ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Åke Tilander

Sidor: [1]
1
17 Juridik / Frändspjäll
« skrivet: 2015-08-18, 13:17 »
Enligt saköreslängd i Västergötlands landskapshandlingar 1580:2, häfte 2 (Bildid: A0049756_00205), är p i Orleka skyldig att betala saköre för frendspiell. Jag hittar ordet fränd-spjäll i SAOB och av citatet som anförs där: Frendspel, bolerij, och länskeläghe kan man ana att det rör sig om ett sexualbrott. Min gissning är att det handlar om att man gift sig med någon (en frände) som man är för nära släkt med, dvs. i förbjudna led. Det skulle vara intressant om någon vet mer exakt vad frändspjäll var för brott.

2
Landskapshandlingar / Landskapshandlingar
« skrivet: 2015-08-06, 12:32 »
I diskussionerna ovan refereras till en CD som producerades av Riksarkivet 1999 som heter Landskapshandlingar - Register och ser ut så här:
 

 
Tyvärr är CDn sedan länge slutsåld och vad jag kunnat lista ut så finns inga mer detaljerade register till Landskapshandlingarna tillgängliga på webben (eller hur?)
 
Jag undrar därför om någon med tillgång till CDn skulle kunna hjälpa mig och göra en sökning. Det jag undrar är om det finns några handlingar (och i så fall vilka) från Gudhems häradsrätt i Västergötlands landskapshandlingar, t.ex. domböcker eller saköreslängder eller eventuellt andra handlingar som dombrev etc.

3
24 Rekord / De äldsta i Sverige 1890 och 1900
« skrivet: 2015-02-21, 18:27 »
Kvinnan som ovan anges som 1 st födda 1786 (1 kvinna) = 104 år hette Maja Cajsa (Maria Catharina) Dahl f. Östlund. Hon var född 1787-01-07 i Uppsala domkyrkoförsamling och dog 1891-01-29 i Älvkarleby församling och blev alltså 104 år och 22 dagar. Hon gifte sig 1812-03-17 i Gävle Helga Trefaldighets församling med sjömannen Anders Dahl, som drunknade 1819-10-29. De fick 2 barn Anders Gustaf, f. 1813-05-13 och Maja Stina, född 1818-12-23. Hon var bosatt hos dottern när hon avled.

4
Groth / Groth
« skrivet: 2014-01-30, 11:07 »
Jag har några frågor angående Asmund Groth och hans hustru Kerstin Persdotter:
1. Det finns ett antal söner till dessa, men finns det några kända döttrar?
 
och så citerar jag 2 frågor från tidigare diskussioner som jag grubblar över, men som så vitt jag kan se inte fått något svar:
 
2. Det där med vigseln 1628 i Prästpellegården i Säter - varifrån kommer den uppgiften ??  
3. Likaså varifrån kommer uppgiften om att Asmund Groths hustru hette Kerstin Persdotter.

5
11 Föremål / Pokal
« skrivet: 2007-09-03, 20:41 »
Jag tror att man av stämplarna eventuellt kan avgöra var pokalen tillverkats. Det skulle möjligtvis kunna underlätta ditt sökande.
 
Tänk också på att arv ibland kan gå väldigt underliga vägar ur en släkt in i en annan.
 
Ett så värdefullt föremål går sannolikt att spåra bouppteckning efter bouppteckning bakåt i tiden.

6
Dalum / Äldre inlägg (arkiv) till 20 september, 2009
« skrivet: 2007-09-02, 13:30 »
Kräfta i ögat

7
Stort tack till M. Sjöström och Kalle Thorsberg för väldigt intressanta inlägg!

8
En spännande artikel om Birger Jarl och DNA finns i dagens DN:
 
DNA-prov stärker Birger Jarlteorin
 
I DNA-testet har man använt sig bland annat av mitokondrie-DNA och Y-kromosom DNA (men även annat DNA).
 
Grupp A. Utifrån artiklen blir det särskilt intressant att veta vilka manliga ättlingar i raka manliga led som är kända till Birger Jarl och hans förfäder (i raka manliga led). (=Birger Jarls Y-kromosom DNA)
 
Grupp B. På samma sätt blir det intressant att veta vilka kända kvinnliga ättlingar som finns till Birger Jarls mor i raka kvinnliga led och ättlingar i raka kvinnliga led till hennes förmödrar i raka kvinnliga led? (=Birger Jarls mitokondrie-DNA)
 
Grupp C. Det blir också intressant att veta vilka kända kvinnliga ättlingar i raka kvinnliga led som finns till Birger Jarls hustru Mechtild av Holstein och ättlingar i raka kvinnliga led till hennes förmödrar i raka kvinnliga led (=Maecthild av Holsteins mitokondire-DNA)
 
Grupp D. Till slut blir det också intressant att veta vilka kända kvinnliga ättlingar i raka kvinnliga led som finns till Erik Birgerssons moder och hennes förmödrar i raka kvinnliga led? (=Erik Birgerssons mitokondrie-DNA)
 
Någon som vet?

9
Övriga arkiv / Centrala soldatregistret
« skrivet: 2007-08-29, 19:53 »
Niclas - min erfarenhet är att de stora skillnaderna finns mellan äldre och yngre indelningsverket (minns inte exakt år, på rak arm, för övergången, men omkring 1700). Däremot är det alltså rätt hög grad av kontinuitet under yngre indelningsverket. Det sker förstås förändringar men på det stora hela är de rätt små. Så har jag upplevt det -- och tänker framförallt på förhållandena i Skaraborgs län.

10
35 Äktenskap / """"Vigselkedjor""""
« skrivet: 2007-08-25, 14:25 »
Jag funderar på om det finns något exempel på att ett barn till något av de första paren i en vigselkedja dyker upp som make / maka senare i kedjan?

11
Om personen  
Namn:  Frans August Gustafsson  
Hemförsamling:  Breviks annex  
Hemort:  Frökärr.  
Kontrakt:  Kåkind  
Län:  Skaraborg  
Födelseår:  1862  
Födelseförsamling:  Brevik  
Yrke:  Hemmansegare  
Civilstånd:  Gift (G)  
Kön:  Man  
Famstkod:  Far/man (F)  
Familj nr:  1  
Sida:  4    
Rad:  5    
 
 
 Om hushållet
 
Personer i hushållet:  
Fam. nr 1
 
Frans August Gustafsson, f. 1862 i Brevik, Hemmansegare  
Emma Kristina Lindgren, f. 1854 i Hjo, landsförs.  
Frans Edvin Hjalmar, f. 1892 i Brevik

12
Värsås / Äldre inlägg (arkiv) till 08 februari, 2008
« skrivet: 2007-08-17, 20:27 »
18890205-593
 
Larsson, Jakob Natanael
 
Bastlunda 1:7 Fogdegården
 
Död 20/7 1948.
 
Kyrkobokförd i Norra Härene (Skaraborgs län, Västergötland).
 
Född 5/2 1889 i Värsås (Skaraborgs län, Västergötland).
 
Ogift man.
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2007:
Sävare, Lidköpings kn (Västra Götalands län, Västergötland)
 
Födelseförsamling i källan:
Värsås (Skaraborgs län)
 
Källor:
DB, FS

13
Östra Broby / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-12-25
« skrivet: 2007-08-12, 14:51 »
19310112-3523
 
Svensson, Evy Ingegärd
 
Vegag 7
280 60  Broby
 
Död 16/4 2004.
 
Folkbokförd i Östra Broby, Östra Göinge kn (Skåne län, Skåne).
 
Född 12/1 1931 i Kiaby (Kristianstads län, Skåne).
 
Gift kvinna (4/9 1954).
--------------
Födelseförsamling i källan:
KIABY (Kristianstads län)
 
Källor:
man91 / RFV 06

14
Boken lär vara daterad till 3 januari 1726. Åtminstone någon av etsningarna lär vara signerad I Pering. Johan Peringskiöld d.ä. dog visst 24 mars 1720, sonen Johan Fredrik Peringskiöld 2 mars 1725. Båda hade liknande intressen och var anställda vid Antikvitetsarkivet. Johan Fredrik gav till exempel ut verket Fragmentum runico-papisticum 1721. Denna skrift har för övrigt samma fot på titelbladet som ovanstående skrift med texten: Stockholmiae, typis Joh. Laur. Horrn, reg. arch. ant. typogr.
 
Jag kan inte avgöra om det är d. ä. eller d. y. som gjort förlagorna till de etsningar som syns ovan, men det bör rimligen vara en av dem.

15
Ja det kan det kanske vara eller kanske typografen / antikvarien Johan Horrn som står omnämnd på försättsbladet?

16
Det är en intressant iakttagelse att de tre korsen liknar varandra, men jag tror inte att det för den skull behöver betyda att personerna som lät resa stenarna var släkt eller hade någon särskild beröring med varandra. Det kan ju finnas många andra förklaringar, kanske var det på mode vid just den tiden att korsen skulle se ut på det sättet, eller så tillhörde ristarna samma skola (rimligen bör det fåtal ristare som fanns i Medelpad under den tidsperioden ha lärt av varandra), eller så kan det helt enkelt vara en slump -- eftersom det finns ett stort antal runstenar med kors så bör rimligen några likna varandra.
 
Om det hade handlat om ett mer särpräglat bomärke, eller vapensköld eller särpräglad symbol för någon sorts brödraskap eller munkorden så skulle det förstås varit riktigt spännande att fundera kring hur personerna eventuellt haft beröring med varandra. Tänk till exempel om flera kors sett ut som på runstenen M11 och det utseendet inte förekom någon annanstans.
 
Som det ser ut nu tror jag inte vi kan dra andra slutsatser än att det var fråga om rika, fromt religiösa män med ett stort inflytande i dåtidens Medelpad.

17
Nej, fragmentet har beteckningen M 17 (eller Me 17) och har troligen gått förlorat. Det är alltså rimligen fråga om samma fragment som refereras till med beteckningen I ovan även om läsningen är en aning annorlunda mellan de båda ställena.

18
Rådmansö / Äldre inlägg (arkiv) till 07 augusti, 2008
« skrivet: 2007-08-11, 16:39 »
Jag är inte säker, men det ser ut som att man samlat personer som inte deltar i husförhör och nattvard. En ren gissning är att det skulle kunna handla om frikyrkomedlemmar och andra som inte deltog (eller inte fick delta) i nattvarden.
 
Jag trodde först att det var en lista över obefintliga, men vid närmare eftertanke verkar det inte vara det.
 
Vad referensen se Runstedts kal sid 168 betyder vet jag inte?
 
(Detta meddelande flyttades hit den 24/3-2009 från Landskap » Uppland » Allmänt. /Jonas M, Moderator Uppland)

19
Jag hittade även bilder på ytterligare två av de stenar som nämnts ovan:
 
IV = M6  http://dooku.miun.se/ake.johansson/malsta.htm
 
VI = M7 http://dooku.miun.se/ake.johansson/tuna.htm
 
De sista två stenarna (M17 och M9) anses ju ha gått förlorade, så dessa finns nog inga fotografier av.

20
Om man vill veta mer om runstenskors kan man läsa följande doktorsavhandling:
 
Linn Lager, Den synliga tron: runstenskors som en spegling av kristnandet i Sverige, Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala Universitet, 2002.

22
I texten Göran kopierat in ovan nämns, tror jag, 9 olika runinskrifter i Medelpad. För er som är intresserade av att läsa på mer om dessa inskrifter (och se hur man tolkar texten idag) har jag gjort en liten nyckel till nutida beteckningssystem av runinskrifter:
 
I   = M17
II  = M3
III = M11
IV  = M6
V   = M8
VI  = M7
VII = M13
Nolby = M1
Selånger = M9

23
Jag tror att bilden föreställer en kyrka och en kyrkogård. Jag gissar att det som syns längst ner till vänster är en kyrka utan torn med ett kors på taknocken i öster och ett i väster.
 
Jag tror att de övriga masterna är gravkors i trä som står på kyrkogården. Att de ser så konstiga ut tror jag beror på att man förr satte tak på träkorsen för att skydda dem och förlänga hållbarheten. Den del av korset som man stack ner i marken klädde man ofta in i kopparplåt för att förhindra förruttnelse. Det fungerade rätt så bra eftersom när kopparen kom i kontakt med luft och vatten så oxideraden den och sedan fälldes det ut kopparoxid från kopparn, som fungerade som en sorts gift. På senare tid var nog träkorsen målade. De var då alltid målade i vitt tror jag.
 
Ovanpå en del av taken på korsen ser det ut som att man placerat småkors. Jag vet inte varför man gjort så. Inte heller vet jag vad det är för något på taket till korset längst till höger. Tittar man riktigt noga på det korset ser det ut som att det är ett par bokstäver skrivna på korsarmen. Kanske gravörens initialer?

24
Ja det stämmer att solkors / hjulkors har ett hedniskt ursprung. Solen betraktades ju i en del religioner som en gud som for fram över himmlen i sin vagn.
 
Samma symbol, eller en symbol som såg likadan ut har dock använts inom kristendomen under mycket lång tid. Jag tror till och med att svenska kyrkans ungdomsorganisation, Kyrkans ungdom, länge använde en liknande symbol som sin logotype, fast där sträckte sig korsarmarna utanför cirkeln. Det är nog först i och med att symbolen kommit att förknippas med nazism som den mer eller mindre försvunnit.
 
Jag kan inte svara på om symbolen var hednisk först och sedan lånades in i kristendomen, eller om ursprunget till användandet var oberoende av varandra, vilket ju också är tänkbart. Jag tänker på att man ibland brukar hävda att julen placerades vid den tid på året som den är nu, eftersom den då sammanföll med en gammal romersk högtid till sol invictus, den obesegrade solen.

25
Ett litet tillägg. Det stämmer som du skriver ovan apropå celibatet att det, i Sverige, dröjde långt in på medeltiden innan det blev en bindande regel för svenska präster. Trots påtryckningar från påven gjorde det svenska prästerskapet länge motstånd innan man till slut tvingades att böja sig för kravet på celibat. Jag minns inte på rak arm det exakta årtalet, men det var en bra bit in på medeltiden.

26
Du undrar, Ulf, hur det kommer sig att linjerna är lite krokiga. Jag tror inte att det är avsiktligt utan bara råkat bli så. Det är nog svårt att hugga rakt helt enkelt när man hugger (ristar) på fri hand. Tittar man på de 8 linjerna i korset som går in mot mitten så är kanske 1 spikrak. Övriga ser ut att bukta lite inåt eller lite utåt.
 
När det gäller griftestenen så är bilden rätt otydlig, men det ser mest ut som någon variant av solkors (som ju använts inom kristenheten långt innan nazisterna fick för sig att det var en fin symbol), i vart fall verkar linjerna på cirkeln bukta utåt, inte inåt.
 
Överhuvudtaget är det väldigt vanligt att gravhällar har små cirklar i hörnen. Inne i cirklarna brukar det vara någon kristen symbol. Änglar, kors, timglas, dödskallar, rosor, symboler för de 4 evangelisterna osv. Gravhällen är alltså helt logisk och skiljer sig alltså inte på det sättet från samtida gravhällar i Sverige.
 
Att Bygd?n kallar det för malteserkors tror jag mer beror på en begreppslig osäkerhet om vad just den kors-formen ska kallas.

27
Övrig teknik / Skärm på högkant
« skrivet: 2007-08-09, 14:47 »
Aha då förstår jag:
1. Du vill både se en stor andel av (helst hela) bilden i orginalupplösning, dvs, ha en hög skärmupplösning för att undvika scrollning.
2. och se bilden i stor storlek = stor skärmyta så att du kan se allt på en gång.
 
Det stämmer att Apple har en 30# skärm som klarar en upplösning på 2560x1600 pixlar (= 4 megapixel), men det finns förstås andra också, t.ex. HP LP3065 som också är en 30# skärm som klarar samma upplösning. Priset är ca 12000 -- 14000:- + moms per skärm.
 
En väldigt mycket billigare lösning skulle väl vara att ansluta en extra skärm till din dator? Då fördubblar du ju den ytan du kan se. De flesta moderna grafik-kort är redan förberedda för 2 skärmar, så det är inte osannolikt att det grafik-kort du redan har i datorn klarar det. På det sättet skulle du uppnå det du vill, tror jag, till en kostnad av bara ett par tusenlappar.
 
Jag vet inte vilken upplösning Genline använt när de fotograferat av mormonfilmen, men en upplösning på 4 megapixel låter ju inte osannolikt? Kanske någon annan som vet? Det går ju aldrig att få bättre upplösning än den Genline använt vid avfotograferingen hur stor skärm eller hur bra grafikkort man än använder. Kanske har de använt sig av olika upplösning under arbetets gång eftersom det ju skett en enorm teknikutveckling under den tid deras fotografering pågått? Å andra sidan begränsar ju mormonfilmens ursprungliga kvalitet ändå vilken kvalitet som går att uppnå.
 
Själv har jag bara en 19 skärm och använder en skärmupplösning på 1280*1024 pixel. Jag tycker dock inte upplever särskilt mycket av de problem du beskriver.
 
Men visst vore det läckert: Med en 30 skärm med skärmupplösningen 2560x1600 skulle jag kunna se ungefär 3 gånger så mycket (= hela bilden i ursprunglig upplösning ?) av ursprungsbilden på ungefär 2,5 gånger så stor skärmyta.

28
Övrig teknik / Skärm på högkant
« skrivet: 2007-08-09, 09:56 »
Jag gissar Patrick att storleken på skärmen inte spelar så jätte-stor roll. Det allra viktigaste är nog vilken skärm-upplösning ditt grafik-kort klarar. Skärmen måste förstås också klara den upplösningen. Med en hög skärmupplösning får du ju in många pixlar på skärmen även om själva skärmen är liten. Ett tips är att högerklicka på skrivbordet --> Egenskaper --> Inställningar och kolla där att du valt högsta möjliga skärmupplösning.
 
Sedan är det klart att skärmen ändå måste vara ganska stor för att det ska hela ska bli läsbart med en hög upplösning.

29
En stor mängd runstenar från tidig medeltid har kors av liknande utseende som ovan. Även processions-krucifix från den tiden har på ett ungefär den formen. Det som det troligen är fråga om är att man ville avbilda den segrande Kristus, alltså Kristus som besegrar dödens makter på korset. Det brukar kallas för triumf-krucifix. Senare under medeltiden går man över till att avbilda den lidande Kristus. Teologiskt betonar man alltså då mer det oändligt stora offer Gud gjort genom att offra sin son på korset. Formen på korsen ändras alltså och kommer mer att likna utseende 1 ovan. Den korsform som finns avbildad på runstenen ovan är nog den vanligaste under tidig medeltid.

30
000 Osorterat / Porträtt
« skrivet: 2007-08-08, 20:34 »
Ett litet tillägg när det gäller frågan om upphovsrätt så tror jag Gunilla har helt rätt i allt det hon skriver. Om du själv tagit ett foto av porträttet vill säga. Har någon annan tagit fotot (du har kanske köpt ett vykort) så har sannolikt fotografen till det fotot upphovsrätt till sin bild även om alltså bilden i sig är en bild av ett porträtt som inte skyddas av upphovsrättslagen. Har man själv tagit en bild av ett porträtt på ett museum där fotoförbud råder kan man kanske råka i konflikt med andra lagar?

31
000 Osorterat / Porträtt
« skrivet: 2007-08-08, 20:24 »
Jag tror att det finns fler porträtt i privat ägo än man kanske först anar. Innan det blev vanligt att fotografera sig var det rätt vanligt med kringresande konstnärer som, så att säga, försörjde sig på mer välbeställdas porträtt. Själv har jag foton av 5-6 porträtt av  släktingar som det helt saknas foton på. Samtliga porträtt är i privat ägo och helt okända utanför kretsen av de närmaste släktingarna kring nuvarande ägarna. Ett av porträtten är en blyerts-teckning, gissningsvis gjord med hjälp av en camera obscura och troligen har liknande teknik använts för förlagor till några av övriga porträtt. Ett annat av porträtten föreställer en anfader till det som i litteraturen kallas för västgötagrenen av en så kallad ointroducerad adelssläkt. Det skulle vara roligt att få lägga ut ovanstående porträtt så att fler släktingar kan få del av dem. Men som sagt, just nu känns det inte som att det finns något naturligt ställe att placera dem på.

32
Källor & nyheter (Sources & news) - USA / Domstolshandlingar
« skrivet: 2007-08-07, 16:14 »
Jag har tittat lite på möjligheterna att få del av olika domstolshandlingar i USA i samband med testamente, dödsfall, bouppteckning och arvsskifte. Det verkar som att möjligheterna är goda att få del av dessa. Det verkar som att handlingarna ofta är sökbara på nätet även om kopia på själva handlingen i sig måste beställas på vanligt sätt.
 
Ett exempel:
 
Jag sökte uppgifter om avlidna släktingar i Chicago. Efter lite letande hittade jag den domstol som handlägger ovanstående ärenden, nämligen Circuit Court Cook County. Där hittade jag en utmärkt databas för testamenten:
 
 Probate Wills Search
 
Via den databasen fick jag rätt enkelt fram uppgifter om mina avlidna släktingar i Chicago. Domstolen har material från 1871 (då allt äldre material brann!) till nutid. Det är dock endast de senaste 20-30 årens material som är direkt sökbart via nätet.
 
Direkt via nätet hittade jag alltså dödsdatum mm. Genom att beställa kopia på testamentet fick jag uppgifter om efterlevande släktingar.
 
Att beställa kopian var lite krångligt. Jag försökte först beställa direkt via mail, men det accepterades inte. Jag fick istället göra en skriftlig beställning och bifogade betalningen för kopiorna i kontanter (ca 20 USD) och det fungerade utmärkt. Efter någon vecka kom kopian på testamentet.
 
Ett litet tips alltså till andra med släkt i USA är att på nätet försöka leta upp den domstol som handlägger arvsfrågor i det aktuella området och se om uppgifterna är sökbara på nätet.
 
Tipsa gärna här om andra amerikanska domstolar som har sökbara databaser av genealogiskt intresse tillgängliga via nätet.

33
000 Osorterat / Porträtt
« skrivet: 2007-08-07, 15:38 »
Tack Ann-Mari. Det är ju ett utmärkt ställe för den som vill efterlysa en porträttmålning / bild. Jag vet dock inte om tanken är att man även ska lägga in identifierade porträtt där? Det verkar inte ha skett i någon större omfattning hittills. Det skulle vara fint om någon som är ansvarig för Anbytarforum eller Rötter ville svara var det är lämpligast att lägga in målade porträtt? Hittills verkar det inte ske någonstans alls.

34
Dagmar. När det gäller Per August Larsson hittar jag en person som möjligen kan stämma in:
 
August Larsson, f. 1854, år 1890 bosatt Qvisterhult, Julita; år 1900 bosatt Getbotorp, Julita, statdräng. Bosatt tillsammans med Anna Brita Svensson, f. 1842 i V. Vingåker. Vid närmare eftertanke verkar det dock inte vara fråga om rätt person, eftersom han var född 1854-09-09 i Julita. (Julita AI:18A, s. 139)
 
Jag kan dock inte hitta någon Per August Larsson född i Julita 1854-04-01 (Julita C:4). Jag tror dock att du menar den Pehr August Larsson som är född 1854-02-01 i Julita. (jfr Julita AI:14A, s. 137)
 
I folkräkning 1880 är Per August Larsson bosatt på Ängstorps soldattorp, Julita hos sina färäldrar Lars Larsson och Anna Stina Axelsdotter. Jag kan inte återfinna honom i folkräkning 1890 och 1900.
 
 
När det gäller Albert Larsson hittar jag honom i FDB för Julita med det datum du angivit ovan. Han verkar vara bosatt i Hellvik, Floda enligt folkräkning 1880, men jag kan sedan inte återfinna honom i folkräkningarna 1890 och 1900.
 
Jag har inte följt dina båda bröder framåt i husförhörslängderna. Kanske finns någon anteckning där om vad som hände dem.
 
Kanske har de emigrerat båda två? Klokt att söka på någon emigrant-CD.

35
000 Osorterat / Porträtt
« skrivet: 2007-08-06, 20:14 »
Porträttfynd är ju ett utmärkt ställe att lägga in gamla fotografier på. Visst vore det fint med något liknande för gamla målade porträtt? Eventuellt som en egen avdelning under porträttfynd. Det finns nog en hel del gamla målade porträtt som är okända för andra (avlägsna) släktingar, så det vore väl ett fint sätt att delga andra dessa?

36
Jag lutar också åt att det är den yngre kvinnan det är fråga om. Man kan också notera att hon verkar ha en hel del tänder i behåll, dvs bettet har inte fallit ihop som det gjorde på många äldre förr. Även det talar alltså för att det är fråga om en yngre kvinna.

37
Hej!
 
Så vitt jag kan se finns följande 3 Modig födda i Villberga bosatta i Sverige år 1900:
 
Viktor Modig f. 1851 år 1900 bosatt i Lagga.
Adina Augusta Modig f. 1876 år 1900 bosatt i Boglösa.
Hulda Mathilda Modig f. 1863 år 1900 bosatt i Litslena.
 
Alla tre har familj år 1900 som de är bosatta tillsammans med.

38
02 Arkivväsende / Gamla brev och fotografier
« skrivet: 2007-08-05, 16:44 »
Det du skriver väcker många tankar. Du frågar vem som äger breven. I nuläget är det oklart. Du / ni bör därför lämna in det ni hittat till polisens hittegods. Sannolikheten är förstås stor att ni återfår det ni funnit efter ett antal månader och då äger ni ju breven. Jag har själv varit med att röja upp efter några dödsbon. När det gäller källarkontor och vindskontor är det inte alltid så lätt att veta vilka som faktiskt användes av farfar eller mormor. Kanske fick de även använda / hade bytt med grannens osv. Det är alltså viktigt att äganderättsfrågan klaras ut innan ni gör något med materialet. Det finns ju en risk att det kommer surt efter annars.

39
Bokstäver och siffror / Bokstaven æ i svenskan
« skrivet: 2007-08-05, 13:44 »
Anders jag funderar på om det kan vara en genetivform? En del grekiska / latinska / hebreiska bibliska namn får speciella genetivformer. I nominativ kan man ju prata om Kristus, men i genetiv blir det Kristi himmelsfärd. På samma sätt blir Elias i nominativ, Elie himmelsfärd i genetiv, som väl är, tror jag, en latiniserad genetivform av Elias.

40
Berga (G) / Äldre inlägg (arkiv) till 03 november, 2008
« skrivet: 2007-07-25, 13:43 »
När det gäller gravar / gravregister bör du kontakta:
 
Liselott Johansson
Kyrkobokf.ass.
Berga Kyrkliga Samfällighet
Biskop Henriks väg 2, 340 14 LAGAN
Tel 0372-358 50. Fax 0372-354 00
E-mail: berga.pastorat@svenskakyrkan.se
 
Såg också att ni hade olika dödsdatum ovan. Jag antar att 1929-07-25 är det korrekta.

41
Svartingtorpsätten / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-29
« skrivet: 2007-07-23, 00:12 »
Göran, jag tror du har helt rätt att det är 1500-talet det är fråga om som anges i inledningen till volymen, men jag är osäker på om ao 65 ska tolkas som 1565 eller 1665. Dateringen 1581 tror jag kommer från föregående sidor och när man arkiverat volymen kan man ha antagit att även efterföljande anteckningar är från samma tid.
 
Jag gissar att marginalanteckningarna (som gjorts av en annan hand) har tillkommit senare. Jag ser också att på arkets baksida förekommer fler anteckningar daterade till 1600-talet, senast 1652. Det skulle alltså kunna vara så att den ursprungliga inventarieförteckningen upprättades ca 1581 och marginalanteckningarna tillkom 1665, eller strax efter.
 
Kort sagt är jag osäker på om det är 1565 eller 1665 som avses med ao 65. Om den omnämnda Kristina Tott kan dateras till 1500-talet så är det förstås det ett väldigt starkt argument för att datera hela sidan, inklusive marginalanteckningar, till 1500-talet.

42
Svartingtorpsätten / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-29
« skrivet: 2007-07-22, 10:24 »
Jag läser anteckningarna som följer:
 
af - 3 messehakler tog en: fru Christina Tått til Stefflöö och giorde om fast och the öfrige ähr medfarne gamble och skruklige
 
J L En messeserck lånlig til Stefflö herragåård oc är ther änu misdom ao 65 --
 
ao tror jag är en förkortning för anno
 
misdom skulle kunna vara en förkortning för Misericorida Dominus, dvs andra söndagen efter påsk som var den 9/4 1665, men jag vet inte säkert.
 
J L, som inleder många av marginalanteckningarna begriper jag inte hur det ska tolkas.
 
Det troliga är väl att inventariet upprättats 1655 (när volymen var ny), eftersom det står först i volymen, och marginalanteckningarna tillkommit senare, troligen 1665.
 
Om Christina Tått vet jag inte något.

43
Brister i materialet / Brister i materialet
« skrivet: 2007-07-21, 19:19 »
Jo, skivan innehåller ju även svenska medborgares dödsfall i utlandet.
 
16/7 eller 17/7 1947 (snarare inträffade dödsfallet på natten mellan 16-17/7) härrör från fängelseläkare Smoltsovs brev / rapport om saken till sina överordnade. Uppgiften ifrågasattes kraftigt tidigare, men sedan Sovjetunionens fall 1989 har brevet i sitt orginal kunnat granskas av svenska och tyska experter och tycks idag vara allmänt accepterat som äkta av historiker och statsvetare.
 
Jag är dock inte på något sätt någon expert på Raoul Wallenberg och hans öde, så när det gäller mer uppgifter i den sakfrågan har jag inte mycket att tillföra.

44
Brister i materialet / Brister i materialet
« skrivet: 2007-07-21, 15:18 »
Ja Eva, jag tycker det, därför att CDn är ju i första hand ett hjälpmedel för släktforskare, inte ett offentligt myndighetsregister. Det viktiga är ju att källorna anges tydligt så att användaren själv kan värdera om uppgiften är tillräckligt säker för användarens ändamål. CDn är ju en sekundär-källa, så ingenting hindrar att man tar med uppgifter som inte är absolut säkerställda, så länge som källorna till de uppgifterna tydligt anges och osäkerheten markeras.
 
Det skulle förstås vara tråkigt om uppgifter om avlidna svenskar, som t.ex. Raoul Wallenberg, aldrig kom med på framtida versioner av CDn därför att man aldrig fullt ut kunde klarlägga omständigheterna kring dödsfallet.
 
Eller vad tycker du: låt säga att en CD SDB version 6 publiceras om 15 år, dvs. ca 111-112 år efter Raoul Wallenbergs födelse, borde inte han finnas med där bara därför att några menar att omständigheterna kring hans dödsfall inte är fullt klarlagda?
 
Det viktiga är, menar jag, att om en uppgift är osäker, tveksam eller omstridd på något sätt så bör det markeras på CDn.
 
Men jag medger att det inte är någon enkel uppgift att avgöra exakt när en uppgift som kringgärdas av någon sorts osäkerhet bör tas med på CDn. Man kan nog tänka på flera sätt:
 
1. Antingen tas endast uppgifter med där personer dödskrivits. Det betyder troligen att Raoul Wallenberg, Alvar Älmeberg och många andra svenskar aldrig kommer att finnas med på CDn.
 
2. Annars kan personer i kategori c) ovan tas med på CDn när det kan antas vara ställt utom allt rimligt tvivel att de är döda, eller när en rimlig sannolikhets nivå för detta uppnåtts.
 
3. Eller så tas personerna i kategori c) med när en viss tid gått från deras födelse, t.ex. 100 år.
 
Men, som sagt, inte är det en helt lätt fråga.

45
Brister i materialet / Brister i materialet
« skrivet: 2007-07-21, 11:50 »
Vad händer när en person bara försvinner?:
 
a) Personen kan dödförklaras av domstol efter ansökan från anhöriga. Tidsrymden, innan dödförklaring kan ske, kan vara olika lång beroende på omständigheterna vid försvinnandet. Det finns dock ingen skyldighet för anhöriga att ansöka om dödförklaring.
 
b) Personen kan dödskrivas av Skattemyndigheten när myndigheten anser det utrett att personen är avliden. Normalt sett sker dödskrivning endast av två skäl 1) Ett läkarintyg har inkommit till myndigheten om att personen är avliden 2) Beslut om dödförklaring har inkommit från domstol. Det finns dock även en tredje möjlighet att dödskriva en person, om Skattemyndigheten anser det klarlagt att personen är död kan myndigheten fatta ett sådant beslut.
 
c) Personen uppförs först, om jag minns rätt, som utan känd hemvist under 1-2 år, därefter som obefintlig. Jag tror tidsperioden som man kan vara obefintlig är begränsad  till 10 år? Därefter avförs man ur folkbokföringsregistret.
 
Hur bör man då göra när det gäller personer som tillhör kategori c) ?
 
1. Om det är någorlunda klarlagt att de avlidit borde de väl tas med på CDn med de uppgifter som finns kring det förmodade dödsfallet?
 
2. Om man aldrig lyckas utreda vad som hänt eller omständigheterna kring dödsfallet är så osäkra att det inte kan anses klarlagt att de avlidit så verkar väl det rimligt om de förs upp på CDn när deras 100-årsdag paserats?
 
Sedan är det förstås ett problem att många av dessa fall kanske aldrig kommer till CD-redaktionens kännedom. Det gäller, om jag förstått saken rätt, särskilt den äldre perioden.

46
Brister i materialet / Brister i materialet
« skrivet: 2007-07-20, 23:47 »
Mer info om Alvar Älmeberg här:
 
 DN: DC 3:ans pilot identifierad

47
Brister i materialet / Brister i materialet
« skrivet: 2007-07-20, 23:41 »
Jodå, även andra svenskar verkar saknas av liknande skäl, t.ex. Alvar Älmeberg, f. 1916 på Gotland, d. 1952-06-13 (Catalinaaffären).

48
Brister i materialet / Brister i materialet
« skrivet: 2007-07-20, 23:20 »
Som jag ser det bör uppgifterna på skivan vara så fullständiga och korrekta som det bara går. Enligt min mening borde alltså uppgifterna om Raoul Wallenberg finnas med så fullständigt och korrekt som vi som släktforskare / historiker kan ange dem, sen ligger det förstås i sakens natur att det i vissa fall kan finnas en kvarstående osäkerhet kring vissa uppgifter, men i dessa fall kan man ju förstås ange detta på ett enkelt sätt i anmärkningen.
 
Så funderar jag på om det eventuellt kan finnas ytterligare svenskar som aldrig dödförklarats / dödskrivits och därmed inte finns med på CDn? Saknas fler personer av detta skäl, eller är Raoul Wallenberg helt unik?

49
Ni har säkert rätt, men jag fick associationen att bilden föreställer en högtidsdag, kanske 60årsdag?. I så fall kanske det är lite märkligt om lampan klätts in för sommaren. Jag fick 2 olika associationer: den ena att den klätts på ovanstående sätt för att markera det festliga tillfället -- en sorts parallell till sorgflor, den andra associationen till en del strängt religiösa grupper (t.ex. vissa laestadianer) som satte kläder på t.ex. stolsben eftersom bara ben skulle kunna väcka syndiga tankar. Detsamma kanske kunde gälla stränga schartauaner på västkusten?

50
Brister i materialet / Brister i materialet
« skrivet: 2007-07-19, 22:41 »
Eva jag tror du har helt rätt i att Raoul Wallenberg varken är dödförklarad (förfarande av domstol), eller dödskriven (numera förfarande av skattemyndigheten), gissningsvis kommer han nog aldrig att dödförklaras eller dödskrivas?
 
Möjligen är han redan, sedan länge, avregistrerad ur folkbokföringsregistret på grund av obefintlighet. Avregistrering ur folkbokföringsregistret kan huvudsakligen ske av 4 orsaker: a) dödsfall och dödförklaring, b) utflyttning till utlandet, c) obefintlighet, d) beslut om fingerade personuppgifter.
 
Det skulle väl vara rimligt att han finns med på dödskivan, eftersom, numera, knappast någon tror att han fortfarande är i livet. Om man ogillar att använda dödsdatumet ovan, kanske man helt enkelt kan lämna rutan för dödsdatum blankt om skriva en anmärkning typ: Anm. dog möjligtvis 1947-07-16 i Moskva, men tid och ort för dödsfallet är omstritt.

51
Brister i materialet / Brister i materialet
« skrivet: 2007-07-19, 11:24 »
En person jag saknar på skivan är:
 
Raoul Gustaf Wallenberg
f. 1912-08-04 i Stockholm
d. 1947-07-16 i Moskva

52
03) Osorterat / Vart flyttar Emma f 18490719
« skrivet: 2007-07-18, 22:14 »
Wara

53
Jag läser:
 
Ao 1676 d. 21 Martij
Hr Inspect: Anders Malmbergs huus
bleeff detta sisst upkallat
men ingen kom tillstädes

54
Archive - Swedish language / Old GID help
« skrivet: 2007-07-18, 21:25 »
An addition, as Bo already has pointed out the second name of Anders Jonsson is rather Jansson, so his full name would be:
 
Anders Jansson Smed
 
The last name Smed is a special curiosity from these parts of Sweden, where an additional second name was used with reference to the farm. The reason why an additional second name was used was probably that there were a number of persons with the same names.

55
Archive - Swedish language / Old GID help
« skrivet: 2007-07-18, 10:52 »
Yes, it really looks like the wifes name is Spongia. It is a strange name though and my guess is that it should not be interpreted as a second namn but maybe as a second first name.
 
Yes, I think that Anders Hindersson is Anders Jonsson Smeds son-in-law, but it is more common to use the concept måg for a brother-in-law.
 
Maria is the doughter of Anders Jonsson Smed, and the wife of Anders Hindersson.
 
The three children Brita, Lisa Andersdotter and Petter Andersson are the children of Anders Hindersson and Maria. And if I read the text correctly Brita is gift that is married.
 
I am also unsure about the name Hindersson, my guess is that it really was Hindrikson.

56
Återanvändning av gravar / Återanvändning av gravar
« skrivet: 2007-06-29, 22:59 »
Jo, ett litet tillägg. Jag kom att tänka på att även klostren ofta utgjorde ett undantag när det gällde begravningsplatser. Klostren hade ofta en egen begravningsplats / kyrkogård innanför klostermurarna / klostrets område. Avlidna munkar och nunnor gravsattes alltså ofta inte på socknens kyrkogård utan antingen i / under klosterkyrkan eller på klostrets egen kyrkogård.

57
Återanvändning av gravar / Återanvändning av gravar
« skrivet: 2007-06-29, 22:55 »
Apropå Philips fråga: så förekom kristna (och icke-kristna) begravningar på gårdsgravfält en bit in på medeltiden, men upphörde definitivt när kyrkan tog ett fastare grepp om Sverige. Undantagna i senare tid var nog bara avrättade etc som nekades en kristen begravning, som ett extra straff och uppenbart tecken på att de var dömda till helvetet.
 
Kristna begeravningar på gårdsgravfält förekom nog längst i de sist kristnade delarna av Sverige (t.ex. Uppland, Gästrikland, Hälsingland). Ett exempel finns från utgränvingar (1999) i Sävja i Uppsala RAÄ 111. Prov A daterat till 1140, Prov B daterat till 1170. I båda fallen rör det sig troligen om kristna begravningar:
 
Därmed kan vi konstatera att detta gårdsgravfält användes ännu under tidig medeltid, vilket prov A och B visar. Det innebär i sin tur att vid denna tidpunkt det antingen inte fanns någon kyrka i Danmark eller att de begravda inte hade så hög status på Sävja gård att man brydde sig om att begrava dem i vigd jord på en kyrkogård. Eftersom vi samtidigt konstaterat att alla tre gravarna hade en öst-västlig riktning, måste vi kunna anta att begravningarna skedde under ett visst kristet inflytande. För detta talar även att inga fynd av gravgåvor gjordes. (Vikingatid i Danmarks socken, 2002, s. 23)
 
Om man bortser från samiska områden tror jag möjligtvis att vi kan hitta kristna gårdsgravar en bit in på 1200-talet kanske även något enstaka exempel på 1300-talet men inte senare.
 
I väldigt speciella fall kunde kyrkan inviga särskild jord utanför de sedvanliga kyrkogårdarna till begravningsplatser. Jag tänker då på pest-kyrkogårdar, hospitals-kyrkogårdar, krigskyrkogårdar, farledskyrkogårdar (någon ö längs vissa sjövägar resp. vissa kapell längs landsvägen, t.ex. Sankta Ingemo kapell -- i båda fallen gällde att det var långt och svårt att transportera den avlidne till en kyrkogård och att den socken som låg närmast inte var så förtjust i att ta emot utsocknes). Det finns även enstaka enskilda kyrkogårdar knutna till vissa gods och gårdar, men de var invigda och sanktionerade av kyrkan.
 
När det gällde avrättade brottslingar och självspillingar som förvägrades en kristen begravning så gravsattes de vanligen så nära den vanliga kyrkogården som möjligt ofta utanför kyrkogårdsmuren, eller direkt i anslutning till avrättningsplatsen. Jag kan inte påminna mig om att jag hört talas om att man någon gång återfunnit någon skogsgrav.

58
Brister i materialet / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-16
« skrivet: 2007-06-29, 18:51 »
Det finns en liten kuriositet när det gäller rätt många av de som avlidit i utlandet. För en del finns inget dödsdatum angivet. Däremot står det t.ex. Anm: Avregistrerad hos Riksförsäkringsverket 1999-05 Det betyder att personen troligen dog i utlandet vid denna tidpunkt.
 
Det blir dock lite problem med detta när jag söker efter dessa personer på CDn. Säg till exempel att jag vet att min släkting dog i Spanien 1999. Logiskt sett fyller jag då i Dödsort: Land: Spanien + Dödsdatum: 1999. Tyvärr dyker då inte personen upp i listan, trots att han/hon finns med på CDn.

59
Barnarp / Äldre inlägg (arkiv) till 06 december, 2009
« skrivet: 2007-06-29, 12:19 »
Ytterligaren en artikel som berör Spole och Rosenborgs grav-krypta i Uppsala domkyrka finns i UNT 2007-06-29.

60
Brister i materialet / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-29
« skrivet: 2007-06-28, 23:48 »
När jag jämför antalet döda ett visst år på CDn med antalet döda i SCBs officiella statistik  Befolkningsutveckling; födda, döda, in- och utvandring, gifta, skilda 1749 - 2006 så finns en del skillnader. De största skillnaderna verkar finnas för åren 1947, 1948 och 1949. Jämför man antalet döda för dessa år ser det ut så här:
 
ÅrSDB4SCBAntal som saknas på CDn 19477259773579982 19486705667693637 19496898069537557
 
Felet blir sedan mindre med åren, men helt klart är antalet på CDn och i SCBs statistik hela tiden olika. Till och med 2006 verkar 37 personer saknas. I sista fallet kanske det handlar om personer med skyddad identitet där ett skydd kanske kan anses befogat även efter döden med tanke på anhöriga?
 
Hur ska man förklara ovanstående siffror? Vilka är det som saknas på CDn?

61
Barnarp / Äldre inlägg (arkiv) till 06 december, 2009
« skrivet: 2007-06-21, 07:55 »
VIKTIGT Spole Rosenborg. Peter. Jag såg ditt inlägg från lördag den 02 jan 1999 kl. 21.02 angående Anders Spole. En fascinerande man på många sätt. Rätt otroligt är att hans gravkrypta i dagarna återfunnits i Uppsala domkyrka. En artikel om detta finns i UNT 2007-06-19. Av texten på gravhällen som tidigare flyttats till annan plats i domkyrkan framgår med all önskvärd tydlighet att graven är försåld med full äganderätt:
 
Här är professoris Andreæ Spoles grafplats kiöpter af kiörkan. Sielf latet murat henne sig och sinom til fast och aldeles oföranderlig egendom med des epitaphio.
 
Domkyrkoförsamlingen plaerar nu, på grund av byggande av orgelläktare, att flytta kistor och kvarlevor som finns i gravkryptan. Eftersom graven är försåld med full äganderätt (som ju självfallet fortfarande gäller) borde ättlingarna = gravrättsinnehavarna bevaka sina intessen.
 
Lite mer om graven och gravhällen, hämtat från Kjell O. Lejons bok: Gravhällarna i Uppsala Domkyrka - och människorna under dem, Stiftshistoriska kommittén i Uppsala, Uppsala 1997.
 
Andreas/Anders Spole föddes i Barnarps socken i Jönköpings län den 10 juli 1630 och var son till smeden Peder Andersson och Gunilla Pedersdotter. Efter flera års studier vid olika tyska akademier skrevs han 1655 in vid Uppsala universitet. Vidare kom han bl.a. att studera artillerivetenskap och navigation i Stockholm, samt besökte under en utlandsresa skilda lärosäten i Holland, England, Italien och Frankrike (Han kom att stanna i Paris i två år). 1668 kallades Spole till profssor vid universitetet i Lund. Året efter sammanvigdes Spole med Martha Lindelia. Under svensk-danska kriget deltog han bl.a. i fortifikationens tjänst med förstärkningsarbetet omkring Jönköpings slott. Han bosatte sig i Byarums socken efter kriget men blev redan 1679 kallad till professor i astronomi vid Uppsala universitet. Därmed följde undervisningsskyldighet i bl.a. matematik, geografi, navigation och fortifikation. Även i Uppsala lät han uppföra ett observatorium som dock förstördes i stadsbranden 1702. Spole författade flera skrifter, främst i astronomi och matematik. 1686 erhöll han previlegium att utge almanackor. Professuren i astronomi behöll han livet ut. Han avled i Uppsala den 1 augusti 1699. Paret Spoles två söner adlades 1715 med namnet Rosenborg. Ett epitafium finns uppsatt över Spole i norra tvärskeppet. Om man följer Frediani kan man sluta sig till att även hustrun Martha Lindelia med stor sannolikhet är gravsatt tillsammans med sin make. [Källor och litteratur: Inventarieförteckningen 1891, s. 70, nr. 4; Inventarieförteckningen 1996 (G 129); Ferdiani (1712), s. 82; Gardell, I, nr. 468; Kjellberg (1803), s. 33; Peringskiöld (M.Uller.), s. 227, 249f.; Svenska Män och Kvinnor, del 7, s. 152f; Åmark (1959), s. 28f.]

62
Övrig teknik / Retur avsändaren
« skrivet: 2007-06-19, 21:20 »
Christina det är på sätt och vis redan gjort. Man kan genom att programmera sina websidor på ett särskilt sätt leda in de web-cawlers som försöker söka upp lämpliga offer i eviga loopar, vilket fördröjer och försvårar för dessa programvaror. Nackdelen är förstås dels att man inte förbättrar läget när de än gång redan hittat rätt, dels att man även gör livet svårt för sökprogram som google och altavista.
 
Tekniskt sett finns nog väldigt mycket som går att göra för att åtgärda problemen, men det lär ta lite tid innan effektiva motmedel utvecklas. Ett sätt är att förvrida texten (lösenordet) som ska skrivas in tillräckligt mycket och på ett sådant sätt att den inte går att tolka med hjälp av programvara.

63
Inser att jag gjort ett skrivfel i mitt inlägg ovan. Min mf dog 1944 och ska förstås inte ingå bland ovanstående anor.
 
Av ovanstående inlägg inser jag också att mina barn kan finna 14 anor på CDn från 4 olika generationer, dock inte 4 raka generationer.
 
Nämligen följande anor:
 
ff - 1966
ff f - 1981
ff m - 1981
fm m - 1993
ff mf - 1951
ff mm - 1947
mf f - 1969
mf m - 1991
mf mm - 1956
mm f - 1995
mm m - 1998
mm mf - 1982
mm mm - 1948
mm mf m - 1949
 
Inser också att antalet anor som kommande generationer kommer att kunna hitta på CDn hela tiden kommer att öka för varje generation om ni förstår hur jag tänker.

64
Mina egna rekord är:
3 generationer av anor i raka led (pappa, farmor, farmors far och mor)
 
7 anor (f, ff, fm, mf, mm, fm f, fm m)
 
Säkert kan någon återfinna både fler generationer av anor i raka led och fler anor. Det skulle vara kul att veta vem som kan återfinna flest generationer resp. flest anor.

65
Sinnessjuka / Äldre inlägg (arkiv) till 17 augusti, 2009
« skrivet: 2007-06-15, 22:34 »
Patrick om det finns några journaler så finns de troligen hos Landstingsarkivet.

66
Sveriges dödbok 1947-2006 (handhavande) / Övrigt
« skrivet: 2007-06-15, 21:38 »
Det vore fint om anbytarvärden ville lägga upp samma underrubriker här som under föregående version av dödboken.

67
Allmänna språkfrågor / Text på antependium från 1694
« skrivet: 2007-06-13, 22:10 »
Aha! Det är ju definitivt inte någon dekoration, utan en förkortning som rimligen var mycket känd för samtiden. Jag kommer att tänka på en parallell. På skytteanum (hus i Uppsala) står initialerna:
H I S F R    F M N T G
 
och ska utläsas:
Herr Johan Skytte Friherre Riksråd Fru Maria Nääf Till Grönsöö

68
Allmänna språkfrågor / Text på antependium från 1694
« skrivet: 2007-06-11, 21:37 »
En gissning är att S.L.S.L och I.L.S.L. inte är förkortning, utan bara ett dekorativt mönster fast det beror förstås på hur antependiet ser ut.

69
Vad har hänt idag? / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-11
« skrivet: 2007-06-11, 21:19 »
Som alltid (nästan) har Jörgen Tollesson fångat ett litet korn av sanningen i det han skriver. Bland det som skrivs här på anbytarforum finns också sådant som är oersättliga uppgifter som inte finns någon annanstans och som inte kan rekonstrureras med hjälp av några dokument. Ju längre tiden går, desto oersättligare.
 
Det är alltså viktigt och angeläget att backuper av det som skrivs här görs och, på ett säkert sätt, förvaras för all framtid. Jag vet inte riktigt vilka rutiner Förbundet har för detta? Lämnas t.ex. digitala kopior årligen in av materialet på Rötter till t.ex. något arkiv?
 
Själv har jag skickat in Rötters web-adress till WayBackMachine (Internet Archive http://www.archive.org) så förhoppningsvis görs kanske någon kopia där (eller på KB), men självfallet bör Förbundet själva se till att en säker arkivering görs för all framtid.
 
... ja, jag antar att jag slår in öppna dörrar, detta har ni säkerligen redan tänkt på ...

70
Sjogerstad / Äldre inlägg (arkiv) till 28 augusti, 2009
« skrivet: 2007-06-10, 22:11 »
Texten om Jonas Kinnerus:
 
d 21 Nov: På kyrkiovägen af en häst förderfvat afled Ehr: Hr: Jonas Kinnerus

71
Håll / Håll
« skrivet: 2007-06-05, 23:43 »
Äldre sjukdomsbeteckningar är snarast symptom-beskrivningar, inte sjukdomsdiagnoser som idag. För sjukdomar som hade likartade symptom användes ofta samma namn trots att vi idag skulle anse att det handlar om helt olika sjukdomar. styng och håll användes nog framförallt om lunginflammation, men kunde säkert även användas om andra sjukdomar som yttrade sig på likartat sätt, t.ex. astma. Håll är ju egentligen bara en beskrivning av vad som händer när man får syrebrist och håll kan förstås förorsakas såväl av lunginflammation som av astma. Det är alltså inte möjligt att så här i efterhand säga vad din släkting led av bara hur sjukdomen yttrade sig.

72
Hej Britt!
 
Än så länge omfattar det digitaliserade materialet av Folkräkning 1860 endast några få församlingar i Jämtlands län.
 
Folkräkning 1870 omfattar ett antal församlingar i Norrbottens och Västerbottens län än så länge.

73
17 Juridik / Smörränta och genealogi
« skrivet: 2007-05-04, 20:04 »
En liten kommentar till det du skriver. Det gäller gårdar som byter namn. Min erfarenhet är att om man följer jordeböcker och mantalslängder över en serie av år så listas gårdarna (i allmänhet) i JB och MTL i samma ordning år efter år. (undantag finns förstås) Eftersom det sällan är mer en någon enstaka gård som byter namn ett visst år (namnbruket är ändå rätt konservativt) så brukar det vara rätt lätt att avgöra vilken gård som uppträder under olika namn, men som alltid krävs förstås noggranhet och försiktighet.
 
En annan notering jag gjort är att det namn som används i JB och MTL ofta släpar efter ibland 10-tals år. Det vill säga i andra källor (t.ex. domböcker) har gården bytt namn, medan JB och MTL fortfarande använder sig av det gamla namnet.
 
Jag har med stort intresse läst dina resonemang om smörränta, men har tyvärr inte mycket att bidra med när det gäller det.

74
Människor / Konfirmationsbild från Berga kyrka, Lagan
« skrivet: 2007-01-28, 13:28 »
Fotografen hette: Olof Forthme?er, Wexiö. Om någon önskar bilden med bättre upplösning (det är nog nästan nödvändingt om man vill känna igen någon släkting) så hör gärna av er per mail så sänder jag över den.

75
Människor / Konfirmationsbild från Berga kyrka, Lagan
« skrivet: 2007-01-28, 13:17 »
Här kommer ytterligare en skolklass från Berga med läraren Edvard Theodor Svensson. Denna bild är troligen från 1902. Bilden är tagen vid koret på Berga kyrka. Barnen på bilden är troligen avslutningsklassen i den 4-åriga folkskolan och är alltså födda 1891 eller åren däromkring. Efter avslutad folkskola fanns möjlighet att gå i så kallad fortsättningsskola. Bland eleverna finns Gustaf Andersson (senare Rönning) på mellersta raden nummer 6 från höger, f. 1891 i Berga, Kronobergs län.
 
Gustaf Rönning blev senare folkskollärare i Harbo i Uppland.
 
Lite kulturhistoriskt intressant är gravkullarna i förgrunden. Lägg märke till att en av gravarna smyckats med en så kallad pärlekrans. Mer om pärlekransar och dess historia kan läsas i tidningen Hemslöjden 2005, nr. 5.
 
Intressant att notera, om man jämför de båda skolkorten, är att modet, särskilt bland flickorna ändrat sig rätt mycket.
 

76
24 Rekord / Längsta äktenskapet
« skrivet: 2006-07-30, 11:58 »
Jag har stött på ytterligare ett par i SDB som firat sin 77de bröllopsdag. Nämligen följande par gifte 1876-04-12:
 
Nils Peter Jönsson
f. 1850 12 29-391, d. 1953 04 25
 
Botilda Jönsson f. Persson
f. 1850 06 16-390 d. 1953 05 24
 
dvs. gifta i 77 år och 13 dagar
 
De slår alltså inte riktigt stålfarfar och hans hustru som var gifta 77 år, 1 månad och 12 dagar, 31 dagar längre, men det är nära.

77
04) Efternamn på barn / Oäkta barn -patronymikon?
« skrivet: 2006-07-30, 00:18 »
Jag tror inte att prästerna hade något att göra med tilldelningen av patronymikon till oäkta barn. När det blev aktuellt för dem att skriva in namnet i Hfl första gången frågade de helt enkelt personen om hans / hennes namn och skrev in det de sa att de hette. Under uppväxten, alltså långt innan prästerna skrev in patronymikonet första gången, hade det säkert skett en fast etablering bland släkten av vad personen hette.
 
Detta innebär att det gick till på olika sätt vid olika tillfällen. På senare tid har jag jobbat med 2 oäkta barn.
 
1. I första fallet får barnet ett patronymikon (ovanligt) som troligen härrör från den biologiske fadern. Det finns i varje fall ingen i moderns släkt eller närhet med det namnet.
 
2. I andra fallet får barnet det som är styvfaderns släktnamn. Styvfadern är med största sannolikhet inte fader till barnet, utan kommer in i bilden först senare. Inget patronymikon finns dokumenterat före det att barnet fått styvfaderns namn.
 
Men det finns förstås andra sätt att namnge dessa barn. Här två andra vanliga:
 
3. Barnets namn bildas på moderns patronymikon, dvs hette modern Andersdotter får barnet heta Andersdotter eller Andersson.
 
4. Barnet får överta morfaderns patronymikon. Hette morfadern Anders Olsson. Får barnet heta Olsson eller Olsdotter.
 
Varianterna 3 och 4 användes nog i första hand när modern inte ville tala om vem fadern var (eller inte visste) och det inte var allmänt känt vem han var.
 
Ovanstående är bara några exempel. Det kan nog finnas åtskilliga fler varianter.

78
Brister i materialet / Brister i materialet
« skrivet: 2006-07-29, 17:03 »
Katrineholm utbröts ur Stora Malms församling 1961 och bildade egen församling. Åren 1952-1960 återfinns avlidna med Katrineholmsadresser helt korrekt som avlidna i Stora Malm. Däremot finns det avlidna 1947, 1950 och 1951 i Katrineholms församling vilket nog är fel. Stora Malms församling bör det nog vara även dessa år.

79
Brådskande! Idag (lördagen 22 juli 2006) i UNT (Uppsala Nya Tidning) finns en annons på sidan A21 under rubriken Personligt med följande lydelse:
 
Vi söker släktingar till:
Carl-Gustaf Eriksson, född i Uppsala 1/1 1874 och dog 1924 i England. Hans far var Carl Fredrik, född 3/9 1848, Nåstuna, Vänge, och hans mor var Ulrika Fredrika Lundström, född 9/4 1849, Börje. Bröder och systrar till Carl-Gustaf:
Maria Fredrika 1883
Hilda Fredrika 1871
Anna Charlotta 1876
Adolf Fredrik 1878
Kontakta: David Erickson på Uppsala Hotel 27/7-31/7 eller efter 31/7 på:
18 Riley Court
Gilligham
Dorset SP8 4HG
ENGLAND
 

80
Missionärer / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-27
« skrivet: 2006-07-19, 19:51 »
Apropå missionärer skulle jag verkligen vilja rekommendera Karin Sarjas avhandling: Ännu en syster till Afrika : trettiosex kvinnliga missionärer i Natal och Zululand 1876-1902
 
När man sysslar med missionärer är de missionsrapporter de skickade hem av särskilt intresse. Dessa rapporter finns i allmänhet arkiverade hos den organisation som skickat ut missionärerna.
 
Via Karin Sarjas avhandling hittar du mängder av uppgifter om källor och arkiv som kan vara av intresse.

81
Broddetorp / Äldre inlägg (arkiv) till 12 juli, 2006
« skrivet: 2006-07-11, 22:29 »
Hej Hans! De två ovan nämnda gravstenarna och den ovan nämnda runstenen är, förutom en minnessten efter Rådene kyrka, de enda resta stenar / gravmärken som idag finns kvar på Rådene ödekyrkogård. Kyrkogårdsmuren finns förstås kvar, en vacker stiglucka, en klockstapel och (om jag minns rätt) ett fundament till en dopfunt.

82
Värsås / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-14
« skrivet: 2006-07-11, 22:09 »
Hej Irene! Det är nog denne man du söker. (Uppgifterna hämtade från Sveriges DB):
 
19170920-5932
 
Johansson, Karl Gustav Valter
 
Pl 4845 L Lindåsen
541 92  Skövde
 
Död 5/9 1997.
 
Folkbokförd i Sventorp, Skövde kn (Skaraborgs län, Västergötland).
 
Född 20/9 1917 i Sventorp (Skaraborgs län, Västergötland).
 
Änkling (24/9 1995).
--------------
Motsvarande folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2005:
Sventorp-Forsby, Skövde kn (Västra Götalands län, Västergötland)
 
Födelseförsamling i källan:
SVENTORP (Skaraborgs län)
 
Källor:
RTB 97 / SPAR 92f
 
Som du ser anges han som född i Sventorp, inte Värsås. I Födelse- och dopboken för Sventorp / SCB kopian bör du hitta vad hand föräldrar hette.

83
46 Ordet är fritt om släktforskning / Vad tror ni om detta?
« skrivet: 2006-07-10, 13:38 »
Jag skulle ställa två frågor:
1. Finns samma tradition bevarad i någon annan släktgren förutom den du och din moster tillhör? Om traditionen gör det och den är oberoende av era berättelser så skulle det förstås vara ett starkt stöd för slutsatsen att det var greven som var far till din mff.
 
2. Vilket / vilka andra skäl kan greven ha haft annat till att ge ett fotografi av sig själv till din mff än att han var hans far? Hittar du ett eller flera andra goda skäl så försvagar det förstås slutsatsen om att greven var far till din mff. (stipendium till duktig elev?)
 
Även om greven och din mffm hade en relation så är det kanske inte säkert att din mffm själv visste säkert om det var greven eller hennes man som var far till barnet. Däremot kunde det kanske innebära en del fördelar (ekonomiska och andra) att låta greven tro att han var far.
 
Själv tror jag väl att det är möjligt (dvs. inte uteslutet) att greven var far, men jag är långt ifrån övertygad, men det är klart att ett y-kromosom-test skulle eventuellt kunna klarlägga förhållandena.

84
Förkortningar / H H
« skrivet: 2006-06-25, 20:52 »
I det här fallet är det helt säkert att det handlar om att personen gått till nattvarden. Enligt SAOB betyder begå när man avser nattvarden: fira, gå till, anamma. H H betyder allstå Herrens Heliga [nattvard] eller Herrans Högwärdige [Nattward].
 
Varför nämns då att personenn mottagit nattvarden i samband med att hon dömts till / avtjänat ett fängelsestraff?
 
Det var mycket viktigt för prästerna att även den värsta syndare bekände sina synder och ångrade sig. Att personen mottagit nattvarden var det yttre tecknet på att man faktiskt bekänt sina synder och lämnat den syndiga vägen.
 
Kyrkan la ner mycket kraft på att få brottslingar att ångra sig och bekänna sina synder, inte bara när det gällde personer som dömts till döden, utan även andra brottslingar.
 
Men noteringen kunde också vara av stor vikt för den dömnde, eftersom en person som ångrade sina gärningar och uppvisade ett gott uppförande i fängeslet ibland kunde få straff-förkortning.

85
46 Ordet är fritt om släktforskning / Hitta släkten
« skrivet: 2006-06-21, 20:34 »
Stefan, den länk du ger nu har publicerats förut här på Anbytarforum, men redaktionen raderade den. Det ska bli spännande att se hur länge den får vara kvar denna gång.

86
Annelie, självfallet är det så att de finns situationer då det är omöjligt att komma vidare. Det svåra är väl att veta om man verkligen uttömt alla möjligheter eller inte. Till och med kan det ju finnas olösliga problem relativt nära i tiden. Finns ingen anteckning någonstans om t.ex. ett utomäktenskapligt barns far och inte heller någon muntlig tradition (kanske visste inte ens mamman vem som var far, eller berättade inte om det för någon!) så går det helt enkelt inte att lösa problemet. En del problem kan man ju förstås lösa genom intensivt och omfattande arbete, men i många fall går det ju ändå inte. Arbetet är dock inte bortkastat, man lär ju sig en massa på vägen.

87
När det gäller den grav som diskuteras i detta forum, dvs Norra begravningsplatsen, kvarter 04A, gravnummer 487, så har jag hittat en del personer som saknas i Stockholms kyrkogårdsförvaltnings databas (www.hittagraven.stockholm.se), även om databasen förefaller vara ganska komplett när det gäller de som är gravsatta i denna grav.
 
Min genomgång gäller perioden 1907-1916 och baserar sig på Stockholms stads kyrkogårdsnämnds arkiv i SSA, Gravöppningsspecialer, serie G4 ab, vol 45-54 (1907-1916). Jag hade ett annat syfte med genomgången, så nedanstående får ses som tillfällighetsfynd, utan anspråk på fullständighet.
 
Historien kring graven är lite speciell. Askurnorna står enligt uppgift på hyllor i ett källarliknande rum i väntan på gravsättning, eller för evigt. En del av dessa askurnor har efter en viss tidsperiod gravsatts i källarens nedersta del genom att sand östs över urnorna. De flesta av de urnor som förekommer i denna sammanställning är troligen just sådana urnor. Gravsättningsdatumet är i så fall datumet för förflyttningen från hyllan till källarens golv med åtföljande nedgrävning under sand.
 
I några fall kan det vara så att de urnor som jag nämner här senare kan ha flyttats och gravsatts i annan grav. Detta har i så fall inte i just dessa fall antecknats i liggaren. Det normala var att en sådan anteckning gjordes.
 
Skälet till att jag tar upp dem här på anbytarforum är att de är ”omöjliga” att hitta eftersom det i allmänhet gått rätt lång tid mellan dödsdatum och gravsättningsdatum.
 
Stadsfogden Petrus S. S. K. Svalander (A46254)
död 1907-12-18, gravsatt 1911-12
 
Enekfru I. Urbanski v. Urbanice från Österrike (A46255)
död 1907, gravsatt 1911-12
 
Ingeniör Sten E. Klingenstierna från Uppsala (A47037)
född 1868, död 1904-10-08, gravsatt 1912-03-22
 
Fröken Anna M. Const. Juselius från Helsingfors (A48258)
född 1877, gravsatt 1912-07-23.
 
Direktör Carl Vilh. Palmér från Engelbrekts församling (A48324)
född 1832, död 1912-07-27, gravsatt 1912-08-01
 
Disponent Joh. Bernh. E. Ekman från Norrviken (A48706)
född 1851, död 1912-09-09, gravsatt 1912.
 
Hushållerska Brita M. Pettersson från Kungsholms församling (A48719)
född 1825-09-06, gravsatt 1912. (möjligen identisk med Brita Maria Pettersson gravsatt 1912-09-18)
 
Förre apotekaren Joh. E. Söderman (A48787)
född 1826, död 1892-03-02, gravsatt 1912-09-27.
 
Ångbåtsbefäl Fredr. H. Lundgren (A48788)
född 1838, död 1897-07-21, gravsatt 1912-09-27.
 
Skådespelareänkan T. Håkansson (A48793)
född 1880, död 1907-01-13, gravsatt 1912-09-27.
 
Revisorn Carl M. Ullman (A48795)
född 1841, död 1907-09-21, gravsatt 1912-09-27. (ev. identisk med namne gravsatt 1919-10-01. I så fall rör det sig om en flyttning)
 
Grosshandlare W. Törsleff (A48797)
född 1853, död 1909-04-15, gravsatt 1912-09-27.
 
Skomakareänkan J. Lundstedt (A48798)
född 1826, död 1909-04-18, gravsatt 1912-09-27.
 
Ingeniör Ernst H. Bruhn (A48799)
född 1846, död 1909-05-02, gravsatt 1912-09-27. (ev. identisk med namne gravsatt 1940-01-16. I så fall rör det sig om en flyttning)
 
Barnet Olof E. Hasselrot (A48876)
född 1908, död 1912-10-01, gravsatt 1912. (ev. identisk med namne gravsatt 1950-09-30. I så fall rör det sig om en flyttning)
 
Enkefru Hilma M. Herrman från Maria Magdalena församling. (A49085)
född 1848, död 1912-10-23, gravsatt 1912.
 
Fru Kath. Wilh. C. Rexroth från Riga (A55199)
född 1837, död 1907-08-02, gravsatt 1914-10-14.
 
Nedanstående följer komplettering av några uppgifter om några personer gravsatta i ovan nämnda grav. Personerna finns i hittagraven, men med ofullständiga uppgifter.
 
Apotekare A. Th. H. Netzler från Joh.berg (A47038)
född 1849, död 1907-05-23, gravsatt 1912-03-22, flyttad till grav 17031 och på nytt gravsatt 1929-10-05.
 
Landskamrer Ivar Sven Nilsson från Gävle (A48002)
född 1866, död 1912-06-16, gravsatt 1912-06-22, flyttad till grav 17844 och på nytt gravsatt 1931-10-17.
 
Tjensteman Per S. W. Littorin (A48792)
född 1837, död 1906-01-04, gravsatt 1912-09-27, flyttad till gemensamhetsgrav 18500 och på nytt gravsatt 1934-06-04.
 
Köpman Jean Lawske från Norrköping (A49815)
född 1842, död 1913-01-12, gravsatt 1913, flyttad till urnnisch 45 i krematoriet 1930-05-05.

88
Några felaktigheter har smugit sig in i det jag skriver ovan.
 
A. När det gäller den andra siffran i det mest moderna sättet att skriva gravnumren på t.ex. 22 1 04A 487 så representerar den inte vilken upplåtelse det handlar om, utan skötselområdet (oftast 1 eller 2).
 
B. Det går inte att göra som jag beskriver ovan att först söka på gravnummer för att sedan lista personerna gravsatta i denna grav. Man måste först söka på t.ex. namn och kan sedan använda funktionen Visa alla gravsatta i denna grav. Då visas enbart de som gravsatts under samma upplåtelseperiod, inte personer som gravsatts i samma grav vid tidigare eller senare upplåtelser.
 
C. För närvarande listas max 35 personer när man använder funktionen Visa alla gravsatta i denna grav, inte 150 som jag skriver ovan.
 
D. När det gäller beteckningssystem 2 ovan, det jag kallar gravnummer-systemet så känns den beteckningen inte riktigt korrekt. Det jag tror det handlade om är att familjegravar försåldes på längre eller kortare tid. Numren i detta fall är ett löpnummer system för dessa försålda gravar. Ett sorts system för avtalen alltså, som också fick beteckna gravarna.
 
När det gäller Kristians fråga kan man konstatera att t.ex. endast ett fåtal av de 175.000 personer som gravsatts på Norra begravningsplatsen mellan 1827-1920 går att hitta via hitta graven. Det beror på databasens historia, som inte är så lätt att beskriva. Generellt sett skulle man kunna säga att databasen i första hand innehåller aktuella gravsättningar, dvs personer som är gravsatta i gravar där upplåtelsen fortfarande är aktuell, eller varit aktuell under perioden sedan databasen började att upprättas.

89
Med tanke på att dokumentet är dagtecknat här i Uppsala 1617 kan man väl på goda grunder anta att det är fråga om en akademiskt utbildad person eller en student. Utan att ha sett resten av dokumentet kan man bara gissa. Kanske är det en students brev hem? Kanske en handling med anknytning till ett prästmötet? Kanske ... ja det finns oändligt med möjligheter. Namnteckningen kan jag inte tyda.
 
Kanske har dokumentet med Älvsborgs lösen att göra. Den började ju betalas 1613 och betalningarna fortgick i 6 år?

90
Brister i materialet / Brister i materialet
« skrivet: 2006-05-26, 15:06 »
Hm. Detta var nog mer komplicerat än jag först anade. Följande tre män födda i Kina har nog felaktigt fått litet d på sitt efternamn Du:
 
Cam Du
Huu Du
Xa Sang Du
 
och följande tre svenska män har nog fått sitt efternamn felaktigt avdelat:
 
David G du Rees
Gustaf E A du Rietz
Gösta G A du Rietz

91
Brister i materialet / Brister i materialet
« skrivet: 2006-05-26, 14:54 »
Ja och så har vi förstås de och du mm.

92
Brister i materialet / Brister i materialet
« skrivet: 2006-05-26, 14:51 »
Tilläggas bör kanske att även när det gäller namn som inleds med van är bruket vacklande i dödboken. Korrekt är väl t.ex. kanske van den Berg och inte Van Den Berg.

93
Brister i materialet / Brister i materialet
« skrivet: 2006-05-26, 14:46 »
Det finns några enstaka fall i dödboken när adliga efternamn som inleds med von eller af skrivits med stor bokstav Von resp. Af. Detta är säkert helt i enlighet med källorna som använts, men jag antar att det korrekta är att alltid skriva von och af med små bokstäver.

94
Anders jag blev lite nyfiken när du skriver med tanke på hur DNA ärvs så är användningsområdet kanske inte så stort som man kan tro vid en hastig anblick. och funderade hur du menar. Som jag ser det har DNA-genealogin en väldig potential även om den i dagsläget skulle bli fruktansvärt dyrt att använda och de metoder som just nu finns bara utnyttjar en mycket liten del av potentialen. Men jag känner att detta är ett svårt område som jag inte fullt ut begriper så förklara gärna mer hur du tänker.

95
Porträttsamlingar / Arméns porträttsamling
« skrivet: 2006-05-13, 17:38 »
Hej Tina!
 
Arkivet sträcker sig tillbaka till ca 1900.
 
Det är i huvudsak officerare som är fotograferade. Så här skriver SVAR om arkivet:
 
Arm?ns porträttsamling
Porträttsamlingen utgörs i huvudsak av porträtt på svenska militärer, huvudsakligen officerare tillhörande arm?n. Här återfinns även porträttfotografier av civila män och kvinnor. Samlingen består inte enbart av svartvita fotografiska porträtt, utan även av litografier, reprofotografier av målade porträtt samt teckningar.
 
Bakgrund
En separat fotosamling, porträttsamling omnämns för första gången år 1900, då den uppges vara under ordnande. Begreppet fotografisamling förekommer för första gången år 1905.
 
Under 1900-talets första kvartssekel mottog Krigsarkivet mellan fyra och fem tillskott (accessioner) per år av porträtt.
 
Under 1950-talet ökade accessionstakten till drygt 50 per år och häri ingick över 10 000 porträtt, bland annat från Svenska Officersförbundet.
 
Porträttsamlingen hade i slutet av 1950-talet ökat till nästan 20 000 foton och vid en detaljerad genomgång av fotosamlingarna 1967, noterades drygt 21 000 porträtt på 7800 personer.
 
För närvarande uppgår antalet porträtt till cirka 23 000.
 
Källa: Krigsarkivet, Arm?ns Porträttsamling

96
03) Osorterat / Text på bild från brand i Gävle 1903
« skrivet: 2006-05-09, 22:59 »
alldeles
 
skrev jag, men det står nog
 
alledes

97
03) Osorterat / Text på bild från brand i Gävle 1903
« skrivet: 2006-05-09, 22:39 »
Här är min gissning:
 
vadmans snikrifabrik om knuten
alldeles för brandkåren men
det var den som brann ned härom dagen. Då var konferenser ute må du tro.

98
Kristian. Det du frågar om borde vara en enkel rutinfårga för kyrkogårdsförvaltningen att svara på. På Norra begravningsplatsen finns tre (minst) nummersystem.
1. Det som kallades liknummer, som var ett löpnummer-system där den första person som gravsattes fick nummer 1 och upp till nr 99 999. Sedan började man om på A1, A2 och så vidare.
2. Gravnummer-systemet, som ditt gravnummer härrör ifrån.
3. Slutligen systemet med gravkvarter och gravnummer, som är det som är aktuellt idag.
 
Att översätta ett nummer enligt system 2 till system 3 borde vara rutin för kyrkogårdsförvaltningen.
 
Vill du försöka klara dig själv kan du kanske kika i boken:
 
Förteckning öfver enskilda grafvar på Stockholms stads norra och södra begrafningsplatser.  
Stockholm: Norstedt, 1913  
omfång:   [2], 313 s., 2 kartor
 
Där finns, om jag minns rätt finns kartor med de olika gravarnas nummer utsatta.
 
När det gäller den grav som diskuteras här så skulle man kunna säga att följande nummer är aktuella enligt de olika systemen:
 
1. Var och en av de 1 881 som gravsatts har sitt eget liknummer, dvs förmodligen inte de sist gravsatta, eftersom jag tror att man slutat använda liknumren.
 
2. Nr 4489 (Svenska eldbegängelsföreningens grav idag = Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund)
 
3. Kvarter 04A, gravnummer 487 eller ännu mer modernt: 22 1 04A 487, där 22 står för Norra begravningsplatsen och 1 för vilken upplåtelse det är fråga om. Första gången graven upplåts osv.
 
Att inte alla listas när du går in på funktionen Visa alla gravsatta i denna grav beror på en begränsning i systemet. Max 150 personer listas.  
 
Nej, du söker säkert inte på fel sätt i hittagraven, utan när det gäller Norra begravningsplatsen så finns i allmänhet bara gravar som fortfarande är upplåtna där. Från 1912 finns mycket få gravar som inte återanvänts. Däremot finns förstås själva platsen och graven kvar även om den upplåtits till annan person.
 
Helt klart är dock att den du söker inte är gravsatt i den grav som denna diskussion gäller.
 
Jag föreslår att du kontaktar kyrkogårdsförvaltningen igen och hoppas på bättre tur.

99
Porträttsamlingar / Arméns porträttsamling
« skrivet: 2006-05-07, 12:19 »
SVARs bilddatabaser
Bland SVARs bilddatabaser finns under länken Krigsarkivet det som kallas Arm?ns porträttsamling. Jag undrar om någon med SVAR-abonnemang skulle vilja kolla om någon med efternamnet Tilander finns bland dessa.

100
Jag kanske ska tillägga att den gemensamhetsgrav som diskuteras här har nummer 22 1 04A 487 I hitta graven kan man söka på detta nummer och använda funktionen Visa alla gravsatta i denna grav, men det finns en begränsning i hur många som listas, så det går inte enkelt att se alla.

101
Hej Kristian!
 
På Norra begravningsplatsen finns förutom denna gemensamhetsgrav ytterligare någon eller några. Samtliga gravsatta i denna gemensamhetsgrav finns inlagda här:
 
http://hittagraven.stockholm.se/
 
1. Där hittar du förhoppningsvis även din morfars mor.
2. Om du inte hittar henne där kan du ringa till kyrkogårdsförvaltningen. De har register över alla gravsättningar upplagda årsvis i bokstavsordning.
3. Om de mot förmodan inte hittar henne i sina register så är det så att för en mycket liten procent av de gravsatta skedde begravningen på annan kyrkogård, dvs begravningsgudstjänsten skedde på Norra begravningsplatsen, men gravsättningen skedde t.ex. på ortodoxa kyrkogården eller annan ort. I så fall finns på Stockholms stadsarkiv arkivet Stockholms stads kyrkogårdsnämnds arkiv. Du bör söka i serie G4 ab Gravöppningsspecialer. Här står normalt specificerat var man gravsattes om man inte gravsattes på Norra kyrkogården.

102
05) Datum / Festum circumcisionis Domini
« skrivet: 2006-04-25, 17:43 »
Enligt judisk sed omskars de nyfödda pojkarna på åttonde dagen efter födelsen. Det skedde också med Jesus. Se vidare Lukasevangeliet 2:21

103
Anna Hildegard Thornqvist föddes enligt Sveriges Dödbok 1903-09-30 i Öregrund, Uppland och dog 1986-03-23 då bosatt i Gävles Helga Trefalidghets församling.
 
Hon gifte sig 1925-09-28 med Carl Ferdinand Thornqvist f. 1896-01-20 i Lund, d. 1982-04-21 i Gävles Helga Trefaldighets församling.
 
Det du bör göra är att söka i födelse- och dopboken, eller SCBs avskrifter av denna, för Öregrund för 1903 för att få veta vad hennes föräldrar hette.
 
Lycka till!

104
Henrik, jag tror att du på Riksarkivet i Arninge kan titta på SCBs dödsavier för den aktuella tidsperioden och på så sätt få fram de uppgifter du söker.

105
När någon dog genom självmord, eller när döden var självförvållad, eller omständigheterna var förnedrande för den döde kunde beslut fattas om att begravning skulle ske i stillhet, dvs utan klockringning och andra inslag som kunde ses som indikationer på att personen skulle bli frälst och komma till himlen.
 
Så här står det i död- och begravningsboken, Kungälv E:1, s. 162: Död af starka drycker och enligt Rådhus Rättens utslag af d. 15 Maij [1848] i stillhet begrafen.
 
Det jag undrar över är i vilken serie i rådhusrättens arkiv jag bör söka beslutet om begravning i stillhet?

106
I Bohuslän har jag stött på ett fenomen som verkar vara vanligare där än på andra håll. Inte så sällan skiljer sig det födelsedatum som anges i husförhörslängden från det som finns antecknat i födelse- och dopboken. Vanligen skiljer sig datumena åt med ett par, tre veckor. Oftast går det ändå på andra sätt att fastställa att det rör sig om rätt person, men i andra fall skapar skillnaden en genuin osäkerhet om det är fråga om rätt person. Det jag undrar över är:
 
1. Stämmer detta med andras erfarenheter från Bohuslän, eller är det bara jag som haft otur?
2. Visste man verkligen inte när man var född? Uppgifterna i husförhörslängderna måste ju ha stämts av åtskilliga gånger mot vad som var känt för personen, för jag utgår ifrån att det är datumena i födelse- och dopoken som är de riktiga?
 
Jag är tacksam för synpunkter och råd när det gäller denna fråga.

107
Hej!
 
Här är uppgifterna om de två kvinnorna du frågar om:
 
18900814-2946
 
Petersson, Hildur Linn?a Matilda
 
Gertrudsgården
593 00  Västervik
 
Död 8/2 1981.
 
Kyrkobokförd (1974) i Västervik, Västerviks kn (Kalmar län, Småland). Mantalsskriven (1974) på samma ort.
 
Född 14/8 1890 i Linneryd (Kronobergs län, Småland).
 
Ogift kvinna.
--------------
Födelseförsamling i källan:
LINNERYD (Kronobergs län)
 
Källor:
RTB 81 / SPAR 90
 
xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
 
18980606-2304
 
Holmberg, Berta Augusta Ottilia
 
Engelbr.g 6
582 21  Linköping
(Boendeadress 1 nov 1970)
 
Död 20/4 1974.
 
Kyrkobokförd (1967) i Linköpings domkyrkoförs, Linköpings kn (Östergötlands län, Östergötland). Mantalsskriven (1967) på samma ort.
 
Född 6/6 1898 i Linneryd (Kronobergs län, Småland).
 
Frånskild kvinna (16/4 1951).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2005:
Linköpings domkyrkoförs, Linköpings kn (Östergötlands län, Östergötland)
Skäggetorp Linköping, Linköpings kn (Östergötlands län, Östergötland)
Ryd Linköping, Linköpings kn (Östergötlands län, Östergötland)
 
Födelseförsamling i källan:
LINNERYD (Kronobergs län)
 
Källor:
MTL 71 / RTB 74

108
10 Folkliv / Själaringningsregler
« skrivet: 2006-03-05, 21:49 »
Hej!
 
Det betyder sannolikt att han begått självmord. Inom kyrkan kunde ett dödsfall och en begravning nomrlat sett, mitt i all sorg, ses också som en glädjens högtid, som den himmelska födelsedagen. Döden innebar för den troende ett slut på det jordiska lidandet och ett inträde i himlen. Kyrkklockornas ringande, psalmsången vid begravningsakten, att kistan smyckades med blommor, att man tände ljus på altaret, allt sådant kunde ses som ett festligt inslag mitt i sorgen. När någon begått självmord var allt detta förbjudet, eftersom det ansågs vara en svår synd att begå självmord. Man menade att självmördaren kom till helvetet och följaktligen fanns inget att fira i samband med begravningen, tvärtom. Det finns mer skrivet om självmord här på anbytarforum.

109
00 - Dop / Döpt vid 14 år
« skrivet: 2006-02-23, 19:26 »
Jag kommer att tänka på följande historia berättad av av prosten August Stenström, publiserad i Svenska Dagbladet, Söndagsbilagan, s. 1 den 16 februari 1941 i artikeln Emeriteprästernas förening i ungdomens Uppsala av Josef Oliv:
 
Det blev en lång och spännande skildring från 'Ur-Tiven' [Tiveden] - där det ej fanns farbar väg förrän i förra seklet och där stigmännen sent huserade. Med den rena evangeliska [läran / tron] blev det väl si och så i dessa otillgängliga trolltrakter. Till Undenäs prästgård kom en sommardag en man i ludet förskinn och finnmössa, neg för prosten och undrade på bruten svenska om det gick för sig att få en pojke döpt. Jo, det gick nog - var ha vi så barnet? Och skogsmannen gick ut och kom igen med 'barnet', en solbränd yngling, som i femton år burit namnet Pelle och därför även i dopet fick erhålla detta namn. Men nu neg skogsmannen igen och lovade prosten en knippa näver om det även gick för sig att gå en gamling jordfäst. Kistan med den döde hade de med sig, och den nydöpte var ej sen att kasta upp en grav. Det var lång kyrkväg och bäst att slå ihop ärendena ...
 
Förutom den roliga historien så kan det nog ligga en hel del sanning bakom att det på sina håll i Sverige var mycket långt till kyrkan och att man därför väntade med olika förrättningar tills dess det gavs ett lämpligt tillfälle.
 

 
Bilden är från Emeritiprästernas förenings sammankomst 3 januari 1941 hemma hos kontraktsprosten August Stenström på Geijersgatan i Uppsala.

110
Jag undrar om följande person finns på CDn?
Johan August Lönnqvist (f. Andersson)
- Född 1836-03-27 i Bälaryd (F)
- Utflyttad 1861 från Södra Ving till Sörmland: ”Afgick om våren 1861 till Sörmland på arbetsbetyg” enligt hfl.
Efter det kan jag inte återfinna honom och misstänkter att han antingen i samband med flytten eller kort därefter emigrerade. Flera nära släktingar gjorde det och tog namnet Lanquist.

111
Ett tips: När man har en bostadsadress i någon av de större städerna med flera församlingar och inte vet i vilken församling den gatan ligger kan man ganska enkelt få fram denna uppgift genom att till exempel i fältet för dödsort ange Kommun: Stockholm eller Län: Stockholm och de fem första bokstäverna för gatan, t.ex. Reger om det är Regeringsgatan du undrar över.
 
Bläddrar man sedan igenom listan på personer som varit bosatta på Regeringsgatan i Stockholm vid dödsfallet ser man snabbt att Regeringsgatan med största sannolikhet ligger i Johannes församling i Stockholm. Någon gång stämmer det inte och det beror i så fall på att bostadsadressen inte är den senaste där personen var folkbokförd.
 
Särskilt praktiskt är det när gatan ligger i flera församlingar, eller rent av bytt församlingstillhörighet vid någon tidpunkt. När det gäller Regeringsgatan i Stockholm ser man snabbt att när det gäller adresser med längre nummer än 60 ungefär så hör nog den delen av gatan till Jakobs församling.

112
Övrigt / Övrigt
« skrivet: 2005-07-29, 19:52 »
Avregistrerad hos Riksförsäkringsverket: 2002-12-26 står det som kommentar på en person. Den det gäller har bott utomlands sedan omkring 1950.
 
Hur ska detta tolkas? Har personen dött i utlandet det datum som anges? Eller blivit utländsk medborgare? Eller på något sätt blivit utförsäkrad på grund av lång och ihärdig utlandsvistelse? Eller ska det tolkas på något annat sätt?

113
Jörgen är egentligen inne på en mycket viktig fråga nämligen, vilka tjänster får våra statliga och kommunala myndigheter egentligen ta betalt för? Jag upplever att allt fler av arkiven och olika statiliga och kommunala myndigheter tar betalt av släktforskare för sådana tjänster som rimligen ligger inom deras myndighetsuppdrag, och som de därmed inte, enligt lag, har rätt att ta betalt för.
 
Var det förresten inte någon ordförande i SSF som anmälde någon för Kyrkhult och fick rätt när det gällde just denna fråga?
 
Vägen har förstås två diken, å andra sidan vill vi naturligtvis inte att våra myndigheter ska avstå från att utveckla sådana betal-tjänster som ligger utanför ramen för deras normala verksamhet och som kan underlätta för oss släktforskare.

114
Foto- och skanningsteknik / Kopiering via Internet
« skrivet: 2005-06-18, 21:50 »
Jag vill återknyta till Linns fråga. Vad bör man tänka på när man scannar in sina gamla bilder och sedan beställer framkallning till riktiga fotografier via någon foto-site på nätet?
 
- Blir kvaliteten lika bra på alla siter?
- Hur är det med arkivbeständigheten när det gäller bilderna som man beställer på detta sätt? Är de lika bra om 100 år, eller är det bättre att beställa från något viss ställe?
 
Andra funderingar och tankar vad som kan vara bra att tänka på när man på detta sätt gör nya kopior av fotona i sina gamla släktalbum, så att förhoppningsvis alla släktgrenar i framtiden får del av alla relevanta foton?

115
Övriga skrifter / Kyrkliga vigslar i Göteborgs stift
« skrivet: 2005-06-18, 21:14 »
I Libris hittar jag bara två titlar som liknar den du skriver om:
 
Kyrkliga vigslar i Skara stift och Göteborgs stift som utkom 1955.
 
Kyrkliga vigslar i Lunds stift som utkom 1954.
 
Den som är köpsugen kan för övrigt köpa den senare på antikvariat.net

116
Känsligt lagda personer, som ogillar att man skämtar om döden, ombedes avbryta läsandet omgående!
 
Och här kommer ytterligare en liten historia för gravallvarliga:
 
Prästen var mycket glad och lite stolt över den nya guldpennan som han hade köpt. (ja, det var väl inte riktigt guld, men ändå) Dessutom var han lite fåfäng, så pennan satt ofta i bröstfickan och glimmade och glänste. Ja, prästen drog gärna i den då och då, så att den syntes extra mycket.
 
Så var ha fåfäng också, prästen, så inte ens denna begravningsdag kunde han låta bli att sätta sin kära penna i bröstfickan. Väl ute på kyrkogården höll han ett vackert begravningstal och efter talets slut gick han som den förste fram till graven och bugade djupt för den döde. Lite extra djupt faktiskt, eftersom prästen var av den högkyrkliga sorten.
 
Och nu bar det sig inte bättre än att pennan föll ur fickan och ner på kistlocket med ett klonk, varvid prästen mitt i bugningen utbrister med hög röst:
 
Jävlar! Där gick den åt helvete!

117
Bland några släktpapper dök följande anteckning upp Nya kyrkogården N:o 13767. Av sammanhanget framgår att det rör sig om en grav på det som numera kallas för Norra begravningsplatsen i Stockholm. Minns jag rätt från de tillfällen när jag vandrat runt där så finns det (minst) två beteckninssystem ett (modernare) som består av gravkvarter + nummer (t.ex. kv 21 A, nr. 241) och ett (äldre) som bara består av ett nummer (t.ex. 5781).
 
Det jag undrar är om det med hjälp av numret ovan går att få fram uppgifter om t.ex. vilka som är gravsatta, eller några andra uppgifter överhuvudtaget?

118
Var ligger platsen / Ollevik
« skrivet: 2005-06-14, 22:20 »
Margaret. En annan möjlighet skulle kunna vara Ålevik i Lysekil på Sveriges västkust.

119
Jan. Precis som Torbjörn skriver betyder NB Obs!, Notera! eller Märk! Ibland har jag sett en sådan markering i födelse- och dopbok när prästen tyckt att det gått märkbart kort tid mellan vigsel och första barnets födelse.
 
Jag har också sett sådana och liknande noteringar som jag tror härrör från den första generationens släktforskare som reste runt och besökte de olika församlingarna och som markerade sin ana just på detta sätt för att lite lättare kunna hitta honom eller henne igen.
Noteringen kan kanske också härröra från något prästen antecknat när han fått förfrågningar brevledes, eller kanske när någon påstod sig vara född vid någon annan tidpunkt än vad som uppgavs i FDB, eller när Hfl inte överensstämde med FDB.
 
Det finns alltså många olika situationer när man gjorde eller la till en sådan markering. I det enskilda fallet kan vi bara gissa varför den skrivits dit.

120
Hej!
 
Jag undrar om Personbilden för alla personer är tillgänglig på alla Skattekontor, eller bara på det kontor där de är folkbokförda?

121
Nedanstående uppgifter om en familj på 4 personer har jag hämtat från folkräkningen 1890. Tyvärr har jag inte tillgång till folkräkningen 1900, så jag undrar vilka uppgifter som finns om dessa fyra där:
 
Bosatta: Nebulosan N:o 13; Adolf Fredriks förs, rote 18, Stockholm.
 
August Johansson, f. 1842, Förlösa (H).
 
hans hustru:
Anna Elisabet Bernhardina Södergren f. 1845, Hejde (I).
 
deras son:
Carl August Emil Johansson, f. 1878, Solna.
 
hustruns mor:
Greta Lisa Bösse Södergren, båtsmansänka, f. 1815, Hejde (I).

122
Niclas!
 
Detta låter intressant. Jag har inte på ett enkelt sätt tillgång till de jordeböcker du nämner, så förlåt en fråga som kanske har ett uppenbart och enkelt svar om man går till källorna.
 
Det jag undrar är hur man vet att den Kerstin Månsdotter du nämner är modern till den i denna diskussion aktuelle hertig Johans son Hans?
 
Det vill säga hur släktskapsrelationen mellan de tre är fastställd?
 
Jag förmodar att du hittat de belägg Gillingstam stöder sig på, men som sagt det vore roligt att veta hur beläggen ser ut med tanke på diskussionen ovan.

123
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-16
« skrivet: 2005-06-08, 23:05 »
(Även om Ted nu förklarat läget som ju är helt annorlunda än ovanstående diskussion, så att säga, förutsätter)
 
Hellre än tidsgränser skulle jag - i sann Tage Danielssonsk anda - vilja föreslå att varje skribent endast disponerar ett visst antal ord eller tecken, under sin livstid, för inlägg i Anbytarforum. (Om jag nu minns rätt, på rak arm, är förslaget inspirerat av Sagor för barn över 18 år - en för övrigt mycket läsvärd bok!).

124
Jag ser att jag läste det du skrev slarvigt. Eftersom de uppgifter du söker är så pass färska så är det ju Skattemyndigheten du bör vända dig till om det är graven och / eller dödsorsaken du söker. Anders har alltså rätt. När det gäller graven skulle jag som sagt ändå vända mig till kyrkogårdsförvaltningen i församlingen först.

125
Astrid!
 
Jag är inte säker på vad du vill veta, men om du vill ta reda på din mans släkt så är väl en god början att börja med CDn Sveriges dödbok. Eftersom ni vet både namn och födelsedatum bör det inte finnas många att välja på. Där kan du se (när och) i vilken församling din svärfar är född och på så sätt komma vidare. Du kan till och med posta en fråga här på Anbytarforum så får du säkert svar. Din svärfar är väl troligen född före 1947 så då finns SCBs register över födda i Sverige på mikrokort t.ex. i Arninge eller att låna från SVAR (?), så den vägen kommer du lätt vidare och kan se vilka din svärfars föräldrar var.
 
Att hitta graven kan vara knepigare. Men när du vet i vilken församling han var skriven när han dog brukar kyrkogårdsförvaltningen i den församlingen veta var han begravts även om det skett på annan ort. Annars får du vända dig till det Landsarkiv där församlingens död- och begravningsbok lämnats in (eller till församlingen om kyrkoarkivet ännu inte levererats in till Landsarkivet) och be dem kolla var han begravts. Normalt skrevs den uppgiften in i död- och begravningsboken.
 
Eftersom din man är sin fars närmaste anhöriga / tillhör kretsen av närmaste anhöriga så gäller (tror jag) in princip ingen sekretess. Din man har i princip rätt att från myndigheterna få ta del av alla uppgifter som hans far själv skulle kunnat få del av. Det vill säga för oss alla gäller förstås viss sekretess när det gäller t.ex. militära hemligheter osv. Jag har själv till exempel i liknande fall tagit del av en avliden släktnings sjukjournal. Sjukjournalen brukar betraktas som en av de mer känsliga uppgifterna att lämna ut. Det räckte att jag skrev ett brev, talade om hur jag var släkt, dvs tillhörde kretsen av de närmaste anhöriga, och förklarade mitt skäl till att få ta del av journalen.
 
Är det din svärfars dödsorsak som ni vill veta bör det inte finnas några hinder för din man att få reda på den.

126
Brister i materialet / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-01
« skrivet: 2005-06-01, 20:03 »
Hej Carl!
 
Det kan nog stämma som du skriver att boråsarna som dog 1951 hamnat under Åmål, eller snarare boråserskorna, för en kuriositet är ju att samtliga icke-namgivna som avlidit i Åmål 1951 är kvinnor, både om man tittar på sista siffran i personnumret, som är jämn, och om man tittar på civilståndet.

127
Brister i materialet / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-01
« skrivet: 2005-06-01, 12:27 »
Hej Carl!
 
Tack för svar. Jag tror att åtminstone 1 av boråsarna som dog 1951 saknas i materialet:
 
Carl Albin Lönnqvist
f. 1875-10-23-555 i Mollösund
d. 1951-07-21 i Borås [1:a Villagatan]
änkling: 1947-10-16
 
Personnumret är förtryckt på hans självdeklaration 1951.
 
Jag sitter på jobbet nu, så jag kan inte dubbelkolla min sökning, så med reservation för att jag ännu inte lärt mig den nya CDn 100%igt.

128
Brister i materialet / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-01
« skrivet: 2005-05-31, 22:34 »
Hej!
 
Borås' församlingar är ännu inte bearbetade av Namn åt de döda, därför finns inte de som avlidit åren 1947-49 med på CDn. Från och med 1950 borde CDn vara komplett, dvs alla personer borde finnas med, men utan namn förstås.
 
Följande tyder nog på en brist i källmaterialet:
 
1950 avlider 427 boråsare
1951 avlider bara 3
1952 avlider 433
osv.
 
under resten av 50-talet avlider 400-500 årligen.
 
Jag undrar om bristen finns redan i källmaterialet DOR 51, eller om den möjligen har uppstått vid bearbetningen?
 
I övriga Sverige kan jag inte hitta någon motsvarande avvikelse, utan av någon anledning verkar detta ha drabbat just Borås 1951.
 
Och så blir man förstås nyfiken på varför Borås saknas i DOR 51, men jag antar att ingen nu levande kan utreda det? Kanske var det han eller hon som stod och matade hålkortsläsaren som trodde att den lådan redan tillhörde de som inmatats?

129
Lidköping / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-31
« skrivet: 2005-05-07, 12:58 »
Åke Roos frågar ovan bland annat om sin farmor Hilma Gerda Linnea, född Tilander 19070516. Hon var oäkta dotterdotter till:
 
Johan August Tilander
- Född 1854-04-14, inhyses under Runneberg, Suntetorp (R).
- Skomakare.
- Boende 1900 i Brostugan under Daltorp, Sventorp (R).
- Boende 1910 i ”Knösamossen eller Jonslund”, Sventorp (R).
- Boende 1920 i ”Knösamossen eller Jonslund”, Sventorp (R).
- Död 1930-04-28 i Jonslund, Sventorp (R).
 
gift 1881 med
 
Augusta Amalia Ring
- Född 1858-11-16 i Frösered (R).
- Boende 1881 i Horn vid vigseln.
- Inflyttad 1881 till Sventorp (R).
- Boende 1900 i Brostugan under Daltorp, Sventorp (R).
- Boende 1910 i ”Knösamossen eller Jonslund”, Sventorp (R).
- Boende 1920 i ”Knösamossen eller Jonslund”, Sventorp (R).
- Boende 1930 i ”Knösamossen eller Jonslund”, Sventorp (R).
 
Antavla
 
Proband: Johan August Tilander. Född 1854-04-14
 
f
2. Johan Petter Thorstensson Lust, född 1816-01-07 i Bosastugan, Suntetorp (R), död 1869-05-23 i Runneberg, Sventorp (R).
 
gift 1844-06-21 i Värsås (R) med
 
m
3. Anna Andersdotter, född 1820-05-25 i Varola (R)
 
ff
4. Thorsten Lust, född 1780-12-30 i Lilla Backäng, Suntetorp (R).
 
fm
5. Bolla Andersdotter, född 1785-07-26 i Väster Backäng, Suntetorp (R), död 1819-03-21 i Bosastugan, Suntetorp (R).
 
mf
6. Anders Jonsson Vålberg, torpare i Medskog, Värsås (R), född 1793-08-25 i Kyrkefalla (R)
 
mm
7. Maja Ericsdotter, född 1795-06-20 i Värsås (R).
 
fff
8. Magnus Nilsson, skomakare i Lilla Bäckängen, Sventorp (R)
 
ffm
9. Maria Larsdotter, född u 1751
 
fmf
10. Anders Persson, torpare i Väster Bäckängen, Sventorp (R).
 
fmm
11. Bolla Svensdotter, född u 1745.
 
mff
12. Jöns Elgqvist, soldat vid Elgerås, Kyrkefalla (R).
 
mfm
13. Maria Jonsdotter, Kyrkefalla (R).
 
mmf
14. Erik Wallberg, Värsås (R).
 
mmm
15. Margareta Jonsdotter, Värsås (R).

130
Allmänt / SVAR 1870
« skrivet: 2005-02-01, 09:21 »
Så vitt jag tolkar informationen är, när det gäller Folk 1870, endast Norrbottens och Västerbottens län klara just nu, inget annat.

131
Kungsholms församlings grafkor frågade jag om ovan.
 
Idag har jag fått bilder från Antikvarisk-Topografiska Arkivet, Riksantikvarieämbetet, på Kungsholms kyrka och kyrkogård från början av 1900-talet. Det grafkor eller gravkapell det rör sig om var en stor friliggande byggnad i samma stil som kyrkan. Gravkapellet låg placerad vid kyrkogårdens nordvästra hörn där det idag finns en minnesplats.
 
Det rör sig alltså inte om det sk. Westinska gravkapellet som är sammanbyggt med kyrkan och som först senare kommit att nyttjas som allmänt gravkapell enligt uppgift från församlingen: Westinska gravkoret som finns under kyrkan användes inte vid begravningar [1882]vad vi känner till i dag.
 
Det friliggande gravkappellet finns på bilder från 1914 (både exteriör och interiör), men är försvunnet kort tid efter på odaterade, men ungefär samtida, bilder.

132
I upplagan från 1877 hittar jag följande apropå Norra Begravningsplatsen, som jag tror kan vara till stor hjälp för den som söker efter någon släktings grav i Stockholm:
 
Den 9 Juni 1827, eller Heliga Trefaldighetsaftonen, skedde derpå den högtidliga invigningen /.../ Begrafningsplatsen, som ursprungligen var afsedd för hufvudstadens samteliga församlingar, begagnades nu länge endast af Nikolai församling, och först år 1836 uppläts den äfven åt Clara. Sedermera hafva stadens alla församlingar erhållit tillstånd att derstädes jorda sina lik, med förbud derjemte att i egna kyrkogårdar nedsätta andra än efter sådana personer, som der i lifstiden egt inköpta grafvar. Sålunda började 1854 Hedvig Eleonora församling, 1863 Adolf Fredriks, 1865 Maria Magdalena, 1866 Ulrika Eleonora, samt Jakobs och Johannis jemte Katarina församlingar att här tillreda sina stilla fridshyddor. (min fetstil)
 
s. IVf. Förteckning öfver de, å hufvudstadens begrafningsplats utom Norrtull befintliga, inköpta grafställen, äfvensom uppgift å en del i dessa nedsatta aflidna personer m. m. Jemte plankarta öfver begrafningsplatsen. Stockholm 1877.
 
Det jag tycker är särskilt intressant är förbudet mot gravättningar på innerstadskyrkogårdarna (med vissa undantag) efter de i texten angivna åren. Jag vet inte hur strikt förbudet kom att tillämpas, men det förefaller ha tillämpats i stor utsträckning så vitt jag kan bedöma.

133
Rötter / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-07
« skrivet: 2004-10-21, 10:48 »
Jo, förresten, eftersom jag har dig på tråden Ted och kanske också Torbjörn Näs så kom jag att tänka på en rolig sak.
 
Tiarps kyrka är ju en av dina kyrkor Ted där du spelar. I koret i Tiarps kyrka hänger en stor kristallkrona som skänktes till kyrkan vid min ff ff ff (= Torbjörns mf fm ff om jag nu minns rätt) död och i vapenhuset hänger en samtida minnestavla som berättar om gåvan. Kul!
 
Från ATA har jag fått bilder som visar kristallkronan och tavlan när de hänger i Tiarps gamla kyrka.
 
Efternamnet Tilander är förresten troligen bildat av Tiarp + andros och betyder alltså ungefär mannen från Tiarp.

134
Rötter / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-07
« skrivet: 2004-10-21, 09:57 »
Hej Ted!
 
Ovan skriver du att de båda tjänsterna som Släktforskarförbundet gått ut med är anmälda till arbetsförmedlingen. Jag har försökt leta så gott jag kan i Platsbanken, men jag lyckas inte hitta dem där. I Släkthistoriskt forum hittar jag dem dock utan vidare.

135
Förnamn - Q / Qinen
« skrivet: 2004-10-18, 20:09 »
Tack Qinen! Det var spännande att få läsa din historia.

136
Ovanstående omnämnda bok finns i 3 upplagor (minst):
 
1877 med titeln: Förteckning öfver de å hufvudstadens begrafningsplats utom Norrtull befintliga, inköpta grafställen, äfvensom uppgift å en del i dessa nedsatta aflidna personer m. m. jemte plankarta öfver begrafningsplatsen. Stockholm 1877, 66 s.
 
1886: Förteckning å grafvar tillhöriga enskilda personer eller samfund inom Stockholms norra begrafningsplats etc. samt plankarta öfver begrafningsplatsen utg. af Gust. Holmberg, Stockholm 1886, 104 s.
 
1913: Förteckning öfver enskilda grafvar på Stockholms stads norra och södra begrafningsplatser, Stockholm 1913, 313 s.

137
Gravar / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-10-19
« skrivet: 2004-10-08, 18:41 »
Förutom C:1 verkar ju N:1 och O:1 men framförallt O:2 och O:3 vara mycket intressanta för dig. Fast de verkar tyvärr inte finnas på mikrofilm, så du får nog komma hit till Uppsala och läsa dem här.
 
Noteringarna i bokföringen är ju i allmänhet mycket summariska. I allmänhet står bara ett namn och en summa.

138
Uppsala ärkestift / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-14
« skrivet: 2004-10-08, 15:30 »
Här hittar du lite information om Carl Fromén:
 
http://w1.871.telia.com/~u87105404/huddinge.html
http://w1.871.telia.com/~u87136460/arsskriftsreg3.htm
Litteratur av Carl From?n: http://websok.libris.kb.se/websearch/search?SEARCH_PERS=Carl+Fromén
 
Inlägget har flyttats hit från Yrken » Yrken M-R » Präst. /Moderator Yrken

139
Gravar / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-10-19
« skrivet: 2004-10-08, 15:01 »
Ja man betalade säkert mycket för den.
 
Ja inkomsten till kyrkan borde finnas i räkenskaperna i kyrkoarkivet, men när det gäller 1600-talet är det tveksamt om och i så fall vilka räkenskaper som finns bevarade.
 
Olika präster uppfattade olika gåvor i samband med dop, begravning etc. olika en del ansåg att det var fråga om gåvor till honom personligen, andra ansåg att det var kyrkans pengar.
 
Sveriges äldsta kyrkobok från 1608 är just en förteckning över gåvor givna i samband med dop i Helga Trefaldighets församling i Uppsala.
 
Jag blir nyfiken, vilken församling gäller det och vilken grav?

140
För ett tag sedan frågade jag om Josefina Wettergrund. Idag har jag besökt graven på Norra kyrkogården i Stockholm. En trevlig upplevelse. Allt var i gott skick. En liggande svart sten högt upp i kvarter 21 A ca 35 x 45 cm.

141
Nationell ArkivDatabas (NAD) / Nationell ArkivDatabas (NAD)
« skrivet: 2004-10-07, 19:38 »
På universitetsbiblioteket i Gbg har de gamla hederliga mikrofilm-läsare.

142
Förnamn - Q / Qinen
« skrivet: 2004-10-05, 20:23 »
Qinen, berätta gärna lite mer hur du / dina föräldrar resonerade när du fick namnet. Alla namnforskare vill säkert få det ordentligt dokumenterat hur det gick till. Var Qinen t.ex. barnspråk, dvs ditt aldeles egna sätt att uttala Christin?
 
Har ditt namn någon särskilt betydelse / innebörd för dig?
 
Berätta allt!!! Jag menar om 150 år när 100 000 svenska kvinnor bär det namnet vill de säkert veta!

143
Flyttningslängder / Flyttningsattester / Flyttningslängder
« skrivet: 2004-10-05, 17:35 »
Hej Essan!
 
Jag tror att det fanns präster som tyckte att det räckte om man noterade i HFL. Det gäller särskilt pigor och drängar som bodde kort tid. Jag har också stött på att i flytningslängderna noterades endast finare folk.
 
Det kan också ju bero på att personen själv inte anmälde sin flyttning och därför inte finns noterad. Till och med kan det ju vara bekvämt att försvinna ur folkbokföringen och kanske slippa skatt på det sättet! Ibland kunde det ju kanske vara så att man tillfälligt besökte någon några veckor och sedan blev kvar längre tid så att det tillfälliga besöket blev en flytt till slut. Då kanske man glömde, eller inte brydde sig om, att anmäla sin flytt.
 
När det gällde studenter och gymnasieelever (om jag nu minns rätt) så fanns det en rättighet att inte skriva sig på studieorten eftersom man, så att säga, bara vistades tillfälligt där.

144
Jag skrev Mantalslängderna för Skaraborgs län upprättades i 3 (minst) exemplar.
 
De ytterligare exemlar som har funnits / kan ha funnits, som jag känner till, är:
 
Makulaturet / Stommen. När man skulle upprätta mantalslängd för det nya året började man med att göra en kopia av fjolårets längd. I denna kopia förde man sedan in alla förändringar. Denna användes sedan som förlaga för det nya årets längder. Så vitt jag känner till finns ingen sådan Makulatur-längd bevarad för Skaraborgs län.
 
Socknarnas mantalslängder. Från 1727 till 1811 skulle enligt instruktionen en kopia av mantalslängden även överlämnas till socknarna. Så skedde dock inte på många håll och så vitt jag känner till inte i Skaraborgs län, utan man löste det nog på annat sätt. I några kyrkoarkiv finns dock kopior på någon mantalslängd bevarad, men de verkar ha hamnat där av andra skäl. De jag känner till när det gäller Skaraborgs län är:
 
Förjered, Hova, Norra Fåglås och Ransberg.
 
Man kan även ibland hitta enstaka mantalslängder där man inte i första han vänter sig, t.ex. när det gäller Skaraborgs län i:
 
Dimbo östra kronolänsmansarkiv
Anders och Gustav Anderssons Stenstorp arkiv
Kåkinds häradsrätts arkiv
 
I dessa fall rör det sig förmodligen om kopior som upprättats av särskilda skäl.

145
NAD Mantalslängder Skaraborgs län
 
Jodå de går att hitta, men det är inte helt lätt. Mantalslängderna för Skaraborgs län upprättades i 3 (minst) exemplar. Ett hamnade i Landskontorets i Skaraborgs läns arkiv (nu i Landsarkivet i Göteborg) och ett hamnade i Höjentorps häradsskrivares arkiv (nu i Landsarkivet i Göteborg) och ett hamnade i Kammararkivets arkiv (nu i Riksarkivet). Arikvförteckningarna finns i NAD.
 
Mantalslängderna i Landskontorets arkiv finns i två olika serier, dels de som inte brutits ut, dels de utbrutna:
 
Landskontorets i Skaraborgs län / Landsboksverifikationer 1672-1879, serie E I b
Härmed mantalslängder står det när mantalslängderna finns i denna serie. För år 1703 har man missat att skriva det, men mantalslängderna finns med även där. Alla mantlaslängder 1756-1861 finns kvar i denna serie.
 
Landskontorets i Skaraborgs län Mantalslängder 1672-1755 dvs den ur Landsboksverifikationerna utbrutna serien
 
Och så har vi mantalslängderna i Häradsskrivarens arkiv:
 
Höjentorps häradsskrivares arkiv, serie F II a längder ordnade fögderivis 1786-1866
Höjentorps häradsskrivares arkiv serie F II b längder ordnade häradsvis 1813-1867
 
Och så är det mantalslängderna i Kammararkivet:
 
Kammararkivet Mantalslängder Skaraborgs län
 
Kammararkivets mantalslängder för Skaraborgs län på mikrokort:
 
Mikrofilmade Mantalslängder i Kammararkivet Skaraborgs län 1642-1820
Som du ser finns bara en enda (1688) av mantalslängderna på mikrokort, men som jag skrev ovan finns rätt mycket på mikrofilm.
 
Det finns också en arkivförteckning över mantalslängderna i Kammararkivet på mikrokort.
 
Huvudförteckning över Mantalslängder SVAR-nummer S 3041
 
I denna förteckning finns alla Kammararkivets mantalslängder förtecknade.
 
Nej jag tror att NAD på nätet och på CD innehåller i princip samma information, möjligen innehåller nät-versionen lite mer och bättre än CDn.

146
Jag har inte fullständinga uppgifter om mikrofilmerna för Mantalslängderna för Skaraborgs län, men ungefär så här ser det ut:
 
Filmerna finns i sekvens från CD 728 - CD 751 och omfattar åren 1642 - 1744, dvs allt på filmerna är Mantalslängder Skaraborgs län. Här är lite spridda uppgifter om spridda år:
 
1648, 49, 51 CD730 (filmen omfattar mer än detta, men jag vet inte exakt vilka år)
1656 CD732 (filmen omfattar mer än detta, men jag vet inte exakt vilka år)
1665 CD734 (filmen omfattar mer än detta, men jag vet inte exakt vilka år)
1676-1681 CD736
1682-1688 CD737
1691- CD738
1726, 1719, 1727A CD744
1727B, 1728, 1729, 1730A CD745
1730B, 1731, 1732A CD746
1732B, 1733, 1734, 1735A CD747
1735B, 1736, 1737A CD748
1737B, 1738, 1739, 1740A CD749
1740B, 1741, 1742, 1743A CD750
1743B, 1744, Jdb 1632A CD751
 
Mellanliggande filmer täcker alltså mellanliggande år och det finns enstaka år som inte är filmade men där mantalsländ finns (eg. 1650, 1703, 1709, 1714 tor jag) Det är ett par år sedan jag kollade om filmerna fanns överlagda på mikrokort, så det kan vara vårt att kolla för säkerhets skull. Kanske kan någon komplettera med fullständinga uppgifter.

147
Skaraborgs läns mantalslängder finns mikrofilmade, men inte på mikrokort, i alla fall gäller det de äldre för några år sedan. Svar kan skicka dig lista på filmnumren. Det går att köpa (och kanske låna?) filmerna fast det är förstås mycket dyrare än microkort.
 
De äldre längderna i Skaraborgs län är tyvärr inte särskilt användbara eftersom de bara upptar förnamnen, inte patronymikon i allmänhet.
 
Sedan finns det enstaka längder som inte är filmade men som du kan titta på i GLA resp. RA och så finns det vissa längder som inte är filmade och som man inte får titta på alls eftersom de är för sköra, dvs brand- och vattenskadade.

148
Det kan också röra sig om personer som tillhörde de framväxande frikyrkorna, läsare, växelserörelse etc, dvs som trodde fel enligt statskyrkoprästens uppfattning, och som kanske på grund av sin felaktiga tro valt att inte gå i Svenska kyrkans gudstjänster, nattvard etc.

149
Man kan nog ställa frågan på två olika sätt:
 
Vad är tillåtet, dvs vad skulle jag kunna riskera att bli dömd för i domstol?
 
Vad är lämpligt?
 
Vill du veta vad som är tillåtet kan man ju ta vanlig dagspress, TV och massmedia som måttstock. Det är ytterst sällan som någon tidning, TV eller annan massmedia blir dömda i domstol för uppgifter som de offentliggjort som ju i allmänhet gäller levande personer, offentliga eller inte.
 
Däremot tycker jag att mycket av det som sprids i massmedia är grovt olämpligt i min smak och enligt mina värderingar. Så egentligen handlar det om var ni sätter era gränser och egentligen är det bara ni som kan bestämma det.
 
Så vitt jag känner till har ännu inte någon släktforskare någonsin blivit dömd i domstol för uppgifter som de låtit trycka, publicera, sprida till andra eller publicera på nätet. Så det ska nog väldigt mycket till om man skulle råka ut för det.
 
En god tumregel skulle väl ändå kunna vara att inte ta med nu levande personer i ert material, eller i alla fall vara ytterst sparsamma med sådana uppgifter, dvs knappast publisera mer än namn, födelsedatum och bostadsort när det gäller levande personer (ni kan ju lätt kolla mot sveriges dödbok om personerna fortfarande lever). [=knappast någon risk Sveriges Släktforskarförbund har ju publiserat åtskilliga miljoner sådana uppgifter som bekant] Ett annat alternativ kan ju vara att bara skriva Man / Kvinna, födelsedatum och bostadsort för nu levande personer. Personligen skulle jag helt avstå från att ta med uppgifter om levande personer.

150
25 Religion och kyrka / Sällskapet N. K. B.
« skrivet: 2004-09-29, 13:19 »
Av Nya Kyrkans Tidning, Årg. 18 N:r 3; Mars 1908, s. 43 framgår:
 
Bestyrelsens för Sällskapet Nya Kyrkans Bekännares årsberättelse för 1907.
 
Sedan vårt Sällskap öfverlåtit på andra korporationer en dryg del af sina funktioner, har det behållit kvar som sin hufvudsakliga uppgift att ekonomiskt stödja den ena af dessa korporationer, nämligen Nya Kyrkans Svenska församling, hvilken det ju ock i enlighet med sina stadgars första paragraf bildat. Denna församlingsbildande uppgift är ock fortfarande Sällsakapets /.../
 
Sällskapet har alltså i själfva verket någonting mera som grund för sitt fortfarande bestånd än att blott tjäna som ett 'hjälpsällskap'. Det är fortfarande 'modersällskapet', om det än, såsom de gamla pläga, mera träder tillbaka för de unga.
 
Sällskapet är ock såsom en förgård till församlingen och vill gärna upptaga dem, som vilja stödja denna, men utaf någon anlednng ännu icke kunna formligt inträda i henne. För att lagligen kunna göra detta erfordras nämligen, som kändt är, att utträda ur statskyrkan.
Av sällskapets årsberättelser i olika årgångar av Nya Kyrkans Tidning framgår att sällskapet hade 45 betalande medlemmar 1905; 39 (1906); 41 (1907) och 43 (1908).
 
Av minnesruna över Mathilda Tilanders make Johan L. Tilander i Nya Kyrkans Tidning, Årg. 17 N:r 5; Maj 1907, s. 79 står det:
 
Åter har en af de gamla meldemmarna i Sällskapet N. K. B. lämnat den jordiska skådeplatsen. Det är nära nog på dagen 30 år, sedan då varande Postkontrollören Johan Ludvig Tilander blef medlem af sagda sällskap, ty det var den 13 Maj 1877. En rätt lång tid var han ock sekreterare där.

151
Det vill säga OM de inte finns på CDn bör du vända dig dit.

152
Dagmar. Landsarkivet i Uppsala kan svara på din fråga. Därifrån kan du beställa kopia på bouppteckningen. Viktigt att du tar reda på innan du frågar dem är datum när det båda dör och vilken församling de är fölkbokförda i vid dödsfallet.

153
Pemer / Pemer
« skrivet: 2004-09-27, 10:03 »
Till Anders Pemer. Jag hittade av en tillfällighet några uppgifter som kanske kan intressera dig.
 
[Adolf Fredriks församling Stockholm, O II a:2. Gravbok. Arkivet förvaras i SSA.]
 
s. 187
 
No 88 No 19 Nya
Denna Graf belägen uti andra qvarteret, innehållandes fyra alnar i Längden och fyra i Bredden tilhörer framledne Fendrichen Isaac Hasselhuns Enka, Fru Anna Elisabeth Pehmer, som det af den [lucka] förnyade Grafbrev utvisar: Och för hvilkets förnyande till Kyrkan friwilligt blifvit betalt 6 daler Kopparmynt under skrifvit af [lucka] [Annan handstil] Icke bevakad vid graf-Bevakningen d 11te aug. 1825.
 
[Adolf Fredriks församling, Stockholm, O II a:3. Gravbok. Arkivet förvaras i SSA.]
 
Gravrannsakning 1825
No 88 gamla och 19 Nya, som tillhört Findrichs-Enkan Anna Elisabeth Hasselhuhn, född Pehmer

155
25 Religion och kyrka / Sällskapet N. K. B.
« skrivet: 2004-09-23, 18:42 »
Sällskapet Nya Kyrkans Bekännare
 
- alltså Swedenborgianer!

156
25 Religion och kyrka / Sällskapet N. K. B.
« skrivet: 2004-09-23, 07:43 »
Tilläggas bör kanske att det visserligen är bouppteckning vid hustruns död, men att skulderna givetvis kan avse hennes mans skulder.

157
Egentligen tror jag inte att vi behöver oroa oss så mycket över denna fråga. Eftersom så många personer berörs kommer säkert ett antal personer att driva den juridiska frågeställningen till sin spets och se till att frågan blir prövad i de rättsinstanser och hos de myndigheter som finns och så får vi om några år ett säkert svar.
 
Som släktforskare är jag dock oerhört tacksam att dessa CDs finns! Om det var juridiskt korrekt att publisera uppgifterna, eller om det var lämpligt vet jag inte. Min förhoppning är förstås att det både var juridiskt korrekt och lämpligt att publisera materialet och att mycket mer liknande material kan publiseras framöver. Tacksam är jag hur som helst för att de finns tillgängliga.
 
Bra jobbat vill jag säga till ansvariga på Förbundet!

158
25 Religion och kyrka / Sällskapet N. K. B.
« skrivet: 2004-09-22, 14:58 »
I en bouppteckning från 1883 (Stockholm) nämns under skulder Årsafgift till sällskapet N. K. B. [Bouppteckning Mathilda Gustafva Tilander f. Kjellberg d. 1882-08-29; Stockholms stadsarkiv]
 
Vad står förkortningen N. K. B. för? Vad sysslade detta sällskap med?

159
Äldre ord A - K / Cachera
« skrivet: 2004-09-21, 15:33 »
Finns något sätt att ta reda på vilka dessa föräldrar som anges som cacherade i Pro Patrias födelsebok var? Det enda som finns att gå på är moderns ålder som anges trots att hon var cacherad.
 
Maud har givit ett svar som förklarar orden  i Pro Patrias födelsebok, men frågan är om de eventuella cacherade dokumenten finns bevarade någonstans?
 
Jag har också sett att Dan Blomgren ställt samma fråga  men utan att få något svar. Så vitt jag kan se finns inte något svar någonstans här på Anbytarforum.
 
Dock tycker jag att det är en så pass intressant fråga att det finns anledning att aktualisera den igen. Hoppas att ingen misstycker.
 
 
 
Länkarna reparerades 19 november 2012 efter att någon nitisk typ  flyttat runt på inlägg och rört till de gamla hänvisningarna. Tråden flyttades samtidigt från Läshjälp till Språk, ord och namn.
Camilla Eriksson, moderator Stockholm

160
Rötter fungerar inte / Rötter fungerar inte
« skrivet: 2004-09-20, 23:06 »
Hej Peter!
 
Just så var problemet.
 
Stämmer precis att jag just installerat SP 2 för Windows XP och det är efter det som problemet uppträdde.
 
Men felet verkar inte återupprepbart. Nu fungerar allt. Brandväggen är på. Så jag vet inte riktigt vad som hände egentligen.

161
Rötter fungerar inte / Rötter fungerar inte
« skrivet: 2004-09-20, 20:36 »
Ett nytt fel var det, men när jag tog bort alla cookies, all cache, rensade bort temporära internet-filer, tog bort besökta länkar och stängde av brandväggen då fungerade allt som det skulle igen.

162
Rötter fungerar inte / Rötter fungerar inte
« skrivet: 2004-09-19, 22:12 »
Nytt senaste dygn och Nytt senaste vecka verkar inte fungera?

163
Uppgifterna om bokhållaren är hämtade från Kungsholms kyrkoarkiv, serie O III, vol 1.

164
Tusen tack Elisabeth!
 
Den jag söker är Mathilda Gustava Tilander f. Kjellberg. Det är hennes födelse-, döds-  [Hedvig Eleonora församling, Stockholm, FI:12, s. 215] och begravningsdatum ovan. Jag tror inte hon finns på CDn med hela namnet, men genom att gå på datumen ville jag kolla så att det inte fanns någon Anonym eller någon med enbart initialer på CDn.
 
Begravningsdatum skriver jag. Själva begravningsgudstjänsten hölls i Kungsholms församlings gravkor, [enl. dödsannonsen i Stockholms Dagblad 1882-09-01, s. 1; födelsedatum beräknat utifrån åldern vid dödsfallet som anges i dödsannonsen, 39 år, 6 månader och 21 dagar] men hon är absolut inte (= församlingen kan inte hitta några uppgifter) gravsatt på Kungsholms kyrkogård. Jag har försökt kolla den uppgiften på alla sätt jag kan komma på och den ser ut att stämma.
 
Länge trodde jag att det tidstypiska gjutjärnskors som finns på området på kyrkogården öster om Kungsholms kyrkas kor med initialerna G. M. T. [enl. Rötters gravstensinventering] tillhörde henne. Vid närmare koll visar det sig tillhöra kvarter 1, grav nummer 17, och en bokhållare C. M. T. död 1864.
 
Det troliga är att hon gravsätts på någon annan kyrkogård i Stockholms innerstad. Men var? Tyvärr finns det ju åtskilliga tänkbara.

165
08) Domböcker och bouppteckningar / Vilket tillstånd?
« skrivet: 2004-09-18, 20:59 »
vansinnestillstånd?

166
Vilka personer finns på CDn med begravningsdatum 1882-09-02 eller de närmaste dagarna därefter?
 
Vilka finns med dödsdatum 1882-08-29?
 
Vilka finns med födelsedatum 1843-02-08?

167
Hej Rolf!
 
Det är ju inte helt ovanligt att det förekommer felaktiga eller oprecisa uppgifter. Det man kan göra är dels att kolla uppgiften på alla ställen där den finns. Alla husförhörslängder etc. Någonstans brukar det ju vara rätt. Det andra är att helt enkelt följa personen bakåt församling för församling. Det är mödosamt, men till slut hamnar man ju ändå rätt.

168
Nej Bo! Då är man Cow-boy!

169
Jag tror att chansen att genetiskt material från dina föräldrar finns arkiverade inom sjukvården är god. Har du goda skäl går dessa att använda för gentest / släktskapstest.
 
Av helt andra skäl hade jag anledning att söka genetiskt material från ett antal av mina nära släktingar och till och med från min morfar som dog på tidigt 1940-tal fanns vävnadsprover arkiverade inom sjukvården vilket verkligen överraskade mig!

170
Hej Maud!
 
Jag har varit och kikat igen på den där utbyggnaden söder om koret på Kungsholms kyrka. Nu har jag kikat in genom de gallerförsedda fönstren och nu ser jag att det visst finns ett litet gravkapell / bisättningsrum där. Det är ingen tvekan om att jag misstog mig förra gången.
 
Tack för din hjälp Maud!

171
Hej Maud!
 
Jodå, jag har läst det, men jag är osäker på om det är det som avses med uttrycket. Åtminstone utifrån så ser detta gravkor ut som en högst privat inrättning inte något som var upplåtet för allmänhet, men jag kan missta mig eftersom jag aldrig sett vare sig kyrkan eller gravkoret från insidan.

172
02 - Folkliv, ord och namn / Olyckshändelser
« skrivet: 2004-09-13, 20:03 »
xxxndsKansliet står det. xxx markerar text som gömts i skuggan mellan bladen vid mikrofilmningen. Nu undrar jag vilket kansli som kan tänkas ha utrett följande olyckshändelse / självmord:
 
Dödsorsak: Enligt intyg från xxxndsKansliet i Stockholm har hon omkommit å jernvägsbanken i närheten afåt Tomteboda station Enligt intyg af Läkare: ? [Hedvig Eleonora församling, Stockholm, FI:12, s. 215]

173
i Kungsholms församlings grafkor står det att begravningsgudstjänsten ägde rum 1882 [Stockholms Dagblad, Fredag 1 Sept. 1882, s. 1] Jag antar att det inte var i Kungsholms kyrka som för övrigt genomgick en genomgripande renovering detta år, utan i någon annan lokal som begravningsgudstjänsten hölls, eller möjligen i någon del av kyrkan.
 
Någon som vet vad som kan avses med Kungsholms församlings grafkor ?

174
Jag hittade nog svaret på min fråga på Stadsarkivets hemsida här: Leveransläge för Stockholms kyrkoarkiv
 
Det ser alltså ut som att Kungsholms församlings arkiv ännu inte kommit till Stadsarkivet.

175
Var finns Kungsholms kyrkoarkiv (1900-tal)?
 
Kikar jag i NAD här: Kungskolms kyrkoarkiv så ser det ut som att allt finns på Stadsarkivet, även 1900-tals material, men jag blir osäker eftersom när jag frågade Stadsarkivet om en annan Stockholms församling så fick jag till svar att den det arkivet inte alls fanns hos dem när det gällde 1900-tal, utan kvar hos församlingen trots att det var förtecknad på samma sätt i NAD. Jag tänkte åka till Stadsarkivet, men man vill ju helst inte åka i tomme.

176
00 - Begravning / Begravningsbyrå
« skrivet: 2004-09-09, 07:21 »
Hej Tord!
 
Tack för intressanta uppgifter om firman! Nej, tyvärr vet jag inte var i Brännkyrka Gordon Brolin bedrev sitt lantbruk.
 
Ytterligare en fråga som jag funderat på. Vet du, eller någon annan, möjligen om Gordon Brolins begravningsbyrå senare köptes upp / bytte namn, kanske fanns man kvar i samma lokaler?

177
Tack Elisabeth för att du tittade!!!

178
Hilma Gabriella Nylander f. 1862-10-23 i Västervik finns hon möjligen med på CDn?

179
00 - Begravning / Begravningsbyrå
« skrivet: 2004-09-08, 20:37 »
Tack vare den hjälp jag fått av Tord ovan, av Maud Svensson här och av Lena Thelin här har jag kunnat komma vidare och har nu lite mer uppgifter att redovisa angående denna begravningsbyrå och Gordon Brolin.
 
I Dagens Nyheter 1940-07-14, s. 2 har jag återfunnit Gordon Brolins dödsannons med följande lydelse:
 
Vår älskade fader, f. Fabrikören Gordon Brolin, född den 11 Mars 1870, avled stilla i sitt hem i Stockholm Lördagen den 13 Juli 1940. Sörjd och i tacksamt minne bevarad av oss, barnbarn, barnbarnsbarn, övrig släkt och många vänner. [undertecknat] Barnen.
 
I Dagens Nyheter 1940-07-15, s. 9 återfinns följande nekrolog under rubriken Dödsfall:
 
G. Brolin. Förre fabrikören Gordon Brolin har på lördagen avlidit i sitt hem i Stockholm.
     Född 1870 studerade han i unga år lantbruk och mejerihantering i U. S. A. och skötte efter hemkomsten 1888 sin faders omfattande trädgårdsrörelse på Söder i Stockholm samt var från 1891 lantbrukare i Brännkyrka socken. Året före sekelskiftet övertog han Axel Petterssons likkistfabrik och begravningsbyrå, och denna affär nådde under hans ledning stor omfattning. År 1918 övertog han därjämte K. Anderssons likkistfabrik och drev sedan båda företagen. Närmast sörjes han av barn, barnbarn och barnbarns barn.
 
Och slutligen i Dagens Nyheter 1940-07-22, s. 2 finns följande annons avseende begravningsbyrån:
 
Gordon Brolins Begravnings- o. Eldbegängelsebyrå
Högbergsgatan 33, 1 tr
Ombestyr allt för begravningar.
Balsameringar.
Telefon: 41 52 74 - 43 31 79.
Efter kl. 6 även 41 05 85.
 
Återigen stort tack till Tord, Maud och Lena!!!

180
Hej!
 
Monika skriver: Det är osäkert hur mkt materialet som släppts (sekretessen). Ni får rätta mig om jag har fel, men jag tror att det i Sverige är så att allt material, domar, förundersökningar osv blir offentlig handlig när det finns en lagakraftvunnen dom. Jag tror inte att det finns någon sekretess alls i dessa fall.

181
Jag tycker man kan börja med att maila till t.ex. Göran Jacobsson, goran.jacobsson@svenskakyrkan.se, som arbetar på något som heter Församlingsförbundet som bland annat utfärdar föreskrifter om hur Svenska kyrkans församlingar bör prissätta sina tjänster när det gäller begravningsverksamheten och fråga om en sådan prissättning verkligen kan betraktas som rimlig och förenlig med god begravningssed.
 
Mer information hittar man här:
 
Församlingsförbundet > Verksamheter > Kyrkogård & Begravning
 
Argumentet att du inte bor i församlingen är väl knappast hållbart. Man får väl anta att den gravsatte hade en viss anknytning till den församlingen både genom kyrkotillhörighet och boende.
 
Vad man också kan fråga Göran Jacobsson om är hur du kan överklaga ett så uppenbart orimligt besked. Begravningsverksamheten är en myndighetsutövning och alla beslut som fattas kan givetvis överklagas till högre instans.

182
46 Ordet är fritt om släktforskning / Gift med fosterbarn?
« skrivet: 2004-09-05, 21:48 »
Mia!
 
Jag håller helt och hållet med. Märkligt att det är tillåtet i Sverige?! Med en viss reservation förstås att jag missförstått på något sätt.

183
46 Ordet är fritt om släktforskning / Gift med fosterbarn?
« skrivet: 2004-09-04, 21:11 »
Ja tänk så fel jag hade! Så här är det:
 
2 kap. Äktenskapshinder
 
1 ? Den som är under 18 år får inte ingå äktenskap utan tillstånd av myndighet som anges i 15 kap. 1 ?. Tillstånd får meddelas endast om det finns särskilda skäl. Lag (2004:142).
 
2 ? Har upphävts genom lag (1988:1254).
 
3 ? Äktenskap får inte ingås mellan dem som är släkt med varandra i rätt upp- och nedstigande led eller är helsyskon.
 
Halvsyskon får inte ingå äktenskap med varandra utan tillstånd av myndighet som anges i 15 kap. 1 ?. Lag (2004:142).
 
4 ? Den som är gift eller partner i ett registrerat partnerskap får inte ingå äktenskap. Lag (1994:1118).
 
Enligt nu gällande lag SFS nr: 1987:230, som man hittar här:
 
klipp och klistra:
 
http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw/?${BASE}=SFST&${THWIDS}=7.33]10943314531084&${HTML}=SFST_DOK&${TRIPSHOW}=format=THW&${THWURLSAVE}=33]10943314531084
 
För att länka en så lång adress tror jag inte fungerar, men jag prövar:
 
 Äktenskapsbalk
 
Det finns alltså varken något förbud mot att gifta sig med fosterbarn eller adoptivbarn.

184
46 Ordet är fritt om släktforskning / Gift med fosterbarn?
« skrivet: 2004-09-04, 20:02 »
Att gifta sig med sitt fosterbarn tror jag alltid i alla tider (nåja hur det var före Sveriges kristnande har jag ingen aning om förstås) varit förbjudet i Sverige. Däremot var det kanske inte alltid så lätt att kontrollera vid hindersprövningen. Alla fosterbarn var ju inte heller fosterbarn i en juridisk mening, utan en del växte bara upp i någon annans hem och en fosterdotter kunde ju lika gärna betraktas som en piga och att gifta sig med sin piga var ju tillåtet och inte ovanligt. Många pigor och drängar var ju dessutom mycket unga när de började sin tjänst utanför föräldrahemmet.

186
00 - Begravning / Begravningsbyrå
« skrivet: 2004-09-04, 14:10 »
Tack Tord!

187
Och barn är jag också intresserad av nu när jag tänkt efter lite :-)

188
Hej Maud!
 
Återigen tack för din hjälp. Jo, det jag är intresserad av är hans Yrke (kanske olika olika år) och hans adress 1907-1908.

189
Hej Maud!
 
Tack för hjälpen! Det är med största sannolikhet rätt. Finns han med i folkräkning 1900?

190
Gordon Brolin. Finns någon med det namnet?

191
00 - Begravning / Begravningsbyrå
« skrivet: 2004-09-04, 10:22 »
Gordon Brolins begrafningsbyrå står det nog vid närmare eftertanke. Frågorna är dock de samma.

192
00 - Begravning / Begravningsbyrå
« skrivet: 2004-09-03, 21:27 »
Gerda Brolins begravningsbyrå [Nämnd i BOU inlämnad till Rådstufvurätten i Linköping 1907, arkivet förvaras i Landarkivet i Vadstena]
 
Vet någon i vilken stad denna begravningsbyrå var verksam? Troligen Stockholm eller Linköping, men det är gissningar.
 
Eller har någon ett tips om hur man tar reda på något om detta företag?

193
Källredovisning / Källredovisning
« skrivet: 2004-09-02, 20:42 »
Hej Helena!
 
Som jag tänker så är det ju utmärkt att andra läser och tar del av min forskning och till och med har glädje och nytta av den. I själva verket är ju våra forskningsresultat inte bara frukten av vårt eget arbete utan av många människors arbete på olika sätt. Alltså i grunden bara positivt och bra.
 
Som jag känner så är det ju så att jag känner mig lurad och bedragen när någon missbrukar det jag gjort och till och med ger sken av att det är egna forskningsresultat. För det mesta brukar uppgifterna spridas utan att ange vem som först plockade fram dem, men också utan att personen som återger dem själv gör anspråk på att ha forskat fram dem.
 
I grunden tycker jag ändå att du kan vara stolt och glad för det du uppnått och att det också kommit till glädje för andra.

194
Födelseböcker / Äldre inlägg (arkiv) till 21 augusti, 2006
« skrivet: 2004-08-31, 13:31 »
Du har kanske redan gjort det, men ett gott tips är att alltid titta i alla FB för pastoratet.

195
Källredovisning / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-08-30
« skrivet: 2004-08-29, 09:28 »
Hej Anita!
 
Självfallet har din forskning mycket stort värde även utan källangivelser. Det är ju oändligt mycket lättare när man vet vad man letar efter.
 
Det jag skulle göra om jag vore som du är att göra en förteckning på de källor du använt dig av. Det gäller särskilt de ovanligare källorna, muntlig information, andra personers minnesanteckningar och utredningar, ovanliga arkiv du utnyttjat för något ändamål. Se till att den förteckningen alltid finns med om / när du lämnar din släktutredning vidare till andra.
 
Om du i någon mån ska komplettera din släktutredning med källangivelser kan det vara klokt att börja med dina stora fynd, dvs de problem du fick jobba mycket med, söka i många arkiv och dokument, och till slut löste.
 
Kort sagt försök komplettera din släktutredning med sådana källhänvisningar som kan vara svårt för en annan släktforskare att kontrollera.
 
Alla de uppgifter som hänför sig direkt till kyrkobokföringen: Anna Anndersson f. 1789-10-26 i Långsele är ju så lätt för kommande forskare att kontrollera att det strängt taget inte behövs någon källangivelse om de är korrekta.
 
Om du kompletterar din släktutredning med uppgifterna om källor som kan vara svåra att återfinna för andra forskare, vilket ju inte behöver vara mer än ett par dagars arbete, så tycker jag att du kan vara mycket stolt och glad för allt det arbete du lagt ner!

196
Hej Peter!
 
Karl Fredrik Tilander, född 1860 i Sveneby sn. Skaraborgs län, statardräng
 
gift med
 
Anna Mathilda Tilander f. Larsdotter, född 1863 i Ryd sn. Skaraborgs län
 
Barn (som jag känner till)
 
Karl David  Tilander f. 1895 Ryd sn. Skaraborgs län
Rudolf Verner Tilander f. 1895 Ryd sn. Skaraborgs län
Anna Olivia Elisabeth f. Tilander f. 1897 Odensåker Skaraborgs län
Signe Desideria f. Tilander f. 1899 Sveneby sn. Skaraborgs län
 
År 1900 bosatta Karlstorp, Svenneby sn. Skaraborgs län församling  
 
Om du planerar att följa den släkten bakåt i tiden skulle jag tycka att det var jätteroligt att ta del av dina resultat.

197
Namn åt de döda / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-08-28
« skrivet: 2004-08-28, 12:36 »
Deadline? Vet någon exakt vilken deadline som gäller just nu för projektet?

198
Nättidningen Rötter / Klickbara länkar
« skrivet: 2004-08-28, 11:24 »
Hej!
 
Är osäker på detta, men det verkar som att den webadress man länkar till med kommandot:
 
`topurl{webadress,textbeskrivning}
 
max får vara 89 tecken lång för att det hela ska fungera.
 
Om detta stämmer, det ser ut så när jag testar, så kanske man skulle lägga till denna information på Formaterings-sidan. Eller en kompletterande text som beskriver hur man gör för webadresser på mer än 89 tecken.
 
Det vore intressant och veta om någon lyckas göra en länkning som fungerar på långa webadresser. Hjälp mig testa i testforumet!

199
Släkthistoriskt Forum / Släkthistoriskt Forum
« skrivet: 2004-08-28, 10:58 »
 Direktlänk till register för Släkthistoriskt forum
 
Länk i klartext, som man kan klippa in i webläsaren om direktlänken inte fungerar:
 
http://websok.libris.kb.se/websearch/search?SEARCH_DB=art&INDEX_VTIT_AND=släkthistoriskt+forum
 
Hoppas allt fungerar nu! :-)

200
Släkthistoriskt Forum / Släkthistoriskt Forum
« skrivet: 2004-08-27, 18:05 »
Vill sig visst inte helt idag:
 
Försök med denna direktlänk istället:
 
Släkthistoriskt forum

201
Släkthistoriskt Forum / Släkthistoriskt Forum
« skrivet: 2004-08-27, 18:01 »
Hej igen!
 
Den länk Anders ger går till fel ställe. Den går till Libris, inte till Libris artikeldatabas.
 
Här kommer en länk i klartext också, som bör att gå att klippa in i webläsaren:
 
http://websok.libris.kb.se/websearch/hitlist?searchId=38682&page=1

202
Släkthistoriskt Forum / Släkthistoriskt Forum
« skrivet: 2004-08-27, 17:54 »
Kanske ska tillägga också att det ser ut som att det nyaste materialet (efter 2001) endast ser ut att återfinnas sporadiskt. Det äldre ser ut att vara relativt komplett.

203
Släkthistoriskt Forum / Släkthistoriskt Forum
« skrivet: 2004-08-27, 17:48 »
Hej!
 
Här funkar direktlänken, men om det inte fungerar kan man göra det manuellt på detta sätt:
 
1. Gå till http://www.libris.kb.se
2. -- > Söktjänster
3. -- > Libris artikeldatabas
4. I rutan artikel i / kapitel i skriver man släkthistoriskt forum.
 
Och vips får man fram rubriker, författare osv på samtliga artiklar i Släkthistoriskt forum + Släktforskarnas årsbok.
 
Sedan kan man naturligtvis göra specifikationer utifrån sökord etc.

204
Släkthistoriskt Forum / Släkthistoriskt Forum
« skrivet: 2004-08-27, 17:33 »
Ursäkta felstavningen. För den som undrar varför artiklarna ur släktforskarnas årsbok ligger blandade med dem ur släkthistoriskt forum så beror det på att båda publikationerna har samma ISSN-nummer, dvs i en bibliografisk mening är det samma seriella publikation.

205
Släkthistoriskt Forum / Släkthistoriskt Forum
« skrivet: 2004-08-27, 17:26 »
Hej!
 
Registret till släkthistoriskt forum ligger ju redan ute på webben, nämligen här:
 
 Släkthirotiskt forum

206
Hej Carl-Fredrik och övriga!
 
Jag tyckte att detta blev en ovanligt intressant och nyanserad diskussion kring källvärdering (jag gillar det ordet bättre än källkritik). Det är ju inte alls något särskilt lätt eller enkelt att hantera. Du har ju också helt rätt i att en källa (sagesman) som lämnar en uppgift utan att färgas av några särskilda motiv är mer trovärdig än en källa (sagesman) där man kan spåra andra motiv (ekonomiska, uppmärksamhet, egotripp etc).
 
När det gäller källvärdering kommer man väldigt långt med några enkla regler:
 
1. Söka sig tillbaka till den / de ursprungliga primärkällorna till det man är intresserad av, snarare än att förlita sig på andrahands- eller tredjehands uppgifter som bearbetats och strukturerats för speciella syften.
 
2. Försöka förstå sammanhanget och motivet till att dokumentet, den ursprungliga källan eller kvarlevan överhuvudtaget en gång uppkom.
 
3. Försöka värdera källans trovärdighet. Hur stort är avstånd i tid och rum? Hur kunnig, informerad kan man anta att personen som givit upphov till källan var? Hur gick det till när källan producerats. Har man till exempel först skrivit en kladd som senare renskrivits? Sekreterare? osv. Är källan trovärdig i övriga kontrollerbara avseenden?
 
4. Vilka andra källor finns som kan stödja, motsäga eller nyansera de uppgifter som ges i källan.
 
Något man också ska komma ihåg är ju att det är lika fel att dra en slutsats utifrån ett bristfälligt underlag som att inte dra en slutsats om man har bristfälligt, vacklande, men trots allt tillräckliga skäl för att göra det. Det finns två gropar att falla i när man vandrar på källvärderingens knivsudd.
 
Slutligen handlar det nog också ofta om en grad av osäkerhet. Där det måste kunna vara tillåtet för olika personer att acceptera olika grad av osäkerhet i slutsatserna.

207
Hej Lena!
 
Det känns underbart roligt att tipset kunde hjälpa dig att lösa detta problem!

208
Namn åt de döda / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-08-28
« skrivet: 2004-08-16, 21:55 »
Hej Kjell!
 
Det kan nog finnas en del okynnes-adoptioner. När den definitiva deadlinen gått för kommande version av CDn kunde det kanske vara en god id? att nollställa alla adoptioner, genom att alla som adopterat en församling kanske måste bekräfta att adoptionen fortfarande gäller. Sedan kan det nog finnas problem på vissa håll att komma åt källmaterialet, vilket kan fördröja arbetet.

209
Tusen tack Lena och Solveig för er hjälp!

210
Finns det uppgifter om fler som är gravsatta på samma gravplats?
 
Tusen tack Solveig för din hjälp!!! Detta är den person jag söker. Hoppas det går att få fram uppgifter från CDn om fler gravsatta på samma gravplats.

211
Finns Josefina Wettergrund, f. 1830-09-02, d. 1903-03-08 på CDn?

212
Hej Lena!
 
Det är en god teori väl värd att undersökas vidare. Hade det gällt min egen släkt hade jag dock inte varit övertygad om att Johan Lorens Svensson / Larsson i Bäckebo är den sammen som Johan Lorens Larsson i Riga.
 
I Konsulatarkivet i Riga som nu finns i Riksarkivet finns en hel del handlingar som möjligen skulle kunna hjälpa dig att hitta rätt.
 
 Konsulatarkivet i Riga 1854 - 1924
 
Själv har jag 5-6 syskon till min ffm som utvandrar från Bäckebo vid denna tid, alla dock till USA.

213
Tack Solveig!

214
Tack Helen!
 
Som ni märker famlar jag i mörkret. Får jag ändå när jag är igång ställa frågan (samma) på två andra sätt:
 
1. Vilka som är födda 1841-10-02 finns på CDn?
 
2. Vilka som dör 1907-05-06 finns på CDn?
 
Förlåt mig att jag envisas, men efter att ha prövat alla rimliga och logiska vägar att hitta var han är gravsatt någonstans famlar jag efter ett halmstrå!

215
Hej!
 
Jag frågade ovan om
 
Johan Ludvig Tilander  
 
Död 6 Maj 1907  
 
I dödsannonsen står följande:  
 
Jordfästningen äger rum i Stora Grafkoret å Norra Begrafningsplatsen Torsdagen den 9 Maj kl. 2 e. m., hvarefter stoftet föres till Krematoriet.  
 
Det jag är intresserad av att veta är var han gravsatts någonstans. Jag har prövat alla de enkla möjligheterna och återkommer därför med en långsökt gissning (dvs att något blivit fel) Kan det möjligen finnas någon Johan Ludvig Nylander som avlider det datumet. Gissningen Nylander kommer sig av att han bodde tillsammans med Hilma Nylander.
 
Han avled alltså i Stockholm på Röda Korsets sjukhem.
 
född 1841-10-02 i Värsås [Varola] (R).

216
Styrelser igen... :-) / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-08-12
« skrivet: 2004-08-10, 10:36 »
Personligen upplever jag att det görs fantastiskt mycket fint, ideellt arbete i de flesta släktforskarföreningarna i Sverige. I allmänhet långt mycket mer än man kan begära och med stort engegemang. Så till alla er som engagerar sig i föreningarna vill jag utdela en stor, vacker ros!!!

217
Frimurar-grav?
 
Hej Lena!
 
Tack för hjälpen! Just i det här fallet känns det lite som i serien Macken. Den fanns här någonstans (bilen). Han är inte begravd i församlingen där han var folkbokförd. Han är inte heller gravsatt på kyrkogården där begravningsgudstjänsten hölls och han kremerades. Förmodligen gravsattes urnan någon annanstans, enligt hans vilja. Frågan är bara var?
 
Kanske någon kollektiv grav slog det mig just. De som gravsatts i sådana brukar inte hamna i de vanliga registren.
 
Vet någon om det finns någon frimurar-grav i Stockholm. Tänkte att det kanske finns något som motsvarar nationsgravarna i Uppsala?
 
Johan Ludvig Tilander hade, vid sin död, Xde graden (minst) inom frimurarorden.
 
Han hade dessutom erhållit kungliga Wasaorden.

218
Ja med släkt menar jag då att den mutation som ger upphov till sjukdomen hos de som drabbats i Sverige, Norge och Finland verkar ha skett en gång många generationer tillbaka i tiden och sedan förts vidare generation efter generation.

219
Hej!
 
Jag får lov att korrigera mitt inlägg. Alla ni svenskar som drabbats av denna sjukdom verkar vara släkt med varandra enligt:
 
http://genetics.faseb.org/genetics/ashg00/f2039.htm
 
där man skriver:
 
Our earlier study suggested that all the Nordic patients with SBMA originated from an ancient Nordic founder mutation, but the new intragenic SNP marker ARd12 revealed that the Danish patients derive their disease chromosome from another ancestor. The Finnish, Swedish and Norwegian patients carry a same kind of haplotype with absent StuI site, while the patients from Denmark and from all the other countries studied harbour the StuI site.

220
Hej igen Michael!
 
Om du söker andra som drabbats i din egen släkt bör du ju söka bland släktingar på din mammas sida. Bland dina kusiner, sysslingar osv. Det som gör det svårt med denna sjukdom är ju att det finns de som är sjuka utan att få rätt diagnos eller utan att ha så svåra symptom att man blir diagnostiserad. Dessutom kan det ju vara så att mutationen som ger upphov till sjukdomen bara uppkom en eller ett par generationer bakåt i tiden från dig räknat att kanske du är den förste i din släkt som drabbats, även om din läkare verkar tro att det rör sig om en enda mutation som är gemensam för er alla svenskar som drabbats och ligger långt bakåt i tiden.
 
Ett förslag skulle kunna vara att du skriver ett personligt brev riktat till andra med din sjukdom där du berättar om din starka önskan att komma i kontakt med andra som har samma sjukdom. Om du gör i ordning 10-15 kopior av brevet och ber Bengt Lindvall skicka dem till de patienter med denna diagnos som han har i sitt register, så är jag säker på att han skulle hjälpa dig med det. Jag kan inte tro annat än att åtminstone några skulle besvara ditt brev.
 
Möjligen kan det finnas med någon på CDn Sveriges dödbok som fått denna sjukdom angiven som dödsorsak / bidragande dödsorsak (jag har inte CDn själv så jag minns inte om dödsorsak finns angivet på den) och att du den vägen skulle kunna hitta andra drabbade släkter. Fast det kanske inte är så troligt? Jag vet inte säkert.

221
Kennedys sjukdom ärvs genom X-kromosombunden recessiv nedärvning. X-kromosombundna recessivt ärftliga sjukdomar förekommer som regel endast hos män och överförs via vanligen friska kvinnliga anlagsbärare. Söner till kvinnliga anlagsbärare löper 50 procents risk att ärva sjukdomen och döttrarna löper samma risk att bli anlagsbärare. En man med en X-kromosombunden recessivt ärftlig sjukdom kan inte överföra den till sina söner men alla döttrarna blir anlagsbärare. (http://www.sos.se/smkh/2001-29-143/2001-29-143.htm)
 
Kontakta:
 
Överläkare Björn Lindvall, Neuromuskulära Enheten (NME), Universitetssjukhuset, 581 85 Linköping, tel 013-22 20 00 vx, e-post nme@lio.se
 
Eventuellt kan han visa anonymiserade ärftlighetskartor över hur sjukdomen ärvts inom svenska släkter. Han kan säkert också tipsa dig om hur du kommer i kontakt med andra med sjukdomen. Jag har själv fått en mycket positiv bild av Björn Lindvall, så du har verkligen inget att förlora på att kontakta honom. Jag är övertygad om att han kommer att hjälpa dig med det du önskar i den mån inte läkarsekretessen sätter stopp.

222
Johan Ludvig Tilander
 
Död 6 Maj 1907
 
I dödsannonsen står följande:
 
Jordfästningen äger rum i Stora Grafkoret å Norra Begrafningsplatsen Torsdagen den 9 Maj kl. 2 e. m., hvarefter stoftet föres till Krematoriet.
 
Finns han med på CDn - Vilka uppgifter finns i så fall där?

223
Dala / Äldre inlägg (arkiv) till 18 februari, 2009
« skrivet: 2004-08-07, 12:00 »
från hedninga tider ... suttit quar
 
I en bilaga till Andreas Timbergs sockenbeskrivning över Dala Pastorat skriver Petter Tham så här:
 
”Det förnämsta är den Kullen som ligger här på Dahla bys Södra Giärde hwilcken kallas Kungshögen, och är med sin foot el:r root belägen utwed stora Landswägen som löper från Kongslena Wester Norr ut åt slättbygden, hwilcken Kulla Kongshögen af ålder man efter man altid haft et och samma namn, det jag ock så mycket säkrare wet som en bondesläkt är än quar här i byn, hwilcken från hedninga tider wet sig man efter man suttit quar, och den ene son den andra lembnat et besked, att denna Kulle skolat warit merckwärdig.” (Petter Tham (d. 24/5 1787), Stora Dalas herrgård, skrivet troligen 1786. Bilaga till ”Andreas Timbergs beskrivning över Dala pastorat i Falbygden nr. 23, 1968, s. 312)
 
Finns någon som vet vilken gammal bondesläkt, eller vilken gård Petter Tham avser när han skriver detta?
 
(Sedan är det ju helt andra frågor om det han påstår är trovärdigt, vilken typ av fornminne Kungshögen är, om de fynd man gjort i / vid högen har något samband med slaget vid Kungslena 1208, men de frågorna tänkte jag inte ställa här och nu)

224
Förbjudna led / Förbjudna led
« skrivet: 2004-08-06, 11:10 »

225
Förbjudna led / Förbjudna led
« skrivet: 2004-08-06, 11:08 »
Hej Anders!
 
Jag får upp 3 280 träffar på begreppet jus primae noctis när jag söker i AltaVista. Bland träffarna finns nog svaret på dina frågor och säkert många referenser till relevant litteratur.

226
Erika!
 
Hur gick det sedan? Fick du någonsin fram de uppgifter du sökte?

227
Förbjudna led / Förbjudna led
« skrivet: 2004-08-05, 21:46 »
Tänk!
 
Att Nationalencyklopedien använder beteckningen primitiva folk sådant trodde jag var utraderat ur alla seriösa böcker sedan århundraden?!!!

228
Hej Jan!
 
De stämmer helt och hållet med min erfarenhet att lagen tillämpas godtyckligt. Det förefaller som att varje kyrkogårdsförvaltning har sin egen id? om hur lagen ska tillämpas och att det skiljer sig mycket från ställe till ställe. Det verkar som att när kyrkogården är i det närmaste full så väljer man att tillämpa lagen benhårt och förmodligen mycket strängare än lagstiftaren någonsin tänkt.
 
Det lagstiftaren rimligen tänkt är ju att det måste kunna finnas en möjlighet att ta bort gravar som ingen bryr sig om och som ingen varken nu eller i framtiden kommer att besöka, inte att gravar som fortfarande betyder mycket för efterlevande anhöriga plötsligt ska kunna försvinna utan att de kontaktats.

229
Oj, självklart vill jag inte bara tacka Lena, utan er andra också. Jag tycker att det är intressanta och givande inlägg. Det där med JO / JK är kanske något för förbundet att tänka på. Varför inte driva ett pilot-fall och få det prövat av den juridiska expertisen?

230
Hej Lena!
 
Tack för din hjälp. Jag har letat, men hittar inte det du refererar till, vilken av paragraferna tänker du på?
 
Det jag hittar är 7 kap. ?32-37 som ju reglerar under vilka former gravrätten kan upphöra, och inget av detta är ju tillämpligt i det fall jag beskrivit, så vitt jag kan förstå.
 
Det som egentligen är problemet är ju att fram till att denna nya lag infördes och började gälla fanns ingen skyldighet att anmäla sitt gravrättsinnehav till någon kyrkogårdsförvaltning. På många håll var man inte alls intresserade av att ta emot sådana anmälningar. I det fall jag beskriver har ju dödsboet (namngivna personer) en gång ansökt om att få gravsätta min släkting. Trots det har man låtit min släkting själv stå kvar som gravrättsinnehavare. Det är ju lätt att förstå varför, när man har en gravrätt som är betald för alltid och gravskötsel som är avtalad och betald för all framtid, så fanns (och finns) det ju inget skäl att se till att registret är uppdaterat med rätt person / personer.
 
Inte heller är kap. 7 ? 16 tillämplig. När det gäller min del av gravrätten så är det inte någon som avlidit efter den nya lagens införande (den delen av gravrätten hade jag redan när lagen infördes även om det inte fanns registrerat hos kyrkogårdsförvaltningen, helt i enlighet med lagen som då gällde) och därför har det inte funnits skäl att göra anmälan om gravrättsinnehavare i enlighet med nya lagen.
 
Jag grubblar, men riktigt hur man tänkt när man agerat på det här sättet förstår jag fortfarnde inte, men jag hoppas att det klarnar. För jag vill verkligen inte tro att man bara tar en rövare. Deras kunder har ju lite svårt att reklamera.
 
Att hitta alla som skulle kunna göra anspråk på del i gravrätten skulle förstås kräva en del arbete, men att hitta någon skulle inte krävt många minuters arbete om det var viktigt att just nu ha registret uppdaterat. I annat fall kunde man lungt inväntat anmälningar om innehav av del i gravrätt allteftersom innehavarna dött och deras dödsbon gjort anmälan kan man tycka.

231
Lagstöd?
 
Jag har en äldre släkting som dog för 40 och några år sedan. Detta med döden och gravar var verkligen något som engagerade henne. (vi berättar många roliga släkthistorier om det, men jag ska inte återberätta dem här) Något som verkligen var viktigt för hennes del var att det åtminstone skulle finnas en grav och en gravsten efter hennes anhöriga och det visade hon konkret i handling på olika sätt.
 
För sin egen del var det särskilt viktigt eftersom hon själv aldrig gifte sig och fick några barn. Min gissning är att det var hennes sätt att hantera sin ångest och rädsla inför döden.
 
Åtskilliga år innan hon dog kontaktade hon kyrkogårdsförvaltningen i stan där hon bodde. Såg ut en gravplats, köpte gravsten och förberedde allt inför sin egen död.
 
Eftersom hon starkt kände att det skulle finnas ett minnesmärke kvar över henne så köpte hon sin grav med upplåtelse för alltid. Även när det gällde gravskötseln skrev hon ett avtal med kyrkogårdsförvaltningen att hennes grav skulle skötas av dem för all framtid.
 
Gravrätt, gravskötsel och gravsten kostade henne MYCKET pengar. Faktum är att ALLA hennes besparingar gick till detta, som ensamstående kvinna hade hon förstås inte särskilt bra lön på den tiden. När hon dog tyckte väl några släktingar att det var tokigt att hon använt alla sina pengar till detta, så visst var det en och annan som grymtade lite. Själv tycker jag att det är viktigt att visa repsekt för den avlidnes sista vilja. Och en grav, ett minnesmärke, det ville min släkting att det skulle finnas kvar efter henne. Där hade hon också ristat in något hon ville säga till oss efterkommande, hennes sista ord: Gud är trofast.
 
Tyvärr har jag inte fått tillfälle att besöka hennes grav så ofta. Hon ligger begravd lite avigt till i relation till där jag bor, så jag har 30 mil att köra dit och 30 mil hem.
 
Igår var det i alla fall dags. Eftersom det var ett tag sedan jag var där senast vill jag för säkerhets skull kolla så jag har rätt uppgifter när det gäller gravplatsnummer, så jag ringer kyrkogårdsförvaltningen först.
 
En snäll och vänlig dam svarar och efter ett tag hittar hon den aktuella graven i sina register, och så säger hon:
Gravrätten till den graven har återgått till kyrkogårdsnämnden.
Men det är inte möjligt tycker jag. Det var ju ett upplåtelseavtal skrivet för alltid och gravskötseln var betald för all framtid.
Vi har sökt gravrättsinnehavare, men inte funnit någon, svarar hon.
Efter ett tag kommer det fram att graven inte är borttagen ÄN.
Så allt ser ut att få ett lyckligt slut och jag gjorde min 60-mila resa igår och besökte min gamla släktings grav.
När jag kommer dit blir jag förstås ännu mer bekymrad. I det kvarter där min släkting är begravd står det en skog av skyltar med texten att gravrätten har återgått till kyrkogårdsnämnden.
 
Många tankar väcks hos mig när jag ser det. Jag har försökt läsa på i lagen, och jag kan inte hitta något som ger kyrkogårdsförvaltningen rätt att göra på det sätt de gjort i ett sådant fall som det jag beskrivit. Jag undrar om någon vet vilket lagstöd de kan åberopa i ett sådant fall som det jag beskrivit för sin åtgärd? Har de något stöd överhuvudtaget, eller har de handlat helt självsvåldigt?
 
Jag grubblar mycket på detta på hemresan. Tänker på att människor som min gamla släkting satt sin tillit till inför det svårast av allt vi har att möta i livet, vår egen död, kan göra så här! Samtidigt är jag glad att hon har annat som hon litat ännu mer på, jag tänker på hennes sista ord till oss efterlevande: Gud är trofast.

232
46 Ordet är fritt om släktforskning / K- Märkta gravar ?
« skrivet: 2004-08-01, 01:10 »
Hej Maj-Britt!
 
Undrar hur du menar, är det just dina morföräldrars specifika grav som är K-märkt, eller är det hela den aktuella kyrkogården? Om det är just den specifika graven så måste det ha funnits ett alldeles speciellt skäl till detta som du rimligen borde veta något om kan man tycka.
 
Annars antar jag att ha en K-märkt grav fungerar ungefär som att ha ett K-märkt hus, man får inte göra några förändringar utan att först få tillstånd från verderbörande myndighet.
 
Generellt sett kan man tycka att en K-märkning är något de anhöriga skulle uppskatta, eftersom det ger ytterligare ett skydd, utöver gravrätten, så att inte några ovarsamma förändringar sker med graven.
 
Här i Uppsala, på gamla kyrkogården, finns också K-märkta gravar, men jag är dock inte säker på att det är samma typ av K-märkning. Här handlar det om Kulturhistoriskt intressanta gravar, exempelvis Gustaf Frödings.

233
Bilder på Rötterforskare! / Bilder på Rötterforskare!
« skrivet: 2004-07-29, 00:05 »
*rodnar förtjust*
 
Tack Mia!
 
Kom att tänka på tröjtexten (apropå din bild)
 
Om du tycker jag är söt så skulle du se min mamma!!!

234
Bilder på Rötterforskare! / Bilder på Rötterforskare!
« skrivet: 2004-07-28, 11:13 »
Hej!
 
... och här har ni mig:
 

 
Med vänliga hälsningar
 
Åke Tilander

235
Mollösund / Äldre inlägg (arkiv) till 18 juni, 2010
« skrivet: 2004-07-28, 09:09 »
Jag söker födelsedatumet för Hildur Ellida Lönnqvist född 1877 i Mollösund.
 
Dotter till Sven Alfred Lönnqvist och Maria Albertina Hellberg.
 
Finns någon med tillgång till
 
SCB CA3963 (Utdrag ur födelseböcker Mollösund 1860 - 1897)
eller
Mollösund AI:5, 6 eller 7
 
som skulle vilja slå upp uppgifterna åt mig?

236
Äldre ord L - Ö / Ättehage / Ätteplats
« skrivet: 2004-07-22, 16:33 »
Här kommer ytterligare två exempel som bekräftar det som sagts i det ovanstående:
 
1. I Gudhems häradsrätts protokoll (Gudhems häradsrätt, höstting, 1694-10-04, # 30) finns en diskussion om huruvida 6 gårdar borde höra till Friggeråkers eller Gudhems församlingar. Ett starkt argument från de berörda böndernas sida är att de haft sina ätteplatser på Gudhems kyrkogård sedan urminnes tider och gårdarna därför bör höra till Gudhems socken.
 
”/.../ Rumpegården, Jäppegården, Skinnaregården, Bossgården, Hedegården och Dröstrop /.../, som efter Cronans Jordebook och Sochenmärke skola ligga i Friggeråker Sochn och dock nyttias eller brukas till Gudhembs Sochn, så emädan dhet så varit af uhrminnes tijder och åborna hafva sina ätteplatser i Gudhembs Kyrkegårdh, /.../”
 
Detta tycks visa att varje gård haft sin bestämda ätteplats / gravplats på kyrkogården.
 
2. I Andreas Timbergs beskrivning över Dala pastorat anger han angående 2 runstenar i Högstena (R) att: ”Den andre nu uprest intil södra kyrko-muren, består af sandsten och har förut betäckt en del af Amfastorps grafställe.” (Falbygden, nr 23, 1968, s. 297) Sättet som Andreas Timberg uttrycker sig tycks visa att varje gård, vid denna tid (1784), hade sin egen bestämda plats på kyrkogården och att alla var införstådda med var på kyrkogården dessa platser låg.
 
En fråga är om någon känner till någon dokumentation från någon kyrkogård om var dessa ätteplatser låg?
 
En annan fråga är om det kanske finns en korrespondens mellan bänkrummen i kyrkan och ätteplatserna på kyrkogården? Någon som vet?

237
Palestina / Palestina
« skrivet: 2004-02-14, 23:13 »
Karin Sarja, karin.sarja@teol.uu.se har forskat på kvinnliga missionärer. Hennes avhandlig som handlar om kvinnliga missionärer kom 2002 och heter: Ännu en syster till Afrika: trettiosex kvinnliga missionärer i Natal och Zululand 1876-1902. Hon kan säkert tipsa dig om vilka arkiv du kan söka mer uppgifter i. Missionärernas liv är ofta väldokumenterade och de har normalt skrivit årliga missionärsrapporter så i allmänhet går det att i detalj följa deras öden.

238
Jordeböcker / Äldre inlägg (arkiv) till 18 januari, 2011
« skrivet: 2002-11-19, 10:05 »
oinkiäldrat / intjällra
 
I Jordebok 1697 för Skaraborgs län, s. 718 har jag stött på ordet oinkiäldrat. Under kategorin Frälse hemman finns för två hemman antecknat i marginalen ordet oinkiäldrat.
 
När jag sökt i SAOB har jag funnit följande förklaring till ordet intjällra:
 
IN-TJÄLLRA. BETYDELSE: med avs. på landområde: förena inom samma råmärken (som ett annat område), lägga (ett område under ett annat område). Be:te Heman ähr blefuit inkiäldrat; vnder Siöary. VDAkt. 1662, nr 77. The 2 säterijen Tagel och Strömhult, medh några inkiälradhe gårdar. Därs. 1675, nr 70. LIGNELL Dal 1: 280 (1851; efter handl. fr. 1695).
 
Betydelsen av ordet oinkiäldrat förefaller alltså vara ungefär att gården inte är underställd någon frälsegård etc (trots att den i jordeboken är uppförd under rubriken frälse-hemman och alltså rimligen ägd av någon frälseman, eller kanske historiskt sett förr legat under något säteri?), utan är (i skatteteknisk mening) ett självständigt (krono- ?) hemman. Oklart varför detta anmärks. Jag uppfattar begreppet som att det antingen skatte-tekniskt / juridiskt är synonymt med utom rå och rör, eller så visar det bara att hemmanet sålts och inte längre ägs av en frälse-man, men av tradition fortfarande förs upp under rubriken Frälse hemman i jordeboken.
 
Tolkar jag ordet oinkiäldrat rätt? Går det att säga något mer om dess innebörd och konsekvenser?

239
Hej!
 
Först av allt vill jag säga att jag inte är någon genetiker, eller har någon special-kunskap i dessa frågor, så jag ber er på Anbytarforum som har bättre kunskaper i detta än jag att komplettera, justera och lägga till rätta det som jag eventuellt har missförstått.
 
Som jag förstått det hela är det så att varje människa (med vissa undantag, t.ex. mongoloida) har 46 stycken kromosomer i 23 par. Var och en av dessa kromosomer är unika och unikt identifierbara ungefär som ett fingeravtryck. En kromosom i varje par kommer från vår mamma och en från vår pappa. Varje kromosom av dessa 46 är unik, eller nästan unik. Det är egentligen bara våra släktingar som har en eller flera identiska eller nästan identiska kromosomer som oss själva.
 
Kanske kan man beskriva våra kromosomer som 46 oföränderliga fotografier som vandrat bland våra förfäder och slutligen hamnat hos oss.
 
Några komplikationer finns dock:
1. Ibland sker spontana förändringar av det genetiska materialet i en kromosom, mutation.
2. Ibland sker ett utbyte av genetiskt material mellan kromosomerna, överkorsning.
 
Omfattningen och frekvensen av detta är dock förhållandevis liten.
 
Rent teoretiskt skulle det genom DNA-test kunna gå att ta reda på exakt vilka av en viss persons kromosomer som kommer från hans / hennes pappa och vilka som kommer från hans / hennes mamma genom att matcha personens genetiska material med hans kusiner, syssligar etc. Det vill säga, återfinner jag en viss kromosom hos mina kusiner och sysslingar på fädernet vet jag ju att jag fått den via min pappa. Återfinner jag den istället hos mina kusiner och sysslingar på mödernet har jag fått den via min mamma.
 
Teoretiskt sett skulle vi alltså kunna följa våra 46 kromosomer bakåt i tiden i vår egen släkt! Vi behöver inte komma särskilt långt bakåt i tiden innan vi hittar släktingar som vi överhuvudtaget inte är släkt med, genetiskt sett.
 
Teoretiskt är det nog möjligt att alltså bevisa våra släktrelationer. Praktiskt, ekonomiskt är nog denna metod helt utesluten. Jag tror att någon nämnde att ett gen-test kanske kostar 2000:- - 4000:-. Bara att genomföra test så att vi kan identifiera våra egna 46 kromosomer skulle innebära mycket stora kostnader. Ska vi sedan testa hundratals eller tusentals personer så faller det hela på sin egen orimlighet.
 
Det stämmer ju som Gabriel skriver att vi förstås kan konstrurera faderskaps-test om vi har två olika grenar med manliga ättlingar till en presumptiv förfader som tillhör samma agnatiska ätt, eller ett moderskaps-test om vi har två olika grenar med kvinnliga ättlingar till en presumptiv anmoder som tillhör samma kognatiska ätt.
 
Jag kan dock även se många svårigheter med detta. Även om jag och min Xmänning NN har en identisk Y-kromosom så måste det vara svårt att avgöra om det beror på att vår förfader finns X generationer tillbaka i tiden. Vad säger att inte den gemensamma förfadern finns X+2 eller X+10 generationer bakåt? Omvänt så är det också svårt att tolka resultatet om vår Y-kromosom inte är identisk. Det innebär ju att någon av min Xmännings förfäder på raka fädernet eller någon av mina förfäder på raka fädernet inte är far till den son man enligt folkbokföringen och andra källor har, men det behöver inte nödvändigtvis innebära att min förfader på raka fädernet i generation X-1 inte är son till den presumptive förfadern i generation X.
 
Så ett litet annat spår, vilket eventuellt kan vara intressant för flera är att jag hade anledning att efterforska om det fanns något genetiskt material bevarat från en av mina anor som dog 1942. Det visade sig att det visst finns sådant material! På Landstingsarkivet i Stockholm fanns ett antal prover tagna vid sjukhusbesök ingjutna i parafinklotsar! Har jag förstått det hela rätt finns mängder av sådant genetiskt material bevarat inom sjukvården. Att så mycket finns bevarat och sedan så lång tid tillbaka lär vara unikt för Sverige.

240
Bättre förr? / Äldre inlägg (arkiv) till 28.7.2002
« skrivet: 2002-07-03, 00:43 »
Hej!
 
För er som inte vet om det så ligger de raderade hemsidorna, som refererats till i ovanstående debatt, kvar som cachade sidor i många sökmotorer, t.ex. hos:
 
Google
 
Ni som liksom jag undrar över vad som stod på de refererade hemsidorna kan kika här:
 
Farfar Helmfrids hemsida
 
Morfar (eller hans fars) Carlssons hemsida
 
(länkarna på sidorna går förstås inte att klicka på, utan vill man se vad som står på de länkade sidorna får man gå omvägen via Google)
 
Personligen tror jag inte att Elisabeth Thorsell använder sig av pseudonym. Däremot tycker jag att det är tråkigt att det förekommer i så pass stor utsträckning här och jag har full förståelse för Jörgen Tollesson som angriper detta.

241
Apropå det tema Ulf introducerat:
 
Enligt SCB finns det 78 svenskar som heter Horney i efternamn. Med ett sådant efternamn kan man förstås gissa att det snart blir betydligt fler.

242
Hej Staffan!
 
Jag vågar nog inte uttala mig eftersom jag inte kan tillräckligt om skillnaderna. Man bör nog satas på något av de stora programmen. Själv har jag erfarenhet av bl.a. Norton AntiVirus, McAfee, F-Secure och alla har fungerat klanderfritt. För närvarande använder jag Norton och jag är mycket imponerad av deras proffsighet. Kika gärna på deras hemsida. Där kan man lära sig mycket.
 
Förmodligen finns någon objektiv utvärdering gjort som ligger på nätet, men för oss vanliga användare ger nog ovannämnda program mer än tillräckligt skydd.
 
Något annat jag tycker man bör kolla är om den nätverksleverantör man köper sin nätverkstjänst av har någon form av virus-skydd installerad. Idag finns det ju virus-skydd som nätverksleverantören kan installera både kopplat till brandvägg, till gateways och till epost-servrar, som kan stoppa virusen långt innan de når fram till din dator. Ett gott råd är att inte köpa sin nätverkstjänst från en leverantör som inte har sådant skydd installerat.

243
Hej Mikael!
 
En sak jag noterat är att samma Return-Path:-adress alltid verkar komma från samma IP-nummer när det gäller Klez-viruset. Det verkar vara en egenhet hos detta virus. Däremot är det nog så att den mailadress som står efter Return-Path inte går till den (dator) som skickat viruset, utan till någon helt annan.
 
När det gäller IP-numret så är det så när det gäller Klez-viruset att IP-numret i den nedersta (=äldsta) Received:-raden (nästan alltid) går till den dator som skickat viruset, eller när det gäller dynamiska IP-adresser gick till den datorn just då. Däremot ska man komma ihåg att det är rätt lätt att lägga till ett antal Received:-rader, så när det gäller nästa virus kan man inte lita på detta heller, utan då krävs nog lite mer grundlig analys för att ta reda på varifrån viruset kom.
 
Det enda sätt jag kan komma på som vi kan använda oss av just nu för att hjälpa de som råkat ut för viruset och de som ännu inte blivit drabbade är att maila till ansvarig för nätverket.
 
Hur hittar man då vem som är nätverksansvarig?
 
Du kan använda Symantec (=Norton AntiVirus) Security Checks TraceRoute funktion:
 
Symantec Security Check TraceRoute
 
När du kopierat in IP-adressen (t.ex. 123.123.123.123) eller datornamnet (t.ex. min.dator.net) som du hittat i mail-huvudet, bockat för Show details så är det bara att klicka på datornamnet eller nätverksnamnet, så får du i allmänhet fram en PopUp-ruta där du hittar uppgifter om vem som är ansvarig för nätverket som du kan maila till. Man bör fårstås skicka med hela mail-huvudet och all information man har om vad som hänt.
 
Vill man göra det enklare för sig kan man helt enkelt pröva att skicka mailet till abuse@ och så lägga till namnet på nätverket efter @-tecknet, t.ex. abuse@telia.com

244
Hej!
 
Jag har fått historien om Lamm och Bagge refererad för mig på det sätt som Bo beskriver. Det sas nog då att detta var fråga om en rubrik i DN eller SvD.
 
I Bevingade ord av Pelle Holm refereras till helt andra personer och en helt annan historia. Pelle Holm refererar till Lindahl, Sv. Millionärer 2, 182.
 
Så här skriver Pelle Holm:
 
Lamm får tacka Bagge; C. F. Dahlgrens tacktal, när han på Salomon Ludvig Lamms vägnar överlämnade Lamms porträtt till skeppsbyggmästare Bagge. (s. 180f)
 
Det innebär förstås inte att historien om professorn och Ecklesiastikministern också kan vara sann. En god historia kan ju lätt återbrukas!

245
Hej!
 
Jag tycker att det är roligt att talman Birgitta Dahl är gift med Enn Kock! Jag antar att hon inte hinner dona så mycket i köket själv!

246
Jag har nu gjort några tester med mitt mail-program och jag kan enkelt ändra fältet som sedan blir Return-Path: till vad som helst, t.ex:
Return-Path:  
så jag tror vi lungt kan utgå ifrån att även denna information är / kan vara felaktig. Däremot finns det ett IP-nummer i mail-huvudet, t.ex. 212.105.13.120 som inte är lika lätt att förfalska. Det är det IP-nummer som står längst ner i mail-huvudet som du ska titta efter. Det man kan göra för att förhindra fortsatt virusspridning är att skicka ett mail till ansvarig för det nätverket. Nätverksnamnet brukar även det kunna återfinnas i mail-huvudet. Man kan pröva att skicka mailet till abuse@ vid det nätverket, t.ex. abuse@telia.com
Nätverksansvarig kontaktar och hjälper användaren att sanera sin dator.

247
Hej Mikael!
 
Det du skriver att mail-adressen i Return-Path:  inte är / kan vara förfalskad är intressant. Jag skulle gärna vilja läsa mer om det. Jag har sökt information om det men inte hittat något. Har du kanske någon referens till någon av AntiVirus sida där jag kan läsa mer om just det?

248
Hej Peter!
 
Det cirkulerar en mängd otrevilga massmailande virus just nu. Särskilt vanligt är Klez av olika typer. Klez anger en felaktig avsändarmail-adress som i och för sig är riktig, men inte går till den person vars dator är virussmittad. När det gäller internetleverantörer med så kallade dynamiska IP-nummer har man alltså ingen annan möjlighet att hjälpa den som fått sin dator smittad än att kontakta internet-leverantören och anmäla att man fått ett virussmittat mail och kopiera in det fullständiga mail-huvudet.
 
Ett bra sätt brukar vara att ange abuse@xxx.se
 
där xxx.se motsvarar det nätverk från vilket det virussmittade mailet kommer (även det framgår av mailhuvudet).
 
När det gäller Telia brukar jag maila till:
 
abuse@telia.com
 
Det som händer då är precis det du råkat ut för, nämligen att nätleverantören kontaktar användaren och förhoppningsvis hjälper honom eller henne att få sin dator virus-sanerad.
 
Som sagt detta är något jag rekommenderar alla att göra så kan vi hjälpas åt att reducera spridningen av virus.
 
Till sist vill jag nog gärna tillägga att jag tycker att det är självklart att man har ett fungerande virus-skyddsprogram, inte bara för sin egen skull, utan också för alla andras skull som blir utsatta för virus-attacker.

249
Slutsatser och källkritik. Det finns en sak som jag tänkt på många gånger, som jag kommer att tänka på igen apropå diskussionen ovan om Olof Skötkonung.
 
Jag kan se att det också finns en risk med att ställa alltför höga krav på de slutsatser om släktskap som man drar. Tänker vi rent vetenskapligt är det ju ett lika stort fel att avstå från att dra en slutsats om ett släktskap om det i vårt källmaterila finns tillräcklig grund för en sådan slutsats, som det motsatta felet,  nämligen att dra slutsatsen baserad på otillräcklig grund.
 
Värnandet om källkritiken handlar, som jag ser det, ju mer om att vi faktiskt gör oss medvetna om och granskar de källor som finns och ordentligt försöker ta reda på och kartlägga och värdera dessa, snarare än att vi uppställer allt för höga krav på säkerhet i våra slutsatser.

250
Örneklou / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-05-04
« skrivet: 2002-04-30, 16:06 »
Hej Mikael!
 
Tack för hjälpen att hitta diskussionen. Den är intressant tycker jag. Här är en direktlänk:
 
Diskussion om rakt / rätt nedstigande led

251
Gyllenstråle / Gyllenstråle
« skrivet: 2002-04-29, 22:44 »
Hej Lotta!
 
Du har helt rätt i ditt påpekande. Ett förbiseende från min sida.

252
Örneklou / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-05-04
« skrivet: 2002-04-29, 19:47 »
Hej Elisabeth!
 
Håkan Skogsjö brukar ha synpunkter på det där med rakt nedstigande led och vad det betyder språkligt. Själv använder jag termen på det sätt du gör, men jag tror att Fredrik och Håkan använder det i en vidare bemärkelse. Diskussionen finns någonstans här på anbytarforum.

253
Gyllenstråle / Gyllenstråle
« skrivet: 2002-04-28, 21:57 »
Nej, inte finns det någon som heter Gyllenstråle eller Gyllenstråhle idag. Det är i alla fall lätt att konstatera. Om man får eller inte får ta namnet är väl däremot en annan fråga.
 
SCBs namnsök

254
Falck / Falk / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-29
« skrivet: 2002-04-21, 12:40 »
Hej Bo!
 
En sak skulle jag vilja komplettera lite i det du skriver ovan. Du skriver efter de tre bröderna Falck ogift, mer korrekt skulle kanske vara att skriva att det är okänt om de var gifta eller inte. När det gäller Bengt Falck skriver Hildebrand så här i släktartikeln du refererar till:
 
/.../ man känner intet om giften för vare sig Erik d. y. eller Bengt F. (SBL XV, s 117)
 
men Hildebrand skriver också så här:
 
/.../ Bengt Falck var aldrig krigsöverste; det har framkommit, att han varit gift (Johan III:s ingående diar. 7 nov. 1587), men namnen på hans barn äro ej kända. (SBL XV, s 166)
 
Åtminstone för Bengt Falcks del verkar det alltså finnas goda belägg för att han varit gift.

255
Hej NA!
 
Jag tror att Peter raderar dina inlägg, inte därför att han inte förstår dem, utan därför att du bryter mot anbytarforums regler, t.ex. genom att uppträda under pseudonym, eller för att du bryter mot andra regler för forumet.

256
Falck / Falk / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-29
« skrivet: 2002-04-13, 17:48 »
Ang. Petter Falk
 
Hej Magnus!
 
Du känner säkert till följande som är hämtat från Svenska släktkalendern 1912, s. 244:
 
/.../ Enligt en annan, mera sannolik uppgift utgör släkten en gren af den gamla dansk-svenska frälsesläkten Falck (en del äldre släktmedlemmar har också skrifvit namnet så) och härstammar från krigsöfversten Bengt Falck (? 1600). Ett vapen (delad sköld, i det öfre fältet, som är blått, en pansarklädd böjd arm med ett svärd, i det undre, af silfver, en sittande svart fågel) har sedan gammalt funnits inom släkten och begagnats af en del släktmedlemmar.
     Släktens äldste med säkerhet kände stamfader är Petter Falck, som blef löjtnant vid Närike-Värmlands regemente 1713; kaptens afsked 1721; ? 1759. Han ägde Risäter i Norra Råda socken i Värmland, i hvilket landskap de flesta af släktens medlemmar alltsedan varit bosatta. Kapten Petter Falcks son i första giftet med Sara Maria Carlström, kaptenen Gustaf Magnus, f. 1719. ? 1788, blef i sitt andra gifte med Maria Ridderstam fader till Per Adolph, f. 1755 /.../
 
Hur mycket man vill tro på en annan, mera sannolik uppgift är väl upp till var och en!

257
01) Latinska ord A - V / Culpa
« skrivet: 2002-04-07, 18:40 »
Hej Jojje!
 
När det gäller bönen fader vår (Luk 11:2-4) så är det ju en översättning från grekiskan. Det aktuella stycket och förlåt oss våra skulder lyder på grekiska (utan diaktritiska tecken):
 
kai ajes hmin tas amartias hmwn (Novum Testamentum Graece, 26. neu bearbeitete Auflage, 1979)
 
ordet amartia hamartia har flera betydelser: överträdelse, synd, förorättelse, fel.
 
till latin har man översatt det med:
 
Et dimitte nobis peccata nostra (Novum Testamentum Latine: Textum Vaticanum, 11. Auflage 1971)
 
ordet som används på latin är alltså peccatum som betyder synd, förbrytelse, överträdelse, förseelse, fel, missgrepp.

258
01) Latinska ord A - V / Culpa
« skrivet: 2002-04-07, 10:30 »
Hej igen!
 
Det är naturligtvis också helt riktigt som Elisabeth skriver att frasen Mea Culpa ... används i katolsk liturgi. Så här lyder en av de syndabekännelser som används i katolska kyrkan idag:
 
Conf?teor Deo omnipot?nti et vobis, fratres, quia pecc?vi nimis cogitati?ne, verbo, ?pere et omissi?ne: mea culpa, mea culpa, mea m?xima culpa. Ideo precor be?tam Mar?am semper V?rginem, omnes ?ngelos et Sanctos, et vos, fratres, or?re pro me ad D?minum Deum nostrum.
 
dvs.
 
Jag bekänner inför Gud allsmäktig
och er alla
att jag har syndat
i tankar och ord,
gärningar och underlåtelse.
 
Detta är min skuld, min stora skuld.
Därför ber jag den saliga jungfrun Maria,
Guds änglar och helgon och er alla
att be för mig till Herren, vår Gud.

259
01) Latinska ord A - V / Culpa
« skrivet: 2002-04-07, 10:02 »
Hej!
 
citatet Mea culpa, mea culpa, mea maxima culpa!
 
är hämtat från Gaudamus som är en typisk studentikos visa med anor ända tillbaka till 1200-talet. För övrigt en visa som ofta fortfarande sjungs bland studenter. Nuvarande utformning fick den sannolikt på 1700-talet.
 
Uppenbart är att det är teologer, teol. stud. som varit med och utformat den eftersom en hel del citat och anspelningar är hämtade från så väl katolsk som luthersk liturgi.
 
Ni som minns 1942 års gudstjänstordning och syndabekännelsen Jag fattig syndig människa, av synd född ... vet också att man bekände att man syndat med tankar, ord och gärningar. mea culpa, mea culpa, mea maxima culpa anspelar just på detta. I somliga kyrkliga kretsar slog man sig själv tre gånger med höger knytnäve på bröstkorgen just under dessa ord och om man var sofistikerad lät man orden mea culpa ... ljuda i sitt inre samtidigt som orden tankar ... bads i kyrkan eller i andra sammanhang. Att använda frasen mea culpa ... var också ett effektivt sätt att påminna sig själv om sitt eget syndfylla väsen, allt i enlighet med den lutherska ortodoxins tankar.
 
Jag skrev först att citatet är hämtat från Gaudamus, men egentligen är det ju fel. Snarare är det så att Gaudamus hämtat detta från viss kyrklig sed.

260
Hej Bernt!
 
Enklast bör det vara att leta rätt på hans doktorsavhandling. Du kan med största sannolikhet hitta den på Kungliga biblioteket i Stockholm, Carolina (Universitetsbiblioteket i Uppsala) eller på Lunds universitetsbibliotek.
 
De ämnen som studerades /studeras på filosofisk fakultet var ju på den tiden allt utom Teologi, Juridik och Medicin, dvs det kan vara språk, historia, filosofi och mycket mer.
 
Som sagt av doktorsavhandlingen bör framgå vad han inriktat sina studier mot. Gissningsvis är det ett ämne som ändå berördes i hans teologi-studier på ett eller annat sätt.
 
Om det sedan var just hans studier som bidrog till hans eventuella liberala hållning mot baptiser är väl mera osäkert.

261
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Elinder
« skrivet: 2002-03-30, 11:29 »
Hej!
 
Enligt SCB finns det idag (=2002-02-26) totalt:
 
70 personer med efternamnet Elinder
21 personer med efternamnet Ellington
5 personer med efternamnet Elington
 
Du hittar uppgifterna här:
 
http://www.scb.se/befovalfard/sakomraden/namn/namnsok.asp
 
Adressuppgifter till ungefär hälften av dessa hittar du om du söker här:
 
http://privatpersoner.gulasidorna.se/
 
barn etc finns förstås inte med där.
 
Så vill du försöka utreda släktskapsförhållandena så är det rätt enkelt att skriva ihop ett snällt brev och fråga dessa personer om vad de vet om sin egen släkt och eventuell härstamning från Elings socken.

262
Äldre ord A - K / Hedersmåg
« skrivet: 2002-03-22, 08:20 »
SAOB skriver:
 
(3, 5) HEDERS-MÅG (jfr 2 b).  
BRUK: (+)
 
BETYDELSE: ansedd måg? Vid .. (Lenn?us') död begär menigheten att få en vacker och skicklig prestman, som konserverade Lenn?i hus, .. anten Ericus, sonen i huset, eller hedersmågen Stuuth ... HAGSTRÖM Herdam. 4: 150 (cit. fr. c. 1686).
 
LENNGREN (SVS) 2: 347 (1796).

263
Förnamn - T / Tuja
« skrivet: 2002-03-22, 08:15 »
Hej!
 
Enligt SCB fanns 2001-05-31 5 kvinnor i Sverige med detta förnamn.
 
Men, man bör nog observera att det fanns hela 646 som hette Tuija.
 
Här hittade jag uppgifterna:
 
SCBs namnsök

264
Falck / Falk / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-29
« skrivet: 2002-03-11, 15:50 »
Ang. Falk
 
Hej Nils-Arne!
 
Det var ett tag sedan du skrev ovanstående. Vad jag undrar över är vad du vet i övrigt om släktens genealogi? Jag antar att den finns redogjord för i något genealogiskt verk?

265
Äldre ord A - K / Galge brännemärke
« skrivet: 2002-03-06, 22:19 »
Hej Lotta!
 
Så här står det i SAOB:
 
(I 4) BRÄNN-MÄRKE. ( bränd- 1591--1800. brändt- 1667. bränn- 1734 osv. bränne- 1587--1741)
 
 
ETYMOLOGI: [fsv. brännemärke]
 
 
1)  
BETYDELSE: till I 4 a: inbrändt märke; särsk.  
BRUK: (förr)
 
BETYDELSE: (till straff) inbrändt märke på brottsling l. dyl.
 
     HELSINGIUS F 6 a (1587).
 
     På .. Bolerskor .. inbrännas Brännemäreken medh swedjern. SCHRODERUS Comenius 669 (1639).
 
och
 
GALGE-MÄRKE.  
BRUK: (+)
 
BETYDELSE: på brottsling ss. straff inbränt märke. NEHRMAN PrCr. 306 (1759).
 
Det verkar alltså inte handla om ett märke / en brännmärkning som har ett särskilt utseende, utan bara ett straff och ett synligt bevis på brottslingens brottslighet.

266
14 - Juridiska spörsmål / Avvittring
« skrivet: 2002-03-01, 18:02 »
Hej Essan!
 
Studenter tillhörde nog de som inte behövde betala mantalspeng vid den tid som är aktuell för dig. Först betydligt senare dyker de upp, tror jag, när även sådana som var befriade från skatten skulle finnas med i längderna.
 
jfr. Lext, sid 53

267
Människor / Samma man?
« skrivet: 2002-02-28, 21:55 »
Hej Andreas!
 
Nog är de tre männen lika, men att definitivt fastslå att det är samma man tror jag är svårt. Jag tycker att det finns några små skillnader som gör att mannen i mitten skulle kunna vara någon annan. Örsnibben har någon pratat om. Kanske är även örona mer utstående på denne man? Käkpartiet förefaller något bredare på mannen i mitten.
 
Själv har jag två döttrar som är identiska när det gäller utseendet. Jag har ibland svårt att avgöra vem som är vem när jag tittar på foton.

268
Bildgåtan - Övrigt / Folkdräkts identifiering
« skrivet: 2002-02-17, 18:18 »
Hej!
 
Hur var det, tillhör dina Stockholms-kullor de så kallade Skansen-kullorna, de som fick jobb på nystartade Skansen (1890 och därefter)? Som han (Hezeliuz?) första chefen sägs ha varit så svår på?
 
Kanske var Stockholms-varianten en Skansen-variant?

269
09 Döden / Polisens hantering av utredningar kring dödsfall
« skrivet: 2002-02-09, 16:23 »
Hej!
 
När en person dör t.ex. i hemmet och det inte är helt klarlagt vad som orsakat dödsfallet görs dels en obduktion, dels en polisutredning. I de allra flesta fall klarläggs det genom denna polisutredning vad som förorsakat dödsfallet. Om inget brott misstänks läggs denna utredning till handlingarna.
 
Jag var nyligen i kontakt med Polisens arkiv i Uppsala angående ett sådant fall. Jag fick då reda på att i de fall inte något brott misstänks så bränns samtliga handlingar från polisens utredning efter 30 år!
 
Som genealog blir man naturligtvis bedrövad att handlingar som skulle kunna ha en så pass stor betydelse för efterlevande släkt helt sonika förstörs.
 
Dels undrar jag över om någon har närmare kunskap om denna hantering. Stämmer verkligen de uppgifter jag fick, eller har jag missförstått något?
 
Dels funderar jag på om detta inte skulle kunna vara en fråga där Förbundet kunde agera till förmån för framtidens släktforskare?

270
Övriga källor / Källor rörande allmogen 1520-1686
« skrivet: 2002-01-12, 23:27 »
Hej Lars!
 
Jag är mycket tacksam för din korrigering av min felaktiga föreställning när det gäller breven. Även om försök till genealogiskt arbete med brevmaterialet förefaller mycket mödosamt så är det ju inte någon tvekan om att materialet kan tjäna som ett komplement till annat material. Ett förnamn + ett patronymikon sammankopplat med ett gårsdnamn, som i ditt exempel är inte så illa. Ditt exempel säger ju också att Sven och Hans Törstensson är bröder och att den arvejord på fädernet och mödernet som Hans förvärvar är belägen i Lingbo, vilket borde kunna vara ett stort steg mot att identifiera såväl far som mor i detta fall.
 
Tack också Anders. Det är ju helt riktigt att olika delar av Sverige har olika historia och därmed att källmaterialet ser olika ut.

271
Övriga källor / Källor rörande allmogen 1520-1686
« skrivet: 2002-01-12, 13:08 »
Hej!
 
Jag vill gärna hålla liv i denna diskussion. Jag tror också att den kan ha ett ganska brett allmän-intresse.
 
En fråga i anknytning till ovanstående är hur det ser ut med brevskatten från denna period. Jag undrar om allmogen förekommer och i så fall i vilken utsträckning. Naturligtvis är detta relaterat till läs- och skrivkunnigheten som nog var rätt begränsad, men  mot slutet av perioden var nog i vart fall läskunnigheten begynnande även bland allmogen.
 
Några frågor alltså:
 
1. Hur var det med läskunnigheten respektive skrivkunnigheten bland allmogen före 1686 års kyrkolag? Tittar jag på Älvsborgs Lösen II så framgår där att många präster egenhändigt undertecknat olika skattelängder för sin församling. Prästernas namnteckningar är dock ofta med tryckbokstäver och rätt skeva och vinda och påminner mycket om barns skrift som just lärt sig skriva. Så även vanliga sockenpräster hade i början av 1600-talet rätt begränsade skrivkunskaper.
 
2. När det gäller medeltida brev finns ca 20.000 i orginal i Riksarkivet och ytterligare kanske ca 20.000 som kopior där. Jag tror knappast allmogen varken finns som avsändare eller mottagare eller omnämnda i dessa brev annat än sporadiskt. Hur är det med brevskatten under perioden 1520-1686? I vilka arkiv finns den? Vilken omfattning har den? I vilken utsträckning berör den allmogen?
 
3. Och så huvudfrågan igen vad kan det finnas för ytterligare källor beträffande allmogen under denna period? Jag tänker då även på olika källor som har begränsad omfattning till ett visst slott, herresätet, säteri etc.

272
Hej igen!
 
Jag var lite snabb där. Det fanns två katalogposter. Den andra ser ut så här:
 
Titel: Röda boken : adress- och telefonkalender för Stockholm med förorter  
Ort/Förlag: Solna : Röda boken  
Utgivningsår: 1927-1996  
ISSN: 1101-8755
 
Skillnaden mellan de olika upplagorna av Röda boken framgår dock inte. Den tidsperiod du är intresserad av verkar täckas in av denna katalog.
 
Denna variant finns på KB, Krigsarkivet och Stockholms stadsarkiv (dvs i Stockholm)

273
Hej Dan!
 
Du kan låna katalogen på KB, Riksdagsbiblioteket, eller på Stockholms stadsarkiv.
 
Titel: Röda bokens nummerkatalog : för Stockholm med förorter
Ort/Förlag: Solna : Röda boken
Utgivningsår:1989-1996
ISSN: 1101-8496
 
Jag har hämtat uppgifterna från Libris
 
Libris
 
Tyvärr ser den inte ut att täcka den tidsperiod du är intresserad av.

274
Övriga källor / Riksdagsprotokoll
« skrivet: 2002-01-10, 15:51 »
Hej Marcus!
 
Om det du frågar efter finns så finns handlingarna med största sannolikhet i Riksarkivet.
 
Du kan höra med forskarexpeditionen där så får du säkert svar omgående.
 
Kontktpersoner på Riksarkivet
 
Om du vill kan du även själv leta i Riksarkivets beståndsöversikt, del 2. Beståndsöversikten brukar finnas på bättre bibliotek, arkiv etc.
 
Riksarkivets beståndsöversikt

275
09 Döden / Dödförklaring
« skrivet: 2002-01-06, 12:37 »
Hej!
 
Efter att ha skrivit ovanstående blev jag lite osäker på hur förhållandet är med Raul Wallenberg. Kanske kunde någon med dödskivan bekräfta eller dementera om han finns registrerad som död eller inte.
 
När det gäller min beskrivning ovan gällande dödförklaring är den ju lite oprecis. För att få veta exakt hur det förhåller sig måste man ju gå till lagtexten.
 
Ännu mer unikt måste det vara om en dödförklarad person förklaras för levande igen. Jag känner till ett sådant fall. Det skulle vara intressant om någon annan känner till ytterligare något?

276
97) Göta hovrätts arkiv / Janus Regius
« skrivet: 2002-01-05, 22:27 »
Hej!
 
Finns det ett liknander register som Janus Regius för Göta hovrätt? Jag har sökt på NAD utan att hitta det, men det beror säkert på att jag sökt på fel sätt.

277
09 Döden / Dödförklaring
« skrivet: 2002-01-05, 15:29 »
Hej Gunvor!
 
Det finns en lag om dödförklaring. Ansökan om att en person ska dödförklaras görs normalt av släktingarna hos tingsrätten. Tidsperioden innan dödförklaring kan ske kan vara olika lång beroende på omständigheterna vid försvinnandet. Är det känt att man befann sig i livsfara (t.ex. Estonia) tror jag att dödförklaring kan ske redan efter ett år. Har man bara försvunnit får släktingarna lov att vänta 10 år (tror jag). Av olika skäl kanske släkten inte vill ansöka om dödförklaring (t.ex. Raul Wallenberg), eller så finns det inte någon släkt som ansöker. I sådana fall tror jag att detta ändock sker när personen skulle uppnått 100 år. Hur det förfarandet går till vet jag inte.

278
Övriga källor / Källor rörande allmogen 1520-1686
« skrivet: 2002-01-05, 15:09 »
Hej!
 
Jag funderar över källäget när det gäller allmogen under perioden 1520-1686. Före 1520 antar jag att det endast finns sporadiska omnämnanden av allmogen i brev etc.
 
Följande källor finns ju:
 
1. Domböcker 1590- (före det endast sporadiskt bevarade domböcker)
 
2. Mantalslängder 1642- och t.ex. avkortningslängder etc i övriga länsräkenskaper och före det 1628-1641 boskapslängder etc.
 
3. Jordeböcker 1630-
 
4. Ev. uppgifter om rotar och rotebönder i militära roterings- och utskrivningslängder.
 
5. Älvsborgs lösen 1571 och 1613-24.
 
6. Landskapshandlingar (årliga räntan 1539-1630)
 
7. Prostarnas tionderäkenskaper 1530-1550.
 
Min fråga är om det finns ytterligare källor när det gäller allmogen under denna period. Jag är tacksam för alla tips!

279
46 Ordet är fritt om släktforskning / Bomärken
« skrivet: 2002-01-05, 12:48 »
Hej!
 
Jag kan inte något om bomärken, men blir nyfiken när jag läser ovanstående diskussion. Jag undrar hur det var med bomärkena:
 
1. Följde de gården och kunde de därmed betraktas som en sorts förkortade gårdsnamn?
2. Följde de släkten ungefär som adelns vapen?
3. Var de enbart relaterade till en viss person så att de valdes individuellt av var och en?
4. eller förhöll det sig på annat sätt?

280
Falck / Falk / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-29
« skrivet: 2002-01-04, 17:45 »
Hej!
 
Vet någon om det finns en publicerad genealogi över prästsläkten Falk som nämns ovan?

281
Bildgåtan - Övrigt / Anor för ett gammal träfat?
« skrivet: 2002-01-03, 20:56 »
Hej Helen!
 

 
Jag har inte lösningen på din gåta, men jag tror att S:et i PMS nästan säkert står för son i t.ex. Peder Mattsson.

282
Hjon / Lagahjon / Lagaman
« skrivet: 2002-01-03, 20:39 »
Hej Madeleine!
 
Är det möjligen legoman, legohjon du menar? I så fall är det helt enkelt fråga om en dräng eller piga.
 
En mer uttmömmande beskrivning av ordens betydelse hittar du i så fall här:
 
Svenska Akademiens Ordbok

283
I inventarieförteckningen för Häggums kyrkoarkiv den 1 Maj 1798 (Häggum (R) C:3 sid 242h, resp sid 245v (1804)) finns en förteckning över Böcker in Folio. Bland dessa finns förtecknat något som kallas Peringschölds Slägt Register. Finns någon som vet vad man avser med detta?

284
Hej!
 
Tack Sam. Tydligen var det fråga om något tillfälligt fel, som gjorde att lån / köp funktionen var ur funktion. Nåväl nu fungerar det nästan som det ska igen.

285
Hej!
 
Jag har just försökt beställa mikrokort från SVAR genom NAD på nätet. Nu möts jag av krav på Användarnamn och Password. Finns någon som vet varför det är så och hur man gör för att få detta? Jag hittar inte någon info om detta på hemsidorna.
 
Dessutom är det fortfarande så att NAD tydligen bara är konstrurerat för Internet Explorer! Självklart ska man inte välja att konstruera sina hemsidor så att de endast fungerar med ett företags web-läsrare!!!
 
Slutligen saknar jag funktionen med att få bekräftelse på beställningen via mail som man fick på de gamla hemsidorna. Nu finns hela tiden en osäkerhet om beställningen gick fram eller inte! I synnerhet då som hemsidorna inte fungerar ihop med web-läsaren.

286
Hej Ann-Mari!
 
Du gör dessa inställningar i:
 
Tools --> Options --> Auto-protect
 
[kan se lite olika ut i olika versioner av Norton]
 
Bocka för:
 
Load Auto-protect at startup
Scan a file when: Run
Scan a file when: Opened, copied or moved
Scan a file when: Created or downloaded
What to scan: All files
 
Så skyddar du även alla mail och mail-bilagor i alla tänkbara program. Tänk också på att köra Nortons LiveUpdate för att hämta hem de senaste virusdefinitionerna.
 
Det finns förstås en nackdel med att ställa in programmet på detta sätt och det är att datorn blir långsammare. För det mesta märks dock detta inte, men om du t.ex. vill göra backup-kopior av en stor mängd filer så rekommenderar jag att du stänger av (disable) Norton tillfälligtvis innan du gör det.

287
Hej Leif!
 
Jag tror det beror på hur du ställt in ditt program:
 
Om du går in på:
 
Tools --> Options
 
Kolla under fliken Auto-protect, dels att den är aktiverad, dels att den skyddar all files

288
Berit!
 
Jag gissar att det strul du har med din internet-uppkoppling beror på brandväggen (Zone Alarm) du just installerat. Jag föreslår att du:
 
1. Avinstallerar brandväggen med det uninstall-program som följer med.
 
2. Startar om datorn och kollar om internet-uppkopplingen fungerar nu.
 
3. Om internet-uppkopplingen fungerar så kan du installera brandväggen på nytt. Se dock till att modemet är uppkopplat mot internet när du gör det. Då fattar branväggen vilken uppkoppling du har.
 
Jag håller tummarna för att det fungerar!

289
Mats!
 
Nej, viruset kan inte sprida sig genom att du besöker en viss hemsida. Däremot kan du få viruset mailat till dig om du lagt ut din email-adress på en hemsida (t.ex. hos Symantec). Om viruset finns aktivt hos någon annan som tittar på denna sida kan det alltså skickas direkt till dig.
 
Teoretiskt sett är det naturligtvis tänkbart att konstruera ett virus som infekterar en web-server, som skulle kunna användas för att maila viruset till dig. Sannolikheten för att detta skulle ske är förstås otroligt mycket mindre med tanke på att de som normalt administrerar web-servrar är oerhört mycket mer säkerhets-medvetna än vi amatörer.

290
Hej Kerstin!
 
Ja, det är sant att id?n (en av dem) med viruset är att stjäla password. Viruset gör en logg-fil (kopia) av dina tangetbordtryckningar, vilket gör att även (teoretiskt sett) dina lösenord till bankkonton etc skulle kunna kopieras (vilket inom parentes sagt inte gäller detta virus så vitt jag förstår). Sedan mailar viruset dina password slumpmässigt till ett 20-tal förutbestämda mail-adresser hos bland annat yahoo!
 
Se vidare Nortons web-sida som jag referear till ovan!

291
Segerstad / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-14
« skrivet: 2001-11-28, 21:53 »
Hej Björn!
 
Jag har sökt efter Anna Christina Törnbom på det enklaste sättet i FB för Segerstad och Sjogerstad år 1781 och åren närmast före och efter utan att få någon träff. Man skulle förstås behöva gå vidare och kolla annex-församlingarna för att vara säker. De har jag tyvärr inte lätt-tillgängliga.

292
Segerstad / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-14
« skrivet: 2001-11-28, 10:03 »
Hej Gerti och Björn!
 
Jag förstår att ni redan själva sökt era anor i kyrkoarkivet för Segerstad utan att hitta dem. Jag har hållt på relativt mycket med Segerstad själv. Ett tips är att även kolla i Sjogerstad. Det är två närliggande församlingar som ofta förväxlas med varandra i olika källor på grund av namnlikheten och den geografiska närheten, förutom det att folk ofta rörde sig mellan dessa församlingar.

293
Hjälp!
 
Det nya viruset är verkligen en plåga!!! På drygt 2 timmar (19:51 - 22:29) har jag fått virussmittade mail från följande personer:
 
Hilding Jacobsson, Peter Funke, Elisabeth Jonsson, Bror Jönsson, Lillemor Larsson, Lennart Eriksson, Staffan Bengtsson

294
Hej igen!
 
Här är en länk till för er som är intresserade av att läsa mer om detta virus:
 
Symantec Norton Antivirus information om BadTrans
 
Det är riktigt oroande att detta virus lyckats få så stor spridning på endast tre dagar sedan det upptäcktes med tanke på att få av oss uppdaterar sina virusskyddsprogram med så täta intervaller.

295
Hej Anita!
 
Jag vet inte om det gör dig gladare, men även jag har fått ovannämnda virus-mail från dig och ytterligare någon annan.
 
Avsändar-adresser som börjar med ett understrykningstecken är tydligen något nytt man ska akta sig för.

296
Hej!
 
Ett sätt att stoppa de virus som scannar igenom filerna i mappen Temporary Internet Items, eller motsvarande, skulle förstås vara om man såg till att programmet som skapar Anbytarforum la in följande kod i web-sidornas huvud:
 
 
 
Koden betyder: Spara inte denna web-sida på användarens dator
 
Det skulle troligen hindra de virus Bertil Magnusson nämner som utnyttjar / missbrukar Anbytarforum och Rötter (och alla andra websidor med mail-adresser) för att sprida sig vidare.
 
Det hindrar förstås inte de virus som använder sig av port-scanning metoden, dvs som när de väl finns aktiva på din dator skannar igenom all trafik mellan din dator och omvärlden och söker efter mail-adresser t.ex. på de web-sidor du besöker, som de sedan skickar sig vidare till.
 
För att hindra dessa krävs t.ex. att programmet som skapar anbytarforum t.ex. alltid ersätter ett @ med ett %at%. Det skulle åtminstone tillfälligt stoppa dessa virus.

297
Hej!
 
Jag tror man måste skilja mellan lagens intention och lagens bokstav. Lagens intention är att skydda människor från att komma till skada genom att osanna och felaktiga uppgifter sprids, eller genom att i och för sig t.ex. offentliga uppgifter sammanställs och sprids på ett sådant sätt att den enskilde upplever obehag. Det jag kan uppleva som ett problem när det gäller PUL är att lagens bokstav förefaller förbjuda mycket mer än vad som var lagenstiftarens intention. Än så länge finns det tyvärr mycket få rättsfall som klargör var gränserna egentligen går.
 
För mig är det en självklarhet att lagstiftaren aldrig avsett att skapa hinder för en släktforskare att sammanställa harmlösa och offentliga uppgifter för eget bruk på sin privata dator.
 
Varje släktforskre stöter förståss på uppgifter som inte av den enskilde upplevs som harmlösa, men ovan skrev jag avsiktligt just harmlösa.
 
Eftersom denna fråga kommer upp gång på gång kanske det vore en god id? för Släktforskarförbundet att själv polisanmäla ett antal forskare och typiska register för att få det klarlagt om de är förenliga med PUL eller inte?
 
I detta forum t.ex. sprids mängder av uppgifter om levande personer, utan vare sig deras kännedom eller samtycke. Enlig lagens bokstav i PUL så kan det vara så att dessa är olagliga, men genom att myndigheterna inte agerar i detta och oändligt många andra fall av uppgifter på internet så får man väl anta att polis och åklagare mer ser till lagens intention.

298
Hej igen!
 
Efter att ha läst Eivors senaste inlägg förefaller det ju inte orimligt att anta att det kan finnas någon enstaka som avsiktligt sprider virus vidare. De allra flesta, 99.9% eller så, är själva offer och har fått sin dator smittad utan att själva veta om det. Handlar det om någon som avsiktligt sprider virus vidare är det extra viktigt att anmäla detta till den ansvarige för det nätverk denne / denna person använder sig av. Även om det handlar om en oskyldigt drabbad är det viktigt att denne tillfälligtvis stängs av från användning av mailservern för att på så sätt förhindra vidare spridning av viruset till dess datorn är sanerad.
 
Ett enkelt sätt att ta reda på vem som är ansvarig för det nätverk som brevet är avsänt ifrån (framgår av mailhuvudet) är att använda t.ex. ett program som VisualRoute.
 
Här kan ni ladda hem VisualRoute och använda helt gratis under en månad:
 
http://www.download.com
 
Kanske bäst att tillägga apropå Bertils mail-adress att de allra flesta med swipnet-adress naturligtvis har helt rena datorer. Min erfarenhet just den senaste tiden är dock att just Swipnet drabbats särskilt av Sircam-viruset av någon anledning.

299
Brott och Straff / Bin Ladin, Usama (1957-2011)
« skrivet: 2001-09-24, 13:58 »
Hej Siv!
 
Även jag vill tacka. Anders har helt rätt i att det inte framgår att det finns någon släktskap med det Saudiska kungahuset i det dokument du tipsade om. Å andra sidan, med 50 syskon, 5 egna fruar, ungefär 50 egna barn osv så kanske det ändå finns någon släktskapsrelation med tanke på vad insyltade familjerna verkar vara med varandra när det gäller affärer osv.
 
Hur som helst ser jag med spänning fram emot ytterligare upplysningar om Usama bin Ladins genealogi.

300
Hej!
 
Just Lars Dufwa känner jag inte igen. Däremot visar det ni skriver att det är viktigt och angeläget att inte bara kontakta personen som har virus-smittad dator personligen, utan även vända sig till den som är ansvarig för nätverket. Hur man går tillväga har jag tipsat om ovan.
 
Detta gäller förstås i särskilt hög grad om man får svarsmail i retur. Vanligast de senaste veckorna har ju varit virus-mail från datorer som finns inom Swipnet (Tele2) som uppenbarligen har sämre säkerhet än andra nätverk samtidigt som man har många användare. Om du känner igen swipnet i avsändaradressen så kan du skicka ett mail till:
 
abuse@swip.net
 
Då hjälper du till att inte bara förhindra fortsatt virus-spridning, utan användaren kommer att få hjälp att sanera sin dator!!!

301
Hej Bertil!
 
Jag känner igen problemet med att Windows defragmenteringsprogram startar om pga något minnesresistent program, t.ex. skärmsläckaren, virusskyddsprogrammet. Det bästa är att starta Windows i Felsäkert läge! innan du börjar defragmentera disken.
 
De problem du har i övrigt tycker jag mest låter som att din hårddisk börjar bli full, dvs du har kanske bara 200-300 Mb fritt utrymme kvar, eller så? Dessutom är det förstås så att om du nyligen installerat ett virus-skyddsprogram, så drar det ned prestandan på och påverkar funktionen av din dator.
 
För att vara riktigt säker på att du inte har något virus som infekterat din dator så skulle jag boota den med en garanterat virus-fri start-diskett, Windows CD etc och därefter kontrollera disken med något av de välkända virus-skyddsprogrammen, t.ex. Norton AntiVirus etc.
 
Ps. Fast gör dessa två olika saker i omvänd ordning, dvs testa för virus först, defregmentera sedan!

302
Hej!
 
Jag skulle inte vilja påsta att (alla) ovanstående inlägg handlar om nonsens. Tvärtom tycker jag att det finns en verkligt intressant sakfråga, nämligen:
 
Hur ska vi som släktforskare förhålla oss till mer eller mindre fantastiska påståenden om släktrelationer vi möter?
 
Det är en viktig fråga som jag tycker Jonas i sitt första inlägg ger ett utmärkt svar på.
 
Sedan tycker jag att frågan om det finns några nu levande ättlingar till Jeanne d'Arc, eller snarare till hennes närmaste familj är intressant. Det förefaller som att ätten i varje fall är belagd i fyra generationer efter hennes bror Pierre.
 
Till sist vill jag säga att jag är helt övertygad om att Carl Johan lever i god tro även om det kanske i slutänden kommer att visa sig att de uppgifter han gör anspråk på att ha inte håller för en närmare granskning.

303
Hej igen!
 
Det verkar finnas en hel del litteratur om Jeanne d'Arcs nära släktingar och deras efterkommande, som kan vara av genealogiskt intresse. Här hittade jag en intressant sida med litteratur-referenser:
 
http://dc.smu.edu/ijas/Bibliography/father_etc.html
 
Någon faster hittar jag inte några uppgifter om. Om du är släkt förefaller det troligare att det är via någon av Jeanne d'Arcs tre bröder, Jacquemin, Jean och Pierre. Åtminstone när det gäller någon av dessa har jag hittat uppgifter om fyra generationer av efterkommande. Här verkar även namnet Luc, du Lys och Fleur-du-lys förekomma, vilka liknar det namn du nämnt.

304
Hej ingen Carl Johan!
 
Tack för uppgiften. Lucfleurs är inte något namn jag stött på tidigare. Det verkar vara mycket ovanligt. Det ska bli spännande att i sinom ta del av mer detaljerade uppgifter om din släkt och dess härstamning. Jag har full förståelse för att du inte just nu hinner presentera en mer fullständig släktutredning.

305
Hej Carl Johan!
 
Vi tror dig mer än gärna. Det som Jonas skriver är dock ovanligt klokt och välformulerat. Bevisbördan åvilar den som gör påståendet. Ingen släktforskare bör lita på några som helst uppgifter om man inte känner till vilka källor som åberopas. I själva verket skulle jag vilja påstå att uppgifter utan detaljerade källhänvisningar är mer eller mindre värdelösa. Ingen kan bedöma eller kontrollera sådana uppgifter.
 
Något som förefaller konstigt i det du påstår är att namnet Sjöblom skulle ha ett franskt ursprung. Jag kan i och för sig tänka mig att det kan handla om en försvenskning, men jag har svårt att gissa vilket den franska förlagan i så fall skulle varit, vet du?

306
Gudhem / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-09
« skrivet: 2001-09-06, 21:05 »
Hej Paul!
 
Lantmäteriet har en utmärkt tjänst på internet där du kan söka på svenska ortnamn och precis se var orterna ligger utprickad på en karta. Tjänsten heter KartSök och du hittar den på:
 
Lantmäteriet Kartsök (http://www.lantmateriet.com/)

307
Hej igen!
 
Apropå mitt ovanstående inlägg. Så här skrev jag i februari:
 
Av Åke Tilander - onsdag den 28 febr 2001 kl. 12.11:  
 
Om Hybris  
 
Being active the worm intercepts Windows function that establish a network connection, including Internet. The worm intercepts data that is sent and received, and scans it for email addresses. When address(es) is detected, the worm waits for some time and then sends an infected message to that address(es).  
 
Alltså till till exempel en mailadress som används på Anbytarforum!  
 
Av Åke Tilander - onsdag den 28 febr 2001 kl. 14.06:  
 
Tillägg:  
Citatet i mitt föregående inlägg är hämtat från den web-sida Håkan anger ovan:  
http://www.europe.datafellows.com/v-descs/hybris.shtml
 
Tolkar jag citatet rätt så är en huvudfunktion hos just detta virus att läsa av all kommunikation som sker mellan den virussmittade datorn och nätverket inklusive internet och att sedan skicka sig själv vidare till den/de mailadresser som återfinns i denna information.

308
Hej igen Bertil!
 
Din fråga hur viruset kommer åt mailadresserna har jag för länge sedan berättat i denna grupp. Det finns virus som scannar all trafik mellan den virussmittade datorn och nätverket och använder ev. mailadresser för att sända virus-mail till dessa adresser.
 
Om min dator t.ex. skulle vara smittad med ett sådant virus skulle den t.ex. upptäcka din mail-adress när jag hämtar hem denna web-sida och sända ett mail till dig med viruset. Jag citerade en text på engelska från något av antivirus-företagen som i detalj beskriver hur detta går till.
 
Jag minns också att det var några som ifrågasatte det jag skrev, varför vet jag inte riktigt.

309
Hej Bertil!
 
Min erfarenhet är att det avsändaradressen i allmänhet är felaktig om det alls finns någon avsändaradress med. Självklart kan man ju även pröva med att maila till avsändaradressen, men detta beror ju även lite på virus-typ. När det gäller Hybris-viruset så finns ju t.ex. aldrig någon riktig avsändar-adress med.
 
Dessutom tycker jag att det är en poäng att maila de nätverksansvariga, eftersom det ingår i deras service och ansvar gentemot drabbade kunder att hjälpa till att sanera deras datorer.

310
Hej!
 
Ett problem med Sircam-viruset är att det skickas iväg utan utan att mottagaren kan identifiera vem avsändaren var. Det är alltså ofta meningslöst att skicka ett svarsmail och förklara för avsändaren att hans / hennes dator är virussmittad.
 
Av mailhuvudet (som ibland delvis dolts av ditt mailprogram, men som för det mesta enkelt går att kika på med något enkelt kommando, i t.ex. Eudora klickar du bara på knappen Blah, Blah, Blah) framgår vilken dator och vilket IP-nummer som brevet är avsänt från. Den ansvarige nätverksadministratören kan identifiera vem användaren är och vidta lämpliga åtgärder.
 
Vem som är ansvarig för nätverket går enkelt att hitta uppgifter om t.ex. med ett program som VisualRoute. Annars kan du chansa på att skicka mailet till abuse@net.net där net.net motsvarar namnet på nätverket som du hittade i mailhuvudet.
 
Här följer ett exampel på hur du kan skriva till den som ansvarar för nätverket, avsänt till abuse@swip.net:
 
----------------------------------------
 
>Received: from default (d212-151-252-162.swipnet.se [212.151.252.162])  
>by mentos.hig.se (8.10.2+Sun/8.9.1) with SMTP id f81KCjl05971  
>for ; Sat, 1 Sep 2001 22:12:45 +0200 (MET DST)  
>Date: Sat, 1 Sep 2001 22:12:45 +0200 (MET DST)  
>Message-Id:  
>MIME-Version: 1.0  
>Content-Type: multipart/mixed; boundary=-VESLEBO963O5UVW9UN  
>Content-Length: 31398  
>Status:  
 
Dear sir,
 
The virus W95.Hybris.worm has been sent to me from a computer within your network as you can se from the quoted mailheader above. I request from you that you:
 
1. That you take relevant action in relation to this person / computer immediatly and disconnect it from your network until it has been cleaned from virus.
2. You inform me which action you have taken.
 
With best whishes,
 
Åke Tilander
 
Hej!
 
Viruset W95.Hybris.worm har sänts till mig av en person / dator i ert nätverk som framgår av mailhuvudet ovan. Jag kräver av er att ni:
 
1. Ser till att denna dator / person omedelbart stängs av från ert nätverk till dess datorn rensats från virus.
2. Att ni informerar mig vilka åtgärder ni vidtagit.
 
--------------------------------------------
 
(ni får ursäkta engelskan som kanske inte är helt korrekt, men det spelar kanske inte så stor roll i detta fall!)
 
Jag fick omgående ett automatiskt svar och efter några timmar ett besked om att användaren nu fått hjälp att sanera sin dator!
 
Jag tycker att vi alla har ett gemensamt ansvar att hindra fortsatt virus-spridning. Först och främst genom att ha ett fullgott virusskydd på våra egna datorer och i andra hand genom att rapportera alla incidenter till de som är ansvariga för nätverken.

311
Förnamn - C / Christiern
« skrivet: 2001-08-04, 15:44 »
Hej!
 
Gustav Vasas farbror hette Cristiern (Krister) Johansson och och Gustav Vasas farfars far Cristiern (Krister) Nilsson. Det flitiga bruket av detta ovanliga namn inom Vasa-ätten är ett av argumenten för ett släktskap med den tyskbaltiska ätten Scherembeke som även de brukade namnet flitigt.
 
Källa: Hans Gillingstam, uppslagsordet Vasaätten i Nationalencyklopedin, vol 19
 
Själv har jag stött på namnet i Västergötland, Rådene socken, 1661: Måns Cristiernsson

312
Svar till Anders!
 
Om du går in i kontrollpanelen väljer mappalternativ och bockar för Dölj filtillägg för registrerade filtyper kan du få ovanstående effekt. Gör alltså inte detta, eller snarare: Se till att det inte finns någon bock i denna ruta, eftersom det uppenbarligen leder till att man blir lättare lurad av förädiska mail-bilagor.

313
Hej!
 
Tack för intressanta synpunkter!!!
 
Det som fått mig att fundera är några olika saker. Det är ju inte så ovanligt att vi lurar oss på ords betydelse när det skett små betydelse-glidningar i användningen. Ordet mor används ju nästan inte alls idag, utan har ersatts av ordet mamma. Jag tror att ordet mor hade en vidare betydelse och användningsområde än vad vi lägger in i ordet mamma. Jag tänker på sådana uttryck som Goddag i stugan mor., Hur står det till med mor?, bondmora (om det nu etymologiskt är fråga om samma ord) etc. Men det är klart detta gäller ordet mor och inte moder, vilket kanske är skillnad.
 
En annan sak som fått mig att fundera är att Elias Wessén i ordboken Våra ord definierat ordet svåger som: manlig frände genom giftermål, vilket är en mycket vidare definition än mitt bruk av ordet. Min fundering blev då att kanske även ordet svärmoder kunde ha en vidare betydelse en gång i tiden.
 
När det gäller namnet Salomon är det inte någon tvekan om att det är det som fått mig att fundera. Under perioden 1687-1720 förekommer det i Rådene (R) församling endast som patronymikon när det gäller Anna och Elisabet. Som förnamn förekommer det endast som namn på en av Annas söner i denna församling under denna period. Det är dock inte någon tvekan om att det kan förhålla sig som Anders skriver, att det är ett namn som hör hemma i en viss släktkrets som kanske hör hemma i någon annan församling än Rådene.
 
Det finns ytterligare en omständighet som satte igång mina tanker. När prästen gjorde sin anteckning i död- och begravningsboken skrev han först dotter. Han har sedan strukit över detta och ersatt det med svärmoder. Detta skulle man förstås å ena sidan kunna tolka som att prästen är osäker på släktskapsrelationen. Nu är det dock så att det finns en hemmavarande dotter på gården med förnamnet Elisabeth så det kan också röra sig om en sammanblandning av personer. Å andra sidan så kan man tolka det som att prästen när han rättat sig själv tänkt till. Det vore väl ännu märkligare om han gjort dubbel-fel.
 
I nuläget finns det nog inte något annat att göra än att anta att uppgiften är märklig, men riktig, till dess jag finner andra uppgifter som motsäger den.

314
Hej Maud!
 
Tyvärr har jag dåligt med åldersuppgifter. Anna får sitt sista barn 1705. 8 månader efter makens död! Hon bör då ha varit ca 45 år med tanke på övriga barns födelser. Elisabeth har jag inte några åldersuppgifter för. Så utifrån åldersskillnaden kan jag inte dra några säkra slutsatser.
 
Tack för dina intressanta uppgifter!

315
Frågan kan förefalla dum! Svärmor är ju hustruns mamma, eller mannens mammma beroende på vem man utgår ifrån förstås, men har någon stött på exempel på andra släktskapsrelationer som kallas svärmor.
 
Skälet till att jag frågar är att i Rådene (R) socken på Hemmingstorp bor på 1690-talet Måns Larsson gift med Anna Salomonsdotter. 29 Maj 1698 antecknar prästen i död- och begravningsboken:
 
h. Elisabeth Salomonsdotter Mån?as svärmoder i Hemmingstorp d. 29. Maii
 
Det förefaller märkligt att både hustruns far och morfar skulle burit namnet Salomon. Ett förhållandevis ovanligt namn vid den tiden och på den platsen. Det förefaller naturligtvis mer sannolikt att Elisabeth Salomonsdotter var syster till Anna Salomonsdotter. Man skulle ju kunna tänka sig att det är fråga om en felskrivning från prästens sida.
 
Min fråga är dock om svärmor kan ha haft en vagare betydelse än den vi använder oss av idag och betytt ungefär. äldre kvinnlig släkting genom giftermål?
 
Någon som vet, eller har funderingar kring detta?

316
Allmänt / Ale härad
« skrivet: 2001-07-28, 22:29 »
Hej Ingemar!
 
Här hittar du en uppräkning av socknarna i Ale härad:
 
Socknarna i Västergötland i respektive härad

317
Skövde / Äldre inlägg (arkiv) till 17.11.2002
« skrivet: 2001-07-11, 11:35 »
Dear Chris,
 
Even though your 3G was a catholic all church records were done by the swedish state church (Lutheran). So you should search your 3G in the records of the parish of Skövde.
 
In addition to that the catholic church might have their own membership records at that time, but I don't think so. In the 1860s there were very few catholic believers in Sweden. There were only 4 catholic churches (primarily for foreign sailors) at that time: In Stockholm, Gothenburg, Malmö and Gävle.
 
Most probable your 3G was the only catholic believer in Skövde at that time.
 
In 1855 there were only one foreigner living in Skövde city of 1262.

318
Samnordiska runtextdatabasen.
 
Har ni som jag ibland funderat över vad som står på den där runstenen? Här finns en förnämlig databas som innehåller de flesta kända nordiska runinskrifter:
 
 Samnordiska runtextdatabasen

319
Rådene / Äldre inlägg (arkiv) till 25 april, 2012
« skrivet: 2001-06-30, 11:57 »
Hej!
 
Jag hittade ett förnämligt program som innehåller samtliga runinskrifter här:
 
 Samnordiska runtextdatabasen
 
Av denna databas framgår att runstenen jag frågat om har beteckning VG 93 och att runinskriften lyder som följer:
 
Rani let g?ra st?in ?enna at Petr, fa?ur sinn. [Rani lät göra denna sten åt sin far Peter.]
 
Kanske är det samma Peter som nämns i VG 217 som lät bygga den ursprungliga Rådene kyrka?
 
Biargi Birita. Petr ok Aki g?r?i kirkiu. Assurr ok Skuli ok ?or?r ok Gunnarr i Sigvaldsta?um.
[Må Birgitta rädda oss. Peter och Aki gjorde kyrkan. Assurr och Skuli och Torder och Gunnar i Sjogerstad.]
 
Så återstår alltså bara den sista stenen jag undrar över!

320
Rådene / Äldre inlägg (arkiv) till 25 april, 2012
« skrivet: 2001-06-26, 17:13 »
Rådene gamla kyrkplats.
 
Jag besökte igår Rådene gamla kyrkplats. Där Rådene gamla kyrka låg fram till 1866. (Samma kyrkplats som nämns i denna diskussion av Ralph Maleus). På kyrkplatsen finns fyra resta stenar.
1. Minnesstenen över Rådene gamla kyrka
2. En gravsten till minne av en militär (1800-tal)
3. En sten med något som liknade runor, men kanske ändå inte en runsten eftersom det var fråga om en huggen sten med rundad överkant. Å andra sidan kan huggningen varit något som gjorts i efterhand.
4. En gravsten med en ängel i huvudet och ängel+triumfkrucifix på baksidan. Framsidan innehöll en lång inskription med namn etc (des hustru, Nils, Eriksson, xxxdotter gissningsvis 1700-tal.
 
Framförallt sten 3 och 4 tyckte jag var spännande. Båda inskriptionerna skulle kunna vara tydbara, men jag hade inte möjlighet att göra det själv.
 
Finns någon som vet vad som står på dessa två stenar?

321
Hej Ann!
 
I SVARs sammanställning över mikrokort, SVAR ser hursförhörslängderna intakta ut för Surteby-Kattunga under perioden 1855-1899. Gissningsvis finns Johannes Abrahamssons födelseförsamling angiven i någon av dessa. Om uppgiften av någon anledning saknas kan ofta födelseförsamlingen återfinnas i utflyttningslängden. Sådan finns för Kattunga från 1861.

322
01 Anbytarforum (handhavande) / Dubblering av inlägg
« skrivet: 2001-06-10, 20:21 »
Hej Anna!
 
Jag tror att vi ska vara mycket försiktiga med att ställa samma fråga flera gånger även om det gått en betydande tid sedan vi gjorde vårt ursprungliga inlägg. Annars är det stor risk att vi drunknar i inlägg. Själv brukar jag regelbundet titta igenom de socknar etc som jag är intresserad av och jag tror att de flesta inte bara använder sig av Nytt senaste dygn eller Nytt senaste vecka. Får man inte något svar tror jag att man kan utgå från att det helt enkelt inte finns någon som kan besvara frågan eller efterlysningen. Det hjälper nog inte mycket att fråga igen, utan leder nog bara till att folk blir irriterade.
 
Däremot är det ju en annan sak att man kanske kan ställa en fråga som egentligen rör samma person eller samma förhållande på ett annorlunda sätt och på så sätt kanske någon får associationer som leder till att man får hjälp med det man är intresserad av.

323
Domboksavskrifter / Domboksavskrifter
« skrivet: 2001-06-04, 21:11 »
Hej Lars!
 
Det är verkligen ett mycket imponerande arbete du håller på med. Jag skulle vara mycket intresserad av att ta del av dina sammandrag för i första hand Gudhems härads tingslag och i andra hand för Vartofta härads tingslag i Västergötland för den period du nämner ovan, 1692-1707. Svara gärna med mail direkt till mig om det är möjligt så kanske vi kan komma överens om hur vi i så fall går tillväga rent praktiskt.
 
Med vänliga hälsningar
 
Åke Tilander
atr@hig.se

324
Varnhem / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-22
« skrivet: 2001-05-27, 12:49 »
Hej!
 
En fundering jag fick när jag såg din fråga är att synonymt med Varnhem används också Skarke och Kloster som beteckning på församlingen. Det jag funderade på är om det kanske blivit en förväxling mellan församlingsbeteckningen Kloster och ett eventuellt efternamn Kloster?

325
Allmänt / Lancesterskola på Kinnekulle?
« skrivet: 2001-05-25, 17:49 »
Hej Gerd!
 
Kanske är det intressant i ditt sammanhang att veta att Skara folkskoleseminarium utbildade de blivande folkskolelärarna på 1840-talet i Lancastermetoden. Så här står det bland annat i L. A. Cederbom, Skara folkskoleseminarium 1842-1935, del I, s. 36: I stadens [Skara] lancasterskola övades eleverna i den tidens rådande monitörssystem och fingo särskilt betyg i lancastermetoden.

326
Hej!
 
För detta regemente finns Generalmönsterrullor under perioden 1708-1721. Av GMR 1708 framgår i vilka församlingar rotarna är belägna. Tyvärr ser det ut som att antalet rotar ökas från och med nästa GMR och att numren ändras så att rote-numren inte kan knytas till en viss socken, vilket förmodligen beroer på att man övergår från femmännings till tremänningsregemente.
 
I Grill finns inte detta regemente upptaget. Vet någon om det finns någon översikt någonstans för vilka rote-nummer som hör hemma i vilka sockar?

327
Hej Lennart!
 
Tyvärr har jag samma erfarenhet som du. Det finns dock, förutom ovanstående kloka råd, ytterligare en sak man kan göra. Tyvärr går det inte att svara direkt på mailen och meddela den från vars dator de är skickade om att hans/hennes dator är virus-smittad. I mail-huvudet till de mail som du får som innehåller Hybris-viruset finns dock angivet avsändar-datorns IP-nummer. Med t.ex. ett program som VisualRoute kan du enkelt plocka fram uppgiften om vem som är säkerhetsansvarig för det nätverk från vilket virus-mailet kommer. När jag får ett virus-smittat mail så skickar jag ett meddelande till denne person och ber att de ska kontakta den som har ansvaret för den dator från vilket mailet kommer och också vidta de åtgärder de bedömer som lämpliga. Min förhoppning är då att den virus-smittade datorn så snabbt som möjligt blir sanerad och så få andra som möjligt drabbas.
 
På min egen dator har jag angivit datorns namn = min egen mailadress. Eftersom datorns namn syns i Hybris-mailen så är min förhoppning att om min dator någon gång smittas så ska det bli enklare att lokalisera varifrån smittan kommer och att kontakta mig.

328
Allmänt / Gudhems häradsrätts domböcker
« skrivet: 2001-05-24, 13:01 »
Finns någon som gjort någon form av bearbetning av Gudhems häradsrätts domböcker, eller känner någon till om någon sådan bearbetning finns? Det vill säga finns någon form av avskrifter av, excerpter ur, person- och/eller gårds- och församlingsregister till dessa domböcker?

329
Hej!
 
Jag kan inte svara på din fråga, men den väcker en annan fråga hos mig, nämligen frågan om gravfrid. Kanske kommer det du vill göra i konflikt med någon lagstiftning om gravfrid?
 
Kanske vet någon svaret på detta?

330
Hej!
 
Jag har sedan jag gjorde ovanstående inlägg fått ett stort antal anonyma mail smittade med W95.Hybris.worm viruset. Mailen kommer från en rad olika datorer runt om i världen. Min gissning är att personer med datorer som smittats av detta virus sökt efter information om detta bland annat på denna web-sida, som de förmodligen funnit via någon sökmotor. Jag ber därför redaktören radera min mail-adress i ovanstående inlägg.
 
Så här skriver jag min mailadress istället:
 
atr at hig dot se

331
29 Skolor och skolgång / Prästutbildning
« skrivet: 2001-04-22, 22:44 »
Hej Björn!
 
Av Boken Röster från svensk medeltid (Natur och Kultur 1990) finns två kapitel skrivna av Olle Ferm resp Hans Aili som har visst intresse för din fråga. Dels kapitlet som heter De svenska studieresorna till kontinenten dels kapitlet Studentliv i Paris.
 
Svenska blivande präster har nog utbildats vid olika europeiska universitet från slutet av 1200-talet. Under den katolska tiden fick de sin utbildning i Paris i första hand. I och med reformationen blev förstås tyska, protestantiska universitet populära. I och med att universiteten i Uppsala och Lund tillkommit har de säkerligen i huvudsak fått sin utbildning där. Jag tror inte att man kunnat bli präst utan universitetsutbildning inom den tidsperiod som kan vara aktuell i släktforskningssammanhang. Det skulle dock vara intressant att höra om någon har uppgifter som motsäger detta. Däremot har nog längden på denna utbildning varierat mycket.

332
Friggeråker / Friggeråker
« skrivet: 2001-04-20, 11:30 »
Hej igen!
 
Jag har sökt vidare vad gäller ovanstående fråga och så här skriver arkeologen ifråga i en artikel publicerad i Fornvännen 94(1:1999), som hon även har lagt ut på sin hemsida här:
 
Tre likarmade spännen från ett gravfält på Helgö
 
Det finns också en del av ett betydligt mindre spänne från Friggeråker, Saleby sn., Västergötland /.../
 
Det ser alltså ut som att man kan vända på frågan:
Finns det något Friggeråker i Saleby sn?

333
Hej Berit!
 
I anslutning till det du skriver vill jag bara påminna om det som Anders Pemer skriver ovan: På senare tid har länsindelningen upphört. Numera slumpas alltså de tre första tilläggssiffrorna ut. Av ovanstående framgår att länsindelningen fortfarande gällde 1983. Själv vet jag att den var avskaffad 1990.
 
Jag minns att det en period debatterades livligt att människor diskriminerades pga sina siffror, särskilt då när det gällde tilläggsserierna som tilldelades invandrare. Debatten tror jag föranledde ändringen. Numera ser man ju till att skriva dit födelseland i fält 3 på körkorten istället så att inte minsta tvekan kan råda!!! Det kan ju vara viktigt att veta i krogköer, och andra sammanhang så att man vet hur man ska behandla folk. ***ironi***

334
Friggeråker / Friggeråker
« skrivet: 2001-04-20, 10:38 »
Finns något Saleby i Friggeråker sn?
 
På en av historiska mus?ets hemsidor:
Historiska mus?et
står följande:
 
och ett liknande, men klart mindre spänne, har hittats i Sverige (Salebyn, Friggeråker sn, Västergötland).
 
Jag har sökt på alla upptänkliga kartor utan att kunna finna något Saleby / Salebyn i Friggeråker socken strax norr om Falköping. Någon gård eller by med detta namn finns inte heller belagd i några av de husförhörslängder resp. mantalslängder jag har tillgång till för Friggeråker sn. Däremot hittar jag förstås Saleby vid Ålleberg i Slöta sn strax söder om Falköping. Finns någon som vet om det faktiskt finns / har funnits något Saleby / Salebyn i Friggeråker sn. norr om Falköping?
 
Skälet till min fråga är att jag följer en anfader bakåt i tiden. Med mycket möda har jag lyckats följa honom till just Friggeråker sn. Kring denna anfader förekommer viss namnförvirring. En namnuppgift, som jag av olika skäl nog uppfattat som sannolikt felaktig, anger efternamnet till Sahlberg. Om det faktiskt finns ett Saleby i Friggeråker sn blir nog läget lite annorlunda. Det skulle i så fall kunna handla om ett namnbyte (soldat) snarare än en falaktig uppgift. Därav min särskilda intresse för ett eventuellt Saleby i Friggeråker sn.

335
Enligt uppgift på lantmäteriets hemsida håller samtliga historiska kartor för Skaraborgs län på att digitaliseras. Tanken är att de ska göras tillgängliga via internet!
 
 Mer information om historiska kartor för Skaraborgs län
 
Digitaliseringa ingår i ett större projekt att digitalisera samtliga historiska svenska kartor.

336
Friggeråker / Friggeråker
« skrivet: 2001-04-16, 16:06 »
Länsman Måns i Holmagården
Jag har gått igenom ett antal spridda mantalslängder under perioden 1695-1710. Som undertecknare av ett antal av dessa mantalsländer är för Friggeråker socken bland andra Lendsman Måns i Holmergården. Så här ser det ut i de Mtl jag gått igenom:
Mtl 1695 Måns + hustru är bosatta på Holmagården
Mtl 1696, 1697 Måns + hustru + 1 son
Mtl 1702, 1705, 1706, 1707, 1708, 1709 Måns + hustru + 1 dotter
Mtl 1710 Måns + hustru
 
Finns någon som känner till något mer om denne länsman Måns i Holmagården, Friggeråker Sn?

337
Hej Gabriel!
 
Du skriver avinstallera 'Windows script--någonting
 
Så här hittar man fram om man vill göra det du föreslår:
 
Startmenyn -->
Inställningar -->
Kontrollpanelen -->
Lägg till/ta bort program -->
Installationsprogram för Windows -->
dubbelklicka på Tillbehör
Ta bort bocken framför Windows skriptmodul

338
Hej Lennart!
 
Tack för ditt påpekande.Jag ber om ursäkt om det jag skrivit framstått som nedlåtande. Det har inte varit min avsikt. Uppenbarligen har jag låtit mig provoceras av att fiktiva personer under anonymitetens täckmantel förefaller sprida desinformation här i forumet. Jag ska försöka undvika att kommentera sådana inlägg i framtiden. Även om jag inte fullt ut förmått det själv vill jag alltså påminna om vad som står i reglerna för detta forum:
 
Om du tycker att någon uppträder egendomligt eller dumt eller framför märkliga påståenden och åsikter - svara inte såvida du inte har något verkligt bra att komma med. Det finns personer vars enda syfte är att provocera och skapa pseudodebatter utan nytta eller innehåll. Utan svar lämnar de snart Anbytarforum.
 
I enlighet med detta ska jag försöka avstå från att göra ytterligare inlägg i denna debatt.

339
Hans Ekesten och Jörgen Avelin. Välkomna till Anbytarforum! Så vitt jag kan se gör ni i denna debatt era första inlägg i detta forum. Jörgen har inte angivit någon mail-adress och Hans mailadress är påhittad, så det är svårt att komma i kontakt med er.
 
Jag tänker inte diskutera dina påståenden (för du är nog bara en) eftersom du är okänd för mig och inte använder ditt riktiga namn.
 
I det ovanstående finns olika ståndpunkter representerade om hur viruset Hybris kan spridas. Håkan Skogsjö har rekommenderat F-Secures utmärkta site, men det finns många andra: McAffe (det stavas så, men det vet man kanske om man arbetar där!) Norton AntiVirus etc.
 
Rädsla bekämpas med kunskap och jag rekommenderar var och en som är rädd för datavirus att skaffa sig sådan kunskap. Bäst skaffar man sig sådan kunskap hos de ledande virusskyddsexperterna i världen vars hemsidor man lätt hittar.
 
Jag rekommenderar alla att fortsätta skriva på Anbytarforum.
Jag rekommenderar alla att fortsätta använda sin mailadress.
Jag rekommenderar alla att skaffa sig ett effektivt virusskydd.
 
Har man det och lite sunt förnuft finns inget att vara rädd för!

340
Hej!
 
Någon av er som läst just denna diskussion har sannolikt sin dator smittad med följande
 
Virus: W95.Hybris.worm
Tid: 28 Feb 2001 18:13:45
Filnamn: PPCFIFPP.EXE
 
Som ni ser har jag idag fått detta virus mailat till mig. Det är svårt att tro att detta skulle skett på grund av ett rent sammanträffande! Dvs att just samtidigt som vi diskuterar detta virus här i detta forum så skickas det till mig!
 
Ni som alltså läst denna debatt bör alltså vara extra vaksamma på att just era datorer kan vara virus-smittade!
 
Kallar du dessutom din dator för
henkes
och har en uppringbar förbindelse till swipnet.se
så kan du vara säker på att din dator är smittad!
 
Som jag skrivit ovan tror jag inte att detta sker avsiktligt, men nu när du vet att din dator är smittad bör du inte ansluta till internet förrän den är sanerad.

341
Tillägg:
Citatet i mitt föregående inlägg är hämtat från den web-sida Håkan anger ovan:
http://www.europe.datafellows.com/v-descs/hybris.shtml
 
Tolkar jag citatet rätt så är en huvudfunktion hos just detta virus att läsa av all kommunikation som sker mellan den virussmittade datorn och nätverket inklusive internet och att sedan skicka sig själv vidare till den/de mailadresser som återfinns i denna information.
 
Har någon som läser detta en dator som är infekterad med Hybris är det alltså möjligt / sannolikt att viruset skickar iväg ett mail till den/de mailadresser som återfinns på denna web-sida.
 
Man bör dock påpeka att den person viruset härstammar från (i detta och de flesta andra fall) själv är offer och inte på något sätt medvetet spridit viruset vidare.
 
Möjligen kan man tycka att det är klandervärt att inte se till att ha ett effektivt virusskydd och på så sätt riskera att utsätta andra för smitta.

342
Om Hybris
 
Being active the worm intercepts Windows function that establish a network connection, including Internet. The worm intercepts data that is sent and received, and scans it for email addresses. When address(es) is detected, the worm waits for some time and then sends an infected message to that address(es).
 
Alltså till till exempel en mailadress som används på Anbytarforum!

343
Hej!
 
Jag kan tyvärr bekräfta Jan Lantz påstående om möjligheten av att mail-adressen här i anbytarforum används / kan användas för att skicka virussmittade email.
 
Det virus som skickats till mig är följande:
 
Tid: 2001-02-02
Bilagans namn: EOPLAMEO.EXE
Smittad med: W95.Hybris.Gen.dr virus.
 
Normalt sett brukar ju de virus man får på ett eller annat sätt komma från personer som man redan tidigare haft kontakt med. I detta fall har dock mailet skickats från av en användare på en mail-server som inte använts av någon av mina tidigare kontakter. Därmed inte sagt att man funnit min mail-adress just här i Anbytarforum. Det finns många andra sätt!
 
Min slutsats är dock lite annorlunda än Jans. Man är knappast skyddad genom att inte lämna ut sin mailadress. Enda sättet att skydda sig är genom att ha ett fullgott virusskyddsprogram med aktuella virusdefinitioner. Och samtidigt visa sund misstänksamhet mot okända mail-bilagor. Har man det kan man nog lungt fortsätta att ange sin mailadress här.

344
Bohusläns regemente / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-10
« skrivet: 2001-02-23, 17:53 »
Länken fungerade inte i mitt inlägg ovan. Jag prövar igen med länken. Anbytarforum konverterade ett plustecken till %2B därför fungerar inte länken jag gav dig. Jag prövar att skriva + med hjälp av koden `char{043} istället i länkadressen och ser om det fungerar bättre
 
Du kan kolla i Krigsarkivet Beståndsöversikt Del 4 1994 Svenska regementen - infanteri och pansar = Meddelanden från Krigsarkivet XV:2

345
Bohusläns regemente / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-10
« skrivet: 2001-02-23, 17:03 »
Hej Johan!
 
Det offentliga materialet finns med största sannolikhet på Krigsarkivet i varje fall om du söker material fram till och med andra världskriget. Det kan ju vara värt att kolla exakt vad som finns tillgängligt innan du reser dit. Du kan kolla i Krigsarkivet Beståndsöversikt Del 4 1994 Svenska regementen - infanteri och pansar = Meddelanden från Krigsarkivet XV:2 vilket material som finns i krigsarkivet om Bohusläns regemente. Beståndsöversikten bör finnas tillgänglig på mer välsorterade bibliotek. Den mer detaljerade arkivförteckningen finns sedan att låna i forskarexpeditionen på Krigsarkivet på vanligt sätt när du väl är på Krigsarkivet.

346
Hej!
 
Jag tackar Mats för sitt inlägg. Det är utmärkt att du klarlägger hur det hela gått till. Jag tycker också att din reaktion i diskussionen Pensionärer, så vitt jag minns den, var relevant och logisk. Ingen ska behöva bli utsatt för smädelser och tillmälen. Jag är också tacksam för att jag fått svar på min fråga om det förekommer någon organiserad kampanj att frysa ut vissa personer. Det gör det alltså inte.
 
Det är viktigt att klargöra att jag inte försvarar den person som gjort dessa inlägg eller innehållet i de inlägg han gjort. Inte heller delar jag hans kritik av redaktören som raderat inlägget (det första). Däremot försvarar jag hans rätt att framföra denna kritik av redaktören här i detta forum utan att även dessa inlägg raderas och det är något helt annat. Jag tror också att det är klokt att när ett inlägg raderats offentliggöra att så skett och motiven till raderingen. På så sätt undviker man skönsmässiga och omotiverade raderingar. Det räcker t.ex. med en formulering Här har ett inlägg raderats eftersom det innehåller smädande omdömen om meddebattörerna och därmed bryter mot följande regler X, Y, Z för detta forum.
 
När det gäller redaktionskommitt?n ber jag att namnen på de personer som ingår där (=har administratörsbefogenheter av detta forum) offentliggörs. Varför?
 
1. Om jag är missnöjd med något vill jag veta vem det är som jag ska kritisera och kontakta för eventuell rättelse. Detsamma gäller naturligtvis om jag är nöjd. Äras den som äras bör.
 
Det känns naturligtvis olustigt att Håkan Skogsjö kritiserats för saker som kanske andra personer varit ansvariga för.
 
2. Det är viktigt att veta på vems uppdrag och med vilket mandat dessa personer agerar för att kunna påverka sammansättningen av redaktionskommitt?n i framtiden om jag skulle vilja det.
 
3. Hemlighetsmakeri och slutenhet skapar misstänksamhet hos de som inte är införstådda. I de flesta fall är sådan misstänksamhet ogrundad, men just därför finns det ju inte heller någon anledning att göra saker i det fördolda. Att det förekommer flera personer med redaktörsbefogenheter kom som en fullständig överraskning för mig.
 
4. Tittar man bakåt kan man på ett helt annat sätt förstå konstigheter som att inlägg först raderats, sedan återställts och sedan delvis raderats på nytt om det är en redaktionskommitt? som haft administrationsbefogenheter och inte en enskild redaktör.
 
5. Ordföranden eller styrelsen för Sveriges Släktforskarförbund alternativt stämman bör naturligtvis tillsätta eller bestämma principerna för tillsättandet av redaktionskommitt?n eftersom detta är förbundets forum.

347
46 Ordet är fritt om släktforskning / Nybörjare
« skrivet: 2001-02-21, 20:42 »
Hej Jojje!
 
En liten fundering i anslutnig till fenomenet att det inte sällan är ett glapp mellan att man flyttar ut från ett ställe innan man flyttar in på nästa. När jag läst mantalslängder har jag upptäckt att det inte är ovanligt med sådana glapp. Det som slagit mig är att man kanske lyckats undvika att betala skatt det där året eller åren när man inte är mantalsskriven vare sig på det ena eller andra stället. Från det ena stället har man flyttat. På det andra är man bara på besök!
 
Som sagt bara en tanke. Tycker ni den verkar rimlig?

348
Hej!
 
Jag håller helt med Jojje i ovanstående. Jag tycker att ditt inlägg var ovanligt klokt och välgenomtänkt. En så stor öppenhet som möjligt förefaller utan tvekan absolut mest demokratisk.
 
Det är ingen tvekan om att det av och till måste vara nödvändigt för redaktören att radera inlägg och till och med stänga vissa diskussioner. Det jag saknar är dock en öppen och förutsättningslös diskussion av principerna för om och när detta ska ske. Det är ju uppenbart att man i sak kan ha mycket olika uppfattningar om dessa principer. Som det nu är kan det förefalla som att dessa principer används ologiskt och inkonsekvent kanske just därför att inlägg raderats och diskussioner stängts utan motivering. Det finns ju inte någon möjlighet att gå tillbaka och se vad som sas om inlägget raderats.
 
Ni refererar till flera diskussioner. Av dessa har jag bara haft möjlighet att ta del av en nämligen den om Pensionärer, vilket föreföll vara ett synnerligen oskyldigt ämne. När jag läste den fanns merparten av inläggen kvar. Något var dock raderat och diskussionen handlade mest om att den person som fått sitt inlägg raderat var mycket upprörd över detta. Tyvärr finns dock inte många inlägg kvar längre under denna punkt. Jag tyckte dock att det var vettigt att kritiken av redaktören fick finnas kvar. Nu är dock även kritiken raderad vilket enligt min uppfattning är mindre klokt. Har man hållbara argument för sitt handlande, vilket jag är övertygad om fanns i detta fall även om jag själv inte kunnat läsa inlägget som föranledde raderandet, är det bättre enligt min mening att försvara sig i sak och därmed vinna diskussionen än att tysta kritiken med de maktmedel man har till förfogande. Som ni förstår är jag definitivt ingen försvarare av elektroniska bokbål.
 
Två saker gör mig bekymrad:
 
1. Det framgick under inläggen i diskussionen Pensionärer att det inte var redaktören själv som raderat inlägget, utan någon annan biträdande redaktör. Det är i och för sig OK att det finns en redaktions-kommitt?. Detta är säkert nödvändigt för ett så pass stort forum som detta. Jag tycker dock att det öppet ska redovisas vilka dessa personer är.
 
2. Jag tycker att det av och till kan vara en klok hållning att inte gå i svaromål. Jag blir dock bekymrad när jag läser: Hade faktiskt själv redan innan jag läste denna diskussion lovat redaktören att aldrig mera kommentera dessa personer. Skälet till att jag blir oroad är om det förekommer en av redaktören organiserad kampanj att tiga ihjälp vissa personer. Ett problem är också att så vitt jag förstår har inte debattören i Pensionärer något med vissa personer att göra.
 
Undertecknar som alltid med eget namn.
 
Åke Tilander

349
Bokman / Bookman / Bokman / Bookman
« skrivet: 2001-02-11, 10:39 »
Hej Bo!
 
Tack Bo för dina tips att söka vidare.

350
Förnamn - D / Dager
« skrivet: 2001-01-15, 09:09 »
4 män heter idag Dager enligt SCB varav 1 använder det som sitt tilltalsnamn. 1 kvinna bär namnet Dager och hon använder det som sitt tilltalsnamn.

351
Domboksavskrifter / Domboksavskrifter
« skrivet: 2001-01-12, 09:34 »
För drygt ett år sedan diskuterades i detta forum ett register av domboksavskrifter etc. Jag vet inte om det är för sent att komma med eventuella kompletteringar till ett sådant register. Hur som helst kommer här ytterligare ett tips, nämligen professor Emanuel Linderholms (1872-1937) avskrifter av trolldomsprocesser i Sverige (Norrland) under perioden 1668-1675. Avskrifterna förvaras vid handskriftsavdelningen vid Uppsala Universitetsbibliotek och finns delvis (men bara delvis) att låna på mikrokort från SVAR:
 
http://212.181.19.6/Arkis2/NADpages/archive_list.asp?id={A6A882A9-A244-11D3-9E55-009027B0FCE9}
 
Linderholm, Emanuel, professor, (1872 - 1937), Handlingar till häxprocesserna i Sverige. Avskrifter.  
     1 - 2. Allmänna handlingar till de nordsvenska häxprocesserna  
     3. Dalarna  
     4. Härjedalen, Hälsingland, Hälsingland och övriga Norrland. Nytt material 1915  
     5. Gävle, Gästrikland  
     6. Jämtland,Medelpad, Ångermanland  
     7. Från flera norrländska landskap, Uppland och Uppsala, diverse handlingar.  
     Papperskopior och mikrofilm ur Emanuel Linderholms samling 82 - 86 i Uppsala universitetsbibliotek.
 
Finns även i kopior vid forskningsarkivet vid Umeå Universitet vars arkivföteckning ovanstående är ett citat från.

352
Förnamn - O / Olur
« skrivet: 2001-01-10, 22:48 »
Ingen bär detta namn idag enligt SCB.
 
http://www.scb.se/befovalfard/sakomraden/namn/namnsok.asp

353
Förnamn - R / Robsahm
« skrivet: 2001-01-10, 22:47 »
3 män bär detta namn som sitt förnamn idag. Ingen av dem använder det som sitt tilltalsnamn enligt SCB.
 
http://www.scb.se/befovalfard/sakomraden/namn/namnsok.asp

354
Förnamn - F / Fryxell
« skrivet: 2001-01-10, 21:28 »
1 man bär idag namnet Fryxell som förnamn enligt SCB och 108 svenskar har det som sitt efternamn. 39 har namnet Fryksell som sitt efternamn.
 
Det är svårt att avgöra om det är fråga om ett genuint förnamn för den person som har det registrerat som förnamn. I Sverige kan ju ett efternamn ex. Johansson användas både som efternamn, mellannamn och förnamn.

355
Förnamn - H / Hampus
« skrivet: 2001-01-10, 20:42 »
Hej Matts!
 
Mycket intressant ditt påpekande om gårdsnamnet. Det låter mycket troligt det är fråga om just ett gårdsnamn i nästan alla de fall med kvinnor som bär förnamnet Hampus. Det enda jag inte riktigt får ihop är de kvinnor som har Hampus som sitt tilltalsnamn.

356
Förnamn - H / Hampus
« skrivet: 2001-01-10, 00:37 »
Ett litet tillägg till ovanstående inlägg:
 
3515 namn som är förkortade till en enda initial förekommer i SPAR. Det bör röra sig om något färre personer, eftersom man ju kan ha mer än en initial.
 
Av de som har sitt namn förkortat på detta sätt så är det 225 personer som har just sitt tilltalsnamn förkortat till en initial, vilket man kan anta både måste kännas taskigt och trist och det är lätt att förutse att det ställer till med problem i en massa sammanhang.
 
Intressant är att det finns en könsskillnad. Hos män förekommer 864 förnamnsinitialer och hos kvinnor 2651. Uppenbarligen får flickor av någon anledning längre och fler namn än pojkar!!!

357
Förnamn - H / Hampus
« skrivet: 2001-01-09, 23:53 »
Ja, nog är det märkligt att även kvinnor bär namnet Hampus. Det förvånar mig verkligen.  
 
Det går att tänka sig flera olika möjliga förklaringar till detta förutom att det är helt och hållet avsett att vara så:
 
1. Min första fundering är en ren spekulation. I SPAR (Statens person och adressregister) är 32 maximala antalet tecken för förnamn. Har du så många och långa namn så att antalet tecken överskrider 32 ska det sista eller de sista namnen förkortas till en bokstav på så sätt att det rymms inom totalt 32 tecken.
 
Om du t.ex. heter:
Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump
 
så består dina förnamn inklusive mellanslag av totalt 56 bokstäver. Förnamnen måste då förkortas så att de ryms inom 32 tecken. I detta fall blir det förnamn som skulle stå i SPAR-registret:
 
Pippilotta Viktualia R K E
 
Mindre än 1 promille av alla svenskar är drabbade av att ha fått ett eller flera förnamn förkortade till en bokstav i SPAR-registret. Min spekulation går ut på att eftersom förkortning av förnamn är så ovanlig kanske alla som genom åren matat in uppgifter i SPAR inte alltid gjort detta på rätt sätt. En person som heter:
 
Pippilotta Viktualia Efraimsdotter (34=ryms ej inom 32 tecken) kanske helt enkelt fått sitt förnamn förkortat till: Pippilotta Viktualia Efraim (27=ryms inom 32 tecken!)
 
2. Den andra tänkbara förklaringen är att jag rätt ofta sett i kyrkoböckerna att man förkortat t.ex. Anna Olofsdotter med Anna Olof och så en liten släng på slutet om ens det för att vi ska fatta att det är en förkortning. Jag kan tänka mig att man när man en gång i tiden matade in alla uppgifter i datorerna helt enkelt missade och matade in  fel uppgifter. De allra flesta sådana fel påpekades säkert omgående, men kanske finns det kvar några sådana felaktigheter.

358
Bokman / Bookman / Bokman / Bookman
« skrivet: 2001-01-08, 22:39 »
Hej Bo och Åke!
 
Jag söker en Magnus Bockman tydligen född i Västergötland 1712 eller 1714 och död i Leksand 1762-01-31. Se vidare i nedanstående diskussionsgrupper:
 
Anbytarforum: Landskap: Dalarna: Socknar: Leksand: Magnus Bockman

Anbytarforum: Landskap (efterlysningar m.m.): Västergötland: Efterlysningar: Bockman, Borckman, Böckman, Bokman första halvan av 1700-talet

 
Efter att ha tittat på er diskussion om Bookman och sett att namnvarianten Bockman förekommer och till och med namnet Magnus Bockman i den släkt ni diskuterar undrar jag om ni känner till något möjligt släktskap med den Magnus Bockman jag efterlyser.
 
I övrigt har det varit intressant och givande att ta del av er diskussion

359
Ytterligare en variant på den andre / den andra:
 
Män:
Alter 7 (2)
 
Kvinnor:
Alta 5 (2)

360
De namn Per funnit ger ytterligare några id?er om hur man kan konstruera latinska nummernamn. Jag har kompletterat ovanstående listor med ytterligare några varianter som bärs av svenskar / svenskor enligt SCB. Sådana som inte förekommer har jag inte tagit med.
 
Män:
Primus 51 (20)
Qvintus 11 (2)
Quintus 21 (4)
Sextus 1 (0)
Septimus 1 (0)
Octavius 3 (0)
Oktavius 3 (1)
Octavus 1(1)
Mille 85(43)
 
Kvinnor:
Prima 5 (1)
Primula 2(0)
Quinta 1 (0)
Sexta 1 (1)
Sextilia 2 (0)
Septima 4 (0)
Octavia 41 (3)
Oktavia 108 (2)
Octava 3(0)
Oktava 1(1)
Nona 37 (27)
Deka 15 (14)
Decima 7 (3)
Milla 173 (139)

361
Förnamn - S / Sekel / Sekelinda
« skrivet: 2001-01-07, 22:06 »
Hej Per!
 
Man kanske kan gissa att Mille och Milla och liknande namn (Millenium, Millenia) fått ett uppsving just kring detta sekelskifte?!

362
Förnamn - H / Hampus
« skrivet: 2001-01-07, 00:48 »
6572 svenska män bär idag namnet Hampus 5408 använder det som sitt tilltalsnamn.
 
Även 17 svenska kvinnor bär detta namn och 4 har det som sitt tilltalsnamn, vilket kanske är mer överraskande!
 
Vill du själv kolla hur vanligt ett namn är kan du göra det på SCBs hemsida:
 
http://www.scb.se/befovalfard/sakomraden/namn/namnsok.asp

363
Förnamn - H / Hodvin
« skrivet: 2001-01-05, 20:58 »
4 svenska män heter idag Hodvin vara en använder det som sitt tilltalsnamn, dvs jag antar att det är din svärfar.

364
Förnamn - H / Hegesippus
« skrivet: 2001-01-05, 20:55 »
2 svenksa män heter idag enl SCB Hegesippus.

365
Förnamn - G / Gotton
« skrivet: 2001-01-05, 20:53 »
29 kvinnor heter idag Gotton i Sverige varav 12 använder det som sitt tilltalsnamn.

366
Förnamn - G / Glim
« skrivet: 2001-01-05, 20:51 »
5 svenska män heter idag Glim varav 2 avänder det som sitt tilltalsnamn

367
Förnamn - G / Gerdina / Gärdina
« skrivet: 2001-01-05, 20:47 »
Gerdina heter idag 8 svenska kvinnor varav 3 använder det som sitt förnamn.
 
Det är alltså säkert inte så att dina morföräldrar hittade på namnet.

368
Förnamn - F / Fim
« skrivet: 2001-01-05, 20:43 »
Hej Fim!
 
Enligt SCB heter endast en man Fim i Sverige idag och han använder detta som sitt tilltalsnamn. Du är alltså helt ensam om ditt namn!!! I vart fall bland nu levande svenskar!

369
Förnamn - F / Fabina
« skrivet: 2001-01-05, 20:41 »
5 kvinnor heter idag Fabina ingen av dem använder det som sitt tilltalsnamn.
 
Vill du söka vidare på namn kan du göra det på SCBs hemsida:
 
http://www.scb.se/befovalfard/sakomraden/namn/namnsok.asp

370
Förnamn - E / Evor / Edor
« skrivet: 2001-01-05, 20:39 »
Evor heter idag 3 svenska män och 24 svenska kvinnor varav 10 använder det som sitt tilltalsnamn.
 
Edor heter 291 svenska män varav 73 använder det som sitt tilltalsnamn.
 
Vill du söka vidare på namn kan du göra det på SCBs hemsida:
 
http://www.scb.se/befovalfard/sakomraden/namn/namnsok.asp

371
Förnamn - E / Eliana
« skrivet: 2001-01-05, 20:30 »
282 svenska kvinnor bär detta namn 130 använder det som sitt förnamn.
 
Vill du söka vidare på namn kan du göra det på SCBs hemsida:
 
http://www.scb.se/befovalfard/sakomraden/namn/namnsok.asp

372
Förnamn - E / Edholt
« skrivet: 2001-01-05, 20:28 »
4 män bär detta namn idag. Ingen använder det som tilltalsnamn.
 
Vill du söka vidare på namn kan du göra det på SCBs hemsida:
 
http://www.scb.se/befovalfard/sakomraden/namn/namnsok.asp

373
Förnamn - B / Brunow
« skrivet: 2001-01-05, 20:25 »
Hej Elisabet!
 
Idag bär endast 10 män namnet Brunow i Sverige. Endast en av dessa använder det som sitt tilltalsnamn.
 
Vill du söka vidare på namn kan du göra det på SCBs hemsida:
 
http://www.scb.se/befovalfard/sakomraden/namn/namnsok.asp

374
Förnamn - B / Birdia
« skrivet: 2001-01-05, 20:22 »
Ingen svensk bär detta namn idag.

375
Förnamn - B / Birath
« skrivet: 2001-01-05, 20:20 »
Hej Marianne!
 
Det finns ingen nu levande svensk som enligt SCB bär namnet Birth. Två män heter Birat i förnamn. Ingen av dem använder det som sitt tilltalsnamn.
 
Se vidare:
 
http://www.scb.se/befovalfard/sakomraden/namn/namnsok.asp

376
Grolanda / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-28
« skrivet: 2001-01-05, 20:01 »
Hej Anneli!
 
Vill du söka efter orter och ortnamn sä är verkligen lantmäteriets hemsida och dess kartsök-funktion något jag vill rekommendera:
 
http://www.lantmateriet.com/ksindex.htm

377
Förnamn - H / Herlek
« skrivet: 2001-01-05, 19:52 »
Litet tillägg:
 
Herluf heter 42 svenska män varav 21 använder det som sitt tilltalsnamn

378
Förnamn - H / Herlek
« skrivet: 2001-01-05, 19:50 »
Herlik och Herleif heter inte några svenskar idag. Däremot heter 7 män Herulf varav 4 använder det som sitt tilltalsnamn.
 
Se vidare på SCBs hemsida:
 
http://www.scb.se/befovalfard/sakomraden/namn/namnsok.asp

379
Källor och arkiv / Krigshistoriska samlingen
« skrivet: 2001-01-05, 17:26 »
Hej!
 
Den krigishistoriska samlingen behandlar frågor om svenska fångar i Ryssland i början av 1700-talet, i första hand efter slaget vid Poltava. Samlingen bör vara intressant för många med soldater i släkten, eftersom många hamnade i och de flesta dog under den ryska fångenskapen. För mer info se SVARs uppgifter:
 
http://194.198.128.222/katalog/11101/s001600.htm
 
Jag har ägnat någon dag åt att sitta och blada igenom Listor och rullor över svenska fångar i Ryssland 1704-1721. Samlingen består av olika dokument som på ett eller annat sätt innehåller olika fånglistor. I första hand verkar det dock vara fråga om listor över befälet och adelspersoner. Meniga förekommer i betydligt mer begränsad omfattning. Samlingen gör ett ganska kaotiskt intryck på mig, eftersom det sällan framgår vilken bakgrund det enskilda dokumentet har. Vad var syftet med upprättandet av ett visst dokument? Vem skrev det? Och till vem riktade det sig?
 
Jag kan även tänka mig att vissa dokument finns renskrivna och publicerade.
 
Jag är tacksam för uppgifter om var man kan finna ytterligare  upplysningar om dessa dokument och även för all information och tips som kan hjälpa till att söka i, forska i och tolka dessa dokument.

380
Så här förhåller det sig idag med ovanstående namn enligt SCB, totalt i Sverige:
 
http://www.scb.se/befovalfard/sakomraden/namn/namnsok.asp
 
Bockman 8 personer
Böckman 69
Böckmann 18
Bökman 85
 
Övriga namn och stavningsvarianter bär färre än 4 svenskar, eller kanske inga alls!

381
Torsten Berglund skriver i diskussionen Dalarna: Leksand bland annat att:
 
Magnus Bockman var ej soldat utan befäl vid Dalregementet. Av Dalregemetets personhistoria, del II, sid 452 (1989) och Supplement, sid 76 (1998) framgår att han var född 1712 eller 1714 i Västergötland och begravdes 31/1 1762, då bosatt i Åkerö, Leksand.
Har någon västgöta-forskare stött på denne Magnus Bockman? Eller har någon några uppgifter om några personer med efternamnen Bockman, Borckman, Böckman, Bokman (med ett eller 2 n under första halvan av 1700-talet i Västergötland?
 
J

382
Förnamn - H / Herlek
« skrivet: 2001-01-04, 23:05 »
Hej igen Helena och Sam!
 
Enligt SCB heter inte någon nu levande svensk Herlek.
 
Herler heter en man som dock inte använder det som sitt förnamn. Vidare:
 
Herlev 3 män (0)
Herlev 1 kvinna (0)
Herley 1 man (0)
 
Ni som vill söka själva och se hur vanligt ett namn är kan göra det på SCBs hemsida:
 
http://www.scb.se/befovalfard/sakomraden/namn/namnsok.asp
 
 
J

383
Förnamn - B / Bolla / Bålla
« skrivet: 2001-01-03, 22:38 »
Hej igen Sam!
 
Det var roligt att få bekräftat att Bolla kan fungera som parallell-namn till Ingeborg. Min ff ff ff f och hh var systematiska när de gav sina barn namn.
I tur och ordning fick
Äldste sonen sin farfars förnamn
Äldsta dottern sin mormors förnamn
Näst äldsta sonen sin morfars förnamn
Näst äldsta dottern sin farmors förnamn (dvs om Bolla är en parallell till Ingeborg)
 
Fullständigt logiskt och rationellt om än inte så fantasirikt!

384
Förnamn - B / Bolla / Bålla
« skrivet: 2001-01-03, 22:25 »
Hej!
Ett allmänt intryck från Sams sammanställning är att Bolla var ett ovanligt namn även i äldre tid. Det är säkert helt riktigt i det område PLFs databas täcker. Ett allmänt intryck jag själv fått från kyrkobokföringen från 1700-talet i Västergötland är att Bolla då och där var ett vanligt förekommande namn.

385
Hej Lilian och Nils!
 
Jag är nästan säker på att det är den Anders Johan Partout född 1852-05-14 som senare finns bosatt på Åsele Tå och vars hus fortfarande finns kvar där i orginal-skick. Minns jag rätt var han soldat innan han hamnade på Tån.
 
Om Åsele Tå lär det finnas mycket forskning gjord, vilket kan vara spännande läsning för den med släkt som bott där! Föresten är stället verkligen värt ett besök för alla med rötter i Falbygden!
 
En fantastiskt fin utredning Lilian. Tack!

386
Unikt ovanliga namn!
 
Det finns en sak till som är unikt med barnen Holms namn och som säkert bidragit till berömmelsen. Många av namnen är mycket ovanliga. Av de 31 olika namn barnen fick (Uno förekommer två gånger) är det hela 16 som idag (=1999-12-31) färre än tusen svenskar bär:
 
Bertrand heter 215 män varav 46 använder det som tilltalsnamn
Evelin 504 (218)
Femi 5 (4)
Gotton 29 (12)
Imri 6 (4)
Lamuel 1 (1)
Persis 8 (2)
Quintus 11 (2)
Rurik 161 (53)
Vitux 0(0)
Xeriph 0 (0)
Yngvar 100 (17)
Zebi 0 (0)
Århild 4 (1)
Ädla 6 (5)
Ödevi 0 (0)

387
Hej Kjell!
 
Ett litet tillägg. I SvD artikeln du citerar står det: Den nu bortgångna var alltså den sista kvarlevande i den alfabetiska
syskonkretsen. Om man räknar även Pelle Holm till den alfabetiska syskonkretsen så stämmer påståendet inte riktigt, eftersom han inte dog förrän 1980 enl Nationalencyklopedien.
 
Återigen, tack för att du kunde bekräfta och klarlägga mina påståenden.

388
Tack Kjell!
 
Verkligen roligt och intressant att få familjen Holm ordentligt klartlagd!!!
 
Ett litet tillägg till mina latinska nummer namn. De kan ju konstrueras på mer än ett sätt:
 
Septimus 1 (0)
Octavius 3 (0)
Oktavius 3 (1)
 
Septima 4 (0)
Octavia 41 (3)
Oktavia 108 (2)
 
Vill ni söka själva på vilka namn som förekommer i befolkningen kan ni göra det på SCBs hemsida:
 
http://www.scb.se/befovalfard/sakomraden/namn/namnsok.asp

389
Hej Sam!
 
Jag har på samma sätt som du tittat efter nummernamn i dagens svenska befolkning. Jag har sökt dels efter de latinska primus, sekundus osv och motsvarande femininformer, dels de svenska ettan, tvåan osv.
 
Primus heter 51 män idag vara 20 använder det som sitt förnamn
Qvintus 11 (2)
Quintus 21 (4)
Sextus 1 (0)
 
Kvinnor:
Prima 5 (1)
Quinta 1 (0)
Sexta 1 (1)
Nona 37 (27)
Deka 15 (14)
 
Övriga latinska räknenamn: Secundus, Tritius, Quadrus, Septus, Octus, Nonus, Secunda, Tritia Quadra, Septa och Octa förekommer inte som förnamn i svenska folket.
 
Män:
Ettan 1 (1)
Nian 2 (1)
Tian 13 (5)
Elvan 4 (4)
Tolvan 1 (1)
 
Kvinnor:
Ettan 7 (4)
Åttan 3 (0)
Nian 26 (21)
Tian 14 (3)
Elvan 111 (72)
Tolvan 2 (1)
 
Övriga räknenamn av ovanstående typ förekommer inte idag. Sedan är det ju en annan sak om ovanstående förnamn verkligen är tänkta som räkne-namn. Andra har ju säkerligen en annan tanke bakom, ex. Elvan! Andra kan tänkas bäras av personer med invandrarbakgrund och alltså ha en helt annan språklig bakgrund.

390
Leksand / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-01-14
« skrivet: 2001-01-01, 23:07 »
Hej Torsten!
 
Tack för dina mycket intressanta upplysningar!

391
Leksand / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-01-14
« skrivet: 2001-01-01, 01:37 »
Fel århundrade - förlåt! Alltså finns det minns två Per Jansson Tysk, Östra Rönnäs, Leksand!

392
Leksand / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-01-14
« skrivet: 2001-01-01, 01:33 »
Per Jansson Tysk
 
Hej Helena!
 
Mina uppgifter om Per Jansson Tysk skiljer sig något från dina. Förmodligen är mina felaktiga och vill egentligen bara få detta bekräftat. Så här ser mina uppgifter ut:
 
Per Jansson Tysk, 1751-1806, soldat
gm.
Karin Olsdotter
 
barn:
Kerstin Persdotter 1781-04-04, N:o 7, Östra Rönnäs.

393
Leksand / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-01-14
« skrivet: 2001-01-01, 01:22 »
Magnus Bockman (Magnus Borckman) 1712-1762
 
Jag undrar om någon har några upplysningar om Magnus Bockmans härstamning. Han var soldat och bosatt på Noret och Åkerö i Leksand.
 
Gift med Anna Stina Boberg.
 
Möjligen härstammar Magnus Bockman (på något sätt) från någon tysk adelssläkt. Om det är riktigt och i så fall hur vet jag inte.

394
Hej Nils!
 
Några kommentarer:
 
* Peter J Partout anges som född 1762 och antagen som soldat 1778-12-28. Han underskrider därmed den vid den tiden gällande minimiåldern, 17 år. Marginellt, men dock. En gissning är att han var ett eller annat år äldre. Det var mycket vanligt att soldaterna fuskade med sin ålder.
 
* Sjogerstad (R) och Segerstad (R) förväxlades ofta med varandra. Ett tips är kanske att även kolla Segerstad (R).
 
Din släkting nämns även av Gabriel Wallgren:
http://home4.swipnet.se/~w-48676/wallgren/slaktd.htm
 
Och av Rolf Alnefelt i Den indelta arm?n i Vartofta härad, 1974.
 
Jag har inte direkt forskat på din släkting, men har uppgifter om honom på följande ställen:
 
* Lysnings- och vigselbok, Gudhem 1810-07-03 [Far till brudgummen, Johan(nes) Partout].
 
* Utflyttningslängd Åsele B:1 1/2 1799, Nr. 15
 
* Inflyttningslängd Fröjered 1799-06-12
 
* Jag har hittat 7 barn till Johan Partout (även han trumslagare) och Maria Svensdotter i Fröjered. (men det är en annan historia). Maria var kusin till min ff ff f, därav mitt intresse.
 
* Fröjered finns med i Släktdatas, Göteborgs, reigster, och är sökbara över internet.
 
* Av intresse kan kanske också vara att någon av Partouterna (minns inte förnamnet) även han soldat var bosatt på Åsele tå, som är väl värt ett besök för oss med släkt i faggorna.
 
Hoppas att ovanstående kan vara av lite intresse och hjälp, även om det inte direkt är svar på din fråga.

395
Hej Rune och Mikael!
 
Tyvärr har jag inte haft tillfälle att efterforska den Holmska familjens öden och äventyr. Kan dock bidra med en detalj. Århild Ädla Ödevi var gift med landsfiskal Pira och bosatt i Tranås.

396
Övrigt om förnamn / Udda stavning av förnamn
« skrivet: 2000-11-14, 11:35 »
Hej Marie!
 
Ja båda är verkligen krystade.
 
Jag har hittat en ny (ny för mig) web-sida:
 
http://www.scb.se/befovalfard/sakomraden/namn/namnsok.asp
 
där man kan se hur många som verkligen bär dessa namn!
 
Äwah stoltserar 1 kvinna med
Bho 2 män och
Ulph 7 män
 
Dvs i den officiella folkbokföringen, däremot är det kanske fler som stavar sitt namn så privat.
 
Så än så länge får vi väl lov att säga att Äwah leder?! ;-)
 
Mvh
 
Aachäh

397
Adoptioner / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-05-29
« skrivet: 2000-10-25, 21:54 »
Hej Cade Ewerth!
 
Om du ställer din fråga under Sveriges dödsbok så kan säkert någon finna din farfar där och ge dig mer upplysningar, men kanske allra enklast är att du frågar din farmor. Fast det är kanske så att ni inte har någon kontakt?

398
Hej Torbjörn!
 
Mycket intressant. Jag tror nog att vi kan utgå från att det är Hångsdala som gäller. Vad tror du om min teori om fadern? (se Annika Eriksson disk) Först kände jag att det mest var ett hugskott, men efterhand känner jag att jag blivit ganska övertygad. Ingenting kan naturligtvis bevisas, men det ger åtminstone en rimlig förklaring till varifrån namnet Salberg kommer.

399
Hej Marie!
 
Några små diskussioner om denna kategori av förnamn har förts tidigare här på anbytarforum:
 
Anbytarforum: Språk, ord och namn: Personnamn: Förnamn: Octavia
 
Anbytarforum: Språk, ord och namn: Personnamn: Förnamn: Teolinda
 
Särskilt roligt tyckte jag dock ditt exempel med förnamnet Punkt var. Det har jag aldrig hör förut!
 
Däremot har det berättats för mig en parallell till detta. Om historien är sann eller inte är en annan fråga, men det går kanske att få utrett här. Det sägs att professor Pelle Holms föräldrar (ni vet han som bland annat skrivit Ordspråk och talesätt) gav sina barn tre namn vardera. Första barnet fick förnamn som började på A, B och C osv. Sista flickan fick heta Århild Ädla Ödevi (eller något liknande). Så bar det sig inte bättre än att ett barn till blev till och föddes. Han fick heta Pelle, eftersom det sägs att den sista griskultingen i en griskull kallas just för pellen i Småland.
 
Pelle i detta fall skulle alltså vara en parallell till Punkt.
 
Med förhoppning om att någon genealog som känner till Pelle Holms äldre syskon kan rätta till detaljerna i ovanstående historia (skröna?).

400
Hej Leif!
 
En första reflektion är att dina formler borde ta hänsyn till att ett antal anor i en viss generation är okända. Om andelen okända anor i generation n är o(n) tror jag att dina formler blir enligt nedanstående:
 
1. g(n)= a(n)/(2^2-o(n))
2. G(n)= a(n)/(2^(n+1)-2-o(n))
3. Gv(n)=av(n)/(2^(n+1)-2-o(n))
 
En andra reflektion är att formel 1 ger samma släktskaps-procent oberoende av om du väljer att utgå från t.ex. 9de eller 10de generationen i ditt exempel ovan. Förutsatt att ytterligare släktskap inte tillkommer i 10de generationen. Släktskapsprocenten med Ingemar Stenmark blir alltså lägre om jag gör beräkningen utifrån 10de generationen istället för 9de när det gäller formel 2 och 3.
 
Formel 3 innebär t.ex. att:
* syskon är mer släkt än dubbelkusiner (lika många  = 100% anor gemensamma i generation 2)
* halv-syskon är mer släkt än kusiner (lika många = 50% anor gemensamma i generation 2)
* kusin är mer släkt än dubbel-syssling (lika många = 50% anor gemensamma i generation 3)
* dubbel-kusin är mer släkt än kvadrupel-syssling (lika många anor = 100% gemensamma i generation 3)
[Man kan nog vara kvadrupel-syssling på olika sätt. Den situation jag tänkt på är när A och Bs mormödrar är systrar, farmödrar är systrar, morfäder är bröder och farfäder är bröder, eller en motsvarande situation]
* syssling är mer släkt än dubbel-brylling (lika många anor = 25% gemensamma i generation 4)
 
Det känns svårt att ha en uppfattning om detta. Jag tycker i alla fall inte att det är självklart. Det beror nog på i vilket sammanhang man tänker sig. Om man ser till hur ett arv kan vandra i en släkt genom generationerna så tror jag att formel 1 är den mest riktiga för att beskriva släktskapet.
 
Psykologiskt sett kanske man upplever ett närmare släktskap som mer betydelsefullt än flera avlägsnare, dvs formel 3 stämmer då bättre.
 
Jag tror att det är viktigt att försöka definiera i vilket avseende man vill studera släktskap. Handlar det om genetiskt arv, socialt arv, ekonomiskt arv, psykologiskt upplevd grad av släktskap. Vill jag t.ex. veta risken för att jag och Ingemar Stenmark bär på samma genetiska sjukdom på grund av ett släktskap? Vill jag bedöma i vilken mån och utsträckning jag och en släkting bär på samma värderingar och sociala bakgrund? Eller handlar det om en rent matematisk kalkyl?
 
Det är ingen tvekan om att min / vår syn på släktskap och vad som är nära och avlägsna släktingar kan se helt annorlunda ut i andra kulturer. Jag tror därför att vi bör vara försiktiga innan vi alltför tvärsäkert uttalar oss om vad som är rätt syn på och uppfattning om nära eller avlägset släktskap.
 
Det sägs t.ex. att du om du har judisk härstamning i rakt nedstigande led på mödernet kan ansöka om och bli medborgare i staten Israel samma dag du anländer till landet oberoende av om du och dina släktingar i många generationer bakåt tidigare varit medvetna om sitt arv. Däremot om du härleder ditt släktskap på fädernet har du inte samma rättigheter. Med ett sådant sätt att se på saken blir det i vissa avseenden inte så intressant att känna till släktskapsförhållandena på fädernet. Dock med alla reservationer för att jag inte alls är kunnig inom området judisk genealogi eller släktskapsuppfattning. Det kanske någon annan kan klarlägga bättre än jag. Här ville jag bara använda det som ett exempel på att synen på grad av släktskap är något som varierar med kultur, religion och etnisk tillhörighet.

401
Hångsdala / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-30
« skrivet: 2000-10-20, 21:04 »
Dear Mr. Stark,
 
I have little information to add to yours, but I have a few more things concerning Sven Andersson Stark.
 
First of all his name before he became a soldier was without doubt Sven Andersson that is his fathers name was Anders.
 
I find the following information about him in the book Den indelta arm?n i Vartofta härad [The swedish army in Vartofta county] by Rolf Alnefelt, 1974, p 290.
 
The information in this book is mainly based on the swedish military registery. (generalmönsterrullor)
 
Sven Andersson Stark, born around 1788 in Västergötland, admitted to military service at 1809-03-29. Before that he had been a vagerings-man. He took part in the war against Napoleon 1813-1814. Died on 1830-03-13 at the soldiers home (torpet) of serious fever which lasted for a long time.
 
My comments:
 
First of all the year of birth 1788 is a bit unreliable. The soldiers often wanted to appear to be younger then they actually were in order to be able to stay in service for a longer time.
 
Västergötland that?s a county in Sweden. In the beginning it was registered in which county the soldiers were born not in which parish.
 
Vagerings-man For each soldier there was another man, not actually trained as a soldier, who could take his place if the soldier was killed in a war or was old and not any longer fit for service. Often you first became a vagerings-man and a part of the military system, and then later an actual soldier.
 
He was a member of Kungliga Skaraborgs Regemente that is Royal Skaraborgs Regimente and Vartofta kompani.
 
The number of the rote was 461 and the name of the homestead Gullerstorp. The buildings are torn down, but the number shield is preserved and in the ownership of a private person, Arne Sandberg in Gullerstorp.
 
With the help of the following coordinates X4360 Y7985 you can find the location of the homestead on the map Gröna Kartan Ulricehamn 7D NO
 
You can bay the map directely online at:
 
http://www.lantmateriet.com/kbindex.htm

402
Dop / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-04-07
« skrivet: 2000-10-19, 19:22 »
Hej Ann-Christin!
 
Om jag minns rätt på rak arm så finns föreskriften om detta i 1686 års kyrkolag.

403
Hej Torbjörn!
 
Tänker jag fel om jag likställer inavel med anförlust?
 
Anförlusten är lätt att beskriva. Anförlusten kan räknas utifrån en viss person med avseende på xte generationen bakåt i relation till den personen.
 
Om probanden har 768 anor i 10de generationen av maximalt 1024 (=2^10) tänkbara är anförlusten = (1024-768)/1024 = 25%.
 
Även i de fall där inte alla anor är kända kan man beräkna anförlusten. Säg till exempel att vi känner till 1024 anor i probandens 12te generation , men att det egentligen handlar om 768 kända personer, resten är anförlust. Övriga 3072 anor i 12te generationen är okända. Då kan vi säga att anförlusten med avseende på probandens 12te generation är 25% av de 25% av anorna vi känner till i 12te generationen.
 
Den totala anförlusten räknad på detta sätt blir rimligen successivt större ju fler generationer man räknar med. Räknar vi ända tillbaka till Adam och Eva så är den totala anförlusten i det närmaste 100%.
 
Det kanske bästa måttet på inaveln blir kanske att räkna ut anförlusten per generation bland de kända anorna, dvs i det senare fallet är den genomsnittliga anförlusten per generation
1-0,75^(1/11)= 2,58% per generation.
 
Vem känner förresten till den högsta genomsnittliga anförlust i någon svensk släkt räknat på säg 5 generationer?
 
Ett annat sätt att visa på anförlusten är att redogöra för den generation för generation. Säg att det i det andra exemplet är fråga om att probandens föräldrar är kusiner. Då skulle man kunna säga att anförlusten med avseende på generation 2 är 25% i övrigt ingen anförlust med avseende på generation 3-12 bland de kända anorna.
 
Ett annat exempel. Om en egyptisk faraonisk kungadotter haft anor som består av syskongiften i 10 generationer bakåt blir den genomsnittliga anförlusten:
1-0,00195^(1/9) = 50% per generation. Det är ju den största anförlust / inaveln som är tänkbar. Om en sådan inavel faktiskt är möjlig utan att man drabbas av allvarliga genetiska sjukdomar som gör att släkten dör ut är en annan fråga.
 
Man borde även på liknande sätt kunna räkna ut den genomsnittliga inaveln / anförlusten i en viss by eller bygd under en viss tidsperiod. Det i sin tur skulle kanske kunna vara någon sorts mått på hur isolerad en viss by varit.
 
På liknande sätt skulle man även kunna försöka räkna ut hur stor andel av de personer som levde på 1000-talet i Sverige som man själv eller genomsnittssvensken är släkt med. Det finns dock många olika fallgropar här, vilket nog gör att sådana beräkningar blir högst hypotetiska.

404
Hej Marcus!
 
Verkligen intressanta formler och uträkningar och så vitt jag kan förstå helt korrekta. En liten fråga bara för att se om jag fattat rätt. När du talar om andelen gemensamma förfäder är det så då att du utgår från ett idealtillstånd där det inte finns anförluster i de generationer som är äldre än den / de närmaste släktskapsgenerationen?
 
Säg till exempel att just de tre föräldraparen till Thomas Sverkers och Ingemar Stenmarks gemensamma anor alla är kusingiften då borde andelen gemensamma förfäder vara mindre även om man nog inte kan tänka sig att släktskapet är mindre?

405
Hej Anders!
 
Tack för dina uppgifter. Sannolikt är det dock fråga om en annan Sven Salberg. Man kan tro att namnet Sven Salberg skulle vara ovanligt. I registret till Rolf Alnefelts bok Den indelta arm?n i Vartofta härad hittar jag inte mindre än 5 olika soldater med detta namn, varav ingen verkar vara identisk med vår Sven Salberg.
 
Tyvärr vet vi inget alls om Sven Salberg annat än att han är far till Ingeborg Svensdotter (f 1697) enligt död- och begravningsboken för Sjogerstad. De uppgifter jag lyckats gräva fram om Ingeborg Svensdotters födelseförsamling pekar på Hångsdala (R).
 
Det finns flera olika kandidater till vem Sven Salberg var:
 
1. Sven Björnsson, soldat, är den ende Sven som jag lyckats hitta i kyrkböckerna (vid en mycket hastig genomläsning) i Hångsdala vid denna tid, som skulle kunna vara far till Ingeborg Svensdotter.
 
2. Om Salberg är ett soldatnamn finns det dock flera andra tänkbara alternativ bland soldaterna i Hångsdala vid denna tid:
 
* Sven Hansson, antagen 1695-12, avsked 1702-06-26 , Nr. 460, Skaraborgs regemente för Hångsdala Knaggegård.
 
* Sven Olofsson, antagen 1683, död 1701-05-22 i fält, Nr. 461 Skaraborgs regemente, Gullerstorp, Hångsdala.
 
* Sven Andersson, antagen 1681, transporterad till Hångsdala Ledsgård 1693 från nr 576, avsked 1694-08-09 som gammal och sjuklig, Nr. 462 Skaraborgs regemente, Hångsdala Ledsgården.
 
* Sven Andersson, antagen 1685-04-13, död 1703-05-30 i fält, Nr. 464 Skaraborgs regemente, Hångsdala Storegården
 
* Sven Björnsson, antagen 1703, kvar 1706, Nr. 466 Skaraborgs regemente, Hångsdala Klockaregård, dvs densamme som förekommer i kyrkoböckerna enligt ovan. (Roten återbesatt med annan soldat 1709, dvs efter Poltava, vilket för övrigt gäller hela Skaraborgs regemente)
 
Uppenbart är alltså att det finns flera olika soldater i Hångsdala (R) med förnamnet Sven att välja på.
 
I Rolf Alnefelts bok hittar jag omkring 157 män som varit indelta soldater på något av torpen i Hångsdala (R) genom åren. Ingen av dessa är känd med soldatnamnet Salberg!
 
Särskilt intressant i detta sammanhang är dock ovanstående Sven Andersson. Han transporteras hit från Nr. 576 Saleby Hulegården i Slöta Sn!
 
Av soldaterna i Saleby (Hulegården resp. Trädgården) använder 6 soldatnamnet Salberg, 2 Sal och 1 Salin.
 
Man bör nog även notera att i de äldsta Generalmösterrullorna för Skaraborgs regemente är soldaterna angivna med sina patronymikon inte soldatnamn.
 
Berget ifråga är alltså Ålleberg, strax utanför Falköping. Saleby herrgård ligger precis söder om Ålleberg i Slöta Sn.
 
Min bästa gissning är alltså att Sven Salberg är identisk med soldaten Sven Andersson, Nr. 576 Skaraborgs regemente, Salbey Hulegård, Slöta Sn. 1693 transporterad till Nr. 462 Hångsdala Ledsgård, Hångsdala Sn. Avsked 1694-08-09.

406
Hej igen Torbjörn!
 
Så här ser mina antaganden och förmodanden ut när det gäller Ingeborg Svensdotter och hennes bostadsorter:
 
1. Född omkring 1697 i Hångsdala (R). Far: Sven Salberg [Om Salberg är ett soldatnamn skulle detta kunna vara densamme som Sven Björnsson]. Mor: Kierstin Nilsdotter.
 
2. 1721-07-01 ungefärlig tidpunkt när Erik Friberg återvänder från Rysk fångenskap.
 
3. Någon gång mellan 1721-07 och 1723-01 gifter sig Erik Friberg och Ingeborg Svensdotter.
 
4. 1722-09-18 Erik Friberg approberas till Bestorp, Falköpings lfs.
 
Maria, Kirstin, Annika föds.
 
5. Afsked 1729-06-07.
 
6. Jonas Eriksson Sahlberg föds i Segerstad (R) 1730-03-21.
 
7. Erik Friberg dör 1732-02-10 i Segerstad (R)
 
8. Ingeborg Svensdotter med barn flyttar sannolikt till Borgunda (R) före 1748.
 
9. 1755-02-16 Flyttning från Borgunda (R)till Sjogerstad (R).
 
10. 1760-03-22 Flyttning från Sjogerstad (R) till Borgunda (R)
 
11. 1785-03-14 Flyttning från Borgunda (R) till Sjogerstad (R)
 
12. 1786-03-20 Ingeborg Svensdotter dör i Sjogerstad (R).
 
Dödsnotisen stämmer alltså helt och hållet med dina uppgifter.
 
Jag tror dock att den Ingeborg Svensdotter som dör i Sjogerstad 1786 (född 1697) inte är identisk med den som föds i Sjogerstad 1697-01-17. Denna senares far är Sven i Stora Hagåsen och hennes farfar Lars Jonsson i Jon Svensgården i Loringa. Det är alltså en betydande förväxlingsrisk och jag var helt och hållet inne på ditt spår till dess jag fann uppgifterna om att Ingeborg Svensdotter var född i Hångsdala (R). De enda tre uppgifter som jag funnit om Ingeborg Svensdotters födelseförsamling pekar alla på Hångsdala.
 
Du får mer än gärna fortsätta sökandet efter ytterligare uppgifter i Hångsdala (det misstänker jag är mest fruktbart). Själv kommer jag den närmaste tiden att arbeta med en del militära rullor för att försöka hitta ytterligare uppgifter om Erik Friberg. Om Ingeborg Svensdotters far, Sven Salberg, var soldat, kanske identisk med Sven Björnsson som jag nämt ovan, så bör i så fall Erik Friberg och han deltagit i samma krig, bland annat slaget vid Poltava. Men som sagt än så länge är detta en ren spekulation och gissning, men i alla fall något att arbeta vidare efter.

407
Ett litet tillägg:
Jag nämner ett barn Maria ovan som dör 1705-10-27. Hennes pappa hette Sven Björnsson och var soldat för Klockaregården. Han antogs 1703 och var kvar 1706 enligt Rolf Alnefelt, Den indelta arm?n i Vartofta härad.
 
Ett litet tillägg till:
Det är uppenbarligen inte helt lätt att fastställa vem Ingeborg Svensdotter var och var hon föddes. Vi är fyra släktforskare med fyra olika uppgifter om detta:
* Ingeborg Svensdotter, f. 1796, Rådene (R) enl. Per Dahlberg http://www.algonet.se/~dodge/jacobsson/johannes.html
* Ingeborg Svensdotter, Sjogerstad (R) enl. dig (Torbjörn Näs), http://hem.passagen.se/alterego/MORFAR.HTM.
* Ingeborg Pärsdotter enligt Pär Ström i Svenska Antavlor, 1995, s. 487
* Ingeborg Svensdotter, Hångsdala (R) enligt mig (Åke Tilander).
 
Det ska bli spännande och se om vi kan komma vidare med detta i framtiden.

408
Hej Torbjörn!
 
När det gäller uppgiften att Ingeborg Svensdotter är född i Hångsdala (R) har jag funnit den på följande tre ställen. Jag tror att det är de enda uppgifter om födelseförsamling jag funnit för henne. I vart fall hittar jag inte några andra uppgifter vid ett hastigt genombläddrande i min pärm. Har du andra uppgifter om födelseförsamlingen är naturligtvis intresserad!
 
* Dala (R) C:2, s. 595; 3/7 1755-02-16 Jonas Ericsson Salberg (ryttare, ogift); h. Ingeborg Svensdr. (Enka hans moder); Annica Ericsdr. (Piga hans syster) flyttar ut från Borgunna till Siogerstad. Här anges att Ingeborg Svensdotter är född i Hångsdala 1697.
 
* Dala (R) C:2, s. 609; 3/7 1760-04-?? Inflyttning till Borgunna från Siogerstad. Jonas Ericsson Salberg ; Maria Olofsdr. (Bondefolk i Skinnarstorp); Eric n.m. Siogerstad 31/10 1759 (deras son); Ingeborg Svensdr. (Enka husfars moder). Även här anges födelseorten till Hongsdala 1697.
 
* Borgunda AI:1, s. 67; Svar 53089 2/2. Assertorp. Enk. Ingeborg Svensdr. Bor tillsammans med Jonas, Maria + 4 barn anges som utflyttad 1785 till Loringe. Även här anges hon som född i Hångsdala 1697.
 
Den Ingeborg Svensdotter du talar om måste vara densamme som är född 1697-01-17 i Sjogerstad, tror jag. Lars Jonsson, dvs farfar (sänior i Loringa är närvarande vid dopet).
 
När det gäller Hångsdala så har jag bara hunnit göra mycket ofullständiga efterforskningar efter föräldrarna där. Jag har två napp som jag ännu inte kunnat avföra från dagordningen.
- En Kirstin Nilsdr. dör 1749-03-20 84 år gammal.
- Ett barn Maria dör 1705-10-27. Fadern är Sven Bengtsson(?) sold. för Klackeng.
Men som sagt om detta är rätt personer är mycket osäkert.
 
När det gäller Annika Eriksdotter tror jag att jag funnit rätt person. Jag återkommer i den diskussionsgruppen när jag hunnit göra de sista kontrollerna. När det gäller Maria Eriksdotter har jag följt henne hela vägen till dess hon dör 1805-07-16 i Krogstorp, Våmb (R). Även när det gäller henne lovar jag att återkomma.
 
När det gäller Erik Friberg finns mycket spännande att säga. Det ser ut som att han tillfångatogs vid Poltava 1709. Satt 12 år i Rysk fångenskap innan han återkom som soldat på det aktuella soldattorpet. Allt enligt GMR. Här är jag dock mitt uppe i mina efterforskningar, så jag får be att återkomma när jag kan lämna bättre besked om detta. Det jag försöker klarlägga just nu är vilken rote och församling han tillhörde före fångenskapen. Om han hade familj före fångenskapen och vad som i så fall hände med den. Men om allt detta hoppas jag att jag så småningom kan lämna besked.

409
Hej Annelie!
 
Det är helt riktigt. Detta är min Erik Friberg. Åtminstone är det min slutsats eftersom namn och ålder är rätt och det inte verkar förekomma någon annan soldat i Västergötland med namnet Erik Friberg vid denna tidpunkt som han kan förväxlas med.
 
Sonen Jonas som föds 1730-03-21 är nog Jonas (Eriksson) Sahlberg. Honom och ett par av de övriga barnen har jag lyckats följa i detalj tills de dör. Modern hette Ingeborg Svensdotter född i Hångsdala (R).
 
Jag är fortfarande förbryllad över att jag inte lyckas återfinna barnens födelse i Falköpings lfs. Familjen bor ju bevisligen där. Min teori är att födelse- och dopboken dessa år är ofullständig på ett eller annat sätt, men jag har inte lyckats belägga det.
 
Tack för din hjälp!!!

410
Äldre ord A - K / Fränka
« skrivet: 2000-10-05, 22:22 »
Hej Urban!
 
Detta är ju ett vanligt enkelt diskussionsforum kanske närmast att likna vid ett kafferums-samtal eller några snabba repliker vid ett hastigt möte. Jag tror du helt missuppfattat min och andras ambitionsnivå med våra inlägg. Inte gör jag anspråk på att presentera några vetenskapliga sanningar eller väl avvägda och finsplipade formuleringar utan snarare att ge id?er, funderingar, tips och framkasta reflektioner kring ett tema med förhoppningen att kanske kunna bidra till en process som kan leda frågeställaren fram till ett svar precis som vi gör vid andra samtal.
 
Strikt vetenskapliga diskussioner lämpar sig bäst i akademiska tidskrifter, knappast i ett diskussionsforum enligt min mening.

411
Äldre ord A - K / Fränka
« skrivet: 2000-10-05, 21:54 »
Hej Jörgen!
 
Det finns mycket man kanske skulle kommenterat i Urbans inlägg. De var långa och faktaspäckade och som sagt innehöll mycket man kunde fundera vidare kring, ifrågasätta och diskutera. Vilket i sig är positivt och roligt.
 
När det gäller ditt första citat tycker han att du inte skulle använt ordet alltså. Naturligtvis har ett ords ursprung, uppkomsthistoria och senare utveckling sin betydelse för hur vi idag tolkar och uppfattar det och för dess innebörd vid en viss historiskt given tidpunkt. Jag uppfattar det inte på det sättet att du gör anspråk på att genom att påvisa ordet fränkas historiska ursprung därmed slutgiltigt och otvetydigt bevisat dess innebörd. Jag uppfattar Urban däremot som att han missuppfattat och övertolkat det du skriver och därmed dragit slutsatsen att ditt resonemang principiellt är felaktigt.
 
Det andra citatet valde jag att inte ta upp. Jag tror nämligen att vi alla från början till slut varit överens om att uttrycket mina fränkor och fränder är synonymt med mina manliga och kvinnliga släktingar. När vi talar om ett kollektiv av fränkor eller ett kollektiv av fränder så kan även de närmaste släktingarna vara inkluderade. Det har som sagt inte någon invänt emot.
 
Men det var inte det som det konkreta exemplet gällde. Det gällde en viss namngiven kvinna som betecknades som Gabriel Gyllengrips närskylta fränka. Urban tycks mena (med risk för att jag misstolkat honom) att denna person mycket väl även kan vara t.ex. hans mor, syster, dotter. Min uppfattning är att man i det konkreta fallet skulle betecknat kvinnan som t.ex. Gabriel Gyllengrips faster inte fränka. På denna punkt verkar det som att vi inte kan komma till konsensus.

412
Äldre ord A - K / Fränka
« skrivet: 2000-10-05, 15:46 »
Hej Urban!
 
Riktigt vad du menar med att bevisbördan är din förstår jag inte. Här kommer dock mina resultat:
 
Fränkor
 
När det gäller ordet fränkas ursprung och språkliga innebörd så förefaller samtliga som gjort inlägg vara överens om vilken denna innebörd är. Vi tycks däremot skilja oss när det gäller frågan om hur ordet använts vid mitten av 1600-talet. Jag har hävdat att man inte använde ordet fränka om sina allra närmaste kvinnliga släktingar för vilka man har andra släktskapsord som t.ex. mor, syster, dotter etc.
 
Mina bevis för detta? Jag har sökt i en ytterligt liten del av de relevanta primärkällorna och även i ordböcker och uppslagsböcker, men inte någonstans kunnat finna något enda exempel på att man benämnt sina närmaste kvinnliga släktingar för fränkor. De exempel på användningen av ordet fränka (eller frände) jag funnit gäller alltid mer avlägsna släktingar för vilken man inte vid denna tid har något mer precist släktskapsord, t.ex. fars kusiner, mors kusiner, sysslingar etc. När det gäller kvinnliga kusiner är jag mer osäker. Det skulle kunna vara så att de någon gång benämns fränkor. Jag har dock inte heller kunnat finna något sådan exempel.
 
Om någon har lyckats finna något exempel på att de allra närmaste släktingarna kallades för fränkor eller fränder vore det tacknämligt om ni ville bidra med det.
 
Att bevisa att det inte förekommer skulle kräva att man gick igenom allt relevant historiskt material vilket ju är en omöjligt uppgift. Att bevisa att det förekommer borde vara lättare, om det nu är så.
 
Arv i kvinnliga led
 
När det gäller frågan om en kvinna ärver via en död kvinna, t.ex. om en flicka ärvde sin morfar om mamman dött dessförinnan, kring 1650, gäller ungefär samma situation. I det lilla fåtal primärkällor jag haft möjlighet att ta del av har jag inte kunnat finna något enda sådant exempel. I sekundärlitteraturen har jag bara hittat ett exempel på att denna fråga diskuterats. Göran Inger, professor emeritus i rättshistoria, Uppsala Universitet, hävdar i sin bok Svensk rättshistoria att kvinna inte ärver via död kvinna vid denna tid.
 
Att faktiskt bevisa detta är en monumental uppgift som kräver att man går igenom allt relevant historiskt material. Att motbevisa det borde vara betydligt enklare om Göran Inger har fel. Jag har dock inte lyckats motbevisa att Göran Inger har fel, utan utgår, tills motsatsen bevisats, att han har rätt i sitt förmodande.
 
Om någon har något exempel på att en kvinna ärver via död kvinna vid denna tid vore det mycket intressant att få ta del av.
 
Andra släktskapsord
 
När det gäller andra släktskapsord är det utmärkt att Urban påpekar den utveckling som skett och osäkerhet som funnits och fortfarande finns. Inte heller idag tror jag att man alltid kan utgå ifrån att en kusin är två-männing, en syssling, små-kusin tre-männing, en brylling fyr-männing och en pyssling en fem-männing eller mer avlägset släkt. De dialektala skillnaderna är stora, tror jag. Nog har vi väl alla stött på människor som använder dessa tre ord på ett annat sätt än vi själva?

413
Äldre ord A - K / Fränka
« skrivet: 2000-10-03, 15:50 »
Hej Urban!
 
Ditt inlägg är intressant och väl värt att läsa. Det är så långt och innehållsrikt att det finns många intressanta punkter och trådar att ta upp. Jag kan bara beröra några.
 
* Först om fränka. Det är helt rätt som Jörgen Tollesson skriver att ordet fränka blott och bart betyder vilken kvinnlig släkting som helst utan att närmare ange släktskapet. Min poäng var dock att man knappast i praktiken använde beteckningen fränka om nära kvinnliga släktingar för vilka man har andra släktskapsord, t.ex. mor, syster osv. Jag håller helt med om att man språkligt sätt skulle kunna göra det, men min fråga är: förekom det i praktiken? Känner någon till något konkret exempel på när någon omnämner sin kusin (eller mor eller syster) som sin fränka vid mitten av 1600-talet?
 
2. Jag är helt på det klara med att arv kan och har kunnat vandra underliga vägar genom olika släkter. Om i tur och ordning följande personer dör: mina barn + min fru + mina syskon; mina föräldrar; mina mor- och farbröder; mina kusiner; mina kusinbarn; deras äkta hälfter, så kommer mina kusinbarns mäns och hustrurs arvingar, t.ex. deras föräldrar att ärva min kvarlåtenskap. Sådana märkliga arvsgångar inträffar då och då.
 
Det var dock inte en sådan situation det handlade om i Lottas fall. Det jag påstod som sannolikt var att en kvinna (vi kan kalla henne Beda) vid denna tidpunkt inte verkar ärva genom kvinna (Anna). Den situation det handlar om är ju när kvinnan som arvet går via (Anna) är död vid arvlåtarens frånfälle. Alltså inte när Anna fortfarande lever. Om Anna fortfarande lever kan naturligtvis arvet gå via henne oberoende av om det skiftas eller ej.
 
De exempel du ger verkar handla om när Anna först ärver men arvet förblir oskiftat och sedan Beda ärver när sedan Anna i sin tur dör. Om kvinnor överhuvudtaget har arvsrätt är det självklart att arv kan vandra den vägen i en släkt.
 
Du frågar om källor. Så här skriver Göran Inger professor emeritus i rättshistoria i sin bok Svensk rättshistoria på sid 31 Dock tycks det ha varit så, att kvinna som var släkt med den döde genom kvinna, t.ex. dotterdotter, mormor, moster och systerdotter saknat arvsrätt.
 
* Du refererar till Margretelundsprocessen 1719-1723. I relation till den tidpunkt vi diskuterar mitten av 1600-talet är den väldigt sen och jag tror inte att man utifrån situationen då kan dra slutsatser om hur det var på mitten av 1600-talet. Just under de första årtiondena på 1700-talet sker stora förändringar i samhället och på lagstiftningsområdet. Viktigt i detta samanhang är ju 1720 års Bördsrättsförordning. Redan innan den har ju redan successivt stora förändringar skett.
 
Det skulle vara intressant om någon kunde ge något exempel på att en kvinna ärver via en (död) kvinna i början eller mitten av 1600-talet. (Helst utaför Småland där läget nog kunde vara lite annorlunda vid denna tid).
 
Det är dock helt riktigt att min slutsats var fel. Det framgår ju om inte annat av Elisabets klarläggande av släktskapsrelationen. Å andra sidan kanske man kan säga att det kanske var just därför som det blev en rättslig tvist av det hela.

414
Hej Annelie!
 
Det är ett utmärkt förslag att göra så. Eftersom jag själv bor i Uppsala så kommer det nog att dröja ett tag innan jag har möjighet att göra det. Om någon släktforskarkollega skulle råka ha vägarna förbi Landsarkivet i Gbg, eller Falköpings bibliotek skulle jag vara mer än tacksam för hjälp. Kanske kunde jag rent av göra en gentjänst. Jag har ju nära till landsarkivet i Uppsala. ;-)
 
En tanke som slagit mig är att det skulle kunna vara så att barnen döpts i en annan församlig, till exempel moderns hemförsamling, och att det är skälet till att de inte finns med i födelse- och dopboken för Falköping sfs. Har någon stött på något sådant i sina forskningar?

415
Äldre ord A - K / Fränka
« skrivet: 2000-09-30, 22:20 »
Hej Lotta!
 
Ett litet tillägg till. Läget jag försökt beskriva så gott jag kan när det gäller bördsrätten är det som gäller före 1720 års bördsrättsförordning. Viktiga förändringar sker då, t.ex. begränsas bördsrätten så att den då inte sträcker sig längre än till kusiner, men även andra väsentliga förändringar sker i och med 1720 års förordning, vilket kan vara bra att ha i minnet just i släktforskningssammanhang.

416
Äldre ord A - K / Fränka
« skrivet: 2000-09-30, 15:14 »
Hej igen Lotta!
 
När det gäller arvsrätten och därmed bördsrätten vid denna tidpunkt så är även kvinnor arvsberättigade sedan ca 1260 (Birger Jarl). De har dock en mycket svarare ställning än männen på flera sätt.
1. För det första är en dotters arvslott bara hälften av en sons.
2. För det andra verkar det som att kvinna inte ärver genom kvinna, dvs dotterdotter, moster, systerdotter, mormor ärver inte.
3. När det gäller just arvejorden så verkar det ha funnits en praxis att en kvinna har en svag ställning när det gäller den. Hon är arvsberättigad men fick nog i första hand sitt arv i form av annan egendom än arvejord.
 
När det gäller Gabriel Gyllengrip så skulle man kunna säga att läget kan vara på tre sätt:
 
1. Alla mellanliggande led mellan honom och Märta Bååt är män, dvs de tillhör samma ätt. Detta är det troliga. Gabriel Gyllengrip har då utan tvekan bördsrätt till arvejorden. Dvs. Claes Rosenholts är skyldig att erbjuda honom och alla andra släktingar med bördsrätt att i tur och ordning köpa jorden. Det är detta jag tycker målet verkar handla om, att någon lägre ner i turordningen har gått före Gabriel Gyllengrip.
 
2. Ett mellanliggande led är kvinna, t.ex. om Märta Bååt är Gabriel Gyllengrips mors kusin på hans morfars sida. I så fall har Gabriel Gyllengrip halv bördsrätt, dvs sannolikt ingen bördsrätt alls så länge det överhuvudtaget finns någon manlig medlem av ätten. Överhuvudtaget är det nog högst osäkert om man kunde hävda bördsrätt via kvinnliga led.
 
3. Fler än ett led är kvinna. Både bördsrätt och arvsrätt saknas definitivt. Dvs. det är uteslutet att Märta Bååt är Gabriel Gyllengrips mors kusin på hans mormors sida.
 
Slutsatsen står nog kvar att det mest sannolika förhållandet är att Lennart Nilsson Bååt och Gabriel Gyllegrips farfar är bröder, men som sagt teoretiskt sett kan det ha förhållit sig på annorlunda sätt.

417
Äldre ord A - K / Fränka
« skrivet: 2000-09-29, 22:59 »
Hej Lotta!
 
Så här resonerar jag:
 
1. En fränka tillhör inte kretsen av de närmaste kvinnliga släktingarna. De använder man ju andra släktskapsord om, syster, mor, faster, moster, svägerska, dotter, farmor, mormor
 
2. Sannolikt kallas inte heller kusiner för fränkor, utan just kusiner.
 
3. Fränkan bör rimligen i detta fall tillhöra en äldre generation, närskylt fränka är då fars kusiner och morskusiner (tredje parentelet) sannolikt inte kusiner till ff, fm, mf eller mm (eller andra kvinnliga medlemmar av fjärde parentelet).
 
4. Eftersom man åberopar bördsrätt bör man väl tänka en agnatisk relation, dvs att Gabriel Gyllengrip och Märta Bååt tillhör samma ätt?
 
Min slutsats är att Lennart Nilsson Bååt och Gabriel Gyllengrips farfar bör varit bröder även om jag inser att även andra släktskapsrelationer inte helt är uteslutna.

418
Soldat Erik Friberg, Lilla Kapellsgården, Bestorp, Falköpings landsförsamling.
 
Erik Friberg approberas 1722-09-18 och erhåller avsked 1729-06-07. Under denna period är han bosatt tillsammans med sin fru Ingeborg Svensdotter på Lilla Kapellsgården, Bestorp, Falköpings landsförsamling. De får (minst) fyra barn:
 
Maria Eriksdotter (född omkring 1723-01)
Chirstin Eriksdotter f. 1726
Annika Eriksdotter f. 1728
Jonas Eriksson f. 1730-03-21 i Segerstad (R)
 
Årtalen får tas med en nypa salt.
 
Den äldsta bevarade födelse- och dopboken för Falköping börjar 1726. Åtminstone ett, kanske 2 av barnen ovan borde gå att återfinna i denna, men anteckningar saknas dock. Inte heller går de att återfinna i någon annan av Falköping pastorats församlingar (dvs. Falköping sfs, Torbjörnstorp, Luttra, Friggeråker), inte heller i närliggande Gökhem pastorats församlingar.
 
Jag utgår alltid ifrån att när jag inte hittar en anteckning som borde finnas så har jag letat på fel ställe. Så känns det även denna gång.
 
Finns någon Västgöta-genealog som kan ge tips om var / hur jag borde leta istället, eller som har en rimlig förklaring till varför uppgiften saknas? Kanske har någon annan erfarenhet av att Falköping C:1 är ofullständig även i andra avseenden?

419
Hej Petter!
en större undersökning det låter mycket intressant.
Hur många?
Vilket geografiskt område?
Vilken tidsperiod?

420
PUL - inte KUL
 
Det är naturligtvis ett stort problem med en lag som stora delar av svenska folket brutit mot.
 
Det finns också ett rättssäkerhetsproblem i att kanske mindre än en tusendels promille av brotten går vidare till domstol. Vem avgör vem som ska sättas dit och vem som ska frias om så många bryter mot lagen. Om man är konspiratiroskt lagd kan man ju säga att det är bra att ha en lag som många bryter mot. Vill man straffa någon som är obekväm i samhället och kanske säger sanningar som de styrande inte vill höra kan det ju vara bra att ha en lag att ta till som den personen faktiskt brutit emot och på så sätt tysta den obekvämes kritik.
 
Samtidigt tycker jag inte att PUL helt ska avskaffas. Det finns faktiskt en hel del saker som bör vara förbjudna när det gäller att peka ut personer med namns nämnande på internet. Tyvärr förbjuder PUL inte bara detta utan så mycket mer.

421
Det finns nog en grupp människor som har fel personnummer både på dödskivan och i officiella register, om man med fel personnummer menar att personnumrets datumdel inte svarar mot det verkliga födelsedatumet.
 
Andra exempel på fel datumdel i personnummer är t.ex. personer som har sitt ursprung i andra länder utan den eminenta svenska folkbokföringen. Detta kan t.ex. gälla barn som kommer som flyktingar till Sverige utan identitetshandlingar och där det sedan är omöjligt att i efterhand fastställa ett födelsedatum. Deras ålder brukar kunna uppskattas genom en medicinsk undersökning. Dessa brukar dock tilldelas 1 januari som födelsedag. I den mån man senare kan fastställa ett verkligt födelsedatum så brukar de sedan få ett nytt personnummer.
 
För säkert 99,99% av svenskarna överensstämmer personnumrets datumdel med det verkliga födelsedatumet. Men egentligen finns inte någon garanti för att personnumrets datumdel ska överensstämma med den verkliga födelsedagen. Det enda man egentligen garanterat med personnumret är att det ska vara ett unikt nummmer, dvs inte bäras av någon annan!

422
Hej!
 
När det gäller PUL så ska man ha klart för sig att den just nu genomgår en revidering i mer tillåtande riktning. Det verkar som att de som skrev PUL inte riktigt förstod hur internet fungerar och vad de gjorde. Om jag skriver ett namn här, t.ex. Lars Andersson, så borde jag ha inhämtat personens tillstånd först, eller snarare redaktören som är ansvarig för detta forum borde ha gjort det. Jag tror att de flesta inser det orimliga i detta. Titta t.ex. i detta forum under avdelningen kändisars härstamning. Vem har frågat dem om lov att lägga ut deras namn här?
 
PUL är, om man ser till lagens bokstav, obsolet. I praktiken har den inte kommit att tillämpas på det sätt som var tänkt därför att detta var orimligt.
 
Av de förmodligen åtskilliga miljoner brott som svenskar begått under senare år mot PUL har endast ett ytterligt litet fåtal fall prövats i domstol. I de fall någon dömts har det handlat om grovt kränkande, osakliga omdömen om namngivna personer. Det bör man nog akta sig för!
 
Visserligen har dessa sidor kunnat stängas efter en lång och utdragen rättsprocess. Ett problem har dock varit att andra personer, helt oberoende av den som först la ut hemsidan, har kopierat och lagt ut den på andra ställen på nätet, i yttrande-frihetens namn.

423
Hej!
 
En fundering som man kan ha är att man om möjligt även forsättningsvis bör kunna sätta likamedtecken mellan jordeboksförsamling/Socken = folkbokföringsf./Sn = kyrklig förs./Sn.
 
Det finns en risk att dessa tre begrepp kommer att omfatta olika geografiska områden.
 
Svenska kyrkan kommer naturligtvis att fortsätta föra de kyrkliga böckerna: dopbok, konfirmationsbok, vigselbok, begravningsbok. Om det begrepp Församling / Socken som används i dessa böcker inte överensstämmer med folkbokföringsbegreppet eller lantmäteriets indelning riskerar vi stor förvirring framöver.
 
Jag är inte rädd för att förändringen av församlingsindelningen kommer att förändras i snabbare takt framöver än vad den gjort tidigare inom kyrkan.

424
Norra Lundby / Norra Lundby
« skrivet: 2000-09-02, 20:40 »
Hej Maria!
 
Jag skulle börja med att ringa Lidköpings tingsrätt och kolla med dem om de har de aktuella domböckerna från Valle tingslag, eller om de vet om de är ivägskickade till något landsarkiv. Ber du dem snällt kanske de rent av gör kopior på handlingarna i det mål du är intresserad av!

425
Identitetsbrickan juli -63
Carl, du frågade vid något tillfälle i denna diskussionsgrupp om någon kände till något dataregister som var mer komplett eller äldre än de ni lagt till grund för Sveriges Dödskiva. Idag hittade jag den identitetsbricka som staten gratis sänt ut till alla födda 1960 eller senare. Ni vet den som ska bäras om halsen vid krig eller krigsfara. Jag fick min bricka i juli 1963. Tillsammans med brickan finns dels en informationslapp där det framgår att övriga svenskar födda före 1960 mot betalning kan beställa en identitetsbricka, dels en liten lapp som är ett registerutdrag ur ett dataregister som uppenbarligen omfattar hela svenska befolkningen.
 
Följande uppgifter finns på registerutdraget:
Mitt niosiffriga personnummer
Mitt efternamn
Samtliga förnamn
En siffra som sannolikt betecknar min födelseförsamling.
Min församling i klartext
Länsbokstaven för länet där jag är född
Fastighetsbeteckningen på fastigheten där jag är född.
Min gatuadress
Postort
Min pappas födelsedatum tillsammans med og b som jag inte vet vad det betyder.
Församlingen där min pappa bodde
Länsbokstaven där min pappa bodde
 
Avsändare av brickan var Länstyrelsen Kristianstad som verkar ha fungerat som central samordnare för registret och utskicket av brickorna.
 
Eftersom jag ännu inte fått CDn kan jag inte kontrollera i detalj, men jag tycker mig minnas att så kompletta uppgifter inte finns med så tidigt på CDn.
 
Kanske ett spår att jobba vidare på?

426
46 Ordet är fritt om släktforskning / Grattis!
« skrivet: 2000-08-26, 17:54 »
Hej Ted!
 
Även jag gratulerar!!!

427
Soldat (indelt) / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-03-12
« skrivet: 2000-08-22, 23:36 »
Hej Jörgen!
 
Tack för spännande uppgifter. Jag har just idag fått intressanta uppgifter från Björn Lippold på centrala soldatarkivet ang. vad som möjligen är min ana. Det ser ut som att han var med i slaget vid Poltava 1709 och därefter tillbringade 12 år i ryskt fångläger med straffarbete (hur överlevde han). Efter återkomsten ser det ut som att han återigen blir soldat nu i Falköpings LF en kort tid. Stämmer dessa uppgifter (jag är ännu inte säker på om jag får dem att gå ihop) förklarar det varför han försvinner och dyker upp på olika ställen där jag inte riktigt väntar och förstår.
 
Jag har även motstridiga uppgifter när det gäller hans namn som jag grubblat över. I kväll slog mig en vild teori, när jag fått reda på att han sannolikt suttit i Rysk fångenskap, nämligen att kanske även namnfrågan kan få sin lösning genom det. Om man suttit fången och tvingats till straffarbete (i olika gruvor?) under 12 år kanske man när man äntligen blivit frigiven byter från Sahlberg till Friberg!

428
Jag medger att detta är en svår fråga och säkerligen tycker många att detta låter flummigt, men jag ska försöka formulera några frågor kring detta?
 
Är det fler än jag som då och då upplever att deras intuition leder dem rätt i sin släktforskning på ett sätt som inte är rationellt grundat? - Ge gärna exempel
 
Kan vi som släktforskare lära oss att utveckla vår intuition och på så sätt ha nytta av den som ett forskningsintrument?
 
Eller är det så att det vi upplever som intuition antingen är ren tur eller ett resultat av vår erfarenhet?
 
Det jag menar med intuition är en känsla av att något stämmer eller inte stämmer, utan att för den skull ha rationella skäl för detta. Det kan till exempel handla om att när man söker efter barn till en ana stöter på en uppgift som mycket väl skulle kunna peka på ett sådant barn, men ändå får en bestämd känsla av att - nej detta stämmer inte. Ska man vara riktigt rationell kan det då i praktiken handla om att förnamnet inte överensstämmer med det namnskick som är brukligt i just den släkten.
 
Ett annat exempel på vad jag menar med intuition i dessa sammanhang är när vi söker efter en ana som flyttat från en församling utan att vi vet vart så är väl sannolikheten ungefär lika stor att man flyttat till ett ganska stort antal närliggande församlingar. Ändå söker vi ofta i ett fåtal av dessa. Egentligen handlar det då om att vi vet att släkten tidigare haft anknytning på ett eller annat sätt dit.
 
Som ni förstår handlar intuition inte alltid om att vi saknar saklig grund för ett antagande, utan snarare om att vi inte gjort oss medvetna om varför vi gör våra efterforskningar på ett visst sätt.

429
En liten rättelse
 
Den 27 juni 2000 - 15.31 citerar jag anteckningen i födelse- och dopboken i Segerstad (R) i samband med att Jonas Eriksson Sahlberg föds. Ett av dopvittnena kallar jag Måns Fröberg. Det är fel Måns Siöberg står det.

430
46 Ordet är fritt om släktforskning / Radering av inlägg
« skrivet: 2000-08-20, 11:25 »
Inläggen finns på Nog Nus forum.
Jag ber om ursäkt. Jag har nu kunnat konstatera att även Håkan Skogsjös inlägg från i fredags finns citerade på Nog Nus forum. Därmed är ju min kommentar på sätt och vis obehövlig. Alla har ju möjlighet att se vad som skrevs.

431
46 Ordet är fritt om släktforskning / Radering av inlägg
« skrivet: 2000-08-20, 11:15 »
En liten rättelse!
Den diskussion det gällde var Styrelse och valberedning inte Medlemsinflytande

432
46 Ordet är fritt om släktforskning / Radering av inlägg
« skrivet: 2000-08-20, 10:59 »
Hej Urban!
 
Du skriver:
NOGs ordförande Jörgen Tollesson kan öppet hävda att Håkan är tölpaktig, ägnar sig åt brottsliga
oegentligheter, verbala spottloskor, omger sig med en maktfullkomlig grupp och liknande utan att du och de andra överhuvudtaget reagerar - det är ju 'sanning' det han skriver.
 
En kommentar till detta som jag tror är viktig att känna till för att bedöma Jörgen Tollessons inlägg är att det är en reaktion på ett inlägg som Håkan Skogsjö skrev när han stängde diskussionen medlemsinflytande. Håkans inlägg fanns ute under fredag kväll och fram till lördag lunch ungefär. Sedan dess har Håkan raderat sitt eget inlägg och öppnat denna diskussion igen. För den som inte läst Håkan Skogsjös inlägg måste det vara svårt att bedöma det berättigade eller oberättigade i Jörgen Tollesons reaktion.

433
Soldat (indelt) / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-03-12
« skrivet: 2000-08-20, 10:33 »
Ang. Stadssoldater
 
Hej Jörgen, Leif och ni andra!
 
Vet ni om systemet med stadssoldater tillämpades i andra / de flesta städer i Sverige, t.ex. Falköping?
 
Jag har nämligen en anfader Erik Friberg Dala (R) och Segerstad (R) som jag försöker följa på olika sätt. Han får en dotter Annika Eriksdotter som föds i Falköping (R) 1718 enligt en uppgift. Jag har grubblat mycket över vad familjen gjorde i Falköping. De borde inte ha funnits där. Systemet med stadssoldater ger åtminstone en rimlig förklaring till detta.
 
Min andra fråga är om någon vet om tjänstgöringen som stadssoldat registrerades någonstans, t.ex. i en militär rulla, eller på annat sätt?

434
Hej Stig!
 
Senast i onsdags diskuterade jag saken med en bibliotekarie som arbetar på ett universitetsbibliotek. Det är nog inte någon tvekan om att den enbart är Kungliga Biblioteket och Lunds Universitetsbibliotek som har en skyldighet att arkivera allt svenskt tryck, medan övriga får rensa ut efter eget omdöme.
 
Hur respektive av de övriga biblioteken väljer att tillämpa sin utsortering av litteratur kan nog variera mycket. Vilka principer man har har jag inte någon kunskap om. Eftersom jag dagligen cyklar förbi Carolina i Uppsala har jag dock noterat att det på sydsidan om byggnaden med jämna mellanrum brukar stå en pappersåtervinningscontainer i vilken biblioteket slänger utrensad litteratur.

435
46 Ordet är fritt om släktforskning / Radering av inlägg
« skrivet: 2000-08-18, 23:40 »
Hej Håkan!
 
I två diskussioner Medlemsinflytande och Styrelse och valberedning har så vitt jag kan förstå inlägg raderats varefter diskussionerna har stängts. Detta har säkerligen skett på goda grunder och varit nödvändigt. Jag har dock ett önskemål/förslag och det är att istället för att fullständigt radera ett inlägg ersätta det med en text: Här har inlägg av NN raderats eftersom det strider mot följande regel i anbytarforum .... Det blir då lättare för alla att få en uppfattning om vilka fel som begåtts och därmed rätta sig efter reglerna.
 
Med vänliga hälsningar
Åke Tilander

436
Hej Torbjörn och övriga!
 
Jag har sökt vidare efter Oluf Håkansson och Maria Eriksdotter för att se vad som händer dem efter att de flyttar från Stenstorp (R) och har en del resultat att rapportera. Jag presenterar det här i tidsordning även om jag fann det i en helt annan ordning.
 
[Sjogerstad C:3 s. 238, Inflyttningslängd; 3/5]
Oluf och Maria flyttar in från Stenstorp (R) till Rådene (R)
 
[Rådene C:2 s. 258, Födelse- och dopbok; 2/3]
1761-01-31 föds deras dotter Kierstin [Olufsdotter]. Obs! Bland faddrarna finns Jonas Sahlberg!
 
[Sjogerstad AI:1 s. 93, Husförhörslängd (1777-1786); 2/3]
Oluf, Maria och dottern Kierstin är nu bosatta på Jon Hansgård i Sjogerstad tillsammans med Jonas Sahlberg och hans familj
 
[Sjogerstad C:5, Död- och begravningsbok]
1792-03-23 Oluf Håkansson dör i skomakaregården i Sjogerstad (R).
 
[Sjogerstad AI:1 s. 67, Husförhörslängd (1797); 2/3]
I skomakaregården bor nu bonden Elias tillsammans med hustrun Kierstin, Svärmodern Maria och döttrarna Stina och Maria.
 
Enligt samma husförhörslängd flyttar samtliga fem i familjen till Skövde 1797-03-14.
 
Och för Skövde hade jag inte några microkort tillgängliga så därför kom jag inte längre idag.

437
25 Religion och kyrka / Nattvard
« skrivet: 2000-08-17, 20:51 »
Hej Arne!
 
Har övriga sex barn fått samma efternamn som din anmoder, eller bär de olika efternamn? Det sannolika är väl förmodligen att de fått sitt efternamn skapa av faderns förnamn Andersson, Pettersson etc. i den mån det inte överensstämmer med moderns efternamn.

438
Hej!
 
När det gäller pliktexemplar så stämmer det att det är till de sju bibliotek som nämns som man enligt lagen är skyldig att lämna pliktexemplar. Dock är det så att endast KB och LUB har arkiveringsplikt av allt svenskt tryck. Man kan nog med gott samvete skicka ett ex till KB och ett till LUB och i övrigt invänta att övriga bibliotek kräver att få sina pliktexemplar i den mån de har intresse för dem när det gäller den typ av skrifter vi nu diskuterar. Det känns ju rätt meningslöst att trycka upp exemplar som sedan går direkt i papperstuggen!
 
Observera dock att om man ska bete sig helt juridiskt korrekt ska man sända till alla sju.

439
Hej Jörgen!
 
Du har säkert helt rätt i ditt påpekande. Tack för upplysningen.

440
25 Religion och kyrka / Nattvard
« skrivet: 2000-08-14, 17:45 »
Jag menar i den mån du känner till vem/vilka fäderna var.

441
25 Religion och kyrka / Nattvard
« skrivet: 2000-08-14, 17:33 »
Hej Arne!
 
Jag måste erkänna att man blir nyfiken. Sju oäkta barn är inte illa!!! Får man fråga om det är fråga om samme far, eller om sju olika?

442
Hej Torbjörn och alla ni andra!
 
Jag har hittat nya intressanta uppgifter om Annika Eriksdotter, Erik Friberg och Jonas Eriksson Sahlberg.
 
Av Lysnings- och vigselbok Stenstorp (R) C:1 s. 256 framgår att Olof Håkansson och Maria Eriksdotter gifter sig 1755-10-05. Brudens föräldrar heter Erik Friberg och Ingeborg.
 
Enligt födelse- och dopboken för Stenstorp (R) C:2, s. 18 föds deras äldsta dotter 1756-12-04 och döps följande dag till Annika. Ett av dopvittnena vid detta dop är h. annika sfägerskan.
 
Är detta fråga om vår familj?
 
Låt oss se om vi kan bevisa det. För att göra det antar vi att det handlar om två olika familjer. Följande vet vi säkert om respektive familjer:
 
Familj 1. (den vi känner till sedan tidigare)
Far: Erik Larsson (+Sahlberg el. Friberg).
Mor: Ingeborg Svensdotter
Dotter: Annika Eriksdotter, f. 1718
Son: Jonas Eriksson Sahlberg, f 1730
+ ett antal okända syskon
 
Familj 2. (den nyupptäckta)
Far: Erik Friberg
Mor: Ingeborg
Dotter: Annika Eriksdotter
Dotter Maria Eriksdotter, f. 1723
Son: Jonas
+ ett antal okända syskon
 
Eftersom det handlar om samma tid och grannförsamlingar är jag övertygad om att det inte är fråga om två familjer utan om en enda. Jag anser det därmed bevisat att Erik Friberg är far till Jonas Eriksson Sahlberg och att födelsenotisen i Segerstad (R) 1730-03-21 verkligen handlar om honom.
 
En annan intressant omständighet är att ett av dopvittnena vid Maria Eriksdotters äldsta dotters, Annika Olofsdotters, dop 1756-12-05 är And. Olson i Breag. Dvs Breagården/Bredegården, Ranstad i Stenstorps Sn. Vid Jonas Erikssons Sahlbergs äldsta dotters, Karin Jonsdotters dop 1762-03-27 är tillika ett av dopvittnena Anders i Bredeg. Ranstad.
 
Vart Annika Eriksdotter tar vägen vet jag fortfarande inte. Inte heller vart Maria Eriksdotter och Olof Håkansson tar vägen när de flyttar från Hulegården, Stenstorp (R) någon gång efter 1760 men före 1765. Naturligtvis är jag fortfarande lika intresserad av det och även av ev. ytterligare barn till Erik Friberg och Ingeborg Svensdotter.

443
Hej Pernilla och Stefan!
 
Även jag har stött på förkortningen Abs. (i mitt fall abs. 97, dvs 1797) och tror att ni har rätt i att det betyder absolvo. När prästen efter syndabekännelsen uttalar Dina synder är dig förlåtna! blir det på latin ... te absolvo.
 
Min gissning är att när denna anteckning gjorts i husförhörslängden handlar det om att personen i fråga gått till enskilt skriftemål = bikt och personligen mottagit avlösningen.
 
I något fall kanske det kan handla om att prästen krävt av en kvinna som fött ett oäkta barn att bikta sig för att kunna bli kyrktagen, som ni skriver. I allmänhet tror jag dock att det handlar om personer som av ett eller annat personligt skäl gått till bikt. Det är nog fråga om djupt troende personer snarare än om särskilt syndiga!

444
Hej Marianne!
 
En gissning är att det är en förkortning för det latinska semigro = avflyttad, men som sagt det är bara en gissning. Det skulle i så fall betyda att personen ifråga befunnits vara avflyttad i samband med nästa husförhör (kolla AI:2).
 
Ett tips är att noggrant läsa igenom husförhörslängden. Ofta är det så att prästen ifråga förkortat ett visst ord, men någon gång glömmer bort sig och skriver ut ordet i klartext. Precis som du och jag var prästerna sällan helt konsekventa.

445
Övrigt om förnamn / Bindestreck i förnamn
« skrivet: 2000-07-20, 20:46 »
Hej Tommy!
 
Javisst. Du skriver tecknet på lite olika sätt i olika program. I Microsoft Word (ver. 97) som väl är det ordbehandlingsprogram som är vanligast idag gör du på följande sätt:
 
Variant 1:
Välj menyerna i tur och ordning:
Infoga --> Symbol --> Specialtecken
Välj alternativet Hårt blanksteg
 
Variant 2:
Tryck helt enkelt samtidigt på
Ctrl+Shift+Blanksteg
 
Om du sedan du skrivit ett Hårt blanksteg i Word väljer att visa symboler (klicka på stycketecken-symbolen) så ser du att ditt fasta mellanslag då visas genom ett tecken som ser ut som ett litet grad-tecken, medan ett vanligt mellanslag visas just som ett vanligt mellanslag.
 
I Word och andra ordbehandlingsprogram indikerar detta för programmet att de två orden som förbinds med ett fast mellanslag utgör en funktionell enhet. Rent konkret kan det innebära att programmet ska skriva dem på samma rad t.ex.
 
Sen varierar det naturligtvis vilka program som stöder resp. inte stöder fasta mellanslag, men det gäller ju även en massa accenter och andra tecken som en släktforskare kan vara intresserad av att skriva in bland sina anor!

446
Övrigt om förnamn / Bindestreck i förnamn
« skrivet: 2000-07-20, 14:33 »
Hej!
 
När det gäller dubbelnamn utan bindestreck Carl Reinhold bör nog dessa i första hand skrivas med det tecken som kallas fast mellanslag i datorprogram som har detta tecken i sin teckenuppsättning. Språkligt sett är tecknet fast mellanslag ett tecken som just ser ut som ett mellanslag men som ändå visar att orden, eller namnen i detta fall är en enhet. Om man dessutom vill tydliggöra, så att det syns, att det är fråga om ett dubbelnamn kan man ju göra det i form av en kommentar eller anteckning inom [hakparentes]. Ex. Carl Reinhold [dubbelnamn].
 
I datorprogram som inte accepterar fast mellanslag bör i första hand mellanslaget ersättas med ett understrykningstecken Carl_Reinhold. (i den mån man inte lägger till en kommentar försås eller att det är fråga om en enhet framgår på annat sätt) Det är sedan många år kutym i datasammanhang att man gör så, t.ex. när det gäller mail-adresser. Så har t.ex. dekanus och professorn vid Teologiska Fakultenten vid Uppsala Universitet, Carl Reinhold Bråkenhielm emailadressen: Carl_Reinhold.Brakenhielm@teol.uu.se
 
Sedan är det ju en annan fråga vad som verkligen är vårt officiella namn?! Jag tror t.ex. inte att SPAR (Statens person- och adressregister) accepterar vare sig fasta mellanslag eller andra speciella tecken. Inte heller torde det framgå av någon förälders namnanmälan att man heter Carl Reihold och inte bara Carl och Reinhold. Ibland är det ju uppenbart, efternamnet Natt och Dag är ju ett efternamn och inte tre! Om Bengt Stensson Natt och Dag levt idag hade nog Natt och Dag betraktats som hans efternamn och Stensson som förnamn eller möjligen mellannamn. Ett annat exempel på sammansatt efternamn är: Calderón de la Barca.
 
Ett sätt att se det på är ju att säga att egentligen heter Carl Reinhold blott och bara Carl    Reinhold men kallas Carl Reinhold om ni förstår vad jag menar.
 
Som lagen är skriven i Sverige idag är det nog så att det är föräldrarnas namnanmälan som är vårt sätt att få vårt namn. Historiskt sett i Sverige och på andra håll i världen har det ju varit/ är det ju lite annorlunda.
 
Det finns ju även en annan variant, nämligen de som väljer att skriva samman sitt dubbelnamn till en enhet ex. MarieLouise. Heter hon Marie-Louise, Marie Louise, MarieLouise eller Marie Louise? Och vem bestämmer det? Det är nog viktigt att vi bestämmer oss klart för vilka namn vi registrerar vid vår släktforksning och klargör det både för oss själva och de som nu och i framtiden läser det vi skrivit. Min farfar hette Gösta och min farmor Ann-Mari. I folkbokföringen stod det dock Gustav och Anne-Marie.

447
Hej Carl!
 
Du påpekar helt riktigt att det inte fanns datorer som klarade av att administrera så stora datamängder på en gång som ett register över hela befolkningen krävde. Ditt svar är alltså utan tvekan intressant och helt korrekt.
 
Ändå känner jag mig inte helt nöjd. Det har att göra med att jag alltid levt i den föreställningen att införandet av personnumren motiverades av möjligheten till ADB (Automatisk Databehandling). Inte det motsatta att man först införde personnummer och sedan upptäckte vad utmärkta de var i databearbetningssammanhang. Men förmodligen är detta en villfarelse som jag levt i. Återigen en av dessa felaktiga föreställningar som man får lov att revidera när man får bättre kunskap.
 
Tack!

448
Hej Carl!
 
Jag har sökt bland dina svar och bland den information som ges om den nya Död-CDn, men inte funnit svar på nedanstående fråga. Mitt sökande har nog inte varit helt fullständigt, så med risk för att ställa en redan besvarad fråga igen:
 
Personnumren infördes i Sverige 1947 för att ge alla personer ett unikt identifikationsnummer. Så vitt jag har förstått det var huvudskälet till att man behövde detta unika identifikationsnummer att det skulle vara möjligt att lägga upp ett dataregister över svenska folket. Det tidigare systemet att använda sig av namn, födelsedatum och födelseförsamling var ju tillräckligt exakt för att identifiera personer i alla andra sammanhang.
 
Död-CDn har 1950 som startår. Vad hände med uppgifterna om de som dog 1947, 1948 och 1949?
 
Jag kan tänka mig (dvs. gissa) flera olika förklaringar. Här är alltså några olika tänkbara gissningar:
 
1. Något register upprättades aldrig. Personnummer började delas ut, men det tog några år innan dataregisteringen sjösattes.
 
2. De första åren sköttes utdelningen av personnummer lokalt av länsstyrelserna ute i Sverige och samlades aldrig in centralt i Sverige.
 
3. De första åren ströks helt enkelt avlidna personer ur registren. Uppgifterna bevarades inte.
 
osv. osv.
 
Min fråga är alltså om du fått någon förklaring till eller vet mer om varför registreringarna av dödsfall 1947-1949 inte finns bevarade alt. aldrig har skett?

449
Hej Christer!
 
Jag har inte någon direkt information om det du söker, men likväl är du kanske intresserad av nedanstående:
 
Avskrift av arvsskifte:
 
År 1869 den 5 April förrättades af undertecknad, på derom af wederbörande gjord anmodan,  laga arfskifte efter inhysesmannen Petter Stålnacke wid Åboholm, som afled den 5 November 1857, och hans efterlemnade enka Fredrika Stålnacke, som dog 15 juni 1867. Mannen Petter Stålnackes efterlefvande arfvingar woro bemälte enka Fredrika och med henne under äktenskapet sammanaflade sex barn, näml: sonen Gustaf Otto samt döttrarne Anna Sofia, gift med hemmansegaren Erik Folkesson i Delnäs; Carolina, gift med skolläraren E. [Erik] Tilander i Sannerud; Wilhelmina, numera gift med statkarlen Johan Gustafsson i Hammar; Augusta Charlotta, ännu ogift; och Ottiliana Christina, numera gift med torparen Anders Pettersson i Damtorp. Enkan Fredrika Stålnacke efterlemnade sig såsom arfvingar de förenämnde sex barnen samt sin oäkta dotter Ulrika, gift med förpantningsegaren Carl Jonsson i Ykullen. Alla arfvingarne äro myndiga. /.../  
 
Jag har sett din imponerande hemsida:
 
http://www.angelfire.com/ri/stolnacke/
 
Carolina Stålnacke som nämns är min ff fm. Det skulle vara roligt att få köpa ett exemplar av din gamla eller nya upplaga av din släktbok. Skicka gärna bok och inbetalningskort till:
 
Åke Tilander
Gnejsvägen 18 B, bv
752 42 Uppsala
 
Om Carolina Stålnacke är en av de du är intresserad av så kompletterar jag gärna med det jag känner till av hennes ättlingar.

450
Förnamn - T / Tide / Tidhe
« skrivet: 2000-07-16, 15:18 »
Hej!
 
Enligt Nationalencykolpedin är kanske mansnamnet Tidhe det som givit namn åt Tiarps socken i Västergötland 1397 Tidhethorp kirkia.
 
Har någon stött på någon som i folkbokföringen bär / har burit förnamnet Tidhe eller Tide?
 
Vet någon något mer om namnets historia?
 
Jag är intresserad eftersom det mitt efternamn gissningsvis är bildat av Tiarp.

451
Annicka Eriksdotter (R) [Annika Eriksdotter / Annicka Friberg / Annika Friberg / Annicka Sahlberg / Annika Sahlberg] anges som född i Falköpings församling enligt ovanstående, årtalet är dock något oklart. Kan vara 1738, 1718 eller kanske 1713. Därför har jag nu sökt efter henne och familjen i Falköping. Ett problem med detta är att kyrkobokföringen börjar först 1726 i Falköpings församling. Jag har dock inte lyckats finna ett spår efter henne eller familjen i denna församling. Det är dock mycket möjligt att man funnits där före 1726 och sedan flyttat.

452
Förnamn - S / Serafia
« skrivet: 2000-07-08, 02:08 »
Hej!
 
Jag är inte säker på om du frågar om det, men serafer är en sorts änglar som förekommer i bibeln. Man skulle kunna säga att Serafia är en parallell till Angelica.

453
Övrigt om förnamn / Udda stavning av förnamn
« skrivet: 2000-07-08, 01:41 »
Hej!
 
Äwah är den mest krystade stavning jag någonsin stött på av ett förnamn (av Eva alltså). Har någon annan stött på märkliga stavningar av förnman?

454
Förnamn - R / Rangela
« skrivet: 2000-07-08, 01:35 »
Hej!
 
Jag har stött på det kvinnliga förnamnet Rangela ett flertal gånger i Västergötland på 1700-talet. Vet någon vad det betyder? Hur utbrett det var? Om någon och i så fall hur många som bär namnet idag?

455
Förnamn - B / Baltsar
« skrivet: 2000-07-08, 01:25 »
Hej!
 
Namnet Baltasar är ju enligt traditionen namnet på en av de tre magiker som uppvaktar det nyfödda Jesus-barnet med guld, rökelse och myrra. Om det är vanligt bland just valloner vet jag inte, men eftersom det har biblisk bakgrund kan det säkerligen dyka upp lite här och var bland kristna människor i olika tider och olika delar av världen!

456
Förnamn - T / Teolinda
« skrivet: 2000-07-08, 01:03 »
Hej igen!
 
Att Teolinda och Teodolf ursprungligen har en annan betydelse behöver naturligtvis inte alls motsäga att man tyckt att parallellformerna Tiolinda och Tiodolf är passande namn på tionde barnet i barnaskaran som Carl-Fredrik Hanzon påpekar.
 
Ett annat sätt, kanske vanligare?, var nog att använda de latinska namnaformerna, t.ex. Primus, Prima, Qvintus (=den femte), Sextus (=den sjätte) osv.

457
Förnamn - T / Teolinda
« skrivet: 2000-07-08, 00:57 »
Hej!
 
En komplettering: Tiodolf är nog en förvanskning av Teodolf som är en maskulin form av Teodora och även det betyder given av Gud.

458
Förnamn - T / Teolinda
« skrivet: 2000-07-08, 00:54 »
Hej!
 
Jag undrar dock om inte namnet Teolinda är en sammansättning av Teo-Linda, ungefär på samma sätt som namnet Teodora, Teo-Dora.
 
Namnet Teodora betyder given av gud (för övrigt även namnet på en av Teologiska Institutionens servrar i Uppsala) Teo=Gud, dora=latinsk passivform av verbet att ge, jfr do=jag ger
 
Eftersom namnet Linda betyder skön, skönhet skulle i så fall namnet Teolinda betyda gudomligt skön, godumligt vacker!
 
För mig låter Teolinda typiskt som ett namn en präst på 1700-talet skulle komma på att ge en av sina många döttrar.

459
Successionsordning / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-07-07
« skrivet: 2000-07-07, 18:11 »
Hej!
 
Många spännande tankar på många olika håll! Först av allt ber jag dock Anders om ursäkt för att jag inte ordentligt läst alla hans tidigare inlägg från förra hösten. Det är ju helt riktigt att du inte argumenterat emot kvinnlig tronföljd i sig.
 
Först frågan om vårt statskick, monarki, och om monarkins eventuella avskaffande i det fall nuvarnade kungahus skulle utslockna. Det stämmer att flera partier har införandet av republik på sitt partiprogram. Dessa partier har under lång tid haft möjlighet att genomföra sitt program, men valt att inte göra det. Jag tror att detta ska tolkas som att det inte finns någon politisk vilja att avskaffa monarkin och införa republik. Många tror att man vid kungahusets eventuella utslocknande kommer man att passa på att avskaffa monarkin och införa republik. Javisst detta är ett möjligt senario. Men eftersom frågan om vilket statskick vi har är oberoende av vilken ätt som sitter på tronen kan jag mycket väl tänka mig att man utser en ny ätt. Om kungahuset skulle utslockna idag (rent hypotetiskt) skulle jag kunna tänka mig att man utsåg någon bemärkt, ledande socialdemokrat till att efterträda kungen, varför inte talmannen eller någon av de vice talmännen? Det skulle väl vara en utmärkt hederstitel för någon förtjänt socialdemokrat som länge och väl tjänat i partiets tjänst att bli kung eller drottning? Landshövdingeämbetena fungerar ju redan nu på det sättet.
 
Nu tror jag att sannolikheten för att kungahuset skulle utslockna med nuvarande successionsordning är synnerligen liten. Här har vi en spännande fråga. Hur vanligt är det att tre fullt friska syskon som uppnått vuxen ålder inte lyckas producera en avkomma? En nog så intressant genealogisk fråga.
 
Nu tror jag aldrig att man kommer att låta kungahuset utslockna ens om kungen inte får något barnbarn. Den dag det inte finns en tronarvinge, eller en myndig ställföreträdare för den regerande kungen hamnar med nödvändighet frågan om successionsordningen på riksdagens bord. Jag uppfattar den som en stor finess att man bibehållit hela inledningen till 1810 års successionsordning. Om ni tittar på paragraf 1 så står det så här:
 
§ 1. Successionsrätt till Sveriges tron tillkommer manliga och kvinnliga efterkommande till kronprins Johan Baptist Julii, sedermera Konung Karl XIV Johans, avkomling i rätt nedstigande led, Konung Carl XVI Gustaf. Äldre syskon och äldre syskons efterkommande ha därvid företräde framför yngre syskon och yngre syskons efterkommande.
 
Eftersom riksdagen vid detta tillfälle inte avskaffat monarkin så får vi anta att man fortfarande vill att Sverige ska vara en monarki. Vad vore då enklare än att genom en lag ändra paragraf 1 och kanske istället för avkomling i rätt nedstigande led, konung Carl XVI Gustaf skriva avkomling i rätt nedstigande led, konung Gustaf V. eller helt sonika stryka detta stycke och sätta punkt efter Karl XIV Johan. Jag inser att beroende på vem  av Bernadotte-kungarnas namn man sätter in kommer olika personer att hamna först i successionsordningen. Tyvärr kan jag inte Bernadotte-ätten på mina fem fingrar, men Anders eller någon annan kanske vill utreda konsekvenserna av det ena eller andra alternativet?
 
När det gäller Carl Philip och det faktum att han var kronprins men genom den förändrade successionsordningen flyttades ned ett pinnhål är nog den springade punkten vilken juridisk ställning man tillmäter begreppen kronprins/kronprinsessa respektive tronarvinge. Jag kan se en viss logik i Anders uppfattning att genom att man fått titeln så skulle man också ha fått ett juridiskt bindande löfte om att tillträda tronen vid regentens frånfälle. Jag lutar dock åt det andra alternativet att detta juridiskt bindande löfte inträder först när regenten faktiskt dör.
 
Faktum är ju också att varje förändring av en successionsordning som påverkar turordningen mellan personerna med nödvändighet alltid leder till att någon person, må vara ofödd, berövas sin rätt till tronen förr eller senare. Det är ju just det som är motivet till en förändring av en successionsordning.
 
Jag håller dock definitivt med Anders om att man kanske inte genomförde förändringen av successionsordningen på det mest kloka sättet. Man kunde valt att låta de personer som hade successionsrätt enligt den äldre successionsordningen behålla sin plats, medan personer som fötts senare följt de nya principerna. Detta skulle fått till konsekvens att Carl Philip placerats före Victoria, men om Madeleine varit en pojke, eller om ytterligare ett manligt syskon fötts hade han placerats sist i tur.
 
Hur som helst ser jag inte någon möjlighet att göra någon förändring nu utan att ställa till kaos. Och om man tycker att det var orätt att beröva kronprins Carl Philip hans kronprins-titel kan jag inte förstå att man kan tycka att det skulle vara rätt att beröva kronprinsessan Victoria hennes plats i successionsorndingen.
 
Så den statistiska frågan. Hur många ättligar finns till Carl XIV Gustaf som lever om 200 år? Den tror jag att man rätt exakt kan svara på. Visst bör det väl vara ungefär lika många ättlingar som lever idag till Karl XIV Johan? Hur många det är kan kanske Anders eller Ted Rosvall mer exakt svara på.

460
Successionsordning / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-07-07
« skrivet: 2000-07-07, 01:05 »
Hej!
 
Sannolikt har Bengt helt rätt i sitt påstående. Jag känner mig nästan helt övertygad. Enda skälet till att jag fortfarande tvekar lite är att jag har (ganska diffusa) minnen av att jag vid något tillfälle, någonstans läst något som liknar det jag försökte ge uttryck för ovan, nämligen att successionsordningen ska tolkas så successionen tillkommer hela huset Bernadotte men att kungens barn är de enda som explicit pekas ut i successionsordningen. Jag ska så småningom se om jag möjligen kan finna några belägg för en sådan uppfattning när jag har tillgång till ett bra bibliotek. Jag har dock en bestämd känsla av att vidare efterforskningar bara kommer att bekräfta att Bengt har rätt.
 
Alla ursäkter på alla håll och kanter godtas naturligtvis. (om det nu överhuvudtaget behövde framföras några ursäker, så farligt var det väl inte?) Jag är själv alltför väl införstådd med två problem som den moderna IT-tekniken skapar, dels att vara för het på avtyckarknappen, dels att ens uppfattning förstärks av att sättas på papper ofta mycket mer än man själv önskar. En annan sak som är svår med denna kommunikation är att man lätt uppfattas som ironisk när man inte alls är det.
 
Så Anders, jag kan ändå inte låta bli att ge mig in i din diskussion, jag försöker låta bli, men frestelsen är helt enkelt för stor. Två saker tänker jag:
 
1. Jag tror att man måste fundera över vad man lägger i begreppet kronprins/kronprinsessa och tronarvinge. Om man drar parallellen till ett vanligt arv så skulle man kunna säga att man inte kan berövas ett arv förrän man tillträtt det. Man skulle med samma sätt att argumentera som du gör ovan kunna hävda att en stor del av svenska folket berövats delar av sina arv när man nu senast ändrade arvslagen så att efterlevande make/maka ärver före barnen. Varje ändring av successionsordningen eller arvslagen berövar någon något. Min uppfattning är dock att man inte kan berövas något som man inte tillträtt.
 
2. Låt oss dock rent hypotetiskt anta att du lyckas övetyga både en stor del av svenska folket och till och med vår riksdag om, inte bara om att du har rätt i att det var fel att ändra successionsordningen så att kronprins Carl Philip flyttades ned ett pinnhål i successionsordningen, utan även om att man åter bör ändra successionsordningen och återinföra agnatisk tronföljd. Skulle det då vara rätt att beröva kronprinsessan Victoria hennes rätt till tronen? Och låt oss för säkerhets skull anta (för att göra det riktigt svårt för dig) :-) det inte helt osannolika att kronprinsessan hinner tillträda tronen, gifta sig och få barn, kanske rentav en förstfödd son!, under den tid det tar övertyga svenska folket och att ändra lagen (två riksdagsbeslut med val emellan).
 
Man kan föra en diskussion om huruvida den nya successionsordningen infördes på klokast tänkbara sätt, men att försöka ändra igen ställer till än värre oreda, eller hur?
 
Hur våra kungar i Sverige tillsatts har genom historien återspeglat karaktären hos den tid de levat i. Personligen ser jag inte något fel i att vår tids successionsordning får återspegla de värderingar som gäller i vår tid, nämligen att en kvinnlig ättling bör ha samma rätt till tronen som en man. Tvärtom tycker jag att det är en god ordning.
 
Du förespråkar inte att en kvinnlig ättlig bör ha samma rätt till tronen som en manlig. Vad kan man ha för argument för det?
 
1. Kvinnor och män är inte lika värda och bör inte ha samma rättigheter. Nej, även om du hade något elakt inlägg i den förra diskussionsgruppen om feminister så tror jag inte att detta är din uppfattning.
 
2. Det har alltid varit så att agnatisk tronföljd gällt i Sverige. Det är i sak fel och det är du väl medveten om. Då har kvinnoprästmotståndarna mycket bättre på fötter. Före 1962 hade det ju i Sverige alltid varit så i hela den kristna kyrkans historia att endast män fick bli präster.
 
3. Det är en gammal tradition med agnatisk tronföljd (sedan Gustav Vasa i Sverige) som inte bör ändras just därför att den är gammal och vördnadsvärd. Ja, jag tror att just detta är ditt argument. Och i stor utsträckning kan jag i och för sig hålla med om att gamla traditioner är mycket värdefulla och att man bör slå vakt om dem, men inte till vilket pris som helst.
 
Nåväl, nu fick du din diskussion i alla fall. ;-)

461
Successionsordning / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-07-07
« skrivet: 2000-07-06, 17:07 »
Hej!
 
Jag föreslår att vi inte diskuterar följande två frågor i detta debattforum:
 
1. Vilken typ av statskick vi bör ha i Sverige: Monarki, Republik etc.
 
2. Vilken typ av successionsorning vi bör ha: agnatisk, cognatisk etc.
 
Båda dessa frågor diskuterades i forat: Vår nuvarande successionsordning förra året i en debatt som spårade ur. Jag föreslår att diskussionen av de frågorna fortsätter i det forat om det är någon som vill ta upp den tråden igen.
 
Så ett svar till Anita. Den släktforskning som initierats av kungar och adelsmän har spelat en betydande roll för genealogins historiska utveckling som vetenskapsgren. Inte minst var den viktig för att kunna avgöra vem som hade bättre rätt till tronen på den tid kungen hade verklig makt.
 
Jag tycker också att det är viktigt att påpeka att ett intresse för kunglig genealogi och successionsordning inte behöver innebära att man är rojalist i en politisk mening. För min del är det i varje fall inte så.
 
Jag vet inte om man behöver motivera varför man intresserar sig för en viss fråga. Ibland är det väl så att man råkat bli intresserad någon gång utan egentligen veta varför. För min del är det nog så när det gäller successionsordningen. Jag antar att man får lov att vara intresserad av udda saker.

462
Hej Anders!
 
Nej, min kusin heter Tord och inte Lennart, så tyvärr är vi inte släkt, i alla fall inte på det sättet.
 
Jo, jag ville bara komma fram till det där med hundraårsdagen. Det känns kanske mer speciellt och unikt än det är. Räknar man på att en sonsons son föds inom ett tidsspann på sådär 27-28 år, så borde, statistiskt sett, ungefär var var tiotusende pojke som föds, födas på sin farfars fars hudraårsdag. Om vi i mycket runda tal räknar med att det föds ungefär 100 000 barn per år i Sverige så borde ungefär 5 pojkar varje år födas på sin farfars fars hundraårsdag.
 
Känner någon till ett annat fall?

463
Successionsordning / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-07-07
« skrivet: 2000-07-06, 09:34 »
Hej!
 
Jag tror att vi får lov att acceptera att vi lever i en ny tid med nya värderingar och att detta även påverkar vem som utses till regent och statschef. I själva verket är det så om vi ser på det historiskt när det gäller Sveriges tusenåriga historia att regenten och statschefen utsetts av den styrande makteliten i samhället. Det går förvisso inte att hävda att en agnatisk tronföljdsprincip alltid gällt och alltid ska gälla. Varför skulle den det? Det vi vet säkert är att principen för utseende av regent och statschef varierat och säkerligen kommer att variera även i framtiden.
 
Min avsikt med denna diskussionsgrupp var inte att ta upp frågan på nytt om hur det bör vara utan snarare frågan om hur det är Frågan om hur det bör vara har utförligt behandlats tidigare under rubriken vår nuvarande successionsordning.
 
Jag har dock några följdfrågor när det gäller vår nu gällande successionsordning.
 
Vad händer om det enligt successionsordningen inte finns någon tronföljare?
 
Jag tänker så här: Vårt statskick i Sverige är ju monarki. Detta förändras ju förvisso inte av om vi enligt successionsordningen har en tronföljare eller inte. Jag skulle säga att just eftersom vi är en monarki har riksdagen och regenten gemensamt till uppgift att tillse att det alltid finns en regent, minst en tronarvinge och minst en myndig ställföreträdare för regenten. Att ha en lag, successionsordningen, som anger en turordning för vem som träder in i dessa funktioner, är ett utmärkt sätt för riksdagen och regenten att fullgöra denna uppgift.
 
Som jag ser det upphör inte statsskicket monarki bara för att lagen, successionsordningen, inte utpekar någon tronarvinge, utan då återgår uppgiften till riskdag och siste regenten på det sätt som skedde när Carl XIV Johan först utsågs till kronprins och sedan till regent.
 
Det som Bengt Nilsson pekar på, nämligen tillägget till SFS 1979:35 angående Prins Bertils ställning, är av detta skäl mycket intressant. Genom detta visar ju riksdagen att man vidkänns sin uppgift att tillse att det finns en myndig ställföreträdare för statschefen.
 
Jag tror att detta kanske är svaret på min fråga, dvs i den mån en tronarvinge saknas är det riksdagens uppgift att genom lag utse en sådan.
 
Frågan blir då vem?
 
När jag läser successionsordningen ovan, som ju ord för ord är nu gällande lag, fastnar jag för att man behållit följande formulering i inledningen:
 
alltså hava vi för hans kungl.  höghets JOHAN BAPTIST JULII, furstens av Ponte-Corvo, äkta manliga  bröstarvingar, härmed velat upprätta och fastställa denna ordning för successionen till Sveriges krona och regering, på sätt och med villkor här nedanföre uttryckligen stadgas.
 
Med viss kännedom om hur jurister arbetar vet jag att det definitivt inte är någon slump, eller tillfällighet att man valt att behålla en sådan formulering. När det gäller en så viktig sak som en grundlag är jag fullständigt övertygad om att varje ord, varje formulering, vägts på guldvåg av vårt lands främsta jurister.
 
Jag uppfattar det som att detta inledande stycke ger, Carl XIV Johan och därmed huset Bernadotte, en grundläggande successionsrätt till tronen och att de efterföljande paragraferna utpekar hur denna successionsrätt ska tillämpas.
 
Som jag ser det upphör inte huset Bernadottes grundläggande successionsrätt till tronen bara för att inte de efterföljande paragraferna direkt utpekar vilken enskild individ av detta hus som har successionsrätt till tronen.
 
Jag uppfattar det så att det är riksdagens uppgift att genom lag (på samma sätt som när det gällde Prins Bertil) utse en tronarvinge (i det fall sådan saknas) av huset Bernadotte.
 
Hur riksdagen skulle agera i ett sådant läge kan man bara spekulera om, men en gissning skulle väl vara att man om det skedde idag skulle utvidga successionsrätten från att gälla kung Carl XVI Gustafs första parentel (hans barn) till att gälla hans andra parentel dvs syskon, syskonbarn osv och bibehålla principen om att äldst kommer i första hand utan hänsyn till kön. Det finns dock säkerligen flera andra tänkbara alternativ för riksdagen i ett sådant läge.
 
Har jag förstått det hela rätt om jag tror att i princip samtliga ättlingar till Karl XIV Johan kan komma ifråga som tronarvingar enligt successionsordningen, medan turordningen dem emellan endast explicit utpekas när det gäller Carl XVI Gustafs barn, eller är jag inne på fel spår?

464
Hej Ronny!
 
Brudkronan är en symbol för renhet. Om bruden bar brudkrona visade hon därmed att hon fortfarande  var jungfru.
 
Hur kontrollerades detta? Jag kan inte detta så bra, men ett ord som deflorera dyker upp i mitt huvud, vilket innebar att prästen rent faktiskt kontrollerade om bruden faktiskt hade mödoms-hinnan kvar (tror jag). Kanske kan någon hjälpa till med mer detaljer?
 
Min gissning är att dina kategorier representerar följande 4 brudar
 
1. Kvinna som fött barn (änka, kvinna som fött utomäktenskpligt barn)
 
2. Kvinna som ej fött barn, men vid kontroll eller genom egen muntlig uppgift sagt sig ej vara jungfru.
 
3. Kvinna som bevisats vara jungfru.
 
4. Gravid kvinna, men vars barn blir legitimt genom äktenskapets ingående.

465
25 Religion och kyrka / Katoliker i Sverige
« skrivet: 2000-07-05, 23:38 »
Lennart Ejerfeldt (religionssociolog, Uppsala) har på flera olika ställen skrivit om Katolska kyrkans historia i Sverige. I någon av de artiklar/böcker han skrivit kan du få svar på din fråga.
 
De tre första katolska församlingar som tillkommer i Sverige är i Göteborg, Stockholm och Malmö. Som nummer fyra kommer Gävle. Detta sker dock först på 1800-talet. Dessa församlingar var strängt förbjudna att bedriva verksamhet bland svenska medborgare, utan deras verksamhet riktade sig enbart till sjömän och andra utländska medborgare.

466
Hej!
 
Jag tror att man måste skilja mellan att tala om och tala till våra far- och mor-föräldra fäder och mödrar. Talar man om passar det väl utmärkt att säga (min) farmors mor.
 
Ytterligare ett alternativ finns när det gäller att tala till nämligen mormormor OBS! utan genetiv -s, sedan är det en smaksak om man betonar första stavelsen mormormor eller sista mormormor.
 
Själv har jag under min uppväxt umgåtts mycket med min gammel-moster (Ingrid) som blev gammel-gammel-moster när jag själv fick barn. Lyckligtvis slapp hon uppleva det att bli gammel-gammel-gammel-moster. Själv gillade hon aldrig det där med gammel.
 
Svenskan har fantastiska möjligheter att beskriva släktskapsförhållanden. Uttryck som Kusin på min mammas sida kan naturligtvis utvidgas till Syssling på min farfars sida eller varför inte Brylling på min mormors mors sida!

467
Hej!
 
Ett av mina kusinbarn, Joakim Rönning, är fött 1989-06-08. Det ni! Hur många har ett kusinbarn som är fött den dagen?
 
Ännu mer kuriöst blir det hela eftersom Joakims farfars far, Karl Valfrid Rönning, föddes 1889-06-08!
 
Tala om att tumregeln tre generationer på ett århundrade stämmer i det fallet!

468
Successionsordning / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-07-07
« skrivet: 2000-07-05, 15:38 »
Hej Bengt!
 
Tack för intressanta upplysningar!

469
Successionsordning / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-07-07
« skrivet: 2000-07-05, 11:12 »
Hej Pehr!
 
Jag håller med om att något är skumt. Men det står faktiskt i successionsordningen:
 
Successionsrätt till Sveriges tron tillkommer manliga och  kvinnliga efterkommande till kronprins Johan Baptist Julii, sedermera  Konung Karl XIV Johans, avkomling i rätt nedstigande led, Konung Carl  XVI Gustaf. Äldre syskon och äldre syskons efterkommande ha därvid företräde framför yngre syskon och yngre syskons efterkommande.
 
Jag kan inte se något utrymme för att vare sig Prins Bertil (så länge han var i livet) eller att kungens systrar och deras barn har haft någon arvsrätt till tronen efter 1/1 1980.
 
Det som är konstigt är att jag nästan är säker på att Prins Bertil fungerade som kungens ställföreträdare även efter detta datum. Det förefaller orimligt om han inte hade successionsrätt?!
 
PS. Obsverera det latinska genetivet av Julius: Julii. Jfr. Kristus - Kristi, Petrus - Petri nycklar. Karl XIV Johan har dock vanligt svenskt genetiv Karl XIV Johans

470
Successionsordning / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-07-07
« skrivet: 2000-07-05, 10:57 »
Hej Anders!
 
Du pekar på något intressant när det gäller nuvarande successionsordning. Varför begränsas arvsrätten till tronen enbart till Carl XVI Gustafs ättlingar och inte till samtliga av Carl XIV Johans ättlingar?
 
Idag kan ju det förefalla logiskt och rimligt. Det är ju fråga om barn, barnbarn osv till den nu regerande kungen. Men i tidsperspektivet 200 år eller 500 år som du nämner kommer det ju att finnas en stor grupp vanliga människor som i princip kan vara arvsberättigade till tronen.
 
Om skälet till att man uteslöt övriga ättlingar till Carl XIV Johan var att de var så avlägset släkt, så vanliga eller likanande så borde det gälla även i framtiden.
 
Man kan undra varför en åttamänning till regenten om tvåhundra år ska kunna ärva tronen, men inte inte en åttamänning till dagens regent.
 
År tjugotvåhundra kommer det sannolikt att finnas åttamänningar till regenten som är arvsberättigade till tronen och år tjugfemhundra sjuttonmänningar eller artonmänningar till regenten.
 
Om en åttamänning till regenten om 200 år ska vara arvsberättigad till tronen varför inte så även idag?
 
Å andra sidan kan man med största sannolikhet utgå ifrån att mer avlägsna släktingar än sysslingar eller fyrmänningar till en regent aldrig kommer att ärva tronen.
 
Det rimliga hade väl varit att man i successionsordningen hade satt en gräns till t.ex. fjärde parentelet för successionen.

471
Successionsordning / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-07-07
« skrivet: 2000-07-05, 08:50 »
Hej igen!
 
Så här lyder nu gällande successionsordning:
 
Successionsordning (1810:0926);
 
 
                 Vi CARL, med Guds nåde, Sveriges, Götes och Vendes Konung &c. &c. &c.,
                 arvinge till Norge, hertig till Schleswig Holstein, Stormarn och
                 Ditmarsen, greve till Oldenburg och Delmenhorst &c. &c., göre
                 veterligt: att, sedan Riksens Ständer enhälligt antagit och fastställt
                 den successionsordning, varefter den högborne furstes, Svea rikes
                 utkorade kronprins, hans kungl. höghet prins JOHAN BAPTIST JULII
                 manliga bröstarvingar skola äga rätt till den svenska tronen, samt
                 Sveriges rikes styrelse tillträda, och denna grundlag till Vårt nådiga
                 gillande blivit överlämnad, have Vi, i kraft av den enligt 85 § i
                 regeringsformen Oss tillkommande rättighet, velat denna av Riksens
                 Ständer samtyckta successionsordning härmed antaga, gilla och
                 bekräfta, alldeles såsom den ord för ord härefter följer:
 
                 Successionsordning,  
                 varefter den högborne furstes, Svea rikes utkorade kronprins, hans
                 kungl. höghets, prins JOHAN BAPTIST JULII av Ponte-Corvo manliga
                 bröstarvingar skola äga rätt till den kungl. svenska tronen, samt att
                 Svea rikes styrelse tillträda; av Konung och Riksens Ständer gjord och
                 fastställd på urtima riksdagen i Örebro den 26 september 1810.
 
                 Vi efterskrivne Svea rikes Ständer, grevar, friherrar, biskopar,
                 ridderskap och adel, klerkeri, borgerskap och menige allmoge, som nu
                 här i Örebro till allmän urtima riksdag församlade äro, göre
                 veterligt: att, sedan den högborne fursten, Svea rikes utkorade
                 kronprins, hans kungl. höghet prins CARL AUGUST utan manlige
                 bröstarvingar avlidit, och vi även genom den, under den 21 augusti
                 1810, upprättade förening och valakt, utkorat den högborne furste,
                 prins JOHAN BAPTIST JULIUS av Ponte-Corvo, till Svea rikes kronprins,
                 att på de villkor, så väl nyssnämnda valakt, som ock högbemälde
                 furstes till avgivande av oss föreskrivna försäkran förmå och
                 innehålla, Hans Kungl. Maj:t Vår nu regerande allernådigste Konung och
                 Herre, Carl den XIII:e, efter dess dödliga frånfälle (varmed den
                 Högste Guden nådeligen länge fördröje) i regeringen över Svea rike
                 samt detsamma underlydande länder efterträda, till Sveriges Konung
                 krönas och hyllas, samt riket styra; alltså hava vi för hans kungl.
                 höghets JOHAN BAPTIST JULII, furstens av Ponte-Corvo, äkta manliga
                 bröstarvingar, härmed velat upprätta och fastställa denna ordning för
                 successionen till Sveriges krona och regering, på sätt och med villkor
                 här nedanföre uttryckligen stadgas.
 
                 § 1. Successionsrätt till Sveriges tron tillkommer manliga och
                 kvinnliga efterkommande till kronprins Johan Baptist Julii, sedermera
                 Konung Karl XIV Johans, avkomling i rätt nedstigande led, Konung Carl
                 XVI Gustaf. Äldre syskon och äldre syskons efterkommande ha därvid
                 företräde framför yngre syskon och yngre syskons efterkommande. Lag
                 (1979:935).
 
                 § 2. Vad i denna successionsordning är stadgat om Konungen skall, om
                 Drottning är statschef, gälla henne. Lag (1979:935).
 
                 § 3. upphävd genom lag (1979:935).
 
                 § 4. Såsom 2 § i 1809 års regeringsform uttryckligen stadgar, att
                 Konung alltid skall vara av den rena evangeliska läran, sådan som den,
                 uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen, samt Uppsala mötes
                 beslut av år 1593, antagen och förklarad är, sålunda skola ock prinsar
                 och prinsessor av det kungl. huset uppfödas i samma lära och inom
                 riket. Den av kungl. familjen som ej sig till samma lära bekänner,
                 vare från all successionsrätt utesluten. Lag (1979:935).
 
                 § 5. Prins och prinsessa av det kungl. huset må ej gifta sig, med
                 mindre regeringen på hemställan av Konungen därtill lämnat samtycke.
                 Sker det ändock, have han eller hon förverkat arvsrätt till riket för
                 sig, barn och efterkommande. Lag (1979:935).
 
                 § 6. upphävd genom lag (1979:935).
 
                 § 7. Tronföljaren må ej anträda resa utrikes utan Konungens vetskap
                 och samtycke. Lag (1921:21).
 
                 § 8. Prins och prinsessa av kungl. svenska huset må ej, utan Konungens
                 och riksdagens samtycke, bliva regent i utländsk stat, vare sig genom
                 val, arv eller gifte. Sker annorlunda, vare han eller hon samt
                 efterkommande ej berättigade att succedera till svenska tronen. Lag
                 (1979:935).
 
                 § 9. upphävd genom lag (1974:154).
 
                 Till yttermera visso, att vi allt detta föreskrivna så belevat och
                 beslutit, have vi samtlige Svea rikes Ständer detta underskrivit och
                 beseglat; som skedde i Örebro den tjugusjätte dagen i september månad,
                 år efter Kristi börd, ett tusende åttahundrade och på det tionde.
 
                 På ridderskapets och adelns
 
                 På prästeståndets
 
                 vägnar:  
                 vägnar:  
                 CLAES FLEMING
 
                 JAC. AX. LINDBLOM
 
                 h.t. lantmarskalk.
 
                 talman.  
                 (L. S.)
 
                 (L. S.)
 
                 På borgareståndets
 
                 På bondeståndets
 
                 vägnar:  
                 vägnar:  
                 J. WEGELIN
 
                 LARS OLSSON
 
                 n.v. talman.
 
                 n.v. talman.
 
                 (L. S.)
 
                 (L. S.)
 
                 Detta allt, som föreskrivet står, vele Vi ej allenast själve för
                 orygglig grundlag antaga, utan bjude och befalle jämväl i nåder, att
                 alle de, som Oss och Våre efterträdare samt riket med huldhet, lydno
                 och hörsamhet förbundne äre, böra denna successionsordning erkänna,
                 iakttaga, efterleva och hörsamma. Till yttermera visso have Vi detta
                 med egen hand underskrivit och bekräftat, samt Vårt kungl. insegel
                 låtit veterligen hänga här nedanföre, som skedde i Örebro, den
                 tjugosjätte dagen i september månad, året efter Vår Herres och
                 Frälsares Jesu Kristi börd, det ett tusende åttahundrade och på det
                 tionde.
 
                 CARL  
                 (L. S.)

472
Successionsordning / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-07-07
« skrivet: 2000-07-04, 23:27 »
Under rubriken Vår nuvarande successionsordning fördes en rätt animerad debatt förra hösten kring vårt byte av successionsordning 1/1 1980. Den debatten var ganska så icke genealogisk, men den väckte några mer genealogiska frågor.
 
1. Vilka personer kan i tur och ordning komma ifråga som regent enligt nu gällande succssionsordning?
 
Gärna utrett så långt det går och utförligt motiverat varför den ene kommer före den andra. De första tre kan jag själv lätt räkna ut:
1. Kronprinsessan Viktoria
2. Prins Carl Philip
3. Prinsessan Madeleine
 
Men vem kommer sedan i tur och ordning i fråga?
Hur långt går det att upprätta denna successionsordning?
Hur många personer skulle i teorin kunna komma ifråga att ärva tronen enligt denna successionsordning?
Om jag minns rätt finns det även prinsar av huset Bernadotte som fråntagits sin prins-titel. Innebär detta att de och deras ättlingar strukits ur successionsordningen?
 
2. Om den tidigare agnatiska successionsordningen fortfarande gällt. Vilka personer hade då i tur och ordning kommit i fråga för att ärva tronen?

473
Hej igen Torbjörn!
Det låter mycket spännande. Själv söker jag vidare på mitt håll så snart jag återvänt från landet just nu är jag långt från läsapparter och mikrokort.
 
Tack för tipset om Mats Ströms forskningar. Apropå släkforskare så känner jag till ytterligre en som forskat i dessa anor, nämligen Elsa Tilander. Hennes man var Nils Tilander missionsläkare på 1920-30 talet. Hon har givit ut en del av sina resultat i bokform:
Tilander, Elsa, 1895-, Släkten följa släktens gång, [Göteborg], 1976, 226 s., vi bl. : ill.
Visserligen utreder hon inte sin mans släkt uttryckligen i boken, men nämner i förbigående att den är från Västergötland om jag minns rätt. I Skara stift i Ord och Bild s 414 omnämns Nils Tilander som hantverkarson från Sventorps socken. Eftersom det ju är en av våra socknar tror jag vi kan utgå från att även han är släkt med oss. Jag har dock aldrig utrett det ordentligt. Jag vet inte vem som har hand om Elsa Tilanders forskningar idag. Själv föddes hon ju 1895 så rimligen lever hon inte idag?! Det skulle vara spännande att även ta del av hennes resultat och jämföra med våra.

474
Hej Torbjörn!
Tack för ditt meddelande. Jag fann din släktutredning på nätet för snart två år sedan om jag minns rätt. (http://hem.passagen.se/alterego/) Jag måste säga att jag är mycket imponerad!!! Själv är jag en mycket amatörmässig släktforskare. Det blir någon veckas forskning så här på sommaren, men inte mycket mer än så. Jag har alltså inte så mycket att komma med själv, men jag jämför mer än gärna mina resultat och funderingar med dina.
 
Jodå, din morfars farmor var syster till min farfars farfar, Erik Tilander, så vi är alltså fem-männingar. Vi har ytterligare en av våra släktingar som lagt ut sin släktforskning på nätet, nämligen Per Dahlberg, också han ättling till Jonas Ericsson Sahlberg och din och min sju-männing.
 
http://www.algonet.se/~dodge/jacobsson/johannes.html
 
Det som är min grundfråga, som är skälet till att jag frågar efter Annica Ericsdotter är att jag försöker hitta ytterligare uppgifter om Jonas Ericsson Sahlbergs och Annica Ericsdotters pappa. Du anger helt riktigt i din släktutredning att han heter:
 
* Erik Larsson [Vigselbok, Sjogerstad (R) C:4 1758-10-22 vid sonens vigsel]
 
* Eric Sahlberg [Död- och begravningsbok, Sjogerstad (R) C:5 1810-08-28 när sonen dör]
 
Jag har gjort ganska omfattande sökningar efter ytterligare uppgifter om Eric Sahlberg, men jag lyckas helt enkelt inte finna honom någonstans.
 
På ganska många olika ställen anges att Jonas Eriksson Sahlberg är född 1729 i Segerstad (eller Sjogerstad). Jag lyckas bara hitta en enda födelse-uppgift som stämmer någorlunda med denna uppgift, nämligen:
 
Segerstad (R) C:1 Födelse- och dopbok
1730 21 Mars föddes och £ 22 döptes barnet Jonas fadren soldaten Erick Friberg
m. w. [manfolckswitnen] Nils Bryngelson i Tommestorp, sold. Måns Fröberg q. w. [qvinnfolckswitnen] hust. Elin Larsdotter i Swartsiö, hust. Rangela Andersdr. ibidem. pig. Kristin Jonsdotter i Åstorp.
 
Erick Friberg dör 1732 enligt
Segerstad (R) C:1 Död- och begravningsbok
1732 10 februari blef gambla förlofade soldaten Erick Friberg död och begrafd £ 20 eiusdem. 55 åhr £ sjukdomen /.../ [kanske häftig / hetsig frossa av illa ... verk]
 
Det jag försöker belägga eller vederlägga är om Erick Friberg är far till Jonas Eriksson Sahlberg genom att söka efter ytterligare uppgifter om honom i ev. vigselböcker och ev. död- och begravningsböcker för ev. syskon till Jonas Eriksson Sahlberg och Annica Ericsdotter. Jag tror att det finns minst ett ytterligare syskon L(ars) Eriksson Sahlberg.
 
Det finns ytterligare ett skäl att ifrågasätta uppgiften att Jonas Eriksson Sahlbergs pappa heter Erik Sahlberg. Det är ju konstigt att både hans pappa och morfar bär efternamnet Sahlberg (Salberg). Det är klart att den ena kan ha tagit den andres namn eller att de efterträtt varandra som soldater och inte bara övertagit soldattorp, utan även namn (det är ju inte ovanligt), men det förefaller inte helt sannolikt. Att de skulle vara släkt förefaller inte heller sannolikt. Jag tror att det vid denna tid fanns förbud mot giften mellan släktingar närmare än fjärde led.
 
Någon av de olika uppgifterna måste alltså vara felaktig. Om det är uppgiften i död- och begravningsboken för Jonas Eriksson Sahlberg att hans pappa hette Eric Sahlberg som är fel är en rimlig förklaring till detta att pappan dog när Jonas Eriksson Sahlberg knappt var två år gammal. Rimligen har hans mammas släkt spelat större roll för honom under uppväxten. Kanske växte han upp på gården tillsammans med mormor och morfar. När han själv blir ryttare och tar sig ett soldatnamn var det kanske mer naturligt att ta morfaderns efternamn Sahlberg än faders. Nåja detta är rena spekulationer. Det jag söker efter just nu är ytterligare uppgifter som kan visa om det ena eller det andra är rätt eller fel.

475
Annica Ericsdotter utflyttar enligt utflyttningslängd Dala (R) C:2 s. 595 3/7 till Sjogerstad (R) 1755-02-16 tillsammans med sin bror Jonas Ericsson Salberg (Jonas Ericsson Sahlberg) och sin mor Ingeborg Svensdotter. I Sjogerstad gifter sig brodern 1758-10-22 med Maria Olofsdotter enligt Sjogerstad (R) C:4 s. 340 3/4. Jonas, hans nya fru och hans mor återflyttar till Dala enligt inflyttningslängd Dala (R) C:2 s. 609 1760-04-xx. Annica Ericsdotter flyttar dock inte med tillbaka till Dala.
 
Min fråga är var tar hon vägen?
 
Jag kan inte återfinna henne bland gifta eller avlidna i Sjogerstad (R). En gissning är att hon gift sig och flyttat till en annan församling, men vart?

476
Det finns en Måns Friberg som sannolikt inte är identisk med din Måns Friberg i Tommestorp, Valltorps Sn i Västergötland (se Segerstad (R)) som är soldat och förekommer som dopvittne omkring 1730.

Sidor: [1]