han lånade dem pengar för_krigföringen och då det gällde att låna pengar utomlands, var han_ofta  
villig att ställa borgen. Ja, han anses ha själv väpnat_Upplandsallmogen i syfte att befria hertigarna ur  
deras fängelse i_Nyköping. Efter deras död slöt lagmannen upp kring hertig Eriks_änka Ingeborg, i  
vars råd han en tid ingick, vilket dock inte_hindrade att han senare - i Skänninge 1322 - var  
aktivt_medverkande i den bistra uppgörelsen med samma hertiginna Ingeborg_efter hennes  
besynnerliga planer på att vinna Skåne för egen del._(Birgitta i Sverige av Sven Stolpe sid.28-30)  
__Litteratur_Yngve Brilioth , Birger Petersson, Svenskt biografiskt lexikon, bd 4, s. 436–439._Bengt  
Hildebrand , Finsta-ätten, Svenskt biografiskt lexikon, bd 16, s. 51 f._Jarl Gallén med bidrag av A.  
Filip Liljeholm, Finstaätten, Äldre svenska frälsesläkter , bd 1:1 (1957), s. 34–38.
 
Birger d 1327. Lagman i Finsta, Uppland.
Även utan sin världsberömda dotter skulle lagmannen Birger Persson_på Finsta i Uppland ha blivit  
observerad av eftervärlden. Han var_under många decennier en av Sveriges rikaste och ledande män.  
Han_tillhörde en betydande och rik släktkrets. Hans farbror var ingen_mindre än ärkebiskopen Jakob  
Israelsson, han var kusin med den_berömde domprosten Andreas And, Uppsalakanikern Karl  
Erlandsson_samt priorn i dominikankonventet i Sigtuna, Israel. Han var gift_två gånger. och  
förvärvade genom båda äktenskapen framstående_fränder. Hans första hustru Kristina var dotter till  
Johan_Elofsson, riddare av Tyska orden, vilkens syster var ingen mindre_än den berömda Ingrid  
Elofsdotter som förvärvade stort rykte för_helighet och grundade dominikasystrakonventet i  
Skänninge, vilket_brodern ekonomiskt bidrog till. Ingrid besökte flera gånger Rom_för att - som senare  
Birgitta - få påvlig stadfästelse av sitt_kloster. Hon uppges också ha pilgrimsvandrat till Jerusalem  
och_andra heliga platser. _Birger Persson var riddare och sannolikt medlem av kung Birgers_råd redan  
1291. Under alla förhållanden var han riksråd 1297. 1293_är han lagman över Tiundaland i Uppland.  
1296 nämns han som den_vilken tillsammans med andra framstående jurister slutfört_kodifieringen av  
Upplandslagen. Han blev också en av männen bakom_det storverk som kallas Magnus Erikssons  
allmänna landslag. _Birger Persson var en starkt religiös man av gammaldags läggning._Han gav  
stora donationer till fromma stiftelser - själv var han_ofantligt rik. Han besökte påven i Avignon. Där  
utfärdades den 1_oktober 1321 för Birger Perssons räkning ett speciellt avlatsbrev_av patriarken  
Egidius av Alexandra, två ärkebiskopar och elva_andra biskopar. _En ståtlig minnessten över honom,  
hans maka och alla barn bevaras_fortfarande i Uppsala domkyrka. Vi vet också vilka  
ofantliga_jordegendomar han efterlämnade i arv till sina barn, samt hur_ytterst påkostad han  
begravning var. _Familjen var stolt över att man i tre generationer pilgrimsvandrat_till San Jago di  
Compostella i Spanien. _Även rent politiskt var denne högt uppsatte och aktade man_verksam. Hans  
ståndpunkter växlade emellertid, liksom de flesta_svenska aristokraters. Han var först trogen kung  
Birger - det_visas bl a av att han, när hertigarnas anhängare Asbjörn_Sixtensson fick sina egendomar  
 
indragna, fick dem i gåva, som tack_för trohet mot konungen. Under striderna mellan hertigarna  
och_kung Birger tycks han emellertid, i varje fall tidvis, ha varit en_av de förras ivrigaste anhängare.  
Han lånade dem pengar för_krigföringen och då det gällde att låna pengar utomlands, var han_ofta  
villig att ställa borgen. Ja, han anses ha själv väpnat_Upplandsallmogen i syfte att befria hertigarna ur  
deras fängelse i_Nyköping. Efter deras död slöt lagmannen upp kring hertig Eriks_änka Ingeborg, i  
vars råd han en tid ingick, vilket dock inte_hindrade att han senare - i Skänninge 1322 - var  
aktivt_medverkande i den bistra uppgörelsen med samma hertiginna Ingeborg_efter hennes  
besynnerliga planer på att vinna Skåne för egen del._(Birgitta i Sverige av Sven Stolpe sid.28-30)  
__Litteratur_Yngve Brilioth , Birger Petersson, Svenskt biografiskt lexikon, bd 4, s. 436–439._Bengt  
Hildebrand , Finsta-ätten, Svenskt biografiskt lexikon, bd 16, s. 51 f._Jarl Gallén med bidrag av A.  
Filip Liljeholm, Finstaätten, Äldre svenska frälsesläkter , bd 1:1 (1957), s. 34–38.
 
 
 1005. Ingeborg Bengtsdotter (Folkungaätten)  föddes år 1272 i Linköping (E). Hon begravdes år 1314 i Uppsala domkyrka,Uppsala  (C).  
 
Ingeborg tillhörde den s.k. lagmansgrenen inom Bjälboätten (Folkungaätten), som regerat Sverige  
sedan Birger jarls son Valdemar besteg tronen 1250.  Strax före Birgittas födelse var Ingeborg med  
om ett skeppsbrott. Många drunknade men hon anropade den heliga Birgitta av Kildare, och hon blev  
räddad och kunde komma i land oskadd. Nästa natt visade sig en man i skinande kläder för henne  
och sa att hon blivit räddad för det godas skull. Barnet som hon bar skulle bli något särskilt. När  
Birgitta sedan föddes blev hon uppkallad efter just detta irländska helgon, kungadottern Brigida,  
heliga Birgitta av Kildare (453-521). Flera paralleller kan dras mellan henne och Birgitta: de var av  
hög börd, nekade att gifta sig och grundlade dubbelkloster för både munkar och nunnor. Namnet  
Birgitta betyder den höga och den stolta.  Sommaren 1314 dog Ingeborg och dottern Birgitta flyttade  
till sin moster Katarina Bengtsdotter, som bodde på gården Aspanäs i Östergötland. (Källa: Luca  
Cesarini - I den heliga Birgittas fotspår)
 
Källor
1)  Luca Cesarini - I den heliga Birgittas fotspår
 
 Ingeborg  Bengtsdotter, d 1314 i Uppsala. Bosatt i Finsta.  Ingeborg Bengtsdotter var Birgittas  
moder och lagmannen Birger Persson andra hustru. Hon tillhörde den kungliga Folkungaättens  
sidogren (Lagmansgrenen), som i minst tre generationer innehaft lagmansämbetet i Östergötland, i  
ett eller två förenat med befattningen som fogde på Kalmar slott. Ingeborg avled i september 1314,  
varför Birgitta endast i omkring elva år kan ha känt och levat tillsammans med sin mor. Hon var en  
from, sträng och förnäm dam.   Det kanske viktigaste vittnesbördet om modern och arten av hennes  
stolta personlighet finner man i en tidig uppenbarelse av Birgitta där det heter: Därefter talade Guds  
moder till dig och sade Vad säger det stolta kvinnorna i ditt rike? o.s.v.   Uppenbart är också att  
bakom denna modersbild ligger bilden av ett mycket rikt och förnämt hem på Finsta gård med många  
tjänare.   Modern hade också något att brås på. Birgittas mormor var nämligen en ytterst högfärdig  
dam, om vilken det sägs att hon dolde sin fromhet, bevarade den invärtes. Man märkte med andra  
ord inte så mycket av den. En anekdot belyser detta.   När Ingeborg insjuknade och skulle dö, sade  
hon till sina gråtande anhöriga Varför sörjer ni? Jag har levat tillräckligt länge här nere. Nu har vi skäl  
att glädjas, ty jag är kallad av en förnämare herre. Man har en intryck av att hon motsåg döden som  
mötet med en om möjligt ännu exklusivare värld än den som på jorden självklart varit hennes.  
Påfallande är att det i hela Birgittalitteraturen inte förekommer ett ord som vittnar om moderlig - eller  
annan - värme hos denna stolta och självmedvetna dam.  (Birgitta i Sverige av Sven Stolpe)   Dog i  
september 1314 och begrovs i Uppsala domkyrka. Enligt hennes på dödsbädden uppsatta  
testamente skulle en rad legat utgå till Uppsala domkyrka samt ett flertal kloster. Arvet efter henne  
skiftades 1320. Det bestod, bortsett från några svårdefinierade egendomar, av jord i Aspelands,  
Handbörds, Sevede och Stranda härader, allt i Småland. Var 20.2 1301 gift med lagmannen i  
Uppland riddaren och riksrådet Birger Persson (Finstaätten), som tidigare varit gift med Kristina

108
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-09
« skrivet: 2007-06-08, 22:10 »
Hej Leif, en liten sak jag kom på om Byreholmsslott att det kan ju inte finnas med på Olaus Magnus,Charta Marina är från 1518, när enligt Johan Bure född 1568 Berättar att Byreholmslott (som jag tror mer var en borg) skulle ha byggts om till skönkyrka i slutet av 1400 talet,och därför inte kan finnas med på kartan,så detta i sig är inget bevis att bureholms funnis eller ej.  
mvh Marc

109
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-09
« skrivet: 2007-06-08, 21:11 »
Det är bevisligen av herr Lars Nedskrivet år  1570,genomgått av Bygd?n avskrivt i herdaminne.sen är det bevisilgen nerskrivit 1601 av Johan bure som får det berätta av sonen Herr Peder som också sett Boken och vapenskölden 30 år tidigare och vad JB skrev är citrerat jagvnöjer mej med detta som förklaring,det fanns ingen andleding för herr Lars och Peder att ljuga som bygden själv sagt i ditt inlägg. mvh Marc

110
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-09
« skrivet: 2007-06-08, 20:33 »
Svar Till Lotta  
 
Primär källa menar jag samtida källa,Herr Lars var den som lämna Vapen skölden samt den gamla boken om Fales bedrifter.
-----------------------------------------------
9. Laurentius Jacobi (1555-98) hitkom ss. khde redan år 1555 och utgaf s. å. en kostgärd. På sin resa från Finland i febr. 1557 tog riksrådet Ture Persson nattherberge hos herr Lars i Skön. I den kostgärd,som utgick till kon. Erik XIV:s kröning 1561, utgaf khden 1 t:a strömming och 3 pund kött och fläsk. Han undertecknar på lands- tinget i Njurunda 3 nov. 1568 prästerskapets i Medelpad trohetsförsäkran till kon. Johan III samt skattar 1571 till Älfsborgs lösen 48 mk för sin till 480 mk värderadelösegendom, som uppgafs vara: silfver 6 lod, koppar 5 pund, tenn 1 pund,kor 40, ungnöt 11, svin 6, hästar 2 och 1 sto om 40 mk. Genom kon.Johans bref 4 okt. 1572 erhöll han årligen 3 pund spanmål till behagelig  
tid, emedan herr Larens, som det heter i skrifvelsen till fogden Peder Eriksson, ?skall sitta uti en stor gästning och hafva mycken tillsökningoch gästning både vinter och sommar af vårt folk, som genom then landsändan af och till förrese skall, och hafver ett litet prästebol att bestige?.Han bekräftar Upsala mötes beslut 1593 och Söderköpings riksdagsbeslut 1595. Under hans tid beröfvades Sköns kyrka en gammal vapensköld,som hängde på kyrkoväggen och bar samma vapenmärke, som den ännu bevarade föregifna Bureiska grafstenen, därjämte en gammal svensk bok. ?Henne (boken) sampt medh vapnena togh en benemnd Johan Siggieson, född i Skön, thädan af her Lars och sadhe för kon. Johan at thet var hans släckt och fick thermed adelsgifte, lät sättia samma vapn i kyrkian thär han bodde i Småland vid Kalmar?.? Detta torde hafva skett redan år 1571, samma år som höfvidsman Joh. Siggesson drog med krigsfolket till eller från Norge. Herr Lars måste ha dött i början af 1598.Den 18 apr. kom dn. pastoris relict? hustrus bref till Upsala domkapitel, hvari hon begärde ödmjukeligen få blifva vid gället i detta året, ?oansedt hvem ther kommer, efter hon nw i 42 år ther hafver dragit stor omack?.Socknebönderna önskade å sin sida, att sonen måtte strax tillträda tjänsten.Domkapitlet stannade vid beslutet, att änkan skulle behålla gället till hösten. ?Håller sonnen sigh vääl thessförinnan, så kan thet vääl skee, at han kledher sin faders rom?. Herr Lars hade eget hemman i Walknytt sedan 1582.  
Son: Petrus, faderns efterträdare.  
-------------------------------------------------
HHH.Bygd?n 1891 sid 57ff.
 
1601 träffa Johan Bure Herr Peder Kyrkoherde i skön och skriver i sin dag bok följande om historian angånde johan siggesson.
Jag kan citera ur Sulmen av johan Bure.  
Johan var ståthållare på kalmar slott,som han höll sånär som på ett år innan kung Johan intog slottet, han ligger bergaven i Åby socken kyrka vid kalmar.Han hade tagit Fale hin unges vapen som satt på kyrkoväggen i skönskyrka samt en bok skriven om Fales bedrifter. han förde vapnet till Johan och skaffa sig frälse.till sköldmärke fick han en halv häst med en galf(spjut)genom halsen.gift med Anna Stensdotter.
? Burei Sumlen; jfr L. Bygd?n: cit. arb. (Samlaren årg. 11). Skön 337  
-------------------------------------------------
Andra Källor:
Johan Siggesson var, enligt Jon Nilsson lagläsare i Uppland, ”en from och ansedd
man, frimodig och myndig, överste för det norrländska krigsfolket vid det norska
krigståget under fejden med Danmark, som började 1563”.
Siggesson hade varit inkvarterad i Medelpad under Laurentius Jacobi tid som
kyrkoherde i Skön.Han hade då tagit Fale hin Unges vapen som satt på kyrkoväggen samt en krönika
skriven av dennes son Herse Falesson med sig till kung Johan III, som förlänat
honom adelskap.Johan blev adlad Siggesson den 25 augusti 1572 och fick som
sköldmärke en halv hästfigur med ett spjut genom halsen, Han bodde på Svartingtorp vid Kalmar och var gift med Anna Stensdotter på Stäflö,dotter till Sten Bengtsson (Ulv) och Kerstin Anundsdotter (Ulvsax). Johan
Siggesson blev senare ståthållare på Kalmar slott.
Adelskalendern av Elgenstjierna, Äldre svenska frälse släkter I:3,1989,sid 308,
 
Johan lär ha avlidit mellan 19.5 1579 och 1.1 1581. ÄSF 1:3 s.308 Tab.20
 
Ståthållare på Kalmar slott enligt de Klerkrska -mattonska handskrifsamlingarna tabell 6
-------------------------------------------------
Blev Johan Siggesson Adlad ,Ja Han uppges ha Johan Siggesson var adlad den  25 Sep 1572 .Han var Överste och Hövitsman , på Kalmar slott
Källa:Sköldebrevet finns i Bergshammarssamlingen, pergamentsbrev 1572 25/9; dnr 42-2005/3570.
------------------------------------------------
Varför behövde han frälse?, jag tror det beror på Anna som hade frälse på båda sidor och för att möjliggöra bröllopet,för man måste gita sig inom ståndet.
 herr Sigges bröllop. Detta skedde som ovan sagts på Bro-gård i Bro sn och hd i Uppland. Detta var salige Anders Sigfridssons (Rålamb) sätesgård. Denne var död sedan 1581 men hans änka, hans andra hustru, Anna Brorsdotter levde. Anna var dotter till Bror Eriksson (Buth) och hans hustru Brita Haraldsdotter (Soop). Brita var halvsyster till Anna Stensdotters mor, Kerstin Anudsdotter (Ulvsax) och således var Anna Brorsdotter, värdinnan på Bro-gård, kusin med Johan Siggessons hustru, Anna Stensdotter. (ÄSF I, h3, s 217a, 248f, 283ab)
mvh Marc

111
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-09
« skrivet: 2007-06-08, 13:06 »
kommentar till tidigare Inlägg, Bakgunden till Histoeian om Fale Bure av  Bygd?ns. mannen som skrivt ner det i Runberg projeket är norsk, men han har gjort en bra stammanställning av Bygd?n,tankar och artikel.dom som känner mej vet att  jag 2005 vid Bureseminariet,Nämnde om de medltida brev som stödjer släkt skap mellan Lagmannen Fardi?kn (Fale) Unge och Fogden Nils (Falesson) Fardi?knson och även fiske Diplom från 27 feb 1314 kan man läsa att Fartengs Födelse ort Farthiengo de Herbeby stavas i ett annat diplom Herkeli som Norlander förmodligen träffat rätt när han sagt Herlekien är identisk med nuvarade Holm sätteri i Ångermanland. källa: Utredning av en mångårig forskare Gunnar Lindgren som studerat Nils Ahnlunds  efterlämnade skrifter på medeltids avd. på Riksarkivet.16 jul 1324 medeltida brev 3291
stödjer släktskapet mellan Fardi?kn d.ä och Nils Fardi?knson så Precis som Bygd?n anser att det är buresläktens äldsta belagda person tycker Jag det med och det har varit min ståndpunkt sen 2005, då jag läste samma tankar från historikern Nils Ahnlund. sen på Bureseminariet Gav en person uppgiften  att det säregna namnet Härse eller Härsa finns belagt i endast fem medeltida handlingar, alla tydligen av ångermanländskt ursprung.
Det är det som är nytt i forskningen sen Härse Var Stamfar. vad jag  kan tänka mig som Bygden sa att Fale Unge kan var den Fale hin inge som hjälpte Kung Erik. och vars Kistlocket finns i Ingången i Skönskyrka.
jag håller med om att här slutar Buresläktens belagda personer,.
sen är jag otroligt intresserad av det som är myt eller sanning eller påhittat i de äldsta av generationerna givena av herr Peder som sagesman.
problemt är Primär källor eller samtida källor att det verkligen hänt. det finns en hel del sekundära källor,muntliga traditioner. men det är allt.
 
men åter till Byreholms Slott i Byrestad. en sak som är intressant två vittnen till Boken omFales bedrifter, och Vapenskölden i skönkyrka var 1) Herr Lars Kyrkoherde i skön 1570 när Johan Siggesson hämta sin släkts vapen sköld och en gammal bok skriven av Herse om sin fars Bedrifter.om det är Fale död ev.1402 och Härse född 1380 talet han levde till mitten på 14oo talet till 1570 när Johan Siggesson hämtar boken  
det betyder att historierna i boken måste vara fäska.och när herr Peder sonen till herr lars 30 år senare berätar för Johan Bure 1601 på sin rsaa
när hanskrev ner om sin släkt nedteckan han herr Peder historia son han hört sen han var barn från boken som han och han far vittna om fanns där till Johan Siggesson 1570 kom att hämta dessa saket för att få frälse av Johan den III
1572 och blev då ståthållare på kalmar slott.
Dess två vittnen är Primärkällor. vittnar om att i boken tala man om ByreholmSlott i Byrestad därminst tre generationer Bure bodde.  
mvh Marc  
 
ett litet skämt när vi ändå letar möjliga slott till burarna varför då inte Merlo slott det ligger i medelpad ?

112
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-08
« skrivet: 2007-06-07, 20:44 »
Ett stort tack till Lotta Nordin....
för intressant inlägg, jag har tagit ner artikeln så man kan läsa den i lng och ro mvh Marc  
ps visst Ulf ..

113
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-08
« skrivet: 2007-06-07, 18:08 »
Jag  har stavat fel det skulle vara skönbers Slott. jag titta på en sammanställning som jag fick av sten rigedahl om det som skrivit om Bure slott :
 
Ther var Ringmur omkring fordom och var beflutit och kallades Sköns Ö”
obs!1 delar av den finns kvar,vilket vi såg när vi besökte skönskyrka.  
 
Bild.....
 
Avritning av Bur?us teckning av  
J.H. Rhezelius.  
Sköns äldsta kyrka, ursprungligen i nord-sydorientering, var således en ombyggnad av det gamla Bureslottet, eventuellt ett försvarskastell beläget på kyrkön mitt emot Bures slott, om detta låg på fastlandet enligt en annan tradition, som Leonard Bygd?n säger sig ha hört från byfolket vid sitt besök 1890, då tydligen Fale Bure tradtionen fortfarande fördes vidare från far till son.
 
Det berättas av Abraham Hülphers (se nedan) vid besöket 177I om den dåtida kyrkan, ”att dess murar utvisa ännu, att hon fordom tjänat till försvarsverk, liksom de små fönstergluggar, vilka dock till en del blivit upphuggna”. Han säger också att portarna till den dåtida kyrkan var desamma som det forna slottets, gjorda av koppar och med märken efter pilskott, Leonard Bygd?n anger att han sett portar av järn med märken efter pilskott. Kyrkan av idag som invigdes 1847 är delvis byggd av den gamla försvarskyrkans stenar. De som blev över fanns till för kort tid sedan att beskåda bakom kyrkobyggnaden.
 
I ”vapenhuset” står den imponerande gravhällen, som tidigare funnits nedlagd i golvet framför altaret och också varit på väg att förstöras. Hällen visar Burevapnet: den böjda bepansrade armen, där ovanför en hjälm och två korslagda bilor. Den pansrade armen symboliserar Fales stöd till Erik, hjälmen Fales tecken till hövdingskapet i norr, yxorna som sagt det norska stödet. Detta vapen återfinns delvis i det gamla sockenvapnet för Skön. Sköns tingslags
sigill.  
 
Detta vapen är i sin tur hämtat från Sköns tingslags sigill, tillverkat i brons med svarvat skaft och förvarat i församlingens arkiv.
 
Johannes Bureus berättar vidare: ”I Kyrkegården står ännu S. Brijtas kapell ther äro offerståkkarne qvarre än, thet står ännu helt och hållit och sägs vara 200 år gammalt. Ther i Messadhes och offradhes allenast en gång om året om Brijtemäss, efter Mikilsmäss.”
 
Kanske är sägnen om att den heliga Birgitta landsteg i Skön på väg till Erik den Heliges grav i Nidaros sann. I våra dagar finns en Birgittakyrka i Skönsberg och en Birgittakör i församlingen.
 
Fale Bures slott skulle utan tvekan varit Norrlands förnämsta fornminne antyder hedersdoktor Reinhold Olsson och en enastående turistattraktion om det inte varit för två kulturella marodörers skull.
 
Den förste var prosten Joseph Backlund (kyrkoherde i Skön 1826 -1867) som först utan att rådfråga dåvarande landsantikvarie Bror Emil Hildebrand och sedan med dennes liknöjda samförstånd lät riva den gamla kyrkan, det ombyggda Bure fästet. Dess gamla katolska inventarier skändades, där som exempel Jesusbilden användes som huggkubbe av kyrkväktaren. Allt i stor okunnighet om och likgiltighet för de kulturella värden, som här tillspillogavs. Backlund är ett lysande bevis på dåtidens allsmäktiga maktmänniskor i prästskrud, som för att dölja sina egna nidingsdåd förnekar och döljer kulturella värden, i detta fall tydliga bevis på den gamla katolska kyrkans tidigare funktion som försvarsverk.
 
De gamla stenarna användes delvis för att bygga den nya kyrkan, 24 alnar norr om den gamla.
 
Den andre var amanuensen Leonard Bygd?n som i skrift och tal förlöjligade och häcklade Johannes Bur?us och dennes nedteckningar 1601 av prästen Petrus Laurentius och dennes faders berättelse om Bure släkt och slott. Det får närmast kallas en kulturhistorisk skandal att överbibliotekarie Bygd?ns uppsats av 1890 i kulturtidskriften Samlaren tagits ad notam intill denna dag och fortfarande förs vidare av negativa element. I nämnda uppsats delvis grundad på skriften sitt verk ”Hernösands stifts herdaminne” säger han själv att hans iakttagelser vid granskningen av Fale Bures griftesten i Sköns kyrka förmodligen var önsketänkande, när han ”ser” årtalet 1402 och därmed associerar till en senare Nils Fardiaeksson, som enligt Bygd?n inte är av buresläkt (se ovan). Fale skulle vara en omvandlad form av Fardiaekn. Leonard Bygd?n menar att endera denne Nils eller hans son begravts under griftehällen.
 
Topografen Abraham Hülphers, som såg stenen 1771 (I00 år tidigare) är ärligare och säger i sin skildring att hällen har några ”oläslige bokstäver”. Griftestenen liksom dopfunten har under de århundranden som gått hanterats mycket ovarsamt. Från att ha legat framför altaret i den gamla kyrkan har kalkstenshällen vandrat runt i och utanför kyrkan. Ett tag låg den bakom kyrkväggen, ett tag vid ingången på höger sida mellan två runstenar men slutligen har klenodens historiska värde insetts och den har nu getts en framträdande plats i vapenhuset.
 
I Riksarkivet finns enligt Leonard Bygd?n tre pergamentsbrev med samma sigill som Burevapnet tillhörande lagmannen över Hälsingland Fardiaekne unge, dat 1347, 1359 och 1363. Det fanns alltså vid den tiden en lagman som hade de korslagda bilorna som vapen.
 
mvh Marc

114
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-08
« skrivet: 2007-06-07, 17:37 »
Till Peter du har rätt ångermanland tillhörde storhälsingland, jag gick igenom mina gamla papper och fann det här utdraget.
 
Johan Bure själv behandlar i sin redogörelse Om Burasäten i Hellsingeland (här avser han det gamla Stor-Hälsingland, som också innefattade Medelpad, Ångermanland och Västerbotten) ortnamn i vilka han trodde namnet Bure ingick. Han räknar upp ett Buraholm i Arnäs socken och Buraholm - också kallat Burön - i Skellefteå, vilket enligt Bure skulle ha varit en halvö där lagmanstingen hade hållits i Västerbotten. . [X37, fol. 18v, 20v, Uppsala universitetsbibliotek]  
 
till Bosse varför jag inte skickar med Källor och skriver en massa om saken är 1) jag är dyslektiker så jag skriver med möda och kortfattat,kan inte heller få in fina bilder vet i det hår forumet,för annars kunde jag visa på samma karta,
Charta Marina den byggnad i skön som jag tolkar som skönsborg efter som inga byggnader där år namngivna inte heller Styresholm men det finns en byggnad där.
 
Utdrag från Wikipedia:
Styresholm är en befästningsanläggning eller fogdeborg som byggdes av Vitaliebröderna i slutet av 1300-talet.Den ligger belägen vid Ångermanälvens strand nära samhället Prästmon. Danskar fanns på borgen i början av 1400-talet och drev in skatt på handel.Under medeltiden låg Styresholm på en ö mitt i älven som då kallades Styrån. Då var också platsen rätt nära kustbandet. Numera ligger kusten flera mil nerströms, detta pga den höga landhöjningen i detta område (c:a 1 meter per 100 år).Utgrävningar av de kullar som finns kvar gjordes på 1980-talet varvid en hel del fynd gjordes.
 
vad tycker du Ulf det låter inte som Bure Slott ?  
 
Skönborg har funnits liksom Styresholm i tidigare inlägg så är det Kaj eller Carl Sazbad
som talar om för mej lokaliseringen för skönsborg, det är mycket  möjligt jag har fel med birsta berget,och att din lokalisering i skön är rätt ,försök och få mer uppgifter från Kaj eller Carl.  
 
men jag tror stt Styresholm är fel slott.
mvh Marc

115
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-08
« skrivet: 2007-06-07, 11:11 »
Peter på kartan om du tittar noga på medelpad ,skön så ser du placeringen av Skönsborg, som sagts tidigare vare skön ett säte för hälsinge kungaren ,storhälsingland inbegrepp medelpad.
men Ångermanland har väl inte ingått i storhälsinland ?
mvh Marc

116
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-08
« skrivet: 2007-06-07, 10:57 »
Hej Ulf och Peter mfl, det är rätt att jag inte tror att Styresholm är det medeltid slott Burarna bodde,här är orsaken, det ligger i ångermanland och inte i Medelpad. se nedan.  
 
Styresholm är ett besökscenter för levande medeltid. Centret är uppkallat efter Sveriges nordligaste fogdebord som i början av 1400-talet låg på en ö i Ångermanälven. Medeltidscentret har sitt ursprung i Styresholmsprojektet som genom arkeologiska utgrävningar verkat för ökad kunskap om norrländsk medeltidshistoria. Den levandegörande delen, Styresholmsspelet, hade urpremiär 1991 och Sveriges första medeltidscenter.
 
men däremot Skönsborg är det medeltida slott som fanns i skön ,och mycket väl kunde vara på Birsta berget, ulf Jag tror också att slottet var mycket större an kyrkan vilket också muren visar den går en brabit från kyrkobyggnaden, så det är inget hinder för mej att kyrkan byggdes på en liten del av den mark som slottet var på .
 
men det är som sagt spekulationer mvh Marc

117
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-07
« skrivet: 2007-06-06, 18:45 »
Hej,Jörgen du har förmodligen rätt i det med stor hälsingland jag läste Nils Ahnlund matrieal om stor hälsingland vilket Medelpad skulle ingå och att skön skulle vara säte för de gamla hälsinge kungarna, det var kanske fel att ta upp jämtland jag har int tillgång till hans matieal i kväll så jag litgar på din uppgift. Kenneth min vän varför tog du åt dig jag anser att du Urban och kaj skriver sakligt,det jag ville poängtera är att på 1200 talet är det ofta lättare att hitta sekundärkällor,man skall ha flyt att hitta Primär källor just för buresläkt under medeltiden ibland stöter man på något medeltida brev ect,sen har man ju tillgångtill arkeologiska fynd som i bland hjhälper att lösa släktforsknings frågor,på det har vi många exempel som även bosse nämner mvh Marc

118
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-07
« skrivet: 2007-06-06, 17:56 »
Nej Ulf det kände jag inte till men det är en intresant Uppgift,skall försöka ta del av det matrialet.  
en fråga jag har till Carl Sazbad som hjälper mej lite i mitt resonemang är om du Carl vet var Skönsborg var lokaliserat någonstan i Sköns socken ? och om det finns någon rest kvar av skönsborg , för enligt våra sekundära källor skulle man byggt om slottet till skönkyrka och det finns rest av det slottet delar av slottsmuren finns kvar. mvh Marc Hewrnelind

119
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-07
« skrivet: 2007-06-06, 13:06 »
Hej Jörgen och Urban med flera det har varit ett  långt skrivande om Bure slott jag trodde ju att någon annan skulle komma till Ulf försvar när det gäller det omtalade slottet i  skön söm Fale den yngre och även Fale Bure d.ä, som skulle vara Landsdomare för stor hälsingland. samt härörare för hälsingarna.
ni har själv gett ut en lista på de som nämnt om Slottet som Burarna bodd i.    
1. Svio-Gothia munita eller historisk förteckning på borgar, fästningar, slott etc. (Andreas Olavi Rhyzelius, 1744)  
2. Äldre systematiska inventeringar av Medelpads fornminnen (Arvid Enqvist, 1943)  
3. Ett riksrådsbrev (Almarestäket 1398)  
4. Murar i Birsta (ålder okänd)  
5. Bygdesägen i Birstadalen (ålder okänd)  
6. Sumlen (Johannes Bureus)  
 
om man nu tänker sig att det är Skönborgsslott där dom gammla hälsinge kungarna bodde i för skön i medelpad var säte för Stor hälsingland  (medelpad,Jämtland,Hälsingland)  vi vet inte vad Skönborgsslott hette på 1200talet,det kunde mycket väl namngivits efter Burarna Byreholm Bureholm Birisholm
 
När Sen enligt ovan källor Byggdes slotte om till Skön Kyrka och porten enligt R.Olsson skulle komma från det gamla slottet ,vi vet inte hur gamla skönkyrka såg ut men JB och Rhyzelius,
har beskrivt med och och avritat den.  
 
utan att gå in på Johan Siggesson och Burevapnet i Kyrkan och krönikeboken som också visar att det funnits ett slott ( jag har mycket mer om det nu så jag återkommer om det )
 
detta Skönborgs slott låg upp på samma berg  där Skön kyrka ligger nu, det skulle som jag fattat det varit vatten runt nere där moter vägen går och köpcentrum är, inte så konstigt om detta slott med mur runt låg beläget på den platsen.  
 
sen och komma att begära bevis eller primära källor från 1200 talet  det är ju vannsinigt det finns knappt på något annat slott från den tiden ?
 så mina och Ulfs sekundär källor och muntliga källor smäller högre än det vi fått från  er att detta är fel mvh Marc Hernelind

120
Ja då skall jag ta upp frågan om Buresläkten en gammal fräsle släkt eller Storbönder och allmoge släkt?  
-------------------------------------------------
Tidigare stanna många vid Anders olofsson (Bure) f.1420 talet som stam far till Buresläkten Nu när två söner till är belagda Anders och Påvel ,så kommer frågan igen vem är stamfar på Bure Seminariumet och efter komm vi överens om att Gamle Olof Oloff  Härsesson  var belagd  
 
1)genom dom brevet nämnt om nedan  
när han Olof i Röbäck år 1443  ingick i de äldsta kända svenska kyrkoråd.
 
2) enligt Historikern Jarl Gallen färdigbyggt i slutet av 1300 talet/början av 1400talet.Under åren som gått har många föremål återfunnits på Klosterholmen, där klostret legat: bastombundna flaskor, lerkärl, smidesverktyg, slagg och nycklar och ett handtag på en öltunnekran i form av en 4 cm hög bronstupp.  ,en öltunna och tappkran daterad till medeltidens slut står i Norrländsk uppslagsbok del 1, år 1993 sid. 14.
Den s.k. buretuppen, som är daterad till tidigt 1400-tal, i Norrländsk uppslagsbok del 1, år 1993 sid. 14
 
Sigillet med Bure Tuppen har funnits i Påvel andersson rakt ned stigande familj till (alltid från far till äldsta barnet )min vän Sten Lundgren  hade detta sigill runt halsen som han sedan givit till sina döttrar. jag har alltid veta om det här med sigillet i och med att  Påvel Anderssons äldsta son Olof Påvelsson hans Fjärde barn Kerstin ättlingar  fotsatte nertill min farfar.
 
Ett dombrev rörande arv i Yttertavle från 1443, ger den första större sammanhängande bilden av socknen. Vi ser existensen av ett antal spridda byar runt älven-havskusten (avstånd högst 3-4 km)enligt namnlistan: Närvarande var: Johannes Ivari, prost i Luleå, ordförande och domare, Laurens Paulsson, underlagman Norrbotten (i vilket Umeå ingick), herr Erik, kyrkoherde i Umeå .Man hade i socknen en tolvmannanämnd, som även tjänstgjorde som kyrkoråd, varför nedan personer är äldsta kända svenska kyrkoråd enligt Nils Ahnlund: Jon Sibbursson i Tavle, Laurens Eriksson, Herman i Degernäs, Olof Önson, Holger i Forsom, Jon Lång, Sigvard i Skravelsjön, Olof i Lövö, Mickel Hansson, Håkan i Hissjö, Olof i Röbäck.
-------------------------------------------------
Birkarl,Abbot,Godsägare  Oloff Härsesson alltså Belagd som en av de äldsta Burarna Bonde ELLer frälse? detta är 13oo talet slut /14 tales början;  
 
Förutom det var Gamle Olofs tre söner och dotter Belagd.
1. Fale Olofsson (Bure)
Fale Olofsson Bure  ,Han var en förståndig och tapper Riddare,en Hövitsman för Krigsfolket.
Krigsöverste   [fol r.23] Genealogica 53 av Johan Bure.
I min artikel i Släktforskarnas årsbok 1996 har jag behandlat brodern Engelbertus Laurentii härkomst under kapitlet Obestyrka sidolinjer av Bureätten. Vad jag har gjort är att redovisa och analysera de uppgifter som Johan Bure lämnar om familjen och bedömt källäget som otillräckligt för att kunna säga att kopplingen till Bureätten inte är historiskt hållbar. Men jag anför också flera argument för att det verkligen fanns någon form av släktförbindelse mellan herr Engelbrekts och Johan Bures familjer.  
 
I en av de tre avskrifterna av Johan Bures släktbok (signum X36, folio 136v, Uppsala universitetsbibliotek) ser uppställningen om herr Engelbrekts och brodern Hans' familj ut så här:  
 
1. Fale hin unge i Byrestad  
______I______  
2. Härse Faleson  
______I______  
3. Oloff Härsseson, som besatt sin faders gård Bure, men Fale hans Broder fick sins faders fäbodar, och bygde der, och kallade thet Falamark, ther nu boo Sexton grannar, som alle af honom komne äro, och intet finnes i thenna booken. Thenne Olof kalla de gamble Oluf. Han upbygde Bura kloster på en hollma uti Bura åminne.  
______I__________________________________________  
4. Fale Olofson Bure [Bror:] Anders Olofson Bure. (vid. pag. Seq. Lit. A.) [Jag redovisar inte Anders Olofssons släktingar här.]  
______I
 
Var denna Fale Krigsöversten Frälse eller Bonde?  
 
var hans bror Anders Olofsson (Bure) Lagmanen manen Frälse eller bonde?  
 
Olof Olofsson (Bure) Abboten vad var han ?  
 
Vad var Anna Olofsdotter född 1420 talet gift med Anders Claesson Grubb  
godsägare och ac frälse släkten Grubbe.
Ärvt sin faders Gods  Grubbe  
Född Grubbe,Kallar sig själv Grubb Efter den bittra arv tvisten med brodern Ingemar Grubbe bryter Anders konatkten med Släkten  i köpenhamn och med sin bror Ingemar  ,först som ingifte med en Bureättling  enligt Johan Bure Genealogica 53.
och muntilig tradition,Källa: Danskadels Aarbog XII sid 148-152.
-------------------------------------------------sen om vi går till Bure Seminariet  stamfar.  
Härse Han var Hövitsman för Norrland och  ärvde hela rikedomen från sin far och gifte sig  med Olofsdotter i från Burträsk slog sig ned  i Bureå socken och bodde på Bure gård som var stamgården, Han påbörjade Bure Kloster i Bure åminne.
Källutdrag: Härse gick med silfskenor och silfbelte,han war en mächta god siäla karl, han brukade myndrick och myndstång (åsyftar en typ av båt och redskap som anvädes vid säljakt).Somblige kalla honom derföre Abboten i Bure för att han en mächta lärd och wijs man war.Hr Ragwald  i Löfånger säges hafwa honom jordat i Löfånger kyrkia år 1387,the honom mördade, säijes därföre fått kåsa nampnet, att the honom falskeligen bödo till gäst. Samma kåser Steglades på Kallholmen.[fol.137r] genealogica. 53
Begravdes i Lövånger kyrka år 1387.Han skall börjat anlägga Bure munkkloster på en holme i Bure åminne på en holme i Bureälv.Han var rik och han ägde stora Jordstycken som uppdelas mellan sönerna se deras anteckningar.
 
Det säregna namnet Härse eller Härsa finns belagt i endast fem medeltida handlingar.
var denna Härse hövitsmanen frälse eller Bonde?  
------------------------------------------------
hans far Fale hin Unge eller (Fale Bure)  
Hin Unge var  underlagman för Medelpad.
Nämd  1342-1363 står i Tord Bylund databas Angur  över Bureättlingar. Farteng Unge ursprung går ej att få fram.
 
Källa:Dörren på den gamla medeltida kyrkan i skön Lär ha härstammat från Byreholm Slott skall tidigre ha hetat Skönborgs slott från de gamla hälsinge kungarna som hade sitt sätte i Skön Medelpad  [Reinhold Olsson] Mest känd är Fale Bure (Farteng unge )Kist lock (gravsten) vita marmorliknade sten finns i skön Kyrka i dag finns den på väggen på vänstersida  i ingången till kyrkosalen. den beskrivs ha en fris runt sin ytterkant och cirklar i alla fyra hörnen finns maltser kors på stenen finns ett kors och i detta en vid cirkel där en Vapensköld är avbildad en vapensköld som man alltid kallat Bures vapen, Det föreställer en väpnad krökt arm ovanför den ett par korslagda bilor.skönsocken anbragte den beskrivna vapenbilden som sitt socken sigill.se Säbråboken sid 80-84 Jag har själv sett kistlocket i skön kyrka.  
 
Farteng den unge kunde tagit aktiv del i stridigiheterna mot Hertig av Meckelburgs tyska trupper från 1363 från slaget vid gata 1365 mot dennes här på något sätt  medverkat till Kung Mangus Eriksson son, den tämlige unge, men dok myndige Håkan först till norge och sen för att få ihop trupper och återta komma till makten.så denna Fale bure d.y. är Farteng  unge samma person stämmer också tidsmässigt vilket även Urban Sikesborg medger.[ Johan Bures Släktbok... från 1996.sid 5-8]
-------------------------------------------------
brev 8252
13630000 m  Utfärdandeort:
Datum- kommentar:  Språk:
DS-nummer: DS 6737  SD-nummer:
Utfärdare:Fardjäkn (Fale) unge.
Innehåll:Fardjäkn (Fale) unge kungör att han övervarit ett skifte mellan Olof Hornfastsson (?) och hans syster Rannvig, varvid Olof utmätte åt henne såsom fäderne och möderne godset i Sköle och halva byn i Övre Åsta (i Tuna socken) och lämnade henne 14 markköp jord i Lunde för det gods i Torp, som han sålt men vari båda haft köprätt, samt hennes treding i fisken och skogar. Fardjäkn unge, (prästen) herr Torsten i Tuna och Henrik Djäken beseglar.
Brevtext: Allom mannom thet bref höra och see helsar iagh Färdens vnge quedio medh Gudhi frelsarnom. See thet allom mannom kunugt att iagh hafuer ofuer waritt på skifte som emellan Olan Horfastsson war, och Ranuij hans syster, så att han hafuer henna mete före fäderne och möderne godzett i Skiöln medh akrom och ängiom, och Yfer Åstade halfuan byn, medh allom tillägom, Sädan förlichte han henne fiortan marck kiöp j hemmelskap i Lundlegdo, för thet godz han saldhe å Torpe som kom badom till kiöpe, och sädan henne tredungh i fiskerij i skoga huadh thet helst ähr Öfuer theta skifte war iagh Fardons vnge, Hindrich diekne, Joen i Rudu, Sigwardt i Skiölom, Sigwart i Runswik, Olan i Rudu, Laurent i Alstadh, Gamble Gyntte i Wij, Desse ähre wittne ther till, her Torsten i Tuna, och Biorn i Atmar, Sub sigillis discriptorum, virorum, Fardengen vnge, D: Torstanij i Thuna et Hindrisij diekne, anno Domini 1363:
Sigillanter:Fardjäkn unge, herr Torsten i Tuna och Henrik Djäken
Peringskiöld:  Örnhielm:
Övr. efter- medeltida avskrifter: Genealogica vol. 62, RA
Övr. efter- medeltida regester/notiser:
Hänv. till annat brev:
Fotokopia:  Faksimil:
Tryckt: DS nr 6737; Medelpads äldre urkunder (1972), nr 21
Litteratur o. komm.se DS nr 6737
-------------------------------------------------Fale hin Unge Frålse eller Bonde?
hustru Inge borg Frälsedotter eller Bond kvinna?  
 
Ingeborg Ärvde och ägde Moberga i Bällinge sn och Söderby i Åkerby sn.  gods i uppland
Ingeborg var Johan Ingemarssons fränka. Hur de var släkt med varandra går dock inte att utläsa
1342 Skiftar Farth?gn Unge, lagman i Medelpad, och hans hustru Ingeborg, jord med Spielbude
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Brevnummer:4745
Utfärdandedatum:13420000  Utfärdandeort:
Språk: (latin)
Utfärdare:Farthaeign unge, lagman i Medelpad, och hans hustru Ingeborg.
Innehåll: Farthaeign unge, lagman i Medelpad, och hans hustru Ingeborg, skiftar jord med Spielbuder Spielbudersson, som får jord i Morberga (i Bälinge socken i Uppland) och en gård i Åkerby (i Uppland) i utbyte mot Herresta, Berg och Mjällom i Vibyggerå socken, Klappsta i Ullerångers socken i Ångermanland. Vittnen: Spielbuder Bilder, lagman Höker Petersson, Peter i Nässom, Pål i Lundvik och Aswid.
 
Sigillanter:Johan Ingemarsson, kungens ombudsman i Hälsingland, lagman Uno, Spielbuder Bilder och
 Hökar Petersson
Original: fölorat med Miscellaneaknippa X
Övr. efter- medeltida regester/notiser: se nedan a.a.
Hänv. till annat brev:
Fotokopia:  Faksimil:
Tryckt regest:Gillingstam, Brev ur askan (1996), s. 96 f.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Dessvärre saknas uppgifter om motbrevet, d v s det som Spielbud Spielbudsson måste ha utfärda
Om vi så återgår till jordabytet 1342 så finns det ytterligare några intressanta omstĂ?ndigheter ,Spielbudersson, som får 14 öresland (1:6) jord i Morberga i Bälinge socken (i Uppland) och en gård i Söderby ,Åkerby Socken  (i Uppland) i utbyte mot Herresta,Berg och Mjällom i Vib yggerå socken, Klappsta i Ulleråker.
-------------------------------------------------mina vänner jag har bara börjat jag kommer gå igenom de äldsta Bure medlamarna och ni kommer att finna många giften in i Frälsesläkter alltså ej på 1600 tal utan på 1300-1500 tal .  
forsätter senare mitt inlägg mvh Marc Hernelind

121
Köpmanen Olof Johansson Kallar sig Bur?n inte Bure ...  BIRTH: 1612, Grangärde (W) Så det är inte alls säkert det har med Burtesläkten att göra ,det finns vissa Bur?n i Ljusvattnet på 1700 talet som tagit sig namnet på grun av kopplinen till Buresläkten. mvh Marc

122
Hej Urban, tack för ditt inlägg jag har en del uppgifter som kan vara värt att disskutera.
tex. Påvel Andersson skrivare  
styrks av Han kallas Påvel skrivare Dock i ett  fransiscan dokument som sänts till honom som ansvarig av bröderna  för laxodlingen i området  kallas han för  Påvel Skrivare   5 maj 1477  från Eskilstuna Kloster av Johannesit orden.
 
Jag tror på Påvel i Ostvik kontra Påvel Skrivare  
Det enda Johan Bure berättar om ”Påfwel i Oskwik i Skiälleffta”, son till Anders Olsson i Bure, är: ”Han war en af bröderna i Bureklöster till förene för än han gifft sig.” [Genealogica 53, uppsl. 57, Riksarkivet] Ulf Lundström har identifierat hemmanet i Ostvik med det som senare får jordeboksnummer 9. Påvels son Olof Pålsson i Ostvik hade med sin hustru Mariet sonen Pål/Påvel Olsson; det är denne Pål Olsson som nämns i de tidigaste skattelängderna. [Lundström, Ulf: Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650, första utg., Umeå 1997, s. 74]
 
OBS..............................................
Men jag håller med dej om att den Påvel Skrivare som nämns På sommartinget: år 1550 , begärde Påvel Skrivare, hustru Gunborgs son, vid tinget i Skellefteå  sin arvsrätt till Grande-Godset. ?. . . . . . . jag Laurents Olofsson, Lagmans Dooms havande i Westra Botten att jag höll laga Ting med almogen i Skellefteå  Socken uti Kongl: M:tz Befallningsman Jöns Håkanssons närvaro den 20:de dag juli Anno 1550. de kommo för Rätten ärlige Män, Herr Anders, Kyrkoherde i Skellefteå och Peder Thomasson i Kåge.
Det blev  förlikning vid Tinget, hemmansinnehavarna löste Påvel Skrivares anspråk med pengar, 50 Timber Gröverk,  två mark Timbret och 2 st. Klippare (ridhästar) för 28 mark. sparat som förliknings brev från 20 jul 1550.
? Påfvel skrifvare, borgare i Sthm och hustru Gunborgs son, ville år 1550 återbörda
detta hemman, som genom arf tillfallit ofvanstående, men de löste det till sig för 50 timmer gråverk, hvarje timmer beräknadt till 2 mark, och de gåfvo honom dessutom 2 klippare,
hvardera värd 14 mark (pgtbr. i UB 29/7 1550).
? Jfr Peringskiöld, Monum. Uplandica, 2, p. 70 etc. inte kan vara tids enling. ...........
 
Jag tror som du att Bure Kloster var ett gille eller ett mindre franciscan kloster i trä som lydde under Eskilstuna, såna små lyd kloster eller gille fanns på många ställen i Svergie.
 
Sigillet tillsamans med tappkran,visar munkarnas  
faktiska vistewlse där . och Sigillet med Bure Tuppen har funnits i Påvel andersson rakt ned stigande familj till (alltid från far till äldsta barnet )min vän Sten Lundgren hade detta sigill runt halsen som han sedan givit till sina döttrar. jag har alltid veta om det här med sigilleti och med att Påvel Anderssons äldsta son Olof Påvelsson hans Fjärde barn Kerstin ättlingar fotsatte ner till min farfar.  
med andra ord två belagda personer i Buresläkten s 1400 tal.  
------------------------------------------------
det var roligt att läsa ditt inlägg Ulf hoppas allt är bra.
Jag skall i näsa inlägg visa på att Bure är en frälse släkt som kommit och gått.
man kan läsa samma saqk i Burenskölds vapen beskrivning.  
Nils Jacobsson(Bure) adlad Burensköld.Han var assessor i Svea Hovrätt.han blev Burgreve i Norrköping år 1664.Adlad till Burensköld år 13 maj 1564,
med tillägg till Burevapnet (en beväpnad arm ) av en silvermåne betecknade bureättens till och avtagande under olika tider. (introducerat s.å. under nr 614)Begraven i Norrköpings stora kyrka, där hans vapen uppsattes. Stamfader till den adliga ätten Burensköld.  
jag vill visa på koplingar under 1300-1500 med  frälsesläkter.

123
Två personer till i Bure släkten belagda på 1400 talet,båda barn till Underlagman Anders Olofsson (Bure)det är intressant perspektivet stamfar.  
 
1)Påvel Andersson, var en av bröderna i Bure kloster ,när han sen gifte sig köpte han Hemmanet på ostvik nr. 9
Det var 9 5/8 mtl stort han var bonde där och står som gift med Gunborg. Källa: Ulf lundströms bönder och gårdar i skellefteå socken 1539-1650, sidan 215.
Han kallas Påvel skrivare Dock i ett  fransiscan dokument som sänts till honom som ansvarig av bröderna  för laxodlingen i området  kallas han för  Påvel Skrivare   5 maj 1477  från Eskilstuna Kloster av Johannesit orden.
-------------------------------------------------
Brev nr 30177
Utfärdandedatum: 14770000  Utfärdandeort:
Datum- kommentar:   Språk: latin
DS-nummer:   SD-nummer:
Utfärdare: Laurentius Johannis, prior i Eskilstuna kloster.
Innehåll: Laurentius Johannis, prior i Eskilstuna kloster utfärdar delaktighetsbrev för Matias Petri och Påvel Skrivare  som  ansvarig av bröderna uppodling och bestånd i Byske och Bureälv.
Original: Or.perg. RA 0101
Övr. efter- medeltida regester/notiser: Hellm. Misc.63:44 (reg.)
Litteratur o. komm.:
Eskilstuna Historia 1(1999), s. 238
convivum sacrum grundat på brödrabrev från Johanniterorden i Eskilstuna (C G Nordin)
-------------------------------------------------
På sommartinget: år 1550 , begärde Påvel Skrivare, hustru Gunborgs son, vid tinget i Skellefteå  sin arvsrätt till Grande-Godset. ?. . . . . . . jag Laurents Olofsson, Lagmans Dooms havande i Westra Botten att jag höll laga Ting med almogen i Skellefteå  Socken uti Kongl: M:tz Befallningsman Jöns Håkanssons närvaro den 20:de dag juli Anno 1550. de kommo för Rätten ärlige Män, Herr Anders, Kyrkoherde i Skellefteå och Peder Thomasson i Kåge.
Det blev  förlikning vid Tinget, hemmansinnehavarna löste Påvel Skrivares anspråk med pengar, 50 Timber Gröverk,  två mark Timbret och 2 st. Klippare (ridhästar) för 28 mark. sparat som förliknings brev från 20 jul 1550.
? Påfvel skrifvare, borgare i Sthm och hustru Gunborgs son, ville år 1550 återbörda
detta hemman, som genom arf tillfallit ofvanstående, men de löste det till sig för 50 timmer,gråverk, hvarje timmer beräknadt till 2 mark, och de gåfvo honom dessutom 2 klippare,
hvardera värd 14 mark.
Källa: (pgtbr. i UB 29/7 1550).
? Jfr Peringskiöld, Monum. Uplandica, 2, p. 70 etc.
 
Sigillet med Bure Tuppen har funnits i Påvel andersson rakt ned stigande familj till (alltid från far till äldsta barnet )min vän Sten Lundgren  hade detta sigill runt halsen som han sedan givit till sina döttrar. jag har alltid veta om det här med sigilleti och med att  Påvel Anderssons äldsta son Olof Påvelsson hans Fjärde barn Kerstin ättlingar  fotsatte ner till min farfar.
 
Likaså har konstaterats att bland örterna på den s.k. Monkaholmen finns ett stort antal läkeväxter, av vilka en del annars inte är förekommande i bygden.Det berättas också i sagan om män i munkakappor och om en skatt, som gömts i klapperstensfältet intill och om hur barnen förfärdigat radband, som de lekt med, av kotor från fiskskelett.
.................................................
2)Anders Andersson Bureman,  Bonde i Röbäck,Umeå.,barnfödd i Bureå no.1
här blir Anders Belagd i första brevet nedan ,i andra brevet bestäms tidpunkten till 1508 -1509.
Källa : Bureätten,Urban Sikesborgs Utredning  1996,Johan Bure Genealogica 53 samt Ulf Lundmark böcker Skellefteå byar bönder och gårdar.Källa :Dokument ur Sturearkivet (nr 1489)
-------------------------------------------------
Brevnummer 34062  
Utfärdandedatum: 15000000 hn  Utfärdandeort:    
kommentar: utan ort, dag och år  Språk: svenska  
DS-nummer:   SD-nummer:    
Utfärdare: Onämnd  
Innehåll: Onämnds lista över män som låg hans herre [ärkebiskop Jakob?] under ögonen i Umeå socken; Cristoffer i Bodwm, Peder Esbjörnsson i Hörne, Lasse ibidem, Clemet ibidem, Anders i Gerdebek, Hök i Strömmen, Anders Burman, Johan Johansson i Hecke burole (?), samt över män som anklagat ärkebiskopen för att påbjuda dem att inte lyda någon annan än han; Ole Nilsson i Backa, Magnus i Stockesjön, Henrik i Deg[r]ef och Jöns Andersson i Kalix.  
Original: papp., Stureark. 1489, RA 0301  
avskrifter: (Sturearkivet, kapsel 9, forskar expidition.
o. komm.: Till RA 1947.  
-----------------------------------------------  
Brevnummer:36480  
Utfärdandedatum:15090331 Utfärdandeort: Stockholm  
Språk: svenska    
Utfärdare: Anders Bengtsson  
Innehåll: Anders Bengtsson meddelar Svante Nilsson att han nu kommit till Stockholm från Norrbotten så som han blivit beordrad genom Kettil Skrivare med anledning av hjälpskatten och vinterskatten, och antar att Kettil redan skrivit till honom om de pengar som utgått från Österbotten. Han meddelar också att allmogen i ärkebiskopens län, särskilt i Umeå och Skellefteå socknar, inte velat utgöra någon hjälpskatt med mindre de fick ärkebiskopens brev därom, men han sänder ändå 743 mark som han fått sammanlagt i Västerbotten och Österbotten enligt en bifogad lista. Anders har också överlämnat Korsholms slott åt Kettil och hoppas att han får någon ersättning för den möda han hittills haft. Han ber att få veta vart han skall skicka pengarna eftersom han själv är sjuk och oförmögen att resa, ber om överseende med det och berättar att han skall uppsöka en läkare för att tillfriskna. På en lös sedel meddelas pengasummorna från ärkebiskopens län; 30 mark från Bygdeå socken, 20 från Lövånger, 30 från Piteå, 40 från Luleå, 25 från Kalix och 30 från Torneå, sammanlagt 175 mark.  
Original: papp., Stureark. 1055, RA 0301  
avskrifter: (Sturearkivet, kapsel 6, forskarexp, RA)  
annat brev: Se Kettil Skrivares brev av 22 februari 1509 (Stureark. 1046, tr Grönblad 222,    
Fotokopia:   Faksimil:    
Tryckt: Grönblad 228, FMU 7:5381  
o. komm.: Tidigare till Sturearkivet A II (Breve til Svante Nielss?n fra enkelte Afsendere), i danska Rigsarkivet. Om Sturearkivet se uppsats i Arkiv, samhälle och forskning 2004:1-2, s. 53 ff.    
------------------------------------------------- Kommentarer till brev nr. 34062:  Det här ser mycket intressant ut och visar att Anders Burman är en historisk person.
I jordeboken 1543 nämns i Röbäck Isak och Olof Anderssöner samt Henrik Tomasson, som enligt Johan Bure ska ha varit söner respektive måg till Anders Andersson Burman. I Umeå socken fanns 1543 i Bodom bl a Olof Cristofersson och i Hörne finns bl a Erik Persson, Jon Persson och Larrens Clemetsson. Jag känner inte till om namnet Esbjörn återanvänds i Hörne. I Stöcksjön fanns en Larrens Mågsson. Av Leif Boström
Hej ! Brevet ser mycket intressant ut. Bodwm är Överboda vid Vindelälven. Stockesiön är dagens Stöcksjö. Gårdebek - jag undrar om inte namnet ska läsas ut Öndebek - kan vara den ort som heter Becken 1543 som som ligger vid Hörneå. Där fanns 2 bönder 1543. Kan det vara ett stort O, rakt streck över som indikerar ö och ett nasalstreck som indikerar n?  
Hetheburole är svårt - jag hittar inget ortnamn att anknyta till. Kan vara en nedlagd by eller en gård inom en annan by. Jag försöker grunna vidare. AvUlf Lundström.
Hej! Jag har i det här fallet uttytt abbreviaturerna (slängarna) i namnet så att det som ser ut som Ands Burman ska utläsas Anders Bureman. Man upplöser normalt abbreviaturer med kursiv text och dessa kan betyda olika saker i olika sammanhang Av Carl  Szabad.
Slut på ämnet ..  
 
 
 *****jag har länge hävdat att jag tror det är en gammal frälse släkt som om adlas flera gånger.
vilket man kan se när Bure omadlas till Burensköld.
Nils Jacobsson (Bure) adlad  Burensköld.Han var assessor i Svea Hovrätt.han blev Burgreve i Norrköping år 1664.Adlad till Burensköld år 13 maj 1564,med tillägg till Burevapnet (en beväpnad arm ) av en silvermåne betecknade bureättens till och avtagande under olika tider.  (introducerat s.å. under nr 614)Begraven i Norrköpings stora kyrka, där hans vapen uppsattes. Stamfader till den adliga ätten Burensköld.
I kommande inlägg vill jag visa på hur Buresläkten ,som en Frälsesläkt som gifter in sig med andra svenska äldre fräsesläkter, som också spräker mynten om en Bonde eller Almoge släkt, och när man talar om storBönder och Birkarlar i Buresläkten så tillhör dom sveriges rikaste män.
  Han var Häradsdomare och Nämndeman och Birkarl. nämnd åren 1555-1585.
Udrag ur sidan o av JB Genealogica 53  Baggböle a: Könik hade barnen Per köniksson som var professor vid akademin i Uppsals och där efter biskop i Skara och Ärkebiskop i Uppsala ,Elin som var gift med Sigfrid Henriksson som var sekreterare i kung johans tid och de var bosatta i gävle Margareta som var gift med herr Jon Stensson i Umeå kapell.König Olofsson. Birkarl, handelsman och nämndeman i Baggböle. Född omkring 1520 i Baggböle, Umeå lfs (Johan Bure, Bo Lindwall (årtal)). Nämnd 1555-1585 i Baggböle, Umeå lfs (Skattelängder).Birkarl, handelsman och nämndeman i Baggböle. Nämnd 1555-1585 i Baggböle, Umeå lfs. Möjligen ättling till Könik Skarlakan enligt Nils Ahnlund (Fahlgren 1970, sid 81). År 1346 utfärdades ett bytesbrev mellan domkapitlet i Uppsala och Könik Skarlakan i Uma socken i Kadis by i Norrabotten. För ärvd jord i Malma utanför Uppsala fick han Kåddishemmanet med åker, äng och fiskevatten. Det var troligen det hemman som de barnlösa bonden Johannes i Kåddis och hans hustru Cecilia 1324 skänkt till ärkebiskopen och Uppsala domkyrka. Det är förmodligen med Könik Skarlakan som det tyska namnet Könik kommit till Umeå. (Fahlgren 1980, sid 76). Hade vid Älvsborgs lösen 1571 100 mark i kontanta pengar, 61 lod silver, 20 mark mässing, 6 lispund koppar, 40 mark tenn, 1 häst, 6 oxar, 12 kor, 10 får, 16 getter och 4 svin. Han erlade 6 mark i köpmanspenningar 1579. (Fahlgren 1980, sid 431)
 
 
Birkarlarlaeliten och kronan
Under medeltiden som på Gustav Vasas tid framstod birkarlarna som en ledande grupp, en elit med särskild profil. Konungen talar om de rika birkarlarna, vilket bestyrks av uppgifterna i jordböckerna. I början av 1500-talet sägs det redan att av rikets rikaste män tre bodde i Lule älvdal, och i den riksbouppteckning som år 1571 upprättades för gäldande av Älvborgs lösen, finner man bland rikets rikaste män sex birkarlar upptagna.
Sedan Gustav Vasas tid hade lappfogdarna utvalts bland birkarlarna. De många klagomålen mot dem och de upptäckta oegentligheterna i slutet av 1500-talet gjorde att de ersattes med nya av hertig Karl. Han även utsåg en särskild befallningsman över alla samer i Sverige. Till denna post utvalde han inte en birkarl, utan holländaren Arent Josting.
Trots att birkarlarnas privilegier fråntogs, hade denna elit stor betydelse för utvecklingen i norr. Ärkebiskopen Petrus Kenicius (1555-1636) var son till birkarlen Könik Olofsson i Umeå. Olaus Petri Niurenius var kyrkoherde i Umeå 1619-45. Hans maka nämns vara av birkarlasläkt. Niurenius själv har nedtecknat berättelser om birkarlarnas lappfärder under ledning av folkhjälten Matti Kurki , den kanske mest kända av birkarlahövdingar. Kyrkoherden i Piteå Nicolaus Andreae (1600-28) var av birkarlasläkt och infödd Pitebo, och behärskade finska språket fullständigt.
Enligt von D?ben påträffas namnet birkarlar sista gången officiellt i Uppsala ordinantia av år 1617. Sedan Karl IX avskaffat deras handelsmonopol i lappmarken, uppgick de i stadsborgarnas och landsköpmännens klass. Visserligen försvinner namnet birkarlar, men det är samma personer och samma organisation om också utan kronans auktoritet, som fortsätter att förmedla varorna.
Källla: Mikael Reuter
------------------------------------------------

124
Bure-alternativ / Bure-alternativ
« skrivet: 2007-05-08, 16:42 »
Jag har under senast tiden plockat sammman dvs adel ätter och kommit fram till detta resultat om man följer Ynglinga ätten ner till 300 ef kristus
som arkiologin och kunga längderna tar upp samt Snorre strulasson mot var tid till den sluter upp vid Folkunga ätten via Ingegärd knutsdotter gift med Jarlen  Folke Ingvaldsson(Folke den tjocke) och sen följer vi Folkunga ätten ner till  Aspnas ätten via Cecelia Knutsdotter levde 1250 talet gift med Flilip Birgersson Källa : Medeltida brev nummer:1081 ----Cecilia Knutsdotter)(Aspenäsätten)D.1350 lindkoping gift med Bo Nilsson(Natt och Dag) Källa: ÄSF del I s.12a -----Forts. Katarina Bosdotter (Natt och dag)gift med Gise van Helpten
Dotter gift med Sven Spik som i andra giftet var gift med Cecilia Olovsdotter (Stenbock)vilken levde ännu 1462, Cecilia Stenbocks arkiv på Haga (Meddelanden från sv. riksarkivet 1943), s. 66.
jag har ett antal ggr visat Bonde och Phase ,Aspnättens,Folkunga ättens in giften med Buresläkten tidigare an 1500- ner till 1200-och vidare ner...och ingiften med Fargalt,Bröms,Grubbe,Posse,Toft,Kurck,Svinfot,Leijonbalk,Vasa,Bielke,Skunk,Sture, ect jag haller pa att sammanstalla denna bok,Bure kommer finnas som  gammal fralse slakt som Ama, Gren,Brunkow, ect mvh Marc Hernelind /Lisboa
(ej svenska bokstaver)

125
Warg / Warg
« skrivet: 2007-04-23, 14:31 »
Magdalena Nilsdotter(Warg var gift med Nils Mickelsson Kröger och  dotter till Borgmästaren Nils Svensson Warg död 1713 i Piteå stad.sontill Borgaren i Piteå stad, Sven Nilsson Warg död 1692 Piteå stad.
finns det nagon som vet mer om dessa Warg...
mvh Marc

126
Månesköld af Seglinge / Månesköld af Seglinge
« skrivet: 2007-04-02, 17:56 »
Hej Ann-Marie Hansson,jag har lite info om Iliana Gädda ect.
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Iliana Gädda (Erengislesdotter)
Död:   1495  
Familj med Svante Sture (Nilsson) (1460 - 1512)  
Vigsel:   1490  
Barn:  Sten Sture d y (Svantesson) (1492 - 1520)  
Källa: Lars-Olof Larsson - Gustav Vasa - landsfader eller tyrann?  
 ------------------------------------------------  
Erengisle Gädda, född vid okänd tidpunkt, död 1475 på Gäddeholm i Trosa socken, var riddare och riksråd. Erengisle Gädda var son till Karl Gädda och dennes till namnet okända hustru som var dotter till riddaren Karl (Karlsson) Öra. Erengisles namn skrevs aldrig med patronymikon.
Erengisle nämns första gången i historiskt källmaterial 1440. Han dubbades sannolikt till riddare i samband med Kristian I:s kröning i Uppsala 3 juli 1457.
Erengisles sätesgård var ovnnämnda Gäddeholm.
Erengisle GÄdda var svärfar till riksföreståndaren Svante Nilsson (Sture) som var gift med hans dotter Iliana.
 
Gift 1 med Birgitta Erengislesdotter (Hammerstaätten) (-1465), vars far Erengisle Nilsson var brylling till Erengisle Gädda.
 
Gift 2 med Bengta Körning (Simonsdotter) (1430-1504)
 
Barn med 1
Iliana (dog ogift i pesten)  
 
Barn med 2
Iliana Gädda (1468-1495)  
Nils Gädda (-1508)  
 
--------------------------------------------------
 Erengisle Gädda far skulle vara karl Gädda  
jag vet inte om det finns en koppling mellan Jon och Karl.  
 
mvh Marc Hernelind,från Portugal

127
Jag sitter här utomlands,och ser min vän  Henrik Lindström bok om medeltid historia blir recencerad i DN ,han och jag och en del andra menar att medeltid forskning saknar primär källor,
men med indicier sekundär källor kan man komma närmare svaren, och hundra procent särkert kan visa sig vart osäkert med tiden. I en annan Bure disskution visas att adelsläkten Bure och Bröms gifter in sig i varrandra, det är mycket  Adel och Präster i Bure släkten, varför?  
mvh Marc Hernelind

128
Jag ser ni prata om Johan Siggesson att han blev adlad tror jag ingen tvivlar pa ,da vi har skoldbrevet sen finns det endast sekundara kallor om att han adlas till af Bure ,pa skoldbrevet ser vi hans marke den senare af Bur?n som finns ovan paminner om Johan siggessons adels marke.mvh Marc
 
att af Bur?n tog en liknande vapen skold kan beropa att af Bur?n harstammar fran Ljustvattnen,Burtrask, och kommer in pa Bureslakten.
 
(skriver fran portugal har ej det svenska bokstaverna men det gar nog att lasa anda)

129
Det är bra Ulf,att du tar upp olika vinklar på viktiga teorier ex.  
se nedan två exempel.  
 
1)Jag tror mer och mer att Skönsborg Slott,Där dom gamla hälsingekungarna bodde och därifrån styrde storhälsingland vilket även Medelpad hörde.  
 
under Fales tid kunde kallas Buraholms slott  
Enligt Reinhold Olsson Kunde Fale han bodde där kalla det för (Buraholm)slott.  
 
enligt Urban fanns : Johan Bure själv behandlar i sin redogörelse Om Burasäten i Hellsingeland (här avser han det gamla Stor-Hälsingland, som också innefattade Medelpad, Ångermanland och Västerbotten) ortnamn i vilka han trodde namnet Bure ingick. Han räknar upp ett Buraholm i Arnäs socken och Buraholm - också kallat Burön - i Skellefteå, vilket enligt Bure skulle ha varit en halvö där lagmanstingen hade hållits i Västerbotten. . [X37, fol. 18v, 20v, Uppsala universitetsbibliotek]  
 
Jag menar att Urban missar en del platser tex. Bura Kloster i Skellefteå ,Bure i Selånger som Johan Bure tagit upp.  
och vad vet vi vad man kalla slottet den tiden? Man kan ändrat till Skönsborg Slott igen av arkologer ect.  
 
En sak till som talar för Skönsborg Slott ,var att Fale eller Farteng var Storman i storhälsingland vilket även Medelpad hörde.  
 
jag tror detta kan disskuteras ..  
 
 
--------------------------------------------------
Av Marc Hernelind - lördag den 06 jan 2007 kl. 17.41:
 
2) Av Carl Szabad (Carl) - lördag den 14 okt 2006 kl. 08.12: [Ändra]  
 
1535 bodde det 670 familjer i hela Medelpad, dvs totalt kanske 4.000 personer, och de lär inte ha varit fler under medeltiden, med tanke på det sporadiska källmaterial som finns kvar.  
 
Det slott som Ulf och Robert förespeglar torde krävt hundratusentals underlydande för att kunna finansieras och byggas upp. Och till vilken nytta då? ......  
 
Svar: Skön på 1200-1300 talet talar vi om Carl, du har själv talat om Skönsborg Slott,Där dom gamla hälsingekungarna bodde, vilken beviserligen också fanns och var fullt möjliga att bygga.  
det verkar som du blir allergisk och tappar öppenhen som du hade innan sa fort du hör ordet Bure. Mvh Marc  
--------------------------------------------------
exempelvis  namnen med olika stavning olika tid Haursi,Herse,Härse, 900,1300,1500, och Fåhle Fahle,Fartheng,Farteng,Fale 900,1100,1300,1500
och Burhi, Bura, Buhre, Bure
 
dessa tre exempel visar att vi inte kan vifta bort Legender, muntliga historier, sekundära Källor som Johan Bure,och Herdaminnen ect ,bristen av primära Källor bevisar inget alls. mvh Marc

130
Bureätten / Buraholmslott
« skrivet: 2007-01-06, 17:41 »
Av Carl Szabad (Carl) - lördag den 14 okt 2006 kl. 08.12:  [Ändra]  
 
1535 bodde det 670 familjer i hela Medelpad, dvs totalt kanske 4.000 personer, och de lär inte ha varit fler under medeltiden, med tanke på det sporadiska källmaterial som finns kvar.  
 
Det slott som Ulf och Robert förespeglar torde krävt hundratusentals underlydande för att kunna finansieras och byggas upp. Och till vilken nytta då? ......  
 
 
Svar: Skön på 1200-1300 talet talar vi om Carl, du har själv  talat om Skönsborg Slott,Där dom gamla hälsingekungarna bodde, vilken beviserligen  också fanns och var fullt möjliga att bygga.  
det verkar som du blir allergisk och tappar öppenhen som du hade innan sa fort du hör ordet Bure. Mvh Marc

131
Bureätten / Buraholmslott
« skrivet: 2007-01-04, 19:03 »
Av Marc Hernelind  
 
Jag tror mer och mer att Skönsborg Slott,Där dom gamla hälsingekungarna bodde och därifrån styrde storhälsingland vilket även Medelpad hörde.
 
under Fales tid kunde kallas Buraholms slott  
Enligt Reinhold Olsson Kunde Fale han bodde där kalla det för (Buraholm)slott.  
 
enligt Urban fanns : Johan Bure själv behandlar i sin redogörelse Om Burasäten i Hellsingeland (här avser han det gamla Stor-Hälsingland, som också innefattade Medelpad, Ångermanland och Västerbotten) ortnamn i vilka han trodde namnet Bure ingick. Han räknar upp ett Buraholm i Arnäs socken och Buraholm - också kallat Burön - i Skellefteå, vilket enligt Bure skulle ha varit en halvö där lagmanstingen hade hållits i Västerbotten. . [X37, fol. 18v, 20v, Uppsala universitetsbibliotek]  
 
Jag menar att Urban missar en del platser tex. Bura Kloster i Skellefteå ,Bure i Selånger som Johan Bure tagit upp.
och vad vet vi vad man kalla slottet den tiden? Man kan ändrat till Skönsborg Slott igen av arkologer ect.  
 
En sak till som talar för Skönsborg Slott ,var att Fale eller Farteng var Storman i storhälsingland vilket även Medelpad hörde.
 
jag tror detta kan disskuteras ..

132
Jag fundera på en tidigare disskution om Skönsborg Slott, Där dom gamla hälsingekungarna bodde och därifrån styrde storhälsingland vilket även Medelpad hörde. Enligt Reinhold Olsson Kunde Fale när de bodde där kalla det för Byreholm Slott (Bureholm), det är en fullständigt möjlig tanke men man kan inte belägga ,varken det ena eller de andra idag kanske om arkelogerna hittar  fynd som knyts till Fale ect.vilket dom inte förut har haft andledning att kolla. mvh Marc

133
Runstenarna / Runstenarna
« skrivet: 2006-09-02, 00:04 »
Andreas bröder även adlade enligt de källor som finns. se nedan.  
 
Hans Larsson Björnram (son av Lars Olofsson Björnram , adlad Björnram 1561; ämbetsman, krigare; ? våren 1571 i Viborg. B:s kännedom om Finland gjorde honom extra lämpad för uppdrag där. Från 1554 befallningsman över Helsingfors och arbetade ivrigt för stärkande av försvaret mot Ryssland. Var Klas Kristersson Horns medhjälpare i beskickningen till Reval 1561 som ledde till stadens underkastelse under Sverige. Adlades efter hemkomsten. Somrarna 1562-63 uppträdde han som amiral i de narviska farvattnen för att blockera Narva och dirigera trafiken till Reval. Befälhavare på Åbo slott. Avsändes till Moskva 1564 och 1566, vid andra besöket krävde tsar Ivan att Katarina Jagellonica skulle utlämnas och påstod att B var ansvarig för denna begäran. Ståthållare över Finland 1568 (ev 1567). 1568 befäl över Viborg. I Hans karaktär framträder prövad energi, begåvning och utpräglad omtanke om den egna ekonomin. Gift 1:o med Anna Persdotter (Ållongren); 2:o med Ingrid (Ingeborg) Boije.
Det enda adelsbrev som finns belagt är nämligen det för Hans Larsson, vars adelsbrev utfärdades den 20 juli 1561 och där vapenbild han erhåller är tre björnramar. Avskriften av adelsbrevet finns i Rasmus Ludvigssons eget nyadelsregister: vdi Stockholm Hans larssonn till Isnäs frelsse then 20 Julij Anno [15]61 bekom frelsse aff Konung Erich vdi Skiölden 2 field thet öfuerste gultt, och thet nerdeste blått, och vdi den öfuerste field 3 Swarthe Biörnerammar, Skeffringen gultt och blått, ofwann på hilmen Rammar.. [Genealogica 41, fol. 210v, Riksarkivet]
------------------------------------------------
Mårten Larsson /BJörnram/
Bonde i Svartvik, Norrala sn, Hälsingland. Adlad Björnram 1561,Var lagman i sin faders stad i Västerbotten 1562. Underlagman i Västerbotten 1567-1569.

134
Runstenarna / Runstenarna
« skrivet: 2006-09-01, 23:56 »
Jag vill bemöta Nicklas i han inlägg nedan, som helt enkelt inte alls är klart de källor som finns, även om de är sekundära visar på motsatsen en vad Nicklas säger,primärkällor saknas vilket gör att nicklas antager att han inte blev adlad.  
 
Av Niclas Rosenbalck - fredag den 25 aug 2006 kl. 08.21:    
 
Egentligen borde man låta denna kvasidiskussion dö ut genom att inte bemöta Sawerts spekulativa talanger men då han uppenbart påstår något som är FALSKT och han ständigt återkommer till detta i sin argumentation så tar jag bladet ifrån munnen.  
 
Anderas Laurentti Björnram,Adlad Björnram efter år 1583,Han utnämdes av Erik XIVsom kyrkoherde i Umeå år 1561,1570 flytta till gävle son Kyrkoherde  där han ocskå blev Landsprost för Gästrikland 1570-76 då han förordnats till superintendent i Växjö Stift.Biskop i växjö 1577-1582 , Han var Ärkebiskop under åren 1583-1591. vid Ärkebiskpos invigningen i sept 1583 ,vilken försggick med stor prakt och vid vilken alla biskopar utom Strängnäs biskopen (således från Hertig Karls furstendömen)infunnit sig,Källa: Svea rikes Ärkebiskopar av Åsbrink och Westman sidan 230-234.
Kyrkoherde i Umeå underåren 1561-1571
10. Mag. Andreas Laurentii (Björnram) (1561-71), f. 1520,
son af kon. Gustafs trogne man, den tappre Lars Olsson Björnram till
Isnäs, hvilken under befrielsekriget slog danskarne vid Västerås 1521 och
i nov. s. å. utnämndes till fogde i Västerbotten samt slutligen en tid kallas
ståthållare i Norlanden. Modern hette Anna Andersdotter Grubb. Sonen
Andreas, som förmodligen växte upp på Backa här i socknen belägna
fogdegård, inskrefs som student vid Rostocks universitet juni 1556, studerade
sedan vid andra utländska högskolor och blef magister. I en odat.
skrifvelse, sannolikt från 1561, tackar han kon. Erik ?för det gäld uthi
Norlanden Uma benempt, som K. Mjt migh gunsteligen för någon tid sedan
confererade?, och begär halfparten af prästspanmålstionden, ?att jag
thermed kunde komma migh något före medh bohagh och begynne hushold
?, enär prästebordet, sedan det lades under afvelsgården, är mer och
mer förblottat (RA). K. M:t beviljade honom 1561 1? läst korn och af
fogden Nils Olsson mottog han 15 okt. 1562 det välförsedda prästeinventariet.
Af kon. Erik XIV:s bref 12 juni 1566 till fogden Lasse Joensson
framgår, att Umeå afvelsgård icke bar sig, och khde Anders samt länsman
Östen Andersson aflämnade 13 dec. s. å. häröfver en redovisning. Vid
gårdens nedläggande år 1567 återfingo kontraktets öfriga prästgårdar
de persedlar, som de vid dess upprättande sammanskjutit. Kykoherdarna
Anders i Umeå och Anders i Skellefteå anmälde vid samma tid klagomål
öfver, att de en lång tid icke fått någon tionde af de kungliga laxfiskena.
Häröfver uttalar konungen i bref af 29 juni 1567 sin förvåning och befaller
fogden att rätta sig efter instruktionen och ej förhålla dem sådan tionde.
Den årliga prästetaxan från Umeå var f. ö. rätt dryg, 4 t:r smör, 2 t:r lax
och 2 skeppund gäddor, och herr Anders' kontribution till Älfsborgs lösen
1571 belöpte sig till 1? stycke guld, 22? lod silfver samt i penningar
72 mk 5 öre 15 pgr, utgörande 1/10 af värdet af hans lösegendom, som
omfattade: guld 15 st., silfver 225 lod, reda penningar 208 mk, koppar 10?
pd, mässing 1? pd 5 mk, tenn 6 pd, gilla oxar 2, stutar 25, kor 11, getter
15, svin 7, hästar 4, värderade till 60 mk. Af kon. Johan III utn. till
khde i Gefle pastorat, erhöll herr Anders 18 juni 1571 till hjälp och underhåll
5 pundläster spanmål af tionden, som föll i Ockelbo och Hamrånge
socknar i Gästrikland samt Forsa s:n i Hälsingland. Såsom landsprost
i Gästrikland bevistade han Upsala provinsialmöte 1572 och undertecknade
dess beslut 22 aug. Allmänna meningen var, att han för herregunst
och stora prebendens skull antog kon. Johans liturgi och därigenom kom
i åtnjutande af konungens särskilda förtroende. Måhända är omdömet
för hårdt. Visst är, att han sökte gendrifva de protester mot liturgien,
som utgingo från Upsalateologerna och bragte en del af dem i fängelse.
Han erhöll 2 aug. 1576 kgl. förordnande att sköta det lediga biskopsämbetet
i Vexiö och säges ha varit den förste präst i riket, som höll mässan
enligt liturgin (sacra more liturgica), hvilket skall ha skett på riksmötet i
Sthm 1577. Sommartiden s. å. blef han ordin. innehafvare af Vexiö biskopsstol
och invigdes 8 sept. 1583 till ärkebiskop i Upsala. Vid samma tid
lär han af kon. Johan fått förnyelse på sitt adelskap och upptog som vapenmärke
i sitt sigill 3 björnramar efter att tidigare däri fört en bild af kopparormen
på korset. Afled 1 jan. 1591 och begrofs i domkyrkan. Gift 2ggr och hade 15 barn.
G. 1) m. Anna Michaelsdotter, dotter af Michael Pedersson i Vadstena och
änka efter skolmästaren i Åbo Claës Crusius;
2) m. Margareta Larsdotter, dotter till ärkebiskop Laurentius Petri Nericius
och änka efter ärkeb. Laur. Petri Gothus.
Af barnen i förra g.: Anna, f. 1563, g. 1) 1583 m. domprosten i Linköping
Nicolaus Petri Grubb, 2) 9/3 1595 m. assessorn i Göta hofrätt Per Mattson Stiernfelt,
d. 1/2 1603; Brita, f. 1564, g. m. Johan Luth till Lutåker och Ytternäs; Barbro,
f. 1565, g. m. häradshöfdingen Nils Arvidsson Gyllenållon, änka 1611, d. 1614,
begr. i Hagebyhöga kyrka, Ög.; Ingrid, g. m. lagläsaren i Upland Göran Larsson;
i senare g.: Christina, g. m. öfversten i Brandenburgsk tjänst frih. Dominicus
von Parr af huset Parro i Steyermark. (Sv. ättartal 5, s. 450.)
Tr.: Protestatio et ingenua confessio de ordinanti? ecclesiastic? et liturgi? subscriptione
(ref. i Laur. Raymundi Historia liturgica, utg. af A. A. von Stiernman, Sthm
1745). - Ad maledicum cujusdam Momi scriptum responsio Andre? Laurentii Upsaliensis
(refererad i Abr. And. Angerm. Historia liturgica, Hamb. 1588, pag. L 5 r).
[Litt.: N. Ahnlund, Sv. biogr. lexikon IV, s. 661. - J. A. Hammargren, Om den
liturgiska striden under konung Johan III. Ups. 1898.]
_________
? I samma by fanns enl. jordeboken för 1546 kyrkojord, som detta år lagts under kronan
och hvilken fogden Lars Olofsson Björnram 30 juli 1547 fick tillbyta sig mot jord, som han
ägde i Skärplinge i S:t Drottens s:n nära Söderköping. (KGR.)
? Enl. Bures släktregister var hon dotter till en Nils Olofsson i Burträsk och hans
hustru Barbro.
 
Källa:HSH av Bygd?n

135
Runstenarna / Runstenarna
« skrivet: 2006-09-01, 23:35 »
Det är intressant att komma in i rötter efter ett uppehåll och finna att det är ungefär som förut att några vill disskutera sekundära källor  
om syftet är att hitta någon puzzelbit i ämnet från någon annan förstår jag det helt, men oftas oavsett om det gäller Buresläkten ellr Bröms ,eller Fargalt ,eller Grubbe som jag följt under en tid så är det vid 1300-1500 tal tunsått med regäla källor och en del sekundara källor en del muntliga traditioner vilket gör att mycket spekulationer gör ingen är riktigt säker åt något håll, och ibland görs någon upptäkt som tex. (ett medeltida dokument) kan fastsälla en personslevnand och ibland en händelse. men jag tycker både dom okritiska till källor och de som är mer bevandrade i skältforskning eller historia är lite för självsäkra vilket man ofta får äta upp, jag har släktforskat nu i 26 år och funnit varför de största exemplena för mej inom detta spännade område varit ödmjuka hjälpsamma personer med ett fantastiskt kunnande utan att briljera,och en stor portion av tålamod mot det ivriga att vilja veta och lära sig som tex.Ulf jag tror inte det funkar att försköka lära honom eller tvinga honom att man skall vara källkritisk men en saklig disskution funkar alltid bäst då kan alla inblande suga åt sig av det de vill ha. mvh Marc  
 
blir bortrest utomlands ett slag efter mitt bok utsläpp men kommer att följa era disskutioner även där.

136
Bengt Ebbason (Färla) / Bengt Ebbason (Färla)
« skrivet: 2006-05-31, 19:39 »
Hejsan här kommer ett brev med Ebbe Bengtsson
------------------------------------------------
Brev 26359  
Utfärdandedatum: 14531130 a  
Utfärdandeort: Ballersta  
kommentar:   Språk: svenska  
DS-nummer:   SD-nummer:    
Utfärdare: Ranfridh Öndzdotter.  
Innehåll: Ranfridh Öndzdotter stadfäster det köp varigenom hennes avlidne man Torsten Gudmundsson sålt gods till herr Svarte Jönsson, riddare. Sker inför dennes arvingar Svarte herr Ture, Åke och deras syskon. Utfärdaren saknar sigill.  
   
Fastar:    
Sigillanter: Herr Elof i Bettna, prost i Oppunda, Ebbe Bengtsson, väpnaren Mickel Tasto.  
Sigill:    
Original: or. perg. RA 0101  
Medeltida
avskrifter:    
Medeltida
regester/notiser:    
Brocman: IV Misc. 53:33  Hadorph:    
Peringskiöld:   Örnhielm:    
Övr. efter-
medeltida
avskrifter: B. E. H-d V (Liljegren).; C 25 fol. 5r RA 0301    
Fotokopia:   Faksimil:    
Tryckt: DN XVI: 178, s. 190.  Tryckt
------------------------------------------------- och på Bengt Ebbesson hittar jag inget brev men han är omskrivien i (Gnealogica 41 f 202.Ra ) RA som  betyder Riksarkivet. där hans arv på egendomen tas upp det är fullt av såna Källor i ÄSF= Äldre Svenska Frälsesläkter del 1 och 2.
 
mvh Marc

137
Bengt Ebbason (Färla) / Bengt Ebbason (Färla)
« skrivet: 2006-05-31, 01:22 »
BengtEbbasons far var Ebbe Bengtsson  
Ebbe uppträder 1435 (SMR nr.230),hans sätesgård  
Hedenlunda i Vadsbro sn. Gift senast 1456 med Cecilia Mangnusdotter, dotter av Magnus Nilsson (Yxtaätten) som omnämns i tidigare inlägg.
 
Bengt Ebbasons bodde efter fadern på Hedelunda och ägde sin farfars broders forna sätesgård Tova i Ripsa sn. som efter honom ärvdes av hans morbror Magnus Nilsson (Yxtaätten)
Källa: Yxsaätten av B.Hilderbrand i PHT1934 sid  
138.ff  
 
Bengt Ebbasons fafar Bengt Karlsson och fff. var Karl Eriksson nämnd 1394-1411 som häradshövding.
mvh Marc

138
Björnram / Björnram
« skrivet: 2006-05-31, 00:29 »
Tack Björn för ursäkten,då lämnar vi det.
 
ps. Jag försvara bara Ulfs rätt att utrycka sig  
och tycka olika.  
(för vi tycker långt ifrån lika, som du vet)
mvh Marc

139
Durell / Durell
« skrivet: 2006-05-30, 23:55 »
Rättelse Elisabet och Peter gifte sig 1641
och Apollonia var bara 16 år vid sin vigsel 1657  
så hon var född 1641 eller 1642. mvh Marc

140
Durell / Durell
« skrivet: 2006-05-30, 23:50 »
Ett stort tack för Uppgifterna Benny !
Det uppskattas mycket.
jag kan dela med mej uppgiften om Peter syster Elisabet Nilsdotter Durell (1627-1694) Norrköping(E) gift 1647 med Peter Joachimsson Danckwardt (1617-1697) Borgmästarei Norrköping (E)
deras dotter Apolloina Petersdotter Danckwardt
f.1642 Norrköping d.1722 Linköping (E)gift 1657 med Peter Simonsson Löfgren (1627-1691) Domprosten i Linköping  
Mvh Marc  
 
Peter Simonsson /Löfgren/

141
Björnram / Björnram
« skrivet: 2006-05-30, 11:37 »
För det första Björn, Björnram finns omnämnt i Nyströms bok som jag rekomnederade sen kom två frågor på om det ,vilka jag svara på och vilka du har rätt i att vi skall flytta till Historia ,Ynglinga ätten.  men du har knappas någon rätt till att bli arg som din inlägg sett ut så är en  hel del som i stil med det här ...
 
Av Björn Thunberg - onsdag den 24 maj 2006 kl. 21.55:  [Ändra]  
 
Jaså Göran du härstammar från Ludvig XIV.  
Kan du visa upp hur du hitta dit?  
Inte för att jag tvivlar, men det skulle vara intressant att se det.  
 
Precis som Kenneth tycker jag att det är synd att Peter Swart inte vågar stå vid namn.  
Björn  
 
Inte direkt något bidrag i disskutionen ,med det ständiga ifrågasättandet eller ibland häclklande mot inte minst Ulf och ingen förtjänar det.
 
jag bemötte dej ,för jag tyckte du var onödigt arg och en självbild kanske gör att man har mer förstånde mvh Marc

142
Durell / Durell
« skrivet: 2006-05-30, 11:03 »
Durell nr. 422
 
Nils Månsson (Durell), Borgmästare i Norrköping,Landshövding.  
Adlad Durell.,kallad den store
Enl. Elgenstierna: Svenska Adelns Ättartavlor del II sid 337a under adliga. ätten Durell nr 422 återfinner du Nils Månsson (Durell), kallad den store, född 1586-04-12 i Jönköping och död 1639-04-30 i Norrköping, borgmästare. Han blev i sitt andra gifte 1616 med Elisabet Hård af Segerstad, död 1622, dotter till ståthållaren Olof Larsson Hård av Segerstad, adl. ätten nr 17 (se Elgenstierna: Svenska Adelns Ättartavlor del III sid 717b)och hovjungfrun (hos hertig Carls gemål Maria av Pfaltz) Catharina Vogtin von Fronhausen, av förnäm hessisk adel, far till Magnus Nilsson Durelius ståthållaren Olof Larsson Hård av Segerstad, adl. ätten nr 17 (se Elgenstierna: Svenska Adelns Ättartavlor del III sid 717b)och hovjungfrun hos hertig Carls gemål Maria av Pfaltz  ,Catharina Vogtin von Fronhausen, av förnäm hessisk adel, far till Magnus Nilsson Durelius adlad Durell nr 422. I övrigt omnämnes Nils Månsson litet grand i Örnbergs Ättartal del XIII sid 182.
Gift 1626 Med hustru nr.3 Margareta Crusebjörn
och fick sonen Peder Durell det är honom jag önskar få info om ??
mvh Marc

143
Björnram / Björnram
« skrivet: 2006-05-29, 18:50 »
Du har rättbjörn vi är utanför ämnet men det har du och andra varit tidigare i de få inlägg som kan gå under debatt inlägg det är många inlägg som är utan substans. mvh Marc

144
Björnram / Björnram
« skrivet: 2006-05-29, 16:46 »
Som försök till svar på Bo fundering, Så här skriver Göte Nyström i sin bok  sid 68 om Ynglingaätten i Sverige.
Den allra nyaste forskning har gjort sannolikt att dessa urgamla traditoner bevarats med en underbar styrka i hågkomsten med hjälp av särskilt den i rask utveckling stadda arkeologiska vetenskapen  har det lyckats  svenska och Norska forskare att fastslå att Ynglinga ättens kungar ända upp till Dolmade (ej Hagyleik) med all samnolikhet kunna anses tryggade till sin Historiska existens. och att man ungefärligen kan bestämma deras Livs och regerings tider.
Bo jag är inte kvalificerad att avgöra om det finns fel i det resonemanget, men du kanske är det och kan kommentera det han skriver.
men om man går i genom hans bok så finner man i övriga släkter att han har källorsom stödjer det han skrivit.
mvh Marc

145
Björnram / Björnram
« skrivet: 2006-05-29, 16:18 »
Hej Benny, När det gäller hemsidan om Oxenstierna är den en av de bästa släktforskarsidor  jag råkat på det är släktföreningen Oxenstierna med Ordförande David Oxenstierna,det finns en Släkt databas med källor om bland annat tavlor och dokument och många Adelssläkter har sina egna arkiv där man spara släkt papper.  
 
Och om du vill få en egen uppfattning om Nyströms bok så rekomenderar jag den som intressant läsning  och som all tidig forskning har den sina brister men den är intressant  i den aspekten att den är en sam om att så tydligt visa hur dom olika släkterna breder ut sig.  
mvh Marc

146
Björnram / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-24
« skrivet: 2006-05-24, 13:09 »
Göran Löfstedt,jag kan tippsa dej och Ulf om en bok av Nyström, titel Greta Nyströms Adliga gren. Paret Nyström bor i Umeå och är omkr 80 år  
har släktforskat iöver 40 år och dom har många intressanta förgreningar tex. från Adel af Flandern släktlinje kan man följa nere till Ynglinga ättens stamfader,Nyström berättar också att man kan via Kunga och regent längderna och Snorre Sturalsson ect. via Svenska och Norska forskare fastslå Ynglingaättens Kungar ända ner till Dolmade Visbarsson Svea kung år 300-310 f.k.
han tar upp Skunkeätten i Sverige,Isle of Manska Kungahuset,på ön Man.Karolinskahuset i Frankrike med kungar och stormän,Folkkunga ätter i Sverige,
Erikiska och Sten kilska kunga ätterna i Sveige,Bureätten,Ruikerna Furstar i Ryssland,skilfinska Kungarna i Norge,Knylinga Kunga ätten i Danmark,Anglosaxsika Kungaätter i England,Munsu ätten i Sverige,Kungar i Norge Hårdråde ect. Byanska Kejsare i Konstantinopel  ect.... dessa släkter gårin i varran och många fler innan kritikerna hoppar på den här boken skall det vara sagt att många källor finns och där utöver har Nyström fått personlig hjälp av Daniel Brömster,Tord Bylund,Bo Nordenfors,Per Sundin,Edit Westman Och Landsrkivet i Härnösand,  
och  i och med att jag har släkt linjer i Bureätten,Ynglinga ätten, Skunkeätten,Folkunga ätten ect så berör det mej extra jag har i min egen forskning andra källor som stödjer Nyströms bok så jag tror både du och Ulf har intresse av boken. mvh Marc
 
Ps.en bra hemsida är www.Oxenstierna.org när det gäller det adliga linjerna dessutom mycket bra källor tillexempel från ägandlängderna ect.

147
Björnram / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-24
« skrivet: 2006-05-22, 23:20 »
Jag håller med dej Björn, att problemet med all forskning på nätet gör att fel sprids i snabb takt,det finns visserligen ett fåtal hemsidor där fel marginalen är betyligt mindre ovch källor är redovisade ex Leif Boström sida och bröderna Bälsta hemsida ect. men ett fel som spridit sig snabbt på nätet är Lars Olsson (Björnram) står gift med Anna Grubbe vilket är fel han var Gift med Anna Andersdotter Grubb omkr 1520 och bodde ett tag i Grisbacka,Teg fs
iUmeå. om Anna står det att hon var av den gamla buresläkten hennes mor var Maria Jacobsdotter Barnbarn till Underlagman Anders Olofsson f. ca. 1425.

148
Björnram / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-24
« skrivet: 2006-05-16, 16:11 »
Anders,  jag sa inte att Peder Svart samanställde sin krönika själv efer sin död 1562? Det är nog bara du som tolkar det så, jag skrev att man samanstälde 1580 (Peders Svarts krönika), Uppgiften komm i från dom som behanhandlat Peders Svarts Krönika i sina uppgifter om Lars Olsson (Björnram) i Littraturen Svenska män och kvinnor, huvudredaktör Nils Bohman ,Sthlm 1942  Jan Erik Almquist, Jon Winblad von Walter. och dom har mitt förtroende  
om du ursäktar litar jag mer på dom än dej i det här fallet.

149
Björnram / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-15
« skrivet: 2006-05-15, 17:00 »
Han föddes troligen i Söderköping ,Östergötland där han hade arvejord och omkr. 25 år gammal nämns han som Fogde i detta landskap i september 1520 i en krönika om kung Gustav regering sammanställd år 1580 (Dvs Peder Svarts Krönika)
,att hans sympatier låg på Sture partiets sida kan betraktas som rätt säckert Hövitsman Erik Ryning på Stegeborgs slott vid söderköping hade i augusti 1520 gått över till Kung Kristians parti Ryning var en av dom som i september fått kungens Uppdrag att dela ut fredsbrev till olicka landsändar och han uppdrog åt sin fogde Lars Olsson  att verkställa sin utdelning .Det var antagligen i samband med detta uppdrag som Lasse Olsson först fick kontakt med upprorsmännen.
Hövitsman under frihets kriget  till Gustav Wasa.år 1521 utsågs han till Fogde över Västerbotten,och Ångermanland  han tycks ha avträtt Officiellt som fogde där först år 1526.men han hade den 25 september 1525 erhållit fullmakt som Fogde i  Tuna i Dalarna entjänst som han uppehöll ännu 1527.den 25 nov  1530 utsågs han som Fogde över korsholmslän i Östergötland, han tillträde 10 feb följande år ,under den tiden i Östergötland uppbar han samtidigt tjänsten som lagläsare.han avträde somfogde där efter 1540.år 1543 nämn Lasse Olsson som Underlagman i Västerbotten en befattning som ännu kvarstod år 1560,en befattning som hållts av flera av Anna Andersdotters Grubb förfäder och(Buresläkten),dom var bosatt på Grisbacka, Tegs församling  i Umeå och Annas  föddelse församling var Grubbe,Umeå landsförsamling.Lasse Olsson omnäns 1544-1549  att var bosatt i Grisbacka Källa: släktforskarnas årsbok 1997 sidan 95.Han var samtidigt Fogde över Hälsingland 1550-1554.I jan år 1562 utsågs han som ledamot i  Erik den XIV   höga nämnd.Adlad Björnram 20 jul 1561,efter år 1560 flyttade Lasse till Norrala församling för att permanet bosätta sig där där han också varit när han var Fogde över Hälsingland,då han förmodligen också köpte hemmanet Svartvik dvs mellan 1550-1554.räknas som en av GustavVasas första betrodda och  närmaste män.
 
Källa:Enligt Peder Svart kom Lasse Olsson på vintern 1521 till Mora och rådde dalkarlarna att återkalla den flyktande Gustaf Eriksson (Vasa) och gav därmed upphov till det första Vasaloppet Jan Liedgren: Plock ur min farfars antavla, Släktforskarnas årsbok 1996. Björnram Lars Olofsson, krigare, fogde, död troligen 1572. Framträder i Peder Swarts krönika som betrodd medhjälpare till Gustav Vasa. Säges ha gett dalaalmogen de råd som fick dem att återkalla honom efter att ha nekat honom sitt bistånd. 1521 hövitsman för hälften av GV:s här, deltog verksamt i erövringen av Västerås. Svårt sårad i Stockholm, därför fick han ny befattning i den lokala förvaltningen. Fogde i Norrbotten och Ångermanland till 1526, därefter i Dalarna, 1531-39 i Korsholms län, Österbotten. Senare bosatte han sig i Umeå som underlagsman i Västerbotten. Befallningsman i Västerås. 1555-56 fogde i Västerbotten. Verksam inom rättsskippning, tillhörde Erik XIV:s högste nämnd 1562-67. Gift 2. möjl. Margareta Andersdotter Bärens eller Bure,1. Anna Andersdotter Grubb. (Svenska män och kvinnor, huvudredaktör Nils Bohman ,Sthlm 1942 Underlagman i Västerbotten 1543-1550 ,Jan Erik Almquist,  
 
Dessa personer ovan ,Anders litar jag mer på en  dig och du kan vara säker på att dom läst Peder Svarts Krönika mvh Marc

150
Björnram / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-15
« skrivet: 2006-05-15, 16:42 »
Du sa själv i tidigare krönika tillkommen ca 1560, herr Peder dör 1562 inlägg = Att Peder svarts Krönika stäkte sig 1560 -1562 ,du ändrar hela tiden så det är svårt att ta till sig det du säger. Att han Nämner Både Lars olofsson och Hans Larsson Adlande är klart sen fler inlägg tillbaka. Mvh Marc

151
Björnram / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-15
« skrivet: 2006-05-15, 13:32 »
Jag har varit och är osäker på Mårten Larsson adlande jag har inte hitta någa källor,så här står det på ett ställe(se nedan)  men jag har inte hitta något stöd ännu för att det inte skulle vara lagt till i efterhand. det som möjligen skulle tala för att det är sant är att han blev Lagman 1562 för Västerbotten,det kan peka på att han också Adlades 20 jul 1561.  
 
Mårten Larsson (Björnram )
Bonde i Svartvik, Norrala sn, Hälsingland. Adlad Björnram 1561,Var lagman i sin faders stad i Västerbotten 1562. Underlagman i Västerbotten 1567-1569.
om någon vet något,eller har några tankar på min hypotes med Mårten ta det gärna till debatt.

152
Björnram / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-15
« skrivet: 2006-05-15, 13:05 »
Anders Rydberg  jag har aldrig sagt att Gustav Vasa Adlade Hans Larsson och Lars Olsson till Björnram 1561,Det enda adelsbrev som finns belagt är nämligen det för Hans Larsson, vars adelsbrev utfärdades den 20 juli 1561 och där vapenbild han erhåller är tre björnramar. Avskriften av adelsbrevet finns i Rasmus Ludvigssons eget nyadelsregister: vdi Stockholm Hans larssonn till Isnäs frelsse then 20 Julij Anno [15]61 bekom frelsse aff Konung Erich vdi Skiölden 2 field thet öfuerste gultt, och thet nerdeste blått, och vdi den öfuerste field 3 Swarthe Biörnerammar, Skeffringen gultt och blått, ofwann på hilmen Rammar.. [Genealogica 41, fol. 210v, Riksarkivet]Den som Adlade dom var Erik den XIV samma person som lät Lars Olofsson Björnram sitta i Erik den XIV hösta nämnd,han blev utsedd i jan 1562 efter adlandet enligt krönikan.(det jag tidigare sagt var att han var en av Gustav Vasas mest Betrodda män. men det varGustavs son Erik som Adlade Lars och Hans)
Enligt Svart Krönika och Källa :Erik Sehlberg Bok 1 sid 359 så Adlades även Lars Olofsson under namnet Björnram 20 juli 1561 men han Sköldebrev blev aldrig återfunnet.  
Samma är det med Andreas Larsson adlad under namnet Björnram 1583 före han blev Ärkebiskop man vet ej exat vilket datum eftersom Sköldebrevet saknas men man har valt att tro de dokument som stödjer hans adlande. för mej är det obegripligt varför man inte valt att tro de samtida primär källan dvs ,Peder svarts Krönika och sen sekundär källan Erik Sehlberg som utförlig talar om sin ställning.  
 
Sen har min kusin John von Walter skrivit om när  
Lars Olsson (Björnram) återkom till dalarna och fick veta Att dalarådet som han var ordförande för hade avisat att hjälpa  Gustav Vasa strida  mot Danskarna,han hade dunkat näven i bordet och beordrat att hämta tillbaka Gustav Vasa som var på väg mot Norge för att få hjälp,så dalfolket hade stor del i framgången vid västrås. (också  kom Vasa loppet till på grundav hans och min anfader)   mvh Marc

153
Björnram / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-15
« skrivet: 2006-05-15, 10:46 »
Kenneth du missforstod mig om du tror att jag inte uppskattar Hans Gillingstam Jag konsatera bara att i Disskutionen togs det upp experter och då mena jag att Ult förmodligen inte hade samma experter som tex. du Eftersom Hans  G.sysslar med Genealogi i huvudsak och tillfört ?mycket på det området ,medans till ex. Dick Harrysson är en mycket duktig Historiker, och Som Hans G. kan han kallas expert på sitt område. jag har lyssnat till hans föredrag både 1500tal  historia och jag tycker visst han behärskar 1500 tals historia.jag tog upp de två men har ingen aning om någon av dem nämnt något om Lars Olsson (Björnram),  men jag förstår inte varför ni går vid sidan om ämnet med sånt  
obetydligt dravel. kärnan var ju om Lars Olsson Björnram adlades 1561  samtidigt som Han Larsson dvs hans son som Krönikan gör gällande. att han Kom från ofrälse föräldrar vet man inte mycket om det kan vara så att hans  fff var adlad Björnram vi vet ju inte vilka de var. och varför han fick just namnet Björnram som redan fanns som frälsenamn  den logiska förklaringen är just att en tidigare förfader Adlas just till det namnet. Sen är vi ju övernes om Att två av Lars Olsson Björnram söner Adlades Anderas 1583 ,och Hans 1561. mvh Marc

154
Björnram / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-15
« skrivet: 2006-05-12, 15:36 »
Rättelse av inlägg fredag den 12 maj 2006 kl. 14.44:  
 
Jag skrev Björnram på ett par ställen där det skulle vara Rålamb

155
Björnram / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-15
« skrivet: 2006-05-12, 15:18 »
Hans Gillingstam är lika lite eller Mycket   expert som Dick Harrysson,det som Gillingstam gjort är att framhålla vikten av Källgranskning och hjälpt genealogin framåt. men Historiskt så är väl Dick Harrysson en mer meriterad person.
så Kenneth det är väl Uppenbart att Ulf har andra experter i åtanke än de genealogiska.  
bara en liten passus Mvh Marc

156
Björnram / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-15
« skrivet: 2006-05-12, 15:08 »
Urban,jag förstår tanken på Lars Olofsson (Björnram) hans far kan ha varit Hövitsman eller något annat och ej adelsman det kan jag köpa men  
det kan vara samma som för rålamb att en släkting längre bak adlades Björnram ?
 
Jag tror på Peder Svart krönika Där det står att Lars Olsson och hans son Hans Larssson adlades år 1561 under namnet Björnram Lars var vid den tiden Ståthållare för Norrland,efter han Adlades, den I jan år 1562 utsågs han som ledamot i  Erik den XIV höga nämnd.  
Hans var Klas Kristersson Horns medhjälpare i beskickningen till Reval 1561 som ledde till stadens underkastelse under Sverige. Adlades efter hemkomsten.Efter han Adlas var han befallningsman på Åbo Slott.
 
Andreas Larsson Adlades 1583 undernamnet Björnram ,Han var Ärkebiskop under åren 1583-1591. vid Ärkebiskpos invigningen i sept 1583 ,vilken försggick med stor prakt och vid vilken alla biskopar utom Strängnäs biskopen (således från Hertig Karlsfurstendömen)infunnit sig. Källa: Svea rikes Ärkebiskopar av Åsbrink och Westman sidan 230-234.

157
Björnram / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-15
« skrivet: 2006-05-12, 14:44 »
Urban jag har tittat närmare på Storbonden Sigfrid Andersson i Närby respektive Ingsta i Norrala och hade flera bevisligen ofrälse syskon, varav två systrar gifta med skattebönder - finns i min mycket omfattande utredning Anders Sigfridsson (Rålamb) och hans släktkrets i Hälsingland (Släkt och Hävd 1992:3-4, s. 129-192)
Det finns inga motsägelser i min forskning Jag säger också Att han hette Sigfrid Andersson han kom från Hälsingland står det,Så varför kunde han inte ha varit Landsdomare i Hälsingland ?
sen var han också Storbonde Ägde gårdarna Närby nr.2,Ingsta, Hamre och troligen Nygården i Norrala socken. dog 1543 Närby,Norrala(X)  
Gift med Cecilia (Sissela) Dufva från Hälsingland.
och hade 6 barn: Anders Sigfridsson Rålamb, Gunborg Sigfridsdotter,Kerstin Sigfridsdotter, Märit Sigfridsdotter,Bryngel Sigfridsson var Storbonde, Mats Sigfridsson varBonde, Nämndeman, Vikarierande Underlagman för Västerbotter år 1578-1579.
 
(OBS.Du har rätt att i att Anders Sigfridsson var den enda i hans Familj som blev adlad 1563 skulle det vara når han blev Befallningsman på stockholms slott men han adlades med namnet Björnram så det vore ju inte konstigt om någon förfader ett par generationer före hade blivit adlad Björnram eller? det är det enda sättet jag kan förstå det här med förnyat adelskap?)
 
Kan du berätta bara lite kort om Bror Andersson Björnram som enligt dig hade förfalskat släktlinje ,hur och med vilka personer ??
 
Man skall komma ihåg att Han var 1613 Kammarråd , 1622 Ståthållare, Landshövding, Ståthållare på Västerås slott ,president i Åbo Hovrätt,1634 Landshövding över  Finland och friherre. och hade ingen andledning att hävda sig.  
 
Hans far Ansders Sigfrid Rålamb var ju Ståthållare och mor Anna Brorsdotter Buth, hennes föräldrar hette Bror Eriksson Buth och Brita Haraldsdotter Soop så där fanns redan adel varför skulle han vilja förfalska sin släkt?  
 
det borde du kunna enkelt förklara när anklagelsen nu är lagd.  
 
En liten intressant sak jag förut tagit upp är  
Landshövdingen Bror Andersson Rålamb innehade helt säkert ett hus som fadern Ståthållaren i Stockholm Anders  Sigfridsson Rålamb den 11 mar 1577 köpt av Lasse Olsson Björnram,detta hus var det som Krister Brorsson Rålambs Änka Beata kagg sålde 14 jan 1654 till sonen Gideon Kristersson Rålamb.
Källa: ÄSF I:3 s. 249   Bror född år 1569 och dog 3 juni 1647 var son till Anders Sigfridsson och hans andra hustru Anna Brorsdotter (Buth).
 
Om det är så att Elias Palmskiölds (1667-1719) uppgift om vigselorten Bro är korrekt, och Om det är på Anders Sigfridssons sätesgård Bro som herr Sigge gifte sig, säger det inte särskilt mycket, mer än att man varit bekanta med någon i Anders Sigfridssons efterlämnade familj eller husfolk.

158
Björnram / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-15
« skrivet: 2006-05-10, 10:03 »
Tack Anders för nyttig info ,när jag titta in på deras hemsida kan man tillägga att det kommer ut  
rättelser och info även 2006.
 
PRODUKTIONSPLAN 2006  
Häfte 160 (Sommar-Sparre) utkom april 2006  
Band 32 (Sehlstedt-Sparre) utkom och distribueras maj 2006  
Häfte 161 (Sparrgren-prel. Stedingk) utkommer prel. hösten 2006  
 
   
 
 
--------------------------------------------------------------------------------

159
Björnram / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-10
« skrivet: 2006-05-10, 00:24 »
Tack Urban för dina uppgifter,Jag vistte inte
om  och har fallit för de förfalskade förfäder Till Anders som du skrev nedan:  
Anders Sigfridssons sonson Erik Rålamb föll 1631 i onåd hos Gustaf II Adolf. Denne gav därför order om att Eriks far - Anders Sigfridssons son kammarrådet Bror Andersson - skulle avsättas från sina ämbeten och berövas sina förläningar. Kungen skrev också 1632 till riksrådet att han [Erik], såvitt fadern vidkommer, är av bondeätt (!). Därefter lät Bror Andersson upprätta en antavla, där plötsligt Anders Sigfridsson förses med en rad adliga förfäder, alla tidigare okända (även för Anders Sigfridsson själv, uppenbarligen). Professor Jan Eric Almquist visar i sin mycket intressanta artikel Den friherrliga ätten Rålambs ursprung, (Släkt och Hävd 1964:1)  
 
Är det alltså tre släkterrålamb om jag fatta rätt men anders far är alltså storbonden Sigfrid Andersson i Närby respektive Ingsta i Norrala.  
 
Någon borde rätta SBL,för den lurar många.även runbergs på nätet.  
jag är helt med dej på Mårten Larsson.  
mvh Marc

160
Björnram / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-10
« skrivet: 2006-05-09, 14:08 »
Hej igen , här är vad som står i SLB om Rålamb.  
 
Rålamb. Ätten uppgifves härstamma från en Peder, som i början af 1400-talet var häradshöfding i Gästrikland och i sitt vapen förde ett lamm. Äldste med visshet kände stamfadern är emellertid här nedan -- se R. 1. --
nämnde Anders Sigfridsson, som 1541 blef adlad och hvars söner först upptogo namnet. Hans sonson Clas --se R. 5 -- erhöll 1674 friherrlig värdighet. Den adliga ätten utdog å svärdssidan 1769. slut citat
 
Peder R. Häradshövding i början av 1400 talet-  
och 2-3 generationer senare Sigfrid R. gift med Sissela Dufva och han var Landsdommare i Hälsingland hans son var den förste säkerställde  
i Släkten Rålamb dvs. Anders Sigfridsson Rålamb  
Befallningsman  från 1563 på Stockholmsslott mm.

161
Björnram / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-10
« skrivet: 2006-05-09, 13:12 »
Urban Anders Sigfridsson (Rålamb) född 11juni 1527 på Bro sätesgård var bara 14 år,Anders och  hans far  Sigfrid erhöll frälse år 1541 som Landsdomare i Hälsingland och gift med Sissela Dufva som redan var frälse kvinna,  
Anders fick förnyelse på sin frälsemannarätt
till Rålamb,Befallningsman från 1563 på Stockholmsslott. af Gustaf Wasa,  
med sitt fädernevapen ?ett rålamm? i gult och blått fält. Erik XIV gjorde honom 1563 till befallningsman på Stockholms slott och satte honom till öfverste för det krigsfolk, som sändes till Finland för att fängsla hertig Johan. Sedan detta värf lyckligen utförts, utnämndes han s. å. 1563 till lagman öfver Norrland och förordnades 1564 till tygmästare öfver artilleriet.  
 
där svaret på din fråga till Ulf.

162
Björnram / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-10
« skrivet: 2006-05-09, 12:56 »
Jag har inte hunnit läsa allt ovan i disskutionen,men jag finner att en del inlägg är bara Uppreningar av Sickesborg med fler som inte har alls monopol på sanningen men Urban är ändå en av de ödmjuksate och nogrannaste av er, och en person jag respetrear för det sätt han framför sina åsikter, Jag har en fråga på det vidisskutera tidigare om Måretn Larsson ( (Björnram)jag har inget datum för .ev adlande ,så på honom är jag osäker på om han kallas Björnrammen han var bonde På Svartvik  1 och Underlag man,men  han var väl inte  bonde på Hans fars arvejors som du skrev ?
 
Sen har jag Uppgifter på att Anna Larsdotter Björnram var gift med Anders Sigfridsson Rålamb  
källor finns nedan.
Adlad 1541 till Rålamb,Befallningsman  från 1563 på Stockholmsslott,Överste för det krigsffolk som sändes till Finland för att fängsla Hertig Johan,1564 lagman över Norrland.
 
Adlad 1541 till Rålamb,Befallningsman  från 1563 på Stockholmsslott, Föräldrar: landsdomaren i Helsingland Sigfrid  
Andersson och Sissela Dufva,af Gustaf Wasa förnyelse på sin frälsemannarätt,  
med sitt fädernevapen ?ett rålamm? i gult och blått fält. Erik XIV gjorde honom 1563 till befallningsman på Stockholms slott och satte honom till öfverste för det krigsfolk, som sändes till Finland för att fängsla hertig Johan. Sedan detta värf lyckligen utförts, utnämndes han s. å. 1563 till lagman öfver Norrland och förordnades 1564 till tygmästare öfver artilleriet. Kort därefter sändes han med manskap och fältstycken att tillika med Bengt Bagge understödja  
Åke Bengtsson Ferlas infall i Bleking, intog Lyckeby slott samt bevistade 1566 Bohus' belägring. Men nu förändrades konungens sinnesstämning. Jämte Nils Sture, Erik Stenbock och Nils Boye ställdes R. till rätta för att genom sin försumlighet ha varit till hinders vid slottets fåfängt företagna belägring men undslapp för sina forna tjänster allt straff. Ifallhan verkligen låtit någon försummelse komma sig till last, återupprättade han sitt krigarrykte två år senare, då han med en obetydlig krigsstyrka möttedanskarna i en skarp skärmytsling vid Engelholm. Efter Eriks afsättning var R. bland dem, som hade siganförtrodt att bevaka den fångne konungen och intogdärefter ett förtroendefullt rum i konung Johans tjänst.Död i Stockholm 1583.  
Gift 1: med Anna Larsdotter Björnram  
2: med Anna Brorsdotter Buth
 
Anders Sigfridsson (Rålamb) hade i sitt första gifte fogden Lasse Olssons dotter Anna, som alltså via sin mormor Mariet Jacobsdotter tillhörde den s.k. Bureätten.En annan omständighet skulle vara herr Sigges bröllop. Detta skedde som ovan sagts på Bro-gård i Bro sn och hd i Uppland. Detta var salige Anders Sigfridssons (Rålamb) sätesgård. Denne var död sedan 1581 men hans änka, hans andra hustru, Anna Brorsdotter levde. Anna var dotter till Bror Eriksson (Buth) och hans hustru Brita Haraldsdotter (Soop). Brita var halvsyster till Anna Stensdotters mor, Kerstin Anudsdotter (Ulvsax) och således var Anna Brorsdotter, värdinnan på Bro-gård, kusin med Johan Siggessons hustru, Anna Stensdotter. (ÄSF I, h3, s 217a, 248f, 283ab)
 
Källor: Äldre svenska frälsesläkter, d. I:3, s. 247-249, ÄSF I:3 s. 249
Anders Sigfridssons (Rålamb) tidiga bomärke. (Sandbergska saml. FF 12451 och E 6106: 12.31561, RA)
Anders Sigfridssons egen anteckningsbok (Rålambska kvartosamlingen nr 54, Kungliga Biblioteket).
Anders Sigfridsson och hans närmaste är nog en av de mest utforskade 1500-talsfamiljerna, om man exkluderar högadeln. Professor Jan Eric Almquist och fil. dr Hans Gillingstam har båda granskat mycket av det samtida källmaterialet som berör dessa. Den i annat sammanhang bekante Carl Tham skrev en omfattande och mycket bra biografi över Anders Sigfridsson i sin trebetygsuppsats i historia från 1963. Jag har själv ägnat mycket tid åt att identifiera Anders Sigfridssons närmaste släktkrets och att komplettera hans biografi (Se Släkt och Hävd 1992:3-4, s. 129-192). Allt finns i tryck, med undantag av Thams uppsats. Forskningsresultaten finns redovisade med omfattande källredovisning, varav de flesta källor är samtida handlingar.citat av Urban sikeborg.
 Så där på dessa  punkter har Ulf Sawert och de som ser annorlunda på Adelskapet av Anders och Lars har egentiligen inget mer än att det fattas primärkällor för de åren men vi visar i alla fall upp källor som har sån grund att man intew kan vifta bort det, jag tycker det vore korrektare av opposisionen att säga att man inte kan veta säkert om Lars Olofsson (Björnrams) ursprung,men det som gör att jag tar fram det här matriealt är när man medvetet tar bort ordet Björnram i historiska duokument och lägger fram det i släkt och hävd som man har fullståndigt rätt,och sen citerar flera här från släktoch hävd felaktiga uttalande som man vet att Lars Olofsson inte var av frälse  det vet man INTE alls man tror det för att inga Primär källor stödjer det ,och det beror på i sintur på att det nästan inte fin ns några primär källor kvar SÅ VAR SKULLE JUST DE DOKUMENTET FINNAS KVAR, och för att det inte finns så lämnar det oss ovetande om ursprunget ,Men det finns dock ett 15 tal Uppgifter som talar försaken,och det bryrman sig inte om.  
utan man fortsätter sitt verk på att tabort släktnamnet. det är sorgligt Mvh Marc

163
Björnram / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-10
« skrivet: 2006-05-08, 00:30 »
Tack Urban för ditt inlägg, Och för klar görandet  att Lars Olofsson (Björnram)
hade arve jord i  Skärpinge i Drothems socken,Östergötland inte långt i från  Söderköping ,Östergötland. då är vi överens om det även om att vi inte vet hans ursprung exat.  
 
Jag minns inte vem det var som hoppa på mej när jag sa som du Att Lars Olofsson (Björnram) var Ståthållare men jag fick på pläsen och även för att jag kalla honom för Kung Gustavs förtrogne både de uttalandena var sanna och du bekräftar även att han var Ståthållare.
 
Sen tror du att uppgiften att Anders Larsson Björnram skulle ha fått förnyelse på adelskap är en ren och sen efterhandskonstruktion av Bygd?n i det här fallet ? vad stödjer de tankegångarna ?  
 
Jag har svår att tro att Bygd?n gör följande uttalande utan grund Sommartiden s. å. blef han ordin. innehafvare af Vexiö biskopsstol  
och invigdes 8 sept. 1583 till ärkebiskop i Upsala. Vid samma tid lär han af kon. Johan fått förnyelse på sitt adelskap och upptog som vapenmärke i sitt sigill 3 björnramar efter att tidigare däri fört en bild af kopparormen  
på korset.  
 
jag tror på det utallandet till det visa sig vara falskt, Utalande innebär också att fadern Lars Olofsson också borde vara adlad som det hävdas från vissa håll. samtida källor tiger inte för det finns helt enkelt nästan inga .  
 
mvh Marc

164
Björnram / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-10
« skrivet: 2006-05-05, 12:11 »
Angånde Lars Olsson Björnram Adlad eller ej ? och Ståthållare eller ej ?som jag fått veta av de vise på rötter att han skulle inte vara något  
av ovanstående. inga påtagliga uppgifter varför man sagt det.  
 
Men här kommer visserligen Uppgifter ifrån Herdaminne men dock ej taget ur luften av Bygdén och det står klart att han varståthållare för Norrland och var Gustafs förtrogne och Adlad Björnram. och vasd jag vet sen tidigare disskution så har INGET visat på motsatsen, och i stääet för att säja jag vet inte hur det förhåller sig säger bäde Sikesborg och Szabad utan grund att han inte var dessa saker.  
man har gått hårt åt Ulf Sawert på dessa punkter för att han inte var Genealog och kollat det hela men han hade de historiska kunskaperna som stämde väl överens med genealogin i detta fallet.
Jag önskar inte komma i en hetsk ordstrid om vad som är rätt, eftersom tidigare disskutioner visat brist på matreal,utan jag ville bara påvisa att detta är en fullt möjlig teori.
se nedan. mvh Marc  
 
Obs!!! Det står att Andreas lär han af kon. Johan fått förnyelse på sitt adelskap och upptog som vapenmärke i sitt sigill 3 björnramar efter att tidigare däri fört en bild af kopparormen
på korset.  Visar på tidigare Adelskap
 
Sen har jag tidigare nämnt om Lars Olsson Björnram ,Arve och frälsejord i Söderköping  
att han aldrig som Bondson från Norrala skulle få bli fogde vid 20 års ålder sen Krigshövitsman till Gustav Vasa.  
Här har vi Uppgiften om att han inte var född i Norrala (X) !!  
¹ I samma by fanns enl. jordeboken för 1546 kyrkojord, som detta år lagts under kronan
och hvilken fogden Lars Olofsson Björnram 30 juli 1547 fick tillbyta sig mot jord, som han
ägde i Skärplinge i S:t Drottens s:n nära Söderköping. (KGR.)
 
   
 
10. Mag. Andreas Laurentii (Björnram) (1561-71), f. 1520,
son af kon. Gustafs trogne man, den tappre Lars Olsson Björnram till
Isnäs, hvilken under befrielsekriget slog danskarne vid Västerås 1521 och
i nov. s. å. utnämndes till fogde i Västerbotten samt slutligen en tid kallas
ståthållare i Norlanden. Modern hette Anna Andersdotter Grubb. Sonen
Andreas, som förmodligen växte upp på Backa här i socknen belägna
fogdegård, inskrefs som student vid Rostocks universitet juni 1556, studerade
sedan vid andra utländska högskolor och blef magister. I en odat.
skrifvelse, sannolikt från 1561, tackar han kon. Erik »för det gäld uthi
Norlanden Uma benempt, som K. Mjt migh gunsteligen för någon tid sedan
confererade», och begär halfparten af prästspanmålstionden, »att jag
thermed kunde komma migh något före medh bohagh och begynne hushold
», enär prästebordet, sedan det lades under afvelsgården, är mer och
mer förblottat (RA). K. M:t beviljade honom 1561 1½ läst korn och af
fogden Nils Olsson mottog han 15 okt. 1562 det välförsedda prästeinventariet.
Af kon. Erik XIV:s bref 12 juni 1566 till fogden Lasse Joensson
framgår, att Umeå afvelsgård icke bar sig, och khde Anders samt länsman
Östen Andersson aflämnade 13 dec. s. å. häröfver en redovisning. Vid
gårdens nedläggande år 1567 återfingo kontraktets öfriga prästgårdar
de persedlar, som de vid dess upprättande sammanskjutit. Kykoherdarna
Anders i Umeå och Anders i Skellefteå anmälde vid samma tid klagomål
öfver, att de en lång tid icke fått någon tionde af de kungliga laxfiskena.
Häröfver uttalar konungen i bref af 29 juni 1567 sin förvåning och befaller
fogden att rätta sig efter instruktionen och ej förhålla dem sådan tionde.
Den årliga prästetaxan från Umeå var f. ö. rätt dryg, 4 t:r smör, 2 t:r lax
och 2 skeppund gäddor, och herr Anders' kontribution till Älfsborgs lösen
1571 belöpte sig till 1½ stycke guld, 22½ lod silfver samt i penningar
72 mk 5 öre 15 pgr, utgörande 1/10 af värdet af hans lösegendom, som
omfattade: guld 15 st., silfver 225 lod, reda penningar 208 mk, koppar 10½
pd, mässing 1½ pd 5 mk, tenn 6 pd, gilla oxar 2, stutar 25, kor 11, getter
15, svin 7, hästar 4, värderade till 60 mk. Af kon. Johan III utn. till
khde i Gefle pastorat, erhöll herr Anders 18 juni 1571 till hjälp och underhåll
5 pundläster spanmål af tionden, som föll i Ockelbo och Hamrånge
socknar i Gästrikland samt Forsa s:n i Hälsingland. Såsom landsprost
i Gästrikland bevistade han Upsala provinsialmöte 1572 och undertecknade
dess beslut 22 aug. Allmänna meningen var, att han för herregunst
och stora prebendens skull antog kon. Johans liturgi och därigenom kom
i åtnjutande af konungens särskilda förtroende. Måhända är omdömet
för hårdt. Visst är, att han sökte gendrifva de protester mot liturgien,
som utgingo från Upsalateologerna och bragte en del af dem i fängelse.
Han erhöll 2 aug. 1576 kgl. förordnande att sköta det lediga biskopsämbetet
i Vexiö och säges ha varit den förste präst i riket, som höll mässan
enligt liturgin (sacra more liturgica), hvilket skall ha skett på riksmötet i
Sthm 1577. Sommartiden s. å. blef han ordin. innehafvare af Vexiö biskopsstol
och invigdes 8 sept. 1583 till ärkebiskop i Upsala. Vid samma tid
lär han af kon. Johan fått förnyelse på sitt adelskap och upptog som vapenmärke
i sitt sigill 3 björnramar efter att tidigare däri fört en bild af kopparormen
på korset. Afled 1 jan. 1591 och begrofs i domkyrkan.
G. 1) m. Anna Michaelsdotter, dotter af Michael Pedersson i Vadstena och
änka efter skolmästaren i Åbo Claës Crusius;
2) m. Margareta Larsdotter, dotter till ärkebiskop Laurentius Petri Nericius
och änka efter ärkeb. Laur. Petri Gothus.
Af barnen i förra g.: Anna, f. 1563, g. 1) 1583 m. domprosten i Linköping
Nicolaus Petri Grubb, 2) 9/3 1595 m. assessorn i Göta hofrätt Per Mattson Stiernfelt,
d. 1/2 1603; Brita, f. 1564, g. m. Johan Luth till Lutåker och Ytternäs; Barbro,
f. 1565, g. m. häradshöfdingen Nils Arvidsson Gyllenållon, änka 1611, d. 1614,
begr. i Hagebyhöga kyrka, Ög.; Ingrid, g. m. lagläsaren i Upland Göran Larsson;
i senare g.: Christina, g. m. öfversten i Brandenburgsk tjänst frih. Dominicus
von Parr af huset Parro i Steyermark. (Sv. ättartal 5, s. 450.)
Tr.: Protestatio et ingenua confessio de ordinantiæ ecclesiasticæ et liturgiæ subscriptione
(ref. i Laur. Raymundi Historia liturgica, utg. af A. A. von Stiernman, Sthm
1745). - Ad maledicum cujusdam Momi scriptum responsio Andreæ Laurentii Upsaliensis
(refererad i Abr. And. Angerm. Historia liturgica, Hamb. 1588, pag. L 5 r).
[Litt.: N. Ahnlund, Sv. biogr. lexikon IV, s. 661. - J. A. Hammargren, Om den
liturgiska striden under konung Johan III. Ups. 1898.]
_________
¹ I samma by fanns enl. jordeboken för 1546 kyrkojord, som detta år lagts under kronan
och hvilken fogden Lars Olofsson Björnram 30 juli 1547 fick tillbyta sig mot jord, som han
ägde i Skärplinge i S:t Drottens s:n nära Söderköping. (KGR.)
² Enl. Bures släktregister var hon dotter till en Nils Olofsson i Burträsk och hans
hustru Barbro.

165
Umeå landsförsamling / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-06-27
« skrivet: 2006-04-26, 17:37 »
Staffan ,Jag är glad över din ödmjuka inställning de är sådana fina släktforskare jag är van att möta speciellet i Norrland,Det är ibland här på rötter man möter vissa tvärsäkra personer,det är lärorikt att dissutera med öppna personer som  dig även ibland lite lösa teorier.
Fortsättningen på Lars Jonsson som ägde Grubbe hemman har jag som du själv sa fått ifrån Båga skattelängden från 1539.samt saköreslängden 1539 där han kallas Smed Lasse, och det han är ägare av 1539 är hans faders hemman Jon Carlsson (Grubb) sen är det som du skriver,  han köper också Grubbe hemandel nr.3 av sin tremänning som är gift med Johan Slagg som dessutom äger Hemman i Håkmark och vi vet att Lars Jonssons farfars brorson Anders Persson (Grubb)byte sin hemansdel i Grubbe nr.1 1503.  
Det finns ett belägg från 25 februari 1503 där underlagmannen Olof Nilsson dömer fasta på ett jordabyte i Böle och Grubba, Grubbe på ting i Umeå. Det är dock en avskrift från 1691 (Svenska donationskontoret FIb, nr 33, fol 14f).Erhöll lappskatten i Umeå förläning.
 
Att Jon Carlsson (Grubb) skulle vara far till Lars Jonsson har jag fått från Johan Bure som dessutom nämner Jon Carlssons Hemmansägare på Grubbe före 1539 (Gissningsvis 1500-1539) och Hans föräldrar Britta Hansdotter från Röbäck och Carl Andersson(Grubb)från Grubbe. han hade två bröder Claes och Per Andersson från Grubbe.  
Källa:Johan Bure Genealogica 53 sid O Röbäck b.  
fått pappers kopierna av Ulf Lundström.
sen fins Arvtvisten mella Anders Claesson Och Ingemar Claesson i Stockholmstads tänkeböcker,har årect framför mej men då vet du hur jag fått fram teorin och vad som stödjer teorin.  
 
Mvh Marc

166
Umeå landsförsamling / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-06-27
« skrivet: 2006-04-25, 10:08 »
1543 köpte Lars jonsson Grubbehemman (nr3) från Johan slagg som var svärson till Claes Andersson Grubbs barnbarn.

167
Umeå landsförsamling / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-25
« skrivet: 2006-04-25, 09:59 »
Hej Staffan, nu har jag tittat mer noga på Sehlberg, jag hade fel Anders Skall vara Anders Nilsson Grubb 1661 -1713  om det hade varit på det sätt jag hävda så skulle Gunhilda och Nils vara Kusin gifte,vilket inte var fallet. jag har följt din linje med Borgar släkten ner till Lars Jonsson (Grubb) Hemmansägare av Grubbe 1539-1552  
Hans far var Jon Carlsson (Grubb) hemmans Ägare av Grubbe 1500-1539 nämnd i Bågaskatteläng 1539
Lars farfar var Carl Andersson (Grubb) Hemmans ägare av Grubbe gift med Brita Hansdotter i Röbäck Nämnd av Johan Bure i Genealogica 53.
 
Lars fff var  
Anders Claesson Grubb Ärvt sin faders Gods  Grubbe Kallar sig själv Grubb Efter den bittra arv tvisten med brodern Ingemar Grubbe bryter Anders konatkten med Släkten ( i köpenhamn och Ingemar)  ,först som ingifte med en Bureättling nämligen Anna Olofsdotter Dotter till Oloff Hersesson (Gamle Olof) enligt Johan Bure Genealogica 53.
de hade tre barn som dela på Grubbe gods i tre hemman äldsta sonen:  
Per Andersson Grubb född omkr1445 Grubbe,Umeå .  
Claes Andersson Grubb f. 1440 talet Grubbe ,Umeå  
Carl Andersson (Grubb)f.1440 talet Grubbe,Umeå.
tack för källor du gett på Anders,mvh Marc

168
Umeå landsförsamling / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-25
« skrivet: 2006-04-24, 02:25 »
Tillägg Namnen Anders och Nils och Wilhelm var valiga i Grubb släkten därför lätt att blanda i hop om prästen bara skrev Grubb.
Exempel:  
1)Nils Andersson Grubb f.1694 Stockholm  
Handlande i Stockholm,sen Inspektor på järnvägen i Stockholm.
--------------------------------------------
2)Nils Andersson Grubb F.1667 Umeå  
Kyrkoherde i Tegelmora (C) under åren 1701-1720.
-----------------------------------------------
3)Nils Andersson Grubb f.1630 talet Umeå
bogare i Umeå Stad  
-------------------------------------------
4) Nils Andersson Grubb f.1560 talet Umeå lfs.
Han var Landsköpman och nämdes som  
Birlkarl år 1611.samt idkat handel i lappmarken.
 
det finns många Anders och Jacob och Wilhelm,så du skall nog inte vara tvärsäker att tillexemepel inte Vad du kallar för Borgar släkten Grubb inte går i hop med Underlagmans släktenför alla kallas sig inte Grubb specillet inte på 1500 talet och ett namn som Lars var vanligt i Grubb släkten och ägdehan dessutom gord i Grubbe som var Per Andersson (Grubb) Släkthemman.

169
Umeå landsförsamling / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-25
« skrivet: 2006-04-24, 02:03 »
Hej Staffan De uppgifter jag fått och gett om Wilhelm Ansdrsson Grubb är i  huvudsak från Erik Sehlbergs tre Böcker som finns här i Stadsbiblioteket i Gävle där han har bland annat noggrant följt Grubb släkten det är i första hand födelseböcker, hfl,mantalslängder ,Ägandelängder,Jordaböcker  och  
rådhusprotokoll absolut inte bara Elgenstierna ju mer jag följer grubbsläkten ju mer tror jag att det finns två Anders grubb, Din Anders Nilsson Grubb har ju bevisligen också existerat
men han var troligen inte född i stockholm som min Anders Wilhelmsson Grubb min var född 1661 i Stockholm och dod 21 feb 1713 i Stockholm där har vi likheten din dog också 1713, men din Anders är inte säkert att han var född exat 1661 enligt mion anteckningar beräknar man hans födelse 1550 -1560 men han far  Nils som botgare i Umeå var aldrig till stockholm  och dog inte heller där. medans Wilhelm var född i Umeå 1623 och var Sockenskrivare i Umeå,sen  Handelsman i Stockholm där han dog 1703 enligt dbu.  
Din Nils Andersson Grubb (som jag känner till tre olika med det namnet) var för knippad med Graan släkten.
Medans min Wilhelm Andersson Grubb son av Anders Jacobbsson Grubb var förknippad med Borgar släkten Bäck.
så som du ser har jag otaliga Källor för min linje, och jag har även källor för din linje som jag kollat men jag är nu säker på att det fans två Anders Grubb som lätt kan förväxlas om man inte kollar alla källor. mvh marc

170
Umeå landsförsamling / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-25
« skrivet: 2006-04-22, 16:37 »
Tillägg min Nils Andersson Grubb ovan nämnd var gift  24 Nov 1691 Stockholm stad med Elisabeth Giöding som var f.1670 d.1707

171
Umeå landsförsamling / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-25
« skrivet: 2006-04-22, 16:29 »
Hej Staffan! Kan det vara så Att det finns två Anders Grubb ?  
 
Min : Anders Wilhelmsson Grubb  
född 1661 Umeå lfs  död 21 Feb 1713 Stockholm Bördig från gamla Grubbsläkten i Norrland ,Handelsman i Stockholm och sedemera Kommisarie vid Kommers -kollegiet.1711-1713.Stamfar för släkten af Grubbens nr. 2058  
Källa :Elgenstierna sid 184-185  under af Grubbens tab.1
Källa :Eric Sehlberg bok 1 sid 359 ,samt Selhgrens avskrifter .
 
Far: Wilhelm Andersson Grubb f.1623 d.1703  
Sockenskrivare i Umeå,Handelsman i Stockholm
Källa :Eric Sehlberg bok 1 sid 359 ,samt Selhgrens avskrifter .
 
Anders Wilhelmsson Grubb född 1661 hade sonen !!!Nils Andersson Grubb f.1694 d.1749 gift med  
Gundhilda Mickelsdotter Grubbf.f.1692 d 1729
en av deras barn Michael Nillsson Grubb .Adlad af Grubbens 7 jun 1768.introd.1776
Källa :Elgenstierna sid 184-185  under af Grubbens tab.1
 
Så jag har bra mycket mer en än Bouppteckning som stödjer Erik Selhbergs släktforskning !!!
så antingen har du fel eftersom du dessutom är osäker på födelse datumen på Nils Andersson Grubb?
eller så finns det två Anders Grubb f.1661 i Umeå död 1713 i Stockholm.
din Anders Nilsson Grubb?  
Min Anders Wilhelmsson Grubb?  
du får nog kolla upp Nils Andersson grubb efter som det finns vissa brister i ditt resonemang i din artikel påstår du att han var hela tiden i Umeå, hurkan han då finnas i Boupptecningen i stockholm ????
Men det funkar men Wilhemandersson Grubb som dog i Stockholm 1703.
det är ingen som anklagar dej om uppgifterna är fel jag tog bara uppdet så man kan rättatill det eventuella felen. mvh Marc

172
Hej Harri.
 
Här har du några efter kommande till Olof Engelbertsson Bure som du nämner om  
1.Olof Engelbertsson Bure-30766  föddes den 2 september 1578 i Själevad  (Y). Han dog den 13 december 1655 i Åbo,Finland. Han begravdes år 1655 i Värmdö Kyrka.Värmdö  (AB).  
 
Olof Bure .Adlad Bure 1621,Borgmästare i Stockholm, President i Kungliga Hovrätten i Åbo. Läkare. Född d. 2 sep 1578.B. promoverades till medicine doktor i Basel 1611 och förordnades 1612 till lifmedikus hos hertig  
Johan af Östergötland. Han innehade denna befattning till hertigens död 1618, då han erhöll samma förtroendepost hos konung Gustaf II Adolf. Denne gjorde sig till godo hans mångfaldiga kunskaper äfven i andra värf; sålunda fick B. 1620 afge plan och ritningar till de nya städer, Gustaf Adolf hade i  
sinnet att anlägga i Norrland och Finland, och 1621 utnämndes han till borgmästare i Stockholm.  
Samma år adlades han med bibehållande af sitt namn.B. har bl. a, efterlemnat ett matematiskt arbete, Arithmeticce instrumentalt abacus ratione nova eoc yeometricis fundamentis atqiie supputatione o. s. v. (160 Utnämnd till vice president i Åbo hofrätt 1633, måste han efter sju år taga afsked i anseende  
till sin försvagade hälsa år  1640 och dog d. 13 dec 1655.
Källa: Svenskt biografiskt handlexikon
 
Olof gifte sig (MRIN:12070) med Elisabet Bagge af Boo-22629  den 8 december 1612 i Stockholm  (AB). Elisabet föddes år 1580 i Nicolaus,Stockholm (AB). Hon dog år 1661 i Stockholm  (AB).  
 
Elisabet Bagge af Boo. Död 1661-12-.. i Stockholm. Begravd 1662-08-24 i Stockholm. Ringning 1661-
12-20 i Stockholm.
 
 
Olof och Elisabet hade följande barn:
 
+2Ki. Elisabet Olofsdotter Bure-34962  föddes den 23 januari 1615. Hon begravdes den 10 oktober 1680.  
 
+3Kii. Christina Olofsdotter Bure-34971  föddes år 1618. Hon dog år 1695.  
 
+4Kiii. Maria Olofsdotter Bure-34991  föddes år 1622. Hon dog den 13 november 1682.  
 
5Kiv.Anna Olofsdotter Bure-34982  föddes den 14 juni 1624 i Skönberga  (E). Hon dog den 29 september 1690 i Stockholm  (AB).  
Anna gifte sig (1-MRIN:13719) med Johan Hulshorst-34984  den 19 september 1647.  
Anna gifte sig (2-MRIN:13720) med Okänt  den 27 juni 1680.  
 
 
Andra Generation
 
2.Elisabet Olofsdotter Bure-34962  (Olof Engelbertsson) föddes den 23 januari 1615 i  
Skönberga  (E). Hon begravdes den 10 oktober 1680 i Åbo domkyrka, Finland.  
 
Elisabet gifte sig (MRIN:13712) med Johan Munck af Fukila-34983  år 1635. Johan föddes år 1614 i Åbo ,Finland. Han dog år 1663 i Åbo,Finland.  
 
Vice president i Åbo.
 
 
Johan och Elisabet hade följande barn:
 
+6Ki.Elisabet Munck af Fukila-34992  föddes den 9 januari 1643. Hon dog den 23 februari 1699.  
 
3.Christina Olofsdotter Bure-34971  (Olof Engelbertsson) föddes år 1618 i Skönberga  (E). Hon dog år 1695 i Gladö,Huddinge  (AB).  
 
Christina gifte sig (MRIN:13715) med Sven Svart-34972  år 1636 i Gladö,Huddinge  (AB). Sven föddes år 1606 i Västerås  (U). Han dog år 1668 i Gladö,Huddinge  (AB).  
 
De fick följande barn:
 
7Mi.Jacob Svart-34973  föddes år 1637 i Gladö,Huddinge  (AB). Han dog år 1701 i Stockholm   (AB).  
Han var Lantjägmästare.
dog barnlös.
 
 
Jacob gifte sig (MRIN:13716) med Okänt  den 8 oktober 1673 i Närlunda, Gåsinge-Dillnäs  (D).  
 
8Mii. Gustaf Svart-34974  föddes år 1639 i Gladö,Huddinge  (AB). Han dog år 1654 i Gladö,Huddinge  (AB).  
 
9Miii. Carl Svart-34975  föddes år 1641 i Gladö,Huddinge  (AB). Han dog år 1642 i Gladö,Huddinge  (AB).  
 
10Kiv. Elisabet Svart-34976  föddes år 1643 i Gladö,Huddinge  (AB).  
 
11Mv. Olof Svart-34977  föddes år 1646 i Åbo,Finland.  
 
Löjtnant vid amiralitet.
 
 
Olof gifte sig (MRIN:13717) med Ingrid Unge-34981 .  
 
12Kvi. Maria Svart-34978  föddes år 1647 i Åbo,Finland.  
 
13Kvii. Christina Svart-34979  föddes år 1649 i Gladö,Huddinge  (AB). Hon dog år 1691 i Stockholm  (AB).  
Christina gifte sig (MRIN:13718) med Johan Bogeman-34980  år 1680 i Stockholm  (AB). Johan föddes år 1646 i Stockholm  (AB). Han dog år 1710 i Stockholm  (AB).  
 
Han var greve
 
 
4.Maria Olofsdotter Bure-34991  (Olof Engelbertsson) föddes år 1622 i Skönberga  (E). Hon dog den 13 november 1682.  
Maria gifte sig (MRIN:13722) med Johan Andersson Leneaus Wärnschöld-34993  den 17 oktober 1648. Johan föddes år 1610 i Lena prästgård (R).  
 
De fick följande barn:
 
14Ki. Elisabet Christina Wärnschöld-34985  föddes den 14 januari 1650. Hon dog år 1692 i Åbo.  
Elisabet gifte sig (MRIN:13721) med Gustaf Mauritz Vellingk-34986  den 16 februari 1672.  
 
15Kii. Christina Wärnschöld-34987  föddes den 22 november 1653. Hon dog den 27 juni 1672.  
 
16Kiii. Anna Maria Wärnschöld-34990  föddes omkring 13 februari 165.  
 
17Kiv. Maria Wärnschöld-34994  föddes den 24 januari 1655. Hon dog år 1711.  
Maria gifte sig (MRIN:13724) med Gustaf Rehbinder-34996  den 26 oktober 1680. Gustaf föddes den 5 februari 1647 i Reval. Han dog den 11 november 1696 i Viborg.  
 
Till Frösåker i Kärrbo sn (U) och Lingsberg i Vallentuna.
Kapten vid Mode?s bergsreg. i Malmö 1673. 1674 vid Wangelins dragonreg. rytt
mästare 1676 vid karelska dragonregementet och major 1678.
Han blev blesserad i slaget vid Lund den 4 dec.1676.
 
 
18Mv.Johan Wärnschöld-34988  föddes den 6 augusti 1657. Han dog år 1707 i Stockholm.  
 
19Mvi. Jakob Wärnschöld-34989  föddes den 17 januari 1664. Han dog den 17 januari 1731.  
 
 
Tredje Generation
 
6.Elisabet Munck af Fukila-34992  (Elisabet Olofsdotter Bure, Olof Engelbertsson) föddes den 9 januari 1643 i Åbo,Finland. Hon dog den 23 februari 1699 i Åbo,Finland.  
 
Elisabet gifte sig (MRIN:13723) med Bernhard Rehbinder-34995  den 7 september 1662 i Åbo,Finland. Bernhard föddes den 4 juli 1639 i Stockholm  (AB). Han dog den 9 juli 1705 i Nuhjala Finland. Han begravdes den 17 januari 1706 i Åbo Domkyrka  ,Finland.  
 
Överste, friherre.
Arvherre till Viljakal, herre till Mönikorb i Tristfers sn i Estland
samt Brännboda i Kimito sn och Balkis i Vemo sn, båda i Åbo län.
Ryttare vid G.A.Lewenhaupts regemente 1655. Överste för Åbo och
Björnebortgs kavallerireg.12 okt 1678. Avsked 1 mars 1701 med avseende
erhållna sår i slaget vid Narva.
 
Bernhard och Elisabet hade följande barn:
 
20Ki. Hildegard Elisabet Bernhardsdotter Rehbinder.-30831 .
------------------------------------------------
 
Olof Engelbertsson Bure - far Engelbert Laurentti (Bureus),Präst i Säbrå.  
- farfar  Laurentius Svenonis,präst i Säbrå.
-farfars far Sven Persson, Hövitsman bosatt i Harmånger.
-farfars farfar Per Falesson Godsägare i Bureå  
-fffff Fale Olofsson (Bure) Krigsöverste bostatt i Bureå.
-ffffff Olof Hersesson Birkarl och ägare av stamgården Bure i Bureå.
- fffffff Herse Falesson Hövitsman och slog sig ner med familj i Bureå, skellefetå.
- ffffffff Farteng unge (Fale Bure) Lagman för medelpad ,bosatt i skön.  
 
Hoppas det var lite till hjälp mvh Marc

173
Umeå landsförsamling / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-25
« skrivet: 2006-04-08, 15:19 »
En fråga till staffan Bengtsson, jag förstår att du skiljer på underlamansgrenen Grubb och Borgarsläkten Grubb jag har ännu inte hittat om dom gåri hop någonstans. men det är en person som jag undrar över hos dej när du skriver om borgar släkten Grubb nämner du Anders Grubb 1661 och död 1713  kommisarie i Kommeres-kollegiet som son till  Nils Andersson Grubb och Brita Månsdotter Sand ? Jag tror det är fel som du kanske själv misstänker när du nämner att bevarade målningen på Nils Andersson Grubb står att han är född 2 maj 1655. du tror det är en fel läsning skriver du.  
 
Här får du det jag kommit fram till Att han kan ha haft en son Anders Nilsson Grubb när han var född blir ju spekulation, men den Anders Grubb Du tar upp är egentilgen Anders Wilhelmsson Grubb född i Umeå stad 1661,Bördig från gamla Grubbsläkten i Norrland ,Handelsman i Stockholm och sedemera Kommisarie vid Kommers-kollegiet.1711-1713.Stamfar för släkten af Grubbens nr. 2058 Källa :Elgenstierna sid 184-185  under af Grubbens tab.1
Källa :Eric Sehlberg bok 1 sid 359 ,samt Selhgrens avskrifter .  
 
 
släkt linje för Wilheim Andersson Grubb
 
 
Första Generation
 
1.Wilheim Andersson Grubb-34898  föddes år 1623 i Umeå Stad  (AC). Han dog år 1703 i Stockholm (AB). Sockenskrivare i Umeå,Handelsman i Stockholm Källa :Eric Sehlberg bok 1 sid 359 ,samt Selhgrens avskrifter .
Wilheim gifte sig  med Malin Michaelsdotter Bäck- dotter till Michael Olofsson Bäck-39868 . Malin föddes den 30 april 1634 i Umeå stad (AC). Hon dog i Stockholm (AB).  
 
De fick följande barn:
 
+2Mi.Michael Wilheimsson Grubb  föddes år 1656. Han dog år 1715.  
 
3Mii.Wilheim Wilheimsson Grubb  föddes år 1658 i Umeå  (AC).  
 
4Kiii.Helena Wilheimsdotter Grubb  föddes år 1660 i Umeå  (AC).  
 
+5Miv.Anders Wilheimsson Grubb  föddes år 1661. Han dog den 21 februari 1713.  
 
 
Andra Generation
 
2.Michael Wilheimsson Grubb-23696  (Wilheim Andersson) föddes år 1656 i Umeå  (AC). Han dog år 1715 i Stockholm (AB).  
 
Handelsman i Stockholm
 
 
Michael gifte sig  med Catharina Sohm-23382  år 1684 i Stockholm (AB). Catharina föddes år 1664 i Stockholm (AB). Hon dog år 1716 i Stockholm (AB).  
 
De fick följande barn:
 
+6Mi.Wilhelm Michaelsson Grubb-23307  föddes år 1688. Han dog år 1753.  
 
+7Kii.Gunhilda Michaelsdotter Grubb-35648  föddes år 1692. Hon dog år 1729.  
 
8 M iii.Michael Michaelsson Grubb-35708  föddes år 1700 i Stockholm (AB). Han dog år 1740 i Stockholm (AB).  
 
5.Anders Wilheimsson Grubb-23790  (Wilheim Andersson) föddes år 1661 i Umeå  (AC). Han dog den 21 februari 1713 i Stockholm (AB).  
Bördig från gamla Grubbsläkten i Norrland ,Handelsman i Stockholm och sedemera Kommisarie vid Kommers -kollegiet.1711-1713.Stamfar för släkten af Grubbens nr. 2058  
Källa :Elgenstierna sid 184-185  under af Grubbens tab.1
Källa :Eric Sehlberg bok 1 sid 359 ,samt Selhgrens avskrifter .
 
Anders gifte sig (MRIN:9331) med Elisabeth Giöding-23905  den 24 november 1691 i Stockholm stad (AB). Elisabeth föddes år 1670 i Uppsala  (C). Hon dog år 1707 i Stockholm (AB).  
Källa :Elgenstierna sid 184-185  under af Grubbens tab.1
 
 
Anders och Elisabeth hade följande barn:
 
+ 9Mi .Nils Andersson Grubb-23356  föddes år 1694. Han dog år 1749.  
 
 
Tredje Generation
 
6.Wilhelm Michaelsson Grubb-23307  (Michael Wilheimsson, Wilheim Andersson) föddes år 1688 i Stockholm (AB). Han dog år 1753 i Stockholm (AB).  
 
Grosshandlare i Stockholm.
Wilhelm gifte sig (1-MRIN:5587) med Catharina Thormölen-23380 . Catharina dog i Stockholm (AB).  
 
De fick följande barn:
 
+10Ki.Catharina Kristina Wilhelmsdotter Grubb-13726  föddes år 1722. Hon dog år 1772.  
Wilhelm gifte sig (2-MRIN:15851) med Maria Catharina Ekman-39862 . Maria föddes i Stockholm (AB).  
 
De fick följande barn:
 
11Mii.Hans Wilhelm Grubb-39863  föddes i Stockholm (AB).  
 
12Kiii. Ulrika Wilhelmsdotter Grubb-39867  föddes i Stockholm (AB).  
 
7.Gunhilda Michaelsdotter Grubb-35648  (Michael Wilheimsson, Wilheim Andersson) föddes år 1692 i Stockholm (AB). Hon dog år 1729 i Stockholm (AB). Känd som Författarinna av Pietetiskt-Mystiska sånger.
Källa :Elgenstierna sid 184-185  under af Grubbens tab.1
 
Gunhilda gifte sig (MRIN:8678) med Nils Andersson Grubb-23356  son till Anders Wilheimsson Grubb-23790 och Elisabeth Giöding-23905 (MRIN:9331) den 14 oktober 1716 i Stockholm. Nils föddes år 1694 i Stockholm (AB). Han dog år 1749 i Stockholm (AB).  
 
Handlande i Stockholm,sen Inspektor på järnvägen i Stockholm.
Källa :Elgenstierna sid 184-185  under af Grubbens tab.1
 
 
Nils och Gunhilda hade följande barn:
 
+13Mi.Mikael af Grubbens-20884  föddes den 4 november 1728. Han dog den 18 juli 1808.  
 
9.Nils Andersson Grubb-23356  (Anders Wilheimsson, Wilheim Andersson) föddes år 1694 i Stockholm (AB). Han dog år 1749 i Stockholm (AB)Handlande i Stockholm,sen Inspektor på järnvägen i Stockholm.
Källa :Elgenstierna sid 184-185  under af Grubbens tab.1
Nils gifte sig (MRIN:8678) med Gunhilda Michaelsdotter Grubb-35648  dotter till Michael Wilheimsson Grubb-23696 och Catharina Sohm-23382 (MRIN:9314) den 14 oktober 1716 i Stockholm. Gunhilda föddes år 1692 i Stockholm (AB). Hon dog år 1729 i Stockholm (AB).  
 
Känd som Författarinna av Pietetiskt-Mystiska sånger.
Källa :Elgenstierna sid 184-185  under af Grubbens tab.1
 
 
Fjärde Generation
 
10.Catharina Kristina Wilhelmsdotter Grubb (Wilhelm Michaelsson, Michael Wilheimsson, Wilheim Andersson) föddes år 1722 i Stockholm (AB). Hon dog år 1772 i Göteborg (O).  
 
Catharina gifte sig (MRIN:5586) med Nicklas Sahlgren-34794  år 1747. Nicklas föddes år 1701 i Göteborg (O). Han dog år 1776 i Göteborg (O).  
 
Niklas Sahlgren (1701-1776) fick en både mångsidig och grundlig handelsutbildning med många utlandsresor, vilket gav honom både ovärderliga insikter i den internationella handelns villkor och personliga kontakter med ledande finansiella kretsar. Under resorna träffade Niklas S. Colin Campbell, och troligen utarbetades planerna för det svenska kompaniet mellan dessa båda herrar. Niklas S satt som direktör 1733-1766 och kom att få stor betydelse för kompaniets verksamhet. Vid sidan av direktörskapet ägnade han sig åt traditionell export- och importhandel och nederlagsrörelse.  
Han skapade en stor förmögenhet och förräntade den genom sin mångsidiga affärsverksamhet.  
Sahigren, Nicolaus, köpman, donator. Född Göteborg d. 18 mars 1701. Föräldrar: rådmannen  
därstädes_Nils Persson Sahlgren och Sara Hervegh. Efter faderns tidiga frånfälle erhöll sonen genom förnämligast beräknad för köpmansyrket. Vid sexton års ålder begaf han sig till Holland, där han sammanträffade med sin landsman, den sedermera så ryktbare Jonas Alströmer, med hvilken han, då båda voro hänförda af samma  
storslagna planer för Sveriges höjande i ekonomiskt och industriellt hänseende, snart knöt ett vänskaps-_förbund, som först upplöstes genom döden. Efter sex års vistelse i Holland företog S.,  
under åren_1723-28, dels ensam, dels i sällskap med Alströmer, en mängd resor i England,  
Frankrike,_Tyskland och Sverige för att med egna ögon se och lära känna allt, som kunde vara  
 
gagneligt_för landet och bidraga till dess inre lifskraftiga utveckling. Sålunda rustad, nedsatte han  
sig_1729 såsom grosshandlare i Göteborg, där han snart förvärfvade icke blott en betydlig förmö-
_genhet utan jämväl stort anseende för sina personliga egenskaper> sin redbarhet, ordnings-
_kärlek och arbetsamhet. Efter att en kort tid ha varit direktör för ett västindiskt kompani,_som han  
själf stiftade efter en plan af Jonas Alströmer, invaldes han 1733 till direktör_ostindiska kompaniet,  
en befattning, som han sedan bibehöll till 1768. En del af de rike-_domar, han. samlade, använde  
han till allmännyttiga ändamål. Sålunda donerade han säteriet_Östad, på fjorton hela hemman, i  
grannskapet af Alingsås, jämte ett större kapital till ett barn-_hus, vidare en större penningsumma  
jämte flera hemman till ett sjukhus för Göteborgs stad (Sahl-_grenska sjukhuset) samt till  
Vetenskapsakademien i Stockholm 150,000 daler kopparmynt,_hvaraf räntan skulle användas till  
uppmuntran åt dem, som sökte bland svenskarna utbreda en_förut saknad kännedom i naturlära  
och landthushållning. Utom dessa stora legater anvisade_han mindre summor till Patriotiska  
sällskapet, Göteborgs arbetshus, fattighus, frimurarbarnhus_m. m. Så stora förtjänster saknade icke  
erkännande. Så invalde Vet. Akad. honom till sin_ledamot och lät 1773 öfverhonom prägla en  
minnespenning. Men hvad S. högst skattade och som_äfven tillföll honom i ovanlig grad, var  
medborgares aktning och förtroende. Allmänt älskad och vördad, afled han i Göteborg den 10 mars  
1776. -- 1 svenska handelns och näringarnas historia intager han jämte Jonas Alströmer ett af de  
allra förnämsta rummen. Den gemensamma kärleken till fäderneslandet knöt också mellan dessa  
båda utmärkta män en tillgifvenhet, som ärfdes af barnen. S. var tvenne gånger gift, 1: 1745 med  
Anna Margareta Wittmarck och 2: 1747 med Katarina Kristina Grubb._Hans båda döttrar, en i  
hvartdera giftet, ingingo äktenskap med söner af Alströmer, och de_båda sålunda förenade  
släkterna följde i fosterlandskärlek och hedrande verksamhet exemplet_af stamfädrens dygder.
 
 
Nicklas och Catharina hade följande barn:
 
 15 K i. Sara Catharina Sahlgren-39865  föddes år 1748 i Göteborg (O). Hon dog i Alingsås (O).  
Sara gifte sig (MRIN:15853) med Claës af Alströmer-39866  år 1770 i Göteborg (O). Claës föddes den 9 augusti 1735 i Alingsås (O). Han dog den 5 mars 1794 i Alingsås (O).  
 
 13. Mikael af Grubbens-20884  (Gunhilda Michaelsdotter Grubb, Michael Wilheimsson, Wilheim Andersson) föddes den 4 november 1728 i Stockholm (AB). Han dog den 18 juli 1808 i Stockholm (AB).  
 
Studen i Åbo 7 dec 1744, reste 1 nov 1749 till kina och uppehöll sig i 6 år i staden kanton,där han  
upprätta första svenska handels kontoret,blev direktör vid Ostindiska kompaniet .under åren  1766-
1769, blev  Kommersiråd 1770,
Adlad af Grubbens 7 jun 1768.introd.1776
Källa :Elgenstierna sid 184-185  under af Grubbens tab.1
 
 
Mikael gifte sig (1-MRIN:8677) med Beata Christina Kijk-35507  den 11 augusti 1765 i Stockholm (AB). Beata föddes den 4 december 1738 i Storvik,Kimito,Finland. Hon dog den 25 oktober 1786 i Stockholm (AB).  
 
De fick följande barn:
 
16KiGunnilla Christina af Grubbens-23355  föddes den 5 oktober 1771 i Stockholm (AB). Hon dog den 16 februari 1773 i Stockholm (AB).  
 
Mikael gifte sig (2-MRIN:1989) med Sofia Elisabet Wasz-35852  den 30 mars 1788 i S:t Bertils  ,Finland. Sofia föddes den 3 augusti 1769 i S:t Bertils  ,Finland. Hon dog den 25 december 1848 i Romelanda kyrka  (P).  
 
Källa :Elgenstierna sid 184-185  under af Grubbens tab.1
 
 
Mikael och Sofia hade följande barn:
 
17Kii.Gunilla Christina Sofia af Grubbens-23305  föddes den 21 januari 1790 i Stockholm (AB). Hon dog den 18 oktober 1863 i Sjundeå prästgård,Finland.  
 
Källa:Elgenstierna sid 185 under af Grubbens tab.2
 
 
Gunilla gifte sig (MRIN:9312) med Adam Avellan Adlerstierna-34634 . Adam föddes år 1785 i Sjundeå prästgård,Finland.  
 
aldlad till finska adelsläkten Adlerstierna nr. 198
 
 
 18 K iii. Anna Elisabet af Grubbens-23789  föddes den 22 april 1791 i Stockholm (AB). Hon dog den 17 februari 1795 i Stockholm (AB).  
 
 19 K iv. Charlotta Wilhelmina af Grubbens-22361  föddes den 18 maj 1792 i Stockholm (AB). Hon dog år 1826 i Romelanda kyrka  (P).  
 
ogift
 
 
 20 K v. Margareta Mickelina af Grubbens-4254  föddes den 14 december 1793 i Stockholm (AB). Hon dog år 1886 i Åbo,Finland.  
 
Källa :Elgenstierna sid 184-185  under af Grubbens tab.1
 
 
Margareta gifte sig (1-MRIN:1987) med Daniel Hirn-35707  den 16 mars 1816 i St:Bertil ,Finland. Daniel föddes den 11 december 1778 i St:Bertil ,Finland. Han dog den 18 februari 1833 i Åbo,Finland.  
 
Assessor vid Åbo Hovrätt, ägde hemmanet Birilä i Reso socken ,Finland
Källa :Elgenstierna sid 184-185  under af Grubbens tab.1
 
 
Margareta gifte sig (2-MRIN:1988) med Daniel Hirn-13628  den 16 mars 1816 i St:Bertil ,Finland. Daniel föddes den 11 december 1778 i St:Bertil ,Finland. Han dog den 18 februari 1833 i Åbo,Finland.  
 
Assessor vid Åbo Hovrätt, ägde hemmanet Birilä i Reso socken ,Finland
Källa :Elgenstierna sid 184-185  under af Grubbens tab.1
 
 
+ 21 M vi. Nils Wilhelm af Grubbens-35721  föddes den 14 maj 1795. Han dog den 17 maj 1852.  
 
 22 K vii. Jacobina Emerntia af Grubbens-39025  föddes den 26 mars 1808 i Stockholm (AB). Hon dog den 2 november 1887 i Romelanda kyrka  (P).  
 
Siftjungfru
Källa :Elgenstierna sid 184-185  under af Grubbens tab.1
 
 
Jacobina gifte sig (MRIN:13839) med Justus Osterman-35531  den 5 juli 1833 i Lovö kyrka ,Stockholm (AB). Justus föddes den 21 november  
 
1791 i Romelanda kyrka  (P). Han dog den 1 augusti 1805 i Romelanda kyrka  (P).  
 
Hovpredikanten,och kontrakt prosten och Kyrkoherden i Romeledspastorat av  
Göteborgs stift
Källa :Elgenstierna sid 184-185  under af Grubbens tab.1
 
 
Femte Generation
 
 21. Nils Wilhelm af Grubbens-35721  (Mikael af Grubbens, Gunhilda Michaelsdotter Grubb, Michael Wilheimsson, Wilheim Andersson) föddes den 14 maj 1795 i Stockholm (AB). Han dog den 17 maj 1852 i Romelanda kyrka  (P).  
 
Uppbörds läkare vid Arm?ns flotta  år 1812-1814,Läkare på Öloggsbrigen Delphin till Västindien år  
1815,Provincial läkare i Stockholms län  år 1817-.  Stadskirurg i Stockholmår 1824-,  2:e Stadsläkare  
i Stockholm år 1827-,Han var Assessor i Svea Hovrätt år 1831-,Adlad af Grubbens.
Källa:Elgenstierna sid 185 under af Grubbens tab.2
 
 
Nils gifte sig (MRIN:12795) med Sofia Magdalena von Heland-32694  den 3 mars 1822 i Lund,Ösmo  (AB). Sofia föddes 31 nov 1790 i Kärne,Garva  (S). Hon dog den 26 december 1855 i Slädene,Likan  (R).  
 
Stiftjiungfrun
Källa:Elgenstierna sid 185 under af Grubbens tab.2
 
 
Nils och Sofia hade följande barn:
 
 23 M i. Dafid Wilhelm af Grubbens-34829  föddes den 17 juli 1824 i Stockholm stad (AB). Han dog den 6 mars 1903 i Tammela  ,Finland.  
 
Student i Uppsala 1843, Landsbruksingenjör i Finland.
ogift, därmed utgick ättem med honom på svärdsidan.
Elgenstierna sid 185 under af Grubbens tab.2
 
 
 24 M ii. Nils Edvard af Grubbens-35534  föddes den 13 mars 1831 i Stockholm  (AB). Han dog den 11 juli 1901 i Kungsör,Kung Karl (U).  
 
Bokhållare vid stockholms Järn-och metallväg1847-1856, nevillör vid Gävle -Dala  
och Åmmebergs järnvägsbyggnader uner 1856-1860, biträdde flera  
Järnvägsarbeten i Finland under tiden 1860-1864,nevillör vid järnvägs  
undersökningen på linjen Växjö-Karlskrona1864-1865,Kontorsskrivare vid statens  
järnvägs trafis kontor 1mar 1866-31 dec 1895 avsked.
Ogift, därmed utgick ättem med honom på svärdsidan.
Elgenstierna sid 185 under af Grubbens tab.2
 
 
 25 K iii. Wilhelmina Maria Elisabet af Grubbens-35622  föddes den 6 juni 1833 i Stockholm  (AB). Hon dog den 28 december 1862 i Åbo,Finland.  
 
Stiftsjungfru
Källa:Elgenstierna sid 185 under af Grubbens tab.2
 
 
Wilhelmina gifte sig (MRIN:13897) med Teodor Chiewitz-39062  den 29 september 1856 i Åbo,Finland. Teodor föddes den 5 oktober 1815 i Stockholm (AB). Han dog den 28 december 1862 i Åbo,Finland.  
 
Länsartitekten
Källa:Elgenstierna sid 185 under af Grubbens tab.2

174
Torleif och Thomas ,jag har med intresse följt inläggen om Halsten Torleifsson gift med Manghild Olofsdotter de är föräldrar till Nils Halstensson som är den längsta jag kommit till i Skancke släkten här är lite jag har om honom
Nils Hallsteinsson, Jämtlandsriddaren och sysslomannen.samt Godsägare av hov.
Gift med Kristin Hallvardsdottter. belagd av några medeltida dokument
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Brevnummer: 5145
Utfärdandedatum:13450318 Utfärdandeort:
Datum- kommentar:a Språk:norska
DS-nummer: DS 3920 SD-nummer:
Utfärdare:Niklas Halsteinsson.
Innehåll:Niklas Halsteinsson upplåter genom sysslomannen i Jämtland Niklas Petersson åt kungen, såsom bot för ett begånget dråp, jord i Berg, som han dels fått med sin hustru dels själv köpt, och i Mjeldeime samt sitt laxfiske i Ragunda.
Brevtext: Ollum monnum þeim sem þetta bref sea ædr høyra sendr nichulas halsteinsson quediu guds ok sina" Ek gerir ide kunnigt at .a. friadaghen .i. mot viku .a. setta. are ok tuttugta rikis mins vurdulegs herra magnusa med guðs nad noregs suya ok skane kunungs,, lauk ek nichulase peterssyni suslumanne .i. iamptalande minum herra kunungenum til handa ok til rettrar eignar firir brut þau er mik vara gifuin vm aftak tofua .i. Kolnese iordena firir bergi jm sem min kona atte med henne minne ok adra iammukla þer ner liggiande þa sem ek køypte af olafue vestenakers ok þer med halfua iordena .a. mieldeime upsidis vid þa iord er min herra atte þer fyrra,, ok þa laxafiske sem ek atte .a. rafuundum lauk ek þetta minum herra alt frialst ok akiera laust firir huerium manne,, ok til sans vitnisburda sette ek mit insigle med insiglum olafs haquonarsunar ok nichulase eskielsunar firir þetta bref er gort var a deigi ok are sem fyr seigir.
Extratext:
Sigillinformation: Sigillen: Nils Halsteinssons, (3 lår och ben utgående från en midtpunkt till hörnen i skölden); N:o 2, Olof Håkanssons, fragment; N:o 3, Nils Eskilssons (en sexuddig stjerna i sköld).
Sigillanter:utfärdren samt Olav Håkansson och Niklas Eskilsson
Sigill:se DS nr 3920
Original: or. perg., RA 0101
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Brevnummer:5146
Utfärdandedatum:13450318 Utfärdandeort: Berg
Datum- kommentar:b Språk: norska
DS-nummer:DS 3919 SD-nummer:

Utfärdare:Arne Gefvalsson och Lafrans Gunnarsson, lagman i Jämtland.
Innehåll:Arne Gefvalsson och Lafrans Gunnarsson, lagman i Jämtland, dömer Niklas Halsteinsson, som livsfarligt med yxa slagit Tolve i Kolnäs, att ha förbrutit liv och gods, och uppger vad han i jord, vatten och fiske erlagt som böter till Kronan.
Brevtext: Ollum guds vinum ok sinum þæim sem þetta bref sia, edr ho'yra sænda arne gefvalldzson ok lafranz gunnason loghmadr J jamtalande quediu guds ok sina ydr se kunnight at a friadaghen nesta eftir gregorii messe a setta are ok tyttughta rikis vars virdolegs herra magnusar med guds miskun noregs Svyia ok skane konogs varom vitt þar j hia j seszstofunni firir berghi er nichulas hallsteinsson vidr gek at han hafde slæighit j hofuudat tofva j kolnese j sialfs sins hæimili med taparo'xsi ok sidan var han gripin ok j sleda fo'rdr J æg af sueinum herra hallsteins ok þæim flæirum sem j þæiri hæimfærd varo, Spurdi þa ronny huspro'yia huar han hafde suo jlla slæighit j hofudat. kuod han ser þat sar miok illa lika ok lysti vndir vatta at huart sem han fenge þar af boott edr bana þa gerde þat eingi vtta [d.v.s.: vttan] nichulas sem boret var ok suaret firir ollr. Nu af þui at eingi hafde vighlysing a komet ok at han var satter vid profasten er sokana gaf at vphafve. ok at han hafde bodet logh firir sik þa do'mdom mitt j vars herra konogsens valld bæde lif ok gotz. Sidan gerde nichulas petersson alsætte vid adr næmdan nichulas halsteinsson a þan haatt at han lauk varom herra konogenum halfen mielleim ok laxsa fiskina a rafvndum, En kristin kona hans lagdtill af sinu godze halfven ytragarden firir berghi ok annen halfven ko'ypti hon þar samstyndis af olafue vesten akrs ok lauk sidan allen saman ytra garden bæde olafs luta ok sin med bæiggia þæira tunum ok tuftum firir berghi ok j ytragardenne mielleimi ok laxsafiskina med lutt ok læighuburd ok ollum odrum lunnendum sem till þæira eigha at liggia edr leghet hafva fra forno ok nyiu trygdu þau ok sko'yttu opt nemdr jarder med vatne ok veidistodum vndir krununa till æfvenleghrar eighnar. en nichulas borgade honom gridum ok assette firir varom herra konogenum vm alla þa luti sem han var þa brotlighar ok till sanz vitnisburdar sæittu botolfuer agmundrson gummi j ase jon vigleiksson ok nichulas askielsson sin insigli med okkrom insiglum firir þetta bref er gort var j stad dæighi ok are sem fyr sæighir.

Sigillinformation:Sigillen: Af N:o 1, 4, 5 finnas obetydliga fragmenter; N:o 2, 3, 6 borta, remsorna qvar. Sigillante Botulf Agmundsson, Gummus i Ase, Jon Vigleiksson, Niklas Askielsson
Sigill: se DS nr 3920 Original: or. perg., RA 0101
Tryckt: DS nr 3919 Tryckt regest:
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
18. mars 1345. Regesta Norvegica V, 1337-1350, nr. 757.
Avhendelsesbrev fra Nikolas Hallsteinsson: For drapet på Tove i Kolnese har han betalt til sysselmannen i Jemtland Nikolas Petersson, kongen til hånde, den jorden firir Berghi som hans kone eide, og like mye til, som han har kjøt av Olav Vestanåker, foruten halve jorden i Mjelle, opptil den jorden som kongen eide der fra før, og det laksefisket han hadde i Ragunda.
Beseglet av utstederen, Olav Håkonsson og Nikolas Eskillsson.
firir berghi på Frøsø, 1. mars 1348. Regesta Norvegica 1337-1350, nr. 1020..
Provsbrev fra Lavrans Gunnason, lagmann i Jemtland, og Svein på Østnår: 24. februar var de i setstua firir berghi på Frøsø, da Nikolas Hallsteinsson og Olav Jonsson håndtokes på å møte på stevne for Nikolas Petersson, angående de klagene som Nikolas hadde på Olav. Lørdagen etter møtte Olav på stevnet, men ikke Nikolas, og heller ikke noen ombudsmann for ham.
Beseglet av utstederne.
De er med stor sikkerhet antatt at det er Nils Hallsteinsson som har bygget en stue/bod, datert gjennom dendrokronologi til omkring 1353. Døren på denne boden er prydet med smidd jerndekorasjon som meget sterkt minner om skankevåpnet. Boden synes å ha gått i arv til Elisabeth Jensdtr. Skanke fra Hov i Hackås, gift med kyrkoherden Mogens Pedersson Herdal, og har ført den til prestegården i Sveg. Deres datter Mette Mogensdtr. Herdal, gift med Måns Pedersson, arvet den i sin tur, og førte den med seg i hjemmegifte til gården Eggen i Sveg, Herjedalen, der den er bevart som et kulturminnesmerke
Källa: DN III:517,Hfl A1:I,VHAAEkblad II:H sid 185 nr.3
-------------------------------------------------
min fråga är om man kan fått fram medeltida dokument på Halsten Torleifsson,jag har inte ännu själv hunni8t kolla era källor eller befintliga källor mvh Marc

175
Hej Carina ,låter som en bra ide jag skall försöka maila dej till slutet på veckan mvh Marc
Kai ovan och jag har bytt lite uppgifter han har också en del om släkten Roos.  
ps håller på att få fram foto på Nils Tobias Roos.  
mvh Marc

176
vissa försök ovan att återge min fmfmffm Beata Helena Roos i sin nåde ansökan (tidigare insatt iAf)
Andreas Palms hustru Beata Ros, enligt uppgift född 1758 i Lovisa, Finland, dömdes vid Torps HR 1811 26/1 för att med kniv dräpt bonden Jon Nilsson i Ensillre till att mista livet genom halshuggning. Svea hovrätt fastställde tingsrättens dom enligt utslag 1811, vilket också Kgl Majt gjorde 1811 11/7 och Beata avrättades i Borgsjö sn den 18 sept 1811. [Dombok, JK:s fånglistor].  
Ur Beata Roos nådeansökan:  
Stadd i den förtvivlade belägenhet, att snart under Lagens hämmande bila undergå den fasligaste död, hvartill jag, enligt Torps Härads Urtima Tings Rätts samt Eder Kongl Majts Svea Hofrätts enstämmige Utslag, det förre af den 26te Januarii och det senare under den 26te Martii innevarande År blivit dömd, om icke Nåd och förskoning få ega rum; Wågar undertecknad olyckliga Qvinna förtärd af sårg, fly till Eder Kongl Majts mildhet, för at i djupaste underdånighet bönfalla om Nåd, efter det jag enl hvad den vid Tings Rätten Skedde ransakning innehåller, allenast uppå egen bekännelse jemförd med omständigheter blivit ansedd vållande till Bondens Jan Nilssons i Ensillre död medelst oförsiktigt bruk av knif, dock utan minsta afsigt at begå mord, hvilken jag i min stora svaghet tillgrep, för at frälsa min 70 Åriga til grafven lutande gråhåriga Man, med flere mine anhörige, som blefvo af en hop rusige Bönder, hvilka kommo, dels ifrån den nyss öfverståndne Borgsjö Marknad, dels från en der intill belägen så kallad dansstuga, så öfverfallna och illa slagna att flere af de mina lågo helt afdånade; Fördenskull dristar jag i djupaste underdånighet hos eder Kongl Majt anhålla, at få åtnjuta Eder Kongl Majts Milda Nåd uti denna min olyckliga belägenhet, och emot förbytande af annat Werdsligt Straff undslippa den rysningsvärda död, som nu på mitt 56te Ålders År mig förestår, eller och, at Eder Kongl Majt Allernådigst täckts förvisa detta mål til ny ransakning då jag kunde komma i tilfälle at närmare uplysa förhållandet med Jan Nilssons död än vid den redan hållne är skedt.  
Källa: [RK] Statsrådsprotocoll över Justitiaeärender 1811.
avrättas i Galgbacken i Johannisberg i Borgsjö.
 
Det var intressan att få Infalls vinkeln  från jon Nilssons efterkommande Beata stack kniven i honom och sa ”Passa dig gubbe så att Du inte får fallsjuka!”,och domaren gick också på linjen att det var avsiktligt.
 
Tragisk historia, för all inblandade för Jon Nilssons familj.och det påverka säkert Beatas tio barn ,den ynsta Ingrid var knappt 12 år när hennes mor avrättas. min fmfmff Andreas var fjärde barnet skulle fylla 20 år.

177
Bureätten / Nytt Bure-seminarium
« skrivet: 2006-03-05, 20:07 »
Tack Rune, och det är bara att hålla med i det du säger,dessutom var inte Ulf ensam i sina vilda spekulationer /fantasier.  
Och hur går det med ordningen om en ledamot helt plösligt på eget bevåg slänger in en ansökan till förbundet.  
Det var i samband med det jag insåg att kaoset var ett faktum.  
Och skriver det här för att medlemarna de få som anmält sig i år skall förberedas på omständigheterna. mvh Marc

178
Ulf, det här säger jag i vänlighet du kan historia viss mått av historia och via nätet har du fått en viss släktforskning genom många goda släktforskare som försökt hjälpa dig.  
Men du har inte ens en timme suttit och kollat mickrokort för att hitta dina släktingar du har inte gått grundkursen i släktforskning. släktforska steg för steg, du saknar kunskapen att läsa gammal skrift paloegrafi ,här på anbytarforumet finns dom med mångårig kunskap av detta bland annat Benny ,Ingrid ,Niklas dom vet att primär källor behövs liksom att man tar till vara alla källor man kan hitta. för har man ett herdaminne och en muntlig källa så är det bättre än ingenting. men har inte samma värde som en primär källa.
 
Med andra ord du har aldrig angett en källa tex från en dopbok eller en hfl ,med andra ord du har aldrig gett ett inlägg med släktforskning utbyte utan det har varit i form av historik som du hört eller läst.  
 
Sen väntar du dej att släktforskarna här skall forska fram din släkt,släktforskning tar tid !!
vad får dom i utbyte ?  
 
Du vill ha respekt men ger du dessa mångåriga släktforskare detsamma ?
 
Så Proffs har du missuppfatta det är just mångåriga släktforskare som dessutom har en akademisk utbildinig som Arkivarie, som sen arbetar dagligen med Släktforskning.  
 
Jag var förut för okritisk till andra sekundära källor och till visst matrieal,och andvände för lite primär källor i mina tidigare inlägg men är tacksam till flera på rötter som hjälpte mej, så jag kunde ändra på det.  
 
så om du också tar detta till dej ,så kan du finna mycket inom släktforskningen intressant och att den hör i hop med historian.  
 
mvh Marc

179
Bureätten / Nytt Bure-seminarium
« skrivet: 2006-03-04, 07:19 »
Om Buresläktförening jag gick ur släktföreningen  
samtidigt med Rolf Lusth när jag ingsåg att övriga ledamöter inte gjorde något jobb utan dom var sysselsatta med att visa uppsig i af i stället eller i någon tidning. Jag gick ur när jag såg att min häsa skulle drabbas av det här,samt att vissa ledmöter hade sån syn på släktforskning ect att det  var omöjligt i längden  att backa upp dom, jag avgick iårsskiftet  som ledamot jag har aldrig varit ordförande för föreningen,nuvarande ordförande är Sigbert Fryxsell jag tyckte syndom honom som inte fick hjälp av ledamöterna, bland annat att hålla med de aktiviterter som utlovas jag stanna kvar i jan och feb han sa hamn skulle få ordning  med möten ect, men inget har hänt så Jag är nu definitivt av hoppad medlem. Ulf sa att inte allt står och faller med mej ,av dom 70 som gick med förra året har tio anmält sig och dom har kanse inte ens hör om att jag lämnat föreningen,så nu Ulf kan du och Ann med ev kvarande samt ordförande husera som ni vill.
jag tyckte det var lika bra medlemar som betalat för detta år får veta vad dom får och vilka som leder dom för jag har svårt att tro att övriga ledamöter som Karl Henrik  är kvar i en förening med stiltje.  Mvh Marc

180
Gift 1. 22 augusti 1591 med Margaretha Mårtensdotter Bång. det var som du säger Benny .
för första barnet föddes 1592, Hannabis Bureus f.1592
/Marc

181
Björn och Benny nu har jag kommit till rätta i Gävle, det exemplet jag tog har inget med riddar huset att göra det är i från SLB,jag glömde att nämna det men poängen med exemplet var att man kan missa på riddar huset precis som på SLB .mvh Marc

182
Tack Benny,
Jag visste att Maria Christina Constantina gifte sig med kaptenen Hjalmar Yngve Zacco,men kände bara till 3 barn.
 
varför ag tänkte hon hade en bror var att jag har från släktingar hört om någon som emigrera.
 
och ibland kan ju det bli fel från riddar huset,
exempelvis Johan Bureus gift två gånger.andra giftet med Ingeborg Gyntesdotter säger man var barnlöst, vilket inte stämmer.Johan Bure gift 1)1605.i andra giftet år 1636 med Ingeborg Gyntesdotter hade en dotter Margareta  dog ung.
Margareta född omkr. 1637-1638 dog ung ,hon hade en svår sjukdom och man reste även till specialister i Finland för att förska bota sjukidomen,inget  fungera sjukdomen var för svår, så hon dog som barn , Axienhielm bekosta hennes begravning. Källa : nedskrivet av  Hans Hildebrand.nu kommer jag inte i håg vad boken hette som han skrev.men efeter flytten kan jag kolla det det vill säga i början av mars.  
 
det är ett exempel på att i bland kan det bli fel även i matrieal från riddare huset. mvh Marc

183
Maria Christina Constantia Bure född 2 Mar 1808
Åby,Husby-Långhundra, där i kyrkan finns är Burarnas vapensköld (Begravinigsvapen) där har generationer av Buresläkt funnits en del emigrera till USA i slutet av 1800 talet.  
Maria dog 7 mar 1892 i stockholm.  
 
tog hon och många i hennes generation svaren med sig i graven på många av frågorna och myter som berättas från generation till generation. hennes far Anders Fale Bure född 1747 Nederängen,Vidbo  
han var Överjägmästare; fideikommissarie på Lundby.
Efter Anders Fales död upphävdes Lundby fideikommisson, och egendomen delades lika mellan arvingarna.  
 
Min fråga är hade Maria Christina Constantia Bure bror några barn så bure namnet fördes vidare
och stanna han i sverige?

184
Jag vill bara insämma med flera andra att Yvonne  
agerat på rätt sätt att stänga en rubrik där inläggen gick över styr. Mvh Marc

185
Svar till Kenneth,är att jag naturligtvis inte vet bakgrunden på alla i af,så visst kan det vara fler med Mångårig kunskap och Akademisk utbildning/typ Arkivarie?,samt håller på dagligen med släktforskning som går under det jag räknar som proffs. jag räkna bara uppnågra som Thord Bylund ,Per Clementsson ,Kaj Jansson, så man ser ungefär var jag sätter ribban.
jag själv räknar mej inte som proffs fast jag har mångårig kunskap och i den grupp finns många goda släktforskare men vi har en bit kvar, plus att dom som håller på med släktfforskningen varje dag  kommer ju lättare åt arkiven och vissa uppgifter.orsaken jag tog upp det är för var ett inlägg,samt att en släkting och god vän betala över tusen konor till en Proffs enligt sig själv som gjorde ett släkträd till henne som personen satt in lite kända personer i. minsläkting visa mej släktträdet och det syndes rätt snabbt för ett tränat öga att det var falskt, det fanns tids glapp ect . så jag fråga varför hon inte bad om hjälp tillexempel från landsarkivet ocm hon ville ha proffs. den här personen hade satt sig i en släktforskar tidning som proffs men inte skrivit om sin bakgrund.  
för det finns många seriösa släktforskare som hjälper andra ett exempel är Agneta Olofsson hon håller måtten som proffs Akademisk utbildning som Arkivarie och mångårig kunskap samt håller på med släktforskning dagligen hon är värd de  
rätt stora pengar det kan bli att ta fram forskning åt andra.till skillnad mot det exempel jag gav. det här en fråga som blir allt mer aktuell. En sak som kan betonas som jag nämnd i förra inlägget är att dessa mångåriga forskare kan gärna bidraga med cd bok om sin släkt och sälja och det blir till hjälp för många, men man bör skriva sin bakgrund så att de som köper cd ect vet att det inte är gjort av proffs då är man mer beredd på ev fel som i för sig också proffs kan göra. och man skall veta att det flesta cd även från föreningar är gjorda av icke proffs utan mångåriga släktforskare så kolla alltid uppgjifterna själv
nu ber jag om ursäkt till anbytarvärden att jag svara Kenneth,och Benny under den här rubriken. Mvh Marc

186
Umeå stadsförsamling / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-12
« skrivet: 2006-02-25, 08:03 »
Tack för tipset, skall se om jag kan få tagi ett ex. mvh Marc

187
Tord, jag håller med dej på att Ulf borde varar tacksam för dem många duktiga släktforskare som tagit fram matrieal ect. men sen är det att överdriva med att säga Släktforskar proffs, jag känner bara till tre  som jag vill kalla det och det är Tord Bylund och Kaj Janson,Per Clementsson, dom  har såna färdigheter som behövs.  
 
jag kallar mej själv inte för proffs för att jag släktforskat i 26 år haft Kurser i Palografi i över 10 år skrivit böcker om min släkt och även gjort cd. det är många duktiga släktforskare som åndå inte är proffs som gjort det samma Gunda Lundström ,Ulf Lundström,Annika Lindkvist,Bo lindvall,Kenneth Mossbertg,Elisabeth Torsell, Lief Boström,listan över goda släktforskare är Lång,sen finns några som nästan kan räknas till proffs Agneta Olofsson som jobbat som arkivarie i Härnösand och som jobbar som släktforskar konsult och har eget företag hon har definitivt meriter för att jobba så men sen finns det en uppsjö som tar för mycket och inte har  kunskapen att vara konsulter.  
 
Leksand Släktforskar hus utlovar Experthjälp,har
släktfosrskar förbundet kollat att det är meriterade proffs man borde få på hemsidan veta vem det är som forsakar och bakgrunden, borde akademiskt vara en Arikvarie eller Historisk Lektor/professor dessutom mångårig kunskap i palografi och släktforskning.  
så det inte anställds duktiga mångåriga släktforskare som Elisabet Torsell eller  
Kenneth Mossberg, eller Leif Boström för dom är inte proffs men gjort stort imponerade arbete.  
 
Med tanke på hur jag ser på proffs,så är det för mej ett gäng amatörer som växer själva genom att hacka ner på Ulf för han släkt forsknings kunskaper vilket jag tycker är mycket dåligt och hör inte hemma här ,men det finns också de som försöker hjälpa Ulf och dom skall ha all kredit. mvh Marc

188
Umeå stadsförsamling / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-12
« skrivet: 2006-02-24, 00:41 »
Hej Staffan,
tack för uppgiften om Brita Hermansdotter.  
 
Jag tror Kenneth kan blandat i hop  
Anna Giärdman född 1690 gift 1717 Bosatt i Vallen nr 7.
Obs. Hans Olofsson Hemmanägare av Vallen nr.3 och han var gift med Brita. år 1720 var Hans Olofsson Fadder till Anna Giärdman far Pär Nilsson Giärdman och mor Karin Wikman.  
 
Hennes syster kallas Brita Grubbman imnte Giärdman och född 1702 gift 1735  med Borgaren Matts Starberg i Umeå stad  båda med far: Pär Nilsson Giärdman,borgare i umeå stad,  
gift med 1)Anna Grubbman med barnen: Brita,Jonas,Hans Grubbman, ,sen med Anna Grubbman och styvson Pär Mört Gift med 2)Karin Wikman hennes barn Anders, Anna, Maria, Kallas Giärdman giftemål år 1725 3)Margareta Nilsdotter inga barn vad jag vet.  
 
med tanke på de här uppgifterna är det inte så konstigt det blev fel. min tanke är att Hans Olofsson som fadder hade närstående relation till Pär Nillson Giärdman coh Karin Wikman eftersom han blev fadder.  mvh Marc

189
Umeå stadsförsamling / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-12
« skrivet: 2006-02-24, 00:41 »
Hej Staffan,
tack för uppgiften om Brita Hermansdotter.  
 
Jag tror Kenneth kan blandat i hop  
Anna Giärdman född 1690 gift 1717 Bosatt i Vallen nr 7.
Obs. Hans Olofsson Hemmanägare av Vallen nr.3 och han var gift med Brita. år 1720 var Hans Olofsson Fadder till Anna Giärdman far Pär Nilsson Giärdman och mor Karin Wikman.  
 
Hennes syster kallas Brita Grubbman imnte Giärdman och född 1702 gift 1735  med Borgaren Matts Starberg i Umeå stad  båda med far: Pär Nilsson Giärdman,borgare i umeå stad,  
gift med 1)Anna Grubbman med barnen: Brita,Jonas,Hans Grubbman, ,sen med Anna Grubbman och styvson Pär Mört Gift med 2)Karin Wikman hennes barn Anders, Anna, Maria, Kallas Giärdman giftemål år 1725 3)Margareta Nilsdotter inga barn vad jag vet.  
 
med tanke på de här uppgifterna är det inte så konstigt det blev fel. min tanke är att Hans Olofsson som fadder hade närstående relation till Pär Nillson Giärdman coh Karin Wikman eftersom han blev fadder.  mvh Marc

190
Lars,  Jag har också fått att är Karin Abrahamsdotter f.maj 1650 i åbyn död 1727 i Åbyn,Burträsk gift med Josef Håkansson född 1650 på Håkmarkshemmanet dvs Åbyn 17. Bosatta där. Hemmansägare av  Håkmarkshemmanet  Åbyn n:o 17. Dombok 1708:....Olofsson i Mjödvattnet lovar Joseph Håkansson i Åbyn att betala efter förlikning för att hans son Mårten gått soldat. Källa: Mossberg Burträsk s 589, 906 Karin och Sara Abrahamsdotter är systrar och båda födda i Åbyn, deras Far. Abraham Pärsson  Bonde i Åbyn sedan under sin ålders höst bodde Abraham som Bonde under åren 1675-1678 på hemmanet  Vallen, i Bygdeträsk . han hade ingen boskap eller sådd så efter hans död låg hemmanet öde några år.Källa Bygdeträskboken samt uppgifter av Mossberg.  om Abraham andvände namnet krok som soldat vet jag inget om men det är troligt efter som enda gånen som Sara nämnst med tillnamnet Krok är i samband med  militär rullarna. bekant är att Mårten och Sara Dog på hemanet i Bygdeträsk. så Gammelbyn står nämnt vilket inte har med Sara Att göra det står att Mårten kom från Gammelbyn,Burträsk så hans far kan ha kommit från stockholm som tidigare nämns och gift sig med någon från Burträsk ,Gammelbyn?  Mvh Marc

191
Hej Erik,  
mfl vi har en gemensan släktig i Mårten Nyman, jag tänkte skriva ner det jag har om honom det mestra är kanske gamal skåpmat men det som ev är nytt är historian nedan om Mårten Nyman finns i  Bertil Steckz?ns bok Västerbottens regemente, Officerare till år 1841 som trycktes 1955.
där kanske också svaret finns till hans föräldrar har själv inte hunnti kolla det pga att jag är mitt i flytten.  
 
fakta ..
Mårten Nyman ,Han nämns år 1672  som volontär vid livgardet .han var  officerare i Västerbottens Regemente.samt Förare därest.år 1675 och Fältväbel år 1677,Löjtnant  den 13-08-1679 vid Västerbottens. Regemente.Kapten löjtnant.den 16-18-1700 ,Sekundkapten  22-01-1703,Avsked den  01-03-1706 av blessyrer,Lantmajor den 16-06-1706,Penssion den 27-06-1712 Död den 11-11-1715 i Bygdeträsk, bosatt i  Gammelbyn nr 3 i Burträsk ett tag.
 
Dombok 1707: Kapten Nymans hustru Sara Abrahamsdotter hennes dotter Sara Johansdotter gift med johan Pärsson  (i Gammelbyn) Abraham Nilsson hustru Malin  Christiensdotter. Egen som med förra mannen Päder Pädersson hennes styvson Pär Mickelsson hennes dotter Sara Nyman.
-------------------------------------------------
 
År 1686 fick Löjtnant Mårten Nyman vid Lövångerskompani och hans hustru Sara Abrahamsdotter Hemmanet Vallen i Bygdeträsk som tilldess var kronoägt ,dom ägde alltså hemmanet under sin livstid efter kungligt brev,
han lyckades ej få hemmanet tillstånd utan vanbrukade det på grund av de många krigs inkallelserna, Mårten Nyman hade kyrkans förtroende och fick låna 60 daler under två år. 1708 beskrevs han så här i kyrkans räkenskaper Gamle Kapten Mårten Nyman ,ädel och tapper. han var Major vid sin död 1715  när han avled på sin gård i Bygdeträsk.
Utdrag av Bygdeträskboken sidan 389 Den tappre Krigaren Mårten Nyman
Mårten Nyman föddes 1635 och kom i Livgardets tjänst 1672 samma år som Karl XL blev myndighetsförklarad och därmed Sveriges konung. Tre år senare avancerade Nyman till Livgardets förare.
Så förklarade Danmark- Norge krig mot Sverige och Mårten Nyman och hans mannar kommenderades 1676 till Skåne som danskarna återtagit från Sverige. Där var han med och jagade bort danskarna från   Möllevare brygga. Sedan fortsatte kriget och Nyman var med vid slaget i Halmstad och vinterbataljen vid Lund. Den var hård med många sammandrabbningar mellan de svenska och danska härarna.
Slaget vid Lund avslutades den 4- 12 1876 då danskarna måste fly. Hälften av de stridande låg kvar på slagfältet men Mårten Nyman klarade si. Han var även med i kommenderingen som intog Hälsingborg.
Som fältväbel (underofficer som sköte polisgöromål vid infanteriet) var Nyman 1677 med vid slaget vid Landskrona och året efter kommenderades han med dem som intog Beckholmen vid Kristianstad.
När sedan skansen vid Rönneberga intogs av fienden var han även med där.
Den 13- 8 1679 blev Mårten nyman löjtnant vid Lövångers Kompani som tillhörde Västerbottens regemente.
Den 13 december 1686 fick Löjtnant Nyman ett brev från Kungl. Majt. där det stod att han för sin långvariga krigstjänstgöring skulle erhålla livstidsfriheter för sig och sin hustru Sara Abrahamsdotter Krook.
Mårten Nyman var anställd vid Lövångers Kompani i 19 år. Var sedan löjtnant vid Bygdeå Kompani året 1699.  
Den 16-8 1700 avancerade han till kaptenslöjtnant vid Livkompaniet i Luleå.
Han var då med om fälttågen i Polen 1701-6 under den unge konung Karl XII:s ledning. Där var han med om belägringen  av Thorn och och slagen vid D?na, Punitz och Fraustadt. 22- 1 1703 blev han sekundkapten.
Under kriget i Skåne blev Nyman sårad i vänstra låret och knäet och i Polen blev han så illa skadad att han blev oförmögen till fortsatt krigstjänst. Han får då avsked på grund av sina blessyrer den 1-3 1706.
Tre månader senare blev hna kommenderad av defensionskommissionen till lantmajor i Västerbotten.
Han hade nu sju stjärnor på sina axlar.
1712 beviljades pension till Mårten nyman men han fortsatte som lantmajor. Under sin tjänst som sådan bevakade han, från december 1714, tillsammans med en bondepostering, gränsen vid Torneå.
Den tredje januari året därpå överföll ett parti kosacker den snart åttiårige majoren och hans postering som blott bestod  av några bönder. De hade fattad stånd i en bondgård. Från den nedsköts några av bönderna
och tjugo man av fienden. Sedan gården antänts nödgades Nyman och hans mannar att hugga sig igenom
fiendelinjen och lyckades undkomma. På sin gård i Bygdeträsk avled den tappre majoren Mårten Nyman
död 11 oktober 1715.
De flesta uppgifterna om Mårten Nyman är hämmtade ur Bertil Steckz?ns bok Västerbottens regemente, Officerare till år 1841 som trycktes 1955.
 
Mvh Marc

192
Umeå stadsförsamling / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-12
« skrivet: 2006-02-22, 23:04 »
Hej Staffan ,Hans Olofsson född 1688 ,Vallen,Lövånger död 1786.
 
Hemmansägare av Vallen no 3.
 
Generalmönstring :1712 Soldat Hurtig , har hemmansbruk står hemma i landet år 1715, lejd åren 1711-1715 och var 24 år ogift utbytt 1716.
 
Hans står fadder 1720-10-02 åt  fru Päder Nilsson Gierdmans dotter,Päder Geirdman Borgare från Umeå och hustru Anna Grubbman
 
Brita Giärdman född 1690 i ön,Umeå  
Gift 1717 som borgardotter Brita Giärdman från Umeå. Bosatta i Vallen  
far var  Nils Giärdman.  
 
Källor:  
Mossberg Lövånger ss 247, 737, 816 och 818a  
Sten lundgrens forskning av Gustava Andersdotters förfäder.  
 
mvh Marc

193
Umeå stadsförsamling / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-12
« skrivet: 2006-02-22, 11:08 »
Nils Giärdman han var borgare i Umeå  
i övrigt vet jag inget om honom eller hans familj?
 
Bara att han hade en dotter Brita Giärdman född 1690 i Umeå gift med Hans Olofsson f.1688 i Vallen,Lövånger.  
mvh Marc

194
Carina Det var bara Beata som blev dömd och avrättad, vilket man kan avläsa nedan...
Dog i Galgbacken i Johannisberg i Borgsjö.
 
Andreas Palms hustru Beata Ros, enligt uppgift född 1758 i Lovisa, Finland, dömdes vid Torps HR 1811 26/1 för att med kniv dräpt bonden Jon Nilsson i Ensillre till att mista livet genom halshuggning. Svea hovrätt fastställde tingsrättens dom enligt utslag 1811, vilket också Kgl Majt gjorde 1811 11/7 och Beata avrättades i Borgsjö sn den 18 sept 1811. [Dombok, JK:s fånglistor].  
Deras son Andreas Andreasson som kallade sig Ros efter modern uppges vara född 1791 16/9 i Jakobstad
Ur Beata Roos nådeansökan:  
 
Stadd i den förtvivlade belägenhet, at snart under Lagens hämmande bila undergå den fasligaste död, hvartill jag, enligt Torps Härads Urtima Tings Rätts samt Eder Kongl Majts Svea Hofrätts enstämmige Utslag, det förre af den 26te Januarii och det senare under den 26te Martii innevarande År blivit dömd, om icke Nåd och förskoning få ega rum; Wågar undertecknad olyckliga Qvinna förtärd af sårg, fly till Eder Kongl Majts mildhet, för at i djupaste underdånighet bönfalla om Nåd, efter det jag enl hvad den vid Tings Rätten Skedde ransakning innehåller, allenast uppå egen bekännelse jemförd med omständigheter blivit ansedd vållande till Bondens Jan Nilssons i Ensillre död medelst oförsiktigt bruk av knif, dock utan minsta afsigt at begå mord, hvilken jag i min stora svaghet tillgrep, för at frälsa min 70 Åriga til grafven lutande gråhåriga Man, med flere mine anhörige, som blefvo af en hop rusige Bönder, hvilka kommo, dels ifrån den nyss öfverståndne Borgsjö Marknad, dels från en der intill belägen så kallad dansstuga, så öfverfallna och illa slagna att flere af de mina lågo helt afdånade; Fördenskull dristar jag i djupaste underdånighet hos eder Kongl Majt anhålla, at få åtnjuta Eder Kongl Majts Milda Nåd uti denna min olyckliga belägenhet, och emot förbytande af annat Werdsligt Straff undslippa den rysningsvärda död, som nu på mitt 56te Ålders År mig förestår, eller och, at Eder Kongl Majt Allernådigst täckts förvisa detta mål til ny ransakning då jag kunde komma i tilfälle at närmare uplysa förhållandet med Jan Nilssons död än vid den redan hållne är skedt.  
 
Källa: [RK] Statsrådsprotocoll över Justitiaeärender 1811.

195
Karl Gustav (Karungi) / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-07-06
« skrivet: 2006-02-21, 12:14 »
Tack kjell,det var bra att få en inblick i hur orterna låg ,ett strort tack för det och uppgifterna, jag har mycket om släkterna i Neder Kalix och Luleå så om du har frågor på och jag har matriealet så är du välkomen när som helst mvh Marc

196
Aspenäsätten / Aspenäsätten
« skrivet: 2006-02-21, 00:12 »
Tack Anders,  
jag har kollat det medeltida brevet sätter in det nedan...  
-------------------------------------------------
Brevnummer: 897  
Utfärdandedatum: 12700000 b  Utfärdandeort:    
Datum-
kommentar: 1270-talet  Språk: latin  
DS-nummer: DS 900  SD-nummer:    
Utfärdare: Jarlen Knuts dotter Cecilia.  
Innehåll: Jarlen Knuts dotter Cecilia utfärdar sitt testamente; till klostret i Fogdö (Vårfruberga), där hon väljer sin gravplats, skänker hon sin son Birgers gård Flastad, för vilken hon ger honom Husaby i Närke, till alla kloster i Tiveden (Tywid) värdet av gården Swnd i Värmland till att delas lika dem emellan, till prästerna i alla kyrkor(-socknar), som hennes gårdar gränsar till,1 ko från varje angränsande gård, till sin dotter Ingegerd gården waldby med alla tillägor utan att hennes arvsrätt i övrigt förminskas och till sin trotjänare Estrid 1/2 markland på en plats, som Cecilias arvingar får välja ut. Slutligen skänker hon åt 5 trälar, som hennes son Birger må välja ut, friheten. Vittnen är sonen Birger, dottern Ingegerd, priorn i Sigtuna, prästerna Håkan och Lars samt utfärdarens hushåll.  
     
Visa boktryck 897.pdf  
Brevtext: Jn nomine patris & filii & spiritus sancti. Amen. Ego Cecilia Kanuti quondam Ducis filia anime mee prouidere desiderans, testamentum meum condo sub hac forma Claustro fod? confero Flastad curiam filii mei Birgheri vbi eciam eligo sepulturam, pro qua rependo ei Husaby in Nerikia possidendam, Jtem curiam Swnd in werm?landia redactam in equipollens precium do omnibus claustris ista parte Tywid equaliter diuidendam, Ecclesiis quibus curie mee adiacent vbicumque, volo quod sacerdotibus earum de qualibet curia detur vna vacca, vbi plures sunt curie plures vacce, Jngerdi filie mee pro eo quod eam inuitam in claustro volui detineri & actenus de bonis nostris nichil est consecuta, do mansionem waldby cum omnibus attinenciis suis, jta vt nichilominus hereditatem plenam cum suis coheredibus sorciatur, Estridi que diu in nostro obsequio exstitit do dimidiam marcam terre in loco, quo ei heredes mei voluerint assignare, Quinque mancipiis reddo libertatem que ad hanc Birgherus filius voluerit nominare, Hec omnia presentibus filio meo . B. & filia Jngerde. priore Sictunensi & socio Domino haquino & laurencio sacerdotibus ac nostra familia ordinavi.  
Extratext:    
Sigillinformation: I Sigillet ett C med löfverk ziradt.      
Sigill: 1 st.1  
Original: Or.perg. RA 0101  
Fotokopia:   Faksimil: Conradi Mattsson, Riseberga kloster (1998), s. 374.  
Tryckt: DS 900  Tryckt
o. komm.: 1 Sv. sig. III:132. Foto: Conradi Mattsson, Riseberga kloster (1998), s. 292. Jfr C.M. Kbg i HT 1923, s.355.    
-------------------------------------------
Där fick man veta att Celilia var mor  säkerställd till Birger och Ingegerd ,och johan nämns på andra ställen det fina med detta brev är att det rör Ingegerd Filipsdotter [Aspenäsätten] min anlinje hon var gift med  
Karl Tjälvasson [Fånöätten]deras dotter dotter Ingärd Filipsdotter[Rumbyätten]gift med Magnus Gregersson [Folkunga oä]
det är rätt lustigt hur släkterna går in i varandra.mvh Marc

197
Aspenäsätten / Aspenäsätten
« skrivet: 2006-02-19, 15:39 »
Man kan läsa i Äldre Svenska Frälsesläkter del 1 sid 8. under Aspenäs Ätten, Precis som du säger Benny att Briger Brosa son Knut Jarls dotter Cecilia var nämnd som mor till Johan och Birjer Filipsönerna. trolig far skriver man som Filip Birjersson som var nämnd i Vårfruberga Klosters jordebok.  
man låter tämligen säker på att Cecilia var Mor  
när man läser den länga Litteratur listan så önskar man att dom kunde specificera var någon stans som man fick källan ??
på att Cecilia var mor.  
 
Det hjälper inte att man tar upp tre till ev föräldrar man måste ju kolla klart första person som är nämnd om det så blir till att läsa allti literatur listan för att få helt svar.  
Mvh Marc

198
Karl Gustav (Karungi) / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-07-06
« skrivet: 2006-02-19, 15:04 »
Tack Kjell,  
Tyvärr kan jag inte ort namnen så bra som i Västerbotten och Medelpad ect.
så några följd frågror kommer upp, Brita  var född i Över Raumo? var ligger det och i vilken församling?
samma fråga på Övervojakkala ? och Simo ?
 
En rättelse Erik Eriksson Pitkäkari skall bara vara Erik Pitkäkari och enligt dig kanb han vara född i simo ?  
 
Mamma till Johan Pitkäkari hette Margareta Olofsdotter hon skulle vara född i  
Kukkola,Karl Gustav(BD) ev .mellan 1740-1760
tack mvh Marc

199
Min Resande släkt Roos har jag med tiden fått en hel del på och en del  här ifrån,
 
Johanna Charlotta Pettersson f. 8 Sep 1822 i Biskopskulla (C) hennes föräldrar fick jag  veta var också resande släkt Far: Kaloander Pettersson ägde visserligen en liten hemmansdel i Bergshyttan i Folkärna sn Mor:Anna Katarina Sippström.
 
för dem som har mer om  dessa kan gärna kontakta mej för byte av information jag har foton ect samt en del på Roos släkten som hon gifte sig med. Mvh Marc

200
Karl Gustav (Karungi) / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-07-06
« skrivet: 2006-02-16, 09:10 »
Jag har en fråga om Erik Eriksson Pitkäkari född i Tossa Karl Gustav(BD) gift med Margareta Olofsdotter hon skulle vara född i  
Kukkola,Karl Gustav(BD) Jah har inget mer på denna familj mer än dom kan vara född mellan 1740-1760 talet. ?
 
En av barnen hette:
Johan Pitkäkari i Tossa död 25 dec 1871,han blev 83 år. född feb.1788 i Tossa,Karl Gustav sn.Källa:Dödsbok från Karl Gustav Församling år 1871 blad 2. nr 45.
vore jätte tacksam för svar Mvh Marc

201
Ehrenklo / Ehrenklo
« skrivet: 2006-02-08, 13:52 »
är det noågon som känner till om det finns en kyrkoherde som heter Birgerus Folker f.1646 i  Uppsala hans son skulle ha adlads till Von Ehrenclou mvh Marc

202
Folkungaätten / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-13
« skrivet: 2006-02-08, 13:43 »
Tack Benny,jag kände till henn bara vid namn ,jag nämnde andra gifte därifrån går släkten vidare till ner till mej,jag tänkte på jag hört Finnsta och Rumby var det så att det föll arve jord till barnen därifrån?
mvh Marc

203
Folkungaätten / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-13
« skrivet: 2006-02-07, 11:42 »
Tack för svaren Benny och Ralp,jag läst lite om att vara Frilson till Kung ect hade lite speciella om ständigheter som svara lite på den frågan om Gregers välstånd han var gods ägare i Ängsö (U) och Arnön (C)
och av hans fyra söner ,var den äldsta Birger Gregersson ärkebiskop i Uppsala död 1383. sen hade vi sönerna Knut, Magnus,Karl.
 
Men det är Magnus som jag härstammar i från,det jag har om honom han var Riksråd, Riddare, Lagman i Arnö, Övergrans sn (Uppl.)Omtalas 19.10 1285. Var väpnare 1286 och riddare 1288. Tillhörde konung Birgers råd tydligen redan 1291 och i varje fall 1299. Var Lagman i Västmanland 1305. Nämns som levande senast 13.12 1319.
Var död 9.1 1326 och begrovs hos dominikanerna i Sigtuna. Hade fädernegods på Arnö i Övergrans socken i Håbo härad i Uppland, som han sålde till Uppsala domkyrka. Ägde Brunsholm i Näs socken i Åslunda härad i Uppland även som åtskillig jordegendom på Ängsö i Ängsö socken i Västmanland, som han bytte mot jord i Vallentuna
härad i Uppland. Innehade dessutom strögods i Rasbo, Hagunda,Ulleråkers och Vaksala härader i Uppland. Sigill: en tre gånger styckad sköld
Gift  1295 m Ingegärd Filipsdotter, d 1330. Bosatt i Arnö, Övergrans sn (Uppl.)
 
Mvh Marc

204
Folkungaätten / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-13
« skrivet: 2006-02-06, 22:41 »
Hejsan,jag har en ankytning till Bjälbo/Folkunga släkten.  
Det är igenom Greger Birgersson en Oäkta son till Birger Jarl. Tillbytte sig 1272 Ängsö i Ängsösocken i Yttertjurbo härad i Västmanland mot Baldastad i Närke.Kallas dominus 21.9 1276. Ägde stora gods på Arnön i Övergrans socken i Håbo härad i Uppland. Grundade 1275 vid Uppsala domkyrkaVallby kanonikat med gods i Vaksala härad i Uppland.räknas som Storman ect.
 
Det kallas den oökta linjen av folkungarna?
Birger Jarl var pappan men han hade inte Ingeborg Eriksdotter som mor som Valdemar och Magnus och Kristina Hade,betyder det att Gregers mor var en älskarinna?  
om ej hurkunde han bli oäkting?
Och fick han inte växa upp i samma familj varör ?  
som ni ser reser det hela flera frågor. tacksam för svar mvh Marc

205
Med andra ord Kalle,  
Nils Bure med den Källhnvisningen är bortagen.  
 
Du har säkert rätt i det med tid gränsen 1474.
 
Jag tänker på det jag sist kolla bland tänkeböckerna var betydligt senare. se nedan ...
 
Konungens Kammarmästare Mats Törnes, hustru Getrud Olofsdotter skall vara dotter till Olof, guldsmed i Örebro, modern Barbro var fataburshustru på Örebro slott, hon var senare omgift med Jacob Månsson i Stockholm, som ägde hus på Köpmangatan, huset var pantsatt med återlöstes av Mats Törne enligt Stockholm Tänkeböcker 6/1 1565.

206
Tack Kalle,  
mvh Marc

207
Kalle Hur menar du ? menar du Att Stockholmstad tänkeböcker inte finns ? eller menar du att dom inte går så långt bak ?  
 
När det gäller Stockholmstads tänkeböcker och Nils Bure har jag fått uppgiften här ifrån af jag tror det varifrån Ingvar Dahl inlägg, så jag har inte själv kollat den källan,men tänker göra det nu när du antyder att det behövs.  
mvh Marc

208
Du har säkert rätt Björn,Jag är i alla fall tacksam för egen del till många här som betonat vikten av Primärkällor, och under mina år som släktforskare generöst delat med sig av forskning och kunskapoch de är flera men jag räknar bara upp två som gått vidare Lars Bäcklund och Sten Lundgren,två stillsamma eldsjälar i släktforskningen. mvh Marc

209
Bröms / Bröms
« skrivet: 2006-02-05, 05:49 »
Brita Nilsdotter var av gammal Borgar släkt från Jönköping.Källa :CW Hjort Genealogiska anteckningar från 1700 talet del 1 sid 88-89.
 
Nu Har jag lust läst Elgenstierna den enda Britta Bonde som fanns, dog ung och någon Nils Bonde fanns inte över huvudtaget,så tyvärr Christer kan jag bara utesluta släkten Bonde i detta fallet.
 
Så långt vi vet så heter Brita Nilsdotter pappa hette Nils och att han var av gammal Borgar släkt från Jönköping.  
 
Sen har var Brita Nilsdotter gift med  
1) Sven Nilsson (Bröms)Borgmästare Norrköping.  
Barn :
Måns Svensson (Bröms) Borgmästare i Norrköping Gift med Kerstin Henriksdotter (Stockenström)
2)Måns Jönsson Borgmästare Samfader för släkten Durell.  
barn:
Anna Månsdotter gift med Peder Gudmundson
Mils Månsson Durell gift 3 gånger.
 
vem är far? Till Sven Nilsson (Bröms) Borgmästare i Norrköping han borde vara född 1530 talet.  
 
Sambandet mellan dessa nedan är ej belagt  jag skall kolla svenska ättar tal som kanske kan belägga de två sista generationerna hör i hop.  
 
Far:Nils Nils Nilsson (Bröms)(1506) Kvillinge (E)
 
Farfar: Nils Bröms Nils var Väpnare till Hedensö i Näshulta socken ,Södermanland, häradsvhövding i åkerbo härad död 1511,  
sålde jord i högssby socken till johan kyle  1485  10 jan, gifte 2. 1504 med Ingeborg Ragvaldsdotter dotter till Ragvald Magnusson (Fargalt till hedensö) och Catharina Svensdotter.  
 
-------------------------------------------------
Brev:33504
Utfärdandedatum:14970703 Utfärdandeort:Linköping
Datum- kommentar: Språk:svenska
DS-nummer:  SD-nummer:
Utfärdare:Björn Nilsson i Vi och Nils Bröms, väpnare.
Innehåll: Rubrik: Dagtingsbref inter dominum Henricum Episcopum Lincopensem et complices domini Stenonis Sture, curia Lincopense obsessa. Biörn Nilsson i Vi och Nils Bröms vpn å Sten Stures vgr försäkrar bp Henrik i Linköping att han skulle återfå Vadstena, Munkeboda m.m., som under missämjan med Sten Sture fråntagits honom. Marg.ant.: Ista concordia et litere rupte fuerunt per D. Stenonem et suos, per quos curia fuit de nouo incastellata sub grauissimis expensis residuis ipsius episcopi, qua pendente incastellacione episcopus Henricus multas iniurias sustinuit.
Medeltida avskrifter: Kh 54 f.(13r), (p.21), LStB
Tryckt: Styffe, BSH, bd 4, nr 149 (s.227); marg.ant. tr. även G. Kellerman, Jakob Ulvsson, s.288, nr36 Tryckt regest: LBH I, s. 88 (nr 10); Ny Serie 3, s. 276.
Litteratur o. komm. Om utgrävningar i Munkeboda se Borgbrevet 1997:2, s. 25 ff.
-------------------------------------------------Den introducerade svenska adelns ättartavlor, bd 1 (1925) s 652-654, och tillägg i bd 9 (1936) s 262-263.

210
Rune så är det viktigt som du säger det här är hypotetiska släktlinjer, de kan inte behandlas som annat dvs vi kan inte lägga ut dom på nätet som de vore belagda..
mvh Marc

211
Rune, Jag är inte fixerad jag är intresserad  av vem Sigge Christophori  förfäder var.
 
jag verkar ju inte vara själv om det i över 150 inlägg talat om hypotetiska släktled till Sigge Christophori ..
 
 
1. Min Släktlinje med de hyoptiska Burar i Södermanland och jag tycki nog att det finns en viss tanke möda bakom det är inte bara ihop slängt.
 
2.Min tidigare  hypotetiska släktlinje var är ett utdrag från Perningsköld med Sigge larsson -Lars siggesson ect.
 
3: Sen har Ingvar dahl hyoptetiska släktlinje disskuteras Sigge-Christoffer-Sigge Fale sson-Fale Olofsson -Olof Bur -Fale Olofsson Bror till Anders.  
 
jag tror inte att disskutionen om de tre olika  
spekulativa senarierna har varit totalt värdelösa,utan det har varit tror jag till stor hjälp att se från just olika sidor att man vågar gå från sin fixering att det måste vara på ett sätt.  
 
summering av de hypotetiska inläggen vad har vi fått fram.  
 
1. Sigge Christophori    
(Man har kommit fram till att Bure namnet skall bort)  
2. Sigges  (Härkomst fortfarande okänd men nu disskuteras olika lösningar inte bara Bure vinkel )  
3. Johan Siggesson och Christoffer Siggesson
(Har fått bort af bure stämpeln,plus att man disskuterar johan Siggesson adlande på ett nytt  
sätt)  
4,Johan Siggesson härkomst blir därav intressant han är inte längre sjävklar Buresläkting eller altenativt Buresläkting med Släktled som ej andvände Burenamnet.  
 
Det här det som det senaste månderna disskution lett fram till och det är mycket tycker jag speciellt för en som trott på många av myterna skulle de visa sig.  
 
mvh Marc

212
Gris / Grijs / Grise / Gris / Grijs / Grise
« skrivet: 2006-02-03, 13:26 »
Jag vill be Eva Leksell om ursäkt ,jag har efter att läst min avlidna (Mentors)  Lars Bäcklunds antekningar om Griis Släkten Den har INGENTING med Adliga släkten Grijs att göra.
Peder Griis vår stamfader står det om Bonde på Grisbacka.  make till Barbro. Nämnd 1585-1600 i Grisbacka, Umeå lfs (Källa: Umeå socken Skattelängder).Gris stavades Griis.
Det är uppenbart i det här fallet att han tog namnet Griis efter platsen.
Jag har inte förrän nu fått del av några kopior Selhbergs Handskrift Samling i Gävle där skriver  
han släkten Giis och det tänker jag göra i fortsättningen med för att inte blanda ihop dem med andra släkter, i övrigt kan man väl säga att släkten har en stor centrering till gävle.  
jag gjorde en utredning till en person från släkten Ehringer som hade släkten Griis och Leksell i sin forskning och förut  hade del av Sehlbergs forskning och jämförde min och det var  
tydligen stora likheter även då vi forskat på olika håll och olika tidsåldrar. en av olikheterna var stavningen Sehlberg Skrev bara Griis. och vad jag förstår Eva så är det en släkting till dej som gjort den enorma forskningen av Leksell släkten som jag hört talas om.  
Jag tycker som du att släkten Griis skall ha en egen Rubrik, vi får ordnadet om inte anbytarvädern har möjlighet eller tid att göra det.  
Av alla i släkten Griis Så finns det bara två som jag vet aviker i stavningen, Brita Lisa Grisell dotter till Jacob Griis ,och Anna Margareta Grise dotter till Hans Griis.  
Jag hoppas jag med detta inlägg kan ta bort förrvrringen med min spekulation om den adliga släkten. Mvh Marc

213
Ja, Björn det kan vara olika släkter,men det är en utmaning att ta reda på det, på nått sätt skulle det nästa vara lite ironiskt om de här är det Riktiga Burarna  Och Bureus tog namnet efter dom och man har gått i blindo i alla år,men jag tror man kan knäcka fallet för är man bar öppen för alla vinklar så kan man hitta den gemensamma länken.(i värsta falla får man vara nöjd som det är man vet om dessa burar men inte var dom hör hemma)  
 
Men en ledtråd för att binda ihop de Burar från Strängnäs och Nyköping:
 
A)Är att Lars Bure, borgare i Nyköping.uppbär betalning för jord i Simtuna sn !  
 
jag hade Olaus Bure som var Kaniker i Nyköping som ev .Bror för båda var i Strängnäs på 1430 talet flytta till Nyköping.  
 
Jag hade Anders Bure föddes år 1401 i Strängnäs (D). Han dog år 1467 i Strängnäs (D).Bosatt i Strängnäs Nämns tidigast 1437 13/9, och därefter som Fasteman i Åkerbo hd 1467.  
 
Anders Stämmer fint tidmässigt och plats mässigt.  
 
 
om kollar de två leden först sen kan jag  Gå in på leden Anders - Johan -Nils Bure  vad som talar för att de hör i hop. mvh Marc

214
Det som jag  tycker är intressant är att man tycks mer benägen att behålla Burenamnet neråt landet i synnerhet de äldre generationerna,det kan ocksä ligga nått i vad biskop Ryzelius sagt att motståndar prästerna till Johan Bure i Norrland  tog helt enkelt bort tillnamnet Bure  i vissa kyrkhanlingar.men det uttallandet får stå för honom eftersom det inte går att påvisa.  
 
För utom Jacob ,Sigge (Av Andra kallad Bure) så finns en Nils Bure Som Kyrkoherde i slutet på 1600talet i Eskilstuna förmodligen släkt till jacob.  
 
med min hypotetiska an linje hittar vi flera i Strängnäs och Nyköping och förmodligen släkt med varran kanske så som jag skrev det finn två till  
i Strängnäs och Nyköping som är Kaniker och likt vissa munkarna så var dom sällan gifta och hade efterkommande  därför tog jag inte med dom i den raka släktlinjen son-far -son -far.
även om Ingvar tagit med dom förut,kan jag visa hur jag tänkt.  
 
 
1.Sigge -2,Christoffer-3.Sigge-4.Fale ----
5 generation. Lars bror kan jag tänka mej levde
också 1530 talet,såhär står det
Ulfo Bure de Strengensis Från Strängnäs: skrivs 1462 in som student i Rostock och avlägger 1463 examen där.sen blir han Kanik I Nyköping. jag hittar inte det medeltida brevet nu men kanske i var kommeri håg han äri alla fall belagd.
 
sen har vi  6gen, med Anders
OLAUS BURE DE NYCOPIA (Olof Bure från Nyköping): inskriven som student i Leipzig 1485.
Kanik i Strängnäs. nämns som död mellan mars 1505 - 8dec 1505  
-------------------------------------------------
Brevnummer:35249
Utfärdandedatum:15051208 Utfärdandeort:Stockholm
Datum- kommentar:  Språk: svenska
DS-nummer:  SD-nummer:
Utfärdare:Jon Jönsson
Innehåll: Jon Jönsson meddelar Svante Nilsson att Tönne Erikssons bud varit i staden och att Svantes eget bud kommit med honom från Väddö med pengar från Finland och var på väg till honom. När Jon kom från Västerås sades det att Hemming Gads bud från Skara kommit till Danzig från Rom och sedan till Sverige samt att Erik Skrivare, Sten Sture d ä:s tjänare, också är på väg och Jon råder Svante att ta honom in sin tjänst. Olof Bure som hade Sorunda är död och Jon råder Svante att inte förläna det till någon annan än Erik. Jon vill veta hur Svante ställer sig till det dobbel som skall stå på Kopparberget i jul. Han råder honom också att hålla sig informerad om hans fogdars förhållande till allmogen så att ingen ovilja sprider sig.
fter- medeltida avskrifter: (Sturearkivet, kapsel 4, forskarexp, RA)
Övr. efter- medeltida regester/notiser:
Hänv. till annat brev:
Fotokopia:  Faksimil:
Tryckt: ASB s 196  Tryckt regest:
Litteratur o. komm.: Skrivet av Västerås' slottsskrivare 2 (L Sjödin, MRA (1933) s 97) (=Olof Skrivare? Se ASB s 695 n 2). Tidigare till Sturearkivet A III, Breve til Svante Nielss?n fra enkelte Afsendere i danska Rigsarkivet. Litteratur o. komm.:Skrivet av Västerås' slottsskrivare 2  
------------------------------------------------
Brevnummer:32862
Utfärdandedatum: 14930000 o  Utfärdandeort: Strängnäs
Datum- kommentar: odat. (1493-1501)  Språk: svenska
DS-nummer:  SD-nummer:
Utfärdare: Peter (Magnusson) Bragde.
Innehåll: Peter (Magnusson) Bragde (läs: Brahe) säljer med sin hustru Ölgård Turesdotters samtycke till biskop Kort i Strängnäs 2 gårdar Hyvena i Vansö socken, Åkers härad, 1 gård i Kumla i Härads socken, Åkers härad, och [1?] gård i Järna i Gryts socken, Daga härad, för 400 mark stockholmsmynt och 200 mark i nya örtugen, med förbehållet att han eller hans arvingar skall kunna återköpa gårdarna.
 
Sigillanter: herr Svarte Jöns Åkesson (namnet nästan utplånat), ärkedjäkne i Strängnäs, och Olof Bure, kanik därsammastädes
Sigill:
Original:perg. RA 0101 odat. nr 207
Medeltida avskrifter:
Medeltida regester/notiser:
Brocman:  Hadorph:
Peringskiöld:  Örnhielm:
Övr. efter- medeltida avskrifter:
Övr. efter- medeltida regester/notiser:
Hänv. till annat brev:
Fotokopia:  Faksimil:
Tryckt:  Tryckt regest:
Litteratur o. komm.: Peter Magnusson Brahe död 1508. Ölgård Turesdotter död 1505. Kort biskop 1479 - 1501. Svarte Jöns Åkesson ärkedjäkne från 1482 och framåt. Olof Bure kanik 14931217, död 1505.
----------------------------------------------------------------------------------------------                                                                                           Brevnummer:33030
Utfärdandedatum:14931217  Utfärdandeort:Strängnäs
Datum- kommentar:  Språk: latin
DS-nummer:  SD-nummer:
Utfärdare:Helge, domprost i Strängnäs.
Innehåll: Helge, domprost i Strängnäs, skriver till biskop Konrad i Strängnäs att kapitlet till ombudsmän i tvisten med johanniterna i Eskilstuna valt doctor Ragvaldus, ärkedjäkne i Uppsala, och strängnäskanikerna Karolus Andree, magister Nicolaus Bang och magister Olaus Bure samt kommer med förfrågan varifrån medlen till deras utgifter skulle tagas.
 
Original: Or.papp. RA 0102
Medeltida avskrifter:
Medeltida regester/notiser:
Övr. efter- medeltida regester/notiser:
Hänv. till annat brev: Jfr Odat. papp. nr 127: U.å. (1494) 3/2 och 1495 (1494) 28/4 i avskr. Ö. II p.1169.
Fotokopia:        Faksimil:
Tryckt:  Tryckt regest:
Litteratur o. komm.: Cit. av G. Kellerman, Jacob Ulfson, s.344 not 6.
---------------------------------------OLAUS BURE DE NYCOPIA (Olof Bure från Nyköping): inskriven som student i Leipzig 1485.
Kanik i Strängnäs. nämns som död mellan mars 1505 - 8dec 1505  
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Brevnummer:35249
Utfärdandedatum:15051208  Utfärdandeort:Stockholm
Datum- kommentar:  Språk: svenska
DS-nummer:  SD-nummer:
Utfärdare:Jon Jönsson
Innehåll: Jon Jönsson meddelar Svante Nilsson att Tönne Erikssons bud varit i staden och att Svantes eget bud kommit med honom från Väddö med pengar från Finland och var på väg till honom. När Jon kom från Västerås sades det att Hemming Gads bud från Skara kommit till Danzig från Rom och sedan till Sverige samt att Erik Skrivare, Sten Sture d ä:s tjänare, också är på väg och Jon råder Svante att ta honom in sin tjänst. Olof Bure som hade Sorunda är död och Jon råder Svante att inte förläna det till någon annan än Erik. Jon vill veta hur Svante ställer sig till det dobbel som skall stå på Kopparberget i jul. Han råder honom också att hålla sig informerad om hans fogdars förhållande till allmogen så att ingen ovilja sprider sig.
fter- medeltida avskrifter: (Sturearkivet, kapsel 4, forskarexp, RA)
Övr. efter- medeltida regester/notiser:
Hänv. till annat brev:
Fotokopia:  Faksimil:
Tryckt: ASB s 196  Tryckt regest:
Litteratur o. komm.: Skrivet av Västerås' slottsskrivare 2 (L Sjödin, MRA (1933) s 97) (=Olof Skrivare? Se ASB s 695 n 2). Tidigare till Sturearkivet A III, Breve til Svante Nielss?n fra enkelte Afsendere i danska Rigsarkivet. Litteratur o. komm.: Skrivet av Västerås' slottsskrivare 2  
-------------------------------------------------
Brevnummer: 32862
Utfärdandedatum: 14930000 o  Utfärdandeort: Strängnäs
Datum- kommentar: odat. (1493-1501)  Språk: svenska
DS-nummer:  SD-nummer:
Utfärdare: Peter (Magnusson) Bragde.
Innehåll: Peter (Magnusson) Bragde (läs: Brahe) säljer med sin hustru Ölgård Turesdotters samtycke till biskop Kort i Strängnäs 2 gårdar Hyvena i Vansö socken, Åkers härad, 1 gård i Kumla i Härads socken, Åkers härad, och [1?] gård i Järna i Gryts socken, Daga härad, för 400 mark stockholmsmynt och 200 mark i nya örtugen, med förbehållet att han eller hans arvingar skall kunna återköpa gårdarna.
 
Sigillanter: herr Svarte Jöns Åkesson (namnet nästan utplånat), ärkedjäkne i Strängnäs, och Olof Bure, kanik därsammastädes
Sigill:
Original: perg. RA 0101 odat. nr 207
Medeltida avskrifter:
Medeltida regester/notiser:
Brocman:  Hadorph:
Peringskiöld:  Örnhielm:
Övr. efter- medeltida avskrifter:
Övr. efter- medeltida regester/notiser:
Hänv. till annat brev:
Fotokopia:  Faksimil:
Tryckt: Tryckt regest:
Litteratur o. komm.: Peter Magnusson Brahe död 1508. Ölgård Turesdotter död 1505. Kort biskop 1479 - 1501. Svarte Jöns Åkesson ärkedjäkne från 1482 och framåt. Olof Bure kanik 14931217, död 1505.
--------------------------------------------------------------------------------------------------Brevnummer:33030
Utfärdandedatum:14931217 Utfärdandeort:Strängnäs
Datum- kommentar:Språk: latin
DS-nummer:  SD-nummer:
Utfärdare:Helge, domprost i Strängnäs.
Innehåll: Helge, domprost i Strängnäs, skriver till biskop Konrad i Strängnäs att kapitlet till ombudsmän i tvisten med johanniterna i Eskilstuna valt doctor Ragvaldus, ärkedjäkne i Uppsala, och strängnäskanikerna Karolus Andree, magister Nicolaus Bang och magister Olaus Bure samt kommer med förfrågan varifrån medlen till deras utgifter skulle tagas.
 
Original: Or.papp. RA 0102
Medeltida avskrifter:
Medeltida regester/notiser:
Övr. efter- medeltida regester/notiser:
Hänv. till annat brev: Jfr Odat. papp. nr 127: U.å. (1494) 3/2 och 1495 (1494) 28/4 i avskr. Ö. II p.1169.
Fotokopia:  Faksimil:
Tryckt:  Tryckt regest:
Litteratur o. komm.: Cit. av G. Kellerman, Jacob Ulfson, s.344 not 6.
--------------------------------------------------------------------------------------------------det finns endel som tyder på släktskp ,släknamnet Bure platsen Strängnäs och Nyköping vissa saker ibreven tyder på släktskap också sen att dom passa in med varran tid mässigt och att dom harså mycket rådsmän borgare samtprästfolk.   mvh Marc

215
Björn, depå din första fråga Uppgifterna är hämtade från:
1)Stockholmstads tänkeböcker som åren 1365.1368,1374 Belägger 8gen. Nils Bure  
2)[Algot Hellbom, Medelpads äldre urkunder, sid. 252-253]: Belägger 4 gen. Fale (....)
3) medeltida breven, Brevnummer:31395, Brevnummer:32702, Belägger 5 gen. Lars Bure  
4)medeltida brevet nummer:2283 6gen .Anders Bure som Fasteman.  
5) Johan Bure också belagd som fasteman bl.a 1420 som fasteman i Danbyholm, Björkviks sn  
 
svaret på din andra fråga årtalen är ungefärliga beräknade av breven ect exempelvis Lars Bure  får man en hel del uppgifter att han nämns första gången som rådman 1458 det borde göra att och levde efter 1493 det bordegör att hanvar född 1430 talet så har jag imitt släktforskar pogram skrivit (1430) då har det bara skrivit ner 1430 men man kan vet Björn att 1500tal och bakåt i tiden är det mesta ungefär vissa dum skrivs ner tillexempel i Elgenstierna ,medeltida brev ect. Mvh Marc

216
Min Släktlinje är helt hypotetisk !
jag har belägg för enskilda personer!
 
jag börjar med 1gen. Sigge Christophori- 2gen. Christtoffer Siggesson-3gen. Sigge Larsson  
 
Dessa tre generationer har vi disskuterat här och vad jag förstår kan flera tänka sig att de leden hör ihop.  
Då byggde jag på hypotetiskt med de burar som bott i södermanland.
 
4 gen.har flera velat lägga till de tre övriga leden det är namnet Bure jag lgt till för i MäU
står Bara Fale..
Fale (Bure) föddes år 1465 i Birsta,Skön (Y). Han dog år 1522 i Skön En Farde (Fale) i Birsta i Skön sn finns omnämnd som 1519 sittande i Nämnden i Selånger. Nämndemanen Fale i Birsta, som omnämns 1519..[Algot Hellbom, Medelpads äldre urkunder, sid. 252-253]:  
 
5 gen.Lars Bure föddes år 1430 i Strängnäs (D). Han dog i Nyköping (D) . Han gifte sig med Ingeborg Djänksdotter.  
 
Lars Bure är belagd i två medeltida brev ovan samt nämns 1458 i Jönköpings tänkebok., Han var Rådman ,Borgare i Nyköping. G.m. Ingeborg Haraldsdotter Djäkn  
 
(Han passar in tidsmässigt och plats mässigt)
Så är det med 6-9 gen. Anders -Johan -Nils.  
 
Nils som är en son till (Farteng) Fale har samma namn som Fale ev . Far eller Farbror om Gudlav Bilder är far.  
 
så har mina tankar vandrat jag vet att det bara är hypotes och ej belagda släktled än men jag ser det som en utmaning att kolla om möjligheten finns att de hör ihop om inte så har man inte förlorat något.
 
Så peter på det sättet går man framåt genom att våga prova olika teorier,men kan också välja att inte ens disskutera och prova hypotesen om man inte känner för det.  
 
mevh Marc

217
Jag har kartlagt Buresläkt i södermanland och fått en tänkbar linje, vad säger ni om denna  
släkt linje för Kyrkoherden Sigge i Fors.  
 
obs,min egen kontruktion så det finns ju säkert brister men uppskattar kostruktiv kritik och ideer.  
 
 
Antavla  för Sigge Christophori (Bure)
 
Första Generation
 
Sigge Christophori (Bure)  föddes år 1556 i Viken,Torp (Y). Han dog den 3 maj 1643 i Eskilstuna (D). Han begravdes den 24 maj 1643 i Eskilstuna,Kloster (D).  
Sigge gifte sig med Ebba Andersdotter  den 8 december 1588. Ebba föddes år 1560 i Julsta,Hardemo (T). Hon dog den 7 december 1625 i Eskilstuna (D).  
 
 
Andra Generation
 
Christoffer Siggesson  föddes år 1520 i Birsta,Skön (Y). Han dog år 1601 i Viken,Torp  
att han ägde Viken nr 1-2 åren 1576-1600. - Leif har också lagt in ett motsvarande foto ur jordeboken 1605, där nu en Johan Siggesson skrivs för hemmanet i Viken.
 
Tredje Generation
 
Sigge Falesson  föddes år 1490 i Birsta,Skön
(Y). Han gifte sig med Anna Eriksdotter.  
Anna Eriksdotter  föddes år 1490 i Torp  
 
Fjärde Generation
 
Fale Bure  föddes år 1465 i Birsta,Skön (Y). Han dog år 1522 i Skön  
En Farde (Fale) i Birsta i Skön sn finns omnämnd som 1519 sittande i Nämnden i Selånger.  
Nämndemanen Fale i Birsta, som omnämns 1519..[Algot Hellbom, Medelpads äldre urkunder, sid.  
252-253]:
 
 
Femte Generation
 
Lars Bure föddes år 1430 i Strängnäs (D). Han dog i Nyköping (D) . Han gifte sig med Ingeborg Djänksdotter.  
 
Lars Bure : nämns 1458 i Jönköpings tänkebok., Han var  Rådman i Nyköping. G.m. Ingeborg  
Haraldsdotter  Djäkn
i Brevet nämns han som Borgare i Nyköping.
-------------------------------------------------Brevnummer:31395    
Utfärdandedatum:14840119  
Utfärdandeort:Västerås  
Språk: svenska    
Utfärdare:Lars Bure, bg i Nyköping. Innehåll:Lars Bure, borgare i Nyköping, uppbär betalning för jord i Simtuna sn och hd, som  
han tre år tidigare sålt till biskop Lydeke i Västerås.    
       
Peringskiöld: E 45 f.65v (reg.)  Örnhielm: IV p.1421  
     
Hänv. till annat brev:vidfäst 14810215 Västerås    
Litteratur o. komm.: Härom se DMS Uppland 1:8, s. 102.    
-------------------------------------------------Brevnummer:32702    
Utfärdandedatum:14920000   Utfärdandeort:    
Utfärdare:Lars Birgersson i Fletna, häradshövding i Jönåkers härad.    
Innehåll: Lars Birgersson i Fletna, häradshövding i Jönåkers härad, ger fasta (på Elin  
Nilsdotters i Akelaby försäljning av Valinge till Lars Bure i Nyköping 1487).  
     
Övr. efter- medeltida regester/notiser:REgest av Gustav Rosenhane 1651: Wijk nr 11, Biographica:  
Rosenhane, RA Hänv. till annat brev:    
Fotokopia:Faksimil:  
Tryckt:Tryckt regest:  
Litteratur o. komm.:    
-------------------------------------------------
     
Gift  med Ingeborg Djänksdotter  föddes år 1430 i Nyköping (D)  
 
 
Sjätte Generation
 
Anders Bure  föddes år 1401 i Strängnäs (D). Han dog år 1467 i Strängnäs (D).Bosatt i Strängnäs  
Nämns tidigast 1437 13/9, och därefter som Fasteman  i Åkerbo hd 1467.
 
 
Sjunde Generation
 
Johan Bure  föddes år 1370 i Strängnäs (D). Han dog år 1420 i Strängnäs (D). Bonde i Strängnäs, Södermanland 1401 2/7. Nämns sista gången 1420 som fasteman i Danbyholm, Björkviks sn
 
Åttonde Generation  
Nils Bure nämnd i Stockholmstads  tänkeböcker som  åren 1365.1368,1374 senare Bosatt i Stängnäs Södermanland.
 
 
Nils och Herse söner till Fale den unge .

218
Göran, kan det påverka att Annas är ryttmästare Amund Stensson var bosatt i Stävlö, jag har fått för mej att Johan Siggesson  och Anna var bosatta i Svartingetorp.och var tydligen 1572 när han adlas ännu bosatt där med det hindrar ju ine besök till hennes bror. Mvh Marc

219
03) Osorterat / Mormoner
« skrivet: 2006-01-31, 15:52 »
Yvonne det är inte kritisk som man granskar, dom säger själv Till skolungdomar och andra som inte vet vad mormoner står för. Dessa sidor är EMOT mormoner!!
Mormonernas lära det är rena fakta fel!och jag tror inte Släktfoskar förbundet vill stöta sig med medlemar av Jesu kristi Kyrka (Mormonerna)som man har ett fint samarbete med i släkt forskningen och utsätta mormonkyrkan för denna  
smutskastning och fakta fel som ingår, nu är dessa medlemmar tålmodiga och det dröjer väl lite innan dom går till Datainspektionen som andra minoritets grupper gjort för, men nu är inte Mormonerna ensamma att smutskastas Jehovasvittnen och New Age och nån till av vem jo av religon motståndarna Statskyrkan EFS och Pingstvänner. inte ens av objektiva som ej är troende utan det är skrivit av dessa kyrkors motsåndare för att smutskasta och att man som det står får ren kristen lära vad nu det betyder,
nej Yvonne det var nog fel beslut att låta det stå för det dröjer nog inte länge förrän näasta anmälning till data inspektionen kommer från någon avdessa grupper, mvh Marc

220
03) Osorterat / Mormoner
« skrivet: 2006-01-31, 12:28 »
Till Carola Berglund, har vi inte fått nog av data inspektionen varför hänvisar du till en anti mormonsida !(http://home.swipnet.se/filippos/mormoner.htm ) som skriver saker emot mormoner och tydligen inte deras lärosatser.  
och vad har deras tro med saken att göra?  
skall vi sätta en rubrik om EFS och pingstkyrkan och börja prata om knutby och andra tokerier då har vi snart data inspektionen här igen !
Men om man nu skall tala om mormonkyrkan och släktforskning ect så kan man hänvisa till den här adressen.
http://www.familysearch.org
 
mvh Marc

221
Ruth / Ruuth / Ruth / Ruuth
« skrivet: 2006-01-31, 10:42 »
Hej Ove !
Nu har jag äntligen svar på släkten 1) adliga släkten Graan introducerad nr 336 anfader Johan Gerhardsson Graan  
2)Adlig släkt ej introducerad Graan anfader Graan. Olaus Stephani (1618-89), kyrkoherde i Piteå, 1688. Sköld: En gran uppväxande mellan två berg. Hjälmprydnad: Två korslagda lövade avhuggna grenar. Eder 14
obs var en Knapesläkt = Lågadels släkt blev sällan introducerad som sköldknektarna så tillhörde de ofta gamla borgarsläkter  
 
3)Grahn borgarsläkten i Umeå börja med två bröder från Nysätra som tog sig namnet Grahn  
Olof och Pehr båda gifta med släkten Grubb  
De var Rådsmän och Borgmästare ect i Umeå under flera generationer. de är inte en adels släkt vad jag kunnat finna trots de höga ämbeten.  
 
Några ord om släkten Grubb är också en Knape eller lågadelssläkt som förblivit ointrudicerad
eller där skölde brevet försvunnit.
 
Finska Adelssläkten Ruuth kom hit genom Eskillus Andreae Ruuth. Kykoherde och birkarl i Torneå. Han var född i Nyland och tillhörde utantvivel samma borgarsläkt Ruuth i Borgå, som den 1559 adlade Peder Jönsson Ruuth, han kan möjligen ha använt samma vapen som denna släkt: Sköld: i guld en blå spetsuta, på ömse sidor åtföljd av en röd triangel.
-hade inget samsnöre med Borgarsläkten Ruuth från rutvik, Luleå vad vi kunde se och en del påpeka regällt till mej ,men det fanns ett fråge tecken i leken ? nämligen Nils Jacobsson Ruuth Borgmästare 1661-1669, tullnär i Luleå. Född i Bensbyn, Luleå lfs. Död 1703-01-11. Nämnd som borgare från 1642 till 1703 i Luleå stadsförsamling (Olle Malmsten). Nämnd från 1650 till 1654 i Bensbyn, Luleå landsförsamling (Mantalslängder). Riksdagsman med sigill med vapen med hjälmprydnad, sköldemärke ruta (Magnus Bäckmark).
Man kan fråga Magnus Bäckmark om det är samma vapen som finska adelsläkten Ruuth andväde,eller om han kan berätta lite mer om det Leif Boström
ger honom som referent. eller så kan det vara den vanliga visan att introdution ej skedde.  
mvh Marc

222
Roger,Anders Mfl jag ber om ursäkt för uttrycket  
dribbla bort osv.. det var inte illa menat mer som ett skämt ,typ politiker man snackar bort alla inklusive sig själv. ialla fall jag ska vara lite försiktigare med mina uttryck.  
 
Sen en liten parantes Farde den unge släkt ? det finns ingen Farde släkt men däremot en Fartengh den unge släkt.
Och vi kan mordernisera Fartheng använda kortnamnet Fale, då blir det Fale den unges släkt !
och då är vi inne på lagmannen Fale den unge (Fartheng unge) nämnd 1342-1363 som flera ser som Buresläkten stamfar och då ser jag ingen skillnad på att ha kvar inläggen här ?
 
vi skulle kunna kalla oss för Fale den unges släkt i stället för Bure släkten ?
om Burenamnet ändå inte andvändes så ofta på 1500-1300 talet. men Fale finns från 1300talet -1900 talet från Fale Bure ,Fale Burman till Fale Olofsson ,Fale Nilsson ,Nils Falesson Fale Eriksson , Fale Falesson Fale Siggesson osv.  
Mvh Marc

223
Benny och Stefan det är troligt att det är omkrig datum jag skrivit ned när jag skrivit årtal jag brukar skriva ~ eller omkr. 1581  och det brukar ju vara omkring datum på 1500 tal beroende på när dom var sist med i en händelse. och det var slarvigt av mej att inte skriva så ,men det exata datumet på Johan Siggesson vet jag i nuläget inte varifrån jag fått det tydligen ej av elgenstierna jag får kolla det vid ett tillfälle. Mvh. Marc

224
Thomas, tror du jag plokat datum i luften ,antigen har jag fått det ifrån Referens (om Anna Stensdotter [Ulv] och hennes släkt):
_Möller, Pontus & Gillingstam, Hans (1989). ?Ulv?, ss. 296-310 i Äldre svenska
frälsesläkter, bd I, häfte 3. Stockholm: Riddarhusdirektionen. eller så var det ifrån Ulfensax tabell 2 där det står omdom båda.(Anna och Johan)
Anna Stensdotter Ulv född 1534 och död 1585 och på Johan Siggesson var det exat födelse datum.  
18 Aug 1514. det är säkert från en av ovan käller jag fått uppgiften.nu är det sent att kolla upp varifrån jag fått uppgiften.  
Jag fundera på Hans ,det fanns en underlagman i medelpe Hans Djäken nämd 1443 som faste i ett brev kanske levde 1520-1530 talet. Mvh Marc

225
Göran, Johan Siggesson var född 18 Aug 1514,Birsta Skön socken (Y) och död 1584 på Svartingstorp,Åby Socken (H)begravd i Åby kyrka,Åby socken(H),vid sin hustru Anna Stensdotter Ulv.
 
Här är en liten sammanfatt ning om Johan siggesson från disskutioner förut i Af.  
 
Jörgen Blästa har också lämnat en uppgift att Johan Siggesson skulle ha gästat herr Martinus Laurentii kyrkoherde i Torp, enligt ett brev från 1572. [Kaj Janzon, ] Denne herr Mårten ägde ett av de fyra hemmanen i Viken. [Leif Persson,]
 
Johan Siggesson var adlad den  25 Sep 1572 .Han var Överste och Hövitsman , på Kalmar slott
Källa:Sköldebrevet finns i Bergshammarssamlingen, pergamentsbrev 1572 25/9; dnr 42-2005/3570.
 
Utifall herr Sigge, som hävdas i herdaminnena, var brorson till Johan Siggesson finns ett samband. Johans hustru Anna Stensdotter (Ulv) var syssling med Jöran Klasson; hennes far, Sten Bengtsson (Ulv), var kusin med det ovannämnda riksrådets far, Klas Jöransson (Stiernsköld), på sin mors, Elin Hansdotters (Stiernsköld), Annas farmors sida.  
 
Därtill: Johans hustru Anna ägde jord i Marks och Vilske härad i Västergötland. Troligen ett arv på mödernet. Hennes mormor var Karin Hansdotter (Tott). Tottätten ägde, som bekant, jord i ett flertal häraden i Västergötland.(Gillingstam PHT 1947 s 51; ÄSF h 3, s 281-283, 308) Det kanske inte var en tillfällighet, att herr Sigges hustru, Ebba Andersdotter, just kom från Marks härad; född i Gällstad socken i detta härad. Skulle det även vara så, att herr Sigge som ung var boende hos sin farbror Johan, är ovan omtalade omständigheter självförklarande. Farbror Johan och faster Anna tog väl hand om sin nevö, sin 'fosterson'.  
 
En annan omständighet skulle vara herr Sigges bröllop. Detta skedde som ovan sagts på Bro-gård i Bro sn och hd i Uppland. Detta var salige Anders Sigfridssons (Rålamb) sätesgård. Denne var död sedan 1581 men hans änka, hans andra hustru, Anna Brorsdotter levde. Anna var dotter till Bror Eriksson (Buth) och hans hustru Brita Haraldsdotter (Soop). Brita var halvsyster till Anna Stensdotters mor, Kerstin Anudsdotter (Ulvsax) och således var Anna Brorsdotter, värdinnan på Bro-gård, kusin med Johan Siggessons hustru, Anna Stensdotter. (ÄSF I, h3, s 217a, 248f, 283ab)
 
Det var utan Burehöänvisingar ,herdaminne ect Hoppas det var till liten hjålp Göran. mvh Marc

226
Göran som du skriver Bönder i Birsta [Algot Hellbom, Medelpads äldre urkunder, sid. 252-253]: Fale 1519  
 
Den Farde (Fale) i Birsta i Skön sn finns omnämnd som 1519 sittande i Nämnden i Selånger.  
Källa: (MÄU 143)  
 
Den här källan har man tagit upp för det kan vara en Fale Siggesson son till en Sigge Falesson boende i Birsta på 1400 talet mitt och den skulle inte ha med Buresläkten att göra ?  
när Fale är typiskt namn inom Buresläkten ända ner till 1800-1900 tal har jag sett släktlinjer med namn som Fale Burman, Fale Olofsson ,Fale Eriksson.  
 
Släkten Falkengre?n har sen länge hävdat släktskap med Bureätten,varför?  
 
Johan Siggesson släktskap med Sigge Christophori tycker jag visas på flera ställen.
 
och om deras anfäder kommer från Torp eller Skön så blir tanken än troligare om samsnöre.

227
Mycket starkt Anders att ta på dej när du skriver fel,och fel gör vi alla ,och du är absolut inte en som luras ,det är som du säger viktigt att man sjäv kollar primär källan, mvh Marc

228
Rättelse skall vara Anders Rydberg,sorry Anders Berg /Marc

229
Nu har herrana torsten och roger dribblat bort dej igen Göran, Fant förekommer liksom Sigge  liksom johan siggesson  i Palmskiöldska handskrift samlingen i uppsala universtitet biliotek av Elias Palmskiöld men det är flera volymer svårt att gå igenom, Anders Berg lurar mej och att i herdaminnet där det står Sigge Christophori Bure där han var huskaplan i Gilleberga under fanns hänvisningen till  
1)Palmskiöld 128, Hänvisningen var till Palmsköldska samlingen Anders.
 
Jag minns ett annat tillfälle Carl och Anders mfl. Dribbla bort hela släktforskar sverige  
om kerstin Zyntia..
Härkommer efter mycket arbete en hel del som visar på att Nolander hade rätt.  
Modifierat register för Johannes Laurentii (Bure)
 
 
Första Generation
 
*Johannes Laurentii (Bure)  föddes den 24 januari 1548 i Säbrå  (Y). Han dog den 26 april 1603 i Helgum,Säbrå  (Y). Han begravdes den 30 april 1603 i Säbrå kyrka, Säbrå   (Y).  
Kyrkoherde i Själevad under åren 1687-89,
5. Johannes Laur. S?brosynthius [Bure] (1589)
f. 29 juni1548. Genom sin broders, khden i Säbrå Engelberts gifte befryndad med Bureätten. Han uppföres ss. komminister i Själevad 1566, hvilket innebär en omöjlighet, ty han var då allenast 18 år. Khde här kan han knappast
blifvit förr än 1589, enär han ännu i nov. 1588 kallar sig kyrkiotienare i Själa, hvilket tydligen innebär, att han var v. pastor efter företrädaren.Bebodde i mars 1589 Själevads prästgård. På grund af sin äldre och
kraftfullare broder Engelberts yrkande att få byta pastorat, blef han khde i Säbrå s. å. Se där vidare.
Kyrkoherde i Säbrå åren 1590-1603
6. Johannes (Hans) Laurentii (Bure) (1589-1603), f. 24 jan.1548 i Säbrå, son till khden Laurentius Svenonis härst. och broder till
företrädaren. Han uppges ha varit docens i Gefle skola 1570, sedan komm.i Säbrå, tjänstgjorde i slutet af år 1588 som v. pastor i Själevad och blef 1589 khde därst. men fick redan s. å. genom pastoratsbyte med sin broder
Engelbert transport till Säbrå. Som vederlag för de från gället afsöndrade annexprästborden i Stigsjö och Häggdånger tillerkändes han af
kon. Johan III gen. bref af 29 mars 1691 6 pund spanmål, hvilken förmån stadfästes af kon. Sigismund samt af hertig Karl 27 febr. 1596. Han
undertecknade Upsala mötes beslut 1593 och Söderköpings riksdagsbeslut 22 okt. 1595. Förordnad att under khdens i Hsand, Laurentius Jon?,privation tillika uppehålla khdetjänsten i staden 1596, synes han äfven efter dennes död innehaft befattningen (se I, s. 343). Herr Hans afled 3:dje dag Påsk (26 apr.) 1603 och begrofs i Säbrå kyrka midt för altaret.I Säbrå s:n ägde han rätt mycket jord, som tillföll änkan och barnen, 14? sälland i Helgum, 13? säll. i Brennäs, 7? säll. i Åå och ? säll. i Berglägden.
Första hustrun hade ärft en jord i Obol, som äldsta sonen erhöll som gåfva af mor och syskon och hvilken såldes, ?då han for för att magistrera ? i Tyskland. Rörande khdens familje förhållanden föreligger en utmärkt källa i sonen Christophers räkenskapsbok, bevarad i Upsala Universitetsbibliotek(sign. X 255 k).
G. 1) m. Kerstin Zynthia;
2) m. Anna Segersdotter, dotter af knapen Seger Olofsson i Nensjö, af samma släkt som adliga ätten Ehrenclo, och Gertrud Ulf. Hon gifte om sig 1608 med prosten och khden i Nordingrå Olaus Martini, flyttade 1625 efter hans död till
Helgum i Säbrå och afled där 3 juni 1632.
Barn: Jacobus Zebrozynthius, f. 17/11 1582 i Säbrå, fil. mag., professor i Upsala
1612, tillika khde i Vendel 1616, khde i Storkyrkoförs. i Sthm 1624, biskop
i Strängnäs 1639, d. 9/7 1642; Lars Hansson, ärfde Åå, Berglägden samt Brennäs,
där han bodde, d. apr. 1621; Christopher Hansson Zynth, f. 10/3 1589 i Själevads
prästgård, ärfde Helgum, där han bodde och idkade landtbruk och handel,
landstingsman, betydande herredagsman vid riksdagarna 1621, 1624, 1640,
1644, gift 2 ggr, d. 1656; Kirstin Hansdotter, g. 1) m. Måns Ericsson, 2) m. Carl
Persson, landsskrifvare i Ångermanland; Margareta S?broensis, f. 1594, g. 1)
1610 m. prosten i Leksand Elaus Terserus, 2) 20/9 1618 m. hans efterträd. UnoTroilus; hon afled 11/6 1657, saknad i hela Dalelaget, där hon för sitt hederliga utseende och goda hjärta bar heders namnet ?Stormoder i Dalom?. Hennes
bröder Jacob och Christopher besökte henne i Leksand 1618, förmodligen vid bröllopet, själf var hon hemrest till Norrland 1625.10 juni 1590 kvitterar han spannmål som ersättning för det från  Pastoratet avstyckade Kyrkobordet i  
Stigsjö,han övertar hemmanet i Helgum där han har 18 kor 1601han brukar också ett hemman i  
Berge 1596,och året däårpå ett hemman i Brunnäs där han 1601 hade 8 kor han hade dessutom  på  
prästgården 21 kor samma år.den 1 feb 1603 Står det sonen Jacob Hansson samt flera av mina  
syskon bekänner oss på vår moders Anna Sigridsdotter (Segersdotter) vängar att hava efter vår  
salige faders död ,Hans Laurentii Uppburit Spanmål ect...... ,Han begravdes i Säbrå  kyrka mitt för  
altaret.
----------------------------------------------
Obs. Namnet Bure ej Belagt i primäkällor I Ångermanlands Kyrkoarkiv säger Peter och även Carl har studerat ett 15-tal originaldokument från 1590-1602 ,endast i sekundär källor skriver han sig som Bure,som herdaminne av Bygd?n och i såbrå boken,Penningsköld  ect. men ett par av barnen har Burenamnet Belagt med Primär källor.
 
Johannes gifte sig (1) med Kerstin Evertsdotter Zynthia  dotter till Evert Hendriksson år 1578 i Alfa (X). Kerstin föddes år 1545 i Alfta  (X). Hon dog år 1581 i Säbrå (Y).  
 
De fick följande barn:
 
Ericus Michaelis Zebrozynthius  föddes år 1581 i Säbrå (Y). Han dog år 1660 i Resele (Y).  
Kyrkoherde i Resele församling  
7. Ericus Michaelis Zebrosynthius (1614-60), förmodligen f. i Säbrå och i förvantskap med därvarande Burefamiljen. Af ett egenhändigtbref, som han 8 jan. 1647 skref till ärkebiskopen, erhåller man några närmare underrättelser om honom. Sedan han år 1603, förmodligen ss. präst vigd,lämnat Upsala, blef han med krigsfolket utskickad till Lifland(tydligen som krigspräst) och förblef där, så länge kriget varade, tjänstgjorde sedan som kapellan i Nora till 1612 och kom omsider till detta svaga, mödosamma och förfallna (Resele) gället, hvilket ingen ville mottaga för armod och den långa vägens skull. Han skildrar huru här i kyrkorna mässekläderna voro förnötte, prästgården och all hägnad förfallen, prästbolen vanbrukade, som ärkebiskop Kenicius med sitt lofliga medfölje anno 1616 med förundrande sågh.? Sammalunda voro tiondelaxen,
som tillförne af ålder utgått af kronans fiske, och ett litet enskildt fiske,som hört till prästbordet, bortmiste. ?Hvilken omak och kostnad jag hade, innan jag allt detta i sitt retta läge någorlunda upprett hade, kan hvar och en nogsampt förmerkia, som med sådana ärender hafver varitbeswärat. Dertill hade jag 7 styffbarn, them jagh allasammans genom Guds nådiga tilhjälp med egen omkostnad upfödhe ifrån deras barndom till mannaålder, och var alltid i den goda förhoppning, att jag skulle fånågra af mina styfsöner till hjälp, hvilket icke ske kunde, oaktadt två af dem kommo till sacrum ministerium och en till gradum magisterii.?
Nu begär han, att hans yngste son Michael, som han fått sig till hjälp,måtte erhålla spem successionis till pastoratet, enär han efter sin kärahustrus död ej har någon annan än honom i sin sorgliga lägenhet att lita på (Hdmh). Denna begäran afslogs då för tillfället, men gick sedermera i uppfyllelse. Genom ett kungl. bref 15 febr. 1617 fick khden årligen uppbära
6 t:r spl. ur kyrkohärberget. År 1628 räknade han 10 personer i sitt hushåll. De senare åren af sin lefnad hade han sonen Michael till vice
pastor och afled i hög ålder, tydligen år 1660.
G. m. Karin Olofsdotter, änka efter khden Hans Larsson i Nora. De sju styfbarnen Nor?us äro uppräknade där (II, s. 292). Pastorskan afled sommaren 1646 här i Resele.
Barn: Paulus, stud. febr. 1628; Elias, kallade sig Rhezelius, khde i Ramsele
n. 7; Michael, faderns efterträdare._________
? Visitationen i Resele ägde rum 31 juli 1616; i ärkebiskopens följe voro khden i Gefle
Joh. Anthelius och skolmäst. Ol. Njurenius.
Ericus gifte sig med Karin Olofsdotter . Karin föddes i Nora (Y).  
-----------------------------------------------
 
Johannes gifte sig (2) med Anna Segersdotter  dotter till Seger Olofsson och Gertrud Ulf år 1582 i Säbrå  (Y). Anna föddes år 1560 i Nänsjö,Gudmundrå. Hon dog den 3 juni 1632 i Helgum,Säbrå  (Y).  
 
Anna Segersdotter gift  i först giftet med Johannes Laurentii Bureus och i andra giftet Olaus Martininär hon Blev änka för andra gången år 1625 efter Olof Martini flytta hon tillbaka till Helgum.Adligaätten Ehreneklo 871 och Bure 126 Och Herdaminne och kvitto vid arskifte 1603.
 
 
Johannes och Anna hade följande barn:
 
Jacobus Zebrozynthius Bure  föddes den 17 november 1582 i Helgum,Säbrå (y). Han dog den 9 juli 1642 i Strängnäs (D). Han begravdes den 25 juli 1642 i Strängnäs Domkyrka,Strängnäs  (D).  
Jacobus  Zebrozynthius Professor,  Biskop i Strängnäs under åren år 1639-1642.
Utdrag av Strängnäs Herdaminne volym 1 sidan 42-47.av Magnus Collmar:Jacobus Johannis Zebrozynthius ,som också skrev sig Angermannus eller Bureus  föddes i Säbrå 17 november sannolikt 1582 som äldste son till Kyrkoherden  
Johannes Laurentii Bureus och hans hustru Anna Segersdotter.Hans födelseår liksom en del andra uppgjifter om hans familj diskutabelt. Hans mor  
har i en del källor uppgivits ha varit tidigare hustru till herr Johannes,Kerstin Zynthia,
men det finns inga säkra belägg för hennes existens ,Det förrefaller tvärtom klart att  
Jacob har varit i äldst i en syskonskara på fem ,där Margareta Hansdotter ,gift med  
Troiliusoch kallad Stormor i Dalom var yngst och född 1594 alla med Anna  
 
Segersdotter som mor.vid faderns död skiftades arvet lika mellan sysskonen fasän  
Jacob erhöll jord ur allas morsarv extra för sin studieresa till Tyskland.namnet  
Buereus tycks innebära att familjen var en gren av den kända Bureätten.
Namnet Zynth förekom i en annan släkt  i trakten ,som dock ej kan bevisas ha  
familjeband med Jacob Johannis.Den 30 mars 1612 Utnämdes Jacobus Johannis  
Bureus Zebrozynthus av Gustav II Adolf till Professor i Logik ,År 1616 lämnade han  
dock univesitetet för att  bli kyrkoherde i Vendel.år 1621 i aug .kallades  
Zebozynthius till Hovpredikant av Kungen,och år 1624 den 10 april utnämdes  
Kyrkoherde i Stockholms Nikolai församling samt solna,han börja kallas den  
fridsame och lärde Zebrozynthius ,han var Biskop i Strängnäs under åren 1639-
1642,Efter Biskop Jacobus Johannis Zebrozynthius död bekräftades Arvingarnas  
rätt till hemmanet Sunnersta i Bondkyrka församling. 9jul1642
Han begravdes 25 jul 1642 som än idag kallas St :Jacobi dagen  
Arvingarna läto sätta upp en minnes sten i Strängnäs domkyrka,och en sten visar  
hans grav plats under golvet.
-------------------------------------------------Domkyrkas Gravminnen av Robert Bennett och Erik Borhn. där står på sid 90-91  
Gravstenar nyare tiden fig. 97 Gravsten (2) över Biskop Jakob Bure ,Kallad  
Zäbråzyntius d.1642 foto S. Hallgren 1974. _men jag kan citera lite av texen på  
gravstenen : _...HÄR LIGGER BEGRAFVEN ÄHRE/WYRDIGH OCH HÖGLÄRDE  
HERRE/M.JACOB SEBRASYNHVS BVRE/BISCOPI STRENGNÄS/FÖDDES XVII  
NOVEMB MDLXXXII/AVFSOMNADE IX IVLI A MDCXLII/PÅ SIN ÅLDERS ÅR LX. ..  
_Han begravdes 25 jul 1642,då lät arvingarna läto sätta upp en minnes sten i  
Strängnäs domkyrka,och en sten visar hans grav plats under golvet.  
.................................................
Väst portalen 1648
inskrift tavlan av huggen sten med följande inskrift i nedsänkta bokstäver:HANC  
JANUAM IN MEMORIAM DEFUNCTI SUI MARITI REVERENDISS. D.M.JACOBI  
BURAEI ZEBROZYNTHII, RELICTA VIDUA  KATHARINA NIKOLAI USI TEMPLI  
HUJUS CATHEDRALIS CONSECRAVI T ANNO CHRISTI  MDCXLVIII.
översatt denna port tillminnet av min avlidhögst vördnadsvärde Jacob Bureus med  
tillnamnet Zävbråxyntius har den efterlämnade änkan katarina Nicolai till denna  
domkyrkas nytta skänktkristi år 1648.
Västportalen till Strängnäs dom kyrka sid. 379 kan man se en bild av Västportalen  
fig.278 enligt inskrift på en kalkstensplatta upptillbyggd 1648 till minne av Biskop  
Jacob Zebrozyntius på den ursprungliga västportalens plats.portalen målad två  
nyanser Gråblått.foto S.Hallgren 1968 -----------------------------------------------------------
Ytterligare källor Sixten Söderhielm Stormor i Dalom  möderne i släkt och hävd  
2-3 1952.
Clas Annerstedt Uppsala Universitets Historia del 1 1477-1654 sid 151 och bihang  
sid 90,Brev till Axel Oxenstierna E757 19 jan 1641 av Jacobus Johannis  
Zebrozynthius samt brev till Johan Casimir angående Strängnäs Gymnasium 8 dec  
1639 ,RA E34 Hellström Stockholm Herdaminne sid. 425.Urban Sikesborg  skriver  
att Jacob tidvis skulle andvänt  namnet Bure och så även hans barn .två andra  
primär källor,med tillnamnet Bure (Bureus) var brev av honom skrivna till Axel Oxenstierna E757 19 jan 1641.Samt brev till Johan Casimir angående Strängnäs Gymnasium 8 dec 1639 ,RA  
E34.
Jacobus gifte sig med Chatarina Nilsdotter  år 1614 i Uppsala Domkyrko (C). Chatarina föddes den 5 januari 1595 i Uppsala (C). Hon dog den 22 juli 1681 i Uppsala (C).  
 
Lars Hansson  föddes år 1585 i Helgum,Säbrå  (Y). Han dog år 1621 i Brunnäs,Säbrå  (Y).  
Bonde i Brunnäs.
 
 
Kristin Hansdotter Burea  föddes år 1592 i Helgum,Säbrå  (Y). Hon dog i Härnösand  (Y).  
Kristin gifte sig (1) med Måns Eriksson . Måns föddes omkring 1680 i Härnösand  (Y).  
Borgare i Härnösand.
 
Christoffer Hansson Zynth Bureus  föddes den 10 mars 1589 i Själevad  (Y). Han dog år 1655 i Helgum,Säbrå  (Y).  
Rotebonde ,Länsman,Gästgivare i Helgum.
Christoffer gifte sig (1) med Märit Pedersdotter  år 1610 i Säbrå (Y). Märit föddes år 1590 i Helgum,Säbrå  (Y). Hon dog år 1625 i Helgum,Säbrå  (Y).  
Christoffer gifte sig (2) med Elisabeth Hansdotter Noraea  år 1627 i Säbrå (Y). Elisabeth föddes år 1607 i Nora (Y). Hon dog i Helgum,Säbrå (Y).  
 
Margareta Zebrozynthia Burea  föddes den 5 mars 1594 i Prästgården , Säbrå   (Y). Hon dog den 11 juli 1657 i Prästgården,Leksand  (W). Hon begravdes år 1657 i Kyrkan,Leksand  (W).  
För sitt hederliga utseende, goda hjärta och givmildhet mot de fattiga kallades hon  
Stormor i Dalom. (Det finns även en bok om henne skriven 1930 av Aivva Uppström).
Tidnings artiklarna i Nya Norrland 4 och 14 jan 1999 om Christoffer Bureus och  
Margareta  ”Stormor Burea i Dalom”
-------------------------------------------------
om Kerstin Zynth familj  
far till kerstin:  
Evert Hendriksson  föddes år 1510 i Rogsta, Torsåker(Y). Han dog år 1615 i Holm,Överlännäs (Y). År 1569 övertar han sin fars hemman i Rogsta ,Torsåker .Underlagman i Jämtland 1564.Och fogde över Ångermanland under åren  
1574-1600 bodde då på skattehemmanet Holm i Överlännäs. Hans baren kalla sig Zynth
Källa :Stockholm Stads tänkebok 26 maj 1547,Härnösand Herdaminne bok 4 sid 142.
 
Evert hade följande barn:
 
Elisabeth Evertsdotter Zynthia  föddes år 1538 i Holm,Överlännäs  (Y). Hon dog omkring 1615 i Säbrå (Y). Elisabeth gifte sig med Petrus Nicolai . Petrus föddes omkring 1535 i Sundby,Boteå  (Y). Han dog år 1619 i Säbrå (Y).  
Kyrkoherde i Grundsunda 1580-1604,och  
Kyrkoherde i Säbrå  under åren 1604-1619.
7. Petrus Nicolai (1604-19) var khde i Grundsunda (se I,s. 257), då han 1604 erhöll transport till Säbrå pastorat. Den 6 maj s. å.
levererades till honom inventarier efter salig herr Hans Laurentii genom dennes efterlefverska, hederlig danneqvinna Anna (orig. i UB, K 1). Han
uppbar till en början 24, sedan 20 t:r i vederlagsspanmål, erlade 1613-18
årligen sin andel i Älfsborgs lösen och lefde ännu i jan. 1619, då Haquin
Rhezelius dedicerade honom och öfriga Ångermanlandspräster sin faders
psalmbok, men måste ha aflidit kort därefter. Synes varit ålderstigen
redan vid sitt tillträde till pastoratet.
G. m. Elisabeth Evertsdotter Zynth, dotter till lagmannen i Ångermanland
Evert Henriksson på Holm i Ytterlännäs (Samfundet S:t Eriks årsbok 1918,
tab. s. 161 B).
Son: Johan, faderns efterträdare som khde härst.
1579 Brukade han hemanet i Sundby,Boteå,sen 1580 komm han till Grundsunda ,
Han brukar ett  hemman utås ,Grundsunda från 1589 därhan har som mest 6 kor  
till 1597.år 1601 har han i prästgården bland annt 10 kor och 1 häst.
 
Henricus Edvardi Zynht  föddes år 1540 i Holm,Överlännäs  (Y). Han dog år 1615 i Alfta (X). Kyrkoherde och Prost i Alfa församling (X)
Henricus gifte sig med Kerstin Eriksdotter . Kerstin föddes år 1535 i Alfta (X). Hon dog i Alfta (X).  
 
Kerstin Evertsdotter Zynthia  föddes år 1545 i Alfta  (X). Hon dog år 1581 i Säbrå (Y).  
--------------
Edvards far var : Henricus Erici var Kontrakt prost för södra Ångermanlands kontrakt under åren 1548-1556. Och kyrkoherde i Säbrå under åren 1541-1543 och sen Kyrkoherde i  Torsåker under åren 1543-1568. Har hemman i Rogsta har som mest  7 kor ,samma år som han avlider 1568 då testamenteras 9 1/2 lod silver till kungliga räntekammaren.
 
ps. gamal forskning är inte alltid fel min käre Carl, här är ett lite inlägga att sätta tänderna i mvh Marc

230
Torsten, det råder tydligen ett dunkel om att Sköldknektarna var Frälsemän tillhörande Knape-eller Lågadeln.som det står i boken Per Clemetsson och han ättlingar ...sid 58
jag tänkte ge dej ett svar direkt från boken men efter ett långtstycke jag skrev av kopplas jag bort. så nu blir det ett kort svar.  
1) i skölde brevet anges att per Klemetsson hans fru och Bröst arvingar fått Voijkkala i Torneå socken som frälse jord.  
2) Ståthållare Sten Claesson släkting till Per  
tog med tog med sköldebrevet och godkändes av Rikskanslern Axel Oxenstierna  och för in honom på en lista av godkänd adels ätter utan ättenamn.  
3) ilandskapshandlingarna för västerbotten (Citerat i boken ) vittnar om Pers Kallese till kröningen där skulle han officiellt utnämnas till frälseman ,(fast han redan fått frälsekölden+brevet de vill säga adels priviligerna.
den enkle Bonde son ville väl inte gå på Utstoffering kimng denna frälsemanna sköld.  
ibok framgår klart att de flesta sköldkenkatr na som per aldrig sökte intoduction på riddar huset säkert av olika orsaker tillexempel kostnaden och att dom som Per inte kände sig hemma i det kungaliga spektaletsom det innebar. -mina tankar-
 
4) som ett resultat av sitt frälse ,så utöka Per sina mark egendom regällt i Långnäs och rutvik storlek ect står i Jordeboken för 1612,iboken finns det på sid 59. och begädrde naturligtvis full skattefrihet på nyförvärv.  
 
ja torsten, det får väl räcka så om fel finns så  
är det det jag citerat från boken (Skoja bara )
mvh Marc

231
Här ser det ut att ha  spårat ut ordentligt,
det sista 24 inläggen ger mej inget svar vad som disskuteras så när jag gick in på äldre inlägg för en sådär 30 inlägg sen var en diskution om Birkarlar och deras anknytning till Buresläkten  
jag har en bok hemma om hövitsmannen Per Clemetsson som härstamma från klemets hemmanet  Alvik nr 4 i Luleå socken han kom från en Birkarl släkt och var själv Birkarl, det jag undrar över är två saker genom sitt gifte med Anna Mårtensdotter skulle han vara ingift i Bure släkten hennes mor skulle vara Margareta Kenicia som var gift två gånger med Mårten och  Per olsson som var styvfar till Anna.
Vi vet ju att På annas sida fanns Birkarlsläkten Köningsson (Kenicius)som kom ifrån stamhemmanet Kåddis i Baggböle.1606 fick han sitt sködebrev.  
den ena frågan Hövitsmanen och Sköldknekten Per Clementsson räknas han som frälseman ?  
 
Utdrag ur boken Per Clemetsson och hans ättlingar ....
Det flesta sköld knektarna begärde ej introdution på riddarhuset men detta är som känt fallet med en lång rad mycket gamla frälse ätter i de flesta fall börja också de flesta ätte -namnen andvändas jämförelsevis sent.Axel oxenstierna ifrågasatte ej 1625 adelskapet när ståtthållaren i jönköping Sten claesson på grundval av sköldbrevet 1606 begärde att få uppta sin mormors brors vapen ,eftersom han var ståthållare kunde anses med särskilda förtjänster och sålunda uppfyllde kravet i bestämmelserna från 1606,Sten Carlsson erhöll introduktion 1627 och elgenstierna har inte bestridite den intrduktion ovanstånde redogörelse bör förhoppningsvis skingra dunklet kring frågan om hurevida sköldkenktarna anses som frälsemän,tillhörande den så kallade Knape-Lågadeln.
 
Den andra frågan är om släkten Grubb också kunde vara av Knape eller lågadelsläkt ej introducerad och skölde brevet kan ha försvunnit som hände ibland, jag tror det är heraldiska föreningen som tecknat av Grubb sköld märke vilket tycks vara Ren stånde åt väster, är det någon som känner till mer om det?  
 
Mvh Marc

232
Roos / Ros / Äldre inlägg (arkiv) till 29 juni, 2006
« skrivet: 2006-01-24, 14:09 »
Det har nämns lite om Erik här är det jag fått veta om hans familj,är det någon som har info att fylla det tomrum jah har.  
 
Register för Erik Roos
 
1.Erik Roos  föddes år 1709 i Lovisa I Uusimaa, Finland. Han dog i Lovisa I Uusimaa, Finland.  
 
Erik gifte sig med Maria Andersdotter . Maria föddes i Träslöv  (N). Hon dog i Lovisa I Uusimaa, Finland.  
 
De fick följande barn:
 
2.Anders  Reinholdt Roos  föddes i Lovisa I Uusimaa, Finland.  
 
 
4Miii.Carl Roos  föddes den 24 december 1757 i Lovisa I Uusimaa, Finland. Han dog den 3 april 1842.  
 
5Kiv.Beata Helena Roos  föddes år 1758 i Lovisa,Uusimaa, Finland. Hon dog den 18 september 1811 i Johannisberg, Borgsjö  (Y).  
Beata gifte sig med Andreas Carlsson Palm  son till Karl Johan Rosenberg och Maria Christiane Lönberg den 28 december 1783 i Sveaborg,Nummi, Finland. Andreas föddes den 24 januari 1756 i Nummi, Finland. Han dog den 2 september 1840 i Katternö,Pedersöre,Finland,. Han begravdes i Katternö, Pedersöre, Finland.  
 
Noteringar
1.  Erik Roos
Kungskrivare.Erik Ros, soldat vid Zanders regemente, Krakvitz komp. nr. 36. Gift med Maria  
Andersdotter.Sonen Anders f. 1736 död (begraven) 1737-02-09 i Träslöv sn. (N).
Notisen från Träslöv C:3 lyder i sin helhet:
1737 9/2 begrofs afskedade soldaten af Högw. Hr öfwersten _och commendanten Hr Daniel Johan  
Zanders Regemente och Hr _Capitain Krakevits compagni N:o 36 Erich Roses och hust. _Maria  
Andersdotters lilla barn wed namn Anders, 6 veckor.
 
 
5.  Beata Helena Roos
Dog i Galgbacken i Johannisberg i Borgsjö.__Andreas Palms hustru Beata Ros, enligt uppgift född  
1758 i Lovisa, Finland, dömdes vid Torps HR 1811 26/1 för att med kniv dräpt bonden Jon Nilsson i  
Ensillre till att mista livet genom halshuggning. Svea hovrätt fastställde tingsrättens dom enligt utslag 1811,  
vilket också Kgl Majt gjorde 1811 11/7 och Beata avrättades i Borgsjö sn den 18 sept 1811. [Dombok, JK:
s fånglistor]. _Deras son Andreas Andreasson som kallade sig Ros efter modern uppges vara född 1791  
16/9 i Jakobstad
Ur Beata Roos nådeansökan: __Stadd i den förtvivlade belägenhet, at snart under Lagens hämmande  
bila undergå den fasligaste död, hvartill jag, enligt Torps Härads Urtima Tings Rätts samt Eder Kongl  
Majts Svea Hofrätts enstämmige Utslag, det förre af den 26te Januarii och det senare under den 26te Martii innevarande År blivit dömd, om icke Nåd och förskoning få ega rum; Wågar undertecknad olyckliga  
Qvinna förtärd af sårg, fly till Eder Kongl Majts mildhet, för at i djupaste underdånighet bönfalla om Nåd,  
efter det jag enl hvad den vid Tings Rätten Skedde ransakning innehåller, allenast uppå egen bekännelse  
jemförd med omständigheter blivit ansedd vållande till Bondens Jan Nilssons i Ensillre död medelst oförsiktigt bruk av knif, dock utan minsta afsigt at begå mord, hvilken jag i min stora svaghet tillgrep, för at frälsa min 70 Åriga til grafven lutande gråhåriga Man, med flere mine anhörige, som blefvo af en hop  
rusige Bönder, hvilka kommo, dels ifrån den nyss öfverståndne Borgsjö Marknad, dels från en der intill belägen så kallad dansstuga, så öfverfallna och illa slagna att flere af de mina lågo helt afdånade; Fördenskull dristar jag i djupaste underdånighet hos eder Kongl Majt anhålla, at få åtnjuta Eder Kongl  
Majts Milda Nåd uti denna min olyckliga belägenhet, och emot förbytande af annat Werdsligt Straff undslippa den rysningsvärda död, som nu på mitt 56te Ålders År mig förestår, eller och, at Eder Kongl Majt Allernådigst täckts förvisa detta mål til ny ransakning då jag kunde komma i tilfälle at närmare uplysa  
förhållandet med Jan Nilssons död än vid den redan hållne är skedt. __Källa: [RK] Statsrådsprotocoll  
över Justitiaeärender 1811.
 
 
5M.Andreas Carlsson Palm
Soldaten på Sveaborg (som hyste många resandesoldater) Anders Palm gifter sig 1783 28/12 i Nummi,  
Finland, med pigan Beata Roos [HisKi]. Ett barn till dem är Albertina (typiskt resandenamn) född 1795 27/
9 i Hame, Finland [Familysearch]. Förre soldaten Anders Palm dör i Pedersöre 1840 2/9, 86 år 5 m gl  
[HisKi].
 
Anna Carolina f.1809 16/2 i Håsjö, Jämtland av vävskedsmakaren Anders Palm och hustru Anna Lisa  
Bodin från Piteå pastorat. Dopvittnen var kronolänsmannen Anders Palm i Pedersöre sn i Finland med sin  
fru Beatha Ros, Borgaren Johan Erik Bondin och hans fru Anna Lisa, regementshovslagaren Anders  
Gustaf Söderström och hans hustru Anna Kristina Roos. dog på frans gård,Katternö

233
Ruth / Ruuth / Ruth / Ruuth
« skrivet: 2006-01-23, 16:46 »
Extra info vissa döttrar till Hans Jacobsson Ruuth kalla sig inte Ruuth, Anna Hansdotter var en av dom.  
Jag kolla på Leif Boströms Hemsida och det visa sig att Nils Jacobsson Borgmästaren från Bensbyn
kallar sig Ruuth vilket sen också barnen gjorde.  
det var något intressant efter som vi talat om adel Släkten Ruuth (med tre rutor som vapen märke)
utdrag:
Nils Jakobsson Ruuth. Borgmästare 1661-1669, tullnär i Luleå. Född i Bensbyn, Luleå lfs. Död 1703-01-11. Nämnd som borgare från 1642 till 1703 i Luleå stadsförsamling (Olle Malmsten). Nämnd från 1650 till 1654 i Bensbyn, Luleå landsförsamling (Mantalslängder). Riksdagsman med sigill med vapen med hjälmprydnad, sköldemärke ruta (Magnus Bäckmark)........  
vad kan man dra för slutstser av det här ?
MvhMarc

234
Ruth / Ruuth / Ruth / Ruuth
« skrivet: 2006-01-23, 01:34 »
Jag har nu läst i boken Per Clemetsson och hans ättlingar,sid 186-187.i tillägget hittar jag döds stöten på min teori och erkänner mitt misstag Att det är två olika personer Hans Jacobsson ruuth denna har inget med adelsläkten Ruuth att göra som det ser ut. del är han gift med Sigrid Persdotter dvs Per Clemetssondotter  
Hans Jacobsson dog 1660 och begravdes i Kyrkans kor ,där hans gravsten låg till höger om altaret ,daör hans bomärke och intitialerna till hans eget och hans hustrus namn fanns alltså H.I.S. och S.P.D Sigrid Persdotter bör ha dött 1630-1640 talet  åtminnstone före 1642.  
deras barn som är kända :  
1)Nils Hansson Ruuth  
2)Jacob hansson Ruuth 1642 tagit över faderns hemman Rutvik 1. gift med Anna Jacobsdotter från Björsbyn.  
3)* Anna Hansdotter Ruuth Gift med Nils Jacobsson ,Borgmästaren  
4)Brita Hansdotter Ruuth gift med Johan Henriksson i Rutvik.  
5) Sigrid Hansdotter Ruuth gift med Michael Johansson, Borgare
6)karin Hansdotter Ruuth gift med Jöns jacobsson i Björsbyn  
7)NN.Hansdotter uuth gift med Erich Pålsson Björn  rådsman.  
8)Margareta Hansdotter Ruuth Gigt med Nils Zackrisson Rehnhorn Rådsman.  
en sammanställning av Per Clemetsson jordbok från 1612 Alvik som var arve hemmanet var på 5 tunnlandsutsäde och 6 skälland i linda.  
Långnäs var på 3 tunnlands utsäde och 1 skälland i linda, Ritvik var på 2ytunnlands utsäde och 1 1/2 tunnland ilinda.
vilket innebar att han köpte Rutvik 1 mellan 1607 -1610 Och att hans och sigrid förmodligen fick hemmanet i bröllopsgåva.
när det gäller var Hans Jacobsson Ruuth kommer i från säger man man sannolikt från Nils Jacobsson i Bensbyn men det finns inga primär källor så det är väl en olöst fråga än.  
en parantes Anna Nilsdotter Ruuth gift med Kyrkoherden Hapstadius är syster till Christina Nilsdotter Ruuth. Mvh Marc  
ps .de får väl flytta det här till Ruuth.

235
Ruth / Ruuth / Ruth / Ruuth
« skrivet: 2006-01-22, 23:55 »
Svar till Constantinus.
Angånde Ture Hansson Ruuth,så verkar det finnas en en annan Ture Ruuth.
 
se nedan från: HSH av Bygd?n.
5. Gulich Magni Blix (1693-1723), f. 12 maj 1648, son af khden  i Tuna i Medelpad Magnus Simonis Blix och biskop Wallins understöd genomdrefs saken.ect...................
Blix afled 14 maj 1725 och begrofs i kyrkans kor
25 juli.G. m. Catharina Rhen, dotter af khden här Sam. Edv. Rhen; d. 17/5 1716,
62 år 6 m. 2 v.Af 9 barn: 2 afledo helt små 1678, ett annat 1680; Christina, g. m. handl.
Thure Ruuth i Luleå; Samuel, f. 1686, faderns efterträdare; Sophia, g. m. komm.i Råneå P. Rockstadius (se nedan); Catharina, f. 9/12 1695, d. 29/11 1696.
Källa:HSH av Bygd?n  
 
Sofia Rehn och Jacob Ruuth skänte till Råneå Kyrka duvan under predikstolen  himmmel från år 1693.samt Gulich och hans hustrus porträtt som pryder Råneå nuvarande kyrka.
-------------------------------------------------
Varför jag fick uppfattningen om att det var  
Ture Hansson Ruuth var Leif Boström annars så träff säkra släkttavla.
 
se Nedan.  
 
1 Christina Gulliksdotter. Gift med Ture Hansson Ruuth. Borgare i Luleå. Född i Rutvik, Luleå sn. Död 1734.  
  2 Hans Turesson Ruuth. Död 1734. Borgare i Luleå. Gift med Brita Andersdotter Pallman. Född 1674 i Uleåborg, Finland. Död 1754 i Luleå stad.  
    3 Karin Ruuth. Född 1702 i Luleå stad. Möjligen dotter till Hans Turesson Ruuth, i annat fall till Hans Toresson och hans hustru Anna.  
    3 Maria Ruuth. Född 1704-09-26 i Luleå stad. Gift 1733-03-01 i Luleå stad. med Erik Ekman. Född 1702-04-20 i Sunderbyn 6, Luleå lfs (BD). Handelsman i Luleå stad. Död 1740-01-08 i Luleå stad. Dopvittnen: Hans? Biörn?, Postmästare? Gröning och Michel Biuur ifrån ?, Madame Malin Forssman, Christina Plantin och Jungfru Brita Plantin.  
 
Så då får jag inse att det är en annan Ture Ruuth som är gift med Christina Gulliksdotter,är det någon av er som har mer info om denna Ture.  
-------------------------------------------------
Så Constantinus, om familjen  
för Nils Jacobsson och Anna Hansdotter Ruuth.  
 
1)gen.
Nils Jacobsson   föddes år 1620 i Bensbyn, Nederluleå,BD. Han dog den 11 januari 1703 i Luleå,BD. Borgmästare 1661-1669, tullnär i Luleå. Född i Bensbyn, Nederluleå.  
Död 1703-01-11. Nämnd från 1642 till 1703
Nils gifte sig  med Anna Hansdotter Ruuth
 dotter till Hans Jakobsson Ruuth-14548 och Sigrid Persdotter-5210 (MRIN:6618) år 1649 i Luleå,BD. Anna föddes år 1625 i Luleå,BD. Hon dog år 1670 i Luleå,BD. Död 1670. Nämnd som hustru till Nils Jakobsson 1649. Testamente efter henne 1670.Barnen kallar sig Ruuth.
 
Nils och Anna hade följande barn:
 
+Jacob Nilsson Ruuth-föddes år 1651. Han dog år 1709.  
 
+Christina Nilsdotter Ruuth- föddes år 1653.  
 
 
Nils gifte sig (2) med Margareta Jacobsdotter-3893  den 16 september 1684 i Luleå,BD. Margareta föddes år 1635 i Luleå,BD. Hon dog den 17 december 1693 i Luleå,BD. Källa.Dombok
 
 
2)Gen.  
 
Jacob Nilsson Ruuth-12078  (Nils Jacobsson) föddes år 1651 i Luleå (BD). Han dog år 1709 i Luleå (BD). Borgmästare i Luleå 1694-1709. Död 1709. Nämnd 1679.Källa : Luleå stadshistoria .
Jacob gifte sig med Sofia Rehn-16371  dotter till Samuel Edvardi Rehn-16181 och Catharina Mårtensdotter Roth.-15841 (MRIN:6614). Sofia föddes år 1652 i Piteå  (BD). Hon dog år 1695 i Luleå (BD).  
 
De fick följande barn:
 
Anna Jacobsson Ruuth-13182  föddes i Luleå (BD).  
Anna gifte sig  med Arendt Larsson Renmarck  son till Lars Erasmusson och Margareta Grape. Arendt dog i Luleå,BD.Han var  Handlande i Luleå
 
 
Christina Nilsdotter Ruuth-  föddes år 1653 i Luleå Stad  (BD). Hon dog i Tegelsmora (C).  Dödsorsaken var Barnsäng. Christina gifte sig  med Nils Andersson Grubb son till Anderas Grubb  och Chatarina Rudbeckia  år 1689 i Tegelsmora (C)  Nils föddes år 1667 i Umeå Stad (AC). Han dog år 1720 i Tegelsmora (C). Kyrkoherde i Tegelmora under åren 1701-1720.
 
Nils och Christina hade följande barn:
 
Nils Grubb-11904  föddes år 1689 i Tegelsmora  
Handelsman i Stockholm.
 
Alexander Grubb-11886  föddes år 1690 i Tegelsmora (C). Han dog år 1789 i Strängnäs Domkyrko(D). Handelsman och Rådman  i Strängnäs.
Alexander gifte sig med Cathrina Odhelia  omkring 1740 i Strängnäs. Cathrina föddes år 1710 i Flo  (P). Hon dog år 1776 i Strängnäs.
 
Brita Grubb-föddes år 1691 i Tegelsmora (C). Hon dog i Tegelsmora Brita gifte sig med Elias Pertrus Rut  år 1714 i Uppsala Domkyrko(C). Elias föddes år 1687 i Delsbo (X). Han dog år 1739 i Tegelsmora (C). Kyrkoherde i Tegelmora  från 1721.
 
Carl Grubb-föddes år 1692 i Tegelsmora (C).  
 
Källor Herdaminne i från Kyrkoherdar , dombok ,rådhusprotokoll, födelse,vigseloch dödsböcker,  
-------------------------------------------------Lars Du har varit mycket otrevlig du och gått i personangepp mot en släktforskare som du inte känner, om det hade varit i veckan undrar jag om anbytarvärden tillåit dina inlägg. under mina år i anbytarforum så är det sällan man gått till attak på det sättet, man kan ha olika syn punkter man kan också ha fel i sin släkt forskning det kommer att hända dej med,
men det är genom misstagen man lär sig,jag är öppen för ändring, du nämnde att hans Jacobsson Ruuth dog 1660, det är uppskattat år i Luleå det kommer från Leif Boström,men tidigare i mitt inlägg  visar jag att han i sin umärkta forskning har ett till  fel på Ture Ruuth,så de är inte säkert på något sätt ,såvida du inte kan ge mej en källa som dödsbok med sidhänv, grav avskrift som visar att han dog det året på den platsen.Som jag lämna  begravdes 26 jun 1657 i Viborg domkyrka källa: gravavskriften.
du har definitivt inte några primärkällor så du borde inte komma med en son ton, det må vara indicier men dom är dock underbygda. mvh Marc  
 
Nu tänkte jag gå över till Grubb och Oves andra fråga.

236
Ruth / Ruuth / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-22
« skrivet: 2006-01-22, 17:47 »
Svar till Constantinus.
 
1) Borgmästaren Nils Jacobsson var svärson till  
  Hans Jacobsson Ruuth.
 
2) Christina var gift med Nils Andersson Grubb.  
 
3) Ture Hansson Ruut,f.1630-1640 gift med  Christina Gulliksdotter borgare i luleå och född i Rutvik,Jag menar att det är brodern till Anna Hansdotter Ruuth född 1625-1630i Rutvik.
och fadern är Hans Jacobsson Ruuth.och morden Sigrid.  
-------------------------------------------------
Jk sörblom, Jag har sett i forskningen Sigrid Persdotter från Alvik i Luleå därför skrev jag det först sen när jag titta på Elgenstierna som skrivit Sigrid Henriksdotter i tabell 6 som skulle ha gift sig med Hans Jacobsson Ruuth visst Elgestierna kan ha skr?vit fel efter namn min finska källa som släktforskat i 30 år vill inte vill vara lite anonym men har bara skrivit Sigrid från Luleå.  
så om vi antar att det är Sigrid Persdotter från Alvik i Luleå som han gift sig med så stämmer det också med Leif Boströms forskning.  
Det stämmer också att Sigrid var dotter till hövitsmannen Per Clemetsson i Alvik.sen att sigrid kan mycket väl vara begravd Gammelstads kyrka i Luleå hon dog 1650 sju år före Hans Jacobsson Ruuth.
*Sen tror jag att han flytta tillbaka till viborg Gifte sig i andar giftet Med en dotter till Henrik Jönsson Teetgren och enligt min finska källa skulle hon fått samma namn som mamman Barbara (Mamman hette Barbra Plagman)
vid det här gifte målet som var med en frälse kvinna (Teetgren nr335), står det i tabell 6 att han skulle 1650 inlämnat vid kröningsrikstagen ansökan om att få tillbaka sina adliga priviliger.  
sen i samma tabell ser man bara barnen från senare giftet ett av dom barnen är Jacob Ruuth Som adlas onyå har samma adelsköld med tre rutor och adlas under ett nytt nummer 1069.kalle det svar på en av dina frågor.  
sen tror jag du har fel att Hanns Jacobsson ruuth Skulle kommit från Bensbyn det är ingen enligt Leif Boströms forskning som kallar sig Ruut där ex Du har Jacob Nilsson nIlsJacobsson flera gånger som sen avslutas med Jacob Östensson och sist Östen Östensson. men däremot har hu säkert rätt när det gäller Rutvik att det är belagt sen 1390 talet eller vad du sa.
jag vill påpeka att det fanns Namnet Ruuth innan Hans Jacobsson kom ditfrån viborg enligt ägande länderna f.ca 1598. där där han var borgare först sen gifte han sig med Sigrid Persdotter,från Luleå och förlorade sitt adelskap, Luleå där han också blev borgre ect . och var bosatt 1620 talet till 1650 då hans fru död flytta till baka till viborg begravdes 26 jun 1657 med familken i viborg dom kyrka. menar du att hans grav finns där nu.
har dom ev flyttat hans grav hit ?  
att de tidigt flytta hit från släkten ruta som de först kallas sen ruuth visar tillex. Eskil
 Anderssson Ruuth Kyrkoherde i Neder-torneå i slutet av 1400talet.  
följ gärna Leif Boströms Forskning  det finn inget som visar att Hans Jacobsson Ruuth är född i Bensbyn.
jag sa redan från början att jag har inte starka belägg men mycket som talar för min teori och den är alls inte grundlös jag efter som jag själv är en ättling kollar det här extra nog och många timmar har jag lagt på det här,och som sagt det kan röra sig om två olika personer och men det finns som sagt en hel del som gör det sanolikt att det är samma Persson (alltså Hans Jacobasson Ruut)
lessen karl att jag inte kan ge mer än indicier  
men å andra sidan så är det betydligt mer än vad man annars har.

237
Ruth / Ruuth / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-22
« skrivet: 2006-01-22, 03:30 »
Lars ,Jag känner inte dig men du har en mycket dålig ton och anklagande ton!som jag tycker du kan be om ursäkt för jag har inte gjort dej något!!
Jag försökte att svara på Oves fråga.  
Christina Nilsdotter Ruuth, f 1653, som dotter av Nils Jakobsson och Anna Hansdotter Ruuth.Testamente efter henne 1670.så hon torde vara född 1620:talet. Hennes far var Hans Jakobsson Ruuth.han dog 1657. Bonde i Rutvik, Luleå lfs och rådman,borgmästare och skutskeppare i Luleå.  
var han var född ? och när han var född?  
 
Har inte Leif Boström ingen aning om inte Johan Bureus eller forskare från Luleå vad jag vet.
Därför kan du inte kalla det för Luleå-släkten Ruuth har tagit sitt namn efter byn Rutvik.
 
1) Elgenstierna har Skrivit om Adliga släkten Ruuth i Findland nr 125 på sidan 619.  
som jag gjorde ett utdrag av fritt tolkat så säger han Person som förlorat adelskapet genom ofrälse gifte. och gått över till borgligt stånd  
Där har även Ulf Lundström när jag prata med honom menar det gäller just dom här personerna.  
 
2)sen så finns det forskare som säger tvärs om att Rutvik fick namnet av Ruuth släkten. och om man tittar på Elgenstierna SAÄ del VI, s 621, tab 6. så har vi -Hans Jacobsson Ruuth - som dog 1657 begravdes 31 jun i Viborg domkyrka, hanskulle ha 1650 ansökt om stadsfästelse av sina adliga privilegier (som han förlorat när han gifte sig med Sigrid Henriksdotter från Luleå ,första hustrun, därför var inte deras barn upptagna tex. Anna Hansdotter Ruuth.) i hans andra gifte 1650 med Barbra Teetgren var av frälse därför tog man upp hennes barn ,bland annat Jacob Ruuth f.1654  som ånyo Adlades Ruuth .nr 1069 och genom honom fick de åter Aldens privilegium.
 
3) Hans Jacobsson Ruuth enligt min källa från finland skulle vara född ca.1597 i på Viborg gods.enligt ägande längderna så var han far Jacob Bertilsson Ruuth ägare av godset i viborg ,nämnd som Vederlagsven i Viborg 1616-1617,Borgare i Viborg 1617,Rådman i Viborg  
gift med Eilsabeth Cröell,farfar till Hans var Bertil Persson som 1579 såldesin del av fädernes gården i Borgå,Finland och köpte godset i Viborg var Borgare i Viborg ect gift med kerstin Enevaldi.  
 
obs. enligt tre källor skulle Sigrid heta Henriksdotter och inte Persdotter som jag skrev i tidigare inlägg.  
Det är de källor jag har,och jag låter dej Lars själv bedömma om det räcker för att göra påsåendet. mvh Marc

238
Ruth / Ruuth / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-22
« skrivet: 2006-01-21, 21:45 »
jag är visst lite trött, rättelse!!
 Anna Hansdotter Ruuth var Hans Jakobsson Ruuth. Bonde i Rutvik, Luleå lfs och rådman, borgmästare och skutskeppare i Luleå. Död 1660. Gift Sigrid Persdotter. Född i Alvik, Luleå landsförsamling.  
och det är hans far som förlorat adelskapet genom ofrälse gifte.  och gått över till borgligt stånd och skulle tillhört Adliga släkten Ruuth nr 125 tabell nr 4.  
 
Nils jakobsson Ruuth borgare 1642-1703 Luleå  
född i bensbyn.  
far var. Jakob Nilsson. Bonde i Bensbyn. Nämnd 1617 i Bensbyn, Luleå sn (Jordebok). Nämnd 1625 i Bensbyn, Luleå lfs . Nämnd 1621-1628 i Bensbyn, Luleå lfs  Soldat 1628 gift med Elin Eriksdotter. Född i Näsbyn, Kalix sn
 
så nu hoppas jag det blevrätt varlit sömning och blanda ihop korten ursäkta.

239
Ruth / Ruuth / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-22
« skrivet: 2006-01-21, 21:01 »
Lars, jag har blandat lite i min forskning min forskning du har rätt det skall vara som jag skrev först!
 
Christina och Jacob barn till Nils Jakobsson Ruuth död 1703-01-11 i Luleå,BD. Borgmästare, tullnär.gift med  Anna Hansdotter 1670 i Luleå.
Nils Jacobssons far var Hans Jakobsson Ruth,född 1575 i Rutvik, Luleå lfs,BD, död 1660
i Luleå,BD. Borgmästare
vars far Jakob Nilsson, född 1530 i Rutvik, Luleå lfs,BD, död Okänt i Rutvik,Luleå lfs,BD. Bonde.
Det påstås att denna Jakob Nilsson,skulle
heta Ruuth och att han samt hans far förlorat adelskapet genom ofrälse gifte med Helena och gått över till borgligt stånd och skulle tillhört Adliga släkten Ruuth nr 125 tabell nr 4.
 
bekräftas av introduktionen står det- medlemar av ätten vilka gått i borgligt stånd, och trätt i ofrälse giften samt på den grund förlorat adelskapet.
 
Jag skall inte gå in på var dom kommer in ,i och med att det fattas belägg. mvh Marc

240
Ruth / Ruuth / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-22
« skrivet: 2006-01-21, 14:27 »
Hej Ove !
Svar på fråga 1) är Christina Nilsdotter Ruuth, f 1653 samt brodern Jacob Nilsson Ruuth f.1651  
Borgmästare i Luleå 1694-1709. Död 1709. Nämnd 1679.gift med Sofia Rehn f. 1652 dotter till  
Samuel Edvardi Rhen. Komminister i Piteå 1641-1664 - Kyrkoherde Råneå 1671-1680.
både Christina och Jacob har som far: Nils Petersson Ruuth f.ca.1620 Viborg, Finland  
Borgare i Viborg och Luleå, begravd i Viborg 26 jun 1663.  
och farfar: Peter Bertilsson Ruuth Elgenstierna, tabell 7 sid 621. under adelsätten  Ruuth nr 125. hoppas det var till hjälp jag håller på att kolla det om Graan återkommer i den frågan Mvh Marc

241
Ursäkta stavfelen det Skall vara Brikarl,Birkarl sysslan ,Birkarlar tyvärr så slinker det igenom stavfel dåoch då pga. dyslexin Mvh Marc

242
Det var intressant Leif vad hade att säga om birkarlarna eftersom jag vet det är ditt område och jag har bara gjort en egen liten. kartläggning när jag insåg att Birlkarlo sysslan fanns hos så många Bureättlingar jag har prata lite med Ulf lundström som också gjort en viss utredning om Birlkarlar jag visste att ursprunget är mycket omdiskuterat där har jag inte kunskap nog för att ta ställning för något allternativ,jag noterar med intresse dina svar tack Leif. Mvh Marc

243
Hej Lennart det är intressanta inlägg jag är mycket intressera av vår historia i Västerbotten och Norrbotten jag har följt Birlkarlarna från 1300 tal till 1621 då birlkarl sysslan försvann i och med stadsprivelegiumet då all handel bedrevs i Städerna.  
Som jag har förstått så har birkarlar gjort en betydande insatas för utvecklingen av finland Karlar från Birkala skapade en gemensam front mot öster och stärkte handels förbindelserna västerut,birlkarlarna hade sina privilegier ända till 1554 när Gustav Vasa tog upp skattebörden till kronan och Birkarlar blev kronas fogdar,tidigare system då birlkarlar bedrev handel uppbörd och rättsvård , ersattes av statligt kontrollerat system.  
jag har funnit att enstor del av alla birlkarlar var buresläkt under medeltiden och under gustavvasas tid framstod birlkarlarna som en ledande grupp en elit meden skärskild profil, Kungen talar om de rika birlkalarna viket bestyrks avjordaböckerna och i den riks bouppteckning som för år 1571 upprättades för gäldande av älvsborgslösen,finner man avrikets sex rikaste män som också är birlkarlar räknas.
var av tre med säkerhet tillhörde Buresläkten  
och en av dom som inte var det var Matti Kurki välkänd birlkarl hövding.
det finns dom som sagt att birlkarl harinte med buresläkten att göra dom vet inte alls vad dom prata om 90 procent av birkarlar tillhörde buresläkten i den undersökning jag gjorde,släkten Grubb hade 7 generationer Birlkarlar, här är några kända Birlkarlar, Könik Olofsson ,Olaus petri Njurenius , ,Olof Hersesson ,Carl mosesson ,Petrus  Kenisius ,Olof Graan , Nils Olofsson, plus alla Grubb,Nicolau Andre ect mvh marc

244
Hofsten, von / Hofsten, von
« skrivet: 2006-01-17, 22:03 »
Tack Elisabeth ,jag fick av en händelse också foton av Prosten Erland Hofsten samt på sonen Bengt Erlandsson von Hofsten samt foto av sonson  
Erland von Hofsten, tyvärr kan jag inte sätta in dom här men är det någon som vill kan jag maila dessa till er mvh Marc

245
Hofsten, von / Hofsten, von
« skrivet: 2006-01-17, 19:31 »
är det någon som känner tii Nils Erlandsson von Hofsten familj han var född 1685 och lär ha varit Häradshövding fast jag vet inte var. Mvh Marc

246
Tack Lennart, det hjälper lite och få en beskrivning av samhällsmönstret då ,och det är mycket möjligt som du säger att utvecklingen gick från Bureå till Umeå, enligt vad jag ser, kan den lika gärna ha gått i motsatt riktning  
 
Du nämner kontakter sjövägen redan fanns då mellan Skellefte/Bureälvens slättlandskap resp Umeälvens,det fanns väl även kontaktnät upp till Luleå Älvdal.
 
Där Buresläkten också fanns ibland som birlkarlar eller Borgmästare Kyrkoherdar ect  
så det var inte endast grubb och Kenicius släkten som var var framträdande i Bure ättlingar för Utom Jacob Andersson ,Anders Olfsson, som du nämnt så den mäktiga  släkten Ruuth Hade bland annat Jacob Ruuth Borgmästare i Luleå  och adelssläkten Bröms fanns i Umeå men mest känd som Adels släkten från Norrköping, också Olof Nilsson underlagman för västerbotten framträdande i bland Bure ättlingarna.
sen har vi Burman släkten Kyrkoherdar samt rådsmän och många nyckel posisoner i samhället iVästerbotten och Norbotten.
 
så med över 25 år läsning om Buresläkten vet jag att det inte stämmer att dom mest kända anfäder i Umeå Skulle var (Grubb, Königsson (Kenicius)
Vad om Adelsäkten Graan ,Borgmästar släkten Bäck,Borgar släkten kröger, alla i Umeå Bland Bure anfäderna.  
jag måhända är ej proffs på medeltids forskning utan endast lekman kanske inte ens en duktig lekman på medeltid historia ,men när det gäller buresläkten vet jag att en hel del kunskap finns under dessa 25 år, det har inte var min brist i disskutionerna förut utan det var att jag var för okritisk upp tog upp för mycket sekundära källor i disskutionerna ,stället för att tydligare säga det här är belgt och det här är inte belgt ,samt kanske en svaghet för att rota i myter och det är ju förvirrande för många då som börjar tro att dessa personer skall vara på antavlan, vilket ej bör vara fallet på dom personer som inte är belagda men hela tiden lär vi oss mer.
 
jag är tacksam för Peter och Björn och dej Leif samt många på Af som lärt mej vikten av att vara Källkritisk,men låt oss även vara glada och trevliga som jag tycker mång debatter varit här  
för visst är väl släktforskning en härlig hobbie eller aktivitet precis som historia spännade.och vi kan alla lära av varran,i det här fallet har jag lite och ge med en data bas över buresläkt på 80-100 tusen personer som jag håller på att kolla ändra och hålla uppdaterad från vänner i Norge, Usa och Dannmark samt här i sverige.  
så jag kommer att vara upptagen ett par veckor innan jag kommer tillbak till AF. Mvh Marc

247
Ja, Peter det är inte lätt med Medeltida ,jag kommer ta åt mej på att läsa mej in mer på ämnet ,men även om jag är lekman som du så finner jag ämnet mycket intressant och kommer inte sluta forska inom det var det gäller min släkt.  
 
sen visste jag om att det fanns 1000 Olof 1543 i Västerbotten.  
 
Men 1443  då dombrevet var daterat ,som vi talar om fanns det inte på långa väger som många Olof ,jag har inte någon Statistik men det kan säkert Leif eller Lennart hjälpa oss med gissnings vis fanns inte ens hälften (500) utan snarare 350 eller där omkring och i Röbäck med andra ord kanske högst 2 stycken om man skall sprida ut Olof över hela västerbotten, därför tyckte jag att mina tankar föll sig logiska.
 
Men jag kommer kanske iframtiden inte gå in i disskutionerna om medeltiden, kanke mer 1600 tals forskning ect ,för utbyte av info. ect
för jag har märkt att medeltid forskning är forskning som man inte direkt disskuterar ,utan det är område där man kan få info av vissa här, det visar sig tydligt i disskutionen Ingrid Ylva,
att utrymmet för disskution är minimalt.  
 
mvh Marc

248
Bull / Bull
« skrivet: 2006-01-15, 19:23 »
Ett litet tllägg någon stans har jag läst att  
Jens Anderesen Bull skulle vara stamfader för Släkten Bull från Danmark.
så kanske någon från Danmark vet mer om Anders Bull dvs .Jens far och om hans Farfar Fyn Bull vet inget om dom mer än namnen. Mvh Marc

249
Bull / Bull
« skrivet: 2006-01-15, 19:09 »
Anne, så här en två år efter upptäcker jag ditt inlägg och blev jätteglad över att få Jens Anderesen Bulls Förfäder.
nu skall jag bara ta reda på varman kan finna violinisten Ole Bulls släkttavla.  
tack mvh Marc

250
För min egen del är inte frågan om stamfar livsviktig Om man nu anser Att Anders Olofsson är Stamfar eller Olof Hersesson kan kvitta men vissa blir helt knäppa och saknar alla förmåga till disskution om man, som i det här fallet nämner vad som sades i Bureseminariet där verkade som att Oloff Herssesson var stamfar och jag har förklarat varför i mina ögon.  
 
Sen två saker, Anders Olofsson är inte heller belagd  genom en primär källa men tre av hans barn är det och via brev ect visas samhörighetensom far och barn.
 
och samma med Oloff Hersesson eller om man bara skall kalla honom Gamle Oloff. så är ju Anders Belagd indirekt och sonen Olof samt dottern Anna är ju barn till Gamle Oloff och ättlingar till dom finns dom är visserligen belagda hela bunten med sekundärkällor.
 
så på exat samma permisser som Anders Olofsson är stamfar så skulle Gamle Oloff vara Stamfar.
 
Sen får man väl gå vidare med detta dombrev från 1443 är en primär källa och som klart enligt mej visar på Gamle Oloff  och varför denne Oloff inte kunde heta Herssesson som Johan Bureus säger förstår jag inte. varför är det så känsligt?  
 
nu lämmnar jag av den här disskutionen eftersom det tydligen inte fanns något någon ville diskutera.det kändes mest som några ville markera emot det jag rapportera.
 
mvh Marc

251
Lennart måste jag hämta direkta orden från jag ditt inlägg vad du sa om Johan Bures forskning Så jag förstår inte att du säger att det inte har med Johan Bure att göra,den delen av ditt inlägg har med det att göra.
 
Sen att du tog upp det dombrevet 1443 i inlägget för att tala om boplatserna vid Umeälvens utlopp,
det har inte jag kommenterat över huvud taget, det är Carl som tar upp dej och dombrevet och inbillar sig att jag tog upp det från dej.  
 
När ämnet kom upp om stamfar så minns jag det här brevet och flera andra saker som togs upp på seminariet av Leif Boström nämnde Herse utan efternamn på grund av osäkerheten till om det var farteng Unge som var far. han hade i sin uppställning Olof Hersesson som stamfar.  
 
Peter jag vet att jag har haft sekundär källor och gjort en hel del fel förut pga av att jag varit för okritisk i min forskning,och att du har kanske med många dåliga erfaranheter pga det. men jag har ryckt upp mej och angagerat mej i frågor där jag varit okritisk förut,jag har inget motiv ellernågot att vinna på att medvetet tala osaninng jag förstår inte att du kan läsa detta inlägg på det viset,ha lite tålamod,jag redovisar ju allt som jag minns från det möte angånde stamfar. jag förklara innan att om jag fel citerar något eller har annat som jag missat är ni välkomna att ta upp det.
 
sen så ser man i brevet 1443 två andra med Stavningen Olof med och en sådan stavning för  Oloff med den här stavningen som jag har fått veta från Norlanders böcker att det på den tiden var ovanligt.  
 
sen precis som leif säger så var Röbäck den  boplats /fiske plast vid umeåälven Och eftersom Oloff ägde fiskrrättigheterna där och vid Bureå älv och Byske älv var det troligt man rörde sig emellan platserna.
 
60 år efter dombrevet 1443, enligt medeltida brevet senare var Oloff barbarn Anders Andersson Bureman en av högst ett par hemman till i Röbäck.
 
Tio mil därifrån fanns 100 år senare(1543) senare bara 4 hemman.
och de som bodde i närmaste 10 -15 mil var mesta dels släkt.  
det är det som gör sannolikheten minimal att en annan Oloff i Röbäck (född ca 1380 talet) skulle vara faste och med i den första Svenska kyrkoråd  
Oloff Hersesson var också i en sån posiosion att han kunde kallas till Kyrkorådet. det fanns ingen annan.
 
Sen är det är det bara ett av sakerna som gjorde Olof till stamfar Jag har ju nämnt flera orsaker.  
 
mvh Marc

252
Lessen, Leif Jag blanda i hop dig med Lennart Lindström som jag försökte citera.
 
Sen är det fult Carl Att läsa in sånt som jag varken sagt eller menat, Jag förklara (Bureå) redan och det var av den enkla förklaringen att visa på att det var som Olof som bodde i Bureå.
och så är det förolämpande att ge sken av att jag inte visste om det dombrev 1443 att jag bara klipper och klistrar.
 
Jag klippte in Lennat citat för att du skulle inse att Johan Bures som källa i det här fallet  
är en realtivt säkerkälla.  
 
Hur förklarar du det med mina 4 synpunkter på din brist av förståelse på att det rör sig om samma person. om jag inte vore insatt i Brevet skulle jag ju inte vad Ahnlund sagt ifrågan.Dessutom skulle jag kanske gå på ditt standar svar om att det finns en 1600 tals kopia  
vilket det kanske också gör men framför allt finns det i Stockholmstänkeböcker.  
 
mvh Marc

253
Jag tror du har fel Carl att det även finns ner skrivet bland täkeböckerna i Stockoholm där man ofta samla in dombreven.  
 
Sen visste jag nästan att just du skulle komma med argumententen, som nästan alla i panelen förstod att det inte kunde vara någon annan en Oloff Hersesson.
 
1) Oloff i Röbäck stod det, en sak är att han skriver Oloff på detta viset vilket var mindre vanligt.  
 
2)tiden 1443 fanns det bara han som hade fiskediplom i Röbäck och agera faste från Röbäck  
det fanns vad jag vet inte några andra hemmansägare där, då utan nästan 60 år senare kom hans barbarn Anders Andersson Bureman och blev bland de första hemmansägare se medeltida brev från  1508/1509.Då var huvudnäringen var än fiske och jakt. (Jag skrev till Bureå för att ni skulle förstå att det var han)  
 
3) Gamle Oloff Olof Herssesson var absolut tillsamans med sina sysskon och föräldra bland de första  de första som slogs i ner i Skellefteå älvdal och ägder fiskerättigheter i Bureävlen,Byskeälv och även i röbäck.
 
 
4)Han var född 1380 vilket också behövdes när äldsta kända svenska kyrkoråd enligt Nils Ahnlund: Jon Sibbursson i Tavle, Laurens Eriksson, Herman? i Degernäs, Olof Önson, Holger i Forsom, Jon Lång, Sigvard i Skravelsjön, Olof i Lövö, Mickel Hansson, Håkan i Hissjö, Oloff i  och Röbäck. samlades.  
 
 
Det fanns ingen annan Oloff i Röbäck än Oloff Hersesson helt enkelt Carl.  
 
Leif persson har vid ett tillfälle sagt att Johan Bures anteckningar på de 1500tal s famlijer i umeå trakten där han forskat historisk om jag fatta det rätt är en väldigt korret och säker källa och många av oss andvänder hans forskning och märker att de skatte längder och jordaböcker ect stämmer överens med han släktbok, så med det vill jag ha sagt att ha honom som källa till Olof Hersesson
borde vara stöd i det belägg som tillsamans ovan uppgift bildas.  
 
Sen får man inte Glöma Att om Anders Olofsson var Belagd och han kan knytas till OlofHersesson  
samt Olof Olofsson, och Anna Olofsdotter samt Fale Kan knytas till Olof Herssesson genom vinnes mål i tal och skrift som bland annat Johan Bure samlar i hop.
 
plus att det finns släktingar till Olof Hersesson i dag kvar var av jag är en och det är inte bara genom Anders Olofsson utan också genom Olof Olofsson och Anna Olofsdotter.
Jag tycker man gott kan kalla olof Hersesson för Stamfar eller hans far Herse. mvh Marc

254
Jag skall försöka ta på mej den stora uppgjiften att visa på varför man ansåg att Anders Olofssons Bröder Jon och Olof Samt fadern Olof Hersesson skulle vara belagd, om det går bra tar jag en bit i taget för det var mycket disskution och på det sättet kan de som var med också hinna lägga in sina inlägg om jag glömt något eller inte komihåg citaten på källorna.  
 
1. Att samband mellan Herse och Farteng unge  som Far och son ej kunde påvisas till hundra procent,utan endats förblev en trolig teori.  
Som satte Herse till Stamfar.  
 
2 Nu gäller det att påvisa varför inte längre Anders Olofsson räknas som släktens äldste säkerställde person stamfar  
 
*Man kan titta på vad för mallar har man när man sätter Anders Olofsson som Stamfar ,för det är samma mallar vi har sen att tillgå för att belägga Olof Hersesson (Gamle Olof).  
Minst tre av Anders Olofssons barn var belagda med primärkällor och källor som knöt honom som far. samt sekundär källor Som Johan Bures släkt bok där han får vittnesuppgifte om Anders Olofssons liv. sen är det flera av barnen som man kan följa till dagens ättlingar. det är väl i korhet det som gjorde Anders Olofsson till Stamfar. lägg gärna till om jag glömt något.  
 
3)Om vi då går till Olof Hersesson vad får honom belagd en primär källa :  
Ett dombrev rörande arv i Yttertavle från 1443, ger den första större sammanhängande bilden av socknen. Vi ser existensen av ett antal spridda byar runt älven-havskusten (avstånd högst 3-4 km)enligt namnlistan Närvarande var:  
Johannes Ivari, prost i Luleå, ordförande och domare, Laurens Paulsson, underlagman Norrbotten (i vilket Umeå ingick), herr Erik, kyrkoherde i Umeå Man hade i socknen en tolvmannanämnd, som även tjänstgjorde som kyrkoråd, varför nedan personer är äldsta kända svenska kyrkoråd enligt Nils Ahnlund: Jon Sibbursson i Tavle, Laurens Eriksson, Herman? i Degernäs, Olof Önson, Holger i Forsom, Jon Lång, Sigvard i Skravelsjön, Olof i Lövö, Mickel Hansson, Håkan i Hissjö, Oloff i (Bureå) och Röbäck.
 
3b)Källa: Herses son Oloff Hersesson,som besatt sin faders gård Bure,men Fale hans broder fick sin faders fäbodar ,och bygde der,och kallade thet Falamark,Ther nu boo sexton grannar,som alle af honomkomne äro,och intet finnes i thenna booken.Thenne Olof kalla de gamble Oluff. Han upbygde Bura Kloster på en hollma uti Bura åminne.[fol.136v] JB genealogica 53
 
En sekundär källa och tillsammans med de vittnesmål som johan Bure skrev ner Om Olof Herssesson.  
 
 
3c) Flera av Gamle Olof  barn har ättlingar i livet i dag,det är inte bara Anders Olofsson som har ättlingar i dag som går till Olof Hersesson.  
sonen Olof Olofsson har ju många släktingar levande i dag exempelvis hans barbarn Herse Andersson är med sina Döttrar Cecilia, Barbro, Kerstin och Marjeta Hersesdotter har släktingar idag. Jon Olofsson är son till Olof Olofsson,jag skrev fel förut men det finns även ättlingar från honom kvar.  
 
Sen Sonen Fale Olofsson är lite omtvistad  
med Peder Falesson och Swen Pedersson bosatt i Harmånger och Lars Svenonis bosatt i Säbrå.  
men utan burenamnet kan jag inte se vad det finns och tvista om uppen barligen finns ättlingar och det kan inte finns på en falsk linje.  
 
Sen har vi dottern Anna Olofsdotter gift med  
Clas Andersson (Grubb) Ärvt sin faders Gods  Grubbe Kallar sig själv Grubb,först som ingifte med en Bureättling  enligt Johan Bure Genealogica 53.han är Farfar till Per Andersson grubb. och vi vet ju att ättlingar finns där.  
 
Om man nu anser att belägg finns för Olof Herssesson ser man ju ovan att hans far Heter Herse.  
 
3d)Det här har Johan Bure skrivit i sin släktbok om Herse, förutom han hanskrev att det vare ett namna som användes bara i Buresläkten. (eller näst intill )  
Källutdrag: Herse gick med silfskenor och silfbelte,han war en mächta god siäla karl, han brukade myndrick och myndstång (åsyftar en typ av båt och redskap som anvädes vid säljakt).Somblige kalla honom derföre Abboten i Bure för att han en mächta lärd och wijs man war.Hr Ragwald  i Löfånger säges hafwa honom jordat i Löfånger kyrkia år 1387,the honom mördade, säijes därföre fått kåsa nampnet, att the honom falskeligen bödo till gäst. Samma kåser Steglades på Kallholmen.[fol.137r] genealogica. 53
 
Det är väl i korta drag varför jag anser att Olof Herssesson eller Herse Är stamfar, fyll gärna i ni som var med i seminariet och rätta mej om jag har fel citerat nått. mvh Marc

255
Jo ett Påpekande till Lennart är att Anders Olofsson är inte Buresläktens stamfar, på Bureseminariet kom vi fram till att Herse är den sista säkerställda person alltså Stamfar.
vi försökte stt binda ihop Herse med Farteng Unge som far och son vilket vi inte lyckades med vid det tillfället,det fanns tre Herse vid den tid punkten (1350) den ena var Herse som var fartengs Halvbror och båda söner till Gudlav Bilder. den andra Herse var son till Farteng unge och Ingeborg  den tredje Herse bodde i
gävleborgslän. och Johan Bureus har sagt att  
Herse speciellt var ett namn i släkten.  
men till 100 procent gick det inte att knyta dom till far och son. där för i nu läget kallas han inte Herse Falesson utan bara Herse.
det vär välen kort beskrivning vad som sas dessutom blev Olof Hersesson belagd samt Anders Olofssons Bröder Olof och Jon också Belagda.  
men det finns inte plats här att dra upp alla källor. men jag tänkte informera det så man vet att det inte är Anders som är stamfar.mvh Marc

256
Hej Ulf,
Vad menar du när du säger att Per Grubb t. ex. som jag förstått var Borgmästare i Gävle på 1500-talet, bror till Anna Grubb som var gift med Lars Olofsson Björnram. Det kanske var han som öppnade dörren för bure-ätten att draga in i Gävle?
 
Det fanns gott om Bureättlingar som höll sig  Gävle tidigare och samtidigt tillexempel Jon Olofsson i Bureå hade sonen Sten Bure född på 1490 talet Befallnings man i Gävle och Befallningsman i Vadstena före han dog på 1560talet. osv.
 
Det som jag tycker är intressant är att så många från släkten bosatte sig i Gävleborgslän tex Laurentius Svenonis far, Swen Pedersson  född 1470 talet Han var Hövitsman för Medelpad,och han deltog i flera fält slag.levede under Sturarnas tid,Bosatt i Barkesta ,Harmånger (X)
sen har vi Catharina Bure gifte sig och flytta till Gävle anklagas för att vara häxa,en annan familj ,Israel Zachrisson Bure 1490 tal var han född borgare i Gävle osv.

257
Tack Rune för de värmande orden ,du gjorde en målande priksäker bild av händelse förloppet, Jag hoppas Björn fått mitt mail nu annars kan du alltid prata med din källa,vi disskutera i veckan,ev framtida aktiviter. när stormen efter de högflygande individerna lagt sig. mvh Marc

258
Gris / Grijs / Grise / Gris / Grijs / Grise
« skrivet: 2006-01-10, 23:40 »
Ann-Marie nu har jag inte forska på namn ect men det låter rätt det du säger ,den som jag tror ev vet är Lennart Lindström.  
 
Eva,Jag är inte så säker på att Peder Grijs inte  
skulle kunna vara släkt med Adliga släkten Grijs
tex namnlikheten Peder och Anders ect.  
dessutom så var en hel del Borgare ,ja till och med Borgmästare så det talar för att det är samma släkt bara olika linjer.
Peder Andersson Gris kom Söder i från och köpte ett ev de störta hemman i Teg samma hemman som tex Lasso OLsson (Björnram) hade när han gift sig med Anna Andersdotter Grubb,dessuton gifte han sig Barbro Jacobsdoter Grubb  dotter till den välbeställde fogden Jacob Grubb.  
dom fick efterkommander som var Borgare i Gälve  
och till och med Borgmästare,det som gördet extra svårt är det få ledtrådarna på den adliga linjen.  
Eva Jag säger inte att du har fel jag är bara intresserad vad man säger om min teori.
Mvh Marc

259
Tack Benny för Käll uppgiften, Jag känner att jag behöver köpa  riddarhusets cd från 2003.
 mvh Marc

260
Tack för inlägget Kalle, jag ser att det är inte möjligt tidsmässigt att Sigge Larsson kan vara Johan Siggesson far så det är tillbaka på ruta ett.
 Sigge Falesson och Ramborg Kristoffersdotter. som fler har som föräldrar till Johan Siggsson  
har du något Leif på dom?  
Mvh Marc

261
dateringarna är mina så man kan få en bild när dom var födda tex. omkr 1440 talet mvh Marc

262
Det var intressant Kalle,
att de personerna tillhörde Sparre af Rossvik det borde Carl Ulrik af Klercker känt till med undantag av son: Lars Siggesson född.1380 talet som jag satt dit där var det ett glapp i hans tabell. men i övrigt exat efter Carl Ulrik af Klercker handsskrifs samlingar.  
en tanke slår mej att Spaae släkten var också inblandad i Kolonaliseringen av Skellefteå och Luleå älvdal under 13oo talet.
hade johan Siggesson sitt ursprung i Sparre släkten ?  
vi vet ju intevad hans ursprung är,  kalle kan vi vara säkra på att det här inte är hans ursprung ?
mvh Marc

263
Jag satt och titta på Klercker-Mattonska samlingen.
 
Som jag tror stämmer mer in på Johan Bures släktbok en tex herdaminnena.  
1. Johan Siggesson och Sigge Christoffersson  
varken kallas Bure eller adlas af Bure.  
 
Farteng (Fale) unge och  Ingeborg  har sönerna Sigge Falesson ,Herse Falesson,Björn Falesson.  
 
*Tabell.6  
 
Sigge Falesson född 1350 talet  
Byrestad,Skön  
------------------
son: Lars Siggesson
född.1380 talet  
--------------------------
son:Sigge Larsson  
född 1400-1410
nänmnd 1435,Biskop
-------------------------    
son:Lars Siggesson  
född 1440 talet
Marsalk,Riddare  
nämnd 1523 död 1528  
--------------------------
son:Sigge Larsson  
född 1490 talet  
Erik den XIV Riddare  
-------------------------------------------------
Söner:  
Christoffer Siggesson  
kaptenen vid Erik XIV:s livakt
Överste för Vaxholms Regemente under Kung Johans tid, dog i Uppsala.
----------------
Johan Siggesson
född i Byrestad,Överste på kalmarslott,
Sköldebrev ect....  begravd i Åby Kyrka.
-----------------------
Mårten Siggesson  
Bosatt i Gävle.
 ---------------------
information om  Carl Ulrik af Klercker.
Född 1778, död 1828. Kommendörkapten.  
Han hopbragte genealogiska samlingar, som efter hans död ägdes av kamrer Carl Matton och av denne kompletterades samt numera finns i KB (Klercker-Mattonska samlingen) liksom andra handlingar ur hans arkiv.  
Källor: SBL. - MfGF 1946, s. 15.  
 
när man tagit uppen teoretisk linje passar det bra ,att ta upp den något äldre teorin.  
 
mvh Marc

264
Grijs / Grijs
« skrivet: 2006-01-08, 03:57 »
Benny, du skrev 1487 så Adlades Peder Grijs, menar du 1587 som Peder Grijs adlades för han var nämnd 1585-1600 i Grisbacka.
Eva Leksell Nämner honom född omkr 1549 jag tror han föddes på 1530 talet.  
 
Adliga ätten Grijs, nr 192, utdöd.  
Introducerad 1633. Utdöd redan på 1600-talet kanske var det en annan adels släkt.
vet du Benny hur Peder Grijs vapen såg ut i så fall?    
 
mvh Marc

265
Hej Benny,det är inga hemligheter,kanske vissa känsliga detaljer så jag skrev till Björn så får han sålla vad han villt ta upp här,men klart är att jag inte längre är med i Buresläktförening jag och flera med mej,blannd annat Björns källa har hoppat av för vi delar inte den nya ledningens syn på släktforskning, det rör sig mer om sensationsskapande nyheter ect. samt att jag orkar inte hälsomässigt att dra så stort lass i styrelsen det andra bara går in för att synas. så jag har i årskiftet mailat ordförande  
att jag hoppar av Just av dessa skäl.  
Sen har jag tagit det lungt under helgerna,så därför har det förmodligen inte nått ut alla i föreningen utan de kanske läser det här.
mvh Marc.

266
Gris / Grijs / Grise / Gris / Grijs / Grise
« skrivet: 2006-01-07, 16:50 »
Ja Eva ,jag har tänkt på det att släkten Grijs  
Stamfar Peder Andersson Grijs Bonde på Grisbacka. make till Barbro Jacobsdotter. Nämnd 1585-1600 i Grisbacka, Umeå lfs(Skattelängder). han var född på 1530 talet.  
både stavningen Grijs och  Griis förekom som Idag skulle bli Gris.  
släkten Adlades under namnet Grijs nr.192  
Selhberg andvänder staviningen Griis mestadels.  
så jag hoppas anbytarvärden kan slåihop de Rubrikerna. Mvh Marc

267
Björn jag kan svara dig via mail om det är okey.  
mvh Marc

268
Benny,Jag har inget med denna hemsida att göra den sköts av Sten Rigedahl och Buresläktförening har aldrig mej vetligt(på min tid) haft den sidan som föreningens hemsida untan det var privat som Sten satte in olika informationer. hur det förhåller sig i nuvarande stund har jag ingen aning om.  
 
www.havsornen.com/falebure

269
Hej Björn, jag får väl svara på de frågor och ev antagande du om vad jag tror.
 
Jag tror inte på att Anlinjen ner till Tord i Byr
är på något sätt säkerställd, med andra ord den som jag ser som anfader är Farteng Unge eller Herse.  
 
Jag vill också understryka att inte heller Johan Bure trodde på Anlinjen ner till Tord i Byr.  
Han nedtecknade nogrannt sina sagesmän som herr Peder i skön. men i sin släkt bok och sin släkttavla från 1601 sätter han Herse och Fale hin unge som stamfar.  
 
Jag kanske på min hemsida borde ändra en del formuleringar men vad som menas är att 1500 -1600 tals forskningen av Johan Bure har en mycket hög kvalite. och det borde han ha kredit för.
Sen den myt omspunnena släklinjen ner till Tord på 900 talet,för det första var inte JB påhitt han dokumentera Herr Peder i skön som först gav hela berättelsen, men som folk i bygden dessutom tycktes tro på.  
 
Sen är det som du skrivit Bengt Jag har tagit en mer Källkritisk inställning,senaste året, förr nöjde jag mig med att skriva ner både sekundära och primära källor utan att ta ställning till hur det förhöll sig om källorna var motstridiga.  
vilket jag sen insåg var ohållbart för att man kunde hamna helt fel.
 
Björn ,Jag Uppskattar om jag inte blandas i hop med andra och deras uppfattningar,din uppgiftslämnare  vet säkert var jag står i olika frågor. Mvh Marc

270
Leif,Jag såg ditt inlägg Och kom i håg Att jag hört talas om att Sigge Falesson Skulle varit gif med Ramborg Kristoffersdotter,det var intressant som du säger med tanke på namnet Kristoffer.  
jag skall se om jag hittar något mer om Ramborg och Sigge, jag har inte kollat upp Anna Eriksdotter bara skrivit av mina uppgifts -lämmnare. så det torde inte vara så svårt att få uppgifter från 1500 talets mitt. från Skön eller Torp i Medelpad.  
mvh Marc

271
Ingvar det var ingen nyhet som du tog upp med Schillerus ingifte med Siggesson till och med källan från likpredikan har jag själv tagit upp här.
Men det du tog upp här är viktigt för röna  Siggesläktens Ursprung samt ingiften tex.av Cederhielm,Falkengre?n,Schillerus,Bure är ingifta med och är Siggesson släkten.  
Sen om man försöker ta reda på om siggesson Släkten har sitt ursprung i Buresläkten då får man på skallen innan man utrett saken.
 
Det ända jag sa var Christoffer Siggesson föräldrar var Sigge Falesson Och Anna Eriksdotter den Uppgiften har jag fått från Thord Bylund, samt det är andra som backat upp den uppgiften
 
Sen har jag fått uppgiften här från AF att Sigge falessons far kunde vara Farde (Fale) Olofsson.
Ytterligare indikationer på Johan och herr Sigges släktskap med Fardeätten kan anföras, men detta får räcka tillsvidare.En Farde (fforde) i Birsta i Skön sn finns omnämnd som 1519 sittande i Nämnden i Selånger. (MÄU 143).
 
Dom här två geneartionerna visar på att Siggeson släkten kan ha en koppling till namnnet Fale.
 
har du tips om Peter Sigge Släkltens Ursprung ?

272
ja vet inte göran om man sätter igång något drev med uppgiften 1) Christoffer Siggesson far hette Sigge Falesson och Mor Anna Eriksdotter Uppgifterna från Tord Bylund, det är fler av forskar sveriges framstånde som konstaterat den länken även länken till Fale Olofsson som farfar  
som också finns källuppgift på 1519 sittande i Nämnden i Selånger. (MÄU 143).  
 
Sen är det där emot ett frågetecken på Christoffer Siggesson fff om det var Olof Falesson Bure en bror till Per Falesson ? enligt  N. W. Marks von W?rtenmbergs konceptgenealogier, volym 1, fol. 196r,  
Då Johan Bure endast nämner en bror till Per Falesson och det är Swen Bure.  
 
om man ser den linjen så finns Laurentius Svenonis belagd hans far Swen Persson Han var Hövitsman för Medelpad,och han deltog i flera fält slag.levede under Sturarnas tid
Bosatt i Barkesta ,Harmånger.stod uti ett collectaneum som Anders Bure har skrifwit.
Källa:Johan Bure Genealogica  41.sidan 176 samt detta collectaneum.
 
Sen kommer man till den omtalade Per Falesson född i Bureå Gift med Helena Larsdotter från  
Nordmaling det stämmer säkert.sen är det frågan om Olof var hans Bror? varför Nämner Johan Bure bara Swen som bror.
 
Sen har vi Per Falessons far, Fale Olofson (Bure) Bror till  Anders Olofson. vid. pag. Seq. Lit. A. Johan Bure Genealogica 53
Fale Olofsson Bure  ,Han var en förståndig och tapper Riddare,en Hövitsman för Krigsfolket.
Krigsöverste   [fol r.23] Genealogica 53 av Johan Bure.
Han skulle vara Gift med Gunhild Svensdotter från Ramhäll (C)
 
man säger detta är en svag släkt linje jag tcker det är vissa kopplingar som endast stöds av sekundära källor men på flera ställen har man till och med primär källor.  
tillexempel borde det inte vara svårt att kolla vidare på Gunhild  Svensdotter.
 
mvh Marc

273
Göran angående ditt släktträd  
 
1) Christoffer Siggesson far hette Sigge Falesson och Mor Anna Eriksdotter Uppgifterna från Tord Bylund.  
2)Sigge Falesson far hette  Fale Olofsson om honom har man hitta Nämndemanen Fale (fforde) i Birsta i Skön sn finns omnämnd som 1519 sittande i Nämnden i Selånger. (MÄU 143).
 
3)Fale Olofsson kanske den svaga länken i denna
tänkta släktlinje Marks von W?rtenbergs adelsgenealogier i Buregenealogien nämner  Olof Falesson Bure , vilken skulle ha varit bror till Per Falesson Bure, herr Engelbrekts föregivne farfarsfar. Denne Olof påstås ha varit farfars farfar till Siggo Christophori. ?levde i kung Kristoffers tid? Källa: not: N. W. Marks von W?rtenmbergs konceptgenealogier, volym 1, fol. 196r, Riddarhuset
Nya intressanta rön om Sigge Christophori Bure och hans eventuella släktband med Bure-ätten presenteras i en artikel av Ingvar Dahl i Släkthistoriskt Forum  3/98, sid. 12-13. Där framkommer uppgifter som indikerar att släktskap verkligen förelåg.
mvh Marc

274
God forstsättning på nyåret,
Urban jag har fått del av Kristina Nilssons  tolkning av Johan Bures släktavla  
Minnes Sten som han gjorde 1601 den vi har arbetat med att få den till baka på ett lämpligt ställe vi har varit och fotat stenen samt fått runorna översatta samt att kristina Nilsson som du sa har översatt latin,på släkt tavlan Johan Bure som också var mystiker, det innebar även på denna släktsten finns en del symboler är du intresserad kan jag skicka en kopia av hennes tolkning. det som var intressant med var tolkningen av Runeolog på runstensverket Helmer Gustavsson på Runuorna som Johan Bure skrivit ner på släktstenen:  
 
Siuhurp. auk Purir .Haipin. auk hersr. raistu.stain.pena.abtir.purisiarka.fapur.sin.
 
Sigurd och Tore . Heden och Härser reste denna sten efter Torsärke, sin fader.
 
Jag tycker det var intresant för det visar orginaltolkningen av Johan Bure på selånger stenen.
 
Herse från Selånger nämns först på denna släktavla i sten under honom är en vapen bild av en stenbock sen kommer Fale hin unge i Byrestad med vapen bilden (som är buresvapen med beväpnade krökta armen och korslagda slag yxorna) på sidorna är det två runslingor på en står det som sägs ovan på andra är står det nästintill exat vad som står på Nolby stenen.
du kan höra mer om hur långt dom har kommit med släkt stenen från Karl Henrik eftersom jag inte har så mycket med saken att göra nu mer.  
 
Urban skall jag tolka det som att Per inte länger efter frågat att få Disp. av Stranberg översatt?
det kunde vara intressant även för mej i och för sig att veta vad det stod,ska jag alltså inte be kristina om tjänsten ?

275
Tack för svaren Leif och Urban blir spännde och få veta vad du frår fram sen Urban, jag har som jag lovade Per Torsell försökt och få tag i Kristina Nilsson i Gävle,men så snart jag fått det och om hon har möjligthet att översätta  disp. av C. Strandberg Antiquitates Eskiltunenses och se vad man kan få fram av den.  
mvh Marc

276
Det var intressant vad Leif Person Sa I sitt inlägg, SBL:s artikel om Peringskiöld (band 29 från 1995-1997) hur ser man på hans forskning i dag hur skall man som släkforskare ställa sig i trovärdighet av hans arbetet ?  
av urbans citat får man uppfattningen att han till viss del kanske förbättra sin forskning är det en allmän syn ?  
Leif skriver Större värde för en mer källkritiskt inriktad forskning har P:s otryckta genealogiska arbeten och samlingar. Det gäller hans stora Ättebok i tre band i RHA:s arkiv och ett 15-tal volymer i RA:s Genealogica-samling (nr 67-81). Visserligen utgörs en del av vad som kan kallas matrikeluppgifter om bl a kungar, drottningar och jarlar (Gillingstam 1974), men P var en av de mest produktiva av en äldre tids genealoger och den siste av dem som själv gick till medeltidshandlingarna.  
Många av de brev i offentlig och privat ägo som han, i likhet med Hadorph, skrivit av eller excerperat för det genealogska studiet  
har senare gått förlorade.(s.37) ..vilket iofs inte säger något om hans felaktigheter, men alldeles falsk är han väl inte? Kanske hade Hildebrand någon orsak att skriva så?  
jag tycker det är en fråga väl värd och svara på om man vet svaret.  
 
Mvh Marc

277
Sigill och monogram / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-06
« skrivet: 2005-12-29, 08:10 »
Jag håller med Göran om att när han säger: Jag har svårt att inte se ett E eller ett rätvänt F i de äldre avtrycken. det är lika tydligt som S och C.på 1587 år sigill. och på sigillet 1587 kan jag tydligt se bokstaven V  
 
Som på 1600 talets början skrev man bokstaven U på det här sättet V  
exempel på det från Strängnäs JACOB SEBRASYNHVS BVRE BISCOPI STRENGNÄS
 
De två otydliga bokstäverna i 1587 års sigill är
B och R men på det sigillet är det en möjlig tydning av de bokstäverna, medans det är omöjligt att läsa något R på sigill från år  1613 och B går heller inte för överdelen fattas. 1598 och 1613 varför är dom två så olika de övriga?  
 
och inte alls tydligare skärpa så man kan se vad det står det som är skillnad är det jag tagit upp.
   
så på det sättet har dom inte bringa klarhet alls vad det egentligen står ,utan ger snarare en besk eftersmak.  
mvh Marc

278
När Julmaten lagt sig,då får vi nog vänta till efter nyår. hehe  
mvh Marc

279
När ni ändå häller på med bokstäver, så på 1640 talet enligt domkyrkokaplanen på gravstenarna kunde man ofta se istället för U bokstaven V ,vilket stämde i ett antal fall på gravstenarna i strängnäs.  
Jag tänkte då på Herr Sigge sigill U skrevs V det tyckte jag var rätt intressant,med tanke på vilka bokstäver som var synliga.  
mvh Marc

280
Är det någon som kan ge mej lite upplysning om Kaloander Pettersson gift med Anna Katarina Sippström ?
 
dotter: Johanna Charlotta Pettersson född 1822
i Biskopskulla, gift med Nils Tobias Ros, resandesläkten ros har jag en hel del på,men tyvär nästan ingetb alls om ovan stående personer. mvh Marc

281
Jaså där ser man, Jag trodde det var Palmskiölds samling.  
då lämnar jag den tanken,Tack Anders ha en god helg mvh Marc.

282
jag rättar mej själv,  han nämner Palmskiöld inte -Citerar- ,och jag missa i första raden året 1587.  mvh Marc

283
Hej Per har inte fått tag i Kristina Nilsson än för översättning det får bli efter Jul helgen,
 
Per han citerar visst palmskiöld här är ett exat utdrag:  Gillberga pastorat SSH sid 251.
 
Huskaplan  
 
Siggo Christophori Bure efter 1584, före 29/5
Prästvigdes 14 mars 1583, förmodligen i växjö,där han tjänsgjorde som kaplan ,men blev strax därefter hovpräst hos riksmarsalken  Jöran Claesson på Biby,så pastor (läs:kaplan )i Jäder, därefter i Taxinge och sedan i Stenkvista,på Rekarne.1) tillträdde 1603 i ESkilstuna.
 
1)Palmskiöld 239
 
 
God jul Mvh Marc

284
Jäpp ,Björn jag mena i form av sitt yrke Mvh Marc.

285
Per,Mycket intressant jag skall be Kristina Nilsson kunnig i Latin kolla vad det står och återkomma med översättning av det viktigaste här och om du vill be henne skicka en kopia till dig.  
Per är de inte så också att Hagström fått en del från Elias Palmskiöld, född 18 juli (döpt 22 juli) 1667 i Stockholm, död där 7 april
1719, arkivman och samlare; arkivsekreterare i Riksarkivet,vilket är rätt så betyelsefull  
för saken är Herr Sigge dog 1643 Och Elias är Föddes 24 år senare alltså 1667,han borde veta
en hel del om saken.
 mvh Marc

286
Ja det, stämmer Per-Åke i det inlägget är det mesta  citat är i från anbytarforum speciellt dig ,tyvärr missa jag i hastigheten att sätta ut dit namn, men jag sympatiserar med åsikterna och tycker att dom visar samband. Mvh Marc

287
Om man glömmer bort Burenamnet i sammanhanget  
och ser vad som sagts om Johan Siggesson och Christoffer och Mårten så verkar en del tala för att de är bröder och att även släktskap men mellan Sigge och Johan. se nedan inlägg .
 
Utifall herr Sigge, som hävdas i herdaminnena, var brorson till Johan Siggesson finns ett samband. Johans hustru Anna Stensdotter (Ulv) var syssling med Jöran Klasson; hennes far, Sten Bengtsson (Ulv), var kusin med det ovannämnda riksrådets far, Klas Jöransson (Stiernsköld), på sin mors, Elin Hansdotters (Stiernsköld), Annas farmors sida.  
 
Därtill: Johans hustru Anna ägde jord i Marks och Vilske härad i Västergötland. Troligen ett arv på mödernet. Hennes mormor var Karin Hansdotter (Tott). Tottätten ägde, som bekant, jord i ett flertal häraden i Västergötland.(Gillingstam PHT 1947 s 51; ÄSF h 3, s 281-283, 308) Det kanske inte var en tillfällighet, att herr Sigges hustru, Ebba Andersdotter, just kom från Marks härad; född i Gällstad socken i detta härad. Skulle det även vara så, att herr Sigge som ung var boende hos sin farbror Johan, är ovan omtalade omständigheter självförklarande. Farbror Johan och faster Anna tog väl hand om sin nevö, sin 'fosterson'.  
 
En annan omständighet skulle vara herr Sigges bröllop. Detta skedde som ovan sagts på Bro-gård i Bro sn och hd i Uppland. Detta var salige Anders Sigfridssons (Rålamb) sätesgård. Denne var död sedan 1581 men hans änka, hans andra hustru, Anna Brorsdotter levde. Anna var dotter till Bror Eriksson (Buth) och hans hustru Brita Haraldsdotter (Soop). Brita var halvsyster till Anna Stensdotters mor, Kerstin Anudsdotter (Ulvsax) och således var Anna Brorsdotter, värdinnan på Bro-gård, kusin med Johan Siggessons hustru, Anna Stensdotter. (ÄSF I, h3, s 217a, 248f, 283ab)
-------------------------------------------------
Jörgen Blästa har också lämnat en uppgift att Johan Siggesson skulle ha gästat herr Martinus Laurentii kyrkoherde i Torp, enligt ett brev från 1572. [Kaj Janzon, ] Denne herr Mårten ägde ett av de fyra hemmanen i Viken. [Leif Persson,]
 
Johans bror Mårten Siggesson ,Borgare i Gävle
Den samtide Johan Bure, däremot, som intervjuade flera personer som personligen varit bekant med Johan Siggesson om dennes släktförhållanden, känner inte till herr Sigge eller dennes far. Däremot känner han till Johans bror Mårten i Gävle. [Urban Sikesborgs artikel 96] JB Genealogica 53.
En Mårten Siggesson figurerar i brev i Konung Gustaf den förstes registratur som utgavs i 29  band åren 1861-1916.  
1718 i Chronicon genealogicum av Peringskiöld.
 
Johan andra Bror Christoffer Siggesson  
Landskenkt i viken Torpsförsamling nämnd 1567.
Kaj Janzon har belagt Kristoffer Siggesson i Torp som landsknekt år 1567. Från och med 1560 ägde denne Kristoffer 90 mål jord i Viken i Torp.  [Inlägg 2005-11-11] Leif Persson lägger i sitt inlägg 2005-11-11 in ett foto ur jordeboken i Medelpads handlingar 1560 som visar posten med Kristoffer Siggesson i Viken. Han citerar också Jörgen Blästa i en annan diskussion, där denne uppger att Kristoffer Siggesson avled 1601 och att han ägde Viken nr 1-2 (alltså inte nr 3) åren 1576-1600. - Leif har också lagt in ett motsvarande foto ur jordeboken 1605, där nu en Johan Siggesson skrivs för hemmanet i Viken.  
 
man kan se att i christoffers fall är det säkerten efter konstruktion med af Bure  ,det kan till och med vara en ofrivillig förväxling .

288
Urban, jag såg att du börjat samla anteckningar till en uppdatering av din artikel,om du vill ha lite mail växling med mej jag håller också på med en uppdatering av Buresläkten och är intresserad att disskutera med dej mvh Marc

289
Hej Urban !
 
Tack för dina inlägg,Jag tycker det är bra att du på talar.  
1)Johan Bure är faktiskt mycket restriktiv med vilka han tilldelar namnet Bure.  
(till skillnad från senare adelsgenealogier som urskillningslöst begåvar en hel hop Bure ättlingar med det namnet)
 
2)Är ett påstånde från biskop Ryzelius var att motståndare till Johan Bure (Präster) tog bort Burenamnet på en del ättlingar två särkskild nämnda var Påvel Skrivare och Jakob Mosesson.  
 
Det första är en sanning som gör det hela svårt för en vanlig släktforskare att veta vem som kalla sig Bure och vem gjorde det inte.  
 
Det andra är ett påstående som är värt att kolla om det finns primär källor som bakar upp påståendet.
 
Det som har framkommit genom framgångsrika disskussioner är två personers namn fastställs  
1)Siggo Christophori
2)Jacobus Bure Zäbråzynthius  
 
genom grundligt genom gående av primär källor och allt källmatrieal så har två personer namn fastställs och frågetecken förvunnit.  
 
Mitt mål är att göra kolla upp all tvivelaktiga
Personer med Bure namn en del kanske inte går att fast sälla till 100 procent som de ovan. och då tycker jag man skall kolla det jämt emot Johan Bure vilka han kalla Bure och i det här arbete skulle jag vara tacksam för hjälp i från såna som Kaj ,Urban, Petri ,Per Thorsell för det är ett svårt arbete att ta bort myter och få fram rätta förhållande men med gemensam kunskap  
är det möjligt.
 
Obs! i det här arbete kollar man bara vilka som kalla sig Bure.
 
Sen som steg två kan man kolla härkomst för det kan ju vara bureättlingar som inte kallar sig Bure.
 
Jag har fyra personer, var av två är enligt Primärkällorna visas att dom ej skriver sej som Bure. men finns det sigille eller något som kan göra att vi kan fastställa även dom?  
eller anser vi dom redan fastställda ?  
a)Johan Laurentti (Bure?)
b)Engelbert Laurentti (Bure?)  
De andra två utan att diskutera härkomst, bara Bure namnet.
c)Johan siggesson af Bure  
d)Christopher Siggonis (Stenqwist,Bure)
Kyrkoherde och Prost i Eskilstuna under åren 1641-1661.strängnäs Stift , SHH del2 sid.149-150
 
Hagström återger texten från Strandbergs disputation: Antiquitates Eskilstunensis med EXIV:s hövitsman Christoffer Siggesson som adlades av JIII som fader och Sigge Falonis i Byrestad som farfader. Han sattes i Kalmar skola och kom som 16-åring till farbrodern Johan Siggesson på Swartingstorp osv.Hagström nämner inget om sigill. Inte heller kallar han Herr Sigge Bure. Det gör han däremot med sonen Christophorus Siggesson.
 
 
om vi håller oss till Bure namnet så säger du Urban  
I Johan Bures släktbok förekommer Burenamnet bara bland ättlingarna till Olof Hersesson i Bureå, så lånt är jag med.
 
menar du att du är osäker på namnet af Bure?
vad skulle Johan Siggesson adlas till i så fall
af svartingetorp?  
 
Tycker du som jag att Johan Siggessons  
är en avlägsen släkting till förmente anfader Fale hin unge. (Farteng Unge)?
och menar du då Svartingstorp släkten har band med Fale Hin Unge,(Farteng Unge) Buresläktens stamfar?
menar du: Och Fale hin unge har ingen koppling till Bureå, ingen koppling till Burenamnet eller menar du Buresläkten ?
 
Med vänlig Hälsning Marc  
 
Ps.Urban jag sa att Elias föddes 24 år efter att herr Sigge dog,så han borde ju veta i sin släktforskning ,men naturligtvis så är det svårt att förklara att Johan Bure inte nämnde herr Sigge? men Johan Bure kände till Johan Siggesson (af Bure) hans farbror?  
Elias Palmskiöld     1667-1719  
Sigge Christophori   1556-1643
Johan Thomasson Bure 1568-1642

290
Peter jag håller med dej om att Sigilldebatten har fört oss en bit längre fram,men vad jag menar du har redan övertygat mej om att sigillet och Bure inte hör ihop inte för att jag kan se det helt tydligt på sigillet.
Utanför Per Thorsell forskning som säger att Hagström aldrig kallar honom för Bure och nämner aldrig sigillet. slutledning för mej blir att prat om  sigillet -Bure måste kommit efter honom  av Collmar.det betyder att Hagström kallar inte Sigge för Bure men han kallar hans son för det.
 
Men för att det skulle gå framåt mer i debatten  
och för att du skulle få debatt helt faställd.  
då kvittar det om jag är övertygad.
 
1) Utan då måste du,kaj,Per övertyga Urban Sikeborg .Anne-Marie Leander Fällström, Ingvar Dahl. så att det kan ändras i litteraturen och fastställas övergripande.
 
2)få bort ev.frågetecken som kunde Collmar fått det från Palmskiöldska samlingen?  
efter som han så starkt gick på att herr Sigge skulle heta Bure. kan sigille varit enda orsaken?  
och varför kom han fram till olika slutsatser än sin företrädare?
det här är frågor som kanske Anne-Marie Leander Fällström eller Urban vet något om.  
 
När dessa saker är gjorda då har det blivt en mening bakom all disskution för då har det lett till ändring i litteraturen,man har med alla i ändringen inte bara liktänkande och det måste väl kännas bättre Peter. mvh Marc

291
Thomas ,Tack för hjälpen jag skulle kolla om herr Gynte var placerad fel och upptäckte den pinsamma sanningen att hans son var född mer än 30 år före honom själv. så han var klart felplacerad. tack mvh Marc

292
Hej Thomas Sverker jag har fixat dessa linjer speciellt för dej som är en Svinfot expert
Apollonia Mårtensdotter dotter till Mårten Siggesson ( Buresläkt).
 
Släktlinje 1 Svinfot -Bure  
 
1)Kh Ericus Magni, kh i Hudiksvall gm Apollonia  Mårtensdotter
 son  
2)Kh Hans Erici Svinfot, kh i Hudiksvall  
 son  
3)Kh Mårten Johannis Svinfot, kh i Färila  
 dotter  
4) Magdalena Svinfot, gift Paul  Ehrenbielke
-------------------------------------------------
Släktlinje 2 Svinfot -Bure  
 
1)Ericus Magni i Hudiksvall gm Apollonia  Mårtensdotter
dotter  
2)Sara Eriksdotter gm Petrus Olai i Hedesunda  
dotter  
3)Apollonia Persdotter Svinfot gm Ericus Petri Hedsander kh i Hammerdal  
son  
4)Petrus Erici Gestrinius . f 1644.
------------------------------------------------  
Släktlinje 3 Svinfot -Bure
 
1)Ericus Magni i Hudiksvall gm Apollonia  Mårtensdotter
Dotter
2)Sara Eriksdotter gm Petrus Olai i Hedesunda
son
3)Erik Pedersson Svinfot gm Albuna Mårtensdotter
Son  
4)Gynterus Erici Svinfot gm Birgitta Larsdotter
 
dotter * Ingeborg Gyntesdotter gm Johan Bure  
-------------------------------------------------
Släkt linje 4 Svinfot -Bure  
1)Joen Mårtensson  (Bror Appolonia Mårtensdotter)
son
2)Mårten Jonsson  
dotter
3)Albuna Mårtensdotter gm Erik Pedersson Svinfot
Son  
4) Gynterus Erici Svinfot gm Birgitta Larsdotter
 
dotter * Ingeborg Gyntesdotter gm Johan Bure  
 
Mvh Marc

293
Jo, Kaj, det är enkelt ,De är de som som fört Collmars  tankar vidare och precis som Per Thorsell sa:
 
Collmar förefaller alltså ha sett bland annat det sigillavtryck som kalfatrats ovan. Det verkar litet gåtfullt, att han dels tillmäter denna bildtolkning tillräcklig vikt för att ge Sigge tillnamnet Bure, dels inte ger någon antydan om den av Strandberg och Hagström  
återgivna härstamningen. Fällström har tydligen accepterat dessa uppgifter. Hon är kanske tillgänglig för en kommentar?  
 
Så för att disskutionen skall bli meningsfull så borde de som leder dessa tankegångar idag så man ser var vi står idag.  
 
sen har jag för fram en möjlig orsak till collmars resonemang. och personligen har jag ingen åsikt om sigillet,för mej räcker det med vad Hagström sa, dvs att Sigge inte kalla sig Bure men hans son gjorde det. mvh Marc

294
Hej Thomas,
Abluna Mårtensdotter var gift med kh Ericus Magni i Hudiksvall och ingen annan. Om deras släkt/ättlingar finns det en diskussion under släkten Svinfot i detta forum.  
Helt riktigt,Jag skriver ju det.
-----  
Släkt linje 1.
 
1.  Sigge Falesson gift med  
  Anna Eriksdotter  
______I______  
2. Mårten Siggesson (Bröder Johan och Christoffer)  
______I______  
3. Apollonia Mårtensdotter  
  gift med  
  Ericus Mangi
_______I______  
4.Ingrid Eriksdotter  
gift med  
Mikael Gulliksson
______I______  
5. Petrus Mickaelsson /Svinfot/  
______I_________________________________________
6.Erik Pedersson/Svinfot/
   gift med  
Albuna Mårtensdotter f.
______I_____________________________________  
7.   Gynterus Erici Svinfot  
      gift med  
   Birgitta Larsdotter
______I__________________________________________  
8. Johannes Thomae Agrivillensis Bureus  
h2.Ingeborg Gyntesdotter  
 
-----------
Släkt Linje nr 2.
 
Sigge Falesson  
gift med  
Anna Eriksdotter  
1. ______I______  
2.Mårten Siggesson (Bröder Johan och Christoffer)  
__________I________________________  
3. Joen Mårtensson  
__ _____I___________________________________  
4. Mårten Jonsson  
________I______  
5. Albuna Mårtensdotter f.~1590
gift med Erik Pedersson Svinfot  
______I____________________________________  
6.Gynterus Erici Svinfot  
      gift med  
   Birgitta Larsdotter
____I______________________________________  
7.Ingeborg Gyntesdotter  
gift med Johan Thomasson Bure  
 
mvh Marc

295
För att förtydliga mej Peter så är det helt meningslöst att ha en disskution med folk som tycker lika ,och på ett sigill som är oläsligt så läser du in saker på samma sätt som de  du kallar Bure fantiker. Jag för min del låter det vara osagt vad det står.
 
PS. Dessutom håller inte ditt eviga resonemang om han skrev sej inte där med namnet Bure alltså har han aldrig gjort det.
 
En som har hållt på med tillnamn i släkter som Bure vet att man använder tillnamnet sporadiskt  samt en del kanske gör det vid högtidliga tillfällen så man skriver aldrig tillnamnet till vardags,det måste tillhöra undantagen.  
 
Om du skall ha en meningsfull disskution så skulle det vara med de som sagt att det står på sigillet  ett konstrikt sammanflätat BVRE.  Urban Sikeborg .Anne-Marie Leander Fällström, Ingvar Dahl.  
 
I övrigt har inte Hagström nämnt Sigillet eller namnet Bure på Sigge.  
 
Jag tror inte att Collmar endast tog sigillet som det enda indicium att Sigge skulle hetat Bure nej jag tror på att svaret finns i de Palmsköildska samlingarna.

296
Det vissa sig att det fanns två linjer till från Mårten Siggesson sonen Joens Linje ovan och hans syster Apollonia (makarna hittar ni på första släkträdet som Björn fråga om.)
släktlinje.
1.Apollonia Mårtensdotter --(Dotter)2.Ingrid Eriksdotter --(son)3.Petrus Erici Svinfot --
(son)4.Erik Pedersson Svinfot--(son)5.Gynterus Erici Svinfot--(dotter)6. Ingeborg Gyntesdotter
som var Gift med Johan Bure.  
 
mvh Marc

297
Jag tycker den här disskutionen om Herr Sigge sigill är helt onödig i ljuset av vad Per kom fram till i sin utredning  se nedan  
 
....Hagström nämner inget om sigill. Inte heller kallar han Herr Sigge Bure. Det gör han däremot med sonen Christophorus Siggesson.  
 
Collmar kallar Herr Sigge Bure redan i rubriken till artikeln, men nämner här inga detaljer om härstamningen. Han uppger dock att han haft en syster Sigrid Kristoffersdotter, som tillsammans med brodern fått en ko av hertig Karl (SH 98:4, 17). Samma(?) syster skall också ha råkat bli tredje part i ett tvegifte, begånget av en landsknekt Olof Henriksson från Hälsingland 1599 (Stockholm TB).  
 
så istället för att ta upp sigillet,kanske ni kunde svara på min fråga om Collmar fått sina uppgifter från Elias Palmskiöld när han kallar herr Sigge för Bure i herdaminne ?  
 
Jag har själv inte möjlighet att kolla Palmskiöldska samlingen i Uppsala Universitets bibliotek för jag kommer inte dit på ett tag.  
 
mvh Marc

298
Björn det verka som jag fick fel i det släktträdet,så jag vänder på det och Börjar med Mårten Siggessons far Sigge Falesson.  
 
   Sigge Falesson  
      gift med  
    Anna Eriksdotter  
1. ______I______  
2.Mårten Siggesson (Bröder Johan och Christoffer)
__________I______________(af Bure)__________  
3. Joen Mårtensson
__ _____I___________________________________  
4.  Mårten Jonsson
 ________I______
5. Albuna Mårtensdotter
gift med Erik Pedersson Svinfot
______I____________________________________  
6.Gynterus Erici Svinfot
____I______________________________________
7.Ingeborg Gyntesdotter
gift med Johan Thomasson Bure
 
så björn nu blev den rätt och kanske också lätt att överskåda Mvh Marc

299
Kaj och Per  kommer intresanta kopplingar till Siggesson släkten -Bure, värt att diskutera.  
 
1. Johannes Thomae Agrivillensis Bureus  
h2.Ingeborg Gyntesdotter  
______I______  
2. Gynterus Erici Svinfot  
______I______  
3. Erik Pedersson Svinfot  
__ _____I___________________________________  
4. Petrus Erici Svinfot  
_____I_________________  
5. Mikael Gulliksson  
gift med  
Ingrid Eriksdotter  
______I______  
6. Ericus Mangi  
Apollonia Mårtensdotter  
______I_____________________________________  
7. Mårten Siggesson  
[Bror:]Christoffer Siggesson  
[Bror:] Johan Siggesson (af Bure)  
______I__________________________________________  
8. Sigge Falesson  
gift med  
Anna Eriksdotter  
 
 
------------ ny linje  
 
1. Christoffer Siggesson  
_____ I______  
2. Sigge Christophori (Bure)  
Ebba Andersdotter  
______I______  
3. Christopher Siggonis Stenqwist(Bure?)  
från honom kommer Friherre släkten Cederhielm.  
[Bror:]Anders Siggesson Falkengreén  
Adlad Falkengreén  
[Syster:]Ebba Siggesdotter  
gift med  
Carlous Mangi Schillerus  
__ _____I___________________________________  
4. Samuel Karlsson Schillerfelt  
Adlad till Schillerfelt  
gift med  
Elisabeth Jacobsdotter Burea  
(Far.Jakob Bure Zäbrozynthius  Biskop i Strängnäs född i säbrå)  
__________I________  
5. Ebba Catharina Schillerfelt  
 
Släkthistoriskt Forum 1998:3, s. 12f. Dahl kan utifrån domboksbelägg visa att herr Hans son Jakob Zäbrozynthius troligen var befryndad med kyrkoherden Siggo Christophori Bure, kyrkoherde i Fors och Eskilstuna (Södermanland) och stamfar för adliga ätten Falkengreen. Denna ätt gjorde under 1700-talet anspråk på att tillhöra Bureätten.  
 
dom här två linjerna har inte varit i Disskution så mycket och det är värt innan man dömer bort ev släktskap mellan Bure och Siggesson släkten för sjäv tycker jag de här två linjerna är betydligt starkare argument än än linjen Siggesson -Fale Olofsson (Bure).  
 
Mvh Marc

300
Tack Per och Kaj för svaret.  
 
jag har en fråga som kvarstår:Både Hagström och Collmar i SSH  referar  sina uppgifter till Elias Palmskiölds samlingar.ex när Sigge Christophori Bure var Huskaplan i Gillberga finns hänvisningen till Palmskiöld 239.?
 
Elias levde ungefär 28 år efter herr Siggo
så det borde vara en tämligen säker källa att han visste att Sigge Ghristoffersson tillhörde  Buresläkten samt att han andvände tillnamnet Bure och var han gick i skola och så,kan Collmar och Hagström fått sina uppgifter  från Elias Palmskiöld ?
 
vad jag önskar i klarspåk är at frågan besvaras efter att ha kollats i Palsköldska samlingen.  
 
mvh Marc

301
Ingrid Ylva / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-15
« skrivet: 2005-12-14, 00:19 »
Hej Kalle, du uttrycker det bra .......
I en Weibulliansk värld är att diskutera saker som inte finns i källmaterialet meningslöst. I en sån värld är spekulationen poänglös.  
 
Kaj är inte ensam om att till höra den gruppen det finns ett par till här på anbytar forum,med all respekt för hans kunnade och för vikten av primär källor. men vilka diskussion dödare de blir!
 
vi har en grupp intresserade släktforskare som vill pröva olika hypoteser i släktforskningens många frågor och fler blir dom ju mindre primärkällor som finns ,det är såna som Henrik ,Leif, Jag själv och Carl Fredrik  verkar också vara den grupp som vill disskuter i detta släktforskningens disskussions och anbytaforum som det är !  
 
värför? jo målet är att få mer kunskaper om primärkällor som finns i arkiven  eller om det finns bortglömda kunskaper, och Kaj mfl. det lönar sig !    
 
Men det Weibullianska gänget behövs för att få balans i  hönshuset när det kommer in en eller annan förvirrad höna som inte finner sin släktlinje och böjar blanda ihop släkterna friskt (det var ett skämt av vad som säkert kan hända då och då )
 
ps. vi vill gärna ha med dej kaj i Disskussionerna och få del av din kunskap,  
det menar jag verkligen Kaj .
 
 
Mvh Marc

302
Grubbenhielm / Grubbenhielm
« skrivet: 2005-12-13, 03:58 »
Grubbenhielm nr 708, introd. 1664.
Min fråga gäller Josef Grubbenhielm och hans familj om det finns ättlingar kvar ?  
 
Josef f.1688 i Rappestad sn. Östgötland
Korpral vid livgardet Gift med Anna Doreta Leif
 
deras barn:
1)Gustaf Grubbenhielm född 1 okt 1711, finns det ättlingar ?
 
2)Sara Grubbenhielm född 19 nov 1712, finns det ättlingar ?
 
3)Clemens Grubbenhielm född 16 maj 1716,finns det ättlingar?
mvh Marc

303
Rålamb / Rålamb
« skrivet: 2005-12-12, 03:40 »
Hej ,Jag har en fråga om Anders Sigfridsson Rålambs Sysskon i det här fallet en syster Gunborg Sigfridsdotter kallades hon sig Rålamb?
och stämmer nedan uppgifter jag har om henne ?
 
Gunborg  Sigfridsdotter  
 *Enligt en utredning av Ingegerd Troedsson publicerad i Släkthistoriskt Forum nr. 1 1994 så är Petrus Oestani gift med Gunborg Sigfridsdotter Rålamb (se friherrliga ätten Rålamb i Elgenstiernas Svenska adelns ättartavlor).
 Bostadsort(er)  
1579 Torsåkers sn, (Y)
omkring 1597 Österhammar, Torsåkers sn,(Y)
Händelser
Jordinnehav -1579 Nygården nr 1, Norrala sn, (X)
Jordinnehav 1579- Haga, Norrala sn,  (X)
Jordtransaktion 14 febr 1579 Uppsala, (C)
Anmärkningar
Utdrag ur U. Sikeborg: Anders Sigfridsson (Rålamb) och hans släktkrets i Hälsingland, Släkt och Hävd 1992:3-4, s. 141- 144 (fotnoter och källangivelser är här utelämnade):
Gunborg Sigfridsdotter ägde liksom systern Kerstin i arv efter sina föräldrar 7 1/2 mål i Fors. Utöver Anders Sigfridssons egen notering att hennes del värderats till 45 mark, påträffas hon i ett köpebrev daterat 14 februari 1579:
-
'Bekennes Jagh migh Gundbårg Sifferitz Dåtter udi Ångermanland i Töråckers Sochen medh thetta mitt öpna Bref, att thenn Erlige Welbördige Man, kiere Broder Anders Siffritzson till Broo hafwer för min Bön schull uplåtit migh ett honom [sic - ska vara heman] uthi Helsingelandh i Norrala Sochenn till kiöpz aff enn godh willia benemdh Haga för Halffierde Tusende mark[e]r Penningar Klippingz Mynt, och mitt Fäderne liggiandes i Fors Halfottonde måll, för samma för[nämp]te Haga medh, på samme för[nämp]ne Summa hafwer iagh nu lefwererat min kiere Broder Anders Siffritzson Tu Tusende Tu Hundrade Ottotio Fem m(a)r(k) Klippingz Mynt, Och thet tillbaka står, Nämligen Ett Tusende Tu Hundrade Femtonn m(a)r(k), beplichtar iagh migh medh thet aldraförsta och innan Påsk nästkommandes honom tillhånda skicha, så thenn sidsta Penning medh thenn första schall thå wara tillfyllest leffrerad, att så i sanningh är, äre thesse gode Menn till wittnes på samma handell, Mårthenn Larsson Fougte udi Helsingelandh, Herr Joen Kyrche Herre i Södralla och Swerkill Olsson i Sweholm, Till yttermera stadfestellse settia the sine Signät under thenna min Bekennelse etc. Datum Upsala thenn 14. Februarij Anno 1579.'
-
Köpebrevet finns endast bevarat i avskrift, och har tydligen berett transkriptören vissa svårigheter. Med Töråcker avses Torsåkers socken - inte Söråker, som J. E. Almquist tytt namnet. Vad som avses med Sweholm är dock oklart, inte heller finns några belägg för en sådan namnform i Ortnamnsarkivet.
Att Gunborg kunnat ge ut en så pass stor köpepenning inom så kort tid, visar tydligt släktens burgenhet. Två av de närvarande vittnena vid denna familjesammankomst är kända från annat håll. Mårten Larsson var bror till Anders Sigfridssons första hustru, medan herr Joen (Jonas Andre?) i Söderala hade samröre med Anders Sigfridssons familj efter köpet (se bilaga 1). Vad Sverkil Olsson beträffar, tillhörde han möjligen Sverkil Simonssons släktkrets, av namnet att döma.
Jag håller för troligt att Gunborg var gift med den från Hälsingtuna bördige Petrus OEstani, kyrkoherde i Torsåker och stamfar för släkten Blanck. Leonard Bygd?n anför visserligen släkttraditionens påstående att hans hustru varit en jungfru Brita Brynjolfsdotter Folke, befryndad med Folkungaätten. Uppgiften förtjänar ingen tilltro. I adelsgenealogierna har han i stället tillskrivits en icke namngiven maka, som skall ha tillhört den famösa Bureätten (i en tid då det ännu var fashionabelt att vara en ättling till Fale hin Unge). Buregenealogin själv är i förbigående sagt ovetande därom, trots att dess kompilator, Johan Bure, bevisligen var mycket väl bekant med Petrus _stani söner Jöns och Brynolf, och förvisso med glädje skulle ha inskrivit deras namn bland Burarna, om han varit underkunnig om någon släktskap. I själva verket var herr Peder gift med en Gunborg, vilken 1597 i tiondelängden som änka står skriven för dennes hemman Österhammar i Torsåker.  
Bland deras barn återfinns Sigfrid och Brynolf, vars säregna namn också påträffas hos Sigfrid Anderssons familj. I domböckerna för Hälsingland 1601-1650 nämns herr Peder endast en gång, i samband med en hemmanstvist i just Norrala. Vid tinget för Norrala och Trönö socknar 1603 redogör hustru Ingeborg på Vallen (i Hudiksvall), änka efter Hudiksvallsborgaren Christopher Höijer, hurusom hennes far pantsatt ett hemman - beläget inom tingslaget - till herr Peder i Torsåker, och som efter dennes död sålts av hans son Brynolf Persson till en borgare i staden. Hon begär, och beviljas, att få återbörda sitt och syskonens hemman. Varken Petrus OEstani eller Brynolf Persson nämns i tiondelängderna för Norrala eller Trönö. Det enda hemman i tingslaget, som under denna tid kontinuerligt brukats av landbönder och vars ägare jag inte kunnat fastställa, är emellertid den del av Nygården i byn Fors, som tidigare brukats av Olof Sverkilsson, vari Anders Sigfridssons syskon ägde del. Sigfrid Anderssons familj har för övrigt åtminstone två belagda kopplingar till Hälsingtuna socken: Anders Sigfridsson ägde jord där (---) och Kerstin Sigfridsdotter var gift med en bonde därstädes.
Petrus OEstani föddes i Lingarö, Hälsingtuna socken, son till en skattebonde Östen Nilsson. Her Pedher Östansson, kyrkeherre vdhi Rockstadh [det mot Hälsingtuna gränsande Rogsta] sochen vdi Helssingelandh, träder inför Erik XIV:s högsta nämnd 1565 angående Lingarö. Hans salig farbror Tomas Nilsson hade lämnat sin del i hemmanet till herr Peders föräldrar, och fick i gengäld Vi. När sedan fadern avlidit och hans effterleffwerska wardt på nytt mangiffwin blev Tomas utsedd till brorsbarnens förmyndare. Enligt Petrus OEstani lade denne beslag på Lingarö för sin och sina barns räkning, medan han lät Vi bli öde och förfalla. Tomas son, Anders Tommesson, lät sedan med fogden och underlagmannens samtycke klyva hemmanet i två, och krävde halvparten av både Vi och Lingarö. Herr Peder och hans syskon tilldöms nu åter hela fäderneshemmanet, vilket han uppges besitta 1565 och 1566, och 1574 helt tillöser sig.  
Han torde ha tillträtt som kyrkoherde i Rogsta redan 1564, eftersom mantalslängden och tiondelängden för detta år avslutas med initialerna PAH (väl att tolkas som Petrus Augustini Helsingius), medan företrädaren Mats Röriksson ännu skrivs i prästgärden i fogderäkenskaperna för 1564.  
Petrus OEstani utnämndes 1568 till kyrkoherde i Torsåker, Ångermanland. Något senare, i en skrivelse daterad Torsåker den 19 juli 1569, anhåller han, av okänt skäl, om att Johan Hindersson måtte erhålla kollation och utses till hans efterträdare i Torsåker, med villkor att han själv måtte det få njuta och behålla under samma villkor och frihet. Oansett detta kvarstod herr Peder likväl i sitt ämbete åtskilliga år därefter, till dess han suspenderades och 1595 avsattes efter att av några församlingsbor ha blivit anklagad för att ha varit mycket förarglig och försumlig i sitt ämbete.  
 
 
Källor  
Sikeborg, Urban: Anders Sigfridsson (Rålamb) och hans släktkrets i Hälsingland, Släkt och Hävd 1990:3-4, s. 142  
 Meddelande av Carl Szabad, Enskede (med skattelängder som källa)

304
Heland von / Heland von
« skrivet: 2005-12-11, 03:02 »
Tack ,jag skall kolla uppgifternamvh Marc

305
Gäller frågan De främsta adles släkterna i världen?  
jag tycker det kundevara intressant att få veta de främsta adelsläkterna i Sverige,som påverkat i historian,socialt,kullturellt,ect.
jag trodde att det var såna Släkter som Hamilton,Piper,Tott,Sparre,Bonde,Sture,Vasa,
Bielke,Natt och Dag ect.

306
Rålamb / Rålamb
« skrivet: 2005-12-10, 16:45 »
Christer Gifte sig 1570, med Britta Björnsdotter Bååt , Begravd 1597-03-26 i Almunge  (C)
hon ha avlidit strax efter yngsta sonens födelse den 26 januari 1597.
 
Noteringar Död: 1597-02-19 Almunge 1) Enligt en numera oläslig gravsten i Almunge kyrka.
 
Källor
 
1)  SoH1990 Nr 3
 
2)  Personhistorisk tidskrift - åttonde årgången 1906

307
Rålamb / Rålamb
« skrivet: 2005-12-10, 16:11 »
Jag var lite för snabb jag skrev ner sonen,men i stället som möjlig far till Klara skall det skall vara: Christer Carlsson Månesköld af Selinge  f. 1534 .1620,han var Hovjunkare
Christer Carlsson erhöll 1582 sköldebrev och förbättrade vapnet med en liggande halvmåne, då även namnet Månesköld upptogs.  till Seglinge samt Hamra i Fröslunda sn (Uppsala) adlad eller rättare sagt, fick sköldebrev 1582 den 26 juni, död 1620 och begravd samma år i oktober med sin 1:a fru i Almunge kyrka, där deras gravsten
 
Källor
 
1)  Elgenstiernas Ättartavlor
 
2)  SoH1990 Nr 3

308
Rålamb / Rålamb
« skrivet: 2005-12-10, 15:55 »
Jag har kollat de flesta vapen sköldar och måste  
hålla med Hans det är en  Månesklöld af Seglinge nr 62 ,det finns en Carl Cristiern Månesklöld af Seglinge han ligger rätt i tiden för att vara Klaras far. Mvh Marc

309
Rålamb / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-10
« skrivet: 2005-12-10, 15:13 »
Hans nr 62 har olikheten att de strålar  sitter rakt över plus att månen inte har samma form på ovansidan ett ansikte. mvh Marc

310
Rålamb / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-10
« skrivet: 2005-12-10, 15:08 »
Hans och Göran se Se på Adliga släkten Bonde nr 11 (nån röd båt liknande  fig. som ovan med tre  ihopsittande blad ser det ut som grön färg precis som ovan ,enda olikheten är att de finns på höger sida, mwen och på vänster.) mvh Marc

311
Lite mer om Väst portalen 1648.  
inskrift tavlan av huggen sten med följande inskrift i nedsänkta bokstäver:
HANC JANUAM IN MEMORIAM DEFUNCTI SUI MARITI REVERENDISS. D.M.JACOBI BURAEI ZEBROZYNTHII, RELICTA VIDUA  KATHARINA NIKOLAI USI TEMPLI HUJUS CATHEDRALIS CONSECRAVI T ANNO CHRISTI  MDCXLVIII.
översatt denna port tillminnet av min avlidhögst vördnadsvärde Jacob Bureus med tillnamnet Zävbråxyntius har den efterlämnade änkan katarina Nicolai till denna domkyrkas nytta skänkt kristi år 1648.Västportalen till Strängnäs dom kyrka sid. 379 kan man se en bild av Västportalen fig.278 enligt inskrift på en kalkstensplatta upptillbyggd 1648 till minne av Biskop Jacob Zebrozyntius på den ursprungliga västportalens plats.portalen målad två nyanser Gråblått.foto S.Hallgren 1968  
mvh Marc

312
Hej Carl,jag ser varför du kommit fram till datering under vintern före 31/3 1509, således 1508/1509.  
 
jag kopiera brevet för de som läser diskutionen.  
Brevnummer: 36480  
Utfärdandedatum: 15090331  
Utfärdandeort: Stockholm  
kommentar:   Språk: svenska  
DS-nummer:   SD-nummer:    
Utfärdare: Anders Bengtsson  
Innehåll: Anders Bengtsson meddelar Svante Nilsson att han nu kommit till Stockholm från Norrbotten så som han blivit beordrad genom Kettil Skrivare med anledning av hjälpskatten och vinterskatten, och antar att Kettil redan skrivit till honom om de pengar som utgått från Österbotten. Han meddelar också att allmogen i ärkebiskopens län, särskilt i Umeå och Skellefteå socknar, inte velat utgöra någon hjälpskatt med mindre de fick ärkebiskopens brev därom, men han sänder ändå 743 mark som han fått sammanlagt i Västerbotten och Österbotten enligt en bifogad lista. Anders har också överlämnat Korsholms slott åt Kettil och hoppas att han får någon ersättning för den möda han hittills haft. Han ber att få veta vart han skall skicka pengarna eftersom han själv är sjuk och oförmögen att resa, ber om överseende med det och berättar att han skall uppsöka en läkare för att tillfriskna. På en lös sedel meddelas pengasummorna från ärkebiskopens län; 30 mark från Bygdeå socken, 20 från Lövånger, 30 från Piteå, 40 från Luleå, 25 från Kalix och 30 från Torneå, sammanlagt 175 mark.  
Hänv. tillannat brev: Se Kettil Skrivares brev av 22 februari 1509 (Stureark. 1046, tr Grönblad 222,    
Fotokopia:   Faksimil:    
Tryckt: Grönblad 228, FMU 7:5381  Tryckt
regest:    
Litteratur
o. komm.: Tidigare till Sturearkivet A II (Breve til Svante Nielss?n fra enkelte Afsendere), i danska Rigsarkivet.  
------------------------------------------------- Jag tänkte berätta lite om det jag fått veta om Jacob Bure Zäbråzynthius,Klockaren Bengt Matthiasson skicka mej häften om strängnäs Domkyrkas Gravminnen av Robert Bennett och Erik Borhn. där står på sid 90-91 Gravstenar nyare tiden fig .97 Gravsten (2) över Biskop Jakob Bure ,Kallad Zäbråzyntius d.1642 foto S. Hallgren 1974.  
jag  kan tyvärr inte få inbilden på gravstenen  
men jag kan citera lite av texen på gravstenen :
...HÄR LIGGER BEGRAFVEN ÄHRE/WYRDIGH OCH HÖGLÄRDE HERRE/M.JACOB SEBRASYNHVS BVRE/BISCOPI STRENGNÄS/FÖDDES XVII NOVEMB MDLXXXII/AVFSOMNADE IX IVLI A MDCXLII/PÅ SIN ÅLDERS ÅR LX. ..
 
Han begravdes 25 jul 1642,då lät ans hustru  Arvingarna läto sätta upp en minnes sten i Strängnäs domkyrka,och en sten visar hans grav plats under golvet.
 
hans Hustru Chatarina Nilsdotter (dotter till ärkebiskopen Nicolaus Olai Bothniensis)  
bekosta själv 1648 Västportalen till Strängnäs dom kyrka sid. 379  kan man se en bild av Västportalen fig.278 enligt inskrift på en kalkstensplatta upptillbyggd 1648 till minne av Biskop Jacob Zebrozyntius på den ursprungliga västportalens plats.portalen målad två nyanser Gråblått.foto S.Hallgren 1968  
 
Jacob Bure Zäbråzynthius sonson Lars Bure  var urmakare och i samma häfte sid 378 står det om:  Tornur 1631-1698 (utdrag)
Torn ur vid eldsvådan 1631 förstördes även tornuret,redan 10 år efter tycktes frågan aktuell att skaff nyt torn ur, man kontakta urmakaren udmuind lock i jönköping det blev emellertid inte så att han fick förfärdiga utorn uret utan den i strängnäsbosatte mäster peder smed som fick förfärdga det nya tornuret,härtill erhöll han  år 1659  21 daler och 16 öre,år 1660 sägs tornet vara sirat och beprytt med en ny sägare med urtavlor och förgyllda visare på tornents fyra sidor,tavlorna och visarna målades och förgylldes år 1694 var urverke aldeles utnött,så att det ej visade rätt tid på tornets alla fyra urtavlor,varför domkapitlet fick av kungen tillstånd att på kyrkans egen bekostnad göra ett nytt torn ur. ett sådant förfärdigas av urmakaren Lars Bure i Nyköping,kostade 1430 daler kopparmynt och var färdigt byggt 1698.  
............
 
mvh Marc

313
Rålamb / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-10
« skrivet: 2005-12-10, 00:56 »
Hej Göran,Det är en vapensköld det är den adliga släkten Bonde nr. 11 tyvär kan jag inte sätta in bilden.
 
Niklas jag håller på att kolla lite vad Carl Henrik Carlsson och Ulf Lundström  samt Bureus skrivit det finns ev  lite mer indicier på att hon kunde vara dotter till Ambrosius,men justnu är det bara en teori som jag håller på att följa upp. mvh Marc

314
Heland von / Heland von
« skrivet: 2005-12-10, 00:15 »
Jag undrar om det är någon som vet något om major Isak Vilhelm Von Heland ?
(von Heland nr,1841 )
Gift med Maria Magdalena Stéen.
Mvh Marc

315
Rålamb / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-10
« skrivet: 2005-12-09, 13:33 »
Hej Niklas !
det Stämmer att han var gift med den 20 år yngre  Ingeborg Nilsdotter ca.1560-1644  gift ca.1586 men Ambrosius Burman var född ca. 1540 -1616 och man vet att han var gift tidigare för hans första hustru dog apr 1585 och dom hade ett barn omkr 1560 talet, Elin Ambrosiusdotter, så varför inte en Clara ?  
Att Clara  gifte sig utomlands är inte så konstigt ,med en far som idkade (olovlig) handel i tyskland fick säkert mycket kontakter utomlands
till och med kan första hustrun som vi intre vet namnet på vara utländsk ? mvh Marc.

316
Göran,ännu en Primär källa super bra. vi fick ju en till Burman belagd tidigare i år av Roger från Sture arkivet, men man kan hitta det på diplomariet.Denna Anders Andersson Burman son till Anders Olofsson (Bure)och som blev jord ägare i Röbäck så här såg brevet ut:
 
Källa:Dokument ur Sturearkivet  
Brevnummer 34062      
Utfärdandedatum:15000000 hn  
Språk:svenska  
DS-nummer:  SD-nummer:  
Utfärdare:      
Innehåll: Onämnds lista över män som låg hans herre [ärkebiskop Jakob?] under ögonen i Umeå socken; Cristoffer i Bodwm, Peder Esbjörnsson i Hörne, Lasse ibidem, Clemet ibidem, Anders i Gerdebek, Hök i Strömmen, Anders Burman, Johan Johansson i Hecke burole (?), samt över män som anklagat ärkebiskopen för att påbjuda dem att inte lyda någon annan än han; Ole Nilsson i Backa, Magnus i Stockesjön, Henrik i Deg[r]ef och Jöns Andersson i Kalix.    
Brevtext:    
Extratext:    
Sigillinformation:    
Textnoter:    
Innehålls- noter:    
Fastar:    
Sigillanter:    
Sigill:    
Original: papp., Stureark. 1489, RA 0301 Medeltida avskrifter:    
Medeltida regester/notiser:    
Brocman:  Hadorph:  
Peringskiöld:  Örnhielm:  
Övr. efter- medeltida avskrifter: (Sturearkivet, kapsel 9, forskarexp, RA)  
Övr. efter- medeltida regester/notiser:  
Hänv. till annat brev:    
Fotokopia:  Faksimil:  
Tryckt:  Tryckt regest:  
Litteratur o. komm.: Till RA 1947.    
Det här var olika svaren från leif Boström, Ulf Lundström och även en namnanalys av Carl Sazbad:
 
Det här ser mycket intressant ut och visar att Anders Burman är en historisk person.
I jordeboken 1543 nämns i Röbäck Isak och Olof Anderssöner samt Henrik Tomasson, som enligt Johan Bure ska ha varit söner respektive måg till Anders Andersson Burman.  
 
I Umeå socken fanns 1543 i Bodom bl a Olof Cristofersson och i Hörne finns bl a Erik Persson, Jon Persson och Larrens Clemetsson. Jag känner inte till om namnet Esbjörn återanvänds i Hörne. I Stöcksjön fanns en Larrens Mågsson. Av Leif Boström.
 
Hej ! Brevet ser mycket intressant ut. Bodwm är Överboda vid Vindelälven. Stockesiön är dagens Stöcksjö. Gårdebek - jag undrar om inte namnet ska läsas ut Öndebek - kan vara den ort som heter Becken 1543 som som ligger vid Hörneå. Där fanns 2 bönder 1543. Kan det vara ett stort O, rakt streck över som indikerar ö och ett nasalstreck som indikerar n?  
Hetheburole är svårt - jag hittar inget ortnamn att anknyta till. Kan vara en nedlagd by eller en gård inom en annan by. Jag försöker grunna vidare. Av Ulf Lundström.
 
Hej! Jag har i det här fallet uttytt abbreviaturerna (slängarna) i namnet så att det som ser ut som Ands Burman ska utläsas Anders Bureman. Man upplöser normalt abbreviaturer med kursiv text och dessa kan betyda olika saker i olika sammanhang Av Carl  Szabad.
 
Carl du säger  – onsdag den 30 nov 2005  
Dessutom står det i 1508/09 års brev inte Anders Burman, utan Anders Bureman som jag skrev i sista inlägget.  
 
Du skriver i 1508/09 års brev ? det står 1500
vad har du fått 1508 el. 1509 i från ?
 
I omtalde brevnr 34062 från RA.  
skriver i innehåll:.....  Hök i Strömmen, Anders Burman, Johan Johansson i.....
varför tolkar dom Anders Burman och du tolkar Anders Bureman nu har jag skrivit Anders Bureman men man blir dock något fundersam över den motstridighet som finns.

317
Rålamb / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-10
« skrivet: 2005-12-08, 23:51 »
Tack Benny,namnet Ambrosius var väl inte så vanligt då utan att jag kan tänka mej Elgenstjierna menade  - Ambrosius Burman -
Hemmansägare och Brukare av  Bureå nr 3  åren 1599-1618, Han var Birkarl och landsköpman åren  1586 -1590,kallas Ambrosius  Burman  i en Skrivelse daterad 15 jan 1590 från Konungen till sin Fogde i Västerbotten som hette Karl Nilsson ,där denne uppmanas att hålla efter dem som köpte vilt i lappmarken i synnerhet en viss Ambrosius Burman ,somutom övriga förbrytelser också  var skyldig till olovlig vilt handel i Tyskland.Han kallas oförmögen och utfattig  år 1602.
Källa:Biografiskt lexikon Burman en,två eller tre släkter.av Carl Henrik Carlsson.

318
Rålamb / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-10
« skrivet: 2005-12-08, 19:45 »
Tack Göran ,Där fick vi primärkällor på Lars och Sigfrid.  
vet du något om hans fru ,Barn?
detta Har jag om honom:
Rålamb, Lars Andersson, krigare. Födelseåret 1563 den föregåendes son. R. hade blifvit uppfostrad af jesuiter, hvaraf till någon del förklaras hans blinda tillgifvenhet för Sigismund. I januari 1597 sändes han af denne till ständerna med ett bref, hvari Sigismund uppdrog styrelsen åt rådet, ?eftersom han förnummit, att hertigen icke ville, efter den gifna regeringsformen, befatta sig med densamma,? och förbjöd den utlysta riksdagen i Arboga. Detta budskap höll på att stå R. dyrt. Allmogen, som blifvit uppretad mot konungen, hotade hans sändebud till lifvet, och hertigen måste för att skydda R. omge honom med vakt. När Sigismund, efter slaget vid Stångebro 1598, lämnade Sverige, insatte han Lars Andersson bland befälhafvarna i Kalmar samt befallde honom och de andra att hålla slottet sig tillhanda. Då staden likväl kort därefter föll i hertigens händer, fingo befälhafvarna dyrt umgälla sin trohet. Efter en kort ransakning dömdes Johan Sparre, Christofer Gyllengrip och Lars Andersson Rålamb till döden. Afrättningen ägde rum den 16 maj 1599, och deras afhuggna hufvuden uppsattes på järnstänger öfver en stadsport i Kalmar.
källa : Svenskt biografiskt handlexikon
Lars och Sigfrid var tvillingar, f 12/8 1563 i Stockholm [ÄSF 1:3 s 249].

319
Peter vi tänker nog lika,jag kanske uttrycker mej för luddigt jag har inte tänkt skriva Bure efter Johannes Laurentti.
Men med mitt resonemang visar jag att jag förbehåller mej rättätten att läga till Bure om det dycker upp primär källor. och du säger väl samma sak ovan när du säger ..
 Skulle någon i framtiden hitta ett dokument där Johannes Laurentii själv kallar sig Bure/Bureus, så skulle i alla fall inte jag ta det som någon bakläxa utan som ett spännande nytt forskningsfynd!  
och Carl då får jag be dej om ursäkt då var det inte dej jag hade den disskitionen med,och tala om att jag är glad att du och Peter tar er tid att förklara sådan här saker tack.  
Nu tror jag att ni för står mitt sätt att tänka,att personligen sätter jag inte tillnamnet dit förrän det finns tillräkligt med Primär källor,det är som du säger Björn jag skall int behöv be om ursäkt för det,den känslan får jag arbeta bort.  
jag vill gärna sen Peter och ni andra få lite tankar om de släktlinjerna jag satt upp.  
mvh Marc

320
När det gäller Jacobus Bureus Zebrozynthius så finns det ju primär källor, hans egen gravsten står det Bure på,dit satt av hans fru och barn,hans fru skänte då ocskå hela portalen till strängnäs domkyrka. två andra primär källor,med tillnamnet Bure (Bureus) var  brev av honom skrivna till  Axel Oxenstierna E757 19 jan 1641,samt brev till Johan Casimir angående Strängnäs Gymnasium 8 dec 1639 ,RA E34.
 
Det min kära Peter är 3 primärkällor på en person som din kollega Carl Sazbad hävda EJ själv skrev sig som Bure,man kan utan att överdriva att genom att fastslå det så har han hällt vatten över sitt eget huvud.  
 
Och du vill efter den här bakläxan igen fastslå  
att Johan laurentii inte kalla sig Bureus för det gjorde han inte på grund  15 Primär källor där han kalla sig Johan Laurentti?  
 
Skall jag berätta en sak Jacob kalla sig inte heller alltid Bure (Bureus) ibland efter egen utsago kalla han sig Ångermanus och inbland säkert utan tillnamn. och om dom primär källor som finns kvar bara råkar vara utan tillnamn vad säger det egetligen ? så kanske det bara finns sekundär källor som berättar att han även andvänt tillnamn.  
 
Enligt mej är det säkrare att inte fastslå något med så lite primär källor som senare kan visa sig bli ytterligare en bakläxa om en eller ett par primär källor sen kommer fram.
För mej framstår det som säkrare att gardera sig och säga att inget i nuläget pekar på att han själv kalla sig Bureus, så i nuläget går inte något sådant att Belägga.  
 
Peter förstår du mitt resonemang med försiktighet sprincipen i det här fallet,så faller detsig naturligast i min värld. Mvh Marc

321
Vad jag alltså kom fram till var att Jacob Bure  
kalldes Zebrozynthius så står det på gravsten i Strängnäs domkyrka,vaktmästaren Bengt Mattiasson skall skicka kopia till mej. Detta är en Primärkälla !!
 
När det gäller Johannes Laurentii,så hänvisa collmar till Jacob som äldste son till Kyrkoherden Johannes Laurentii Bureus och hans hustru Anna Segersdotter.  
Att Johan kallas Bureus är obelagt stöd kan endast ges av andra hands källor som Säbrå boken, Svenskt biografiskt handlexikon,  
Samt Herdaminne av Bygdén och Collmar.  
HSH I supplementet av bland andra Carl Szasbad hävdar man att han aldrig Själv kalla sig Bure eller Bureus  man har omkr 15 Primärkällor skrivit av honom själv som Johannes Laurentii, frågan kommer upp om det finns tillräkligt med Primär källor att fastsälla åt något håll, jag skulle hellre säga att det inte finns belägg.
 
Det är samma med Herr Sigge går inte heller med primär källor att faställa åt ena eller andra hållet,det förblir obelagt.
Det man har är sekundära källor som herdaminne och palskiöldska samlingen som stödjer burket av  
namnet Bure är mycket tunt dvs det är obelagt.  
 
Och ett  Oläsligt sigill gör inte saken mer  
klar. dvs inget glasklart sken sprids över den hår frågan.  
 
det är en liten summering av de personer vi disskuterat med tillnamnet Bure och om det är rätt eller inte att ta med ?

322
Peter,Urban, och ni andra som  har synpunkter på dessa släktlinjer eller svar på min fråga, Jag väntar.. medans kan jag ju förtydliga en släkt linje.
 
  Swen Pederson
      Gift med
1.Margareta Boosdotter1.  
_____ I______  
2. Laurentius Svenonis
______I______  
3. Johannes Laurentii  _____I___________________________________  
4. Jakob Zebrozynthius Bureus Biskop i Strängnäs född i säbrå)  
__________I________  
5. Elisabeth Jacobsdotter Burea
    Gift med  
   Samuel Karlsson Schillerfelt  
   Adlad till Schillerfelt  
 __________I________  
6. Ebba Catharina Schillerfelt  
 
Släkthistoriskt Forum 1998:3, s. 12f. Dahl kan utifrån domboksbelägg visa att herr Hans son Jakob Zäbrozynthius troligen var befryndad med kyrkoherden Siggo Christophori Bure, kyrkoherde i Fors och Eskilstuna (Södermanland) och stamfar för adliga ätten Falkengreen. Denna ätt gjorde under 1700-talet anspråk på att tillhöra Bureätten.  
 
* att Jacob Zebrozynthius också kallas Bureus  
finns mer Källor än bara herdaminne.  
Utdrag av Strängnäs Herdaminne volym 1 sidan 42-47.av Magnus Collmar
Jacobus Johannis Zebrozynthius ,som också skrev sig Angermannus eller Bureus  föddes i Säbrå 17 november sannolikt 1582 som äldste son till Kyrkoherden Johannes Laurentii Bureus och hans hustru Anna Segersdotter.
Hans födelseår liksom en del andra uppgjifter om hans familj diskutabelt. Hans mor har i en del källor uppgivits ha varit tidigare hustru till herr Johannes,Kerstin Zynthia,men det finns inga säkra belägg för hennes existens ,Det förrefaller tvärtom klart att Jacob har varit i äldst i en syskonskara på fem ,där Margareta Hansdotter ,gift med Troilius och kallad Stormor i Dalom var yngst och född 1594 alla med Anna Segersdotter som mor.vid faderns död skiftades arvet lika mellan sysskonen fasän Jacob erhöll jord ur allas morsarv extra för sin studieresa till Tyskland.namnet Bureus tycks innebära att familjen var en gren av den kända Bureätten
Namnet Zynth förekom i en annan släkt  i trakten ,som dock ej kan bevisas ha familjeband med Jacob Johannis.Den 30 mars 1612 Utnämdes Jacobus Johannis Bureus Zebrozynthus av Gustav II Adolf till Professor i Logik ,År 1616 lämnade han dock univesitetet för att  bli kyrkoherde i Vendel.år 1621 i aug .kallades Zebozynthius till Hovpredikant av Kungen,och år 1624 den 10 april utnämdes Kyrkoherde i Stockholms Nikolai församling samt solna,han börja kallas den fridsame och lärde Zebrozynthius ,han var Biskop i Strängnäs under åren 1639-1642,Efter Biskop Jacobus Johannis Zebrozynthius död bekräftades Arvingarnas rätt till hemmanet Sunnersta i Bondkyrka församling.
Han begravdes 25 jul 1642 som än idag kallas St :Jacobi dagen  
 
Ytterligare källor som gör mej osäker på Johannes Laurentti även om källläget i dag säger att det finns inget belägg att han kalla sig sjäv Bureus, kommer ändå frågan upp är det för lite primär källor kvar i dag för att fast sälla saken ? för om man titta på sonen Jacob där käll läget är ett annat,som ganska starkt pekar på att han kalla sig Bureus. se nedan  
OBS. Arvingarna läto sätta upp en minnes sten i Strängnäs domkyrka,och en sten visar hans grav plats under golvet. där står Bureus
Ytterligare källor: Sixten Söderhielm Stormor i Dalom  möderne i släkt och hävd 2-3 1952.
Clas Annerstedt Uppsala Universitets Historia del 1 1477-1654 sid 151 och bihang sid 90,Brev till Axel Oxenstierna E757 19 jan 1641 av Jacobus Johannis Zebrozynthius samt brev till Johan Casimir angående Strängnäs Gymnasium 8 dec 1639 ,RA E34. Hellström Stockholm Herdaminne sid.425

323
Ingrid Ylva / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-05
« skrivet: 2005-12-05, 00:32 »
Tack Leif och Benny, Jag skall korrigera och uppdatera min databas på de punkterna mvh Marc

324
Ingrid Ylva / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-05
« skrivet: 2005-12-04, 22:52 »
Jag har en fråga, jag har i min egen forskning kommit fram till detta, men i mina noteringar som det även framkommer här så är det osäkerhet om Ingrid Ylvas Föräldrar.
Men i mina noteringar har jag skrivit att antagligen dotter till Sune Sik Källa: Dick Harrysson och Directory of Royal Genealogical Data, Hull, England, frågan lyder är det någon vet om det kommit fram mer från de två hållen ?  
 
(det var ett par år sen jag skrev ner noteringarna så jag är glad att få det uppfriskat)  
   
Magnus Bengtsson Minnesköld
Han var Jarl  
Far:   Bengt Folkesson 'Snivels'  
Mor:   Ulfhild Björnsdotter
   
Familj med Ingrid Ylva  
sex barn: Elof, Magnhild,Bengt, Birger, Karl, Eskil  
 
Noteringar  
Magnus Minnesköld antas ha varit gift två gånger. Namnet på kvinnan i första giftet är okänt. När han blev änkling i slutet av 1100-talet, gifte Magnus om sig med Ingrid Ylva, antagligen dotter till Sune Sik. Magnus och Ingrid Ylva hade sonen Birger - Birger jarl.
Magnus Minnesköld (Månesköld) dödades i slaget vid Gestilren i Västergötland 1210.
 
Ursprunget till binamnet ”Minnesköld” är okänt – en teori är att namnet syftar på ordet ”minni” (minne) och kan eventuellt kopplas till det vanliga nordiska bruket att ”dricka minni”, det vill säga att dricka ”minnesskål”. Enligt en annan teori skall ordet snarare tolkas som ”mindre”, varvid binamnet får betydelsen ”mindre sköld”.  
 
Källa: Dick Harrison
Källa: Directory of Royal Genealogical Data, Hull, England

325
Ingrid Ylva / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-05
« skrivet: 2005-12-04, 14:13 »
Ja nu är det en mildare ton ,tack själv Henrik och som läsare blir man glad och följa med i disskutionen på en historisk resa för det är alldeles för lite svensk Historia i skolerna,det får jag veta av min 17 åriga son som också redan är historiskt intresserad,så tack för att ni fyller i samanhangen då är  det lättare att hänga med i argumenten. mvh Marc

326
Ingrid Ylva / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-04
« skrivet: 2005-12-04, 03:32 »
Jösses vilka akademiska termer som möter läsarna, under den här rubriken  
Jag skratta gott åt uttrycket ”Filosofisk förvirring” det kändes som nattens behållning.
För en ”enkel vanlig släkt forskare ” ter det sig ganska enkelt när primär källorna är nästan utraderade så är det inte lätt att komma vidare ”Chansen är liten.”  
Och det troliga är att Ingrid Ylva efter diskussionen är lika O-belagd som innan.
Men varför jag tror man tar upp vissa diskussioner och prövar olika teorier, kanske även teorier med sekundärkällor för att någon gång då och då kan en person ha hittat en (pusselbit) Källa i något arkiv (t.ex. Sture) som har glöms bort.  
Vetenskapen hade heller inte gått framåt ,om inte modiga personer vågat pröva olika metoder och teorier ,vi hade säkert inte haft tv, data e.c.t.  
Och jag poängterar också vikten av primär källor i vår ansträngning att belägga  våra förfäder  
Och det är många av dom som levde på 1700 och 1600 talet där det finns rikligt med  primär källor, för medeltids forskning är svår i sig  just därför att det är sån källbrist. Och Historikerna eller krönikörerna var i maktens händer och det blev då en förljugen bild överlag  vilket inte gör det lättare precis.  Mvh. Marc

327
Tack Björn,och Peter,ett litet förtydligande  
jag skrev Christoffer Siggesson af Bure, så även han skulle kunna komma upp till disskussion blande de andra Burar jag frågar om ovan. så vi kallar dom för sitt rätta namn.om de inte kallas Bure så skall det bort.mvh Marc

328
Hej igen en följd fråga Peter finns det lika mycket stöd i primär källorna emot de tre exempel på tillnamnet Bure eller är det obelagt åt båda hållen så man får skriva det inom parantes?  
 
Här är en förenklad Kopia av Urban Sikesborgs släkträd ovan med,som han gjort med utgång från Johan Bures X36. där om man läser texten så skriver han om det som talar för Jb och det som talar emot,Exempel :Det som talar för släkttavlans trovärdighet är att uppgifterna är (som jag skriver i årsboken) ”korta, lakoniska och föga glamorösa” sen nämner herr Jon som sages man kunde vara av högt värde men också slå åt andra hållet.
Min fråga då är till Björn och Peter var kan man säga är dom svaga punkterna eller de obelagda delarna i denna släktlinje ?  
så man kan föra det i disskution och se var man kommer i frågan ?
 
1. Härse Faleson ? (Obelagt ,under disskution)
______I______  
2. Oloff Härsseson, som besatt sin faders gård Bure, men Fale hans Broder fick sins faders fäbodar, och bygde der, och kallade thet Falamark, ther nu boo Sexton grannar, som alle af honom komne äro, och intet finnes i thenna booken. Thenne Olof kalla de gamble Oluf. Han upbygde Bura kloster på en hollma uti Bura åminne.  
______I__________________________________________  
3. Fale Olofson (Bure) [Bror:] Anders Olofson (Bure) (vid. pag. Seq. Lit. A.)  
______I__________________  
4. Peder Faleson [Bror:] Swen (Bure)  
______I______  
5. Swen Pederson, (stod uti ett collectaneo som  
Andr. Bure har skrifwit.)  
______I_____________________________________  
6. H. Lars i Säberåd [Bror:]H. Ingebrecht i Säberåd
 
sen har man ju Det är möjligt att vi har kommit ett steg närmare problemets lösning med Ingvar Dahls artikel ”Bure-släkten igen. Ett bidrag till klarläggandet av släktens genealogi”, Släkthistoriskt Forum 1998:3, s. 12f. Dahl kan utifrån domboksbelägg visa att herr Hans son Jakob Zäbrozynthius troligen var befryndad med kyrkoherden Siggo Christophori Bure, kyrkoherde i Fors och Eskilstuna (Södermanland) och stamfar för adliga ätten Falkengreen. Denna ätt gjorde under 1700-talet anspråk på att tillhöra Bureätten. Släktskapen mellan dessa prästmän måste också ha varit rätt nära.  
Därefter är det upp till andra att för egen del avgöra om de delar min bedömning. Urban Sikeborg
 
Det skulle vara intressant att få en disskution  
om Burekopplingen där ?  
 
Där har vi ju haft en disskution om Bure tillnamnet på Siggo tyvärr finns inga primär källor som starkt pekar åt något håll vi har bara sekundär källor Herdaminne och och Palmsköld
samling som jag kom framtill sist med att både Collmar och hagström har fått sina uppgifter från Elias Palmsköld som levde vad var ca .30 år efter Herr Sigge såegemntligen tycker mnan han borde veta och att han i sin samling gett matriel om Siggos studietid ect framgår ex. när Siggo var Huskaplan i Gillberg blir Palmskiöld den som blir referad. så för mej får Bure namnet stå inom parantes tillsvidare.  
 
Här kommer intresanta kopplingar till Siggesson släkten (Bure), värt att diskutera.  
 
1. Johannes Thomae Agrivillensis Bureus
h2.Ingeborg Gyntesdotter
______I______  
2. Gynterus Erici Svinfot
______I______  
3. Erik Pedersson Svinfot
__ _____I___________________________________  
4. Petrus Erici Svinfot
_____I_________________    
5. Mikael Gulliksson
   gift med
  Ingrid Eriksdotter
______I______  
6. Ericus Mangi
   Apollonia Mårtensdotter
______I_____________________________________  
7.     Mårten Siggesson
[Bror:]Christoffer Siggesson (af Bure)
[Bror:] Johan Siggesson (af Bure)
______I__________________________________________
8. Sigge Falesson
   gift med  
  Anna Eriksdotter
 
 
------------ ny linje
 
1. Christoffer Siggesson (af Bure)
_____ I______  
2. Sigge Christophori (Bure)
   Ebba Andersdotter
______I______  
3. Christopher Siggonis Stenqwist
 från honom kommer Friherre släkten Cederhielm.  
[Bror:]Anders Siggesson Falkengreén
       Adlad Falkengreén
[Syster:]Ebba Siggesdotter
          gift med
 Carlous Mangi Schillerus
__ _____I___________________________________  
4. Samuel Karlsson Schillerfelt
   Adlad till Schillerfelt  
   gift med  
Elisabeth Jacobsdotter Burea  
(Far.Jakob Zäbrozynthius Bureus Biskop i Strängnäs född i säbrå)
__________I________    
5. Ebba Catharina Schillerfelt
 
Släkthistoriskt Forum 1998:3, s. 12f. Dahl kan utifrån domboksbelägg visa att herr Hans son Jakob Zäbrozynthius troligen var befryndad med kyrkoherden Siggo Christophori Bure, kyrkoherde i Fors och Eskilstuna (Södermanland) och stamfar för adliga ätten Falkengreen. Denna ätt gjorde under 1700-talet anspråk på att tillhöra Bureätten.
 
-----------till sist en om talad linje  
1. Härse Faleson (Obelagd under disskution)
______I______  
2. Oloff Härsseson, ______I________________________  
4. Fale Olofson (Bure)
__________I___________  
5.     Peder Faleson  
[Bror:] Swen Bure  
[Bror:] Olof Falesson *  
*nänmd i anbytar forum.
______I______  
6.Fale Olofsson  
Nämndemanen Fale i Birsta,  
som omnämns 1519.(MÄU 143)
 
______I_____________________________________  
7. Sigge Falesson
   Gift med  
   Anna Eriksdotter * finns med i Thord Bylunds  
                                   antavla.
______I_________________  
8.   [Bror:] 4. Johan Siggesson (af Bure)
     [Bror:] 3. Christopher Siggesson (af Bure)  
     [Bror:] 1. Mårten Siggesson  
  det finns mycket att diskutera här och försöka  
  komma fram till jag är intresserad att hör era tankar. Mvh Marc

329
Ingrid Ylva / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-03
« skrivet: 2005-12-03, 10:46 »
Jag håller med dej Kenneth Att det viktigt att Man har källkitik ,Jag skall i framtiden inte skicka såna här inlägg  men det var bara att jag Tyckte med deras samlade kompetens att (därav  tala jag om deras titlar) tyckte jag att dom kunde ge lite konstruktiv käll kritik, när man läser inlägg får man bara veta att personen är fel ute men varför får man inte veta och det vill man ju så man själv kan lära sig något.
därav mitt negativa inlägg ,men som sagt jag skall inte änga mej åt den här typen av inlägg  
mer mvh Marc .

330
Hej Björn och Peter här var det lämpligt att få mer kunskap om släktlinjen för Hans och Engelbert. (Se ovan inlägg från Marc Hernelind – måndag den 06 juni 2005 kl. 13.26: (det mesta är från Urban Sikesborg tankar när det gäller den här släktlinje )
 
Fråga 1) Fale och Anders Olofsson  Kallas Bure även en Swen Bure den här Släkt tavlan är från X36 av JB,hur belgt är det att dom heter Bure?
 
kommer med fler frågoer sen mvh Marc

331
Bureätten / Buresläkten stamfader Herse ? Farteng Unge?
« skrivet: 2005-12-03, 04:25 »
Björn och Peter, Jag ställer lite frågor på Hans och Engelbert med utgångspunkt från sikesborg  
och deras släkt linje till Fale Olofsson under rubriken: Bure Pedersson Sven f, omkr 1475 kyrkoherde Säbrå
 
det var enda Rubriken som hade Säbrå sig. (Smile)
mvh Marc

332
Ingrid Ylva / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-03
« skrivet: 2005-12-03, 03:14 »
Efter att ha följt disskutionen här så förlorar man igen förtroendet för  antikvarie Kaj Janzon och hans vapendragare Doktorand Anders Rydberg för det tycks mej att Henrik Lindström och Leif Persson och Lennart lindström ect för en spännade disskution för att komma framåt ,men ni båda är disskutions förstörande och säger på ett rätt elakt sätt till dom ni inte (förmodligen )känner att dom har fel, dom sågas helt med olika liknelser. ni kan ju tala om varför dom har fel som man gör i disskutioner så vi alla kan lära oss något för jag har förut fått uppfattningen att du kaj kan en hel del, var inte så snål och dela med dej kunskap vi är ju massor som vill veta och klara ut olika släktforksnings frågor som för dej kanske är klara, men det matrieal vi har tillgång till ibland ger mer frågetecken än svar vi har Nils Ahlnund en rätt duktig histriker vi har Dick Harrisons men för oss är det inte alltid så självklart vad vi skall sålla.  
för det svar du ger Henrik och Leif är det svar alla läser och ger du ingen kunskap om varför då står vi ju på noll igen. Mvh Marc  
 
Ps. var inte snål med att dela med er kunskap och var vänliga så det för ni är tongivande idetta forum.

333
Ja, Peter jag har tagit Bort Bure på både Johan Laurentii och Engelbert Laurentti. och jag håller med om att när man fått reda på ett fel i sin forskning så skall man hjälpa till att inte andra behöver få samma fel för man vill ju ha så korrekt forskning som möjligt. mvh marc

334
Bureätten / Buresläkten stamfader Herse ? Farteng Unge?
« skrivet: 2005-12-02, 18:18 »
Ja,Peter då börja vi från Anders Olofsson.  
vad har vi för belägg för Olof Hersesson (Gamle Olof) att han var far  till Anders Olofsson?
-------------------------------------------------
Johan Bure Beläger honom och skrever i sin släktbok.Herses son Oloff Hersesson,som besatt sin faders gård Bure,men Fale hans broder fick sin faders fäbodar ,och bygde der,och kallade thet Falamark,Ther nu boo sexton grannar,som alle af honomkomne äro,och intet finnes i thenna booken.Thenne Olof kalla de gamble Oluff. Han upbygde Bura Kloster på en hollma uti Bura åminne.Källa:Johan Bure i från genealogica 53[fol.136v]
vad vi får veta av Jb är att hans far heter Herse och att han har böder. som äldsta barnet fick han stamgården Bure (Hhans fars gård)här kommer vad JB skriver om bröderna:
 
1) Fale hans broder fick sin faders fäbodar ,och bygde der,och kallade thet Falamark,Ther nu boo sexton grannar,som alle af honomkomne äro,(det heter Falemark än idag)[fol.136v]avJb Genealogica 53.
 
2)Mats Hersesson  fick marken vid Burön, han byggde Buregård nr. 3 Bureå,Skellefteå lfs
den 22 oktober 1611 berättar JB att namnen Mats Härsesson och Frans Lappe fanns skrivna på rådhusväggen i Magdeburg Källa: X 36 fol.134r,  X 37 pag.100v. (Johan Bure ansåg att Namnet Härse Alternativt Herse var unikt för Bureätten)
 
3) Källa:Herse fick marken i viken (Yttervik, Grubbedal)[fol.136v]av JB Genealogica 53.
 
Info:
Oloff Härsesson (Gamle Olof) han var de första Abbot han var gift och hade barn dom kallas bröder och aldrig munkar
Han  Levde eft 1380. Bodde på stamgården Bure, Bureå sn. och fullbordade bygget Bure kloster på en holme i Bureälven. Källa: Klosterholmen skulle haft  en kyrklig byggnad med grunden ännu bevarad enligt Historikern Jarl Gallen färdigbyggt till 1400 talets första år.Under åren som gått har många föremål återfunnits på Klosterholmen, där klostret legat: bastombundna flaskor, lerkärl, smidesverktyg, slagg och nycklar och ett handtag på en öltunnekran i form av en 4 cm hög bronstupp. Den s.k. buretuppen, som är daterad till tidigt 1400-tal, i Norrländsk uppslagsbok del 1, år 1993 sid. 14
Sigillet med Bure Tuppen har funnits i Påvel andersson rakt ned stigande familj till (alltid från far till äldsta barnet )min vän Sten Lundgren  hade detta sigill runt halsen som han sedan givit till sina döttrar. jag har alltid veta om det här med sigillet
i och med att  Påvel Anderssons äldsta son Olof Påvelsson hans Fjärde barn Kerstin ättlingar  fotsatte nertill min farfar.
 
Han fick sin uppgifter från släkt som berärat far till son. och från många olika håll kom dessa muntliga källor. här är ett exempel.  
 
En av dessa sagesmän var Anders Olsson i Bure Sonsons dotterson till Jacob andersson,likadelse genom dennes son Moses.denne wiste till pricka att refrera om herse och Bureätten[fol.v147] av jB i Genealogicka.
 
För utom JB och att många muntliga källor som jag inte får plats med här har Belagt Olof Herssesson. så kommer mer här nedan.
-------------------------------------------------
 Oloff Herssessons barn belagda...
 
Fale Olofsson (Bure) [Bror:] Anders Olofson (Bure). vid. pag. Seq. Lit. A. Johan Bure Genealogica 53.Fale Olofsson Bure,Han var en förståndig och tapper Riddare,en Hövitsman för Krigsfolket.Krigsöverste [fol r.23] Genealogica 53 av Johan Bure.
 
1)Fale Olofsson född ~1415 Belagd av släktingar till honom som finns än idag. (Man kan kalla det säbrå grenen tex.)  
 
2)Olof Olofsson född ~1419 Bonde på Stamgården Bure efter sin far Bureå nr.1   Enligt Johan Bure sägs han ha haft två söner och nio döttrar.Källa : Bureätten,Urban Sikesborgs Utredning  1996,av genealogica 53.
Han är också belagd av släktingar än i dag(Tillexempel Av Skråmträsklingen genom Celia Härsesdotter,Ljusvattnelinjen genom Agnes Olofsson,(Burman linjer bland annat från Bureå nr2 osv.)  
 
3) Anna Olofsdotter född~1421 Belagd av släktingar (Grubb linjen )  
 
 
4) Anders Olofsson född ~1424 Själv Belagd,plus tre av barnen finns nu med i Medeltida brev  
och av Aders är en stor del släktingarna i dag  
från hans barn.  
 
5) Matts tas upp som Olofs son [fol.156r]av Johan Bure i Genealogica men de som kommer i från hans linje är jag osäker på var dom flytta ?
eller finns det släkt idag från han?  
-------------------------------------------------
1)Alltså fyra barn oika säktlinjer man kan följa till fadern Oloff han har gjort fyra barn alltså fanns han men är han samma person som den Oloff  
Johan Bure beskriver som Olof Hersesson.
 
2)vi har 10 tal muntliga vittnen.(Sagesmän)
 
3)vi vet att Olof Olofsson sonen till Oloff Hersesson bodde på stam gårde Bure i Bureå där  
Herse också skulle bott.ner till 1601 då Daniel Andersson bodde på stamgården
Källa:Winberg 1985 sid.142 sid 90f. om Allmogens släkt kunskap och om innestånde arvslotter i hemman. Skattebönderna som dessa var var tvungna att lära sig om sin härstamming,äktenskaps
förhållande man ansåg att vid kännedom om släkten var nöd vändig tillexempel om man hamna i en arvtvist,att kunna 5-6 generationer bakåt i
tiden var rätt vanligt.  
med den bakgrunden så stiger Oloff Hersesson möjligheter att han är fadern med 60-70 procent minst.
 
4)Lucia (Lussi) Andersdotter nämner i sina
skirfter liknade dagbok,där hon bl.annat nämner
om sin farfar Oloff Hersesson,Johan Bure tar fler ugifter därifrån inte bara från sagesmänen.
Källa:dom papprena finns bland Bures handskrifter förvaras i kungliga Bibloteket.
 
Det är vad jag har om Olof Hersesson För att  
belägga  honom  Räcker det ?
 
det finns säker de av er som har mer tex. vad säger Broman finns det nått i hans forskning?eller bland de kyrkliga papprerna han var ju ändå Abbot, kanske det finns nått brev av nån Biskop eller så ?

335
Bureätten / Johannes Bureus
« skrivet: 2005-12-02, 00:56 »
Lite om johan Bure:
Johan Bure  född 25 mar 1568 gick i Skola i Uppsala och Stockholm ,inträdde 1590 i Johan den III:s kansli senare i hertigs karls kansli ,sen sekreterare vid Uppsala möte ,1593 som korrektor vid tryckningen av augsburgerska Bekännelsen,(sedemera Gustav den II Adolfs  Bibel) 1594 flytta Bure till Uppsala,för vissa officiella uppdrag anlitas han till riksdagarena i Arboga 1597 och Norrköping 1604, alltsedan slutet  av 1500:talets ådalagda försjänster och arbete för fornminnesvården område utsågs han år 1629 som Sveriges första Riksantikvarie.Sveriges förste, och kunglig bibliotekarie.  
Bur?us räknas som vår förste språkforskare, den svenska grammatikens fader, och påbörjade även arbetet med en svensk ordbok. Han var utomordentligt intresserad av runor och gamla handskrifter och reste landet runt för att se och anteckna. I hans verk ”Sumlen” finns mycket av dessa anteckningar, bl.a. sägnen om Fale Bure. ,Bureus var både ämbetsman och vetenskaplig forskare med synnerligen klart intellekt  förenad med stor praktisk förmåga och hans arbete har därför varit banbrytande för fornforskningen den forskningsgren som gjort hans namn Berömt från 1599 hade han överinseendet över landets fornlämmningar och sammanförde under årens vidsträkta resor i landet ett synnerligen rikt forskningsmaterial och hans 1500-1600 tals släkt forskning i norrland är vår grund än i dag och otrolig precis och grundlig forskning som veriferas av eferkommande,och jordaböcker ,andra forskande och Lektor Leornad  Bygd?ns igenomarbetade Härnösands Herdamine volym 1-4. med mera.Från 1602 var han tillsammans med Johan Skytte lärare för Gustav  II Adolf och från 1604 övertog han all undervisning. Bureus forskningar gällde främst Runbeståndet i landet han fick i uppdrag av koungen att samanställa forskningsmaterial och det är av stort värde än i dag,hans merbetydande tryckta runologiska arbeten kan nämnas Runakänslones Lärospånfrån 1599,Runa Abc-bokenfrån 1611Momenta Sveo-Gotihicafrån 1624 ,och otyrckt Runahävd från 1602 han var Sveriges utan tvekan mest kunniga Runskriftskännare. Bures berömelse som urkundsamlare  knyter sig främst till  hans utgivande av medeltidsskriften om konnunga styrilse och höftinga från 1634,och tillvaratagandet av åtskilliga andra viktiga medeltids urkunder har igenomhonom räddats åt forskningen.han språkliga forskning bl.annat på fornsvensk och ny svensk grammatik samt gjorde en ordbok ,dessa arbeten gjorde att han fick hedersnamnet den svenska grammatikens fader  han höll på med poesi ,och att teckna,geometri,astronomi.Bur?us var både tekniskt och konstnärligt begåvad, målade och diktade, ett universalgeni.
Den största delen av Bures handskrifter förvaras i kungliga Bibloteket han avled 24 okt 1652, i första giftet med
Margareta Mårtensdotter-Bång år 1591 fick dom Barnen :Hannabis Bureus f.1592,Azarrias Bureus 1593,Magdalena Burea född 1596, Christina Bure,1598,Catharina Burea 1601,Thomas Bure1603, Johan Bure1605.i andra giftet  år 1636 med Ingeborg Gyntesdotter hade en dotter Margareta  dog ung.
 
mvh Marc

336
Bureätten / Buresläkten stamfader Herse ? Farteng Unge?
« skrivet: 2005-12-01, 23:38 »
Med så många duktiga forskare inom medeltids forskning borde vi kunna komma fram till en punkt vem som skulle vara stamfader till Bure släkten.
 
Johan Bure själv nämner Herse från selånger och Fale hin unge (Farthegn Unge)på sin släkttavla som satt på Uppsala domkyrkas vägg förut. som släkten äldsta belagda. och Bygden är säker på sin sak att Farthegn Unge är den äldsta belagda.  
 
två frågor kommer upp  
1) Hade Farthegn Unge son en Herse med Ingeborg?  
Hur många Herse fanns i trakten då?
 
2) vem var Fartheng Unge far ? Gudlav Bider eller Nils Farthengsson ? 0ch var dom möjligen släkt ?  
 
vi borde kunna räta ut några av frågor. här är lit bakgrund.  
 
Farthegn Unge var  underlagman för Medelpad.  
Nämnd  1342-1363  Han finns bara belagd vid två tillfällen, i regestform 1342 och i en 1600-talsavskrift 1363. Inte i någon av dessa finns något vapen inritat.
Det finns således inget som anger vad han bar för vapen. En Fartegn Unge omtalas 1347  
DS 4206 som sigillant tillsammans med bl a Torsten Stybjörnsson (Sandbroätten), lagmannen Hökar Petersson från Ångermanland - (obetydliga sigillfragment redovisade).
 
Farthegn Härkomst okänd? skriver Urban Sikesborg och Bygd?n anser att Nils Fartengsson sannolikt skulle kunna vara Farthegn unges far på grund av namnlikheten,yrket som ofta gick ifrån far till son, båda var lagmän ,sen andvände dom samma sigill (Burevapnet) Med böjd arm.
 
*Rätt intressant är vad man säger om Burevapnet här: Nils Jacobsson (Bure) adlad  Burensköld.Han var assessor i Svea Hovrätt.han blev Burgreve i Norrköping år 1664.
Adlad till Burensköld år 13 maj 1564,med tillägg till Burevapnet (en beväpnad arm ) av en silvermåne betecknade bureättens till och avtagande under olika tider.  (introducerat s.å. under nr 614)
 
Jag hoppas det kan bli en givande disskution, där man kan komma framåt ,Jag vet att Kaj kan mycket i frågan är väl värt att höra på och att Tord Bylund har en massa Kunskap om Gudlav Bilder så det skulle vara intressant om vi kunde få mycket info av honom.  
 
så vill jag redan från början nämna att här talar vi om äldsta belagda stamfadern.
Mvh Marc

337
Göran ,Henric Bröms är alltså Helenas farfar och du kan läsa mer om släktena Bröms av C W Hjort.  
 
*jag känner till en Clemens Laurentti Gevallensis
född 1548 i Gävle(X) död i Arboga 1597, vet inte om det kan vara en släkting till Mathias Laurentii Gevaliensis, Alfta 19/4 1583 (avser troligen Alfta i Hälsingland)  
mvh  
Marc

338
Svar på Helena Bröms..
Komminister i Rödön Komminister i Tuna 1613-1630,Kyrkoherde i Skönförsamling  
under åren 1630-1658.
12. Andreas Matthi? (1630-58). Om uppgiften är riktig, att
han var född i Delsbo, torde han vara den Andreas Matthi? Helsingus,
338 Skön som inskrefs i Upsala univ. matrikel 10 nov. 1610. Efter att ha tjänstgjort
som komm. i Rödön under Baltzarfejden, blef han 1613 kapellan i
Tuna, hvarifrån han befordrades till khde i Skön 1630; var prästerskapets
representant på riksdagen i Sthm 1634 och undertecknade dess beslut.
Då Nora prästgård afbrann 1643, lämnade han bidrag till dess återuppbyggande.
Klagomål ingick följande år till Upsala domkapitel från pastorn
i Ljustorp rörande ett laxfiske, beläget mellan Ljustorp och Skön, och
?emedan noten drages i land på den södra sidan om älfven, tager pastor
dominus Andreas i Skön all tionden både af åhörarne i Ljustorp och sine?.
På visitationsresa i Norrland inträffade ärkebiskop Laurentius Paulinus
3 aug. 1642 i Skön, dit han ock instämt Indals- och Ljustorpsborna. Vid
ärkebiskopsvalet 1647 var khden Andreas den ende af Medelpadspastorerna,
som röstade på Lars Stigzelius. Genom kgl. bref 12 nov. 1650 fick han
sitt hemman Walknytt, 29 mål, fritt från kronoutlagor. Han synes en
tid varit prost i Medelpad, ty en Andreas har ss. sådan undertecknat
1650 års riksdagsbeslut, och namnet passar ej in på någon annan än honom.
Emellertid blef han på grund af oskickligt lefverne afsatt och bodde länge
tjänstlös på hemmanet i Walknytt. Af efterträdaren tillförsäkrades
honom 24 apr. 1658 ett underhåll af 20 t:r jämte 4 bönder i pastoratet,
men både han och hans måg, kaplanen Bremming, klagade öfver, att de
ej ordentligt bekommo det utlofvade understödet. Afled år 1667, icke
1669, såsom man felläst den nästan utplånade inskriften på hans grafsten,
som ligger framför den nuvarande kyrkans norra ingång.
G. m. en dotter till prosten Hans Bröms i Tuna,  med förnamnet
Helena.
Barnen upptogo modernamnet Bröms: Johannes, gick i Strängnäs skola
1631, stud. 1637; Sara, g. m. komm. i Skön P. Bremming; Matthias, i Strängnäs
skola 1631, stud. 1638, dömdes på Sköns ting 26/11 1644 till 40 mk böter, för att
han i dryckenskap gifvit socknens länsman Lars Pädersson skamliga och äreröriga
ord, sagt honom vara ?en reykil och en lappare?; Carl Andersson Bröms,
först skrifvare hos landsfiskalen J. Huss, sedan tullnär i Sundsvall. Han afled
vid ett tillfälligt uppehåll i Sthm 1674 och begrofs därst.; Margareta, f. 1633,
g. m. landskrifvaren, sedan kronofogden Lars Jon? Roshemius i Jämtland,
hvilken bodde i Bodal, Brunflo. Hon begrofs där 19/4 1713; Brita, f. 1636, g. m.
länsman Peder Andersson Wrång i Refsund, d. begr. där 18/12 1692.
Komminister i Rödön Komminister i Tuna 1613-1630,Kyrkoherde i Skönförsamling  
under åren 1630-1658.Vid Ärkebiskosvalet 1647 var Kyrkoherden Andreas den ende av  
Medelpad Pastorerna som röstade på Lars Stigzelius.,genom kungligt brev 12 nov 1650  
fick han sitt Hemman Valnytt på 29 mål.fritt från krononutlager.Han var Prost i Medelpad  
enligt 1650 års riksdagsbeslut.han avled 1667 och inte 1669 såsom man feläst  den nästan
 utplånade gravsten som ligger framför den nuvarende kyrkans norra ingång.
Källa:Härnösands Herdaminne av Bygd?n
Svar på Henrich Caroli Bröms:
 Carlous Henrici Bröms f ca. 1530 ev. i Gävle (X)
Kyrkoherde i Tuna åren 1551-1616  och Hemmansägare av Runsvik nr 4.
Född i Hälsingland, erhöll af kon. Gustaf I kollationsbref såsom khde i Tuna 25
sept. 1551. Med ett par bönder i Edsta by ingick han 25 sept. 1555 ett aftal,
hvarigenom några där belägna jordlotter, tillhöriga Stöde kyrka, utbyttes
mot den jord, de innehade invid prästbordsåkern (Eckl. bost. 2, s. 83, not. 4).
Gemensamt med underlagman Michel i Karlenge afgaf han 27 aug. 1557
ett intvg, att 6 t:r spanmål ur Tuna kyrkherberge uttagits till K. M:jts
laxebyggning. Äfven herr Carl fick vidkännas de rätt betungande gärder
till K. Maj:t och kronan, som pålades prästerskapet, och undslapp ej heller
den gästning, som åtföljde krigsföretagen under kon. Erik XIV:s tid. Då
krigsöfversten Claudius Gallus på väg till Jämtland med sina trupper
gästade Tuna prästgård, frikallade han 1 febr. 1564 khden i anledning häraf
från utgörandet af en gärd uppgående till 8 t:r fetalier och 1 fjärding ärter.
På allmänna Landstinget i Njurunda 3 nov. 1568 beseglar herr Carolus
i Tuna prästerskapets trohetsförsäkran åt kon. Johan III. Till Älfsborgs
lösen 1571 utgaf han 66 mk 2 öre, utgörande tiondedelen av värdet på hans
lösegendom, som då utgjorde: silfver 10 lod 1 quintin, koppar 7 pund,
tenn 2 pd, messing 1 pd, kor 9, får 8, getter 8, svin 6 samt 1 ung och 1 gammal
häst jämte 1 sto. Ett jordbyte mellan herr Carl och Tord Roalson i Boda,
Torps s:n, bekräftades 15 febr. 1576, därvid den senare fick 7 mål i Nordaned
i Torp samt 6 lod silfver och 30 mk penningar i mellangift af herr Carl,
som erhöll 6 mål i Runsvik i Tuna. Sedan fogden i Medelpad omkring
1580 förordnats att redovisa för kyrktionden och uppbära prosttunnorna,
men detta ledt till oordningar, utnämnde kon. Johan. herr Carl, som ti-
digare synes varit landsprost, ånyo år 1582 till innehafvare af denna befatt-
ning, hvarigenom han erhöll en tillökning i lönen med 4 pund 2 spann,
motsvarande 1 t:a spanmål från hvar kyrka. I behåll finnes ett bref
från ärkebiskop Andreas Laurentii (Björnram), dat. 8 febr. 1589 till d:no
Carolo in Tuna med underrättelse, att bönderna i Stöde låtit förstå, att
de ej fått någon gudstjänst om påsk och pingst, men väl på Palmsöndagen,
i anledning hvaraf ärkebiskopen vänligt ber khden se till, att de ej framdeles
behöfva klaga öfver något sådant och besvära K. Maj:t i onödan. Herr
Carl underskrifver Upsala mötes beslut 1593 och riksdagsbeslutet i Söder-
köping 22 okt. 1595. Afled 2 apr. 1600.
               G. 1) m. Helga, d. i Gefle 22/3 1561;
               2) 22/6 1562 m. Barbro Stigsdotter, khdedotter från Bergsjö, Hälsingland;
         d. i Runsvik i Tuna 1600, s. å. som prosten.
               Barn i förra giftet: Margareta, f. 12/2 1553, g. 27/1 1574, d. 10/3 1575; Johannes  
         (Hans), f. 12/3 1554, faderns efterträdare; Henricus, f. 25/7 1555; Catharina, f. 16/2
         1557; Elin, f. 11/6 1558. --- i senare giftet: Petrus, f. 27/5 1563, d. s. å.; Magdalena,f. 12/12 1564, d. i dec. 1597 i Gefle; Elisabeth, f. 27/11 1566, g. 3/2 1592 m. khden Petrus Erici i Segersta, ärkestiftet, deras son Erik, assessor i Svea hofrätt, ad-
lades Rosenhjelm; Elias, f. 11/2 1569, baccalaureus vid första magisterpromotionen i Upsala 1600, slutl. khde i Täby, Upland; Stig, f. 17/4 1571; Isac, f. 20/61573; Petrus, f. 5/10 1576; Ericus, f. 4/4 1579; Margareta, f. 8/1 1582.
 
Mvh Marc

339
Jag läste ditt inlägg lite nogrannare nu Peter.  
glöm vad jag säger i inlägget ovan,du har rätt !!
om Carl har gått igenom 15  primär källor så borde han stött på Bure namnet vilket han inte gjort. så där kan man säga säga han har gjort rätt i att ta bort Bure namnet.
Mvh Marc  
 
Ps. Yvonne du får gärna ta bort ovan inlägg för jag hade inte läst Peters inlägg tillräkligt noga.

340
Jo, det stämmer Peter att det är en primär källa på att Han heter Johan Laurentti eller Hans Larsson.
 
*Det bara ett problem Bure namnet eller tillnamn  andvändes inte alltid av personen själv utom vid högtidliga till fällen, tillexempel vid inskriving som student på uppsala eller i brev av kungen eller Ärkebiskopen osv. och i bland kunde tillnamnet hoppa över en generation.  
 
Ovan omständghet samt att man hittar namnet i sekunära källor,som i Herdeaminne och i det fallet i Nils Bure dagbok där han kallar sin farfar för Johannes Laurentii Bureus.
 
Det det som gör tvivel,fanns det möjlighet att han hette Bure,då konstaterar man att det går inte att belägga att han hette Bure. helt riktigt som ni säger ..
 
Men för att då ta bort Bure från Herdaminne eller i Suplementet,när osäkerheten finns.
En primär källa som definitivt skulle ta bort osäkerheten om det fanns ett brev från ärkebiskopen eller biskopen eller Kungen eller fogden,osv.  Eller i skolmatrikeln. Och där  bara stå Johannes Laurentii  då är det tillräkligt stark Primärkälla för att ta bort Bure och alla tvivel.  
 
Men innan man har tillräkligt stark Primärkälla varför kan inte uppgiften stå kvar i herdaminne Som obelagd källa
I övrigt är jag helt med på noterna.

341
God kväll/Natt Jörgen
 
Jörgen jag säger inte det är upp till andra att bevisa motsatsen,jag håller med Carl Szabad Och alla andra att man måste ha primär källor för att belägga personer.  
 
*Enda Undantaget när man tar Bort Bure namnet från Bygdens Herdaminne.det gjorde Carl med  
Johan Laurentii (Bureus) i Supplementet av HHH Bland annat av Carl Szabad.
Står det nu Johan Laurentii.
 
Det är först när man vill ta bort personen,från  herdaminne exempelvis,att jag tycker att han borde ha någon primär källa(Bevis)själv.    
 
 mvh Marc

342
Hej Carl,kanske inte de lärde har tvistat.
Men du och jag i alla fall gjort det,
för du är väldigt snabb på avtryckaren om det inte finns primärkällor så vill du sudda ut till namnet Bure på ställen där det har sått skrivet i lång tid.
 
Bureättlingar vet att källor ect försvinner under årens gång,vi ser mer och mer av berättelser som gått i släkten i generationer försvinna med de gamla primär källorna för 1500 tal till 1300tal som du själv vet är väldigt  få...och dom som då hetat Bure tillexempel i Herdaminne,eller andra sekundära källor,men ej finns i kvarvarande Primär källa vill du ta bort.
självklart kämpar buresläktingar med näbbar och klor att få behålla Bure namnen på de som så länge haft det i herdaminne osv, eller tills det finns Bevis att dom inte var Buresläkt som dessutom är det en gammal släkt med eller utan legender är belagd till 1300tal.  
 
Skulle det vara en gammal släkt tex. Sparre släkten och du börja ta bort det som kallas Sparre under lång tid, för det finns bara Sekundärkällor så du böjar rensa, vilka som skall bort ect Det skulle bli ramaskri och du få hårt mostånd där med.  
 
För vi kämpar för bevarandet av vår historia.  
så skall man ta bort något Bure namn så skall man ha bevis innan man tar bort det i Herdaminnen,det är för mej som känner för släkten mycket, samma som helgerån.  
 
* det var därför vi kom i en sån disskution med Hans Larsson Bure (Johannes Laurentii Bure) Som han stod i herdaminne av Bygd?n HHH, men du som var ansvarig för supplementet tog ut Bure namnet fort som ögat  för det inte fanns några primär källor. jag tyckte det var fel att ta bort Bure namnet på min rakt nedsigande släkting utan bevis,jag nämde för dej att sonsonen  Nils Bure adlad Burensköld skrev i sin  dagbok både om far och farfar som Bure.vilket också margareta Grafström nämnde.  
 
*senaste exemplet. är Siggo Christophori Bure, där man villta bort namnet Bure på grund av bristande Primär källor ,nej så länge det finns Sekundär källor som Herdaminne och nu senast fick Bure namnet stöd i Palmsköldska samlingen,så innan ni tar bort något från herdaminne så skall det bevisas var fel.
 
Carl jag tror du förstår varför vi vill bevara vår historia även om den inte är Belagd med Primär källor i stormängd på 1500-1300talet  
Men vet du någon släkt som är belagd med en massa primär källor på 1500-1300talet ?  
berätta gärna för mej vilken ?
 
Ärligt sagt finns det nog ingen släkt som gillar att man Plockar bort tillnamnet Bure, Bonde, Sparre, Eller varför inte Rålamb där kan du ta bort några osäkra?  
Jag tror att du skulle få reaktion då med.      
 
Nu skall man inte tro att jag inte vill finna sanningen, det vill jag och det jag har fel på det ändrar jag, och nån gång ibland kan men även hitta nya källor som belägger personer.  
men där man inte kommer längre där tycker jag det för stå som det står ,dvs Carl inte ändra.
 
En annan orsak att det blir få för Johan Bures forskning är flitigt andvänd och sträcker
sig från 1500-1300 tal, och andvänds  som är väldigt källsäkert Matreial  enligt Ulf Lundström ,Urban Sikesborg,och många andra.  
kan vi vet att han inte satt dit Bure namnet?
 
så Carl svaret din fråga, är ett fåtal.
med vänlig hälsning Marc

343
Hej Göran jag kan svara på en av de frågor du hade Finns det någon i den s.k. riktiga Bure-ätten som krin 1590 själv kallar sig Bure?
Det finns bara en Buresläkt kära Carl,men vilka som  belagt att dom hette Bure därom tvista de lärde.  
Därför har jag inte med Påvel Andersson Bure, Moses Jacobsson Bure,Jacob Andersson Bure,som man misstänker att Motståndar präster i Norrland till JB att dom heltrtänker strök namnet Bure,orsaken man tror det är för det har framkommit på enstaka ställen att dom kalls Bure.  
 
Här är min lilla lista. (det finns många fler )  
 
Bure, Adam (1578)  
Bure, Anders Jacobsson(ca.1474)  
Bure, Anders Olofsson(1425)  
Bure, Anders (1571-1646)  
Bure, Anders (1640-1656)  
Bure, Anders Fale (1747-1829)  
Bure, Andreas E (1571)  
Bure, Anderas (1647)
Bure, Andreas (1606-(1629)  
Bure, Anna (1620-1694)  
Bure, Anna (1624-1690)  
Buhre Anna (1675)  
Bure, Anna Brita (1751-)  
Bure, Anna Christina (1650)  
Bure, Anna Elisabet (1582)
Bure, Anna Elisabet (1708-1772)  
Bure, Anna Kristina (1650-1708)  
Bure, Anna Hansdotter()
Bure, Anna Ivarsdotter (1625)  
Bure  Anna Olofsdotter(1586)
Bure  Anna Rolandsdotter(1634)
Bure, Axel (1669)  
Bure, Axel (1700-1761)
Bure, Azarrias (1593)  
Bure, Beata ()  
Bure, Beata Märta (1736-1768)  
Bure, Bengt Jonas (1750-1822)  
Bure, Bengt Vilhelm (1795-)  
Bure, Bernhard Rolandsson (1626)  
Bure, Björn Falesson (ca.1350)  
Bure, Brita Kristina (1730)  
Bure, Brita Kristina Ulrika (1788-1830)  
Bure, Brita Magdalena ()  
Bure, Bror Olof (1752-1771)
Bure, Carl (1628)
Bure, Carl Wihlhelm (1754)
Bure, Carolina Ulrika Elisabet()
Bure, Catharina (1601)
Bure, Catharina (1673)
Bure, Catharina R (1637)
Buhre,Catharina (1681)
Bure, Catharina H (d.1711)
Bure, Catharina E (1705)
Bure, Cecilia ()  
Bure, Cecilia (1603)
Bure, Christian Christoffersson ()  
Bure, Christina Maria (1748)
Bure, Christina (1644)
Bure, Christina (1598)
Bure, Claes Gustaf (1735-1819)  
Bure, Claes Jakob (1784-1802)  
Bure, Claes Jonas (1713-1781)  
Bure, Claes Vilhelm (1772-1778)  
Bure, Edla Kristina ()  
Bure, Elisabet ()  
Bure, Elisabet (1615-1680)  
Bure, Elisabet (1624-1705)  
Bure, Elisabet (1660-1740)  
Bure, Elisabet Brita (1739-1810)  
Bure, Elva (1746-)  
Bure, Engelbrekt (-1603)  
Bure, Engelbrekt (1607-)  
Bure, Erik (1664-1735)  
Bure, Erik (1695-1774)  
Bure, Erik (1641-1707?)  
Bure, Erik Axel (1723-1786)  
Bure, Erik Axel (1749-)  
Bure, Evert ()  
Bure, Fale d.y.(farteng Unge)(ca.1310)  
Bure, Fale (1742-1742)  
Bure, Fale Ambjörn (1786-1789)  
Bure, Fale Axel (1757-)  
Bure, Fale Olofsson(ca.1415)
Buhre,Fale (1730)  
Bure, Filip (1659-1680)  
Bure, Fredrik ()  
Bure, Fredrika Beata (1754-)  
Bure, Gabriel ()  
Bure, Gabriel (1735-)  
Bure, Gustaf ()  
Bure, Gustaf (1651-1728)
Bure, Hananias  (1592)
Bure  Hans (1612)
Bure, Hans (1619)
Bure, Hans Ambjörn (1738-1784)  
Bure, Herse Falesson (.ca 1345)  
Bure, Helena Märta ()  
Bure, Henrik (15??-)  
Bure, Ingeborg Kristina (1745-1816)  
Bure, Ingeborg Ulrika (1741-1742)  
Bure, Ingrid ()  
Bure, Ingrid (d.1721)  
Bure, Israel (1595)  
Bure, Jacob (1622)  
Bure, Jakob (1649)  
Bure, Jakob Z(1582)  
Bure, Jakob ()  
Bure, Jakob (-1709)  
Bure, Johan (1605)  
Bure, Johan Eriksson (1663)  
Bure, Johan J (1605)  
Bure, Johan Fredrik (1763-)
Bure, Johan Tomasson (1568-1652)  
Bure, Johan C (1610)  
Bure, Johannes (-1644)
Bure, Jonas d.ä  (1575)
Bure, Jonas d.y (1615)  
Bure, Jonas (1575-1655)  
Bure, Jonas (1615-1686)  
Bure, Karin (1629)  
Bure, Karl Gustaf ()  
Bure, Karl Gustaf (1760-)  
Bure, Karl Vilhelm (1754-1812)  
Bure, Karolina Ulrika Elisabet ()  
Bure, Karin (1629)  
Bure, Katarina ()  
Bure, Katarina ()  
Bure, Katarina Elisabet (1705-1764)  
Bure, Kristina (1598-)  
Bure, Kristina (1618-1695)  
Bure, Kristina (1644-1698)  
Bure, Kristina Dorotea (1779-1780)  
Bure, Kristina Maria (1748-1829)  
Bure, Lars Hansson (1585)  
Bure, Lars (1573-1612)  
Bure  Lars Jacobsson (1627)  
Bure, Lisbet ()  
Bure, Magdalena (1596-)
Bure, Malin (1581)  
Buhre, Margareta (1550)  
Bure, Margareta (1666-1753)  
Bure, Margareta (1631-1709)  
Bure, Margareta Juliana ()  
Bure, Margareta Katarina (1728-1782)  
Bure, Maria (1558-)  
Bure, Maria (1622-1682)  
Bure, Maria (1666-1734)  
Bure, Maria Kristina Constantia (1808-1892)  
Bure, Märta Elisabet (1710-1752)  
Bure, Nils ()  
Bure, Nils (1709)  
Bure, Olaus Laurentii (1523)
Bure, Olof (1578-1655)
Bure, Olof  (ca.1460)
Bure, Olof Andersson ()
Bure, Olof Falesson (ca.1447)
Buhre,Olof  (1549)
Bure, Olof R (1625)
Bure, Paul (1712-1739)  
Bure, Reinhold (1671)  
Bure, Reinhold Johan (-1715)
Buhre Roland (1548)
Bure, Roland (1627)
Bure, Rolandus Olai (1587)  
Bure, Sigge Christohpori (1556)
Bure, Sofia ()  
Bure, Swen (ca.1449  
Bure, Sten (Ca.1468)  
Bure, Tomas (1603)  
Bure, Torsten ()
Bure, Ulf (ca. 1430)  
Bure, Ulf (1872)
Bure, Ulrika Magdalena (1743-1781)  
Bure, Ursula R (1633)  
Bure, Vilhelmina Karolina Elisabet (1789-1866)  
Bure adlad  Burensköld Nils Jacobsson
 
Som sagt det finns många fler Bure till det kan ca. 30 Burensköld läggas och 2st omdisskuterade af Bure.
mvh Marc

344
Tack och adjö / Tack och adjö
« skrivet: 2005-11-30, 17:25 »
Lysande Jan-Christer poesi är något som alltid hjälper,i stället för att peka på dina dåliga sidor,så har jag en dikt som jag gjort Apr-98,som  så som tydligen av speglar dina goda sidor enligt flera här, till Rune.  de första två verserna från min dikt ...
 
I det tysta
 
Den goda gärningen utan ord  
Tillhör det vackraste på vår jord
att göra något i det tysta  
det gäller att inte om det knysta.
 
det tjänande stegen du gick  
gjorde att många hjälpen fick  
Med humor fanns du ofta till hands
att hitta rätt i forskningen och komma nånstans.
 
....
 
Det finns alltid två sidor på ett mynt ,på ena sidan har du fått en varning.
men på andra sidan har du fått uppskattning av folk som fått hjälp ect,  
det är du som väljer om du vill vara kvar.  
Mvh Marc

345
oops nu hamna den här under fel rubrik ,kan anbytarvärden hjälpa mej att flytta inlägget till rubrik Bure /Runstenar
tack/Marc

346
Jag tänkte på ordet Historieförfalskare,det är populärt att nämna i Buresammanhang,men då skall vi veta att alla krönikörer eller Historie skrivare hade ju en Uppdragivare, Kungen eller den som hade makt och pengar så många av historie skrivarna bjöde sig.
Och försköna historien där makthavaren hade besällt och alla dessa är ju historie förfalskare,och om dom inte var det skulle säkert huvena rulla och någon annan satt i deras plats.
Så om man tror att det bara skett i Buresläkten så är man helt ute i det blå. snarare har Johan Bureus fått av sina samtida stämpeln på sig att vara ärlig och nogrann hans 1500tals forskning är det många som stödjer sig på i dag och som är,mycket hög säkerhet i. men det var också hans fall att han var så nogrann att han skrev upp allt hans sagesmän sagt även om han inte trodde på historien för att det skulle bli korrekt nedtecknat.ett prakt exempel var när han fick höra om släktlinjen berättad av kyrkoherden i skön Herr Peder :
(att en kyrkoherde skulle ljuga ,det var de inte tala om så det var en aktoritet som lämna den släktlinjen,där folket var helt säkra då att det hade verkligen hänt, men johan Bure trodde inte på denna långa släktlinje att det var belagt till Tord i Byr)
beviset på de är att han har Fale hin unge och Herse som äldsta persioner på sin släkttavla som satt påväggen på uppsala dom kyrka,en liten grupp buresläktingar har varit på den plats där släktstalvan av sten finns och har fotat av den samt fått utydning av runorna från Helmer Gustansson Runeolog. vi har även fått en tolkning av latin samt symboler som finns. av Kristina Nilsson.
Och har man läst JB och hans Släkt böcker så ser man snart att han inte var någon som medvetet förljög historian, och det är mycket han inte sagt som senare forskare /Historie skrivare lagt till.    
men i övrigt vet man att han var av sin tid en av de mest lärda. Mvh Marc

347
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-09
« skrivet: 2005-11-30, 09:53 »
Man blir imponerad över den kunskap du har av dessa krönikor,det radera ut det ev. frågetecken
man kunde ha om karlskrönikan och visst är det väl lärdom som Ulf och många av oss forskare på rötter att vi behöver kolla upp dom källor först så vi ger här.
Det jag menade med Genealigica 56 var just Det  originalet av Johan Bures släktbok inte finns bevarad.jag har fått höra av personal på riksarkivet att orginalet skulle ha benämningen Genealogica 56  
Kan det inte vara så att sen Orginal volymen inte finns har något annat matrieal fått beteckningen eller så har jag helt enkelt fått fel beteckning mvh Marc

348
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-09
« skrivet: 2005-11-29, 23:50 »
Hej Torsten!  
orsaken att jag inte tog med resten av citatet vad för att slippa disskution om värdet i uppgifterna,för där håller jag med dej och Sikesborg även Hur mytologin omkring Fale den äldre och Fale den yngre vävts ihop och byggts på av de storsvenska historieskrivarna på 1600- och 1700-talet visas på ett sakligt och klargörande vis i Urban Sikeborgs uppsats Johan Bures släktbok över Bureätten. Tillkomst och tillförlitlighet (Släktforskarnas årsbok 1996, s. 245-286).  
 
 
Utan som ett stöd till Ulf och att han nämnt Karls krönikan att han inte var så mycket ute och segla,alla kan göra misstaget och ge en uppgift man inte kollat helt, men ett litet inpass var att du satt upp  Andra delen. Nya eller Karls-Krönikan. Början af Unions-Striderna samt Karl Knutssons Regering. 1389--1452. Efter en original-handskrift utgifven af G. E. Klemming. SFSS Bd 17. Stockholm 1866.
Det lämnar ju en liten osäkerhets faktor vad stod i första delen?  
 
*Så tog jag upp att som det stod i Nordisk familjbok.
 källor anföras gamla krönikor, ur hvilka  
antikvarien Johan Bureus gjort dessa utdrag
 
*och sen som exempel att Johan Bure citera ur Gamla Krönikor vet vi från Fale Bure(Fale hin unge) när han citerar Johannes Magnus bok 19 kapitel 12,och jag tror även de är även seger fraser från striden vid Gestrilien från norska Håkan Krönikan.
 
Med tillägget även om dessa källor händelsevis inte omnämner Fale-gestalterna i sig  
 
*med slutklämen vi vet idag inte vilka krönikor han hämtat allt i från inte heller om allt är Hämtat av Johan Bure?
 
Sen när jag talar om Genealigica volym 56 släktkrönika skriven av Johan Bureus han sista volym och mest fullständiga skulle ha försvunnit från riksarkivet där finns nu bara Genealogica volym 53 på riksarkivet som tillsammans med X36 anses vara mest korrekt X37 som är en avskrift från x36 är inte fullt så korrekt.
Både volym x36 och x37 av Johan Bureus går att finna i Uppsala universitets Bilioteket.Samt den största delen av Bures handskrifter förvaras i kungliga Bibloteket.  
mvh Marc

349
Torsten du har rätt att dom inte var samtida om man ska va petig så missa dom varandra med 24 år.
 
men vad jag mena var att Elias gav uppgifter i sin samling måste ha vetat vad Siggo hette var han var kaplan var han gick i skola ect,uppgifter  som Hagström och Collmar tog från palmskiöldska samlingen med tron om att det hade högt källvärde.
 
och för mej har denna källan ett högt värde för att Elias är så nära i tid samt i övrigt har samlingen ett rätt högt källvärde för släktforskare.
 Mvh Marc

350
Varför vi talar om Växjö stift när det gäller Siggo.  
I sitt 16 år sändes han till sin farbror Översten Johan Siggesson  i Kalmar att gå i skola,men i sin ringa lust därtillsattes han i stallet,på sitt 20 år besinnade  han sig  och börja studera enligt sitt löfte till sina föräldrar ,och blev ordinerad 14 mars 1583 till Präst Han tjänstgjorde först i Växjö,sedan..........
Tack göran för det du fick fram. mvh Marc

351
Kan vi vara lite vänliga mot Göran, han påpeka ju bara det vi alla sett hur Jan hoppar in i disskutionerna och andvänder fet stil och ifråga sätter småsaker jag skrev fel i hastigheten det är som Lars Nilsson säger Eva Solverius arbetar på Växjö Stadsbibliotek på det som nufinns kvar av Stift Bilioteket alla Kyrkliga handlingar flyttades från kalmar till växjö stift Skolan då var ju under kyrkliga papper eller hur.  
Det jag kom fram till var ju som redan Göran och Torsten nämnt att några Skolmatriklar från 1580 talet fanns inte, när jag gick i genom Collmar och Hagström och sett att dom använde namnet Bure bland annat när han var huskaplan i Gillberga och referear till Palmskiöld 239
då fatta jag var jag fått källuppgiften i från  
att han kallas Bure vid inskrivningen.  
 
jag hade fått uppgiften från Elias Palmskiöld som var samtida med Siggo christophori Bure,och både Hagström och Collmar Hänvisar Till Palmskiöldska samlingen.
 
Det som sägs om Palmskiöldska samlingen uppräknar inte mindre än 497 volymer fördelade på 20 olika ämnesgrupper. Denna oskattbara samling innehåller, utom många originalakter, avskrifter av en mängd handlingar, vilkas original gick förlorade vid slottsbranden i Stockholm 1697. Dessutom finns i dessa dyrbara och fortfarande livligt använda volymer talrika svenska och även utländska tryckalster av stor sällsynthet och högt värde. Även i Riksarkivet finns åtskilliga volymer av P:s avskrifter.
obs. samlingen kanske inte är fullständig pga. branden.  
 
Sen var jag till Fors kyrka och kolla Siggos Grav men den övre delen av gravstenen fattades  
och typiskt nog var det där hans namn skulle
stått osv. så där kamma jag noll.  
 
Jag var sen i Eskilstuna Museum och kolla årsboken 1643 på familjegravar Under Siggo ......,det fanns inget klargörande där heller Mvh Marc

352
Ja Jan det stämmer som jag sa tidigare inlägg Så kontaktar man Kalmar stadsbiliotek och koppals till stift bilioteket(avdelningen Nummera) och där på avd. för gamla dokument och papper tala jag med S (borttaget namn) och jag haren del intressanta saker jag tar upp senare i dag mvh Marc

353
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-09
« skrivet: 2005-11-29, 11:25 »
Jag vill bara skriva till dom som gjort sig lustig över Ulf när det Gäller Fåle Bure(Fale hin gamle) och Karlskrönikan.
 
Fåle Bure  han var Landsdomare i  Medelpad och varit en myndig man i Hälsingland,dom slogs för Hälsingland och konung Erik den Helige med Fales och Guttorm Östands tillhjälp van slaget  år 1156 som följd därav skulle han  blivit satt till landsdomare osv.......
Såsom källor anföras gamla krönikor, ur hvilka antikvarien Johan Bureus gjort dessa utdrag. - Källa sid. 610 Nordisk familjebok  / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti
Ytterligare Källor:Professor och historiografen Johannes Loccenius författade på latin svensk hisoria från 1654.Loccenius 1662  sid.79-81,,Historie skrivarna Örnhielm år1689 sid.478,,Schefferus och en källa av JB thun1717,sid 101f.
 
1)poängen här är att vi inte vet ur vilka gamla krönikor Johan Bure citera  
 
2) att Johan Bure citera ur Gamla Krönikor vet vi från Fale Bure(Fale hin unge) när han citerar Johannes Magnus bok 19 kapitel 12,och jag tror även de är även seger fraser från striden vid Gestrilien från norska Håkan Krönikan.  
 
så Ulf  inte var så fel ute nära han prata om Gamla kröninkor, frågan är bara vilka dom var som han citera kan det var Simon skrivare eller herr Peder som levde bara 100 år efter. vi vet inte efter som vi inte har tillgång till Genealogica 56.
 
mvh Marc

354
Bure-alternativ / Bure-alternativ
« skrivet: 2005-11-29, 02:44 »
Tack för svaret Anita mvh Marc

355
Ja,Göran ja det stämmer att för ett tiotal år sedan levererades handlingar från från Stifts- och landsbiblioteket i Kalmar till Landsarkivet i Vadstena. det är bra om du kan se om något finns där.
Jag tala med S (borttaget namn) som arbeta med stift biliotekets matrieal på avd. för gamla papper ect. hon hittade en del saker av intresse,som jag kan skriva om i morgon det är några saker jag behöver kolla först vid forskyrka och Eskilstuna Museum.

356
Tack och adjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-29
« skrivet: 2005-11-28, 15:50 »
vad vill du Ingrid att alla som upplevt  kyvnyp  
skall skriva sina namn här, jag tror inte Yvonnes varning är grundlös ,men tar Rune den på rätt sätt och andvänder humorn posetivt, så tror jag att Rune finner mer behållning precis som övriga inklusive yvonne, hon har inte ett lätt jobb. för det finns fler som är mindre trevliga i sina inlägg och själv har jag tagit till mig kritiken och ändra mitt sätt, för det finns trots allt en hel del man kan få ut av rötter  
så det är oerhört många som läser rötter och kan bidra med mycket om dom vågar göra inlägg, om det är en vänlig stämning på rötter,det finns dom i Norge,vänner i U.S.A.Finland,Danmark osv som läser rötter. det är åtminnstone ett skäl för mej att kolla in mina inlägg två gånger.
jag hoppas du stannar Rune . mvh Marc

357
Bra Anders då är jag med.  
Kaj när det gäller inskrivningen att han skulle kallas Bure,i skolan i kalmar.  
så har jag kollat det jag skrev ner för 19 årsen  
så om man går till (Stift Biblioteket) i växjö,dvs. till Stadsbilioteket och sen blir kopplad till avdelningen gammla papper och dokument, där finns tillexempen Gunnel Jonsson eller Eva som letar fram Siggos paper jag har bett att dom skickar kopia till mej.jag kommer att skriva av vad det om jag inte kan få in en bild av pappret. mvh Marc

358
Tack Urban, för bra inlägg med källor det är ett bra exempel på hur den här disskutionen kan gå framåt.
Jag håller med dej i CitatJag har aldrig stött på några indikationer på att Anders skulle ha haft en dotter Ebba.  
Och jag tänker för min del fräscha upp kunskaperna om Släkten Rålamb och gå igenom  Släkt och Hävd 1992:3-4, s. 129-192, för man har en tendens att glömma även som 44 åring (Smile)
 
MVH Marc

359
Jag  håller med om att Rålamb är inte släkt på svärdlinjen och att Buresläkten inte kan flyta ut hur mycket som helst att man kan flytta över de till Släkten Rålamb.  
 
Anders,samma regler gäller för den som säger Siggo christopheri är inte Buresläkt,och sen säger forskningen visar att det är så,det är bevisat, Då undrar jag vad är det för bevis som är fram forskat?  
jag har inte ens hört indicierna, och finns det inga bevis så borde ni också kunna rakryggat säga det finns inga säkra belägg.

360
Jag kan till viss del hålla med om att rubrikerna under Buresläkten har för vid spännvid,men Anders Sigfridsson (Rålamb) hade i sitt första gifte fogden Lasse Olssons dotter Anna, som alltså via sin mormor tillhörde den s.k. Bureätten. citat av Urban Sikesborg.  
 
Sen kan man undra på vad det är för bevis som gör att man skall flytta Siggo Chritophori Bure till annan rubrik ? är det sigillet som är beviset att han inte tillhör Buresläkten? ett sigill som inte går att tyda till fullo är väl inget bevis åt något håll? sen har ni ju rätt att de bara är sekundära källor som herdaminne som kallar honom Bure,sam student inskrivningen. (nu har jag glömt av den rätta benämningen)
att det var indicier som sa att han var Bure släkting det förstod jag men det är ett långt kliv till att säga att det finns bevis att han inte var Buresläkting? vad var det för bevis som Niklas brukar säga. jag är uppriktig intresserad att få veta. mvh Marc

361
Jag kan till viss del hålla med om att rubrikerna under Buresläkten har för vid spännvid,men Anders Sigfridsson (Rålamb) hade i sitt första gifte fogden Lasse Olssons dotter Anna, som alltså via sin mormor tillhörde den s.k. Bureätten. citat av Urban Sikesborg.  
 
Sen kan man undra på vad det är för bevis som gör att man skall flytta Siggo Chritophori Bure till annan rubrik ? är det sigillet som är beviset att han inte tillhör Buresläkten? ett sigill som inte går att tyda till fullo är väl inget bevis åt något håll? sen har ni ju rätt att de bara är sekundära källor som herdaminne som kallar honom Bure,sam student inskrivningen. (nu har jag glömt av den rätta benämningen)
att det var indicier som sa att han var Bure släkting det förstod jag men det är ett långt kliv till att säga att det finns bevis att han inte var Buresläkting? vad var det för bevis som Niklas brukar säga. jag är uppriktig intresserad att få veta. mvh Marc

362
Bure-alternativ / Bure-alternativ
« skrivet: 2005-11-27, 17:18 »
Jag har en fråga om Erik Bure kallad den rike
student i Uppsala 1649, var Major och han sätesgård var i Norrby ,död ca. 1707
i första giftet står det Elgenstierna att han giftesig med sin styvsyster Brita Plantin-Gyllenbåga?  
På vilket sätt har hon den relationen?
mvh Marc

363
Nicklas, jag kanske inte var så tydlig när jag  Citera Detta skedde som ovan sagts på Bro-gård i Bro sn och hd i Uppland.....
för mej betyder det att det inte är en är en kollad eller med säkerhet belagd uppgift.
 
förutom det anser jag precis som de övriga att det är lärorikt att disskutera även det som inte är bevisat för någon kanske ger en bit,som gör att man kommer längre i frågan.  
 
Jag har besluta mej att vara tydligare med det som är obelagt och ta med källor.
 
mvh Marc

364
Jag såg nu först på Per åke inlägg att han nämnt om Herr Sigges bröllop ,Sorry. mvh Marc

365
Tack för svaret Leif,när jag titta på vad jag skrivit på Anna Brorsdotter Buth så såg jag intressant infromation om Bro-sätes gård.
Jag minns inte om det tagits upp i Af förut,i alla fall herr Sigges bröllop. Detta skedde som ovan sagts på Bro-gård i Bro sn och hd i Uppland. Detta var salige Anders Sigfridssons (Rålamb) sätesgård. Denne var död sedan 1581 men hans änka, hans andra hustru, Anna Brorsdotter levde. Anna var dotter till Bror Eriksson (Buth) och hans hustru Brita Haraldsdotter (Soop). Brita var halvsyster till Anna Stensdotters mor, Kerstin Anudsdotter (Ulvsax) och således var Anna Brorsdotter, värdinnan på Bro-gård, kusin med Johan Siggessons hustru, Anna Stensdotter. (ÄSF I, h3, s 217a, 248f, 283ab)
 
Mvh Marc

366
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-26
« skrivet: 2005-11-26, 02:35 »
Tack Torsten för utmärkt svar,det är som du säger att jag och Per Nordenvall pratar om helt olika saker,jag skall läsa mer om begravnings vapen jag har blivit rekomenderad en bok nu kom jag inte i håg på rak arm vad kvinnan hette som skrivit den. mvh Marc

367
hej igen Leif ,  
Lite forsättning om Anders Sigfridsson Rålamb son- Bror Andersson Rålamb och hans sonson- Gideon Rålamb.  
1613-1704. Ur Bro Häradsrätts protokoll
1679-05-12 Utslag i tvisten mellan generalkommissarie Gideon Rålamb, genom hans bokhållare Anders Sträng, och Olof Eriksson i Berga angående 4 års hälftenbruk av Skälby hemmanet.
1) Anders Sträng kräver 59 daler av Olof Eriksson för byggning, som han inte åtgärdat. Nämnden anser dock att han utfört mer än sin del vid reparationer och stängning av gärden och menar att 16 daler är nog.Han har dessutom fått utstå mycket gästning och skjutsning till kronan under dessa besvärliga tider, vilket Rålamb ej deltagit i.
2) Olof skall betala 30 daler i knektpengar, som var hans del.
3) Parterna tvistar om vem som skall betala utsädet. Det finns inga räkningar eller bevis, men nämnden
kan inte finna annat än att Olof sått sin del första året. Han fick dock dålig skörd beroende på att åkern var
dåligt skött, vilket han förbättrat andra året.
4) Det befanns att Olof skulle betala 7 fjärdingar säd och då få igen sin dragoxe.
 
landshövdingen Bror Andersson Rålamb innehade helt säkert ett hus som fadern Ståthållaren i Stockholm Anders  Sigfridsson Rålamb den 11 mar 1577 köpt av Lasse Olsson Björnram,detta hus var det som Krister Brorsson Rålambs Änka Beata kagg sålde 14 jan 1654 till sonen Gideon Kristersson Rålamb. mvh Marc  
 
Ps.vill anbytarvärden ta bort de inlägg ovan som verkar oseriösa mvh Marc

368
Hej Leif och Per Åke.  
En fundering ang.Anders Sigfrid Rålamb var gift med Anna Brorsdotter Butz.
 
Jag undrar om dom fick sonen Bror Andersson Rålamb född 1568 ,Han var 1613 Kammarråd,1622 Ståthållare, Landshövding, Ståthållare på Västerås slott ,president i Åbo Hovrätt,
1634 Landshövding över  Finland och friherre.
 
Landshövdingen Bror Andersson Rålamb innehade helt säkert ett hus som fadern Ståthållaren i Stockholm Anders  Sigfridsson Rålamb den 11 mar 1577 köpt av Lasse Olsson Björnram,detta hus var det som Krister Brorsson Rålambs Änka Beata kagg sålde 14 jan 1654 till sonen Gideon Kristersson Rålamb.
 
Rålamb, Broder Andersson, ämbetsman, Född på Bro sätesgård i Bro socken, Uppland, 1568; den föregåendes broder. R. blef 1613 kammarråd, 1622 ståthållare öfver Nerike och Värmland med Arboga, samt Nora och Lindes bergslager, 1624 landshöfding öfver Västmanland och två år därefter ståthållare på Västerås slott, 1627 assessor och s. å. vice ordförande i Svea hofrätt samt 1630 utnämnd till president i hofrätten i Åbo. Följande år förordnades han till bisittare i den domstol, som skulle döma i ärekränkningsmålet mellan Rhengrefven Otto Ludvig och prins Kristian af Danmark. Knappt var denna rättegång afslutad, då från Gustaf Adolf, som då var i Tyskland, befallning anlände till rådet att afsätta Broder Andersson från hans ämbeten och indraga hans förläningar, till dess han inställde sin son Erik -- se R. 4 -- att svara för den sidvördnad, han visat konungen. Emellertid blef den i sonens förseelse alldeles oskyldige fadern skild från sina befattningar och afhänd sina gods och förblef i saknad däraf, så länge Gustaf Adolf lefde. Efter konungens död förordnades han 1634 af Axel Oxenstierna till landshöfding öfver Finland med Åland samt afled på Bro den 3 jan. 1647. Gift 1: 1605 med friherrinnan Anna Oxenstierna, 2: 1621 med  Anna Tott  af skedebo.  
 
Lars Andersson Rålamb och Nils Andersson Rålamb  
är alltså halv sysskon till Bror Andersson Rålamb.
 
Leif vet du hur länge Anders Sigfrid Rålamb var gift med Anna Larsdotter Björnram?  
 
mvh Marc

369
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-26
« skrivet: 2005-11-26, 00:05 »
Torsten jag har försökt att nå Per som återkommer på måndag till jobbet,men kanske du kan svara på min fundering om jag förstod dig rätt så fanns inga vapensköldar unfder 1500-1300:talet?  
 
Jag har ju läst om många Vapensköldar som försvunnit, visst kan de vara skönor,men jag kan ge några ex Bure vapensköld  försvann i från Skön kyrka ca.1571, Johan Siggessons Vapensköld försvan från Åbykyrka. viss det kan vara skrönor men sen är det andra släkter tillex. Skunck(Skancke)Vapensköld skulle finnas vid Hovkyrka, Hackås efter Örjan Karlsson och försvann under 1500talet senare hälft, som jag förstår det finns fortfarande Skancke Vapnet avbildat vid hov kyrka.och Ruuth Vapensköld fanns länge i Luleå Kyrka.
 
vore tacksam för svar mvh Marc

370
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-26
« skrivet: 2005-11-24, 22:40 »
Tack Torsten för rättelserna,även om du feltolka mej lite,men jag är övertygad om att det inte var varken din eller min mening.  
 
Det jag gör jag gällande de tre präst sönerna förknippar jag med 1600tals skölden. det är allt. beklagar om det var otydligt innan.
 
Jag har inte påstått att Johan Siggessons sköldebrev från 1572 har någon  samhörighet med adliga ätten Bure nr 126. i detta inlägg
 
Mvh Marc Hernelind

371
Hej,Leif det är rätt jag menar Olof Falesson (bror till Per) bodde i Bure i Ångermanland och var en förmögen man som Anrep nämner i sina ättartavlor, som farfars far till Christoffer Siggesson.
Det är rätt att jag satt in Olof brevid Swen Bure,det är Adels genealogen Marks von W?rtenbergs som först nämner honom som Bure.
därav kom min teori om Olof kunde vara Olaus.
 
men min teori sprak, tack vare ett fint svar av  Roger jag är nöjd. Mvh Marc

372
I en av de tre avskrifterna av Johan Bures släktbok (signum X36, folio 136v, Uppsala universitetsbibliotek) ser uppställningen om herr Engelbrekts och brodern Hans' familj ut så här:  
 
1. Fale hin unge i Byrestad  
______I______  
2. Härse Faleson  
______I______  
3. Oloff Härsseson, som besatt sin faders gård Bure, men Fale hans Broder fick sins faders fäbodar, och bygde der, och kallade thet Falamark, ther nu boo Sexton grannar, som alle af honom komne äro, och intet finnes i thenna booken. Thenne Olof kalla de gamble Oluf. Han upbygde Bura kloster på en hollma uti Bura åminne.  
______I__________________________________________  
4. Fale Olofson Bure [Bror:] Anders Olofson Bure. (vid. pag. Seq. Lit. A.)  
______I__________________  
5. Peder Faleson [Bror:] Swen Bure, Olof Bure f.ca.1445 nämnd av Marks von W?rtenbergs adelsgenealogen kan det vara en identisk  person med strängnäskaniker Olaus Bure i brevet från  1493 ?
vad säger ni är det en intressant teori,det finns absolut inget belagt men kan vara värt att disskutera. mvh marc

373
Jag har försökt tyda sigillet men konstatera att jag inte får fram vad det står. men teorin står inte och faller med sigllet eller att Siggo Christophori Bure omtalas så i herdaminne,han nämns också som Bure,som student nu räknas detta som jag förstår som sekundär källor, och det är ju i övrigt klart att han var född i Södermanland det var ju tidigare generationer som ev. skulle kommit från Medelpad.
 
Nu till en fundering det nämns i ett medeltida brev från 1493 om en strängnäskaniker Olaus Bure kan det vara en förfader till Siggo?  
och hur länge kan Burarna varit i Södermanland?  
 
Brev nr.33030  
Utfärdandedatum: 14931217  Utfärdandeort: Strängnäs  
kommentar:   Språk: latin      
Utfärdare: Helge, domprost i Strängnäs.  
Innehåll: Helge, domprost i Strängnäs, skriver till biskop Konrad i Strängnäs att kapitlet till ombudsmän i tvisten med johanniterna i Eskilstuna valt doctor Ragvaldus, ärkedjäkne i Uppsala, och strängnäskanikerna Karolus Andree, magister Nicolaus Bång och magister Olaus Bure samt kommer med förfrågan varifrån medlen till deras utgifter skulle tagas.    
Hänv. till
annat brev: Jfr Odat. papp. nr 127: U.å. (1494) 3/2 och 1495 (1494) 28/4 i avskr. Ö. II p.1169.  
o. komm.: Cit. av G. Kellerman, Jacob Ulfson, s.344 not 6.  
 
 Mvh Marc

374
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-26
« skrivet: 2005-11-24, 10:41 »
Jag har en intressant uppgift om Vapensköldarna på riddarhuset.
 
Jag prata med Riddarhus genealogen Nordenwall  
Han berättar att riddar huset användes först år 1625 så alla Vapensköldar. Dom fick nummer då och är tidigast ifrån 1600-talets början.  
 
Tex. Bure skölden nr.126 ,Kom till 1621 och 1624  då Andreas och Jonas och Olof Engelbertsson  adlades till namnet  Bure.
 
Man tror att sköldmärket med böjda armen, och slag yxorna  e c t. skulle avbildas original skölden kommit från 1300 tal. Orsaken att man tror det var att inga 1500-1300 tals sköldar finns kvar. Man beräknar att ca. 500 vapensköldar är borta sen den tiden. Men genom sköldebrev (adelsbrev) kunde man avbilda Sköldemärket på vapnet. All information ovan  kommer ifrån Riddarhus Genealogen.
 
Mina funderingar: Nu glömde jag fråga Riddarhus Genealogen om hur gamla de äldsta sköldebreven är?  Det kanske finns någon här som känner till det?
 
När jag fråga om Sköldebrevet för af Bure så låg det ibland det ointroducerade adel på Johan Siggesson.
 
 
Ps. till Lennart Lindström vill jag säga ,att jag önskar att du fortsätter med dina inlägg under Bure rubrikerna  jag tycker  att dom är berikande.
 
   Mvh. Marc Hernelind

375
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-10
« skrivet: 2005-11-08, 12:17 »
Hej ,Jan jag har inget år men såhär står det citerat ur Sulmen av johan Bure.  
Johan var ståthållare på kalmar slott,som han höll sånär som på ett år innan kung Johan intog slottet, han ligger bergaven i Åby socken kyrka vid kalmar.  
Det betyder i alla fall före 1572.  
 
Hej, Roger jag uppfattar dej som rätt påläst men jag tror att du är lite fel ute enligt de källor jaghar om min släkt Björnram 1)sonen Anreas adlas efter 1583 se citat  
Adlad Björnram efter år 1583, Han utnämdes av Erik XIV som kyrkoherde i Umeå år 1561,1570 flytta till gävle son Kyrkoherde  där han ocskå blev Landsprost för Gästrikland 1570-76då han förordnats till superintendent i Växjö Stift.Biskop i växjö omkr 1580 , Han var Ärkebiskop under åren 1583-1591. vid Ärkebiskops invigningen i sept 1583 ,vilken försggick med stor prakt och vid vilken alla biskopar utom Strängnäs biskopen (således från Hertig Karls furstendömen)infunnit sig Källa: Svea rikes Ärkebiskopar av Åsbrink och Westman sidan 230-234.
och nu till Lars Björnram  det står både att han adlas 1561 och söderköping nämns i samband med Ursprung Se hela Citatet:
Han föddes troligen i Söderköping ,Östergötland där han hade arvejord och omkr. 25 år gammal nämns han som Fogde i detta landskap i september 1520 i en krönika om kung Gustav regering sammanställd år 1580,att hans sympatier låg på Sture partiets sida kan betraktas som rätt säckert Hövitsman Erik Ryning på Stegeborgs slott vid söderköping hade i augusti 1520 gått över till Kung Kristians parti Ryning var en av dom som i september fått kungens Uppdrag att dela ut fredsbrev till olicka landsändar och han uppdrog åt sin fogde Lars Olsson  att verkställa sin utdelning .Det var antagligen i samband med detta uppdrag som Lasse Olsson först fick kontakt med upprorsmännen.Hövitsman under frihets kriget  till Gustav Wasa.år 1521 utsågs han till Fogde över Västerbotten, och Ångermanland  han tycks ha avträtt Officiellt som fogde där först år 1526.men han hade den 25 september 1525 erhållit fullmakt som Fogde i  Tuna i Dalarna entjänst som han uppehöll ännu 1527.den 25 nov  1530 utsågs han som Fogde över korsholmslän i Östergötland, han tillträde 10 feb följande år ,under den tiden i Östergötland uppbar han samtidigt tjänsten som lagläsare.han avträde somfogde där efter 1540.år 1543 nämn Lasse Olsson som Underlagman i Västerbotten en befattning som ännu kvarstod år 1560, en befattning som hållts av flera av Anna Andersdotters Grubb förfäder oc(Buresläkten),dom var bosatt på Grisbacka, Tegs församling  i Umeå och Annas  föddelse församling var Grubbe,Umeå landsförsamling.Lasse Olsson omnäns 1544-1549  att var bosatt i Grisbacka.
Källa: släktforskarnas årsbok 1997 sidan 95.
 
Han var samtidigt Fogde över Hälsingland 1550-1554.I jan år 1562 utsågs han som ledamot i  Erik den XIV   höga nämnd.Adlad Björnram 1561,efter år 1560 flyttade Lasse till Norrala församling för att permanet bosätta sig där där han också varit när han var Fogde över Hälsingland,då han förmodligen också köpte hemmanet Svartvik dvs mellan 1550-1554.räknas som en av Gustav Vasas första betrodda och  närmaste män.
1521 hövitsman för hälften av GV:s här, deltog verksamt i erövringen av Västerås. Svårt sårad i Stockholm, därför fick han ny befattning i den lokala förvaltningen. Fogde i Norrbotten och Ångermanland till 1526, därefter i Dalarna, 1531-39 i Korsholms län, Österbotten. Senare bosatte han sig i Umeå som underlagsman i Västerbotten. Befallningsman i Västerås. 1555-56 fogde i Västerbotten. Verksam inom rättsskippning, Underlagman i Västerbotten 1543-1550  tillhörde Erik XIV:s högste nämnd 1563-67. Gift 2. möjl. Margareta Andersdotter Bärens eller Bure,1. Anna Andersdotter Grubb.  
Källa:Svenska män och kvinnor, huvudredaktör Nils Bohman ,Sthlm 1942.Släktforskarnas årsbok 1996.
Lasse Olsson kom på vintern 1521 till Mora och rådde dalkarlarna att återkalla den flyktande Gustaf Eriksson (Vasa) och gav därmed upphov till det första Vasaloppet Björnram Lars Olofsson, krigare, fogde, död troligen 1572. Framträder i Peder Swarts krönika som betrodd medhjälpare till Gustav Vasa. Säges ha gett dalaalmogen de råd som fick dem att återkalla honom efter att ha nekat honom sitt bistånd. Källa:Enligt Peder Svart Krönika och samman ställt efter släktingarna Jan Liedgren,John von Walter(min4 männing)och sammanställd av Jan Erik Almquist.
tack!för uppgjiften om var mårtensiggesson stårnämnd som borgare igävle jag minns inte i vilken av alla böcker jag hade läst det.
 
som jag uppfattar wikipedia så har dom rätt hög
kvalite dom fick mej och inse duktiga forskare Jörgen Bälsta på nätet hade Sigfrid Nilsson ifrån Röbäck som anfader till Anders Sigfridsson (Rålamb)bara för han var buresläkt,utan jag tror  
Anders Sigfridsson från är från Sigfrid Andersson Landsdommare i Hälsingland och Sissela Dufva,sen kan det vara som Sikesborg att han kom från Norrala det är ju också hälsingland och om han också var gods ägare det kan jag köpa med. och Uttrycket av Sikesbord att det inte går att belägga att han hade adel i släkten, det var nog just så. så jag säger som du att han var ofrälse och blev adlad Rålamb, för det tror du väl på att han blev?
Anders Sigfridsson (Rålamb)och Anna Larsdotter (Björnram) fick sonen Lars Andersson(Rålamb)f.ca.1560   När Sigismund lämnade Sverige efter slaget 1598 vid Stångebro,satte han som  Befälhavare Lars Andersson Rålamb,Johan Sparre, Christoffer Gyllengrip Att hålla Staden samt Slottet , de fick betala dyrt för sin trofasthet dom blev Avrätade och deras avhuggna huvuden sattes på Järn Stänger vid Stadsporten.
Anders Sigfridsson(Rålamb) och Anna Brorsdotter (Butz)fick sonen Bror Andersson (Rålamb) f.1568 Han var 1613 Kammarråd , 1622 Ståthållare, Landshövding, Ståthållare på Västerås slott ,president i Åbo Hovrätt,
1634 Landshövding över  Finland och friherre.
det är info från wikipedia, rätt bra kvalite tycker jag men jag skall naturligtvis sen vid tillfälle kolla vad Urban Skrivit.ha det gott Roger måste åka nu.  
Torsten,Torsten.. jag vet inte vad jag skall säga när du blandar ihop mej med andra,och jag kan inte säg mer än tack för info jag har inte hunnit gå igenom det helt men jag känner igen argumenten den debatten går ju parallet.

376
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-10
« skrivet: 2005-11-08, 07:40 »
När jag titta på in på rötter nu på morgon kvisten såg att disskutionen tag ifart Roger, Jag håller med dej att Lars Olsson Björnram adlades 1561 och erhöll frälse.han var alltså ofrälse ..
om det fanns adel i släkten tidigare det vet man ju inte för man vet ju inte ens vem föräldrarna var så här skriver man :
Han föddes troligen i Söderköping ,Östergötland där han hade arvejord och omkr. 25 år gammal nämns han som Fogde i detta landskap i september 1520 i en krönika om kung Gustav regering sammanställd år 1580............  
här fick vi veta var hans arvejord var i Söderköping troligtvis men vem var hans föräldrar och fanns det adel bland hans förfäder är frågan? Ulf nämner då att under 1400-talet fanns det en Herre vid man Otto Ulfsson som bar en vapensköld med tre björnramar,som också Lars Olsson Björnram hade på sin vapensköld var det en förfader,det vet vi ju inte?  
.................................................
sen säger han att Tott ,Björnram,Vasa,Oxensierna ect tillhörde Högfrälset ja det vill nog alla påstå att det var mäktiga släkter.  
.................................................
Roger, Mårten Siggesson var en bror till Johan Siggesson han var inte adlad af Bure, jag vet inte varför men jag vet att han var borgare i Gävle han står också nämnd som far (i Herdaminne)till Appolonia Mårtensdotter Gift med Ericus Magni deras dotter Ingrid gift Med Mikael Gulliksson deras söner Peder Svinfot,Guliccius Svinfot. Källa: Tord Bylund har skickat den här anlinjen Med Mårten Siggesson- Appolonia- ect eftersom Jag tillhör släktlinjen. du talar om Genealogica 53, sen ger du ref till.(GR 25 s 585 [1555 25/10], GR 28 s 555 [1558 12/2]) är det här inte från microkorten av Johan Bure volym x36 occh x37 som ligger i Uppsala ,för Genealogica 53 har inga microkort vad jag vet man får åka till riks arkivet och kolla.men Johan Bure tar i alla fall upp honom. sen har vi Thomas Sverker) artikel i SoH 1993 nr 3-4 Ericus Magni stamfar till släkten Svinfot samt några andra präster i 1500-talets Hälsingland. med där tillhörande källhänvisningar. Se även Collmars artikel i Uppland 1961 Några bidrag till kunskap om släkten Svinfot.  
.................................................
Roger så var det den sista frågan säger du.. Beträffande Rålamb så vill jag bestämt hävda att Jan Eric Almquists (1964) och Urban Sikeborgs (1989, 1992) utredningar om ätten slutgiltigt klargör att Anders Sigfridsson var en storbondeson från Norrala utan några som helst beläggbara frälseanor.
Det är nytt för mej att han kom från en storbonde i Norrala? kan du ge mer info om det är du snäll.  
Det jag har om Anders Sigfridsson Citat från wikipedia: Adlad 1541 till Rålamb, Befallningsman från 1563 på Stockholmsslott, Föräldrar: landsdomaren i Helsingland Sigfrid  
Andersson och Sissela Dufva,af Gustaf Wasa förnyelse på sin frälsemannarätt, med sitt fädernevapen ?ett rålamm? i gult och blått fält. Erik XIV gjorde honom 1563 till befallningsman på Stockholms slott och satte honom till öfverste för det krigsfolk, som sändes till Finland för att fängsla hertig Johan. Sedan detta värf lyckligen utförts, utnämndes han s.å. 1563 till lagman öfver Norrland och förordnades 1564 till tygmästare öfver artilleriet. Kort därefter sändes han med manskap och fältstycken att tillika med Bengt Bagge understödja  
Åke Bengtsson Ferlas infall i Bleking, intog Lyckeby slott samt bevistade 1566 Bohus' belägring. Men nu förändrades konungens sinnesstämning. Jämte Nils Sture, Erik Stenbock och Nils Boye ställdes R. till rätta för att genom sin försumlighet ha varit till  
hinders vid slottets fåfängt företagna belägring men undslapp för sina forna tjänster allt straff. Ifallhan verkligen låtit någon försummelse komma sig till last, återupprättade han sitt krigarrykte två år senare, då han med en obetydlig krigsstyrka möttedanskarna i en skarp skärmytsling vid Engelholm. Efter Eriks afsättning var R. bland dem, som hade siganförtrodt att bevaka den fångne konungen och intogdärefter ett förtroendefullt rum i konung Johans tjänst.Död i Stockholm 1583.  
Gift 1: med Anna Larsdotter Björnram  
2: med Anna Butz eller Store
.................................................
Och Torsten Berglund,nu är jag tillbaka åker iväg imorgon igen. tack! för det du tagit fram jag skall gå igenom det tyvärr kommer jag inte åt Elgenstiernas ättar tavlor nu närmaste tiden men det som vore intressant är att se vad EÄ säger om Johan Siggesson och hans adelskap om det nämns som dom andra tre om vapenskölden det har viss tyngd om han sagt något i..
Äldre svenska frälse släkter I:3,1989,sid 308  
är det någon som har möjlighet att slå upp det skulle uppskattas mycket mvh Marc

377
jag hade inte tänkt att hoppa in i disskutionen  
eftersom jag har andra betyr att ordna nu men några viktiga synpunkter 1) Carl håller med om tidigare i dissktutionen att Södermanlands Landskaps handlingarna har mycket otydliga avbildadesigill det vill säga att delar av sigillet är oläsligt som syns av inläggen.
2)Det skulle vara om man hittar Sigillet avbildat i från Strängnäs Herdaminne som är av 1899 år modell av Hagström sid 251,men ej för Collmars utgåva av strängnässtift har jag framför mej på sid 200 under Eskilstuna pastorat står  
Sigge Christophori Bure 1603 -1641.
siggo Christophori andvände i mitten av 1590 talet som et av sina många sigill initialerna  SC över ett konstriktsammanflätat Bvre,därmed visade han sig tillhöra den legendariska Buresläktenvars äldre historia dock hävdas vara en sentida konstrution möjligen var hans far Christopher siggesson som uppges vara Hövitsman vid Erik den XIV:s livvakt och senare överste över krigs folket i Medelpad och Norrbotten. (Se af bure diskution under burstenar)
sidan 251 under Gillberga pasorat står han som Huskaplan också nämnd som Siggo Christophori Bure.  
 
men inte nog med dett det finns en till bure anknytning  Siggo Christophori Bure dotter Ebba Sigesdotter gifter sig m  Carlous Mangi Schillerus Kyrkoherde i Floda deras son Samuel Karlsson Schillerfelt (adlas schillerfelt 1651)
gift med Elisabeth Jacobsdotter Burea enligt både Herdaminne och Elgeistierna.alltså ingift med biskopen i Strängnäs Jacob Zebrozynthius Bureus
så omtalad i säbrå och i Strägnäs citat ur strängnäsJacobus Johannis Zebrozynthius ,som också skrev sig Angermannus eller Bureus  föddes i Säbrå 17 november sannolikt 1582 som äldste son till Kyrkoherden Johannes Laurentii Bureus och hans hustru Anna Segersdotter.
det finns åtskilligt att tillägg indicier om fler personer iden här släktlinjen med af Bure och tillnamnet Bure återkommande men inte jämt det hände alldrig med tillnamnen som ibland kunde skippanån generation mvh Marc  
ps.jag tycker att det räcker för mej att Urban sikesborg Kommer fram till det man säger i Herdaminnet dessa personer har höga meriter och förmodligen tillgång till sigillen de bra avbilderna och är eninga vad det står.

378
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-07
« skrivet: 2005-11-06, 14:14 »
Tack Rune och Kenneth och Roger,hon somna bara in 94 år gammal (det kändes skönt att veta att hon slapp lida,men trots hon var gammal är man aldrig beredd)
Nicklas som du skrev var Johan Bure mystiker  
och det tror jag skadade en hel del av hans ryckte.sen att han skrev ner nogrant Herr peder i skön berättelse som gick ända ner till 900 talet till Tord gjorde,att många trodde det var hans påhittade släktlinje läser man ”Sumlen så ser man att han var själv mycket tveksam till de äldre generationerna han själv ville absolut inte gå längre än Fale Hin unge.
 
jag kan citera ur Sulmen  
Johan var ståthållare på kalmar slott,som han höll sånär som på ett år innan kung Johan intog slottet, han ligger bergaven i Åby socken kyrka vid kalmar.Han hade tagit Fale hin unges vapen som satt på kyrkoväggen i skönskyrka samt en bok skriven om Fales bedrifter. han förde vapnet till Johan och skaffa sig frälse.till sköldmärke fick han en halv häst med en galf(spjut)genom halsen.gift med Anna Stensdotter.  
 
Sen Kan man jämföra byg?n HHH i från Skön
 
9. Laurentius Jacobi (1555-98) hitkom ss. khde redan år 1555och utgaf s. å. en kostgärd. På sin resa från Finland i febr. 1557 tog riksrådet
Ture Persson nattherberge hos herr Lars i Skön. I den kostgärd,som utgick till kon. Erik XIV:s kröning 1561, utgaf khden 1 t:a strömming och 3 pund kött och fläsk. Han undertecknar på lands- tinget i Njurunda 3 nov. 1568 prästerskapets i Medelpad trohetsförsäkran till kon. Johan III samt skattar 1571 till Älfsborgs lösen 48 mk för sin till 480 mk värderadelösegendom, som uppgafs vara: silfver 6 lod, koppar 5 pund, tenn 1 pund,kor 40, ungnöt 11, svin 6, hästar 2 och 1 sto om 40 mk. Genom kon.Johans bref 4 okt. 1572 erhöll han årligen 3 pund spanmål till behagelig
tid, emedan herr Larens, som det heter i skrifvelsen till fogden Peder Eriksson, ?skall sitta uti en stor gästning och hafva mycken tillsökningoch gästning både vinter och sommar af vårt folk, som genom then landsändan af och till förrese skall, och hafver ett litet prästebol att bestige?.Han bekräftar Upsala mötes beslut 1593 och Söderköpings riksdagsbeslut
1595. Under hans tid beröfvades Sköns kyrka en gammal vapensköld,som hängde på kyrkoväggen och bar samma vapenmärke, som den ännu bevarade föregifna Bureiska grafstenen, därjämte en gammal svensk bok. ?Henne (boken) sampt medh vapnena togh en benemnd Johan Siggieson, född i Skön, thädan af her Lars och sadhe för kon. Johan at thet var hans släckt och fick thermed adelsgifte, lät sättia samma vapn i kyrkian thär han bodde i Småland vid Kalmar?.? Detta torde hafva skett redan år 1571, samma år som höfvidsman Joh. Siggesson drog med krigsfolket till eller från Norge. Herr Lars måste ha dött i början af 1598.Den 18 apr. kom dn. pastoris relict? hustrus bref till Upsala domkapitel,
hvari hon begärde ödmjukeligen få blifva vid gället i detta året, ?oansedt hvem ther kommer, efter hon nw i 42 år ther hafver dragit stor omack?.Socknebönderna önskade å sin sida, att sonen måtte strax tillträda tjänsten.Domkapitlet stannade vid beslutet, att änkan skulle behålla gället till hösten. ?Håller sonnen sigh vääl thessförinnan, så kan thet vääl skee, at han kledher sin faders rom?. Herr Lars hade eget hemman i Walknytt sedan 1582.
Son: Petrus, faderns efterträdare.
_________
? Burei Sumlen; jfr L. Bygd?n: cit. arb. (Samlaren årg. 11).
Skön 337
 
sen kan man jämföra Strängnäs stifts herdaminne av K.A. Hagström (1899). Där finns på sidorna 451-453 i del 3 en artikel om en Siggo Christophori,som var kyrkoherde i Fors, Eskilstuna och Kloster. Där står bland annat att Siggo Christophori var son till kaptenen eller 'hövitsmannen' vid Erik XIV:s livakt, sedan öfversten för krigsfolket i Norrbotten och Medelpad.Han adlades av Johan III  den 25 Sep 1572 .och dog i Upsala och sonson av Siggo Falonis i Byrestad i Medelpad.Han stödjer sig här på en disp. av C. Strandberg Antiquitates Eskiltunenses.landskenkt i viken Torpsförsamling nämnd 1560.
 
och man kan jämföra vad säger  Adelskalendern av Elgenstjierna,  Äldre svenska frälse släkter I:3,1989,sid 308  
om du har det Nicklas tillgängligt kan du väl citera så det blir rätt speciellt om det nämns om att han tog med vapen skölden för att erhålla frälse...  
 
Ja Nicklas det var rätt intressant att jämföra de olika berättelserna citera gärna Elgenstierna  
det vore kul att se vad han tar upp.  
men det tål väl och säga igen jag hade fel i min teori med att Johan Siggesson redan hade frälse eller var Adlad..  
nästa vecka är jag bortrest som ni vet så vi hörs senare. mvh Marc

379
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-07
« skrivet: 2005-11-05, 13:49 »
Tack Nicklas  
vi hör senare ,vänligen Marc

380
Tillägg i första sycket citerar jag ur herdaminnet. så nedan kommen tar är gjord senare  
när böckerna var under lagningen för jag tror inte det är ett citat från annan person då brukar jag skriva vem.  
 
I Strängnäs' stifts herdaminne finns på några ställen (sidorna 352 och 551) angivet att det existerar flera olika sigill, som användes av kyrkoherden Siggo Christophori Bure i Fors (Eskilstuna) under hans ämbetstid. Handlingar (tiondelängder) från 1587, 1594 och 1598 lär vara försedda med några av dessa sigill. Jag har förgäves försökt få se dessa avbildade någonstans

381
Svar till Kaj,
Urban sikeborg citat börja I äldre herdaminnen .... (U Sikeborg 1996, s 272f)
så det är Bure enligt han.
 
stycket ovan säger att Sigillet finns i herdaminne och i tionde längder, jag vet inte om det är mina ord att jag förskt och sigillet avbildat det kan varit så under den tid dom höll på i eskilstuna biliotek att (laga) just dom delarna i Herdaminnet,jag vet inte om alla delar är tillbaka än, därför skrev jag att man kunde få en bild i alla fall från Södermanlands landskapshandlingar men jag kan inte sätta in bilden  mvh marc

382
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-07
« skrivet: 2005-11-05, 11:51 »
Jörgen jag läste ditt inlägg och håller med dej lessen jag bland ihop vissa primär källor som du räknar upp med sekundär källor men jag ville ta upp källor som kanske inte så ofta andvänds och jag ibland få kritik för. utan alla källor bör man uppge tycker inte du det med och speciellt i en tid då primär källor blir allt färre. det är endast de jag talat om och höll Ulf om ryggen för han har Historisk kunskap men har inte så länge hållt på med släktforskning och då tycker jag man kan bemöta honom snällt i disskution nämna det ni talar om för mej om källor och hur han hittar det,och jag tycker det är intressant att få veta hans källor osv. mvh Marc

383
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-07
« skrivet: 2005-11-05, 11:35 »
Hej Nicklas jag kommer att lägga ner det här ett tag min farmor har avlidit och jag skall snart på begravning ect,men jag ville bara tala om att jag gillar dej du var rak ,och  trevlig, när  vi träffas i Ronneby,även om det rycker ibland i våra disskutioner så är det bara åskitsskillnader,du vet att jag skilljer på orginal källor och att jag vet att dom har större värde, men att jag tycker speciellt i Medeltid att man andvänder sig för lite av sekundär källor i sin rädsla för att få fel,jag tycker man skall andvända sig av alla källor tillgängliga och det tar jag ofta upp i rötter källor man tycks glömma efter grundkursen i släktforskning muntliga källor från de äldsta släktingar,brev, Jorda böcker ,dom stolsprotokoll såna källor som hembygdsforskaren ständigt kommer i kontakt med. ja du Niklas vi få väl se vad man tolkar detta inlägg till mvh Marc

384
En herr Sigge Kristoffersson, kh i Stenkvista pastorat i Strängnäs stift, Sörmland
Kyrkoherde i Eskilstuna Pastorat som Fors och Kloster församling under åren 1603-1641.
Han tillhörde den Legendariska Bure Släkten,
I sitt 16 år sändes han till sin farbror Översten Johan Siggesson  i Kalmar att gå i skola,men i sin ringa lust därtill
sattes han i stallet,på sitt 20 år besinnade  han sig  och börja studera enligt sitt löfte till sina föräldrar ,och blev ordinerad 14 mars 1583 till Präst Han tjänstgjorde först i Växjö,sedan i Gillberga där han var huskaplan under åren 1584-1587,Jäder,Taxinge,och Stenkvista.Som Kyrkoherde i Eskilstuna,mottog herr Siggo Fors kyrkas och Prästgårds inventarier den 5 maj 1603 ,följandeår bevista han riksdagen ,han titulerades Prost år 1607
I Strängnäs' stifts herdaminne finns på några ställen (sidorna 352 och 551) angivet att det existerar flera olika sigill, som användes av kyrkoherden Siggo Christophori Bure i Fors (Eskilstuna) under hans ämbetstid. Handlingar (tiondelängder) från 1587, 1594 och 1598 lär vara försedda med några av dessa sigill. Jag har förgäves försökt få se dessa avbildade någonstans.
 
I äldre herdaminnena för stiftet, vara brorson till Johan Siggesson.Herr Sigge skulle som ung ha uppfostrats hos sin farbror Johan Siggesson. (Hagström SSH 3, s 451ff) Han prästvigdes förmodligen i Växiö 1583, där han 1584 tjänstgjorde som kaplan. Men han blev strax därefter huspredikant hos riksrådet Jöran Klasson (Stjernskiöld) på Biby i Gillberga socken. Därefter pastor i Jäder, Taxinge och kyrkoherde i Stenkvista samt 1603 kyrkoherde i Eskilstuna. (M Collmar: SSH del 2, s 843 under Bure) Herr Sigge gifte sig 1588, 8 december, på Bro-gård med Ebba Andersdotter, född i Gällsta sn i Västergötland. 1594 använde sig herr Sigge av sigill med initialerna SC över ett konstrikt sammanflätat Bure. (U Sikeborg 1996, s 272f)
 
Herr Sigges släktskap med Johan Siggesson ifrågasättes av Sikeborg. Ingen förbindelse har likväl kunnat påvisas mellan herr Sigge och Johan Siggesson, ... Detta är dock inte helt korrekt. En länk synes dock finnas mellan herr Sigge och Johan. Ovan nämndes att herr Sigge var huspredikant hos riksrådet Jöran Klasson på Biby i Gillberga socken 1584 och att han därefter gör sin prästerliga karriär i socknar i Gillberga sockens grannskap - Jäder, Taxinge och Stenkvista; i Strängnäs stift. Det är tänkbart, att detta möjligen skedde med benägen hjälp av riksrådet.
Jag har sett sigillet i dessa lanskaps handlingar som Carl talar om men jag kan inte sätta in bilden på rötter tyvärr, Mvh Marc

385
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-07
« skrivet: 2005-11-05, 02:27 »
Kenneth  jag höll på att glöma ditt svar jag kan skilja på orginal källor och andra hands(Sekundär) källor,och förstår att det är mer värde  orginal källorna vilket vi lär ut i Grundkurserna i släktforskning jag har även forsättnings kurser.
Men vi lär också ut att man noga skall notera alla uppgjifter,det har man nytta av sen och alla uppgifter är viktiga att notera. mvh marc

386
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-07
« skrivet: 2005-11-05, 02:13 »
Det var inte lätt att se en början att svara på de verse felaktiga dragna slutsatser.
1)Nicklas Du pratar om fakta, nyss visa jag dej ett fakta fel att Johan Bureus inte var känd som en löngare och att hans meriter på nogranhet och stor kunskap överstiger många nybörjare och själv utnämnda lärda i rötter här kommer fakta fel nummer 2) jag sa aldrig i inläggen att Sigge Christopheri Bure var (adlad af bure) jag har inte heller nämnt hans son som adalasdes 663 Falkengr?en, en förutsättning för att vi skall kunna ha en disskution är åtminnstone att du kan läsa rätt,den jag talade om var Johan siggessons Bror Christopher siggsson Hövitsman vid Erik XIV:s Livvakt och senare Överste för Krigsfolket i Medelpad och Norrbotten.
 Christopher Siggesson, som adlades av Johan III  den 25 Sep 1572 .och dog i Upsala och sonson av Siggo Falonis i Byrestad i Medelpad.Strängnäs stifts herdaminne av K.A. Hagström (1899). Där finns på sidorna 451-453 i del 3 en artikel om en Siggo Christophori, som var kyrkoherde i Fors, Eskilstuna och Kloster. Där står bland annat att Siggo Christophori var son till kaptenen eller 'hövitsmannen' vid Erik XIV:s livakt, sedan öfversten för krigsfolket i Norrbotten och Medelpad, Christopher Siggesson, som adlades av Johan III Strängnäs stifts herdaminne av K.A. Hagström (1899). Där finns på sidorna 451-453 i del 3 en artikel om en Siggo Christophori, som var kyrkoherde i Fors, Eskilstuna och Kloster. Där står bland annat att Siggo Christophori var son till kaptenen eller 'hövitsmannen' vid Erik XIV:s livakt, sedan öfversten för krigsfolket i Norrbotten och Medelpad, Han stödjer sig här på en disp. av C. Strandberg Antiquitates Eskiltunenses.
landskenkt i viken Torpsförsamling nämnd 1560.
Här har du fått ett gäng källor strängnäs herdaminne ect........
Svar till Jörgen du blandar ihop två svar 1)var svaren på att även sekundär källor är värt att ta upp på rötter plus att inte många av er har kunskapen att säga vilken källa som är mer värd en den andra, jag har hållt på i över 24 år med Bure släkten och jag har också hållt på med andra adliga släkter på Medeltiden där man inte har lyxen toch tillgången till första hands källor utan får nöja sig med Elgensteirna, herdaminnen,medeltida brev, saköreslängder, tänkeböcker, historiska utredningar tillex. Nils Ahnlund.med dessa källor kommer något ljushuvud och säger det är sekundär källor det säger ingenting !!! hur vet ni det? som jag sa Elgenstierna och adels brev är i bland allt som finns på släkten Bonde Sparre Bagge ect,men av någon andledning vågar ni inte köra samma stil på de inläggen varför ??? här väntar ni på någon som Carl sen finns det ett helt band med tyckare efter men inte med en egen åsikt,utan har någon sagt det är ingen samtida källa då hänger resten på fast ni har fel för det finns samtida källor Lars jackobsson präst iskön behövde dokumentra varför en vapen sköld och en gamal bok försvunnit från skönskyrka och hans svar var för att Johan siggesson hade arvsrätt till dom sakerna. hans son Peder Larsson(som själv sett händelsen) berätta endast 29 år efter händelsen till johan siggesson som nerteckande händelsen.
tre samtida personer har berättatom händelsen  kan jag vara tydligare,nej.  
Och om jag räknat upp dessa källor för jörgen borde du fatta att Elgenstierna,Bygd?n Collmar Dessa två präster som sett det ske Johan Bure som skriverner det är 5-6 personer det är indicier du inte kan vifta bort för en del har bar adels brevet som stärker historian vi har adelsbrevet och 5-6 personer som beskrivit
händelsen. så där kommer vi inte längre.
Nu vad till Roger du har rätt att sköldmärket inte påminner om Bure 126 eller Falkengr?en,och att min teori om Friherre var fel.vad du skrev om Mårten Siggeson vet jag inte var du fått ifrån men enligt de uppgifter jag fått från Tord Bylund var han Borgare i Gävle,även Johan Bure genealogica volym X:53 säger det. han hade barnen Malin gift med Olof matsson i Forsa (X),och Joen ,samt Apollonia gift med Ericus Mangi kyrkoherde i Hudiksvall.  
 
Sen om fusk adel Anders Sigfridsson Rålamb?  
Adlad 1541 till Rålamb,Befallningsman.Föräldrar: landsdomaren i Helsingland Sigfrid
Andersson och Sissela Dufva,af Gustaf Wasa förnyelse på sin frälsemannarätt,
med sitt fädernevapen ?ett rålamm? i gult och blått fält. Erik XIV gjorde honom 1563 till befallningsman på Stockholms slott och satte honom till öfverste för det krigsfolk, som sändes till Finland för att fängsla hertig Johan. Sedan detta värf lyckligen
utförts, utnämndes han s. å. 1563 till lagman öfver Norrland och förordnades 1564 till tygmästare öfver artilleriet. Kort därefter sändes han med manskap och fältstycken att tillika med Bengt Bagge understödja
Åke Bengtsson Ferlas infall i Bleking, intog Lyckeby slott samt bevistade 1566 Bohus' belägring. Men nu förändrades konungens sinnesstämning. Jämte Nils Sture, Erik Stenbock och Nils Boye ställdes R. till rätta för att genom sin försumlighet ha varit till
hinders vid slottets fåfängt företagna belägring men undslapp för sina forna tjänster allt straff. Ifallhan verkligen låtit någon försummelse komma sig till last, återupprättade han sitt krigarrykte två år senare, då han med en obetydlig krigsstyrka möttedanskarna i en skarp skärmytsling vid Engelholm. Efter Eriks afsättning var R. bland dem, som hade siganförtrodt att bevaka den fångne konungen och intogdärefter ett förtroendefullt rum i konung Johans tjänst.Död i Stockholm 1583.
Gift 1: med Anna Larsdotter Björnram  
2: med Anna Butz eller Store
Källa: Runberg ,Svenskt biografiskt lexikon.
Det jag kan märka där är att vissa Bure ättlingar ville sätta Sigfrid Nilsson från Röbäck,Umeå som far vilket är helt fel Han s far var Landsdomaren från hälsingland Sigfrid Andersson och mor Sissela Dufva i övrigt vet jag inte vad du pratar om.
Jag är rädd för att jag kommer med gammal skåpmat igen att jag inte håller med om att Bure före 1500 skulle vara ofrälse och de flesta som håller med om historien om Farteng Unge vet att han var frälse liksom Nils Fartengsson som hade den krökta armen ect på sin sigill liksom hans son hade.det må hända är tunt men vad jag fått veta av riddarhus genealogen så har Bure mer dokument en självaste Natt och Dag det gör att sägnerna är långlivade. och en del uppklarade mvh Marc

387
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-07
« skrivet: 2005-11-04, 18:59 »
Kenneth det är enkelt av hela mitt inlägg förstod du inte att jag höll med dej att nätet böcker är oftast andra hands källor (utom genline) men jag har i många år lärt ut Palografi och vet att väldigt många släktforskare har svårt att tyda gammal stil och utan handledning så är det myckelätt att hamna fel även med så kallad första hands källa. dessutom så vill jag för dessa som hela tiden påpekar att källor skall finnas med i varje inlägg påpeka att det finns acceptabla källor som är mutliga ,medeltida brev ,böcker,Jordböcker,det finn förteckning över landsdommare och lagmän de finns tänkeböcker, löskaläge,skattlängder,böcker som Alf Uddholm Gävle stads historia ,dom som har gjort utrdeningar om en viss släkt varför anser vissa enkelspåriga att det inte är källor, sen kan väl vissa av er ha mycket  stor kunskap tycka er kunna bedöma källvärdet och ibland kan ni klaga på dom som har mer meriter, kunskap och nerlagd tid, än er att dom är sago berättare.
som Bygd?n Johan Bure, varför Nicklas klaga du inte på Collmar som ockskå nämnde om Johan Siggesson adlande samt Christoper Siggesson adlande till af Bure i Strängnäs herdaminne ?
så Nicklas du kanske inte såg att i mitt tidigare inlägg att jag såg att min teori om friherre inte fann stöd i Adelsbrevet och sa tydligt att jag hade fel på den punkten men det var bara en teori varför han skulle ha med skölden.på tala om det Roger det stämmer att den här skölden har ingen likhet med dom två du räkna upp utom möjligtvis färgerna på den ena och vad kallar man de blad som går runt ,nu tappa jag ordet. Jag hävdar bestämt att inte Johan Bureus var känd för att ljuga om han inte var så nogrann som han var i sin forskning,så här presenteras han i svenskt biografisktlexikon  för vissa officiella uppdrag anlitas han till riksdagarena i Arboga 1597 och Norrköping 1604, alltsedan slutet  av 1500:talets ådalagda försjänster och arbete för fornminnesvården område utsågs han år 1629 som Sveriges första Riksantikvarie.Sveriges förste, och kunglig bibliotekarie.  
Bur?us räknas som vår förste språkforskare, den svenska grammatikens fader, och påbörjade även arbetet med en svensk ordbok. Han var utomordentligt intresserad av runor och gamla handskrifter och reste landet runt för att se och anteckna. I hans verk ”Sumlen” finns mycket av dessa anteckningar, bl.a. sägnen om Fale Bure. ,Bureus var både ämbetsman och vetenskaplig forskare med synnerligen klart intellekt  förenad med stor praktisk förmåga och hans arbete har därför varit banbrytande för fornforskningen den forskningsgren som gjort hans namn Berömt från 1599 hade han överinseendet över landets fornlämmningar och sammanförde under årens vidsträkta resor i landet ett synnerligen rikt forskningsmaterial och hans 1500-1600 tals släkt forskning i norrland är vår grund än i dag och otrolig precis och grundlig forskning som veriferas av eferkommande,och jordaböcker ,andra forskande och Lektor Leornad  Bygd?ns igenomarbetade Härnösands Herdamine volym 1-4. med mera.Från 1602 var han tillsammans med Johan Skytte lärare för Gustav  II Adolf och från 1604 övertog han all undervisning. Bureus forskningar gällde främst Runbeståndet i landet han fick i uppdrag av koungen att samanställa forskningsmaterial och det är av stort värde än i dag,hans merbetydande tryckta runologiska arbeten kan nämnas Runakänslones Lärospånfrån 1599,Runa Abc-bokenfrån 1611Momenta Sveo-Gotihicafrån 1624 ,och otyrckt Runahävd från 1602 han var Sveriges utan tvekan mest kunniga Runskriftskännare. Bures berömelse som urkundsamlare  knyter sig främst till  hans utgivande av medeltidsskriften om konnunga styrilse och höftinga från 1634,och tillvaratagandet av åtskilliga andra viktiga medeltids urkunder har igenomhonom räddats åt forskningen.han språkliga forskning bl.annat på fornsvensk och ny svensk grammatik samt gjorde en ordbok ,dessa arbeten gjorde att han fick hedersnamnet den svenska grammatikens fader  han höll på med poesi ,och att teckna,geometri,astronomi.Bur?us var både tekniskt och konstnärligt begåvad, målade och diktade, ett universalgeni.för vissa officiella uppdrag anlitas han till riksdagarena i Arboga 1597 och Norrköping 1604, alltsedan slutet  av 1500:talets ådalagda försjänster och arbete för fornminnesvården område utsågs han år 1629 som Sveriges första Riksantikvarie.Sveriges förste, och kunglig bibliotekarie.  
Bur?us räknas som vår förste språkforskare, den svenska grammatikens fader, och påbörjade även arbetet med en svensk ordbok. Han var utomordentligt intresserad av runor och gamla handskrifter och reste landet runt för att se och anteckna. I hans verk ”Sumlen” finns mycket av dessa anteckningar, bl.a. sägnen om Fale Bure. ,Bureus var både ämbetsman och vetenskaplig forskare med synnerligen klart intellekt  förenad med stor praktisk förmåga och hans arbete har därför varit banbrytande för fornforskningen den forskningsgren som gjort hans namn Berömt från 1599 hade han överinseendet över landets fornlämmningar och sammanförde under årens vidsträkta resor i landet ett synnerligen rikt forskningsmaterial och hans 1500-1600 tals släkt forskning i norrland är vår grund än i dag och otrolig precis och grundlig forskning som veriferas av eferkommande,och jordaböcker ,andra forskande och Lektor Leornad  Bygd?ns igenomarbetade Härnösands Herdamine volym 1-4. med mera.Från 1602 var han tillsammans med Johan Skytte lärare för Gustav  II Adolf och från 1604 övertog han all undervisning. Bureus forskningar gällde främst Runbeståndet i landet han fick i uppdrag av koungen att samanställa forskningsmaterial och det är av stort värde än i dag,hans merbetydande tryckta runologiska arbeten kan nämnas Runakänslones Lärospånfrån 1599,Runa Abc-bokenfrån 1611Momenta Sveo-Gotihicafrån 1624 ,och otyrckt Runahävd från 1602 han var Sveriges utan tvekan mest kunniga Runskriftskännare. Bures berömelse som urkundsamlare  knyter sig främst till  hans utgivande av medeltidsskriften om konnunga styrilse och höftinga från 1634,och tillvaratagandet av åtskilliga andra viktiga medeltids urkunder har igenomhonom räddats åt forskningen.han språkliga forskning bl.annat på fornsvensk och ny svensk grammatik samt gjorde en ordbok ,dessa arbeten gjorde att han fick hedersnamnet den svenska grammatikens fader  han höll på med poesi ,och att teckna,geometri,astronomi.Bur?us var både tekniskt och konstnärligt begåvad, målade och diktade, ett universalgeni.
 
  mvh Marc

388
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-07
« skrivet: 2005-11-04, 16:31 »
Kenneth hur tolkar du inläggen egentligen?
Av hela inlägget fick du fram  ”Internet, böcker och intervjuer låter inte så vidare trovärdigt som källor.”   Jag sa samma sak ,nämligen att allt för ofta använder ni på rötter av nätet i släkt forskning ,Indiko och anno 1890 ect. med massor av fel utan att kolla källan själva sen finns kyrkoarkiv på nätet Kenneth som heter Genline och du kan hamna fel även där om du inte kan läsa gammal skrift vilket många inte kan och hemma är det svårt att få hjälp .sen berätta jag att de källor som går utanför Födelsebok ect. kan vara till stor hjälp  därav exemplet. Men sen läger jag inte värdet i vilken källa som är värd mest det är olika i olika sammanhang tex. så sa Carl innan i sitt inlägg Herdaminne har olika källvärde till exempel där det finns supplement kan det finns stort källvärde för där saken prövad medan  en viss osäker het kan finnas i vissa delar av herdaminnet där man ej gått djupare in i frågan. Så kort sagt så håller jag med om att forskningen  på nätet måste dubbelkollas av mej själv, men i massor av fall gör man inte det så skyll inte bara på Ulf . Nu Kenneth det var allt till dej som jag ville påpeka.  
 
 
Nu talar jag till dom som drivit lite med Ulf om att han är i fel forum ect , men eftersom jag känner honom och att han är dukig på historia och läst mycket böcker i olika ämnen för att han inte har samma genealogiska kunskaper gör inte att man bör driva med någon, utan snällt ge källor som ex. där han kan läsa om saken  och även andra. Mvh Marc  
 
Ps jag skall bemöta dej också Nicklas och även Roger men jag ville ha lite mer svar av specialisten för jag säger något som ni vill ha källan på så jag kommer tillbaka snart.

389
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-04
« skrivet: 2005-11-04, 14:31 »
en del hoppar på Ulf för han får källor från internet ,men det visar sig att flera av er på rötter släktforskar på det viset relativt få går igenom det som finns i data bar på nätet tillexempel Indiko eller svar folkbokföringsregister som har fullt av fel även, Genline är på nätet med avfotogarferade Kyrkoböcker på mickrofilm och det är många hemma istugorna som forskar på genline men sakna kunskap i paleografi och kan då hamn i fel släktlinje för det tar flera år att bli duktig i att läsa gamalskrift och dom har ingen hemma som dom kanfråga vad det står. så det som ni hånar ulf för är väldigt vanligt tyvärr ,men jag känner ulf som är vetgirig och läser både denena och andra boken och på så sätt får källor.  
jag kan ge ett kort exempel Johan Bureus Var gift två gånger Andra gången med Ingeborg Gyntesdotter och de är många släktforskare som säger det äktenskapet var barnlöst, vilket visasig var fel dom hade en dott som bar på en svår sjukdom Margareta dom åkte till specialster finland för hjälp de sista åren bodde hon oss Axienhielm som bekostade begravningen (hur han var släkt minns jag inte direkt nu,lär ha dött vid ca 12 år ålder) källa: Hans  Hildebrand bok Minne af riskantikvarien Johan Bureus tryckt 1910 Stockholm.(han tar upp vad Axienheilm skrivit i sin dagbok)
Så allt behöver inte komma bara ifrån Kyrkoariven för att man skall godkänna källorna eller uppgifterna.  mvh Marc

390
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-04
« skrivet: 2005-11-04, 13:08 »
Nicklas och Carl det finns källor att johan siggesson tog med sig Krönikeboken och Vapen skölden men vissa källor för att dom är gamla betyder inte att dom är otillförlitliga som jag sagt till dej carl innan två präster i skön har berätt att samma vittnesmål om att Johan Siggesson kom och hämta här är Laurentius jakobi berättelse "Under hans tid beröfvades Sköns kyrka en gammal vapensköld,
som hängde på kyrkoväggen och bar samma vapenmärke, som den ännu
bevarade föregifna Bureiska grafstenen, där
jämte en gammal svensk bok. »Henne (boken) sampt medh vapnena togh en benemnd Johan
Siggieson, född i Skön, thädan af her Lars och sadhe för kon. Johan att thet var hans släckt och fick thermed adelsgifte, lät sättia samma vapn i kyrkian thär han bodde i Småland vid Kalmar».¹ Detta torde hafva skett redan år 1571, samma år som höfvidsman Joh. Siggesson drog med
krigsfolket till eller från Norge. Herr Lars måste ha dött i början af 1598.Den 18 apr. kom dn. pastoris relictæ hustrus bref till Upsala domkapitel,hvari hon begärde ödmjukeligen få blifva vid gället i detta året, »oansedt
hvem ther kommer, efter hon nw i 42 år ther hafver dragit stor omack».
Socknebönderna önskade å sin sida, att sonen måtte strax tillträda tjänsten.
Domkapitlet stannade vid beslutet, att änkan skulle behålla gället
till hösten. »Håller sonnen sigh vääl thessförinnan, så kan thet vääl
skee, at han kledher sin faders rom». Herr Lars hade eget hemman i
Walknytt sedan 1582.
Son: Petrus, faderns efterträdare.
_________
¹ Burei Sumlen; jfr L. Bygdén: cit. arb. (Samlaren årg. 11).Skön 337

alltså vittnade Herr Peder i Skön om att Johan Siggesson tog med sig Vapenskölden och Krönike boken till Johan Bure som var på besök 29år efter att johan Siggesson var där och hämta Vapenskölden mm, det var då Laurentius Jackobi alltså Herr Peders far som berättar om händelsen båda var med 28 år tidigare det är första hands uppgjifter min gode Carl till och med två vittnen räcker för att utgöra bevis nu är det också Att Bygden och Collmar nämner samma sak som båda är duktiga forskare, Elgenstierna nämner också att han behövde hämatsitt vapen för att visa sin börd att erhålla frälse.Adelskalendern av Elgenstjierna, Äldre svenska frälse släkter I:3,1989,sid 308.
något jag undrar över det här är ju sånt som borde vara belagt,varför godkännerdcdu carl inte de här källorna men blint litar på dom om samma källor gällde Bielke eller Bonde ? för det är ju synd att gå igenom samma frågor och svar om igen när inget har bevist att dessa källor är fel. men det som jag börja med vara att tala om Johan Siggesson af Bure förfader och att det var Buresläkt riktat till Per Åke som menar att det är fel ? och då kommvi in på nyheter nämligen Johan Siggesson af Bures Vapensköld som vi fått presenterad för mej vettligt första gången av Roger och frågan är varför han fick det vapnet och vad var orsaken tillnyadlandet som jag menar med mina källor ovan hade skett men jag har ännu inte gått till adels genealogen för att få expert syn på frågan så kan ni vänta lite kanske vi får mer svar från han men jag läste Adelsbrevet och det står inget där om friherrlig titel så på den punkten så verkar mina teorier vara fel. men en viktig info är att de flesta vapnen är i från sent 1500tal eller 1600 talså de tidiga frälse släkterna och vapnen från tidigas 1300 talet finns ej kvar vilket betyder att vissa vapen som funnits vet vi ej om hur dom sett ut,så når riddar hust var byggt omkr 1610- 1620 talet så fick sköldarna då sin numrering tex. Bure 126 efter Enbgelbert tre söner efter Andreas som adlas 1624,Olof adlas 1621, Jonas adlas 1624 till Bure och som vapenskölsmärke fick dom efter orginal skölden den böjda armen,norska slag yxerna ect.så alla de älder adels släkterna från 1300 talet fick alltså sköldmärke efter beskrivning i berven ect. men som sagt det är vad Stiernsspetz tänkte om sköldarna ålder,har ej talat med Ridarhusgenealogen ännu mvh Marc

391
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-04
« skrivet: 2005-11-02, 23:05 »
Roger såg inte ditt inlägg när jag skrev förut
jag återkommer till dej men det du skriver förändra en del av mina teorier. men jag kommer med ett utförligt svar sen. men det verkar som teorin med högrestån var fel eller åtminstone finns inget som stödjer det i Adelsbrevet mvh Marc

392
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-04
« skrivet: 2005-11-02, 22:17 »
Carl tack för inlägget om herdaminne det behövdes för jag har hört det ena och det andra men ingen har gett klar besked det senast info var även präst så även det var fel och när Lehman och jag disskutera kunde inte heller han förklara hur det höllihop bara att det vara olika källvärde i nya verk jag tar till mej info och rättar mej själv där det var fel.  
 
och Nicklas det var Annas mor Kerstin Anundsdotter Ulfsax morfar jag menade som  
tillhörde visst den frihherliga,Grevliga klassen Hans åkesson Tott  
tillhörde den Grevliga släkten Tott nr 16  
och även på Annas fars sida fff Arend Bengtsson Ulv Riddare, riksråd, befälhavare på Stockholms slott.
Men som du säger så får vi se om jag får stöd i Adelsbrevet eller från riddarhus genealogen för hitills bygger det ju på det tidigare berättelser vi få från Elgenstierna och Bygd?n och collmar och Johan Bureus att han hämta sin släkts vapensköld (Bures vapensköld) samt Krönikeboken och varför måste han ha med sig de jo min teori bygd från det jag fick veta av riddarhuset anställde att man kunde inte gifta sig med en från ett annat stånd Utan han måste ju nyadlas till friherre,Att han blev adlad Af Bure vet du ju och att han var ståthållare på kalmar slott vet vi ju också efter att han adlas. Hypotetiskt låt säga om han inte tillhörde adlessläkten Bure genom börd var för skulle han ha med Bures Vapen sköld och Krönikeboken till Johan den III ? om det inte var att visa sitt adliga stånd så han kunde nyadlas till af Bure.  
Nicklas du skall få en källa att kolla Jag tror att jag fick det här med att hon var från ett högre stånd här i från: Anna är syster till ryttmästare Amund Stensson till Stävlö och
Svartingstorp,hustru Anna Stendotter var dotter till Sten Bengtsson (Ulv) och hans hustru Kerstin Anundsdotter (Ulvsax). _Referens (om Anna Stensdotter [Ulv] och hennes släkt):
_Möller, Pontus & Gillingstam, Hans (1989). ?Ulv?, ss. 296-310 i Äldre svenska
frälsesläkter, bd I, häfte 3. Stockholm: Riddarhusdirektionen.
en förklaring varför han inte finns med i rusttjänstlängderna för Sveriges adel  före hans adelskap 1572. var att man bevisligen speciellt i Norra sverige tog bort tillnamnet Bure det gjorde man i de papper han benänms som överste på kalmar slott står det bara Johan Siggesson.
Hans Christoffer Siggesson som var krigsöverste är nämnd Bure bara en gång för adlandet till af Bure,ändå tydligare exempel har vi på hans son Sigge Christophori Bure han var utflugen när och verka som Kyrkoherden Bure när hans far adlades af bure.må hända min vän Nicklas att jag har tunt med indicier och källor för det finns lite källor i det här vi disskuterar men bara genom att disskutionen hålls kan det göra så att viktiga bitar kommer fram av någon på rötter som sitter inne med kunskap,som jag fick tex nyss av  Carl.om det inte fanns entusiaster som jag eller källkritiker som frågar du så skulle vi inte komma framåt i forskning och få fram mer om hur det förhöllsig. Jag återkommer med mer när jag fått svar från RA mvh Marc

393
Det var ett jättebra förslag Anna Marie att Anbytarvärlden skulle jobba heltid för få bort dessa olämpliga inlägg samt även Anonyma inlägg som strider mot nuvarande öppena form av forum.  
Det tycker jag verkligen hon skulle ha heltid speciellt efter DI utslag så hon har möjlighet att förbättra Rötters Kvalit? där rötter brast. det är ju ett konkret förslag.
Jag är inte mycket för de andra att disskutera om redan fällt utslag, det är som det är utan jag är mer för att disskutera lösningarna och det här tycker jag är en mvh Marc

394
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-04
« skrivet: 2005-11-02, 10:45 »
jag håller på att samla in lite mer om ämnet nu har jag skickat efter kopia av orginaletav Adelsbrevet från RA  
så får man se om det finns stöd där i min teori ,den riddarhus anställde jag talat med var Karl Henrik Stiernspetz och viss info från en kvina som jag inte minns vad hon hette ,men jag återkommer lite senare när jag fått svar från RA och talat med Riddarhus Genealogen Nordvall tror jag det var han hette. Mvh Marc

395
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-04
« skrivet: 2005-11-02, 10:09 »
Bra Nicklas. nu kommer du med frågor som gör att man kommer vidare i resonemanget, först som jag fått förklarat för mej av riddarhuset anställd inte riddarhus genealogen jag har inte hunnit prata med han än. Adeln var upp delat i tre stånd två ord som andväns för samma sak  Klasser Frälse det högsta Ståndet eller Klassen var Grevar och friherrar, Andra Ståndet  klassen var (Borgare)Klassen finns kvar i dag men man kallar dom inte borgare i dag enligt deras cd skiva. tredje ståndet var riddar klassen i de adliga stånden. det blev krångligt men det finns tre stånd, Bure nr 126  till hörde en av ätter som flyttas från tredje ståndet till andra ståndet (eller som det står på cd skivan Klassen och det skedde tror jag när Fale Hin Unge nyadlades och fick ett eget vapen med krökt arm och norska slag yxor ect som vapen märke)
 
Men han tillhörde ett lägre stånd (2 Ståndet) och Anna  tillhörde de (1 ståndet) så enligt reglerna för att dom skulle kunna gifta sig så behövde han adlas till de första ståndet (Friherrliga klassen ) och det gjorde han på kalmar slott av Johan III den 25 sep 1572 han var Överste på kalmar slott efter det att han blev adlad så blev han adlad af Bure (till Friherre) och blev ståthållare på kalmar slott
vapenmärket med en halv häst och segerfana samt ett spjut genom halsen ect påminner till viss del av den senare vapen skölden Af Bur?n men dock inte helt dessutom försvann Af bures Vapensköld från Åby Kyrka. och vad jag vet finns ingen avbildning av den. Anna tillhörde visst den frihherliga,Grevliga klassen hennes Morfar Hans åkesson Tott tillhörde den Grevliga släkten Tott nr 16,i Blande hennes 3-4 närmaste generationerna fanns fff.Ulv Riddare, riksråd, befälhavare på Stockholms slott, Vasa, bonde, Bielke,ect Jag tror att det räcke Han Tott far Åke Tott var en av dom mäktigaste i Tott klanen vilken brukar Jämföras med Grubbe i i Danmark dvs Högadligsläkt eller Krummedige osv.  
och vad jag förstår andvänder du titeln Ofrälse fel,tex Johan Siggesson Bure få ett högre frälse Elgenstierna sa att Johan Siggesson Bure erhöll sitt Frälse,det betyder Att blev adlad till det förstståndet det friherrliga fräslet. så om han redan tillhörde det andra frälset så var han inte ofrälse eller oadlad = ej adlad.jag kommer att få mer kött på benen när jag tala med Adelsgenalogen.  
en intressant uppgift som jag fick från stirnspetz på riddarhustet Att dom Äldsta adelsköldar som finns på riddar huset är ifrån 1500 taletsslut /1600talet som flyttades över till riddarhuset som var färdigbyggt numinns jag inte  årtal men på 1600 talets början så ingen av de gamla släkterna har sin orginal sköld kvar i från 1300 talet man tror sig vet hur dom såg ut genom av målningar så iblan de orginal sköldar som hänger i riddar huset så vet vi om det släklternas sköldar men som tidigare sagt även Buresvapen sköld nr 126 som var från 1600 talet då tre bröder adlas till Bure men skulle än dock var lik den sköld som fanns sen 1300 talet. den blev stulen från riddar huset tillsammans ,med tiotal andra mken den finns av fotad i klingspor bok.men för sälkerhetskull sall jag tala med riddarhusgenealogen ifall dom mot förmodan har kvar någom 1300tal sköld,
det innbär  att allt inte är så självklart som en del på rötter hävdat om skölden är borta i flera fall och introdution brevet är bortasom i flera fall då måsteman stödja sej på dom brev irksarkivet Att tex Johan Siggesson Bure blev adladessutom så Elgensiermna nämner det Byg?n,två präster i skön Johan Bureus,Collemar ect,det är mycket  mer än vad som finns om en del andra vapen sköldar.  
en kvinlig Präst som gått med i Bure släktförening talar om för mej att jag hade rätt när det gäller herdaminne som först blev skrivet på latin eller gammal svenska frånderas ämbetstid sin samlas det av biskopen i stiftet och Bygd?n använde stornogranhet och tid till att översätta herdaminnet så att dom sprang och kolla varje upgift Lehman var fel. Mvh Marc  
 
Obs.så på det sättet kan man uppvärdera herdaminnet till en första hands källa skrivet av prästen själv .

396
Benny som jag ser det är anbytar forum öppet forum nu med namn och e post adress och samtidig kan alla komma in och tycka inte bara medlemar på rötter och man byter släktforskning med varrandra,den är tillänglig för alla.
men om det blir ett forum med inloggning (lösenordskyddat) endast för medlemar visst kan man hålla borta anonyma deltagare då ,men priset skulle kunna bli att den forsknig som finns tillgänglig på rötter (Anbytarforum ) inte blir tillgänglig för icke medlemar eller allmänheten,och steg två kan bli att man gör viss forskning tillgänglig för allmänheten (ickemedlemar ) men dom får betala för samma iformation det är ett senarium som är fullt möjligt. och ett steg till i det slutna medlems forumet är att man begär mer och mer information om sina medlemar och styr vilka man vill ha kvar  
och vilka som sticker ut och inte får utrycka sig i detta forum då blir det tvång och överförmyndarskap. jag kanske svartmålar det slutna forumet lite för mycket,men bara tanke att det är möjligt och att vi har en hel del storebror tendenser gör det hela riskfyllt. mvh Marc  (men jag får väl gardera med att jag kan ha fel,och det vore väl bra i det här fallet)

397
Nu har jag inte läst alla inlägg jag tycker redan rötter har tillrälkigt med krav på fullständigt namn och epostadress på inläggen.
 
Men sen att ta steget att göra rötter till ett  slutet forum med inloggning(Lösenord), och det verkar vara en lösning är en lösning enligt DI.  
Men för sälktforskningen som skall vara tillgänglig och öppen för alla, är det rena döden
det kommer att användas av olika släktforskar organisationer för att tjäna pengar på att ge information som skall vara offentlig,dessutom kommer person regstreingen att kunna leda till överförmyndarskap och tvång ,som jag verkligen tycker är att bryta mot personlig intrigitet  
Låt Rötter vara öppet forum. Mvh Marc

398
Jag förstår inte exakt vad data inspektionen med oetiska inlägg som gjorts,men jag förstår det med 70 års sekretessen och känsliga uppgjitfer att det inte borde tas upp här. jag har en fundering som kanske inte har DI krav att göra men anbytar forum där man debatterar släktforskning ,jag tycker det är konstigt om man loggar in med hela sitt namn och email ungfär som man är medlem i en ebok förening. där man måste ha email adress ect så man vet var man skall skicka månadens bok. här tycker jag det räcker med ett namn om man vi skriva det det är ju olika åskiterna som är intressant,jag struntar i att lära mej alla namn jag disskuterar med.har DI sagt något om inloggning ect för om någon vill vara anonym varför inte ? speciellet här där man blir uthängd om man tycker olika än Anders och Michael och Niclas nu blev ni själv uthängde bara med förnamn visst känns det inte bra . Mvh Marc

399
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-04
« skrivet: 2005-11-01, 10:10 »
Robin det är en sammanställning av en släktlinje som disskuteras under lång,som börjades av Urban sikesborg 1996,hans undran om man kan knyta dessa Burar till Buresläkten,sen har man genom mer forsknig i Södermanland och Kalmar funnit länkar till medelpad tid, men vissa delar i sammanställningen är helt nya tex att Johan Siggesson af Bure var adlad till Friherre,och ståthållare på kalmar slott, det är också en förklaring varför han behövde nyadlas från Bure som till hörde ett lägre stånd han tillhörde den andra klassen .för han skulle kunna gifta sig med Anna som till hörde ett annat stånd första Klassen dvs Grevar och Friherrar som idag kallas Högadel.medan Anna Stensdotter Ulv Som tillhörde det högre frälset eller ståndet med Hans Å Tott som morfar och Mormor Kerstin Gyllenstierna.så var det ju själv klart att Johan behövde hämta sin vapen sköld på sitt ursprung samt krönikeboken han blev av johan den III adlad till af Bure,och fick sitt frälse som det står det innebar att han komma i samma stånd,även hans bror christoffer som var krigs överste  Adlads af Bure det är ockå rätt nytt dom adlades i kalmar slott 25 sept 1572 det var släkt från båda hålldet vill säga att är omskrivet av elgenstierna på flera ställen av Collmar och bygd?n av Johan Bure av Kyrkoherdarna Lars Jacobi och herr peder sällan har man så många dokument på när två personer adlas och ändå viftas det bort Elgenstierna skriver  han hade vapnet med till kung Johan och erhöll frälse af Bure. till sköldmärket fick han ett spjut genom halsen samt en halvhäst.skölden sattes upp i Åby sockenkyrka vid Kalmar och han ligger begraven i Åby sockenkyrka vid Kalmar.För att Vapnen skölden senare försvann betyderinte att det aldrig skett  
det har ju 10 andra vapensköldar försvunit i från riddarhustet en av dom är Bure(126)men det betyder inte att donm inte fanns..    
Det är en av nyheterna plus att det är en linje på inte sätt färdig disskuterad dvs ett svar som alla kan säga så var det. plus att frågan var riktad till per Åke som ständigt hoppar in i Bursläkten men ändå vill att man skiljer dennna del av Buresläkten till en så kallad Fale släkt. mvh Marc

400
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-31
« skrivet: 2005-10-31, 21:23 »
Per Åke Du har ofta skillt på Farteng Släkten och Buresläkten varför? jag menar att du är helt fel ute  Farde  släkten som du talar om finns ju inte de är några få personer med namnet Fartheng vars kort namn blir Fale.  
och dessa Fale du tar upp är ständigt burar vi kan ta den linje du själv tagit upp antal gånger Johan siggesson af Bure som gifte sig med Anna Stensdotter Ulv.Och han blev nyadlad från Bure andra ståndet i Riddarklasen till Af Bure i första ståndet eller Högdeln Grevliga eller friherrliga adeln som det benämns idag.
Detta skedde 25 Sep 1572  
 
Johan var adlad till Siggesson af Bure den 25 Sep 1572 .Han var Överste och Ståthållare På Kalmar slott .hans bror Hövitsman vid Erik XIV:s Livvakt och senare Överste för Krigsfolket i Medelpad och Norrbotten.Christopher Siggesson, som adlades av Johan III den 25 Sep 1572 till Christopher Siggesson af Bure, hans son Sigge Christopori Bure Kyrkoherde i Fors mitt i Eskilstuna,jag har varit brevid den gamla kyrkan där finns forskyrkobro det känns som att gå tillbaka i tiden att stå där. Anna Stensdotter Ulv tillhörde redan Högadeln,På henns far sida Ulv släkten som hade sitt säte i Svartlinge slott och hennes mors sida den förnäma Ulvfsax Släkten ingift Med Tott och Gyenstierna osv. för att dom skulle kunna gifta sig behövde dom till höra samma stånd så Johan for till baka till skön Kyrka. 1572 och hämta vapenskölden och krönike boken. som krävdes för att Johan den III skulle kunna Nyadla Johan Bure till Johan af Bure så han till hörde Första ståndet eller Friherrliga frälset.  
 
hans vapen beskrevs så här han hade vapnet med till kung Johan och erhöll frälse. till sköldmärket fick han ett spjut genom halsen samt en halvhäst.Vapen skölden sattes upp i Åby sockenkyrka vid Kalmar och han ligger begraven i Åby sockenkyrka vid Kalmar.nu är den vapen skölden stulen eller bortagen från Åby kyrka,den har vissa likheter med den sköld som senare kom upp i riddarhuset af Burén där också Burenstam kommer i från som visat sig vara släkt genom vad man kan kalla Ljusvattnet linje i Burträsk. som går igenom Agnes,till Anders Olofsson (Bure)  
Referens (om Anna Stensdotter [Ulv] och hennes släkt):Möller, Pontus & Gillingstam, Hans (1989). »Ulv», ss. 296-310 i Äldre svenska frälsesläkter, bd I, häfte 3. Stockholm: Riddarhusdirektionen.Adelskalendern av Elgenstjierna, samt svenskt Biografisktlexikon.  
Äldre svenska frälse släkter I:3,1989,sid 308,Bygdén 1891 sid 57ff.
Är dom Bure släkt undrar Ingvar Dahl i sin fråga om Bure sigill nedan.  
I Strängnäs' stifts herdaminne finns på några ställen (sidorna 352 och 551) angivet att det existerar flera olika sigill, som användes av kyrkoherden Siggo Christophori Bure i Fors (Eskilstuna) under hans ämbetstid. Handlingar (tiondelängder) från 1587, 1594 och 1598 lär vara försedda med några av dessa sigill. Jag har förgäves försökt få se dessa avbildade någonstans, så min fråga blir nu om någon har dessa avritade eller avfotograferade?  
________________________________________
Av Carl Szabad (Carl) – onsdag den 03 jan 2001 kl. 00.29: Ingvar! Strängnäs stifts herdaminne är späckat med källhänvisningar och sigillen finns enligt det i Södermanlands landskapshandlingar. Du kan beställa foton från Riksarkivet på sigillen. Dessutom finns landskapshandlingarna på mikrokort, fast där syns sällan några detaljer i sDetta är dock inte helt korrekt. En länk synes dock finnas mellan herr Sigge och Johan. Ovan nämndes att herr Sigge var huspredikant hos riksrådet Jöran Klasson på Biby i Gillberga socken 1584 och att han därefter gör sin prästerliga karriär i socknar i Gillberga sockens grannskap - Jäder, Taxinge och Stenkvista; i Strängnäs stift. Det är tänkbart, att detta möjligen skedde med benägen hjälp av riksrådet.  
Varför?jo,Uti fall herr Sigge, som hävdas i herdaminnena, var brorson till Johan Siggesson finns ett samband. Johans hustru Anna Stensdotter (Ulv) var syssling med Jöran Klasson; hennes far, Sten Bengtsson (Ulv), var kusin med det ovannämnda riksrådets far, Klas Jöransson (Stiernsköld), på sin mors, Elin Hansdotters (Stiernsköld), Annas farmors sida.  
Därtill: Johans hustru Anna ägde jord i Marks och Vilske härad i Västergötland. Troligen ett arv på mödernet. Hennes mormor var Karin Hansdotter (Tott). Tottätten ägde, som bekant, jord i ett flertal häraden i Västergötland.(Gillingstam PHT 1947 s 51; ÄSF h 3, s 281-283, 308) Det kanske inte var en tillfällighet, att herr Sigges hustru, Ebba Andersdotter, just kom från Marks härad; född i Gällstad socken i detta härad. Skulle det även vara så, att herr Sigge som ung var boende hos sin farbror Johan, är ovan omtalade omständigheter självförklarande. Farbror Johan och faster Anna tog väl hand om sin nevö, sin ‘fosterson'.  
 
En annan omständighet skulle vara herr Sigges bröllop. Detta skedde som ovan sagts på Bro-gård i Bro sn och hd i Uppland. Detta var salige Anders Sigfridssons (Rålamb) sätesgård. Denne var död sedan 1581 men hans änka, hans andra hustru, Anna Brorsdotter levde. Anna var dotter till Bror Eriksson (Buth) och hans hustru Brita Haraldsdotter (Soop). Brita var halvsyster till Anna Stensdotters mor, Kerstin Anudsdotter (Ulvsax) och således var Anna Brorsdotter, värdinnan på Bro-gård, kusin med Johan Siggessons hustru, Anna Stensdotter. (ÄSF I, h3, s 217a, 248f, 283ab)  
 
Du har sjäv gett släktskapet med Bure släkten Per åke.  Sigge Falesson (Skön) och Anna Eriksdotter (Från Torp)är föräldrarna till Johan siggesson af Bure och Christoffer Siggesson af Bure Och Mårten Siggesson finns ingen uppteckning där han står som adlad. attSigge och Anna är föräldrar har fått av Tord Bylund.sen har jag Fale Olofsson som far till Sigge Falesson.
 Källuppjift på Fale olofsson eller Farde om man så vill är Nämndemanen Fale i Birsta, som omnämns 1519sittande i Nämnden i Selånger. (MÄU 143).
Hans far hette Olof Falesson Bur Källor:Marks von Würtenbergs adelsgenealogier i Buregenealogien nämner  Olof Falesson Bur i Bure, vilken skulle ha varit bror till Per Falesson Bure, herr Engelbrekts föregivne farfarsfar. Denne Olof påstås ha varit farfars farfar till Siggo Christophori. »levde i kung Kristoffers tid» Källa: not: N. W. Marks von Würtenmbergs konceptgenealogier, volym 1, fol. 196r, Riddarhuset
Nya intressanta rön om Sigge Christophori Bure och hans eventuella släktband med Bure-ätten presenteras i en artikel av Ingvar Dahl i Släkthistoriskt Forum  3/98, sid. 12–13. Där framkommer uppgifter som indikerar att släktskap verkligen förelåg.Olof Falesson Bur föräldrar var Fale Olofsson Bure och Gunhild Svensdotter  
Källa:Fale Olofson Bure [Bror:] Anders Olofson Bure. vid. pag. Seq. Lit. A. Johan Bure Genealogica 53 Fale Olofsson Bure,Han var en förståndig och tapper Riddare,en Hövitsman för Krigsfolket.Krigsöverste [fol r.23] Genealogica 53 av Johan Bure.
Far till Fale Olofsson Bure -Olof Hersesson (Gamle Olof) hans far -Herse Falesson och hans far Fale Bure hin unge även känd som Fartheng Unge stamfar för Buresläkten enligt många,där har du din farde släkt Per åke är det inte dags att komma fram i ljuset och erkänna Buresläkten som den släkt som så mångagånger giftsig in med Ulv ,Bonde ;Ulfvsax Tott Natt och Dag ,Sparre ,Ruuth,Rålamb som kom från hälsingland.ect. när du ser samman hanget har vi stor nytta avdej i Buresläkten ellersom envisas att kalla den fardesläkten välkomen in i din släkt det välökommen ger jag ifrån min avlindne åtta männing Lars Bäcklund han tyckte mycket bra om dig och tyckte du harstora kunskaper i medeltid forskning vi arbeta i hop i 10 år och jag har följt dina funderingar så ta det här inlägget som en inbjudan till en vänlig disskution. Mvh Marc

401
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-31
« skrivet: 2005-10-25, 17:28 »
Per-åke,du talar om sägen som rör Falsta. detta är vad jag känner till om det jag citerar Åke Ohlmark som i sin tur har fått sin uppgifter från Johan Bure.  
År 1599 avbildasdes runstenen nr. 27 Skolosters kyrka av Johan Bureus som var djupt intresserad av den då han ansåg att den där nämnde Tord och hans 5 söner som hans egna förfäder, vilka skulle gett namn åt Platsen Burelandet dvs Skobolandet ,en gamal sägen har också förknippad stenen med Falsta borg ruin då Tord Bure  skulle ha bott på Falsta, stenen låg då inne i Kyrkan framför västra portalen men torde ha stjälpts någon gång emellan 1727 och 1819,då runsidan vändes nedåt väl för att skona den från nötning ,år 1860 upptogs den och sattes mot norra vägen där den fick stå i 33 år ,då häst bilderna starkt aviker från de normala vikingatiden och påminner om vendelstidens bronsarbeten från tiden krin 700 talet har B.Almgren framkastat id?en att vi skulle ha att göra med en äldre bild sten från 700 talet men det visas sig vara felaktigt därför runristaren Fot skulle ha huggit denna inskrift tidigast omkr 1050 talet troligtvis senare,varpå han själv tillfogat signatarbalken samt fördjupat baksidans linjer,Fot har singnerat endast fem runstenar där utöver ristat mer än fyrtio han var verksam i mer än 25 år till in på 1070 talet och hans stenar tillhör Stockholms och Uppsala området ,Beskrivning av runstenen :den omsorgsfullt huggna stenen av randig blå grå gnejs med glimmer står sen 1893 rest på en kulle 10 meter öster om kyrkans korgavel och är ristad på båda sidor,den bakre dock endast med en lansbärande ryttarbild inom dubbelram utan runor ,run sidan har alldeles sammaryttare med ett svärd instucketr under armen han rider under ett kors med konstrik upphängning och med ett till större delen avnött glasögonornament nederstdet hela omges av en långsmalt rektangulär ram med tvärbalkner till på vilken hästentrampar.rektangelramen bär egentilga skriften med följande skrift: det är citerat i tidigare inlägg Mvh Marc.

402
Gagge / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-20
« skrivet: 2005-10-24, 13:00 »
Ulf tar upp fakta. Laura Gagge gifte sig 1854 med Opersångaren Rudolf Wallin som var hans Mormor och morfar, om jag fatta det hela rätt eller om det var hans mormors föräldrar. i vilket fall som helst så gör det väl inget om han letar efter sin rikitga släkt på Fars sida? Att han har adlig släkt på modern sida finns det ju fakta på men han är ju själv frågande vem som kan vara fadern och har en vild teori men som inte kan avfärdas helt utan att man kollat alla möligheter. och vad får dej och tro att man inte kan disskutera myter eller tunn belagd historia på rötter? det måste man ju kunna i vänlig ton för man har ju alla något att bidraga med?
mvh Marc

403
Nyheter om Vapenskölen för Bure och af Bure.  
det här har jag haft disskution om senaste tiden så jag sätter in mina tankar som jag skrev till en bure vän.  
Som du nämner öpnna porten eller grinden  med skriptrullen ovan Symboliserar att genom  krönikeboken och vapenskölden erhöll han frälse .
 
Och han blev nyadlad från Bure andra ståndet  i Riddarklasen till Af Bure i första ståndet eller Högdeln Grevliga eller friherrliga adeln som det benämns idag.detta skedde 25 Sep 1572  
 
Johan var adlad till Siggesson af Bure den 25 Sep 1572  .Han var Överste och Ståthållare På Kalmar slott .hans bror Hövitsman vid Erik XIV:s Livvakt och senare Överste för Krigsfolket i Medelpad och Norrbotten.Christopher Siggesson, som adlades av Johan III den 25 Sep 1572  till Christopher Siggesson af Bure, hans son Sigge Christopori Bure Kyrkoherde i Fors mitt i Eskilstuna,jag har varit brevid den gamla kyrkan där finns forskyrkobro det känns som att gå tillbaka i tiden att stå där. Anna Stensdotter Ulv tillhörde redan Högadeln,På henns far sida Ulv släkten som hade sitt säte i Svartlinge slott och hennes mors sida den förnäma Ulvfsax Släkten ingift Med Tott och Gyenstierna osv. för att dom skulle kunna gifta sig behövde dom till höra samma stånd så Johan for till baka till skön Kyrka. 1572 och hämta vapenskölden och krönike boken. som krävdes för att Johan den III skulle kunna Nyadla Johan Bure till Johan af Bure så han till hörde Första ståndet eller Friherrliga frälset .  
 
hans vapen beskrevs så här han hade vapnet med till kung Johan och erhöll frälse. till sköldmärket fick han ett spjut genom halsen samt en halvhäst.Vapen skölden sattes upp i Åby sockenkyrka vid Kalmar och han ligger begraven i Åby sockenkyrka vid Kalmar.nu är den vapen skölden stulen eller bortagen från Åby kyrka,den har vissa likheter med den sköld som senare kom upp i riddarhuset af Bur?n där också Burenstam kommer i från som visat sig vara  släkt  genom vad man kan kalla Ljusvattnet linje i Burträsk. som går igenom Agnes,till Anders Olofsson (Bure)  
Referens (om Anna Stensdotter [Ulv] och hennes släkt):Möller, Pontus & Gillingstam, Hans (1989). ?Ulv?, ss. 296-310 i Äldre svenska frälsesläkter, bd I, häfte 3. Stockholm: Riddarhusdirektionen.Adelskalendern av Elgenstjierna, samt svenskt Biografisktlexikon.
Äldre svenska frälse släkter I:3,1989,sid 308,Bygd?n 1891 sid 57ff.,Johan bure
volym genealogica X:53
 
Bures vapen nr 126.försvann också, en vän tänkte beställa en avbild på Burevapnet och kontaktade fotografen Stiernspetz på riddarhuset häromdagen. Hans svar var intressant, Bures begravningsvapen i Husby Långhundra kyrka kände jag inte till.Att Bureskölden på Riddarhuset inte finns vet jag, den är stulen och jag kan inte förstå hur dom kan ha sköldarna hängande löst utan minsta larm eller skydd, dom är i lagom storlek för att gå ner i en vanlig liten väska.Däremot finns Bure vapen  i Klingspors vapenbok från cirka 1870.  
 
alltså är det säkert många vapen stulena men det betyder ju inte att dom inte fanns och alla vapen har man inte papper på att dom introducerades,men även sådana papper kan ha försvunnit så min förvåning är stor när rutinerade foskare inte kan acceptera tillex Af Bure för skölden är borta när man har det exkta datumet dom blev Adlade av Johan den III och vittnen fanns och Elgenstierna tar Upp det samt Bygd?n ooch Johan Bure ect.sen när jag tog upp Vapenlikheten med den senare af Buren då försökte Lehman förlöjliga mej. Nu återstår bara att höra om Burenskölds Vapen finns kvar. Med vänlig hälsning Marc

404
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-31
« skrivet: 2005-10-23, 23:44 »
Ja det stämmer.
ska man var korrekt på namnet Tord i Byr så var det från början enligt Johan Bure Tord i Byre eller som det skulle heta i dag  Tord i Bure övriga exempel Byrestad =Burestad  
Tord byggde en kyrka som kallas Byrekyrka och han var bosatt i Skobolandet som skulle betytt Byrelandet.(Burelandet)Vid Skokloster kyrka  finns denna rusten, Med Tord och hans fem söner. Tord i Byre (Bure) eller bara Tord. är det vi kan kalla honom. Hans son hette Herse som vi skulle vara ättlingar i från Herse eller Herse Tordsson.Hans son kallas Tord (i Bure) eller Tord Hersesson. som i sin tur har sonen Erik Tordsson.
men vi får väl vara tydliga med att denna forskningen har bara muntlig tradition och Johan Bureus nedtecknde av sagesmannen Herr Peder. dvs att det inte finns starka belägg.om jag inte talar om det med jämna mellan rum så kommer vissa och hacka direkt. men likväl är det intressant. Mvh Marc

405
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-31
« skrivet: 2005-10-23, 04:38 »
Det blev en del stav fel sista stycket till sin far Tords ära och att Fot som var Runskrifs mästare Hade singnerat Denna Runsten av hans ca 50 runristningar var det bara 14 eller 15 som han singnerat antingen hade dom en social hög ställning eller var dom penningstarka mvh Marc

406
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-31
« skrivet: 2005-10-23, 04:29 »
Hej Lars,Det är riktigt att Gunnar och Herse är två olika bröder många har fallit för att skriva ihop dom som Gunnar Herse det ser ut så på mikrofilmen av Burman om Buresläkten som man Kan låna från biblioteket. Men om man tittar noga så var det fem bröder som reste stenen till sin fars ära Tord  och översatt står det så här: Andvätt och Gulle och Gunnar och Herse och Rolev läto resa stenen efter Tord fader sin ,Fot högg runorna. 1)Andvätt 2)Gulle 3)Gunnar 4)Herse 5) Rolev  och dessa borde heta i efternamn Tordsson  tex. Herse Tordsson. Och konstigt är då inte om Herse son heter Tord Herseson och hans son Erik Tordsson. men som vi är vana att se de nammnen är bara.Herse och Tord i Bure och Erik Tordsson. och när du läser om Skokloster runsten märker du at det skall vara fem söner som reser denna Sten till Sin far Tord sära och Att Fot Som är Mästare i Runskrit Hade csingnarat denna runsten av hans femtio runsten ristningar tror jag bara det var 14 eller 15 hansingera det var dom som var social betydelsefulla personer eller penningstarka mvh Marc

407
Jag försökte hänga med i svängarna i ditt resonemang Anders om jag uppfattade dej rätt så menade du att se äldre bure generationerna och de ej belagda generationerna kan man ej lägga in i Buresläkten ,ja tex pga av osäkerhets faktorn.och hör och häpna där håller jag med dej jag tycker också man skall visa en tydlig gräns där det inte heller är belagt. men som Per Åke sa så har Urban Sikesborg och många andra även jag håller med om att Farteng unge eller Fale Bure d.y får anses som stamfar längre än så kan man inte belägga, och det finns även dom som tar hans son Herse som stamfar. och där ifrån som du höll med om är det sammanbundena släktlinjer jag själv har 8linjer på min farmors och farfars sidor.Per Åke och (vi Bure forskare) har väl lite olika åsikter om Farteng unge men det betyder ju inte att man skall peka finger och säga att den andre har fel jag har sett dina disskutioner på rötter med både kaj Jansson som jag ser som en av de kunnigaste i medeltid historia på rötter och även disskution med Urban sikesborg och jag har märkt åskitsskillnader där jag håll med dessa två i argumenten. med det sagt så behöver inte vi per åke disskutera Farteng Unge ect för då vet du redan var jag står. Sen om Buresläkten är adlig eller inte det är rätt svårt att förstå den frågan för Alla vet ju att Buresläkten är aldels släkten nr.126  om man kollar med riddar huset var nr 126 Bure släkten förut med start Tord i Byr ....,nu är den med start Laurentuis Svenonius sen har man disskutionen var det en adlig släkt för 1600 talet för det är det väl inte ens någon som tvivlar?? jag men ar att det var det även på 1300talet och 1500talet. och det är en disskution som kan bli rätt lång där slutar jag det här inlägget nu . Mvh Marc

408
Ursäkta stavfelen det gick lite fort det skall stå Skönsborg. och Hade och Herdaminne mvh Marc

409
jag har följt disskutionen om Bure ätten i ovan inlägg och jag finner det otroligt att Anders är så dåligt insatt i Bure Släkten eller Ätten precis sin Bonde ätten eller släkten kallas så fär att det är en sammanbunden släktlinje och alla kallas sig inte  Bonde som tillhör på svärd eller spjut sidan. men det är lik väl en ätt med ättlingar samma är det med Bure ätten alla Kallar sig inte Bure men är ättlingar på Svärd eller Sjupt sidan en del går på myten att det finns bara ättlingar från spjutsidan idag ,fel det finns ätt lingar på svärd sidan till Anders Andersson Burman och till Påvel Andersson (Bure)men vem är stamfader till Buresläkten Vissa Vill Ha Farteng Unge Fale Bure d.y. eller Herse som stamfar. idag går ingen ner till 900talet som belagd släktlinje men det betyder inte att vi är utan  stamfar!!!!och som det står i herdanne och på andra ställen den gamla Buresläkten anders det btyder en sammanbunden släkt med ättlingar.omdom sen var Adel ,Kyrkoherdar Borgare Borgmästare eller bönder spelar ingen roll. en senare upptäckt är att Hersefalesson syster Ramfrid Hersesson var gifte med Kettil Bonde Älgenstierna tar inte upp vem Kettil gifte sig med men jag har hitta ett annat medeltida brev som sen stöd av örnberg. sen är jag väl lite inne på att Farteng Unges Far kunde vara Stormanen Gudlav Bilder Med tanke på att han hade med sin första hustru Sonen Herse och sonen Spilbud och med andra hustrun sonen  Farteng. Och det vore inte så konstigt om han ficken son som hette Herse då har man två Herse av ca. tre Herse i hela norrlandregionen som var nämnda.så det är en sannolik möjlighet. Sen Laurentius Svenonius Far. Swen Pedersson (Bure) var  bosatt i Barkesta ,Harmånger(X) så troligt var att man hade sitt ursprung i Hälsingland vissa Bure kunniga menar att dom har sitt ursprung hos stor männen (eller hälsinge kungarna)  i Hälsingland  som Fåle Bure som 1161 var landsdommare och härförare för hälsingarna(jag tror Hälsingland inbegrep Medelpad vissa delar av jämland,och ångermanland )och man hadde sitt högsäte i Skön där skösborg låg. nu är det häre olika tankar som jag knutit ihop och ej bevisade tankegångar men vissa indicer finns dock . mvh Marc

410
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-31
« skrivet: 2005-10-12, 16:56 »
Nyhet om Selånger runsten !
Bakgrund:  
Av runsten i Selånger vid Kyrkan fanns den ända fram till 1700 talet, enligt Laila Grubb ansv. i selånger kyrka  har det funnits två runstenar där den ena är inte kvar. så min fråga är om någon känner till vart denna Runsten tagit vägen?
Det man hade tidigare om Selångerstenen:
foto nr 1. Enligt träsnitt av Johannes  
Peringskiöld 1687 och foto nr.2 träsnitt av Johannes Bur?us 1600.
Nyhet om runsten i Selånger:
Burestenen i Selånger, Inskrift: Sigurd och Tore . Heden och Härser reste denna sten efter Torsärke, sin fader  
Siuhurp. auk Purir .Haipin. auk  hersr.  raistu. stain. pena.abtir.purisiarka.fapur.sin.
Översatt: av Helmer Gustavsson runeolog på runstensverket  fått det 11 okt 2005 i brev
Det fanns på Johan Bureus släkttavla från 1601 som tidigare fanns på Uppsala Domkyrkas södra vägg numera netagen  och finns förvarad på ett ställe jag ej nämner, men ett par personer har varit och fotat av den och dokumenterat både runskriften runtom bland annat ovanstående skrift .sen fanns det även på Johan Bureus Släktavla latin som vi kommer att få översatt sen. Den person som Bure forskarna kallat Erik Thordsson eller Tord Jerker   Han kan vara en fel tolkning av Torsärke från forskare i vår tid eftersom stenen var skrapad och inte kunde tolkas så lätt på 1700-1900 talet. Mvh Marc

411
Allmänt om medeltiden / Styresholm
« skrivet: 2005-10-12, 15:18 »
Tack Carl ,jag sa visserligen inte att Byreholms slott nämndes i brevet 1398 inte heller i brevet 1405 utan jag höll med kaj, och undrade om man kunde avföra Byreholms slott från ev ha funnit i Birsta efter som då troligen inte det kunde funnits två slott vid Ångermanland och andra halvan av Medelpad där Styresholm fanns under den tidsperioden. mvh Marc

412
Allmänt om medeltiden / Styresholm
« skrivet: 2005-10-11, 02:55 »
Hej Kaj!
Jag har följt inlägget från Ulf Sawert och har letat efter detta riksrådsbrev från 1398 och har inte hittat något som nämmner Byrisholm” eller ”Birisholm” slott sen fick jag syn på ditt inlägg och hitta mycket riktigt ett brev från 6 aug 1405 som nämner Styresholm slott.
Styresholm slott låg i Torsåker ,kan man få reda på vilka som bodde på slottet 1200-1400 talet ect.och johan Bureus nämnde Byreholms slott finnns det något som talar för att det fanns i Birsta ?
Här är i alla fall brevet om Styresholm slott/Styrisholms slott..
-------------------------------------------------
Brevnummer: 16530  
Utfärdandedatum: 14050806  Utfärdandeort: Helsingborgs slott  
Datum-
kommentar:   Språk: svenska  
DS-nummer:   SD-nummer: SD 622  
Utfärdare: Rd Algot Magnusson.  
Innehåll: Rd Algot Magnusson kungör de villkor under vilka han av kung Erik och drottning Margareta mottagit såsom lön för sina trogna tjänster i förläning Ångermanland jämte det där belägna Styresholms slott.  
     
Visa boktryck 16530.pdf  
Brevtext: Jac Algut Magnuss?n, riddare, kennes meth thett? mit opn? breff, at jac aff myn nadhigh? herr? oc frw, konung Eric oc drotning Margret?, thet slot oc f?ste Styrisholm i Angermann?land liggende, meth Angermann?land, som her Beynt Steenss?n nw aff thera hafdhe, anamet oc vntfonget hafuer i all? mad? som her ?fter f?lgher, swo at jac scal thet fornempd? slot oc f?ste oc land hafw? oc behalde til l?ns aff fornempd? myn herr? oc frw?, meth al konungslich r?t, swo lenge jac lefuer, for myn thi?nist?, som jac th?m her til giort hafuer oc ?n her ?fter trolic? g?r? wil oc schal, meth Gudz hi?lp, swo lenge jac lefuer, oc thet fornempd? slot scal war? oc blifw? fornempd? myn herr?s oc frw?s oc rikesens opn? slot i n?th oc l?st, oc wil jac oc schal all?, som i thet fornempd? land byggi? oc bo, hald? oc lad? with lagh, friith oc r?t, oc engen man ther aff vforr?tt?, al then stund jac thet aff th?m hafuer i swo mad? som her fore screuet star, oc nar jac d?r oc aff gaar, tha scal thet fornempd? slot oc land genist igen komme, friit oc wmbeworet, til fornempd? myn herr? oc frw? oc ther? arwing? oc ?fterkommar? oc til krwnen i Swerike, vtan alt hinder oc lenger t?fring. Oc til mere bewaring all? thisse forscrifn? styckes, tha hafuer jac myt incigle meth wilia oc witschap hengt for thett? breff. Datum in castro Helsingburgh, anno Domini millesimo cd? quinto, quinta feria ante festum beati Laurencii martyris gloriosi.  
Extratext:    
Sigillinformation:    
Textnoter:    
Innehålls-
noter:    
Fastar:    
Sigillanter:    
Sigill:    
Original: Or.perg. K. Danska Geh. Ark.  
Medeltida
avskrifter:    
Medeltida
regester/notiser:    
Brocman:   Hadorph:    
Peringskiöld:   Örnhielm:    
Övr. efter-
medeltida
avskrifter:    
Övr. efter-
medeltida
regester/notiser:    
Hänv. till
annat brev:    
Fotokopia:   Faksimil:    
Tryckt: SD 622 Molbech och Petersen, Udvalg af Danske Dipl., s.217.  Tryckt
regest:    
Litteratur
o. komm.: Ang. Styrisholm, se Mattissons avh. 1986, sid.102ff. Se äv. B. Fritz, Ångermanlands medeltidsbrev (1986), s.136.  
-------------------------------------------------  
mvh Marc

413
Hej LarsHär är det jag känner till om dom Grubb du nämner,Men Petrus Carloi är inte son till Per Andersson Grubb.  ------------------------------------------------- Per Andersson [Grubb]  föddes år 1497 i Grubbe,Umeå lfs (AC). Han dog år 1564 i Gävle Stad. Borgmästare i Gävle. var borgmästare bosatt i Gävle 1539-1564,kallas Bottne Per ,Hade en stor gård nära Storån öster i Byn Hans syster Karin gifte sig med storköpmanen Olof Mårtensson i Granngården.  Han hade följande barn:  *Andreas Petri [Grubb]  föddes år 1525 i Gävle Stad  (X). Han dog år 1611 i Luleå  (BD).  Andreas gifte sig med Christina Samuelsdotter  år 1570 i Gävle  (X). Christina föddes år 1530 i Gävle  (X). Hon dog i Luleå   (BD).   *Mangus Petri [Grubb]  föddes i Gävle Stad  (X). Han dog år 1620 i Frötuna Socken (Ab).   *Anna Persdotter [Grubb]  föddes i Gävle Stad  (X). Hon dog i Bollnäs socken (X).  Anna gifte sig med Markus Nikolai  år 1580 i Gävle. Markus föddes år 1530 i Bollnäs socken (X). Han dog år 1608 i Bollnäs socken (X).   *Dorotea Persdotter [Grubb]  föddes i Gävle Stad  (X). Hon dog efter 1620 i Vadstena socken (E).  Dorotea gifte sig med Clemens Laurentti Gevallensis  år 1578 i Gävle  (X). Clemens föddes år 1548 i Gävle  (X). Han dog den 10 mars 1597 i Arboga socken  (U). Han begravdes år mars 1597 i Västerås domkyrka.  ------------------------------------------------- Petrus Carloi född 1510 Skänninge död 1587 i Linköping där han var biskop. Gift med Margareta Olofsdotter. hans söner antog namnet Grubb Nicolas Petri Grubb som var domprost i Linköping  och Carlous Petri Grubb Kyrkoherde i Norra Mölyckeby,dog 1587. Mvh Marc

414
Överskriften Databaser Kråken med flera.Jag har lite tankar om det sen jag själv har en databas över min släkt på 40 000 personer.  
första tanken är att dett finns en hel del cd - Böcker ute som slags uppslagsverk/databas om ett visst område eller eller om valloner, Smeder Samer en del som Thea Hälleberg som skrivit om Sorsele Uppslagsverk (dvs ej olika famlijer  sammanbinda till en släkt) hon får Viktor Örnberg Priset medans Sven Erik Johansson som gjorde en liknande bas i början får skampålen varför? Kvaliten på baserna är lika bra dvs de har utgått från kyrko Arkiven båda två och jag känner båda två dom är mångåriga forskare båda,men jag tror pengar spelar roll idet här fallet,DIS har gett ut Thea Hällebergs böcker och får del av inkomsten, ja då finns ingen hejd på lovorden, Sven Erik Johansson som inte delar sin inkomost med Släktforskar förbundetblir konkurrent och svart listas kan det vara så illa??  
Min andra tanke är nu har Sven Erik Johansson Gjort enligt ovan inlägg vad jag förstår den svåra delen att föra ihop alla personer i en släkt databas med släktlinjer bilder berättelser ect lite mer än bara kyrkodatadet vill säja födelsebok,hfl.ect.
det är en sån data bas jag har över min släkt med berättelse nästan om varje person och mycket bilder det ligger över 20 års arbete där med ref. till olika källor en sån databas tycker jag sjäv är mycket mer värd,och om man tar en slant för att sälja det till intresserade är det lika okey som för uppslag databasen,jag till och med mer okey i mina ögon.men naturligtvis med så stora baser kan den mänskliga faktorn finnas med dvs. några fel,så man är öppen för och ändrar så snabbt man kan.men det ligger också på den som köper cd oavsett var den kommer ifrån tillexempel MGF eller Kråken Döds-cd 2003 Från Svergies Släktforskarförbund, att man själv alltid kollar källorna.
Det finns många små poliser i rötter som har mycket litet kunnande i släktforskning, som inte inser att i många delar av världen under olika tider har man förlitat sin släktforskning på muntliga återberättelser från generation till genration, att krönikörer och historieskrivare var ofta beordrade att skriva efter dens smak som hade makten,samt även i våra kyrkoarkiv sen 1600 talet finns det brister som felskrivningar av prästen ect.  
med det i minnet säger vi som kursledare skriv upp allt ni kan om en person, ibland kan det till och med vara ett brev trån 1800talet som rättar de fel som fanns tillexempel i Födelseboken. iframtiden kan det vara dna prover som rättar historien ect. Men huvudregeln är var vetgirig ,skriv ner allt,och ödmjuka för all kunskap dvs. öppen och sålla bort uppenbara fel.  
sen små poliser gå i mer kurser och se upp till gamla erfarna forskare dom kanske var som ni en dag för flera år sen.  Mvh Marc

415
Hej knut handeland, Jag har ett par frågor:  
1)Är denna Peter Johansson Grubbe som var Riksråd är det samma som jag kallar Peder Johansson Grubbe f. ~1255 i Roskilde,Han var gift med Arine Olufsdotter Flemming i sitt första äktenskap,och med Ingerd Karlsdatter i sitt andra äktenskap?
2)denna Saxe Petersson som var bror Karl Petersson hette dom Ulfsax eller Uldsax ?
och är Peter på Nibble i 1303 deras far ?
 
Din egen fråga är ytter spännande att få svar på i det här fallet -Var Ellisif kona til Karl Petersson ?  
 mvh Marc

416
Hej Kai Larsen. Jag är en ättling till  
5. Andreas Andreassen Roos født 16.09.1791 Jacobstad han var Hästläkare .
ett børn missa du när du räkna upp 9 barnen  
och der var Wilhelm Andreasson Palm 27 jan 1797
Karsamaki,Oulu, Finland.
 
Här är forskning jag fått i från en Roos släkting i Norge är det någon som kan verifera om det stämmer eller ej .  
 
Erik Roos  föddes år 1700 i Lovisa I Uusimaa, Finland. Han dog i Lovisa I Uusimaa, Finland.  
Kungskrivare.Erik Ros, soldat vid Zanders regemente, Krakvitz komp. nr. 36. Gift med Maria  
Andersdotter.  
Sonen Anders f. 1736 død (begraven) 1737-02-09 i Träslöv sn. (N).
    Notisen från Träslöv C:3 lyder i sin helhet:
 
 
Erik gifte sig med Maria Andersdotter . Maria föddes i Träslöv socken (N). Hon dog i Lovisa I Uusimaa, Finland.  
 
De fick följande barn:
 
Anders Roos  föddes år 1736 i Träslöv socken (N). Han begravdes den 2 september 1737 i Träslöv socken (N).  
 
Reinholdt Roos  föddes i Lovisa I Uusimaa, Finland.  
 
Beata Helena Roos  föddes år 1758 i Lovisa,Uusimaa, Finland. Hon dog den 18 september 1811 i Galgbacken,Johannisberg, Borgsjö socken (Y).  
Dog i Galgbacken i Johannisberg i Borgsjö.__Andreas Palms hustru Beata Ros,  
enligt uppgift född 1758 i Lovisa, Finland, dömdes vid Torps HR 1811 26/1 för att  
med kniv dräpt bonden Jon Nilsson i Ensillre till att mista livet genom halshuggning.  
Svea hovrätt fastställde tingsrättens dom enligt utslag 1811, vilket också Kgl Majt  
gjorde 1811 11/7 och Beata avrättades i Borgsjö sn den 18 sept 1811. [Dombok,  
JK:s fånglistor]. _Deras son Andreas Andreasson som kallade sig Ros efter  
modern uppges vara född 1791 16/9 i Jakobstad
 
Beata gifte sig med Andreas Carlsson Palm  son till Karl Johan Rosenberg och Maria Christiane Lönberg den 28 december 1783 i Sveaborg,Nummi, Finland. Andreas föddes den 24 januari 1756 i Sveaborg,Nummi, Finland. Han dog den 2 september 1840 i Frans gård,Katternö,Pedersöre,Finland,. Han begravdes i Katternö, Pedersöre, Finland.  
Soldat vid Sveaborg, Finland
 
Carl Roos  föddes den 24 december 1757 i Lovisa I Uusimaa, Finland. Han dog den 3 april 1842.

417
Roos en resande släkt ...
här är nåra bild fynd enligt nr och uppgifter som varit svåra att få tag i pga att det är en resande släkt så var prästerna slarvigare än vanligt man kunde tillexempel skriva N T Roos av resande släkt som fader i fbu.  
   
1.Johanna Amanda Roos  föddes den 24 januari 1855 i Falun,Stora Kopparberg socken (W). Hon dog den 22 november 1893 i Bjärme,Sättnasocken,(Y). Bild nr: #3035
 
Johanna gifte sig med Anders Petter Olofsson  son till Olof Jonsson och Ingrid Cajsa Olsdotter den 29 december 1874 i Bjärme, Sättnasocken,(Y). Anders föddes den 3 januari 1851 i Bjärme,Sättnasocken,(Y). Han kristnades den 6 januari 1851 i Bjärme,Sättnasocken,(Y). Han dog år 1933 i Bjärme,Sättnasocken,(Y).  
 
 
Andra Generation
 
2.Nils Tobias Roos  föddes den 23 februari 1826 i Högsjö,Västra Vingåker (D). Han dog den 31 oktober 1891 i Bjärme,Sättnasocken,(Y). Han gifte sig med Johanna Charlotta Pettersson år 1855 i Folkhammra.  
 
Han var  Häst handlare och Resande
Källa: Enligt sättna husförhörslängd A I:9a fol.12 1850 -1860. Var Nils Tobias Ros dödmd till straffarbete 3 172 år på långholmen för häststöld Nils Tobias dömd för 4:e resan stöld till 6 års straffarbete som tilländagår 1886-08-08.Efter sjätte resan förstöld förlorade han sitt medborgliga förtorende i tio år som räknas från 1886-08-08.?
Hans foto finns med i fångrullarna.Högsjö i Södermanland.
 
 
3.Johanna Charlotta Pettersson  föddes den 8 september 1822 i Biskopskullasocken (C). Hon kristnades den 9 september 1822 i Biskopskullasocken (C). Hon dog den 15 november 1879 i Bjärme,Sättnasocken,(Y).  
Biskopskulla församling ligger i Enköpingskommun.
Källa:Biskopskulla födelsbok år 1822  nr.14 Johanna Carlotta  född. 8 sept 1822 Kristnad 9 sept.1822  Bild nr: #24473  
hon var gift med Nils Tobias Ros 1826-1891 och han var av resandesläkt.  
 
Tredje Generation
 
4.Andreas Andreasson Roos  föddes den 16 september 1791 i Jakobstad ,Finland. Han dog år 1855 i Fors socken (Z). Han gifte sig med Brita Helena Andersdotter år 1825 i Fors socken (Z).  döpt i Harmånger (X
Han var Hästläkare och resande.
 
 
5.Brita Helena Andersdotter  föddes år 1802 i Östmarksocken (Z). Hon dog omkring 1839 i Fors Socken (Z). Lumpsamlerska på Lingonbacka Pappersbruk.

418
Ahlenius / Ahlenius
« skrivet: 2005-09-02, 00:24 »
Hej Sven !
Jag har fått min infromation om släkten Alenius av Thea Hälleberg och leif boström som har sammanställt släkten Allenius,  det som stod om din Erik Bernhard Alenius. var att han var född   1772-06-01 i Degerfors (AC) Döpt 1772-06-24 i Degerfors. sen som information att han dog  
1809. inte var han dog.
Så det kan mycket väl vara så att han flytta till Nyköping och var Källarmästare  i nyköping. och han kan ha dött i Nyköping med. Mvh Marc

419
Ahlenius / Ahlenius
« skrivet: 2005-08-30, 11:15 »
Svar till Sten:
Anders Alenius. Kyrkoherde i Lycksele.  
Anders Alenius föddes den 27 februari 1743 i Sorsele, där hans far var adjunkt innan han senare blev kyrkoherde i Arvidsjaur. Modern, Brita Granlund var dotter till komminister König Granlund i Lycksele-Sorsele. Anders Alenius gick i skola i Piteå och Härnösand varefter han skrevs in som student i Uppsala för att sedan prästvigas i Härnösand 1768. Han blev därefter kapellpredikant i Degerfors där han under skiftande öden, under fattigdom och sinnessvaghet framlevde 21 år. (L Bygd?n, Hernösands Stifts Herdaminne II, sid 135). Sedan blev han skolmästare i Lycksele och utnämnd till kyrkoherde där år 1801. Anders Alenius var känd för att ha stora anlag för läkekonsten; speciellt skicklig var han när det gällde att bota ögonsjukdomar. Han förhjälpte åtskilliga blinda till seende eller ledsyn. Tidvis led han av svårmod men var nitisk och from.  
Han avled den 10 maj 1820.  
 
Anders prästvigdes i Härnösand, han skulle ha haft ett utmärkt gott huvud och genom otroliga försakelser kom han igenom skola och universitet varpå han prästvigdes den 24/4 1768, endast 25 år gammal, Efter endast några dagar erhöll han fullmakt som kapellpredikant i Degerfors förs. där han med skiftande öden, framlevde i 21 år. När hans bror dog fick han befattning som skolmästare i Lycksele och utnämndes till kyrkoherde i församlingen den 19/12 1801, där han uppehöll tjänsten fram till sin död. Pastor Alenius lär ha haft ovanliga anlag för läkekonsten, särskilt ögonsjukdomar, men när höga vederbörande från Stockholm ville att han skulle förklara hur han bar sig åt, kunde han inte ge ett tillfredställande svar. Han sägs tidvis varit lite svårmodig men en nitisk och from man, som efterlämnade ett aktat minne. Makarna firade sitt guldbröllop 1819, varvid pastorn med ren och stadig stämma skulle ha sjungit för de sina, ackompanjerande sig på det sällsynta instrumentet cymbal. Till minne av dagen skänkte guldbröllopsparet en mässkrud till Lycksele kyrka, som ännu finns att beskåda i kyrkan.  Gift 1769-01-15 i Umeå stad  med Eva Maria Fluur. (Född 1742-06-10 i Umeå lfs ,Död av ålder 1827-04-22 i Lycksele.
 
Eva Maria beskrivs som en mild och själfull kvinna, bildad och skrivkunnig och älskad av alla.  Far: Erik Johansson Fluur. Kyrkoherde i Umeå lfs. Född 1697-11-11 i Skellefteå förs (Hernösands stifts herdaminne). Död 1757-02-11 i Umeå lfs (Hernösands stifts herdaminne). Mor: Anna Burman. Född 1704-12-12 i Piteå stad (Piteanor 2000). Död 1757-06-.. i Umeå lfs (Hernösands stifts herdaminne). Av barnen, 6 söner och 6 döttrar, avled 7 före fadern.  
 
Barn:
 
Catharina Charlotta Alenius. Född 1769-10-25 i Degerfors (Elisabeth Sundh). Död 1840-10-.. i Kall, Jämtland (Margareta Lindgren). Se tabell  
 
Anders Gustaf Alenius. Född 1771-01-10 i Degerfors (Elisabeth Sundh). Död 1834-02-02 i Arvliden, Lycksele    
 
Erik Bernhard Alenius. Född 1772-06-01 i Degerfors (AC) Döpt 1772-06-24 i Degerfors Död 1809.
 
Brita Karolina Alenius. Född 1773-12-23 i Degerfors, Död 1858-11-28.
 
Anna Christina Alenius. Född 1775-06-28 i Degerfors (Elisabeth Sundh). Död 1851-07-23 i Hedlunda, Lycksele  
 
Eva Maria Alenius. Född 1776-10-22 i Degerfors Död 1820-02-04 i Lycksele (Lappland)  
 
Sara Sofia Alenius. Född 1778-08-04 i Degerfors Död 1856-12-03 i Arvliden, Lycksele  
 
Carl Magnus Alenius. Född 1779-12-28 i Degerfors . Död 1780 i Degerfors (AC)  
 
Carl Wilhelm Alenius. Född 1781-10-27 i Degerfors Död 1802 i Lycksele (AC)  
 
Lovisa Beata Alenius. Född 1783-01-21 i Degerfors ,Död i barnsäng 1807-09-19 i Umeå.  
 
mvh Marc

420
Aminoff / Aminoff
« skrivet: 2005-08-29, 22:33 »
Hej Henry, tack för svaret visst är det så att det var fler generationer än farfar på grund av min ordblindhet missa jag Han kunde vara Farfars farfars far till.....  
jag skall skriva in genrationerna ,Tack

421
Aminoff / Aminoff
« skrivet: 2005-08-28, 19:28 »
Tack Christoffer ,jo jag tänkte han kunde vara förfader till exempelvis  Georg Erik Karl Wilhelm Aminoff, född 1895. på grund av förnamnet kanske var en farfar till eller så men det var bara ett långskott.
 
jag skall följa upp det du gav mej så veta jag vilka som är hans efterkommande. tack mvh Marc

422
Aminoff / Aminoff
« skrivet: 2005-08-28, 14:26 »
Hej min fråga är  är det någon som känner till denna Aminoff vart tog dom vägen sen ?
och kan han vara förfader till dom nämnda Aminoff i ovanstånde inlägg?  
Georg (Gregor) Aminoff Kaptenlöjtnat vid Idensalmi Kompani.gift 30 sep 1719 i Finland  
gift med Brita Wagenia (dotter till kyrkoherden i Arnäs) född 27 aug 1703 i Arnäs.

423
Örnflycht / Äldre inlägg (arkiv) till 06 december, 2006
« skrivet: 2005-08-28, 13:55 »
Det nämndes i disskutionen om Ulv ingift i släkten det är dom tidigt det är ingen i den här disskutionen som nämnt det två första anorna före Arent Persson. så det blir mitt bidrag i den här disskutionen.  
 
 
Första Generation
 
 
1.Arent Persson [Örnflycht]  föddes ~ 1480 i Granhammar, Västra Ryds socken (C). Han dog år 1547 i Granhammar, Västra Ryds socken (C).  
 
Källor 1) SoH1990 Nr 3
 
 
Arent gifte sig med Barbro Stigsdotter [Svinakula] . Barbro föddes ~ 1480 i Ornässtugan,Torsång socken (W). Hon dog efter 1534 i Granhammar, Västra Ryds socken (C).  
 
 
Andra Generation
 
 
2.Per Eriksson [Örnflycht]  föddes omkring 1455 i Granhammar, Västra Ryds socken (C). Han dog år 1497 i Granhammar, Västra Ryds socken (C). Han gifte sig med Kain Arendsdotter [Ulv] omkring 1483 i Västra Ryds socken (C).  
 
Häradshövding, riksråd
Nämns tidigast 1472-03-21. Han blev mellan 1483 och 1487 häradshövding i Håbo sn i Uppland,  
vilket han var ännu 1497-01-28. Nämns som riksråd 1489-1497 och dog mellan 12/3 och 26/11 1497.  
Källa: ÄSF del III s.305a  Beseglade 1496 ett gåvobrev till Sigtuna kloster, utfärdat av Greger Mattsons (Lillie, nr 6) barn. Källa: Elgenstiernas Ättartavlor
 
Källor
1)  ÄSF del III s.305a
 
 
 
3.Kain Arendsdotter [Ulv]  föddes omkring 1462 i Nynäs,Ösmo socken (Ab). Hon dog år 1504 i Granhammar, Västra Ryds socken (C).  
 
Källor 1) ÄSF del III s.305a
 
 
Tredje Generation
 
 
4.Erik Gregersson [Örnflycht]  dog efter 1482 i Granhammar, Västra Ryds socken (C).  
Granhammar, som Du nämner, uppgives som stamgods i släkten Örnflycht.
 
 
 
6.Arend Bengtsson [Ulv]  föddes omkring 1425 i Nynäs,Ösmo socken (Ab). Han dog omkring 1475 i Nynäs,Ösmo socken (Ab). Han gifte sig med Brita Bengtsdotter [Natt och Dag].  
Riddare, riksråd, befälhavare på Stockholms slott
Nämns tidigast 1441 då han blev riddare mellan 25/ och 30/9, alltså sannolikt vid kung Kristofers kröning i Uppsala domkyrka 1441-09-14. Nämns 1449 bland rikets råd och än och kan 1453 beläggas som riksråd, vilket han var ännu 1471.  Var den ene av kung Karls befälhavare på  
Stockholms slott i mars 1457. Fick s å Våla hd i Uppland och Ösmo sn i Södermanland som förläning  
av de segrande upprorsmännen. Fick 1451 av farfadern Nynäs i Ösmo sn , som blev hans sätesgård.  
Vapen: Ulv  Källa: ÄSF del III s.304b-305a
nämnd 1441-71. Dubbad till riddare vid konung Kristoffers kröning 14 september 1441. Riksråd 1449, befälhavare på Stockholms slott 1457.
 
 
 
7.Brita Bengtsdotter [Natt och Dag]  föddes i Göksholm,Stora Mellösa (T). Hon dog år 1484 i Nynäs,Ösmo socken (AB).  
 
Källor 1) ÄSF del III s.305a

424
46 Ordet är fritt om släktforskning / Dyslexi.
« skrivet: 2005-08-28, 01:35 »
Arne ett par råd jag glömde ge,skaffa ett släktforskningsprogram som tex . Paf 5.o där du inte behöver skriva om samma ort tio gånger man trycker bara på första bokstaven så skrivs namnet ut,och man kan göra ändringar på ett ord på 2000 ställen samtidigt dvs generella ändringar. och paf är gratis går att ladda ner från nätet.det andra rådet var som någon sa tidigare att ha med en lap top (med talsyntes ,rättstavnings program )så du kan skriva in uppgifterna direkt när du hittat dom. jag har till och med lärt ut släktforskning på Abf och medborgar skolan ect och palografi,så det kommer gå bra jag tror du som jag finner det roligt och stimulerande att Släktforska,hoppas du får lärare som posetiva mvh marc

425
46 Ordet är fritt om släktforskning / Dyslexi.
« skrivet: 2005-08-28, 01:12 »
Hej Arne!
Jag känner igen mej i din historia, jag är också västerhänt och i första klass och andra klass tvingas jag skriva med höger,dom har kommit fram till att det på verkar motoriken och balansen sådant tvång ,jag klara mej undan med en sån lärare. jag känner också igen från skolan att man blev dum förklarad för man inte kunde stava skriva och läste dåligt och långsamt,jag blev en figther och fik se en av mina närmaste vänner ta livet av sig för han orka inte med pressen som vi fick ta som ordblinda, jag är nu med i styrelsen i södermanland för dyslektiker FMLS och kämpar för våra rättighetr i skolan för mina sysster barn,idag f kan dom få bättre hjälp rätt stavningsprogram med tal syntes är det bästa dom gjort för oss för det hjälper att höra var felen är när man inte ser om ordet sakar ett t osv.  
man klara sig inte med ett vanligt rättstavnings program man ex ladda kan bli badda då synsinte felet.och talsyntes har jag i min dator nu det hjälper en hel del. skaffa det Arne och gå med i FMLS så dom kan hjälpa dej ekonmikst att inskaffa hjälpmedel och det är som du säger vi som har dyslexi har andra egenskaper som bra minne eller konstnärliga talanger och är duktiga med hantverkar jobb för vänstra hjärnhalvan är ofta större hos dyslektiker,man kan inte be en färgblind se färger och inte heller be en ordblind se vad för ord han missat.
men vi har en fördel i släktforskningen att läsa gamal skrift för vi är vana att dela upp orden skaffa dej ett förstornings glas,så kommer du bli duktig att läsa gammal skrift, och du är säkert en duktig släktforskare,vi är vana att kämpa dubbelt så hårt för att ta oss fram,jag var den första i halland att göra höskoleprovet muntligt. så låt aldrig någon säga du är en ordblind du kan inte släktforska eller du kan inte skriva en bok jo,det kan du flera av sveriges största poeter var ordblinda dom hade ju folk som hjälpte dom att skriva rent. ha det gott och med vänlig hälsning Marc

426
Grubb / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-04
« skrivet: 2005-08-25, 00:48 »
Tack Rune ,det visar vikten att själv kolla de uppgifter man får.mvh Marc

427
Grubb / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-04
« skrivet: 2005-08-23, 10:27 »
Hej Ann-mari, Ja det stämmer att Lindahl...
påstod att Skattebonde och åboen Anders Nilsson var far till Brita Sand,även för en Michael sand,och enligt staffan var en syster Malin. Sand tog dom väl efter Sanda Hemmanet i Ytterhiske.men vad jag förstod Så fick Lars Bäcklund den uppgiften från andra håll med tillexempel tror jag att han fick en del uppgifter från Umeå stads historia av B.Stecks?n. sen är det nog så att felaktiga uppgifter kan få vingar, därför är vi tacksama till dej staffan när vi fått källor som kan bryta felaktiga uppgifter som säkert har givits i god tro.mvh Marc

428
Grubb / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-04
« skrivet: 2005-08-23, 00:56 »
Hej Staffan du ska inte se det som negativt att jag ber om källuppgifter ,för om jag skall ta till mej de nya uppgifterna känns de bra att kunna backa upp det med källor ,därför bad jag om komplettering och skall ha tack för det,jag är inte ute efter ställa dej mot hörnet och avkräva bevis utan det är bara en disskution där vi byter källor. ha det gott mvh Marc.
   
Ps. Jag fick Av Lars Bäcklund källan om sanda hemmanet tabell 367 sid 198 hans bok citatBritta Sand var dotter till Anders Nilsson,åbo på Sanda Skattehemman,Umeå Lfs,Denne Anders sålde sin jord för 600 daler koppar mynt,som troligen ej gäldats förrän 1648,enligt uppgift omfattade Sanda skattehemmans mark större delen av den bivande staden Umeås områdensamt delar av Ytterhiske, Grisbacka, Tavle,och halva Teg.Anders Blev Stadens första Borgare. (jag börjar undrar om han inte blanda ihop med Anders Nilsson Grubb och skulle ha skrivit Svärdotter,det som du var inne på i och med att han hade säcker en hel del mark och sanda hemmanet kom väl i bilden genom svär dottern kan det vara en trolig teori?)

429
Grubb / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-04
« skrivet: 2005-08-22, 08:58 »
Tack Ann-mari för att du stärkte mitt självförtoende det är lätt när man har en databas på över 40.000 ättlingar att man inte alltid kollar sin källuppgifter,och då är det skönt att läsaren kan kolla inläggen själv och bilda sig en uppfattning.
Staffan jag acceptera utan att kolla dina uppgifter att du förmodligen hade rätt, men jag kolla några saker och genast kom det upp frågetecken?
 
1)Brita sand nämns i Umeå döds och begravnings bok att hon blev 96 år gammal död 5 aug 1735 och begravd 10 aug 1735. och i dom kyrkoböcker hon nämns är det som Brita Sand även i Vigselboken Nils Andersson Grubb. så var du får det ifrån att hon nämndes som Mårtensdotter undrar jag starkt överJag sa bara att hon borde heta Andersdotter men jag har inte sett hennes namn utan patronymikon.på vårtinget 1735 skulle Brita Sand 90 år talat om att hennes Britas farfader Olof Östensson ägt Sandahemmanet? för det första var hon 96 och dog i aug 1735 så var hon huvudtaget i hälsa för att befinna sig på vår tinget 1735. (den uppgiften finner ja inte så trovärdig men jag kan be min vän Ulf Lundström kolla upp tings protokollet eftersom han kommer åt det lättare än jag)  
 
2)Du nämner Olof Östensson uppförd i skattelängder 1607-1640 var det som ägare för sanda hemmanet ?  
 
3)Sen säger du att Måns Olofsson var ägare av sanda hemnanet under 1640 -1647 varför var han inte uppförd i skattelängderna då ? och att han helt plötsligt skulle befinna sig i roteI roteringslängd för 1647-1648 står det att Måns Olssons hemman i Ytterhiske är given under staden.  
Är det inte en konstig tillfäkllighet att Britta Sand var dotter till Anders Nilsson,åbo på Sanda Skattehemman,Umeå Lfs,Denne Anders sålde sin jord för 600 daler koppar mynt,som troligen ej gäldats förrän 1648,enligt uppgift omfattade Sanda skattehemmans mark större delen av den bivande staden Umeås områdensamt delar av Ytterhiske,Grisbacka,,Tavle,och halva Teg.Anders Blev Stadens första Borgare,1621 fick umeå Stadsprivilegier och all handel skedde i staden och då upphörde birlkarlsysslan dvs  Handel med Samerna  och Handel vid kusten. uppgift av Umeå Stads räkenskaper och adminstratslängd 1647-1648. Källa Lars Bäcklund,och Umeå stads historia av B.Stecks?n  
 
Lite extra info av källforskare som visar deras noggrannhet och det är väl varför jag sällan dubbelko0llar deras matreal.  
Nils Grubb hade ängat sig åt rätt omfattande handelsverksamhet och som rådman troligen bidragit till den då så unga staden Umeås utveckling,Stades Magistrat utgjordes av 4-5rådmän valda av ansedda Borgaresom levde av sitt borgliga näringsfång,om Nils föreligger knpphändiga uppgifter i en secifikation på umeå borgerskaps fiskeför år 1676har han noterats för 26 tunnor.  
Källa Lars Bäcklund,och Umeå stads historia av B.Stecks?n  
 
4 Du säger citatAtt Sandahemmanet skulle ha omfattat delar av Ytterhiske, Grisbacka, Tavla och halva Teg är helt uteslutet?
 
Inte enligt mina källforskare som jag redan citerat,hur stort mantal var det var Olof Östensson hemman och var det sanda hemman hurkommer det sig att du inte skriver ner Jordaboken som källa och skriver upp mantal alternativt storlek.  
 
jag vet att det jag har är lite tunt men tyvärr var din komplettering lika tun eller den lämmna  kvar en del frågor. mvh Marc

430
Grubbman / Grubbman
« skrivet: 2005-08-22, 07:34 »
Staffan var har du fått källuppgiften på Jon Abrahamsson skall vara far?  
jag har inte tillgång till Släkten nr 40 om det nu skulle stå där.  
det är ju viktigt att veta att inte är ytterligare en hypotes ! för då kan jag ju lika bra ha kvar min egen.

431
Grubb / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-04
« skrivet: 2005-08-22, 00:03 »
Det var bra att du redde ut det här staffan,jag redovisa mina källor Lars Bäcklund som jag citerat ordagrant när det gäller Anders Nilsson och Sanda Hemmnanet och även Umeå stads historia av B.Stecks?n.men det verkar vara felaktiga källuppgifter och det vill inte jag sprida sånt. jag tar till mej de nya uppgifterna, naturligtvis kollar jag ju skattelängder osv sen så jag inte gör om samma fel att skriva okontrollerade källuppgifter som sen visar sig vara felaktiga. mvh Marc

432
Grubbman / Grubbman
« skrivet: 2005-08-21, 23:33 »
Tack Staffan för uppgiften jag tar till mej den och kollar även det du skrivit 7/4 mvh Marc

433
Grubbman / Grubbman
« skrivet: 2005-08-21, 14:45 »
Ett tillägg är att det inte gått till 100 procent att knyta Jonas Jonsson Grubbman född 1600-1610 troligtvis i Umeå Stad,till Släkten Grubb en  hypotes ha varit att Skulle att Jonas Jonsson Grubbma var identisk med Jonas Andersson Grubb ,Handelsman i Umeå Stad.Nämnd i mantalslängder från 1651 till 1663 i Umeå stad. att han kalla sig Grubbman istället för Grubb. och att ett skriv fel skulle skett på Andersson till Jonsson.
Jonas Andersson Grubbs föräldrar var  
  Anders Jacobsson Grubb och Elsa Halenia.

434
Grubbman / Grubbman
« skrivet: 2005-08-21, 02:08 »
Man Har ju hänvisat till mej angående släkten Grubbman det här är vad jag vet och så här långt vet.
 
Jon Jonsson Grubbman  föddes i Umeå Stad  (Ac).  
Borgare i Umeå Stad,Jon gifte sig med Karin Mickelsdotter . Karin dog i Umeå Stad (Ac).  
 
De fick följande barn:
 
Sigrid Grubbman  föddes år 1640. Hon dog den 1 januari 1721.  
 
+Anna Grubbman  föddes år 1645. Hon dog år 1712.  
 
Michael Grubbman.
Michael gifte sig med Margareta Andersdotter Qvikant.  den 7 december 1697 i Gamlakerleby.  
 
 
Sigrid Grubbman  (Jon Jonsson) föddes år 1640 i Umeå Stad  (Ac). Hon dog den 1 januari 1721 i Umeå Stad  (Ac). Sigrid gifte sig med Per Olofsson . Per föddes i Umeå Stad  (Ac).  
 
De fick följande barn:
 
Jonas Biström .
 
 3. Anna Grubbman  (Jon Jonsson) föddes år 1645 i Umeå Stad  (AC). Hon dog år 1712 i Umeå Stad  (AC).  
 
Anna gifte sig (1) med Jonas Nilsson-Röbäck  son till Nils Andersson Röbäck och Anna Eriksdotter. Jonas föddes år 1645 i Röbäck,Tegsocken (AC),. Han dog år 1698 i Röbäck,Tegsocken (AC),.  
 
Dombok 1713 Hustru Sigri Grubbman och Nils Röbäck, sin svåger och styvfader
            Pär Nilsson Giählman.
 
 
Jonas och Anna hade följande barn:
 
Nils Jonsson Röbäck  dog i Skravelsjö,Umeå Socken (AC) .  
 
Dombok 1713 Nils Jonsson i Röbäck, hans styvfader Pär Nilsson Giälman, Nils  
fader sal. Jon Nilsson.
Dombok 1719 Jon Jonsson  i Röbäck år 1714 21/3 sålt till borgaren Nils Jonsson Röbäck ett hemman i Hössjön.
Anna gifte sig (2) med Pär Nilsson Giärdman  son till Nils Hansson och Brita år 1698 i Umeå stad. Pär föddes år 1662 i Gärdet,Lövångersocken (AC). Han dog den 22 augusti 1743 i Umeå Stad  (AC).  
Pär var Borgare i Umeå. Han var Borgare i umeå Stad.
 
Dombok 1705 Päder Nilsson Giärdman mot Mårten Thomasson i Västerhiske, hans styvbarns  
fordran.
 
Dombok 1746 Borgaren i Umeå Hans Grubbman hans fader Pähr Nilsson Giärdman.
 
Dombok 1749 Förmyndare för avlidne soldaten Pär Pärsson Mörts omyndiga barn blev barnens  
farbroder Hans Grubbman i Umeå.
 
Källa:Mossbergs forskning och familjeregister.
 
 
Pär och Anna hade följande barn:
 
Brita Grubbman  föddes år 1702 i Umeå Stad   (Matthias Starberg blir Borgare i Umeå stad 1733
Jonas Grubbman  föddes år 1704 i Umeå Stad (AC).  
Borgare i Umeå stad.
Källa:Leif Boström
Jonas gifte sig med Margareta Johansdotter.  år 1735 i Umeå stad (AC). Margareta föddes den 18 oktober 1702 i Öjebyn,Piteå socken (BD). Hon dog i Umeå stad (AC). Barnfödd i Öjebyn 23 Hamnen, Piteå lfs
 
 
Hans Grubbman  föddes år 1706 i Umeå Stad  (AC).  
Han var Borgare i Umeå Stad,
 
Dombok 1746 Borgaren i Umeå Hans Grubbman; hans fader Pär Nilsson Giärdman och barnens farbroder Borgaren Hans Grubbman(607:27) i Umeå.
Hans gifte sig med Barbro Boman  år december 1736 i Umeå stad. Barbro föddes år 1707 i Umeå  (AC). Gift 1736 som Barbro Boman.
 
Pär Pärsson Mört  föddes år 1712 i Umeå Stad   (AC). Soldat no 35 Mört.
Generalmönstring 1728 no 35 Per Pehrsson Mört, fr. 1728-08-02, 16 år dömd 1734-05-20 till 4 år på Bohus Slått.
Dombok 1749 Förmyndare för avlidne soldaten Pär Pärsson Mörts(607:29)omyndiga barn i Hökmark blev Håkan Andersson (663:9) ibid och barnens farbroder Borgaren Hans Grubbman(607:29) i Umeå.
Pär gifte sig med Brita Olofsdotter  dotter till Olof Olsson och Malin Andersdotter den 28 december 1731 i Lövånger. Brita föddes den 7 januari 1706 i Hökmark,Lövångersocken (AC).  
 
Dombok 1756: Jacob Olofsson(602:466) I Bäck och Skellefteå å sin hustrusAnna Olofsdotters(681:114) vägnar hennes systerson soldaten Pehr Wind(607:29) hans moder Brita Olofsdotter(681:33),svågern Johan Larsson(681:6) åbor deras hemman i Hökmark.
 
Dombok 1763: avl. sold. Perh Winds änka Karin Eriksdotter,Winds moder Brita Olofsdotter som för mer än 20 år sedan begivit sig utom landet och sedemera ej låtit höra av sig,hennes svåger Johan Larsson i Hökmark, Winds son.

435
Grubb / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-04
« skrivet: 2005-08-19, 10:26 »
Hej Staffan ,jag får väl be om ursäkt att jag missförstod ditt inlägg ,  och jag har kollat upp de saker du frågat om.
 
Det blev som du sa lite otydligt med Brita!
 
1)Britta Sand var dotter till Anders Nilsson,åbo på Sanda Skattehemman,Umeå Lfs,Denne Anders sålde sin jord för 600 daler koppar mynt,som troligen ej gäldats förrän 1648,enligt uppgift omfattade  Sanda skattehemmans mark större delen av den bivande staden Umeås områdensamt delar av Ytterhiske,Grisbacka,,Tavle,och halva Teg.Anders Blev Stadens första Borgare, Genom Sin dotter Brita Sand Så blev han en av Stamfäderna för Grubb/Graan ,Grahn.    
Källa Lars Bäcklunds bok 700 anor under tio sekel, och Umeå stads historia av B.Stecks?n  
Umeå Stad Kyrkoböcker.  
 
2) Det var mer som ett påstående än fråga du säger att Anders Nilsson Grubb var gift tre gånger och hade mins sex barn, inte bara Nils.  
den frågan eller påståendet kan jag inte bemöta för jag vet inte något om det,du kan gärna räkna upp hans andra barn och fruar så kan jag komplettera min forskning.  
 
3)Jag skulle formulerat mej som i källan att Anders Nilsson Grubb Levde ännu 1674.
 
4)Brita Sand Som det står i de flesta handlingar kunde inte heta något annat än Andersdotter  
Brita Andersdotter Sand.
 
 
dotter Sand.

436
Allmänt / Trovärdighet hos primärkällor
« skrivet: 2005-08-17, 15:33 »
fmf. Carl Gustav Bäcklund var Gårdsfarihandlare och  var född och uppväxt  på Bäcklund torpet i brobyskogen (finns en artikel i norrbottens kuriren från en interljuv 7 sep 1927 på hans hundra års dag skall finnas ett foto som dom tog på honom vid bron.i artikel finns hans levnadsöde beskrivet.
När man tittar på primärkällorna i det här fallet så i vigselboken står Lundbäck i Dödsbokenoch Begravinings Boken står det rätt dvs Bäcklund,inte nog med det så står det fel födelsedag ifbu men rätt vigselboken och dödsboken.så jag harlärt mig att även primärkällor kan vara fel och till och med så kan du få korrektare uppgjift av en Sekundär källa som tex herdaminne, Mtl osv .

437
Det har behandlas lite om Farthegn Unges far, Farthegn härkomst okänd skriver Urban Sikesborg och Bygdén anser att Nils Farthiegnsson sannolikt skulle kunna vara Farthegn unge. Far på grund av namnlikheten,yrket som ofta gick ifrån far till son, båda var lagmän ,sen andvände dom samma sigill (Burevapnet) Med böjd arm.
 
Du fråga Per Åke vad Urban sagt i frågan? du visste nog svaret att ingen säker koppling finns mellan Farthegn Unge och Nils Farthiegnsson,som far och son.  
Sen kunde du predika att din Farthegn Släkt inte har något med Bure att göra,men det som är besvärande att du inte heller har något svar vem som är hans far och därför inte helt kan avfärda Buresläkten.  
 
I synnerhet när vi har en koppling mellan  Nils Farthiegnsson son till Farthieng d.ä. och det är ett fiske diplom som gick från far till son   Brev 3287 Utfärdandedatum: 13240705 Utfärdandeort:  
kommentar: Språk: latin DS-nummer: DS 2471 SD-nummer: Utfärdare: Nils Farthiegnsson. Innehåll: Nils Farthiegnsson giver ärkebiskop Olof i Uppsala den del som utställarens fader ägt  i Indalsån med tillhörande fiske och omgivningar.
Brevtext: Jag har tagit bort Latin Brevtexten  
Fastar: Sigillanter: utfärdaren Sigill: Original: Medeltida
avskrifter: A 8, fol. 43v, RA 0201 Medeltida
regester/notiser: Brocman: Hadorph: Peringskiöld: E 100 Örnhielm: I, p. 784 Övr. anm Faksimil:Tryckt: DS nr 2471.
 
Farthieng d.ä. var av Stormans ätt och han var en rik och mäktig Storman,ett bevis på hans rikedom var de många diplom han hade som fiskrättsinnehavare, och i ett bekant  Diplom från 1314 27/2 rörandes Indalsån med tillhörande fiske och omgivningar, En Höker i Kalvnäs uppträder som en av de främste stormän i Ångermasnland, som står som Fastar.  
 
Med det i ryggen kan Bure ättlingarna lika bra ha Bygdén hypotesen kvar istället för att ta en annan hypotes och förska göra den till sanning, som hypotesen Gustav Bilder,eller Hypotesen att Nils skulle vara farbror.du har ju heller inget svar vem som är Farthegn Unges far.
 
Sen har man nästan blivit snurrig i alla vändor med Ingeborg och Jordabyttesbrevet 1342 och av det läste man in Sandbro ätten genom att Katarina Stybjörnsdotter skulle vara gift med Nils.
 
men följer man kaj resonemang så kan man inte dra några slutsatser av det brevet,allar minst massa släktskap hit eller dit av följande orsak
Originalkällan (det ena bytesbrevet) till uppgifterna om 1342 års transaktion tillhör de s k miscellaneabrev som misstänks ha brunnit med Stockholms gamla slott (se mitt inlägg 4 april ovan). Det enda som återstår av det är ett fåtal regester (korta referat), utförda av bl a Johan Hadorph d.y. och Johan Peringsköld.  
Ovanstående betyder bl a att en stor del av den ursprungliga informationen i brevet är förlorad. En viss risk för översättnings- och skrivfel har däremot tillkommit.  
Två av de tre bevarade avskrifterna är eniga om att det är Fartegn unge, lagman i Medelpad, och hans hustru Ingeborg som har bytt bort jord i Morberga och Söderby. Det mest sannolika alternativet förefaller vara att jorden i Morberga och Söderby var Ingeborgs arvejord. Fullt möjligt är också att det var makarnas gemensamma avlingejord. De korta regesterna ger utan stöd av andra källor ingen möjlighet att avgöra frågan.  
Det är endast en av regesterna (Peringskölds) som omnämner Johan Ingemarsson, officialis domini regis super terram Helsingie (officialis ungefär = ämbetsman, ombud, befallningsman). Denna regest är också ensam om att omnämna lagman Uno. Uno är från andra källor känd som lagman i Ångermanland 1314 och 1324. Det är också, 1345 och 1347, den man som i Hadorphs regest kallas lagman, nämligen Hökar Petersson. Hadorphs regest nämner inte ens Uno. Här är det alltså något som inte stämmer.  
En granskning av regesterna visar att Hadorphs strävan varit att återge innehållet i brevtexten medan Peringsköld verkar mer intresserad av att presentera sigillanterna och deras ståtliga titulatur. Den mest logiska tolkningen av regesternas olikheter förefaller vara att av de tre ovannämda ”storfräsarna” var det endast Hökar Petersson som var på plats vid själva bytet. De två andra sigillerade senare det av Fartegn utfärdade bytesbrevet.  
Vi kan alltså med relativt stor säkerhet fastslå att Johan Ingemarsson inte var faste vid transaktionen, eftersom han tydligen inte nämns i brevtexten som vittne. Den mest sannolika tolkningen av Johans sigillering är därför att han gör det som släkting till den part vars brev han sigillerar. Troligen är han släkt med Ingeborg. Alternativet är att han (och Uno) sigillerar å tjänstens vägnar. Argument för en sådan tolkning kan lätt utvecklas med tanke på transaktionens ovanliga karaktär, d v s byte av frälsejord i Uppland mot jord med annan(?) jordnatur i Ångermanland. Någonstans på vägen måste kunglig sanktion ges på ett sådant byte.
Dessvärre saknas uppgifter om motbrevet, d v s det som Spielbud Spielbudsson måste ha utfärdat till Fartegn och dennes hustru. Jag är inte heller tillräckligt väl inläst på omständigheterna för att vilja påstå att jag har försökt lösa problemet. Min uppfattning grundar sig på endast ett fåtal av de i sammanhanget relevanta dokumenten.  synpunkter av Kaj Jansson.  med andra ord finns mycket lite slutsatser man kan dra av detta Jorda brev  
 
Tala gärna om för mej om jag fattat nånting fel ifrån disskutionerna,men detta är i alla fall det fått ut av disskutionerna.  
mvh Marc

438
Grubb / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-04
« skrivet: 2005-08-17, 09:34 »
Staffan Du kommer med klagomål från mitt inlägg 13 aug 2005 ,då får du ju säga vad som är fel det är både fegt och och dåligt för oss  som är är rötters läsare, även för mej,ingen får veta vad du tycker är fel,om du tycker hela inlägget är fel eller endast en rad är fel och kan du backa upp det.för det här handlar om umeå stad,och det här inlägget är väl under byggt med Primär källor. du jämför det med 1300talets Grubbe som jag skrivit om det är ju som att jämföra glas och plåt i hållbarahet?  
nej berätta istället vad du tycker är fel?

439
Grubb / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-04
« skrivet: 2005-08-13, 21:54 »
Hej Ann-Mari här får du lite om det du frågat efter.  
 
Anders Nilsson [Grubb]  föddes omkring 1600 i Grubbe,Umeå lfs (AC). Han dog år 1674 i Umeå Stad.  Borgare i Umeå Stad.
men han var även ängat sig åt köpmannaskap som sin far. Brita var dotter till Anders Nilsson, åbo Sanda Skattehemman ,Umeå socken.
Denne Anders sålde sin jord för 600 d km som troligen ej gäldades förrän 1648. enl uppjift  omfattade Sanda Skatte Hemman mark större delen av blivande Umeå Stads område,samt delar av Ytterhiske, Grisbacka, Talve och Halva Teg. Anders blev stadens första Borgare och genom sin dotter Brita Blev han en av stamfäderna i Umeå för släkten Grubb-Grahn-Graan,
 
 
Anders hade följande barn:
 
Nils Andersson [Grubb]  föddes år 1630. Han dog år 1703.  
 
 
Andra Generation
 
Nils Andersson [Grubb]  (Anders Nilsson) föddes år 1630 i Umeå  Stad (AC). Han dog år 1703 i Umeå  Stad  (AC). Handlande och Rådman i Umeå Stad.(Stadens Magistrat utgjordes på denna tid av en Borgmästare och fyra-fem Rådmän valda bland ansedda Borgare som levde av sitt Borgliga näringsfång)
om Nils förekom knapphändiga uppgifter  ,I en sepc på umeå borgerskaps fiske för år 1676 har nils  noterasför 23 tunnor.
Nils gifte sig med Birgita Sand  år 1660. Birgita föddes år 1639 i Umeå lfs (AC). Hon dog den 5 augusti 1735 i Umeå Stad  (AC). Hon begravdes den 10 augusti 1735 i Umeå Stad  (AC).  
 
De fick följande barn:
Anders Nilsson [Grubb]  föddes år 1661 i Umeå Stad (AC). Han dog den 22 februari 1713 i Stockholm (Ab). Handlande i Stockholm och sedemera Kommisarie vid Kommerskollegiet.
Anders gifte sig med Elisabeth Giöding  den 24 november 1691 i Stockholm stad (Ab). Elisabeth föddes år 1670 i Uppsala Stad (C). Hon dog år 1707 i Stockholm stad (Ab).  
 
Mikael Nilsson [Grubb]  föddes år 1663 i Umeå Stad (AC). Han dog år 1736 i Stockholm  (AC).  
Rådman och Riksdagsman i Stockholm.
 
 
Anna Nilsdotter [Grubb]  föddes år 1665 i Umeå Stad (AC). Hon dog den 4 februari 1743 i Umeå Stad  (AC). Hon begravdes den 22 februari 1743 i Umeå Stad  (AC). Hon var Stammoder för Umeå -Släkten Graan-Grahn.
Anna gifte sig (1) med Moses Andersson  år 1692. Moses föddes omkring 1660 i Umeå  (AC). Han dog år 1703 i Umeå  (AC). Handelsman i Umeå.
 
 
 
Anna gifte sig (2) med Olof Mårtensson [Graan]  år 1708. Olof föddes år 1683 i Klinsjön,Nysätra socken (AC). Han dog den 6 januari 1741 i Umeå Stad AC). Handelsman och Borgare i Umeå Stad, Burskap 1706 och adlad till Graan, Rådman 1722,Riksdagsmanår 1731, Täfteböle, gift med Anna Grubb d. 1743 från Anumark.
 
 
Brita Nilsdotter [Grubb]  föddes år 1678 i Umeå Stad (AC). Hon dog år 1727 i Umeå Stad (AC). Hon begravdes den 1 augusti 1727 i Umeå Stad (AC).  
Brita gifte sig med Pehr Mårtensson [Graan] . Pehr föddes år 1665 i Klingsjön,Nysätrasocken (AC). Han dog år 1723 i Umeå Stad  (AC).  
Handelsman och Rådsman i Umeå Stad . Burskap 1699 adlad till Graan.Riksdagsman år 1719.
 
 
Nils Nilsson [Grubb]  föddes den 3 december 1681 i Umeå Stad (AC). Han dog den 2 oktober 1724 i Umeå Stad (AC).  Dödsorsaken var Bröstsjukdom.  
Prost och Kyrkoherde i Umeå lfs under åren 1713-1724.
Nils gifte sig med Anna Charlotta [Adelcrantz]  den 28 maj 1713 i Umeålandssocken (AC). Anna föddes den 13 maj 1698 i Nikolai,Stockholm  (Ab). Hon dog den 27 maj 1758 i Klara,Stockholm (Ab).  
 
År 1736 Bodde prostinnan Grubb hos sin Styvfader i Stockholm med sina fyra barn.

440
Religion / Nericius, Laurentius Petri (1499-1573), ärkebiskop
« skrivet: 2005-08-05, 17:07 »
Hej Yvonne, här är ditt svar ha en god kväll.  
Laurentius Petri Nericius, (eg. Lars Petersson) Sveriges förste evangelisk-lutherske ärkebiskop, född 1499 i Örebro, död 26 oktober 1573 i Uppsala, vald till ärkebiskop augusti 1531, vigd av den katolske biskopen Petrus Magni. Bror till den svenske reformatorn Olaus Petri. Son till smeden Peter Olofsson och Kristina Larsdotter.
 
Laurentius Petri hävdade kyrkans självständighet mot kungens önskan om större makt över kyrkan. Han stod för en moderat form av reformation som inte gick lika långt som den tyska. Det kommer till uttryck i t.ex. 1571 års kyrkoordning som Laurentius Petri lyckades få igenom under kung Johan III (se Laurentius Petris kyrkoordning).
 
Gift med Elisabeth Didriksdotter, dotter till Didrik myntmästare och Birgitta Kristiernsdotter (Vasa). (SBL, bd 22, s. 376 och Äldre svenska frälsesläkter II:1 (2001), s. 112)

441
Gestricius / Gestricius
« skrivet: 2005-08-03, 00:36 »
Hej Yvonne, genom herdaminne får man den här familjen.  
 
Magnus Erici  föddes ca. 1500 i Forsa socken  (X). Han dog år 1562 i Forsa socken  (X). Magnus Erici. Kyrkoherde i Forsa, Hälsingland. Gift nämnd sista gången 1562 i Forsa (X).
 
         Magnus Barn:  
Christina Månsdotter  föddes år 1532 i Forsa socken  (X). Christina gifte sig med Martinus Olia Gestricius  son till Olof Mårtensson och Katarina Andersdotter [Grubb] år 1552 i Nordingrå socken  (Y). Martinus föddes år 1532 i Gävle  (X). Han dog år 1585 i Nyköping (E).  
 
 
Ericus Mangi  föddes år 1535 i Forsa socken  (X). Han dog år 1613 i Hudiksvall socken (X). Kyrkoherde i Hudiksvall .Ericus gifte sig med Apollonia Mårtensdotter [Bure]  dotter till Mårten Siggesson. Apollonia föddes omkring 1537 i Gävle  (X).  
Jag skriver inte ner deras sex barn, mvh Marc

442
Grubb / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-04
« skrivet: 2005-08-02, 21:52 »
Nils Andersson [Grubb]  föddes år 1667 i Uppsala Stad. Han dog år 1720 i Tegelsmora socken.  
Kyrkoherde i Tegelmora under åren 1701-1720.
 
Nils gifte sig (1) med Christina Avander  dotter till Per Avander år 1685 i Tegelsmora socken (C). Christina föddes omkring 1667 i Umeå. Hon dog år december 1688 i Tegelsmora socken (C).  
De fick följande barn:
 
Anders Nilsson [Grubb]  föddes år 1687 i Tegelsmora socken. Dog ung.
 
Christina Nilsdotter [Grubb]  föddes år december 1688 i Tegelsmora socken (C). Hon dog år januari 1689 i Tegelsmora socken (C).  
 
Nils gifte sig (2) med Christina Nilsdotter[Ruuth]  dotter till Nils Jakobsson var Borgmästare 1661-1669, tullnär i Luleå. Född i Bensbyn, Luleå lfs. Död 1703-01-11. Nämnd som borgare från 1642 till 1703 i Luleå stadsförsamling (Olle Malmsten). Nämnd från 1650 till 1654 i Bensbyn, Luleå landsförsamling Mantalslängder.  
och Anna Hansdotter [Ruuth] som Testamentera efter sig 1670,Barnen kallas Ruuth efter modern (Anna).Obs Ruuth är adelsläkt nr 125.  
Christina föddes år 1653 i Luleå  Stad.
Hon dog i Tegelsmora socken.  
De fick följande barn:
 
Nils Nilsson [Grubb]  föddes år 1689 i Tegelsmora socken (C). Handelsman i Stockholm.
 
Brita Nilsdotter [Grubb]  föddes år 1691 i Tegelsmora socken (C). Hon dog i Tegelsmora socken (C). Brita gifte sig med Elias Pertrus Rut  år 1714 i Uppsala Domkyrkosocken (C). Elias föddes år 1687 i Delsbosocken  (X). Han dog år 1739 i Tegelsmora socken (C). Kyrkoherde i Tegelmora  från 1721.
 
Carl Nilsson [Grubb]  föddes år 1692 i Tegelsmora socken (C).  
 
Nils gifte sig (3) med Chatarina Buchan i Uppsala Domkyrkosocken (C). Chatarina föddes år 1665 i Tegelsmora socken (C). Hon dog i Tegelsmora socken (C).  
 
Uppsala Herdaminne  så är ordningen som jag har skrivit ner fruarna den tredje Hustrun skall kallas Buchan enligt Herdaminne. Leif Boström kallar henne för Buchow.jag vet inte vilken källa han andvänt .
Nils och Chatarina hade följande barn:
 
Alexander Nilsson [Grubb]  föddes den 29 december 1706 i Tegelsmora socken (C). Han dog den 8 december 1789 i Strängnäs Domkyrkosocken.  
Alexander Nilsson Grubb  var Häradsdomare  och Rådman  i Strängnäs.
Källa:Strängnäs död och begravnings bok.
Citat död1789-12-08,begr 20 /12  Grind Perssinge.För detta Råd-och  
Heradsdomaren i Strengnes,Alexander Grubb Rötfeber,82år,11mån ,11 dagar.
 
 
Alexander gifte sig (1) med Anna Katarina Lenning. . Anna dog den 23 oktober 1744 i Strängnäs Domkyrko socken (D).  
Alexander gifte sig (2) med Cathrina Odhelia  dotter till Lars Odhelius och Annika Victorin år 1745 i Strängnäs Domkyrkosocken (D). Cathrina föddes år 1710 i Flo socken  (P). Hon dog år 1776 i Strängnäs Domkyrkosocken (D).  
 
Christoffer det är vad jag har obs .Både Leif Boström och jag har denna ordningen på fruarna och har fått den från Herdaminne, nu är inte Uppgifterna bara från herdaminne utan Bland annat från en dödsbok jag tagit men det finns fler Hfl ect jag andvänt,och när det Gäller Ruuth har jag andvändt Elgenstiernas. mvh Marc  ättartavlor.

443
Grubb / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-02
« skrivet: 2005-08-02, 18:00 »
Tack, jag delar nu din och Bo syn när det gäller Hedaminne har tyvärr varit felinfomerad en långtid.  
Jag har läst Hildebrand, Bengt (1961). Handbok i släkt- och personforskning. D. I : Metodlära, medeltidsförhållanden, historiografi och bibliografi. Stockholm: Wahlström & Widstrand.  
men det verkar som jag blandat ihop Källa och Refens ibland Mvh Marc

444
Grubb / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-02
« skrivet: 2005-08-02, 15:30 »
Är det som du säger Michael så har jag blivit grovt fel informerad, Citerar du från något ställe om processen eller vet du något ställe som styrker det du sagt,vill jag gärna ha det. så jag kan droppa den fel information jag fått ,och haft i flera år för är det som du säger så är det ju jätte viktigt att gå igenom källkritskt då håller jag helt med om att man inte kan lägga så stor värde på herdaminnena,och som sagt då förstår jag dej och Bo och håller helt med,och man kan glömma det jag sagt för det byggde på fel information.
 
Sen är det kanse fråga om ordval Jag kallar det nedanför för källuppgift och du kalla den för referenser men att det inte var Källhänvisnig. kan du ge ett exempel på vad du menar med Källhänvising dett skulle jag uppskatta.  
Källa: Svea rikes Ärkebiskopar av Åsbrink och Westman sidan 248-251.
Källa : Svensk uppslagsbok band 19 spalt 507

445
Grubb / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-02
« skrivet: 2005-08-02, 13:56 »
Jag ser att  min fråga eller mitt inlägg var känsligt och man regerar starkt. Jag för står att man behöver vara källkritisk, som Gillingstam brukar vara i sin forskningsarbete.
och för att klargöra det så anser jag också  i sin egen släkt forskning att man behöver vara källkritisk jag har forskat själv i över 22år och i min kurser så ber jag dom noga skriva upp alla källor fråm microkorten.  
men tyvärr fatta varken Bo eller Michael min fråga! så jag tar om den det finns orginal dokument (Bo) från 1500-1600 talet skrivna av den kyrkoherde som hade sin ämbetsperiod och dom dokumenten samlas hos biskopen.likväl som övriga Kyrkoprotokoll så bevarades dessa orginal dokument i respektive stifit.är ni med så långt sen så har dessa orginal dokument blivit avskrivna  tex. av Bygd?n ett par hundra år efter (ja, Bo) Han är normalt källkritisk i all sin forskning,men vad jag tror så hade han fullt upp att samla och skriva av dessa orginal dokument,för att sen utge detta band böcker Härnösand stifts Herdaminne,att sen kolla varje uppgift han skrivit ned verkar för mej ett otroligt jobb och jag undrar om det ingick i arbetet men om ni säger det så skall jag inte säga emot. men en tanke äe att man  brukar Skriva orginal handlingar eller pergament Brev sen arkivera dom. det var Processen frågan är om dessa orginal dokumenten  är bland dom enda som visar att personen kallas Grubb,och man gör som ni avslår källan i okunskap och säger det är ingen orginal källa det är en bok trykt 1850 tal. så den kan vi inte ta på allvar då har man inte kunskap att bakom denna bok eller avskrift finns en orginal Dokument direkt från  Personens egen mun med denna kunskap har Herdminne tycker jag större källvärde.och jag vet att dett perspektiv är nytt för många därför värt att diskutera.tycker inte du det Bo? jag vet att du är noga med källor som Stads arkivarie,  vi har till och med mötts i linköping för många år sen när jag träffa Lars Bäcklund (han var min 7 männing) Michael jag brukar inte hacka på dej om källor jag skulle uppskatta det om du inte gör det på mej heller,du vet att jag använder källkritik ett exempel är när vi skrev om Gestricius här om dagen vi två är dom enda som svara på frågan och vi lämna källor titta tillbaka på det,så ser du att jag inte är så okritisk som du vill ha det till,utan idet här fallet handlar det om att belysa dokument som många inte känner till.  
En liknelse mickrokorten anses som orginal källa men i sjäva verket är det en avskrift eller avbild från orginal dokumentet födelseboken,men där har man kvar ett högt källvärde till skillnad från avskriften Herdaminne   /Marc

446
Gestricius / Gestricius
« skrivet: 2005-08-01, 23:50 »
Hej igen yvonne,  
 
Källa : Svensk uppslagsbok  band 19 spalt 507 Kyrkoherde och skolmästare i uppsala 1557,sen blev han Ordinarius 1563 och Prost i Gävle,Superintendent över Norrland, Biskop i Linköping 1569-1580.
biskop. Martinus Olai har ansetts härstamma från den gamla adliga Buresläkten och tros ha varit född i Gäfle, i alla händelser i Gästrikland, enär han bar binamnet Gestricius.?Han var son af rådmannen i nyss nämnda stad
Olof mårtensson  och Katarina Grubbe.Sin lärda uppfostran erhöll han i Tyskland och promoverades
1550 i Wittenberg till magister. Försedd med Melanchtons rekommendationer, utnämndes
han vid sin återkomst till Sverige 1557 till skolrektor i Uppsala, antogs därefter till konung Eriks
hofpredikant och befordrades 1562 till superintendent öfver Norrland och prost i Gäfle. 1569 undfick han fullmakt såsom biskop i Linköping, tillträdde ämbetet 1571, men invigdes ej till detsamma förrän 1575, då han, ärkebiskopen Laurentius Petri Gothus och den nyutnämnde biskopen i Västerås Erasmus Nicolai på en gång installerades med stor prakt och alla påfviska ceremonier. När konung Johan på riksdagen i Stockholm 1577 ville införa sin nya kyrkoordning,den s. k. Röda boken, underskref Martinus tillika med det öfriga prästerskapet beslutet om dess antagande, men ändrade snart åsikter och uppträdde med mycken häftighet mot konungens mässordning. Johan, högligen förtörnad, inställde sig 1580 tillika med jesuiten Antonio Possevino i Linköping och befallde biskopen, sedan han förgäfves sökt göra honom gynnsamt stämd motden nya gudstjänstordningen, att ikläda sig full biskoplig ornat och därefter, medelst densammasnedläggande på altaret i domkyrkan, offentligen afsäga sig biskopsämbetet. Biskopen underkastade
sig ock i närvaro af konungen och en stor människomassa denna ceremoni. Hans skriftliga förpliktelse af 1577 att vidhålla liturgien spikades på skampålen, och själf förklarades han
fredlös öfver allt konungens rike. Martinus begaf sig genast till hertig Carl i Södermanland,
som satte honom till kyrkoherde i Nyköping, där han slutade sina dagar 1585.
Gift med Kristina,prästdotter från Forsa socken i Helsingland. Sonen Olaus uppfostrades på hertigens bekostnad och blef slutligen
ärkebiskop.  
Eftersom källan bara anger Kristina från Forsa  
så borde det vara Kristina Månsdotter, dotter till Magnus Erici, kyrkoherde i Forsa. jag har nog fått larsdotter från nätet.
en källuppgjift till...
Olaus Martini,1584 utnämdes av Hertig Karl till Skolrektor i Nyköping ,deltog 1593 iuppsala möte som notatrie och underskrev mötes beslutet,han blev 14 feb 1593 utnämnd av Hertig Karl till Kyrkoherde i Nyköpings västra församling.Erkännandet kom dock officiellt först 14 maj 1601 som Ärkebiskop. Han var Ärkebiskop åren 1601-1609.Johan Skytte som var den avlidnes tackasama Lärjunge och sedemera Riksråd och Universitet kansler lät lägga en gravsten på Martinis grav i Uppsala Domkyrka.
Källa: gift med  Ranghild Håkansdotter.Källa: Svea rikes Ärkebiskopar av Åsbrink och Westman sidan 248-251.Släkt och hävd 1993. han hade 4 döttrar och två söner. mvh Marc

447
Grubb / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-02
« skrivet: 2005-08-01, 22:50 »
Michael,jag vet bara lite om processen,jag vet inte om man kan kalla Bygd?n historiker,men uppgiften vad som jag förstår det att skriva av orginal källan som sen blir Samlingen i bokform stiftes herdaminne och att skriva av orginal källa torde inte vara så lätt,krävs nog
kunnighet i latin. för detta jobb var Bibliotikarien meriterad,men någon historiker var han inte.  
Carl sazbad och den gruppen som gjorde ett utmärkt jobb med kompletteringar på Bygd?n Herdaminne genom utredningar fick man fram saker till nytta för oss. men en ev nackdel kan vara just Kyrkans arkiv eller skolarkiven eller brev från ärkebiskopen,om det är i sådana platser som tillnamnet Grubb eller Bure andvänds och man räknar bort dom orginalen som mindre goda källor
då hamnar man i problemet att enda källan som visar att dom andvände tillnamnet tas bort innan man ut värdera källan.  Michael måste jag ha bevis när jag tar upp en fråga eller belyser en sak som jag inte sett förr i disskutionen.

448
Grubb / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-02
« skrivet: 2005-08-01, 22:19 »
jag ber om ursäkt för min dyslexi,det blev lite
fel stavningar i hastigheten.skrirvita =Skrivits
Lndköpinsstift=Lindköpingstifts  
berv=brev

449
Grubb / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-02
« skrivet: 2005-08-01, 20:36 »
Bo jag har en fråga det säkert så att Gillingstam kollat vad du kallar orginal källor.tex Bågaskattelängd,Jordaböcker ect eftersom vi rör oss på mitten av 1500 talet.
 
Men när vi tänker på det så har herdaminne också orginal Källor och det var när kyrkoherde skrev om sin ämbetstid oftas på latin till biskopen i stiftet dom handlingarna är orginal,och har skrirvita av i olika stift av duktiga forskare
 
tex.för Härnösand har vi Bygd?n och för Lndköpinsstift Herdaminne är det Westerlund och Setterdahl deras Uppgift är vad jag förstår skriva av orginal handlingarna ord perfekt,inte att utreda om det som skrev ner stämde. så att sönerna Kalla sig grubb står säkert i orginal handlingen,Lindköping stifts herdeaminne del 1 sid 49 på Biskopar Petrus Caroli det är Nicolaus far som lämnat in orginalhandlingen.  
 
Sen tror jag att man kanske bara avände namnet Grubb vid speciella tillfällen som vid inskrivning som student ex vid Uppsala,Gävle eller var det nu blev.eller som berv från ärkebiskopen ect.  
sen vissa gånger var det inte alla i familjen som använde namnet Grubb.  
 
nu säger jag inte att du har fel,Bo jag bara belyser frågan från ett håll som sällan diskuteras.

450
Gestricius / Gestricius
« skrivet: 2005-08-01, 02:25 »
Hej Yvonne  
Martinus Olia (Gestricius) gift med Christina Laurentti.
Martinus Olai har ansetts härstamma från den gamla adliga Buresläkten och tros ha varit född i Gäfle, i alla händelser i Gästrikland, enär han bar binamnet Gestricius.?Han var son af rådmannen i nyss nämnda stad
Olof mårtensson  och Katarina Grubbe.Sin lärda uppfostran erhöll han i Tyskland och promoverades
1550 i Wittenberg till magister. Försedd med Melanchtons rekommendationer, utnämndes
han vid sin återkomst till Sverige 1557 till skolrektor i Uppsala, antogs därefter till konung Eriks hofpredikant och befordrades 1562 till superintendent öfver Norrland och prost i Gäfle. 1569undfick han fullmakt såsom biskop i Linköping, tillträdde ämbetet 1571.
Hans son Olaus Martini född 1557. gift med Ranghild Håkansdotter  han var Ärkebiskop åren 1601-1609.
barn: Karin Olofsdotter  - Myliandrus Nicolai
     Christina Olofsdotter- 1)Samuel Andrea[Grubb]-2)Ralambius, Elias Magni
     Elisabeth Olofsdotter
     Martin Olofsson - Sara Kenicia
     Haqvinus Olofsson  
 
Svar: Kristina Larsdotter är rätt hennes far var Lar Persson (Laurentius Petri) Kyrkoherde i Frossa socken (X)

451
Grubb / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-02
« skrivet: 2005-08-01, 01:01 »
Tack Bo för du klara upp släktskapen jag var inne på din linje Det betyder i det här fallet att Leif Boström .annars så utmårka hemsida har en felaktig uppgift,det är säkert så som du sa Att Nicolaus är född i Linköping.  
Jag har titta Lindköping stifts herdeaminne del 1 sid 49 på Biskopar Petrus  Caroli där det berättas om hans två söner Nicolaus och Carlous Petri tog namnet Grubb.
vilket är en motstridig uppgift till Gillingstam  
 
Egen spekulation det är troligt att Nicolaus tog det efter Annas Farmor.
Samt alla fyra baren av Nicolaus och Annas  kalla sig Grubb tex. Nicolaus Nicolai Grubb,eller Sigrid Nilsson Grubb gift med Johannes Nickolai Husenbergius står i  
herdaminne att hon hette Grubb.

452
Grubbe - en och samma släkt? / Grubbe - en och samma släkt?
« skrivet: 2005-08-01, 00:07 »
Nickals jag har fått uppgifterna för flera år sen i från genealogica 53 ,sen för två år sen hade vi släktträff i skellefteå och jag fick av Ulf Lundström Utskitfter av allt Bure relaterat i Burträsk,Lövånger,Bygdeå, Umeå Socken och där hitta jag igen Uppgifterna Jag kan kolla med Ulf om han Skrivit av Mickrokorten från x 36 i Uppsala,och om han kan hjälpa med microkort nummren.mvh Marc

453
Grubbe - en och samma släkt? / Grubbe - en och samma släkt?
« skrivet: 2005-07-31, 21:28 »
Göran du får ditt svar under Grubb och Anders Det är ingen cirkel bevisning Hon och ingen annan har uppgett de första tre generationerna !!!!
Jag hänvisar därför till henne om dom. Ingemar grubbe 4 generation som hon satt föräldrar till  
är riktigt att min källa är okänd dock inte Marcus Andrae Grubb som källan fått vissa uppgifter.  
sen är du inne på svenska Grubbe och Grubb alar om  Stjernfelt, så var snäll att inte blanda ihop det jag sagt.
danska Grubbe med Peder grubbe osv måste du väl hitta i deras ättar tavlor.

454
Grubb / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-02
« skrivet: 2005-07-31, 21:16 »
Hej Göran  
Nicolaus Petri [Grubb]född 1552 död 1594 Domprost i Linköping. var Gift 1583 med  Anna [Björnram] dom fick 4 barn bla.Nicolaus Nicolai [Grubb]född 1584 Linköping, blev Kyrkoherde i Ry.
Anna [Björnram] gifte sig med Peter Mattsson[Stiernfelt] 1595 I Linköping fick ett barn  Lars Grubbe [Stiernfelt]född 1601 Linköping Adlad Stiernfelt 28 jan 1629 på sin faders vägnar Han fick behålla namnet Grubbe som han förut erhållit efter sin morfars möderne Vilket namn även hans döttrar begangnade men med hans död slöt han ätten på Svärdsidan.
så här ser du hur släkten Grubb och Grubbe åter igen gifter in sig i varran. Nicolaus Petri [Grubb] Skulle vara son till Per Andersson [Grubb] enligt hemsidan av Leif Boström ,jag har ett annat alternativ från herdaminne  Petrus Caroli född 1510 i skänninge,Prästvigd 1535 ,hovpredikant  år 1540 till Kung Gustaf, Kyrkoherde  i Kalmar och Superintendent  i Kalmar( i Norra Möckleby ,Sandby,Ljungby,Gårdby) . år 1555, Biskop i Linköping under åren 1583-1587.
Söner antog namnet Grubb.  
Hustrun margareta olofsdotter . då Skulle Nicolas Petri Grubb vara född i skänninge (Skenninge) där finns han först i herdaminnet./Marc

455
Grubbe - en och samma släkt? / Grubbe - en och samma släkt?
« skrivet: 2005-07-31, 13:24 »
Nu är jag ingen Namn forskare och därför tror jag att man kan vara öppen för möjligheten att namnen kan ha kommit efter släkten  
 
tex.Grubban i nordvästra Hälsingland, vid Hennan.  
Grubban i Norrbottnen, söder om Älvsbyn, längs Piteälv.  
Grubbdalen vid norra norska gränsen i Jämtland, vid Offerdalsfjällen och Burvattnet.  
Grubbe i Hälsingland, mellan Bollnäs och Enånger.  
Grubbe i Ångermanland på gränsen till Lappland, sydost om Åsele.  
Grubbe i Umeå.  
Grubbnäsudden ca 3 mil norr om Kalix.  
Grubbvallen vid Anåfjället i Härjedalen.  
Grubbvattnet i Jämtland, sydväst om Skalfjället.  
Grubbegård i Hammerdal, Jämtland.  
 
På varje ett av dessa ställen Har Släkten Grubb eller Grubbe Bott tillfällighet ?  
sen kan ju Grubbe/Grubb  Själva namnet ha en betydelse i sig.  
Och nu vet jag inte om Johan Bure anknöt Grubbe till Danska Adelsläkten Grubbe,Jag har bara citerat Att han nämner tidigare Grubb än Anders Persson (Grubb) på Godset Grubbe Den tidigaste är familjen Anders Claesson som tar sig namnet Grubb efter en Arvtvist för att bryta med den yngre Brodern Ingemar Caesson Grubbe.  
 
Utan Jag har fått utav en okänd ättling pappret som börjar med Ingemar Grubbe från 1307 borgare i och Adelsman i Köpenhamn se Källa 6) Papper från okänd Bureättling som startar med Ingemar Grubbe 1307 .... det är mycket från den okända bureättling som jag fått mitt matreal många av denna persons källor kommer från Marcus Andrae Grubb Andre komminister och Stadskapellan i Skellefteå under åren 1612-1615.  
 
Göran jag skall försöka svara på frågan Adliga Ättar tavlor i min mening är Elgestiernas Ättartavlor bra det är ju så att i Sverge i alla fall har ju de adliga ätterna haft egna arkiv Många gånger tex Sture arkivet och adelsläkterna själv Skickat in till riddarhuset sin anlinje och historia av den orsaken kanske de svenska ättar tavlorna är noggrannare än de danska som kanske skrivits mer i efter hand. det här är hur jag fått det förklarat för mej om jag har sagt något fel i resonemanget.    
Så det första tre Generationerna Med start  Johannes Grubbe 1230 talet ner till Ingemar och Peder Grubbe Antar jag Magdalena Larsson och Anita Fosse fått ifrån de Danska ättar tavlorna.  
Källan värde därav vet jag ej,  
Sen 4generation  Peder Grubbe ner till 9 generaion med Carin Hansdotter [Tott] (f.1480)  
Här har vi Svenska ättar tavlor och Danska Ättar tavlor Samt medeltida brev ,samt såna som Dick Harrison, Elgenstiernas Ättar tavlor, Lars-Olof Larsson Lars O. Lagerqvist, där på den linjen var Nicklas och jag ense om att de var goda källor.  
Hoppas jag lyckas svara på din och Anders fråga.

456
Grubbe - en och samma släkt? / Grubbe - en och samma släkt?
« skrivet: 2005-07-30, 19:38 »
Det lät bra Nicklas, Röbäck c sidan o är i från Johan Bureus Släktkrönika Genealigica 53, som nu finns på mickrokot liksom x36 jag har fått utdrag av Ulf Lundström av mickrokorten från Umeå Socken (Landsförsamlingen) och Burträsk, lövånger,Bygdeå
så den här källan gäller familjen  
Anders Claesson [Grubb] f~1421 Grubbe,Umeå lfs gift med Anna Olofsdotter (olof Hersesson dotter) född 1420 talet Bureåsocken
Barn: *Per Andersson (Grubb)
      Claes Andersson(Grubb)
      Carl Andersson (Grubb)är gift med Britta  Hansdotter född i Röbäck, Umeå lfs.
 
 
Sen är det Arttvisten om Grubbe gods arvs Hemmanet för Anders Claesson(Grubb)den ädsta sonen och Igemar Claesson (Grubbe)
Anders  ärvde sin faders Gods  Grubbe  
Kallar sig själv Grubb efter en bitter  arvtvist med sin bror för att på så sätt skära av kontakten ,först som ingifte med en Bureättling  enligt Johan Bure Genealogica volym X:53 .
efter en bitter arvtvist kvarhåller släktnamnet Grubbe,samt flyttar söderut tillbaka till köpenhamn.
 
3)muntlig källa av sagesmannen Per Andersson Grubb det har berättas från genration till genration. Muntlig uppjift som gått i släkten  
 
En sak som stödjer arvtisten och Grubbe ,Grubb teorin är att Anders Claesson Grubb sonson Anders Persson Grubb var ägare av Grubbe Gods  
Och att han sålde och byte ägor  februari 1503 där underlagmannen Olof Nilsson dömer fasta på ett jordabyte i Böle och Grubba, Grubbe på ting i Umeå. Det är dock en avskrift från 1691 (Svenska donationskontoret FIb, nr 33, fol 14f).

457
Grubbe - en och samma släkt? / Grubbe - en och samma släkt?
« skrivet: 2005-07-30, 17:44 »
Kanske vi pratar om varandra ,Jag har Dick Harrison, Elgenstiernas Ättar tavlor, Lars-Olof Larsson Lars O. Lagerqvist som källor för anlinjen nr 1 som på 4 genration börjar med Peder Grubbe och slutar med 9 generation Carin Hansdotter Soop.
och när du talar om dåliga källor fick jag intrycket av att det gällde även dessa.  
 
Anlinje 2 Med Ingemar Grubbe som 4 generation
och slutar med 9 genaration med  Carl Andersson [Grubb] det är här du tycker det saknas källor jag har redan svarat dej .....onsdag den 06 juli 2005 kl. 18.11: med 6 stycken källor där det är svårast att styrka. Läst den igen om du glömt /Marc

458
Grubbe - en och samma släkt? / Grubbe - en och samma släkt?
« skrivet: 2005-07-30, 14:08 »
Carl Du har rätt i att Anders Persson och Anders Olofsson bara har Johannes Bureus ord på att dom var underlagmän, men tex Johan Bures morfar Andreas Olai en av sagesmännen  var 31 år när Anders persson (Grubb) dog 1543.skulle han inte veta vem som var underlagman i västerbotten då?
därför nämner jag dom som undelagmän i mina böcker med hänvisning till Johan Bure, men skriftliga bevis finns dock inte,idag ialla fall.  
Anders Persson (Grubb) föddes 1470, och dog 1543  
Lasse Olsson [Björnram] tjänsten som Underlagman i Västerbotten 1543-1550. så  där blev det lite fel va Carl?
Nicklas är det här inte ett prakt exempel på att även där det inte finns skriftliga bevis på Att Anders Persson var Underlagman så det muntliga vittnes mål från en samtida sagesman (Johans Morfar) måste behandlas som en säker källa,det gör man i alla fall i rättegångar så behandlas ögonvittnen som avgörande faktor.  
Sug på det här ett tag innan du säger att mina böcker inte är trovärdiga även då du inte läst dom jag är en sån så jag presenterar mina källor sen är det upp till vara och en vad man tycker.

459
Grubbe - en och samma släkt? / Grubbe - en och samma släkt?
« skrivet: 2005-07-30, 00:00 »
svar till knut Fasting:
Det är rätt Birgitta Stensdotter Bielke er halv s?ster til Karl Knutson Bonde.
Dom har samma mor Margareta Karlsdotter [Sparre av Tofta] Gift med 1. Knut Tordsson [Bonde]
det andra giftet var med Sten Turesson[Bielke]  
 Med vänlig Hälsning Marc

460
Grubbe - en och samma släkt? / Grubbe - en och samma släkt?
« skrivet: 2005-07-29, 23:46 »
Nicklas du berikar inte disskutionen med att klanka på mina källor, och säja att jag snor uppgjifter är fräkt och sanslöst på grund av att varje släktforskare tar(Snor som du säger)sina uppgjifter från kyrkoarkiv eller andra arkiv man kan få sin källor från histroriker medeltida brev,från andra forskare som har sin alster tillexempel på riksarkivet som Johan Bure ect,sen kan det finnas såna som Leif Boström  hemsida som förmodligen hjälpt hundratals forskare som sen måste försöka på egenhand se om uppgifterna stämmer. och det kallar du sno?  
sen verkar du inte veta så mycket om medeltid forskning när du kallar Dick Harrison, Elgenstiernas Ättar tavlor, Lars-Olof Larsson
Lars O. Lagerqvist för dåliga källor, du vet ju lika bra som jag att släktten Toot ,Soop,Grubbe i Damark Ulfsax är väldokumenterade släkter så Linje 1. som jag kallar den bara med namn och år är ju för att den är så känd att jag inte skulle behöva hyllmeter med källor. det är linje 2 som jag kan förstå om du har synpunkter på för vissa generationer har jag bara savga indicer men jag har redovisat det jag har flera gånger, och det står dej fritt att förkasta den linjen men jag har med de källor jag redovisat ansett att det räcker för mej och att jag söker vidare efter mer som kan stärka den linjen. vi kan gärna diskutera på mail eller telefon eller träffas för så här så kan det bli flera sidor bara med källor för en person och för såna som dej som vi haalla källor är det här ett dåligt forum man får aldrig plats med allt och värden blir inte glad om man skriver för mycket. /Marc

461
Grubbe - en och samma släkt? / Grubbe - en och samma släkt?
« skrivet: 2005-07-29, 23:07 »
Jag vill bara Kort hålla med Carl Szabad Att Anders Persson Grubb Inte finns dokumenterad som Underlagman och jag tror inte heller han var det. så där sprider du Niklas Uppgifter utan grund se du var lätt det är att citera andra.
 
Här är lite källuppgifter ser du Nicklas det är mer en du har man ska inte underskatta andra.
det är ett finare drag att vara ödmjuk  för alla har nått att ge.  
 
*Anders Persson Grubb var Birkarl,Fogde över Umeå lappmarker.samt Storbonde och Hemmnasägare  i Grubbe.
Återigen ingifte med Bureättling.Han räknas som stamfader för Släkten Grubb,avkomlingar som Adlas till Af Grubbens,Grubbenhielm,Grubbenfelt.Grubbensköld
22 oktober 1526 erhåller Anders Persson genom kungligt brev från Gustav Vasa rätten till skatt från samerna.  Vpsala    Then monedagen nesth ephter xj (11000) iomfrughes dagh)  Forlaeninghe breff Vij Göstaff etc Giörom vittherligit athuj aff Synnerlige gunsth och naadhe vnndt och forlaenth haffua och nw medh thetta vorth opna breff vnna och forlaena oss elsschelig anders pederson j grwbba the lappar vtij Vmo sokn som oss tiillydher medh vaare konungxlige saker och renttho med saa forordt at han oss ther vtaff redeligha giffua schal the ij thimber maardskin som aarliga skatthen aer och then aarligha forbetthra medh x maardher och om saa szake athuj honum tiilhanda skicke nogher peninghar ther han medh vorth bestha vetha kan tiil ath köpa, thraan, Elgeshuder, boockskin, eller annat huad ther falla kan ther tiil schal han latha sigh finna alledelis veluiliogh som vaar throo man Ther oss elschelig Staffan hindricson borgemestare j vaar stad vpsala haffuer varith oss goodh före påå for:nde anders pederszons vegna ath han for:ne vilkor j alle puncthar oss redeliga holla schal Therföre biudhom vij eder alle for:nde vaare lappar vtij Vmo sockn athij aere honim höruge oc lyduge paa vaare vegna Suarandis honum tiil Cronones skath och saker oc inghen annen, han schal eder holla viid Suerigis lagh och goda gambla sidwennior nesth gudz hielp etc.Gillingstam 1967-69, sid 342)
 
men det fanns senare ättlingar som var underlag män tex.  
 
*Andreas Jacobsson [Grubb] Utnämd 1568 som Underlagman för Västerbotten .Riksdagsman och en av de 9 representare för västerbotten år  1567,Birkarl och Storbonde i Grubbe. han omnändes som den välvise och lagfarne mannen. Underlagmansvikarie 1567.Underlagman på vintertinget 1568 i Västerbotten.
 
*Jacob Andersson [Grubb] d.y.Underlagman för Västerbotten under åren 1598-1638 [LAH],Birkarl (Lansköpman) han var dessutom riksdagsman åren 1594-1600.iett brev daterat 28 maj 1618 Omtalar underlagmannen i Västerbotten och Lapp fogden Carl unesson att orsaken tillatt ingen tull detta år kunnat erhållas av Birkarlarna  
(landsköpmänen)
 
*Jacob Jacobsson [Grubb]
Hemmansägare av Grubbe. Underlagman i Västerbotten från 1639-10-31 till 1672. Nämnd 1645-1650 i Grubbe, Umeå lfs. Jakob Jakobsson nämnd 1654-1678 i Grubbe, Umeå lfs. Underlagman Jakob Grubb nämnd 1679-1683 i Grubbe, Umeå lfs.
 
mvh Marc

462
Grubbe - en och samma släkt? / Grubbe - en och samma släkt?
« skrivet: 2005-07-29, 13:01 »
Det är riktigt kalle det är också dubbelförnanm jag får be Familjen Fosse om ursäkt jag har varit den som tolkat I till Ingemar i dom första 2 generationerna som vi fick från Magdalena Larsson det är fel gjort och bra att det belystdes. Som svar till Michael Lehman.  
 
Vad har Anita Fosse Gemensamt med Magdalena larsson  de tre första Generationerna vilka jag inte hade förut utan fått vetskap genom dessa två forskare.  
Generation 1 - 3 (L!=Linje 1 osv)
1. Johannes I [Grubbe] (f.1229;d.1284)  
*2. Peder I Johannesen [Grubbe] (f.1255) L1
ma: Arine Olufsdatter Flemming (g.1280)  
*2. Ingemar Johannesen Grubbe. Född 1257 L2 Logumkloster,  
2. Johannes Johannesen [Grubbe] (f.1259)  
2. Mogens Johannesen [Grubbe] (f.1261)  
2. Bo Johannesen[Grubbe] (f.1263)  
*3. Johannes Pedersson [Grubbe] (f.1287;d.1326)  
ma: Elsef Olufsdatter Saltensee (g.1312)L1  
*3. Johan Ingemarsson [Grubbe] (f.1280)  
    ma: Anna L2
 
Vad har jag och Anita Fosses Gemensamt generation 4-9 anlinje Linje 1.  
Alla som Läst min bok om Grubbe eller sett min Bure cd version 2 vet om att jag har den här linjen men lite fylligare ett exempel är att jag två medeltida brev på Peder[Grubbe]Brev 8531 och Brev:8418 ett brev på Gerd Pedersdatter [Grubbe]Brev 13770
4. Peder [Grubbe] (f.1313)  
ma: Ingeborg Saxesdatter [Ulfsax] (f.1325;d.1397)  
5. Elsuf Pedersdatter [Grubbe] (f.1343)  
ma: Anders Olufsen Lunge (f.1352;d.1408)  
5. Juliana Pedersdatter [Grubbe] (f.1345;d.1390)  
ma: Peder Axelsson [Tott] (f.1335;d.1380)  
5. Gertrud Pedersdatter [Grubbe] (f.1348)
6. Jep Andersen Lunge (f.1395)
6. Axel Pedersson [Tott] (f.1373;d.1446)  
ma: Cathrine Axelsdotter [Krognos] (f.1375;d.1410)  
7. Åke Axelsson [Tott] (f.1405;d.1477)  
ma: Märta Bengtsdotter [Vinstorpaätten III] (f.1412)  
8. Iliana Åkesdotter [Tott] (f.1433)  
ma: Tord Karlsson [Bonde] (f.1410;g.1455;d.1456)  
9. Birgitta Tordsdotter [Bonde] (f.1456;d.1490)  
ma: Johan Kristiernsson [Vasa] (f.1426;g.1476;d.1477)  
8. Hans Åkesson [Tott] (f.1435;d.1492)  
ma: Kerstin Eriksdotter [Gyllenstierna] (g.1473;d.1509)  
8. Erik Åkesson [Tott] (f.1437)  
ma: Berta Evertsdotter [Molteke] (d.1494)  
8. Ingeborg Åkesdotter [Tott] (f.1440;d.1507)  
ma: Sten [Sture] d.ä. (f.1440;g.1467;d.1503)  
8. Bengt Åkesson [Tott] (f.1449)  
9. Anna Hansdotter [Tott] (f.1474;d.1549)  
ma: Clement Bengtsson Hogenskild (g.1512)  
9. Brita Hansdotter [Tott] (f.1475)  
9. Åke Tott (Hansson) [Tott] (f.1477)  
9. Carin Hansdotter [Tott] (f.1480)  
ma: Anund Jönsson [Ulfsax] (g.1512;d.1526)  
ma: Harald Knutsson [Soop] (g.1517;d.1530)  
 
vad har Magdalena Laresson Gemensamt med mej Honhar gett mej generation 1-3 0ch talat om  som var far till Ingemar [Grubbe] på Linje 2
4. Ingemar [Grubbe] (f.1307;d.1372)  
5. Claes Ingemarsson [Grubbe] (f.1343)  
6. Ingemar Claesson [Grubbe] f. (1368)  
7. Claes Ingemarsson [Grubbe] (f.1390)  
8. Anders Claesson [Grubb] (f.1421)  
ma: Anna Olofsdotter (f.1421;g.1444)  
8. Ingemar Claesson [Grubbe] (f.1428)  
9. Per Andersson [Grubb] (f.1445)  
9. Claes Andersson [Grubb] (f.1448)  
9. Carl Andersson [Grubb] (f.1450)  
ma: Britta Hansdotter  
 
Nicklas på linje 2 har jag redan lämnat mina källuppgjifter se inlägg  Marc Hernelind - onsdag den 06 juli 2005 kl. 18.11:  
 
På linje 1 kan du väl inte mena allvar att du vill ha Källor på det finns ju hur mycket som helst tex.  
Källa: Dick Harrison: Karl Knutsson Elgenstiernas Ättar tavlor,  
Lars-Olof Larsson - Gustav Vasa - landsfader eller tyrann?    
Lars O. Lagerqvist - Sveriges regenter - från forntid till nutid.
dom tre medeltida brev jag nämnt ect......
mvh Marc

463
Grubbe - en och samma släkt? / Grubbe - en och samma släkt?
« skrivet: 2005-07-29, 02:25 »
Carl-Fredik Hanzon, angående dubbla förnamn  Johannes Ingemar [Grubbe] (f.1229;d.1284)
så var det precis som hela anlinjen en avskrift av Lars och Anita Fosse deras hemsida som stödde min och Magdalenas forskning.vi har däremot Skrivit Johannes I [Grubbe] som det går att läsa om den danska adelsätten Grubbe så vad I Betyder vet vi inte det kan vara Ingemar som Fosse skrivit det kan också betyda Ingemarsson, Israelsson,Ivarsson så själv har jag valt att bara skriva I. med vänliga hälsningar Marc

464
Grubbe - en och samma släkt? / Grubbe - en och samma släkt?
« skrivet: 2005-07-27, 20:19 »
Magdalena Larsson ,nu har vi fått en till som stödjer din och min linje Lars och Anita Fosse deras hemsida stödjer dina uppgifter.jag tänkte ta don tidigaste Uppgifterna.  
Efterkommande till Johannes Ingemar [Grubbe]
Generation 1,2,3,4,5,6,7,8,9,
 
1. Johannes Ingemar [Grubbe] (f.1229;d.1284)
2. Peder IngemarJohannesen [Grubbe] (f.1255)
   ma: Arine Olufsdatter Flemming (g.1280)
2. Johannes [Grubbe] (f.1259)
2. Mogens [Grubbe] (f.1261)
2. Bo [Grubbe] (f.1263)
3. Johannes Pedersson [Grubbe] (f.1287;d.1326)
   ma: Elsef Olufsdatter Saltensee (g.1312)
4. Peder [Grubbe] (f.1313)
   ma: Ingeborg Saxesdatter [Ulfsax] (f.1325;d.1397)
5. Elsuf Pedersdatter [Grubbe] (f.1343)
   ma: Anders Olufsen Lunge (f.1352;d.1408)
6. Jep Andersen Lunge (f.1395)
5. Juliana Pedersdatter [Grubbe] (f.1345;d.1390)
   ma: Peder Axelsson [Tott] (f.1335;d.1380)
5. Gertrud Pedersdatter [Grubbe] (f.1348)
6. Axel Pedersson [Tott] (f.1373;d.1446)
   ma: Cathrine Axelsdotter [Krognos] (f.1375;d.1410)
7. Åke Axelsson [Tott] (f.1405;d.1477)
   ma: Märta Bengtsdotter [Vinstorpaätten III] (f.1412)
8. Iliana Åkesdotter [Tott] (f.1433)
   ma: Tord Karlsson [Bonde] (f.1410;g.1455;d.1456)
9. Birgitta Tordsdotter [Bonde] (f.1456;d.1490)
   ma: Johan Kristiernsson [Vasa] (f.1426;g.1476;d.1477)
8. Hans Åkesson [Tott] (f.1435;d.1492)
   ma: Kerstin Eriksdotter [Gyllenstierna] (g.1473;d.1509)
8. Erik Åkesson [Tott] (f.1437)
   ma: Berta Evertsdotter [Molteke] (d.1494)
8. Ingeborg Åkesdotter [Tott] (f.1440;d.1507)
   ma: Sten [Sture] d.ä. (f.1440;g.1467;d.1503)
8. Bengt Åkesson [Tott] (f.1449)
9. Anna Hansdotter [Tott] (f.1474;d.1549)
   ma: Clement Bengtsson Hogenskild (g.1512)
9. Brita Hansdotter [Tott] (f.1475)
9. Åke Tott (Hansson) [Tott] (f.1477)
9. Carin Hansdotter [Tott] (f.1480)
   ma: Anund Jönsson [Ulfsax] (g.1512;d.1526)
   ma: Harald Knutsson [Soop] (g.1517;d.1530)
-------------------------------------------------
1. Johannes Ingemar [Grubbe] (f.1229;d.1284)
2. Ingemar Johannesen [Grubbe] (f.1257)
3. Johan Ingemarsson [Grubbe] (f.1280)
   ma: Anna  
4. Ingemar [Grubbe] (f.1307;d.1372)
5. Claes Ingemarsson [Grubbe] (f.1343)
6. Ingemar Claesson [Grubbe]  f. (1368)
7. Claes Ingemarsson [Grubbe] (f.1390)
8. Anders Claesson [Grubb] (f.1421)
   ma: Anna Olofsdotter (f.1421;g.1444)
8. Ingemar Claesson [Grubbe] (f.1428)
9. Per Andersson [Grubb] (f.1445)
9. Claes Andersson [Grubb] (f.1448)
9. Carl Andersson [Grubb] (f.1450)
   ma: Britta Hansdotter

465
Hising / Äldre inlägg (arkiv) till 07 januari, 2009
« skrivet: 2005-07-27, 19:03 »
Hej Christoffer Hornborg,jag tänkt ge det jag känner till,jag vet inte om Margareta [Crusebjörn] är dotter till Nils Och Elisabet, men jag vet att  Margareta [Crusebjörn]  gifte sig (1) med Nils Månsson [Durell]  son till Måns Jönsson och Brita Nilsdotter år 1626 i Norrköping. Nils föddes den 12 april 1586 i Jönköping . Han dog den 30 april 1639 i Norrköping. Borgmästare i Norrköping,
Adlad Durell. Elgenstierna: Svenska Adelns Ättartavlor del II sid 337a under adl. ätten  
Durell nr 422 åter finner du Nils Månsson  
(Durell), kallad den store, född 1586-04-12 i  
Jönköping och död 1639-04-30 i Norrköping, borgmästare. Han blev i sitt andra gifte 1616  
med Elisabet Hård af Segerstad, död 1622, dotter  
till ståthållaren Olof Larsson Hård av  
Segerstad, adl. ätten nr 17 (se Elgenstierna:  
Svenska Adelns Ättartavlor del III sid 717b)och hovjungfrun (hos hertig Carls gemål Maria av Pfaltz) Catharina Vogtin von Fronhausen, av  
förnäm hessisk adel, far till Magnus Nilsson  
Durelius ståthållaren Olof Larsson Hård av  
Segerstad, adl. ätten nr 17 (se Elgenstierna:
 
Margareta gifte sig (2) med Olof Carlsson  
Hising  år 1641. Olof begravdes den 28 juni 1658 i Norrköping Stad. Borgmästare i Norrköping  
Den Olaus Hising som var borgmästare och begravdes där 20 jun 1658.

466
Jag läste gamla disskutioner och förstod att det här är ett problem på rötter,
Exempel A någon frågar om en släkting kanske i början av 1800 talet,och personen har hamnat i en återvänds gränd och kan inte komma vidare skriver in till rötter de uppgifter som han har ihopp om att någon i Anbytarforum har några släktuppgifter att skifta.
Det är en av anbytarforum uppgjifter, den som svarar på frågan bör göra det på korrekt sätt i god och vänlig ton.  
1) Alltså inte håna frågeställaren eller vara sarkastisk och tala om att person bör titta i Födelseboken eller husförhöslängden.
 
Exempel B. När anbytarforum har disskutioner som behandlar en släktlinje eller personer långt tillbaka i tiden när födelseböker inte existerar,Då får man som släktforskare vet andra ställen man kan söka  Herdaminnen, Adles ättartavlor, medeltida brev ,samtida dokument, andra Släktforskare undersökningar, Historiker eller krönikörer.
1)Det finns då det på rötter som skrider fram som några sannings sägare och talar om vilka av ovan källor som är godtag bara och vilka som är skräp eller osanningar,så skulle man vilja få klarhet i en linje och man drar upp en anna forskares uppjifter.eller nämner herdaminne, eller elgenstiernas ättar tavlor då har man inte varit källkritisk och det påhoppas på olika sätt på stakars frågeställaren.  
som är väl medveten om att några säkra källor finns inte men kanske någon har en bit han missat,som han så många gånger gett till andra.  
 
kort sagt en släktforskare är en person som forskar i sin släkt och finner en glädje i att söka sina rötter.
 
Amatör är du från dag ett som du släktforskar  ett i hela ditt liv.
 
Idag  finns det allt för många konsulter som ej är proffs eller tillräklig utbildning dom är Inte fd. Arkivarier med 20 årig Palografi kunskap eller med kunskap om medeltiden läst på högskola, för att göra släktutredningar och få pengar,  borde det vara krav på dom som kallar sig Proffs så 90 procent av Släktforskar konsulterna har för lite utbildning !!!
 
men det finn några få utbildade Agneta Olofsson fd. Arkivarie på Härnösand hon har utbilningarna jag tala om innan och hennes Konsult firma Genea ab kan jag rekomendera.  
 
Det finns många som gör bluff utredningar en god vän råka ut för det nyligen, vi här på rötter borde kunna få ge tipps om seriösa släktforskar konsulter. mv Marc

467
Lars Du har rätt första hustrun hette karin Jönsdotter hon dog i barnsäng fick sonen Johan. Brita har upptagits hos Leif Boström som anda hustru men inte han själv som sagt det utan ref. Olof Andersson 1999. och jag hävdar det är fel.andra hustrun hette Anna Olofsdoter gift 1678 med  Erik Olofsson Burman dom fick en dotter 1678 dog som nyfödd, en dotter 1679 dog som nyfödd, Katarina(Karin smeknamn)född 1680 Gift med Isak Nordin,Anna född 1682-1682,Anna född 26 aug 1683,Nils 1685-1685,Anders 1685-1685. Källa: att andra hustrun hette Anna Olofsdotter Står i Thea Hellebergs bok 2 om Sorsele samt ifrån kyrkoarkvarier.

468
Grubbe - en och samma släkt? / Grubbe - en och samma släkt?
« skrivet: 2005-07-06, 18:11 »
Källor:
 1)Adliga ättartavlor på Ingemar Claesson Grubbe föddes år 1368 i Köpenhamn,Danmark. Han dog i Grubbe,Umeå lfs (AC). Borgare och Handelsman från Köpenhamn och  på 11 och 19.  
 
2)Johan Bures Genealogica 53 Röbäckc sid o Nämnda är nr 10,16,17,18 ibland Utan namnet Grubb.  
 
Arttvisten mellan Anders och Ingemar,gjorde att Anders till sist ärvde godset bröt kontakten med brodern kalla sig Grubb, Ingemar Grubbe flytta hem till Roskilde,köpenhamn igen.
3)muntlig källa av Sagesmannen Per Andersson Grubbdet har berättas från genration till genration.  
 
4) Enligt Klercker-Mattonska Handskrift Samlingen ,Gillingstam 1967-69, sid 34.  
gäller nr 8
 
5) Det finns Källor om att Anders Persson Grubb ägde GrubbeGods tänk på att Sagesmanen om Arvtvisten var Anders far Per.  
Det finns ett belägg från 25 februari 1503 där underlagmannen Olof Nilsson dömer fasta på ett jordabyte i Böle och Grubba, Grubbe på ting i Umeå. Det är dock en avskrift från 1691 (Svenska donationskontoret FIb, nr 33, fol 14f).  
__Sedan finns kung Gustavs brev från 22 oktober 1526 där han förlänar Anders Persson i Grubbe lapparna i Umeå (Riksregistraturet C, fol 153v, eller tryckt KGR 3, sid 306).  
 
6) Papper från okänd Bureättling som startar med Ingemar Grubbe 1307 .... det är mycker från den okända bureättling som jag fått mitt matreal många av denna persons källor kommer Marcus Andrae Grubb Andre komminister och Stadskapellan i Skellefteå under åren 1612-1615.
 
Jag tyckte också Magdalena Larsson Uppgifter stärkte min Linje ioch med att hon hade tabell 1,2,3,- som gick till min Ingemar Grubbe  1307 och jag visste inte om hennes forskning.  
 
det här är svaga länken i den här släktlinjen men jag er dej de källor jag har och det är möjligt att det inte räcker för dej,jag har valt att det räcker för mej för att bevara denna linje för den fanns innan jag presentera den .

469
Grubbe - en och samma släkt? / Grubbe - en och samma släkt?
« skrivet: 2005-07-06, 10:48 »
Jag Har en fråga till Magdalena att är det inte troligt att * Peder I Johannesen Grubbe (1:54799). Född 1255 i Roskilde, Köpenhamn (Danmark) (Ancestry). skulle vara Ingemar farfar,dels för Ingemar var född i Köpenhamn,Peder och Ingemar är namn som förekommer sen?
Källor jag har andvänt mej av balnd annat för de första generationerna
 
1.Ingemar [Grubbe]  föddes år 1307 i Köpenhamn,Danmark. Han dog år 1372 i Köpenhamn,Danmark.  
 
Han var av Dansk adel ,Bogare och Handelsman i köpenhamn.Stamfar för Släkten Grubbe.
 
 
Ingemar hade följande barn:
 
+Peder Ingemarsson [Grubbe]  föddes omkring 1330.  
 
+Claes Ingemarsson [Grubbe]  föddes år 1343.  
 
Andra Generation
 
 
2.Peder Ingemarsson [Grubbe]  (Ingemar) föddes omkring 1330 i Köpenhamn, Danmark. Peder var Riddare och Hövitsman .
Brev 8531Utfärdandedatum:1364-06-21 Utfärdandeort:Stralsund  Språk: tyska ”Borttaget”
Utfärdare:Ärkebiskop Nils i Lund, biskop Henrik i Roskilde, drotsen Claus van Lembek, marsken Tuve Galen, Vicke Molteke, gälkare i Skåne, Kersten Kule, Ivar Nilsson, Olof Björnsson, Peder Grubbe och Nils Knutsson, alla riddare. Innehåll:Ärkebiskop Nils i Lund, biskop Henrik i Roskilde, drotsen Claus van Lembek, marsken Tuve Galen, Vicke Molteke, gälkare i Skåne, Kersten Kule, Ivar Nilsson, Olof Björnsson, Peder Grubbe och Nils Knutsson, alla riddare, intygar att de anbefallt hertig Barnim d.y. av Stettin att lova hansestäderna, att kungens av Danmark sigill skall vidhängas det brev som riksrådet i Danmark givit på den fred som hertig Barnim avtalat mellan kungen och hansestäderna. Utfärdarna lovar hålla honom skadeslös för vad han kan råka ut för om kungens sigill ej vidhängs hansestädernas brev. (...). Se vidare DS nr 7012.Visa  på 8531.  
Sigillinformation:Sigill: n. 7 bortfallet från remsan, övriga  
bevarade, varav n. 1 ärkebiskopens runda sekret, n. 2 Koskilde-biskopens spetsovala sigill.  DS nr  
7012
Original:or. perg., Stadtarchiv Stralsund, Tryckt: DS nr 7012; Hanserecesse III, nr 23; DD III:7,  
nr 118 Reg. Dan. Ser. II, nr 2535; Hans. UB IV, s. 54 not 1
 
Brevnummer:8418  Utfärdandedatum:3 dec 1363
Utfärdare:Riddaren Peder Grubbe, hövitsmannen på Lindholms slott Peder Nilsson, gardianen i franciskanklostret i Trelleborg broder Otto och föreståndaren för Börringe nunnekloster prästen Magnus Karlsson.  
Innehåll: Riddaren Peder Grubbe, hövitsmannen på Lindholms slott  
Peter Nilsson, gardianen i franciskanklostret i Trelleborg broder Otto och föreståndaren för Börringe nunnekloster prästen Magnus Karlsson, vidimerar avskrift av kung Kasimirs av Polen brev, dat. Krakow 1363 13/12, vari denne sluter förbund med kung Valdemar av Danmark och lovar hjälpa  
honom, utom mot kejsar Karl IV beträffande dennes böhmiska kungarike och mot kung Ludvig av Ungern.
Sigill av ofärgat vax: n. 1 och 2 endast remsorna med spår av sigill; n. 3 spetsovalt (S. Catharina av Alexandria, hållande ett nedåtriktat svärd i högra handen och en bok i den vänstra samt trampande  
på den liggande kejsar Decius): [S' gardi]ani fratrum minorum Threleb[urg]; n. 4 spetsovalt (hand ovanför kalk): + S' Magni* Karl[sons*s]acerdotis. - Båda sigillen äro avbildade i H. Petersen, Danske  
gejstlige Sigiller fra Middelalderen (1886) nr 1024-25, n. 3 även i H. Lindal, Trelleborgs medeltid  
(1956), s. 56. or. perg., Polen 3, DRA
Tryckt:DS nr 6905 med uppgift om övrigt tryck; DD III:6, nr 412 Tryckt regest: Rep. Dan. udat. (1351-
1400) nr 381 (med nr 2711); Archeion IX (1931), s. 38 (nr 3); Kvartalnik Historyczny XLV:1 (1931), s. 258
 
 
Peder hade följande barn:
 
+ 4 K i. Juliana Pedersdotter [Grubbe]  föddes omkring 1352. Hon dog efter 1390.  
 
5Gertrud Pedersdotter [Grubbe]  föddes i Köpenhamn, Danmark.  
 
Brev 13770
Utfärdandedatum:13900815  Språk: danska
Utfärdare:Gertrud, herr Peter Grubbes dotter.
 
Innehåll: Gertrud, herr Peter Grubbes dotter, pantsätter för 40 mark till herr  
Gy?ver Bydelsbak sin gård ?llinge (i Själland ) med tillhörande kvarn, åker, äng  
med mera.
Tryckt: E. Molbech och N. M. Petersen, Utvalg... Danske Diplomer og Breve (1858)
, nr 16 (s. 21)  Tryckt regest: Rep. D. 3755
Litteratur o. komm.:
 
 
3.Claes Ingemarsson [Grubbe]  (Ingemar) föddes år 1343 i Köpenhamn, Danmark. Borgare i Köpenhamn .
 
Claes hade följande barn:
 
+Ingemar Claesson [Grubbe]  föddes år 1368.  
 
 
Tredje Generation
 
 4. Juliana Pedersdotter [Grubbe]  (Peder Ingemarsson, Ingemar) föddes omkring 1352 i Köpenhamn, Danmark. Hon dog efter 1390 i kalmar  (H). Juliana gifte sig med Peder [Tott] . Peder föddes omkring 1330 i kalmar  (H). Han dog efter 1380 i kalmar  (H). Riksråd
 
Peder och Juliana hade följande barn:
 
+ 7 M i. Axel Pedersson [Tott]  föddes omkring 1373.  
 
 6. Ingemar Claesson [Grubbe]  (Claes Ingemarsson, Ingemar) föddes år 1368 i Köpenhamn,Danmark. Han dog i Grubbe,Umeå lfs (AC). Borgare och Handelsman från Köpenhamn köper omkr 1380 Godset som sen kallas Grubbe  gods.
 
Ingemar hade följande barn:
 
+ 8 M i. Claes Ingemarsson [Grubbe]  föddes år 1390.  
 
 
Fjärde Generation
 
 7. Axel Pedersson [Tott]  (Juliana Pedersdotter [Grubbe], Peder Ingemarsson, Ingemar) föddes omkring 1373 i kalmar  (H). Axel gifte sig med Cathrine Krognos .  
 
De fick följande barn:
 
+ 9 M i. Åke Axelsson [Tott]  föddes år 1405. Han dog år 1477.  
 
8. Claes Ingemarsson [Grubbe]  (Ingemar Claesson, Claes Ingemarsson, Ingemar) föddes år 1390 i Grubbe,Umeå lfs (AC).). Ärvt sin faders Gods  Grubbe nämnt på 1420 talet. Handelsman/Handelsresande  skulle ha dött i Funbo ,under en resa från i Danmark .
9.  
              Claes hade följande barn:
 
+ 10 M i. Anders Claesson Grubb  föddes år 1421.i Grubbe
 
+ 11 M ii. Ingemar Claesson [Grubbe]  föddes år i 1428.Grubbe  
 
 
Femte Generation
 
 9. Åke Axelsson [Tott]  (Axel Pedersson [Tott], Juliana Pedersdotter [Grubbe], Peder Ingemarsson, Ingemar) föddes år 1405 i kalmar  (H). Han dog år 1477 i kalmar  (H). Riksråd i Danmark, riddare, hövitsman på Falkenbergs slott
Tott, Åke Axelsson, 1405-1477, danskt riksråd, bror till Erik Axelsson Tott och Ivar Axelsson Tott.  Han övertog 1446 efter sin far Varbergs län (som tillhörde Danmark) och förvärvade i Sverige ett stort godskomplex. Av en jordebok framgår att han byggde upp ett personligt godsimperium bestående av  
233 egendomar i Halland, Västergötland, Värmland och Småland. Dessutom kontrollerade han exporten över de halländska hamnarna.  Han var 1467-72 berövad Varbergs län och vistades i Sverige.  Totts dotter Ingeborg var gift med Sten Sture d.ä.Åke gifte sig med Märta Bengtsdotter . Märta föddes omkring 1410 i Vintorp,Börstig socken (P). Hon dog i kalmar  (H). Hon tillhörde Vinstorpätten.
 
 
Åke och Märta hade följande barn:
 
 12 K i. Ingeborg Åkesdotter [Tott]  föddes omkring 1440 i Kalmar  (H). Hon dog år 1507 i Jönköping  (F).  
 
 
Källor
1)  Den svenska historien, del 3
 
 
 
Ingeborg gifte sig med Sten [Sture] d.ä.  son till Gustav [Sture] och Birgitta Stendotter [Bielke] år 1467 i kalmar  (H). Sten föddes omkring 1440 i kalmar  (H). Han dog år 1503 i Jönköping  (F). Han begravdes i domkyrka ,Strängnäs socken  (D).  
 
Riksföreståndare i Sverige 1470-97, 1501-03
Sture d.ä., Sten, c:a 1440-1503, riksföreståndare 1470-97 och från 1501, systerson till Karl Knutsson Bonde.  Sten Sture var endast 4 år gammal, när hans far, Gustaf  
Sture dog. Förmodligen dubbades unge Sten till riddare i samband med Kristian I:s kröning år 1457 och fick därefter lov att tituleras herr Sten.  Sten Sture kom under Karl Knutssons tredje regering snart i förgrunden. Vid Karls död 1470 övertog han rikets styrelse och riksföreståndarskapet, och hans makt befästes genom segern över Kristian I vid Brunkeberg 1471. Sten Stures hänsynslösa kamp för att vinna gods och län ledde till motsättningar till Kristians efterträdare Hans i Danmark, som  
Sten Sture ville hindra från att bli svensk kung.  Sten Sture förde en energisk utrikespolitik med bl.a. interventioner i Livland. Ett rysk - danskt förbund 1493 riktat mot Sverige sökte han motverka genom en allians med Hansan, vars direkta  
politiska inflytande i Sverige minskat genom förbudet 1471 mot tyska ledamöter i de svenska städernas magistrater. Sten Stures föga framgångsrika krig mot Ryssland 1495-97 gav rådsoppositionen, ledd av Jakob Ulvsson och Svante  
Nilsson (Sture), vind i seglen, och 1497 måste herr Sten erkänna Hans som svensk kung. Han tröstades med betydande förläningar och blev rikshovmästare. Han anslöt sig 1500 ändå till det av Hemming Gadh organiserade upproret mot  
Hans och blev åter riksföreståndare.  Sten Sture utmålade sig själv som en oegennyttig riddersman och frihetskämpe. När han till minne av segern vid Brunkeberg lät ställa upp Notkes magnifika skulptur av Sankt Göran i Storkyrkan i  
Stockholm, var det föga tvivel om vad och vem som symboliserades. Numera ser man honom med bättre skäl som en hänsynslös, opportunistisk och girig realpolitiker.  Strax före jul 1503 avled Sten Sture plötsligt i Jönköping. Någon  
manlig arvinge som kunde ta vid efter honom hade han inte. Enda barnet var den utom äktenskapet födda dottern Birgitta och hon satt som nunna innanför klostermurarna i Vadstena.  Sten Sture begravdes i klostret i Mariefred; graven  
flyttades senare till Strängnäs domkyrka. Ett monument över honom av Milles, i den traditionella bildens anda, restes 1925 på Kronåsen i Uppsala.
 
Källor
1)  Den svenska historien, del 3
2)  Lars-Olof Larsson - Gustav Vasa - landsfader eller tyrann?
 
 
+ 13 K ii. Iliana Åkesdotter [Tott]  föddes omkring 1433.  
 
+ 14 M iii. Hans Åkesson [Tott]  föddes omkring 1435. Han dog den 20 december 1492.  
 
 
 15 M iv. Erik Åkesson [Tott] .
riddaren och riksrådet
 
 
Erik gifte sig med Berta Evertsdotter [Moltke]  dotter till Evert [Moltke] och Beata Nilsdotter Rönnow. Berta dog år 1494 i kalmar  (H).  
 
Hans Gillingstams och Kjell-Gunnar Lundholms utredning i Äldre svenska frälsesläkter (ÄSF) I:3 (1989), s 270-295. Där framgår bl.a. att riddaren och  
riksrådet Erik Åkesons hustru hette Berta och var dotter till riddaren Evert Moltke och Beata Nilsdotter (Rönnow). Hustruns namn återgår på uppgifter från Sophia  
Brahes släktbok i Lunds univ.bibl. handskriftsavd. Senare litteraturuppgifter i Danmarks Adels Aarbog 1900 och 1921 att hon hette Anna resp. Johanna är troligen felaktiga. __Se vidare ovannämnda utredning i ÄSF för källreferenser  
och för litteraturhänvisningar betr. ätterna Moltke och Rönnow.
 
 
 10. Anders Claesson Grubb  (Claes Ingemarsson, Ingemar Claesson, Claes Ingemarsson, Ingemar) föddes år 1421 i Grubbe,Umeå lfs (AC). Anders  ärvde sin faders Gods  Grubbe Kallar sig själv Grubb efteren bitter  arvtvist med sin bror för att på så sätt skära av kontakten ,först som ingifte med en Bureättling  enligt Johan Bure Genealogica volym X:53 .Anders gifte sig med Anna Olofsdotter  dotter till Oloff Hersesson (Gamle Olof) år 1444 i Umeå lfs. Anna föddes år 1421 i Bureåsocken ,(AC). Hon dog i Grubbe,Umeå lfs.  
 
De fick följande barn:
 
+ 16 M i. Per Andersson Grubb  föddes år 1445. Grubbe,Umeå  
 
 17 M ii. Claes Andersson Grubb  föddes år 1448 i Grubbe,Umeå landssocken  (AC).  
 
          18M    iii. Carl Andersson Grubb  föddes omkring 1450 i Grubbe,Umeå landssocken  (AC). Carl gifte sig med Britta Hansdotter  dotter till Hans Persson och Karin Mårtensson. Britta föddes i Röbäck,Teg socken (AC). Familjen omnämns enligt Johan Bure Genealogica 53 . ibland utan namnet Grubb.
 
 
 11. Ingemar Claesson [Grubbe]  (Claes Ingemarsson, Ingemar Claesson, Claes Ingemarsson, Ingemar) föddes år 1428 i Grubbe,Umeå lfs (AC). Han dog i Köpenhamn,Danmark. efter en bitter arvtvist kvarhåller släktnamnet Grubbe,samt flyttar söderut tillbaka till köpenhamn
 
 
Ingemar hade följande barn:
 
+ 19 M i. Lars Ingemarsson [Grubbe]  föddes levde 1455 i Köpenhamn.  
 
 
Sjätte Generation
 
 13. Iliana Åkesdotter [Tott]  (Åke Axelsson [Tott], Axel Pedersson [Tott], Juliana Pedersdotter [Grubbe], Peder Ingemarsson, Ingemar) föddes omkring 1433 i kalmar  (H). liana gifte sig med Tord Karlsson [Bonde]  son till Knut Tordsson [Bonde] och Margareta Karlsdotter [Sparre av Tofta ] år februari 1455. Tord föddes omkring 1410 i Finland. Han dog den 16 april 1456 i Karlsborgs fästning, (P). Han begravdes år 1456 i klosteret ,vadstena socken (E).  
 
Marsalk
Tord Bonde ledde på Karl Knutsson Bondes sida kriget mot norrmännen och danskarna på 1450talet. Han mördades i sömnen av sin egen underbefälhavare, en danskfödd man vid namn Jöns  
Bosson. Denne lär därefter ha plundrat borgen Karlsborg och beslagtagit vapen, innan han avseglade till Danmark.  Borgen Karlsborg uppfördes av Tord Bonde. Var borgen fanns belägen är okänt, men man har gissat på en plats vid Åbyfjorden, mitt mellan Göta älvs mynning och Svinösund.  
Tord Bonde, som tidigare hyllades som krigshjälte, blev nu martyr och kom att spela en minst sagt lika stor roll efter sin död som under sin levnad. (Källa: Dick Harrison: Karl Knutsson)
 
Källor
1)  Dick Harrison - Karl Knutsson
 
 
Tord och Iliana hade följande barn:
 
 20 K i. Birgitta Tordsdotter [Bonde]  föddes år 1456 i kalmar  (H). Hon dog efter 1490 i Rydboholm, Östra Ryd (C).  
Birgitta gifte sig med Johan Kristiernsson [Vasa]  son till Kristiern Nilsson [Vasa] och Margareta Eriksdotter [Krummedige] omkring 1476 i Rydboholm, Östra Ryd (C). Johan föddes år 1426 i Viborg,Ryssland. Han dog den 4 juni 1477 i Rydboholm, Östra Ryd (C).  
 
Riddare, Riksråd i Rydboholm, Ö Ryd sn. nämnd 1444-1477
Rydboholm var sätesgård för Johan Kristersson. Han hade tänkt sig en kyrklig karriär och skrevs in vid universitetet i Leipzig 1444. Men han sadlade om och blev några år senare dubbad till riddare. När unionen återställdes 1457 fick han, liksom  
brodern Nils, säte i riksrådet.  Senare blev han länsherre på Västerås, men hade sitt privata gårdsinnehav samlat i Uppland. Ofta var han inbegripen i hårda strider rörande gårdsköp och gårdar, som han i åtminstone ett fall uppges ha lagt sig till  
med våld. Källa: Lars-Olof Larsson - Gustav Vasa - landsfader eller tyrann?  Gustav Vasas farfar Johan Kristersson var lugnare och inte fullt så härsklysten som  
fadern, drotsen Krister Nilsson. Källa: Historien om Sverige - Gustav Vasa och hans söner och döttrar av Herman Lindqvist
 
Källor
1)  Dick Harrison - Karl Knutsson
 
 
 14. Hans Åkesson [Tott]  (Åke Axelsson [Tott], Axel Pedersson [Tott], Juliana Pedersdotter [Grubbe], Peder Ingemarsson, Ingemar) föddes omkring 1435 i kalmar  (H). Han dog den 20 december 1492 i Östra Frölunda socken (P).  
 
Riddare, riksråd, lagman
NoteringarHans Tott blev ihjälskjuten av en bonde.
 
 
Hans gifte sig med Kerstin Eriksdotter [Gyllenstierna] .  
De fick följande barn:
 
+ 21 K i. Cain Hansdotter [Tott]  dog omkring 1549.  
 
 
 16. Per Andersson Grubb  (Anders Claesson Grubb, Claes Ingemarsson, Ingemar Claesson, Claes Ingemarsson, Ingemar) föddes år 1445 i Grubbe,Umeå lfs (AC). Ärvt sin faders Gods  Grubbe han var också Birlkarl och Underlagman .enligt Johan Bure Genealogica 53 .
 
Per hade följande barn:
 
+ 22 M i. Anders Persson Grubb  föddes år 1470. Han dog år 1543.  
 
 
 19. Lars Ingemarsson [Grubbe]  (Ingemar Claesson, Claes Ingemarsson, Ingemar Claesson, Claes Ingemarsson, Ingemar) föddes levde på 1460 talet i Köpenhamn,Danmark. Han dog i Vasa socken,Finland.  
         Kapten på Amiralitet i Köpenhamn,Överstelöjnant vid Amiralitet i Vasa .
 
Lars hade följande barn:
 
+ 23 M i. Jon Larsson [Grubbe]  föddes levde på 1490 talet.  
 
 
Sjunde Generation
 
 21. Cain Hansdotter [Tott]  (Hans Åkesson [Tott], Åke Axelsson [Tott], Axel Pedersson [Tott], Juliana Pedersdotter [Grubbe], Peder Ingemarsson, Ingemar) dog omkring 1549 i Stävlö ,Åby socken (H).  
  Carin gifte sig (1) med Anund Jönsson [Ulfsax]  son till Jöns Pedersson [Ulfsax] och Märta Olofsdotter år 1513. Anund dog år 1526 i Stävlö ,Åby socken (H).  
 
  Anund och Carin hade följande barn:
 
    24 K i. Kerstin Anundsdotter [Ulfsax]  föddes år 1513. Hon dog efter 1554 i  Stävlö , Åby socken (H). Arvskiftet efter morden, 25 Jul 1554 Kerstin gifte sig med 1)Sten Bengtsson [Ulv]  son till Bengt Arendsson [Ulv] och Elin Hansdotters [Stiernsköld] den 3 augusti 1533 i Nyköping Slott. Sten föddes omkring 1490.  
Han var Väpnare.Carin gifte sig (2) med Harald Knutsson [Soop]  år 1517.  
Häradshövding i Bro härad 1410 och ännu 1 maj 1438
 
 
Harald och Carin hade följande barn:
 
 25 K ii. Brita Haraldsdotter [Soop]  dog den 16 mars 1582 i Ravsjö.  
Brita gifte sig med Bror Eriksson [Butz]  den 2 juli 1537. Bror dog i Ravsjö.  
 
 
 
 
22. Anders Persson Grubb  (Per Andersson Grubb, Anders Claesson Grubb, Claes Ingemarsson, Ingemar Claesson, Claes Ingemarsson, Ingemar) föddes år 1470 i Grubbe,Umeå lfs (AC). Han dog år 1543 i Grubbe,Umeå lfs (AC).  
Anders anställdes som  Lagman och Landköpsman i (AC).  
 
Underlagman.Birkarl,Fogde över Umeå lappmarker.samt Storbonde och Hemmnasägare  i Grubbe.Återigen ingifte med Bureättling.Han räknas som stamfader för Släkten Grubb,avkomlingar som Adlas till Af Grubbens,Grubbenhielm,Grubbenfelt.Grubbensköld 22 oktober 1526 erhåller Anders Persson genom kungligt brev från Gustav Vasa rätten till skatt från  
samerna.  Vpsala    Then monedagen nesth ephter xj (11000) iomfrughes dagh)  Forlaeninghe breff Vij Göstaff etc Giörom vittherligit athuj aff Synnerlige gunsth och naadhe vnndt och forlaenth haffua och nw medh thetta vorth opna breff vnna och forlaena oss elsschelig anders pederson j grwbba the  
lappar vtij Vmo sokn som oss tiillydher medh vaare konungxlige saker och renttho med saa forordt at han oss ther vtaff redeligha giffua schal the ij thimber maardskin som aarliga skatthen aer och then aarligha forbetthra medh x maardher och om saa szake athuj honum tiilhanda skicke nogher peninghar ther han medh vorth bestha vetha kan tiil ath köpa, thraan, Elgeshuder, boockskin, eller annat huad ther falla kan ther tiil schal han latha sigh finna alledelis veluiliogh som vaar throo man Ther oss elschelig Staffan hindricson borgemestare j vaar stad vpsala haffuer varith oss goodh före påå for:nde anders pederszons vegna ath han for:ne vilkor j alle puncthar oss redeliga holla schal Therföre biudhom vij eder alle for:nde vaare lappar vtij Vmo sockn athijaere honim höruge oc lyduge paa vaare vegna Suarandis honum tiil Cronones skath och saker oc inghen annen, han schal eder  
holla viid Suerigis lagh och goda gambla sidwennior nesth gudz hielp etc.Gillingstam 1967-69, sid 342)
 
 
Angående Grubbe som ortnamn under medeltiden i Norrland: Det finns ett belägg från 25 februari 1503 där underlagmannen Olof Nilsson dömer fasta på ett jordabyte i Böle och Grubba, Grubbe på ting i Umeå. Det är dock en avskrift från 1691 (Svenska donationskontoret FIb, nr 33, fol 14f).  
__Sedan finns kung Gustavs brev från 22 oktober 1526 där han förlänar Anders Persson i Grubbe lapparna i Umeå (Riksregistraturet C, fol 153v, eller tryckt KGR 3, sid 306).

470
Farde Unges släkt / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-07-24
« skrivet: 2005-07-06, 00:04 »
Det är väl rätt att anta att Nils Djäken är en annan person än Nils Fartengsson 40 år tidigare
 
Brev 3291  
Utfärdandedatum: 13240716  Utfärdandeort: Umeå  
Datum-
kommentar:   Språk: latin  
DS-nummer: DS 2475  SD-nummer:    
Utfärdare: Johan Ingemarsson, fogde i Hälsingland, Björn, kanik i Uppsala, Olof i Nordingrå, prost i Ångermanland, Nils Farthienxsson, Farthiegnus de Nesemi, Uno, lagman, ?ndo av Nedraby, Gullanus Lagmansson.  
Innehåll: Johan Ingemarsson, fogde i Hälsingland, Björn, kanik i Uppsala, Olof i Nordingrå, prost i Ångermanland, Nils Farthienxsson, Farthiegnus de Nesemi, Uno, lagman, ?ndo av Nedraby, Gullanus Lagmansson intygar på tinget i Umeå att Johan av Kåddis och hans hustru Cecilia skänkt ärkebiskop Olof och Uppsala domkyrka deras gård Kåddis jämte alla deras lösören, samt att ärkebiskopen på stället med 6 mark svenska penningar gottgjort Cecilias broder Jerund av Hisky hans rättsanspråk på systerns egendom.  
Extratext: På frånsidan: de villa kadiis in h?lsingya pro mensa archiepiscopi.  
Sigillinformation: Sigillen: N. 1, 5, 7 och 8 borta, remsorna qvar; N. 2, 3, andliga; 4, Nils Farthiegnssons, skadadt (en arm eller en örnfot?); N. 6 skadadt (en springande grip?).    
Fastar:    
Sigillanter: utfärdarna  
Sigill: se DS nr 2475  
Original: or. perg., RA 0101    
Peringskiöld: E 48:A, fol. 44  Örnhielm: I, p. 786, 802  
annat brev: DS nr 2445 och A 8, fol. 42  
Fotokopia: Övre Norrlands historia (1962), s. 144    
Tryckt: DS nr 2475  Tryckt
o. komm.: Jfr Birgitta Fritz, Ångermanlands medeltidsbrev (Årsbok för Ångermanlands och Medelpads hembygdsförbund 1986), s. 123; se G. Holm, Bynamnet Kåddis (Svenska studier från urtid till nutid tillägn. C. I. Ståhle, Lund 1973), s. 53 ff.

471
Farde Unges släkt / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-07-24
« skrivet: 2005-07-05, 21:12 »
Jag har tittat på brev 5464,3287,8252.4147,3462
och inget som binder Farteng Unge till Nils Fartengsson som far och son ,jag har brevet nedan sätter ett frågetecken om vilket släktskap dom skulle kunna finnas?
Brevnummer 8281      
Utfärdandedatum:13630219  
Utfärdandeort: Njutånger    
Språk: svenska DS 6772      
Utfärdare:Margit, Olof Håkanssons hustru.      
Innehåll:Margit, Olof Håkanssons hustru, upplåter till Anders Karlsson på Nils Peterssons vägnar all sin jord i Hållen i Hållnäs socken för det dråp som hennes make Olof Håkansson begick på Peter Ragvastsson i Hållen, Nils Petersson fader. Upplåtelsen sker enligt uppländsk lag med 8 uppräknade fastar. Om Anders inte nöjer sig med denna jord skall Margit eller hennes arvingar betala honom på Nils Peterssons vägnar eller hans arvingar 40 mark i reda penningar eller motsvarande värde instundande mårtensmäss (11/11), men jorden skall likväl stå i pant efter köpstadsvärdering.      
Brevtext:    
Fastar: Peter Skulbjörnsson, lagman i Forssa prosteri, Tomas i Växsjö, lagman i Bollnäs prosteri, Kettil styreman, Jon Lang, Esbjörn i Borg, Martin i Thorkarlaby, Jon Ingevaldsson, Gudmund i Nyuta, forskälaman Fardjäkn unge.      
Sigillanter:Nils Djäken, fogde i Hälsingland, Fardjäkn unge, de båda lagmännen och två andra fastar.    
Sigill: se DS nr 6772 II Misc. 17:24  
Hänv. till annat brev: DS nr 6778  
Tryckt: DS nr 6772  RPB nr 572

472
Farde Unges släkt / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-07-24
« skrivet: 2005-07-05, 09:43 »
Kaj jag undrar samma sak som Per-Åke Vem är då Katarina av Frössvik, som Dahlbäck omnämner nedan ?
 
Det gods som Inga Gregersdotter ärvde 1355 skulle således möjligen kunna vara det gods som Kristina (Katarina enl. Dahlbäck) Finvidsdotter 1475? skänkte till den andra prebendan i Johannes Evangelistens kor. Där fanns två prebendor Salsta-prebendan ... den andra ... är grundad av Katarina av Frössvik. /.../ 1456 invigde ärkebiskop Jöns Bengtsson i Salsta-herrarnas kor ett altare till jungfru Marias /.../ ära.” (Dahlbäck 1977, 147 f) Jfr föregående stycke.

473
Farde Unges släkt / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-07-24
« skrivet: 2005-07-05, 09:16 »
Kaj jag undrar samma sak som Per-Åke Vem är då Katarina av Frössvik, som Dahlbäck omnämner nedan ?
 
Det gods som Inga Gregersdotter ärvde 1355 skulle således möjligen kunna vara det gods som Kristina (Katarina enl. Dahlbäck) Finvidsdotter 1475? skänkte till den andra prebendan i Johannes Evangelistens kor. Där fanns två prebendor Salsta-prebendan ... den andra ... är grundad av Katarina av Frössvik. /.../ 1456 invigde ärkebiskop Jöns Bengtsson i Salsta-herrarnas kor ett altare till jungfru Marias /.../ ära.” (Dahlbäck 1977, 147 f) Jfr föregående stycke.

474
Farde Unges släkt / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-07-24
« skrivet: 2005-07-05, 09:00 »
Kaj. där fick du till det blev riktigt roligt att läsa på morgonkvisten, vi utgår iför sig ifrån samma källa brev Brev nr 4745,men ger gärna upphovsrätten till Per Åke som jag anser mycket kunnig på området mvh Marc

475
Farde Unges släkt / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-07-24
« skrivet: 2005-07-04, 22:35 »
Hustru Ingeborg är ägare till Upplandsgodsen Morberga och Söderby.  
 
1342 Skiftar Farth?gn Unge, lagman i Medelpad, och hans hustru Ingeborg, jord med Spielbuder Spielbudersson, som får 14 öresland (1:6) jord i Morberga i Bälinge socken (i Uppland) och en gård i Söderby ,Åkerby Socken  (i Uppland) i utbyte mot Herresta, Berg och Mjällom i Vibyggerå socken, Klappsta i Ulleråker socken i Ångermanland. Vittnen: Spielbuder Bilder,(lagman),Höker Petersson, Peter i Nässom, Pål i Lundvik och “Aswid”. Sigillanter: Johan Ingemarsson, kungens ombudsman i Hälsingland, lagman Uno, Spielbuder Bilder och Höker Petersson.(Brev nr 4745)

476
Farde Unges släkt / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-07-24
« skrivet: 2005-07-04, 18:29 »
Kaj det gäller Söderby,Åkerby socken (C)

477
Farde Unges släkt / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-07-24
« skrivet: 2005-07-03, 13:53 »
ja Gudlev Bilder fel i hastigheten.

478
Farde Unges släkt / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-07-24
« skrivet: 2005-07-03, 13:52 »
Detta är det sista dockument om Farteng efter det antas han vara död. Brev 8252        
Utfärdandedatum: 13630000 m  Utfärdandeort:      
Datum- kommentar:  Språk:      
DS-nummer: DS 6737  SD-nummer:      
Utfärdare:Fardjäkn (Fale) unge.        
Innehåll: Fardjäkn (Fale) unge kungör att han övervarit ett skifte mellan Olof Hornfastsson (?) och hans syster Rannvig, varvid Olof utmätte åt henne såsom fäderne och möderne godset i Sköle och halva byn i Övre Åsta (i Tuna socken) och lämnade henne 14 markköp jord i Lunde för det gods i Torp, som han sålt men vari båda haft köprätt, samt hennes treding i fisken och skogar. Fardjäkn unge, (prästen) herr Torsten i Tuna och Henrik Djäken beseglar. Brevtext:Allom mannom thet bref höra och see helsar iagh Färdens vnge quedio medh Gudhi frelsarnom. See thet allom mannom kunugt att iagh hafuer ofuer waritt på skifte som emellan Olan Horfastsson war, och Ranuij hans syster, så att han hafuer henna mete före fäderne och möderne godzett i Skiöln medh akrom och ängiom, och Yfer Åstade halfuan byn, medh allom tillägom, Sädan förlichte han henne fiortan marck kiöp j hemmelskap i Lundlegdo, för thet godz han saldhe å Torpe som kom badom till kiöpe, och sädan henne tredungh i fiskerij i skoga huadh thet helst ähr Öfuer theta skifte war iagh Fardons vnge, Hindrich diekne, Joen i Rudu, Sigwardt i Skiölom, Sigwart i Runswik, Olan i Rudu, Laurent i Alstadh, Gamble Gyntte i Wij, Desse ähre wittne ther till, her Torsten i Tuna, och Biorn i Atmar, Sub sigillis discriptorum, virorum, Fardengen vnge, D: Torstanij i Thuna et Hindrisij diekne, anno Domini 1363:    
Extratext: På baksidan: Denne Färdens vnge bodde i Skiön vthi Medelpada, huilken hafuer wunnett een slachtningh emoth the danske wedh Danmarks kiörkio j Uplandh, huar vthaf hon fick sitt nampn, blef så der dödh. Sigillanter:Fardjäkn unge, herr Torsten i Tuna och Henrik Djäken        
Genealogica vol. 62, RA  Tryckt: DS nr 6737; Medelpads äldre urkunder (1972), nr 21

479
Farde Unges släkt / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-07-24
« skrivet: 2005-07-03, 13:35 »
Jag fastnar för Per Åkes tidigare inlägg där man får uppfattningen att  
 
1)Nils Gärbo (Gerbo) skulle kunna vara Identisk med Nils Fartengsson och att skulle vara gift med Katarina Styrbjörnsdotter (Sandbroätten) och att deras Dotter Ingeborg Nilsdoter gifter sig med Farde(Farteng) Unge.  
 
2)Farteng och Ingeborg Nilsdotters Barn Katarina Fardesdotter . Nils Gerbo köpte 1352 ? markland jord i Täby, Faringe sn. Jord, som senare ärvdes av Katarina Fadersdotter. Jorden tilldömdes 1402 Claus Slaweka dä jorden 'til at halda oc wndher frelse blifua' (SD 191, PHT -47 s 11 och 26f)  
andra dotter Kristina Fardesdotter
Kristina, ärver Söderby, som sedermera Kristinas dotter ger till sin arvinge, som var Märta Lydekadotters far, Lydeke Stralendorp (Gillingstam ibidem, s 27).  
 
3)min teori är att det fanns två söner till Nils Fardesson som ärvde jord i kumla,Balingsta från hans mor sida. han omnämns i stockholmstads tänkeböcker Tänkeböcker som Nils Bure.
om hemmanet....
Nils Gerbo är tidigast nämnd 1340 då hans hustru, Katarina Styrbjörnsdotter (Sandbroätten), med Nils sigill bekräftar sin bror Johans gåva till Olof Karlsson av jord i Kumla, Balingsta sn. (Rahmqvist PHT -78 s 66b; Gillingstam PHT -47 s 26)
Den andra sonen Hette Herse och hans far var Sigurd från klappsta ,Ullånger socken, och hans mor Ingeborg han kan som yngsta son varit född efter 1363 efter att Farteng Unge nämns sista gången och troligen dött.
 
4)Vem är då Farde(Farteng) Unge far Gustav Bilder blir den som ligger närmast till hands att tänka på med en son som heter Farteng och det jorda bytten och de släktskap som talas om här i tidigare inlägg.  
 
så min slutsats är samma som Thord Bylund vid seminariet nämnde du om Gustav Bilder kan du om du ser denna diskution ge oss lite mer klarhet om släktskapen till Farteng,och jag vill säga att disskutionen som förts här har varit spännande och gjort att åtminstone jag har fått ändra ett par saker.

480
Ehinger / Ehinger
« skrivet: 2005-07-02, 19:31 »
Jag har skrivit en bok om Grubbe och bland annat om släkten Ehinger det är är fem Generationer mellan Sebatian och Johan, sen är det nio generationer från johan till stamfader från 1200 talets början det skulle bli för mycket att skriva ner här, vi kan maila varran mvh marc

481
Hård af Segerstad / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-03
« skrivet: 2005-07-02, 19:04 »
Tack för svaret Bengt Örtenholm,
En fråga till: sonen till Nils och Elisabet.  Peder Nilsson[Durell] från Norrköping Skulle varit gift med Margareta Persdotter /Grubb/ är det någon som vet mera om familjen ..

482
Farde Unges släkt / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-07-01
« skrivet: 2005-06-30, 12:23 »
Angånde namnet Krok och släkten Krok    
 
År 1374 i slutet av oktober utfärdar apostoliske notarien Olof Nilsson, kyrkoherde i Tillinge, ett notarialinstrument om rannsakningar rörande gränsdragningen mellan Uppsala och Åbo stift hållna den 1/8, 21/8, 1/10 och 17/10 samma år. 1347-48 hade ärkebiskop Hemming Nilsson företagit en visitationsresa till Norra Botten åtföljd av kungsåren Torsten Spjälbudsson. Hans uppdrag var att fastställa och förnya råmärkena mellan Uppsala och finska lagsagorna.  
Vid förhör den 21/8 “inställde sig en viss Sigurd i Klappsta i prästgården i Luleå, i närvaro av utfärdaren och herr Andreas, prost i Jamtland, och andra trovärdiga vittnen, varvid Sigurd sade att riddaren Nils Abjörnsson, lagman Johan Krok och herr Torsten Styrbjörnsson förnyat nämnda råmärken, belägna på en ö i Ule älv mellan Hälsingland och Finland. Uppgiften hade han från sin son Herse som medföljde herr Torsten (Styrbjörnsson) på genomresa i detta ärende”.  
Den 1/10 i Hörnösand i Härnö sn i Ångermanland “inställde sig Nils Petersson från Utnäs, sockenbo i Styrsnäs, vilken utfrågades och tillstod att han varit närvarande och sett nämnda råmärken i Ule älv när de blivit förnyade av herr Torsten Styrbjörnsson, då fogde i Hälsingland.” (DS 8666)  
Torsten Styrbjörnsson var “fogde över Hälsingland 1347-48 (Frtz 2 s 54 f). Det senare året deltar han i gränsreglering mellan ärkestiftet och Åbo stift (mellan Luleå och Torneå socknar) (ÅboSvB s 154 f.)”. (S Rahmstedt PHT 1978 s 66)  
Det torde vara rimligt antaga att de medföljande på gränsregleringsexpeditionen var utvalda som primärvittnen och hade anknytning till de tidigare exploatörerna på 1320/30-talet.

483
Farde Unges släkt / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-07-01
« skrivet: 2005-06-30, 11:06 »
Här kommer ett litet inlägg om eventuella släktband.    
Farteng d.ä Bosatt i  Birsta ,Skön Socken och var Hövitsman och Landsdomare.
Källa: Dens: Landsdomarsläkten i Norrland (särtryck ur Ångermanland 1974)  
Farteng var nämnd 1300-1314 som Landsdommare av Stormans ätt och han var en rik och mäktig Storman, ett bevis på hans rikedom var de många diplom han hade som fiskrättsinnehavare, och i ett bekant,Diplom från 27 feb 1314 kan man läsa att Fartengs Födelse ort Farthiengo de Herbeby stavas i ett annat diplom Herkeli som Norlander förmodligen träffat rätt när han sagt Herlekien är identisk med nuvarade Holm sätteri i Ångermanland. Släktbandet mellan Farteng och  Nils Fartengsson kommer här ..
Nikolaus Fartengsson hade 5 juli  1324 fått ett brev i vilket han donerat fisket i Indals ån och omgivningar som hans fader Farteng d.ä. ägt ,och Båda medeltida breven finns kvar på Riksarkivets medeltids avdelning.och enligt brev från 1327 står att Nils Fartengsson som far till Lagmannen Farteng Unge. Sigillet av Nils Fartengsson från 1352 med en väpnad arm.källa Säbråboken sid 83.
 
Erik Gunnar Lindgren säger Bure sägnerna handlar ju om de Erikiska kungaätten och som JB Skildrar Bureödena är dessa starkt förknippade med Erikiska ätten personligheter på ett sådant sätt som tyder på nära personliga Kontakter att så måste vara fallet tyder också den omständighet på att Farten d.ä. (Farteng d.ä. ) söner Nils och Peder deltog i den Erikiska Släktens sista stora Kolonisationsföretag som omfattade både källa:Pergamentbrev från 2 feb 1327 Att Kungen upplät de norrländsk älvarna och strömmarna 0ch Luleå älvdal  att bebyggas och uppodlas och Anförtrodde detta kolonisation som råde till Ärkebiskopen Olof Björnsson i Uppsala samt Fogen Johan Ingemarsson ,Peter den Unge ,Nikolaus Fartengsson den sistnämnde var fader till Lagmanen Farteng unge. ( Johan ,Peter och Nils nämns komma i från Norrlands ledande ätt.
 
Luleå och Piteå Älvdalar och där även Stormanssläktens  Sparre av tofta (Nils Abjörnsson) deltog,tillsamans med Kungsåren Johan Ingemarsson(Balksparre) och Ärkebiskopen =Olof Björnsson Rikets högsta dignitär. Sparresläkten har dessutom Blodsband till den Erikiska Släkten och hade tjänat den troget under år av fejd.

484
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-31
« skrivet: 2005-06-30, 09:51 »
Hej Jan-Christer ,du hoppa in och gav ett inlägg till mej.den hemsidan du säger är min www.anor.se
är Ingemar Nilssons nu har han äntligen tagit bort mitt namn därifrån han kommer att forsätta med Gotlands cd. ect fast jag sagt till honom att lägga av Gotland,han kör sitt race, jag har hemsidan www Bureanor.se och ingen försäljning av Gotlands cd skivan.och har inte haft med den och göra sen 2004.så jag ligger lågt,ha det bra Med vänlig hälsning Marc

485
Hård af Segerstad / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-03
« skrivet: 2005-06-25, 20:17 »
Elisabet [Hård af Segerstad] gift 1616 med Nils Månsson [Durell],Borgmästare i Norrköping
Nils var född 1581 Jönköping död 1639 Norrköping.
Jag vet inget om Elisabet och hennes föräldrar ect.är tacksam för information.

486
ursäkta den jag talar om Olof Påvelsson Hemmansägare under åren 1582 -1619 av Ostvik nr  9,det är Påvel Skrivare Barnbarns barn,med sigill i arv samt hemmanet ostvik nr 9. och farfar samt Farfarsfar hade varit i klostret,

487
Jag vet inte Carl hur du kan tolka mej så fel nu försöker jag igen från Fale hin unge tror inte jag det finns belägg att styrka ner till Thord i Byre,jag citerar Johan Bures anlinje för det är värt tror jag för efter världen, vem vet vad man kan belägga sen.men jag har valt Fale hin unge som stamfar (Som Johan Bure också gjort för till honom finns en del belägg)
Johan Bure hade olika Sagesmän som han citera noga hans Morfar Anders Olai i Skellefteå ,Herr Peder i skön troligt kan vara att han besökte Moses Jacobssons Barn på Bureå tillexempel Nils Jacobsson som han fickveta muntligen var oäkta, Hans sagesman var Påvel Olofsson,det var Påvel Anderssons (Skrivare) Barnbarn, han var den äldsta sonen och fick ärvat Hemmanet ostvik 9 av sin far Olof Påvelsson som var enda son, han fick också sigillet Buretuppen i arv från sin Farfar Påvel Andersson (Skrivare).
Siste Abboten Herr Jon Samtida med Påvel Olofsson far. tror du Carl att Påvel Olofsson sagesman till Johan Bure visste något om Bure kloster.

488
Carl Szabad det är nästan en besvikelse att du inte kan se skillnaden emellan att återge en anlinje som Johan Bureus gör från hans sagesmän  och som jag gör från Johan Bureus,det betyder inte att han köper hela anlinjen han insåg att det inte fanns belägg så långt bak,han hade först på sin släkttavla Herse från Selånger sen Fale hin unge sen fortsatt vår släktlinje.även jag anser att det inte finns belägg för Thord i Byre och anser att Fale hin unge kunde vara Bure släktens stamfar.

489
Michael Lehman nu läste du inte korrekt,Jag sa inte att Thord i Byr existerat. jag sa att Thord existerat och även dom fem barn som rest stennen. sen sa jag precis som du att man inte kan knuta bure släkten till denna familj så på det sätt kan man kalla det saga för inget säkert belägg finns. är du med då.Hej Urban jag tycker du gjort en mycket bra utrednin och som du säger så är  det ibland belägg i hans släktkrönika och bland inte, vad jag försöker är att få en balans i uttalandena när man fördömmer direkt en teori inna den blivit ordentligt utredd, jag tog upp två exempel där man kommit närmare ett svar och stöd för Johan bure släktkröninka i dom två punkterna.  
Sen punkten om Svartingtorpsläkten det börja med Ingvar dahl uppgifter som visa att det kunde finnas släktskap med Bure.Jag visste din åsik?t Urban och höll väl med om att det fanns dåligt  
underlag för släktskap  sen såg jag följande disskution emellan Kaj och Per åke Brossen se mitt inlägg fredag den 17 juni 2005 kl. 03.22:
och när jag studera Adelssläkterna och såg att det fanns bure anknytning. det skulle ta flera sidor att visa men intresserade kan få det via mail mvh Marc

490
Håkan Skogsjö  vet du inte att vi kommit vidare sen Urban Sikesborgs utmärkta utredning 1996 det var därför man börja med seminarium för att börja utvärdera Johan Bures Släkt Krönika Genealogica 53 och x36 och x37 för på minst två punkter harman fått ändra sej,1) om Bure Kloster det räknas då som skröna,vad har vi vi utgrävning på kloster holmen  hitta man en grund där en kyrklig instution varit förmodligen ett kloster skrev man man hitta en tappkran till en öltunna som munkarna bryggde daterat till tidigt 1400 tal,man har hittat franciscan dokument nordin tala om även det så kallade Eskilstuna dokumentet från 1477 från Laurentius Johannis, prior i Eskilstuna kloster.till Påvel Skrivare  
Som hade hand om odlingen och beståndet av fisk i Byske och Bureälv.  
dessutom har sigillet den så kallade Buretuppen gått från genration till genration sen Påvel Andersson skrivare och Sten Lundgren hade den tills han gick bort hans döttrar har den nu sten var rakt nedstigande led till äldsta sonen,jag  var också släkt med en yngre son rakt ner till Påvel Skrivare,occh hört myterna om gråkåperna.  
sen så säger Lars Svensson (Laurentius Svenonins)i herdaminnet att han gick som lärling i Bure Kloster hos hans släkting Herr Jon sista Abboten på burekloster. Sen 2)Svartingetorpsläkten trodde Urban inte var Kopplad till bure vilket det på senare tid visat sig vara helt fel, det kan jag skriva en heldel om men titta lite på tidigare inlägg.det här är bara två pnkter.som visat sig att kritiker  mot johan Bure har fel, Nyligen hittas dokument från sture arkivet att Anders Burman Levat och var en historisk person, Håkan Jag skulle vara försiktigare med att skrika saga 1)För att Thord Levat och haft fem Söner vara av en hette Herse är visat genom denna runsten ett historiskt faktum,  
Sen om du vill kalla Bureanknytningen till Till Thord och Herse för saga ,det kan man göra om man vill för ingen vet något säkert i den frågan och inte heller kan man knyta i hop nolby Stenen till Skokloster ect. mvh Marc

491
Hej Lars här är två generationer om några av de du frågar om tror jag.   Första Generation  Olof Ambrosiusson-Burman  föddes år 1599 i Hjåggböle,Bureå socken (AC). Han dog år 1656 i Hjåggböle,Bureå socken (AC). Inskriven vid Uppsala Universitet för 1627, flytta till Hjoggböle maj 1627.Hemmansägare och Bonde på Hjoggböle nr 1. åren 1631-1656. Källa :Jordaböcker och Tiondelängder. Olof gifte sig med Sara  år 1627. Sara föddes år 1605 i Bureåsocken ,(AC),. Hon dog år 1671 i Piteå  (BD). Hon begravdes den 1 mars 1671 i Piteå  (BD). Bodde som änka hos sonen Erik .död hos sonen Erik i Piteå år 1671.   Olof och Sara hade följande barn:  a)Jon Olofsson  föddes omkring 1630. Han dog år 1686.   b)Erik Olofsson-Burman  föddes år 1632. Han dog år 1686.   c)Benjamin Olofsson  föddes omkring 1635 i H joggböle,Bureå socken (AC). Han dog år 1676 i Piteå  (BD). 28 jun 1668 var Benjamin Lanköpsman i Hjoggböle då begärde han att få erlägga  skatt i Piteå stad, pga. att han var ännu bosatt i Hjoggböle och var samtidigt  Borgare i Piteå stad.  Andra Generation  Jon Olofsson  (Olof) föddes omkring 1630 i Hjåggböle,Bureå socken (AC). Han dog år 1686 i Hjåggböle,Bureå socken (AC). Hemmans ägare och Bonde på Hjåggböle nr 1.under åren 1655-1686. Jon gifte sig med Elsa Persdotter  år 1655. Elsa föddes år 1635 i Hjåggböle,Bureå socken (AC).   De fick följande barn:  (Stor) Olof Jonsson  föddes år 1655 i Hjåggböle,Bureå socken (AC). Han dog år 1732 i Hjåggböle,Bureå socken (AC). Hemmans ägare och Bonde på Hjåggböle no.1 åren 1691-1730. (Stor)Olof gifte sig med Brita Johansdotter  år 1681 i Bureåsocken. Brita föddes år 1665 i Ragvaldsträsk,Skellefeålandssocken. Hon dog år 1756 i Hjåggböle,Bureå socken (AC).    Malin Jonsdotter  föddes år 1657 i Hjåggböle, Bureå socken (AC). Malin gifte sig med Per Johansson . Per föddes omkring 1655 i Bygdeå socken (AC),Bonde i Bygdeå.   Erik Olofsson-Burman  föddes år 1632 i Hjåggböle,Bureåsocken (AC). Han dog år 1686 i Piteå  (BD). Han begravdes den 27 februari 1686 i Piteå(BD). Flytta till Piteå stad  år 1660.erhöll burskap 28 okt 1661,Han blev vald 1maj 1668 till Rådman ,tjänade i kyrkan med håven samma år, kassör över tullpeningarna år 1669,Stads kassör år 1670 och gästgivare år 1678. Erik gifte sig med Anna Olofsdotter  år 1668 i Piteå stad (BD). Anna föddes år 1647 i Hjåggböle,Bureåsocken (AC). Hon dog år 1704 i Piteå  (BD). Hon begravdes den 30 november 1704 i Piteå  (BD).   De fick följande barn:  A)Jöns Eriksson Burman  föddes år 1669 i Piteå stad (BD). Han dog år 1731 i Piteå stad (BD). Handelsman i Piteå stad under åren 1669-1731. Jöns gifte sig med Märta Touschera  dotter till Nils Touscher år 1690 i Piteå stad. Märta föddes år 1670 i Piteå stad (BD). Hon dog år 1743 i Piteå stad (BD).   B)Erik Eriksson Burman  föddes år 1671 i Piteå  (BD). Han dog år 1725 i Piteå  (BD).  Han var Tullnär i Piteå stad . Erik gifte sig med Anna Tornea ,Prostdotter . Anna föddes år 1670 i Nedre-Torneå socken (BD). Hon dog i Piteå (BD).   C)Petter Burman  föddes år 1672 i Piteå  (BD). Han dog år 1699 i Piteå  (BD). Borgare i Piteå Stad.  D)Olof Burman  föddes omkring 1674 i Piteå  (BD). Han dog år 1725 i Hjåggböle,Bureå socken (AC). Häradshövding  i Västerbottens Norra Kontrakt.  E)Johan Burman  föddes omkring 1675 i Piteå  (BD).   mvh Marc

492
Erika Gidlund jag förstår din fråga det är en fråga jag haft i över 25 år,en sak har jag lärt mej det finns många fina forskare som bidrar med nyheter och nya rön som hjälper oss framåt i vår forskning och så finns det personer som i rötter som skall vara någon slag genealogisk polis vad är rätt och vad är fel. det första som vi vet är Thord  som kristandes 992 har funnits en av hans fem söner hette Herse om dom var Buresläkt går idag inte att bevisa.Johan Bureus skrev i sin släktkröninka genealogica 53,sagesmanen Herr Peders Redogörelse om Buresläkten ner till Thord i Byre, som skulle ha kristnas 992 och varit en storman under Olof Skötkonung skulle ha bekostat en egen kyrka och fått mark vid skokloster i dag,då skulle det ha kallats Skobolandet eller Byrelandet.så kom sägnen om falsta upp.som du säger har en del forskare kvar den här delen men inget säger att dom har fel. och många linjer till Harald Blåtand ,Gorm den gamle har endast Elgenstierna stöd, Buresläkten har från 1300talet till 992 Johan Bureus Genealogicaolika muntliga källor eller sagesman och elgenstierna och två eller tre runstenar Fyra medeltida brev som stöjer Buresläkten Problemet är att runstenarna inte kan knytas till varandra och bara stödja dom namn som finns på runsten.  
Men Erika ge inte upp under mina år som forskare har Johan Bureus Kritiker fått ge sig,ett par exempel nyligen så kom ett medeltida dokument upp om Anders Andersson Burman från 1500 det kom i från  sturearkivet ,åter igen fick bureus rätt Anders Burman var en historiks person som funnits och son till Anders Olofsson (Bure).
Kritikerna har sagt att Johan bure hade fel det fanns inget Bure kloster man hittade tappkran daterad till 1400talets början  till öltunna vid utgrävning på klosterholmen,Burekloster sigill Buretuppen ett hals smycke som  Sten Lundgren ofta hade på sig,den har funnits isläkten sen Påvel skrivare som var hans släkting i rakt led. sen hittas vad Nordin kallar franciscan dokumentet eller Eskilstuna brevet daterat 1477 till Påvel Skrivare Laurentius Johannis, prior i Eskilstuna kloster.Laurenius Svenonis enligt herdaminne gick som lärling hos Herr Jon hans släkting den sista Abboten i Bura kloster.
Urban Sikesborg fann inte släktskap emellan Buresläkten  Johan Siggesson adlad (af Bure) som var gift med Ann Stensdotter Ulv.  
Detta är inlägg nedan härifrån rötter.  
Herr Sigges släktskap med Johan Siggesson ifrågasättes av Sikeborg. Ingen förbindelse har likväl kunnat påvisas mellan herr Sigge och Johan Siggesson, ... Detta är dock inte helt korrekt. En länk synes dock finnas mellan herr Sigge och Johan. Ovan nämndes att herr Sigge var huspredikant hos riksrådet Jöran Klasson på Biby i Gillberga socken 1584 och att han därefter gör sin prästerliga karriär i socknar i Gillberga sockens grannskap - Jäder, Taxinge och Stenkvista; i Strängnäs stift. Det är tänkbart, att detta möjligen skedde med benägen hjälp av riksrådet.  
 
Varför? Utifall herr Sigge, som hävdas i herdaminnena, var brorson till Johan Siggesson finns ett samband. Johans hustru Anna Stensdotter (Ulv) var syssling med Jöran Klasson; hennes far, Sten Bengtsson (Ulv), var kusin med det ovannämnda riksrådets far, Klas Jöransson (Stiernsköld), på sin mors, Elin Hansdotters (Stiernsköld), Annas farmors sida.  
 
Därtill: Johans hustru Anna ägde jord i Marks och Vilske härad i Västergötland. Troligen ett arv på mödernet. Hennes mormor var Karin Hansdotter (Tott). Tottätten ägde, som bekant, jord i ett flertal häraden i Västergötland.(Gillingstam PHT 1947 s 51; ÄSF h 3, s 281-283, 308) Det kanske inte var en tillfällighet, att herr Sigges hustru, Ebba Andersdotter, just kom från Marks härad; född i Gällstad socken i detta härad. Skulle det även vara så, att herr Sigge som ung var boende hos sin farbror Johan, är ovan omtalade omständigheter självförklarande. Farbror Johan och faster Anna tog väl hand om sin nevö, sin ‘fosterson'.  
 
En annan omständighet skulle vara herr Sigges bröllop. Detta skedde som ovan sagts på Bro-gård i Bro sn och hd i Uppland. Detta var salige Anders Sigfridssons (Rålamb) sätesgård. Denne var död sedan 1581 men hans änka, hans andra hustru, Anna Brorsdotter levde. Anna var dotter till Bror Eriksson (Buth) och hans hustru Brita Haraldsdotter (Soop). Brita var halvsyster till Anna Stensdotters mor, Kerstin Anudsdotter (Ulvsax) och således var Anna Brorsdotter, värdinnan på Bro-gård, kusin med Johan Siggessons hustru, Anna Stensdotter. (ÄSF I, h3, s 217a, 248f, 283ab)  
 
Detta är två omständigheter, som möjligen skulle indikera den förbindelse mellan Johan Siggesson och herr Sigge Kristoffersson, som Sikeborg skulle vilja se. Ytterligare indikationer på Johan och herr Sigges släktskap med Fardeätten kan anföras, men detta får räcka tillsvidare.En Farde (fforde) i Birsta i Skön sn finns omnämnd som 1519 sittande i Nämnden i Selånger. (MÄU 143). En Hans Falesson omnämns 1535 (MÄU, s 253). Samme Hans Falesson (hans ffålesson) omnämns även 1543. (J Nordlander: Skatteboken af Medelpad pro anno 1543

493
Hej Lars  en liten antavla Jacob Andersson (BURE), son Moses Jacobsson hans son Carl Mosessson,hans dotter Mariet Carlsdotter Gift med Olof Björnsson,deras son Björn Olofsson,hans son Olof Björnsson Burman.  Hans söner  Jon Olofsson Burman Erik Olofsson Burman Benjamin Olofsson Burman mvh Marc

494
Det är som du säger Ronny vi har Sten Rigedals hemsida just nu,Första mötet Blev en valberdning och en intrinstyrelse vald ,Först när vi haft nästa möte där ordförande och styrelsen blir vald så kommer föreningens aktiviter igång som Släktträffar,Burespelen, uflykter till speciella platser,Seminarier, då kommer en tidning att behövas och även en hemsida (kanske mer proffsigt gjord eller helt enkelt piffa upp hans sida. och och plats för tex sikesborg artikel eller nya rön osv.mvh Marc

495
jag svara bara på frågan kära anbytarvärd det jag och många andra tror jag hoppas få ut av den här föreningen är 1)Genealogiskt utbyte inom Buresläkten genom bland annat  släktträffar,2)följa nyher om Buresläkten genom ha en medlems tidning som uppdaterar debbater om Buresläkten från olika länder och olika  områden, Genetiskt, Arkiologiskt,från Arkiven dvs Medeltida brev,även Genealogiska frågor,Historia ect. 3)den heter Bure Akademin för att den inte Skall förväxlas med enbart en Genealogisk förening för vi hoppas få medlemar som är duktiga Historiker,duktiga runforskare ,duktiga genforskare,och duktiga släktforskare med duktiga innebär så nära experter vi kan komma,vi kommer även att inrikta oss till barn och ungdomar,familjer genom festliga saker som bure spelen,motivet är att få fram Buresläktens Historia och att kunskapen om släkten,tradtioner skall öka hos de unga.Sten Rigedal är bara en i bland oss som börja med Bureföreningen för vi insåg behovet av en lands täckande förening  vi hoppas ju att Styrelsen bytts ut emmellanåt av olika personer som brinner för sin släkt.alla är välkomna att man har olika åsikter är bara nyttigt och man kommer framåt genom disskutioner och semeinarier men förförsta gången i sveriges historia så inbjuds pensionerade runstenforskare och arkiologer,docenter i genforskning i samma förening som släktforskare för utbyte av uppgifter. det var mitt svar till dej Björn du är också välkomen att bli medlem.

496
Bröms / Bröms
« skrivet: 2005-06-10, 20:36 »
1.Måns Jönsson  föddes år 1557 i Jönköping  (F). Han dog i Jönköping  (F).  
Borgmästare i Norrköping.Samfader för släkten Durell.
 
Måns gifte sig med Brita Nilsdotter[Bonde]i hennes andra gifte dotter till Nils [Bonde]omkring 1580 i Jönköping  (F). Brita föddes år 1559 i Jönköping  (F). Hon dog år 1603 i Jönköping  (F).  
 
1) Elgenstiernas Ättartavlor ,död efter 1603
 
 
Måns och Brita hade följande barn:
 
Anna Månsdotter  föddes år 1580 i Jönköping  (F). Hon dog år juli 1630 i Jönköping  (F). Hon begravdes år juli 1630 i Jönköping  (F).  
Källa har kopian från  Johan Baazius Likpredikan med blanda annat de sörjande.
KällaC.W:Hjort genealogiska anteckningar del 1 sid 89.
 
 
Anna gifte sig med Peder Gudmundsson . Peder föddes år 1580 i Jönköping  (F). Han dog i Jönköping(F). Han var Borgmästare i Jönköping och Klädesfabrikören samt Borgare i Jönköping.
 
Nils Månsson  föddes år 1581 i Jönköping  (F).

497
Bröms / Bröms
« skrivet: 2005-06-10, 20:26 »
Brita Nilsdotter Bonde av gamal Borgar släkt från Jönköping.Källa :CW Hjort Genealogiska anteckningar från 1700 talet  del 1 sid 89 Elgenstiernas Ättartavlor ,död efter 1603  
mvh Marc

498
vi har inte ännu styrelsen klar valberdningen är i full gång till nästa möte blir Styrelsen vald jag är med som sagt i denna intrinstyrelse denna förening växer stadigt och det är inte bara personer som har genealogisk bakgrund utan man har olika expertis områden.mvh Marc

499
Michel! Jag visste inte om att du fått en inbjudan,Jag är bara en vanlig medlem och var med i intrinstyrelsen,och en del beklaga sig och då tänke jag bara nämna det lite kort för du brukar ju vara resonabel, jag vet inte  vad det stod i inbjudan men sen förut vet du ju att jag ibland tar upp Johan Bure släktbok inte för att den är särskilt belagd långt bakåt utan för att ibland genom disskution faller bitarna på plats och i bland får man vara med om saker som vi fick del av det dokumentet från 1500 talets början som Bekräfta Anders Burman som Historisk person både Ulf och Carl Szabad gick och går igenom dokument just nu.alla kan inte ha samma åsikt då blir det inget vidare disskutioner. Mvh Marc

500
Jag har talat med Ann Linblom och enligt henne har hon sagt,inte att hon tala med dej det var väl snarare ett mail som gick ut på att Sten Rigedahl spred villoläror vilket jag tyckte var ett rätt kul uttryck nästan religöst. jag tar upp det för 20 tal medlemar vill inte få något mail från dej i forsättningen,där då snackar om Stig eller något annat dom har beslutat sig för att gå med i en förening och är vuxna människor.så precis som du har en uppfattning så har dessa människor sin det kan du väl respektera.

Sidor: [1] 2