Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Erik Holmlund
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2024-04-19, 20:28 »
En "Wlffrik Pottemakare" står bland avlönade hantverkare vid Nyköpings slott år 1595. Ulfrik vore en rimlig normaliserad stavning, tänker jag. Aldrig sett det namnet förut, även om det väl bör bedömas som en ursprunglig version av Ulrik. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.02/1595: 7 (1595), bildid: A0046290_00131 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046290_00131
3
« skrivet: 2024-04-14, 08:27 »
En Eskil Momma betalar tomtörespenningar i Stockholms norra förstad, västra kvarteret, år 1629. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1629: 33 (1629), bildid: A0045883_00021 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045883_00021
4
« skrivet: 2024-04-08, 01:02 »
Just det. Upplands landskapshandlingar. Har inget om Elias därifrån. Däremot nämns "Carl Bröms kansliskrivares pojke" i en saköresförteckning för Stockholm stad år 1617. Osäker om "pojke" kan tolkas som son, eller om den skrivningen måhända öppnar för att kansliskrivaren kan ha haft nån pojke i hushållet som var obefryndad, eller måhända var befryndad på nåt annat sätt än son. Eller om det rent av kan tolkas som att denne Carl Bröms var son åt en kansliskrivare. "En bonde ifrå Norboten för skellesordh han hadhe haft på Carl Bröms cantzelijschrifvares påijke den 5 septembris 1616" Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1617: 11 (1617), bildid: A0045773_00027Länk (längst ner till höger): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045773_00027Några år tidigare fanns för övrigt en annan Bröms som hade innehade kansliskrivar-titel, nämligen Torkill Bröms, som år 1601 fick färdkost, 3 lamm, för en resa till Livland, enligt Sthlm slotts räkenskaper. Men han behöver ju inte ha något med Medelpads-Brömsarna att göra. Bara nämner honom pga sammanträffandet med efternamnet och titeln. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1601: 31 (1601), bildid: A0045468_00134Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045468_00134
5
« skrivet: 2024-04-03, 22:47 »
Ett ännu litet äldre belägg på Per Västgöte, återfinns i en kvittens i räkenskaperna för Stockholms slott år 1602. "Bekenner iagh Peer Wästgöte migh hafve anammat af erligh och welachtad Sven Månson befalningsman på Stocholms slot surbär een tunna till at insylta reenköt medh i Lapmarken. Till wisso under mit bomerke den 8 septemb: 1602. " Och här får vi också Per Västgötes bomärke. Ett stort S. Alltså inte samma bomärke som Per Anundssons bomärke, från år 1613, som syns i föregående inlägget, av Jakob. Väcker kanske frågetecken kring om den Per Västgöte som är i farten 1602 verkligen är samme man som Per Anundsson? Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1602: 3B (1602), bildid: A0052959_00104 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0052959_00104
6
« skrivet: 2024-03-31, 12:16 »
Hej Kalle. Stort tack för ditt svar! Jag blir nu övertygad om att det måste vara rätt, att det handlar om Norrga, Grödinge socken. Denna wikipedia-sida nämner kvarnverksamhet på 1500-talet i Norrga och att kronan var delaktig i en såg där år 1636. https://sv.wikipedia.org/wiki/Norrga_kvarn
7
« skrivet: 2024-03-30, 23:51 »
I Stockholm slotts räkenskaper (Upplands landskapshandlingar) läser jag om "sågare vid Norga/Nårga" som fått ersättningar för att ha leverat sågade varor till slott. 1589 var Olof Persson och Torfast Olsson "sågare vid Norga". Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045320_000881613 car Olof Persson "sågare vid Nårga" Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0052981_00060Var låg detta Norga som tycks ha varit en plats för en kronosåg under en längre tid? Jag tänker att det rimligen borde ligga någonstans i närheten av Stockholm.
8
« skrivet: 2024-03-28, 14:39 »
Enligt J.A. Almqvist (Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630) fanns en slottsfogde i Borgholm vid namn Nils [Birgersson] Bröms, åren 1588-90. Men i räkenskaperna för byggnationerna av Trefaldighetskyrkan i Stockholm 1590 finns en kvittens som omnämner "Nils Larsson Bröms befallningsman på Bårckholm". Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1590: 27 (1590), bildid: A0045331_00066 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045331_00066Detta väcker alltså frågetecken kring det patronymikon som Almqvist har tillskrivit slottsfogden Nils Bröms på Borgholm.
9
« skrivet: 2024-03-28, 11:49 »
Förnamnet Judit/Judita saknar egen tråd så jag startar den. Jag tänkte nog att hebreiska förnamnet Judit varit väletablerat sedan Sverige kristnades. Men det verkar inte ha varit speciellt vanligt alls på medeltiden, om man går efter att SMP enbart har två belägg från medeltiden, och väldigt senmedeltida, från östra rikshalvan. Jag snubblade över en Judita Gregersdotter som listas bland de kvinnor som deltog i arbetet vid bygget av Trefaldighetskyrkan i Stockholm år 1590. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1590: 27 (1590), bildid: A0045331_00028 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045331_00028Någan annan som sprungit på förnamnet Judit på 1500- eller 1600-talen?
10
« skrivet: 2024-03-27, 22:03 »
En "Lastica Hinrichsdotter" står bland de kvinnor som deltog i bygget av Trefaldighetskyrkan i Stockholm, år 1590. Jag tycker iaf att "Lastica" är den rimligaste tolkningen av hennes förnamn som står både på den vänstra sidan och på den högra sidan av den länkade källuppslaget nedan. Men det kanske går tolka hennes förnamn på nåt annat sätt? Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1590: 27 (1590), bildid: A0045331_00007 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045331_00007
11
« skrivet: 2024-03-13, 21:47 »
Jag är ganska säker på att du är inne på rätt spår.
Jag har sett vårdvaktare som titel i Stockholm slotts räkenskaper (Upplands landskapshandlingar) på början av 1600-talet. Vårdkasar var ju iordningställda högar av kvistar/trädstammar som skulle brännas av i signalsyfte.
Att "-rd" kunde bli "-l" tror jag förekom i rätt många dialekter i olika delar av landet.
12
« skrivet: 2024-03-08, 20:43 »
Urban> Han verkar ha varit långlivad som hemmansägare, den där Erik Persson i Allmänninge. En Eric Pedher nämns där redan 1573. Källa: Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630, , SE/RA/5101/5101.06/~/6 (1573), bildid: A0021581_00089 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0021581_000891570 heter dock de tre bönderna i Allmänninge Nils Persson, Anund Persson & Olof Persson. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Gästriklands handlingar, SE/RA/5121/5121.11/1570: 8 (1570), bildid: A0044039_00026 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044039_00026Men 1567 heter de tre bönderna i Allmänninge: Olof, Erik & Anund Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Gästriklands handlingar, SE/RA/5121/5121.11/1567: 13 (1567), bildid: A0044035_00124 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044035_00124Kanske 1567 års Erik är Erik Andersson?
13
« skrivet: 2024-03-08, 20:31 »
Den där överstelöjtnanten Peder Bröms Mannerhielm. Undra om det inte är tidiga källavtryck från honom som jag snubblat över när jag ögnade genom några årgångar av Nylands landskapshandlingar och Borgå län. Efter K:M:ts bref datum den 25 Octobris 612. Hafwer Peer Bröms luthenanpt under Claas Christerssons fhana i förläning i Helsinge sochn.
Dijkarsby.
Mantal 8. Källa: Uudenmaan voutikuntien tilejä. Asiakirjat. 3570 Porvoon läänin tilikirja (1613-1614). Tiedosto 14. Kansallisarkisto. Viitattu 5.3.2024. https://digihakemisto.net/item/1583016711/6816626084/14Peter Brömses bref på dhe gods han hafr i Helsing sochn Dickursby och Simonsböle.
Wij Gustaff Adolph medh Guds nådhe, Sweriges, Göthes, och Wändes utkorade konungh, och arfurste storfurste till Finland, hertig till Estheland och Wäsmannlandh, Gör witerligit att wij aff gunst och nådhe såsom och för huld och trogen, och rettrådige tienst, som oss elskeligh och manhaftigh Peter Bröms, oss här till giordt hafver theta samma han ytermere, här efter skall wara förplichtat att göra och bewista så lenge han leffver, hafver nådiger undt och efterlathhit som wij och nu medh dhetta wårt öpne breff och efterlathit honom oss, till een beskeligh tidj, dessa gods uthi Finland, som ähr halfannan skatt jord uthi Dickursby beleget, item halfannan skatt uthi Backby, een heel skatt Skäggias, och een heel skatt uthi Simonböle, quit frijtt för alle åhrlige uthlagor, som ther af uthgåå bör, att niutha bruka och behålla. Dhet wår stothållare cammererer och fougter uthi Finland må rethe sigh efter.
Af Stockholm then 28 octobris åhr 1612.
Gustaffus Adolphus Källa: Uudenmaan voutikuntien tilejä. Asiakirjat. 3569a Porvoon läänin kirjekopioita (1611-1612). Tiedosto 24. Kansallisarkisto. Viitattu 4.3.2024. https://digihakemisto.net/item/1583004195/6816626566/24
14
« skrivet: 2024-03-08, 19:44 »
Ja, det är lite spännande. Anders Eriksson Bröms var tiondefogde i Uppland åren 1611-12 enligt J.A. Almqvist. Men det finns en Anders Eriksson som tituleras tiondefogde redan 1609, i mantalet för Gävleborg. Det är nåt slags förtäringsmantal och han hade besökt Gävleborg bara en dag. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Gästriklands handlingar, SE/RA/5121/5121.11/1609: 12 (1609), bildid: A0044078_00281 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044078_00281I en kvittens 1611 nämns en "Anders Eriksson tiondefogde i Gästrikland". Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Gästriklands handlingar, SE/RA/5121/5121.11/1611: 2 (1611), bildid: A0044080_00139 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044080_00139Så kanske var han tiondefogde i Gästrikland 1609-11. De åren har Almqvist en lucka i Anders Erikssons Bröms biografi. Han tycks ha hunnit med rätt många uppdrag. Han tituleras ju "kammarskrivare Anders Bröms" också, år 1613, i Ångermanlands landskapshandlingar, som jag rapporterat, och länkat till, tidigare. Eller kan kammarskrivaren Anders Bröms vara en namne? Kammarskrivaren Anders Bröms var utskickad till Härnösand för att betala ut löning till soldater. Att följa avtrycken uppbördslängderna för Allmänninge, Valbo skulle kanske ge något ytterligare. Här är årliga räntan för år 1616. "Anders Eriksson fogde i Ångermanland fritt". Bonde på gården i Allmänninge heter då Erik Persson. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Gästriklands handlingar, SE/RA/5121/5121.11/1616: 12 (1616), bildid: A0044085_00137 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044085_00137
15
« skrivet: 2024-03-07, 21:33 »
Tröskar nu genom Gästriklands landskapshandlingar och har snubblat över några nya uppgifter om Anders Eriksson. Effter wår N: drotnings breff giffvit ij Nyköping dhen 22 Octobris 1616 hafver Anders Eriksson fougte uthi Ångermanlandh sit eigit hemman fridt för wissa och owissa pertzelar. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Gästriklands handlingar, SE/RA/5121/5121.11/1616: 12 (1616), bildid: A0044085_00012 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044085_00012Wij Christina medh Guds nåde, Sveriges, Götes Wändhens, Finnars, Carelers, Lappars i Norlanden the Caianers och Esters i Lijflandhs Drottning, så och båren hertighinna till Schleijswijk Holstenn h. änkia gör witterligith at wij af gunst och nådhe hafve wnth och efterlåthitt som wij och nu medh detta wårt öpne bref nådigast undt och efterlåthit dhenne brefwijsare Anders Eriksson fougte wthöfwer Ångermanland enn hans gård i Almeninge i Walboo sochen wthi Gästrikelandh quitt och frijtt för allt åhrlige wisse och owisse wthlagor, skiutsfärdher och dagswerker, inthe undantagandhes oss till behagheligh tijd at niutha och behålla, doch skall hann uthgöra Elfsborgs lösen dher inghenn ähr frij för. Här vårt Camaråds cammererare fougtenn dher samma städhes och alla andra hafva sig efter rätta.
Af Nyköping thenn 22 Octobris åhr 1616
Christina R.S. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Gästriklands handlingar, SE/RA/5121/5121.11/1616: 12 (1616), bildid: A0044085_00058 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044085_00058Wenligh och welviligh helsenn medh Guds alsmechtigh tilförende nest wälmågans lyckönskan och flitigh taksegelse godhe man Effwerdt Halwardsonn efter HKMts tjänere welförståndigh Anders Eriksson domkyrkas föreståndare och tiondefogde uthi Upland icke hafr nogen gård ther han kan haffve sitt hemwist opå, och icke nu så hastigt kunna bekomma H.K.M.t breff, derföre är min wenlige begäran I låter honom beholla thet heman hans S. fader haffr bodt opå Almenninge be:dt uthi Walbo socken i Gestrikeland fritt för alla utlagor, til det han kan widare förskaffa sit konungh m:ts breff, förmedhan (?) i som min gode wen theta efterkomme, til wilige ähn (?)
Befallandes eder uthi Guds besked.
Datum Nyköpingh then 19. Maij åhr 610
Boo Wernersson Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Gästriklands handlingar, SE/RA/5121/5121.11/1611: 2 (1611), bildid: A0044080_00123 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044080_00123
16
« skrivet: 2024-03-02, 00:18 »
Nån som har koll på vilka de äldsta kända beläggen av släktnamnet Rhen, gällande Piteåsläkten Rhen?
Hittar mycket om släkten på nätet, som släktforskare lagt upp, men inte någon hänvisning till källa rörande när släktnamnet började användas. Nicolaus Andrae Rhen (d.1628) anges av de flesta med släktnamnet. Men har nån koll på när han belagts med släktnamnet? Och vilken källa?
17
« skrivet: 2024-02-08, 21:23 »
Maud> Tack. Ja, det låter mycket rimligt att Oddervar är en variant på Oddvar.
Kanske vanligare i Norge? Tänker på skidåkaren Oddvar Brå.
Men intressant att namnet inte verkar finns i SMP, så kanske inte förut belagt i några äldre svenska källor.
18
« skrivet: 2024-02-07, 19:00 »
I Tierps socken (Uppland) finns år 1535 en kyrkolandbo vars förnamn nedtecknades som "Odderffwar" eller "Odderffwar". En något normaliserad stavning skulle kanske vara Oddervar. Har aldrig sett förnamnet förut och ser inte någon direkt uppenbar kandidat i Sveriges Medeltida Personnamn. Min första tanke var att det kanske kunde vara tidig eller ursprunglig variant av "Orvar". Men Orvar förekommer inte ens i Sveriges medeltida personnamn. Källa: Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630, Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630 Gärder och hjälper 1535, SE/RA/5101/5101.02/1 (1535), bildid: R0003525_00018 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/R0003525_00018
19
« skrivet: 2024-02-03, 20:33 »
Namnet verkar ha viss förekomst i östra Uppland, här några exempel från Roslagen a) Ringste i Söderby, Börstil sn, Uppland, år 1572 Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1572: 21A (1572), bildid: A0045182_00024 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045182_00024b) Lasse Ringstensson i Gimo, Skäfthammar sn, år 1572 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045182_00090c) En Raffval Ringstesson i Gimo, Skäfthammar sn, år 1577, kyrkolandbo https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045232_00018
20
« skrivet: 2024-02-03, 19:23 »
Snubblade över "Liffsten Matsson", skattebonde år 1572 i Qvidlunda i Bro socken, Uppland (Kvilunda, Roslags-Bro). Ser att Sveriges medeltida personnamn har en del registrerade fynd, och noten "NRL." som jag gissar syftar på Norrland. Märkligt, jag har aldrig sprungit på namnet i norrländska källor. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1572: 21A (1572), bildid: A0045182_00108 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045182_00108
21
« skrivet: 2024-01-31, 23:01 »
Hittade en "Winsentis i Söderbygeby" i Knutby socken, Uppland, år 1594. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1594: 11 (1594), bildid: A0045360_00152 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045360_00152År 1600 nämns "Winsentis i Söderbyggeby" återigen, av en annan skrivare. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1600: 6 (1600), bildid: A0045419_00149 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045419_00149
22
« skrivet: 2024-01-31, 20:15 »
I Björkby, Almunge sn, Närdinghundra hd, Uppland, finns år 1600 en hemmansägare "Rijngsten i Berkeby". Aldrig sett det förnamnet förut. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1600: 6 (1600), bildid: A0045419_00134 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045419_00134
23
« skrivet: 2024-01-21, 10:04 »
Överstelöjtnanten Peder/Petter Bröms har gjort några avtryck i Västerbottens landskapshandlingar. I 1623 års handlingar verkar inte det adliga namnet ännu kommit att användas, då han fortfarande kallas Bröms. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044486_00127Finns en kort biografisk notis om honom i Birger Steckzéns "Västerbottens regementes officerare till 1841". Steckzén har uppgiften att han dog i Tuna socken, Medelpad (!). Vilket Tuna är det egentligen frågan om i fallet med överstelöjtnanten?
24
« skrivet: 2024-01-04, 20:26 »
Urban> ja, nånting är uppenbarligen lurt med uppgifterna om Anders Eriksson Bröms i Joh.Ax.Almqvists "Den civila lokalförvaltningen...". Men vad som inte stämmer kanske istället är uppgifterna om att han var proviantskrivare 1582? Jag undrar om inte befallningsmannen i Ångermanland ändå är identisk med Anders Eriksson Bröms. Befallningsmannen Anders Eriksson utfärdade en kvittens som återfinns i räkenskaperna för Hälsinglands faktori. Den börjar så här "Bekiänner jagh migh Anders Eriksson tillförordnadh befallningsman öfver Ångermanland..." men det intressanta är platsen för dateringen. Han daterar sin kvittens i den 17 Januari 1620 i Enånger. Källa: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044191_00024Landskapshandlingar, LandskapshandlingarHälsinglands handlingar, SE/RA/5121/5121.12/1620: 9 (1620), bildid: A0044191_00024
25
« skrivet: 2024-01-02, 21:36 »
Patronymikon för kansliskrivaren Karl Bröms framkommer, eller snarare delvis skymtas, i en kvittens som han utfärdade i Härnösand den 9 maj 1612. Han undertecknar "Carl Sve...... ..öms" där luckan, som synes av direktlänken till källan, skyms av en uppvikt bladflik. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044352_00064Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Ångermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.14/1611: 4 (1611), bildid: A0044352_00064 Och i samma volym, en skrivelse där fullständiga namnet framgår i underskriften: Carl Svensson Bröms https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044352_00123
26
« skrivet: 2023-12-29, 00:03 »
Fullmakt utfärdad till Anders Bröms 1613: [ https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044354_00114 Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Ångermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.14/1613: 6A (1613), bildid: A0044354_00114, sida 106 ] "...på KM wegnar därhädan förskickat denne breffwijsare Anders Bröms..." Anders Bröms tituleras "kammarskrivare" år 1613, i Ångermanlands landskapshandlingar. Kan det måhända ha varit hans tjänst före uppdraget som fogde i Ångermanland? Källa: [ https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044354_00300 Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Ångermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.14/1613: 6A (1613), bildid: A0044354_00300 ] Under åren som befallningsman i Ångermanland 1613-1620 skrivs han närapå uteslutande som "Anders Eriksson" utan något binamn. I "Den Civila Lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630" (Joh.Ax. Almqvist) nämns dock inget om att han skulle ha varit kammarskrivare. Apropå Urban Sikeborgs redovisning ovan, rörande den väldigt låga frekvensen av dopnamnet Karl i området, så är det värt att notera att under Anders Eriksson Bröms, så tjänar landsskrivaren Karl Persson. Karl Persson tillträder som landsskrivare samtidigt som Anders Eriksson Bröms tillträder som landsfogde/befallningsman. Ett besynnerligt sammanträffande? Blev duon skickade till Ångermanland som ett team? Karl Persson finns omnämnd av Johan Bure. Gift med en kyrkoherdedotter från Säbrå. I en kvittens daterad Stockholm den 28 februari 1621, men placerad i räkenskaperna år 1619, och utfärdad av laxfogden Per Anundsson, framkommer att skrivaren Karl Persson var dödad och ogillad. Källa: [ https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044360_00087 Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Ångermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.14/1619: 11 (1619), bildid: A0044360_00087, sida 78 ] Låter som något som rimligen borde gett andra avtryck i källorna, men det är inget som jag försökt efterforska vidare.
27
« skrivet: 2023-12-27, 00:58 »
Till diskussion ovan om Karl Bröms. I Ångermanlands landskapshandlingar 1615, i ett brev adresserat till befallningsmannen i Ångermanland, Anders Eriksson [Bröms] omnämns en kansliskrivare Carl Broms som har en fordran om lönespannmål. Brevet daterat Stockholm 16:e mars 1616. Källa: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044356_00117Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Ångermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.14/1615: 1 (1615), bildid: A0044356_00117, sida 117 I samma volym finns en kvittens utfärdad 20 juli 1616 av en Baltzar Bose[?] å "välaktad Carl Broms vägnar" Källa: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044356_00118Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Ångermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.14/1615: 1 (1615), bildid: A0044356_00118, sida 118
28
« skrivet: 2023-05-30, 22:03 »
Jag har inte heller hittat något vigseldatum för paret, så jag lämnar datumet för vigseln som blankt/okänt.
Att Anders Johanssons hustru var Anna Lestander framkommer dock med tydlighet redan då första barnet döps i februari 1732.
Arvidsjaur (BD) C:1 (1719-1772) Bild 35 / Sida 138 (AID: v137532.b35.s138, NAD: SE/HLA/1010008)
29
« skrivet: 2023-05-18, 17:00 »
Kjell-Åke Lundströms databas över samiska släkter som ligger på Sijti Jarnges webbsida innehåller mycket kompletterande information jämfört med de tidiga CD-utgåvorna.
Huruvida den innehåller kompletterande info rörande just Paulus Tomasson vet jag dock inte. Men jag tror att Lundström underhåller webbversionen löpande. Iaf verkar det så.
Sen kanske webbversionen inte är så enkel att navigera. Google brukar vara enklaste sättet att hitta fram till det man letar efter i det av Lundströms forskning som ligger på Sijti Jarnge.
30
« skrivet: 2023-04-17, 20:16 »
En komplettering till Nils Spoles barnaskara som diskuterats i denna tråd, är dottern Christina som döptes 5 april 1697 i Anundsjö församling. Då bodde Nils Spole med familj uppenbarligen i Bredbyn, Anundsjö. Anundsjö (AC, Y) C:1 (1688-1720) Bild 12 / Sida 7 (AID: v120895.b12.s7, NAD: SE/HLA/1010004)
31
« skrivet: 2023-04-05, 10:51 »
I den långa Lövånger-tråden, nu stängd för nya inlägg, efterlystes av Per Sundin, i ett inlägg 2010-07-29, upplysningar om Olaus Löfving från Lövånger som skrevs in vid trivialskolan i Härnösand år 1720, där han anges vara 13 år.
Jag har ytterligare upplysningar, som kanske inte besvarar frågan om vem hans föräldrar var, men som åtminstone ger nya ledtrådar.
1722 skrevs en Olavus Ostani Löfwing Westrobotn: in vid Hudiksvalls trivialskola. Man får väl hålla det för sannolikt att det handlar om samme Löfwing som skrevs in i Härnösands trivialskola två år dessförinnan. Mer ordagrant står det så här i matrikeln för Hudiksvalls trivialskola:
"Olavus Ostani Löfwing, Westrobotn: mil: fil." I Hudiksvall-matrikeln får man alltså ett latiniserat patronymikon. Ostani, rimligen Östensson. Man får också upplysningen "Mil: fil." som bör tolkas som att han var son åt någon militär. Kanske son åt någon indelt soldat.
Lite mer upplysningar alltså, för den som vill gräva vidare kring vem denne Olof Östensson från Lövånger var.
32
« skrivet: 2023-04-03, 23:47 »
Tillfällighetsfynd i Njurunda sockens längd över begravda, år 1651: "den 23 Novemb. begrofs Josep Carlsson rådman i Torne och Henrich Henrichsson föraren, hvilka omkomme ynkeligen i Galtholmarna" Njurunda (Y) C:1 (1650-1723) Bild 28 / Sida 23 (AID: v121966.b28.s23, NAD: SE/HLA/1010136)
33
« skrivet: 2023-04-01, 19:39 »
1676 ges till kyrkan efter en jute Christiern Blomfelt, i Gnarps socken, Hälsingland, enligt socknens kyrkoräkenskaper. "Efter en Juthe Christiern Blomfält benämd är gifwit til kyrkian 1." Gnarp (X) KI:1 (1780-1783) Bild 280 / Sida 24 (AID: v377283.b280.s24, NAD: SE/HLA/1010046)
34
« skrivet: 2023-03-31, 00:01 »
Det kan kompletteras att Johan Bureus [person-ID 1204] dog 1618-01-29 i prästgården i Vendel socken, Uppland. "D. Zacharias i Sielavadh sochn uthi Angermanland, gaf Test. efter sin sohn, som här i Prästgården afsomnadhe A 1618 then 29 Jan 1618 och fick sin lägherstadh under Prästehustruns bänk i kyrkan. Pgr 6 dal"
Vendel (C) LIa:1 (1607-1664) Bild 200 / Sida 18 (AID: v739232.b200.s18, NAD: SE/ULA/11683)
35
« skrivet: 2023-03-27, 19:06 »
I kyrkoräkenskaperna för Ovansjö socken, Gästrikland år 1650 ges till kyrkan 50 daler efter salige kaptenen Daniel Hiort. Något som vet någon om hans släktband? Inte någon släkt jag forskar på, utan lägger in det som tillfällighetsfynd.Jag har sprungit på en Daniel (Tordsson/Theodori) Hjort förut men han dog 1615. Kanske detta är nån tidigare okänd son? Eller så kanske kaptenen hör hemma i någon annan släkt Hjort.1650 "Efter S.Daniel Hiort capiten 50 daler"
Ovansjö (X) LIa:1 (1639-1696) Bild 25 (AID: v383443.b25, NAD: SE/HLA/1010151)
36
« skrivet: 2023-03-25, 07:51 »
1626 finns en notis om att Mårten Phundt givit till Sala kyrka efter sin svärmoder, i Sala församlings kyrkoräkenskaper.
"Mårten Phundt efter sin swärmoder hustru Anna peningar 1 d"Sala landsförsamling (U) LIa:1 (1622-1639) Bild 11 / Sida 4 (AID: v73868.b11.s4, NAD: SE/ULA/11298)
37
« skrivet: 2023-03-24, 21:12 »
20 april 1636 betalas testament efter Erik Tresk i Hudiksvall stad. Måhända befryndad med släkten Tresk nämnda i denna tråd? Kan han rent av vara identisk med stamfadern Erik Gertsson? Hudiksvall (X) LIb:1 (1627-1675) Bild 22 (AID: v380689.b22, NAD: SE/HLA/1010078)
38
« skrivet: 2023-03-24, 19:05 »
En Jacob König gör en donation "till klockan" i Ovansjö socken, Gästrikland år 1657 Ovansjö (X) LIa:1 (1639-1696) Bild 39 (AID: v383443.b39, NAD: SE/HLA/1010151)
39
« skrivet: 2023-03-23, 20:37 »
Den 1 juli 1644 finns en notis om Christian Pfundt i Luleås kyrkoräkenskaper, bland utgiftsposterna. "Christian Phundt fått för kyrkian bygmestar lön 12 daler" Nederluleå (BD) LIa:1 (1624-1654) Bild 790 / Sida 74 (AID: v396456.b790.s74, NAD: SE/HLA/1010132)
40
« skrivet: 2023-03-19, 08:51 »
Rörande Sten Bure, person-ID: 2936 Jag har några äldre kompletterande uppgifter. Det fanns en ryttare Sten Bure vid Östgötafanan, åtminstone åren 1552-1554, enligt militieräkningarna. Han höll med två hästar. Noterbart är att bland övriga namn som nämns på samma sidor finns flera namn som förekommer som namn på fogdar i Östergötland på 1550-talet. Vissa likheter med en så kallad fogdefana. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0063183_00009Militieräkningar, 1552 års räkenskaper, SE/KrA/0455/G I 1552/3 (1552), bildid: A0063183_00009 Sten Bure, ryttare med två hästar, Östergötland https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0063193_00029Militieräkningar, 1553 års räkenskaper, SE/KrA/0455/G I 1553/1 (1553), bildid: A0063193_00029 Sten Bwre, uppräknad bland skyttar från Östergötland, höll med två hästar https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0063201_00089Militieräkningar, 1554 års räkenskaper, SE/KrA/0455/G I 1554/3 (1554), bildid: A0063201_00089 Sten Bur, ryttare med 2 hästar Ett decennium senare, i Smålands landskapshandlingar, i räkenskaperna för Kalmar slott 1564 finns en uppgift att Sten Bure, fogde på Tuna gård mottagit en leverans om 6 tunnor salt den 16 september 1564. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0047198_00244Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Smålands handlingar, SE/RA/5121/5121.05/1564: 20 (1564), bildid: A0047198_00244 Sten Bure bodde alltså på kungsgården i Tuna, Östergötland, vilket kanske inte är så förvånande då han var fogde i Skärkind och Åkerbo härader vid denna tid. Avtrycket i källorna att han fanns i Gävle tycks vara de äldsta uppgifterna som Johan Bure kände till om Sten Bure. Men Sten Bure kan alltså beläggas i Östergötland både före och efter den korta fogdetjänsten i Gävle/Gästrikland.
41
« skrivet: 2023-01-16, 21:58 »
Rörande Jakob Blank, Person-ID: 1141. Han nämns ju i sammanhanget att Anders Andersson från Fjälbyn, Lövånger av Johan Bure fått kommentaren "Anders tiener Jakob Blank" Den framlagda teorin om att denne Jakob Blank kan ha varit bryggare och bott Stockholm är lite svår att förhålla sig till då den inte innehåller källreferens eller tidspunkt. Jag tycker dock att det mesta istället talar för att det handlar om den Jakob Blank som var knekthövitsman över en fännika med knektar från Västerbotten. Bertil Steckzén skriver följande i Västerbottens regementes officerare till år 1841, s.22-23, om Jacob Jonsson Blanck: "var trumslagare vid Per Olofssons fännika från Västerb 1582; kvarterm därst 1584; fänrik 1590-1593; fänrik vid Anders Eriksson fännika från
Västerb 1599; hövitsman för en fännika från Österb 1602 samt för en fännika från Västerb s.å.; död 1604 i Livland.
Gift med Karin N.
Meriter: Härtåg till Kolahus och dess belägring 1591; garnisonstjänst i Estland och Livland 1594-1595 och 1601-1604.
B ägde ett hemman i Vännfors, Umeå sn." Jag har inte hittat nån fullständig knektlängd i militieräkningarna över Västerbottensfännikan så som den var bemannad under de år den var under Jakob Blanks befäl. Har bara hittat denna lista över befälen och några gemena knektar som åtnjöt skattefrihet, synbarligen pga att de ägde egna hemman. I den listan återfinns ingen Anders Andersson med det saknas ju hundratals gemena knektar och underbefäl i listan. Källa: Militieräkningar, 1603 års räkenskaper, SE/KrA/0455/G I 1603/19 (1603), bildid: A0064359_00007 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0064359_00007
42
« skrivet: 2023-01-15, 23:00 »
I Västerbottens tiondelängd 1574 hittar jag en "Ingelugh enkia" i byn Kågeträsk i Skellefteå socken. Namnet tolkar jag som Ingelög/Ingelaug. Nån annan som sprungit på det namnet? Källa: Landskapshandlingar, LandskapshandlingarVästerbottens handlingar, SE/RA/5121/5121.16/1574: 3 (1574), bildid: A0044432_00044https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044432_00041
43
« skrivet: 2022-12-29, 21:14 »
En liten komplettering rörande Johan Axel Almqvists lista över fogdar i Rönö härad, kan man nog göra utifrån detta brev i Riksregistraturen 1561. Där omnämns att en Lasse Joensson tillförende varit fogde i Rönö härad. Jag menar att det sannolikt handlar om Lasse Joenssson Toprider, som är känd som fogde i grannhäradet Oppunda från 1556. "Till Christoffer Nilsson att han later Her Claes Christersson bekomme fyre utaff Lasse Joenssons hestar som war fougde udi Röne häredt tiil wederlagh för the hestar för:de Claes haffwer lijdit schade opå. Dat Suderköpingh then 19 decembri. Anno 61." "...fyre udaff Lasse Jonssons hestar som tilförende war fougde i Röne häradt..." Källa: Riksregistraturet, Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/33 (1561), bildid: A0038528_00083, sida 75 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0038528_00083Carl Axel Almqvist skriver om Jönåkers och Rönö härader att för dem saknas källmaterial under stora delar av Gustaf I:s tid, men påpekar också att de kan ha legat under Oppunda härad. Inte helt klarställt exakt när Lasse Joensson var fogde över Rönö härad, men troligen före 1556 då Sven Andersson utnämns till fogde över Jönåker och Rönö.
44
« skrivet: 2022-12-03, 19:58 »
Stort tack Jörgen. Det låter rimligt.
Dessutom ligger det inom Hertig Karls furstendöme (även om Hertig Karls registratur från Johan III:s frånfälle 1592 utvidgas till att omfatta ärenden från hela riket).
45
« skrivet: 2022-12-03, 19:21 »
Citerat från 1750 års prosteting i Lycksele.
"§10 Herr kyrkoherden berättade at catecheten Anders Persson satt sig neder såsom nybyggare vid Sorsele kyrkia och kan således icke widare resa omkring hos lappalmogen them med underwisning at betiäna, men will dock informera them då the komma till Sorsele kyrkia samt wara Hr comminister Lindahl följachtig om sommaren wid thes resor och om stämningar i fiellen. "
46
« skrivet: 2022-12-03, 18:57 »
Söker ett Fougelsta i Karbo sochen, som omnämns i ett brev i Hertig Karls registratur 1593. Se bifogad bild.
Oklart landskap.
Det kanske står Fongelsta. Gissar ändå att det ska vara "Fågelsta" i modern språkdräkt, men det finns många Fågelsta i landet.
Sockennamnet ser ut att vara Karbo. Hittar flera Karbo, men inget Karbo socken. Det kanske syftar på Harbo?
Ser att det finns ett Fågelsta i Uppland, men det ligger 5km från Östervåla och 9km till Harbo. Märkligt om detta Fågelsta hör till Harbo socken, men omöjligt är det väl inte. Kanske nån har koll på sockenindelningen där?
47
« skrivet: 2022-11-13, 18:14 »
20 juli 1574 fick Eggerdtt Göding borgare i Uppsala förlänt ett torp Lumpeboda i Jumkils socken i Ulleråkers härad (Uppland). Källa: [size=78%] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0070964_00243[/size] Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630, Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630Förläningsregister, SE/RA/5101/5101.18/1 (1565-1598), bildid: A0070964_00243
48
« skrivet: 2022-11-02, 22:01 »
I löneregistret för Kastelholms slott 1554 fanns en "Blida svinkona" uppräknad bland den avlönade personalen. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0063199_00010Militieräkningar, 1554 års räkenskaper, SE/KrA/0455/G I 1554/1 (1554), bildid: A0063199_00010 Kvinnonamnet Blida tycks inte ha alltför många belägg i SMP.
49
« skrivet: 2022-10-11, 22:42 »
Jag ser ordet i Stockholm slotts räkenskaper år 1555. Jag har sett ordet i ännu äldre räkenskaper, men då varit osäker om jag läst rätt. I detta sammanhang är det dock uppenbart att det handlar om en kategori av människor från östra rikshalvan som räknas upp. Vackefinnar nämns ihop med Ålänningar och Närpesbor. Vad syftar ordet "vackefinnar" på? Något visst område i Finland? Någon viss underkategori av "finskspråkiga finnar" ? Eller nåt äldre ord för alla finskspråkiga finnar? "Är up:tt udi tull som tulladt är här vid Stockholms Slåth aff Åleningar, Nerpisbor och Vackefiner" https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044952_00088
50
« skrivet: 2022-09-26, 11:35 »
I Älvkarleby socken (Uppland) hittar jag ett par individer som bär binamnet Vikarl (ibland Vikar eller Vikare) på 1550-/1560-talen.
Varifrån kom en Vikarl?
Eftersom det pågick en del resurskrävande kronoprojekt i Älvkarlebytrakten på 1500-talet så är det tydligt att man hämtade in folk från andra landskap. Dalkarl, Ålänning, Helsing, Bottnekarl, Älvkarl, Ångerman, Finne osv. är binamn som förekommer. Det tycks som att man hämtade folk främst från norrländska och finska landsdelar till Älvkarleby. Men "Vikarl" är ett binamn jag inte stött på förut, och säkert kan placera. Och likt de övriga så tror jag att det har en geografisk koppling.
Och det slår mig att jag inte känner till något binamn för folk från landskapet Medelpad. Är Vikarl ett binamn för Medelpadingar? Det finns ju ett Vi på Alnön, centralt placerat i den tämligen korta kuststräckan som landskapet Medelpad har.
52
« skrivet: 2022-09-10, 00:45 »
Bland knektarna i löningsregistret för Norra Möre år 1560 finns det en som bär det märkliga namnet "Jöns Näsekongh". Påminner ju om det medeltida "Näskonung". Sannolikheten för kopplingar till de medeltida ädlingarna gissar jag är låg, men tycker ändå namnet är lite intressant. Har någon annan sett detta epitet användas som tillnamn? Högra sidan, femtonde namnet uppifrån. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0071090_00328Strödda militiehandlingar före 1631, Rullor, SE/RA/5104/5104.1/B./1 (1535-1560), bildid: A0071090_00328
53
« skrivet: 2022-09-09, 20:02 »
Hittar samme knekt omnämnd i en annan löningslista. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0071090_00298Strödda militiehandlingar före 1631, Rullor, SE/RA/5104/5104.1/B./1 (1535-1560), bildid: A0071090_00298Där är stavningen något annorlunda. Klapper Thordsson, möjligen att det står Klepper Thordsson
54
« skrivet: 2022-09-09, 14:18 »
Om du söker på Hermod här på Forum får du flera träffar.
Jo, men 95% av sökträffarna går till olika inlägg från forumskribenten Hermod Moursund, eller svar på hans inlägg. Hade varit bra att samla olika fynd av detta ovanliga namn, i synnerhet äldre fynd, i en och samma tråd för att få bättre kläm på utbredning i äldre tider. Såg att du var involverad i någon tråd om en skånsk Hermod på 1700-talet. Kanske var vanligast i sydsvenska landskap?
55
« skrivet: 2022-09-09, 13:34 »
En Öffindh Månsson (eller möjligen Öffvidh) förekommer bland knektarna i Södra och Norra Möre 1559. Långt ner (fjärde namn nerifrån) på höger sida. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0071090_00273Strödda militiehandlingar före 1631, Rullor, SE/RA/5104/5104.1/B./1 (1535-1560), bildid: A0071090_00273
56
« skrivet: 2022-09-09, 13:29 »
Någon annan som sprungit på förnamnet Godsven? Bland knektarna i Olof Helsings fänika med dalkarlar från 1563 hittar jag en Godsuen Jönsson Tredje namn uppifrån på vänster sida https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0071091_00205Strödda militiehandlingar före 1631, Rullor, SE/RA/5104/5104.1/B./2 (1561-1565), bildid: A0071091_00205
58
« skrivet: 2022-09-09, 13:19 »
Fann ett märkligt namn. Tycker det ser ut som om att det står "Clapper". I Runnamnslexikon finns det ett fornnordiskt förnamn som är "Kleppir". Kanske skulle kunna vara någon variant av det namnet? Eller kanske är det bara någon udda smeknamnsvariant av Klas/Claus ? Det är alltså en av knektarna som står i löningsregistret för Södra och Norra Möre år 1559, som verkar heta Clapper Torsson. Andra namn uppifrån, på höger sida. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0071090_00276Strödda militiehandlingar före 1631, Rullor, SE/RA/5104/5104.1/B./1 (1535-1560), bildid: A0071090_00276
59
« skrivet: 2022-09-06, 22:41 »
Hillebrand Jonsson är namnet på en av knektarna som mönstrar 1558 i Stranda härad, Kalmar län Strödda militiehandlingar före 1631, Rullor, SE/RA/5104/5104.1/B./1 (1535-1560), bildid: A0071090_00262 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0071090_00262
60
« skrivet: 2022-09-06, 22:21 »
Anders Ödgerdsson (Ödgardsson?) heter en knekt som mönstrar i Norra Möre år 1558 Nån annan som stött på namnet Ödgerd el. Ödgard? Strödda militiehandlingar före 1631, Rullor, SE/RA/5104/5104.1/B./1 (1535-1560), bildid: A0071090_00252 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0071090_00252
63
« skrivet: 2022-09-06, 21:54 »
Fanns en Bråwid Jeppesson bland knektarna som mönstrade i Norra Möre år 1558 Strödda militiehandlingar före 1631, Rullor, SE/RA/5104/5104.1/B./1 (1535-1560), bildid: A0071090_00249 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0071090_00249
64
« skrivet: 2022-03-14, 02:43 »
Erik Anderssons änka står i mantalslängden på tomt nr 115 i Gävle stad år 1713-20, med en vuxen dotter.
Därefter, från 1721, tar Anders Bergkvist över samma tomt.
Det avgör saken. Malin Ersdotter Boman bör ha varit dotter till Erik Andersson från Gubbo.
Däremot hittar jag inte Erik Andersson själv i Gävle stad före hans änka står i mantalslängderna.
Och då är jag tillbaks till att det nog handlar om en syskontrio trotsallt.
65
« skrivet: 2022-03-14, 00:01 »
Jag tror jag får ta och sätta frågetecken kring mitt resonemang ovan om en syskontrio.
Det fanns nämligen två samtidiga Erik Eriksson Boman i Gävle stad.
a) Erik Ersson Boman d.ä. i Gävle finns i mantalslängderna för Gävle stad 1701-1716. Redan 1701 lägger han mantalspeng för 1 son och 2 döttrar och är då skriven i 9e kvarteret. 1702-1706 mtl en dotter. 1708-09 mtl 2 döttrar. 1711-16 mtl 1 son och 1 dotter. Från 1711 tituleras han mäster, och 1713 framkommer att han är skräddare.
Från 1713 är han skriven i första kvarteret. Åren 1713-16 kallas han blott Erik Ersson, men bl.a. pga att titeln mäster följer med så vet vi att det är samme man.
b) Erik Boman d.y. i Gävle finns skriven i mantalslängder från 1715 i tredje kvarteret. Han har en hustru 1715 och 1716 men 1718 är det en nolla i hustrukolumnen.
Uppenbarligen är Maria Ersdotter Boman och Erik Boman syskon och barn åt Erik Andersson i Gubbo, utifrån det som redovisats tidigare.
Men vem Gävleborgaren Anders Andersson Bergkvists hustru Malin Ersdotter Boman var dotter åt tycks inte längre lika uppenbart men skräddarmästaren Erik Boman hade iaf flera döttrar som tidsmässigt skulle passa in.
När skräddarmästaren försvinner ur längden ersätts han för övrigt av skräddarmästaren Nils Norberg, som verkar ta över hans tomt i 1a kvarteret.
Men det är också ett märkligt sammanträffande att Erik Eriksson Boman d.ä. bor granne i Gävle stad med en Johan Dunder, som under flera år står på raden före Erik Eriksson Boman d.ä.
Erik Andersson i Gubbo hade ju en dotter gift med Erik Eriksson Dunder. Visst, ett soldatnamn som kan ha varit vanligt, men ändå. Lurigt.
66
« skrivet: 2022-03-03, 03:54 »
En felaktig käll-länk i mitt föregående inlägg. Dopnotisen från 1727-02-16 finns istället här: Valbo (X) C:1 (1688-1740) Bild 206 / Sida 405 (AID: v137144.b206.s405, NAD: SE/HLA/1010223) Och jag tror bestämt att dopvittnet Erik Boman kallas "morbrodern" och inte "storbrodern". Därmed står det helt tämligen klart att Erik Andersson från Gubbo, Film sn, hade åtminstone följande tre barn -sonen Erik Ersson Boman, i Gävle
-dottern Malin Ersdotter Boman, gift med Anders Andersson Bergkvist, borgare i Gävle -dottern Maria Ersdotter Boman, gift med Erik Dunder, bergsgevaldiger i Valbo
67
« skrivet: 2022-01-15, 23:02 »
Handlar om tidigt 1700-tal.
Ska man förvänta sig att mord/dråp behandlades i tingsprotokoll vid lokala häradsrätten även om en starkt misstänkt gärningsman hann rymma utomlands efter dådet?
68
« skrivet: 2021-05-05, 00:44 »
I skattelängd 1555 för Hälsingland hittar jag en Ille Kringer följd av en Lille Ille Kringer (se bifogad skärmdump). Reservation för tolkningen av efternamnet.
69
« skrivet: 2021-05-03, 22:03 »
När Anders Andersson Bergkvist och Malin Ersdotter Bomans första barn Erik döps 1721-12-27 i Gävle stad är bergsgevaldigern Erik Dunder ett av dopvittnena. Källa: Gävle Heliga Trefaldighet (X) CI:2 (1712-1725) Bild 136 / Sida 127 (AID: v134964.b136.s127, NAD: SE/HLA/1010056) Bergsgevaldiger Erik Eriksson Dunder leverne tycks vara väl utforskat av forskaren Peter Savérus som lagt upp nedanstående webbsida med omfattande källhänvisningar. Där framkommer att Erik Dunders hustru hette Maria Ersdotter Boman, som anges vara född 1696-04-15 i Gubbo, Film sn, Uppland och dotter till Erik Andersson i Gubbo. http://www.dunderhem.se/p5bf0c262.htmlDet torde väl knappast vara en långsökt gissning att Malin Ersdotter Boman och Maria Ersdotter Boman var systrar. När bergsgevaldigern Erik Dunders son Petter döps 1725-07-23 i Valbo är Erik Boman i Gävle ett av dopvittnena. Valbo (X) C:1 (1688-1740) Bild 201 / Sida 395 (AID: v137144.b201.s395, NAD: SE/HLA/1010223) När bergsgevaldigern Erik Dunders dotter Maria döps 1727-02-16 i Valbo är "Erik Boman" återigen dopvittna. Han följs av ett ord som skulle kunna vara "storbrodern", vilket jag inte här helt säker på tolkningen då jag själv aldrig förut sett ordet "storbroder" i historiska källor, utan bara "broder" Valbo (X) C:1 (1688-1740) Bild 201 / Sida 395 (AID: v137144.b201.s395, NAD: SE/HLA/1010223) I vart fall tycks vi ha en syskontrio Boman.
70
« skrivet: 2021-04-30, 02:31 »
År 1590 finns en borgare i Hudiksvall som heter Per Brandsson. Landskapshandlingar, LandskapshandlingarHälsinglands handlingar, SE/RA/5121/5121.12/1590: 5 (1590), bildid: A0044149_00056 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044149_00056
71
« skrivet: 2021-04-29, 23:22 »
Ett tillfällighetsfynd från [Skellefteå tingslags häradsrätts arkiv, Bouppteckningar och arvskiften, SE/HLA/1040120/F/F II/4b (1802-1809), bildid: C0102081_00154]. En boupteckning efter Johan Tjernberg i Hedensbyn, Skellefteå omnämner hans fästeqwinna pigan Ulrica Dunderborg. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102081_00154
72
« skrivet: 2021-04-10, 22:57 »
"Iddorff Nilsson", knekt vid Sigvard Jakobssons fänika med Upplandsknektar, år 1570. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0063672_00010Militieräkningar, 1570 års räkenskaper, SE/KrA/0455/G I 1570/11 (1570), bildid: A0063672_00010
73
« skrivet: 2021-04-07, 21:37 »
Hej.
Jag kollar skattelängder på 1500-talet och jag blir inte klok på ett ortsnamn i Norrbo socken. Det stavas på olika sätt från år till år.
Modicha, Medika, Modira Midierom, Modinns. Och möjligen har jag inte läst rätt heller. Ofta är det fyra-fem bönder i byn.
Jag hittar ingen ort på modern karta som liknar detta ortnamn, men en sak är klart. Mot slutet av 1500-talet så verkar det som att byn ibland redovisas under Bjuråker socken istället för Norrbo socken.
Vad är detta för plats?
74
« skrivet: 2021-03-14, 15:12 »
"Hustru Ödhborg" är hemmansägare i Hökmark, Lövånger socken, Västerbotten, år 1594. Källa: Landskapshandlingar, LandskapshandlingarVästerbottens handlingar, SE/RA/5121/5121.16/1594: 3 (1594), bildid: A0044452_00045 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044452_00045(längst ner på höger sida)
75
« skrivet: 2021-02-18, 11:20 »
Hej,
Finns det några bra böcker/publikationer/forskningstudier som handlar om det tidiga laxfisket som bedrevs i Älvkarleby på 1500-talet och ännu tidigare?
Har förstått att laxfisket var mycket betydelsefullt och var föremål för tvistigheter och kronan hade ju även stort intresse för laxfisket där, så jag tänkte att det borde ju finnas en del skrivet.
77
« skrivet: 2021-02-06, 11:40 »
Hej Erik. Vid den tiden existerade inte byn Nyland i Umeå lfs. Den är av senare datum.
Staffan Bengtsson, det stämmer inte. Nyland existerade vid denna tid och omnämns i kyrkoböckerna. Här är ett exempel från vigsellängden 1724. Umeå landsförsamling (AC) C:1 (1721-1735) Bild 12 / Sida 8 (AID: v139887.b12.s8, NAD: SE/HLA/1010219) Jag har kikat i Generalmönsterrullan och får hålla med om att "Nyland" i detta fall troligen syftar på landskapet Nyland. Men hur har man kommit fram till Leibholt-spåret? Vilka socknar i Nyland har undersökts?
78
« skrivet: 2021-01-27, 20:56 »
Varför är det ingen som gör tolkningen av att Jacob Jöransson anges komma från Nyland, att han kom från byn Nyland i Umeå landsförsamling? Eller har ni uteslutit det på något sätt? Jag svarar på min egen fråga: Här är länk till generalmönsterrullan 1744 där han anges komma från Nyland https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028747_00082
79
« skrivet: 2021-01-26, 09:43 »
Även i 1588 års tiondelängd står Hustru Maltru änkia som innehavare av gården i "Raualsträsk". En av mina tankar var att det kanske är ett W istället för ett M. Waltraud är ju ett kvinnoförnam, fast kanske inte så vanligt i Sverige. Men 1588 års längd har en annan skrivare med annan handstil vilket gör att det blir ännu tydligare att det faktiskt står Maltru och inget annat. Landskapshandlingar, LandskapshandlingarVästerbottens handlingar, SE/RA/5121/5121.16/1588: 3 (1588), bildid: A0044446_00029 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044446_00029Googlar man på "Maltraud" så tycks det vara ett mycket ovanligt tyskt kvinnonamn. Det är väl det namn som jag hittat som verkar närmast och troligast.
80
« skrivet: 2021-01-26, 01:28 »
"Hustru Maltru änkia" står i tiondelängden i byn Raffvalsträsk (idag Ragvaldsträsk) i Skellefteå socken år 1590. Landskapshandlingar, LandskapshandlingarVästerbottens handlingar, SE/RA/5121/5121.16/1590: 2 (1590), bildid: A0044448_00041 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044448_00041Nån som sprungit på detta kvinnonamn? Givet hur kvinnonamnet Gertrud ibland skrivs vid denna tid utan avslutande "d" (Gertru) så gissar jag en fullständig variant skulle kunna vara Maltrud.
81
« skrivet: 2020-12-31, 14:06 »
Angående Ahrenfelt, som troligen är en gren från Armfeltätten, så har det uppmärksammats i Danmark:
https://www.slaegtogdata.dk/forum/index.php?topic=120549.0
För övrigt har jag nyligen fått reda på att min farfars farfar var en utomäktenskaplig son till greve Carl Armfelt (1836-1890) på Rauhalinna. Jag har därför börjat intressera mig för denna sidan av släkten och letar nu efter andra ättlingar på svärdssidan. Det hade varit intressant om man kunde följa Ahrenfeltätten vidare.
Får man fråga hur det är belagt att din farfars farfar var en utomäktenskaplig son till Carl Armfelt? Med vilka källor?
82
« skrivet: 2020-04-04, 09:17 »
I knektlängderna för regementenas föregångare, fännikorna, på 1500-talet finns nästan alltid en predikant bland fänikans avlönade personal. Han hade säkerligen samma roll som regementspräst hade under senare tid, har jag tänkt. Alltså själavård.
Men jag blir förbryllad när jag går igenom 1591 års militieräkningar för Per Olssons fänika över knektar från Västerbotten. Där listas nämligen predikanten Herr Olof upp bland det fåtal knektar i fänikan som utrustats med "spetsudd" inför krigståget mot Kolahus. Spetsudd var, om jag förstått saken rätt, pikenerarnas vapen. Även om "spetsudd" kanske bara syftar på den yttersta smidda delen av pik-stången, och att det var den smidda delen som distribuerades till förbanden och att knektarna själva fick göra trästångsdelen.
Hursomhelst, lite förvånande att se predikanten listas bland knektarna som beväpnades. Men det kanske var vanligt förekommande vid denna tid?
83
« skrivet: 2020-03-17, 17:20 »
Stort tack för svaren.
Eftersom mina uppgifter kommer från Gustav den förstes registratur så bör det rimligen handla om guldtråd i detta fall. Jag borde väl ha kollat registret, antar jag.
84
« skrivet: 2020-03-14, 11:48 »
Gustav Vasa lade förbud på att införa sidentyger, "öntzegul", silvertråd till Norrbotten år 1550.
Det har nånting med fint kläde att göra. Men vad var det?
85
« skrivet: 2020-02-26, 18:40 »
Tack KG.
Detta innebär alltså att fogden Knut Andersson, som var fogde i Ångermanland 1559-1561 (hans efterträdare tillträdde i maj 1561) mycket väl kan ha klarat sig undan med livhanken.
Det fanns en fribytarskeppare Knut Andersson, som år 1565 kvitterade ut en liten mängd matvaror av en fogde från Västerbotten som befann sig i Kalmar med sin skuta. Kvittensen är daterad i Kalmar i juli 1565.
Kanske är en fogde med förlorat förtroende från överheten en rimlig bakgrund för en fribytarskeppare (dvs en slags sjörövare med tillstånd från kronan). Norrlandsfogdarna var ofta skeppare, eller hade tillgång till skutor, för leverans av kronouppbörden.
86
« skrivet: 2020-02-26, 10:32 »
Ett antal fogdar och andra ämbetsmän finns noterade som "sköflade utöver lag och dom" under den hårdföre Jöran Persson, på 1560-talet, i Handlingar som rör Skandinaviens Historia, del 3-4, sida 180-181 (finns som Google Book)
Hur ska man tolka begreppet "sköflad"?
Skriften ger intrycket att de kan ha blivit avrättade allihop? Är det så man ska tolka begreppet "sköflad"? Som en synonym till avrättad?
Bland de skövlade finns f.ö. ett par fogdar från Norrland, Knut Andersson i Ångermanland och Joen Eriksson i Norrbotten.
87
« skrivet: 2020-02-23, 00:20 »
I Västerbottens landskapshandlingar år 1568 läser jag om "22 rysse båthar som kallas öskar" som betalat tull i hampa, i Torneå. Singularisformen får man också. "Vtaff hvar ösko..." Aldrig hört denna fartygsterm förut. Vad för slags båt var en ösko? https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044426_00011
88
« skrivet: 2020-02-21, 17:17 »
Jag sprang på en kvittens (1564) från fribytarskepparen Knut Andersson, i Västerbottens landskapshandlingar (fogderäkenskaperna). Kvittensen är daterad i juni i Kalmar och han har kvitterat ut matvaror från den västerbottniska fogden, som förmodligen befann sig i faggorna för att leverera förnödenheter till flottan.
Är något känt om denna fribytare Knut Andersson?
89
« skrivet: 2020-02-09, 14:55 »
Anti> Förlåt. Jag hade gjort ett pinsamt skrivfel, vilket framgår av länken jag skickade. Mängden lax i Bomandsfors var 15 1/2 tunna, inte 17 1/2 tunna.[/size]
Och då kommer man fram till 12 tunnor lax per läst.
Calle> Stort tack. Skönt med en riktig källreferens, och att det stämmer överens med vad jag kommit fram till.
90
« skrivet: 2020-02-07, 19:43 »
Nu sprang jag på en sida i fogderäkenskaperna för Västerbottens landskapshandlingar år 1557 där det var synnerligen enkelt att räkna ut hur förhållandet mellan måttenheterna läst och tunna förhåller sig när det handlar om lax, och antagligen för all sorts fisk. Bomandsfors: 17 1/2 tunnor lax Finneforsen: 2 tunnor lax Byskeån: 3 tunnor lax Åbyån: 1 tunna lax Kågeån: 1 tunna lax Det ovanstående hade skrivaren summerat till 1 läst och 10 1/2 tunna. Av detta följer alltså att det går 12 tunnor lax på en läst. Källa: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044399_00041Landskapshandlingar, LandskapshandlingarVästerbottens handlingar, SE/RA/5121/5121.16/1557: 19 (1557), bildid: A0044399_00041
91
« skrivet: 2020-02-05, 18:13 »
Jag läser fogderäkenskaper för Västerbotten på 1500-talet, och noterar t.ex. hur mycket saltad lax som levereras från olika kronofisken.
Ofta specificerat i läster och tunnor. Men hur många tunnor går det på en läst?
På Wikipedia läser jag följande: "1 läst salt motsvarade 18 tunnor, 1 gemen läst 12 tunnor. En skeppläst motsvarade 24 tunnor spannmål, 4 famnar ved eller 18 skeppund vägbara varor."
Förvirrande. 12, 18, 24? Olika bud, och antalet tunnor per läst tycks variera mellan olika varor.
Hur många tunnor gick det på en läst, ifråga om saltad lax?
92
« skrivet: 2020-01-28, 22:54 »
Petrus Jonae hade bisysslor. I September 1569 levererade "Herr P.J. körkoherren uthi Norbotenn i Löödhånger sochenn" torr fisk till skepparen på Danske Morian, enligt kvittens daterad i Furusund. Källa: Landskapshandlingar, LandskapshandlingarVästerbottens handlingar, SE/RA/5121/5121.16/1570: 2 (1570), bildid: A0044428_00039 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044428_00039
93
« skrivet: 2019-12-10, 16:06 »
Intressant. Många släktforskare tycks mena att den tämligen vittförgrenade släkten Mörtsell, har rak farslinje till Jon Gabrielsson i Bäck. Ett YDNA-test på en Mörtsell-are (helst flera) hade kunnat ge ytterligare pusselbit till släkten Mörtsells ursprung.
95
« skrivet: 2019-05-21, 01:31 »
Jag gjorde en mindre utredning om klockaren och sockenskrivaren Lars Olsson Bolenius (d.1701) i Alsen/Offerdal i Jämtland. Lars Bolenius har gjort mängder med avtryck i sekundärkällor, men det vimlar av felaktigheter, och det är dessa som jag försökt räta ut. Tänkte att det kunde intressera andra. Det finns här: [size=78%]https://holmlunds.wordpress.com/2019/05/21/jakten-pa-djaknen-lars-olsson-bolenius/[/size]
96
« skrivet: 2019-05-10, 22:29 »
Relativt vanligt namn i Norr- och Västerbotten på 15- och 1600-talen. Förekomster i för och efternamn i tiondelängderna för år 1581 respektive år 1612
1581
Måns Öndesson, Alvik, Nederluleå
Erik Öndesson, Pitholm, Piteå
Olof Öndesson, Roknäs, Piteå
Sven Öndesson, Hemmingsmark, Piteå
Anders Öndesson, Lillpite, Piteå
Olof Öndesson, Sjulnäs, Piteå
Per Öndesson, Sjulnäs, Piteå
Önde Ersson, Frostkåge, Skellefteå
Anders Öndesson, Sunnanå, Skellefteå
Måns Öndesson, Sunnanå, Skellefteå
Sven Öndesson, Bäck, Skellefteå
Önde Olofsson, Bäck, Skellefteå
Önde Olsson, Burvik, Skellefteå
Bertil Öndesson, Bodan, Lövånger
Sven Öndesson, Vallen, Lövånger
Nils Öndesson, Tjärnen, Lövånger
Staffan Öndesson, Gerdebyn, Lövånger
Jöns Öndesson, Gerdebyn, Lövånger
Mats Öndesson, Öndebyn, Bygdeå
Önde Jönsson, Rickleå, Bygdeå
Önde Nilsson, Brännland, Umeå
1612
Önde Mickelsson, Ytterbyn, Kalix
Öndes barn, Svartbjörsbyn, Luleå
Jon Öndesson, Öjebyn, Piteå
Önde Andersson, Lillpite, Piteå
Måns Öndesson, Sunnanå, Skellefteå
Olof Öndesson, Hjoggböle, Skellefteå
Önde Östensson, Falmark, Skellefteå
Nils Öndesson, Burvik, Skellefteå
Bertil Öndesson, Bodan, Lövånger
Per Öndesson, Mångbyn, Lövånger
Önde Christiersson, Gerde, Lövånger
Önde Olsson, Gerde, Lövånger
Mats Öndesson, Öndebyn, Bygdeå
Mats Öndesson, Kålaboda, Bygdeå
Jöran Öndesson, Rickleå, Bygdeå
Jon Öndesson, Brännland, Umeå
98
« skrivet: 2019-04-13, 00:22 »
Apropå "läggbåge". Jag hittade följande bland sakörena för Piteå socken i Västerbottens landskapshandlingar 1614 "Peder Andersson i Hortlax hafver funnit en rödh räff som hans granne Jon Eriksson hafver skutit medh en lägieboge och ladhe dölsmål på honom. Blef therföre saker fyratijo mark på höga öfwerhetens nådiga behag. Utgaf 20 mark." Källa: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044477_00058
99
« skrivet: 2019-03-28, 22:25 »
I Västerbottens landskapshandlingar 1593, bland fogderäkenskaperna kan man läsa följande: "Haffva 83 strömkarlar aff Tornö socken tagidt af gärden ibidem till kåst på tåghet till Ryssland" Och sedan följer en lista på mat, som de alltså tagit från kronouppbörden inför krigståg till Ryssland. Det handlade alltså om män uttagna till knektar. Säkerligen helt vanliga bönder, för nåt annat folk fanns inte i Tornedalen i sådana mängder vid denna tid. Men vad är den egentliga betydelsen av ordet "strömkarl" ? Direktlänk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044451_00094
100
« skrivet: 2019-03-20, 21:29 »
1579 sakfälldes Aggesten Jönsson i Böle för jungfrukränkning, enligt:Landskapshandlingar, LandskapshandlingarVästerbottens handlingar, SE/RA/5121/5121.16/1579: 2 (1579), bildid: A0044437_00174Direktlänk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044437_00174Aggesten måste ju vara en stavningsvariant på Augustin.Var han son åt Jöns Persson i Böle? Finns inte så många Jöns i Böle att välja på. Finns ju förvisso en Jon Skräddare i Bölet men det är väl han som är tolvman Jon Olsson i Böle i nämnden 1579 som dömer Aggesten. Och som kallas Jon Skräddare i uppbördslängder. Orimligt att en fader skulle sitta och döma sonen. I Lena socken i Uppland fanns en präst Augustinus Jonae Bothniensis Lenaeus, enligt olika webbsidor på nätet, som skall ha dött 1631. Jag har inte grävt mer i källmaterialet efter honom mer än stickprovskontrollerat att det faktiskt fanns en "Her Aggesten" i Lena socken, Rasbo härad i Upplands landskapshandlingar 1627. En sida på nätet anger att Augustinus Jonae Bothniensis var född ca 1580, en annan sida anger att han kom från Umeå, men eftersom ingen anger någon källa så tar jag dem som obekräftade uppgifter, gissningar. Givet det ovanliga förnamnet, som väl bara förekommer i Piteå av Västerbottens socknar, på 1500-talet, så borde det väl handla om samme Aggesten som döms i Piteå 1579. Anfader för en släkt Lenaeus./Erik Holmlund
101
« skrivet: 2019-03-20, 00:56 »
I den långa diskussionen om Hans Hansson och Hans Knutsson som fördes i den numera låsta och långa Lövånger-tråden påstods det att förnamnet Knut inte förekommer i Lövånger före Hans Knutssons tid. Det stämmer inte.
I uppbördslängerna som återfinns i landskapshandlingarna finns en Knuthe/Knuther, som man ju måste anse är en variant av namnet Knut. Denne Knut(her) Olsson finns som skattebetalare i Wibbesmark(Vebomark) åren 1578-1600.
/Erik Holmlund
102
« skrivet: 2019-03-13, 20:50 »
Tjuven hade alltså skurit öronen av renen, vilket säkerligen gjorts för att det inte ska gå avgöra vem som äger renen. Renmärken har i alltid tider gjorts genom att varje renägare gör unika snitt i örat på renen.
Skinnet skulle säljas och pengarna skulle gå till lappskolan. Det innebär alltså att den rättmätige renägaren inte fick ersättning, eftersom det inte gick avgöra vem som ägde renen.
103
« skrivet: 2019-03-13, 00:25 »
Vad är känt om kyrkoherden i Vallentuna, Ericus Jonae Schroderus d.1639? Född när? Föräldrar? Barn?
104
« skrivet: 2019-03-12, 23:19 »
Vem var landsskrivaren Gert Gertsson Schröder? Han är landsskrivare i Västerbotten åren 1600 och 1601, enligt landskapshandlingarna. I vissa tillfällen kallad enbart Gert Gertsson.
Jag känner inte till att släktnamnet Schröder förekommer i denna landsdel vid denna tid. Även förnamnet är ovanligt och Gert förekommer enbart hos kyrkoherden 1584-1623 i Skellefteå, Gert Jonae, men om hans släkte hade något släktnamn, är okänt. Så, antingen var Gert Gertsson Schröder en långväga inflyttad karl med tillfällig ämbetstjänst i landskapet och utan lokala släktkopplingar, eller så får vi kanske en vink om ett släktnamn (alternativt skräddaryrke) som förekommer bakåt i Gert Jonaes släkt.
105
« skrivet: 2019-02-23, 12:29 »
Hindersson var den dominerande stavningsvarianten av Henriksson i hela Norrland under 1500- och 1600-talen. Stavningen är med andra ord inte användbar som indikation på östligt ursprung.
106
« skrivet: 2019-02-12, 21:16 »
Hej.
Skulle behöva feedback från andra, gärna från såna som har erfarenhet av att tackla fader okänd-fall på tidigt 1900-tal.
Grunduppgifter: Flicka född i oktober 1909 med okänd fader.
Jag har stångat mig blodig i kyrkoböckerna. Jag har släktforskat i 30 år och har god kunskap om vad kyrkoböcker har att erbjuda, så jag anser mig ha uttömt kyrkoböckerna på ledtrådar, men där finns inget att hämta. Jag hade mer eller mindre gett upp fallet.
Men så kollade jag nyligen upp bouppteckningen efter flickans morfar som dog 1912. Noterbart är att flickan bodde med sin mor hos sina morföräldrar de första åren. Morfadern var husbonde i hushållet. Mina ögon fastnade på sterbhusets fordringar. En av dem syntes mystiskt. Det handlar om en fordran till en namngiven man X i en närliggande by "Enligt revers den 25 oktober 1909". Det som gör denna fordran intressant är datumet. Det är nämligen bara några dagar efter flickans födelse. Kan det vara en slump?
Sedan kollade jag upp X. Han var tre år äldre än flickans moder. Han levde ogift på sitt hemman, med sin moder. Han förblev ogift livet igenom och dog 1933 (hans mor överlevde honom). Jag kollade även upp bouppteckningen efter X. Där nämns hans mor och bror som enda arvingar. Så, ingen "jackpot" på så sätt. Men eftersom ingen officiellt erkände faderskap för flickan så hade det varit väldigt överraskande om hon hade nämnts som arvinge.
MEN, vet ni vid som dyker upp bland X:s dödsbos skulder?
Jo, en skuld som refererar till en revers ställd till flickans morfar, som förvisso var död sedan många år vid detta lag, men eftersom det är hans namn, så bör det handla om samma revers som i den andra bouppteckningen. Nu är skulden större, närmast dubbla beloppet. Noterbart är att X:s dödsbos behållning uppgår till 68ggr reversens belopp.
Hur ska man tolka detta?
Reversen vet jag inte var jag ska hitta. Den lär ju knappast finnas i officiella handlingar eftersom en revers per definition är ett slags avtal eller skuldebrev två parter emellan. Mest troligt finns den inte kvar. Så innehållet i reversen tror jag inte går att få tag på.
Jag vet från handböcker om hur man ska ta sig an fader okänd-fall att man ska spana efter belägg på om någon betalat underhåll. Hur brukade sådant arrangeras? Engångsbelopp eller löpande? Kunde upprättande av en revers vara ett sätt att göra det på?
Hur hett bedömer ni att detta fynd är i min, nyligen återupptagna, jakt på den okände fadern? Kan man rentav anse att jakten är närmast slut?
Finns det andra arkivkällor eller saker att kolla upp, med utgångspunkt utifrån detta nya fynd?
Jo. Jag har en fråga till. Hur ska man tolka att skulden närmast dubblerats från 1912 till 1933? Brukade man räkna upp skulder mot något slags index vid denna tid?
Eller kan det vara ett löpande kontrakt, och att den skuldsatte låg efter med sina betalningar?
En annan tolkning är att den skuldsatte X (om än denna skuld var relativt liten) vägrade betala sin skuld livet igenom.
Tack på förhand.
Erik
107
« skrivet: 2019-01-28, 23:53 »
Några av spörsmålen kring den i denna tråd omdiskuterade Jon Larsson får sitt klargörande i arvsmål vid Lycksele tingslag 1731-01-13. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/H0000413_00035"Samma dag fordrade Clemet Siuhlsson ifrån Grahn å egen och pupills afledne Siuhl Olofssons dersammastädes sons Måns Siuhlssons wägnar, arf af Jon Larsson uti Grahn, efter theras uti Marti månad åhr 1730 igenom döden afgångna swägerska och faster Älla Olofsdotter, emedan the, så wijda hon inga bröstarfwingar efter sig lämnat, äro hennes närmsta arfwingar. Jon Larsson förmälte Ällas man upwiste ett af honom samt Älla uprättat och underskrifwit samt af befallningsmannen Olof Westman i Ångermanland bewittnadt testamente, dat. Gideåbacken uti Grundsunda socken d.14 December åhr 1722, derutinnan Jon och Älla befunnos hafwa till hwarandra testementerat all sin egendom hwartill den äger mehra skall, som den den andra öfwerlefwa, hafwandes och afledne häradshöfdingen Hr Marcus Bostadius d. 3 Junii åhr 1723 detta testamente underskrifwit, och bewittnat, at Jon och Älla uti hans närwaro widgådt före omrörda testamente hwar wid nu sig Jon Larsson ständigt sökt, wägrandes wid sådan beskaffenhet at wilja någon dehl af qwarlåtenskapen till sina andreparter, dåck efter något twistande sig utlät, at af god benägenhet wilja gifwa hwar för sig 6 daler kmt der med ock ClemetSiuhlsson woro nögd, och ty pålades Jon Larsson at utan drögsmåhl tillställa Clemet Siuhlsson och sin hustrus brors son förmälte Måns Eriksson (sic! fel patronymikon) hwar sina 6 daler och bör Jon Larsson således i följe få der af som 1686 åhrs testamentsordning och 9 Cap. JordB. L.L ifrån sina andreparters widare tilltahl om arfwet efter Älla Olofsdotter frijkänd wara."-Här får vi belägg för att Jon Larsson kom från Grans sameby. -Jon Larssons första hustru hette inte Elsa Larsdotter som påståtts, utan Älla Olofsdotter. Även Älla kom från Grans sameby. -Jon Larsson och Älla Olofsdotter hade inga bröstarvingar tillsammans. Alltså kan man utesluta att den Pål Jonsson som nämnts som son till Jon Larsson, åtminstone inte var en son från det första giftet.
108
« skrivet: 2019-01-23, 23:54 »
Stort tack, Maud, för den förklaringen!
109
« skrivet: 2019-01-21, 02:56 »
I en domboksnotis från 1726 läser jag att svarande i målet sjukskriver sig, bland annat med hänvisning till "alteration i blodet".
"...det fogden Biuur bör gifwa fältskiärens witnesbörd om sin siukelighet, så ingaf nu landsmedicus Christian Pundt en attest at bemelte Biuur har haft i några dagar som en upkastning och en alteration i blodet"
Kan det röra sig om feber?
110
« skrivet: 2018-03-27, 11:07 »
Hej Stefan.
Rörande den YDNA-frågeställning som du tar upp:
I DNA-projektet Skellefteå & Närliggande socknar har vi över 270st YDNA-tester på gubbar på med
rak farslinje inom projektområdet, vilket gör oss till Sveriges hårdast avtestade bygd när det gäller
YDNA. Jag tror inte vi har någon rak farslinjeättling till vare sig Jon Hansson i Åbyn eller Jon
Hansson i Bergsbyn bland våra medlemmar. Men vi har en medlem som anger farslinje till Nils Hansson i Åbyn. Vet att det
finns släktforskare som menar att Nils Hansson i Åbyn och Jon Hansson i Åbyn var bröder. Är det ett resonemang som
du håller med om? Ifall det stämmer så skulle man kunna sluta sig till att Jon Hansson hade haplogruppen I-M253.
Det är ju Sveriges vanligaste haplogrupp, men Nils Hansson-ättlingen hör med hög sannolikhet till den undergrupp
som heter I-L1302, som är lite smalare. Dock, om man skulle kika vidare på detta fall utifrån YDNA så hade man
ju behövt YDNA-test även på någon med rak farslinje till Jon Hansson i Bergsbyn. Så att nån testare ska dyka upp
med sån farslinje kan ju vara nåt att hoppas på. Det hade såklart gått undersöka ifall det överhuvudtaget har
överlevt såna linjer till modern tid, så man vet om det är nåt att hoppas på överhuvudtaget, och för att få pejl vilka släktnamn
som förekommer bland de som idag bär på Jon Hansson i Bergsbyns y-kromosom.
/Erik
111
« skrivet: 2018-03-27, 00:45 »
Vad kan man säga om en landsfiskals roll i samhället vid mitten av 1600-talet?
Vad för typ av distrikt hade en landsfiskal? En per socken? En per fögderi? En per län?
Jag intresserar mig för en individ som finns i Skellefteå landsförsamling på 1650-/60-talen, Knut Pedersson, som först tituleras som regementsskrivare under ett tiotal år. Då givetvis under Västerbottens regemente. Senare tituleras han i domböcker som landsfiskal, och här antar jag, att han gått över till en civil tjänst. Eller fanns det landsfiskaler även inom det militära? Det sistnämnda känns instinktivt inte särskilt sannolikt, men det finns säkert de som har bättre kläm på landsfiskaler än jag.
Det märkliga är att han är frånvarande vid Skellefteåtinget 1672, då det istället är hustrun som för talan. Det är då som han tituleras "nuvarande landsfiskal". Man får känslan att det kanske är ämbetsuppdraget som håller honom borta. Men hade han varit landsfiskal i Västerbotten så tycker man att han hade kunnat vara på plats, för det är nånting så viktigt som besittningsrätten till gården som ifrågasätts vid tinget. Det tycks vara helt outrett var han var landsfiskal.
I relation till detta, har jag gjorts uppmärksam på, att det fanns en befallningsman Knut Pedersson som år 1671 undertecknade en skrivelse i Torneå, som Torneåforskarna inte tycks ha lyckats ringa in vem han var. Jag är osäker om Knut Pedersson i Skellefteå, då var regementsskrivare eller landsfiskal. Så min nästa fråga är om en landsfiskal skulle kunna bli titulerad som befallningsman? Skulle en regementsskrivare kunna bli titulerad som befallningsman?
112
« skrivet: 2018-03-12, 14:47 »
I förbifarten observerade jag nyligen att Nils Persson klockare nämns ett flertal gånger i kyrkoräkenskaperna för Burträsk. Jag tog dock inga noteringar om det då han inte var föremål för mitt tröskande efter ledtrådar. Så att gå igenom kyrkoräkenskaperna hade kunnat vara ett tips om man vill få mer ledtrådar kring Nils Persson.
Något som jag däremot plitat ner är en notis om en Mikael Persson i Gammelbyn som erlägger brudgumspenning år 1685. Undrar om han skulle kunna vara befryndad med Nils Persson klockare?
113
« skrivet: 2018-02-26, 19:11 »
En släktforskare, Stig Lindberg, verkar ha kartlagt Jakob Otto (broder åt Aegidius Otto m.fl.) i kyrkböckerna, och har lagt upp fina källreferenser till kyrkoböckerna för Vika församling och Hossjö församling, där Jakob Otto, och senare hans änka bodde med barnen. http://stig-l.com/slaekt/Min_slaekt/pee52054d.htmlPå sidan ovan finns Arkiv Digital-referenser. För den som använder RA så är detta länken till den första sidan, där Jakob Otto förekommer 1664 med familj i byn Sandviken. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0014346_00024Som synes så har finns såväl en son Ludvik och en son Jakob i hushållet år 1664. Det dröjer inte länge innan de försvinner ur hushållet. Måhända är detta den Ludvig Otto som tvistar med Zacharias Fältskär? Kanske kan han också vara identisk med den rådmannen Ludvig Otto...
114
« skrivet: 2018-02-25, 20:54 »
Vad heter den där CD-skivan om Jämtlands regemente?
Täcker den in 1600-talet?
Finns t.ex. officerare och regementspräster med i materialet?
115
« skrivet: 2018-02-20, 03:35 »
Nicolaus Örns ursprung i Råneå framkommer i räkenskaperna för Råneå församling 1696, LIa/1. 1696 "d.22 Septemb: Till scholaepoiken Nils Örn som här i församblingen infödd ähr 2 daler" https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/H0000753_00099Givet hans patronymikon, nämnt tidigare i tråden, så bör hans fader vara bonden Anders Örn i Vitå, som troligen är identisk med soldaten i Högsön Anders Nilsson Örn.
117
« skrivet: 2018-02-19, 00:31 »
Hej Håkan. Tack för svaret. Det har du rätt i. Ser mer ut som Ewert när jag tänker efter.
Möjlig son till Johan Ewertsson i Öjebyn istället?
Jo, har också läst en del om dessa fångar i Turkiet och Algier, för vilka det finns mängder av kollekt-notiser i kyrkoräkenskaperna för de församlingar jag har kikat på. Men det är inte alltid som fångarna namnges, som i detta fallet.
118
« skrivet: 2018-02-18, 23:25 »
I Överkalix L1a/1 år 1670 nämns en pitebo som har hamnat i lite bekymmer. Får se om någon håller med mig med tolkningen av förnamnet. Det handlar alltså om en gåva från församlingen: "För en fånges ranzionering ifrå Turkiet benembd Gert (?) Johansson födder i Pitheå gifvit 1 daler 16? öre." Står det Gert? Isåfall, är Gert Johansson känd från några andra källor? Och finns det någon släkt som han skulle passa in i? Mina tankar går till Elias Johansson Rehn i Öjebyn som hade en son Gert Eliasson Lundh. Kanske hade han även en bror som hette Gert Johansson? Länk till notisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035170_00087
119
« skrivet: 2018-02-18, 23:10 »
Ett gåvonotis till kyrkan, i Överkalix kyrkoräkenskaper LIa/1 år 1661 kan kanske vara av intresse för diskussionen kring det oklara ursprung för de två kopparsmedsdrängarna i Kengis, nämnda ovan i denna tråd, "Swen Hermanss. kopparslagare när han heemreste gafh till kyrkan 4 daler" https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035170_00067Detta handlar utan tvekan om kopparslagaren Sven Hermansson från Degerbyn, Skellefteå. Varifrån han hemreste står ju inte, men det kan ju ogärna handla om något annat än Kengis bruk. En vanlig resväg till Kengis tycks ha gått över Överkalix, då även Johan Nilsson Burman gav till kyrkan i Överkalix när han reste förbi 1659, även enligt Överkalix LIa/1. Sven Hermansson var född i Ersmark, Skellefteå. Om Ersmark har Ulf Lundström skrivit "Ett utmärkande hantverk för byn är kopparslageriet. Under perioden 1610-1760 finns 8 kopparslagare i byn". Osäker om detta är något som kan bidra med något löser gåtan om kopparsmedsdrängarna, men i vart fall intressant att det gått hitta en koppling mellan kopparslageriet i Skellefteå och Kengis. Vid mitten av 1600-talet finns såväl en Lille Olof Olofsson på Ersmark nr 1 (1629-53) som en Store Olof Olofsson på Ersmark nr 2 (1633-71). Hemmansnummer och årtal enligt Skellefteå Socken 1650-1790 (Ulf Lundström). Tror förresten inte att Sven Hermansson finns skriven i några uppbördslängder för Kengis, men dit var han, uppenbarligen. Och det är ju svårt att tro annat än att det hade med hans yrkesutövande att göra. Koppar var väl en av metallerna man tog vara på i Kengis.
120
« skrivet: 2018-02-14, 13:29 »
Finns det något som talar emot att regementsskrivaren Knut Pedersson som fanns på Bergsholmen, Skellefteå mtl 1656-1669, men nämnd på Bergsholmen i Skellefteås kyrkoräkenskaper redan 1654, kan ha varit en bror åt Piteåborgarna David & Sigfrid Persson Fordel? Bergsholmen-hemmanet har starka Torneåkopplingar bakåt. Knut Pedersson levererar vin till kyrkan vid ett flertal tillfällen mellan åren 1654-62. David & Sigfrid Persson levererar vin till kyrkan mellan åren 1660-65, men varken före eller efter åren som Knut Pedersson finns i Skellefteå. För övrigt dyker även Torneåborgaren Daniel Crus upp som leverantör av vin till Skellefteå 1657. Allt enligt kyrkoräkenskaperna (Skellefteå landsförsamlings kyrkoräkenskaper LIa:2). Enligt samma källa erlägger Knut Pedersson föräringspennningar 1655, vilket även hans hustru Karin gör.
Jag har ju noterat att Per-Olof Snell rapporterat att han funnit initialerna KPSF i en signet från en Knut Pedersson, år 1671 i Torneå. Och både Fordellarna och Crus hade ju kopplingar till släkten från Bergsholmen-hemmanet från vilket flera bröder blev borgare i Torneå, tidigare på 1600-talet.
121
« skrivet: 2018-02-14, 13:16 »
Finns det något som talar emot att regementsskrivaren Knut Pedersson som finns på Bergsholmen, Skellefteå mtl 1656-1669 (ett hemman med starka Torneåkopplingar) kan ha varit en bror åt Piteåborgarna David & Sigfrid Persson Fordel?
Tidsmässigt tycks han passa in rätt bra.
Såväl Sigfrid som David Persson Fordel förekommer frekvent som leverantörer av vin till kyrkan i Skellefteå (i Skellefteå landsförsamlings kyrkoräkenskaper LIa:2).
122
« skrivet: 2018-02-11, 22:17 »
Spännande tillfällighetsfynd av Karin Uhrvik ovan. Att bägge föräldrarna till Måns Perssons hustru var avlidna när hon var 13 år(dvs ca 1666-1667) talar starkt för att det handlar om samme Jacob Pfundt som dyker upp i övre Norrland, och som finns i skattlängder i Skellefteå t.o.m. 1665 och som omnämns som död 1669. Därmed har vi det första omnämnadet av Jacob Pfundt med ett patronymikon. Fadern hette alltså också Jacob. Jag har ett annat tillfällighetsfynd av en annan dotter. Det är från räkenskaperna för Burträsks församling år 1681, då församlingen skänker 1 daler till "Jacob Pfundts dotter, en siuklig änkia". Detta handlar sannolikt om dottern Karin, änka efter Johan Hedman. Dvs dottern som stämde sin styvfar Berendt Olofsson Smed 1682 om arv efter sin mor. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034002_00108Burträsks kyrkoarkiv, Räkenskaper för kyrka. Huvudböcker, SE/HLA/1010024/L I a/1 (1630-1685), bildid: C0034002_00108Var det så att Jacob Pfundt var gift med två gånger med kvinnor som bägge hette Elisabeth i förnamn?
123
« skrivet: 2017-09-26, 13:17 »
I Kenneth Mossbergs avskrifter av rullorna för Västerbottens regemente nämns en Gerdt Pettersson som var fältskärsgesäll vid staben 1680-1689. Tyvärr står inte mycket mer än så. Givet namnet Gerts ovanlighet i denna landsdel, jag tror inte namnet rapporterats från 1600-talet, om personer utanför Gert Jonaes ättlingakrets, så tänkte jag att det kunde vara intressant kasta in uppgiften i just denna tråd. Någon som sprungit på Gert Pettersson i andra källor? Går han utesluta som ättling till nån av bröderna i Torneå, som gifte sig med varsin Gertsdotter?
124
« skrivet: 2017-02-01, 02:47 »
En Hindrich Nyman i Stockholm omnämns i en skrivelse från fogden Abraham Staffansson (i Ursviken, Skellefteå) som finns i Västerbottens landskapshandlingar 1625. Texttolkningsfråga. Står det "min werd i Stocholm Hindrich Nyman"...eller står det "min wend" eller nåt annat...
"Bekänner jagh Abraham Stafansson arrendator uti Pijtå sochn, migh hafva lefvererat till ehrlig och wälachtadt man Erich Andersson enspännare, arrende pening: för samma Pijtå S. pro Anno 625. Förseglade pening: sex hundrade fiorton dal:r, som han hafver lofvat att wila framföra till min werd i Stocholm Hindrich Nyman, som han sedan skall inlefverera i H.K.Maij:ts ränte camar. Thes till mera wisso medh egen hand med skrifvit
Datum Schellefteå S: den 20 Januarij 626
Abraham Stafansson
Egen hand"
Landskapshandlingar, LandskapshandlingarVästerbottens handlingar, SE/RA/5121/5121.16/1625: 3 (1625), bildid: A0044488_00082
125
« skrivet: 2016-09-26, 11:04 »
En borgare från Stockholm, Anders Hindriksson, ansökte 1637 till bergskollegium om att starta en gruva i Bygdsiljum, Burträsk. Kopplingen Stockholm+Burträsk+Efternamnet Henriksson kan mycket väl vara en slump, men ändå så pass intressant att det är värt nämna i denna tråd, ifall det skulle vara en pusselbit som i framtiden skulle visa sig vara till nytta. Står lite mer om järnbruket som bara kom att vara i drift ett fåtal år, i tidskriften Västerbotten (1974:2) http://www.vbm.se/assets/files/Pdf/Vbn_history_69f/1974_2.pdf
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy