ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Stefan Lundell

Sidor: [1]
1
Fischer / SV: Fischer
« skrivet: 2023-02-12, 19:46 »


Hej igen,

Jag har hittat en riktigt intressant uppgift om Dionysius Fischer! På sidan 77 i "Studier til dansk Medicinalhistorie" av Kristian Carøe (Köpenhamn, 1912) finns det en fotnot som berättar om läkaren Dionysius FIscher från Dillingen i Bayern, boende i "Arrebo" i Sverige, som enligt tingsboken i Helsingör för 1610 har bedrivit en del verksamhet i staden. Bland annat har han behandlat blindhet och diverse utväxter på halsen.

Bostadsorten i Sverige uppges alltså vara "Arrebo". Det kan bara tolkas som Arboga, eftersom vi ju vet att Dionysius Fischer levde där år 1610, vilket i sin tur visar att det är samma person det handlar om. Med andra ord känner vi nu till platsen Dionysius Fischer kom ifrån, och vi vet också att hans verksamhet inte var begränsad till Arboga.

Vidare försöker författaren även att koppla ihop denne Dionysius Fischer med drottning Christinas livläkare, men där vet vi att spekulationerna är felaktiga. Jag anser det vara mycket troligt att de var släkt, men inte på det sätt som nämns här.

Länken till boken är följande:
Studier til dansk Medicinalhistorie (kb.dk)

/Stefan

2
Fischer / SV: Fischer
« skrivet: 2023-02-11, 13:09 »

Jag har de senaste dagarna fördjupat mig i läkaren och apotekaren Dionysius i Arboga. Bland annat har jag sökt i landskapshandlingarna för Västmanland för de år som han var verksam i staden, och efter en del letande har utdelningen kommit: I en inlaga daterad 12 juli (1600?) står enligt min tolkning "... jag Dionysius Fischer att Nils Bengtsson har lovat mig sjutton mark och 2 öre i öl...". Inlagan är signerad med samma signatur/bomärke som i rådhusrättsprotokollet när han fick rättigheterna till bedriva apotek i Arboga år 1598, om än i något enklare utförande. Inlagan finns i volym 11 i handlingarna för år 1600.


Frågan om hans familjenamn är väl därmed besvarad!  :)


Länk till dokumentet:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0050805_00353

Det kanske bör påpekas att inga bevis åtminstone här visar mäster Dionysius med ett släktnamn eller patronymikon.
Det går alltså inte säga att han var densamma som salig Dionysius Fischer.

En pusselbit till, när dåvarande befallningsmannen Johan Fischer skall svära sin rådmansed 1673 4/6 uppges han vara barnafödd i staden, gift med en borgardotter, ha en gård i staden och ha landshövdingens rekommendation.

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västmanlands län EXIe:2278 (AID: v420680.b2040.s194)

Sannolikt blev han befallningsman på Sundby 1650, vid Västerrekarne häradsrätt på sommartinget var Carl Larsson bm åt Axel Sparre på Sundby, på vintertinget Johan Fijsk och sommartinget året därefter Johan Dionysius.

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Örebro län EXIe:1788 (AID: v420579.b2740.s265)
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Örebro län EXIe:1788 (AID: v420579.b2770.s268)
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Uppsala län EXIe:655  (AID: v420472a.b7350.s723) ff


3
Fischer / SV: Fältskär Christian Fischer
« skrivet: 2023-02-09, 19:36 »
Tack Ylva! Det var länge sedan jag ägnade mig åt Fischers, så det var roligt att få komma tillbaka till dem. :)


Lycka till med det fortsatta forskandet kring Christian Fischer!

4
Fischer / SV: Fältskär Christian Fischer
« skrivet: 2023-02-09, 08:26 »
Jag har nu tittat närmare i mina anteckningar: I arvsskiftet efter Johan Fischer och hans andra hustru Anna Börilsdotter nämns fyra barn: Jean, Gabriel, Dionysius och Elisabeth. Sönerna var från Johans första äktenskap, medan Elisabeth var dotter till Anna. Utöver dessa har jag också hittat en dotter Gertrud, som finns upptagen i ett par husförhörslängder.


Ingen Christian är omnämnd.

5
Fischer / SV: Fältskär Christian Fischer
« skrivet: 2023-02-08, 18:31 »
Hej igen!  :)


Jag tror inte att Christian Fischer är son till Johan Dionysii Fischer. Så länge ingen konkret information kommer fram som tyder på något annat, kan vi nog avfärda det.


Baserat på diverse händelser i Johans liv, samt några andra uppgifter, tror jag att han var född tidigast runt 1610. Med tanke på att Christian Fischer finns med i rullorna redan 1652, anser jag därför att åldersskillnaden dem emellan är för liten för att de skulle vara far och son. Geografiskt finns det heller ingen koppling mellan dem, vad jag vet. Dessutom har jag aldrig sett namnet Christian förekomma i släkten Fischer i Arboga.


Jag känner för övrigt till fem barn till Johan Fischer, varav de första fyra fötts i äktenskapet med en till namnet okänd borgardotter i Arboga, och det sista barnet i det efterföljande med Anna Börilsdotter:

  • Dionysius Fischer. Guldsmed, död i Gävle 1697.
  • Jean Fischer (1657 - 1718). Bruksarrendator och brukspatron.
  • Gabriel Fischer.
  • Gertrud Fischer.
  • Elisabeth Fischer (1679 - 1756).

6
Fischer / SV: Dionysius Fischer
« skrivet: 2023-02-07, 20:32 »
Jag ser nu förresten att sonen Thomas Heinrich döptes i Tyska kyrkan i Stockholm den 22/12 1648.

7
Fischer / SV: Dionysius Fischer
« skrivet: 2023-02-07, 20:22 »
Jag har inte forskat så mycket på livläkaren Dionysius Fischer, eftersom jag mest intresserat mig för släkten Fischer i Arboga. Här kommer dock lite uppgifter om honom:


Han var son till läkaren Thomas Fischer (född 1573 i Itzehoe, Holstein, och död i Wien 1641) och Elisabeth Meyer. Farfadern var fältskären Dionysius Fischer, som var verksam i Mecklenburg. Thomas Fischer var bland annat ögonläkare och gjorde många resor, inklusive till Sverige.


2 januari 1648 vigdes Dionysius Fischer med Anna Brobergen i St. Olai kyrka i Norrköping. De ska ha haft en son Thomas, även om jag just nu inte hittar källan till den uppgiften.


Det gemensamma läkarkallet, namnet Dionysius och kopplingarna till Sverige, gör att det inte känns osannolikt att det finns nära band mellan livläkaren och läkaren/apotekaren i Arboga. Thomas Fischer skulle mycket väl kunna vara en yngre bror till Dionysius i Arboga, och denne därmed skulle kunna vara farbror till sin namne livläkaren.


Uppgifterna om Thomas Fischer och hans släkt har jag hämtat från "Historia Schneebergensis Renovata", utgiven av Christian Melzern år 1716. Jag bifogar delar av de två sidor som är mest intressanta (504 - 505).


/Stefan

8
Fischer / SV: Dionysius Fischer
« skrivet: 2023-02-06, 18:32 »
Apropå din första fråga, finns det biografiska uppgifter kring den kände läkaren Dionysius Fischer, som uttryckligen säger att han föddes 1608 i Schneeberg och att han var son till en Thomas Fischer. Vi vet ju att apotekaren i Arboga var vuxen redan 1598 och kan alltså omöjligen vara samma person.


Frågan är om de på något sätt var släkt? Det finns antydningar om att Dionysius hade kopplingar till Friesland vid tyska Nordsjökusten, och om jag inte minns fel kom Thomas Fischer från Holstein, inte så långt därifrån.


/Stefan

9
Fischer / SV: Dionysius Fischer
« skrivet: 2023-02-06, 18:26 »
Hej Ylva,


Intressant! Onekligen ser det ut som att Johan Fischers far avlidit ganska nyligen, även om vi inte kan vara säkra på det. Kanske processen med gården har tagit många år att slutföra?


Att Mäster Dionysius, som blev Arbogas läkare och apotekare 1598, skulle ha levt fram till ca 1665, känns fortfarande osannolikt. Jag vet inte vad som krävdes för att få ett sådant förtroende, men han måste åtminstone ha varit fullvuxen. Någon form av lära eller studier, samt praktik, måste han ha haft bakom sig för att få rådhusrättens tillstånd, tycker jag. Jag tänker mig att han borde ha varit i åtminstone trettioårsåldern. I så fall måste han ha varit minst 95 år vid sin död! Dessutom blir det helt tyst kring honom från 1615, efter att han tidigare i snitt dykt upp i protokollen flera gånger per år. Jag har tidigare tolkat det som att han plötsligt har avlidit, men kanske är det en felaktigt gissning. Det är möjligt att han lämnat Arboga, och därav tystnaden.


För övrigt vet vi inte med säkerhet att han hette Dionysius Fischer: Ingenstans under hans tid i Arboga har vi hittat hans familjenamn. Det närmaste är hans signatur, som han satte i protokollet i samband med att han fick sitt burskap 1598. Där står "DF"; F kan tolkas som Fischer.


När Johan Dionysii Fischer valdes till rådman i Arboga, nämndes det i protokollet att han var född i Arboga. Han bör alltså ha varit son till en Dionysius Fischer i Arboga. Den enda personen med det förnamnet som vi kunnat finna i skattelängder, rådhusrättsprotokoll, etc, är just apotekaren. Vi har alltså antagit att de varit far och son. Kanske har vi haft fel? Kan det exempelvis ha varit en generation emellan?


Det här är inte så mycket till svar på din ursprungliga fråga, men ändå värt en diskussion, tycker jag!  :)


/Stefan

10
Fischer / SV: Dionysius Fischer
« skrivet: 2023-02-05, 20:52 »
Hej Ylva,

Det var länge sedan du skrev din fråga, så jag vet inte om den fortfarande är aktuell.


Det som framför allt skiljer de två Dionysius Fischer åt är tiden de levde och var verksamma: Mäster Dionysius i Arboga framträder första gången 20/11 1598, då han erhåller rättigheter att arbeta som läkare och driva ett apotek i staden. Han förekommer sedan flitigt i rådhusrättens protokoll fram till 1615, varefter det plötsligt blir helt tyst kring honom. Nästa gång han nämns är år 1624, då svärsonen Hieronymus bårskärare klandrar över en gård i Arboga, som hans svärfar "doktor" Dionysius tidigare har ägt, men som nu innehas av en herr Esaias i Öja. Intrycket jag får av det sistnämnda, är att Dionysius inte längre är i livet. Jag tror därför att han dog 1615, eller kort därefter. Den mer kände läkaren Fischer från Schneeberg var då fortfarande barn.


Uppgiften om att Dionysius i Arboga skulle ha levt fram till 1666 ser jag som helt osannolik. Den kan bero på någon sammanblandning med annan person.


Hälsningar
Stefan

11

Hej,
Jag skulle behöva hjälp att tyda ett par ord i begravningsnotisen efter handelsmannen Olof Åkesson Engelströms son Johan Werner, som dog drygt ett år gammal 1691-08-07. Texten tolkar jag som följande:


d 11 Augusti blef Ole Ågesson …krämmares barn begrafvet i Wår Frus kyrckia under nye pupulhuset (?) /: och afsomnade dhet d 7 Augusti kl 8 om aftonen :/ af H:r Hans Capp.

Vad har Olof Åkesson för titel? Vad är "pupulhuset" för något?
Tack på förhand!
/Stefan

12
Svenska krig 1521-1814 / SV: Pommerska kriget (1757-1762)
« skrivet: 2018-03-21, 21:27 »

Hej Christer,
Tack för den intressanta länken! Själv lägger jag upp den manskapsrulla jag har hittat i handlingarna rörande Sprengtportens frikår på Krigsarkivet. Det är tyvärr den enda listan över vanligt manskap som finns i volymen. Rullan upprättades den 15 april 1762 och listar sjuka och sårade soldater som skulle återföras till sina regementen. Samtliga 67 var infanterister. Detta är alltså inte på något sätt en komplett förteckning över manskapet.
/Stefan


13
Svenska krig 1521-1814 / SV: Pommerska kriget (1757-1762)
« skrivet: 2018-03-20, 22:07 »

Hej Lars,
Jag tror nog att din anfader befann sig vid Sprengtportenska frikåren. Om det står att han var kommenderad vid frikåren, har jag svårt att se att han skulle ha varit vid något annat förband.
Av vad jag läst om Sprengtportenska frikåren, har jag förstått att det var ett mycket speciellt förband, som skapats av den unge och mycket duglige officeren Jakob Magnus Sprengtporten. Dittills hade den svenska krigföringen präglats av en oerhörd ineffektivitet, som helt misslyckades att ta tillvara på de framgångar man uppnått på fältet. För att råda bot på detta lyckades Sprengtporten driva igenom skapandet av ett helt nytt förband, dit de bästa officerarna och soldaterna skulle plockas från de ordinarie regementena. Dessa skulle få ny utrustning, samt operera enligt helt ny taktik, ofta bakom fiendens linjer. De kom också att utmärka sig under den tid förbandet var aktivt. I samband med krigsslutet upplöstes frikåren.
Jag har full förståelse för om din ana såg det som meriterande att nämna att han deltog i kåren!  :) Min egen anfader fick tyvärr aldrig den möjligheten: I slutet av kriget står det noterat i rullan att han kvarlämnats svårt blesserad i Friedland, senare kompletterat med att han var död.
/Stefan

14
Svenska krig 1521-1814 / SV: Pommerska kriget (1757-1762)
« skrivet: 2018-03-20, 20:11 »

Hej Lars,
Jag har själv en anfader som var med i Sprengtportenska frikåren. Han tillhörde Närke-Värmlands regemente.
För ett par år sedan var jag på Krigsarkivet, och fick där en volym med bevarade handlingar från frikåren (referens: SE/KrA/0046/F 1/20c). Det rör sig mest om diverse räkenskaper. Där finns dock även en manskapsrulla från 15 april 1762, med de soldater som skulle återgå till sina regementen. Tyvärr finns det inga kavallerister bland dessa.
På KrA fotograferade jag av alla sidor i volymen (knappt 100 stycken), och har nu skummat igenom dem, utan att hitta något om Smålands kavalleri. Över huvud taget refererar dokumenten nästan uteslutande till infanteri. Jag har dock läst någonstans att flera hundra kavallerister var knutna till frikåren, så det är mycket möjligt att din ana var bland dem.
Om du är intresserad, skickar jag gärna över mina bilder av handlingarna!
/Stefan

15
Ängsö / SV: Mantalslängder före 1692?
« skrivet: 2018-03-20, 17:00 »

Tack, Hans!
Jag hoppas att arkivet verkligen innehåller handlingar som ger liv åt våra Ängsöanor, och att det inte blir till en besvikelse. Om dokumenten verkar vara av allmänt intresse, hade jag också tänkt tipsa ArkivDigital om arkivet. Förutom gårdsarkivet fanns där vad jag minns personliga arkiv för de olika slottsherrarna, vilka nog också kan innehålla en del intressant, om man fördjupar sig i dem.
Engsöarkivet räknas nog för övrigt till de mer betydelsefulla arkiven. När jag frågade efter det i går på RA, var arkivarien omedelbart med på noterna och kunde visa mig var förteckningen fanns! Hon kände helt klart till det!  :)
/Stefan

16
Ängsö / SV: Mantalslängder före 1692?
« skrivet: 2018-03-19, 20:16 »

Hej,
I dag har jag varit på Riksarkivet och bläddrat igenom förteckningen för Engsöarkivet. Arkivet innehåller en hel del material, varav det s.k. gårdsarkivet nog är det som främst är av intresse ur släktforskningssynpunkt. Tyvärr finns där i stort sett inget från tiden före 1691, men däremot en del spännande från tidigt 1700-tal och framåt, bland annat arrendekontrakt och husesyner över underlydande torp och hemman. I veckan har jag för avsikt att återvända och börja beställa fram volymerna.


Jag passade på att fotografera förteckningen över gårdsarkivet, och bifogar den i pdf-format.


/Stefan


17
Ängsö / SV: Mantalslängder före 1692?
« skrivet: 2018-03-15, 21:11 »

Hej,
Jag ser nu att det s.k. Engsöarkivet förvaras på Riksarkivet i Marieberg (referens: SE/RA/720260). Det ser ut att vara rätt arkiv. Jag får försöka svänga förbi RA någon gång den närmaste tiden, för att ta en titt på vad arkivet innehåller!
/Stefan

18
Ängsö / SV: Mantalslängder före 1692?
« skrivet: 2018-03-15, 11:25 »

Hej Hans,


Tack! Till att börja med har jag nu skrivit ett mejl till Ängsö slott, där jag frågar om de har handlingar bevarade från tiden före 1691. Jag hoppas givetvis på ett positivt svar!  :)


Dessutom har jag sökt lite mer på nätet, och hittat en rapport från länsstyrelsen i Västmanland, vilken berättar en del intressant om Ängsös historia. Där framgår det att Ängsö sedan medeltiden och fram till 1691 varit ett renodlat feodalvälde under slottsherren, vilket både juridiskt och ekonomiskt stod utanför den ordinarie staten. Detta gör socknen tämligen unik i Sveriges historia, och är också anledningen till att vi inte hittar den i de vanliga källorna. Länken till rapporten är  http://www.lansstyrelsen.se/Vastmanland/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/rapportserie/2013/Rapport2013-14-Angso-gods-del1.pdf.


Något jag har reagerat på var att gårdsrätten i Ängsö utövade s.k. hals- och handrätt. Det innebar att rätten kunde utdöma dödsstraff utan att domen behövde godkännas i högre instans. En artikel om hals- och handrätt på wikipedia, där Ängsö omnämns: https://sv.wikipedia.org/wiki/Hals-_och_handrätt.


Ur ett historiskt perspektiv tycker jag att det här är otroligt intressant. Tyvärr kan det dock innebära att det blir svårare för oss att följa våra anor genom 1600-talet...  :)


/Stefan


PS. Angående Labbarn, är jag ättling till Anna Staffansdotter, som föddes där 1732. Hon var dotter till Staffan Matsson (1709-1762) och Brita Matsdotter (1712-1755). Finns de bland dina anor?

19
Ängsö / SV: Mantalslängder före 1692?
« skrivet: 2018-03-14, 21:13 »

Jag har nu sökt igenom några volymer av landskapshandlingar, roteringslängder, Älvsborgs lösen och jordeböcker i hopp om att hitta i alla fall ett litet omnämnande av Ängsö, utan det minsta resultat. Det är som om Ängsö över huvud taget inte hade existerat före 1692! Det vet vi ju dock att den gjorde.


Alldeles nyss hittade jag följande länk, som nog ger en förklaring till mysteriet: http://www.kulturarvvastmanland.se/content/inget-rum/sockeninformation-angso-socken. Där står att Ängsö fram till 1691 hade egen domsrätt, samt att den före 1619 inte lydde under något biskopsstift. Att Ängsö fråntogs domsrätten verkar sammanfalla med att socknen börjar synas i källorna.


/Stefan

20
Ängsö / SV: Mantalslängder före 1692?
« skrivet: 2018-03-14, 08:57 »

Hej Hans,
Ja, det låter rimligt. Jag får nog söka vidare, för att se om det finns några räkenskaper bevarade från Ängsö slott.
Tack för svaren!
/Stefan




21
Ängsö / SV: Mantalslängder före 1692?
« skrivet: 2018-03-13, 19:46 »

Hej Hans,


Kyrkobokföringen i Ängsö sträcker sig långt tillbaka i tiden. De tidigaste husförhörslängderna är exempelvis från 1660, och jag har till och med hittat en bänkdelningslängd från 1630.


Det jag tycker är märkligt är att jag inte kan hitta några dokument som rör skatter som är tidigare än från 1692. Min tanke var att orterna i Ängsö kanske togs upp i någon av de angränsande socknarna. I mantalslängderna har jag därför sökt igenom Kungsåra, Björksta, och Kärrbo, samt Bred, Tillinge och Teda socknar i Uppsala län, dock utan att finna någon av de orter jag söker efter. Det verkar som att Ängsö inte existerar i skattelängderna. Betalade Ängsöborna ingen skatt på 1600-talet?  :)


/Stefan 


22
Ängsö / Mantalslängder före 1692?
« skrivet: 2018-03-13, 13:07 »

Hej,


Jag försöker att hitta Ängsö i lite äldre mantalslängder, men på SVAR finner jag bara längder från år 1692 och framåt. Inte heller i jordeböckerna hittar jag något. Kyrkoböcker finns från 1660, så uppenbarligen räknades Ängsö som en egen församling på 1600-talet. Togs den upp under en annan socken i skattelängderna?


Tack på förhand!


MVH
Stefan Lundell





23
Engeström / Handelsman Olof Åkesson Engelström
« skrivet: 2016-10-25, 20:34 »
Hej,

I Stockholm fanns det på 1690-talet en handelsman vid namn Olof Åkesson Engelström. Hans patronymikon och släktnamn talar ju starkt för att han var medlem av släkten Engeström/Engelström och att han var en av Åke Jönssons söner. Känner man till någon sådan?

Olof Engelström var gift med Sara Schméer, dotter till hovkällarmästaren Werner Schméer och hustrun Anna von Ahlstedt. Med all säkerhet hade han två barn: dels ett som begravdes i september 1697 [Maria Magdalena kyrkoarkiv, Kassaräkningar och originalhuvudböcker med verifikationer, SE/SSA/0012/L I a 1/48 (1697) Bild 176 sid 176], dels sonen Olof, som föddes 1698-10-05 [Riddarholmen CI:1 (1636-1735) Bild 150 / sid 145]. Utöver dessa är det rimligt att anta att Olof Engelström var far till Annika Olofsdotter Engelström, som senast 1713 hade gift sig med skräddarmästaren Salomon Holst. Hon bör ha varit född under åren runt 1690, med tanke på att hon fick sitt första barn 1713 och sitt sista 1734.

Olof Engelström avled omkring år 1700. 1701-11-14 gifte änkan om sig med sadelmakaren Jakob Blom [Tyska Sankta Gertrud CI:1a (1639-1688) Bild 55 / sid 101].

MVH
Stefan Lundell

24
Krook / Krok / Krook / Krok
« skrivet: 2016-01-15, 21:56 »
Hej,
 
Det står Raumo. Det är en stad vid den finska kusten, knappt tio mil norr om Åbo. Det finska namnet är Rauma.
 
Vad gäller postiljonen Anders Krook, anser jag att det står utom allt tvivel att han var far till Carl Adam. Det motsatta alternativet är orimligt, enligt mitt resonemang ovan.
 
Jag tänkte börja sammanfatta vad jag känner till om familjen. Jag börjar med Anders och hans syskon. Jägerifiskalen Jakob Krook (~1662-1729) och hans första hustru Brita Sofia Reenhielm (~1670-1714) hade sammanlagt nio barn, varav fyra blev vuxna och alla skaffade familj:
 
* Gudmund Krook. Skrivare/bokhållare/inspektor på Kungliga postkontorets andra kammare i Stockholm. Född 1691 i Vänge socken (C). Omkring 1715 gift med Hedvig Forsell (1691-1736), dotter till vinskänkaren och borgaren i Stockholm Salomon Forsell (död 1696) och rådmansdottern från Uppsala Sara Bring (född ~1650, levde 1732). Efter hustruns död omgift med Gustava Johanna Drommel (1704-1781), dotter till ryttmästaren vid Livregementet till häst Gustaf Drommel (1669-1713) och hustrun Brita Westphal (1670-1729). Gudmund Krook avled i Hagby 1751.
 
* Jakob Krook. Länsman. Född i Hagby 1699. Gift 1721 med Elsa Alm. Död på Väddö 1737.
 
* Anders Krook. Postiljon. Född i Hagby 1701. Gift första gången med Christina Berggren (död 1745). Andra gången gift med Magdalena Tanglin (~1700-1768). Anders Krook dog 1747.
 
* Brita Sofia Krook. Född i Hagby 1709. Gift första gången med sin syssling, notarien och advokaten Gudmund Davidsson Krook (död 1736). 1737 omgift med kaptenen Peter Phragmén (död 1739). Ingick sitt tredje äktenskap 1740 med perukmakaren Anders Uppgren i Uppsala (död 1742). Gift för fjärde och sista gången 1744 med bokhållaren Christian Fredric Erman (född 1707). Brita Sofia dog 1759 i Vänge.
 
Till skillnad från många andra i den här släkten, gjorde Anders och hans syskon inte mycket väsen av sig. De verkar ha varit ganska skötsamma. De framträder ibland vid Hagunda häradsrätt i samband med dödsfall och följande arvstvister. Ett intressant mål inleds vid Svea Hovrätt i juni 1735 [Svea Hovrätt, Renskrivna protokoll, SE/RA/420422/01/A I a 1/117 (1735 juni-okt)]: Bröderna och svågern Gudmund Krook stämde då sin mormor Anna Böllja, och vice versa, vilket grundade sig i den brytning som långt tidigare hade skett mellan deras moder Brita Sofia Reenhielm och hennes föräldrar. Mer om detta en annan gång!
 
Anders Krook var för övrigt förmyndare till svågern och advokaten Gudmund Davidsson Krooks barn efter hans bortgång [Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:123 (1740-1740) Bild 290 / sid 16].
 
Fortsättning följer...
 
/Stefan

25
Krook / Krok / Krook / Krok
« skrivet: 2016-01-13, 22:41 »
Hej Anna,
 
Det stämmer att fastigheten låg i kvarteret Braxen.  
 
Under Betalande skuld på uppslag 309 ser man för övrigt två familjemedlemmar, dels den äldsta brodern Gudmund Krook (min anfader), som här tituleras inspektor och var anställd vid Kungliga postkontoret i Stockholm, och dels brorsonen Jakob Krook. Den sistnämnde var son till brodern Jakob Krook, som var länsman på Väddö. Brorsonen var kontorsbetjänt hos skeppsklareraren Anders Bergström. Följande år, 1749, avreste han till Ostindien [Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, Kronotaxeringslängder, SE/SSA/0031/06/G 1 AA/53 (1750)  Bild 127 sid 65 (SVAR)]. Hur det äventyret slutade, vet jag inte.
 
/Stefan

26
Krook / Krok / Krook / Krok
« skrivet: 2016-01-12, 22:18 »
Hej Anna,
 
Vad roligt att mina uppgifter kommer till nytta! Som jag antydde i mitt förra inlägg, finns det stora mängder källmaterial kring de Krookar som Carl Adam härstammade ifrån. Bara att systematisera allt jag har hittat kommer att ta mig flera år...  
 
Det jag vill säga på rak arm nu, är att det finns långt fler än en släkt Krook, vilka inte på något sätt är besläktade med varandra. Den släkt vi nu pratar om var en inflytelserik prästsläkt som framträder i Småland på 1500-talet. Min anfader häradshövdingen Gudmund Krook var brorson till biskopen Nils Krook i Växjö (denne hade för övrigt en son som också hette Gudmund och som var häradshövding!). Under 1600-talet gjorde ett flertal personer i släkten karriär inom rättsväsendet. Härifrån härstammar de adliga ätterna Lagerkrook (utdöd) och Gyllenkrok.
 
Hälsningar
Stefan

27
Krook / Krok / Krook / Krok
« skrivet: 2016-01-11, 22:23 »
Hej Anna,
 
Om det är av intresse, har jag lite mer information om bruksinspektor Carl Adam Krook. För några år sedan hjälpte jag nämligen en kanadensisk dam att försöka hitta hans bakgrund. Med hjälp av indicier ansåg vi oss kunna dra slutsatsen att han var son till postiljonen i Stockholm Anders Krook (1701-1747) och hans hustru Christina Berggren (död 1745). Resonemanget följer nedan:
 
[Karbenning AI:5 (1775-1785) Bild 138 / sid 130]:
I husförhörslängden står det att Carl Adam Krook var född i Stockholm 1732-12-10.
 
[Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:143 (1748-1748) Bild 3250 / sid 306]:  
Bouppteckning efter postiljonen Anders Krook från 1748-03-05. Han efterlämnade änkan Magdalena Tanglin, samt två barn från sitt föregående gifte med Christina Berggren, nämligen sonen Carl på det femtonde året och dottern Anna Sophia på det nionde. Änkan berättade att löjtnanten Abraham Hagström vid Svanå bruk hade lovat att bli förmyndare åt sonen. Abraham Hagström var gift med Magdalena Tanglins syster Catharina Tanglin. Carls ålder stämmer bra överens med födelsedatumet ovan.
 
[Västervåla C:1 (1721-1774) Bild 81]:
1762-02-12 döptes Carl Adam Krooks första barn i Engelsberg. Bland vittnena nämns ovannämnda Abraham Hagström och hustru Catharina Tanglin. Dessa kunde dock inte komma till dopet, utan kyrkoherden Eric Hellbom och hans hustru Anna Maria Sahlin närvarade i deras ställe. Uppenbarligen ansåg man det vara av vikt att paret Hagström skulle vara vittnen, vilket talar för att det fanns en relation dem emellan.
 
Att Abraham Hagström och hans fru skulle stå nära två olika Carl Krook från Stockholm, båda födda omkring 1732, ter sig mindre rimligt. Slutsatsen är alltså att det rör sig om samma person i bouppteckningen och i dopnotisen ovan!
 
Namnet Adam verkar Carl Krook för övrigt ha tagit först då han blivit bruksinspektor vid tiden för sitt äktenskap med Johanna Rosina Vieweg 1761-05-11. Innan dess verkar han kallats enbart Carl [Västanfors AI:6 (1756-1768) Bild 138 / sid 133].  
 
Han dog i Karbenning 1784-04-13. Bouppteckningen efter honom finns bevarad.
 
Vem var då postiljonen Anders Krook? Han föddes på Torsätra säteri i Hagby socken (C) i februari 1701. Hans far var jägerifiskalen Jakob Krook och hans mor Brita Sofia Reenhielm, dotter till riksantikvarien Jakob Reenhielm och hustrun Anna Böllja. Jakob Krook i sin tur var son till häradshövdingen Gudmund Davidsson Krook och dennes andra hustru Catharina Caspersdotter Gierner. Det finns mycket mer att berätta om dessa, men det får i så fall bli i ett annat inlägg!  
 
MVH
Stefan Lundell

28
Silfversparre / Silfversparre
« skrivet: 2016-01-07, 21:40 »
Hej,
 
Allt handlar ju om källor. Min utgångspunkt är Elgenstiernas ättartavlor, inklusive supplementbanden från 2008. Dessa är givetvis inte fullkomliga, men utgör ändå en mycket god grund för vidare diskussioner. För att åtminstone jag ska ta uppgiften om en tidigare okänd son till Måns Persson på allvar, vill jag därför se ordentliga källor. Just nu ser jag bara en massa frågetecken.
 
Till att börja med, vem var Jöns Månsson? Vad vet man egentligen om honom? Det påstås att han föddes 1550 i Vånga socken. Finns det dokumenterat i någon samtida källa, eller är det något som någon har antagit långt senare? Rent allmänt kan man nog säga att så exakta födelseuppgifter är ovanliga för personer födda vid mitten av 1500-talet. Påståendet att Måns Persson skulle ha varit född omkring 1510 är nog för övrigt en fantasiprodukt. Det finns inget i hans kända levnadsbeskrivning som gör att man kan åldersbestämma honom så exakt. Under de år jag har ägnat mig åt släktforskning, har jag tyvärr alltför ofta sett helt grundlösa antaganden, som snabbt har spritts som sanningar.
 
Jag gjorde en sökning på Ancestry, och såg då att ett större antal släktträd har tagit upp Jöns bland Måns Perssons och Elsa Nilsdotters barn. Eftersom jag inte är medlem, kan jag inte se detaljerna i dem. Uppenbart är dock i alla fall att det stora flertalet endast har kopierat uppgifterna från andra. Helt avgörande i den här frågan är ju, som du också antyder, att någonstans hitta en härledning som håller för närmare granskning. Gör vi det, blir nog även Riddarhuset intresserat!  
 
Som synes är jag skeptisk. Skulle det dyka upp uppgifter som visar att jag har fel, är jag dock beredd att ändra uppfattning!
 
MVH
Stefan Lundell

29
Silfversparre / Silfversparre
« skrivet: 2016-01-04, 13:14 »
Hej Curt,
 
Varifrån kommer uppgiften om att Jöns Månsson skulle ha varit son till Måns Persson Silfversparre?  
 
Ätten Silfversparre kom visserligen från Östergötland, men mig veterligen var Måns Persson huvudsakligen verksam och bosatt i Uppland. Hans hustrus ätt (Bölja från Uppland, som den introducerade ätten Böllja, nr 127, för övrigt härstammade ifrån via mödernet) var också uppländsk.  
 
Jag tycker att informationen om Jöns Månssons föräldrar känns lite långsökt.
 
MVH
Stefan Lundell

30
Västra Skedvi / Västra Skedvi
« skrivet: 2015-08-23, 14:15 »
Hej,
 
Jag undrar om någon kan hjälpa mig med att utläsa var den gamla hustru Ingeborg bodde, då hon dog 1715. Jag tolkar det som Bråt/Bråttorpet. Fanns det någon sådan plats i Skedvi?
 
Västra Skedvi C:1 1672-1725 Bild 105 / sid 101:

 
Västra Skedvi C:1 1672-1725 Bild 106 / sid 102:

 
MVH
Stefan Lundell

31
Arboga stadsförsamling / Arboga stadsförsamling
« skrivet: 2015-02-14, 10:14 »
Hej Ulf,
 
Enligt folkräkningen 1910 bodde elektricitetsmontören Lars Nilsson, född 1881 i Fellingsbro, i kvarter Adlern mindre 9 N:o 975-987 i Gustav Vasa församling i Stockholm. Han var gift med Ester Amalia, född 1885 i Vreta Kloster i Östergötland. Tillsammans hade de dottern Gurli Ester Emerentia, född 1910 i Gustav Vasa.
 
Dotterns födelse finns noterad i Gustav Vasa C I:2 (1908-1910), sid 170. Hon föddes 1910-02-13. Faderns födelsedatum uppges vara 1881-08-10, dvs det stämmer helt överens med din Lars Nilssons. Hustruns namn var Ester Amalia Persson och hon föddes 1885-03-21.
 
MVH
Stefan Lundell

32
Kaxe / Kaxe
« skrivet: 2014-11-29, 09:40 »
Hej,
 
Efter en del efterforskningar har jag nu lyckats knyta en son till kyrkoherden Salomon Erici Kaxe (död 1632), som nämns i Berith Hemmingbergs inlägg från 2002:
 
I ett kungligt donationsbrev från 28 september 1613 [Riksregistraturet volym B 120, sid 563] nämns att Salomon Ericis son studerade på universitet i Tyskland. Jag har sedan tidigare misstänkt att denne son var Olaus Salomonis Tunensis Florinus, kyrkoherde från 1622 i Ekeby och Bladåker och från 1625 i Björklinge (C). Innan dess hade han varit student vid Uppsala universitet från 1609 till åtminstone 1611. Tilläggsnamnet Tunensis har jag antagit varit härlett från Tuna socken, där ju Salomon Erici var kyrkoherde.
 
I går fick jag svar från Leif Tennare, där han bekräftade att Olaus Salomonis Florinus från 1613 verkligen hade varit inskriven vid tre olika tyska universitet, Greifswald, Helmstedt och Wittenberg: . Med andra ord råder det inte längre några tvivel om att Olaus Salomonis var son till Salomon Erici Kaxe.
 
Olaus Salomonis Florinus var gift med Metika Söffringsdotter Holmdorff, dotter till den tidigare kyrkoherden i Björklinge Severinus Holmdorphius. Tillsammans hade de åtminstone två barn: dottern Catharina Olofsdotter Florina (död 1697), samt sonen Johan, som år 1661 var blind och därför fick Riddarhjälpen i Björklinge. Catharina var gift med Agneta Horns befallningsman på Sätuna säteri, Lars Larsson, och hade med honom åtminstone tre söner: Olof, Salomon och Gustaf, varav de två sistnämnda tog namnet Forsell. Olaus Salomonis själv avled någon gång mellan 23 januari 1638 och 1 maj 1639.
 
Med vänliga hälsningar
Stefan Lundell

33
29 Skolor och skolgång / Prästutbildning
« skrivet: 2014-11-28, 23:50 »
Hej Leif,
 
Ett mycket stort tack för hjälpen! Du gav mig mer information än vad jag någonsin hade vågat hoppas på att kunna hitta själv!  
 
I min forskning innebär det här också en mycket viktig pusselbit för att jag ska kunna knyta Olaus Salomonis till den som jag har förmodat var hans fader, nämligen kyrkoherden Salomon Erici i Tuna socken. Det var denne som 1613 hade en son som studerade i Tyskland, enligt ett kungligt donationsbrev. Nu hyser jag inga större tvivel om vem sonen var!  
 
Trevlig helg!
 
/Stefan

34
29 Skolor och skolgång / Prästutbildning
« skrivet: 2014-11-28, 19:42 »
Hej Leif,
 
Tack för ditt svar!  
 
Som student i Uppsala kallade sig min anfader Olaus Salomonis Tunensis. I samband med en disputation 1611 hade han även lagt till sig namnet Florinus. Som präst verkar han enbart ha behållit det sistnämnda, och är alltså känd som Olaus Salomonis Florinus.
 
Hälsningar
Stefan

35
29 Skolor och skolgång / Prästutbildning
« skrivet: 2014-11-27, 21:45 »
Hej,
 
Jag har en anfader som var kyrkoherde i Björklinge (C) under 1620- och 1630-talen. Han var inskriven vid Uppsala universitet 1609, och studerade där i åtminstone två år. Det finns vidare uppgifter som kan tyda på att han senast 1613 hade fortsatt sina studier vid tyska universitet. Vilka universitet hade i så fall kunnat vara aktuella för en blivande präst?
 
MVH
Stefan Lundell

36
Hej,
 
Jag har påbörjat det mödosamma arbetet med att försöka översätta brevet. Hittills har jag kommit ungefär halvvägs på den första sidan. Jag förhåller mig stundtals ganska fritt till texten:
 
Jag hälsar Er Upplyste och Givmilde Herre med ett flertal böner från Franekers universitet.
 
Utan dröjsmål önskar jag uttrycka vår allvarliga oro inför Er Milde och Upplyste Herre. Till detta vårt universitet kom för tre år sedan genom Er försorg Gudmund Krook, svensk och smålänning, elev från Trolles klass, juridikstudent. Han har varit mottagare av våra borgares välvilja och goda tro, både vad gäller enskilda tjänster och stöd, då man lånat honom till vad som synes nödvändigt för både studier och dagligt livsuppehälle. För detta är han skyldig trehundratrettiosju floriner, fyrtionio [enligt summeringen 10!] stuiver och tolv duit, vilket framgår av den bifogade summeringen.
 
Ser det någorlunda korrekt ut så här långt?
 
MVH
Stefan

37
Hej igen,
 
Ovanstående brev finns för övrigt i den Oxenstiernska samlingen på Riksarkivet i Stockholm (volym E 751). I samma samling (volym E 638) finns även brev till Axel Oxenstierna från både Gudmund Krook och hans farbror Nicolaus Krokius, som var biskop i Växjö.  
 
I brevet från Wissenbach nämns ju att Gudmund Krook var Trolliorum alumnus. Intressant nog ber biskopen Axel Oxenstierna i ett brev av 4/8 1638, alltså sju år tidigare, att brorsonen Gudmund Davidsson Krook ska få ta del av Trollorum stipendii, och skriver då också att denne har studerat fem år vid Uppsala universitet, med goda resultat. Även Gudmund Krook själv nämner i två av breven till Axel Oxenstierna att han är Trollorum alumnus, och i ett av dem uttrycker direkt tacksamhet till Axel Oxenstierna däröver. Uppenbarligen var det Oxenstierna som utdelade detta stipendium.
 
Universitetet i Franeker var för övrigt ett mycket framstående universitet under 1600-talet, men kom sedan att tappa i anseende, för att slutligen avvecklas av Napoleon år 1811.
 
Detta var en liten bakgrund till det berörda brevet.  
 
MVH
Stefan

38
Hej Heikki,
 
Jag har nu skrivit av brevet så gott jag kan:
 
Illustrus et generoso Dno salutem plurimam precatur Acad:a Franequerana:
 
Non multis morabimur gravissimas curas uras Clementis et Illustris Vir : nude rem ipsam exponemus. In hanc Academiam eram studiorum causa iussu Maecenatum venit ante annos tres Godmundus Crokius Smolandus Suecus, Generosum Trolliorum Alumnus, iuris studiosus : Iis cuium nos Frarum benevolintiam singulari fide expertus est, qui tum singularia officia, tum subsidia, resque, quas et studiorum intersitas, et vitae quotidianae commoditas videbantur flagitare, crediderunt : Quopacto aes alidnum trecentorum triqinta septem flor: car: novem stuf: 12 obul: Et ex adiunctis summulis patebit, hic contraxit. Porro idem ante annum hinc difcesit conuafatis rebus suis, relicto aere insoluto : Et ex eo temporo non curavit creditoribus suis fatistieri : Atque adeo necessitatem is improsuit petendi a nobis, Et apud Illustriss: Dnavem Eram nomine publico intercederemus,  quo Illust: Dnavis Erae adiuti authoritate compotiri credite possint: Quamobrem quum non modo Illustriss:ae Dnavis Erae inspection dictum Crockium subuectum ipso intellexcrimus, sed et nobis abundi comsfiet singulari vos affictu literas humanioros, et Academicas Belgicas earunique cultures, et Antecessoros amplecti : Et coero intersit Academiae, Academicae Societatis, et commode Peregrinorum, et civos ad ipsorum necessitates sublevaridum propensi non deludantur, suique officii praestiti damnum patiantur. Idcirio etiam atque etiam (cuium nos Frarum miserti) oramus Illust: Dnavem Eram et Godmundum Croockium serio mandata ad satisfactionem, eamque maturam adigat, atque compellat : Ad factum nos beneficii loco, et tam honori Ero quam iustitiae datum interpretabimur, omnibusque officiis promtrevi studibimus : Deum V. M. supplicantes
Illust:am Dnavem Eram incolumeni diu, et Potentem Eccliae Dvi, et Reip: commodo conferuet.
Datum Franequera Frisiorum Kul: Novembribus Ao 1646.
 
Illust:mae Dnavis Erae
Studiossimi
Johannes Jacobus Wissenbach, juris prof. et p. t. Academiae Rector
 
 
Förteckningen över böckerna på bild tre inleds med:
 
Rationos Dni Gudmundi Crocii Theol. Studiosi in Academia Franeq librorum, quos in Auctionibus publicis emit, et in Patriam contulit, relicto aere insoluto.
 
Det sistnämnda tolkar jag som, i fri översättning: Lista över böcker som teol. studenten vid Franekers universitet, Gudmund Krook, inhandlat vid offentliga auktioner, samt fört till hemlandet utan att ha betalat. Summan uppgår till 45:17 floriner. Exakt samma summa finns överst på nästa sida, uppenbarligen skulden till professorn och bibliotekarien Arnold Cochet (?). Sedan följer en rad andra skulder, som Gudmund Krook uppenbarligen också har lämnat obetalda vid sin hemfärd.
 
MVH
Stefan

39
Hej Håkan,
 
Jag har dragit mig lite för att skriva av brevet, eftersom jag ju inte behärskar latin, och därför har varit rädd att det skulle bli för många felaktigheter. Dock ska jag kanske ändå göra ett försök och testa Google Translate, för att se om det kommer ut något vettigt.  
 
Tack för tipset!
 
MVH
Stefan

40
Hej,
 
Jag har en omfattande text på latin, som jag undrar om någon skulle kunna hjälpa mig med att ta fram en åtminstone ungefärlig översättning av.  
 
Texten det rör sig om är ett brev skrivet av Johann Jacob Wissenbach, rektor på universitetet i Franeker, Holland, adresserat till Axel Oxenstierna. Det handlar om studenten Gudmund Davidsson Krook 1613 - 1677, som sedermera blev bland annat borgmästare och häradshövding i ett antal städer respektive härader.  
 
De första två bilderna som jag bifogat är själva brevet. Detta följs av en förteckning över böcker, som man, om jag förstår saken rätt, kräver ersättning för. Jag misstänker därför att Gudmund Krook har råkat få dem med sig hem till Sverige...
 
I första hand är det brevet som intresserar mig. Jag förstår dock att det är ganska mycket begärt att någon ska sätta sig ner och översätta allt detta. Men om någon vill och kan hjälpa till, blir jag självklart mycket tacksam!
 
Med vänliga hälsningar
Stefan Lundell
 




41
Nykvist / Nyqvist / Nykvist / Nyqvist
« skrivet: 2014-04-21, 19:15 »
Hej Kristina,
 
Tack! Då vet jag vad jag ska titta efter!  
 
Hälsningar
Stefan

42
Nykvist / Nyqvist / Nykvist / Nyqvist
« skrivet: 2014-04-21, 07:12 »
Hej Kristina,
 
Det här var för mig ny och mycket intressant information om släkten Nyqvist, inte minst för att det uttryckligen säger att landsfiskalen och bruksförvaltaren Anders Nyqvist verkligen var son till åldermannen Anders Persson! Finns det fler utdrag från domböckerna som rör familjen?
 
MVH
Stefan Lundell

43
Eksjö / Äldre inlägg (arkiv) till 15 april, 2014
« skrivet: 2014-03-20, 20:49 »
Hej Karl-Henrik,
 
Nils Rymonius var för övrigt gift med Sara Verelia, och alltså svåger till Margareta och Catharina Nilsdöttrar.
 
/Stefan

44
Eksjö / Äldre inlägg (arkiv) till 15 april, 2014
« skrivet: 2014-03-19, 22:30 »
Hej,
 
Jag skulle vilja återknyta lite till Nils meddelanden från 2013-11-29, där han nämner Margareta Nilsdotter Verelia, och hennes möjliga band till den släkt Verelius som behandlas i Smolandi Upsalienses. Den Verelius som där avhandlas bör ju vara fornminnesforskaren, riksantikvarien, mm, Olof Verelius (1618 - 1682), som var verksam vid Uppsala universitet. Han var son till kyrkoherden Nils Petri Ingatorpensis och hustrun Botilda Olofsdotter.
 
Själv forskar jag på Olof Verelius styvson Jacob Reenhielm och dennes släkt. År 1688 drevs en arvstvist mellan Jacob Reenhielm och den äldsta dottern Brita Sophia Reenhielm i Svea Hovrätt. Bland handlingarna finns ett utdrag av bodelningen efter Olof Verelius från 1682-04-17 (Svea Hovrätt, Huvudserie [Liber causarem], SE/RA/420422/01/E VI a 2 aa/415 (1688)). Bland undertecknarna av dokumentet finns en Gabriel Lilliewalck, som skrivit under Uppå min K: Modhers och Mosters Catharina Werelia wägnar.  
 
Om jag förstår saken rätt av de tidigare inläggen, var Margareta Nilsdotter Verelia gift med Christiern Persson Liljewalch. Gabriel Liljewalch bör då rimligen vara deras son, och hans moder följaktligen en syster till Olof Verelius.  
 
MVH
Stefan Lundell

45
Nykvist / Nyqvist / Nykvist / Nyqvist
« skrivet: 2014-02-10, 22:22 »
Hej,
 
För att återknyta till mina inlägg från juni 2011, har jag nu hittat nya uppgifter, som visar att skräddarmästaren Jonas Nyquist redan hade varit gift innan äktenskapet 1748 med Brita Tollesdotter:
 
16/9 1742 gifte sig skräddaren Jonas Nyquist med jungfru Lisa Nilsdotter Wallmén från Prästbol i Norra Råda. Paret var bosatt i Prästbol.
 
19/8 1743 föddes sonen Anders, som dock avled två månader senare. 1745 fick de dottern Lisa, som begravdes 21/4 1745, endast fem veckor gammal. 20/6 1746 föddes slutligen tvillingarna Nils och Ingrid. Uppenbarligen till följd förlossningen dog hustrun, eftersom hon begravdes 6/7 samma år. Hon var 32 år gammal vid sin död.
 
12/9 1746 dog sonen Nils, 12 veckor gammal, i Nyeds socken.
 
Det sistnämnda tycker jag stärker kopplingen till den förmodade systern Maria Nyquist, Jonas Gartmans hustru, som ju levde i Nyed. Att första sonen respektive dottern med Brita Tollesdotter får samma namn som sina avlidna halvsyskon Anders och Lisa, stärker också antagandet att Jonas Nyquists föräldrar verkligen hette Anders och Elisabeth, och att han alltså skulle vara son till Anders Nyquist och Elisabeth Ferner.
 
MVH
Stefan Lundell

46
Schméer / Schméer
« skrivet: 2014-01-09, 21:14 »
Hej,
 
Jag har de senaste veckorna forskat lite på släkten Schméer, framför allt dess tidigaste generationer i Sverige.
 
Till att börja med har jag kunnat konstatera att uppgiften om att bröderna Werner och Hans Hindrich Schméer var söner till borggreven Johan von Schmeerfeldt och dennes hustru Elisabeth Schorkopsin i Zohns vid Rhen, kommer från Hans Hindrichs anteckningsbok, som finns bevarad i Manuskriptsamlingen i Riksarkivet. Jag har därefter kontaktat arkivet i Rhein-Kreis Neuss, där Zons ingår, och frågat om denne borggreve Johan von Schmerfeld. Som svar fick jag att mellan åren 1617 och 1638 hette borggreven Johann Schmergen, enligt historikern Aenne Hansmann i boken Geschichte der Stadt und des Amtes Zons (Düsseldorf 1973, sidan 317). Då Hans Heinrich uppger sig ha varit född i Zons 1632, är det här uppenbarligen rätt person. Antagligen var även Werner, som av allt att döma var äldre än Hans Hindrich, också född i Zons.
 
Jag hoppas att mitt inlägg kan vara av intresse för någon! 
 
MVH
Stefan Lundell

47
Hej Helena,
 
Tack för ett mycket snabbt svar!  
 
Jag har nu tittat i mantalslängden. Dock misstänker jag att siffran 43 anger åldern, och inte födelseåret. Annars vore 1743 ett rimligt födelseår, efter vad jag vet om familjen.  
 
MVH
Stefan

48
Hej,
 
Jag söker information om en rotebåtsman Johan Liljeberg, som jag gissar var förlagd i Stockholms län. Det enda omnämnandet jag har om honom, är i bouppteckningen efter hans halvbror Peter Liljeberg, som dog i Katarina församling i februari 1768 (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:207 (1768-1768) Bild 2140 / sid 177).
 
Jag hoppas framför allt på att få tag i tid och plats för Johan Liljebergs födelse.
 
MVH
Stefan

49
Ferner / Ferner
« skrivet: 2013-06-02, 10:54 »
Hej,
 
I går fann jag svaret på frågan jag ställde för på dagen två år sedan... :-)
 
Elisabeth Ferner avled någon gång 1718 - 1719. I samband med det förordade den efterlämnade maken hennes fränder, handelsmännen Bengt Ollenström och Jonas Ferner, som förmyndare åt de omyndiga barnen (Kils häradsrätt AIa:9 (1715-1725) Bild 222: 1719-10-31). Senare (1720-09-07) avsade sig Bengt Ollenström förmyndarskapet (Kils häradsrätt AIa:9 (1715-1725) Bild 291). Då framgår det att Jonas Ferner är morbror åt barnen, och alltså Elisabeths bror.
 
Lite efterforskningar kring Ollenström visade att han var gift med en Catharina Segolsdotter.
 
I Svenskt Biografiskt Lexikon finns släkten Ferner upptagen (http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=15264). Där nämns bröderna Seved, Jonas och Georg, vilka var söner till handelsmannen och rådmannen i Filipstad Jonas Göransson och hustrun Maria Segolsdotter. Maria var dotter till rådmannen Segol Larsson. Catharina Segolsdotter var med största sannolikhet syster till Maria, och Bengt Ollenström följaktligen ingift morbror till Elisabeth Ferner.
 
Slutsatsen är alltså att Elisabeth var syster till bröderna Ferner, och dotter till rådmannen Jonas Göransson och hustrun Maria Segolsdotter i Filipstad.
 
MVH
Stefan Lundell

50
Rahm / Rahm
« skrivet: 2013-02-27, 22:35 »
Hej Alexander,
 
Det finns en bouppteckning efter Christian Rahm, som finns tillgänglig i SVAR (Justitiekollegium 1637-1856..., Bouppteckningar, SE/SSA/0145A/F 1/F 1 A/158 (1754) Bild 307 sid 945). Där framgår att han avled 1754-09-12 och efterlämnade hustrun, samt dottern Ebba Christina och hennes make. Inga andra arvingar nämns.
 
Christina Qvast hade tidigare varit gift med skomakaren Lars Werre, som avled 1720-03-25. År 1725 gjordes en bouppteckning efter honom, antagligen i samband med Christinas nya äktenskap med Christian Rahm (Justitiekollegium 1637-1856..., Bouppteckningar, SE/SSA/0145A/F 1/F 1 A/94 (1725) Bild 1420 sid 1378). Där nämns att de hade fyra barn tillsammans: Elisabeth 14 år, Lars 13 år, Olof på det 11:e året och Anna på det 8:e.
 
MVH
Stefan Lundell

51
Rahm / Rahm
« skrivet: 2013-02-15, 17:54 »
Hej Roger,
 
Som jag ser det, finns det inget som talar för att Catharina Forsman skulle ha någon koppling den Johan Forsman du nämner. Hon var dotter till gruvfogden Hans Forsman i Norberg. Denne gifte sig 1705 med änkan Catharina Böös i Smedjebacken i Norrbärke, vilket är bland det tidigaste jag har sett honom i källorna. I husförhörslängden hittar man honom också (Norrbärke AI:2 (1694-1704) sid 161). På samma uppslag finns för övrigt även en Johan Forsman, vilket skulle kunna vara en släkting till honom, även om jag inte har några uppgifter som styrker det.  
 
Jag tror inte att Forsman i Smedjebacken har någon som helst koppling till Forsmansläkten i Råneå. Det är nog två helt olika släkter som har tagit samma namn.
 
MVH
Stefan Lundell

52
Väse / Väse AI:7 (1755 - 1759) sid 174
« skrivet: 2012-11-27, 18:00 »
Tack!

53
Väse / Väse AI:7 (1755 - 1759) sid 174
« skrivet: 2012-11-27, 10:38 »
Hej,
 
Jag har nu hamnat hos Nils Olsson och hans hustru Margareta i Slättåsen. Dock har jag väldigt svårt att tolka hustruns patronymikon, och undrar därför om det finns någon som kan hjälpa mig.
 

 
Tack på förhand!
 
MVH
Stefan

54
Brattfors / Brattfors
« skrivet: 2012-11-19, 22:18 »
Hej,
 
2010-01-13 skrevs ett inlägg angående Bengt Christoffersson i Fransostorp, och vilka barn han hade. Utöver sönerna som nämndes i diskussionen, misstänker jag att även Annika Bengtsdotter (död 1773-05-06), gift med Olof Olofsson i Dalkarlstorp, var hans dotter. Jag bygger gissningen på att Bengt Christoffersson var vittne på åtminstone tre av barnens dop (Johan 1742, Christina 1746 och Maria 1748), samt vid något tillfälle även hans söner Bengt och Olof. Uppenbarligen fanns det en koppling mellan familjerna. Är det någon som vet något mer?
 
I inlägget står det också att Bengt Christoffersson var son till Christoffer Andersson, som var född 1661, samt att han själv dog i Brattfors 1765. Var finns dessa uppgifter? Jag har inte kunnat hitta Bengt Christoffersson i dödboken.
 
Jag är tacksam för all hjälp!
 
MVH
Stefan

55
Gartman / Gardtman / Gartman / Gardtman
« skrivet: 2012-06-23, 20:19 »
Hej Harriet,
 
Tack för upplysningarna! När jag sökte på Helmer Lagergren, såg jag att han hade givit ut boken Värmländska släkter. Ett bidrag till Värmlands personhistoria. Det är möjligt att släkttavlorna du nämnde finns med där. Jag tänker låna boken på biblioteket, och förhoppningsvis hitta något av intresse där. Jag återkommer i så fall.
 
Med vänliga hälsningar
Stefan Lundell

56
Gartman / Gardtman / Gartman / Gardtman
« skrivet: 2012-06-14, 21:06 »
Hej Harriet,
 
Det var jag som skrev den ursprungliga frågan om Jonas Gartman, vilken Anna Bergek svarade på. Jag håller med dig om att han troligen inte har några kopplingar till Gartegårdssläkten.
 
Vad gäller Gartman i Värmland, har jag inte forskat så mycket, men ändå hittat lite till sedan jag skrev min fråga: Utöver Jonas, fanns det en Catharina Eriksdotter Gartman (1705 - 1758), som 11/3 1736 gifte sig med bruksbokhållaren Anders Åhman från Ramsbergshammar. Giftermålet skedde i Filipstad, och i vigselboken står det noterat att hon var från staden (Filipstad C:4 (1699-1717) Bild 49 / sid 87). Vid tillfället kallades hon endast Catharina Eriksdotter. Namnet Gartman dyker dock upp senare, då familjen flyttat till Östra Fågelvik (ex: Östra Fågelvik AI:3 (1751-1760) Bild 73 / sid 134). Det är också i Östra Fågelvik hon avlider 1758.
 
Intressant nog hette Jonas Gartmans äldsta son Erik, varför jag sedan tidigare har ansett det som troligt att han var son till just en Erik. Då även hans hustru, Maria Nyquist, ser ut att ha haft kopplingar till Filipstad, anser jag det inte alls osannolikt att han själv hade anknytning dit, och att Catharina Eriksdotter följaktligen skulle ha kunnat vara hans syster eller möjligen brorsdotter. Gartmans skulle alltså då ha kunnat vara borgare i Filipstad.
 
Min avsikt är att gå igenom rådhusrättens domböcker, och där förhoppningsvis hitta fler uppgifter.  
 
Vänliga hälsningar
Stefan Lundell

57
Lundell / Lundell
« skrivet: 2012-04-14, 13:59 »
Hej Sandra!
 
Jag har hunnit söka lite på Anders Olsson Lundell, och hittat en anmärkningsvärd detalj, nämligen att födelseåret inte stämmer alls, och antagligen inte orten heller: Han föddes antagligen omkring 1785, kanske i Nysätra!
 
I husförhörslängden för åren 1832-36 (Hjälsta AI:8 (1832-1840) Bild 123 / sid 119 (AD)) står det under Vreta att arrendatorn Anders Olsson Lundell var född i Gryta 1805. Där står också att familjen flyttat från sidan 49 år 1834. Går man till den sidan (Hjälsta AI:8 (1832-1840) Bild 53 / sid 49) hittar man bonden Anders Olsson Lundell med samma familj, men nu står det plötsligt att han är född 1785. Familjen flyttade in från Litslena 1832.
 
Jag har sökt vidare bakåt, och sett bland annat att torparen och änklingen Anders Johan (!) Lundell vid Örnberget i Fröslunda socken och pigan Maja Stina Lundblom i Jädra gifte sig 1829-11-01 (Hjälsta C:3 (1814-1832) Bild 49 / sid 59).
 
Går man till Örnberget i Fröslunda hittar man Anders Olsson Lundell med förra hustrun, Stina Carlsdotter, född i Gryta 1785. Där står nu att Anders Olsson är född i Nysätra 1786 (Fröslunda AI:6 (1815-1841) Bild 56 / sid 51)! Jag har hittills kunnat följa honom till 1812, då han, vad jag förstår, ska ha flyttat in från Hagby (Fröslunda AI:5 (1794-1814) Bild 278 / sid 272). Han gifte sig 1813 med Stina Carlsdotter, änka efter Mats Matsson.  
 
Anders Olsson och Stina Carlsdotter hade åtminstone följande barn: Stina Lisa (född 1814), Jan Erik (född 1821) och Anders (född 1826), som alla föddes i Fröslunda.
 
Med Maja Stina Lundblom hade han åtminstone Lars Gustaf (född i Litslena 1830), Maria Gustava (född i Hjälsta 1834) och Karl Olof (född i Hjälsta 1835).
 
Hälsningar
Stefan

58
Lundell / Lundell
« skrivet: 2012-04-07, 20:44 »
Hej,
 
Anders Larsson var enligt födelseboken född 1805-05-03, och inte 1805-05-23 (husförhörslängden ger endast födelseåret). Varken födelsedatum eller patronymikon stämmer alltså överens med Anders Olsson Lundell, varför jag inte uppfattar att det skulle handla om samma person.
 
Hälsningar
Stefan

59
Lundell / Lundell
« skrivet: 2012-04-07, 13:05 »
Hej Sandra,
 
Har du några fler uppgifter om Anders Olsson Lundell? Jag utgick från att det var Gryta socken i Uppsala län som han skulle ha varit född i, men kunde inte hitta någon Anders Olsson som skulle ha varit född vid den här tiden.
 
Det är för övrigt Gryta som min egen släkt kommer från, varför jag tycker det är intressant att hitta fler Lundell-släkter därifrån!  
 
Hälsningar
Stefan Lundell

60
Lindgren / Äldre inlägg (arkiv) till 21 februari, 2012
« skrivet: 2012-02-20, 20:40 »
Hej Mats,
 
Jag är själv inte någon expert på hur namnbyten gick till på 1800-talet, men vad jag har förstått från bland annat diskussioner här på forumet, var det fram till 1901 tämligen fritt att välja sig ett efternamn, och det krävdes inga särskilda procedurer. Det räckte med att meddela omgivningen sitt nya namn. Varifrån Karl Gustaf har fått sitt efternamn tycker jag verkar ganska uppenbart: Han var född i Linde, och troligen har han härlett sitt namn därifrån.  
 
Du berättar att Karl Gustaf var oäkting, och vad jag förstår var hans far okänd, eller åtminstone inte ville kännas vid honom. Eftersom han därför inte hade något naturligt patronymikon, känns det rimligt att han valde sig ett familjenamn, för att på så sätt skapa sig en identitet.
 
Hälsningar
Stefan

61
Mariefred-Kärnbo / Mariefred-Kärnbo, F:1
« skrivet: 2012-02-12, 12:07 »
Hej Stefan,
 
Det verkar mycket troligt. Tack för hjälpen!
 
Hälsningar
Stefan

62
Mariefred-Kärnbo / Mariefred-Kärnbo, F:1
« skrivet: 2012-02-12, 09:58 »
Hej,
 
Jag har svårt att tyda var bonden Per Ericsson var född. Jag tycker att det ser ut som Seleön i Nästa, men kan inte hitta någon sådan plats.
 
Finns det någon som kan hjälpa mig?
 

 
 
Med vänliga hälsningar
Stefan Lundell

63
Krook / Krok / Krook / Krok
« skrivet: 2012-01-19, 20:55 »
Hej,
 
En kort kommentar till mitt förra inlägg:
 
Eftersom det under Gudmund Krooks livstid levde flera personer med samma namn, där kusinen Gudmund Nilsson Krook till och med hade samma yrke (häradshövding), har ett av målen varit att klargöra vad som rör ovanstående Krook, och vad som gäller andra personer. Samtliga dokument som jag har angivit ovan, anser jag kan knytas till Gudmund Davidsson Krook (1613 - 1677). Bevisen består dels av detaljer i skrivelserna, dels av hans namnteckning i breven.
 
/Stefan

64
Lohm / Lom / Lomm / Lohm / Lom / Lomm
« skrivet: 2012-01-19, 20:22 »
Hej,
 
Det var nog ganska vanligt att barn skrevs in vid Uppsala universitet under 1600-talet. Exempelvis är ungefär hälften av de inskrivna studenterna under höstterminen 1674 markerade med en stjärna i matrikeln, vilket i det fallet innebar att de var för unga för att deras studieförmåga skulle kunna bedömas.
 
Jacob Isthmén, som senare adlades Reenhielm, var bara fem år gammal, då han skrevs in vid universitetet 1649. Det kan dock bero på att hans far var professor där.
 
Hälsningar
Stefan

65
Krook / Krok / Äldre inlägg (arkiv) till 18 januari, 2012
« skrivet: 2012-01-18, 22:01 »
Hej,
 
Jag har den senaste tiden forskat en del på häradshövdingen Gudmund Davidsson Krook, som nämnts tidigare i diskussionerna på den här sidan. Utgångspunkten har varit biografin på en knapp sida i Smolandi Upsalienses, vilken jag har försökt att bekräfta och komplettera med förstahandskällor. Här är en sammanfattning av vad jag har hittat:
 
10/6 1630 skrevs Gudmund Krook in på Köpenhamns universitet, tillsammans med sin bror Anders, för studier i civilrätt. I matrisen står följande noterat: Gudmundus Davidis Krogius, Svecus, ante annum depositus in academia Upsaliensi. Vad jag förstår hade han redan studerat ett år i Uppsala.
 
I ett brev från biskopen i Växjö Nicolaus Krokius till Axel Oxenstierna 4/8 1638, nämns brorsonen Gudmund Davidsson Krook, och att denne har studerat 5 år i Uppsala. I samma brev, liksom i flera andra brev till Axel Oxenstierna, rekommenderar biskopen också sin egen son, Gudmund Nilsson Krook. (Riksarkivet: Oxenstiernska samlingen, volym E 638)
 
18/6 1640 stämdes Gudmund Krook i Västbo häradsrätt av Torsten Bengtsson för lägersmål och mökränkning av dottern Brita, vilket hade resulterat i ett barn fött 25/2 1639 och avlidet ett drygt år senare. Han nekade dock till faderskapet, och efter en längre process blev han slutligen frikänd 24/5 1641. I domboken framgår det att han vid tiden vistades i Uppsala och Stockholm. (Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIAAAC:8: Västbo häradsrätts dombok 18/6 1640, 16/9 1640, 1/2 1641 och 24/5 1641).
 
29/7 1646 utnämndes Gudmund Krook till borgmästare i Åbo, via en fullmakt från drottning Kristina (Riksregistraturet juli-aug 1646 sid 1355). Styret av staden hade enligt denna misskötts, och det var uppenbarligen Krooks uppgift att bringa ordning. Redan 11/5 1647 fick han en ny fullmakt, den här gången till att vara borgmästare i Kalmar (Riksregistraturet april-maj 1647 sid 1129). I fullmakten nämns att han vid tiden är borgmästare i Åbo. Under 1647 och 1648 skrev han sex brev till Axel Oxenstierna (Riksarkivet: Oxenstiernska samlingen, volym E 638), där han beklagar sig över att hindrats från att tillträda tjänsten i Kalmar, på grund av diverse intriger. Han nämner en Christoffer Larsson Grubb som sin värste motståndare. 3/12 1651 fick Gudmund Krook ett privilegiebrev angående en borgmästartjänst i Västervik (Riksregistraturet nov-dec 1651 sid 709).
 
Tre odaterade brev till Magnus Gabriel de la Gardie finns bevarade (de la Gardieska samlingen, volym E 1468). I det första, som antagligen är skrivet 1652 - 1653, uttrycker Gudmund Krook önskemål om att få en tjänst som häradshövding. I brevet nämner han att han bedrivit akademiska studier både inrikes och utrikes, samt att han en god tid företrätt borgmästarämbetet i Åbo och sedermera ämbetet som borgmästare och vice lagman i greve Königsmarcks grevskap (troligen Västervik).  
 
6/8 1653 donerades till Gudmund Krook gården Rosendal i Villstads socken, där hans samma år avlidne far hade varit kyrkoherde (Riksregistraturet aug 1653 sid 1514). 20/8 det året utnämndes han även till häradshövding över Valle och Skånings härader (Riksregistraturet aug 1653 sid 1702).  
 
Under hösten 1657 skrev han flera brev till Jacob Momma (Reenstierna), som han i breven kallar svåger (Momma-Reenstiernasamlingen, volym E 2510). Svågerskapet bestod antagligen i att Mommas frus bror, Abel Kock, 24/6 1657 hade gift sig med Kristina Lenaea Clo, som var systerdotter till Gudmund Krooks första hustru, Elisabeth Kenicia. Breven är daterade i Gryta, samt ett i Stockholm, och från innehållet kan man gissa sig till att han bodde i trakten av Uppsala och Enköping.
 
Det här är de dokument jag har hittat den senaste tiden, dels på Riksarkivet (breven) och dels på SVAR (Riksregistraturet). Jag har fler källor sedan tidigare. Jag känner dock att inlägget börjar bli väldigt långt, så det är nog läge att avsluta här. Det skulle vara roligt att höra från någon som också forskar på den här grenen av släkten Krook.
 
Hälsningar
Stefan
 
(Meddelandet ändrat av Azeleth 2012-01-18 22:26)
 
(Meddelandet ändrat av Azeleth 2012-01-19 09:15)

66
Kock / Cock / Kock / Cock
« skrivet: 2012-01-15, 14:25 »
Hej igen,
 
Efter att ha studerat släkten Kock lite närmare, har jag nog hittat kopplingen till häradshövdingen Gudmund Krook. Abel Kock gifte sig 1657-06-24 med Christina Lenaea Clo, som var systerdotter till Elisabeth Kenicia, Gudmund Krooks första kända hustru.
 
Vad jag har förstått betydde ordet svåger i grunden samma sak som i dag, men kunde också mer allmänt betyda en manlig släkting genom ingifte. Svågerskapet med Abel Kock passade nog in i den definitionen.
 
Hälsningar
Stefan

67
Reenstierna / Reenstierna
« skrivet: 2012-01-12, 20:46 »
Hej,
 
Det är sant att jag hade postat två snarlika inlägg under släkterna Momma-Reenstierna och Kock, helt enkelt för att jag hoppades att få återkoppling från båda håll. För att ställa en mer specifik fråga angående Momma, undrar jag om Jakob Momma kan ha haft en syster, med vilken Gudmund Krook kunde ha varit gift. Om det är den Gudmund Krook jag tror att det är (häradshövdingen Gudmund Davidsson Krook), borde han ha varit nygift 1657.
 
Som jag har nämnt, tror jag dock att det är mer sannolikt att han var gift med någon i släkten Kock, eftersom hela den familjen hade bosatt sig i Sverige, till skillnad från Momma, där ju Jakob och hans bröder kom hit utan föräldrar. Det känns därför troligast att eventuella systrar blev kvar i Tyskland.
 
Hälsningar
Stefan

68
Kock / Cock / Kock / Cock
« skrivet: 2012-01-11, 21:18 »
Hej,
 
I Momma-Reenstiernasamlingen på Riksarkivet (volym E 2510) finns det några brev från en viss Gudmund Krook, skrivna 1657 - 1658, där han genomgående kallar Jakob Momma, och vid något tillfälle Abel Kock, för svåger. Abel Kock var bror till Mommas hustru Elisabeth. I sina anteckningar kallar även Momma Gudmund Krook för svåger.
 
Uppenbarligen var Gudmund Krook på något sätt släkt med familjerna Momma och Kock genom ingifte. Ett alternativ, som kanske är det troligaste, är att han var gift med en syster till Abel och Elisabeth, alltså en dotter till myntmästaren Markus Danielsson Kock. Finns det några uppgifter som skulle kunna tala för eller emot den möjligheten?  
 
Jag är tacksam för alla svar!
 
MVH
Stefan Lundell

69
Hej Bengt-Göran,
 
Ett stort tack för hjälpen!
 
Hälsningar
Stefan

70
Hej,
 
Jag skulle behöva hjälp med att tyda nedanstående stycke från Arboga rådhusrätts protokoll 3/5 1624. I synnerhet är jag intresserad av att förstå relationen mellan Mäster Hieronymus och Doktor Dionysius.
 

 
Jag är tacksam för all hjälp!
 
Med vänliga hälsningar
Stefan Lundell

71
Hej Inga-Lill!
 
Jag härstammar själv från Elisabeths halvbror Jean Fischer, min ff mf mf mf f. Historien om Elisabeths bröllop är om inte annat en rolig berättelse, som måste ha cirkulerat i Arboga, med tanke på att den skrevs ned. Sedan kan man hoppas att det finns ett uns av sanning i den. Problemet blir bara att påvisa vad som i så fall är sant. Berätta gärna vad du hittar i Arboga krönika!
 
Hälsningar
Stefan

72
Hej Inga-Lill!
 
Jag känner inte till Arboga krönika så noga, men vad jag förstår har Bergström haft som ambition att samla berättelser om Arboga, avskrivna från äldre dokument. Jag tror inte att hans ambition har varit att granska dem källkritiskt, vilket brukar vara problemet med många äldre verk (Gustaf Bergström dog 1904). Finns källorna angivna i boken? Det är de som är avgörande för krönikans trovärdighet. Eftersom krönikan behandlar en lång period av Arbogas historia, bygger den nog på en lång rad olika källor, troligen med mycket varierande sanningshalt.
 
Vad gäller historien om Elisabeth Fischers och Petter Collings bröllopsfest, har vi ju hittat ett mycket allvarligt fel: Karl XI och prins Karl (XII) kan omöjligen ha varit med på denna, vilket gör att hela historien faller. Jag gissar att den är nedtecknad ganska långt efter att den ska ha inträffat, av någon som inte var där. Det känns inte troligt att den som skrev skulle ha haft initierad kunskap om den kvällen, och samtidigt ha missat att Karl XI var död och att Karl XII nu hade blivit kung. Historien känns därför ganska fritt fabulerad. Alternativt kan en sådan här händelse ha inträffat, med de inblandade kungligheterna, men då måste det ha varit ett annat bröllopspar. Det är i så fall möjligt att berättelsen efteråt har spritts i Arboga, men att man har tagit fel på brudpar i samband med nedtecknandet långt senare.
 
Det vore som sagt väldigt intressant att veta var berättelsen finns nedtecknad, när det gjordes, och av vem.
 
Eftersom jag är ättling till släkten Fischer, hade jag själv önskat att historien var sann.  
 
MVH
Stefan Lundell
 
(Meddelandet ändrat av Azeleth 2011-12-09 17:40)
 
(Meddelandet ändrat av Azeleth 2011-12-09 17:42)

73
Hej Inga-Lill,
 
Vigseln mellan Petter Colling och Elisabeth Fischer skedde 30/7 1699 (Arboga stadsförsamling C:1 (1670-1722) Bild 103 / sid 99). Karl XI kan därför omöjligen ha varit med på bröllopsfesten, då ju han hade varit död i två år.
 
MVH
Stefan Lundell

74
Brunskog / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-09-19
« skrivet: 2011-10-23, 12:33 »
Hej,
 
Min anfader Erik Larsson Sund, under en längre period bosatt i Berga, uppges ha varit garnisonssoldat (ex. Brunskog AI:6 (1786-1789) sid 236). 1791 flyttade han till Arvika, och verkar ha stannat där fram till omkring 1800. Det jag undrar över, är var någonstans i den militära organisationen garnisonssoldaterna befann sig. Finns det några generalmönsterrullor eller dylikt?
 
Tack på förhand!
 
MVH  
Stefan Lundell

75
Väse / Väse, Död- och begravningsbok, 1752 (F:1 sid 40)
« skrivet: 2011-10-11, 21:41 »
Hej Mats,
 
Tack för ditt snabba svar!
 
/Stefan

76
Väse / Väse, Död- och begravningsbok, 1752 (F:1 sid 40)
« skrivet: 2011-10-11, 20:40 »
Hej,
 
Jag undrar om det finns någon som kan hjälpa mig med att tyda vad som står före Anders Pärsson i begravningsnotisen nedan:
 

 
Tack på förhand!
 
MVH  
Stefan Lundell

77
Vansö / Vansö, vigsel 1715 (AI:1 uppsl 66)
« skrivet: 2011-10-09, 09:59 »
Hej Irene,
 
Tack!  
 
Hälsningar
Stefan

78
Vansö / Vansö, vigsel 1715 (AI:1 uppsl 66)
« skrivet: 2011-10-08, 23:30 »
Hej,
 
Jag behöver hjälp med att tolka brudens patronymikon, i vigseln mellan Anders Hernander och Brita:
 

 
Jag blir mycket tacksam för hjälp!
 
MVH
Stefan Lundell

79
Gagnef / Äldre inlägg (arkiv) till 23 augusti, 2013
« skrivet: 2011-09-11, 13:23 »
Hej Roger,
 
Tack! Kopplingen till Mockfjärd hade undgått mig. Nu har jag direkt kunnat hitta pusselbitar, som ser ut att passa!  
 
MVH
Stefan Lundell

80
Gagnef / Äldre inlägg (arkiv) till 23 augusti, 2013
« skrivet: 2011-09-10, 16:31 »
Hej,
 
I min forskning har jag en Per Persson Hedenström, som enligt uppgift ska vara född i Gagnef någon gång mellan 1720 och 1722. Han dyker för första gången upp då han 1753-06-11 gifter sig med Elisabeth Persdotter från Bjursås (Bjursås C:5 sid 12), och kallas då för drängen och rostvändaren Per Persson från Gagnef och Borgsheden. 1757 flyttar familjen till Gryta socken i Uppsala län, där den bosätter sig under Salnecke. Där lever en tid fastern Karin Larsdotter, som 1771 flyttar tillbaka till Dalarna (Gryta AI:2 sid 76). Följaktligen bör Per Perssons far ha hetat Per Larsson.
 
Problemet är att jag inte har hittat någon födsel eller familj i Gagnef som stämmer in på de här uppgifterna. Finns det någon som kan hjälpa mig att komma vidare?
 
MVH
Stefan Lundell

81
Gartman / Gardtman / Gartman / Gardtman
« skrivet: 2011-06-13, 22:46 »
Hej Anna,
 
Tack! Skulle jag hitta något om Jonas Gartmans bakgrund, lovar jag att återkomma.  
 
Hälsningar
Stefan

82
Nykvist / Nyqvist / Nykvist / Nyqvist
« skrivet: 2011-06-06, 18:40 »
Hej igen,
 
Jag har tittat lite till på Jonas Nyqvist, och noterade bland annat att han vid sin död 4/2 1770 uppgavs vara 59 år och 2 månader. Anders Nyquists son Jonas i Nedre Ullerud föddes 3/12 1710, vilket ger en helt korrekt och exakt åldersangivelse, om det skulle vara samma person. Vidare gifte sig Jonas Nyqvist och Britta Tollesdotter i mars 1748, och sonen Anders föddes i november samma år. Han är därmed den äldste sonen i äktenskapet, och att han får namnet Anders tyder på att hans farfar också hette Anders.  
 
Jonas syster Maria Nyquist i Nedre Ullerud var född 1704, och gifte sig 1724 med skräddarmästaren Jonas Gartman (1692 - 1741). Det känns inte orimligt att Jonas Nyquist gått som lärling hos systerns make.  
 
Bruksförvaltaren Anders Nyquist dog för övrigt 1729, och hustrun hade troligen tidigare gått bort någon gång 1718 - 1719. Han hade gift om sig 1720 med Catharina Maja Sturk.
 
Sammanfattningsvis ser jag det som mycket troligt att Jonas Nyqvist som levde i Eds socken var densamme som föddes i Nedre Ullerud 1710.
 
MVH
Stefan

83
Nykvist / Nyqvist / Nykvist / Nyqvist
« skrivet: 2011-06-03, 13:08 »
Hej Ulla och Kenneth,
 
Tanken slår mig att Jonas Nyqvist skulle kunna vara barn till bruksförvaltaren Anders Nyquist och hustrun Elisabet Ferner. Deras son Jonas föddes i Nedre Ullerud, Värmland, 3/12 1710. Jonas syster Maria var för övrigt gift med Jonas Gartman, också han skräddarmästare. De levde i Nyeds socken.
 
MVH  
Stefan Lundell

84
Ferner / Ferner
« skrivet: 2011-06-02, 21:18 »
Hej,
 
I min forskning har jag stött på en Elisabet Ferner, som var gift med bruksförvaltaren Anders Nyquist (ca 1676 - 1729) i Nedre Ullerud, Värmland. Finns det några uppgifter om henne eller hennes familj?
 
MVH
Stefan Lundell

85
Gartman / Gardtman / Gartman / Gardtman
« skrivet: 2011-06-02, 21:05 »
Hej,
 
I Nyeds socken i Värmland levde skräddarmästaren Jonas Gartman, som vid sin död 1741 uppgavs vara 49 år, och alltså ska ha varit född omkring 1692. Har han någon känd koppling till Johan Gartman (1624 - 1684)?
 
MVH
Stefan Lundell

86
Rahm / Rahm
« skrivet: 2011-04-13, 22:26 »
Hej,
 
Jag gick förbi Riksarkivet häromdagen och beställde fram skrivelsen från Kammarkollegiet till Kongl. Maj:t 30/10 1739, vilken behandlar traktören Gabriel Rahm. Den berättar en ganska lång och komplicerad historia, som jag återger i yttersta korthet:
 
År 1708 befann sig Västmanlands regemente på fälttåg i Ryssland. Eftersom den svenska armén var i det närmaste avskuren från Sverige, började regementena bland annat lida brist på pengar, och regementscheferna tog till alla metoder för att fylla på kassorna. I det sammanhanget begärde chefen för Västmanlands regemente, Axel Sparre, en försträckning från Gabriel Rahm på 800 daler silvermynt. Rahm gav honom det begärda lånet, naivt nog utan att ta ett kvitto från regementschefen, troende att det räckte med dennes ord och ett kvitto från kassören. 8/6 1709, tre veckor innan slaget vid Poltava, försökte Gabriel Rahm att få loss sina pengar, och på något sätt få dem överförda till Sverige. Han hade en sedel från regementskommissarien Nycopp, med vilken han skulle få ut pengarna av regementsskrivaren Urlander. Någon utbetalning skedde dock aldrig. Det ges inget riktigt svar varför den inte skedde; saken komplicerades också av att regementets räkenskaper för år 1709 hade gått förlorade i samband med kapitulationen.  
 
År 1737 hade fänriken Anton Smitt för första gången vänt sig till Kammarkollegiet, för att för sin avlidne svågers barns räkning få regementets skuld återbetald. Han fick den gången avslag. Två år senare gjorde han alltså ett nytt försök, för att arvingarna skulle få hjälp och understöd i sitt torftiga tillstånd. Kammarkollegiet konstaterade att preskriptionstiden för länge sedan hade löpt ut, varför de inte kunde likvidera skulden. I stället vände de sig med skrivelsen till Kongl. Maj:t, och bad om hans nåd i denna sak. Kungen biföll, och summan på 800 daler silvermynt bör följaktligen ha betalats till Gabriel Rahms barn.
 
Vi har lärt oss en del nytt om Gabriel Rahm och hans familj. Till att börja med var han uppenbarligen död 1739, och antagligen även 1737, vilket stämmer bra med uppgiften som Margaret hittat från 1728, där han kallas gammal och utfattig. Eftersom ingen fattig änka finns omnämnd i skrivelsen, är slutsatsen att också hustrun Margareta Smitt var död sedan tidigare. Skrivelsen nämner de omyndiga barnen och arvingarna i plural, vilket bör betyda att Axel Thure hade åtminstone ett syskon i ung ålder 1739. Carl Gabriel var född 1716, och om han hade levat 1739 knappast hade varit omyndig. Margareta Charlotta, född 1718, dog redan 1736.  
 
Av berättelsen framgår att Gabriel Rahm befann sig vid regementet både 1708 och strax innan slaget vid Poltava 1709. Troligen var han därför där även i samband med slaget. Eftersom han hade återvänt till Sverige innan 1716, finns det väl egentligen två alternativa händelseförlopp: Antingen togs han till fånga av ryssarna vid kapitulationen, men fick av någon anledning lämna fångenskapen och återvända till hemlandet medan kriget fortfarande pågick, eller så undgick han fångenskapen, och måste väl i så fall ha befunnit sig bland de svenskar som flydde till Turkiet. Frågan är vilket alternativ som är mest sannolikt.
 
Det som har slagit mig redan tidigare, är att namnet Gabriel hade en särställning i släkten Rahm. Det återkommer i alla led, och utmärker sig med att vara det enda manliga enkelnamnet i släkten. Jag har upplevt det som att Gabriel Rahm har haft en särskild ställning i familjens historia, någon man såg upp till. Hans affärer gick dåligt och han dog i fattigdom, men han verkar också ha haft ett intressant levnadsöde, och tagit del av en del dramatiska skeenden. Kanske är det orsaken till att familjen mindes honom.
 
MVH  
Stefan Lundell

87
Rahm / Rahm
« skrivet: 2011-04-08, 18:29 »
Hej Margaret,
 
Nu har den sista pusselbiten fallit på plats! I bouppteckningen efter Anna Maria Falck i Odensvi, fänrik Anton Smitts hustru, finns följande noterat:
 

 
Här framgår det tydligt att fänriken hade varit förmyndare åt sin systerson, bokhållaren Axel Thure Rahm! Då vi vet att Anton Smitt var bror till Margareta, gift med Gabriel Rahm, råder det inte längre några tvivel om vilka som var Axel Thures föräldrar! Faktum är att jag aldrig hade förväntat mig att det skulle gå att hitta ett så entydigt bevis på släktskapet.  Det här svarar väl också på frågan om vem som såg till att Axel Thure fick en gedigen skolgång. Enligt vad som framgår av bouppteckningen, hade paret Smitt-Falck det ganska gott ställt.
 
Nu är det väl egentligen bara att forsätta söka sig bakåt i släkten Rahm! Det finns lite uppslag och idéer, som med lite tur kanske kan leda någon vart. Jag återkommer!
 
MVH
Stefan Lundell

88
Rahm / Äldre inlägg (arkiv) till 07 april, 2011
« skrivet: 2011-04-07, 21:08 »
Hej Margaret!
 
Det här var verkligen intressanta uppgifter som du har tagit fram! När jag fick idén om att Axel Thure skulle kunna vara son till Gabriel Rahm och Margareta Smitt, kändes det som ett litet steg framåt i sökandet efter hans bakgrund, samtidigt som jag nog ansåg att det var en ganska svag hypotes. Nu har du lyckats knyta alla personer till nästan samma plats, vilket stärker hypotesen betydligt! För första gången vågar jag försiktigt säga att jag tror att Axel Thure är son till Gabriel och Margareta!  
 
Har du studerat släkterna Rahm och Smitt mycket? I samband med Carl Gabriels födelse i Odensvi, nämns det att fälttraktören Gabriel Rahm är från Stockholm. Frågan är dock om han inte har kopplingar till Köping. En borgare i Köping, Johan Rahm, avlider 1749, eller strax därinnan, och efterlämnar hustrun Christina Norman och omyndige sonen Anders (Bouppteckning - Köpings rådhusrätt och magistrat F II:6, nr 161). Är han möjligen släkt? Jag har läst för övrigt att Margaretas bror Anton hade ett mycket spännande levnadsöde, men det bör nog inte diskuteras under släkten Rahm!  
 
MVH
Stefan Lundell

89
Hej,
 
Jag försöker att få lite klarhet i min anmoder Susanna Snacks bakgrund. Hon var hustru till harneskmakaren Johan Menlös i Arboga, och uppges vid sin död i april 1729 vara 68 år gammal, varför hon borde vara född omkring 1660.
 
Enligt Abraham Hülphers anteckningar (vol 4 sid 109) skulle hon (om jag tolkar saken rätt) vara dotter till en handelsman Henrik Schnak från Holstein.
 
I Arboga har jag hittat en skomakarmästare vid namn Hindrich Snack. I begravningsboken finns han första gången omnämnd som mästare i juni 1672, då en av hans gesäller begravs. I födelse- och begravningsboken förekommer även en skomakarmästare Hartwig Snack, som omnämns första gången juli 1686, då ett av hans barn begravs. Utöver dessa, finns det i J.E. Brattströms Gårdar och Gårdsägare en skomakare Nils Snack omnämnd som gårdsägare i staden 1664 och 1689.
 
Uppenbarligen fanns det vid tiden en borgarsläkt Snack i Arboga, och det känns inte orimligt att Susanna Snack skulle tillhöra den. Min undran är därför om någon vet något mer om den här familjen.
 
MVH
Stefan Lundell

90
Odensvi / Äldre inlägg (arkiv) till 17 juli, 2012
« skrivet: 2010-12-28, 21:14 »
Hej,
 
Det ser ut som att de befann sig enbart tillfälligt i Odensvi. I kyrkans räkenskapsbok under Föräringar till kyrkan 1716 (Odensvi L I a:3, SVAR bild 10) framgår det att fälttraktören Gabriel Rahm ifrån Stockholm gav en summa pengar det året. Därefter har jag inte hittat något om dem i Odensvi. 29/2 1718 döptes dock deras dotter Margareta Charlotta i Maria Magdalena församling i Stockholm. Det var nog dit de återvände från Odensvi.
 
Angående Rahms hustru Margareta Smitt känns det rimligt att anta att hon var dotter till Sven Bengtsson Smitt i Kumla, Odensvi. Denne hade bland annat just en dotter Margareta. Finns det någon som vet något mer om henne, och om ett eventuellt äktenskap med Gabriel Rahm?
 
MVH
Stefan Lundell

91
Efternamn N / Norman, Carolina Wilhelmina
« skrivet: 2010-11-28, 16:07 »
Hej Chris och Per!
 
Tack för era svar!  
 
Som jag tolkar informationen i kyrkböckerna, levde min anmoder hos sin fosterfamilj under hela sin uppväxt. När hon gifter sig i Håbo-Tibble 1859, står det också att hon är ett barnhemsbarn, samt att hennes fosterföräldrar givit sin tillåtelse till äktenskapet. Ingenstans under hennes liv har jag hittat några referenser till hennes biologiska föräldrar.
 
Jag har hittills endast lyckats spåra den antagna biologiska familjen till 1838; mycket återstår alltså innan jag har fått reda på avgörande händelser i Carolina Wilhelminas liv, som kan ge svar på om hon är samma person som min anmoder eller inte. Jag hoppas givetvis på att så är fallet. Anders Normans familj verkar ha levt ett ganska kringflackande liv, vilket gör den svår att följa. Mycket kan ju också ha hänt mellan 1838 och 1859, varför kanske hennes fosterfamilj var den enda som var kvar vid det senare tillfället.
 
MVH
Stefan

92
Efternamn N / Norman, Carolina Wilhelmina
« skrivet: 2010-11-27, 22:11 »
Hej!
 
Min fffmm var barnhusbarn nr 4522 på Stockholms allmänna barnhus. Enligt barnhusets rullor hette hon Carolina Wilhelmina Norman, var född 9/11 1833, och dotter till artilleristen Anders Norman. Hon lämnades in februari 1834, och togs strax därefter om hand av soldaten Carl Olof Strömmers hustru i Håbo-Tibble (AB).  
 
I Svea Artilleriregementes födelsebok (C:4 bild 453 i SVAR) finns mycket riktigt dokumenterat att Carolina Wilhelmina föddes det angivna datumet på Allmänna BB, och att hon var dotter till Anders Norman och hustrun Ulrica Engström. Om man sedan går till Håbo-Tibble ser man att hon är skriven hos Carl Olof Strömmer från februari 1834 (A I:10a uppslag 50), där det anges att hon är barnhusbarn 4522 - hennes födelsedatum stämmer också - samt att hon flyttat in från Stockholm 19/3 1834. Hon lever sedan i Håbo-Tibble till vuxen ålder. Så långt stämmer alltså allt väl. Det är dock nu problemen börjar:
 
Anders Norman slutför sitt kontrakt och lämnar regementet i slutet av 1834. Han och hans fru flyttar samma år till Danderyd, senare till Täby och sedan åter till Danderyd, där jag hittills tappat spåret efter dem 1837. Med sig har de hela tiden dottern Carolina Wilhelmina, född i Stockholm 9/11 1833! Hon finns alltså samtidigt skriven både hos sina föräldrar och Strömmers familj! Hur är detta möjligt? Kan hon vara samma person, eller är det två personer som har fått samma identitet? Är det någon form av bedrägeri? Eftersom barnhuset har så specifika uppgifter om henne, måste det väl betyda att det barn som har lämnats till dem har uppgivits vara just hon?
 
Är det någon som har sett något liknande, och/eller kan förklara vad som här har skett? Jag är mycket tacksam för all hjälp!
 
MVH
Stefan Lundell
 
(Meddelandet ändrat av Azeleth 2010-11-27 22:25)

93
Yxkull / Yxkull
« skrivet: 2010-11-16, 23:11 »
Hej!
 
Under andra hälften av 1600-talet förekommer i Brunsätra i Vittinge en Anders Didriksson (mantalslängder 1660-91 & Uppsala domkapitel EV 65:1). Grundat på att sonen Didrik Anderssons Brun ska ha varit född omkring 1645 (Vittinge C:2 sida 104), och att Anders Didriksson fortfarande lever en bit in på 1690-talet, bör han ha fötts omkring 1620.  
 
Namnet Didrik är mig veterligen mycket ovanligt i trakten. Detta leder till den möjliga hypotesen att Anders Didriksson kan ha varit frillobarn till Didrik Yxkull på Skattmansö, vilken bör ha varit i trettioårsåldern och ogift vid tiden för hans födelse. Finns det något som talar för eller emot en sådan hypotes?
 
MVH
Stefan
 
(Meddelandet ändrat av Azeleth 2010-11-16 23:13)

94
Vittinge / Äldre inlägg (arkiv) till 02 juli, 2012
« skrivet: 2010-11-16, 21:51 »
Hej!
 
I Brunsätra framträder under den andra halvan av 1600-talet en Anders Didriksson (omnämnd i mantalslängder 1660-91, samt i ett par handlingar i Uppsala domkapitels arkiv, EV 65:1). Då jag antar att han är far till ryttaren Didrik Andersson Brun, som dör i Brunsätra 1730, enligt uppgift 85 år gammal (Vittinge C:2 sida 104), bör han rimligen vara född omkring 1620 (sonens ålder är möjligen något överdriven).
 
Min fundering gäller det ovanliga namnet Didrik. Bortsett från Didrik Yxkull, finns det någon annan känd Didrik i trakten, född senast omkring år 1600? Hur sannolika eller osannolika är hypoteserna att Anders Didriksson är frillobarn till Yxkull, alternativt äkta barn till någon annan?
 
Det kan nog vara svårt att hitta konkreta svar på frågorna, men det skulle åtminstone vara intressant att höra synpunkter på dem.
 
MVH
Stefan

95
Gezelius / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2011
« skrivet: 2010-11-16, 21:03 »
Hej Samuel,
 
Tack för dina svar!  
 
Det är intressant det du berättar om Lycksta. Johan Andersson, Anders Hanssons son, föddes nämligen på Lycksta 1646, och flyttade senare till Gesala, där han dog 1724. Det verkar passa in i mönstret.
 
Jag har sett det nämnas att Gesala ska ha brukats av släkten sedan 1300-talet. Varifrån kommer de uppgifterna, och hur trovärdiga är de? Nämns de i Leijonhuvuds och Karl Johan Gezelius verk? Jag ska i vilket fall definitivt läsa dem!
 
För mig har för övrigt varit väldigt roligt att hamna just här. På min faderslinje härstammar jag nämligen från Hedemora och Husby, där ju Georg Gezelius var verksam, varför jag kände till honom och hans kopplingar till Gesala. Därför blev jag mycket överraskad när jag upptäckte att en anmoder till mig i en helt annan del av släkten föddes på samma plats (Margareta Jansdotter, född i Gesala 1679, död i Ängsö socken 1755). Som det ser ut, härstammar jag alltså från en syster till samme Georg Gezelius, vilket jag inte hade kunnat ana tidigare!  
 
/Stefan

96
Gezelius / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2011
« skrivet: 2010-11-16, 18:12 »
Hej!
 
I min forskning har jag kommit till Anders Hansson i Lycksta, som oktober 1636 gifter sig med Margareta Göransdotter i Gesala (Romfartuna C:1 uppslag 63). Rimligen är hon väl dotter till Göran Andersson, och följaktligen syster till Johannes och Georg Gezelius?
 
MVH
Stefan

97
Krook / Krok / Äldre inlägg (arkiv) till 18 januari, 2012
« skrivet: 2010-11-08, 20:37 »
Hej!
 
Jag har sett på ett par ställen på internet att fiskalerna David och Jakob Krook skulle ha varit söner till häradshövdingen Gudmund Krook i hans äktenskap med Elisabet Kenicia. I Uppsala Universitets matrikel är båda markerade som minderåriga, då de skrivs in 3/10 1674. Detta talar emot att de skulle vara söner till Elisabet Kenicia, som ju uppges död 1657, och även annars borde vara för gammal för att vara deras mor. I stället är det rimligen Gudmund Krooks andra hustru Catharina Casparsdotter Gierner som är modern.
 
MVH
Stefan Lundell

98
Reenhielm / Reenhielm
« skrivet: 2010-11-02, 22:34 »
Hej,
 
Finns det någon här som forskar på Jakob Reenhielm och hans döttrar?  
 
MVH
Stefan Lundell

99
Rahm / Äldre inlägg (arkiv) till 07 april, 2011
« skrivet: 2010-11-02, 22:12 »
Hej,
 
Jag undrar om någon har lyckats lösa gåtan kring Axel Thure Rahms ursprung. Jag har själv försökt att spåra honom bakåt, men fastnat gissningsvis omkring 1744 då han finns skriven under Ludvika herrgård (Grangärde A I:4 uppslag 79). Han finns även upptagen som skrivare på Ludvika Bruk i mantalslängden 1745, däremot inte i den föregående från 1743.
 
Personligen anser jag att det finns indicier som möjligen pekar på att han är son till fälttraktören över Västmanlands regemente Gabriel Rahm, som tillsammans med hustrun Margareta Smidt 1716 får sonen Carl Gabriel i Odensvi socken, Västmanland (Odensvi C:1 uppslag 135). Rimligen är det samma traktör Gabriel Ram som inkommer med en skrivelse till kungen 1739-10-30. Är det någon som känner till denne Gabriel Rahm?
 
Min hypotes bygger på följande:
 
1. Namnet Gabriel har en särskild ställning i familjen Rahm: Axel Thure första son heter Gabriel, och hans övriga två söner som jag har kunnat följa, Lars Axel och Erich Mikael, har också var sin son Gabriel. Dessutom har alla Axel Thures söner och sonsöner dubbelnamn, förutom de som heter just Gabriel. Det faktum att han döpt första sonen till Gabriel, gör det sannolikt att det också Axel Thures fars namn. I vilket fall ser jag det som mycket troligt att det har funnits en Gabriel Rahm i släkten i en tidigare generation.
 
2. Namnet Axel Thure tycker jag är anmärkningsvärt för en person född 1722. Namnet låter adligt, och ger mig associationer till släkter som Oxenstierna och Bielke. Min slutsats är att den som ger sin son ett sådant namn markerar status, och att det är få familjer Rahm som skulle döpa sina barn till Axel Thure. Fälttraktören Rahm döper sin kända son till Carl Gabriel, något som kanske antyder att han är tillräckligt pretentiös. Han var för övrigt Stockholmare, enligt dopnotisen.
 
3. När Axel Thure först uppträder i Ludvika 1744 - 45 är han omkring 22 år. Vid så pass ung ålder är det mest sannolika att han har familj någonstans i närheten. Avståndet mellan Odensvi och Ludvika ligger väl någonstans kring 50 km, vilket känns överkomligt. Margareta Smidt lär härstamma från Odensvi, vilket innebär att kopplingar finns där.
 
Jag har även noterat att Axel Thures första dotter hette Margareta Christina, vilket möjligen skulle kunna vara en sammanslagning av moderns och hustruns namn. Detta ser jag dock som ett svagt indicium.
 
Sammantaget ser jag nämnde Gabriel Rahm som ett intressant spår, som är värt att utforska. Jag kan ha dragit för höga växlar i mina slutsatser och är i så fall beredd att omvärdera dem.
 
MVH
Stefan Lundell

100
Lundell / Lundell
« skrivet: 2010-10-30, 21:44 »
Hej!
 
Jag är alldeles ny på Anbytarforum, och eftersom jag härstammar från två skilda släkter Lundell (både min fff och ffm hette Lundell innan de gifte sig), känns det här som rätt ställe att skriva mitt första meddelande på. :-)
 
Jag undrar i första hand om någon här forskar på släkten som härstammar från mjölnaren Carl Erik Lundell (1817 - 1884) i Gryta (C), vilken för övrigt är min ff ff f. Det är den släkten som finns beskriven i Einar Tegens Frälsejord i Bondehand.
 
Min andra Lundell-släkt är den som har sina rötter hos soldaten Erik Ersson Hiort, och som har presenterats här tidigare. Där finns några kompletteringar och rättelser att göra.
 
Hittills har jag haft stor nytta av att följa diskussionerna på forumet. Nu hoppas jag att själv kunna bidra med något också!
 
MVH
Stefan Lundell

Sidor: [1]