ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Lars-Åke Stenemo

Sidor: [1] 2
1
Vad finns det för uppgifter som talar för att Kerstin Sibbesdotter blev omgift med Sven Nilsson? Ovan framgår att "källor saknas helt". Jag vill tro att Kerstin var den änka som 45 år gammal dog i Näs i Blädinge, begravd 1714-11-28. Detta är två år efter maken Nils Nilssons död.

2
Linneryd / Linneryd AI:1 - Kolumnernas rubiker sidan 3
« skrivet: 2023-12-29, 11:37 »
Hej


Jag försöker tolka rubrikerna i Linneyd AI:1. Någon som kan komplettera min tolkning (se bilaga)
Linneryd (G) AI:1 (1692-1751) Bild 10 / Sida 3 (AID: v18770.b10.s3, NAD: SE/VALA/00224)

MVH
Lars-Åke Stenemo

3
Hjälmseryd / Nils Trottesson m.fl. i Boo
« skrivet: 2023-11-28, 00:10 »
Sven Trottesson dog 1709-07-05 i Värnäs i Hjälmseryd socken. Han uppgavs vara ”80 och sju år”, dvs född ca 1622. Hjälmseryd (F) C:1 (1689-1744) Bild 155 / sid 301 (AID: v34222.b155.s301, NAD: SE/VALA/00136)


Det finns anledning att tro att det finns en släktrelation med Nils Trottesson, vars hustru Marta Ingelsdotter dog 1707-06 i Boo i Hjämseryd. Änkemannen Nils Trottesson vigdes på nytt 1708-03-15 i Hjälmseryd med Karin Sigfridsdotter från Boaryd. När sonen Elias döptes i Boo var Sven Trottesson i Värnäs den fadder som nämns först. Nils var troligen den förste gästgivaren på Boo i Hjälmseryd. ”Gamle mannen, 100 år” Nils dör 1727-03-24 i Bodaryd, gården där hans andra hustru kom ifrån. Är relationen mellan Sven Trottesson och Nils Trottesson känd? Är något känt om efterlevande?


Ett annat par, Nils Gummesson och Carin Trottesdotter, fick 1690-09-09 sonen Sven, född i Lindevik. Ytterligare en son 1701-07-20 döpt till Jon. Troligen är det denne Nils Gummesson som i Linnevik avlider 1730-05-31, 66 år gammal, dvs född ca 1664. En änka Karin dör 1742-09-20 på samma plats, 72 år gammal, dvs född ca 1670.  Är Carin en syster till ovannämnde Nils Trottesson? Är något känt om några ättlingar till Nils och Karin?


MVH/Lars-Åke Stenemo

4
De Fine / SV: De Fine
« skrivet: 2023-09-10, 18:28 »
Släkten De Fine - en komplettering
Hej
I inlägget från Christer Persson daterat 2015-03-03 anges fyra barn till Hans Hansson de Fine. Bland dessa är Kirstine de Fine ”om hvem intet vides”. Jag tror mig ha funnit hennes vigsel i Brandstad (M) CI:1 (1689-1748) Bild 1170 / sid 111 (AID: v108702a.b1170.s111, NAD: SE/LLA/13042).
Maken är Jöran Classon (Lund), 1655-1708). Paret får minst två döttrar. Boel Botilda Margareta Lundin (efter faderns Lund), (1698-06-26 – 1744-05-01) blir hustru till Johan Henrik Kröger, bl.a. gästgivare i Brösarp.
/Lars-Åke Stenemo
 

5
Övriga släkter - T / Thernström
« skrivet: 2023-07-22, 16:19 »
Daniel G. Thernström var landssekreterare i Blekinge senast 1756 då han levde i Karlskrona. Han omnämns i ”Riksdags-Tidningar” nr 130 från 1763 då han på grund av sjukdom ”accordera bort” viss verksamhet.
Jag söker uppgifter om denne Daniel G. Thernström.
MVH
Lars-Åke Stenemo

6
Casparsson / SV: Casparsson
« skrivet: 2023-06-15, 21:37 »
Jag får ändra mig. Det finns också en annan Magnus Pilgren än den jag trott skulle vara fader. Magnus Jönsson Pilgren döptes 1726-01-15. Magnus och Peter är således bröder. (Alla andra uppgifter om Magnus Pilgren skall tillföras denne Magnus Jönsson.


Faddrar 1755-10-06 är Dopvittnen Margareta Petersdotter Pilgrensdotter 1755
Handelsman  och rådman Lengquist (Eric Lengquist, begrovs 1776-02-25, 53 år)
Skräddarmästare Pilgren (Jöns)
Borgaren Mag(nus) Pilgren, född 1726-01
Borgaren Lundell (bror eller fader till modern)
Madame Anna Lisa Unger (troligen släkt med borgmästare Unger)
Perukmakare Cassels hustru
Skräddare Hempels hustru (Chrisoffer Hempel)
Jungfru Lena Maja Pilgren

Vem Lena Maja Pilgren är har jag inte lyckats finna.
Växjö (G) C:1 (1724-1765) Bild 146 / sid 283 (AID: v30877.b146.s283, NAD: SE/VALA/00457)

En annan dotter till Magnus är Maria Pilgren, döpt 1753-05-06. Hon vigdes 1773-02-07 med  slaktaren Baltzar Friman, vars ursprung är okänt och vars efterforskning tidigare fått mig intresserad av denna släkt.




7
Casparsson / SV: Casparsson
« skrivet: 2023-06-14, 22:20 »
Magnus Pihlgren var (1727-1768) var son till kyrkoherden i Tolg, Enevald Pihlgren och dennes hustru Anna Brita Florin. Han var gift 1752 med Christina Elisabeth Lundberg, död 1804 i hennes andra äktenskap. Hon ar gift första gång med Sven Larsson Modig (1786-1751), som före 1719 var furir, burskap 1719 handelsman, krögare och skjutsare i Växjö.
Skräddarmästare Peter Casper Friskop, döpt 1711-06-04 i Skatelöv,  son till Jacob Friskop och Maria Segner, gift 1744-03-27 i Växjö med Ingrid Bergelin, död 1781 i Växjö.
Mäster Fruntimmersskräddare Hans Norell vigdes 1742-08-31 i Växjö med jungfrun Brita Östergren, död 1794-12-02. Hans dog 1786, begravdes i Växjö 1786-10-14, 82 år gammal.

8
Frigell / SV: Frigell
« skrivet: 2023-03-30, 12:42 »
Hänvisningen blev liten. Med förstoring 500 ggr blir det
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0067273_00162

9
Västra Vram / Gästgivare i Västra Vram
« skrivet: 2023-01-29, 05:27 »
Hej
Jag läser i Lennart Jönssons bok Från danska kroer till skånska gästis, sidan 146 om Västa Vrams gästgivargård. År 1715 tog en Anders Somme över gården och tycks ha verkat där till 1727. Hade han familj?


Men var kom han ifrån ?På annan plats här i forumet (https://forum.rotter.se/index.php?topic=49693.0) anges en Anders Amundsson Somme som var gästgivare i Bankeberg och kring 1700 flyttade till Norrköping. I en nyare artikel undrar man om det är denne Ander Somme som kom till Vadstena som tulltjänsteman och åtogs sig uppdrag som slaktare. Min undran är om det finns några tecken på, eller tecken på motsatsen, att det var denne Anders Somme man lyckades rekrytera till Västra Vram.
[/color]MVHLars-Åke Stenemo

10
Yrken K / Kyrkoinspektör
« skrivet: 2023-01-28, 09:38 »
I Skåne påträffas under 1600- och 1700-talet kyrkoinspektörer som tydligen verkade i ett visst antal härader. T.ex. var Johan Feuk (1705-1743) häradsskrivare innan han blev kyrkoinspektör i Östra Göinge med flera härader. Vad hade dessa kyrkoinspektörer för uppgift? Var de tillsatta av kyrkan (stiftet och biskopen) eller av den Generalguvernementet/ landshövdingen?


Yrkesgruppen behandlas inte i Erlandsson: Skånska Generalguvernementet 1658-1693,

11
Furuby / Johannes Petersson f. 1835, emigrerade till USA
« skrivet: 2022-12-13, 17:06 »
Hej
Johannes Petersson, född 1835-01-10 i Gårdsby, och hans hustru Johanna Johansdotter, född 1836—01-26 i Kårestad Gunnars/Gummesgård i Furuby , emigrerade 1869-04-12 med samtliga sina barn  till Norra Amerika. Paret vigdes i Furuby 1857-02-07. Johanna var dotter till riksdagsmannen Johannes Christoffersson i Furuby.
Barnen var
·        Jenny Augusta, 1858-04-29 i Vikensved i Gårdsby. (faderns farmors föräldrahem), död 1882-10-06 i Geneseo, Henry County, Illinois, USA
·        Mathilda, 1862-07-29 i Kårestad Gunnars/Gummesgård i Furuby
·        Johan Magnus, 1865-08-19
·        Gustaf Bernhard, 186712-01
 
Troligen dog samtliga i USA men endast uppgift om Jenny Peterson (hennes namn i USA) är känt.
 
Jag söker uppgift om denna familjs vidare öden i USA.
 
Med vänlig hälsning/Lars-Åke Stenemo
 

12
Jag vill presentera ett system för dokumentation och källhänvisning jag kommit att använda mig av vid filiation genom DNA-forskning. Bifogad PM skall ses som ett första utkast. Jag är tacksam för synpunkter.


Genom att ange uppgifterna i mitt släktforskarprogram på ett strukturerat sätt har systemet också kommit att fungera som en verktyg i släktforskningen, men detta är något annat och får diskuteras i annat sammanhang.


MVH
Lars-Åke Stenemo

13
Nättraby / SV: Gästgivarsonen Anders Hultgren
« skrivet: 2022-10-10, 14:28 »
Intressant! Det är också för mig lika intressant att följa systern. (Jag försöker skapa en gästgivarängd för bl.a. Nättraby). Varifrån kom Hans Peter Behn? Senare blev en Mattias Behn gästgivare (har tydligen fått en gata uppkalad efter sig). När var han gästgivare i Nättraby? Hur är han  släkt med Hans Peter?


Har du möjligen mer uppgifter om Nättraby gästgivargård?
MVH/Lars-Åke

14
Nottebäck / Lönqvist i Brorsmåla
« skrivet: 2022-10-04, 16:44 »
Jag finner i en dopnotis 1714-07-25 när Jon Nilsson döps att en av faddrarna var madam Annika Lönqvist i Brorsmåla. Ungefär 40 år senare, 1754-05-19, är en patron Johan Lönqvist också i Brorsmåla fadder till en Per Nilsson. Brorsmåla och Lönqvist tycks höra samman! Vad är känt om Annika och Johan?


Tacksam för alla upplysningar.

15
Jämshög / SV: Boa Nr 45 i Jämshög år 1836
« skrivet: 2022-09-15, 16:45 »
Tillbaka till Anders Johansson


·        Anders Johansson födds i Stensmåla, Asarums socken den 3 november 1816 (Asarum CI:5 s. 101).
·        Anders flyttar med familjen till Jämshög 1819-05-19 (Asarum AI:7 s. 574).
·        Inflyttning skedde 1919 till Gränum, Jämshög (Jämshög BI:1 s. 29)
·        Fadern, nu torpare i Skallmöte, avlider 1829-09-23 i Skallmöte, Jämshög. Anders uppges i bouppteckningen vara 13 år. (Listers härad FII:16, nr 1175)
·        Modern omgift omkring 1830 med Peter Nilsson Skog, men modern avlider 1834-11-25 (bouppt. Saknas)
·        Inga uppgifter påträffas om någon Anders Johansson född 1816-11-03 efter detta.
Men
·        En Anders Johansson flyttar 1836 från Boa Nr 45 till Mörrum (Jämshög BII:1 s 79 nr 58)
·        I Mörrum finns en Anders Johansson i Hultet, kom dit 1836, och angivet född i Asarum 1817-11-02. (Mörrum AI:5 s.370.) Men någon Anders född detta datum, eller annat möjligt datum, 1817 i Asarum finns inte.
·        Denna Anders kan sedan följas i kyrkböckerna tills han dör i Ringarum 1891-03-07, nu med födelsedatumet 1817-10-02.
Min slutsats blir därför att den Anders Johansson som flyttar 1836 är identisk med Anders Johansson, född i Stensmåla, Asarum 1816-11-03.

16
Jämshög / Boa Nr 45 i Jämshög år 1836
« skrivet: 2022-09-13, 14:58 »
Hej
Jag söker uppgifter om Anders Johansson, enligt senare uppgifter född i Asarum 1817 (med varierande datum). Jag har nu nått fram till att den jag söker är Anders Johansson som 1836 flyttar från Boa Nr 45 i Jämshög till Mörrum. Se Nr 58 på Jämshög (K) BII:1 (1816-1863) Bild 43 / sid 79 (AID: v95948.b43.s79, NAD: SE/LLA/13196).
Men jag kan inte finna Boa Nr 45 i husförhörslängden. Någon som kan bistå?
Med vänlig hälsning/Lars-Åke

17
Ruth / Ruuth / Lantmätare Hans Persson Ruuth
« skrivet: 2022-08-27, 14:03 »
Lantmätare Hans Persson upprättade bl.a. stadsplan för Växjö stad. Levde ca 1628-1677. Men i Ekstrands bok om Svenska lantmätare 1628-1900 står inget om hans levnad utanför yrkesrollen. Jag fann just att han i vid häradstinget i Kinnevald 1675-02-12 "i befallningsmannens ställe" kom att leda tinget. Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:22 (1671-1680) Bild 810 / Sida 2 (AID: v205721.b810.s2, NAD: SE/VALA/0382503)


Någon som vet mer om föräldrar, familj och bostadsorter till lantmätare Hans Ruuth?

18
Jät / Släkten Daxe i Jät m.fl. socknar
« skrivet: 2022-08-18, 18:01 »

Har någon forskat om släkten Daxe i Östra Jät?
Nils Håkansson Daxe begravdes 1694-07-29 i Jät och uppgavs vara 78 år. Han skulle då varit född omkring 1616. Den Måns Nilsson Daxe, död i Östra Jät och begravdes 1682-02-24, torde vara en son till denne. I samma by begravdes en Per Daxe 1691-10-15, med 80 år som uppgiven ålder, dvs född omkring 1611. Troligen en äldre bror till Nils. Per Daxe var skräddare. Det var i slutet av 1600-talet man började använda gårdsnamn i Kronobergs län och Daxagården i Jät måste vara uppkallad efter denna släkt.
Det bör finnas en Håkan Daxe som anfader till dessa. Någon som vet något om honom? Ättlingen Per Daxe fick två kända barn, Nils 1682 och Anna 1863. Vem var modern? Är några ättlingar kända till dessa barn?
Söker man på Daxagård i KGF:by s databas finner man gårdar med detta namn i endast i de närliggande socknarna Jät, Uråsa, Väckelsång men ingen annanstans. Byter man till stavningsvarianten Dagsagård bli det samma resultat. Det verkar finnas ett släktsamband mellan dess ägare vid slutet av 1600-talet. Är något sådant samband känt?
Tacksam för alla bidrag som ger mer upplysningar om släkten Daxe.

19
Växjö / SV: Växjö
« skrivet: 2022-08-04, 11:25 »
Svar till Lennart Nilsson


Kanske du fått svar på dina frågor vid denna tid, men här följer lite av mina uppgifter. De källhänvisningar jag hänvisar till är förutom olika kyrkboksarkivalier följande:
Svensk biografiskt lexikon, Kosta Glasbruk 1742-1942, Släkt och hägd 1975:1-3, Ivan Svalenius; Växjö stads historia band I del II, Smolandi Upsalienes, Växjö skolors matrikel åren 1752-1819 och 1651-1751, Postmästare i- Sverige och Finland från äldre tider till närvarande tid.


Trots mina studier har jag först via ditt inlägg fått klart för mig att han kommer från Ingatorp.


Han hade fyra kända barn, Helena, Birgitta Catharina, Maria och Jacob. Enligt mina uppgifter dog hustrun Helena Wedige 1707-03-07 och Petter Bruzell begravdes 1732-02-16 i Växjö, alltså andra uppgifter än dina. Jag ser fram emot ett utbyte av uppgifter via epost.


MVH/Lars-Åke Stenemo




20
Hej
En kommentar till Mauds inlägg 2020-06-24.
En mycket starkt indicium till att Måns Bengtsson är son till Bengt Bengtsson och Karin Jonsdotter är en notis i hfl i Växjö Landsförsamling AI:3 s. 55 över Skirs Lillegård. (Den källa Patrik hänvisar till)
Några rader under notisen om Måns Bengtsson och hans familj finns en piga Ingrid Nildotter, f. 1796-10-30 i Gårdsby. Föräldrar till denna piga är Nils Jonasson och Lena Bengtsdotter, 34 år, i Hinnamåla i Gårdsby. Denna Lena Bengtsdotter är en äldre syster till Måns Bengtsson.
Lena Bengtsdotters födelse finns inte noterad i födelseboken från Gårdsby, men följer man henne i olika kyrkboksnotiser framgår att hon måste vara dotter till Bengt Bengtsson och Karin.
Gällande diskussionen om år och datum.
När man studerar husförhörslängden framgår klart att den som upprättat denna inte använt sig av födelseboken. Troligen har personerna själva fått uppge sin ålder och sedan har prästen gjort en snabb omräkning till vilket år vederbörande kan ha varit född. De flesta uppgifterna ligger inom intervallet +/- ett år, men jag har träffat på uppgifter som varit fel på 5 år. Alla uppgifter i husförhörslångderna för Gårdsby före 1800 skall alltså tas som ungefärliga.
Med vänlig hälsning/Lars-Åke

21
Drev / Nämndemannen Per Nilsson i Tagel
« skrivet: 2022-07-21, 18:25 »
Nämndemannen Per Nilsson i Tagel
Per Nilsson och hustru Ingierd Nilsdotter levde i Hornaryds Andersgårds från vigseln 1730-06-07 (CI:1 s. 10) fram till 1740-talets början. Hustrun kom från Andersgård med Per kom från Drev, och med lite god vilja i läsningen kan gården vara Arvidsgård.


Per var son till Nils Arvidsson (1652-1735) som levde i Drevs Arvidsgård. En äldre bror till Per var klockaren i Hornaryd Arvid Nilsson (1690-1761).


Nämndemannen Per Nilsson fick fyra barn i Hornaryd innan han flyttade till Tagel i Drev. Där föddes ytterligare sex barn. Familjen finns i Drev AI:2 s. 40 där sex av barnen var i livet. Det är på sidan 40 det uppges att Per är född 1707 och Ingierd 1716 (dvs 14 år vie vigseln). I samma bok s.150 (avser 1753-1756) finns sex barn kvar i föräldrahemmet. Men från 1757 (sid. 322 i samma bok) saknas Per Nilsson och hela hans familj i Tagel Vart tog de vägen?

22
Högsby / Skräddaren Samuel Rungren
« skrivet: 2022-07-16, 20:35 »
Hej
Vem var skräddaren Samuel Rungren i Qvillebro? Han uppges i födelsenotisen vara fader till oäkta barnet Cajsa, född i Fliseryd 1785-05-31 (Fliseryd C2 s. 358). Jag har en notering av okänt ursprung att hans patronymikon var Jonsson.
Tacksam för alla upplysningar.
Med vänlig hälsning/Lars-Åke Stenemo

23
Kalvsvik / SV: Nämndemannen Daniel Håkansson i Frännafälle
« skrivet: 2022-06-12, 02:02 »
Vad har du för källa till att Daniel (1642-1707) skulle ha en bror vid namn Nils. Det verkar ju mer som att den utpekade sonen sonen till denne  är jämngammal med Daniel. En Håkan flyttade 1729 från Frännafälle till Kråketorp enl Kalvsvik AI:1 s. 14. Kan inte den Nils Håkansson som finns på denna sida vara bror till denne Håkan. Men någon koppling till Daniel Håkansson ser jag inte direkt.
MVH
Lars-Åke

24
Kalvsvik / Nämndemannen Daniel Håkansson i Frännafälle
« skrivet: 2022-06-04, 22:39 »
Daniel Håkansson (c 1642-1707) levde i Frännafälle i Kalvsvik. Han var nämndeman i Kinnevalds härad senast 1680-1013 (EVIIAAAD:22 (1671-1680) Bild 2310 / sid 69 (AID: v205721.b2310.s69) och hade detta uppdrag ännu 1691-06-15 (EVII AAAD:48 s.42, v207000.b1180.) Han bör ju har övertagit och efterlämnad någon del av Frännafälle. Han har förmodligen också förmodligen övertagit och/eller överlämnat uppdraget som nämndeman till någon. Har någon forskat om Daniel Håkansson och därmed har mer exakta uppgifter om honom och hans familj?

25
Jag söker nu information om nämndemannen Jonas Arnesson och kom då till denna sida. Jag ser då att Gunshaga antagit att han fanns i Nöbbele i Öjaby sn. Rätt är att han fanns i Ringagården i Djura Nöbbele i Jät sn. Han dog där 1737-01-09.


Jag kan väl tillägga, med hänvisning till tidigare inlägg, att Anders Börjesson Stockenström kom att leva i Öja sn under sin tid som kronolänsman.


MVH/Lars-Åke

26
Karström / SV: Karström
« skrivet: 2022-04-21, 11:07 »
Hej Ingrid m.fl.


Jag fann just en Sven Holmberg, kopparslagare i Växjö, som där uppges vara född 1771 i Karlskrona. Är detta också en son till Sven Holmberg och Maria Holm? (Sven i Växjö gifte sig med en kopparslagardotter, så yrket kom från svärfar).

27
Hej


Min uppfattning är att Jöns (Joen, Jon) Olofsson vigdes 1705-10-22 med Ingierd Dahnsdotter, båda från Gräsholma. De bosatte sig i (Södra) Grönö och fick där barnen Jacob, Ingeborg, Nils och Tova. Paret flyttade till Östra Tärnhult och där födcdes Ingiär och Gunnil. Senast 1719 blev Jon klockare. Det kom nu att finnas två klockare i Traryd.


Den andre klockaren var Sven Nilsson och hans hustru Kerstin Olofsdotter. Sven och Kerstin vigdes 1709-10-10 och då kom Sven från Traryds gård och Kerstin från Grönö. Sven, född 1774, hade efterträtt sin fader Nils Pålsson som avlidit som klockare 1690 i just Traryd gård. Sven och Kerstin blev bosatta på Grönö Södergård och fick där barnen Nils, Anna och Olof. Går det att följa ägarna till Grönö Södergård i domboken?


Min teori är vidare att Jöns Olofsson och Kerstin Olofsdotter är syskon. Varför svågrarna Sven och Jöns kom att dela på uppdraget som klockare kan man bara spekulera över.


Det skulle sedan vara lätt att dra slutsatsen att Jöns och Kerstin var barn till den Olof från Gräsholma som begrovs 1726-05-16, speciellt som Jöns Olofsson kom från Gräsholma vid giftemålet. Men här är det något som inte stämmer. Åldern mellan född beräknat efter uppgiven ålder vid död och giftemål är bara 13 år. Det gäller nog att forska vidare om en fader till Jöns och Kerstin!

28
Vem var kronobefallningsman Jonas Allman? Hans bakgrund och hans egen familj? Känt är att han fick sitt första förordnande i Östbo-Västbo 1715-01-27, vilket förnyades 1720-09-02 och att han sedan behöll uppdraget till 1737-05-24. Han är den ende av kronobefallningsmännen i detta fögderi som ännu är okänd för mig. (Se bilaga)
En kronobefallningsman var chefen i ett fögderi. Vilka fögderier som fanns och vilka härader dessa omfattade framgår av tabell i bilaga.
En kronobefallningsman (senare kallade kronofogde, utan ha något med nuvarande kronofogdebegrepp att göra) var direkt underställda landshövdingen. Han var i sin tur chef för kronolänsmännen i de olika häraderna (normalt en, i vissa geografisk stora härader kunde de vara två).
 Kronobefallningsmannen var normalt alltid närvarande vid samtliga ting som höll i häraderna i hans fögderi. Han kunde vara åklagare eller övervakade länsmännens roll i denna uppgift, han hade uppgiften att övervaka att straffen genomfördes, att beslut om tillsättande av gästgivare, att vägbyggen genomfördes etc. Allt detta gör det av allmänt intresse att studera just kronobefallningsmännen i respektive fögderi. Se bild i bilaga,

29
Svaret är nej. För Smålands del har jag studerat Växjö skola och gymnasium, dito Kalmar och trivialskolorna i Västervik, Eksjö och Visingsö. Det borde ha funnit trivialskolor också i Jönköping och Vimmerby. Det har vidare funnits någon form av skola i Värnamo och Vrigstad.


Men släktnamn började användas 1679 av söner präster. År 1681 hade samtliga prästsöner släktnamn. Från 1683 började släktnamn användas på söner till befäl och fogdar m.fl. År 1696 har också flertalet bondsöner också släktnamn.


Jag har skapat en 7-sidig läsanvisning till  Växjö skolors matriklar 1651-1819 till hjälp för dem som vill fördjupa sig i materialet. Kontakta mig via e-post.


30
Värnamo / Elever från Östbo i Växjö skola under 1600-talet
« skrivet: 2022-01-06, 18:11 »
Hej
Jag har skapat en Excel-fil över elever i Växjö skola under 1600-talet. Här bifogas utdrag gällande elever från Östbo härad. (Registret avsåg från början elever utan släktnamn, varför någon någon enstaka släkt kan förbigåtts. Elever med släktnamn fanns i annat register). Mycket få elever hade släktnamn på 1600-talet).


MVH/Lars-Åke

31
Värnamo / SV: Gästgivare i Värnamo
« skrivet: 2022-01-06, 17:13 »
Hej
Mycket intressant.
Jag ser att böckerna av Skillius och Thomée finns i Libris och går att låna, men hur kan jag ta del av den kanske mest intressanta, Ann-Marie Utviks uppsats?
/MVH Lars-Åke Stenemo

32
Garman / SV: Garman
« skrivet: 2021-07-18, 23:25 »
Jag har just funnit nya uppgifter om släkten Garman. Göran Garman (f. 1752 i Falun, död 1809 i Jacob/Johannes församling i Stockholm, var instrumentmakare. Han dog ogift och i hans bouppteckning framgår uppgifter om syskon och syskonbarn, bl.a. om Lars Garman, vilken jag tidigare sökt uppgifter om. (Stockolms rådhusrätt 1:a avd. F1A:375 s. 797-806).


Barn till Lars som var i livet vid nämnda bouppteckning 1809 var



Catharina Beata, f. 1781-10-08 i Nottebäck (G), hos silkeshandlare Gustaf Stark i Stockholm
David, f. 1787-04-09 i Berg (G), instrumentmakarläring hos farbrodern Göran Garman i Stockholm
Elisabet Christina, f. 1789-06-25 i Ör (G), hos kommissarie  Hartvig i Stockholm
Ulrika Gunilla. f. ca 1793 (var?), i prästgård i Östergötland (var?).


Barnets moder, Christina Hårdberg var i livet (var?)


Tacksam för nya ledtrådar.
/Lars-Åke Stenemo




33
Nydala / SV: Nydala
« skrivet: 2021-01-24, 12:57 »
Hej


Det var mycket intressanta upplysningar som Backgård kom med. Det måste innebära att hustrun Maria Skarp är dotter till kronobefallningsmannen Nils Trulsson Skarp med koppling till ätterna Skarpenfelt, sedermera Skarp von Felt.


MVH/Lars-Åke Stenemo

34
Algutsboda / SV: Gästgivare i Eriksmåla
« skrivet: 2021-01-05, 19:25 »
Hej.


Jag tackar . Det blir aldrig för sent. Projekt av detta slag blir gärna livslånga.


Nils Nilssons hustru kom från Wackamo. Det gjorde också hustrun till Nils företrädare, Hemming Thorsson. Nils och Hemming verkar ha varit svågrar.


Men några år innan Nils kommer till Eriksmåla dör där 1726-06-04 en gästgivarhustur, Ingeborg Jönsdotter. Kan hon ha varit moder till Hemming Thorsson? Vad är känt om Ingeborg?


MVH/Lars-Åke

35
Tack! Johan Petter från Misterhult är rätt person. I notisen står ju Sundholm (om det sedan är en backstuga eller att födelsen faktiskt skedde i Sundholm i Gladhammar får väl vara osagt, men "Sundholm" är noterat som hans födelseplats i Nordstjernan 1879-02-14.


Har någon hembygdsbok uppmärksammt denna idrottsstjärna i USA?
MVH/Lars-Åke

36
Västervik / The Big Swede från Västervik - Gångare i USA
« skrivet: 2020-12-25, 23:13 »
The Big Swede, John Caulson (kallas Carlson 1879), tävlade i gång i USA från senast 1879. I Svenska Folkets Tidning 1894-08-29 (bifogas) anges att han kommer från Västervik. Som framgår av artikeln kom han senare att leva i New Jersey och arbetade som bergssprängare.


Enligt Emihamn finns en John Carlson, 21 år, som utvfandrade via Göteborg 1870-06-20, födelseförsamling ej angiven.


Jag söker alla uppgifter om denne Store Svensk.
MVH/Lars-Åke

37
Algutsboda / Vad hände Anna Maria Carlsdotter
« skrivet: 2020-11-30, 15:31 »
Anna Maria Carlsdotter, född 1839-04-28 i Dångemåla, Södra Sandsjö, flyttar 1857 till Algutsboda (Algutsboda BI:2, s. 297). Vad hände henne därefter?
Tacksam  för alla uppgifter.

38
Tävelsås / Emigranter
« skrivet: 2020-11-16, 23:46 »
Emigranter från Tävelsås Backagård
År 1869 utvandrade Sven Jonasson (f. 1825-11-30) och hans hustru Lena Stina Svensdotter(f. 1836-07-06 i Vederslöv) samt sonen Salomon (f. 1860-10-10) från Tävelsås Backegård. Enligt husförhör fanns också dottern Martha Katrina (1863-090-20) och sonen Carl Algot (1867-11-01) i livet, men dessa senare omnämns inte i Emihamn. Tävelsås (G) AI:14 (1866-1870) Bild 90 / sid 81 (AID: v19884.b90.s81, NAD: SE/VALA/00394)
Enligt Emihamn (Källkod 2131) utvandrade man från Köpenhamn 1869-04-15 med destinationen St. Paul i Minnesota. Hustrun kallas nu Lena Stine Jonasson och sonen Salomon Jonasson, dvs Jonasson tillämpas för hela familjen.
Är det någon som har uppgifter om någon av dessa familjemedlemmar i USA?
Med vänlig hälsning/Lars-Åke

39
Vissefjärda / SV: Klockare i Vissefjärda
« skrivet: 2020-07-14, 00:41 »
Hej igen


Jag bifogar en preliminär gästgivarlängd för Åshult. Troligen var också Johannes Lindell släkt med de tidigare gästgivarna där. Hur återstår att se.
Källorna är födda och döda i Dädesjö. Vigda framgår av noterna till längden.


Ett oklart namn är gästgiverskan Maria Mellberg som var fadder 1762.


MVH
Lars-Åke

40
Vissefjärda / SV: Klockare i Vissefjärda
« skrivet: 2020-07-13, 16:23 »
Hej
Mina källor till Åshult är titeln vid barnens dop, bl.a. 1742-09-08. Dädesjö (G) C:2 (1720-1775) Bild 68 / sid 119 (AID: v30749.b68.s119, NAD: SE/VALA/00063).


Jag har misstankar om att förfäder till gästgivarna i Åreda kommer från Åshult. Jag har många uppgifter, men inte satt samman materialet. Jag byter gärna upgifter med dig, men föredrar epost då det gäller helt lösa anteckningar. stenemo at gmail dot com.


MVH
Lars-Åke




41
Hej
I Norberg gavs vid tre tillfällen år 1707 en morgongåva på 100 av visst värde i kopparmynt. Är det daler kopparmynt som avses? Jag skulle vilja få detta bekräftat.
MVH/Lars-Åke
 
[size=78%]Norberg (U) C:3 (1703-1727) Bild 8 / sid 4 (AID: v73579.b8.s4, NAD: SE/ULA/11099)[/size]

42
Bergunda / Länsman Jon Jönsson, Askummatorp
« skrivet: 2020-03-27, 04:56 »
Hej
Häradslänsmannen Jon Jönsson i Askummatorp i Bergunda socken begravdes 1732-01-30. Han blev 76 år gammal, det vill säga född omkring 1656. Han var ensam länsman i hela Kinnevalds härad, då det var först 1719 som häradet beviljades tillsätta två länsmän på grund av de stora avstånden.
En länsman brukar lämna många avtryck i domböckerna, också om sig själv. Vad är känt om Jon Jönsson?
Dödsnotis: Bergunda (G) C:1 (1696-1774) Bild 95 / sid 181 (AID: v30784.b95.s181, NAD: SE/VALA/00030)
Med vänlig hälsning
Lars-Åke

43
Älghult / Soldaten Petter Friberg
« skrivet: 2020-03-15, 01:28 »
Hej
Soldaten Petter Friberg och Johanna (hennes efternamn varierar med varje källa, Virdberg, Urselia mm) vigdes i Älghult 1777. När Petter dör benämns han korpral, men kallas gästgivare (i Kulla, Ekeberga) vid barnens födelse i Kulla.

Jag finner ingen soldat med rätt namn och tid i soldatregistret, så vem var Petter Friberg?
Vem kan hustru Johanna ha varit?
MVH/Lars-Åke

Jag bifogar ansedel för Petter Friberg med hänvisning till källor där jag funnit familjen.

44
Trondheim / SV: Trondheim
« skrivet: 2020-02-20, 13:46 »
Hej
Jag tackar. Jag fann vigseln på https://media.digitalarkivet.no/view/2340/190, inte sidan 186. Här kallas han ungkarl och något på smed.... Skall det stå smedsvend? Kan du tyda detta? Vad står det efter Olsdtr på hustruns namn?
MVH Lars-Åke

45
Trondheim / SV: Trondheim
« skrivet: 2020-02-19, 16:46 »
Vem var guldsmed Teodor Toresen


Teodor Toresen uppges i Borås i Sverige vara född 1845-11-06 i Sör-Tröndelag. Några närmare uppgifter saknas. Han var ”guld- och silverarbetare” när han 1872-12-31 gifte sig i Borås med Johanna Karolina Petersdotter från Borås.
 
Teodor dog 1898-05-25 i Borås i Sverige. Han kallas då f.d. (före detta) guldsmed.


Jag önskar närmare uppgifter om hans födelse och föräldrar.


Med vänlig hälsning
Lars-Åke Stenemo

46
Rääf / SV: Rääf
« skrivet: 2020-02-14, 03:58 »
Hej
Ett sent svar till Carin Ungstedt


Jag har en Anna Catharina Törnqvist, född 1752-02-03 i Berga (KGF). Se också Allbo FI:3 sidan 495 och 520. Hon var dotter till handelsmannen i Kalmar Axel Johan Törnqvist och Lena Catharina Hansdotter Kempt.


"Lena Catharina ”Caisa”, f 1718 19 okt i Stensnäs, gift 28 dec 1740 i Ryssby m Handelsmannen från Kalmar Herr Axel Johan Törnqvist efter lysning 16 nov.   Var 1774 gift med Gästgivare Per Holmström i Gottåsa.
Bouppteckning, Allbo härad FI:3, s 495-520;uppgjord 1764 25-26 juni efter gästgivaren Axel Johan Törnquist i Gottåsa, efterlämnade änkan madame Caisa Kempf och barnen: Elias, 22 1/2 år, Jonas 14 1/2 år, Hans 5 år, Margareta 15 1/2 år, Anna Catharina 11 år och Dorothea Christina 7 år. Å de omyndigas vägnar var farbrodern tracteuren herr Fabian... "


Anna Catharina Törnqvist var gift med kronobefallningsmannen Abraham Ekström, död 1788-09-16. Stämmer åldern så var A.C T. endast 35 år vid detta tillfälle. Hennes vidare öden är för mig okända. Kan hon vara hustru till skeppsbyggmästaren Anders Gustaf Rääf?


MVH
Lars-Åke



47
Datorprogram (övriga) / SV: Programvara för Sociogram
« skrivet: 2020-02-10, 23:48 »
Hej igen
Jag har träffat på ett intressant program för skapandet av sociogram, LeaderboardX, konstruerat av Timothy Pratley. Det är ett gratisprogram. Men hjälp av honom har jag skrivit en svensk manual. Denna bifogas.
Hör gärna av er med synpunkter.
Med vänlig hälsningLars-Åke Stenemo

48
Datorprogram (övriga) / Programvara för Sociogram
« skrivet: 2020-02-06, 15:24 »
Faddrar i sociogram
Jag skulle vilja kunna notera barnens faddrar i ett sociogram. (Se bilaga).
Känner någon till något mjukvaruprogram som är gratis/låg engångskostnad som är avsett för framställning av sociogram?
Med vänlig hälsning/Lars-Åke Stenemo

49
Ör / SV: Ör
« skrivet: 2020-01-25, 23:12 »
Gästgivare i Ör – Vem var Erik Bosson?
Allt tyder på att ett gästgiveri i Ör tillkom strax före sekelskiftet 1700. I äldre tider hade ridvägen från Växjö norrut till Jönköping och Linköping gått öster om Helgasjön. Passagen över Mörrumsån vid Helgevärma var ett stort hinder innan stenbroar som motstod vädrets makter uppfördes.
De första gästgivarna var Nils Nilsson Turse d.y. och hans hustru Sigrid Larsdotter. Nils kom från borgarsläkter i Växjö och Sigrid var dotter till trädgårdsmästaren på Bergkvara gods. När svärsonen dog 1736 kom av allt att döma en ny släkt in, troligen genom en Erik Bosson.
Men det finns några frågetecken kring gästgivarlängden i Ör från denna tid.
1.       I mantalslängen från 1746 finns en Erik Bosson med hustru som gästgivare. Året efter finns också sonen Johan. År 1750 finns endast en änka, Maria Hultsten. Men det finns flera tolkningar.
a.       Maria var änka efter Erik. De måste då gift sig 1747 eller senare, då Maria Hultsten var änka efter gästgivaren Magnus Rolander begravd 1746-11-23 i Östra Torsås.
b.      Erik, som måste varit gift, hade sonen Johan (en kandidat finns i Hjälmseryd). Det finns 1742 en hustru Malin Jonsdotter i Gästgivargården, möjligen hustru till Erik Dessa kan ha flyttat från Ör omkring 1745 och änkan från Östra Torsås flyttade in med sin son Karl-Gustav Rolander, vilken senare kom att bli gästgivare i Ör.
c.       Frågan är således? Var Erik gift med Maria Hultsten?
2.       Varifrån kom Erik Bosson och hans (första?) familj?
Från 1750 levde änkan Maria Hultsten i Ör. Och senast från 1752 uppges sonen Carl Gustaf Rolander vara gästgivare. Men denna flyttar runt 1780 till Utnäs i Ormesberga.
Från 1780-talets början finns två par som gästgivare, men det är en annan historia.

50
Stora Kopparberg / SV: Stora Kopparberg
« skrivet: 2020-01-16, 15:22 »
Tack Pär.
Då löstes frågorna kring några av mina syskonbarnbarns anor.
MVH
Lars-Åke

51
Hej
Det fanns under 1600-talet tio elever i Växjö skola från Odensjö. Jag skulle vilja ha hjälp med att närmare identifiera dessa. Vad blev det av eleverna? Jag bifogar utdrag ur min databas.


Motsvarande uppgifter finns för samtliga socknar som haft elever i Växjö skola. Jag tar gärna emot synpunkter på vad ni anser om att efterlysa uppgifter på detta sätt? Vilket format på bilaga är lämpligast?
MVH
Lars-Åke


52
Vrå / Kapten Knut Persson i Bjerseryd
« skrivet: 2019-12-09, 18:40 »
Hej
I ”Hallandsfarares Information” Nr 88 omnämns en ”kapten Knut Persson i Bjerseryd” i Vrå som fader till Märta Knutsdotter (ca 1677 – 1753). Är något känt om Knuts militära karriär, vilket regemente och kompani han tillhörde eller andra uppgifter om honom eller hans familj.
Med vänlig hälsning
 Lars-Åke

53
Ivetofta / Gästgivarna i Edenryd
« skrivet: 2019-11-09, 01:46 »
Hej
Jag intresserar i för gästgivarna i Edenryd i Ivetofta. Känner någon till vem som var gästgivare mellan
A. 1756 och 1764, efter Jonas Hummel som dog 1756 och Jöns Nöbbelin som kom till Ivetofta 1764 från Asarum?
B. 1816 och 1831, efter Magnus Jönsson Nöbbelins död 1816 och Bengt Olsson som tillträdde 1831?
Med vänlig hälsning
Lars-Åke

54
Breared / SV: Breared
« skrivet: 2019-09-25, 16:50 »
Jag vill tacka Conny och Hans för uppgifterna.


Johan August dottersons sonson är skulptör och har nyligen invigt sin staty ”Veras Laboration” vid Chalmers i Göteborg. Han har hävdat att han har rötter från Simlångsdalen, vilket härmed kunnat bevisas vara riktigt.
[/size]
[/size]MVH
[/size]Lars-Åke

55
Breared / SV: Breared
« skrivet: 2019-09-25, 00:38 »
Hej
I Sundsbol i Breared finns 1850 åboen och krögaren Sven Nilsson med hustru Johanna Christina Persdotter (troligen född i Sundsbol.)  Breared (N) AI:5 (1846-1850) Bild 128 / sid 122 (AID: v91772.b128.s122, NAD: SE/LLA/13043).


I nästa husförhörslängd saknas familjen. Mitt intresse gäller särskilt sonen Johan August, född 1842-03-14 i Sundsbol som senare kom till Borås, från 1881 fanjunkare i Fristad i Västergötland. Modern Johanna Christina avled i Halmstad 1867-09-01.


Jag har sökt i flyttlängden från Breared B:2, men inte funnit familjen.


Kan någon bidra med uppgifter om familjen eftr 1850, och speciellt Johan August, som enligt tradition lär varit ”polis” i Simlångsdalen innan han blev fanjunkare?


Med vänlig hälsning
Lars-Åke

56
Eksjö / Friherreskapet Eksjö
« skrivet: 2019-08-22, 13:47 »
Hej
Ting i friherreskapet Eksjö?


År 1653 donerade drottning Kristina Eksjö stad och en stor mängd gårdar i Tveta och Mo härader i Jönköpings län samt i Uppvidinge i Kronobergs län. Det hela benämndes Friherrekapet Eksjö. (Robert Swedlund,Grev- och friherreskapen i Sverige och Finland, Uppsala 1936, s. 37)


I de grev- och friherreskap jag hittills studerat hade greven respektive friherren domsrätt och de hade egna ting. Min fråga är om detta också gällde friherreskapet Eksjö och om gårdarna i Tveta, Mo och Uppvidinge härader i så fall omfattades av dessa ting eller om det fanns lokala varianter?


Med vänlig hälsning
Lars-Åke

57
Garman / SV: Garman
« skrivet: 2019-08-06, 23:09 »
Jag vill komplettera det fem år gamla inlägget med några nya uppgifter.

 En Lars Nilsson, f. 1591 i Fellingsbro, latiniserade sitt namn till Laurentius Fellingspontanus (pontan= bro). Han vigdes i Västerås 1622 och fick fem barn. Äldsta barn var en son, Salomon, som vigdes i Stockholm 1669, dog där 1676. Salomons yngre syskon är födda i Garpenberg. Syskonen tog namnet Garman, ”Gar” är troligen de första bokstäverna i Garpenberg.


Två eller tre generationer senare, levde Lars och Samuel Garman vid Klavreströms bruk i Nottebäcks församling i Kronobergs län. Lars, enl. hfl. född 1748-10-27, var senast 1765 inspektor vid bruket i Klavreström, gifte sig med Christina Hårdberg i Lenhovda 1775. Lars blev omkring 1783 mönsterskrivare och driver då tillsammans med hustrun gästgiveri i Berg socken, senare i Ör. Andre sonen (död späd) fick namnet Salomon.


Samuel Garman var bokhållare 1776 – 1779 på Klavreströms bruk. Enda spår hittills är ett flertal fall som fadder i Klavreström, vid flera tillfäller tillsammans med Lars och eller hans hustru Chrisinta Hårdberg (fru Garman).


Namnen Lars, Samuel/Salomon och kopplingen till ”järnbruksväsendet” tyder på ett släktskap mellan Lars i Fellingsbro och Lars i Klavreström, men vilka är mellanleden?

58
Aneboda / SV: Aneboda
« skrivet: 2019-07-23, 18:24 »
Hej
Grevaryd under 1600-talet


Jag har studerat Norrvidinge härads domböcker och fått fram bland annat följande uppgifter om Grevaryd.


I Grevaryd levde 1614 en skogvaktare Bengt. Hans hustru var Ingrid Månsdotter, dotter till Måns i Kalvhult. Bengt levde ännu 1654. Han stödde sonen Måns i en rättegång 1653. Därför hade Bengt och Ingrid bevisligen sonen Måns Bengtsson boende i Lammhult 1641 – 1654.


Åren 1655 – 1657 återfinns en Gudmund (Gume) Bengtsson i frälsegården Grevaryd med proviantmästaren Nils Persson Askelöv i Stockholm som frälseman och ägare. Är denne Gudmund Bengtsson också en son till skogvaktaren Bengt?


År 1666-06-08 löser Norrvidinge härads ting en arvstvist mellan Harald Månsson och hans syster Ingrid Månsdotter i Grevaryd. Är dessa barn till nämnde Måns Bengtsson?


Finns kopplingar till 1700-talet invånare i Grevaryd?


Har någon studerat andra källor som kan bidra till kompletteringar av dessa uppgifter?


Med vänlig hälsning
Lars-Åke

59
Övriga släkter - T / Tilosius
« skrivet: 2019-06-11, 22:48 »
Släkten Tilosius har sitt kända ursprung från Nils och Anders Tilosius i Karlskrona. Nils och Anders är troligen bröder. Nils dog 1801-04-11 i Karlskrona Amiralitetsförsamling och uppges vara 64 år, det vill säga född omkring 1737. Han var kontorsskrivare vid flottan.


Gällande Anders har jag bara andrahandsuppgifter som talar om född 1741 och död 1778 i Karlskrona, troligen Amiralitetsförsamlingen. Hans båda söner blev fartygsbefäl vid flottan.


Men vem är den gemensamme fadern? Finns militära rullor eller annat källmaterial som kan berätta om släkten Tilosius äldre historia?


MVH/Lars-Åke

60
Pedin / SV: Pedin
« skrivet: 2019-04-14, 13:44 »
Hej
Av noteringen i Tävelsås C:1 framgår att ”enkan, berömd jordegumma” Anna Maria Pedin var änka efter Daniel Ekebom och att ”hennes far var berömd fältskär”.  Allt tyder alltså på att Anna Maria inte var syster utan dotter till Karin Håkansdotter. Tävelsås (G) C:1 (1705-1794) Bild 129 / sid 249 (AID: v30165.b129.s249, NAD: SE/VALA/00394)

Michael Pedin hade också två söner som kom att gå i Växjö skola.
Sueno, fil. Spurius (oäkta), född ca 1670 skrevs in 1682-03-14.
Johannes, född ca 1673 skrevs in 1683-11-13.
Är något känt om dessa söner?

I inlägget ovan framgår att Peter Bengtsson Ekebom var gift med Margareta Håkansdotter. Daniel Ekebom var troligen son till dessa, vilket innebar att han gifte sig med sin kusin på mödernet. Finns något som talar mot detta?

MVH/Lars-Åke

61

 Jag har under många år registrerat länsstyrelsernas ledande personal från de moderna länens tillkomst 1634 fram till början av 1800-talet då nya förhållanden kom att gälla såväl i den västra som östra riksdelen av Sverige.
 
Under den Kunglige befallningshavaren, normalt kallad landshövdingen fanns
1.       En landssekreterare (under1600-talet kallad handsekreterare)
2.       En landskamrerare (tidigt benämnd landsbokhållare)
3.       En kronobefallningsman (senare benämnd kronofogde, ibland också kallad häradsfogde) per fögderi.
Det fanns annan personal, häradsskrivare som upprättade mantalslängder, lantmätare m.fl., men antalet personal var mycket ringa. Mitt projekt begränsas till landshövdingen, landssekreteraren, landskamreren och kronobefallningsmännen.

Ett fögderi omfattade ett eller flera härader. Kronobefallningsmannen var såväl högste polischef i fögderiet som åklagare, den som ansvarade för indrivningen av skatt och chef för kronolänsmännen (oftast en per härad). Det var ett mycket kvalificerat uppdrag och nya kronobefallningsmän hade nästan alltid gått i lära som skrivare åt någon äldre befattningshavare (fader, annan släkting eller sin blivande svärfar!) Men den unge kunde som ”nyexaminerad” bli placerad nästan var som helst inom den svenska stormaktens gränser. Det är det som gör det intressant att studera också befattningshavarna i Finland.
 
Det var kronobefallningsmannen som årligen rapporterade till Kammarkollegiet. J.A. Almqvist i ”Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden” gått igenom delar av Kammarkollegiets arkiv gällande bl.a. Småland och Östergötland för att finna vilka som rapporterade. Min tid medger inte detta. Ett annat sätt att finna namnen på dessa kronobefallningsmän är att studera ingresserna på domböckerna för de härader som fögderiet omfattade. Kronobefallningsmännen omnämns normalt bland de närvarande innan nämndemännen anges.


De härader jag funnit fanns under denna tidiga period är
* Åbo län: Wehmo, Masku, Piikkis, Haliko, Nedre Satakunda, Öfre Satakunta nedredels och öfredels, samt Åland
* Nylands och Tavastehus län: Borgå, Raseborg, Hattula, Öfreoch Nedre Sääxmäki, Öfre och Nedre Hollola
* Wiborgs län: Stranda, Lappvesi, Jääskis, Euräpää, Kymmenegård, samt Savolax öfredels, medledels och nedredels
* Österbottens län: Österbottens södra och norra.
Vilka fögderier dessa kom att tillhöra är ännu i huvudsak oklart.
 
Mina frågor:
1.       Finns några längder eller andra sammanställningar över de finska länens landshövdingar, landssekreterare och landskamrerare?
2.       Finns sammanställningar för något fögderi över dess kronobefallningsmän?
3.       
Har du som läser detta andra kompletteringar till bifogad sammanställning som kan bidra till projektet.


Jag läser inte finska, men Google translate brukar klarar att ge en begriplig översättning. Det finns också finsktalande i min bekantskapskrets.
Med vänlig hälsning
 
Lars-Åke Stenemo

 

62
Drysell / SV: Drysell
« skrivet: 2019-02-21, 15:22 »
Hej
Av en handling i Wadstena Krigsmanshus verifikationsband (Krigsmanshuset GI:c, vol 1691:1:KrA) som omfattar tidsperioden 25 augusti 1690 t.o.m. 9 november 1692 framgår en intressant förteckning över de erlagda avgifter till Wadstena Krigsmanshuskassa som föreskrevs utgå för varje civil eller militär fullmakt, som utfärdades inom riket.


Av denna framgår att 1691-10-01 hade en Johan Drysell blivit utnämnd till häradsfogde i Västerbotten. Vad är känt om honom? Kronologiskt kan det vara en bror till Carl, men är det så?


Häradsfogde var annan beteckning på kronobefallningsman, senare kronofogde, som under landshövdingen ansvarade för ett fögderi bestående av ett eller flera härader.


Med vänlig hälsning
Lars-Åke

63
Stora Kopparberg / SV: Stora Kopparberg
« skrivet: 2019-01-11, 13:00 »
Hej


Föräldrarna till Anders Johan Fornstedt, född 1841-09-13 i Östanfors, är Anders Fornstedt och Anna Sundgren. När är och var är dessa födda? Jag finner inte någon uppgift om Östanfors i husförhörslängden.


MVH
Lars-Åke

64
Ryman / SV: Ryman
« skrivet: 2019-01-07, 14:15 »
Hej


Borgaren Petter Ryman vigdes 1747-03-21 med Stina Catharina Ahlqvist, dotter till perukmakaren Olof Ahlqvist. Petter begrovs 35 år gammal 1758-05-24, alltså född omkring 1723.


Paret får tre barn
Anders, 1748 - 1749
Magnus, 1750 - 1750
Peter, 1754-04-28. En son avlider 1755-09-15, vilket jag trott var Peter. Är du säker på att det är denne Peter som avlider 1807?


MVH
Lars-Åke

65
Frigell / SV: Frigell
« skrivet: 2018-11-11, 13:14 »
Intressant! Skulle denne Magnus Jonae Uhr kunna vara identisk med Måns Jönsson Uhr, nämndeman i just Allbo härad 1627-06-26 och 1643-06-22. (EVIIAAAD:17 (1652-1653) v49325.b136.s13, EVIIAAAD:8 (1624-1634) sid  80, Närvaro,  EVIIAAAD:14 (1641-1647) Närvarande).
Denne Måns Jönsson Uhr var gift med Ingeborg Jönsdotter och paret hade tre kända barn. Kan det vara dessa som tillskrivits Helena?

66
Frigell / SV: Frigell
« skrivet: 2018-11-11, 04:19 »
Hej


I nämnda notis om försäljningen av Ålshuls bruk i Nykyrka socken (en äldre benämning på Almundsryds socken) och Torne hemman i Allbo härad och (Västra) Torsås socken förekommer står "Dess hustru , dygdiga matrona hustru Marta Saulias, hafwa ingått och slutit ett köpe conrakt med sina syskon och svåger, nembligen änkan dygdia matrona hustru Helena de Beck och landssekreteraren  högaktade Herr Hans Frigell och dess  k. hustru dygdiga matrona hustru Anna Catharia Saulias" .


Vem är denna Helena de Beck? Eller står det något annat?

67
Malm- / Malmtagare
« skrivet: 2018-07-13, 01:04 »
Malmtagare kallades de som tog upp, "fiskade", sjömalm från sjöbottnarna.


Det krävs speciella förutsättningar för att sjömalm skall bildas. Torvmossarna i Småland och på andra ställen i Sverige producerade de syror som kunde lösa upp de av inlandsisen pulveriserade bergarterna så att de kunde följa med regnvattnet ut i vattendragen. I sjöarna fälldes de ut med hjälp av växtligheten i vattnet. Sjömalmen finns därför bara i områden i dessa sjöar som kunde nås av solljus.


Malmtagare som yrkesgrupp påträffas först under 1600-talet då järnbruken inmutar och får privilegier för malmtäkt. Men uppsamling av sjömalm är känd via slagghögar redan från 700-talet. Sjömalm användes fram till 1934 i Åminne bruk.


Litteratur: Ralf Wågman, Sjömalmsupptagningen under 1800-talet i Småland, Stiftelsen Åminne Bruk 2008.

68
Ljungarum / SV: Ljungarum
« skrivet: 2018-06-28, 22:28 »
Hej
Ett annat namn som bereder mig problem är ”Kättilstorp” där någon fogde vid namn Gabriel levde i mitten av 1600-talet. Hans söner Eric, Johannes och Jacob skrevs in i Växjö skola 1654 (Erik o Johannes) och 1663 (Jacob).


När jag söker i SOFI och ortnamnsregistret finner man flera gårdar som kallas Kättilstorp men i Ljungarum fanns en herrgård och säteri med detta namn. I en skrift om Ljungarums kyrkogård (JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM, Byggnadsvårdsrapport 2007:69) finner man på sidan 10 att Kättilstorp var ett säteri i socknen. I övrigt verkar det svårt att finna uppgifter om Kättilstorp i Ljungarum.


Har någon uppgifter om Kättilstorp och kanske till och med uppgifter som kan identifiera Gabriel och hans tre söner? En sådan identifikation skulle ju bekräfta att det är rätt Kättilstorp.
MVH/Lars-Åke

69
Hyby / SV: Skomakarsonen Achatius Persson. f 1670
« skrivet: 2018-04-30, 22:02 »
Hej
Tack för uppgiften. Då verkar vi ha hamnat i rätt socken. Skolmatrikelns namnformer är inte alldeles enkelt att tyda.


Söker man på det berömda nätet finner man att Achatius tydligen är latinsk form för Åke.


Jag försöker finna ut varifrån Växjö skolas elever under 1600-talet kom och vart de senare tog vägen. Prästsöner och blivande präster är väldokumenterade, men alla övriga är oftast ännu helt okända.


Att försöka söka ett visst namn i domböckerna är så tidskrävande att det inte låter sig göras. Man måst be om hjälp och hoppas att någon träffar på de uppgifter man söker. Jag söker därför fler uppgifter, till exempel från Bara härads dombok, så belyser Per Skomakare, hans son Åke Persson och andra släktingar som levt i Hyby.
/Lars-Åke   

70
Hyby / Skomakarsonen Achatius Persson. f 1670
« skrivet: 2018-04-29, 18:43 »
Hej
Jag har funnit en elev i Växjö skola som kom från Hyby som skrevs in 1686.
Notisen lyder: (1686 maj) "5. Achatius Petri, Sutoris fil. in Scania natus par. Hyby, 16. ann. extreme pauper & utroque orbatus parente in Class Ab. gratis.
Min översättning: Skomakareson från Skåne född i socknen Hörby, 16 år, extremt fattig och båda föräldrarna döda i klass Ab, gratis. Han var alltså född omkring 1670.
Är något känt om denne Hyby-påg?
MVH/Lars-Åke

71
Hörby / SV: David Danielsson född ca 1686
« skrivet: 2018-04-29, 14:23 »
Hej


Intressant. År 1658 antogs endast tre elever till Växjö skola. En av dessa var Daniel Petersson. Om honom står att läsa.


"(1658) 27junij, Daniel Pet. p. fil in Burseryd [Abijt in Scaniam]".


p.fil = pastoris fil. = prästson
Abijt = flyttade; ibland dog


Detta löste en annan gåta var Daniel Petersson tog vägen.


Tack
MVH/Lars-Åke

72
Hörby / David Danielsson född ca 1686
« skrivet: 2018-04-28, 22:27 »
Hej


I matrikeln för Växjö skola är namnet David mycket ovanligt under 1600-talet, endast två elever. En av dessa är bondsonen David Danielsson från Hörby i Skåne. Notisen lyder exakt ”(1699) d. 14 8bris Davidus Danielis Rust: fil par Hörbij in Scania ann: 13 in Class: sup:”. Att föräldrarna bodde i Hörby behöver inte innebära att han var född där. Den angivna ålder är 13 år och denna källa har visat sig väldigt pålitlig när uppgifterna varit kontrollerbara. Han bör därför vara född omkring 1686.


Det är en mycket ovanlig notis. Få elever kom från Skåne, högst en handfull mellan 1658 och 1700. Antalet elever som antogs redan från början i klass sup. Var lika få. (Sup. = suprerum = övre klass).


En intressant notis är från Skånska Dragonregementet (SD-02-0084-1719), där en David Hårdberg från Småland antas som ryttare. Denne David Hårdberg tar avsked 1723 och blev ladugårdsfogde i Brandstad och Lövestad i Skåne innan han blev hejderidare i Urshult i Småland och senare arrenderade en herrgård och slutligen blev anfader för en gästgivarsläkt i samma landskap. Kan denne David Hårdberg vara identisk med David Danielsson från Hörby?


Alla uppgifter av intresse!
MVH/Lars-Åke

73
Yrken F / Fiskeriinspectcor
« skrivet: 2018-04-21, 19:29 »
Skåne kom att tillhöra Sverige från 1658. Senast år 1673 fanns en ”Scanensis rerum piscatoriarum insp.”, inspektor över det skånska fisket. Troligen var det tullen på fisket som denne inspektör vid namn Matthis hade att handlägga. Hans existens framgår av Växjö skolas matrikel, då hans son Georgius Matthiae (Jöran Mattsson) skrevs in i Växjö skola 1673-05-02.
Vad är känt om fiskeriinspektörer i Skåne och dess innehavare?
MVH/Lars-Åke

74
Hej


Hans Nyman hade en son Isaak, född omkring 1684. I Växjö skolas matrikel 1691-08-06 finner man "Jsaacus Johannis Nyman, Leg. Eqv. scribae fil. 7. a. in class. puer". (Eqv. står för kavalleri). Det finns flera exempel på att "Hans" ilatiniserad form blivit Johannes.


Redan 1688 intogs två söner till Branting och en son till Nyman i Växjö skola. Amundus och Haqvinus Branting skrevs in den 15 maj (faderns titel Reg. Eqvest. Secretarii) (sidan 35) och Nymans son Abraham den 7 augusti (faderns titel var "Leg. pedest. Scribae" från Väckelsång. (pedest. står för infanteri) (Sid 35)


Vad är känt om Isak och Abraham Nymans vidare öden?


I min forskning har jag ytterligare en samtida Nyman som med hänsyn till sitt yrke verka tillhöra samma släkt. Det är häradshövdingen i Allbo härad (1699-1718), Jonas Nyman, död 1719. Dennes hustru och barn är kända, men var Jonas och Hans släkt på något sätt?

Det bör också observeras att Hans Nyman tydligen bytt vapenslag mellan 1688 och 1691, från infanteriet till kavalleriet (om nu dessa beteckningar tillåts som översättning)


MVH
Lars-Åke Stenemo


 


 

75
Jönköping / Sanna gästgivaregård i Jönköping
« skrivet: 2018-03-31, 12:55 »
SANNA GÄSTGIVAREGÅRD I JÖNKÖPING
I en notis i Växjö skolors matrikel från 1671-01-31 finner man följande uppgift om en nyinskriven elev. ”Sveno Amberni 15 a. Cauponarij q. fil. In Sanna prope Jeneco.”
 
Min översättning är Sven Ambertsson/Ambjörnsson, 15 år, son till före detta gästgivaren i Sanna gästgivargård i Jönköping. I min efterforskning har jag funnit att en Sven Bengtsson var gästgivare i Jönköping 1649 – 1667-02-22 och att denne 1651 flyttade verksamheten från Krögarehagen till Sandseryd där drottning Christina upplåtit mark. (JH, III:389.)
 
Vad är känt om Sven Bengtssons familj? Kan ha vara farfar till Sven Ambjörnsson? Är något känt om den senares vidare öden?
 
Med vänlig hälsning
Lars-Åke

76
Värnamo / Gästgivare i Värnamo
« skrivet: 2018-03-26, 10:12 »
Hej


I matrikeln för Växjö skola finner man att gästgivarsonen från Värnamo, Anders (Andreas) Svensson, antogs som elev 1664-06-10. Han var då 9 år gammal. Han är för övrigt den första gästgivarsonen. ”Cauponarij fil”, i Växjö skola.


Gästgiveriet i Värnamo anlades med största sannolikhet åren strax efter 1645, så fadern Sven måst ha varit en av de första gästgivarna, kanske den allra första. Vad är känt om Andreas Svensson och hans fader?


Är andra gästgivare under 1600- och 1700-talet i Värnamo kända?


Med vänlig hälsning
Lars-Åke

77
Selling / SV: Lars Selling Härnösand.
« skrivet: 2018-03-13, 23:39 »
Hej


Jag söker just information om en landskamrer Magnus Selling i Härnösand. Han uppges vara född i Selånger 1756-08-31 och var elev vid Härnösands trivialskola 1767-1772 och död 1832-11-10 i Härnösand (Register till Härnösand Trivialskola). Kan denne vara fader till Lars Selling? Vad är känt om Magnus Selling?

78
Gårdsby (G) / SV: Per Persson
« skrivet: 2018-02-23, 09:51 »
Mer om Per Persson
Det var så att om man hette Per Persson i Gårdsby kunde man inte enbart få en måg med samma namn utan också ha såväl en fader med detta namn eller döpa sin son till Per. Allt än ännu inte full fullo utrett, men den som Monica Fogelqvist frågar om anser jag vara klar.


Det finns en tvist i Norrvidinge härad 1730-05-11 som visar att dottern till Per Persson i Stojby Långagård var gift med sin namne Per Persson i Rottne Södergård.


”Per Persson i Stojby Långagård och dess måg Per Persson i Norra Rottne Södergård,
vice versa käranden och svarande, angiver deras förening uti dem emellan instämd tvist
, om arv och 3/8 skattejord i Stojby Långagård: att Per i Rottne ingen talan om
lösarvet utan hans de 3/8 skattejord i Stojby Långagård vidkommer däruti Per i roten
med sin hustru ärvt halvparten; så lämnas svärfadern uti sin livstid densamma med
sina egna 3/16 behålla, mot det att han årligen midsommartiden betalar såsom en ..”
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAABA:757 (1730-1730) Bild 1970 (AID: v378630.b1970, NAD: SE/VALA/0382503)
Med vänlig hälsning
 
Lars-Åke

79
Gårdsby (G) / SV: Kråkenäs Brossagård
« skrivet: 2018-02-23, 01:00 »




Nämndemannen som blev änkling var Brodd Jönsson. Sonen Nils Broddsson hade avlagt nämndemannaed redan 1704-02-03 och det är uppenbart att det blivit en förväxling i faderns patronymikon. Någon nämndeman Brodd Nilsson existerar inte.


På frågan om vidare förfäder har jag lite noteringar under "oforskat". Det är osäkra uppgifter jag tills vidare inte vill sprida på nätet. Kontakta ig via epost så kan vi hjälpas åt att titta på dem.
MVH
Lars-Åke

80
Gårdsby (G) / SV: Per Persson
« skrivet: 2018-02-23, 00:42 »
Hej


Jag har inte sett din fråga tidigare. Av någon anledning har prenumerationen på inlägg om Gårdsby inte fungerat.


Jag har en Per Persson jag tror kan vara den du eftersöker. Han är född 1725-11-09 i Norraby Söregård (numera Söraby). Fadern kom vid vigseln från Söraby socken och modern Ingrid Persdotter från Stojby Mellangård. Gårdsby (G) C:1a (1693-1764) Bild 87 / sid 167 (AID: v30695.b87.s167, NAD: SE/VALA/00111)


Ingrid Persdotter är enligt min uppfattning dotter till den änkeman Per Persson som gifter sig 1720. Hans första hustru Ingrid Persdotter dör 1719-10-25. (Hennes rötter kan man följa åtminstone 4 generationer bakåt.)


Jag har funnit ett fel i min databas om denna familj som jag nu skall rätte till.


Med vänlig hälsning
Lars-Åke

81
neikter / SV: Neiktern
« skrivet: 2018-02-20, 17:30 »
Vem var Olof Lundblads föräldrar?
Olof Lundblad och Hedvig Nedherwood – deras barn bifogas.
Ur KGFs databas, hämtat från Hemmesjö med Tegnaby (G) CI:2 (1751-1830)
Vid yngste sonen Carl Adams dop förekommer för första gång faddrar med namnet Lundblad. Namnet Adam kommer uppenbarligen från faddern Adam Streling.
Testes.: comminister magn. Adam Streling Söraby, cassören och bergsman herr Bengt Lundblad, bruksinspektor herr Bengt Lundblad, comministerskan fru Eva Thorania (i Långstorp) Furuby, Cassour Lundblads fru, bruksinspektor Lundblads käresta. Hemmesjö med Tegnaby (G) CI:2 (1751-1830) Bild 59 / sid 109 (AID: v30645.b59.s109, NAD: SE/VALA/00129)
Det verkar alltså finnas två stycken Bengt Lundblad, kan man tänka sig far och son. Bengt cassören Bengt är med all säkerheten bror till Olof Lundblad (1689? – 1767-06-20)
 [/size]Har Margareta Eriksson eller någon annan någon uppfattning om Olof och Bengts föräldrar och härkomst?[size=78%][/size] [size=78%]

82
Stenåsa / SV: Stenåsa
« skrivet: 2018-02-11, 13:39 »
Hej


Lars Andersson var kronobefallningsman i Ölands södra mot 1644 – 1660. Han nämns som sådan i ingressen till tinget 1659-02-04. Men vid detta ting omnämns också en Lars Andersson som uppbjuder skattehemmanet Stora Brunneby (som jag funnit ligger i Stenåsa socken, Möckleby härad). Är det känt om det var kronobefallningsmannen som ägde Stora Brunneby? Finns ytterligare uppgifter om kronobefallningsmannen?
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kalmar län (H) EVIIAAAE:9 (1659-1659) Bild 840 (AID: v207689.b840, NAD: SE/VALA/0382503)
Med vänlig hälsning
Lars-Åke 

83
Wretström / SV: SV: Själevad
« skrivet: 2018-02-07, 09:17 »
Mer om Johan Wretström


Johan påträffas första gången i Gårdsby socken som utridare i husförhörslängden som sträcker sig fram till 1788. (A1:1 hfl Gårdsby p74). Han var då bosatt på Kråkenäs herrgår. Denna den första ”moderna” husförhörslängd har visat sig vara mycket bristfällig gällande detaljuppgifter vilka sedan förts vidare till kommande längder. Den första mer pålitliga längd är AI:4), men då har Wretström lämnat socknen.


Utridare var en befattning inom salpetersjuderiet. Kapten i salpetersjuderiet var sedan 1776 Fredrik Piper som hade just Kråkenäs säteri som sin sätesgård fram till sin död 1798. Johan bodde således från senast 1788 fram till 1798 hos sin arbetsgivare.


Efter Pipers död flyttar Wretström en kort till till Åreda Norregård som ligger nära Kråkenäs. Han gifter sig 1802 med Johanna Maria Hagelstein, i vars förfäder man kan finna en stor mängd fogdar, skrivare och underbefäl.


Några faddrar som skulle kunna kopplas till Wretströms släkt har inte påträffats. Två fröknar Freser från Kråkenäs är faddrar till äldste sonen. Dessa båda Freser är döttrar till Fredrik Pipers hustru i hennes tidigare äktenskap.


Då uppgiften i husförhörslängden från Hemmesjö gällande Wretström anger ett exakt datum finns det anledning att anta att uppgifter inhämtats från födelseförsamlingen. Selånger (där g blivit d) verkar vara ett gott förslag.


Hans barn döps till Johan Ander (1803), Carl Gustaf (1810), Otto Fredrik (1816) och Eva Maria (1819). Det märkliga är att inget av dessa namn direkt kan kopplas till hustruns släkt. Det verkar närmast ha varit en fri namngivning. Det är därför svårt att ange något namn som skulle kunna ha koppling till Wretströms släkt.


En icke använd ingång skulle kunna vara rullor över salpetersjuderistaten.

84
Wretström / SV: SV: Själevad
« skrivet: 2018-02-06, 19:08 »
Hej
Det är rätt, han bodde i Norra Åreda innan han flyttade till Hemmesjö. Men innan han kom till Åreda skall ha ha kommit från Västernorrland.


En tanke är han han kom till Gårdsby (Kråkenäs och Norra Åreda) som anställd till något herrskapsfolk som levde på Kråkenäs.


MVH/Lars-Åke

85
Wretström / Själevad
« skrivet: 2018-02-06, 16:40 »
Hej


Inspector på Hemsets Sjögård i Hemmesjö i Kronobergs län var Johan Wretström. Han uppges vara född 1760-09-20 i Västernorrland. Men vad heter socknen? Är det något historiskt namn? Kan det vara någon stavningsvariant på Salavads socken?


Kan någon med bättre kunskap om Västernorrlands geografi och kanske tillgång till en databas hjälpa mig att finna Johans Wretströms födelseplats?
Hemmesjö med Tegnaby (G) AI:3 (1790-1815) Bild 324 / sid 633 (AID: v18536.b324.s633, NAD: SE/VALA/00129)

[/size][size=78%]Med vänlig hälsning/Lars-Åke [/size]

86
Frigell / SV: Frigell
« skrivet: 2018-01-31, 03:07 »

Hej
För att underlätta tolkningen av allt material vill jag bifoga ett stamträd för Anders Frigell.


PS. Jag är lite osäker på tekniken, så jag ber om ursäkt om det uppstår problem. L-Å S

Frigell ursprung
 
Anders Frigell – i domboken 1702
 
När jag sammanställt all information har jag kommit fram till att den Anders som avses i ” And: Frigels samptl[iga] sterbhuus arfwingars till hans  Excell[ence] Kongl[iga] Rådet och Præsidenten högwälborna gref[we] Axel Stål=arhm gifen köpebref Dat[erat] d[en] 20 Julij 1701 på frelßehem[manet] Waßbro i Waßbro”  (Renoverade domboken Oppunda häradsrätt 1702 VT | Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Örebro län EXIe:1830 p. 42) måsta avse befallningsmannen på Dagöholm i Lerbo Anders Frigell (1613-1675). Avståndet mellan Vadsbro och Lerbo är ca 13 km och befallningsmannen kan därför ha skaffat egen egendom i Vadsbro. När denna skulle säljas 26 år efter hans död krävdes ett klargörande vem som faktiskt var säljare. Vad sägs om denna tolkning?
 
Anders Frigell (1657-1720) gift med Anna Catharina Sandberg är son till denne Anders Frigell (1613-1675). Alla uppgifter om hans syskon tyder på detta. Delar ni min tolkning?
 
 
Anders Frigell – Ursprung från Vidhem (Vedum)?
Anders Frigell (1613-1675) hade en hustru Vibecke Didriksdotter vars fader var borgmästare i Mariestad. Denna stad ligger i Kinne härad i vilket också Vedum socken (ett äldre namn är Vidhem). I socknen Tun finns komministern Erikus Laurenti Widhemius  (Niklas Kant 2015-11-22). En son till denna var Lars som blev kyrkoherde i Tun och som antog namnet Frigell (se N Kant). Kronobefallningsmannen Mauritz Frigell var som till Lars Frigell. Friel socken var annexförsamling till Tuns socken och det var väl troligen efter denna socken Lars Frigell tog sitt namn.
 
Men borde inte också Anders Frigell (1613-1675) vara en ättling (eller broder) till denne Erik Larsson Widhemius?

87
Frigell / SV: Frigell
« skrivet: 2018-01-29, 00:30 »
Frigell ursprung
 
Anders Frigell – i domboken 1702
 
När jag sammanställt all information har jag kommit fram till att den Anders som avses i ” And: Frigels samptl[iga] sterbhuus arfwingars till hans  Excell[ence] Kongl[iga] Rådet och Præsidenten högwälborna gref[we] Axel Stål=arhm gifen köpebref Dat[erat] d[en] 20 Julij 1701 på frelßehem[manet] Waßbro i Waßbro”  (Renoverade domboken Oppunda häradsrätt 1702 VT | Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Örebro län EXIe:1830 p. 42) måsta avse befallningsmannen på Dagöholm i Lerbo Anders Frigell (1613-1675). Avståndet mellan Vadsbro och Lerbo är ca 13 km och befallningsmannen kan därför ha skaffat egen egendom i Vadsbro. När denna skulle säljas 26 år efter hans död krävdes ett klargörande vem som faktiskt var säljare. Vad sägs om denna tolkning?
 
Anders Frigell (1657-1720) gift med Anna Catharina Sandberg är son till denne Anders Frigell (1613-1675). Alla uppgifter om hans syskon tyder på detta. Delar ni min tolkning?
 
 
Anders Frigell – Ursprung från Vidhem (Vedum)?
Anders Frigell (1613-1675) hade en hustru Vibecke Didriksdotter vars fader var borgmästare i Mariestad. Denna stad ligger i Kinne härad i vilket också Vedum socken (ett äldre namn är Vidhem). I socknen Tun finns komministern Erikus Laurenti Widhemius  (Niklas Kant 2015-11-22). En son till denna var Lars som blev kyrkoherde i Tun och som antog namnet Frigell (se N Kant). Kronobefallningsmannen Mauritz Frigell var som till Lars Frigell. Friel socken var annexförsamling till Tuns socken och det var väl troligen efter denna socken Lars Frigell tog sitt namn.
 
Men borde inte också Anders Frigell (1613-1675) vara en ättling (eller broder) till denne Erik Larsson Widhemius?

88
Frigell / SV: Frigell
« skrivet: 2018-01-27, 13:01 »
Frigell och Rabe


Hej


Ett stort tack till Nicklas.


När man studerar materialet dyker det upp flera frågor. En är vilken som 1731 avses med ”Anna Catharina Frigell” som hade Jean Jacob Rabe som make? Är det Anna Catharina Zaulich som blivit änka efter Hans Jean Frigell som gift om sig eller är det en dotter till det senare paret? (Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Blekinge län (K) EVIIBAA:1019 (1731-1731) Bild 7300 (AID: v279083.b7300, NAD: SE/VALA/0382503)


Med vänlig hälsning/Lars-Åke

89
Strömstad / Släkten Barck från Strömstad
« skrivet: 2018-01-11, 12:32 »
Släkten Barck från Strömstad och Västsverige
 
Jag blev för några dagar sedan kontaktad av en Tom Blumer från Seattle i USA. Han hade uppmärksammat att jag forskat i en släkt Banda och Barck och kunde berätta att han var en ättling till denna släkt som utvandrat till USA redan omkring 1850. Den senaste förfadern i Sverige var kyrkoherden i Kvenneberga i Kronobergs län, Gustaf Olof Barck.
 
G.O. Barcks farföräldrar var Magnus Larsson Barck och Anna Catharina Banda, dotter till landssekreteraren Mårten Banda (född i Göteborg ca 1700) och Barbara Barck (1706-1786). Jag har identifierat henne som dotter Hans Barck och Catharina Åman, ”bonussyster” till Lars Eneroth, adlad Ehrenstam (1681-1744) och hans syster Brita Christina Ehrenstam (död 1741) vilken var gift med brukspatronen Olof Barck. Hans och Olof Barck är troligen bröder, möjligen kusiner. En farbroder till Hans är Amund Barck, vilken omkring 1640 fick rättighet att driva gästgivarverksamhet i Åkersström i Hjärtums socken just intill det som varit gräns mot Danmark.
 
Blumer har i sin ägo en handskriven biografi som Gustaf Olof Barck har skrivit 1872. I denna anger han att ”Stamfader för denna slägten Barck, skall hafva varit en Tysk Ädling, som af okänd anledning öfvergav sitt Stora Fäderneland och sina Friherrliga privilegier bosatte sig i Svenska staden Strömstad för att der idka handel.” Vem var denna handelsman i Strömstad?
 
I adliga släkten Adlerstams anor påträffas Bengt Valtinsson (1644-1728, borgmästare i Vänersborg som var gift med Elisabet Barck (död 1687), dotter till handelsmannen Anders Barck. Strömstad fick köpingsrättigheter 1667 och det skulle därför tidsmässigt vara möjligt att denne Anders då kom att verka i Strömstad. Finns något källmaterial som bekräftar eller motsäger detta?
 
En annan intressant uppgift är en  "Tullförvaltaren Bengt Barck f 1676 d 1751. Tullförvaltare i Warberg, Strömstad, Christinehamn. Denne hade en son, kyrkoherden Johan Reinhold Barck f i Warberg 1712. Kyrkoherde i Okome, Köinge, Svartrå i Halland d Okome 1771. Har denne Bengt någon anfader i Strömstad?
 
Jag är tacksam för varje spår som leder framåt om denna släkt Barck!

90
Domkyrkoförsamlingen (Gustavi) / Torggatan 1718
« skrivet: 2018-01-08, 15:39 »
På Torggatan i Göteborg hölls 1718 en bouppteckning efter skepparen Mårten Banda. Huset han ägde låg mellan ”Bagaren Johan Starks gård å södra och Skorstensfejare Hammars gård å norra sidan” och värderades till 1560 -.


Mårten efterlämnade änkan Annika Hysing, jungfru Anna Maria Banda och två omyndiga söner, Mårten och Olaus. Mårten skulle göra karriär som landssekreterare i Kronobergs län, men vad hände alla de övriga inblandade? Vad hände med Mårtens hus på Torggatan? (Torggatan är vad jag förstår en gata vars södra ända ansluter till det som idag heter Gustaf Adolfs Torg.) Finns något bildmaterial bevarat från denna tid?


Bouppteckningen kan studeras Göteborgs Rådhusrätt och Magistrat före år 1900 (O) EIIIa:4 (1717-1720) Bild 259 / sid 237 (AID: v67650.b259.s237, NAD: SE/GLA/12098).


Med vänlig hälsning/Lars-Åke

91
Pihlman / SV: Pihlman
« skrivet: 2017-12-08, 08:07 »
Jag har just upptäckt en felaktighet i mitt tidigare inlägg. Jag har nu rättat uppgiften. Arvsfrågan i Uppvidinge med taffeltäckaren Johan Pihlman skedde i november 1663 (alltså 100 år tidigare), Vinskänken med samma namn levde 1690-1761.

92
Pihlman / SV: Pihlman
« skrivet: 2017-12-07, 22:41 »
Hej
 
Vem var Johan Pihlman?
 
I Samfundet Sankt Eriks årsbok 1959 finns en artikel om vinskänkar och källare av Gunnar Hellström. På sidan 42 omnämns att Johan Pihlman år 1727 blivit ny innehavare till källaren Kronan på Drottninggatan 52 i kvarteret Sporren.
 
På sidan 43 framgår att vinskänken på Rostock vid Västerlånggatan Pihlman blev innehavare till Kronan efter att 1727 19/3 vigts med Margareta Elisabeth Dahm. Det gick emellertid dåligt för honom, och hans och hustruns andel i huset utmättes för skuld och såldes 1734 på auktion. Redan 1732 eller 1733 hade han dock tvingats upphöra med serveringen i källaren. Han var sedan utan rörelse till i april 1735, då han öppnade källaren Svan i Norrlandsgatan 34.
 
På sidan 59 framgår att källaren Svan 1742 flyttade till Ålandsgatan (idag Mäster Samuelsgatan), men flyytade 1746 tillbaka till Norrlandsgatan.
 
I november 1663 omnämns taffeltäckare Pihlman i ett tingsprotokoll från Uppvidinge härad i Småland i samband med ett arvsskifte efter kyrkoherden Måns Benedicte i Lenhovda där gästgivaren Peter Jonsson Kuhle företräder hans intressen. Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:28 (1659-1665) Bild 2090 / sid 52 (AID: v205727.b2090.s52, NAD: SE/VALA/0382503). Pihlman relation till herr Måns är oklar. Även gästgivarens relation till de båda är oklar.
 
Vad är mera känt om Johan Pihlman?
 

93
Dädesjö / Eke
« skrivet: 2017-11-29, 15:23 »

Eke
I protokoll från ting i Uppvidinge härad 1646-02-25 omnämns en uppgift om Jon Kule. Protokollet finns i den renoverade domboken: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:13 (1635-1647) Bild 374/sid 10 (AID: v49321.b374.s10, NAD: SE/VALA/0382503).(Högra sidan rad 4.)
På vilken av gårdarna i Eke bodde Jon Kule? Vilken relation hade han till nämndemannen Jon Gammelsson i Eke? Vad är känt om Jon Kule? (För mig är han trolig fader till den blivande gästgivaren Per Jonsson Kuhle i Lenhovda som levde ca 1623 – 1693) Vilka levde på Eke Skattegård vid denna tid och tidigare? Har någon studerat mantalslängder eller mer fördjupat sig i domböckerna gällande Eke som kan bidra synpunkter på frågor.

94
Frigell / SV: Frigell
« skrivet: 2017-09-16, 00:09 »
Vad är känt om Hans Frigell?
Hans Frigell var landssekreterare i Blekinge, troligen redan från 1686 då Blekinge fick eget landskansli och landskontor. Blekinge hade dessförinnan varit förenat med Kalmar län. Känt är att Hans Frigell tidigare varit skrivare på landskontoret i Växjö 1678. Han var gift med Catharina Zaulich, dotter till brukspatronen Christoffer Zaulich, arrendator på Åryds Bruk. Frigell efterträddes omkring 1704 av Henning Fulda (med släkt från Åbo och Helsingsfors).


En sökning på Disbyt visar att det finns en släkt Frigell i Skaraborgs län, tydligen med ett ursprung i Friel i nuvarande Lidköping. Går det att koppla Hans Frigell till denna släkt?
MVH/Lars-Åke

95
Frost / SV: Frost
« skrivet: 2017-09-11, 23:26 »
Hej


Gällande Peter Niklas Smith fann jag bifogat i Albert Liljas arkiv. Jag tolkar detta som att PNS levde mellan 1740 och 1800, var son till en länsman Nicolaus (nr 5) som i sin tur var son till borgmästaren i Ronneby 1655, Christian Smith.


Anna Elisabet finns med i Liljas anteckningar, men utan angivna släktrelationer. Men Sven Frost var ju i livet när hon föddes, så stalltipset är han han är fadern. Jag hoppas någon annan kan reda ut detaljerna.


96
Eklund / SV: Eklund
« skrivet: 2017-09-09, 03:43 »
Vem var regementsskrivare Hans Bengtsson Eklund?

Omkring 1695 vigdes Hans Bengtsson Eklund i Tullstorps socken i södra Skåne med Anna Greta Swarts. Han var regementsskrivare vid Södra Skånska kavalleriregementet.

Då regementet inte fick bestå av skåningar, så måste Hans ha kommit från från övriga Sverige. De småländska kavalleriregementena finner man i Eksjö. Namnet Eklund gör ju inte kopplingen mindre intressant. Kan det vara denne regementsskrivare som Peter Ekelund efterlyste på detta forum 2009-07-26.

Kan någon bidra med uppgifter om Hans Bengtsson Eklund?

97
Ekman / Ekman Göteborgssläkten
« skrivet: 2017-09-07, 00:15 »
Vem var kronobefallningsmannen Daniel Ekman


Omkring 1668 blev Daniel Ekman kronobefallningsman i Listers och Bräkne härads fögderi i Blekinge. (Alf Erlandsson, Skånska generalguvernementet, s. 158). Han påträffas i Lister härads dombok 15 oktober anno 1668 och namnet stavas då Echmandt. Troligen var han på posten bara ett par år.


Utnämningen skedde 10 år efter Roskildefreden. På ledande befattningar var då endast pålitliga undersåtar från det forna svenska området (inklusive Finland). Det finns många exempel på långa flyttningar. Ett krav för att bli kronobefallningsman var också erfarenhet från arbetet, ett av de mest kvalificerade som fanns i riket. De flesta gick långa vägen och skaffade erfarenhet som skrivare hos någon som hade befattningen, inte sällan fader eller någon som sedan kom att bli den unges svärfar.


SBL Band 13 (1950) s. 55, behandlar Göteborgssläkten Ekman. Där omnämns en Daniel Ekman, son till befallningsmannen i Västersysslets fögderi i Värmland Joen Larsson. Denne Daniel, ”rådmannen i Vänersborg Daniel Jonsson Ekman (f. omkr. 1632, d. 1695). Han påträffas 1660 som affärsman i Göteborg, där han 1662 äktade Elisabeth Marcus, dotter av bagaråldermannen Anders Marcus. Redan före 1667 hade Daniel flyttat till Vänersborg”. Men var gjorde han 1668? Vänersborg var residensstad i Älvsborgs län och troligen hjälpte alla landshövdingar i landet till att med ljus och lykta söka efter lämpliga kandidater till alla de nya befattningarna som krävdes i de nya områden som skulle förvaltas efter Roskildefreden. Daniel Jonsson Ekman borde därför vara en lämplig kandidat.


Min fråga är därför om det sedan 1950 framkommit nya uppgifter som inte behandlas i SBL som kan styrka eller vederlägga antagandet att Daniel Jonsson Ekman blev kronobefallningsman i Blekinge?   

98
Almenius / SV: Almenius
« skrivet: 2017-09-05, 11:23 »
Jag har funnit följande uppgifter i en elevmatrikel från Vasaskolan i Gävle. ”Ericus Johannis Almenius Gestr. (från Allmänninge i Länna), UU1631, komm. i Valbo med många barn, svag ekonomi och klen hälsa. Död 1660” (http://www.vasaakademi.se/Vasa_Akademi/1600-talet.html)


Men jag har också påträffat en Nicolaus Almenius som kronobefallningsman från 1659 i Östra och Västra Göinge i norra Skåne. Han var där den förste svenske befallningshavare efter Roskildefreden. (Alf Erlandsson, Skånska generalguvernementet 1658-1653, s. 157). Innan dess var han tydligen en kort tid borgmästare i Halmstad. ”Nicolaus Almenius var förut stadens syndikus, blev borgmästare efter Arfwid Hansson 1657. Till följd av freden 1658 avreste bägge borgmästarna Trast och Almenius tillika med 4 borgare till Malmö för att å stadens vägnar avlägga hyllning åt kungl. maj:t och Sveriges krona.” (Sven Petter Bexell, Hallands historia och beskrivning, s. 196.)


Min fråga är om någon funnit uppgifter som kan knyta denne Nicolaus Almenius till Eric Johannis Almenius?
MVH
Lars-Åke

99
Falck / Falk / SV: Adam Abraham Falk
« skrivet: 2017-09-03, 14:49 »
Hej


I Västra härads fögderi (Njudunge) fanns 1717-1718 en kronobefallningsman / kronofogde vid namn Abraham Falk. Vem kan denne Abraham ha varit?


MVH/Lars-Åke

100
Borteij / SV: Borteij
« skrivet: 2017-09-02, 14:33 »



I Stefans inlägg 2015-02-19 söker han belägg för att Johan Lindberg var kronobefallningsman. Enligt: Almquist, Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, 4:1 s. 63, var han kronobefallningsman i Västra härads fögderi med fullmakt från 1714-12-23 till 1716.  Enligt samma källa hade  Bortey samma befattning från 1719-1735. Jacob Bortey hade dock haft samma befattning i Östra härad 1717-1718.

101
Övriga släkter - S / Skyring
« skrivet: 2017-08-24, 13:03 »
Hej


Enligt Skånska Generalguvernementet 1658-1693 (s.162) var Bengt Skyring kronobefallningsman i Halmstads läns fögderi  1677-1684. Vad är känt om honom, hans förfäder och släkten Skyring? Var Göran Skyring (1643-96) en son till honom?


MVH/Lars-Åke

102
Frost / SV: Frost
« skrivet: 2017-08-21, 18:54 »
Sven Svensson Frost d.ä.


Sven var den förste svenske kronobefallningsmannen, från 1658, i Medelsta o Östra härads fögderi i Blekinge. Han tjänstgjorde här tillsammans med den f.d. danske ridsfogden Påfwel Bertelsson. (Alf Svensson, Skånska Generalguvernementet, s. 157-158, tabell 6 och 7). Här framgår att uppgifterna för detta fögderi är ofullständiga och saknas 1671-76 och att någon efterträdare till Sven inte påträffats. I en källbilaga redovisas de källor Alf Svensson funnit. Något domboksmaterial från de båda häraderna har inte utnyttjats.


Några genealogiska uppgifter redovisas inte i nämnda avhandling från 1967, men det är väl knappast någon dålig gissning att påstå att befallningsmannen Sven Svensson Frost d.y. i Lyckeby, som Tim Olsson efterlyst ovan, är en son.


Då tjänsterna i Generalguvernementet skulle tillsättas med pålitliga svenska undersåtar, återstår att finna en sådan. Uppgifter om Svens hustru är av lika stort intresse.
   
Att Sven Frost d.y. var gift med Elsa Maria Wasser, döpt 1700-08-21 (Lorens de Rees´dagbok 1692 - 1735. En Karlskronaborgares dagbok med inledning och kommentarer av Paul Wilstadius, s.38). Stämmer detta blev hon moder redan som 13-åring och hann med att föda 9 barn innan hon dog 1723, 23 år gammal. Kan det ha funnit en tidigare hustru till de äldsta barnen?


Bland de 9 barnen fanns Anna Gertrud Frost (1718-1749), gift med Erland Schröder. En äldre bror till henne överlevde också, vilken fick namnet Sven Svensson Frost nr 3 (1716-1773), gift med Catharina Maria Höyer.


Med vänlig hälsning
 Lars-Åke

103
Brink / SV: Brink
« skrivet: 2017-08-21, 03:14 »
Hej

 Jag vill börja med Patricks fråga om Christina Brinck (f.ca 1683). Det mest troliga är (men ännu saknas bevis) att Christina Brinck är dotter till kronobefallningsmannen Lars Brink (död 1693-05-18 i Halmstad). Han var kronobefallningsman från 1677 i Laholm läns fögderi och därefter från 1684 i Halmstads läns fögder. (Källa: Skånska Generalguveernementet 1658-1693 av Alf Erlandsson). Änkan Britta Borg (tullarsläkten Borg från Norrköping) säger sig 1694 ha 8 faderlösa små barn.


En kronobefallningsman klarade sig inte själv. Han behövde skrivare till sin hjälp. Och att bli skrivare åt en kronobefallningsman måste varit ett av de mest eftertraktade arbeten som en ung skrivkunnig yngling kunde få. En karriär inom landsstaten eller de centrala kollegierna var nästa given. Erik Walter (döpt 1676-10-16) blev troligen tidigt skrivgosse hos Lars Brink, tillsammans med Lars egen son Caspar. När Christina blev ”giftasvuxen” strax före sekelskifter 1700 blev hon en naturlig partner till Erik Walter. Dottern till en kronobefallningsman blev ofta examensbeviset för den unge som lärt sig yrket den långa vägen. Skolväsendet var ännu inte utbyggt för att klara utbildningen av alla de tjänstemän som krävdes i stormaktens Sverige.


Det mönster som beskrivits är det näst vanligaste för utbildning av nya kronobefallningsmän, vanligast är far till son. Men det innebär inte att man alltid efterträdde far eller svärfar. En ledig tjänst någon annanstans i hela riket (Sverige, Finland och Östersjöprovinserna) gav möjlighet innan far eller svärfar lämnat sin tjänst.


Caspars giftemål med Maria Walter måste vara hans tredje giftemål. Hans andra hustru (1695) var Anna Margareta Morman. Detta förklarar signeten. (Caspars första hustru var Patronella Johansdotter Falkman. Död 1693)


Jag efterlyser bevis och exakta källhänvisningar för min teori. Jag är också intresserad av Lars Brincks härkomst. Det var bara pålitliga svenskar som vid denna tid kunde komma ifråga för en toppbefattning i de annekterade områdena, så Lars rötter står att finna i Sverige eller Finland (Åbo akademi bör studeras i detta sammanhang). Kanske man också kan finna var Lars Brinks övriga barn blev av.


Med vänlig hälsning
Lars-Åke

104
Övriga släkter - M / Moring
« skrivet: 2017-08-20, 01:46 »
Vad är känt om släkten Moring?
Bengt Moring var kronobefallningsman i Ölands Norra mots fögderi 1707-03-06 till 1719. En Nils Moring hade samma befattning i Norra Möres fögderi från 1710-06-22 till 1712.


I Tjustboken kan man läsa följande
”Jagt-löjtnanten Gabriel Brunk hade en dotter Katarina (född 1646) som 1697 blev gift med dåvarande häradsskrivaren i Tjust, Bengt Moring.
På det gamla häradsskrivarbostället Aleglo i Loftahammar bosatte sig makarna, men flyttade 1707 till Öland, där mannen blev härdsfogde, därifrån kom han 1719 och blev borgmästare i Vimmerby. Redan1721 tog han avsked från denna plats och flyttade in i eget hem på det med frun ärvda Bellsjö. Där dog hon 1741 och mannen 1749.”


Vilka var föräldrarna till de båda männen Moring?

105
Misterhult / SV: Misterhult
« skrivet: 2017-08-06, 21:18 »
Kronobefallningsman Bengt Eriksson


Denna fråga skulle kunna placeras under alla socknar i Tjust och Tunaläns härader. Valet Misterhult beror på att det var i Krokstorp i Misterhult som Tunaläns härad hade sin tingsplats.


Mellan 1637 och 1645 var Bengt Eriksson kronobefallningsman i det fögderi som vid denna tid omfattade Tjust och Tunaläns härader. Vad är känt om denne Bengt Eriksson?

106
Ratkind / SV: Ratkind
« skrivet: 2017-08-06, 02:39 »
I det excellenta verket ”Västerviks historia- Västerviks trivialskolas matrikel 1665-1821” ((2015) av Johan Fredrik Kindstrand finns en intressant notis. Det gäller uppgiften om Didrik Boij, döpt 1657-04-28 i Västervik. Hans föräldrar var Joachim Boij och Elsa Ratpkens, paret gifta 1656-01-20 i Västervik. Kindstrand citerar G. Håkansson, Kalmar och Kalmarbor under 1600-talet. Kindstrand konstaterar att det funnits en Bertel Ratkens i Västervik som var fader till ”presidenten i Malmö Albrekt Ratke adl. Svanenberg 1654-05-27 (adl. Nr 622), vilket är okänt för ESAÄ och Suppl.”.  Denne Svanenberg blev kommerskommissarie i hertigdömena Bremen och Verden 1654-05-09, en del av Sverige under stormaktstiden.


Det finns anledning att tro att denna Bertel Ratkens är identisk med Bertil Ratkind. En Didrik Boij, troligen fader till nämnda Joachim Boij, efterträdde nämligen arrendatorn Bertil Ratkind som kronobefallningsman i Tjust härads fögderi.

107
Västervik / Arrendatorn Hans Philipsson
« skrivet: 2017-08-06, 01:38 »
Hans Philipsson var arrendator av flera fögderier i Småland 1631 – 1634. Uppgifterna som lämnas om honom och hans familj i Disbyt under Västervik är vitt skilda. Vad gäller och vilka källuppgifter finns?
MVH/Lars-Åke

108
Övriga släkter - B / Boij
« skrivet: 2017-08-05, 18:33 »
År 1634-11-14 fick Didrik Boijsson fullmakt som kronobefallningsman i Tjust härads fögderi. (Almqvist, Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, 4:1 s.8f.) Fram till dess hade fögderiet varit utarrenderat till Hans Filipsson och Bertil Ratkind (Ratkens). Troligen avled Didrik Boijsson redan 1636, då en Bengt Eriksson fanns på tjänsten 1637-1645. Någon förflyttning har inte påträffats.


Didrik var troligen fader till borgaren i Västervik (1656-04-28) och i Kalmar Joachim Boij, gift i Västervik 1656-01-20 med Elsa Ratpkens (Västviks Trivialskolas matrikel, s. 31). Hon var troligen dotter till Bertil Ratkens. Namnet på deras två kända tvillingsöner förstärker detta antagande.


Didrik, döpt 1657 i Västervik, i skola 1666-09-12
Bertil, död 1662-08-10 i Västervik
 
Enligt nämnda uppgift i matrikeln (som citerar G. Håkansson, Kalmar och kalmarbor under 1600-talet, s. 119) skulle Bertil Ratkens varit fader till presidenten i Malmö. Albrekt Ratke, adlad Svanenberg. Han var således troligen bror till Elsa Ratpkens.
 
Finns ytterligare uppgifter om denna släkten Boij. Några samband med den adliga släkten von Boij är inte funna.

109
Risholm / SV: Risholm
« skrivet: 2017-07-30, 00:25 »
Släkten Rijsholm /Risholm


I Västervik levde Carl Rijsholm, kronobefallningsman i Tjust härad 1707-1713, död 1727-02-24. Hans enda barn, en dotter föddes 1695-01-28 i Västervik och döptes Sara. Se Niclas Kants inlägg ovan.


I Visby vigs 1685-07-28 Jacob Larsson Rijsholm med Maria Thomasdotter (Visby stadsförsamling (I) CI:1 (1661-1692) Bild 190 / sid 27 (AID: v62090.b190.s27, NAD: SE/ViLA/23085). Jacob var pedagog och dog 1727-05-28 i Visby, Carl och Jacob var alltså samtida. Finns något släktskap?


Andra Rijsholm jag funnit är:
[R i j s h o 1 m, Eric Larsson, brandvaktman] , Berco, Johan von (1682-1748) kapten , Äktenskapsintyg för Eric Larsson Rijsholm 1737/ (Kungl. Bibliotekts handskriftsamling, nominalkatalog)


Dottern Anna Kristina, med föräldrarna  Lars Rijsholm, järnkrämare och Kristina Wijnbom 7/12 1716 (Ciai :6 sida 494)


Kristina, änka änka efter sal.Lars Rijsholm 1694 24/11 2l6 886 (http://digitalastadsarkivet.stockholm.se/bildarkiv/egenproducerat/kyrkobok/K151.pdf, sida 102. Datumuppgifterna i denna och förra notisen är för mig oklara.


På sidan 229 på digitala stadsarkivet finner man uppgifter om några Risholm.
R i s h o 1 m , Daniel hörare i storskolan,bgr sitt barn på kg 168U k/B 58, " " collega i stora skolan,bgr av sin hustru Greta Becker på kg i k.grav 1688 29/10 127 U97.
Risholm, Johannis hörare bgr sitt barn på kg 1682 25/8 7U 71
Risholm, Lars se Mikelsdotter,Kristina
änka
" " järnkrämare bgr sitt barn på kg i k.grav 1686 9/U 117 590
bgr i k.och kyrkans gr.på kg o I69I Ik/k 95 fyk
änkan bgr sitt barn på kg och sin egen grav I69I I3/6 131 577


”Hörare” var enlig SAOB en biträdande lärare. Finns därför något samband mellan Johannis och Daniel och pedagogen Jacob Larsson Rijsholm i Visby?
   
Kanske någon har fler pusselbitar till släkten Rijsholm?

110
Gammal / SV: Gammal
« skrivet: 2017-07-12, 12:35 »
Hej


I Uppvidinge härads dombok från 1646-02-25 (bifogas) talas om en Anders i Eke (gården namn oklar, Hagegården?) som sålt till sin farbroder Jon Gammelsson. I texten talas också om en Jon Kule. Denne Jon bör ha varit fader till den senare gästgivaren i Lenhovda Peder Jonsson Kuhle. Har någon studerat denna text närmare?


MVH/Lars-Åke

111
Södra Åsum / Gästgivarna
« skrivet: 2017-07-11, 20:26 »
Enligt den gästgivarelängd som presenteras för Gästgivargården i Sjöbo skall en Hans Wickenberg varit gästgivare där mellan 1727 och 1735. Vad är känt om honom och hans familj? Vilka var hans föräldrar?
MVH/Lars-Åke


112
Tävelsås / SV: Tävelsås
« skrivet: 2017-07-09, 18:43 »
Vem var brobyggare Persson?
Det finns flera uppgifter på nätet om att den gamla stenbron i Ryd, med fyra brospann över Aggeån, ät byggd 1870 av en brobyggare Persson från Stenslanda i Tävelsås. Vem var denne Persson? Är något mera känt om hans brobyggen?
Med vänlig hälsning
Lars-Åke Stenemo

113
Ljungby (G) / Gästgivaren Sten Eriksson i Ljungby
« skrivet: 2017-07-02, 19:51 »
Vem var gästgivaren Sten Eriksson i Ljungby?


Det har skrivits mycket om Stens hustru Margareta Falkman och speciellt om hennes dotter i andra äktenskapet, Märta Ljungberg. Men om Sten Eriksson, som måste avlidit före 1664 har jag inte funnit någonting i släktforskarspalterna. Vad är känt om honom? Finns något släktskap med den Erik som blev gästgivare i Ljungby i samband med att gästgiveriet flyttade till Ljungby enligt Sunnerbo härads dombok den 4 januari 1604.


MVH/Lars-Åke   

114
Fröderyd / SV: Fröderyd
« skrivet: 2017-06-06, 18:01 »
Hej


Den medeltid vägen mellan Växjö och Linköping passerade en gästgivargård i Årset i Fröderyds socken. Denna vägsträckning ändrades i mitten av 1600-talet, då resan från Vetlanda gick söderut via Stockatorp och vidare till bl.a. Växjö. Årset skall ha legat mellan  Broby och Kråketorp i Asa socken i Kronobergs län (Vetlanda, Broby, Årset, Kråketorp).


Vad är känt om gästgivaregården i Årset? Finns någon/några kända gästgivare?


Med vänlig hälsning
Lars-Åke Stenemo

115
Höreda / SV: Höreda
« skrivet: 2017-06-06, 16:57 »
Hej


Nej, Nils Håkansson och hans hustru Kerstin Jonsdotter tillhör Broarp, enligt min uppfattning, och inte Brännsmåla. Men är Nils Håkanssons födelse bekant? Jag har två uppgifter, 1624 i Eksjö och 1636-02-02.


Nils Håkanssons sonson Nils Samuelsson skall ha varit gift med Maria Ekeroth. Vad mär känt om detta par?


MVH/Lars-Åke Stenemo

116
Höreda / SV: Höreda
« skrivet: 2017-06-06, 14:18 »
Är det inte Jöns Persson Trolle som avses?


MVH/Lars-Åke Stenemo

117
Höreda / SV: Höreda
« skrivet: 2017-06-06, 12:42 »
 
Det finns två ”ursprungliga” gästgivarpar i Broarp.
A.     Nils Håkansson (1624 i Eksjö-1721 i Höreda) och Kerstin Jonsdotter (1637 i Svenarum – 1719 i Höreda)
a.      Son Samuel Nilsson (1660-1771)
b.      Son Nils Nilsson (1661-1746)
B.     Måns Jonsson (d. c 1711 i Höreda) och Elin Månsdotter (c 1667 - 1711-02-04 i Höreda)(Hur kunde hon driva verksamheten efter maken med hjälp av sonen om makarna dog i samma farsot? Blandar jag samman något?)
a.      Jonas Månsson Broberg


Detta leder till några frågor:
1.      Finns något samband mellan dessa båda par?
2.      Kan Måns Jonsson drivit gästgivarverksamhet i Bräknaryd eller startade han med denna verksamhet å han kom till Broarp, d.v.s. någon gång mellan 1693-96?
3.      Jonas Månsson Broberg vigdes med Elin Andersdotter Hasselqvist, gästgivardotter från Möcklabo. 
a.      Vad är känt om andra ingiftas bakgrund?
b.      Blev något barn från Broarp ingift i någon annan gästgivarfamilj på någon annan plats?

118
Höreda / SV: Höreda
« skrivet: 2017-06-05, 23:56 »
Jag ber att få tacka!


Gällande Brännsmåla finner man direkt en röd tråd förutom paret  Nils Håkansson (1636-02-02 -1721-09) och Kerstin Jonsdotter (?-1637). Finns det något släktsamband mellan dessa och övriga gästgivare?


Gällande Broarp tål det att undersöka om Jonas Broberg Månsson är som till Måns Jonsson och Elin Månsdotter och om Elisabet Månsdotter är en äldre syster till Jonas Broberg?


Med vänlig hälsning/Lars-Åke

119
Höreda / SV: Höreda
« skrivet: 2017-06-03, 14:31 »
Hej
De av mig kända gästgivarna i de båda gästgivargårdarna Broarp och Brännsmåla i Höreda socken under 1600 och 1700-talet framgår av bifogad sammanställning. Är någon ytterligare gästgivare känd?
Rättelser och kompletteringar till mina noteringar tas emot med stor tacksamhet!
Med vänlig hälsning/Lars-Åke

120
Banda / SV: Banda
« skrivet: 2017-05-31, 17:19 »
När man studera Banda i KGF, som jag har tillgång till, finns en Magnus Bandas (med s på¨slutet efter Banda) med hustru Anna Catharina Bandas i Lenhovda 1760-05-23 och får där dotter Brita Catharina. Faddrar till barnet var MAGISTER SELDEN, HERR RUNBOM PÅ DRETTINGE, AXEL HÅRDBERG, JON       PERSON I NGD, FRU ELIS. MARG. HEDENSTIERNA, MADAMOISELLE MARIA HEDENSTIERNA,   HUSTRU CATHARINA HASSELQVUST PÅ GÄSTGIFVAREGD, JUNGFRU ANNA BEATA HULTGREN IBM.


Mannen kallas för ”stämmannen” i KGF.


Det verkar som om Magnus Larsson Bark nu kallas Bandas. Tvillingarna föddes 1758 i Dädesjö, en grannsocken till Lenhovda. Någon som har mer uppgifter om detta par?


Med vänlig hälsning/Lars-Åke 

121
Banda / SV: Banda
« skrivet: 2017-05-28, 20:23 »
Jag har inte träffat på någon broder till Banda.


Mårten Banda vigs ju i Ryssby (G) 1732-12-10


Jag menar att hans barn är
Mårten d.y. Banda, f. ca. 1733, död 1758-12-26,
Anna Catharina, f. ca. 1735, g.m. löjtnant Magnus Larsson Barck
Hans Lorentz, döpt 1736-05-29 i Växjö (obekant öde, trol. död späd)
Maria Christina, döpt i Växjö 1737-12-08, begravd. 1738-02-20
Jacob, döpt 1742-11-13 i Öjaby
Olof Banda, död 1789-08-26 i Karlskrona Amiralitet
Hans, 1746-11-13 i Aneboda, död 1786-08-02 i Fröderyd


Faddrar till tvillingar till Magnus Larsson Barck o Anna Catharina Banda:
När man studerar faddrar till Barcks och Baldas tvillingar som föddes 1758-04-13, boende på Ramnåsa Norregård i Dädesjö, tycker jag knappas att man kan dra annan slutsats än att modern är dotter till Mårten Banda. Brodern kronolänsmannen Mårten Banda, som dog 8 månader senare, finns bland faddrarna.


LIEUTN. JEREMIAS VON BRUSE  IBM HERREGÅRD, HANS PETER WICKENBERG PÅ OHS, JOHAN RINGIUS RAMNÅSA CRONOGÅRD, RUSTH. MAGNUS CARLSSON IBM NILSGUMMESSONSGÅRD, FRU BARBARA BARCK IBM NG, FRU MARIA MAGDALENA  BARCK PÅ OHS, JUNGF. MARIA RINGIA I RAMNÅSA CRONOGÅRD
HÄRADSHÖFD. LARS BARCK, KYRKOH. SVEN LAURÉN  I DÄDESIÖ , CRONOLÄNSM. MÅRTEN BANDA  I RAMNÅSA NG, FRU STÅLHAMMAR PÅ HERREGÅRD IBM, FRU BRIGITTA CATHARINA BARCK PÅ BOSHNA, JUNGF. BRIGITTA REBECCA FAGRELL PÅ RAMNÅSA HERREGÅRD.


Jag har en teori om släktskapet mellan föräldrarna till dessa tvillingar, men vill först kontrollera lite uppgifter.


År du på något sätt släkt med Banda?

122
Banda / SV: Banda
« skrivet: 2017-05-28, 01:32 »
Hej


Mitt tidigare inlägg måste korrigeras. Jag har funnit att Barbara Barck föddes i Åkersström i Hjärtums socken. Fader var faktorn Hans Barck och Catharina Åman. Se Hjärtum (O, P) C:1 (1686-1737) Bild 61 / sid 117 (AID: v2986.b61.s117, NAD: SE/GLA/13211). Denne Hans Barck är uppenbarligen släkt med härdadshövdingen Barck, men detta får utredas mer under rubriken Barck


Det var vidare sonen Mårten Banda, med samma namn som fadern, som dog i Dädesjö.


Jag tackar vidare för alla uppgifter ovan.


MVH/Lars-Åke




123
Engelke / SV: Engelke
« skrivet: 2017-04-16, 21:49 »
Hej


Margareta Engelke var gift första gången med mäklaren Gerhard Westerhoff som dog 1725-08-04 i Karlskrona. Han hade avlagt bured som mäklare 1721-06-14. (PW s.103)


Margareta Engelke andra make var köpmannen Gottlob Buschwald (Böckwald) som avlagt bured 1732-04-09. Bröllopet stod 1727-01-11. (PW s 108).


Margareta uppges vara dotter till Claes Engelke (A. Lilja). Claes hade avlagt bured som köpman 1697-02-17 i Karlskrona. Karlskrona var grundat 1680 och drog till sig köpmän och hantverkare från Sverige och andra städer runt Östersjön. Men varifrån kom Claes Engelke? Finns han upptagen i Fredrik Engelkes skrift Släkten Engelke. Personhistoriska anteckningar och data. Linköping 1950?


Han dog 1706-07-22 i Karlskrona efter en längre tids sjukdom. (PW s. 63). Han var då gift med Catharina Peters (Cortsdotter).


(PW = Paul Wilstadius, En Karlskronaborgares dagbok, 1966. A. Lilja = Albert Liljas arkiv i Karlskrona museum)


Med vänlig hälsning
Lars-Åke

124
Fulda / SV: Fulda
« skrivet: 2017-04-16, 15:22 »
Hej


Karlskrona museum har en samling dokument skapade av Albert Lilja. I registret till denna samling fann jag bifogat dokument.


Henning Johan, korpralen, tror jag är identisk med arklimästaren som var brorsson till landssekreteraren Henning Fulda. Under honom står hans barn uppräknade (4) i kolumnen för angivelse till kolumnen till vänster. Men vem av Hennings bröder  var fader till Henning Johan?


Och hur passar Anna Maria Fulda (1697-1772) gift Engsten och Katarina, gift med löjtnanten vid livdragonerna Dan. Tollet, in i släkten? Kan landssekreteraren haft dessa döttrar i tidigare äktenskap eller är det systrar?


MVH/Lars-Åke




125
Brosell / SV: Brosell
« skrivet: 2017-04-14, 23:52 »
Jag har funnit en Henning Fulda som landssekreterare i Blekinge 1704-1710. År 1711 ägde han en gård i Nättraby utanför Karlskrona. Kan någon lämna fler uppgifter om dennes släktskap med ovanstående Fulda? Något om hans familj?


MVH/Lars-Åke

126
Hambn / SV: Hambn
« skrivet: 2017-04-05, 00:03 »
Hej Eva


Detta kanske kan vara en ledtråd.


Jag har stött på en Hindrich Hambn, gästgivaren i Nättraby, idag en tätort i Karlskrona kommun. Han gifter sig 1720 med Brita Persdotter Kiörning. Hon omnämns första gången i domböckerna 1716 som gästgiverska i Listerby och 1717 finns hon i Hasselstad där hon köpt en gård till gästgiveri, men denna blev hon av med genom bördsklander. 1719 förestår hon gästgiveriet i Ronneby innan hon året därpå gifter sig med Hindrich Hambn.  Han dör omkring 1730.
 
Karlskrona var nygrundat 1680 och det är en intressant fråga i vilken utsträckning som olika befolkningsgrupper lockades av att flytta till Karlskrona och dess omgivningar. Min hypotes är att Hambn är inflyttad till Blekinge, varifrån är en annan fråga.


Jag fann just att Hndrich Hambn var länsman i Nättraby (1709) innan han blev gästgivare.


MVH/Lars-Åke

127
Urshult / Anders Holm o David Hårdberg
« skrivet: 2017-03-20, 23:38 »
Hej


Jag vill knyta an till uppgifter som Christine Svensson skrev på detta forum 2003-11-19 om bland annat kvartersmästaren Anders Holm (c. 1688 – 1757) och hans hustru Catharina Wenberg (1703 – 1765). Catharinas föräldrar verkar vara Simon Henriksson och Catharina Månsdotter Cavallia (senare omgift med länsmannen Carl Moberg).


Men vem var Anders Holms föräldrar?


Det är intressant att studera faddrarna till Anders Holms barn (nr 1, 2 och 7). Samma familjer! Första sonen döps till David! Var Anders Holm och David Hårdberg bröder?


1.      Katharina Holm 1730-12-26, SKOGWAKT. DAVID HÅRDBERG. KLOCK DANIEL JÖNSSON. H.CATHARINA HELENA KROK I PRÄSTG. JUNGFRU. SARA CHRISTINA KROK I PRÄSTGÅRDEN.


2.      David Holm 1732-10-02,  SKOGWAKT. HÅRDBERG. KLÅCKARE DANIEL JÖNSSON. JUNGFRU SARA CHRISTINA KROK. JUNGFRU MARIA ELISABETH KROK.


3.      (7:e barnet) Helena Holm, 1745-07-21, MAGNUS HÅRDBERG I HACKEQVARN. KLÅCKAREN DANIEL JÖNSSON. JUNGFRU MARGARETA KROK I PRÄSTG. P. ANNA (ANDERSD. )IBM.


Har någon med hjälp av domböcker eller annat material fått fram mer uppgifter under de 14 år som gått sedan Christine skrev sina noteringar. Finns mer uppgifter om Anders Holm och David Hårdbergs förfäder?

128
Hardeberga / SV: Hardeberga
« skrivet: 2017-03-18, 20:50 »
Jag tackar. Det fick mig att göra en förnyad undersökning om Hårdberg i Urshult. Han var fadder till 12 barn i Urshult 1730-40 och hans hustru och söner till ytterligare 5. Några ordenligt heta spår ... Tack igen!

129
Hardeberga / SV: Hardeberga
« skrivet: 2017-03-18, 19:47 »
Jag har länge sökt uppgifter om David Hårdberg, anfader till släkten med samma namn. Tidigast kända uppgift är då David 1719 blev ryttare i överstelöjtnantens kompani i Skånska Dragonregementet. Det var vanligt att ryttare och soldater antog ett namn kopplat till sin födelseplats, socknen, byn eller gården. Vid en diskussion idag fick jag uppslaget om Hardeberga.


Har någon påträffat någon David i mantalslängder, domböcker eller annat material med anknytning till Hardeberga. David var född mellan 1692 (beräknat från åldersuppgift vid dödsfallet) och 1698, År 1723 kommer han till Brandstads socken, 1725 ladugårdsfogde i Lövestad innan han året senare blev Heideridare i Urshult i Kronobergs län     

130
Eksjö / SV: Eksjö
« skrivet: 2017-03-09, 22:51 »
Tack! Detta ger lösningen på en rad frågor jag ställt mig.


MVH/Lars-Åke

131
Ryman / SV: Ryman
« skrivet: 2017-03-09, 22:47 »
Släkten Ryman i Småland
I Gårdsby finns en ryttare Erik Ryman, antagen 1709 till Smålands husarregemente. Han har en märklig social position i socknen. Fram till sin död var han fadder till 24 barn i socknen.
Jag har en obekräftad uppgift om att han skall ha varit född i Höreda (F) omkring 1681 enl GMR.
När jag studerar namnet Ryman framkommer uppgifter om en Peter Ryman som skulle varit gästgivare i Eksjö från 1694.  I en diskussion om adelssläkten Pistol i detta forum omtalas en Peter Ryman som gästgivare i Växjö.
Har någon närmare studerat släkten Ryman? Vilka är släktens anor?
Med vänlig hälsning/Lars-Åke

132
Eksjö / SV: Eksjö
« skrivet: 2017-03-08, 01:23 »
Jag vill fortsätta den diskussion som förekom 2010 mellan Göran Sollin och Jonas Magnusson genom en ny fråga.

Olof Larsson Ståhl påträffas 1728 i Vetlanda som gästgivare. Han var född omkring 1675 och dog 1744-06-30. Kan denne Olof vara bror till Hans Larsson Ståhl, söner till Lars Esbjörnsson Ståhle?

Olof Larsson Ståhl skulle då varit kusin med Johan Hansson Ståhl som arrenderade rådhuskällaren i Eksjö.
 
Med vänlig hälsning
Lars-Åke Stenemo

133
Casparsson / SV: Casparsson
« skrivet: 2017-03-02, 21:45 »
Mäster Casper Friskop var 1738-12-06 fadder till Andreas som föddes i Stojby Skrivaregård i Gårdsby socken. (Gårdsby C:1a p  251). Föräldrar var mönsterskrivaren Sven Svanstedt och hans hustru Margareta Osbeck, vigda 1734-12-26 i Skatelöv.  Vid samma dop fanns Christina Osbeck som fadder, troligen syster till Margareta, men kan hon också varit hustru till Casper?
Casper vigdes 1744 med Ingrid Bergelin, men han bör varit gift tidigare, då två söner döptes 1738-09-20 resp 1741-11-08  i Växjö före denna vigsel. En hustru död mellan 1741-11-08 och 1744 borde alltså finnas, men jag har inte funnit någon uppgift om henne.

134
Beeth / Måns Persson Beet - hans dödsorsak 1602
« skrivet: 2017-01-02, 12:07 »
I Släkt och Hävd 1970-71 redogör Erik Hellerströms för Axel Mollstadius forskningar släkterna Beeth och Junbeck. Av denna artikel framgår två alternativ till Måns Persson Beets död.
 
Enligt Norrvidinge dombok 1617 5/9 skulle han ha dräpts av Erik Erengislesson i Dansboda, vilket ligger  i Tolgs socken. Det skulle skett för 15 år sedan och enligt domboksutdraget skulle Erik till änkan ha betalt en mansbot med bland annat 70 oxar.
 
Det andra dödsorsaken för Måns Persson Beet som redovisas har också stöd i domboken, men är från 1685 5/10 då sonsonen nämndemannen Måns Persson, 76 år gammal, berättar om sin farfaders död. Han säger då att denne dog vid slaget vid Stångebro 1598.
 
Studerar man hela domboksnotringen från 1617 finner man svaret till att en felaktig version om dödsorsaken kan ha framkommit.
 
”  Kom för Retta, Böretta Jonsdotter i Kråketårp, och Bekiände, att hon medh sins Sons N. Päder Månssons, och sin Såne Barns Ja och samtyckio hadhe hendt och upburitt, ena fulla Mansboott, af (Erich) Ehrengislasson i Dansbodha, för hennes Man, Måns Peersson i Asa, som han (deth) (gudh) bettre, af dagen togh, för femptonn åhr sedhan, N. at dee Bekiände sig hafwa upburitt i sielfwe hufwud Bothen Siutyio oxar, och i wenagåfwo Sextio dal. Så at dhen aldeles well åtnöyer i alle måtto, ty gifwe dhe före.de Erich Erengislasson i Dansbodha, och hans efterkommande arfwingar, Qwitt och fry, Ledig och löös, för förben.de  Mans dödh och Mansboott, f(ör) sig och alle sine medarfwingar, wenner, Slechtt och frender, Så well för frånwahrande som nhärwarandhe, så well för födda, som för ofödda, bådhe för fäderne och för Mödernne, förbiudandes hermedh någen yttermehra, på at tala, widh dhet straf tilgörandes som Lagboken Innehåller, uthi dhet 9 och 10 Capittell i Edöres Balcken, at dette förben.de må och schall Obråtsligen i alla måtto hålles uthan all arge list och Nyia påfundh. Då begäradhe, sin häradshöfding, den Edle och welbördige och förståndighe Man Jöns Jöransson wille dene deris öpne Bref medh sit Signett Bekräfta.”
 
I domen ingick alltså en överenskommelse om ett förbud att fortsättningsvis tala om saken som skulle gälla såväl frånvarande som närvarande, födda som ofödda, både på fäderne och möderne sidan. Den som bröt mot detta skulle straffas. Blivande nämndemannen var omkring 8 år när detta beslöts. Det fanns då säkert ett behov för föräldrar och andra i hans omgivning att ge en annan trovärdig förklaring till farfaderns död och så skapades myten om att han stupat vid Stångebro.
 
Se: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:1 (1609-1623) Bild 415 / sid 40 (AID: v49309.b415.s40, NAD: SE/VALA/0382503).
 
Med vänlig hälsning
Lars-Åke Stenemo 

135
Bygg- / SV: Byggnadsskrivare
« skrivet: 2016-12-31, 08:58 »
Jag tackar! Jag hade inte väntat att det skulle gå att finna dessa uppgifter.
MVH
Lars-Åke

136
Bygg- / SV: Byggnadsskrivare
« skrivet: 2016-12-30, 00:44 »
Byggningsskrivare


Vad gjorde en byggningsskrivare före 1657 i Stockholm? Fanns något centralt kansli där byggningsskrivare tjänstgjorde? Det intressanta är att detta är en tid innan såväl trivialskola som gymnasium kommit igång i Växjö, varför det är extra intressant hur han kom till Stockholm


Vid ett arvsskifte den 27 januari 1657 i Berg socken Norrvidinge härad i Kronobergs län talas om ”Sahlig Nillsas Son i Slätthult, fordom bygningsskrifwaren Sahl. Peder Nillsson i Stocholm”.


Fadern Nils Pedersson hade varit nämndeman mellan 1631 – 1653.  Såväl fadern som sonen var avlidna 1657, men på annan plats framgår att byggnadsskrivaren skall ha haft två arvingar. Går det att spåra denna Peder Nilsson i Stockholm?


Med vänlig hälsning/Lars-Åke


Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:20 (1657-1658) Bild 81 / sid 4 (AID: v49725.b81.s4, NAD: SE/VALA/0382503)

137
Döderhult / Vånevik i Döderhult 1660
« skrivet: 2016-12-19, 20:29 »
Vad är känt om Peder Håkansson som levde 1660-06-19 i Vånevik i Döderhult. Såväl farfadern som morfadern var väletablerade nämndemän i Norrvidingen härad i Kronobergs läni början av 1600-talet. Kom Peder att följa i sina förfäders fotspår?  (Ärendet är intressant för mig som ett exempel på mer långväga släktförbindelser vid denna tid).
Med vänlig hälsning
Lars-Åke


”Sammadag framkom Peder Håkonsson ifrån Dörhult sochn i (wånewÿk), och delade moth Jon Håkonsson å skatta om otta rixdlr. som theras fader Håkon germundsson skulle ofta bekänna komma honom sielf till arfs af iorden i gården, och genom afle kom tillhöra medan han lefde. och efter hans dödh (barnomen) i fäderne till arf fallin, ther på giorde sin siäl salighets edh. Men efter faderen Håkon G.S. ähro fehm syskon, N. twå bröder och tree systrar. Löper på hwart syskonet 9 (mkr) 5 öre. Dock för wenskap skull gifwer han Jon Håkonsson till sin swåger Swen Swensson i Kråketorp 2 rixdlr. ther medh the såthe afträdde.”
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:23 (1659-1673) Bild 310 / sid 12 (Norrvidinge häradsrätt 1660-06-19

138
Ormesberga / Nämndemän från Ormesberga
« skrivet: 2016-12-05, 11:25 »
Nämndemän från Ormesberga


Från senast 1614 och fram till 1630 var Måns Börgesson (Birgersson) från Sandsjö i Ormesberga nämndeman vid Norrvidinge häradsting.  Från samma tid, men som försvinner ur domböckerna redan 1616 var Nils Karlsson i Utnäs. Har någon redan behandlat dessa båda män i sin släktforskning?


Med vänlig hälsning
Lars-Åke

139
Fredrik Ernstsson Zeidenzoph (1705-1761) kan knappast kan vara far till någon Fredriksson född i Rosslagen 1716. Han var ju då bara 11 år gammal. Bouppteckning tar inte heller upp Fredrik Baltzarsson bland brorsbarnen eller några ättlingar till honom, vilket jag tolkar att han avlidit ogift före 1761. Han är således inte den som gifter sig med Degerstedt!


Bouppteckningen löser en del andra gåtor för mig vilket jag kommenterar under rubriken Zeidenzoph.


Men det finns en annan Fredrik som inte är utredd och det är Ernst förmodade broder (samtida och båda organister) Fredrik Lewien Zeidenzoph. Han begravdes 1708-05-13 i Uddevalla. När hans första hustru, Margareta Larsdotter Lemmick, dog fyra år tidigare (begrovs 1704-05-08) uppgavs hon vara 40 år, dv f. ca 1664. Detta par skulle alltså kronologisk kunna ha haft en son Fredrik som bosatt sig i Rosslagen.

140
Ernst hade en son Fredrik Christian som skrevs in i Växjö skola 1713-03-16 (Friedericus Christianus Seidentopf , Gymnasii Cantoris filius, 7½ ann. in cl puererum), alltså född 1705. (Källan har visat sig vara mycket pålitlig). Denne Fredrik var senare lärare både i Jönköping och Växjö, domkyrkoorganist i Växjö från 1764 och till sin död 1761 i Växjö. Jag har hittills inte funnit någon uppgift om familj, men kanske detta ändras nu.


MVH/Lars-Åke




141
Hjälmseryd / SV: Länsman Sven Apelqvist
« skrivet: 2016-11-03, 02:33 »
Tack, mycket intressant material.
 
Det framgår att av tinget 14/6 1729 § 27 ” Anders Månsson i Släthult instämt Jonas Apelquist, Per Persson och Lars Jonsson om skatterätt till Släthult. Länsman Sven Apelquist är nu avliden”.
 
Det framgår också att fadern till Sven Apelqvist var bergsfogden Sven Börjesson Skarp. Då undrar man hur släktskapet är med Nils Trulsson Skarp som var kronobefallningsman i Östbo o Västbo härads fögderi 1640-1663 och 1663-1675 i det utskilda Västbo härad? (Almquist, Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, 4:1)
 
Man finner också texten ” 1630 finns i Släthult Nils Månsson med Anders och (1631) Bengt, samt Karin och Truls. Strax därefter finner man i Klinthult i Nydala socken bomän med namnen Karin och Truls. Namnet Truls är så sällsynt att man knappast kan anta, att det är olika människor.”. Nils Trulson Skarp bör ha varit en son till denna Truls. Men hur såg följande släktled ut?
 
En annan fråga, behövde förhållandet att Sven avled 1729 hindra att han kan ha varit gästgivare i Ör 1728-02-09 och att man därefter inte finner några uppgifter om honom? Kan han ha varit bokhållare på Huseby 1706?
 
Med vänlig hälsning
Lars-Åke

142
Hjälmseryd / Länsman Sven Apelqvist
« skrivet: 2016-11-02, 16:29 »
Vad är känt om länsman Sven Apelqvist?
 
Det enda jag funnit är att Sven 1720-07-14 fick dottern Margareta tillsammans med hustrun Catharina Arvidsdotter. Familjen bodde då i Släthult i Hjälmseryd.
 
Söker man på Ap(p)elqvist påträffas soldater och smeder. Men jag har gjort två ströfynd som inte direkt förknippas med dessa yrkesgrupper. På Huseby herrgård i Skatelöv (Kronobergs län) finns en bokhållare Sven Appelqvist som 1706 får dotter Britta. Hustruns namn saknas och husförhörsbok finns först 1760 i Skatelöv.
 
Nästa fynd 1728-02-09 avser en gästgivare Sven Appelqvist som är fadder till ett barn som föds i Sånnetorp i Ör i Kronobergs län. Föräldrar är Anders Lundberg och Annika Hjelmgren. Troligen är Sven Appelqvist gästgivare för en kort period just i Örs gästgivargård. Husförhörslängd från Ör finns först 1785, så ytterligare uppgifter om Svens tid i Ör har jag ännu inte funnit.
 
Vad är känt om länsman Apelqvist, hans hustru, deras förfäder och dess fortsatta öde?

143
Hej


Ligger inte i så fall eventuellt fel i slutsatsen att det var korpralen Wenman som blev befordrad till rustmästare Carleman? Här har jag bara gått på tidigare publicerade uppgifter. Att det var Fredrik Zeidenzoph som var gift med Brita Degerstedt tycker jag är bevisat. Se bl.a. ". Vid styvdotterns utkvittering av lön förekom namnet J Fried Seidenhof."

MVH
Lars-Åke

144
Zeidenzopf, Seidenzoph / SV: Zeidenzopf, Seidenzoph m.fl.
« skrivet: 2016-10-31, 19:57 »
Jag vill göra ett försök att finna fler öden i familjen Zeidenzoph, och detta på ett lite annorlunda sätt.


Det var inte bara släktnamnet Zeidenzoph (betyder sidenfläta) som var ovanligt. Också Ernest hustru och Baltzars moder hade ett mycket ovanligt förnamn, Ursilia. I Discount databas som innehåller 12 miljoner individer och beräknas täcka 2/3 av alla födda mellan 1600 – 1915 har endast 38 personer med detta namn. Då tidens tradition var att uppkalla barn efter deras förfäder, skulle man kunna tänka sig att något barnbarn till Ursilia uppkallades efter henne.


Möjliga är barnbarn är barn till Baltzars sex söner och hans enda dotter. En åttonde möjlighet är barn till Baltzars systerson Magnus Grönqvist. Magnus var 9 år när mormodern Ursilia dog. Ingen av dessa kan dock tänkas ha bildat familj före 1740. Antalet Ursilia i nämnda databas mellan 1740 – 1800 är inte fler än 8 personer. Geografiskt fördelar de sig på 1 i Kalmar län, 3 i Skaraborg, 2 i Gävleborg och 2 i Jämtland.


Finns några databaser över befolkningen 1740-1800 i nämnda fyra län som medger att man söker en flicka som lystrade till namnet Ursilia? Jag skulle vara mycket tacksam för information om föräldrarna till vart och ett av dessa flickebarn.
 

145
Hej


Inläggen i Karlshamn har flyttats av anbytarvärden på min inrådan till Släktnamnsdelen under Z. Av någon anledning har det dock inte hamnat under Zeidenzoph utan med egen rubrik "skräddarmästare Seidensoph". Jag skall be anbytarvärden ändra på detta.


Gällande patronymikonet är det ju det som jag angett när födseln registrerades. Se Ör (G) CI:1 (1688-1735) bild 23 / sid 35 (AID: v29796.b23.s35, NAD: SE/VALA/00479). Han kallas här Baltzarsson.


MVH
Lars-Åke

146
Om trumslagaren JOHAN FREDERIH SEIDENHOFF,KUNGSMAN och hans far : Fredrik Baltzarsson Zeidenzoph Carlman Wännman som diskuterats här i Umeå: Se släkten Zeidenzoph.

147
Zeidenzopf, Seidenzoph / SV: Zeidenzopf, Seidenzoph m.fl.
« skrivet: 2016-10-30, 17:29 »
JOHAN FREDERIH SEIDENHOFF,KUNGSMAN. - också en Zeidenzoph
Jag har funnit i ”Umeåbygdes soldater 1695-1895” av Lennart Andersson att han var trumslagare, 33 år gammal 1779, dvs född omkring 1746 och verksam i armén mellan 1771 och 1786. Men var kom han ifrån?
 
På Disbyt har en numera avliden medlem lagt upp information om att hans hustru var Anna Jonsdotter med rötter i Vännäs. Vilka yrken hade hennes förfäder?
 
I ett inlägg på detta forum under Umeå stadsförsamling 2003-04-05 av Rune Forsgren framgår att Fadern skulle kallats Fredrik Carlman. Denne Fredrik Carlman skulle enligt denna källa levt på en rote i Vännäs. Min tolkning av denna information är att Fredrik Carleman var gift med Brita Degerstedt som hade dottern Margareta i ett tidigare äktenskap. Vid styvdotterns utkvittering av lön förekom namnet J Fried Seidenhof.
 
I Forsgrens artikel framgår också att Fredrik Carlman Wännman år 1748 får sonen Ernst.
 
Min uppfattning om allt detta är att Fredrik Carlman Wännman är identisk med Fredrik Baltzarsson (Zeidenzoph), född 1718-04-09. Bland faddrarna fanns Margareta Zeidenzoph. En syster till fadern Baltzar. Ör (G) CI:1 (1688-1735) bild 23 / sid 35 (AID: v29796.b23.s35, NAD: SE/VALA/00479)
 
Detta barn Fredrik skrevs in i Växjö skola 1727-03-04. Därefter har hittills saknats uppgifter.
 
Det som talar för denna identifikation är det märkliga efternamnet (men som av andra fick en lite märklig stavning) en son döps till Ernst, vilket var farfaderns namn. Det blir ett långt namn eller många namnbyten: Fredrik Baltzarsson Zeidenzoph Carlman Wännman.
 
 
FREDRIK LEWIEN ZEIDENZOPH
Jag har fått bekräftat via mejl av uppgiftlämnare i Disbyt att Fredrik Lewien Zeidenzoph var musiker och organist i Uddevalla. Då denne var helt samtida med organisten Ernst Zeidenzoph lär slutsatsen att de var bröder inte vara helt felaktig.


ÖVRIGA BARN TILL BALTZAR ERNSTSSON ZEIDENZOPH
Av Baltzars sju barn är nu följande känt:
Fredrik, f. 1718-04-19, skola 1727-03-04, miitär (se ovan) Levde i Västerbotten. När dog han?
Christoffer, f. 1719-12-02, skola 1727-03-04 (samtidigt med brodern), öde okänt?
Lars, f. okänt, skola 1733-10-02, skräddarmästare i Karlshamn, död november 1764 i Karlshamn.
Johannes, f. 1725-09-01, saknas i skola, misstänks vara borgare i Växjö
Eva Katarina, f. 1727-09-30, gift 1751-02-23, död 1810-03-08 i Växjö
Ernst, f. 1732-01-22, skola 1746-03-17, öde okänt?
Johan Nicolaus, f. 1734-04-10, skola 1749-10-30, gesäll (dopv. Karlshamn) 1757-10-13, öde okänt.
 
Med vänlig hälsning
Lars-Åke

148
Hasselkvist / Hasselqvist / SV: Hasselkvist / Hasselqvist
« skrivet: 2016-10-28, 01:38 »

 Är det två systrar Hasselqvist?
  Christina Catharina Hasselqvist vigdes 1742-01-28 med secreteraren Lars Fägersten. Båda verkar då ha bott i Knivsbrunna i Danmarks socken i Uppsala län vid vigseln.  Danmark (C) C:1 (1690-1754) bild 25 / sid 40 (AID: v124026.b25.s40, NAD: SE/ULA/10172)
 
Lars var född 1709-03-23 i Särestad i i Skaraborgs län. ”Hans faddrar voro befallningsman Mårten Brunberg, länsman Maschal, uppbördsman Carlgren, högv. Fru Christina Posse på Gammelstorp? Bar barnet”.
 
Men vem är Christa Catharina Hasselqvist i Danmarks sn ?
 
En dotter till paret i Danmarks sn, Gunilla Christina Fägersten, är född 1747-08-02 i Knivsbrunna i Danmark (Danmark (C) C:1 (1690-1754) Bild 289 / Sida 540). Hon gifter sig 1775-02-25 i Gamla Uppsala med lantjägaren David Hårdberg. David född 1749-03-13 i Kulla i Ekebergs sn i Kronobergs län. (Här hade Kosta glasbruk grundats 1741). David föräldrar var gästgivare och hette Axel Hårdberg och Catharina Hasselqvist. Var David och Gunillas mödrar systrar?
 
Davids moder Catharina Hasselqvist var född 1712-02-01 i Prinsnäs i Norra Sandsjö (Jönköpings län), en gård som fadern arrenderade. Fader var Anders Persson och moder Catharina Höök (c. 1668-1751-05-12). Detta par har 9 kända barn, inklusive Catharina, födda mellan parets vigsel 1693-10-21 i Åker och 1718. Det var ett flertal av dessa 9 barn som antog namnet Hasselqvist. Minst 6 av dessa kom att bli gästgivare eller gifta sig med en gästgivare på skilda platser. Kan Cristina Catarina i Danmarks socken vara ett tionde syskon? 

149
Zeidenzopf, Seidenzoph / SV: skräddarmästare Seidensoph
« skrivet: 2016-10-22, 02:19 »
Jag tackar för informationen. Jag har placerat mer uppgifter under Zeidenzopt, där jag tycker vi skall fortsätta diskussionen.

150
Zeidenzopf, Seidenzoph / Zeidenzopf, Seidenzoph m.fl.
« skrivet: 2016-10-22, 02:14 »
Jag fortsätter här den diskussion som inletts under Karlshamn om Zeidenzopf. Uppgifterna är sprida över Sverige, varför en diskussion under släktnamnet blir bättre.
 
Ernest Zeidenzopf kom till Växjö och blev kantor och senare domkyrkoorganist i Växjö 1699 -1734. I en ryckande färsk doktorsavhandling i musikhistoria, Polskans historia (publicerad den 6 oktober 2016) av Magnus Gustavsson kan man läsa om Ernst och ena sonens gärning i svensk musikhistoria. Men av Ernst tre söner var det troligen endast Baltzar som bildade familj. En dotter gifte sig med Nils Grönqvist.
 
Baltzar fick sex söner och en dotter mellan 1718-1734. Baltzar dör i Ör 1736-04-16. Några uppgifter om döda barn har inte påträffats. Fem av de sex sönerna var inskrivna i Växjö skola mellan 1727 och 1749.
 
Två av barnen har jag funnit med hjälp av bl.a. detta forum. En son, skräddarmästare Lars (Laurentius) Zeitenzoph, död i november 1764 i Karlhamn, efterlämnade hustru Johanna Hollsten och sonen Baltzar ”på sitt andra år”.  Hos Lars dog de sju barnens moder 1761-04-11. Dotterns öde har också blivit känt. Jag tackar för dessa uppgifter. Men vad hände med de 5 övriga sönerna?
 
Söker man på nätet, finner man en Fredrik Seidentopf begrav 1798 i Uddevalla. Han var alltså samtida med Ernest i Växjö. Var han också musiker?
 
Fråga 1: Var hände med de övriga 5 sönerna? Har någon studerat Allbo härads dombok från 1736 för att se vilka som blev barnens förmyndare? Sönerna kan heta Zeidenzopf (betydelsen sidenfläta) med andra stavningar, Baltzarsson eller andra tagna gesäll- och släktnamn.
 
Fråga 2: Vem var Seidentopf i Uddevalla?
 
Fråga 3: Vad hände med den unge Baltzar Larsson född omkring 1762-63 (jag finner honom inte i Karlshamns födelsebok) och hans moder Johanna Hollsten?
 
Med vänlig hälsning
Lars-Åke

151
Zeidenzopf, Seidenzoph / skräddarmästare Seidensoph
« skrivet: 2016-10-20, 02:46 »
Hej
 
Det framgår av dödsnotisen 1761-04-11 att skräddarmästare Seidensoph gamla moder Maria Zeidenzoph dog detta datum och begrovs på kyrkogården. Men Maria, som kom från Örs socken utanför Växjö, hade 6 söner, var av 5 skrivits in i Växjö skola. Vem av dessa sex söner blev skräddarmästare? Finns någon familj till skräddarmästaren? Karlshamn (K) CI:2 (1724-1767) bild 349/ sid 349 (AID: v96010.b349.s349, NAD: SE/LLA/13199)
 
Med vänlig hälsning
Lars-Åke

152
Spånberg / Sponberg / SV: Spånberg / Sponberg
« skrivet: 2016-10-06, 23:39 »
Spånberg i Jönköpingstrakten
'
Sven Jonsson/Jönsson Spånberg vigs 1689-06-02 i Rogberga med gästgivaränkan Kirstin Nilsdotter från gästgivargården i Ingaryd. Vem var denne Sven Spånberg?
'
Mina misstankar är stora att Sven kommer från Barnarp ca 11 km från Rogberga. I Barnarp finns flera med namnet Spånberg vid denna tid. Kan någon reda ut släktförhållandena?
'
Med vänlig hälsning/Lars-Åke

153
Ivetofta / Släkten Runn
« skrivet: 2016-09-25, 17:03 »
Vad är känt om Anders Runn som dog 81 år gammal 1755-09-03 i Ivetofta. Han var således född ca 1674.
*
Finns något släktskap med den Jöns Runn, död före 1717 och som efterlämnade änkan Margareta Svensdotter och den gemensamma dotter Catharina Jönssdotter Runn.  Catharina blev gift 1717 i Växjö och bör således varit född senast år 1700. Denna tid anger således en möjlighet till att hennes fader Jöns skulle kunna ha varit bror till Anders Runn.
*
Alla uppgifter av intresse.
*
(PS. Margareta Svensdotter dog i Ronneby 1717 och var då omgift med Johan Johansson. Ovanstående uppgifter är hämtade ur testamente efter Margareta . Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Blekinge län (K) EVIIAABB:165 (1717-1717) Bild 1640)

154
Lenhovda / Gästgivare och länsmän
« skrivet: 2016-08-31, 23:08 »
Hej
.
Jag råkade finna en notis från Växjöbladet/Kronobergaren på nätet som varit publicerad 21 juni 2015, Den berättar ombyggdespelet ”En länsmans bravader”.  Här ”pastor Ljungdahl och får genom vigsel förena den äldre Petter Weigman med Madam från Silvereke”.
.
Mitt intresse är att försöka finna gästgiverskan Annika Viktman Norck ursprung. Hon var gift senast 1712 med länsman Norck i Dädesjö. Detta par övertog gästgiverirörelsen i Lenhovda efter att den tidigare gästgivaren Måns Nilsson avlidit och begravts 25 januari 1713. Men Norck dog redanpå sommaren 1716 och änkan gifter om sig med Sven Uhr. Annika och Sven får från 1733 hjälpa av hustruns dotter i första äktenskapet, Anna Catharina Norck och hennes make Bolander.
.
Min förmodan när jag såg artikeln är att Annika familjenamn är en förvrängning av Weigman och att hon är nära släkt med honom. Kan detta vara riktigt? Jag är därför intresserad att få kännedom om de uppgifter och handlingar som ligger bakom manuset till nämnda bygdespel. Kan någon hjälpa mig?
.
Med vänlig hälsning/Lars-Åke

155
Stahl, von / SV: Stahl, von
« skrivet: 2016-08-24, 17:13 »
Gästgivaren Olof Larsson Ståhl
.
Omkring 1728 etablerar sig Olof Larsson Ståhl som gästgivare i Vetlanda. Han avlider i Vetlanda 1744 i Vetlanda, 69 år gammal, alltså född ca 1775. Vetlanda (F) CI:1 (1726-1761) Bild 108 / Sida 209
.
Olof får i Vetlanda fyra barn mellan åren 1726-1737 tillsammans med hustrun Ingeborg Månsdotter. En dotter Annika avlider 1740 på sitt 18:e år och bör alltså vara född omkring 1722 på annan plats än Vetlanda. Vigseln har troligen ägt rum inte långt tidigare.
.
Olof verkar var en mycket etablerad person. Alla traktens honorarer har ställt upp som faddrar till de fyra barnen födda i Vetlanda.
.
En samtida Ståhl var kyrkoherden i Hakarp Andreas Johansson Ståhl. Han var född 1685-02-12 på Hyltan i Rogberga (son av frälseinspektorn i Hakarp Johan Olofsson Ståhl och Helena Thelander).  tillträdde som kyrkoherde i Hakarp 1712, blev prost 1741 och avled 1764 14/3. En hans brors sonson landshövdingen och lagmannen Samuel Ståhl blev 1816 adlad von Stahl. Andreas fick 1717 en son Lars. Se Hakarp (F) CI:2 (1712-1792) Bild 41 / Sida 133.
.
Denne kyrkoherden måste varit bror till komministern i Berga, Olaus Johannis Ståhl.
.
Mycket tyder på släktskap mellan gästgivaren Olof Larsson Ståhl och de båda prästerna Andreas och Olof Johansson Ståhl. Har någon träffat på uppgifter som kan ge närmare information.

156
Slimminge / SV: Gästgivarna i Slimminge
« skrivet: 2016-08-12, 22:50 »
Roligt att det gick att påvisa att Daniel Uhr funnits i Slimminge. Tack för hjälpen! Jag hoppas på allas uppmärksamhet om fler spår påträffas. Kanske det då går att få en förklaring till den långväga flytten för åtminstone Daniel. 

157
Slimminge / Gästgivarna i Slimminge
« skrivet: 2016-08-12, 00:25 »
I Växjö skolas matrikel från 1722 framgår att ”Sueno Danielis Uhr, cauponarii fil: scanensis par: Slemminge ann. 11. In cl 1:m” skrevs in i Växjö skola 1722-03-17. Det var alltså Sven Danielsson Uhr, gästgivarson, skåning från Slimminge församling, 11 år i klass 1:m. Han var alltså född omkring 1711. Uppgifter i Växjö skolmatrikel har visat sig vara mycket exakta och pålitliga.
.
Fadern till skolpojken var Daniel Håkansson Uhr och kom från Slätthög i Småland (se Släkt och hävd 1984 s. 120-122)
.
Strax före Sven Daniel Uhrs födelse 1711 fanns en annan gästgivare i Slimminge, Hans Persson som tydligen avled omkring 1706. Hans hustru var Susanna Stubb, som gifte om sig med NN Fries och med honom fick sonen hans född 1707. Susannas tredje make var Ivar Johansson Bölker och fick med honom 1711 sonen Christina Bölker. Daniel Uhr var uppenbarligen inte gift med änkan efter Hans Persson.
.
Vad är känt om de båda gästgivarna i Slimminge i början av 1700-talet, Hans Persson och Daniel Uhr?
.
MVH
Lars-Åke Stenemo

158
Vissefjärda / SV: Vissefjärda
« skrivet: 2016-08-07, 02:11 »
Hej


De finns som inflyttade till Ekeberga 1804. Hustru (Moder?) Maria Sophia Tryde, f. 1748 med Sven Johan Weinhardt, f. 1777, efterträder Sigfrid Gahm (se släkten Gahm här på forumet), som senare kallas rättare, och hans hustru som gästgivare i Kulla (Ekebergakulla). Sedan har jag inte följt dem, men är intresserad om de uppgifter som finns att få.


MVH
Lars-Åke


Se Ekeberga (G) AI:2 (1792-1806) bild 248 / sid 483 (AID: v18415.b248.s483, NAD: SE/VALA/00071)

159
Gam / Gamb / Gahm / Gahm
« skrivet: 2016-08-07, 00:50 »
Sigfrid Gahm, ca 1767 – 1830, i Ekeberga – vilka var hans föräldrar?
.
Släkten Gahm från Småland är vida spridd. Allt tyder på att Sigfrid Gahm i Ekeberga tillhör denna släkt.
.
Sigfrid Gahm i Ekeberga vigdes 1798 då med Kerstin Gabrielsdotter, piga på Lidboholm i Sjösås. Sjösås (G) CI:3 (1753-1852) bild 286 / sid 565 (AID: v30293.b286.s565, NAD: SE/VALA/00328)
.
Sigfrid förekommer som fadder i Ekeberga redan 1797. Från 1809 (barnet var Britta Stina Molin) benämns han rättaren i Rislycke Sigfrid Gahm. Sista belägg för Sigfrid som fadder är 1723, då Sara Katarina Nilsdotter från Rislycke döps.

Sigfrid var vid vigseln betjänt på Kosta Herrgård. På denna herrgård levde vid denna tid Frans Craelius (1733-1798) och hans hustru Maria Helena Isaksdotter Hedenstierna (1735-1799). Hon var dotter till sergeant Isak Hedenstieerna. Intressant i detta sammanhang är att denne sergeant Hedenstierna 1740-01-09 var fadder till Christina Margareta Gahm, dotter till Petter Gahm och Katharina Kiellman (Gårdsby C:la p 254). Ett femton är äldre barn till detta par var den blivande historiken och konstnären Sigfrid Lorents Gahm (1725-1794).
.
Kerstin Gabrielsdotter var född i Tvärskog i Ekeberga, dotter till Gabriel Nilsson och hans hustru Maria Persdotter. Ekeberga (G) C:2 (1766-1836) Bild 10 / Sida 11. Gabriel var från Lenhovda, men levde efter vigseln 1767 i Ekeberga där paret fick ytterligare 9 barn efter Kerstin.
.
Redan 1799 påträffas Sigfrid och Kerstin som gästgivare i Kulla (Ekebergskulla). Senast företrädare var Peter Trädgård och hans hustru Elisabeth Schultz. Detta par flyttar 1798 till Rislycke i Ekeberga. Något samband mellan Trädgård eller hans hustru å ena sidan och Sigfrid med hustru Kerstin kan inte påvisas.
.
Första belägg för Sigfrid Gahm i Kulla är 1798 (Ekeberga (G) AI:2 (1792-1806) Bild 127 / Sida 241) År 1799 anges han första gång som gästgivare. (a.a. s. 491). Men på samma sida framgår att redan 1704 inflyttade från Vissefjärda en ny gästgivare, Sven Johan Weinardt, född 1777, alltså 27 år. med hustru Maria Sophia Tryde, född 1748, alltså 56 år!  Troligen hade Sigfrid redan då blivit rättare och flyttat till Rislycke. Här dog han utfattig den 4 januari 1830.
.
Någon uppgift om födelseort för Sigfrid har inte påräffats. Men såväl  familjenamnet som förnamnet antyder ett släktskap med släkten Gahm i Småland. Studerar man vilka fäder Gahm som finns vid tiden för hans uppgivna födelseår 1767 +/- 10 år träffar man på två personer.
.
En av dessa är Nils Gahm, född 1734 i Söraby och gift 1770 i Nöbbele med Maria Sophia von Boisman. Ett utomäktenskapligt barn till denne Nils som vid barnet födelse skulle varit 33 år verkar inte orimligt. Inom äktenskapet får han först fyra döttrar innan en son föds i Söraby 1784 som får namnet Sigfrid. Denne är dock för ung för att kunna vara identisk med Sigfrid i Ekeberga. Men kanske man kan finna någon ledtråd genom att studera var Nils befann sig innan han vigdes i Nöbbele.
.
Det andra alternativet är Sigfrid Lorens Pettersson Gahm. Han vigdes 1758 i Klara församling i Stockholm med Margareta Katarina Boltenhagen. Svenskt biografiskt lexikon skriver ” G:s tjänstemannabana var törnbeströdd och trots upprepade ansökningar blev han inte befordrad i krigskollegiet. Han misslyckades också i sin förhoppning att efterträda sin 1776 avlidne vän Samuel Loenbom som amanuens hos rikshistoriografen… Hans intressen inriktades alltmer på forskning, och 1759 fick han av krigskollegiet ett för honom väl tillrättalagt uppdrag, nämligen att utge en militär författningssamling. …
.
Vidare ” G var ett stort original med bestämt inrutade vanor. Bäst trivdes han i arkiven, biblioteken och på bokauktionskammaren. På söndagarna var han en trägen och observant besökare i huvudstadens kyrkor. G:s ideal var Karl XI. Han hyste stark animositet mot Gustav III och lamenterade ofta över dennes »teatraliska» tidevarv. Påfallande var G:s starka konstintresse. Han följde sin son på föreläsningarna vid målar- och bildhuggarakademin och synes själv ha tecknat en smula. På äldre dar lät han sitt hår hänga löst och såg enligt egen uppgift ut som en gammal bondkaplan.”
.
I bouppteckningen efter hans hustru framgår att det bara fanns två barn, Peter Gerhard (efter barnets farfar resp. morfar), född ca 1761 och dotter Sara, född ca. 1764. Ett utomäktenskapligt barn 1764 namngivet efter pappa eller och dennes farfar och som då skulle få namnet Sigfrid är då en inte helt orimlig tanke.
.
Troligen var Sigfrid Gahm i Ekeberga ett utomäktenskapligt barn. Släkten hade mycket goda förbindelser i Småland och Sigfrid kunde växa upp och få en god uppfostran i någon högreståndsfamilj som gav möjlighet för honom att senare blir betjänt, gästgivare och rättare. Som framgår ovan finns belagda kontakter mellan släkterna Gahm och Hedenstierna redan 1740. Kanske Sigfrid redan innan han kom till Ekeberga varit betjänt för Craelius och hans hustru Hedenstierna och att Sigfrid i något sammanhang där de levde och verkade lämnat något ytterligare spår efter sig.
.
Finns andra ledtrådar eller hypoteser om Sigfrid i Ekeberga?

160
Törnqvist i skolmatriklar och som faddrar
.
Jag har med stort intresse tagit del av diskussionen kring släkten Törnqvist. Jag vill tillföra några synpunkter med utgångspunkt från matriklarna för Växjö skola och för Kalmar läroverk.
.
Redan år 1704 skrevs 12-årige Johannes Eliasson Torneqvist från Mellby in i Växjö skola. ” Johannes Eliae TorneQuist, Exakt: fil, an:12 in Class Jnf.” Han var således född ca 1692.
.
Tre år senare, 1707, var det 9-årige Elias Eliassons Torneqvist tur. ”Elias Eliae Torneqvist, praefectus Cuiusdam fil: par: Mellbij ann 9. in Class:Mediam”, Född 1698. Det måste varit denne som blev handelsman i Kalmar och som slutade sina dagar som gästgivare i Vickleby på Öland.
.
År 1712 var turen kommen till den omkring 12 år gamle Jonas Törnqvist. ” Jonas Eliae Törnqwist, Meelbij ultra annum 12 in cl: inf:”, född omkring 1700. Jonas som blev sergeant i Diö i Stenbrohults socken. Han finns i Diö från senast 1725-02-07. Hans födelsetid 1699-03-26 finns i dödsnotisen i Stenbrohult. I Diö fanns en gästgivargård med Peter Bexell som gästgivare. En dotter till denne Bexell blev Jonas hustru. Närmaste gästgivargård från Diö var Gottåsa. När gästgivaren i Gottåsa dog 1726, fick säkert Jonas släktingar med tradition att driva gästgivargården information om detta.
.
Att dessa tre är söner till befallningsmannen Elias Törnqvist i Mellby är otvetydigt. Studerar man matrikeln för Kalmar finner man att en Johannes Törneqvist (nr 1739) skrivs in i Kalmar skola redan 1702 och uppges då vara 11 år med gårdsfogden i Mellby som fader. Är det samme Johannes som ovan eller är det en kusin eller annan person?
.
I Kalmar skrivs två stycken handelsmannasöner i i skolan 1736. Det var Elias, 12 år (född ca 1724) och Israel, 10 år (född ca 1726). Enligt Ingegärd Johanssons uppgifter i detta forum är de söner till Elias Törnqvist (född 1697 enl. ovan)
.
Nästa i tur var Sven Sigfridsson Törnqvist från Stora Heda i Sjösås socken som 1737 skrivs in i Växjö skola. Studerar man husförhörslängen påträffar man en korpral Sigfrid Törnqvist, hustru Annika med barnen Elisabeth och Sven. (Sjösås (G) AI:1 (1732-1746) bild 50 / sid 79 (AID: v19247.b50.s79, NAD: SE/VALA/00328). År 1743 saknas familjen i husförslängden. Om denna Sigfrid Törnqvist på något sätt är besläktad med övriga Törnqvist är en helt öppen fråga. Sonen Sven flyttade 1745 upp till gymnasiet och gick ut 1751. Han blev senare präst och komminister i Härlunda, numera ”distrikt” i Älmhults kommun.
.
I Växjö matriklar finns inget mer och Törnqvist, men i Kalmar finns en 11-årig matrosson 1814 och Petter Törnqvist, en 10-årig roparson(vad det nu är) som skrivs in 1792. Dessa har jag inta alls studerat.
.
Några uppgifter om Fabian och Axel Johan finns inte i dessa matriklar.
'   
Min nästa källa är ett urval av registrerade faddrar i KGFs databas. Faddrar som återkommer har utelämnats.
.
1718-03-23 i Öja, Törnqvist (ingen annan uppgift)
1725-02-27 i Stenbrohult, föraren Törnqvist i Diö (den senare sergeanten, se ovan)
1725-04-20 i Stenbrohult, monsiur Jonas Törnqvist
1726-01-26 i Urshult, Sven Törnqvist i Jätsbygd (vem är detta?)
1731-09-03 i Stenbrohult fader Gabriel HööK, herr Törnqvist i Diö
1731-09-18 i Nottebäck, Corporal Sigfrid Törnqvist (vem är detta)
1733-09-02 i Skatelöv, Per Törnqvist i Odensjö. Skatelöv (släkt eller soldatnamn?)
1734-04-15, Tingsås, hustru Helena Törnqvist (vem är detta?)
1737-08-07,Stenbrohult, sergeant Törnqvist i Diö
1737-10-20, Stenbrohult, jungfru Greta/Margareta Törnqvist i Diö (flera tillfällen till 1746) Vems dotter är detta?
1739-10-28, Tingsås, hustru Helena Törnqvist i Tingsryd
1739-09-09. Skatelöv, soldat Per Törnqvist
1741-11-10, Skatelöv, fader gästgivare Fabian Törnqvist,
1742-07-14, Skatelöv. Fader länsman Nils Ekström, uppsyningsman Fabian Törnqvist, mad.Brigitta Klint (Klint måste vara Nils Ekströms moder. Fler uppgifter om detta?)
1742-11-14. Skatelöv, fader uppsyningsman Fabian T, Ellias Törnqvist, jungfru Greta Törnqvist
Etc.
1745-02-03, Skatelöv. Gästgivare Fabian Törnqvist
1745-07-21. Skatelöv. Fader Fabian T, Herr Axel Törnqvist i Gottåsa.
1745-10-23. Stenbrohult, jungfru Greta Törnqvist, commisarie Törnqvist i Diö
1747- 05-08 Stenbrohult, FRU FENDRICKSKAN FRANZES RUDEBECK. FRU COMMINISTERSKAN BEXELL      J.FRU.DOROTHEA TÖRNQVIST J.FRU AGNETA BERGGREHN. MAG.SAMUEL LINNÉUS BOKHÅLLAREN ARBMAN I DIÖ. HERR ELIAS TÖRNQVIST I MARKLUNDA (trol. Gården i Osby i Skåne). MÅNS I TÅNGARNA., Är jungfru Dorothea en dotter till Elias?
.
Fabian och Johan Axel Törnqvist och deras syskon – en summering
.
Jonas Törnqvist (1699-1746) var den som efter skolutbildning i Växjö, en tjänst som frälsefogde (eller kanske praktik hos en äldre sådan), kom att bli underofficer med placering i Diö, troligen efter 1720, men personalian i dödboken anger 1719. Här kom han att gifta sig med gästgivardottern Christina Elisabet Bexell. Stenbrohult (G) C:1 (1717-1751) bild 185 / sid 361 (AID: v30257.b185.s361, NAD: SE/VALA/00346)
.
När första barnet Dorothea Cristina döptes 1726 var den då 19-årige Carl Linné en av faddrarna. Det är uppenbart Jonas som öppnar kontakterna åt sina bröder. Jag vill hävda att Johannes (c.1692-?), Samuel (c1697-1758), Fabian (c1698-1772), Elias (c. 1698-1762), nämnde Jonas (1699-1746), och Axel Johan (c1707-1763) och Charlotta (1722-?) alla var syskon ock barn till befallningsmannen Elias Törnqvist (död omkring 1723) och hans hustru Dorothea Holtz (c1761-1747).
.
Förutom tidigare härledningar, kan uppmärksammas att paret hade ytterligare två kända barn som avled i Mellby och begrovs samtidigt 1706-05-26. Barnen namn var Axel Johan (obs!) och Charlotta. Enligt dödsnotisen skulle de vara födda ca 1703-10-00 respektive 1705-08-22. Mellby C:2 s. 193, AID: v35601.b104.s193
.
Charlottas födelsenotis finns i födelseboken, men den för Axel Johan saknas. Födelseboken verkar vara noga förd och utan luckor vid den aktuella tidpunkten. Min slutsats blir att modern måste vistats på annan ort i samband med födseln av Axel Johan 1703.
.
Men modern var fortfarande fertil 1707 Efter de båda yngsta barnen död 1706 fick hon först ytterligare en son, uppkallad efter sitt döda barn till Axel Johan. Det känns inte som troligt att någon annan Törnqvist skulle få ett barn just 1707 som skulle få namnet Axel Johan. Och denna son måste således också fötts på annan ort.
.
Studerar man födelseboken för Mellby finner man många luckor mellan 1692 och maj 1698. Då paret vigdes tidigast och troligen också senast 1692 är endast tiden därefter intressant. Då gäller 1692-07-31-?, lucka, 1693-01-25-?, 1695-03-17 -- 1695-10-20, ? - 1697-?, lucka, 1698-1721. Gällande Fabian är det mest troligt att han är född just i någon av luckorna. Det är väl heller knappast något tvivel om att Fabian och Axel Johan är bröder.
.
Det som tidigare har förvillat mig och andra forskare till att tro att Elias Eliasson Törnqvist skulle varit fader till Fabian och Axel Johan är namnlikheten med brödernas gemensamme fader och att Fabian och Axel Johan var handelsmän och kom från Kalmar, där Elias också var handelsman. Kronologin gör dock detta antagande omöjligt. Jag anser att slutsatsen att alla nämnda syskon kan göras ”utan rimligt tvivel” som man säger i domstolen.
.
För min del är jag nu mest intresserad av hur det kom sig att någon av Törnqvistarna kom till Fröbigårda i Vickleby på Öland? Någon som vet?
.

 

161
Algutsboda / SV: Gästgivare i Eriksmåla
« skrivet: 2016-07-17, 13:30 »
Hej


Jag tackar för upplyssningen. Kan du berätta vilka årgångar av hembygdsföreningens årsböcker du funnit upplyssningar (då kna jag beställa fram dessa på UB i Lund)
.
Min mycket preliminär gästgivarlängd ser ut så här. Kan du eller någon annan komplettera denna? Vilka av gästgivarna har blivit föremål för släktforskning?
.
MVH Lars-Åke
[size=78%]Eriksmåla gästgivaregård i Algutsboda[/size] 
Från
 
till
 
Man namn
 
-son
 
född
 
död
 
kvinna
 
-dtr
 
född
 
död
 
 
 
 
 
Mats
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
1701
 
 
 
Per
 
Mattsson
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
1701
 
 
 
Lars
 
Mattsson
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
1729
 
 
 
Nils
 
Nilsson
 
 
 
 
 
Ingrid
 
Johansdotter
 
 
 
 
 
1737
 
1754
 
Anders
 
Gummesson
 
 
 
 
 
Ingeborg
 
Persdotter
 
 
 
 
 
1747
 
1753
 
Jacob
 
Klint
 
 
 
 
 
Greta
 
Christoffersdotter
 
 
 
 
 
1760
 
 
 
Sven
 
Håkansson
 
 
 
 
 
Maja
 
Jönsdotter
 
 
 
 
 
1763
 
 
 
Erik
 
Linder
 
 
 
 
 
Anna Brita
 
Bruhn
 
 
 
 
 
1754
 
 
 
Petter
 
Jonasson
 
 
 
 
 
Catharina
 
Jonsdotter
 
 
 
 
 
1768
 
1786
 
Sven
 
Jönsson
 
 
 
 
 
Sara
 
Jonsdotter
 
1750
 
 
 
1777
 
1780
 
Jonas
 
Jonsson
 
 
 
 
 
Ingegärd
 
Månsdotter
 
1759
 
 
 
1786
 
 
 
Isak
 
Jönsson
 
 
 
 
 
Bothild
 
 
 
1745
 
 
 
1794
 
1798
 
Sven
 
Nilsson
 
 
 
 
 
Lisa
 
Svensdotter
 
1777
 
 
 
1804
 
 
 
Magnus
 
Widebeck
 
 
 
 
 
Botilla Maria
 
Hägerström
 
1774
 
 
 
 

 

 

162
Östra Broby / Gästgivare Erik Lundgrens släktingar
« skrivet: 2016-07-17, 12:47 »
Hej
I bouppteckningen efter inspectorn och gästgivaren Erik Lundgren i Östra Broby framkommer att han varit gift två gånger. Vidare framgår att dottern Anna Margareta från det första äktenskapet var gift med vice häradsskrivaren och kronolänsmannen Johan Magnus Lindell.(Östra Göinge häradsrätt (L) FIIa:31 (1796-1797) Bild 1930 / Sida 43)
.
Andra hustru var Maria Hårdberg. Min forskning har visat att hon var född 1750-08-03 i Åreda gästgivargård i Gårdsby, Kronobergs län. Hon hade en morbror vid namn Magnus Lindell, född 1729-04-02 på samma gästgivargård i Gårdsby och som 1742 skrevs in i Växjö skola. År 1791 omtalas han i bouppteckningen efter svågern och gästgivaren Magnus Hårdberg som commisarie utan angiven plats.  Det var Magnus Hårdberg som var fader till Maria Hårdberg.
.
1.       Vad hette Erik Lundgrens första hustru?
2.       Var och när vigdes Anna Margareta Lundgren med Johan Magnus Lindell? Var levde detta par?
3.       På vilken plats och när var Johan Magnus Lindell född? Var fadern nämnde Magnus Lindell?
4.       Vad hände med änkan och barnen efter Erik Lundgrens död?
Med vänlig hälsning
 Lars-Åke   

163
Lundgren / Inspector Eric Lundgren
« skrivet: 2016-07-14, 14:21 »
Hej
.
I en bouppteckning från 1791 i Uppvidinge härad i Kronobergs län omnämns en inspector Eric Lundgren som gift med Maria Hårdberg (född 1750-08-03 i Gårdsby). Paret bodde 1791 i Broby gästgivargård (av mig tolkat som Broby i Lannaskede socken i Jönköpings län). Jag kan dock inte finna dem i Lannaskede hfl. Vad är känt om familjen?
.
Kan han vara fader till den Olof Eriksson Lundgren som omtalas på annan plats i detta forum?
.
Uppvidinge häradsrätt (G) FII:6 (1790-1792) Bild 653 / Sida 1293 (AID: \newurl{http://www.arkivdigital.se/aid/info/v76290.b653.s1293,v76290.b653.s1293} \link{http://arkivdigital.se/aid/show/v76290.b653.s1293,Öppna}, NAD: \newurl{http://sok.riksarkivet.se/?postid=Arkis%20f4f9953a-e89c-11d4-bbc7-00d0b73e7a8b&s=Balder,SE/VALA/01597}
.
MVH/Lars-Åke




164
Vissefjärda / Klockare i Vissefjärda
« skrivet: 2016-07-13, 23:35 »
Klockare Lindell
Klockaren Johan Lindell dog i Vissefjärda 1787-04-09 i Hofgård i Wissefjärda. Hans ena dotter, Stina Lena Lindell dog redan 1778-11-25 på samma plats. Hennes yngre syster Stina Chatarina kunde däremot gifta sig 1785-08-26 med guldsmedsgesällen Magnus Petersson.
1.       Var Johan Lindell fadder till några barn i Vissefjärda? När?
2.       Vad blev av paret Stna Catharina Linell och gesällen Magnus Pettersson?
3.       Finns andra uppgifter, t.ex. om hustru och anddra barn till Johan?
4.       Finns något känt samband med anddra med namnet Lindell i Vissefjärda och angränsande socknar?
Följande är känt om familjen tidigare:
Johan föddes omkring 1714 enligt uppgift 1728 då han skrevs in i Växjö skola. Föräldrar var gästgivare Måns Persson och hans hustru Kerstin Jonsdotter i Åreda gästgiveri i Gårdsby socken. Efter en kort period som frälsefogde blev han 1742 gästgivare i Åshult tillsammans med hustru Birgitta Charlotta Lindegren. Vigseln ägde rum i Sjösås  i november 1741. Mellan 1751 och 1754 gästgivare i föräldrgården i Åreda. Därefter är han borda fram till dess han återfinns i samband med dotterns död 1778 i Hofgård Vissefjärda.
Familj (okänt om några fler avlidit tidigare)
Hustru Birgitta Charlotta Lindgren, född 1722 i Sjösås
d. Maria Sopia Lindell, f. 1742 i  Åshult, Dädesjö
s. Isal Lindell. Döpt  dömt 1743 i Åshult, Dädesjö
d. Sara Lena (1745-1778) se ovan
d. Stina Cajsa f. 1748 i Åreda gästgivargård
barn född och död 1751
s. Måns Lndell, född 1754 i Åreda.
 
Med vänlig hälsning
 
Lars-Åke

165
Algutsboda / Gästgivare i Eriksmåla
« skrivet: 2016-07-11, 17:40 »

Hej
.
I Uppvidinge härads dombok 1704 fragår att bröderna Per och Lars Mattsson för 150 r.d.smt  vardera löst ut sina syskon och fått fasta på Eriksmåla gästgivargård enligt ett köpekontrakt från 27 juli 1701. Fadern måste således ha varit en Mats eller Matthis. Vad är känt om denna familj? Var Matthis den förste gästgivaren i Eriksboda?
.


Uppvidinge häradsrätt (G) AIa:7 (1704-1711) bild 15 / sid 9 (AID: v46562.b15.s9, NAD: SE/VALA/01597)
.


MVH
Lars-Åke

166
Nättraby / Gästgivarsonen Anders Hultgren
« skrivet: 2016-07-10, 04:08 »
Hej
.
Jag har just funnit att Anders Hultgren omkring år 1785 flyttade från gästgiveriet i Lenhovda i Kronobergs län till Nättraby. Anders var född 1736 på Möcklabo gästgiveri i Norra Sandsjö (Sävsjö stad idag) men uppväxt på Lenhovda gästgiveri i Kronobergs län med sin moder och hennes andra make Axel Hårdberg, Det verkar troligt att han kom att verka vid gästgivaregården i Nättraby. Vad är känt om honom?
.
MVH/Lars-Åke

167
Vetlanda / SV: Gästgivare i Östra härad
« skrivet: 2016-07-08, 14:23 »
Kartan är jätteintressant. Jag tar mycket gärna emot motsvarande för övriga härader. Med arrendatorn och gästgivaren Anders Persson (före 1718) i Printsnäs, med ättlingar Hasselqvist, finns förbindelse med åtminstone fyra gästgivargårdar i Kronobergs län.
.
Karttecknen är något olika. Framgår förklaring av dessa på kartan?

168
Vetlanda / SV: Gästgivare i Östra härad
« skrivet: 2016-07-06, 00:11 »
Jag tackar för uppgifterna och hoppas på att många fler skall lämna bidrag.
.
Jag tror att det kan vara ett allmänt intresse att försöka skapa gästgivarlängder för de olika gästgiverierna. Gästgivarna var inflytelserika och familjerna var geografiskt rörliga. För tiden innan det blev ordning i kyrkböckerna i hela landet kan det ofta vara svårt att veta vad de kom ifrån. Uppgifter från domböcker är ju då särskilt intressanta.
.
Jag har funnit att en Stefan Nordin, författare till ”Milstolpemönsteret måste bevaras!”, publicerad i till Bygd och Natur 1996:5, också skall ha fördjupat sig i gästgivarna. Känner någon till om hans forskning är bevarad i något arkiv?
.
Nils uppgifter om att Olof och Nils var kusiner har jag inte funnit ut på vilket sätt de var kusiner? Har du närmare upplysningar?

169
Vetlanda / Gästgivare i Östra härad
« skrivet: 2016-07-04, 01:55 »

 Vilka har varit gästgivare i Östra härad?
x
  I Östra härads dombok 1728 den 23 oktober § 73 anges fem stycken gästgivaregårdar,
1.       Böle gästgiveri ”beläget på Vimmerbyvägen”, (Skede socken), med Carl och Zachris som gästgivare.
2.       Rappeda ”på Calmarvägen” (Alseda socken), med Magnus Bergh som gästgivare
3.       Stockatorp på ”Carlscrona o Växjövägen” (Korsberga socken) med Jon Svensson som gästgivare.
4.       Broby gästgiveri på ”Jönköpingsvägen” med Oluf Andersson som gästgivare
5.       Hvetlanda där ”7 vägar sammanstöta”, med Jonas Berggren och Olof Larsson Ståhl som gästgivare.
(Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAABA:699 (1728-1728) bild 5690 / sid 271 (AID: v378626.b5690.s271, NAD: SE/VALA/0382503)
x
Jag har funnit gällande andra gästgivargårdar att äktenskapsförbindelserna mellan gästgiverierna var omfattande. Att vara gästgivare var ett kvalificerat yrke som krävde stort kunnande i många avseenden. En gästgivarson eller dotter som lärt sig yrket från grunden var sannolikt en nödvändighet för att nästa generation skulle kunna driva ett gästgiveri vidare. Därför är jag intresserad av vilka som varit gästgivare på nämnda gästgiverier.
x
Son till Jon Svensson i Stockatorp var Sven Jonasson (1722-1790). Han tog sig namnet Lindell. Det märkliga är att detta namn också antagit av gästgivarsonen i Åreda, tre ”skjutslängder” söderut. Johannes Månsson Lindell (1714 – levde 1745)antog detta namn när han 1728 skrevs in i Växjö skola. Efter en tid som frälsefogde blev han gästgivare i Åshult i Dädesjö socken, med endast gästgiveriet i Nöbbele som mellanliggande till Stockatorp. Sven Jonasson Lindell i Stockatorp och Johannes Månsson Lindell måste således väl känt till varandra. Att då anta samma släktnamn utan att vara släkt verkar ganska osannolikt. Något sådant samband är dock ännu inte påträffat.
x
Jag har vidare vunnit att det var vanligt att de första som utsågs till gästgivare på en ort var nära befryndade med kronobefallningsmannen/kronofogden eller andra ledande personer i bygden. Gästgivarna var ofta fäder till de första eleverna som sattes i de nya skolor som etablerades under 1600-talet och kom också därigenom att få en ledande roll i socknarna. Detta är en andra orsak till att jag är intresserad av vilka som varit gästgivare i de olika gästgivargårdarna.
x
Jag placerar denna förfrågan i Vetlanda i egenskap av centrum för den nämnda bygden idag.
x
Vad är känt om olika gästgivare från Östra härad från 1600-talet till år ca 1800?

170
Matriklar / Göteborgs skolors matriklar
« skrivet: 2016-07-03, 01:11 »
Göteborgs gymnasii äldsta matrikel, utg. av Gustaf Fredén ingår tydligen som en del i Gamla latinares årsbok Årgång 1948. Finns denna matrikel digitaliserad eller på annat sätt gjorts tillgänglig för släktforskare?
xxx
Finns matriklar från trivialskolan i Göteborg bevarade för perioden 1600-1800? Finns någon sammanställning gjord av dessa?

171
Nydala / SV: Nydala
« skrivet: 2016-07-01, 15:04 »
Hej
Assar Månsson Starckman utnämndes 1675-12-09 till kronofogde/kronobefallningsman  i Västbo härads  och från 1686 också i Östbo, alltså häraderna i västra Jönköpings län. Han behöll befattningen till 1688. (Källa: Almquist, Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, 4:1, s 63).
Av Disbyt framgår att det funnits en Per Månsson Starckman som dog i Åkers socken (idag i Vaggeryds kommun i Östbo härad) som dog före 1702. Disbyt ger också information om att en Helena Starckman senast 1730 var gift med Nils Arvidsson i Fryele, söder om Åker.

Assar Starckman tycks ha varit en mycket förmögen person. Han omtalas vid 8 tillfällen i Smålandsdelen av Frälsegodes i Sverige under stormaktstiden som långivare eller fastighetsköpare. Det gäller säterierna i Gavlö. Håkentorp , Segerstad och Ölmstad, alla i Västbo härad.
Två uppgifter ger upplysningar om Assars arvingar.  Assar Starckman köpte 1688-09-19 Lillagården i Ölmstad, landbohemman under Håkenstorp, för 400 d.silvermynt. Rättsinnehavarna efter honom fick fasta på gården 1701-10-18. Panten  i Ölmstad, där Assar lånat ut 1000 rdr mot pant i gården återlöstes ”Sedan Starckman avlidit omkring 1693 och hans dödsbo vidtagit åtgärder för tingsskötning av pantgodset, löstes gården under åberopande av bördsrätt 1697-09-18 (e:e uppbud 1705) av Axel Pistol.

Jag har just funnit att Assar Starckman år 1693 levde i Hagshult och hade en son Johannes som 1693-05-10 skrevs in i Växjö skola. Johannes uppges då var 7 år, dvs född 1686.
 
Vad är mera känt om Assar och släkten Starckman?

172
Banda / SV: Banda
« skrivet: 2016-07-01, 08:59 »
Enligt notisen i Fröderyd C:3 s. p. 472 (sidan 480), skulle Hans Banda vara född på Anebo säteri den 12 november 1746. Jag har sökt på Aneboda säteri i Aneboda socken, men inte funnit någon uppgift om denna födsel där.
Däremot fick Mårten Banda och hustru Barbara Barck sonen Hans Lorentz, döpt i Växjö 1736-05-29 (Växjö C:l p. 102. Det är vid detta dop som en av faddrarna är Lars Barck. Han är troligen släkt med barnet moder, men inte hennes fader som jag antog i min inledande fråga ovan.
Dotter Maria Christina döps i Växjö 1737-12-08 men begrav redan 1738-02-20.
Sonen Jacob Banda döps i Öjaby församling 1742-11-13 (Öjaby Cl:1 p. 107). Han skrivs in i Växjö skola 1752-10-08 och i Växjö gymnasium 1758. Blev det några barn i äktenskapet med  Margareta Elisabet Hassel?
Några ytterliga barn till Mårten Banda har jag ännu inte påträffat.
Uppgiften om Mårten Banda 1718 verkar ju intressant. Jag förstår bara inte hur du haft tid att finna alla uppgifter?

173
Gårdsby (G) / Avflyttade familjer under 1700-talet
« skrivet: 2016-06-26, 17:16 »
Avflyttade familjer
Paret Sven Berg Persson och Sara Larsdotter med barnen Ingierd f.1749, Per f. 1753 och Eva f.1761 saknas helt i Gårdsby efter 1762. Jag kan inte heller finna dem i KGFs databas. Vart tog de vägen?
Sven var 1749 antagen soldat för Tofta rote och uppges född 1724. Hustru Sara Larsdotters föräldrar var Lars Håkansson och Elin Persdotter, vilka både hade anfäder i Eke socken. Såväl Sven som Sara förekommer som faddrar vid flera tillvällen, men Sven Bergs framträdande i januari 1762 som fadder åt Kerstin Svensdotter i Långarör verkar vara det sista.
Sitter någon på information om vad som hände familjen?   

174
Gårdsby (G) / Trädgårdsmästare Anders Lindberg
« skrivet: 2016-06-26, 12:03 »
Hej
Trädgårdsmästare Anders Lindberg påträffas som fadder vid sju tillfällen i Gårdsby socken mellan 1726 och 1750. År 1726 finns han i Gårdsby Herrgård och 1738 – 1750 i Kråkenäs. Några uppgifter om honom själv eller någon familj saknas helt i Gårdsbys kyrkbok C:la.
Har någon träffat på några uppgifter om honom i andra källor?
MVH/Lars-Åke

175
Banda / Banda
« skrivet: 2016-06-25, 21:50 »
Mårten Banda utsågs omkring 1736 till landssekreterare i Kronobergs län, en uppgift han behöll till omkring 1740. Han dog i december 1758 i Dädesjö i Kronobergs län.
Landssekreteraren var jämte landskamreraren länet högsta ämbetsmän som sorterade under landshövdingen. Landssekreterarna utsågs sedan början av 1700-talet av Kungl. Majs, medan landskamreraren utsågs av Kammarkollegiet.
Namnet Banda antyder ett samband Banda ting, det gotländska häradet som omfattade socknarna Eskilshem, Tofta, Sanda, Mästerby och Västergarn.
Mårten var gift omkring 1736 med Barbara Barck, dotter till häradshövding Lars Barck (1689-1754) och hans hustru Maria Tengman (vigda 1712-10-20). Barbara bör därför ha varit född mellan 1713 och 1716.
Min gissning är att Mårten Banda antingen var född inom Banda ting på Gotland eller att han inom detta ting haft en ledande befattning innan han befordrades till landskamrer i Kronobergs län. Det förfaller vidare ganska troligt att Mårten efter avsluta universitetsutbildning, något som tjänsten krävde vid denna tid, verkat som skrivare och assistent till sin blivande svärfar.
Sitter någon inne med uppgifter om Mårten Banda?

176
Girs, von Girs / Girs, von Girs
« skrivet: 2016-06-25, 09:47 »
Jöran Girs förordnades 1663-08-06 till landskamrerare vid länsstyrelsen i Kronbergs län, men tillträdde aldrig. Istället  blev han utnämnd 1664-10-27 landskamrerare i Jönköpings län, en tjänst han innehade till sin död 1690. (Almqvist, , Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, 4:1, s. 23 och 34).
Jöran Girs var son till Aegidius Girs (1583-1639), historiekrönikör mm.  Jöran hade två kända bröder, Johan och Per.
Men en annan Aegidius Girs, adlad von Girs, efterträdde 1690 Jöran Girs som landskamrerare och kvarstod i denna befattning till 1717. (Almqvist a.a.)  Denne A. var gift med en dotter till von Vicken och hans maka Anna Margareta von Güntersberch. (Almquist 4:3 s. 1240, jfr A. Mollstadius i Genealogisk tidskrift 1952-54 s. 240) A. dog 1717 (Almqvist 4:2 s. 768).
Var Aegidius von Girs son till sin företrädare eller till någon av dennes bröder? Är något känt om hans familj? Är den Lars Girs som från 1700-12-01 fram till 1708 är kronofogde i Tveta m.fl. häraders fögderi  i Jönköpings län en son till A. von Girs?

177
Ratkind / SV: Ratkind
« skrivet: 2016-06-19, 12:16 »
Tackar! Det ger fler ingångar.


(Jag lärde mig just också att korrekturläsa och redigera i projekt Runeberg)

178
Ratkind / Ratkind
« skrivet: 2016-06-19, 00:27 »
Släkten Ratkind
Enligt Almquist, Frälsegodsen i Sverige 4:1 ss. 8 och 14 var Bertil Ratkind arrendator 1631-1634 av ett par fögderidistrikt som omfattade häraderna Tjust, Aspeland, Seved och Handsbörd i norra Kalmar län. Vad är känt om honom.
En annan Ratkind är Betty Ratkind, 'som skrev latin och förstod grekiska', född 1643-03-15 i Haag, död 1673-07-08 i Stockholm efter barnsäng och begraven s. å. 19/7 i Maria kyrka, dotter av direktören Peter Ratkind. Av en engelsk släkt (den uppgivna modern Maria Kiöhn var hennes styvmoder. Betty var gift 1:o 1667-01-29 med Samuel Larsson Eld, adlad Stierneld. Källa: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Stierneld_nr_1318, som hänvisar till Elgensterna)
En gräns upprättades omkring 1753 mellan Norge och Sverige. Kartan över denna gräns är underskriven d. 5 nov. 1753 av C. G. Friedenreich och L. A. Thodal å danska sidan, samt av Nils Marelius, Jak. Bautz, Kilian Ratkind, J. N. Holm å Sveriges vägnar. (Beskrivning över grevskapet Dal)
Vad är känt om släkten Ratkind?

179
Furuby / Furuby
« skrivet: 2016-01-23, 22:37 »
Vad är mera känt om klockaren Jonas Lindh i Furuby?
 
Jonas Lindh påträffas 1695 i Attsjö som fader med hustru Ingri Månsadotter när sonen Lars föddes. När sonen Nils föddes 1706 bor Jonas Lindh på Furuby Getingagård.
 
Söker man på faddrar finner man att fältväbeln Jonas Lind i Attsjö var fadder 1692 när en flicka Elin döptes i Attsjö. När ett barn Nils döps i Attsjö var en fadder klockare Jonas Lind. Jonas Lind avlider 1708 i Furuby i en ålder av 62 år. Stämmer uppgiften var han född omkring 1646.
 
Jonas Lind bör alltså drygt 45 år gammal mellan 1692 och 1695 lämnat den militära banan och utsetts till klockare i Furuby.
 
Jonas Lind var vidare fadder mellan 1695 och 1702 till tre av Jon Månssons och Karin Broddesdotters barn i Kårestad Södregård. Finns något känt släktskap?
 
MVH/Lars-Åke

180
Dädesjö / Dädesjö
« skrivet: 2016-01-23, 13:50 »
Hej Monica
 
Nils kallade sig Magnusson ännu vid vigseln i Dädesjö med Sara Jonasdotter. Nils var då tjänstedräng i Prästgården och Sara levde på samma plats.
 
När barnet föddes i Dädesjö och senare barn i Sjösås har han kallat sig Månsson. Vid det första barnet som föddes i Sjösås finns systern Lena Magnusdotter från Nicketorp i Dädesjö som fadder. Det är ingen tvekan om Nils Magnusson och Nils Månsson är samma person.
 
Jag har mycket uppgifter om Saras anfäder i Gårdsby, men har inte tidigare följt henne till Dädesjö och Sjösås.
 
vidselnotis
 (390.5 k)

 
MVH/Lars-Åke

181
Tävelsås / Tävelsås
« skrivet: 2016-01-17, 17:10 »
Vem var Måns Håkansson i Gunnarstorp?
 
Den Måns Håkansson som jag söker hade ”ganska sannolikt” (Vilstadius kommentar) som morfader Nils Guse i Skir, död före 1697-08-31. Mormoder var Ingierd Andersdotter som kallade sig ”fattig påstänka” då hon 1711 sökte inträde till Växjö hospital. Hon avled där 1714-03-20 (hospitalets räkenskaper).
 
Måns Håkanssons morbror, Sven Nilsson Guzelius beräknas vara född 1665-66. Han benämns bondson från Telestad när han 1675 skrivs in i Växjö skola. Om Måns moder var född omkring samma tid bör Måns Håkansson ha varit född senare delen av 1600-talet.  
Vaf jag kan se av Tävelsås Hembygdsbok Nr 2, så ligger Gunnarstorp i Rinkaby, inte långt från Telestad och Skir. Den Måns skulle jag vilja veta mera om.
 
Enligt KGFs databas dog en Måns Håkansson i Telestad 1769, ”100 år”. Kan det varit bonden från Tävelsås som slutade sina dagar här? Några år tidigare, 1757, dog en hustru Kerstin Nilsdotter i Telestads Skräddaregård, 80 år gammal. Var Kerstin gift med Måns?
 
Jag är tacksam för all hjälp!

182
Tävelsås / Tävelsås
« skrivet: 2016-01-16, 20:47 »
Vem var bonden Måns Håkansson i Tävelsås som 1734 ärvde sin morbroder Guzelius?
 
Paul Wilstadius publicerade i Släkt och hävd 1970 nr2-3 sidan 120 en artikel med rubriken Studenten Sveno Nicolai Guzelius. Denne dog i Karlskrona 1734. Wilstadius konstaterar att det i domböcker från Karlskrona framgår att Guzelius systersöner, bönderna Måns Håkansson i Tävelsås och Anders Håkansson i Ronneby var arvtagarna.
 
Modern till arvtagarna bör då haft Nilsdotter som patronymikon (såvida hon inta var halvsyster Guzelius, vilket inte framgår).  Fadern hette uppenbarligen Håkan.
   
Alltså: Vem var Måns Håkansson i Tävelsås som hade dessa föräldrar?

183
Tegnaby / Tegnaby
« skrivet: 2016-01-11, 18:10 »
Hej
 
I Friherreskapet Kronobergs dombok  1680-06-16 står följande:
Sal. Måns Ulfs barn i Kråkenäs, Jacob Månsson i Kåresta, Per Månsson i Tegnaby, Måns  
Bengtsson svåger i Tofta, Karin Månsdotter, Elin Månsdotter i Tegnaby hava sållt och  
upplåtit efter köpebrev daterat Tegnaby d. 11 maj 1680 sin yngste broder Jon  
Månsson som låter som dem är arvet efter deras saliga föräldrar i Kråkenäs. Och  
eftersom Bengt Månsson intet vill sälja sin anpart som är 1/7 part blev eftersagt att  
Bengts sjundepart ...skall deras även hus åker ... och allt annat.¶
 (AID v205721.b2670.s9).
 
Måns Ulf hade uppenbarligen 7 barn.
1.   Jacob Månsson stamtavla framgår av Hans Gidlunds inlägg på Anbytarforum (Furuby socken) 2006-05-23.
 
2.   Yngste brodern Jon, född ca 1646, som köpte Kråkenäs Södregård i Gårdsby, nämndeman från 1689-02-11 till 1721-05-03 i Norrvidinge härad, dog 1722. Hans barn är alla kända.
 
3.   Måns Bengtsson i Tofta måste varit gift med en syster. Då köpebrevet är daterat i Tegnaby avses troligen Tofta i Tegnaby. Niclas Rosenbalck  noter att gårdens brukare på 1630-talet hette Bengt. (An.f. Tegnaby 2013-04-06). Måns Bengtsson verkar då gtroligc son. Vad är mera känt?
 
4.   Per Månsson levde i Tegnaby. Möjligen kom han att senare år 1680 att bli klockare i Gårdsby. I september 1680 uppträder en ny klockare, Peder Månsson, tillsammans med Jon Månsson i Kråkenäs. Vad är känt om Per Månsson?
 
5.   Karin Månsdotter i Tegnaby. Vart äf känt om henne?
 
6.   Elin Månsdotter i Tegnaby. Vad är känt om henne?
 
7.   Bengt Månsson ville inte sälja sin del.  Bengt levde ännu 1681 på Kråkenäs tillsammans med brodern.  Hans vidare öde är okänt.  Har någon träffat på några uppgifter om honom?
 
Med vänlig hälsning
Lars-Åke

184
Älghult / Älghult
« skrivet: 2016-01-02, 20:53 »
Tack! Då får Eva Jönsdotter från Lenhovda och vigd i Gårdsby 1787 hittas någon annanstans, men var?

185
Älghult / Älghult
« skrivet: 2016-01-02, 16:27 »
Jag tackar för uppgifterna.
 
Det jag egentligen försöker finna ut är om dottern Eva som föddes 1758-02-03 i Deragårds soldattorp kan vara identisk med den Eva Jönsdotterviges 1787-10-23 i Gårdsby med drängen Nils Danielsson. Vid vigseln tjänade båda två i Åreda gästgiveri.
 
Eva blir änka 1809 då maken och sonen drunknade 1809. År 1812 flyttar dottern Sara till Krogen i Åreda. Eva blir kvar som inhyses änka i Stubbavik och uppges född i Lenhovda 1758. (AI.4 s.19).  Uppgifterna i AI:4 är ofta mindre tillförlitliga, men är första husförhörslängd som anger härkomst (som inte alltid är födelseorten). Eva avlider 1834-12-08 i en backstuga i Åreda.
 
Min fråga blir därför om någon påträffat uppgifter om att Jon Dristig och Elsa Oluvsdotters barn Eva flyttat till Lenhovda eller om det finns uppgifter som gör att Eva i Gårdsby inte kan vara Eva från Älghult?
 
MVH
Lars-Åke

186
Älghult / Älghult
« skrivet: 2016-01-02, 10:53 »
Vad är känt om soldaten Jon Dristig och hans hustru Elsa Olufsdotter som levde i Deragårds soltattorp 1751- 1758. Jonas kom tydligen till kriget Pomern 1758. (Se Älghult AI:2 s. 91, ADv21492.b55.s91).
 
Men Jonas återvände tydligen och paret fick ytterligare en son Zackris 1765 i samma soldattorp. Men jag finner inga uppgifter om familjen i AI:3. Vart tog familjen vägen?  
 
MVH
Lars-Åke

187
Bergsjö / Bergsjö
« skrivet: 2015-12-15, 00:14 »
Tack Anita. Det är lite svårt ibland att hitta i församlingsböckerf man träffar på för första gången.
 
PS- Troligen utvandrade dottern till USA 1856 tillsammans med sina föräldrar som hette Larsson. Men om detta får hennes ättlingar i USA forska vidare.
 
MVH/Lars-Åke

188
Bergsjö / Bergsjö
« skrivet: 2015-12-14, 22:49 »
Hej
 
Den 3 oktober 1834 föddes Margta (oäkta) i Fiskevik med pigan Margta Jonsdotter som moder. (Bergsjö C:4, 1734 Nr 47, ADv134406.b6). Jag kan inte finna dessa i husförhörslängen AI:10 under Fiskevik. Någon som vet var mor och dotter tog vägen?  
 
MVH/Lars-Åke

189
Dädesjö / Dädesjö
« skrivet: 2015-11-29, 13:06 »
Hej
 
Min tolkning av orten till vilken Catharina flyttar är Ekeberga, en grannsocken till Dädesjö.
 
MVH/Lars-Åke

190
Knagg / Knagg
« skrivet: 2015-11-15, 16:10 »
Handelsmannen Samuel Nilsson Knaggs hustru Catharina Benctsdotter Eklund avsomnade den 22 mars 1712 i en ålder av 47 år och 3 månader. (Eksjö CI:3 p. 427). AIDv33602.b215.s427. Nilsson framgår vid döttrarna födelse.
 
Paul Wilstadius anger i artikeln i Släkt och Hävd att Catharina Knaggs moder skulle vara Märta Persdotter (sid 369). Var Samuel omgift eller är uppgiften i SoH felaktig?
 
Vidare till min tidigare fråga.  
Christina Gunnarsson ovan uppmärksammade att Catharina Nilsdotter Knagg vigdes den 28 december med mästerskräddaren Petter Ekebom. Vad är känt om detta par? Kan det vara så att Petter avlidit och Catharina gift om sig med Trolle? Eller var hon en syster till Samuel och då knappast kan ha varit moder och hustru till Trolle?

191
Knagg / Knagg
« skrivet: 2015-11-14, 19:18 »
Två damer med namnet Catharina Knagg i Eksjö
 
I Släkt och hävd 1975 s. 369 anges i en artikel ”Växjösläkten Wedege” att Catharina Knagg, född i Eksjö 1687-10-09. Födelseuppgiften kan återfinnas i Eksjö CI:2 s.214.  (AID v33568.b111.s215). Men denna flicka avlider redan samma år. Fader var Samuel Knagg.
Samuel Knagg får en ny dotter med samma namn som döps 1688-12-06. (AID v33568.b118.s229). Det måste vara denna dotter som Paul Wilstadius avser i artikeln i Släkt och hävd.
 
I artikeln framgår att en Catharina Knagg vigdes i Eksjö 1709-05-04 med Jöran (Georg) Wedege. Denna uppgift har jag återfunnit i Eksjö CI:3, sid. 23. (AID v33602.b13.s23). Hustrun i Växjö dog 1727.
 
På Disbyt har jag funnit två uppgifter om att Catharina Knagg skulle varit gift 1716 med Nils Johansson Trolle. Denna uppgift har jag funnit styrkt av Eksjö CI:3 s. 32. (AID v33602.b18.s33).
 
Det fanns uppenbarligen två personer med namnet Catharina Knagg vid samma tid i Eksjö. En av dem hade troligen inte Samuel Knagg som fader. Vem var den andre?
 
Vilka är de rätta svärfäderna till Wedege och Trolle?
 
MVH/Lars-Åke

192
Swebilius / Swebilius
« skrivet: 2015-11-11, 01:50 »
Jag fann just i en artikel av P.G Vejde, Landskamrerare Johan Johansson på Lamhult., att en dotter till Johan Johansson ”var sedan 1665 gift med kronobefallningsmannen Israel Swebell på Notteryd”. (Hyltén Cavaliusföreningens Årsbok 1937, s. 115).
   
Vid sökning på nätet finner jag att Magdalena heter Johansdotter, men ser ingen som kopplat henne till Johan Johansson i Lamhult.  Är hans dotter identisk med Magdalena Hackt? Är syskon till Magdalena kända?
 
MVH/Lars-Åke

193
År 1665 i Växjö skolas matrikel står på sidan 14, den 8 augusti: (A:o 70 Junior Testimoni Fagelini abivit studiaqve reliqvit.) Varken Ahlberg m.fl., Latinsk-Svensk ordbok eller Sikeborg, Latin för släkthistoriker ger mig tillräcklig hjälp. Vad vittnade eller intygade Fagelini?

194
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Bengt Nilsson Hake
« skrivet: 2015-11-06, 23:50 »
Mitt intresse är varför Bengt Nilsson Hake blev häradsfogde/kronobefallningsman etc. Troligen hade han gått i skola någonstans och troligen också studerat vid något universitet, i Uppsala eller utomlands. För att nå denna position var man dessutom ofta gift med en dotter till en företrädare i samma eller annat fögderi. Orsaken är troligen att man hos denne företrädare fick lära sig ”hantverket”.
 
Frågan om Bengt Nilsson Hakes hustru ställdes för 15 år sedan? Vad är känt idag?
 
Till anbytarvärden: Denna diskussion bör flyttas till släktnamn ”Hake”.
 
Med vänlig hälsning/Lars-Åke

195
Östman / Östman
« skrivet: 2015-11-05, 14:46 »
Matthias Östman
 
Matthias Östman uppges i Konga härads protokoll den 20 mars 1676 vara postmästare i Växjö.  Capitien Gustaf Stråle hade pantsatt hos Kråkesiö Sätesgård i Ljuders socken för 300 Dr Smt hos Östman. Ränta och återbetalning skulle ske under 10 år och Östmans adress var ”Torsåhsa kyrkioby i Allbo härad” (Västra Torsås i Allbo, Kronobergs län).
 
Matthias benämns fortfarande postmästare 1683-08-20 då sonen Matthias d.y. skrivs in i Växjö skola. Sonen var född ca 1669.
Östman skall innan sin tid som postmästare varit landssekreterare, troligen, men ej säkert, i Växjö. Jag utesluter inte Jönköping och Kalmar.
 
Är andra uppgifter kända om postmästaren och hans son?
 
MVH/Lars-Åke
 
(Meddelandet ändrat av LÅS 2015-11-05 14:55)

196
Fogde / Underfogde
« skrivet: 2015-11-02, 02:34 »
Vid tingen på 1600-talet deltog normalt kronobefallningshavaren/kronofogden/häradsfogden i tingen inom sitt fögderi som omfattade ett eller flera härader.(kärt barn många namn). Dessa chefer för sitt fögderi var utsedda av kammarkollegiet. Men ofta träffar man på att de ersatts av ”underfogden”. Vem tillsatte dessa? Kronofogden, landshövdingen eller kammarkollegiet? Vad är känt om underfogdens roll och position?
 
MVH/Lars-Åke

197
Annerstad / Annerstad
« skrivet: 2015-11-01, 19:18 »
Om kronans befallningshavare Lars Andersson
 
Hugo Falkman ställde en fråga den 9 augusti 2003 om Lars Andersson. Med de uppgifter som framgår i Falkmans inlägg vill jag hävda att Lars Andersson kom att bli ny befallningshavare 1644-1660 i det nyupprättade fögderiet på södra Öland. Han levde i Skogsby, strax öster om Färjestaden i nuvarande Mörbylånga kommun och dog här 1660. (Almquist, Frälsegodsen i Sverige, del 4 (Småland))
 
Med vänlig hälsning/Lars-Åke

198
Dorn / Dorn
« skrivet: 2015-10-27, 01:28 »
Tack Christian!
 
Lysning mellan Cort von Dorn och Secilia Knudsdotter skedde den 12 december 1680 och därefter vigseln 8 februari 1681. Uppgifterna finner jag på samma uppslag i Kristianstads stadsförsamling EI:1 ver.b. (1668-1686)s. 239 (AIDv100059b.b1270.s239).  
 
Men har du någon källhänvisning till uppgiften om Karlshamn och hans död? Har du någon källa till brodern Mathcum? Finns de omnämnda i någon litteratur?

199
Dorn / Dorn
« skrivet: 2015-10-25, 20:10 »
Jag vill komplettera tidigare uppgifter om Claus Dorn.
 
Känt är att den förre landssekreteraren Claes Dorn år 1655 utsågs till postmästare i Växjö och dog där omkring 1666. Men var han Bengt Bagges landssekreterare redan från 1636?
 
Bengt Bagge av Berga var landshövding i Kronobergs län 1636-07-26 - 1653-02-01. Medan bokhållaren/landskamreren utsågs av kammarkollegiet var det vid denna tid landshövdingen själv som utsåg sin handskrivare/landssekreterare. Senare under 1600-talet blev det kungl. Maj:t som formellt utnämnde landssekreterarna.
 
Bagge hade strax före sin utnämning följande meritlista: 1628-07-19  Kommendant i Dirschau, kommendant i Elbing 1630-05-18. Vice guvernör över Preussen 1632-05-15. Åter kommendant i Elbing 1634-03-20. Chef för ett värvat regemente 1635.  
Elbing, 55 km öster om Gdansk, belägrades 1626 av Gustav II Adolf, som lät anlägga nya befästningar. År 1635 återlämnades Elbing till Polen. Samma år belägrades Dirschau. Bro över Wisła slogs flera gånger vid Dirschau, där slaget vid Dirschau ägde rum 31 juli samt 7 och 8 augusti 1627. Här sårades Gustav Adolf i högra axeln. I stilleståndet 1629 återlämnades Dirschau till Polen.
 
Finns någon regementsskrivare eller annan liknande befattning i Bagges tjänst med namnet Dorn? Namnen som nämnts ovan antyder anknytning till de platser Bagge vistades i före utnämningen. Finns det inte en släkt von Dorn i Tyskland?

200
Stig / Stigh / Stig / Stigh
« skrivet: 2015-10-25, 15:26 »
Jag tackar!
 
En tanke jag haft och som förstärks av din information är att landssekreterarna under större delen av 1600-talet är kopplade till sina landshövdingar och att varje ny landshövding utsåg en ny landssekreterare. Jag har tidigare genom litteraturen fått uppfattningen om motsatsen, dvs att landssekreterarna (och landskamrerarna) stod för en viss kontinuitet när landshövdingarmna tjänstgöringstider ofta var korta då de ofta befordrades till nya uppdrag. Har du någon uppfattning om detta efter att ha studerat Appelgrens arbete?

201
Svan / Svahn / Swahn / Svan / Svahn / Swahn
« skrivet: 2015-10-25, 02:03 »
Mitt studieobjekt, ett register kallat Nixon upprättat vid landsarkivet i Vadstena tar upp en landssekreterare G. Svahn med hänvisning till Personhistorisk Tidskrift 16 (1925). I detta nummer skall en artikel av Katy Hedman Brännland omtalat honom. I vilket län var han verksam? Vad är känt om honom?
 
MVH/Lars-Åke

202
Stig / Stigh / Stig / Stigh
« skrivet: 2015-10-25, 01:17 »
Jag söker uppgifter om en landssekreterare (eller handskrivare som den officiella titeln var före 1687). Det gäller Olof Stigh. Han skall vara omnämnd 1655-1664, troligen i handlingar från länsstyrelsen i Östergötland. Har någon funnit uppgifter om honom i något arkiv tillhörigt någon riksmyndighet vid denna tid? Vad är känt om Olof Stigh?
 
MVH/Lars-Åke

203
Rudolphin / Rudolphin
« skrivet: 2015-10-24, 17:00 »
Jag tackar, på egna och riksarkivets vägnar. Jag hade tänkt ställa en fråga till riksarkivet om förslag på alternativa källor till det 1690 av brand förstörda arkivet vid länsstyrelsen i Växjö. Det personregister du tipsade om (Riksarkivets hemsida) innhåller en hel del av intresse för mig.

204
Rudolphin / Rudolphin
« skrivet: 2015-10-24, 07:14 »
En landssekreterare David Rudolphin omnämns 1692-1698. Uppgiften häntat från ett register upprättat i Vadstena landsarkik kallat Nixon. I vilket län var han landssekreterare? Vad är känt om hans släkt?
 
MVH/Lars-Åke

205
Bremer / Bremer
« skrivet: 2015-10-22, 17:20 »
I Kalmar finns enligt Alfabetiskt register till Kalmar läroverks matrikel 1655-1621 ett flertal pojkar med namnet Bremer inskrivna i denna skola.
 
Redan första året (1655) inskrevs Johannes (Hans) Bremart (förf. har gjort en anmärkning att det avser Bremer). Han var son till en konterfejare (gammalt ord för portträttmålare) i Kalmar, (nr 169)
 
Samma år inskrevs också Aron Arents Bremer. Hans fader var köpman i Kalmar. Sonen blev stadsfiskal eller det var sonen blev stadsfiskal och satte senare egna söner i Kalmar skola (Bremmer). (Nr 100)
 
Allhems Svenskt konstnärslexikon (1952) tar upp tre Bremer i Kalmar, David Bremer död 1701 (tros ha målat de Hoppenstedtska porträtten i Kalmar domkyrka), Mårten J?rgen Bremer (död 1705) och Hans Bremer, död före 1691.
 
Kan Christina Johansdotter Bremer ha varit maka till t.ex. Hans Bremer och blivit omgift med rådmannen Haijock?
 
(Registret avser den matrikel som publicerats av Barbro Edlund i S:te Christophers Gilles Chroenica nr 34, 35 och 36) Registret är upprättat 1990 av Liss-Erik Björkman. (Registret jag tar del av är en bunt lösblad som verkar vara en datautskrift från dataålderns begynnelse, idag nästan oläsliga pga dålig upplösning av blekt skrift)

206
Kleman / Kleman
« skrivet: 2015-10-22, 13:49 »
Vem var landssekreteraren Johan Jacob Kleman?
 
I ett register kallat Nixon upprättat av landsarkivet i Vadstena omnämns en landssekreterare Johan Jacob Kleman. Han lär vara omnämnd i Personhistorisk tidskrift Nr 26 (1925), I Svenskt Biografiskt lexikon omnämns en justitieborgmästare i Karlskrona (1780-1838) med samma namn. Är denne identisk med landssekreteraren? Tjänstgjorde han i Blekinge eller annat län och under vilken period var han landssekreterare?
 
MVH/ Lars-Åke

207
Hortulanus / Hortulanus
« skrivet: 2015-10-22, 13:24 »
Vem var landssekreterare Gustaf Hortulan?
 
I ett register kallat Nixon upprättat av landsarkivet i Vadstena omnämns en landssekreterare Gustaf Hortulan. Han skall vara omnämnd 1806, refererad i Personhistorisk tidskrift Nr 9 (1907). När och i vilket län var han landssekreterare?
 
MVH/ Lars-Åke

208
Fulda / Fulda
« skrivet: 2015-10-22, 01:15 »
Jag har funnit en uppgift i ett register Nixon framställt vid landsarkikvet i Vadstena att Henning Fulda tjänstgjorde som landssekreterare. Han har tydligen blivit befodrad. Uppgiften lär finnas i Släkt o hävd 1972-73, troligen i en artikel av Gunnar von Heideken. Någon som har denna uppgift? I vilket fögderi var han kronobefalningsman?
 
Vid mitt sökande fann jag följande notis som kan vara av intresse för Annette så här 10 år försenat.
Sweden, Baptisms, 1611-1920, database, FamilySearch (https://familysearch.org/ark:/61903/1:1:VWMS-YY4 : accessed 21 October 2015), Henning Fulda in entry for Anna Lucia Henningsdotter, 15 Jan 1775; citing SKEPPSHOLMS FORSAMLING, STOCKHOLM, STOCKHOLM, SWEDEN, reference ; FHL microfilm 77,837. Kan denne Henning Fulda vara ett barnbarn till den Henning som dog 1706?
 
MVH Lars-Åke

209
Bornemann / Bornemann
« skrivet: 2015-10-22, 00:17 »
I Västerviks stads historia 1275-1718 av Folke Lindberg omtalas en landssekreterare Johan Bornman. Tillhörde han den adliga släkten von Bornemann? I vilket län var han landssekreterare?
 
MVH
Lars-Åke

210
Säby / Äldre inlägg (arkiv) till 28 oktober, 2015
« skrivet: 2015-10-20, 23:06 »
Hej
 
Tackar för uppgiften om Gustaf.
 
Min uppfattning är att Elisabeth och Catharina Hasselqvist är systrar och döttrar till gästgivare Anders Persson med hustru Catharina Höök i Möcklebo Norregård, vigda i Åker 1693-10-01 (AIDv36639.b20.s31)
 
Med vänlig hälsning
Lars-Åke

211
Säby / Äldre inlägg (arkiv) till 28 oktober, 2015
« skrivet: 2015-10-20, 02:10 »
Hej
 
Den 3 oktober 1736 vigdes Gustaf Hultgren från Säthalla i Säby med gästgivardottern Catharina Hasselkvist från Möcklebo i Norra Sandsjö.  
Paret levde först i Möcklebo men kom senast 1743 att vara verksamma i gästgiveriet i Kulla i Ekebergs socken fram tills Gustafs död 1747. (Kulla i Ekeberga ligger nära Kosta Glasbruk grundat 1741). Det är därför min förmodan att Gustaf Hultgren på något sätt varit kopplad till gästgiveriet i Säthalla.
 
Vad är känt om Gustaf Hultgren?
 
Med vänlig hälsning
Lars-Åke

212
Västra Torsås / Västra Torsås
« skrivet: 2015-10-19, 13:31 »
Hej
 
Vad är känt om Matthias Östman som under 1670-talet tycks ha levat i Torsås kyrkby i Allbo härad?
 
Vid vintertinget 1676 d. 20 Martii i Konga härad noteras att postmästaren i Växjö fått en gård i Ljuders socken i Konga härad i pant för ett lån. När lånet skulle återbetalas gälde: ” Östman adresseras uthi Torsåhsa kyrkioby i Albo härad till 228 dr smt efter Albo härads Tings attestum, att (inta) och tillträda för wiss och säker underpant till dess att blifwer richtigt gjordt och clarerat, alt å bådas Kråkesiöös panterettighet hoos Segr. Östman i hwars ställe bemelte Torsås såsom regatum kommer”.
 
Östman hade tidigare varit landssekreterare vid länsstyrelsen i Kronobergs län. En son, med samma namn som fadern, född omkring 1669 började i Växjö skola 17 augusti 1683. Finns uppgifter från Torsås kyrkby som kan komplettera denna bild?
 
Med vänlig hälsning
Lars-Åke

213
Klint / Klint
« skrivet: 2015-10-17, 18:30 »
Johan Klint Håkansson var 1680 landssekreterare i Kronobergs län (kammarkollegiet, ämnessamling. SE/RA/522/16/Supplement/41). År för tillträde och avgång är ännu okänt. Han var gift med Sigrid Hult (levde 1708), dotter till Johan Håkansson Hult, adlad Lillienstrahl, till Hässelås i Eksjö landsförsamling (1614-1698). Johan Klint var vid sin död 1693 slottsfogde i Örebro.
 
Vilka var föräldrarna till denne Johan Håkansson Klint? Något med om honom?
 
Med vänlig hälsning
Lars-Åke

214
Västervik / Äldre inlägg (arkiv) till 22 november, 2015
« skrivet: 2015-10-13, 16:47 »
Hej
 
Jag har en källhänvisning om landssekreterare Johan Bornman. Källa: Lindberg, Folke, Västerviks historia 1275-1718, Västervik 1933.
Skulle någon vilja hjälpa mig med att berätta vad det står om Bornman i denna skrift? Är något annat känt om Bornman, t.ex i vilket län han var landssekreterare?
 
Med vänlig hälsning/Lars-Åke

215
Fulltofta / Fulltofta
« skrivet: 2015-10-12, 23:03 »
Dom: 1 advent d, 29 November wigdes i Ektenskap drängen Jan Tykesson i Åkarp samt pigan Bengta Jonsdotter dersammenstädes. Vilka skola bo i Blåsse(hasatt).
 
Fantasin tryter om sista orten. Finns det någon plats eller torp som börjar på Blå i trakten?
Med vänlig hälsning/Lars-Åke

216
Skalle / Skalle
« skrivet: 2015-10-10, 22:02 »
I Växjö skolas matrikel finner man 1654 ”Eodem mense Carolus Magni Skalle A:o 1667. Studijs valedixit, deinde A:o 1670 Territorij Öst- &Upwiding. Scriba.”. Samma månad (maj) C.M. Skalle. År 1667 avslutades studierna, därefter år 1670 häradsskrivare i Östra- och Uppvidinge härad. De båda häraderna utgjord 1651-1670 ett gemensamt fögderi.
 
I matrikeln 1660 för Växjö gymnasium finner man Carolus Magni Skalle (Civis Wexionensis), borgare i Växjö.
 
I Thornströms register (Landsarkivet Vadstena), finns upptagen en Sven Skalle, länsman 1627 i Konga. Det kan tilläggas att Konga gränsar till Uppvidinge. Är Carl Magnusson Skalle en ättling till Sven Skalle? Är något mera känt om C.M. Skalle?
 
Med vänlig hälsning/Lars-Åke

217
Swebilius / Swebilius
« skrivet: 2015-10-02, 22:09 »
Enligt Almquist, Frälsegodsen i Sverige, 4:1 s, 17 erhöll Didrik Swebel fullmakt 1677-09-26 som kronofogde i Norra Möre fögderi som omfattade Norra Möre och Stranda härad. Han behöll posten till 1684.
 
Samma källa anges anger att Jöran Eriksson fick fullmakt i samma fögderi 1646-06-24 och var verksam till 1655. Samme man, tillsammans med andra, arrenderade (något man kunde göra före 1634 års regeringsordning) Södra Möres fögderi) 1622 - 1635.(sidan 19)
 
Men det finns en tredje Swebel som kronofogde, nämnligen Israel Jöransson Swebel, fogde i Allbo, Kinnevald o Norrvidinge fögderi från 1670-12-07 till 1685.Det verkar ju som denne Israel är bror till Didrik, stämmer det? Vad är mera känt om Israel?
 
MVH
Lars-Åke

218
Saltzau, von / Saltzau, von
« skrivet: 2015-10-02, 17:00 »
Den 4 maj 1646 fick Zacharias Salthow fullmakt som kronobefallningsman/kronofogde i Konga-Uppvidinge fögderi. Han tillträdde dock aldrig. (Källa Almquist, Frälsegodsen i Sverige, del 4:1 s. 26). Kan denne Zackarias tillhöra denna släkt? Några uppgifter om honom?
 
MVH/lars-Åke

219
Vrigstad / Vrigstad
« skrivet: 2015-09-29, 01:00 »
Sofia Korhonen!
 
Jag fann just en Petrus Löfgren som 1718 fick gården Fröafall i Säby socken (Tranås kommun) i pant. Denne Petrus var kyrkoherde i Torpa (Ydre kommun i södra Östergötland) 1702-1726. Han dog 1726. (Källa Almquist, Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, del IV (Småland) band 2 s. 693)
 
Om denne Löfgren står i Östgötas minne, 1177. Petrus Petri Löfgren. F. i Linköping 1666 8⁄10; fad. domprost [455]. Prv. 94. Skv.-präd. vid Östg. kav.-reg. 94; reg.-pastor 1700; kyrkoherde i Torpa 02. D. 1726 24⁄5.
Om L. läses i kyrkoboken: »denne sal. kyrkoh. varit en man, som af Gud i nåder undfått stora förmåner i hälsa, lärdom och förmögenhet.» R.
 
Min magkänsla säger mig att denne Petrus kan vara inrtressant att undersöka närmare för dig.
Med vänlig hälsning/Lars-åke

220
Streling / Streling
« skrivet: 2015-09-24, 23:44 »
Lars Johan Streling i Danzig i dåvarande Tyskland
 
Min fråga 2007 ovan ang. Elisabeth Streling fick idag ett oväntat svar. Elisabet Molin i Visby har meddelat mig att hon funnit en bouppteckning i Rådhusrätten/Magistraten i Visby efter Elisabeth Schwart Larsdotter (1688-1753). (Bouppteckning Nr 286 (Elisabeth Swart) 1753-11-23, F2A:11 (1753-1755) Bild 2320 /sid 286 (AID: v220839.b2320.s286, NAD: SE/ViLA/20252)
 
Av denna bouppteckning framgår att Elisabeth Schwart var gift 1 ggr med en Streling och med honom hade två barn:
.   Lars Jonas Streling, Inflyttad 1739-06-05 till Danzig och levde där 1753.  
.   Elisabett Streling. Hon levde 1753 i Växjö Elisabeth, gift med Jöns Delander, Kunglig klädesdräng.
 
Elisabeth Schwart ingick äktenskap 2: o 1733-09-.. (Visby AI:3 sid 575, v61255.b1450.s575) med postinspector Eric Eding, född 1698-05-31.
 
Faddrar till Delanders och Strelings son som föddes 1756 I Tjureda, var medlemmar av familjen Stålenhielm. Rektorn i Växjö Johan Streling var 1728-1748 gift med Elisabeth Strålenhielm. Antagandet att Elisabeth Streling vart dotter till detta par var således felaktigt. Den Streling som hennes mor Elisabeth Schwart var gift med bör därför vara en bror eller annan släkting till Johan Streling. Alltså: Vem bar han? Finns fler uppgifter om sonen Lars Johan i Danzig?
 
Träffar någon på mer uppgifter Jöns Delander och familjen Schwart (Swart) och detta av intresse.  
 
MVH
Lars-Åke

221
Dorn / Dorn
« skrivet: 2015-09-22, 17:39 »
Släkten Dorn
 
Jag har en notering från Thornströms register på landsarkivet i Vadstena att Claus Dorn 1649 var handsekreterare i Kronobergs län. Troligen var han då en av landshövdingens två närmaste män. Thornströms register anger ”Fanns 1649 i Sandbergska samlingen, ÄÄ s. 2442. År 1653, se 1654/s 7 i Kalmar W.S.”
 
Enligt en annan uppgift skall Andreas Herlin född 1614 i Härlöv (G), Död 1690 i Vetlanda (F), Kyrkoherde i Vetlanda 1672-1690, ha varit gift i sitt andra gifte med Mette Dorn född omkring 1631 i Växjö. Kan det röra sig om en syster eller änka efter Claus Dorn?
En tredje notering är från Nöbbele socken (G).  Den 17 februari 1717 begravdes hustru Barbara Dorn från Wittkärr. Kan det vara en hustru eller dotter till Claus Dorn?
 
Claus, Mette och Barbara låter inte svenskt för denna tid. Danskt, tyskt eller Holländskt verkar troligt med hänsyn till att det gäller 1600-talet.
 
Vad är känt om denna släkt Dorn?
 
PS.
 Att tolka Thornströms noteringar är inte lätt. Vem var denne Sandström? Kan W.S. stå för Wolmar Sylvander som skrivit om Kalmar stads historia? Har någon uppgifter om dessa källor  är jag tacksam för sådana upplysningar. Jag söker för fullt i KB register o NAD, men tar gärna emot ledtrådar.

222
Frödinge / Frödinge
« skrivet: 2015-09-20, 15:12 »
Hej
 
Enligt utflyttningslängd för Locknevi, flyttade Stina Maja Månsdotter den flyttar 7 okt 1823 från Mantebo i Locknevi till Frödinge. (BI:1 s. 13, Nr 30). Hon var född i 1805-05-31 i Ytterbo, Locknevi  Har någon några uppgifter om hennes vidare öden i Frödinge?
 
MVH
Lars-Åke

223
Hycklinge / Äldre inlägg (arkiv) till 20 september, 2015
« skrivet: 2015-09-20, 01:11 »
Hej igen
 
Varifrån kommer Stina Maja Månsdotter?
 
Enligt Hycklingen AI:8 sid 8 skulle hon vara född i Odensvi 1805-05/06-31, men jag börjar tro att denna uppgift är fel.
 
Jag har funnit att hennes make, Lovisa Charlottas fader, Carl Peter Andersson var född 1809 i Snärsfall i Odensvi och att han flyttade ensam som dräng 1833-11-10 till Hycklinge. (Odensvi BI:1 sid 99 Nr 39) Då dottern föddes 1835-03-02 kan man ju förmoda att vigsel ägde rum mellan 1833-11-10 och 1835-03-02, troligen 1834. Någon vigsel finner jag inte i Odensvi. Jag finner inte helle Stina Maja i födelseboken angiven tid. Och inte inte bland utflyttade från Odensvi.
 
Jag efterlyser därför uppgifter som kan leda till Stina Maja Månsdotters härkomst.
 
MVH
Lars-Åke

224
Hycklinge / Äldre inlägg (arkiv) till 20 september, 2015
« skrivet: 2015-09-19, 12:56 »
Tack för hjälpen!
 
Louisa Charlotta vigdes 1861-11-30 i Henry County, Illinois, med Nils Petter Andersson, född i Bästene Uppbördsgård i Slätthult. Han var kusin med Brita Sofia Samuelsdotter, skådespelaren Ingrid Bergmans farmor.
 
MVH
Lars-Åke

225
Hycklinge / Äldre inlägg (arkiv) till 20 september, 2015
« skrivet: 2015-09-18, 22:50 »
Hej
 
Jag söker uppgifter om Lovisa Charlotta född 1835 i Hycklinge och som utvandrade 1852 från Hycklinge. allt enligt uppgifter från hennes dödsruna. Där framkommer också att hon hetter Andersson, men om det är en ändring från Andersdotter eller faderns patronymikon är oklart.Jag har funnit på Emipass att Anders M Johansson utvandrade med hustru och tre omyndiga barn detta år. Enligt Utflyttningar B1 s. 5 AIDv37856.b7.s5 fanns ju många som flyttade till Nordamerika detta år. En flicka Lovisa Charlotta Carlsdotter.
 
Har någon forskat närmare kring dessa utvandrare som kan hjälpa mig med att identifiera en Lovisa Charlotta född 1835? Vilka var föräldrarna?  
 
PS. Jag har sedan många år kontakt med en 87-årig ättling boende i USA till denna kvinna!
 
MVH
Lars-Åke

226
Lyckå / Lyckå
« skrivet: 2015-09-06, 00:19 »
Mycket intressant.
 
Måns Lyckow var ju befallningsman i Östra Härad. Samma befattning skulle Hans Lyckå kom att erhålla. Vid denna tid var det vanligt att söner, svärsöner och andra släktingar blev efterträdare, förmodligen därför att de fungerat som skrivare och gått i lära hos sin företrädare. Min fråga blir därför om något släktsamband mellan Måns Lyckow och Hans Lyckå går att finna?  
 
En annan teori jag har är att Daniel Lyckå var skrivare och assistent till sin farbror innan han blev befallningsman i Kronobergs län. Kan man i t.ex. mantalslängder se om något sådant förhållande existerat?  
 
En annan fundering är om Sverige kring sekelskiftet 1700 ansåg sig konsonsoliderat Blekinge i den utsträckning att man helt bortsåg från ursprunget på en befattningshavare som befallningsman?
 
MVH
Lars-Åke

227
Tving / Äldre inlägg (arkiv) till 24 oktober, 2015
« skrivet: 2015-09-04, 22:43 »
Hej
 
Är något bekannt om vice länsmannen Staphan Gillström från Tving som 1794-02-18 fick en oäkta dotter döpt till Stina med pigan Stina Persdotter i Krusamåla i Älmeboda socken?
 
MVH/Lars-Åke

228
Rubb / Robb / Rubb / Robb
« skrivet: 2015-09-04, 22:02 »
Rubb/Robb
 
Den 12 februari 1692 antas Johannes Andrae Rubb till Växjö skola, 14 år gammal, son till en borgare (civis) i Växjö. Johannes är således född 1677 eller 1678. Uppgifterna i matrikeln har visat sig vara mycket pålitliga.
 
Fyrtio år senare, 9 oktober 1733 antas Magnus Gudmundi Rubb till samma skola. Också han anges vara son till en borgare (civis) i Växjö och vara ”fere”=på sin höjd 12 år. Han skrivs in i gymnasiet 1740. Magnus borde då vara född 1721-22.
 
Gudmund Rubb/Robb får fyra ytterligare barn 1725-34, Sven, Jonas, Anders och Christina. Hustru Karin Månsdotter begrovs 1739-09-13 i Växjö stad.  Han vigs en andra gång 1741-06-23 i Växjö med Marta Månsdotter. En dotter Catharina till detta par döps 1750-02-2 i Nöbbele där parets bostad anges till Högahults Mellangård.
 
Tilläggas kan att båda Magnus Rubbs söner, Carl Georg och Alexander skrivs in i Växjö skola 1757 resp. 1760. Carl Georg dog 1806 som häradshövding i Ljungby.
 
Frågor:
1.   Vilket är kopplingen mellan Johannes Rubb och Gudmund Rubb?
2.   Finns någon koppling till Jöns Robb som levde på 1680-talet i Jät socken och dog där 1688?
3.   Andra uppgifter om släkten före 1760?
4.   Vilket yrke hade Gudmund Rubb?
 
Med vänlig hälsning
Lars-Åke

229
Vrigstad / Vrigstad
« skrivet: 2015-08-23, 12:34 »
Hej
 
Länsmännen ingick i den s.k. landsstaten och tillsattes av landshövdingen. Uppgifterna om länsmän gård därför ofa att finns i länsstyrelsernas olika arkiv. Men utan hänvisningar nästan omöjligt att finna en viss uppgit. I ett kortregister sammanställt i mitten av 1900-talet av arkkivarien Gunnar Thornstöm, Bidrag till Landsstaten i VaLA:s distrikt,  som finns på landsarkivet i Vadstena, finns några uppgifter om kronolänsman Per Löfgren.
 
År 1805 är han omnämnd som gift med  m Elisabeth Ulrica Liedholm. På ett annat kort framgår att han är gift med Beata Lovisa Åberg. På korten kan många andra uppgifter vara noterade, uppgifter som inte framgår av NIXON. Sammanlagt finns kronolänsman P Löfgren på tre kort, (Beställ kopia från Landsarkivet)
 
Nixon är ett personregister på CD som omfattar en mängd register och personistorisk litteratur som sammanställts av landsarkivet
För att kunna fungera som länsman måste man kunna läsa och skriva och har stor erfarenhet från tingets arbete. Ofta finner man dem som elever i någon skola ,till ex Växjö skola. Sedan har de ofta fått praktisera hos någon släkting.
 
Hans första fru, E.A. Liedholm är intressant. Denna släkt finns omnämnd i Örfnberg, Svensak Släktkalendern. Personhistorisk tidskrift nr 39 från år 1938 tar upp släkten. Genealogiskt ungdoms tidskrift år 1978, sida 78-4-4.
 
Värt att undersöka är kronobefallningsmannen Liedholm, Samuel Jean. En kronobefallningsman (senare benämnd kronofogde; ej att förväxla med nuvarande titel), var emellan länsmannen och landshövdingen. Flera kronobefallningsmän var f.d. länsmän. Liedholm var född 1756 i Södra Vi som nu ligger i Vimmerby kommun. Han var gift med Catharina Meurling, (Bidrag till Landsstaten i VaLA:s distrikt s.A I:15, s.36) (Hänvisningen enligt Nixon.)
 
Jag har tittat i Växjö skolors matriklar. Här finns en Petrus Magus Löfgren, född 1757, antagen den 16 april 1765. Denna var son till en ”horologiorum Opificis” (min tolkn. Urmakarmästare), och borgare i Växjö. Troligen inte den blivande länsmannen, men värt att följa upp. Det fanns ju skolor också i Eksjö och Visingsö.
 
Hoppas jag får höra resultatet av din forskning!
 
Med vänlig hälsning
Lars-Åke Stenemo

230
Wedege / Wedege
« skrivet: 2015-08-21, 00:56 »
Hej
 
I Växjö stads historia, band 1 del II, Ivan Svalenius, Tiden från 1523-1718, presenterar en borgmästarläng. Från ”1605, då rådstuguprotokollen vidager, kan en fullständig borgmästarlängd uppgöras”
 
I denna längd finner man följande på sidan 108 ff:
”Hasslebäck Wedige 1684-07-26 - 1690-07-29, inflyttad från Skottland, omnämns första gången 1659, kämnär 1676, riksdagsman 1682 och 1686. Han var stor handelsman; landshövdingen motiverade hans utnämning med att han var en av stadens äldsta och största skattedragare, han bebodde en av de största gårdarna vid torget. Hans broder Jacob och dennes son Erland, som genom sin moder därtill fick det rika arvet efter borgmästaren Erland Nilsson och dennes maka Susanna, var båda rådmän och stadens ledande köpmän. En annan brorson, Jöran, som från 1664 studerat i Uppsala, blev stadsnotarie och rådman i Karlshamn. Hasslebäck omkom vid den svåra explosionen i rådhuset 1690. Gift med 1. Margareta, dotter till lektorn Magnus Johannis Hofmannus, 2. Catharina Gottfridsdotter. Barn: Annika (styvdotter), Magnus, inskriven vid universitetet i Uppsala1682, Maria; Helena, gift med borgmästare Peter Bruzell”. I källhänvisningen står: Jfr Wistrand, Smålands Nation i Uppsala I s. 50. Rosengren Karlshamns stads historia I s. 36.
 
Ordet kämnär beskrivs av SAOB: (förr) ämbetsman med uppgift att handhava vissa göromål inom en stads rättsskipning o. förvaltning, i sht att slita smärre tvister o. döma i vissa brottmål, i äldre tid äv. att uppbära o. redovisa stadens inkomster; ledamot av (bisittare i) en kämnärsrätt .
 
Har någon granskat Wistrands och Rosengrens källor? Varifrån kommer uppgiften att de kommer från Skottland? Vilket ursprung har förnamnet Hasslebäck? Hur ser den tidiga släktlängden ut enligt Släkt och hävd nr 3 - 1975 s. 362-365?
 
Med vänlig hälsning/Lars-Åke

231
Arrhenius / Arrhenius
« skrivet: 2015-08-10, 14:00 »
Hej
 
Den 24 september 1785 avled förre kronolänsmannen Jacob Arrenius i Stackarp, Torpa socken i Kronobergs län. Han uppges i hfl vara född 1722. Vad är känt om honom och hans familj? Se Torpa C:3 s. 431, AID v30194.b221.s431.
 
MVH/Lars-Åke

232
Zekander / Zekander
« skrivet: 2015-08-09, 15:05 »
Vad är mera känt om länsmannen Paul Zekander?
 
I Norrvidinge härads dombok 1728-10-03 § 51 finns följande att läsa). På länsmannens vält. Johan Lorentz Isenbergs begäran, om betygande över förre länsmannen Paul Zekanders villkor och förmögenhet, att betala den vid 1723 års husesyn på länsmansbostället Hällabol, befunnos bristfällikghet till 210 d. 26 öre Smt, bevittnades av nämnd och närvarande almoge, att Paul Zekander, sedan han år 1721 fick avsked från länsmanstjänsten varit alldeles utfattig och numera sig från denna orten sig begivit. Som med häradshövdingens namn och sigill verifierar.” (AIDv378625.b1990).
 
Bostället Hällabol ligger i Tolgs socken.

233
Casparsson / Casparsson
« skrivet: 2015-08-06, 13:44 »
När Jacob Friscops dog i Huseby i Skatelöv kallas han ”före detta mönsterskrivare”. (Skatelöv CI:2 p. 313). Han uppges också vara 56 år, dv. Född ca 1676.
 
Han var ju länsman redan vid vigseln 1707, då ca 31 år gammal. Var han länsman i Kinnevalds härad? När påträffas han först i domböckerna med detta uppdrag? När lämnar han uppdraget och blir mönsterskrivare? (Kinnevald får två nya länsmän 1719 i Mobeck och Stockenström.).
 
Men länsman blev inte vem som helst. Var man inte uppväxt i denna miljö var man kanske en landbofogde som ofta uppträdde i rätten, inte sällan gått i Växjö skola etc. Var finner man Jacob före utnämningen? Länsmän utsågs formellt av Länstyrelserna vid denna tid, men uppgifter om Jacob Friscop har ännu inte påträffats i dessa arkiv.
 
PS.  I Växjö skolors matrikel påträffas Petrus Johannes f.1748 (antagen 1758) och Jacob Gustaf f. 1755 (antagen 1764) båda med släktnamnet Friskopp och söner till Caspar.

234
Friskop / Friscop / Frischow / Friskop / Friscop / Frischow
« skrivet: 2015-08-06, 02:58 »
Vad är känt om Jacob Friskop som var länsman i Skatelöv i Kronobergs län och som mellan 1709 och 1716 fick fyra barn, alla födda i Skatelöv. Föräldrar? Vad hände barnen?

235
Skrivare / Häradsskrivare
« skrivet: 2015-07-29, 13:09 »
Så här beskrivs, något modifierat, tjänsten som häradsskrivare av Riksarkivet
 
I 1594 års kammarordning kallades häradsskrivaren fougdeskrifvare och i 1613 års instruktion för Räknekammaren häredtzskrifvere. Han var redan då ställd vid sidan, av kronofogden i egenskap av uppbördskontrollant. 1689 utfärdades en för honom särskild instruktion, som först år 1855 ersattes av en ny instruktion.
 
Uppgiften att obligatoriskt närvara som kronofogdens kontrollant vid uppbördsstämmorna upphävdes genom en kunglig förordning 1908.
1918 ersattes kronofogden av häradsskrivaren som chef för ett fögderi, en civil och administrativ underavdelning av ett län.
 
Häradsskrivarna upphörde 1966 och ersattes 1967 av Lokala skattemyndigheterna, som fick en annan fögderiindelning.
 
Uppgifterna bestod i
* att föra jordebok  
* att upprätta taxerings- och andra uppbördslängder
* att utfärda röstlängder för riksdagsmans- och prästval (väl inte aktuellt på 1600-talet)
* att förrätta mantalsskrivning

236
Lyckå / Lyckå
« skrivet: 2015-07-22, 22:26 »
Vad är känt om David Lyckå? (ca 1739-1814)
 
Landskamreraren i Kronobergs län, David Lyckå, vigdes 1811-11-12  i Tegnaby (Hemmesjö med Tegnaby) med Emerentia Sophia Hjelm på Tegnaholm.
 
På Tegnaholm bodde kring 1810 kronobefallningsmannen Olof Gustaf Hielm, född 1765-01-13 i Agunnaryd (Tegnaby AI:1s.162, AIDv19435.b170.s162). Inga släktingar är antecknade. År 1765 finns ingen Hielm född i Agunnaryd, däremot en Olof Georg 1763-01-13. Fadern är kyrkoherde Petter Hielm.
 
En syster till denne Olof Georg var Emerentia Sophia, född 1759-08-25. (Agunnaryd C:3, s.115). Det bör varit denna kvinna som var David Lyckås hustru. Paret bodde vid David Lyckås död 1814-03-24 i Högnalöf Storegård i Uråsa socken.(Uråsa C:2, p 331). Han anges död av ålderdom 78 år gammal, I husförhärslängen för denna tid i Uråsa anges David Lyckå vara född 1739 och hustrun 1765-08-25. (Uråsa AI:2 p.162). Dessa uppgifter i husförhörslängden måste gällande hustrun vara fel.
 
Någon Lyckå finns inte upptagen i Växjö skola eller gymnasium.
 
Var kom han ifrån? När tillträdde han tjänsten som landskamrerare? Var fanns han tidgare? När lämnade han denna befattning?
 
Med vänlig hälsning
Lars-Åke

237
Aneboda / Aneboda
« skrivet: 2015-07-21, 01:07 »
Vad är känt om landskamrer Johan Johansson till Lammhult?
 
Han är landskamrer i Växjö och utgör tillsammans med landssekreteraren och landshövdingen länets styrelse. Belägg för detta finns i Norrvidinge härads domböcker 1661, 1663 och 1666. Möjligen tillträdde han posten redan 1655/56 då Kronobergs län avskildes från Jönköping och behöll ämbetet fram till 1669, då Kronobergs län för en kort tid förenades med Jönköpings län.
 
I en trevlig folder”, MÖBELRIKET, Betong-Jesus, pinnstolar och jordnära kvinnor” finns följande text.
”Herrgården har anor från början av 1600-talet då Bengt Oxenstierna bytte bort gården till kronan. ”För gjord trogen tjänst” fick en landskamrer i Växjö senare gården som belöning! 1666 blev Lammhult säteri. Sedan 1795 fram till 1917 då ett familjebolag bildades, har gården direkt eller indirekt varit i släkten Gyllensvärds ägo”
 
Det måste varit under Johan Johanssons tid som gården blev säteri. Vilka hade gården tills släkten Gyllensvärd övertog ägarskapet?
 
En landskamrerare var vid denna tidpunkt en mycket hög tjänst och såväl hans företrädare som efterträdare adlades.  
Tacksam för alla synpunkter!
 
MVH/Lars-Åke

238
Södra Åkarp / Södra Åkarp
« skrivet: 2015-07-19, 00:23 »
Finns några uppgifter i Oxie härads protokoll om ryttaren David Hårdberg?
 
David Hårdberg var ryttare 1719 - 1723 i Västra Grevie i Södra Åkarp. Troligen gifte han sig 1723 med Brita Törndahl, då äldsta barnet Magnus döptes 1723-11-17 i Brandstad socken. År 1725 var han ladugårdsfogde i Lövestad och påträffas från 1726 som hejderidare/skogvaktare i Urshult i Kronobergs län. År 1740 var han arrendator av Lidhems säteri i Väckelsång, men tycks från ca 1745 ägnat sig åt att stödja sönerna, som vid denna tid etablerat sig som gästgivare i Lenhovda respektive Gårdsby socknar. David levde från ca 1692 till 1776.
 
David var läs och skrivkunnig, varför det är troligt att det finns spår av honom i Oxie härad (Södra Åkarp) och Färs härad (Brandstad o Lövestad). Tacksam för alla tips!
 
Med vänlig hälsning/Lars-Åke

239
Gårdsby (G) / Gårdsby (G)
« skrivet: 2015-06-15, 02:12 »
Hej
 
Frågan om torpet Högaskruv i Gårdsby är en intressant fråga!  
Invånarna i detta torp är (eller har varit) 1783-1788,  
Jon, f. ca 1725
Hustru Stina
Son Nils
Son Olof, f. ca 1778
Dotter Catharina, f. ca 1783
Källa: Hfl AI:1 .s 166 (AIDv18455.b90.s167)
 
Barnen är inte födda i Gårdsby, men varifrån kommer familjen? Då uppgifterna i denna husförhörslängd inte kan grunda sig på äldre kyrkoarkivalier i Gårdsby (nästan varje uppgift avviker från verkligheten), så har prästen troligen frågat församlingsborna själva. Min misstanke är att denna familj uppkallat torpet efter den plats de kom, t.ex. Högaskruv i Dädesjö. Men jag har inte hittat familjen på någon av de andra platser som kallas Högaskruv.
 
Mellan 1788-1800 finns Högaskruv med sidan 185! Det avser första delen av perioden. Här får man lite mer uppgifter.
Jon Olofsson  
Stina Svensdotter (f. 1739)
s. Olof, (flyttar t. Växjö 1790, åter 1792, till Blekinge samma år)
d. Catharina
(Fel i uppgifter i AI:1 hänger genomgående med i AI:2)
 
På samma plats träffar man på paret Johan Andersson o Maja Månsdotter med kända anfäder. De inflyttade till torpet efter vigsel 1788. Före Högaskruv finns Tångshult och efter Backen och Snickaretorpet.
Källa: I AI:2 (1788-1800) s. 184 (v18456.b100.s185)
 
När noteringar görs i samma hfl, men på sidan 444, kommer efter Tångshult just Lövskog och med samma invånare som på sidan 184. Det är uppenbart att torpet har bytt namn!
 
Men frågan återstår varifrån den första familjen i Högahult kom ifrån. En ledtråd kan vara att änkan Stina Svensdotter avled i Lövskog 1802-01-10, 62 år gammal. Då måste maken avlidit tidigare och bör vara identisk med soldaten Jon Palm, död 1798-11-16 av ålderdomssjukdom, 77½ år gammal. (Se AIDv30696.b93.s179). Men i soldatregistret hittar jag ingen Jon Olofsson Palm som kan stämma in.
 
Jag tror fortfarande att namnet Högsskruv och familjens härkomst hör samman. Kan någon komma med ytterligare ledtrådar eller lösningen?
 
Med vänlig hälsning/Lars-Åke

240
Tofta / Tofta
« skrivet: 2015-06-10, 03:00 »
Hej
 
Enligt domboken 1680 för Friherreskapet Kronoberg,vilket Tofta tillhörde vid denna tid, skall det i Tofta ha funnits en Måns Bengtsson. Han var gift med en dotter till nämndemannen Måns Jonsson Ulf från Kråkenäs i Gårdsby.Han kallas svåger till de uppräknade barnen till Måns Ulf efter dennes död. Jag söker varje uppgift om denne Måns Bengtsson som står att finna i mantalslängder, domböcker eller annat material. Se domboksutdraget: AIDv205721.b2670.s9 (Utdrag nedan)
 
MVH/Lars-Åke
 

241
Hej Göran
 
Här är ett svar efter 12 år, kanske det fortfarande är intressant.
 
År 1691 antogs Petrus Jonae (Per Jonsson) från Stockatorp till elev vid Växjö skola. Föräldrarna var gästgivare där. Det var en av de äldsta eleverna, 19 år gammal, dvs född omkring 1672. (Växjö skolas Matrikel 1651-1751, s. 38).
 
Kan du placera denna pojk eller om du har upprättat någon gästgivarlängd är jag intresserad.
 
Nio år tidigare var det två andra gästgivarsöner som skrevs in, förmodligen äldre bröder till Petrus. 1682-11-12, Gabriel och Daniel Jonae Dusaeus, gästgivarsöner från Korsberga, 14 resp 12 år
 
MVH/Lars-Åke
 
(Meddelandet ändrat av LÅS 2015-06-08 17:15)
 
(Meddelandet ändrat av LÅS 2015-06-08 17:26)

242
Gråmanstorp (Klippan) / Gråmanstorp (Klippan)
« skrivet: 2015-06-07, 23:05 »
Hej
 
I Växjö skolas matrikel framgår för år 1685 att en elev från Skåne antagits. Det var Andreas Benedicti (Anders Bengtsson) från Grummestorp (vilket jag förstått är ett äldre namn för Gråmanstorp/Klippan). Andreas uppges vara son till en gästgivare och 13 år gammal, dvs född ca 1672.  
 
Kan någon placera denne pojk? Finns några uppgifter om föräldrarna/gästgivaren?
 
MVH/Lars-Åke

243
Villstad / Villstad
« skrivet: 2015-06-07, 04:17 »
Hej
 
Jag finner i Växjö skolas matrikel att gästgivarsonen från Villstad, Olaus Jacobi, 14 år gammal skrivits in i skolan 1678.
 
Vad hette gästgivaren, Olofs fader? Vilka var hans företrädare och efterträdare?
 
Finns någon gästgivarlängd upprättad för Villstad?
 
Vem var första gästgivaren i Villstad?
 
Med vänlig hälsning/Lars-Åke

244
Vrigstad / Vrigstad
« skrivet: 2015-06-07, 03:09 »
Hej
 
Jag finner i Växjö skolas matrikel 1651-1751 att eleven Jacobus Olai från Angelstad och Hölminge, som 12 år gammal antogs i Växjö skola 1678 hade gått ett år i skolan i Vrigstads pedagogi.
 
Finns några matriklar bevarade från denna pedagogi?
 
Finns någon rekonstruktion eller sammanställning gjord över elever som gått på skolan?
 
Finns annat källmaterial om skolan? Var förvaras arkiven?
 
Vilken litteratur behandlar bäst pedagogin i Vrigstad?
 
MVH/Lars-Åke

245
01) Latinska ord A - V / Exactoris
« skrivet: 2015-06-07, 02:25 »
Exactoris
År 1728 benämns kronolänsmannen i Norrvidinge I Växjö skolas matrikel med “Exactoris redituum publ: per territorium Norrwidinge”. Begreppet exactor betyder på engelska utpressare eller skatteindrivare. År 1675 antas tre elever till Växjö skola där faderns titel anges vara ”exactoris”. Alla dessa kan inte vara länsmän. Kan begreppet betyda gårdsfogde eller motsvarar det fjärdingsman? Det fanns ju också kronouppbördsmän, men knappast så många som de som kallas exactoris i nämnda matrikel.  
 
Finns någon latinsk synonym till exactoris?

246
Almunge / Almunge
« skrivet: 2015-05-24, 11:51 »
Hej
 
Jag söker uppgifter om befallningsmannen Anders Helgesson Lund i Almunge. Hans dotter Margareta Lundkvist skall 1712-11-14 ha blivit trolovad med Anders Stockenström från Småland, men denne bröt förbindelsen och gifte sig med en annan kvinna. Detta senare par har jag kunnat följa i källorna.
 
Men det blev rättsliga följder av den brutna trolovningen, både i Uppsala Domkapitel och slutligen i Närdinghundra häradsrätt den 1 oktober 1714. Processen tyder på att Margareta födde ett barn med Stockenström som fader. Vad hände med moder och barn?
 
Vilka andra uppgifter finns om Anders Helgesson? Arbetade han för familjen Bure?
 
Med vänlig hälsning
Lars-Åke

247
Sjösås / Sjösås
« skrivet: 2015-05-10, 02:21 »
Hej
 
Har någon kommit i kontakt med befallningsmannen Lars Jönsson på Lidboholm och hans hustru Anna Söffrinsdotter som ännu 1649 levde i Sjösås. Detta år köper paret Kråkenäs Lillegård i Gårdsby enligt domboken för Friherreskapet Kronoberg (Göta Hovrätt, Adv. EVII AAAD:15 Friherrerätten Kronoberg 1648-49, 1649-09-17, sida 17,  AIDv49323.b184.s17). Alla upplysningar välkomna!
 
Med vänlig hälsning/Lars-Åke
 
(Meddelandet ändrat av LÅS 2015-05-10 12:51)

248
Dädesjö / Dädesjö
« skrivet: 2015-05-06, 13:24 »
Mer om Lars Månsson
 
 
Måns Andersson, 1724
h. Maja Carlsdotter, 1727
son Lars, 1763 (Lars är struken före 1780, men tycks ha varit med på alla husförhören tom 1780.
son Sven, 1767 (efter Sven finns en märkning, troligen ett ”s”. Vad betyder detta?
 
Familjen finns på Furuby AI:2 p. 298 (1776-1780) men saknas på p 138 (1771-1775). På p 480 (1781-1785) saknas Lars. Noteringarna för Sven om deltagande i husförhör saknas. Men någon inflyttning omkring 1775 av famkljen från Dädesjö till Furuby kan jag inte finna. Inte heller någon utflyttning av Lars före 1780. (Efter 1780 saknas ju flyttlängder)
 
Jag har roat mig med att studera faddrarna till Lars Månssons o Kerstin Månsdotters barn. Jag lyckas int bland dessa spåra någon som jag vill koppla som nära släkting.
 
a.   Maria, 1792-08-17 Faddrar
i.   Anders på Ekeberget (Anders Olofsson g.m. Hedvig Persdotter)
ii.   Dr Per Eriksson i Gårdsby
iii.   Hustru Britta Hultman (klockare Hultmans 2:a hustru)
iv.   Hustru Anna Persdotter i Snitting, g.m Anders Eriksson)
v.   Pigan Stina Andersdotter i Catrinaholm (dr till Anders Johansson o Kerstin Marcusdr.)
 
b.   Samuel, 1795-05-02, Faddrar
i.   Samuel Persson på Svinabeck (Trol ryttaren S.P. Pihl, senare i Snoggehult)
ii.   Ryttaren Lundqvist (Carl, g.m. Catharina Månsdr, döpt 1763-02-08 i Gårdsby, dotter till Kerstin Carlsdotter o Måns Nilsson
iii.   Hustru Sara Johansdotter på Västra Ryd
iv.   Elin . dotter (ibidem)
 
c.   Johan, 1798-05-17, Faddrar:
i.   Sven i Wrån (Sven Eriksson g.m. Maja Nilsdotter)
ii.   Jonas Nilsson på Källehult (g.m. Elin ?dr)
iii.   Dr Jonas Håkansson i Tveta Västregård
iv.   Enkan Catharina påp Svinabecken (trol änkan Katharina Nilsdr efter ryttaren Johan Engström  
v.   Sara i Ängstugan (hustru Sara Nilsdr, g.m. salpetersjudare Jonas Sörman
vi.   Pigan Maria Jonsdotter på Stora Trälshult (dr till Jonas Håkansson i Beata Persdr)
 
MVH/Lars-Åke

249
Furuby / Furuby
« skrivet: 2015-05-05, 21:54 »
Hej
 
Hans Gidoff m.fl diskuterade 2005 eller 2006 Jacob Månsson (ca 1633-1705) i Kårestad och hans ättlingar. Jag har nu funnit denne Jacob Månssons fader och moder (eller fostermor).
 
I protokoll från rätten i  Friherreskapet Kronoberg den 12 februari 1680 framgår att Jacob Månsson är son till sal. Måns Ulf som varit nämndeman i Friherreskapet sedan dess första ting 1648-05-06. Texten 1680 lyder  
 
Sal. Måns Ulfs barn i Kråkenäs, Jacob Månsson i Kåresta, Per Månsson i Tegnaby, Måns  
Bengtsson svåger i Tofta, Karin Månsdotter, Elin Månsdotter i Tegnaby hava sålt och  
upplåtit efter köpebrev daterat Tegnaby d. 11 maj 1680 sin yngste broder Jon  
Månsson som låter som dem är arvet efter deras saliga föräldrar i Kråkenäs. Och  
eftersom Bengt Månsson intet vill sälja sin anpart som är 1/7 part blev eftersagt att  
Bengts sjundepart ...skall deras även hus åker ... och allt annat. Se AIDv205721.b2670.s9  
 
Av protokoll från Norrvidinge härad 1642 och 1644 framgår att Måns Jonsson Ulfs maka hette Elsa Ingesdotter.
 
Yngste brodern Jon Månsson Ulf övertog egendomen i Kråkenäs och avlade själv 1689-02-11 ed som nämndeman i Norrvidinge och blev en häradets mest betydelsefulla män.  
 
MVH/Lars-Åke

250
Hjortsberga / Hjortsberga
« skrivet: 2015-05-01, 19:08 »
Hej
 
Var dog Anders Kempf och hans hustru? Jag finner ingen av dem i bouppteckningsregistet för Allbo härad.  
 
Utomäktenskapliga barn sätter nästan undantagslöst spår i domböckerna. Studera Allbo härad från ca 9 månader före och ett år efter Johannas förmodade födelse. Allbo Härad AIa:24 eller AIa:25, båda är filmade av AD.
 
MVH
Lars-Åke

251
Dädesjö / Äldre inlägg (arkiv) till 06 maj, 2015
« skrivet: 2015-04-30, 17:50 »
Hej
Jag har blivit intresserad av Kims fråga.
Måns Andersson och Maja Carlsdotter fick följande barn
a.   Anders 1751-01-20 i Furuby
b.   ?, 1753-04-25 i Östra Torsås
c.   Stina, 1757-05-18 Östra Torsås
d.   Catharina, 1761-09-01 Dädesjö
e.   Lars, 1763-09-21, Dädesjö
f.   Sven, 1766-07-00, Marbäckshult Dädesjö (trol död som barn)
Senaste uppgift om familjen i hfl avser Marbäckshult   (Dädesjö AI:2 p 136.) Här finner man också texten ”Torsås, Föreby, ”. Man ser också texten död, men det kan troligen yngste sonen Sven. Vart tog familje vägen därefter? Har någon träffat på denna familj någonstans?
 
Med vänlig hälsning
Lars-Åke

252
Dädesjö / Äldre inlägg (arkiv) till 06 maj, 2015
« skrivet: 2015-04-27, 13:36 »
Hej
 
Med personer födda utanför Gårdsby har jag inte gått på djupet, men det här verkar spännande.
En misstänkt Lars Månsson är den som föddes i dädesjö 1763-09-21 med Måns Andersson och Maja Carlsdotter som föräldrar.
 
Uppgifterna i Gårdsby husförhörslängd är inget att lita på. Troligen har dock församlingsborna själva fått uppge var de är födda när prästen i A1:4 för första gången anger födelseorten i husförhörslängden. Dessa uppgifter brukar stämma.
 
Men det spännande! Mördad! Så står det som dödsorsak till en Lars Månsson som dog i december 1839, och då uppges vara 77 år gammal, alltså född omkring 1762. (Gårdsby C:4 p 68) Kan detta vara din Lars?  
 
Jag hoppas du meddelar i denna spalt vad du kommer fram till.
 
Delar du min uppfattning att Måns Jacobsson och Karin Larsdotter är föräldrar till Lars hustru Kerstin Månsdotter? Har du fler uppgifter om dessa?
 
MVH/Lars-Åke

253
Gårdsby (G) / Gårdsby (G)
« skrivet: 2015-04-25, 12:11 »
Hej Sigvald
 
Enligt min uppfattning är Johannes Svensson identisk med den Johan Svensson från Tveta Västregård som döptes Michaeli dag 1756-09-29, se C:1a p. 304. Föräldrar är då Sven Månsson och Sara Bengtsdotter.
 
Sara Börjesdotter är född i Kaffatorp i Herråkra 1766-09-29 (Herråkra AI:2 p. 134). Vid giftemålet i Eke 1784-10-10 levde hon som piga hos Per Månsson och Ingeborg Månsdotter i Torpa i Eke. (Eke C:1 p. 28 och A1:2 p. 50). Föräldrar var Börje Johansson och Kerstin Månsdotter.
 
PS. Sedan delar jag helt Harriets uppfattning om Sven Nilssons Fris ursprung.  
 
MVH/Lars-Åke

254
Dädesjö / Äldre inlägg (arkiv) till 06 maj, 2015
« skrivet: 2015-04-19, 17:36 »
Hej Christer
 
Det finns en Magnus Zackrisson som föddes i Drev detta datum Han fader var spiksmeden vid Braås järnbruk Zackris Sjöström. Familjen flyttade senare till Dädesjö.

255
Tolg / Tolg
« skrivet: 2015-04-13, 20:51 »
Hej
 
Sven avled, 28 år gammal, 1802-11-16 kl. tidigt på morgonen av tvinsot.  Han var såleds född omkring 1774. (Hornaryd CI:2 p.277 (AID v30622.b145.s277).
 
Drängen Sven Persson och Sara Persdotter vigdes 1800-06-15 i Hornaryd. Båda kontrahenterna levde då i Hörnegård (KGF2013).
Av bouppteckningsregisteret för Uppvidinge härad finner man att bouppteckningen finns 1802, volym 11, nr 129.
I förteckningen framgår att volym 11 omfattar åren 1803-1805, uppenbarligen det år bouppteckningen lämnades in. Bouppteckningen är filmad, se AID v76295.b68.s129.
 
Av bouppteckningen framgår att Sven efterlämnade en son Per, på andra året gammal. Närvarande var Per Persson i Kråkerås och Måns Persson i Viås, fränder, dvs släktingar till fadern.
 
Hörnegård hade makarna köpt 1799-10-07 (Köpebrev) av änkans fader för 400 d. Under rubriken Gäld och utgifter i bouppteckningen framgår ”till Brodern Måns Persson i Widås”
 
MVH
Lars-Åke

256
Tolg / Tolg
« skrivet: 2015-04-13, 12:56 »
Hej
 
Ibland får man arbeta lite metodiskt.
1. Vilka Sven Persson är möjliga.
2. Vilka syskon har var och en av dessa möjliga Sven?
3. Finns några av dessa syskon och/eller deras respektiva bland faddrarna till min Svens barn?
 
Oftast blir svaret givet efter en sådan undersökning. Många alternativ kan åtminstone uteslutas.
 
Sedan dog ju din Sven Persson kring 1802/03. Någon av hans släktingar blev sannolikt förmyndare för hans barn. Bouppteckningen borde ge upplysningar om detta.
 
MVH
Lars-Åke

257
Guse / Guse
« skrivet: 2015-04-13, 03:04 »
Hej
 
När det nu blivit enkelt att läsa i domböckerna, har jag hittat följande:
 
Framkommer för rätten nämdeman Nils Broddsson i Kråkenäs bevisandes med köpebrev daterat Kårestad d. 6 maj 1704 sig hava köpt 1/3 av Brodsagård - eller Östregård i Kråkenäs av sin svåger Nils Nilsson Guse i Korestad (Furuby socken). tingsskötes in under Nils Broddsson, dess hustru Ingebor Svensdotter .in forma communi. (Norrvidinge Härad renov.dbk 1710-02-02 § 16, AIDv280404.b2200.s9.)
 
På vilket sätt var de svågrar? Var det Nils Broddssons hustrus systers man eller var Guse make till en syster till Nils Broddsson? Då Furuby tillhör Konga härad hoppas jag någon har träffat på Nils Nilsson Guse i detta härads dombok.
 
MVH/Lars-Åke

258
Jag tackar! Trots tillgång till Ahlberg/Lundqvist/Sörboms Latinsk-Svensk ordbok och ordböcker på webben är det inte alltid  lätt att finna ordens betydelse - förkortningarna gör det ju inte lättare.  
 
PS. Elevens fader, prästen, finns inte angiven i stiftets herdaminne, varför en auktoriserad kändes angelägen.

259
Hej
 
Vad betyder detta
 
Johannes Jonae Ringius  
ver: div: minist: fil: in tolgh ann: 11. Cum dimid: ferme in class: infim”
 
Tackar på förhand för hjälpen!
 
MVH/Lars-Åke

260
Tolg / Tolg
« skrivet: 2015-04-11, 20:40 »
Hej
 
Orsaken till att han dyker upp i handlingarna så sent är att han fanns i norra Sverige efter prästvigningen. Hela texten i Herdaminnet bifogas. Källorna till de flesta upgifterna i Herdaminnet är domkapitlets handlingar, vilka exakt står inte angivna. Men att en 78-årig skröplig man köper en gård, eller blir pappa, verkar inte troligt. Är inte det mest troliga att en sammanblandning skett mellan far och son?
 
MVH/Lars-Åke
 
(13.4 k)

261
Tolg / Tolg
« skrivet: 2015-04-11, 18:39 »
Fler funderingar kring Johannes Ringius!
 
I Växjö Stifts herdaminnen, band 3 s.304 anges att komministern Johannes Ringius, född 1611, år 1679 var ”skröplig och begärde sin son Johannes  (d.y.) till hjälp i tjänsten”.  Johannes (d.ä.) var gift med en dotter till kyrkoherden i Tolg, Petrus Toffterius. Och så följer det märkliga, barn: Håkan, f. omkring 1684!
 
Uppgiften om Håkans ålder och föäldrar är från Växjö skolas matrikel.  I denna ffinner man på sidan 99 under Anno 1693 den 5 februari ”Haquinus jonae Ringius Comministri fil in par. Tolg ann: 9 in Class: jnfimam”
Hur troligt är det att den 73-årige är pappa till Håkan? Verkar det inte mer troligt att det just är sonen Johannes d.y. som ju när Håkans föddes kanske varit hjälppräst till fadern i omkring 3 år.
 
Herdaminnet anger också att Johannes ”levde ännu 1699 i Nykulla Norregård”. Skulle det kunna vara Johannes d.y. som vid denna tid levde på gården?
 
Med vänlig hälsning/Lars-Åke

262
Tolg / Tolg
« skrivet: 2015-04-11, 16:41 »
Hej
Den 25 februari 1699 antogs till Växjö skola ”Johannes Jonae Ringius ver: div: minist: fil: in tolgh ann: 11. Cum dimid: ferme in class: infim”. (Växjö.S. Matr. s. 43). Tacksam för hjälp av någon för en exakt översättning.
 
Johan Jonsson Ringius var alltå 11 år, född ca 1688, vilket stämmer väl med uppgiften 1687 i Lewenhaup om officerare i karolinerarmén.
 
Enligt Herdaminnen skall komministern i Tjureda Johannes Ringius varit född 1611. Det verkar då inte troligt att han har barn födda 1687-90. Men kopplingen till Nykulla Norregård kan inte vara slumpmässig. Enligt samma källa skall Johannes Ringius ha haft en son Johannes, som var prästvigd omkring 1679. Kan det varit denne, Johannes d.y., som 1699 hade en ”ministertjänst” i Tolg när sonen började skolan?
 
Med vänlig hälsning/Lars-Åke

263
Tolg / Tolg
« skrivet: 2015-04-11, 01:29 »
Hej
Det som föranledde frågan var mitt intresse för Catharina Jonsdotter Ring. Jag fann henne 1714-10-25 §10 som hustru i Rottnekvarn i Söraby. Redan 1712-02-07 § 55 framgår att han är gift med Anders Larsson, vilken ha blvit dömt för hor med Elisabet Erngisslesson i Åby.
 
Senast 1717 gifter hon sig med gästgivaren Daniel Månsson i Stojby i Gårdsby. När barnen föds kallas hon Karin Jonsdotter, men det framgår 1722-02-03 § 12 vid köp av Tofta Norregård att denna Karin är identisk med Catharina Ring. Relationerna vid dop visar ett mönster som tyder på att Catharina är syster till leutnant johan Ring (f. ca 1688) i Gårdsby Herrgård.
 
Catharina måste varit född omkring 1690. Patronymikonet ledde tankarna mot Jon Ring, men tidsuppgifterna utesluter detta. Kan hon vara barnbarn till någon Jon Ring? Jag har sett många exempel på att ”släktnamn” gått i arv via modern då någon blivit student eller gesäll.
 
Innan jag fann uppgiften 1712 har jag trott att Catharina varit inflyttad till trakten, men då hon endast var drygt 20 år då hon vigdes med Anders Larsson gör det troligt att hon kom från Söraby eller en intillliggande socken.
   
Tacksam för tips!
Med vänlig hälsning/Lars-Åke

264
Tolg / Tolg
« skrivet: 2015-04-03, 22:47 »
Hej Tolgforskare!
 
Jag söker uppgifter om bonden Jon Ring i Holkastorp i Tolg socken.
   
Jag har funnit följande: 1658-11-17 låter han uppbjuda sin gård 2 ggr och 1659-01-21 3 ggr. Jag finner däremot inga uppgifter om Jon Ring i Tolgboken. På hösttingen 1660 framgår också att hans hustru hette Malin och att hon tidigare varit gift med Tor Nilsson i Rostorp.
År 1660 gör Jon Ring på sin systerdotter Sigrids vägnar anspråk i ½ Peder Carlssons gård i Asaryd.
 
När sålde han gården i Holkastorp?  Andra uppgifter om Jon Ring?
 
MVH/Lars-Åke

265
Tolg / Tolg
« skrivet: 2015-03-31, 13:15 »
Hej Sigvald
 
Per Samuelsson är född 1762-01-10 i Målejord Herrgård i Eke. Föräldrar var Samuel Knutsson (1727-1804) och Ingrid Månsdotter (f. på Kullen i Gårdsby 1733-01-20 (C:1a p 203). död 1812.
 
Per vigdes 1784 i Eke med Stina Gummesdotter, f. 1761 i Eke (föräldrar: soldaten Gudmund Andersson Målberg o Ingebor Persdotter.
 
MVH
Lars-Åke

266
Kristianstad / Äldre inlägg (arkiv) till 02 juli, 2015
« skrivet: 2015-03-29, 04:39 »
Hej
Eben R T Blomqvist, född 1890-09-19, uppges i Sveriges Befolkning 1890 ha levat i Nr 146 - 148 i Kristianstad. I sin egen biografi uppgav Eben sig var född i Kronolindesgård. Jag har fotografi från denna plats. Men vid mina besök i Kristianstad har jag inte lyckas identifiera platsen. Ingen kände till Kronolindesgården.
 
Jag har funnit att det i Kristianstad har funnits medlemmar av släkten Krumlinde vid denna tid. Kan de ha varit ägare till nämnda fastighet vid denna tid? Vad är i så fall nuvarande adress?
 
Med vänlig hälsning
Lars-Åke

267
Tolg / Tolg
« skrivet: 2015-03-21, 14:28 »
Hej Sigvald
 
I vigselnotisen i Berg sn framgår att Johannes Jonasson från Tubbatorp i Ör vigts med Stina Nilsdotter från Berg. Söker manTubbatorp i husförhärslängden finner man Johannes Jonsson i Tubbatorps Västgregård (Ör AI:4 s.98). Han benämns son och ovan står namnen Jonas Larsson (född i Lekaryd) och Kerstin Jonsdotter, född i Härlöv.
Söker man födda i KGFs databas till detta par finner man en Johannes född 1795-05-23 i Härlöv. År 1801-07-19 får paret i Ör sonen Johan. Kanske man hittar förklaringen till en Johannes född 1799-04-15 genom att gå bakåt i Örs husförhörslängd.  
 
Som någon funnit så finns Johannes med i födelseboken, men han har blivit borttappad i KGFs databas.
 
Med vänlig hälsning/Lars-Åke
 
(Meddelandet ändrat av LÅS 2015-03-21 14:39)

268
Dädesjö / Äldre inlägg (arkiv) till 06 maj, 2015
« skrivet: 2015-03-20, 14:01 »
Hej Jonatan  
 
Sannolikheten är stor att hitta uppgifter i domböckerna. KGF har ett projekt där de försöker kartlägga okända fäder. Jag fick just följande meddelande från dem på deras facebooksida. Kontakta därför KGF.
 
MVH/Lars-Åke
   
Mona Kl?ft Carlsson
den 20 mars kl. 03:57
 
Nu har vi tillbringat tre dagar på Landsarkivet i Vadstena, sökande efter okända fäder.  
En del i KGF:s projekt Uä barn....  
Många, många tidigare okända fäder - och mödrar - har tillförts den databas som vi håller på att bygga upp!  
- med Håkan Nordmark, Evalena Obitz Håkansson, Mariann Hellberg och Anders Fransson.

269
Tolg / Tolg
« skrivet: 2015-03-06, 21:12 »
Hej
 
Jag tror datumet blivit fel. Bifogar utdrag ur KGFs databas.
 
MVH
Lars-Åke
(20.2 k)

270
Övrigt / Utskrivning av knektar före indelningsverket
« skrivet: 2015-02-23, 23:56 »
Hej
Jag har vid en genomgång av domböcker från 1600-talet första hälft påträffat protokoll där häradstinget gjort utskrivningar av knektar. Ett exempel är när Kinnevalds härad den 25 maj 1624 hade särskilt möte om Laga Utskrivning. (Se AIDv49315.b13.s12).
 
Min fråga är om man regelmässigt utsåg knektar vid tingen före indelningsverket?
 
MVH
Lars-Åke

271
Tjureda / Tjureda
« skrivet: 2015-02-10, 23:44 »
Hej
 
Tjuredas födelsebok finns inte tillgänglig efter 1911 pga gällande sekretessregler. Skatteverkats folkbokföringsenhet kan hjälpa dig. Se www.skatteverket.se
 
MVH/Lars-Åke

272
Gårdsby (G) / Gårdsby (G)
« skrivet: 2015-02-09, 11:34 »
Hej Sigvard
 
Soldaten Sven Nilsson Fries är för mig ett mysterium. I Gårdsby AI:4 p.200 står ju antecknat att han är född i Växjö. Denna husförhörslängd är den första där födelseorterna anges. Men jag har träffat på att det istället varit platsen där personen vuxit upp, t.ex genom att föräldrar flyttat dit eller där man vuxit upp som fosterbarn.
 
Det finns ju inga faddrar till hans många barn som kommer från Växjö eller någon annan plats utanför Gårdsby. Endast vid yngsta barnets födelse finns någon med Nils i patronymikonet. Således inga ledtrådar till vart Sven Fries kan vara född.  
Kanske domböcker kan ge mer upplysningar, men jag arbetar bara med äldra material.
 
MVH/Lars-Åke

273
Emmislöv / Emmislöv
« skrivet: 2015-02-08, 20:57 »
Hej
Jag har funnit att David Hårdberg, soldat för Västerby rote i Emmislöv 1719-1723 kom att göra en strålande karriär ladugårdsfogde, skogvaktare och slutligen inspektor och sluta sina dagar 1776 i Gårdsby i Småland. Två söner blev gästgivare, en i Gårdsby och en annan i Lenhovda. Men var kom han ifrån innan han blev soldat i Emmislöv? Finns andra uppgifter om denne soldat under hans tid i Emmislöv?
 
MVH/Lars-Åke

274
Fulltofta / Fulltofta
« skrivet: 2015-02-08, 20:40 »
Jag gissar på en stavningsvariant av 'knubbiga'.
 
Till Börje ovan kan jag bara konstatera att min tanke är just att Brita Törndahl är syster till Ola Törndahl. Jag bekräftelse på detta eller söker bevis för att så inte kan vara fallet.
 
MVH
Lars-Åke

275
Gårdsby (G) / Gårdsby (G)
« skrivet: 2015-01-30, 21:20 »
Hej
 
Måns Hansson och Kerstin Pettersdotter vigdes i Söraby 1771 (Söraby C:1b s. 425, AIDv43573.b198.s426)
 
Jag har ett omfattande material (antavla 10-tal sidor och stamtavla 30-talet sidor) som jag gärna delar med mig via epost.
 
MVH
Lars-Åke

276
15) Möbler och föremål / Militära persedlar
« skrivet: 2015-01-29, 00:18 »
Tack. Detta var ett bra exempel på att det ofta inte är själva handstilen som är problemet med att läsa äldre text, utan svårigheten ligger i att förstå äldre ord och begrepp.

277
15) Möbler och föremål / Militära persedlar
« skrivet: 2015-01-28, 20:43 »
Hej
 
Kan någon hjälpa mig att komplettera läsningen av bifogat dokument från början av 1700-talet. Min tolkning är denna;
 
Fått nya handskar och () med söllia, (korsynvåhr) behållit sig själv för skaffat (blänk), blå väst, skinnbyxor, strumpor, 2 par stövlar, siortor (skjortor), 2 halsduukar, 2 st hatt och (varia),( fehler pairock), och en (..sell)
 
MVH
Lars-Åke

278
Sierfman / Sierfman
« skrivet: 2015-01-15, 22:46 »
Uppbördsman Simmon Sierfman (denna stavning av förnamn och tillnamn förekommer genomgående i Norrvidinge härads domböcker) avlider i Löpanäs i Söraby 1724. Någon som vet något mer om släkten Sierfman?
 
MVH/Lars-Åke

279
Gårdsby (G) / Gårdsby (G)
« skrivet: 2015-01-12, 16:13 »
Hej Sigvard
 
Johannes föddes 1813-07-27 i Stojby i Gårdsby. Föräldrar var soldaten Sven Gustaf Nilsson Fries och Marta Persdotter.  
 
Marta var född 1790-02-14 i Göpetorp i Tolg och dotter till ryttaren Per Samuelsson Munter och Stina Gummesdotter. Marta har jag lyckats följa bakåt.
 
Johannes fader Svens födelsplats och föräldrar är däremot ännu okända. Hoppas du lyckas med att finna dessa uppgifter.
 
MVH
Lars-Åke

280
Urshult / Äldre inlägg (arkiv) till 12 mars, 2015
« skrivet: 2015-01-10, 17:17 »
Hej
 
Vilhelm Petersson var född 7/10 1899 i Ivetofta i Kristianstad län. Under anteckning på uppslaget 846 (Urshult Alla:4) står i klartext att han erkänt sig vara fader till dottern Marta Helena född i Urshult 5/9 1922.
 
MVH
Lars-Åke

281
Växjö / Växjö
« skrivet: 2014-12-28, 15:09 »
Hej
 
Har någon uppgifter om klockaren Sven Nilsson som 1732-07-28 vigdes i Växjö med enkan Elsa Jönsdotter?
 
MVH
Lars-Åke

282
Dädesjö / Äldre inlägg (arkiv) till 06 maj, 2015
« skrivet: 2014-12-21, 23:37 »
PS
 
Bouppteckningar efter Jonas Månsson och Catharina Andersdotter kunde jag inte finna i registret från Uppvidinge härad. Troligen har gården överlåtits till sonen Daniel tidigare och inga andra arvingar förekom.  
 
MVH/Lars-Åke

283
Dädesjö / Äldre inlägg (arkiv) till 06 maj, 2015
« skrivet: 2014-12-21, 23:18 »
Hej Kim!
 
Då jag har många olösta gåtor som slutar i Eke och Dädesjö blev jag lite intresserad av din fråga.
 
Vad ”vet” vi?
 
Jonas Månsson är född 1726, död 1813 hos sonen Daniel i Eke Ödegård (kallas också Jöns Sigdridssongård). Hustru Catharina Andersdotter var född 1727 och dog på på Daniels gård 1808.
 
Jonas och Catharina levde vid Daniels giftemål 1770 i Eke Nils Simonsgård (Stora klockaregården). Redan 1764-12-26 vigdes Caisa Jonasdotter från denna gård med Per Persson. Men Varken Jonas eller Catharina är upptagna på Stora Klockaregården 1740 (hfl, Eke A1:1 s 121. )
 
En Jonas Månsson med hustru Caisa Andersdotter får sonen Peter 1758 och Måns 1760, båda födda i Målejords Herrgård i Eke. Båda pojkarna avlider i kopporna 1762 tillsammans med en äldre bror Johannes, född 1756. OM detta föräldrarpar är identikst med föräldrarna till Daniel Månsson är faddrarna intressanta.
 
Caisa Andersdotter påträffas fyra gånger som fadder i Eke, 1762-01-10 i Målajord Herrgård och 1763-02-25 i Stora Klockargård. Flyttningen har troligen skett på fardagen hösten 1762. Uppvidinge härads dombok för 1762 och 1763 kan möjligen har mer upplysningar att ge, speciellt om det rörde sig om ett gårdsköp.  
 
Fadder till Petter, född 1758-03-22 är Elin Bosdotter i Drevs socken och Brötjaryd. Fadder till Måns född 1760-05-30 är Johan Andersson i Bröjaryd, make till Elin i hennes andra äktenskap. Johan är säkert en äldre bror till Catharina Andersdotter, och Catharina i sin tur sannolkt den piga Karin Andersdotter i Bröttjaryd som är fadder till Johan och Elinsdotter Ingeborg 1745.
 
Någon vid namn dr Jonas Månsson finns boende i Tersen 1736, i Ödegård 1738 (två tillfällen), samma plats 1740, som gift 1746 i Ödegård. Då det var i Ödegård som Jonas dog, får man anta att det är samme Jonas Månsson.
 
Mycket tyder på att barnen Daniel och Caisa är födda i hustruns hemförsamling (skall vi gissa på Berg socken, där födelsebok saknas). Men också här borde domboken kunna ge upplysningar. Blev Måns ägare till Ödegården, vilket verkar troligt, finns säkert uppgifter om platsen däe de bodde vid köpet.
 
Mantalslängderna vid de aktuella tidpunkterna för nämnda gårdar borde också ge upplysningar.  
Jag hoppas du hör av dig om resultatet.
 
MVH
Lars-Åke

284
Dädesjö / Äldre inlägg (arkiv) till 06 maj, 2015
« skrivet: 2014-12-20, 15:29 »
Hej Kim
 
Lisa Andersdotter är rusthållarens på Ramnåsa Söregårds egen dotter. Hon vigs med Daniel Jonason från Nils Simonsgård i Eke by. (Dädesjö C:3 s. 6 Nr 2). Av husförhörslängen för Eke framgår att Daniel är son till Jonas Månsson och Catharina Andersdotter i just Nils Simonsgård. (Eke A1:2 p. 2).
 
När och hur Jonas och Catharina kom till Nils Simonsgård återstår att utforska!  
 
MVH
Lars-Åke

285
Yrken L / Luttermästare
« skrivet: 2014-12-13, 18:03 »
I byn Lädja i Bergs socken i Kronobergs län fanns i början av 1720-talet en luttermästare. Han återkommer flera gånger i Norrvidinge härads domböcker, men utan att det framgår vilken verksamhet han bedrev. En luttermästare skall ha funnit vid glasbruken, och innebar att man renade glasmassan. Men något glasbruk fanns inte i Bergs socken. Vilken verksamhet bedrev Nils Svensson i Lädja?
 
MVH
Lars-Åke

286
Urshult / Äldre inlägg (arkiv) till 12 mars, 2015
« skrivet: 2014-11-24, 07:16 »
Hello Barbara
 
...from Hultalycketorp ... Jonas Johansson och Bengta Matthisdotter
 
Name of places can somtimes be difficult to read. If you know any letters, a good help is  
http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/arkiv-och-samlingar/ortnamnsregistret.ht ml
 
MVH
Lars-Åke

287
Fogelklou / Fogelklou
« skrivet: 2014-11-24, 06:55 »
Vad hände Sven Fredrik Fogelklo?
 
Sven Fredrik Fogelklo föddes i Tofta Norregård 1749-09-08.(C:1a p 282) I notisen saknas barnets namn, men detta framkommer istället i Växjö skolas matrikel.
 
År 1761-03-30 antogs bröderna Fogelklo till Växjö skola (matr. s.17). Här står följande: Sueno Friedeficus & Carolus Magnus Fogelklow filii Decurionis militum, in Tofta quorum prior annum 12 ingressus in classem arithmet, posterior vero 9 agens in classem tertiam.
 
Finns några uppgifter om denne äldre brodern Sven Fredrik efter skolmatrikelns uppgifter?
 
PS.
Föräldrarna Peter Fogelklo och Catharina Danielsdotter flyttade från Gårdsby till Dädesjö där de kom att leva på samma gård som sonen Carl Magnus. Efter dennes död påträffas de i Boldö under Dädesjö Västregård, där Peter Fogelklo avlider 1807-03-02. Hustru Catharina avlider samma år, 1807-09-26 i Dädesjö.
 
MVH
Lars-Åke

288
Urshult / Äldre inlägg (arkiv) till 12 mars, 2015
« skrivet: 2014-11-23, 16:21 »
Hello Barbara
 
It is Salpetersiudaren Petter Pehrsson i Urshult. Not Johansson!
 
MVH
Lars-Åke

289
Ring / Ring
« skrivet: 2014-11-23, 08:20 »
Var vigdes leutnant Johan Rings syster Catharina Ring?
 
Någon gång mellan 1716-08-15, när Daniel Månssons första hustru, dog, och 1718-01-17 när Catharina Rings första barn föddes, borde vigseln med Daniel Månsson ha ägt rum. Men var?
 
Catharina Ring är syster till leutnanten Johan Ring, vars släkthistoria är okänd. Men Catharina kallas sig vanligtvis inte för Catharina Ring. Namnet är hittills påträffats endast vid två tillfällen. Ena tillfället är vid dopet av brodern Johan Rings första dotter Margareta Catharina 1720-01-30 då ”hustru Catarina Ring i Stojby” var fadder.
   
Det andra tillfället är i Norrvidinge härads dombok då Daniel Månsson och hans hustru Catharina Ring fick fastebrev på Tofta Norregård i Gårdsby sn. Här står ”Tingsskötas in under vält. Daniel Månsson, hans hustru dygdesamma Catharina Ring, deras barn och arvingar ut in forma communi.” (Göta hovrätt, adv. Norrvidinge härad 1722-02-23 § 12)
 
I Gårdsbys födelsebok C1:a är benämningen på Daniels hustru Karin Jonsdotter när de fyra barnen döps mellan 1718 och 1728. Orsaken till de skilda namnen kan bli en annan historia, men min slutsats är att Catharinas fader hette Jon och att Catharina blev Karin i vardagsspråket.
 
Min hypotes är att vigseln kan ha ägt rum i Catharina Rings hemförsamling. Maken, den blivande landbofogden, var troligen fortfarande gästgivare i Stojby.
 
Alltså var vigdes Catharina Jonsdotter Ring med gästgivaren/landbofogden Daniel Månsson från Stojby i Gårdsby socken?
 
MVH
Lars-Åke

290
Isenberg / Isenberg
« skrivet: 2014-11-18, 23:48 »
Hej
 
Här är några kompletteringar till Mats Öbergs inledande fråga under rubriken Isenberg.
 
Johan Lorentz Isenberg (d.ä.), född ca.1689 och begrav i Berg sn 1759-09-28, kallas förare vid barns födelse 1717 i Klasentorp i Slätthult.  Detta barn döptes till samma namn som fadern. När nästa barn föddes 1720 i Tolg var han sergeant. Har någon sökt i de mimlitära rullorna om hans ursprung och militära bana?
 
Omkring 1721 efterträdde han Paul Zekander som kronolänsman. När han avlider i Berg 1759 kallas han commisarie.
 
Ödet för yngste sonen, Nils Peter, som blev präst i Forsheda är känt. Men vad hände äldste sonen Johan Lorents (d.y.). Han skrevs in i Växjö skola 1728-11-10 och flyttades upp till gymnasiet 1736. Några uppgifter därefter har jag inte funnit.
 
En annan Isenberg antogs I Växjö skola antogs 1699. I skolmatrtikeln står ”Didericus Eliae Isenberg: Med. cuiusdam fil: par Tegnaby ann 7, in class jnfm.  Jag har just fått bekräftat att detta betyder 'son till någon läkare'.  Släkt med denne är av namnet att döma troligen den 10-årige pojken Elias Isenberg som dör hos Johan Nilsson på Norra gatan i Växjö och begravs där 1727-06-07.
 
I Södra Ljunga socken vigdes 1745-04-10 i Anna Christina Isenberg  med kronolänsman Anders Wallin. Maken avlider 1762-12-25 och och några dagar senare,  1763-01-07, dör också  Anna Christina Isenberg, 42 år gammal.  Denna kvinna är Johan Lorents äldsta dotter. Paret fick 4 barn mellan 1746 och 1756. Men det märkliga är att 20 år senare, närmare bestämt 1784-04-30, avlider Carl Isenberg i samma socken, 61 år gammal. Och det är nog inte fel på årfen, någon Carl fanns inte bland barnen. Vem är denne Carl Isenberg?
 
Alltså:
1.   Hur var Johan Lorentz Isenbergs militära bana?
2.   Känner någon uppgifter om Didrik Elias Isenberg? Läkaren som var hans fader? Finns något släktsamband med Johan Lorents Isenberg d.ä.?
3.   Vem är Carl Isenberg?
4.      Vad hände äldste sonen med samma namn som fadern?
 
Med vänlig hälsning
Lars-Åke

291
01) Latinska ord A - V / Cuiusdam
« skrivet: 2014-11-18, 11:48 »
Ordet står i sammanhanget Med: cuiusdam fil i Växjö skolmatrikel och bör avse yrkesbeteckningen på föräldrarna. Tacksam för hjälp med översättning.

292
Hagström / Hagström
« skrivet: 2014-11-17, 08:06 »
Hej
 
År 1695 anges i Nöbbele födelsebok att Hans Hagström med hustru Karin Branting lät döpa ett barn på Ulfsåkra i Nöbbele. (Nöbbele AI:1 p. 239). Hustru Karin Branting lär ha avlidit 1702. Något namn på barnet är inte angivet.
 
Jag har en icke verifierad uppgift att Hans Hagström skall varit regementsskrivare vid Smålands kavalleri. Är detta rätt? Han bör vara identisk med den commisarie Hans Hagström som dog 1724 i Sjöaryd, Tofteryd sn och begravdes där 1724-05-14 (Tofteryd CI:1 p 150).
 
En Maria Hagström, gift med regementskrivare Jonas Hagelstein på Ulfstorp  Söregårdi Ödesstugu, begrovs där  1731-05-02. (Ödestugu BI:1 p 209 och Ödestugu AI:3 s. 23). Denna Maria har ansetts vara identisk med barnet som föddes i Nöbbele 1695.
 
I Albo härads dombok framkommer att Cronans befallningshavare Johan Haghström leder tinget 1730-05-25. (Göta Hovrätt, Advokf. Kronobergs län E:VII AABA:757 (Adb 240)). Denne Johan Hagström dör den 28 maj 1739 på Slottet i Jönköping och begrovs den 1 juni (Jönköping Sofia CI:1 s.268)
 
Finns något släktskap mellan Hans och Johan Hagström? Någon som har ytterligare uppgifter om Johan Hagström?
 
MVH
Lars-Åke

293
Hultmark / Hultmark
« skrivet: 2014-11-15, 00:17 »
Hej
 
Lars Hultmark har påträffas första gången av mig i 1745-03-31 då sonen Hans Peter döps i Växjö stadsförsamling (C:1 p 177). Lars kallad då befallningsman. (De uppgifter som cirkulerar att Hans Peter skulle varit född i Döderhult 1746 måste vara felaktiga).
 
Senast 1746 flyttar Lars med hustru ANNA Maria Evertz till Nöbbele Frälsegård i Vederslöv. När dottern Inga Maria döps 1746-08-12 kallas Lars Hultmark ”interim. Befallningsman”.  Året efter, när andra dottern Sara Maria döps i Vederslöv, har Lars blivit mänsterskrivare.
 
Mellan 1749 och 1753 påträffas Lars i Stojby i Gårdsby socken där han är verksam som mönsterskrivare för Smålands kavalleriregemente.
 
Var familjen fanns mellan 1753 och 1759 är okänt. Möjligen flyttade man redan 1753 till Vissefjärda.
 
Lars avlider i Vissefjärda 1759-09-04.
 
Varifrån kom Lars Hultmark?

294
Hej
 
Pga att jag sökte information om Lars Rex kom jag att läsa denna diskussion. Först, Lingesåkra avser säkert Ljungsåkra i Vederslöv sn.  
 
Men det som intresserar mig är kronolänsman Anders Stockenström. Han var landbofogde vid Gårdsby säteri före 1718, men försvinner ur böckerna detta år. Han återkommer som vaktmästare i Växjö 1742 och begravs där 1749. Var bodde Anders under sin tid som länsman?
 
MVH
Lars-Åke

295
Kietzel / Kiessel / Kietzel / Kiessel
« skrivet: 2014-11-07, 18:08 »
Hej
 
Axel var ju kornett och dog i Korsberga. Några år senare gjordes en husesyn på kornettbostället. Kanske detta kan vara en ledtråd till var Axel fanns när barnen föddes.
 
MVH/Lars-Åke
 
Bilaga till Uppvidinge A I b:1 Sid 1 (4)  
Uppvidinge häradsrätt A I b:1  
Protokoll över urtima ting och syner m m 1737-1782  
Band i folio. Maskinpaginerad 1-1482  
Där ej annat anges är förrättningsstället Lenhovda. Husesyn 17/6 1736 på gamla stallet på kornettbostället. Salshult (i Korsberga, Östra härad). Maskinpaginerat s. 67.  
Källa: arkis2dok.ra.se/vala/1597/UppvidingeAib1.pdf

296
Karlskrona / Äldre inlägg (arkiv) till 04 november, 2014
« skrivet: 2014-11-04, 11:01 »
Hej
 
Är det någon som vet något om vad som hände Måns Svensson som 1728-05-06 fick en rekommendation från Norrvidige häradsrätt då han skulle lära sadelmakarhantverket i Karlskrona. (Göta hovrätt, Advokatfiskalen Kronobergs län, E:VII, AABA:698, bild 1750 Arkiv Digital)
 
MVH
Lars-Åke

297
08) Översättningshjälp / Ant. i Omständigheter Gårdsby hfl
« skrivet: 2014-11-01, 20:52 »
Soldatsonen Petrus Gertonis (Per Gertonsson) skrevs in i Växjö skola 1789-03-01 (V-ö matr. s. 51). I Gårdsbys hfl A1:2 (1788-1800) p. 237 fann jag den senaste notisen om Per i Gårdsby. Här nämns Helgaryd 1790 och 1791 troligen Blekinge. Jag har inte påträffat honom senare. Kanske notisen kan ge hjälp. Men vad står det före 'Scholaie i notisen?
 
MVH
Lars-Åke
 
 

298
Fägersten / Fägersten
« skrivet: 2014-10-17, 08:34 »
Hej Peter
 
I ditt meddelande ovan från 2009-03-12 skriver du att det är oklart varifrån Kristina Katarina Hasselqvist kommer. Det intressanta är att Lars Fägerstens och hennes dotter Gunilla Kristina vigs i Gamla Uppsala med David Hårdberg 1775-02-23. Hans föräldrar var Axel Hårdberg och Katarina Hasselqvist, född 1712 på Prinsnäs i Norra Sandsjö (F) och död i gästgivaregården i Lenhovda (G). Mycket talar för att mödrarna Hasselqvist är systrar eller möjligen kusiner. Har du möjligen några nya uppgifter om detta?
 
År 1788 återvänder David Hårdberg till föräldrargården i Lenhovda för att överta gästgiveriet, men avlider redan 1790. Hustrun Gunilla Fägersten och de två överlevande barnen återvänder då till Danmark.
 
MVH/Lars-Åke

299
Urshult / Äldre inlägg (arkiv) till 18 november, 2014
« skrivet: 2014-10-16, 22:14 »
Hej
 
David Hårdberg och hans hustru Brita Törndahl fick sonen Magnus i Brandstads socken (M) 1723 och sonen Axel 1725 i Lövestads socken (M). David kallas 1725 för ladugårdsfogde.  Från omkring 1745 blev sönerna gästgivare i Åreda i Gårdsby respektive Lenhovda. I Lenhovda träffar man också på inspector David Hårdberg och inspectorskan Brita Törndahl. Båda dog hos sonen i Gårdsby.
 
Men genom att söka bland faddrar i KGFs databas fann jag att Brita Törndahl i Hultalycke varit fadder 1730-08-09 till Jon Jonasson i Hultalycke. När man går in i hfl finner man familjen Hultalycke, Urshult, AI:1 p. 176.
 
Finns andra uppgifter om familjen Hårdberg - Törndahl i någon annan gälla med anknytning till Urshult?
 
MVH/Lars-Åke

300
Fulltofta / Fulltofta
« skrivet: 2014-10-16, 00:29 »
Hej
 
Jag har funnit på en släktforskarsida att en Ola Törndahl dog i Fulltofta 1734-09-11. Då Fulltofta ligger nära de orter där min Brita Törndahl levde som nygift, undrar jag om någon har mer uppgifter om släkten Törndahl.
 
Jag har funnit följande:
 
David Hårdberg och Brita Törndahl döper en son till Magnus 1723-11-15 i Brandstad. (Brandstad C:1 p 37).
 
Ladugåredsförman David Hårdberg o Brita Törndahl får 1725-09-05 sonen Erik AXEL i Lövestad. (Lövestad C1:1 p. 96)
 
Magnus kom att bli gästgivare i Gårdsby socken i Kronobergs län efter giftemål där 1747. Brodern Axel Håreberg blev gästgivare i Lenhovda socken i samma län. Föräldrarna David och Brita dog hos sonen i Gårdsby 1776 resp. 1767. Beräknat födelseår för David är 1692 och för Brita 1693.
 
Finns några uppgifter som kan koppa samman Brita Törndahl med Ola Törndahl eller andra Törndahl i trakten? Andra intressanta uppgifter om Törndahl eller Hårdberg? Hur hamnade de upp i Småland?
 
Med vänlig hälsning
Lars-Åke Stenemo

301
Östra Torsås / Östra Torsås
« skrivet: 2014-10-14, 23:55 »
Hej
 
Helsingborgs Dagblad hade en intressant artikel om Den glömda utvandringen 2011-10-07. Den finner du på http://hd.se/familj/slaktforskning/2011/10/07/den-glomda-utvandringen/
 
MVH/Lars-Åke

302
Garman / Garman
« skrivet: 2014-10-11, 23:12 »
Hej
 
Vem är Lars Garman? Han vigs i Lenhovda 1775-09-26. Han benämns då för mönsterskrivare. När två barn födds i bruksorten Klavreström i Nottebäcks socken 1779 och 1781 kallas han bruksinspektör. Paret flyttat till Matkull i Bergs socken . Här framgår att Lars var född omkring 1748 (Berg A1:1 p 88). Senast 1792 flyttar man till Gästgivargården i Ör (Ör AI:1, p128) där det framgår att hans födelsetid skulle ha varit 27 oktober 1748. Efter denna notisen 1792 tappar jag bort Garman och hans hustru Christna Hårdberg med deras barn. Vart tog de vägen? Var var Lars Garman född?
 
MVH/Lars-Åke

303
Gårdsby (G) / Gårdsby (G)
« skrivet: 2014-09-21, 01:50 »
Hej Martin
 
Svaret är ja. Daniel Mattisson coh Sigrid Börjesdotter är också dina anfäder.
 
MVH/Lars-Åke

304
Dädesjö / Äldre inlägg (arkiv) till 15 september, 2014
« skrivet: 2014-09-15, 14:23 »
Hej
 
Känner någon till något om anfäderna till Lars Jonsson (ca 1671 - 1751-12-20) och hans hustru Karin Nilsdotter (ca 1680 - 1776-06-30) som levde och dog i Björka. Är något känt om gården under 1600 och 1700-talet.
 
Med vänlig hälsning/Lars-Åke

305
Gårdsby (G) / Gårdsby (G)
« skrivet: 2014-09-13, 20:43 »
Hej igen
 
Alla uppgifter om t.ex. faddrar kom inte med. Vet ej varför. Sänder därför en ny antavla för Daniel.
 
 
 
(144.4 k)

306
Gårdsby (G) / Gårdsby (G)
« skrivet: 2014-09-13, 20:24 »
Hej Rebecka
 
När det varken finns husförhörslängder eller domstolshandlingar får man försöka lägga pussel med de uppgifter som står till bud. Då såväl Ekesås som Fylleryd låg under kyrkan kan jag tänka mig att det finns handlingar i Domkapitlets arkiv jag inte utnyttjat. Det finns säkert också domstolshandlingar jag ännu inte träffat på. Men jag bifogar det pussel som jag hittills lagt.  
 
MVH/Lars-Åke
 
(23.8 k)

 
(147.8 k)

307
Gårdsby (G) / Gårdsby (G)
« skrivet: 2014-09-10, 14:26 »
Enligt mina noteringar skatteköpte Börje Nilsson år 1701 Gasslanda Hallagård. Min källhänvisning är en annan släktforskare. Possessorn (den frälseman som innehadde skatterätten) till Gasslanda Hallagård 1676 var Jonas Bure, vilket var första år man i mantalslängden kan finna Börje Nilsson. När man numera lätt kan kontrollera domböckerna, sökte jag i Norrvidinge häradsrätts protokoll utan att finna källan för påståendet om skatteköp. Jag skall undersöka saken vidare.
 
Jag kan inte heller finna någon av hans barn som levde vidare i Hallagård. Om gården skatteköpts, borde gården senaste efter hans dödsfall sålts till någon. Uppgifter om detta brukar finnas i domböckerna. (Lättast finner man uppgiften genom uppbuden som skulle ske tre gånger vid olika ting. Uppbuden är normalt noterade först i respektive protokoll). Vid försäljningen finns ofta uppgifter om utlösta syskon etc. Jag har ännu inte sökt dessa uppgifter.
 
MVH/Lars-Åke
 
(Meddelandet ändrat av LÅS 2014-09-10 14:27)

308
Hemmesjö med Tegnaby / Hemmesjö med Tegnaby
« skrivet: 2014-08-28, 10:30 »
Hej
 
Jag använde mig av bl.a. KGF:s databas, utmärkt för att just finna personer. I denna finns ingen födelsenotis om en dotter Annika till Carl Wärme. När jag försökte kontrollera i husförhörslängden om Wärmes familj såg jag att Göteryds första A1:1 började 1769.
 
Jag ville i mitt inlägg bidra med uppgifter som kan vara svåra att finna om man inte ha tillgång till KGF:s databas.
 
Risinge Kåragård och Risinge Söregård ingår i min egen släktforskning så till vida att föräldrarna till Petter och Catrina, Nils Olofsson och Maja Andersdotter vigdes i Gårdsby 1749 (Gårdsby C:1a p. 178). Jag har tidigare inte följt dessa barn vidare.
 
MVH/Lars-Åke

309
Hemmesjö med Tegnaby / Hemmesjö med Tegnaby
« skrivet: 2014-08-28, 03:32 »
HejFredrik
 
Jag har inga färdiga svar,men kanske några ledtråder.
 
En smed Carl Wärme är fader till Lars, född  1744-01-02 i Göteryd. Äldre kyrkböcker saknas för Göteryd, så om Annika är född här är oklart.
   
Knipsmeden Johan Bengtsson har en bror, knipsmeden Petter Bengtsson som vigs i Nöbbele 1761-01-28 med Inger Persdotter. Johan är fadder till deras son Petter som föddes 1764-01-13. Kanske denne broder kan vara lättare att följa.
 
Catrina Nilsdotter, född i Risinge Södergård 1752-05-07 har en äldre bror Petter Nilsson född i Risinge Kåragård 1750-09-03 som skulle kunna vara den Petter Nilsson du söker.
 
Det är intressant om du i detta forum kan bekräfta (eller dementera) några av dessa hypoteser.
 
Med vänlig hälsning
Lars-Åke

310
Roasjö / Roasjö
« skrivet: 2014-08-25, 23:53 »
Hej
 
Jag söker Johan Teodor Lindbergs förfäder. Han föddes i Dammstorp i Roasjö 1749-06-11 (Roasjö C:4 s. 116). Moder är Helena Beata Thoresdotter. Men vad heter fadern?
 
Familjen flyttar, men vart? Se Roasjö A1:2 s 45 (bifogas)
 
Var gifter sig paret?
 
De förmodade morföräldrarna kommer från “Småland” och “Gunnarsbo”? Finns andra uppgifter om detta? Vad är Gunnarsbo?
 
Tacksam för hjälp
Med vänlig hälsning
Lars-Åke
 

311
Hörling / Hörling
« skrivet: 2014-08-25, 11:58 »
Sam Baty
 
I send you a copy of the church book from Vissefjärda. (Vissefjärda A1:15 (1861-1870) p. 299). Johan Gustaf was born 1843 19/11. You can also see his family onn this page. He was married 1865 4/11.
 
Regards
Lars-Åke Stenemo
 

312
Hörling / Hörling
« skrivet: 2014-08-24, 21:33 »
Two boys are born in Södra Sandby with the name Johan Gustaf Petersson. I will come back with more information
 
(20.3 k)

313
Tjureda / Äldre inlägg (arkiv) till 14 september, 2014
« skrivet: 2014-08-13, 16:24 »
Hej
 
En salpedersjudare Sven Andersson avlider av ålderdom 1757-04-04 i Tjureda, 81 år gammal. (Tjureda CI:1 p 241). Har någon träffat på denne Sven i hfl, dombok, mtl eller annan plats i Tjureda?
   
Min hypotes är att denne Sven Andersson är identisk med den salpedersjudare Sven som levde i Stojby Västregård 1702-1715 (Gårdsby mtl) och där fick sönerna Anders (f. ca 1686 - 1772) och Daniel (1704-1766).
 
Sonen Anders Svensson gifte sig med Elin Thoresdotter och fick i Gårdsby son Jon Andersson 1718. Han fanns i Gårdsby 1724 (Söraby AI:1 p 17b) men påträffas i Tjureda Thoragård 1730 (Tjureda AI:1 p 104) Elin avlider här 1766 och Anders några år senare, 1772. Jag har dock inte påträffat ovannämnde Sven Andersson i deras hushåll enl. hfl.
 
Detta gör att jag också är intresserad av Thoragårdens historia, speciellt före 1730. Har någon uppgifter om denna gård?
 
Med vänlig hälsning
Lars-Åke

314
Wetterberg / Wetterberg
« skrivet: 2014-07-28, 12:21 »
Hej
 
Prästemannen Johan August Wetterberg bodde i Färgaryds socken, idag en del av Hylte kommun i Halland på gränsen till Småland. Han dog ogift 1884-08-15 i Hov, Växjö landsförsamling. Han blev 68 år, 3 månader och 11 dagar. (KGFs databas)
 
MVH/Lars-Åke

315
Gårdsby (G) / Gårdsby (G)
« skrivet: 2014-07-22, 17:37 »
Släktforskning i Gårdsby - Några Andra källor än kyrkboken
 
Gårdsby socken saknar husförhörslängd i traditionell form före 1783. (Gårdsby A1:1). Denna längd har dessutom stora brister. Uppgifterna är inte hämtade från kyrkböckerna utan verkar vara lämnade av berörda personer själva. Först i A1:4 (1810-1820) finns uppgifter om födelseplatsen.
 
Som jag tidigare visat finns en längd över Gårdsbys befolkning (ej barn) från 1724 i Söraby A1:1.
 
En intressant längd från 1744 är Skatte- och mantalslängden från detta år. I Arkiv Digital söker man på ”Kronobergs läns landskontor” (istället för församling) och finner då längden EV1. Gårdsby socken finner man på sidan 784 (AD Bild 3740). Längden börjar på sidan 103 med Stenbrohult socken. På denna sida finner man också rubrikerna för de olika kolumnerna i boken.
1.   Bynamn
2.   Rotar och matlag
3.   Personers namn
4.   Män
5.   Hustrur
6.   Söner
7.   Döttrar
8.   . medel, (jag har tolkat det som har beskattningsbara tillgångar)
9.   Sonhustrur
10.   Drängar
11.   Pigor
12.   Annotationer
 
Längden för 1745 (EV2) och1746 (EV3) saknar uppgifter för Norrvidinge och Kinnevald härader. Gårdsby ingår i Norrvidinge härad.
 
En annan intressant skatte- och mantalslängd är från 1784 (E1V:1). Den kan vara intressant som komplement och jämförelse med den samtida husförhörslängden. Denna finner man på samma plats som nämnda äldre längd.
 
Ytterligare en längd är värd att framhållas. Det är en mantalslängd från modern tid, 1941. Den finner man när man söker ”Häradsskrivaren i Allbo och Norrvidinge fögderi”. (F1aa:62). Gårdsby börjar på AD bild 4490. Denna längd innehåller ofta uppgifter om födelseplats och andra intressanta uppgifter. Denna längd täcker delvis luckan mellan databaserna Sveriges Befolkning 1900 och Sv. Befolkning 1970.
 
Nämnda gäller gäller förstås för de flesta socknarna i Kronobergs län. Speciellt intressant när kyrkoboksmaterial saknas.
 
MVH
Lars-Åke

316
Gårdsby (G) / Äldre inlägg (arkiv) till 22 juli, 2014
« skrivet: 2014-07-22, 10:24 »
Hej
 
Sänder dokumentet om Invånarna i Finnagård som pdf-fil. Också jag har problem att öppna filen ovan. Det har blivit något ffel någonstans.
 
MVH/Lars-Åke
 
(27.1 k)

317
Gårdsby (G) / Äldre inlägg (arkiv) till 22 juli, 2014
« skrivet: 2014-07-21, 14:29 »
Hej Johan Börjesson
 
Roade mig just med att sammanställa mina noteringar från mantalslängderna om Stojby Finnagård. Peder (Per) Nilsson och hans hustru Karin är uppenbart förfäder till nämnde Per Persson. Min sammanställning sänds som separat meddelande nedan(som tål att granskas, då det finns möjlighet till många felkällor på vägen.
 
MVH/Lars-Åke`
 
(Meddelandet ändrat av LÅS 2014-07-22 10:31)

318
Gårdsby (G) / Äldre inlägg (arkiv) till 22 juli, 2014
« skrivet: 2014-07-20, 23:17 »
Hej
 
Jag har en Per Persson noterad i Stojby Finnagård, född omkring 1678. Han var gift med Elin Thoresdotter och paret fick 8 barn 1705-1725. Några uppgifter om hustrun död har jag inte, min notering (ej närmare utredd, hämtad från KGF-Nytt 2006) är att Per Person dog i Stojby Finnagård i april 1753. Han hade en son, också kallad Per Persson som levde 1724 i Stojby Finnagård (söraby a1:1 p 18)och som fick dottern Catharina Persdotter, född 1757-01-28 i Borlanda Dusagård.
 
Per Persson d.ä. sålde del i Stojby Boosgård 1731-05-13 (Norrvidinge häradsrätt A1a:6b 1736-05-25 § 38). Andra uppgifter om honom har jag inte.
 
MVH/Lars-Åke

319
Gårdsby (G) / Äldre inlägg (arkiv) till 22 juli, 2014
« skrivet: 2014-07-20, 22:18 »
Hej
 
I mitt inlägg 2012-11-22 hänvisar jag till Disbyt för att finna släktsamband. Tills vidare får man höra av sig till mig om man önskar ansedlar, antavlor eller stamtavlor för gårdsbybor.
 
Anna Brita Håkansdotter var dotter till klockaren Håkan Persson (ca 1675 - 1756-10-xx). Han var klockare 1707 - 1736. Om klockarna i Gårdsby har jag en nästan färdig artikel. Så vänta till i höst om detta.
 
Men jag saknar vissa uppgifter. Håkan Persson vigdes med Ingrid Månsdotter (ca 1678-1748-05-01) i Hemmesjö 1695 (Hemmesjö C1:1. P 398). Jag har inte påträffat paret igen förrän i juli 1705 då sonen Per föddes i Tveta i Gårdsby (C1a. p  90).  Anna Brita (och kanske något syskon som inte överlevt) är födda mellan 1695 och 1705. Anna Brita påträffas själv som fadder i Gårdsby första gången 1714, varför hon sannolikt är född omkring år 1700. Hon vigdes 1718-11-02 och fick första barnet 1720-09-22.
 
En trolig ledtråd till Håkans härkomst är att vid dopet av sonen Per 1705 fanns en fadder vid namn Sven Persson i Trydeke i Urshult. Vid dottern Marias dop 1713 fanns en Sven Persson från Ramnåsa i Dädesjö.(C1a. p 100). Sven i Trydeke är troligen identisk med den Sven Persson som 1702-06-01 vigdes i Urshult med Karin Carlsdotter. Detta par är ännu inte spårat - och sambandet med Håkan Persson således inte färdigutrett. (Mantalslängder för Gårdsby och Hemmesjö har ännu inte använts för denna fråga). Kan någon bidra med uppgifter om Håkans och Ingrids bakgrund?
 
Med vänlig hälsning/Lars-Åke
 
(23.3 k)

320
Gårdsby (G) / Äldre inlägg (arkiv) till 22 juli, 2014
« skrivet: 2014-07-20, 20:22 »
Hej
Jag håller med dig om att det står Anna Christina Håkansdotter. Jag anser detta är en felskrivning. Jag har nu lagt till en not om detta i mina noteringar.
 
Vid tidpunkten 1732 var det någon annan än komminister Magnus Hofling (1713-1735)  som förde kyrkboken i Gårdsby.  Från mars månad 1731 blir det en ny handstil. Från januari 1732 återigen ny handstil, men är det inte samma som före mars 1731. Jfr texten ”för dess svaghets skull” när barnets inte döptes i kyrkan. Den som skrev Marias födelsenotis var således inte välbekant med familjen, varför namnet blev fel.
 
Mina noteringar om Gårdsby C1:a är inte en avskrift utan en bearbetning av hela C1:a. Jag har kompletterat med andra källor. Projektet började i början av 1980-talet med att försöka skapa en sammanställning som liknar en husförhörslängd över hela perioden.   År 2012 blev detta klart. Hur detta arbete slutgiltigt skall publiceras är ännu inte klart. Jag kommer att testa olika varianter på www.stenemo.net.
 
Jag bifogar Sven Jönssons ansedel.
 
Med vänlig hälsning
Lars-Åke
 
(107.7 k)

321
Hej
 
I Hemmesjö A1:7 finns Daniel Håkansson med familj på sidan 21 i Källehult under Åreda Söderegård. Familjen saknas i A1:8. Någon uppgift kan jag inte finna bland utflyttade i BI:1. Har jag missat något?
 
Vart tog familjen vägen?
 
MVH
Lars-Åke

322
Ingelman / Ingelman
« skrivet: 2014-06-14, 16:05 »
Hej
 
Vad hände med volontären Nils Möllelund? Dog han före vigseln eller gifte sig med annan kvinna? Det känns lite märkligt att Peter Olof skulle väntat i tre år med vigseln om det varit hans barn.  
 
MVH/Lars-Åke

323
Ingelman / Ingelman
« skrivet: 2014-06-14, 15:16 »
Hej
Har du provat att söka I kyrkoräkenskaperna, I NAD får jag följande uppgifter.
L I:1 Räkenskaper för kyrka (1738-1888)
Reproducerad på: SE/RA/83005/10/2009/C0058913 C0058913
 
Tyvärr prenumererar jag inte på SVARs e-tjänst, så jag kan inte kontrollera om detta ger nya uppgifter.
Med vänlig hälsning/Lars-Åke

324
Dädesjö / Äldre inlägg (arkiv) till 15 september, 2014
« skrivet: 2014-05-28, 00:16 »
Hej
 
En ny fråga utan koppling till mina tidigare frågor.  
 
I Ramnåsa Herrgård föddes Karin 1711-02-26 och Anders 1713-07-22, båda med fadern Sven. Uppgifter om patronymikon och moder saknas. Jag söker varje form av uppgift som kan komplettera födelsebokens uppgifter.
 
I Gårdsby var en Sven Persson från Ramnåsa fadder 1713-05-24 då klockare Håkan Perssons dotter Maria döptes i Gårdsby. Vid dopet 1705-07-09 till ett tidigare barn till denne klockare uppträdde en Sven Persson från Tryteke i Urshult, gift 1702-06-01 i Urshult med Karin Carlsdotter. Detta par var troligen föräldrar till döttrarna Ingebor (1708), Märta (1703) och Kerstin (1706), alla födda i Trydeke i Urshult. Kan det vara detta par som fick barnen Karin och Anders i Ramnåsa?
 
Med vänlig hälsning/Lars-Åke

325
Söraby / Söraby
« skrivet: 2014-05-21, 12:33 »
Löpanäs omkring 1700
 
År 1695 fick fadern Erik Jonsson i Löpanäs sonen Jon. (Söraby C:1b, s. 287). Tolv år senare döps Per Jonssons dotter Kerstin 1707-11-03. Vid båda tillfällena var Jon Ulf i Kråkenäs fadder. Vid det senare tillfället var också pigan Kerstin i Kråkenäs (Söraby C:1b, s. 292).
 
(Min teori är Erik och Per var bröder, söner till Jon Ulf och att pigan Kerstin är identisk med Kerstin Jonsdotter som blev hustru till gästgivaren Måns Persson i Norra Åreda. Några slutsatser kan dock inte dras ännu!)
 
Har någon uppgifter om Erik Jonsson, Per Jonsson samt deras familjer, ägarförhållandena och invånarna i Löpanäs 1690-1720 så är jag tacksam för varje liten ledtråd.
 
Med vänlig hälsning/Lars-Åke

326
Dädesjö / Äldre inlägg (arkiv) till 15 september, 2014
« skrivet: 2014-05-18, 18:23 »
Hej
 
Jag ser i Småländska gästgivargårdar och skjutsstationer att (Norra) Åreda i Gårdsby tillhörde Dädesjö socken, vilket måste vara i juridiskt hänseende. Åreda tillhörde således Uppvidinge härad. (Bouppteckningar för Hårdberg finns t.ex. i Uppvidinge)
 
Min fråga är om någon har träffat på uppgifter om gästgivare i Åreda före 1720, i Uppvidinges dombok eller på annat ställe?
 
Med vänlig hälsning/Lars-Åke
 
Gästgivarelängd för Åreda
1709-       Jon, hustru död 1709 (Gårdsby C:1a p. 215)
1720-1748   Måns Persson, d. 1748 o hustru Kersin Jonsdotter, d. 1745, (trol. d.t. ovan)
1748-1790   Magnus Hårdberg o hustru Stina Månsdotter (d.t. ovan) Lindell
1790-1810   Matthias Modig o hustru Birgitta Christina Hårdberg (d.t. ovan)
1810-1815   David Modig (s.t ovan) o Helena Jonsdotter Hård

327
Hasselkvist / Hasselqvist / Hasselkvist / Hasselqvist
« skrivet: 2014-05-14, 02:29 »
Bonden på Hässlid i Virserum var säkert Israel Svensson (1669-1739) och hans hustru var Beata Catharina Keitz (född omkring 1677 på Örsasjögle, Tveta sn, enda dotter till rustmästaren vid Kalmar regemente Ludvig Keitz och Märta Björnram af Helgås). Ättlingar kom att gifta sig med släkten Höök.
 
Djäknen i Växjö skola verkar senare ha bytt namn från Hasselqvist till Widerström?
MVH/Lars-Åke

328
Norra Sandsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 13 maj, 2014
« skrivet: 2014-05-13, 23:39 »
Hej
 
Catharina Hööks släktskap är intressant. Förutom kontakterna med Vrigstad finns en detalj bland faddrarna 1712 till dottern Catharina. Den som nämns först är arrendatorn Nils Ödman på Prinsnäs. (N Sandsjö C:1 p 254).
 
Enligt en personakt på Jönköpings genealogiska förening (http://www.337.jbgf.se/inger/pe5143b97.html) skall Jon Torsson Höök d.y, varit gift en tredje gång med en Catharina Ödman. Kan Nils vara en släkting till henne?
 
Nils Hård af Segerstad talar 2014-03-21 att familjen flyttar från Söndrarp, men jag finner dem i Prinsnäs, Har jag missuppfattat något?
 
MVH/Lars-Åke

329
Hasselkvist / Hasselqvist / Hasselkvist / Hasselqvist
« skrivet: 2014-05-13, 19:52 »
Hej
 
I Växjö skolas matrikel (1651-1751) anges en Johannes Israelis Hasselqvist, med jordbrukande föräldrar från Hässellid i Wiresrum, antagen 28 september 1722 (sid 65). Han anges vara 16 år, dvs född ca 1708. Han antogs till klassen aritmetik. Jag tolkar Wiresrum vara identiskt med Virserum.
 
Det var vanligt att skolelever antog släktnamn vid skolans början. Jag har vidare ett stort antal exempel på hur släktingar sedan antog samma släktnamn utan att vara direkt nedstigande led.
 
Min fråga: Kan någon finna något samband mellan Johan Israelsson och syskonen Hasselqvist från Norra Sandsjö?
********************************************
Övriga Hasselqvist i Växjö skola och gymnasium:
 
Nicolaus, gick ut gymnasiet 1706, militiestaten
Ingemarus och Jonas, söner till Jonas Hasselqvist i Ingelstad, Ö. Torsås skrevs in 10 mars 1764, 18, rsp 13 år gamla. VSM 1752-1819, s. 19)
Magnus, son till Arvid Hasselqvist i Rinkabytorp i Tävelsås, född 1776, antogs 2 maj 1788 (sid 50) (sonson till Jonas)
Sveno (bondson från ”Ousby” född 5 feb. 1797. Antogs 20 oktober 1811 (sid 80) och en bror Laurentius född 29 december 1802 antogs 14 mars 1814 (s. 83). Hemorten nu specificerad till Hasslaröd in Ousby.  
 
Med vänlig hälsning/Lars-Åke

330
Hasselkvist / Hasselqvist / Hasselkvist / Hasselqvist
« skrivet: 2014-05-13, 00:22 »
Catharina Hasselqvist
 
Catharina Hasselqvist (född ca 1711) var gift senast 1743 med Gustaf Hultgren. Paret bodde i Kulla i Ekeberga. När dottern Anna Beata föddes 1743 var bl.a. gästgivaren Petter Agelin och en hustru Christina Schatlovia faddrar. (Ekeberga C:1 p 396-397). Schatelovia kom tre generqtioner tidigare från Skatelöv.
 
Efter makens bortgång 1747 bildar Catharina omkring 1748 ny familj med gästgivaren Axel Hårdberg i Lenhovda. Sonen Divid föddes dock i Kulla (Ekeberga C:1, p 440).
 
Ringborg har tidigare omnämnt att en Hasselqvist blev gästgivare i Ingelstad i Östra Torsås. Avståndet mellan Ingelstad och Ekeberga är ca 42 kilometer. Gästgivarna utgjordes vid denna tid oftast av gästgivaresläkter med nära förbindelser.
 
Var Jonas och Catharina syskon? Varifrån kom de/hon? Jag saknar också uppgifter om Catharinas båda vigslar?
 
Med vänlig hälsning/Lars-Åke
 
(Meddelandet ändrat av LÅS 2014-05-13 00:50)

331
Barfoth / Barfot / Barfoed / Barfoth / Barfot / Barfoed
« skrivet: 2014-05-12, 21:36 »
Hej
 
Anna Beata Hultgren föddes i Kulla i Ekeberga 1743-01-26. I bouppteckningen 1790 efter modern (Uppvidinge häradsrätt FII:5 s 1283) framgår att Anna Beata är änka efter någon Barrfot. Jag förmodar detta är en stavningsvariant på Barfot. Vem var maken? På vilken ort levde paret? Familj?
 
Med vänlig hälsning/Lars-Åke
 

332
Drev / Drev
« skrivet: 2014-05-04, 14:03 »
Hej
 
Mitt material om Gårdsby C:1a är på nästan 1200 (tolvhundra)sidor, varför jag valt att publicera på egen hemsida.
 
MVH/Lars-Åke

333
Drev / Drev
« skrivet: 2014-05-03, 01:49 »
Uppgifterna om Anders Danielsson och hans hustru Catharina Persdotter har jag inhämtat i mitt projekt att kartlägga samtliga personer födda i Gårdsby 1693-1762 (samtliga i Gårdsby C:1a). Jag blev ”klar” för något år sedan och resultatet visas på min hemsida www.stenemo.net. Men din förfrågan gjorde att jag kunde komplettera mina uppgifter.
   
Hustru Catharina Persdotter och jag har en gemensam ana i Kerstin Trottesdotter (1675-1745).
 
Med vänlig hälsning/Lars-Åke

334
Drev / Drev
« skrivet: 2014-05-02, 17:57 »
Hej
 
Jag har en Anders Danielsson född i oktober 1739, vars död är obekannt. Han levde i Gårdsby ännu 1784. Han hade fem barn som jag ännu inte följt upp. Jag bifogar hans ansedel där alla källhänvisningar framgår.  
 
Tacksam för besked om det är rätt Anders Danielsson vi talar om.
 
MVH/Lars-Åke
 
(30.0 k)

335
Ljungström / Jungström / Ljungström / Jungström
« skrivet: 2014-04-21, 02:27 »
En Eskil Ljungström benämns som gästgivare i Fridlevstad 1805 och senare. (Fridlevstad AI:3 s. 68)Han uppges vara 38 år 1805, dvs. född omkring 1767. Var föddes han, när kom han till Fridlevstad, var dog han?
 
MVH/Lars-Åke

336
Roye (Roije) / Roye (Roije)
« skrivet: 2014-04-21, 02:17 »
Vem var Anna Maria Roye (Roije)som 1805 var maka till gästgivare Eskil Ljungström i Fridlevstad? (Fridlevstad AI:3 s. 68). Finns några kända släktsamband med flickan Johanna Maria, som senare kallas Söderlund?  
 


 
 
MVH/Lars-Åke

337
Morén / Morén
« skrivet: 2014-04-19, 02:15 »
Hej Jag söker uppgifter kring bagaren och borgaren i Ronneby, Andreas Morén. Hans hustru heter Johanna och var enligt en senare uppgift i Karlskrona född 1793, där hon kom att leva som änka. Andreas och Johanna fick 1816-08-03 dottern Maria Lovisa (Ronneby CI:8 s. 429). En annan dotter, Charlotta Sofia Morén skall enligt källa i Karlskrona varit född 1826-09-08, också i Ronneby, men denna uppgift har jag inte funnit i födelseboken. Kan någon bidra med uppgifter om Andreas Morén och hans hustru? MVH/Lars-Åke

338
Skomakaren Johan Magnus Hårdberg vigdes med Charlotta Sofia Morén 1862-09-03 enligt husförhörslängden (Karlsk stadsf. AI:27, s 244). Var ägde vigseln rum?
 
Enligt en uppgift jag fått skall hustrun varit änka efter någon Lundgren, vilket skall kunna förklara hennes fastighetsinnehav. Men jag lyckas inte finna henne i husförhörslängderna före giftemålet med Hårdberg.
 
Tacksam för lite hjälp.
 
MVH/Lars-Åke

339
Ronneby / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-04-13
« skrivet: 2014-04-13, 22:02 »
Hej
 
David Modig och hans hustru Helena Hård påträffas i Ronneby AI:21 i Bredåkra (71). Familjen saknas i AI:24. Vart flytta dessa?
 

340
Hårdberg / Hårdberg
« skrivet: 2014-03-31, 01:25 »
The Family Hårdberg
 
The first person with the name Hårdberg I have found is David Hårdberg. He was born about 1692. The first time I found him is 1723-11-17 when his son Magnus baptised in Brandstad parish in Skåne.
 
Two years later, 1725-09-25, when his second son Axel was baptised in Lövestads parish, David was “ladugårdsfogde” at Lövestads manor. Ladugårdsfogde was a supervisor for the staff working with the animal at the manor. David was married with Brita Törndahl.
 
In 1745 died the innkeeper I Lenhovda Parish in Småland. An inn was a very important place before the time of railway.  The King had about 100 years before appointed a net of innkeeps to manage the inns where the travellers can eat, sleep and change horses. For the duties of an innkeeper that was important that they could read and write, you usually can find their children in the primary school that Sweden have during this time. Very often the role as innkeeper was handed over from father to son, or a daughter husband.
 
Same years after you find David Hårdberg, his wife and his son Axel living in Lenhovda inn. Soon Axel was called innkeeper.  I don´t know where Axel married his wife Catharina Hesselqvist or where the first son is born. His first daughter is born in Lenhovda 1751.
 
David´s first son Magnus married at eastern 1747 the daughter of the innkeeper in Åreda inn in Gårdsby Parish. In that way he got innkeeper in that place, about 20 km from Lenhovda. The name of his wife was Stina Månsdotter Lindell. They have six children between 1748 and 1764. The youngest daughter was Helena Sophia, born 1764-12-24. About the same time David and his wife Brita moved from Lenhovda to his son I Gårdsby. Brita died there 1767 and David 1776.
 
Helena Sophia gets married in Gårdsby 1793-12-13 with “hejderidaren” Nils Nilsson Bruhner from Fagerhults parish. Hejderidare was forest warden and gamekeeper. They have six children from 1795 to 1806, al born in Fagerhult. Johannes was born 1798-12-29. The parents died the father 1808 and, when Johannes was 12 years old, the mother 1810.
 
Johannes takes her mother's family name Hårdberg. Before 1819 he moved to Kalmar, a town close to Fagerhult. He started there as shoemaker.   1821 he came as shoemaker journeyman Westerberg in town Ystad in Skåne. Then he moved to some country parish before he married with Christina Ulrika de la Motte in the town Simrishamn. He stayed there the whole life. He got six children; five of them reach adult age.
 
Your grandfathers father Johan Magnus Hårdberg was born 1831 in Simrishamn. He was also a shoemaker. He moved to Karlskrona and married 1862 Charlotta Sofia Morén. A little story of interest is that you can read about him in a newspaper, Blekinge läns Tidning from 6 October 1868. There is an article about Johan Hårdberg because he is suspected of stolen from the Swedish Navy in Carlscrona. The police found no evidence.
 
Johan Magnus and Charlotta Sofia have three boys; one of them was Gustav Nicolaus, born 1871 in Karlskrona stadsförsamling (town parish). The following is your story.
 
Regards
Lars-Åke

341
Simrishamn / Simrishamn
« skrivet: 2014-03-30, 19:01 »
Syskonen Carolina Elvira och Carl Johan Hårdberg i Simrishamn
 
I husförhörslängen AI:12 s. 109, framgår att änkan Hanna Olsdotter i Nr 35 hade flera oäkta barn boende i sitt hem. Bland dem var Blenda Charlotta Bottini, född 1836-11-01 i Simrishamn.
 
Av födda CI:6, s. 183 framgår att Blenda Charlotta Bottini 1857-12-05, 21 år gammal, fick oäkta dottern Carolina Elvira. Av CI:7 framgår att 1860-11-14 födde ”fästekvinnan” Charlotta Bottini, boende i nr 29 sonen Carl Johan.  Dessa levde i också i Nr 35.
 
Det märkliga är att både Carolina Elvira och Carl Johan kommer till Stockholm och då bär namnet Hårdberg. Carolina Elvira flyttar i januari 1886 från Danmark till söder i Stockholm och är modist i Klara församling 1887-1888. Carl Johan är kakelugnsmakare och kommer till Artilleriroteln 1881 och kommer då från Malmö.
 
Misstänk fader är någon av skomakare Johan Hårdberg och hustru Christina Ulrikas de la Mottes fyra söner, speciellt de tre yngsta.
Nils Axel, född 1823, lämnade föräldrahemmet 1844 (från 1852 skomakare i Malmö)
Johan Magnus, född 1831, flyttade från föräldrahemmet 1856 till okänd ort. Han gifte sig 1862 i Karlskrona.
Carl August, född 1833, flyttade 1847 hemmet till annan plats i Simrishamn, men saknas i längden senare.
Gustaf Nicolaus, född 1835 flyttade hemifrån 1856 till okänd plats.  
 
(PS.  En syster till bröderna var Maria, som 1865 fick o.ä, dottern Christina Ulrika, Denna flicka blev sömmerska och fanjunkaränka i Stockholm.)
 
Känner någon till uppgifter som kan knyta någon av bröderna Hårdberg till Charlotta Bottinis två barn som kom att kallas Hårdberg?
 
Med vänlig hälsning/Lars-Åke

342
Tack alla! Nu har jag funnit Hårdbergs hela väg från Fagerhult i Småland, via Kalmar, Ystad och därefter några andra socknar fram till Simrishamn där han kom att etablera sig.
 
MVH/Lars-Åke

343
Hej
 
Tackar för tips
 
Jag fann änkan Leisner och min Johan Hårdberg i Ystad S.M. i AI:7 under Nr 464. Johan Hårdberg saknas däremot tillsammans med Leisner i A1:4 och AI:5.
 
Jag fann dock Johan Hårdberg inflyttningslängd i Ystads S.M. B:2, sid. 25, där han under år 1820 är upptagen. ”Nr 38, Johan Hårdberg, skomakare Westerberg” När jag däremot söker under Nr 38 i hfl (AI:4 och AI:5) finner jag varken någon Westerberg eller Hårdberg. Betyder Nr 38 något annat i inflyttningslängden?
 
Med vänlig hälsning/Lars-Åke

344
Hej
 
I utflyttningslängd från 1821 för Ystads S:t Maria B:1 (1808-1827) sid. 76 Nr 177 omnämns att skomakaregesällen Johan Hår(d)berg flyttat från Lysners änka.
 
Är änkans namn rätt uppfattat? Var finner jag uppgifter om henne och Hårdberg i husförhörslängden?
 
Hårdberg föddes i Fagerhult i Kalmar län 1798-12-29. Fadern dog 1808 och modern 1810. Jag försöker finna svar på vad som gjorde att Hårdberg kom till Ystad.
 
Med vänlig hälsning/Lars-Åke

345
De La Motte / De La Motte
« skrivet: 2014-03-25, 23:58 »
Hej
 
Ulrica Christina De la Motto vigdes 1822-08-23 i Simrishamn med skomakarmästare Johan (Johannes) Hårdberg (Simrishamn EI:1 s. 6) Hennes fader trädgårdsmästare D.l. Motte godkände vigseln. Se vidare om släkten Hårdberg i detta forum.
 
I en hfl framgår att hon var född 1796 i Esperöd, Simrishamn (L) (Simrishamn A1:5 p 199).
 
Johannes Hårdberg är född 1798-12-29 i Fagerhult (H) (Fagerhult C:3 p 213). (Alltså i Kalmar län, inte Skåne) Johannes morfar, Magnus Hårdberg,  var född 1723-..-.. i Brandstad (M) (C:1 p 37). (Johannes antog moderns släktnamn). Kan någon finna någon koppling mellan detta och Johannes flytt till Simrishamn så skulle detta vara intressant.
 
MVH/Lars-Åke
 
(Meddelandet ändrat av LÅS 2014-03-26 00:07)

346
Hårdberg / Hårdberg
« skrivet: 2014-03-24, 00:01 »
Hello Pamela
 
You have right. Your grandfather Gustaf Nicolaus Hårdberg came from the Hårdberg family in Småland. Johan Magnus is born in Simrishamn in Skåne. His father Johannes, born 1798, came from Fagerhult in Kalmar län, not Fagerhult in Skåne. Johannes has taken his mother's family name.
 
I must correct one thing. I write that Hilma Charlotta was a sister to Gustaf Nicolaus. She was a daughter to a brother to his father.
 
I attach a genealogical table of the Family Hardberg. I will work little more with this family and send all details direct to you.
 
Regards
Lars-Åke
(9.8 k)

347
Hårdberg / Hårdberg
« skrivet: 2014-03-18, 17:40 »
Hi
 
There is no Gustaf Magnus Hårdberg, born in Sweden 1871, but I found one Gustaf Nicolaus Hårdberg. He is born in Karlskrona stadsförsamling 1871-02-15. His parents were Johan Magnus Hårdberg, a shoemaker and Charlotta Sofia Morén.
 
Their first sun was Victor Magnus, born 1868. But of more interest I think is the daughter, Hilma Charlotta, born 1861.
I think that Gustaf Nicolaus took the name from his sister and gave it to his daughter, your mother. Do you think I have right?
 
I will look little more of this family and hope I can come back.
 
MVH
Lars-Åke

348
Berg / Äldre inlägg (arkiv) till 07 februari, 2014
« skrivet: 2014-02-03, 17:21 »
Hej
 
Jag har sedan omkring 1985 korresponderat med Leif Burén i Helsingborg och tagit del av hans excerpter av domböcker och mantalslängder gällande nämnda släkt. Jag har helt nyligen registrerat domboksutdragen i källhänvisfningarna och då också utnyttjat den avskrift av domboken som Conny Gustavsson gjort och som finns på KGFs senaste skiva från 2013. Jag har försökt att ange källhänvisningarna till originalkällorna och då använt mig av Arkiv Digital. Jag är inte färdig, och lär aldrig heller bli det, men mina uppgifter i dagsläget bifogas.
 
Då materialet både är svårtytt till bokstav och innehåll kan en diskussion i denna spalt säkert förbättra kvalitén. Jag skall vidare försöka återkomma till din fråga om Marta Olofsdotter.
 
MVH
Lars-Åke
 
     
(85.5 k)

349
Hjortsberga / Hjortsberga
« skrivet: 2014-01-22, 21:48 »
Hej Christian
 
Gunnil Svensdotter är Trotte Anderssons tredje hustru. Gällande Trottes härkomst bör man också hålla öppet för Anders Trottesson i Bergunda.    
 
Någon Gunnil född o Gårdsby de aktuella åren finns inte. Jag tycker det är oklart vad beteckningen Gårdsby kan betyda på den aktuella sidan. Jag delar din uppfattning att ytterligare efterforskningar krävs i mång avseenden.
 
MVH/Lars-Åke

350
Övrig teknik / Sökfuktion på sin hemsida
« skrivet: 2014-01-12, 12:18 »
Hej
Jag skulle vilja återkomma till frågan. Jag har just funnit att man kan skapa en egen hemsida/blogg utan kostnad i på www.WordPress.com. Jag tänkte lägga bland annat lägga ut diverse källmaterial på min hemsida.
 
Ett exempel är Växjö skolors matrikel från 1651-1819. Med gymnasiet blir det omkring 280 bilder och där tillkommer det maskinskrivna register som Erik Hård af Segerstad upprättat 1972 som omfattar 56 sidor. Skall detta material bli lättanvänt krävs någon form av sökfunktion - databasnavigator eller databashanterare - som är enkel att använda såväl för den som vill studera materialet som för mig och andra som vill lägga upp material. Jag efterlyser därför synpunkter. Jag förmodar det hänt mycket på denna front de senaste åren - och gratisprogram.
 
Med vänlig hälsning/Lars-Åke

351
Ingelman / Ingelman
« skrivet: 2014-01-11, 21:49 »
Hej
 
Mina noteringar på Bengt Gustav Ingelman är att han är född 1774-02-21 i Ingelstad Södergård i Östra Torsås. Kanske jag noterat fel datum. Han är brorson son till Gustav Ingelman d.ä.
 
MVH/Lars-Åke
 
 
(8.1 k)

352
Norbin / Norbin
« skrivet: 2013-12-22, 21:56 »
Hej
 
Vem Johan Samuel Norbin talar vi om? Är det den som 1837-03-04 vigdes med Rebecka Gustafa Berg i Maria Magdalena. Har du något datum för vigseln med Johanna Christina Lychou?
 
MVH/Lars-Åke

353
Dädesjö / Äldre inlägg (arkiv) till 15 september, 2014
« skrivet: 2013-12-03, 23:18 »
Hej igen
 
Jag sökte på Jonas Carlsson som fadder 1740-1760 i KGFs databas. Jag bifogar resultatet. Nog verkar det som om att Jonas haft både syster och bror i Dädesjö, samt bott i Sjösås. Ett tips att följa upp.
 
Lars-Åke
 
(28.7 k)

354
Dädesjö / Äldre inlägg (arkiv) till 15 september, 2014
« skrivet: 2013-12-03, 19:35 »
Hej Ulf
 
Har du lyckats reda ut föräldrarna till Britta Månsdotter? I Gårdsby C:1a p 252 anges faderns namn Måns Robertsson medan moderns namn saknas. Min uppfattning är att det är paret Måns Robertsson, vid vigseln boende i Kyrkeryd i Gårdsby som 1736-11-07 vigdes med regementskrivare Hadders piga Kerstin Nilsdotter.  
 
Men vem var Kerstin Nilsdotter? Födelsenotisen vid dottern Brittas födelse anger Gabriel i Sågen och Per Persson i Sporryd som båda kan koppas till fadern. Men där finns också en dräng Anders som jag tolkat som boende i Linbjörka och en pika Elin på samma plats och en piga Lisa i Drättinge, alla troligen anhöriga till hustru Kerstin Nilsdotter. Känner du eller någon annan till något om detta?
 
Dog Måns Robertsson och Kerstin Nilsdotter i Dädesjö eller på annan plats?
 
MVH/Lars-Åke

355
Tolg / Tolg
« skrivet: 2013-11-23, 19:50 »
Hej
 
I Gårdsby A1:4 (1810-1820) finner du på sidan 436 samma uppgift om födelse, men där finns också uppgiften om att hon 1816 inflyttade till Skogsnäs i Gårdsby från Sjösås socken. Kanske detta åtminstone är en ledtråd.
 
MVH/Lars-Åke

356
Berg / Äldre inlägg (arkiv) till 07 februari, 2014
« skrivet: 2013-11-09, 21:56 »
Vilket släktsamband finns mellan Sven Jonsson och hans hustru Elin Persdotter i Lädja och gästgivaren Per Bosson i Stojby?
 
Per Bossons föräldrar var Bo Månsson (död 1659-1660) och Karin Andersdotter (omgift med Per Jonsson före 1668).  
Per Bosson hade två bröder, varav Måns Bosson varit styvson till Sven Jonsson i Lädja.
 
Det är texten i Norrvidinge härads dombok 1684, 9 oktober, som gett anledning till frågan.
§ 9
Anbelangade det bytet som Anno 1683 den 27 augsti hölls efter avlidna hustrun Elin Persdotter i Lädja emellan hennes man Sven Jonsson i Lädja och gästgivaren Per Bosson i Stojby i vilket Sven Jonsson nuklandrar fast rätten utlåtit noga sakens beskaffenhet och kan intet finna sedan något skäl till sin klagan, ty dömmer den där övriga fattade byteslängd av ovanstående datum kraftigt och geld och Sven Jonsson skall giva Per Bosson efter deras mellan gjorda på bytet som för 1683 års öring i 21 Smt.
 
§10
Den klagan Sven Jonsson till Per Bosson och vill mena han skall hava något ifrån honom efter hans styvson Måns Bosson som pass 18 år sedan blev slagen i Holland och Groningen, Per Bosson beropar sig på en dom som han intet tagit med sig, efter han i den saken nu citerad, vilken skall kunna visa huru Sven intet få ut över att fodra, Ty bliver det med uppskjutit till nästa ting.
 
MVH/Lars-Åke

357
Östra Torsås / Äldre inlägg (arkiv) till 17 mars, 2014
« skrivet: 2013-09-29, 12:30 »
Hej Rolf
 
Jag blev lite nyfiken på Peter Johan Andersson Smedberg. Kanske ett steg vidare i vad du söker.
 
Av husförhörslängden 1848-1853 för Tävelsås (A1:10 s. 124) framgår att fadern Anders Staffanssson inflyttat till Tävfelsås i januari 1850 från Jät och att modern inflyttade i april samma år från Växjö. Här står också om Peter Johan ”född före vigseln mer erkänd av Anders Staffanson för eget barn”.
 
Modern Sara Lisa Petersdotter utflyttade 1850 från Thelestad i Växjö landsförsamling. (Växjö B1:2 s. 365). I denna notering står inget om någon son.
 
Söker man i Växjö landsförsamling A1:10 påträffar man så småningom Sara Lisa och hennes son i Gatehuset Södralid under Thelestads Postgård (sidan 49 i hfl). Troligen är det också Lisa Stinas föräldrar som också finns på denna sida. Här framgår att Peter Johan är oäkta, född 8 juni, och att Sara Lisa inflyttade 1847 (möjl. 1849) till Södralid från Jät.
 
Motsvarande uppgift kan jag dock inte finna i Växjö landsförsamlings inflyttningslängd (Se Växjö B1:2) eller Utflyttningslängd för Jät 1847 och som saknas 1849. Man måste alltså söka igenom husförhörslängden för Jät A1:9 och/eller A1:10.
 
Släktforskning blir lite extra spännande när uppgifter saknas. Lycka till!
MVH/Lars-Åke

358
Kietzel / Kiessel / Kietzel / Kiessel
« skrivet: 2013-09-16, 16:20 »
Hej
Anna Katarina Kiessel vigdes 1719-12-22 i Gårdsby socken med rustmästaren Christoffer Schleau (flera olika stavningar förekommer) Anna Katarina bodde då på Kråkenäs Herrgård. (Gårdsby C:1a p 168).
 
Anna Katarinas moder var Elisabeth Sabelsköld och en syster till Elisabeth vid namn Ingeborg var gift med Johan Stråle av Ekna som 1724 levde på Kråkenäs Herrgård (Söraby A1:1 p 26). Detta torde vara skälet till att Elisabeth vid vigseln fanns i Gårdsby. Fader till Elisabeth och Ingeborg skall ha varit kornettet vid Smålands kavalleri Axel Kiessel, död 1703 i Korsberga. (Sture Heiding o Sven Bankeström: Om ätten Sabelsköld och livdragonen Carl Sabelskölds avkomlingar (sid 18))
 
De två första barnen till Anna Katarina Kiessel föddes i Gårdsby. Barn 4-7, troligtvis också nr 3, är däremot födda i Söregård, Klasentorp i Slätthögs sn. Barn 3, Anna, är född omkring 1727, de övriga mellan 1731 och 1735. Anna kom att gifta sig 1749 i Slätthög med salpetersjudare Johan Jonsson och blev kvar i Klasentorps Södergård där paret fick 3 barn. Anna dog 1759-12-16. Johan gifte om sig så sent som 1774-04-12 med Martha Elisadotter och detta par fick en dotter Anna några månader senare, född just i Klasentorps Södergård.
 
Denna koppling till Klasentorps Söregård och det köpekontrakt som Gunilla hänvisar till antyder släktskap. Jag har inte närmare studerat kyrkböcker (Slätthög) och domböcker (Allbo härad), men här torde finnas mycket mer att hämta.
 
Med vänlig hälsning/Lars-Åke

359
Tingsås / Äldre inlägg (arkiv) till 21 oktober, 2014
« skrivet: 2013-08-17, 23:07 »
Hej
 
Handlaren Frans Niklasson, född 19 mars 1850 i Öfra Källahult i Tingsås är intressant för mig. Sonen John Arvid kom att gifta sig med Hulda Pettersson, en syster till några av Sveriges mest intressanta entreprenörer och kulturpersonligheter. Också dessa syskons fader var handlare. Jag har för avsikt att närmare skriva om deras historia.  Jag söker därför uppgifter om Frans liv och leverne utöver de rent genealogiska och hoppas kanske finna något samband.
 
Av vad bestod hans handelsverksamhet? När startade han? Övertog någon hans verksamhet? Hade han några förtroendeuppdrag i socknen? Finns något skrivet om honom och hans verksamhet? När och var dog han? Andra uppgifter om Frans?
 
MVH/Lars-Åke

360
Malax / Maalahti / Malax / Maalahti
« skrivet: 2013-07-26, 23:49 »
Tack Stefan. Då fick jag också webbadressen till den svenska välkomstsidan till de digitaliserade finska kyrkböckerna,
http://digi.narc.fi/digi/?lang=sv_SE
 
MVH
Lars-Åke

361
Malax / Maalahti / Malax / Maalahti
« skrivet: 2013-07-26, 15:01 »
Hej
 
Jag söker uppgifter om föräldrar och anfäder till Mattias Baddare (Branting) och hans hustru Ulrike Stolpe samt ytterligare uppgifter om paret.
 
Känt är endast att paret i Malax fick sex barn, Karl Alfred 1881-09-11, John Edward 1884-12-20, Axel Branting 1895-04-21 samt Ivar, August och Sofia.
 
Tacksam för alla uppgifter
Lars-Åke

362
Hagshult / Hagshult
« skrivet: 2013-07-20, 13:21 »
Hej
 
En elev från Hagshult skrivs in i Växjö skola 1730: 22 mars  
 
”Magnus Andreae, rust: fil: etiam par: Hageshult v: Mosebo 12 ann: in Cl: 4:tam” (”Hageshult rättat från Fryelid”, något som tillhörde annan lärjunge som skrev in samma dag. (Växjö skolas matr. sidan 70. Stämmer dessa uppgifter skulle Magnus vara född omkring 1718.
 
MVH/Lars-Åke

363
Hagshult / Hagshult
« skrivet: 2013-07-19, 21:41 »
Hej Anders
 
Jag har redogjort för alla Flojér och Flojerus i Växjö skolor och gymnasium under släktnamn i detta forum. Kanske de uppgifterna kan vara till någon ledtråd.
 
MVH
Lars-Åke

364
Flojér / Flojerus / Flojér / Flojerus
« skrivet: 2013-07-19, 21:35 »
Flojér och Flojerus i Växjö skola och gymnasium
 
Under rubriken Hagshult att uppgifter om Magnus Flojér efterfrågats. Då mitt bidrag avser flera församlingar, väljer jag att svara under släktnamnet som rubrik.
 
Någon Magnus Flojér eller Flojerus finns inte omnämnde i Växjö skolors eller Gymnasiums matriklar (såvida man kan lita på det register som upprättats av Erik Hård af Segerstad). Däremot omnämns tre andra elever med detta släktnamn. Av dessa har Nicolaus patronymikonet Magni, vilket eventuellt kan åsyfta att Magnus Flojér kan vara fadern.
 
Laurentius Danielis Flojerus antogs den 18 maj 1684 till Växjö skola, ”pl. R:di pastoris fil. In Unneryd. 9:nis in class. Inf.”. (Växjö skolors matrikel  1651-1751 s. 32)  Några uppgifter i gymnasiematriklen finns inte.
 
Nicolaus Magni ”(Flojerus obiit Promotus magister)” antogs i gymnasiet 1702. (Växjö Gymnasiematrikel 1653-1808, s. 30). Han lämnade gymnasiet 1708 ”(Domestecus Reverendissimi Episcopi, obiit A:o 1717)”. Några uppgifter om att han tidigare gått i Växjö skolopr finns inte.
 
Andreas Jacobus Flojér skrevs in i Växjö skola den 3 november 1765. ”antea Inspectoris Praedi Araby, prope Wexioniam, jam Scribae Judicis Territorialis Alboënsis, D:ni Petri Flojér, filius, natus d.28 Nov.br. anni 1757: isque ut unicus superstes & non ita pridem matre orbatus: ita, ob paupertatem, omni commiseratone dignus, ideoque in classem 4:tam introd. gratis”. (V.S.M. 1752-1819, s. 22) Några uppgifter i gymnasiematrikeln finns inte.
 
Jag hoppas dessa uppgifter kan ge vidare uppslag i släktforskningen.
MVH/Lars-Åke

365
Karl Johan / Äldre inlägg (arkiv) till 29 augusti, 2013
« skrivet: 2013-06-22, 11:19 »
Hej
Jag söker uppgifter om Carl Alfred Branting (f. 1836-06-29 i Karlskrona amiralitets.) och hans hustru Ingrid Nilsson Branting (f. 1821-12-23 Fridlevstad).
 
Enligt Sveriges befolkning 1890 levde Ingrid Nilsson Branting (gift kvinna) i Göteborgs Karl Johan 1 roten 155, tillsammans med sonen Karl Johan Isak, också han född i Karlskrona 1863-03-01. Maken omnämns inte.
 
I Sveriges befolkning 1900 återfinns Ingrid Nilsson Branting som ”gift kvinna, ensam i familjen” i G.K.J. 1 roten nr 256.
 
Hur hittar jag familjen i husförhörslängden/församlingsboken? När kam familjen till Göteborg? När dog Carl Alfred Branting respektive Ingrid Nilsson Branting?
 
Med vänlig hälsning/Lars-Åke

366
Förkärla / Äldre inlägg (arkiv) till 24 mars, 2015
« skrivet: 2013-06-21, 13:32 »
Hej
 
Tack Göran! När sonen Isac Johan föddes i Kristianopel 1814-12-19 (K.opel C1:2 s 376) var hustruns namn Britta Regina Lönberg. Hon måste vara identisk med korpralsänkan Branting.
 
När Isac blir pappa 1836-06-29 (K. Amiralitet C1a:12 s. 167) kallas han musikanten Isac Branting. Namnet Jacob måste ha blivit fel.
 
MVH
Lars-Åke

367
Förkärla / Äldre inlägg (arkiv) till 24 mars, 2015
« skrivet: 2013-06-14, 20:21 »
Hej
 
Enligt min tolkning flyttade skräddaren Johan Branting 1828-11-25 (Karlskrona stad A1:3 s. 332) till Förkärla. Min sökning i husförhörslängden Förkärla A1:3 gav inget resultat, men en uppgift är lätt att missa.  
Har någon träffat på denne skräddare Branting och hans familj?
 
MVH/Lars-Åke

368
Rothman / Rothman
« skrivet: 2013-05-20, 20:45 »
Hej
Ett barn till Petter Wolters hustru Regina Rothman, född Lindqvist, Carl Fredrik, föddes 1814-06-26. (Kalmar C:7 p 371). Om fadern var P.W Rothman framgår inte, men då hans namn saknas kan han varit död (Således död 1813 el 1814).
 
Bland faddrarna finns en jungfru Sophia Elisabeth Rothman. Vem denna kvinna är är okänt för mig. Det finns också en kvinna Sara Elisabeth Rothman som vigdes i Kalmar 1809-12-08 med kofferdiekaptenen Johannes Ljunggren och som 1816-07-29 får sonen Jonas Peter, född i Kalmar. Denna Sara Elisabeths härkomst är också okänt.
 
Det märkliga är att det vid denna tidpunkt fanns representanter från både Rottnesläkten och Kristianstadssläkten i Kalmar.
 
 

369
Netherwood / Netherwood
« skrivet: 2013-05-20, 19:56 »
I Adelsvapen.com Nr 446 anges i tabell 6 att Adam Netherwood, döpt i Växjö 1732-06-14 också hade namnet Vilhelm. Detta framgår inte av dopboken Växjö C:1 p 74 (Bifogas). Enligt Adelsvapen skulle han dessutom vara tvilling, vilket inte heller framgår.  
 
Detta väcker också frågan om vem bankkommisarie Wilhelm Netherwood egentligen är. Adelsvapen-com antar att han är tvilling med Adam, men vad finns för bevis för detta?
 
 

370
Rothman / Rothman
« skrivet: 2013-05-20, 00:32 »
Hej
 
Petter Wolter Rothman blev dömd för vårdslöshet och försummelse av Kongl Hovrätten 1802-09-14 (Över. vid Sjötullen  Lundaarkivet vol EI:33 (1802)).Han levde 1812-03-01 och kallas då polisgevaldiker (Kristianstad Rådhusrätt 1812-03-01 s. 7). Hans dödsdag har jag inte påträffat.
 
Sonen Nicklas, murargesäll, hade en dotter Helena som dog i Karlskrona Amiralitetsförsamling 1807-10-15. (F1a:5 s 279). Vidare uppgifter om Niclas saknas, men har troligen avlidet före 1812, då han inte omnämns i bouppteckningen efter faderns andra hustru.
 
MVH
Lars-Åke

371
000 - Att sortera / Yrken på latin
« skrivet: 2013-05-12, 01:02 »
Hej
Vid studiet av Växjö skolors matriklar träffar jag på yrkesbeteckningar jag inte får klarhet i med hjälp av Latinsk--Svensk ordbok. Då yrkesbeteckningarna förmodligen existerar i flera andra sammanhang tycker jag dessa kan diskuteras under särskild rubrik.
 
Vanligast i matrikeln är ”Rust: fil” som jag tolkat som förkortning för rusticus fillus = bondson.
 
Men hur skall ”off: Equest: cuiusdam” tolkas? Officer-ryttare, men vad betyder cuiusdam? (V1 s.45)
 
Samma ord träffar jag på i ”civ: cuiusdam Vex fil:”. (V1 s.45). Vad kan 'Vex' stå för? Vexiö?
 
En annan beteckning lyder ”past: quondam fil in Wernemo”. Prästson från Värnamo, men vad betyder 'quondam'?
 
Det finns också flera ”Sacell: fil”. Varken kyrkoherde eller klockare heter så i det Svensk-Latinska lexikonet.
 
Om Nicander står det ”olim pl: Rev: Lect: fil:”. En son till en lektor förmodar jag, men vad kan de övriga beteckningarna stå för?
 
MVH/Lars-Åke
 
 
(160.2 k)

372
Östra Torsås / Äldre inlägg (arkiv) till 17 mars, 2014
« skrivet: 2013-05-06, 19:36 »
Hej
 
Så klart Leif. Jag beklagar.
 
MVH/Lars-Åke

373
Rothman / Rothman
« skrivet: 2013-05-05, 14:32 »
Hej
 
Ett intressant svar. Jag har just beställt Bäckmans ”Genvägar” för att lära mig lite om DNA i släktforskning. Jag vill därför gärna medverka till att hjälpa dig för att också lära mig mer om detta.
 
Är styvsonen släkt med E.O. Rothman? Vad det en anhörig till hans första hustru Elisabeth Krook?
   
Erik Olof Rothmans farfar var murarmästaren Olof Thorsson i Kristianstad, vars son Theodor (Thor) Wollter troligen var den som kom att introducera namnet Rothman i denna släkt i samband med att han blev student i Lund.
 
Varifrån Olof Thorsson kom och var sonen Theodor är född är ännu okänt. Olof hade också fyra döttrar vars öde inte är helt kända (men dessa kan tydligen inte användas i DNA-analysen). Om DNA-spåret härrör från ”Kristianstadssläkten” Rothman, vad säger att det inte kan röra sig om någon av anhöriga till Thorsson anfäder?
 
Det tycks vara tunt med manliga arvingar i direkt nedstigande led från Olof Thorsson. Ett undantag är tydligen tre söner i ett sidoförhållande som Theodor Gustaf Axel Rothman (1862-1925) hade. Han kallas handlare bosatt i Humlegården nr 8, Rote 9 i Hedvig Elionora (Sveriges befolkning 1900) och Cigarrhandlare (1908, Rotemansarkivet). Dessa söner har jag inte försökt spåra.
 
Hälsningar Lars-Åke

374
Rothman / Rothman
« skrivet: 2013-05-04, 15:07 »
Hej
 
Vad får  dig att tro att han kommer från en sidogren till någon av släkterna Rothman? Har du ytterligare ledtrådar?
 
MVH/Lars-Åke

375
Väckelsång / Äldre inlägg (arkiv) till 27 oktober, 2013
« skrivet: 2013-05-04, 12:11 »
Hej
 
Jag finner inte Nistingsö i ortsförteckningen i Väckelsång A1:1. Jag söker uppgifter om Jonas Mattsson och hans hustru Karin Andersdotter som tidigare vistats i socknarna Gårdsby (sonen Per 1706) Nöbbele (sonen Jonas 1713), Gårdsby (sonen Nils 1715 och som slutligen får döttrarna Chirstin 1722 och Maria i Nistingsö i Väckelsång.
 
Tacksam för ledtrådar och uppgifter om nämnda personer.
 
MVH
Lars-Åke

376
Annerstad / Annerstad
« skrivet: 2013-04-29, 09:38 »
Hej
 
Jag ansluter mig till tolkningen att Alexander Johanssons hustru är Christina Jonasdotter 1748-02-29 i Gasslanda Västregård i Gårdsby. I bouppteckningen nämns ju endast framlidne sonen Isaks änka och hennes två barn.
 
Varför fanns denna Christina Jonasdotter i Byagården? Christina moder var Maria Svensdotter, syster till Sara Svensdotter, Stockenbergs hustru. Maria dog 1756 när Christina endast var 8 år gammal och detta var säkert orsaken till att hon togs om hand i Byagården.
 
Tack för att jag sattes på spåret, som ledde till att ytterligare ett 1700-talsbarns öde med födelse i Gårdsby kunnat klarläggas!
 
Men var tog Stockenbergs fosterdotter Stina Månsdotter vägen? Jag har inte funnit henne bland döda eller vigda.
 
Med vänlig hälsning/Lars-Åke
 
(Meddelandet ändrat av LÅS 2013-04-29 09:45)

377
Annerstad / Annerstad
« skrivet: 2013-04-28, 13:20 »
Hej
Gårdsfogden i Bergs sn, Peter Stockenberg. vigs 1748 i Gårdsby med Sara Svensdotter. (Gårdsby C:1a p 177). Detta är Saras andra äktenskap. Hon var tidigare gift med Måns Danielsson (f. 1718-01-17, d. 1747-08-02). I detta första äktenskap föddes dottern Stina som döptes 1743-10-30 i Gårdsby. (Gårdsby C:1a p 264)
 
Senare kom Stockenberg och Sara till Annerstad. Familjen är upptagen under Byagård (Annerstad A1:2 p 234). Här verkar alla uppgifterna rätt. Stina anges vara född 1743, vilket är rätt.Se bifogat utdrag.
 
Men för mig verkar det otroligt att denna Stina skulle blivit utbytt mot en helt okänd Stina i Gårdsby född knappt 5 år senare. Jag vill hävda att årsuppgiften i Annerstad A!:7 är fel och att det faktiskt är Stina Månsdotter  som vigs med Alexander Johansson!
 
MVH
Lars-Åke
 

378
Annerstad / Annerstad
« skrivet: 2013-04-27, 20:05 »
Hej
 
Vem var den Stina Jonasdotter från Byagård som 1764 vigdes med nämndemannen Alexander Johansson? Kan det vara Peter Stockenbergs fosterdotter, född 1743. Hon påträffas sista gången i Annerstad A1:2 (1750-1770) p 409, där för övrigt alla årtalsuppgifter tycks blivit fel. Modern Sara Svensdotter anges t.ex. här född 1743, medan uppgiften i A1:2 p 235 anger år 1724.
 
OM? det är Stockenbergs fosterdotter är rätta patronymikonet Månsdotter och Stina är då född i Gårdsby. Jag har inte påträffat någon annan Stina i Byagård son kan tänkas gifta sig med nämndemannen, men jag kan ju missat något.
 
MVH
Lars-Åke
 



379
Östra Torsås / Äldre inlägg (arkiv) till 17 mars, 2014
« skrivet: 2013-04-27, 12:18 »
Hej
Carl Johan föddes 1857-11-23 på Rydholm under Torsås i Västra Torsås. Föräldrarna vigdes 1848 i Västra Torsås
.  
Fadern, sedemera sockenskräddare Gustaf Danielsson, föddes i 1826-07-17  på Nabben under Torsås. Uppgiften i husförhörslängden är således fel. Hans föräldrar var Daniel Isaksson och Maria Johansdotter. Vid vigseln Gustav han från Finnatorp under Sjöbol.
 
Modern till Carl Johan var Anna Johansdotter Anna Johansdotter, född 1819-12-01 i Hörda Carlsgårds soldattorp. Hennes föräldrar var v. corporalen Johan Sturk och Kerstin Larsdotter.
 
MVH/Lars-Åke
 


380
Eketrä / Eketrä
« skrivet: 2013-04-24, 00:30 »
Hej
 
I Gårdsby kyrka döptes 1719-12-27 Ingebor Jonsdotter från Stojby Fogdagård. Bland faddrarna fanns ”jungfru Sophia Eketrä i Ekna” i Tjureda socken. Kan detta vara någon annan än Sofia Christina döpt 1702-02-02 på Bräkentorp som kom att gifta sig med underofficeren Ring? Hon skulle då vara dotter till Anders Eketrä och Britta Behmer?
 
I Gårdsby fanns vid denna tidpunkt fältväbeln Johan Ring, gift med Elisabeth Gyllenax. Paret vigdes 1717-12-27 i Gårdsby och fick tre barn fram till 1723. Är underofficeren Ring som Sofia vigdes med en släkting till denne Johan Ring?
 
Varför befann sig Sophia i Ekna?
 
Tacksam för alla ledtrådar som kan klargöra släktsambanden i början av 1700-talet för nämnde personer.
 
Med vänlig hälsning
Lars-Åke

381
Drev / Drev
« skrivet: 2013-04-09, 20:46 »
Hej
 
Jag tror att Anders Peter kommer från Hällebergs socken. Jag bifogar en födelsenotis från denne. Något du sedan kan följa vidare.Hälleberga C1:2 s 89.
 
MVH
Lars-Åke
 

382
Furuby / Äldre inlägg (arkiv) till 26 augusti, 2013
« skrivet: 2013-02-20, 23:41 »
Hej Rolf
 
Christian levde en tid i Gårdsby. Här hittade han sin andra hustru Anna Svensdotter.
Jag bifogar hans ansedel. Jag tar tacksamt emot kompletteringar och rättelser.
 
MVH
Lars-Åke
(35.0 k)

383
Antavlor och utskrifter / Stamtavlor som i [EÄ]
« skrivet: 2013-02-07, 00:17 »
Hej
 
Jag vill anknyta till Hellmans fråga. Har någon ett förslag till hur en släkttavla liknande den som bifogas kan skapas. Drömmen för mig skulle vara att Disgen kunde skapa en sådan, men kan tänka mig att använda MS word eller annat manuellt program. Tacksam för tips.
MVH/Lars-Åke

384
Hahn / Hahn
« skrivet: 2012-12-19, 20:15 »
Som komplettering och svar på Niklas fråga ovan vill jag tillägga följande:
 
”Ärbara änkan och matronan Elisabeth Aqwilona” avled 1772-12-01 i Östra Berget i Väckelsång i en ålder av 70 år och 12 dagar. Hon var således född i november 1702. Av dödsnotisen framgår att fadern var comminister Aqwilonius. (Väckelsång F:1 s.88)
 
Söker man bland faddrar till födda i Väckelsång i KGFs databas (Sökbegrepp: %lisa%aq) påträffas Elisabeth Aqvilona första gången 1725-06-20 som ”pigan Elisab. Aqvilonia” när Brodde och Catharina Östbergs dotter Anna Maria döps. En annan fadder var ”jungfru Ingrid Hahn”. Hustru Elisabeth Aqvilonia är också fadder 1748 och 1758 till barn födda i Östra Berget respektive Östads Smedsgård.
 
Söker man bland Hahn bland faddrar (sökbegrepp:  %hahn) påträffas jungfru Ingrid Hahn också 1724-11-02 när Jöns, son till Anders Holm och Catharina Wenberg döps.
 
Per Hahn, tydligen boende i Ringshult var fadder 1727 till Sven i Ringshult. Den Per kallas senare Per Månsson Hahne. Om detta namn skall förknippas med Hahn återstår att se. Hahne finns också i Botahult. Per Hahne i Botahults Norregård är fadder redan år1696 åt ett barn Per i Möckleryd.
 
Drängen Anders Hahn i Väcklingeö är fadder 1751-04-23 till ryttaren Ödmans son.
 
Förutom sakupplysningarna hoppas jag detta inlägg kan stimulera till sökning bland faddrar i KGFs databas, något som inte är helt lätt men kan ge intressanta resultat.
 
Lars-Åke

385
Hahn / Hahn
« skrivet: 2012-12-19, 17:18 »
Jag tycker det börja klarna!
 
En annan Hahn, med namnen och platserna att döma, som borde vara ättling till riksdagsmannen i Konga är fältskrivaren Knut Hahn. Enligt Väckelsång A1:1 s. 16 flyttar han 1735 med hustru Elisabeth Aquilonia från Väckelsångs Bengtsgård till Bungamåla i Södra Sandsjö. Här i Södra Sandsjö föds sonen Abra(ha)m 1739-07-07. (Ett yngre syskon med samma namn avled i Väckelsångs Bengt Jonssgård 1735-11-03)
 
Vem är föräldrarna till denne fältskrivare Knut Hahn?

386
Hahn / Hahn
« skrivet: 2012-12-18, 21:17 »
Rätt, det skall vara år 1697.
 
Att Carolus Abrahami var systerson till biskopen och var fosterson till denne framgår också av AH Lundin Småländska Nationen i Lund, Lund 1882, nr 269.  
 
Vad jag avsåg var att kyrkoherden i Bringetofta, Carolus Abrahami Hahn enligt min tolkning hade en fader vid namn Abraham. Då Thor Abrahamssons barn kallar sig Hahn drog jag en förhastad slutsats. Möjligen kan ju barnen ha tagit namnet Hahn efter moderns släkt, vilket inte var ovanligt. Men att modern var syster till biskop Hahn är ju inte heller bevisat.

387
Hahn / Hahn
« skrivet: 2012-12-18, 19:34 »
När jag kontrollerar i Växjö Gymnasiematrikel står det faktiskt mer i denna. ”Canutus Abrahami Hahn (Pastor in Bringetofta, Biskop Hahns systerson, född i Uråsa)” (1677 sidan 27).
 
Kyrkoherden i Bringetofta var således son till Abraham. Abraham var såldes gift med en syster till biskop Hahn. Detta tyder på att Bergström har rätt om att Thor Abrahamsson Hahn var bror till kyrkoherden i Bringetofta. Däremot var de således inte kusiner till biskopen utan biskopen var deras morbror.
 
Gravstenen efter biskop Hahns fader är daterad 1673 och namnger hustrun och sex barn, varav blivande biskopen, dåvarande kyrkoherden och prosten i Ronneby var ett. Någon av döttrarna måste således varit Abraham hustru. Någon uppgift om vad som exakt står på denna gravsten finner jag inte i min hylla. Någon som vet?

388
Hahn / Hahn
« skrivet: 2012-12-18, 08:34 »
Min fråga är hur Thor Abrahamsson Hahn, besökare i Åhus, och dennes broder är släkt med biskopen Canutus Hahn?
 
I en diskussion under rubriken Rosenbeck citeras en notis i Gunnar Bergströms bok om tullväsendet. Citatet lyder ”Abrahamsson Thor, överbesökare vid Stora Sjötullen i Åhus. broder till kyrkoherden i Bringetofta Canutus Abraham Hahn och kusin på mödernet till biskop Canutus Hahn. Tjänstgjorde som besökare i Åhus 1698 och fick 1702 27/8 (reg) överbesökares namn heder och värdighet och fullmakt på denna tjänst 1703 7/8. + Åhus 1711 1/6.”
 
Biskopen Canutus Hahn var född i Uråsa 1633. Fader var Abraham Knutsson, riksdagsman i Konga härad både 1644 och 1664. Modern var Gunilla Persdotter. (Allan Green, Biskopar i Lunds stift 1638-1865 och händelser kring dem.) Om notisen i Bergströms bok är riktig borde någon av dessa vara ett syskon till Thor Abrahamssons moder. Finns några uppgifter som styrker detta?
 
Med vänlig hälsning
Lars-Åke

389
Rosenbeck / Rosenbeck
« skrivet: 2012-12-17, 20:28 »
Hej
 
Jag tackar Ulla och Niklas för deras uppgifter.
 
Mitt intresse är egentligen hustrun till Sven/Simon Rosenbeck. Hennes namn är okänt, men hon var i ett tidigare äktenskap gift med någon som kallade sig Hahn. Med honom hade hon tre döttrar, Annika Hahn, Helena Christina Hahn och Sara Lisa Hahn.
 
Helena Christina blev maka till kyrkoherde Petrus Svensson Fontén i Gårdsby. Vid Helena Christinas död ”på sitt 79 år” som maken noga präntat 1782-01-13 i Gårdsby, fanns systern Annika Hahn i livet, boende just i Åhus enligt bouppteckningen (Norrvidinge Härad FII 06 Nr 32)
 
Att Annika Hahn levde i Åhus 1782 verkar med de uppgift Ulla och Niklas lämnat inte vara en slump.  
Kan någon bidra med ytterligare ledtrådar för att finna namnet på Sven Rosenbecks hustru?
 
Jag bifogar en ansedel för denna okända kvinna som ger ytterligare några detaljer.
 
Med vänlig hälsning
Lars-Åke
(32.0 k)

390
Gårdsby (G) / Äldre inlägg (arkiv) till 22 juli, 2014
« skrivet: 2012-12-15, 22:48 »
Hej
 
Vid tolkningen av födelseboken i C:1a för Gårdsby finns några olösta gåtor. En sådan är soldat Johan Tapper och hans familj.
 
Soldaten Johan Tapper var far till Sven Johansson som döptes 1738-05-28 i Gårdsby (C:1a p 249). Födelseplatsen var byn Åreda i Gårdsby. Uppgifter om modern saknas.
 
Tre år senare, 1741-12-11 döps ”Åreda Söre- o Mellangårds soldatbarn” till Maja. Uppgifter om föräldrar saknas, men det finns anledning förmoda att Johan Tapper fanns kvar i Åreda. (C:1a p 259)
 
Ett tredje ”soldatbarn” döptes 1745-04-05 var fött i Åreda Norregård. Här saknas såväl namn på barnet som på båda föräldrarna. Också här finns anledning förmoda att Tapper var fadern (C:1a p 268)
Några ytterliga uppgifter om Tapper och hans familj har inte påträffats i Gårdsbys kyrkböcker. Från 1746 fanns en ny soldat i Åreda, Nils Ferder.
 
Någon Johan Tapper som kan vara aktuell finns inte i Soldatregistret eller i KGFs databas.
 
Har någon träffat på Johan Tapper och hans familj i något annat sammanhang?
 
Med vänlig hälsning/Lars-Åke

391
Dädesjö / Äldre inlägg (arkiv) till 15 september, 2014
« skrivet: 2012-12-15, 00:06 »
Hej!
 
1816-06-14 dog änkan Lena Andersdotter i Dädesjö. (A1:7 p 130). Det borde vara änkan efter torparen Carl Månsson som dog 1808-11-26 i Rammatorp. Enligt min tolkning är platsen för Lenas bortgång Fagerås. Var fanns detta torp? Kan Hagerås avses?
 
Detta par, Lena Andersdotter och Carl Månsson, vigdes 1768-02-16 i Dädesjö.   Fram till 1777 levde paret i makens hemsocken Gårdsby.  År 1783 påträffas de i Ramnåsa JonMånssongård där yngsta dottern föds detta år och avlider året därpå. Förmodligen vistas paret detta år hos Jöns Andersson, troligen bror till Lena, och dennes hustru Lena Jonasdotter (Dädesjö A1:4 p 469). Någon som känner till något om Jöns Andersson och hans hustru? Vilka kan ha varit föräldrarna till Lena och Jöns?
 
Den ende av Carl Månssons och Lena Andersdotters barn som tycks ha uppnått vuxen ålder är sonen Per, född 1777-05-25 på torpet Tå i Gårdsby. Han flyttar enligt min tolkning 1797 från Rammatorp i Dädesjö till Göteryd (A1:4 p 114). Vad blev denne sons framtida öde?
 
Jag hoppas på nya ledtrådar!
 
Med vänlig hälsning
Lars-Åke

392
Houther / Houther
« skrivet: 2012-12-09, 17:15 »
Hej
Enligt den finska biografin Suomen kansallisbiografia 3 (2004) s 801 var Elisabeth Houther maka till professorn vid Åbo Universitet och Garnisonsmedicus Petrus Hielm (1670-1716). Hielm dog i rysk fångenskap i Narva.
 
Elisabeth skall enligt en obelagd uppgift tillsammans med parets barn flytt till Stockholm.
 
Har någon påträffat Elisabeth Houther eller parets barn.
 
Med vänlig hälsning
Lars-Åke

393
Östra Torsås / Äldre inlägg (arkiv) till 17 mars, 2014
« skrivet: 2012-11-26, 22:19 »
Hej
 
Molare (Mjölnare)Johan Sjöström vigdes 1742 i Gårdsby med Stina Gummesdotter från Tofta i Gårdsby. (Gårdsby C:1a p 175)
 
Året efter, 1743-10-30 är Johan Sjöström från Östra Torsås fadder till ett barn i Tofta Norregård i Gårdsby.  (Gårdsby C:1a p 264). Detta gör att jag anser säkert att det avser mjölnaren i Torsås Norrekvarn som vigdes i Gårdsby.
 
Hustrun till Sjöström kallad dock Christina Andersdotter när Sjöströms barn föds i Östra Torsås, Maria Christina 1743-03-28 och Anders 1746-05-30 (Östra Torsås C:1 p 25). Varken Gummesdotter eller Andersdotter kan direkt kopplas till Tofta Norregård, möjligen var paret tjänstefolk i Gårdsby vid vigseln.
 
Finns ytterligare uppgifter om Johan Sjöström och hans familj?
 
Med vänlig hälsning/Lars-Åke

394
Furuby / Äldre inlägg (arkiv) till 26 augusti, 2013
« skrivet: 2012-11-24, 23:19 »
Hej
 
Carl Svensson, född omkring 1733, vigdes i oktober 1756 i Gårdsby med Lisbeth Månsdotter,  född i Hestrana i Gårdsby, döpt 1736-12-26. Paret levde ännu 1763 i Gårdsby. Senast 1770 kom familjen till Byestad i Furuby (Furuby A1:2 p 112 och 274).
 
Varifrån kom Carl Svensson? Vad hände familjen efter att de strukits i husförhörslängden i Furuby?
 
Med vänlig hälsning
Lars-Åke

395
Gårdsby (G) / Äldre inlägg (arkiv) till 22 juli, 2014
« skrivet: 2012-11-22, 22:21 »
Gårdsby C:1a (1693-1764)i Disbyt!
 
Samtliga födda 1693 - 1763 och samtliga vigda 1693 - 1762 i Gårdsby socken och som är noterade i Gårdsby C:1a finns nu i materialet i Disbyt, uppdaterad 2012-08-28. Se http://disbyt.dis.se/sokindex.htm
 
Arbetet med att rekonstruera en ”husförhörslängd” som påbörjades för 30 år sedan kan väl härmed i det närmaste anses vara uppnått.
 
En revidering av uppgifterna har framtagits genom en systematisk genomgång av samtliga poster i kyrkboken, vilka senare kompletterats med andra källor. Detta innebär att omkring 30 procent nya poster tillkommit för perioden i socknen och att en stor mängd nya släktsamband kunnat påvisas. Mitt äldre material som tidigare funnits i Disbyt har således kompletterats och korrigerats på flera punkter.
 
Det är min förhoppning att materialet skall underlätta att identifiera en Gårdsbybo som påträffas i annan källa och att en sådan källa därför skall kunna placeras i sitt sammanhang.
 
För samtliga födda finns en ansedel av det slag som ovan redovisas för åren 1693-1703. Jag hoppas finna någon lämplig form för publicering av samtliga mellan 1793 - 1762. Materialet är för omfattande för att presenteras i detta forum.
 
Döda under perioden har ännu inte uppdaterats eller reviderats.
 
Jag hoppas materialet skall bli till nytta för alla er andra som forskar om Gårdsby. Nu när personerna är kända är det mycket lättare att söka olika former av relationer. Ett sådant arbete lär aldrig kunna bli helt färdigt.
 
Jag vill också passa på att tacka alla som bidragit med material och tolkningar under årens lopp.
 
Med vänlig hälsning
Lars-Åke

396
Fernström / Äldre inlägg (arkiv) till 12 januari, 2013
« skrivet: 2012-11-07, 11:56 »
Hej
 
Du måste lämna lite mer uppgifter. I Släktforskarförbunddets dödbok finns t.ex tre Sixten Fernström. Alltså uppgifter om åtminstone årtal när personerna föddes och eller dog och platser så långt du känner dessa data.
 
Lars-Åke

397
Dänningelanda / Dänningelanda
« skrivet: 2012-11-04, 21:57 »
Hej
 
Orsaken till mitt intresse var att Jonas Dahl fick en dotter 1784 i Gasslanda Prästgård i Gårdsby. När släktleden gick utanför Gårdsby släppe jag honom.
 
Men en ytterligare indikation på att det är rätt Gustav Petersson är att vid sonen Peters dop 1776 uppträder en piga Lena Stina i Tofta i Tävelsås som jag förmodat är Gustavs nu 30-åriga syster. Men några vidare öden om henne eller några andra i familjen har jag inte tagit fram.
 
Från mitten av 1800-talet har jag släktingar i Dänningelanda Ravagård, men om det finns något samband med Gustav Petersson har jag inte utrett.
 
Lars-Åke

398
Dänningelanda / Äldre inlägg (arkiv) till 04 november, 2012
« skrivet: 2012-11-03, 17:35 »
Hej Mattias
 
Jag har kommit fram till att Gustav Pettersson är bror till Jonas Dahl som döptes 1753-07-15 i Dänningelanda Skåningagård.
 
Fader till Jonas var Petter Dahl, vid vigseln med med Kerstin Andersdotter 1741-09-29, gårdsfogde i Engaholm i Aringsås socken. Paret fick sonen Gustav 1744-11-20 i Aringsås Svensgård.
 
MVH/Lars-Åke

399
Tolg / Äldre inlägg (arkiv) till 23 oktober, 2012
« skrivet: 2012-10-23, 20:31 »
Hej
 
Inte heller i min PC. Jag vet inte vad som hänt på vägen med detta MSWord-dokument. Jag har nu omvandlat dokumentet till pdf-format.
 
Lars-Åke
 
(43.8 k)

400
Tolg / Äldre inlägg (arkiv) till 23 oktober, 2012
« skrivet: 2012-10-22, 22:32 »
Faddrar från Tolg vid barndom i Gårdsby 1693-1762
 
Finns faddrar vid barndop från annan socken och som tillhör allmogen är detta nästan alltid ett säkert tecken på släktskap. Detta innebär också att det finns möjlighet att finna källor om den döptes släktingar i annan socken. Det kan gälla kyrkoarkivet, men också uppgifter om släktskap i t.ex. boupptekningar.
 
I Gårdsby fanns mellan 1693 och 1762 faddrar från Tolg vid 24 skilda barndop. Det skulle vara mycket intressant att få mer uppgifter om dessa faddrar från Tolg. Jag bifogar en sammanställning över dessa faddrar, barnet som döptes och dess föräldrar.
 
Jag ser fram emot en intressant diskussion.
 
Med vänlig hälsning
Lars-Åke
(18.9 k)

401
Gårdsby (G) / Äldre inlägg (arkiv) till 22 juli, 2014
« skrivet: 2012-10-07, 21:43 »
Hela kyrkoarkivaliet Gårdsby C1:a är bearbetat och färdigt för publicering. Hela filen födda 1993 - 1762 var 20 gånger för stor för publicering i detta forum. Jag har kontaktat KGF för diskussion om detta.
 
Jag vill här publicera vigsellängden för 1704-1762. De uppgifter om andra församlingar som framkommer avser de som haft ett tidigare gifte eller ett andra gifte där vigseln ägde rum utanför  
 
(84.9 k)

402
Gårdsby (G) / Äldre inlägg (arkiv) till 22 juli, 2014
« skrivet: 2012-10-07, 16:07 »
Kommentar till Gårdsby Födelsebok 1693 - 1703
 
Bifogad ”Födelsebok 1693 - 1703” tar upp samtliga födda noterade i Gårdsby C1:a mellan dessa år.  
 
Listan har tagits fram med hjälp av Disgen. Namnen kan därför avvika till stavning i förhållande till originalet.  
Källhänvisningarna avser Gårdsby C1:a och hänvisning till bild i Arkiv Digital. Den senare noteringen gjordes som en markör när sidan var färdigbehandlad. GFR står för Gårdsby Födelse Register och anger årtalet och ordningsnumret för respektive födelse. GFR-numret har används som identifikationsnummer i min forskning.
 
Många poster är ofullständiga i originalet C:1a. När så varit möjligt har därför uppgifterna kompletterats med uppgifter från andra källor. Forskningen och källhänvisningarna till detta redovisas inte i denna sammanställning. Hur man kan arbeta för att komplettera olika kommer att redovisas i andra sammanhang.
 
Bifogad utskrift bygger på utskriftsalternativet ”Ansedel för alla” i Disgen. Förutom namn och födelsedata har jag i utskriften valt att ta med föräldrar, faddrar, giftemål och död, samt huvudpersonens alla barn. Listan kan därför också användas som en husförhörslängd i släktforskningsarbetet.
 
Materialet är framtaget för att användas som kursmateriel vid en sammankomst med Dis-Syd på temat Sockenforskning, men jag hoppas att Födelseboken också kan komma andra till nytta.
 
En varning! Skriv inte ut materialet. Det är på 47 sidor!
 
Lars-Åke Stenemo
 
 
(161.2 k)

403
Berg / Äldre inlägg (arkiv) till 16 januari, 2013
« skrivet: 2012-09-01, 20:07 »
Hej
Då även jag har Kebbon i mina register kontrollerade jag födelsenotisen från Dädesjö C:2 p 161.
 
MVH/Lars-Åke
 

404
Sjösås / Sjösås
« skrivet: 2012-08-25, 18:24 »
Hej
 
Den 12 juni 1720 vigdes i Gårdsby drängen Håkan Jönsson från Sjösås socken vid pigan Elin Persdotter i Helgaryd. Men varifrån i Sjösås kom Håkan? Hur skall platsangivelsen i vigselnotisen tolkas?
 
MVH/Lars-Åke
 
 


405
Werre / Werre
« skrivet: 2012-08-10, 22:25 »
Hej
 
Ett tillägg till Nils Leonard Werres biografi. Han vigdes 1761-07-31 med Johanna Sophia Rosenbeck. Hon var halvsyster till Helena Christina Hahn, hustru till Peter Fontén, komminister i Gårdsby. Johanna Sopia levde i Gasslanda Prästgård fram till vigseln. Vem den gemensamma modern var till Johanna Sophia och Helena Christina är för mig ännu okänt.
 
MVH/Lars-Åke
 
 
 
 

406
Långasjö / Äldre inlägg (arkiv) till 23 oktober, 2012
« skrivet: 2012-07-30, 21:10 »
Hej
 
Rätt uppfattat Niclas. Jag är fullt medveten om bristerna i soldatregistret och vet att Per Larsson mycket väl kan ha varit soldat någon helt annanstans. Ofta ger dock soldatregistret, KGFs databas och andra register napp och hjälper till att finna personer som annars skulle varit nästan omöjliga att hitta.
 
Det kan ju t.o.m. i detta fall vara fel i dopnotisen i Gårdsby kyrkbok. Kanske jag någon gång i framtiden får tillfälle att pröva andra uppslag.
 
MVH/Lars-Åke

407
Långasjö / Äldre inlägg (arkiv) till 23 oktober, 2012
« skrivet: 2012-07-30, 17:39 »
Hej
 
Jag kan bara konstatera att ingen av ovan nämnda kan vara identisk med Per Larsson soldat, född 1731-03-31 i Gårdsby. Detta är allt jag vet och hoppas hitta platsen där han var soldat. Jag vill ännu inte utesluta att han var Per Jönsson Allgulins företrädare.
 
MVH/Lars-Åke

408
Långasjö / Äldre inlägg (arkiv) till 23 oktober, 2012
« skrivet: 2012-07-29, 15:04 »
Hej
 
Enl soldatregistret har det funnits två Per Allgulin på roten Allgunås Nr 51, en född 1731 (Larsson)med tillträde 1758 och en senare Jonsson/Jönsson född 1742 med tillträde 1767. Det är uppgifter om den förstnämnde jag söker.
 
MVH/Lars-Åke

409
Långasjö / Äldre inlägg (arkiv) till 23 oktober, 2012
« skrivet: 2012-07-29, 14:21 »
Vilka var soldaten Per Algulins föräldrar?
 
Enligt soldatregistret var Per Allgulin född 1731 och hette tidigare Larsson.  I en dopnotis i Gårdsby 1760-12-14 (C:1a p 317) finns en soldat Per Larsson som dopvittne. Denne Per Larsson är med alla sannolikhet bror till barnets moder. Han var då född 1731-03-31 i Kyrkeryd, Gårdsby (C:1a p 194).
 
Enligt soldatregistret fanns två soldater Per Larsson med en födelsetid runt 1731, men Algulin i Långasjö är den mest troliga. Kan någon bekräfta eller dementera min teori? Finns några andra uppgifter om Per Allgulins härkomst?
 
MVH/Lars-Åke

410
Växjö / Äldre inlägg (arkiv) till 20 augusti, 2012
« skrivet: 2012-07-21, 14:14 »
Hej
 
I en dopnotis i Gårdsby C:1a p 305 träffar man på en uppgift om en Växjöbo som jag har svårt att tolka. Vilket yrke hade ”karlen vid Cronhuset i Wexiö nu (1756) boende i gatustugan” i Gårdsby? Vad var och var låg Cronhuset?
 
Tacksam för uppgifter.
MVH/Lars-Åke
 
 

411
Svanstedt / Svanstedt
« skrivet: 2012-06-03, 21:44 »
Svanstedt
 
Vem var mönsterskrivare Sven Svanstedt? Han vistades i Gårdsby, Kronobergs län, året 1737 och fick med hustrun Md (madame) Östbeck dottern Anna Catharina som döptes i Gårdsby den 19 juni detta år. Md Östbeck är säkerligen en dotter till mönsterskrivaren Lars Pettersson Östbeck som dog i Gårdsby 1712. (Gårdsby C1a p 246)
 
Sven Svanstedt påträffas första gången den 20 februari 1737 när han var fadder till kyrkvärden Jonas Persson i Stojby Gärdesgård. Det är troligen denne Jonas Persson som är en av faddrarna till Svanstedts dotter. En annan fadder till Svansteds barn, Helena Christina Hahn, är hustru till komministern i Gårdsby
 
Mönsterskrivarna i Gårdsby tillhörde Växjö kompani av Smålands kavalleri. Men Svanstedt saknas i Oscar Blombergs ”Smålands kavalleri” från 1977. Vilket regemente tillhörde Svanstedt?
 
MVH/Lars-Åke
 

412
Östbeck / Östbeck
« skrivet: 2012-06-01, 19:16 »
Per Larsson Östbeck var son till mönsterskrivaren Lars Östbeck som dog 1712 i Gårdsby, Kronobergs län. Sonen Per, nu Laurentius Petre, skall ha påbörjat skola i Växjö samma år.
 
Kyrkboken har sedan varit helt tyst om familjen Östbeck, tills en notis påträffas 1736 där ”Pers barn i Skrivaregården kristnades annandag jul” och kallades Maria. Mad. Östbeck i Skrivaregården är en av faddrarna. Uppenbarligen lever fru Östbeck detta år och någon annan Per som skulle kunna vara fader finns inte bosatt i Gårdsby. Det är därför troligt att det är sonen Östbeck som tillfälligt återvänt hem med okänd hustru. Som framgår av bilaga är informationen i notisen mycket begränsad(Gårdsby C:1a, p 243, punkt 13).
 
Vem är då denna Per Larsson Östbeck? När jag Googlade fann jag en textsida ur ”Brev och skrivelser, af och till Carl von Linné”, utgiven av Uppsala universitet 1912. Under nr 436 stod följande: ” Herrar Kalm, Hasselquist, Löfwling och Östbeck , som under sine resor i Natural historien gjordt så stora och märkeliga framsteg, hwarigenom hwar och en gjordt sitt namn odödeligit, äro de som blått för  
natural historien företagit sig sinne resor i synnerhet åt de orter, hwarest wettenskaperne äro landtförwiste.”  Denna sida finns publicerad på  
www24.us.archive.org/stream/brefochskrifvels06uppsuoft/brefochskrifvels06uppsuoft_djvu.txt
 
Carl von Linné började i Växjö skola i maj 1716 och var således samtida med Per Östbeck.  
 
Känner någon till den Östbeck som omtalas i Linnés korrespondens och kan ge upplysningar om denne kan vara identisk med mönsterskrivarens son?
 
Lars-Åke Stenemo
 
 

413
Bäckseda / Äldre inlägg (arkiv) till 09 januari, 2013
« skrivet: 2012-05-04, 16:03 »
Hej
 
Känner någon till några uppgifter om herr Johan Nilssons Arsenius från Bexeda som 1723-03-18 blev fadder till gästgivardottern Kerstin Månsdotter i Åreda i Gårdsby socken i Kronobergs län. Jag bifogar utdrag ur Gårdsby C:1a p 146.
 
MVH
Lars-Åke
 

414
Stockenström / Stockenström
« skrivet: 2012-05-02, 01:18 »
Hej Lina
 
Jag tror sadelmakare Börje Nilsson Stockenström härstammar från Stocke i Söraby och är brorson till den Anders Börjesson Stockenström jag har efterlyst uppgifer om.
 
En bror till Anders Stockenström, Nils Börjesson gifter sig i Gårdsby 1721-05-29 med Elin Månsdotter från Haketorp. Paret levde 1724 i Haketorps Östregård i Gårdsby. (Söraby A1:1 p 20). Det är denna Elin Månsdotter som måste vara den 60-åriga inhysesänkan i Bergkvara.
 
Nils och Elin får fyra barn på Haketorp (Gårdsby C:1a)
.   Börje Nilsson, 1722-03-05 (den som jag menar blivit sadelmakare och tagit farbroderns namn, något som var mycket vanligt när man blev student eller hantverksgesäll).
.   Elisabeth Nilsdotter, 1725-01-03 (troligen har Börje uppkallat sin dotter efter sin syster)
.   Måns Nilsson, 1728-02-23
.   Kerstin Nilsdotter, 1730-10-12 (levde i Haketorp 1738)
 
Ingen av dessa barn har jag senare påträffat i Gårdsby kyrkobok.  
 
Jag är mycket intresserad av vidare uppgifter du kan ha om sadelmakare Stockenström.
 
MVH/Lars-Åke

415
Dädesjö / Äldre inlägg (arkiv) till 25 april, 2012
« skrivet: 2012-04-25, 00:30 »
Hej
 
Här är ett utdrag ur KGFs databas som visar Emma Marias och hennes syskons födelseuppgifter.
 
MVH
Lars-Åke
 
(22.7 k)

416
Gårdsby (G) / Äldre inlägg (arkiv) till 22 juli, 2014
« skrivet: 2012-04-22, 21:24 »
Hej
 
Har någon uppgifter ur mantalslängder, domböcker eller andra källor som kan komplettera mina uppgifter om personer med namnet Knape i Gårdsby? Se bilaga.  
 
MVH
Lars-Åke
(45.6 k)

417
Hagebyhöga / Äldre inlägg (arkiv) till 06 maj, 2013
« skrivet: 2012-04-18, 18:56 »
Hej
 
Vid ett barndop 1716-01-08 i Tveta Norregård i Gårdsby socken i Kronobergs län var en ryttare Jonas Hammar af Östgöta Cavalleriregemente och Skenninge Campanie en av faddrarna. (Gårdsby C:1a p 113). Jag har antagit att denna Jonas Hammar är den som anges tillhöra Medhamra rote i Hagebyhöga socken.
 
Finns några fler uppgifter om denna Jonas Hammar?
 
MVH
Lars-Åke
 
 

418
Hej
 
Vid ett dop 1716-01-08 i Tveta Norregård i Gårdsby socken i Kronobergs län var ryttaren Michael Eckebom af Östgöta Cavalleriregemente och Skenninge Companie en av faddrarna. (Gårdsby C:1a p 113) Jag har antagit att denne är identisk med den Michael Egbom som finns angiven på Egeby rote i soldatregistret.  
 
Finns några fler uppgifter om denne Michael Egbom?
 
MVH
Lars-Åke
 
 

419
Dädesjö / Äldre inlägg (arkiv) till 25 april, 2012
« skrivet: 2012-04-10, 00:59 »
Hej
 
Vem var Sven Persson i Ramnåsa?
 
I Gårdsby är 24 maj 1713 Sven Persson ”från Ramnåsa och Dädesjö socken” fadder då klockaren i Gårdsby, Håkan Persson, döper sonen Per i Gårdsby kyrka. Sannolikt är det den Sven som är bosatt i Ramnåsa Herrgård 1711 och 1713 när barnen Karin respektive Anders föds i Ramnåsa.
 
Några år tidigare, 9 juli 1705, är Sven Persson i Tryteke i Urshults socken fadder till samma klockares äldre son Per. Troligen den Sven Persson som får döttrarna Märta (1703 och Kerstin (1706) födda i Urshult. Är det samme Sven Persson som några år senare återfinns i Ramnåsa?
 
Det kan nämnas att klockaren Håkan Persson vigs i Hemmesjö 1695 med Ingrid Månsdotter.
   
Har något träffat på uppgifter om Sven Persson som kan komplettera bilden om relationen Sven Persson - klockare Håkan Persson i Gårdsby?
 
Med vänlig hälsning/Lars-Åke

420
Slätthög / Äldre inlägg (arkiv) till 01 augusti, 2012
« skrivet: 2012-04-02, 15:30 »
Var föddes Johan Nilsson i Hössjö?
 
I en bouppteckning 1791 efter Sara Persdotter (86 år gammal) anges att sonen Nils Olofsson i sin tur efterlämnat en son Johan som är bosatt i Hössjö i Slätthögs socken. (Norrvidinge FII:09, Nr 37, bild 212 i Arkiv Digital)
 
Denne Johan Nilsson bör vara identisk med Johan Nilsson i Hössjö Torpargård. Denne uppges i hfl för Slätthög vara född 1755, vilket torde vara fel då fadern Nils Olofsson var född 1740-02-28 i Gårdsby. Sannolikare är att Johan Nilsson var född 1759.
 
Men några uppgifter om fadern mellan födelse och bouppteckningen efter farmodern är inte kända för mig. Har någon i Skatelövsforskare träffat på några sådana uppgifter?
 
Med vänlig hälsning
Lars-Åke
 

421
Roloff / Roloff
« skrivet: 2012-04-01, 12:46 »
Mina frågor är också ett senkommet svar på Edbergs efterlysning.
 
Carl Gustaf Rohloff bör ha varit född omkring år 1700. Han kallas uppbördsman 1735 och blev senare landsgevaldiger. Stavningarna Roloph och Rolof förekommer också i kyrkboken för Söraby  (G) församling. Han vigdes tre gånger i denna församling, första gången 1735, sista gången 1767 med dottern till Johannis Hyllengren, lektor vid Växjö gymnasium. Men varifrån kom Rohloff själv?
 
Han fick fyra barn i första äktenskapet. Två söner, Peter Adam och Didrik, började i Växjö skola i mars månad 1754. Didrik avled 1781 i Nöbbele (G) socken. Men vad hände Peter Adam?
 
Med vänlig hälsning/Lars-Åke

422
Hörling / Hörling
« skrivet: 2012-03-27, 18:25 »
Vem var bagarmästare Carl Hörling i Trelleberg? Han vigdes i ett andra gifte 1762-11-26 i Trelleborg med Botelia Glasberg. Det fanns en dotter, möjligen en syster, som vigdes 1755-12-26, också i Trelleborg, med skräddarmästare Andreas Rothman i Malmö.
 
(Kan denne Carl Hörling vara en förfader till den bagargesäll Carl Johan Hörling som föddes i Döderhult knappa 100 år senare?)  
 
Tacksam för alla uppgifter om denna släkt Hörling.
MVH/Lars-Åke

423
Tolg / Äldre inlägg (arkiv) till 23 oktober, 2012
« skrivet: 2012-03-24, 18:00 »
Hej
Jag tackar för tidigare uppgifter. Pigan Sigrid Månsdotter från Stenkulla N.G var fadder redan 1720-05-01 när sonen Håkan till Johan Jonssons och Kerstin Månsdotter döptes.Det var alltså inte Kråkerås som var min första tolkning!
 
Ett helt annat problem.
Paret Jöns Johansson och Maria Andersdotter, vigda i Gårdsby 1714 fick 1723-11-08 dotter Kerstin i Gasslanda Norregård. Men familjen försvinner härifrån omkring 1724. Flytten måste ha ägt rum mellan 1723-11-08 och 1725-01-24 Jag har funnit dem i Tolgs Mellangård (Tolg A1:1 p 150). Men här finns inga uppgifter om tidpunkten. Känner någon till någon uppgift om fadderskap eller domstolsnotering (lagfart etc) som skulle kunna ange mer precist när familjen kom till Tolg?
 
Mycket tacksam för hjälp!
MVH/Lars-Åke

424
Tolg / Äldre inlägg (arkiv) till 23 oktober, 2012
« skrivet: 2012-03-24, 09:07 »
Hej
 
I oktober 1724 var en Jon Månsson i Tolg fadder vid ett dop i Gårdsby.Jag önskar hjälp med att tolka var han bodde.
 
MVH/Lars-Åke
 

425
Nottebäck / Äldre inlägg (arkiv) till 25 september, 2012
« skrivet: 2012-03-23, 20:10 »
Hej
Vid ett barndop i 1724-03-08 i Gårdsby var en Ingierd Håkansdotter (Hakvinsdotter) från Engalt (förmodligen Enghult) i Nottebäck fadder. Har någon några upplysningar om denna kvinna som kan göra det möjligt att koppla samman henne med föräldrarna i Gårdsby.
 
Modern till det döpta barnet var dotterdotter till Jonae Sveno, komministern i Söraby som är stamfar för släkten Rothman. Hennes far var befallningsmannen Per Svensson i Heljaryd i Gårdsby.
 
Fader till det  döpta barnet var Håkan Jönsson
 
Med vänlig hälsning/Lars-Åke
 
 
 

426
Gårdsby (G) / Äldre inlägg (arkiv) till 12 mars, 2012
« skrivet: 2012-03-12, 23:39 »
Hej
 
Jag bifogar en befolkningslängd från hösten 1724 gällande Gårdsby. Med undantag för byn Åreda är längden i det närmast fullständig gällande de vuxna invånarna.
 
Jag ber att få återkomma med analys och kommentar av denna längd i annat sammanhang.
 
MVH
 
Lars-Åke
 
 
 
(91.0 k)

427
Åbrant / Åbrant
« skrivet: 2012-03-11, 19:47 »
Vem var sergeanten Anders Åbrant?
 
Vid sonen Carl Gustafs födelse 1715-03-03 i Stojby Skrivaregård i Gårdsby socken deltog som faddrar förutom byn egna dignitärer herr löjtnant Johan Stråle i Kråkenäs, fru ”Stina Håår” i Ekna, vilket bör vara Christina Magdalena Hård af Torestorp, (1653 - 1725) gift med Olof Stråle av Ekna, och jungfru Juliana på Eknaholm. (Se Gårdsby C:1a p 109). Denna uppställning antyder att hustrun, vilken inte omnämns i födelsenotisen, har ett släktskap med släkten Stråle. Vad hette hon?
 
Anders uppges varit sergeant i ett tremänningeregemente. Vilket?
 
Med vänlig hälsning
Lars-Åke

428
Wetterman / Wetterman
« skrivet: 2012-03-11, 11:19 »
Hej
I mars 1702 var herr Petrus Wetterman fadder vid ett barndop i Gårdsby. (C:1a p 83). Vem var denne Petrus?
 
Jag sökte honom i Växjö skolmatrikel, men fann honom inte där. Däremot påträffas en annan Wetterman som kan vara av intresse med hänsyn till tidigare inlägg. Den 13 mars 1716 skrivs en elev från Tutaryd in vid skolan. (Sidan 59)
 
”Olaus Laurentii Wetterman militis f.p: Tutarij v. Skogzg. 13 ¼ ann in Cl: Puerorum.”
Alltså Olof Larsson Wetterman med militär förälder från Tutaryd och Skogsgård. 13 1/4 år i barnklassen. (Rätta gärna översättningen)
 
Med vänlig hälsning
Lars-Åke

429
Älghult / Äldre inlägg (arkiv) till 12 mars, 2012
« skrivet: 2012-03-06, 10:52 »
Hej
 
Jag vill rapportera ett ströfynd som kan vara av intresse. Daniel Larsson från Uranäs i Älghults sn dog den 24 oktober 1725, 40 år gammal, i Gårdsby. (Gårdsby C:1a p 221)
 
MVH
Lars-Åke

430
Norbin / Norbin
« skrivet: 2012-02-26, 12:06 »
Hej
 
Enligt matriklarna för Växjö skola 1651-1751 s. 72 och Växjö gymnasium 1653-1808 s 57 hade Johan Norbin sonen Johannes Hinricus f. ca 1720 och död i Hedemora 1778. Han uppges i sistnämnda källa varit Secreterus och Rådman i Hedemora. Detta var den äldste brodern till apotekaren i Härnösand. Är något mer känt om denne Norbin?
 
MVH/Lars-Åke

431
Wennerlöf / Wennerlöf
« skrivet: 2012-02-20, 09:47 »
Hej
 
Jag söker uppgifter om Peter Wennerlöf, enligt uppgift född 1804 i Göteborg. Peter kom senare till Karlskrona och blev sadelmakare. Men vilka var hans föräldrar?
 
I ett inlägg 2009-12-21 under Svenjunga nämns en handelsman Lars Wennerlöf i Ulricehamn som 1794-09-21 vigs med en kvinna i Svenjunga. Finns något samband mellan Peter och Lars?
 
MVH
Lars-Åke

432
Unnerus / Unnera / Unnerus / Unnera
« skrivet: 2012-02-16, 22:28 »
Hej
 
Vilka var anorna till Eva Juliana Unnerus (Unnera) som vigdes 1810-05-18 i Kalmar med H.W. Hadders? Kan hon härledas till Gislo Arvidi Unnerus?
 
MVH
Lars-Åke

433
Hadders / Hadders
« skrivet: 2012-02-15, 01:49 »
De äldre inlägg som refereras till i detta inlägg har i samråd med Moderator Småland flyttats hit, och ligger alltså här ovanför! / mvh Anders Berg, Moderator Släkter
 
Släkten Hadders har tidigare behandlats under den stängda rubriken Landskap, Småland, Efterlysningar. Ulla Johansson uppgav där 1999-02-24 att häradsskrivaren Jacob Magnus Hadders, troligen var född i Grönskog. Per Cronstad anger 1999-02-14 att han är född 1741-12-12 i Rottne i Kronobergs län. Men någon Hadders kan inte påträffas i Rottne (idag i Söraby). I bouppteckningen efter modern fanns ytterligare två barn och syskon till Jacob Magnus, Carl och Hedda Cicilia, som inte heller påträffas födda i Rottne (Norrvidinge härad F09 Nr36(Arkiv Digital bild 206). Kan också dessa barn vara födda i Grönskog? Vad finns för belägg för Grönskog?
 
Arne Olsson skriver 1999-02-25 att släkten Hadders behandlas i Sjöströms Kalmar Nation i Lund, nr 207. Bygger Cronstads uppgifter om födelseplats på denna källa. Kan denna källa då avse föräldrarnas bostadsplats när inskrivning sker?
 
Fader till nämnda barn var regemenstskrivare Hans Hadders (1707-1779). Ett dopvittne till några av de barn som senare föddes i Rottne uppträdde Margareta Hadderes som gifte sig 1753 med Carl Gustaf Rohloff i dennes andra äktenskap. Hon är med stor sannolikhet syster till Hans och också en dotter till tullskrivaren Jacob Hadders. Är fler barn till denne kända?
 
Rigmor Persson berättar 1999-02-24 att släkttraditionen anger att släkten invandrat från Österrike i slutet av 1500-talet och i generationer varit regementsskrivare. Detta leder till frågan om de finns belägg för någon Hadders före tullskrivaren Jacob Hadders?
 
MVH
Lars-Åke

434
Linneryd / Äldre inlägg (arkiv) till 27 februari, 2012
« skrivet: 2012-02-14, 22:06 »
Hej Lennart
 
En möjlighet är att Måns återfinns i någon släktutredning i en bouppteckning. Jag har separat sänt kopia på de sidor i registret till Konga häradsrätts bouppteckningar som upptar namnet Widerström.
 
MVH/Lars-Åke

435
Yrken P / Pedagog / Barnpedagog
« skrivet: 2012-02-05, 13:13 »
Hej igen
 
Värmland tillhör Karlstads stift. 1658 införlivades Dalsland och ett kontrakt i norra Bohuslän med Karlstads stift, samtidigt som Vadsbo och Valle härader återfördes till Skara stift. Åmål var en ganska ny stad vars makt myndigheterna önskade öka. Staden fick sina stadsprivilegier den 1 april 1643 av drottning Kristinas förmyndarregering. Stadens anläggning är en direkt regeringsåtgärd för att stoppa landsköpshandeln och framför allt timmerhandeln på Norge. Men myndigheterna lyckades aldrig stävja smugglingen. Skulle det under dessa omständigheter vara märkligt om biskopen i Karlstad lät sin expert på utbildning tillfälligt verka i Åmål som biskopen just blivit ansvarig för? Den finns således en logisk förklaring till att pedagogen skulle kunnat verka i två skilda församlingar. Om det sedan var så är en annan fråga.
 
MVH/Lars-Åke

436
Yrken P / Pedagog / Barnpedagog
« skrivet: 2012-02-04, 23:51 »
Hej
 
I Växjö stift blev år 1753 Jöran Branting utsedd av domkapitlet i Växjö till häradspedagog. Det viktiga i detta för din del är att utnämningen skedde av kyrkans organisation. Så är troligen fallet också för dina anfäder. Kyrkan brydde sig inte om landskap eller län utan följer uppdelningen av Sverige i stift. Ligger dina två platser inom samma stift?
 
MVH/Lars-Åke

437
Slätthög / Äldre inlägg (arkiv) till 31 januari, 2012
« skrivet: 2012-01-28, 22:59 »
Hej
Börja med Boken om Slätthög och Mistelås som utkom 1995 (ISBN 91-630-3760-2) med ett flertal sockenbor som medförfattare. Med sina 816 sidor finns mycket informtion att hämta.
 
MVH/Lars-Åke

438
Hagelsten / Hagelsten
« skrivet: 2012-01-21, 15:44 »
Hej Mats Och Niclas
 
Låt mig försöka göra en första tolkning. Kanske det kan vara n ågot att gå vidare med.
 
TOLKNING
. H(err) Hagelberg fru IngeborCath. Laurins barn födt d 5 sept, döpt samma (dess svaghet) Adolph Lorens.
Vittnen: Herr Pålman, herr Capt. Hans L..at, herr Varedahl, Mad. Anna Marg. Ridderberg, enkan Marthina Källberg, hustru Kristin i S. Ståckary.
 
KOMMENTAR   
Bestämningen av herr Hagelberg får jag ingen meningsfull tolkning av. Enligt mina ej bekräftade noteringar skall Hagelberg ha avlidit detta år, men någon som liknar framlidne kan jag inte få texten till.
 Herr Pålman är sannolikt Karl Gustav Påhlman. Född 1679-01-25 i Ugglansryd, Ryssby (G) och död 1757-03-04 i Ugglansryd, Ryssby (G) gift med Kristina Elisabet Renner, född 1712, död 1769-02-17 i Ryssby (G).
 Vem kaptenen var har jag inte funnit ut. Också raden under är osäker. Om Anna Margareta hette Ridderberg eller Riderborg är oklart.  
Vidare ligger Stora Stockaryd ligger i Ryssby och en hustru Kerstin som levde där var fadder.
 
Med vänlig hälsning/Lars-Åke

439
Hej igen
 
Erik är i Gårdsbys hfl A1:2 p 38, angiven som född 1775. Jag har under Gårdsby tidigare berättat att tidsangivelserna i Gårdsbys tidiga hfl är mycket ungefärliga. De byggde inte på någon skriftlig källa. Uppgiften från Gårdsby har sedan vid flytten förts vidare till Furuby. Även i denna hfl från Gårdsby anges att Eric är besvärad av fallandesot. Här framgår också att Nils flyttade till Furuby ett par år tidigare än övriga familjen, redan 1789.
 
MVH
Lars-Åke

440
Hej igen
 
Modern Elisabeth Simonsson var född 1735-10-24 i Kåresta, Furuby, men varifrån kom Peter Eriksson?
 
När jag undersökte lite mer i KGFs databas fann jag lite mer uppgifter om paret barn.
- Eric, född 1766-06-09 i Åreda Ryttartorp (jag tror detta är kallas Torsta)i Hemmesjö
- Simon
- Nils, 1770-07-02 i Kåresta, Futuby
- Eric, 1773-09-10 i Lunketorpet i Nöbbele församling (alltså inte Furuby)
 
Födelseuppgifter om Gertrud fann jag inte där, men hon omnämns i Gårdsbys husförhörlängd.
 
MVH
Lars-Åke

441
Hej
 
Jag vill bara lägga till att Peter Eriksson med hustru Elisatbeth och de tre yngsta barnen påträffas i Tveta Mellangård i Gårdsby socken åren ca 1783 - 1791. Se Gårdsby A1:1 s 56 och A1:2 (där flytten framgår)
 
MVH
Lars-Åke

442
Berg / Äldre inlägg (arkiv) till 16 januari, 2013
« skrivet: 2012-01-11, 23:41 »
Hej
 
Det var enligt min uppfattning Ingebor Åkesdotter som föddes 1757-02-12 i Gårdsby Gusagård. Hon dog 1763. Har jag fel?
 
Lars-Åke

443
Berg / Äldre inlägg (arkiv) till 16 januari, 2013
« skrivet: 2012-01-11, 20:23 »
Hej
 
Mer om Stojby Vestregård - Bergs socken.
 
I Gårdsby vigdes 1774-12-26 Ingebor Bengtsdotter, då boende i Gårdsby Herrgård, med Erik Jonsson, son till klockaren i Gårdsby Jon Månsson. Paret bosatte sig senare i Stojby Vestregård. Där föddes 1780 sonen Måns. Ingebor dog här 1808, 50 år gammal, dvs född omkring 1758.
 
Varför flyttade paret till Stojby Vestregård? Varifrån kom Ingebor? Min teori är att Ingebor är dotter till Bengt Danielsson och Karin Johansdotter. Då Karin Johansdotters far var född i Stojby Vestregård finns en förklaring till varför dotterdottern flyttade till denna gård efter vigseln.
 
Finns bevis, eller något ytterligare stöd för detta antagande?
 
MVH/Lars-Åke

444
Gårdsby (G) / Äldre inlägg (arkiv) till 12 mars, 2012
« skrivet: 2012-01-10, 21:06 »
Hej
 
Jag vill här fortsätta en diskussion om de boende i Stojby Västregård som påbörjats under rubriken Berg.
 
Per Månsson född omkring 1667 och död i Stojby (troligen Västregård)fick tillsammans med hustrun Karin Johansdotter tre barn som kom att uppnå vuxen ålder
-   Daniel 1701 - 1736
-   Johan 1702 - 1766 (död i Holm Östregård i Berg
-   Sara 1705 - 1791 (levde hela livet i Stojby Västregård
 
Johan Persson var gift med Karin Svensdotter. De blev föräldrar till Karin (1721 - 1788, boende i Berg) och Måns, död 1785 i Stojby Vestregård och gift med Elin Erngisslesdotter, född i Berg, död i Stojby (om denna diskussion se under Berg)
 
Sara var gift två gånger, först med Nils Jonsson och senare med Olof Danielsson. I första giftet fick hon sonen Måns 1724-11-23. Han var död vid moderns död, men efterlämnade enligt bouppteckningen från 1791 efter henne två döttrar, Maja och Sara. Denna bouppteckning bifogas (Norrv. FII:9 s 37, Arkiv Digital b 212(.  Enligt denna skall Maja ha varit gift med skomakarmästaren i Växjö Carl Svanberg. Det märkliga är dock att denne Carl Svanberg vigdes med Maria Wiberg 1785-11-25. Finns någon bra förklaring till detta?
 
Ytterligar en fråga: Vad hände Måns (f 1724) och vem var denns hustru?
 
MVH/Lars-Åke
 

445
Berg / Äldre inlägg (arkiv) till 09 januari, 2012
« skrivet: 2012-01-09, 23:14 »
Hej
 
Jag hade missat den bouppteckning som Christer hänvisar till. Då Elin uppges vara född i Berg (Gårdsby A1:4 p 196) verkar det mer än troligt att hon är syster till Olof. Men efter läsningen av denna bouppteckning inställer sig frågan: Vem var Måns Johansson?
 
Min hypotes är att han måste vara bror till den av Inge ovan nämnda Karin Johansdotter. Fadern till Måns och Karin är då Johan Persson född 1702 i Stojby Västregård och död i Holma 1766-10-22. Vet vi något om vem som var denne Johan Perssons hustru?
 
Jag återkommer senare under rubriken Gårdsby till en diskussion om en annan bouppteckning som rör Stojby Westregård (Norrvidinge  FII:9 s. 37(Bild 212 i Arkiv Digital)och som verkar beröra de uppgifter Inge tar upp.
 
MVH
Lars-Åke

446
Bräkne-Hoby / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-03-09
« skrivet: 2012-01-05, 13:35 »
Hej
 
Jag söker uppgifter om Sven Persson, född omkring 1770 i Gårdsby i Kronobergs län. Enligt bouppteckningen 1822 efter fadern Per Danielsson i Gårdsby skulle sonen Sven vid denna tid vara boende i Hoby socken. (Norrvidinge häradsrätt FII:17 p 569)
 
Hur såg Svens levnadsöde ut?
 
MVH
Lars-Åke

447
Berg / Äldre inlägg (arkiv) till 09 januari, 2012
« skrivet: 2012-01-05, 03:19 »
Relationen mellan Stojby Västregård i Gårdsby och Bergs socken
 
I bouppteckningen efter Catharina Månsdotter som avled i Stojby Västregård 1832-05-08 framgår att hon efterlämnade tre ”syskonbarn, nämligen Sune Olofsson i Westra Holma af Bergs socken, Per Bengtsson i Björka samma socken och Jon Johansson i Växjö”. (Den Nils Jonasson i Tolg som vidare nämns var svärdotterns andre make). Utdrag bifogas. Enligt Gårdsbys hfl skall Catharina Månsdotter vara född omkring 1762 (erfarenheten har visat att uppgifterna i denna hfl kan ha flera års fel)
 
I Stojby Westregård föddes 1724-11-23 en Måns Nilsson, vars vidare öde jag inte lyckats fastställa. I bouppteckningen 1822-12-03 efter Catharinas make, Nils Persson, framgår att Catharina Månsdotter är ägare till Stojby Westregård. (Norrv. Härad FII:17 p 801, Nr 125). Detta förhållande har föranlett mig att tro att den omnämnde Måns Nilsson är fader till Catharina Månsdotter. Hans föräldrar var Nils Jonsson och Sara Persdotter.
 
Nils och Sara hade flera barn, bland annat en yngre dotter vid namn Maja född omkring 1736. Hennes son, Olof Danielsson född omkring 1759 (således troligen kusin till Catharina) vigdes 1787 i Berg med Karin Bengtsdotter, född 1763-10-14 i Södra Björka i Berg. Den Per Bengtsson i Björka som omnämns i bouppteckningen vill jag ha till en bror till denna Karin Bengtsdotter. Det är således kusinhustrus bror och inte syskonbarn! Kan detta vara rätt?
 
Det andra påstådda syskonbarnet Sune Olofsson vill jag ha till det barn som föddes 1765-05-18 i Holma Westregård och hade Olof Erngresselsson och Annica Zachrisdotter som föräldrar. (KGF). Annicka kom också från Gårdsby, men Haketorps Westregård, född 1745. Men varken Olof eller Annicka kan vara helsyskon till Catharina, varför jag inte heller kan se Sune som något syskonbarn. Jag kan inte heller finna något förhållande som gett halvsyskon.  
 
Skulle Catharina kunna vara identisk med den Karin som föds i Sandvik Frälsegård 1764-02-03? Fadern var Måns Nilsson, men enligt hfl i Berg född 1730, alltså ca 5 år efter det i födelseboken i Gårdsby angivna?
 
Min fråga är: Vem var föräldrarna till Catharina Månsdotter som avled i Stojby 1832?
 
Jag tar tacksamt emot alla synpunkter!
Lars-Åke

448
Gårdsby (G) / Äldre inlägg (arkiv) till 12 mars, 2012
« skrivet: 2012-01-03, 22:52 »
Hej
 
Enl. KGF:s databas vigdes paret Johansson - Palm i Asa 1888-12-13. I vigselnotisen framkommer att Carl Johan var arrendator och bodde i Stojby Fogdegård samt att han var född 1860-11-27.  
 
Emma Kristina Palm var enligt samma källa bosatt i Kråketorps Norregård i Asa och var född 1857-07-27.
 
Vid en sökning på födelser i samma källa framkommer att Carl Johan var född på Skogslund, Åby i Tjureda med föräldrarna torparen Johan Petersson och Maria Petersdotter.
 
I Asa finns en flicka Emma Katrina (kanske det blivit fel i databasen, det måste kontrolleras) född nämnda datum i Björkens under Asa. Denna flicka föräldrar var inspektor J. Nilsson och hans hustru Lisa Sjöman. Men är det rätt flicka?
 
Lycka till med din fortsatta forskning
Lars-Åke

449
Tävelsås / Äldre inlägg (arkiv) till 13 november, 2012
« skrivet: 2012-01-02, 16:50 »
Hej
 
Jag fann Johannes Wikell och Maria Eriksdotter i Tävelsås husförhörslängd (A1:6 (1813-1823) sidan 208. Urklipp bifogas. Här framgår att Johannes är född i Tolg. KGF:s databas upplyser om att han är född i Björkelund i Tolg som oäkta son till dejan Catharina Nilsdotter. Deja kan ha lite olika betydelse, bland annat den kvinna som svarade för ost- och smörframställningen.
 
Maria Eriksdotter uppges ju vara född i Dänningelanda. Hon flyttade till Tävelsås och Osaby Söregård 1821 och kom då från Jät. Jag kunde inte finna Marias födelsenotis vid en kort kontroll.
 
Tävelsås Hembygdsbok Nr 2, Människor och händelser under 1800- och 1900-talen, berättar på sidan 256 att familjen från 1848 bodde på 94a Tävelsås Södregård Backstuga Tomten. Han var sockenskomakare och kallades nu Johan Wikell.
 
God fortsättning (på det nya året och med släktforskning)
Larfs-Åke
 

450
Fougt / Vougt / Fougt / Vougt
« skrivet: 2011-12-12, 21:50 »
Hej
Jag söker uppgifter om commisarie Jacob Fogdt som omnämns I bouppteckning från år 1677 (1677:1552-1584 i Stockholm). Han var gift med Anna Davids. En dotter, Kerstin Fougdt. var gift med advokaten i Svea Hovrätt. Två andra döttrar, ej nämnda vid namn i denna bouppteckning, var gifta med uppbördsmannen Israel Spiner respektive kanslisten vid hovrätten Josua Spiner.
 
Jag är också intresserad av övriga nämnda personer.
MVH
Lars-Åke

451
Linneryd / Äldre inlägg (arkiv) till 27 februari, 2012
« skrivet: 2011-12-02, 21:10 »
Hej
 
Är det inte så att Gertrud Månsdotter var änka efter Carl Abrahamsson (1712-1748), en äldre bror till Måns Abrahamsson? Eller är det två släkter Abrahamsson?  
 
MVH
Lars-Åke

452
Slätthög / Äldre inlägg (arkiv) till 31 januari, 2012
« skrivet: 2011-10-13, 12:09 »
Hej Patrik
 
Jag sökte på dina uppgifter i KGFs databas. Där träffade jag på en vigsel 1804-03-24 i Hjälmseryd (F) mellan rusthållare och änkeman Gabriel Månsson från Lindhult i Slätthögs sn och enkan Lisbeth Johansdotter i Äskekärr.
Lindhult ingår i Elmhult rote. Hoppas detta ger någon ledtråd i ditt sökande.
MVH
Lars-Åke

453
Dädesjö / Äldre inlägg (arkiv) till 25 april, 2012
« skrivet: 2011-09-24, 11:06 »
Hej Mats!
Enligt KGFs databas vigdes i Dädesjö 1806-11-21 Lisbet Håkansdotter från Näsby Söregård med Håkan Svensson från Hornaryd. Observera att förnamn och patronymikon är omkastade. Om det blivit fel i KGFs databas eller i kyrkboken har jag inte undersökt. Men förmodligen kan du finna Lisbets make före vigseln någonstans i Hornaryd.
Med vänlig hälsning
Lars-Åke

454
Tjureda / Äldre inlägg (arkiv) till 14 september, 2014
« skrivet: 2011-09-18, 01:20 »
Hej Magnus
 
I min bokhylla finns En bok om Tjureda utgiven av Per David Karlsson 1982. En uppsats i denna bok heter Ekna säteri (sidan 84-86) och är skriven av Arne Svensson.
 
MVH
Lars-Åke

455
Törndal / Törndal
« skrivet: 2011-09-10, 15:19 »
Tack Mats!
 
Ditt svar gav mig många nya uppgifter. Om kopplingen mellan Erik Axel och Magnus finner du i mitt svar under rubriken Hårdberg.
 
MVH
Lars-Åke

456
Hårdberg / Hårdberg
« skrivet: 2011-09-10, 15:13 »
Med anledning av ett svar jag erhållit från Mats Mårtensson under rubriken Törndal (avsåg ovan nämnda Brita Törndahl), men som avser ättlingar vid namn Hårdberg, så svarar jag här.
 
1761-10-07 antogs David Hårdberg (d.y), filus cauponarii in Lenhofda annum agens 13 in clssem media, (sonen till gästgivaren i Lenhovda, 13 år gammal). (Växjö läroverks matrikel s. 17). Och gästgivaren i Lenhovda var Erik Axel Hårdberg. Han vigs 1775-02-23 i Gamla Uppsala med Gunilla Christina  Fägersten. Paret får tre barn i Gamla Upsala och Jumkil. David återvänder till Lenhovda och blir liksom fadern gästgivare där.
 
Mats efterlyser källor för släktskapet mellan Magnus och Erik Axel. Dessa fick jag av det material Mats hänvisar till. Magnus var döptes i Brandstad 1723-11-17 och hade då samma föräldrar som Erik Axel när denne döptes i grannsocknen Lövestad 1725-09-05. Föräldraparet David Hårdberg(d.ä.) och Brita Törndahl var alltså troligen gifta senast 1723 och verkar ha haft anknytning till trakterna kring nuvarande Sjöbo i Skåne där de båda församlingarna ligger.
 
Lars-Åke

457
Tävelsås / Äldre inlägg (arkiv) till 13 november, 2012
« skrivet: 2011-08-17, 21:38 »
Vem var husaren Gustaf Dahls föräldrar?
 
Gustaf kallas Ljung när han som dräng arbetar på Stjernvik (Tävelsås A1:7 s 38). Han anges här ha kommit från Jäth 1825 och uppges född i Jäth 1803-03-25. Han flyttar till Gåvestads Ryttartorp (sidan 111) år 1826 och kallar sig nu Dahl. Förnamnet är nu också ett dubbelnamn, Gustaf Anders (eller är detta ett förkortat patronymikon?) Han vigs 1826-10-08 i Tävelsås med Martha Carlsdotter, född i Linneryd, men vid vigseln bosatt på Stjernvik.
 
Någon Gustaf påträffas inte i födelseboken för Jät. Kan någon bidra med några uppgifter om Gustafs bakgrund?
 
Med vänlig hälsning
Lars-Åke

458
Rosenbeck / Rosenbeck
« skrivet: 2011-08-14, 20:45 »
I bouppteckningen från 1782 efter Helena Christina Hahn (Norrvidinge härad FII:6 nr 32) uppges halvsystrana kaptenskan Johanna Sophia Rosenbeck och Catharina Maria Rosenbeck. Två frågor:
 
Vilka var föräldrarna till dessa båda flickor Rosenbeck?  
 
Vem var kaptenen som Johanna Sophia var gift med?
 
Med vänlig hälsning
Lars-Åke

459
Växjö / Äldre inlägg (arkiv) till 25 juli, 2011
« skrivet: 2011-07-25, 16:03 »
Hej Lena
Enligt KGFs databas föddes han i Skir Norregård i Växjö landsförsamling 1867-06-12. Kanske det här med landsförsamling gjort att du inte funnit honom. Föräldrar var kusken Per Gren och Charlotta Runstrom (26  år).
 
MVH
Lars-Åke

460
Tolg / Äldre inlägg (arkiv) till 23 oktober, 2012
« skrivet: 2011-07-22, 16:19 »
Hej
Enligt KGFs databas föddes hon i Stenkulla Mellangård. Föräldrar var Jon Svensson och Helena Johansdotter.
MVH
Lars-Åke

461
Växjö / Äldre inlägg (arkiv) till 25 juli, 2011
« skrivet: 2011-07-21, 14:23 »
Hej
 
I Växjö stads historia, Band II, 1719-1862 av Henry Lindström, sidorna 179 - 181 behandlar tobaksspineriet i Växjö.
 
Wallin återupptog en verksamhet som bedrivits 1741-1750. Wallin drev tobaksspinneriet i liten skala. År 1767 ville kollegiet avvisa hans ansökan att fortsätta med tobakstillverkningen då han på grund av fattigdom ej kunde fylla kravet på färdigställandet av viss minimimikvantitet. För att kunna försörja sig och de sina ville man dock tillåta honom att fortsätta att förfärdiga rappé, spanskt snus och kardus. Då rådet skulle besluta blev dock utgången en annan. Man tog hänsyn till att ständerna 1766 tillstyrkt frihet för skickliga manufakturarbetare att obehindrat idka den handaslöjd de lärt sig. Därför biföll man Wallins ansökan.
 
MVH
Lars-Åke

462
Gårdsby (G) / Äldre inlägg (arkiv) till 12 mars, 2012
« skrivet: 2011-07-01, 17:47 »
Hej
 
Denna dopnotis från 23 april 1706 behöver jag få diskuterad. Vad heter (eller står det) efter Sara Beata? Jag vill få det till Humle. Kan det vara en annan stavning av Humble. Det märkliga är också att det är moderns namn som anges. I övriga dopnotiser detta år anges endast faderns namn. Det är också att lägga märke till att såväl modern som barnet har dubbelnamn, något som i övrigt är mycket ovanligt i socknen. Är personerna kända från annat sammanhang?
 
Och vad heter dopvittnet Christina? Eller står det något annat efter förnamnet?
 
den 23 ibris (April) döptes Sara Beata .... barn i Åhreda namnet Anna Cathrina.
Till vittne dr Pär Nilsson i Åhreda, dr Nils Jonsson (Jönsson)i Åhreda, Christina ....., h. Elin i gastgifvaregård, p. Brita Henrichdotter i Norregård
 
MVH
Lars-Åke
   

463
Tolg / Äldre inlägg (arkiv) till 23 oktober, 2012
« skrivet: 2011-06-25, 11:54 »
Hej
 
Vem var den dräng Jonas Håkansson från Holmesås (vilket väl måste vara gården i Tolg) som vigdes 1771 i Gårdsby med pigan Ingrid i Gårdsby Herrgård. Vad hände paret? Se Gårdsby C:2 p 204 som bifogas.
 
MVH
Lars-Åke
 

464
Bremer / Bremer
« skrivet: 2011-06-24, 06:07 »
Hej.
 
Vem var Claes Bremer?
Vid ett dop i Gårdsby, Kronobergs län, den 24 februari 1782, var en Claes Bremer fadder. Hade han något att göra med det glasbruk, okänt vilket, och från vilket en annan fadder kom? I vilken relation stod han till Petter Svan?
 
(Barnet han var fadder för blev gift med en sockenskräddare. Hon dog som fattighjon 73 år gammal i Söraby.)
 
MVH
Lars-Åke  
 
 


465
Gårdsby (G) / Äldre inlägg (arkiv) till 12 mars, 2012
« skrivet: 2011-06-18, 16:56 »
Hej
 
Denna gången blir det en fråga från mig. Känner någon till förevarande soldaten Anders Hesselberg (det är väl ett H) som vigdes i Gårdsby 1739 med qvinnfolket Karin Månsdotter i Ulvafall i Gårdsby. Gårdsby C1a p 174.
 
MVH
 
Lars-Åke
 

466
Sjösås / Sjösås
« skrivet: 2011-06-13, 20:31 »
Hej igen!
 
År 1716 vigdes ett par soldater från Sjösås i Gårdsby och som jag sedan inte lyckats följa.
1717-04-04 ”soldat Joh. Persson och Calmare Infanteriregemente och Sjösås socken med qvinnan Kerstin Jönsdotter i Sandsbro”.
 
1716-05-10 ”sold Jacob Jönsson Cassel och Calmare Infanteriregemente och Sjösås socken vid pigan Karin Persdotter i Åreda”.
Finns fler uppgifter om dessa båda soldater och deras familjer.
 
MVH
Lars-Åke

467
Sjösås / Sjösås
« skrivet: 2011-06-13, 19:29 »
Hej
I Gårdsby socken vigdes 1733-12-30 ”dr Sune Zakrisson? Från Mestre och Siösåhs socken med pigan Maria Johansdotter från torpet Ekeberg i Gårdsby socken”. Jag bifogar Gårdsby C:1a p 172.
 
Vid mina efterforskningar kan jag inte få maken till någon annan än Sune Håkansson i Mestre. Se t.ex. Sjösås A1:1 p 139. Är någon av annan uppfattning? Vad kan det stå efter Sune i vigselnotisen?
 
Hälsningar
Lars-Åke    

468
Dädesjö / Äldre inlägg (arkiv) till 25 april, 2012
« skrivet: 2011-06-08, 22:19 »
Hej
 
Den 12 juli 1713 vigdes soldaten Johan Svensson från Dädesjö socken med pigan Märta Svensdotter från plats i Gårdsby jag inte kunnat tyda. Men min fråga är om någon känner till något om denne soldat och hans familj? Jag bifogar klipp från Gårdsby C1a p 167.
 
MVH
Lars-Åke

469
Växjö / Äldre inlägg (arkiv) till 25 juli, 2011
« skrivet: 2011-06-08, 21:32 »
Hej
 
År 1712 vigdes i Gårdsby Peter Cammererarens? Skytt på Telestad vigd med Elin i Hestra i Gårdsby. Kan någon tyda vad står det mellan Peter och Skytt? Se bilaga hämtat på C1a p 166. Någon som känner till något mera om denne Peter och hans familj?
 
MVH
Lars-Åke
 

470
Söderfors / Söderfors
« skrivet: 2011-06-07, 19:31 »
Hej
 
Jag har funnit att soldaten Simon Esaiasson vid Uplands Infanteriregemente vigdes i Gårdsby sn i Kronobergs län den 2 augusti 1713 med pigan Ingrid Nilsdotter i Gårdsby Klockaregård. Via soldatregistret har jag funnit att hans soldatnamn var Öman, född 1689-02-03, och verkade i Untra rote i Söderfors från 1709. Jag bifogar Gårdsby C1a p 167.
 
Är något mer känt om denne soldat och hans familj?
 
MVH
Lars-Åke  
 

471
Caberia / Caberia
« skrivet: 2011-06-02, 12:51 »
I Gårdsby herrgård i Gårdsby sn i Kronobergs län levde 1713 jungfru Brita Caberia. (Gårdsby C1a, p 100. Hon var då fadder till klockarens dotter som döptes i kyrkan den 24 maj detta år. Brita kom att vigas mellan 1713 och 1716 med b efallningsmannen på herrgården(rättaren), Anders Börjesson Stockenström (ca 1675-1749). Brita begravdes i Växjö 1741-06-12.
 
Vem var denna Brita? Är Caberia den feminina formen av Caberius (detta namn är inte påträffat)? Kan någon ge någon tolkning av namnet?
 
MVH
Lars-Åke Stenemo

472
Stockenström / Stockenström
« skrivet: 2011-05-21, 13:28 »
Anders Börjesson Stockenström i Kronobergs län
 
Under rubriken von Stockenström efterlyses uppgifter om vaktmästare Anders Stockenström i Växjö. [flyttad hit, se ovan / mod.anm.] Denne Anders var gift senast 1716 med Brita Cabberia eller Labberia. Vad detta namn betyder har jag inte lyckats finna ut.  
 
Paret får två döttrar i Gårdsby. Av faddrarna framgår tydligt ett släktskap med stamfadern Börje i Stockekvarn i Söraby socken. Anders var den förste och ende kända syskon att kalla sig Stockenström, förmodlingen taget från födelseplatsen Stockekvarn. Döttrarna var
Helena, f 1716-01-29 i Gårdsby Gusagård (C1a p 113)
Elisabeth f 1717-09-04, samma plats (C1a p 122)
 
Jag har också några frågor. Vart det blev av dessa båda döttrar? Hade de fler syskon?  
 
Anders är född uppskattningsvis runt 1685 och begravdes i Växjö 1749-05-12. Hustrun begrovs 1741-06-12. Fadern Börje från Stocke begrovs i Gårdsby 1710 (eller åtminstone noterad i denna sockens dödbok).  
 
Anders benämns Befal i Gårdsby, vilket troligen innebär befallningsman och var rättare vid gården. Gusagård var en av de gårdar som kom att ingå i Gårdsby Säteri. Vid sin och hustruns död kallas han för vaktmästare.
 
MVH
Lars-Åke

473
Slätthög / Äldre inlägg (arkiv) till 13 oktober, 2011
« skrivet: 2011-05-15, 18:00 »
Hej
 
I bouppteckningen 1759 efter Måns Larsson Modig (ca 1684-1759), borgare i Växjö, framgår att denne bland annat är ägare till ½ mantal Hökaboda i Slätthögs socken. Känner någon till när gården kom i Måns ägo och vilka som var säljare.
 
Finns andra uppgifter när uppbud skedde, eller andra domstolsprotokoll, som kan ge någon vägledning om något släktförhållande till Måns?  
 
MVH
Lars-Åke

474
Hej
 
Jonas Månsson vigdes första gången 1770-11-08 i Hemmesjö med Märta Svensdotter från Lilla Fylleryd. Jonas Månsson kom då från Biskopsgården i Växjö. Kanske du kan hitta honom där och få uppgift om hans födelseplats. Jag kan inte finna honom i Gårdsby (den socken Fylleryd tillhör idag) eller Hemmesjö.
 
Märta dog i barnsbörd 1772-09-06. Vigseln med Maja Pålsdotter skedde 1773-05-30.
 
MVH
Lars-Åke

475
Urshult / Äldre inlägg (arkiv) till 29 juni, 2011
« skrivet: 2011-05-03, 18:18 »
Vem var Sven Pärsson i Tryticke?
 
När klockaren Håkan Persson barn 1705-07-09 döptes i Tveta, Gårdsby församling, uppträder bland dopvittnen en Sven Persson från Trydicke i Urshults socken. Vem var denne Sven och finns något samband mellan Håkan och Sven? Se Gårdsby AI:1 p 90.
 
Tacksam för varje ledtråd.
 
Lars-Åke

476
Hej
 
Jag har funnit mycket matnyttigt om släktforskning i Italien på http://www.genealogi.se/wiki/index.php/Italien
 
Lycka till!
 
Lars-Åke

477
Gårdsby (G) / Äldre inlägg (arkiv) till 12 mars, 2012
« skrivet: 2011-04-23, 22:15 »
Hej Lennart
 
Maria Danielsdotter föddes 1773-02-07 på Holmen under Åreda Mellangård. Föräldrar var Daniel Nilsson och Catharina Månsdotter. vigda i Hemmesjö/Tegnaby 1771-10-13. Maria var paret andra barn. Första barnet, Måns Danielsson, föddes 1771-11-04 i Hemmesjötorp i Hemmesjö socken. Modern var själv född i Hemmesjötorp 1752-01-05.
 
Fadern, Daniel Nilsson var född ca 1744, Var är oklart. Hans föräldrar är med all sannolikhet Nils Danielsson (född ca 1717 o död i Almshult i Gårdsby sn 1810-02-22. Dennes hustru, Elin Persdotter, född ca 1724, dog 1805-04-28 i Rydholm, Åreda, Gårdsby. Födelseupgifterna är tagna från AI;I p 16. Uppgifterna i denna husförhörslängd har visat sig stämma ganska dåligt med de födelseuppgifter som kan kontrolleras. Daniel är inte född i Gårdsby utan han och förmodligen senare föräldrarna har inflyttat till Gårdsby.
 
MVH
Lars-Åke

478
Växjö / Äldre inlägg (arkiv) till 25 juli, 2011
« skrivet: 2011-04-07, 19:20 »
Hej Åsa
 
Lena Linnartsdotter eller Leonardsdotter är född i Furuby ca 1769. Föräldrar var Linnart Linnartsson, född 1721-03-05 i Billa Södergård, Furuby socken och hans andra hustru Sara Simonsdotter (för mig ännu outforskad).
 
Lena Linnartsdotter, som var i tjänst hos handelsmannen G. Wiberg, vigdes 1793-10-20 i Växjö med betienten Daniel Hultgren. Daniels härkomst är för mig outforskat.
 
Daniel och Lena flyttade uppenbarligen till Ljuders socken, för där föds tre barn.
1794-09-14, Ingrid i Bogsjö Östgård.
1803-07-12, Johannes i Wide Baggagård
1897-11-08, Caisa i Wide Baggagård.
 
Daniel kallas brukare och senare hemmansägare i Wide Baggagård. Han avlider 1822-03-28 i nerv- och rötfeber på sin gård, 51 år gammal. Änkan dör 1839-09-13 på samma plats, 69 år gammal.
 
Källor: Berry Gunnarsson, KGF:s databas och Genline.

479
Växjö / Äldre inlägg (arkiv) till 25 juli, 2011
« skrivet: 2011-03-18, 18:48 »
Vem var Annika Rings föräldrar?
 
Annika Ring , född ca 1740, död och begravd 1790-03-15 i Växjö. Hon vigdes 1763-05-25 i Växjö med sadelmakaren Peter Björn.
 
1771-03-31 fick paret sonen Gudmund Magnus Petersson, senare soldat för Stojby i Gårdsby under namnet Tång (och felkatigt kallad Magnusson).  
 
Det som kommit att intressera mig är att 1755-09-10 döpte borgaren Johannes Ring sin son till just Gudmund Magnus. Kan denne Gudmund Magnus vara en släkting till G.M: Petersson? Det kan nämnas att Johannes Rings hustru hade sina rötter i Gårdsby.
 
Kan någon bidra med en lösning?
 
Med vänlig hälsning
Lars-Åke

480
Segerdahl / Segerdahl
« skrivet: 2011-03-12, 19:53 »
Segerdahl
 
Handlaren i Karlskrona, J Segerdahl, vigdes 1695-06-24 i Lenhovda, Kronobergs län, med Margareta Rothman.  Vem var denne J Segerdahl?
 
Den ende med namnet Segerdahl jag påträffat är David Segerdahl, som i Uppsala drev bokförlag. ”Österländske prinsens Zadigs historia, sammanfattad af herr Woltaire”, och från franska översatt av Georg (Jöran) Rothman (1739-1778)var en av boktitlarna. ”Tryckt i Upsala 1760. På David Segerdahls förlag, och finnes hos honom til köps i Stockholm”
 
Jöran Rothman var brorson till Margareta Rothman.  
 
Var J Segerdahl och David Segerdahl släkt? Vart hände familjerna?
 
Med vänlig hälsning
L-Å S

481
Fernström / Äldre inlägg (arkiv) till 12 januari, 2013
« skrivet: 2011-03-12, 19:25 »
Fernström
 
I min släktforskning finns två kvinnor med namnet Fernström. Om det finns något samband dem emellan är okänt. Jag skulle vilja ha hjälp av någon att finna deras bakgrund. Det gäller
 
Britta Elisabeth Fernström, gift med Johan Wilhelm Beckman (1792-1873). Paret fick dottern Ida Charlotta Beckman, f. i Klara 1827.
 
Christina Lovisa Fernström, död 1734 i Växjö. Hon var gift med Johan Rothman (1684-1763). Äldste sonen var Johan Ludvig, född ca 1718-1719, plats okänd. Från omkring 1720 finns familjen i Växjö.
 
Med vänlig hälsning
L-Å S

482
Törndal / Törndal
« skrivet: 2011-03-05, 00:22 »
Hej
 
En Brita Törndahl, född ca 1693 och död 1767-05-11 i Gårdsby i Kronobergs län. Hon var maka till inspektor David Hårdberg, född ca 1692 och död 1776-09-18 i Gårdsby. Att paret dog i Gårdsby hade troligen orsaken i att sonen Magnus Hårdberg där blivit gästgivare. En äldre son, Erik Axel, född 1723-08-15,födelseplats okänd, blev gästgivare i Lenhovda.
 
Kan någon ge någon ledtråd till varifrån David Hårdberg och Brita Törndahl kom?
 
MVH
Lars-Åke Stenemo

483
Hårdberg / Hårdberg
« skrivet: 2011-03-03, 21:51 »
Hej  
 
I byn Åreda i Gårdsby avlider 1776-09-18 inspektor David Hårdberg i en ålder av 84 år, dvs född omkring 1692. Något tidigare, 1767-05-11 dör inspektorskan Brita Törndahl i Gårdsby. Hon var fadder i Lenhovda 1746-10-05, varför hon måste vara David Hårdbergs hustru.  
 
Magnus Hårdberg fick flera döttrar men endast en son, Magnus David, 1752-01-20 i Gårdsby. Namnet antyder att David var farfar. Magnud Davids vidare öde äfr okänt.  
 
När Axel Hårdbergs dotter Brita Catharina döps 1751, var förutom David Hårdberg också en Peter Hårdberg faddrar. Peter var sannolikt en bror till Axel. Peter vidare öde är okänt. Fader var också Brita Stina Lindell i Åreda, hustru till gästgivaren Magnus Hårdberg i Åreda. Magnus måste alltså vara en annan bror till Axel. Magnus Hårdberg dog i Åreda i Gårdsby 1791.
 
Axel (gästgivare i Lenhovda) hade en son David, född omkring 1748 och som skrevs in vid Växjö läroverk 1761-10-07. Vart denne tog vägen är okänt. Axel  vistelse efter tiden som gästgivare i Lenhovda ä ännu obekant.  
 
 
Mitt nyvaknade intresse för David Hårdberg är att han är fadder till tre av barnen till Bengt Svensson (1727-1802) och hans hustru Sara Persdotter (1725 - 1794. Andra faddrar till Bengts barn är Magnus Hårdbergs hustru. Jag söker därför något samband mellan Hårdberg och Bengt Svensson ocn hans hustru.
 
Jag önskar också uppgifter på vart ovan nämnda Hårdbergare tog vägen.  
 
MVH  
 
Lars-Åke Stenemo

484
Hej
 
Det var länge sedan senaste inlägget gjordes, så kanske det jag kan bidra med redan är känt. Jag vill vidare ha mina antaganden belysta. Jag håller på med att gå igenom min äldre forskning och korigera felaktigheter.
 
I byn Åreda i Gårdsby avlider 1776-09-18 inspektor David Hårdberg i en ålder av 84 år, dvs född omkring 1692.  Något tidigare, 1767-05-11 dör inspektorskan Brita Törndahl i Gårdsby. Hon var fadder i Lenhovda 1746-10-05, varför hon måste vara David Hårdbergs hustru.
 
Magnus Hårdberg fick flera döttrar men endast en son, Magnus David, 1752-01-20 i Gårdsby. Namnet antyder att David var farfar.  
 
När Axel Hårdbergs dotter Brita Catharina döps 1751, var förutom David Hårdberg också en Peter Hårdberg faddrar. Peter var sannolikt en bror till Axel. Fader var också Brita Stina Lindell i Åreda, hustru till gästgivaren Magnus Hårdberg i Åreda. Magnus måste alltså vara en annan bror till Axel.
 
Axel (gästgivare i Lenhovda) hade en son David, född omkring 1748 och som skrevs in vid Växjö läroverk 1761-10-07.  
 
Magnus Hårdberg dog i Åreda i Gårdsby 1791.
 
Mitt nyvaknade intresse för David Hårdberg är att han är fadder till tre av barnen till Bengt Svensson (1727-1802) och hans hustru Sara Persdotter (1725 - 1794. Andra faddrar till Bengts barn är Magnus Hårdbergs hustru. Jag söker därföfr något samband mellan Hårdberg och Bengt Svensson ocn hans hustru.
 
MVH
 
Lars-Åke Stenemo

485
Dädesjö / Äldre inlägg (arkiv) till 25 april, 2012
« skrivet: 2011-02-26, 08:57 »
Hej
 
Jag skulle tro att det är Peter Gustav som föds i Hornaryd nämnda datum som avses. Hornaryd ligger nära Dädesjö. Föräldrar var i så fall sockenskräddare Johan Månsson och Lisa Johansdotter.
 
Mycket tyder på att det är just Johan och Lisa som senare flytade till Dädesjö och där fick dottern Johanna Catharina 1852-10-19 i Slätbol.
 
Dessa uppgifter skall du endast ta som uppslag för din vidare forskning. Jag har använt mig av KGFs databas för sökning.
 
MVH
Lars-Åke

486
Nottebäck / Äldre inlägg (arkiv) till 08 januari, 2012
« skrivet: 2011-02-17, 22:44 »
Hej
 
Per Månsson, född 1721-07-22 i Åreda gästgivaregård i Gårdsby, var son till gästgivaren Måns Persson och hans hustru Kierstin Jönsdotter. Bland faddrarna finns gästgivaren Gumme Jönsson från Nöbbele i Nottebäck. Från samma plats kom hustru Elsa. (Troligen är Gumme och Kierstin syskon).  
 
Han någon några uppgifter om gästgivaren Gumme Jönsson i Nottebäck kring 1721 och den släkt som tillhörde honom. Tacksam för varje tips.
 
MVH
Lars-Åke

487
Linneryd / Äldre inlägg (arkiv) till 09 oktober, 2011
« skrivet: 2011-02-15, 20:46 »
Hej
 
I Åreda gästgivargård i Gårdsby föddes Måns Månsson 1720-03-25. Föräldrar var Gästgivaren Måns Persson (ca 1678 - 1748) och hans hustru Kerstin Jonsdotter (ca 1697 - 1745).    
 
När Måns döptens 1720 i Gårdsby var Per Persson i Svartabeck, Linneryds socken fadder. Vid denna tid levde Per Persson och hans hustru Elin Jonsdotter i Svartabeck. När sonen Johannes till detta par döptes i Linneryd 1729-09-14 var Kerstin Jonsdotter från Åreda (i Gårdsby) fadder.  
 
Detta tyder på något släktsamband. Men var Måns Persson och Per Persson bröder eller var det Kerstin Jonsdotter och Elin Jonsdotter som var systrar? Finns det någon som kan ge någon pusselbit i denna gåta. Har någon intressanta upplysningar om Svartabeck?
 
Med vänlig hälsning
 
Lars-Åke

488
Tack Anders
 
Det borde betyda att han är identisk med ryttaren Nils Holmberg i Hemset. Är det en felläsning eller har han bytt namn?  
 
Varken detta namn eller de nya tidpunkterna har gjort det möjligt att finna Nils och hans hustru. Inte heller första hustruns dödsnotis eller vigseln med andra hustrun.  
 
Sönernas namn är ju Carl, Jaes (Johan) och Olof. Sannolikheten att Nils patronymikon skall innehålla något av dessa namn är mycket stor, men inte heller denna ledtråd har gett mig något napp på Nils härkomst.
 
Nu hoppas jag på tips om något jag missat eller att någon träffar på en oväntad uppgift någonstans.
 
MVH
Lars-Åke

489
RYTTAREN NILS ÅBERG I HEMSET
 
Jag söker uppgifter om ryttaren Nils Åberg som 1762 levde i Hemset Ryttaretorp. Tillsammans med hustrun Kerstin Börjesdotter får de sonen Olof 1762-04-23. Hustrun måste ha dött senast 1769. Varifrån kom Nils och hans hustru?
 
Från senast 1770 och till omkring 1778 fanns torparen och avskedade ryttaren Nils Åberg på torpet Wikanäs (under Tveta Söregård) i Gårdsby. Hustrun hette nu Bengta. Familjen flyttade härifrån före det att första husförhörslängden upprättades 1783. I denna längd är familjen inte upptagen.
 
I Gårdsby föddes tre barn
Olof, döpt 1770-12-28
Olof, döpt 1775-01-29
Stina, döpt 1778-11-01  
 
Ingen i familjen påträffas efter 1775 bland döda i Gårdsby. Vart kan de ha flyttat?

490
Drev / Äldre inlägg (arkiv) till 11 mars, 2011
« skrivet: 2011-01-03, 20:27 »
Hej
 
Han finns i Lessobo, en ort som då tillhörde Hovmantorps socken.
 
MVH
 
Lars-Åke

491
Ekeberga / Äldre inlägg (arkiv) till 09 oktober, 2010
« skrivet: 2010-09-11, 14:02 »
Hej
 
Min anknytning till Ekeberga är just Fagerhults Norregård. Men jag har inte följt upp något före 1844.
 
Mitt förslag är att du noga kartlägger dopvittnen till Nils och Saras barn. Jag bifogar utdrag ur KGFs register som kan underlätta detta.  
 
Vem var t.ex (1767) Jonas Gummesson i Kalkahult? Vem var (1770)Catharina Jonasdotter i Tegaskruf? Den senare är nog samma Catharina Jonsdr från Grönö och Madesjö sn. Personer från annan socken är nästan alltid nära släktingar.  
 
Vem var Per Månsson i Transjö gift med? Vem var Cathrina i Berghult?
 
Lycka till
 
Lars-Åke
 
 

492
Vena / Äldre inlägg (arkiv) till 24 augusti, 2010
« skrivet: 2010-08-23, 14:05 »
Hej
 
Vem var Lars Kinberg?
 
Jag fick just en släktforskartidning från Oskarshamn som behandlar släkten Kinberg -Kindbergs ursprung. Detta fick mig att uppmärksamma min egen forskning.
 
Jag har en mäster svarvare Lars Kinberg som dyker upp 1772 i Linneryd i Kronobergs län och försvinner 1779 från Gårdsby i samma län enligt mina noteringar. Han fick två barn, Jonas 1772 och Apolonia 1779, Hans första hustru var Brita Jansdotter, ursprung okänt. Hans andra hustru, Lisa Stina Sjöberg levde i Växjö (Landsförsamling), där han vigdes.  
 
Kan denne Lars Kinberg vara identisk med det dopvittne från 1788 som Carita Carlsson omnämner i anbytarforum för Vena 2005-08-07?
 
Om så är fallet, vad vet man mer om denne Lars?
 
Med vänlig hälsning
 
Lars-Åke Stenemo

493
Gårdsby (G) / Äldre inlägg (arkiv) till 12 mars, 2012
« skrivet: 2010-08-07, 23:39 »
Hej
 
Med tanke på de orter du nämner undrar jag om det inte är Gårdeby socken i nuvarande Söderköpings kommun som du skall söka i.
 
MVH
Lars-Åke

494
Hej Åke och Tommy!
 
Finns det möjligen också en Sven Danielsson född i Bergunda? Denne var fadder till Måns barn 1784-02-15? Jag tror att Måns, Anders och Sven måste vara syskon och inflyttade till Hemmesjö. Jag hittar ingen av bland födda, men har inte sökt i Bergunda.
 
Men vem var Sara Johansdotter? Allt talar för att hon kom från Hemmesjö Mellangård och var dotter till Johan Olofsson och Catharina Persdotter, men just Sara träffar jag inte på i syskonskaran.
 
MVH
 
Lars-Åke

495
Hej
 
Någon Måns Danielsson född 1750 finns inte i KGF databas. Kan du ge ytterligare uppgifter om denna Måns Danielsson. Jag har en outforskad Måns Danielsson som vigdes i Hemmesjö 1774 med Sara Johansdotter. Är det denne Måns du avser?
 
MVH
Lars-Åke

496
Uråsa / Äldre inlägg (arkiv) till 13 oktober, 2013
« skrivet: 2010-07-06, 14:33 »
Hej Mikael!
 
Släkten Hjelmberg är väl utforskad av Hilding Hjelmberg. Han har gett ut boken Släkten Hjelmberg från Hjelmesyd, Katrineholm 1962.
 
Av denna framgår att Tilda Erika var född 1846-10-02 och dotter till sockensmeden (utsågs av sockenstämman i Uråsa 1826)Carl Gustaf Hjelmberg (f 1807-05-19 i Älmeboda, d 1880-01-03 Tingsås)och dennes hustru Lena eller Lisa Johannesdotter (f 1808-05-31 i Linneryd, död 1871-22-26 i Tingsås.
 
MVH
 
Lars-Åke Stenemo

497
Klein / Klein
« skrivet: 2010-06-14, 23:40 »
Hej
 
Jag skriver just på en kvartershisoria. I ägarlängden för Kasinogatan 3 i Malmö påträffas 1890 grosshandlaren J.F. Sandberg. Johan Frithiof föddes 1845 i Raus i närheten av Helsingborg och var son till Johan Fredrik Sandberg och dennes hustru Anna M. Klein. Johan dog år 1900 i Malmö. Vem var denna Anna M. Klein?
 
MVH
Las-Åke

498
Hej igen!
 
Ett tillägg till ovanstående. Hammarsmeden Eric Wallentin och hustru Lisbeth Gudmundsdotter får 1797-10-07 dottern Lena Cajsa, född i Lesebo (Lessebo) som då låg i Hovmantorps socken.
 
Lars-Åke

499
Hej
 
En snabbsökning i KGFs register gav följande.
 
En Eric Wallentin och Lisa Gummesdotter vigdes i Älghults sn 1783. Den gifta smeden Eric Wallentin dog i hetsig feber 1829-03-26 i Örmo i Södra Sandsjö sn, 71 år gammal. Änkan Elisabeth Wallentin dog av ålderdomssvaghet 1834-08-12 på samma.
 
Dottern Britta Stina, i KGF kallad Wallentinsson, fick 1818-03-19 sonen Carl Wilhelm, född i Örmo, Södra Sandsjö. Barnet avlider av slag 1819-01-03 och modcern av kopporna 18-19-01-06, 24 år gammal. Vid barnets födelse står angivet at hon tjänar i Carlshamn. Fader ej angivet.
 
Det framkommer också att det finns en Johan Eric Wallentin som flyttar runt mellan Hemmesjö, Tingsås, Stenbrohult och åter Hemmesjö och slutligen Hovmantorp. Hanär gif två gånger och får 8 barn mellan 1806 och 1846. Om denne Johan Erik har något samband med ovanstående finns inget omedelbart stöd för i KGFs register.
 
Jag hoppas detta kan vaa några ledtrådar för ditt sökande.
 
Med vänlig hälsning
 
Lars-Åke

500
Ormesberga / Ormesberga
« skrivet: 2010-05-23, 13:47 »
Hej
 
Jag har sett uppgifterna i denna spalt om att C G Rolanders hustru Margareta johanna kom från Tofta Västergård. Jag menar att Rolanders hustru var den Margareta johanna döptes i Växjö 1740-07-30 och var dotter till rådmannen Johan Lahman och dennes andra hustru.  
 
Sedan är det märkligt att en trumslagare i Tofta (Tävelsås) kom att ha samma namn som rådmannen och döper sin dotter till samma namn. Detta kräver sin egen forskning.
 
Rådmanssläkten Lahman verkar dåligt utforskad. På Disgen har en forskare från Älmhult lämnat uppgifter om att rådmannes första hustru var Sophia Uhr, begravd 1728-07-02 (KGF) och att andra hustrun varit Kristina Sierman, död 1757. Några uppgifter som bekräftar den senare har jag ännu inte påträffat.
 
Stämmer mina anaganden hade Margareta Johanna en bror, kammarskrivare Johan Lahman, f. 1736 och död 1804-12-13 på Utnäs i Ormesberga. En bouppteckning (som jag inte sökt) efter honom borde kunna ge diverse uplysningar.
 
MVH
Lars-Åke

Sidor: [1] 2