Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Visa inlägg - Carl-Fredrik Hanzon
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2001-07-29, 00:41 »
Angående ordet BARNFÖDD. Det är inte så konstigt som det låter.
Föda har två betydelser; dels betyder det att föda fram, dels att föda upp barn. Att t ex vara barnfödd i Säffle betyder att man är uppväxt(uppfödd) där. Man kan vara född någon annanstans.
Så uttrycket att stå vid spisen att föda barn betyder helt enkelt att stå vid spisen och laga mat till sina barn, dvs ge dem föda.
2
« skrivet: 1999-04-07, 11:04 »
Hej Lena A L! Det beror lite på när systrarna levde. Om det handlar om andra halvan av 1800-talet är det inget konstigt alls att en syster skrivs Jonasson och en annan Jonasdotter. Efternamnskicket vacklade rejält i övergången mellan patronymikon och våra dagars efternamn.
3
« skrivet: 1999-05-24, 15:43 »
Här kommer ytterligare ett bidrag till diskussionen angående Emund och Edmund, som initierats av Lill Carlsson och Bo Persson under Landskap - Östergötland - Västra Eneby. Namnen har ju otvivelaktigt samma ursprung, men den namnform som mycket tidigt har etablerats i Sverige är Emund. Namnet är belagt redan under vikingatiden, och mycket talar för att namnets användning på svenskt område är betydligt äldre än så. Det ska ha burits av flera av ynglingaättens konungar (jag sätter här citationstecken p.g.a. att den historiska autenticiteten för flertalet av ynglingaättens monarker är starkt ifrågasatt, och inte fullt bevisad, åtminstone inte enligt den Weibullska skolans stränga källkritiska kriterier), och tillhört ättens arvnamn. En svensk kung med namnet Emund är dock höljd över den tidigaste svenska historiens dimridåer, nämligen Emund (den) gamle, son till Olof Skötkonung, och som efterträdde sin halvbror Anund Jakob, och dog ca 1050.
Namnet var nog relativt vanligt under vikingatiden och större delen av medeltiden, men tillhörde den grupp av nordiska namn som succesivt trängdes tillbaka av de kristna namnen (t.ex. Petrus > Per, Nicolaus > Nils, Johannes > Jöns, Hans etc, ) I vissa reliktområden levde dock namnet kvar ännu flera sekel efter reformationen. Ett sådant område tycks ha funnits i nordöstra Småland (Även Kinda och Ydre härader räknades ju i regel till Småland ända fram till 1600-talets början) med centrum i Södra Vi och Djursdala socknar. Därifrån tycks namnet, hela tiden med formen Emund, ha spridits och ärvts av utflyttade och utgifta till angränsande socknar, och förekommer sporadiskt i trakten ännu under sent 1700-tal. Troligen finns några enstaka belägg i området så sent som under 1800-talets första hälft.
Vid mitten av 1800-talet blir på allvar England/Storbrittannien en stormakt vars kolonialväde blir världsomspännande. Handelsförbindelserna ökar kraftigt. Brittisk kultur sprids över världen. Även det svenska namnskicket påverkas av de brittiska influenserna. Med Göteborg, där borgerskapet dominerades av engelska och englandsorienterade familjer som föregångare, blir namn som som John, Edward, Walter, Arthur och Alfred populära mansnamn. Walter Scotts populära romaner förstärker trenden, liksom det populära brittiska kungahuset, som bar flera av de nyss uppräknade namnen. I denna anglosaxiska modevåg följer en stor mängd namn, som så småningom införlivas med det svenska namnskatten. Ett av dessa namn är Edmund/Edmond, som ju definitivt har samma ursprung som det sedan åtminstone tusen år hävdvunna Emund. Namnet blir relativt populärt, inte minst sedan en svensk prins 1906 döps med namnen Gustaf Adolf Oscar Fredrik Arthur Edmund , hertig av Västerbotten (d.v.s. vår nuvarande kungs far, son till dåv. hertigparet av Skåne, sedemera Gustaf VI Adolf och hans första, engelskfödda (!) gemål, kronprinsessan Margareta), och just Edmund blir hans inoffiella tilltalsnamn inom familjen, där det ju redan fanns en Gustaf Adolf.
Det är detta nya namn Edmund, som nu, cirka hundra år senare, ställer till ett problem, när databurna släktforskare med överdrivet normaliseringsnit tycker att de till varje pris måste normalisera Emund och Edmund till en gemensam namnform, och väljer då Edmund, som varande det under senare generationer mest (eller kanske uteslutande) använda, det förment ursprungliga och mest korrekta namnet. Alla Emundar, från vikingatid, över medeltid till nya tiden och namnets ändhållplats, d.v.s 1800-talets början, buntas sålunda kollektivt ihop, och gives retroaktivt ett namn de överhuvudtaget aldrig har burit, d.v.s. Edmund. Detta är en klåfingrighet, som kan förstås och accepteras endast i ljuset av föreställningen, att Edmund är den ursprungliga och korrekta formen, medan Emund är en förvanskad, förfolkligad för att inte säga bondsk talspråkform. Jag vill nu hävda, att detta är ingalunda fallet. Emund ÄR (och blev det mycket tidigt) den hävdvunna, normala och svenska formen av namnet för alla som är födda före år 1800. Att namnet ursprungligen (med beröringspunkter mera än tusen år tillbaka) har ett gemensamt ursprung med ett inlånat modenamn från 1800-talet, tycker jag inte har så mycket med saken att göra. Låt oss göra tankeexperimentet att det ryska Pjotr om hundra år skulle bli ett modenamn i Sverige (Jag hoppas, trots EU, EMU och federalisterna till trots, att vi fortfarande har ett Sverige då), skulle då alla Peter, Peder och Per, plötsligt kunna standardiseras eller normaliseras (kan man överhuvudtaget tala om normalisering till en namnform, som ingen infödd under den aktuella tidsperioden har hetat?) till Pjotr? Jag tror inte det. De flesta av oss skulle självklart tycka att blotta tanken vore absur. Javisst, men det är ju egentligen lika absurt att (som det nu tyvärr ofta görs) byta ut Emund mot Edmund. Jag vågar nog hävda, (visst, jag tar risken att få mothugg här, men den risken tillhör spelets regler, och den värsta risken är egentligen inte värre än att man riskerar att få ett oväntat tillskott till sitt vetande) att namnformen Edmund knappast existerade för personer födda inom Sverige före år 1800, med undantag för personer inom vissa adels- eller kulturkretsar med genealogiska eller andliga beröringspunkter långt utanför Sveriges gränser. Visst!, namnet förekom som lärd form av namnet för en del präster och lärde under 1600- och 1700-talet,
i likhet med att Nils i akademiska sammanhang blev Nicolaus och Per blev Petrus. Det mest kända exemplet på detta torde vara Edmund Figrelius, sedemera adlad med namnet Gripenhielm, men eftersom hans far, Nicolaus Emundi, kyrkoherde i Rappestad, var son till en Emund, var den blivande Gripenhielm med all sannolikhet uppkallad efter denne sin farfader, och hette alltså även han urprungligen - Emund.
Ergo: ska man nu överhuvud taget använda en normalform för namnet (vilket jag f.ö. inte anser att man måste, eftersom man med dagens utvecklade och alltmer sofistikerade datoriserade sökmöjligheter kan göra samsökningar ändå), måste denna svenska normalform bli Emund, med undantag av de senaste 150 åren, då Edmund kommit in utifrån, och blivit så gott som allenarådande. Men man kan ju heller inte döpa om dessa Edmundar till Emund, så den självklara slutsatsen måste bli att man ger båda namnen/namnformerna existensberättigande var för sig, något som dessutom är rimligt med tanke på namnens (hekt oavsett det gemensamma ursprunget) olika historia och vägar till Sverige. Alltså: att man i genealogiska arbeten använder båda namnen (i registren kan man om man vill ändå bunta ihop dem, men med bibehållande av båda formerna) Ett vägledande exempel skulle kunna vara Vilhelm och William, där man trots namnens gemensamma ursprung ändå inte brukar normalisera dem till ett enda namn.
4
« skrivet: 2002-03-05, 20:35 »
Har lagt märke till att namnet Viktor förekommer rätt flitigt under senare hälften av 1800-talet.
Fanns det då ngn känd person med det namnet som man kallade sitt barn efter. Det fanns väl då som nu, det som kallas mode (eller trend). Någon som vet?
Anna-Lisa
5
« skrivet: 2000-07-04, 19:24 »
Var kommer namnet Ulrika ifrån och vad betyder det ??
6
« skrivet: 2000-02-22, 23:25 »
Är det någon som vet var namnet Selma kommer i från?
7
« skrivet: 2000-07-13, 12:41 »
Har stött på flera kvinnor i Göteborgs skärgård (Styrsö Sn) med detta tilldragande förnamn (1600-1700talet) är det någon som vet var namnet kommer ifrån?
Hälsningar
Karin
8
« skrivet: 2002-10-06, 15:49 »
Behöver hjälp med att tyda texten. GID 434.25.57200 Mvh/paul 
9
« skrivet: 2002-03-19, 08:21 »
Hej! Jag har problem med att tyda en text. Texten finns på baksidan av ett kort som är taget 1938. En av männen på bilden heter Oscar och han fyller antingen 30 eller 50 år. Jag vet att det finns en Oscar Theodore Söderqvist i familjen och som bodde i Stora Kil i Värmland. Och enligt folkräkningen (1890) för Stora Kil i Värmland så föddes det 1888 en pojke som fick namnet Oscar Theodore Söderqvist. Så om han fyller 50 år så stämmer allt...annars inte :-)  Kan någon hjälpa mig tyda siffrorna? /Andreas Wikström
10
« skrivet: 2002-11-05, 19:01 »
Kan någon läsa var Karl Johan Johansson med Familj flyttade 1882, Tack på förhand
11
« skrivet: 2002-02-21, 04:11 »
I was told by my Uncle that out of wedlock births
were encouraged in the 1840's by the Church and
State because of Sweden's diminished male
population as the result of earlier wars.
Is this true?
There is no record of a spouse for my
G G Grandmother who had 3 children in the
Norrtalje Parish, 1837,1838 & 1842. She kept her
maiden name, Anna Catharina Hedberg.
12
« skrivet: 2000-08-29, 16:22 »
As I have been searching the LDS IGI I have not seen the province which I believe to be the site for Kinna. Västergotland does not show up as a province on that site. I find that the IGI is relatively useless anyway but I like to eliminate all possiblities first. If anyone can help please e-mail me at Lndamarch@aol.com. Many thanks.
13
« skrivet: 2001-04-05, 20:45 »
Har någon försvarsministern Björn von Sydows anor lätt tillgängliga, så att de kan läggas ut här?
14
« skrivet: 2000-02-04, 18:54 »
Finns det någon som har forskat på Stig Strands antavla?
15
« skrivet: 2002-07-26, 15:35 »
Hej,
Är det någon som vet något om efternamnet Kanthe? Vart det kommer ifrån mm.
16
« skrivet: 1999-07-13, 01:33 »
Hudiksvallsborgarna Christopher Höijer och Claus Höijer (d.ä) samt den senares son Claus Höijer (d.y) förekommer i Thomas Sverkers artikeln Några borgmästarsläkter i Hudiksvall 1582-1680 (Släktforskarnas årsbok (<)99). Det är speciellt den förstnämnde, Christopher Höijer, som gör mig lite nyfiken. Jag har uppmärksammat hans namn tidigare, både i Stockholms Stads tänkebok 1582 (som omnämnes av Sverker), i ett gammalt nummer av Släkt och Hävd, där egentligen bara namnet och hans egenskap av borgare i Hudiksvall nämnes, samt i en monografi över Hudiksvall, där i stort sett samma sparsmakade uppgifter förekommer. Anledningen till mitt intresse och min nyfikenhet är just hans inte alltför vanliga namn: Christopher Höijer. Jag har nämligen en anfader (min ff ff mf ff f) med exakt samma namn: Christopher Höijer, f 167(5), d 1739 9/6 i Hudda, Tidersrums sn (Östergötland), befallningsman på Ribbingshov, Norra Vi sn, (Östergötland) bosatt i Kovrabo, sedan i Stora Lodhult, båda Norra Vi sn, sist i Hudda, Tidersrums sn (Östergötland), g 170(  m Catharina Larsdotter Lodin, f 1686 (dp 30/4) i Stora Lodhult, Norra Vi sn, d 1781 4/2 i Hudda, Tidersrums sn (g 2:o m Olof Börjesson, riksdagsman, Hudda) (Catharina är dotter till Lars Persson (Lodin), f 165(5), d 1720, efter 1682 gästgivare på Bjursholmen, Rystads sn, sedan länsman i Ydre, fullmakt 1684 16/5) Problemet är att vare sig jag eller någon annan Höijer-forskare har lyckats lösa problemet med hans ursprung. Det finns inte några personuppgifter, dopvittnen etc. som skulle kunna kasta ljus över frågan var han kom ifrån. Han dyker upp (från ingenstans?) första gången i Norra Vi, Östergötland, ca 1705, och kallas när han då och då förekommer som fadder/dopvittne (det verkar som om han redan från början räknas till ståndspersonerna i socknen) till en början monsigneur, för att så småningom benämnas befallningsman, frälsefogde, frälseinspektor etc, (hos ätterna von Schaar och Ridderborg på Ribbingshov) Han gifter sig ca 1708, och eftersom hustrun är länsmansdotter från socknen (vem som helst kunde väl knappast få gifta sig med en länsmansdotter), borde giftermålet ägt rum och noterats i Norra Vi, men någon notering om detta i socknens kyrkbok finns inte. Jag har försökt att efterforska huruvida han skulle kunna höra hemma i någon av de båda mera kända Höijersläkterna i Sverige; 1) Arboga- Sala- och Lindesläkten Höijer, eller 2) Hoyer-Höijer (vilka släkter båda utförligt behandlats i den genealogiska litteraturen), men inte lyckats på minsta sätt hitta någon koppling till dessa, även om han förfaller tillhöra samma sociala skikt och yrkeskategori. Men namnet Christopher lyser, så vitt man hittills har lyckats utröna saken, helt med sin frånvaro i dessa båda släkter. Jag trodde länge, att han kunde vara bror till mönsterskrivaren, sedemera frälseinspektorn Isac Höijer på Lårbo i Ledbergs sn (också Östergötland). Dennes barn hade nämligen namn som var misstänkt lika Christophers: Johannes, Margareta, Catharina, Maria och Christina. Dessutom har Christopher en son Petter, vilket är namnet på Isac H:s i pesten avlidne broder. Men på Isac H:s gravsten, som ligger i vapenhuset i Ledbergs kyrka står tydligt, att han var född i Arboga stad, och vid vidare forskning i Arbogas kyrkböcker har jag kunnat identifiera hans födelsenotis, och således kunnat fastställa att han tillhör Arboga-Höijrarna, medan någon Höijer, som får en son med namnet Christopher saknas. En av de få ledtrådar som skulle kunna leda någonstans, är det mest ovanliga namnet bland Christopher Höijers barn: LARS RUDOLPH (sedemera kopparslagare i Eksjö). Namnet Rudolph/Rudolf var ju vid denna tid ett mycket ovanligt namn i Sverige, och så gott som obefintligt bland allmogen. Eftersom Lars var morfadern, länsmannen Lars Perssons namn, ligger det ju nära till hands att misstänka, att Rudolph skulle kunna vara den för oss okände farfaderns namn. Det faktum att namnet Rudolf i stort sett endast förekommer bland ståndspersoner och/eller invandrare i första eller senare generationen, gör ju att det är svårt att komma ifrån misstanken att Christophers ursprung borde sökas bland ståndspersoner, militärer eller borgare, härstammande från Tyskland, eller i alla fall tyskspråkigt område. Eller kan Christopher rent av vara invandrare själv? Det faktum att han inte tycks ha lämnat något som helst spår efter sig före ca 1705 (då han ändå enligt åldersuppgiften borde vara ungefär 30 år) skulle kunna tyda på detta. De enda exemplen på namnkombinationen Christopher Höijer, som såvitt jag vet har kunnat beläggas i Sverige (förutom hans sonson med samma namn) är Hudiksvallsborgaren och en klockare i Östergötlands skärgård, med likaledes okänt ursprung, verksam vid mitten av 1700-talet. Kan Hudiksvallsborgaren, som tydligen haft vissa förbindelser med Lübeck, ha någon koppling till min Christopher Höijer, som dyker upp mer än hundra år efter den förstnämndes död. Jag misstänker, att det lilla som är känt om Ch. H. i Hudiksvall, och hans familjeförhållanden nämnes av Thomas Sverker i den inledningsvis berörda artikeln. Men kan kanske framtida forskningar i såväl Hudiksvallstrakten, Östergötland, Småland (och varför inte Lübeck?) kasta ljus över frågeställningen.
17
« skrivet: 2002-07-23, 21:48 »
Jag finner det motiverat att diskutera denna stora finska släkt här, då många av dess medlemmar varit bosatta i Sverige.
Har tidigare förgäves sökt efter föräldrarna till Catharina Brenner, d. 1698. G. m. Lars Skraggensköld, f. 1644 d. 1707 2/2, kamrerare över postväsendet etc.
(Elgenstierna VII, s. 314; Rolf Lagerborg: Ur en värmlandssläkts öden, s. 62-63).
Har nu emellertid funnit tre band av Kapten Oscar Fredrik Strokirk: Kultur- och personhistoriska anteckningar, Örebro 1918. I band 2, s. 104, står Catharina upptagen som yngsta barnet till rådmannen i Stockholm Knut Henriksson Brenner och Carin Mårtensdotter. Inga källor finns angivna. Är Strokirks uppgifter trovärdiga? Har någon utförligare uppgifter om detta?
18
« skrivet: 2000-11-09, 18:50 »
Hej!
Jag känner till att det finns i min släkt
hammarsmeder som arbetat i Värmande bla i Glava
Socken, Borgsviks bruk m fl ställen från början
av 1600-talet och framåt. Efternamn är Hwass,
Hvass eller Wass. Leonard är förnamnet på troligen
den förste från Vallonien.
Hej då från Ingegerd Nordell
19
« skrivet: 2000-09-19, 13:54 »
Med anledning av diskussion under Korsberga med bl a en i Danmark boende släktforskare, lägger jag här ut en del av Katarina Kristersdotter Nybergs fäderne. (Hennes mor var Elisabeth Cronstrand (1650-1733), dotter till Erik Laurentius Vinnerstadius (1603-1680), kyrkoherde i Södra Vi och hans hustru Karin Hansdotter Dyk (-1680). Uppgifter om dem kan lämpligen läggas ut någon annanstans.) I antavlan refererar jag - säkerligen med en viss tjatighet - till min artikel i SlfÅb´96. Det skulle dock bli för omfattande att lägga ut de där redan publicerade uppgifterna om individernas liv och släktingar här. Därför har jag valt att endast tillägga några småuppgifter som framkommit sedan artikeln skrevs. Ingeborg Kristersdotter (Hjortösläkten):s anor är jag så pass osäker på att jag överlåter dem åt någon annan. Presenterar däremot hennes mans anor, så som de publicerats i Herman Schücks artikel i Personhistorisk Tidskrift 1955, Olof Jonsson i Högsrums ättlingar - en ölänsk frälsesläkt. De uppgifter som återfinns i Genealogisk tidskrift (och som jag just nu inte kan hitta kopian på) är också mycket intressanta för att förstå släktkretsen runt Mickel Sigfridsson - (vars dombok är en så ovärderlig källa). Här följer antavlan:
1 Krister Esaiasson Nyberg, född 1648, död 14/3 1727 i Tjugeboda,
Kalvsvik. Kapten vid Kronobergs rgmte i Tjugeboda, Kalvsvik.
(EA,SoH).
Se SlfÅb´96.
Vid laga ting i Vimmerby, 30 oktober 1673 förekom följande mål:
Christin Christiernsdotter i Jursdala å crono sakfältes för
lägersmål med Christiern Esaiasson i Bullebo å frälse som begifvit
sig till Stockholm i tjänst. Hans faders styffader Nils Månsson i
Kitza erkände att Krister var skyldig. Hon sakfälldes till 20
marker och han till 40 marker. Eventuellt barn nämndes ej. (Källa:
Sevede härads dombok). Meddelat av Berit Sjögren, Uppsala. Hon har
också meddelat att Krister Nyberg även är nämnd i Björkman 1683,
18/6 och 1688, 28/5.
*** Generation I ***
f
2 Esaias Jacobsson Nyman, född 1625 ca, död ../12 1674
i Stockholm. Frälsefogde i Bullebo, Djursdala. (domb).
Se SlfÅb´96.
Enl Bo Persson i Linköping var Esaias Jacobsson Nyman sin
svärmoders fogde och då(?) bosatt i Skråphem (senare kallat
Alsta), Frödinge socken. (Källa: Sevede härads dombok). Min egen
genomgång av kyrkoräkenskaperna för Frödinge har gett negativt
resultat.
Esaias Jacobsson Nyman finns nämnd på flera ställen i Björkman
(Vimmerby stads dombok), där han 1671, 6/3 kallas Esaias i
Bullebo. Är nämnd första gången 1664, 23/4 då M:r Hans semskare
uppbjuder en hjorthud, som han berett åt Esaias Jacobsson Nyman men denne ej utlöst, vad gäller arbetslön, 6 d km. Vid tre andra tillfällen gäller målen hans relation till Israel Bertilsson i
Älö, en snäll snickare, som han tydligen bråkar med. Förutom
ovan nämnda datum även nämnd 1667, 2/12. (Källa: Björkman)
Meddelat av Berit Sjögren, Uppsala
Gift 1647 ca i Djursdala? med
m
3 Anna Olofsdotter Wachttorn, född 1629, död 22/3 1695 i Tjugeboda, Kalvsvik. (domb, EA).
Se Slfåb´96.
*** Generation II ***
ff
4 Jacob Olofsson, född 1600 ca, död 20/10 1644 i Krogen, Kisa.
Krögare. (bg,kyrä,mtl).
Nämnd 1642-1644 på Kisa krog. Se SlfÅb´96.
Gift 1620 ca med
fm
5 Sara Larsdotter, född 1605 ca, död 24/4 1687 i Ramshult, Kisa.
hustru. (bg,kyrä,domb).
Se SlfÅb´96.
Finner henne första gången som d v i Kisa 1643, 14/5 och då i Kisa
Värgård. Anges i mtl 1684 boende hos sonen Jöran och hustru.
Änkehustrun Sara sitter inhyses hos sina barn mycket gammal och
födes av barnen.
Enl Kinda härads dombok ärvde Sara Larsdotter en gård i Norrköping
efter sin moder vilken hennes andre man sålt före 1682. Inga
domböcker för Norrköping med omnejd är genomgångna ännu. Ej heller
är Helmfrids skrifter/artiklar om Norrköping genomgångna.
mf
6 Olof Knutsson Wachttorn, död 1668 ca. Kapten. (EA,Aqut).
Se SlfÅb´96.
Enl Björkman framgår att Olof Wachttorn 1653, 20/6 kärade emot
Jöns Johansson för beskyllning - hr Olof Sunonis är Olof
Wachttorns ovän, en uppgift som är intressant med tanke på Olof
Wachttorns hustrus andra gifte med just Olof Sunonis.
Ljustakar av tenn i Djursdala kyrka givna av Olof Wachttorn i
Bullebo enl inventarium (1695).
Gift 1628 med
mm
7 Anna von Cappel. (EA,Aqut).
Se SlfÅb€96
Motsägelsefulla uppgifter om hennes död i EA och Aqut.
Att Anna von Cappel och Herman von Cappel verkligen var syskon
framgår av en supplik förvarad i riksarkivet (som) visar att Olof
Wachtorn och Anna von Cappel gör anspråk på Anna von Cappels
barnlösa broders, överste Herman von Cappels, jordagods Uppgift
från Göran Johansson i Anbytarforum 29/5 1999. Se vidare om von
Cappel i Anbytarforum, diskussion under Ointroducerad adel, von
Cappel.
20
« skrivet: 2002-05-05, 12:21 »
Vad händer om prinsessan victoria och samtliga syskon till henne inte kan få barn?
Vilka ätter står då på tur att efterträda Bernadotte?
/Charlotta Barke
21
« skrivet: 2002-01-06, 10:54 »
På torsdag den 10 januari kl 20.00 i TV1
fortsätter Herman Lindqvist med
Johan III, Gustav Vasas näst yngste son, var utpräglat intellektuell, välutbildad och språkkunnig. Som hertig av Finland intresserade han sig för utrikespolitik, vidgade Sveriges gränser och gifte sig med en polsk prinsessa, innan han dödade sin regerande bror och övertog makten. Som regent var Johan III dock inte speciellt framgångsrik, olycklig och häftig till humöret, men han gjorde sig även känd som byggkungen och var den som räddade vårt medeltida arv till eftervärlden.
(Källa: SVT:s programinformation)
22
« skrivet: 2001-09-01, 21:27 »
(denna diskussion över flyttad från Mette-Marit...)
Hej Lars!
Jag tror inte att prins Albert någonsin betraktades som brittisk undersåte. Jag kan ha fel (kom gärna i så fall med ett nytt inlägg, och förklara det!), men jag är ganska säker på att man hade en annan syn på detta 1839 än vad man kom att ha 1947.
Som gemål till en regerande drottning, måste Albert, liksom kungafamiljen i övrigt, ha ansetts stå över detta med att vara undersåte, även om han var underställd drottningen. Och i likhet med alla kvinnliga gemåler (vilka var betydligt vanligare) torde han snarast ha haft vad vi med en anakronistisk term skulle kalla dubbelt medborgarskap (Jag är dock inte rättshistoriker, så jag kan inte gå ed på detta). I varje fall torde detta ha ha varit fallet beträffande arvsrätten. Albert hade kvar arvsrätten till hertigdömet Sachsen-Coburg-Gotha, vilket senare skulle visa sig (se nedan), trots att han själv aldrig skulle bli aktuell som hertig.
Några tyska besittningar hade han inte, eftersom hertigdömet efter faderns död 1844 ärvdes av Alberts äldre bror Ernst. Denne dog dock barnlös 1893, varvid hertigvärdigheten övergick till Alberts gren. Albert själv hade ju dött redan 1865 (huruvida han kommit ifråga om han forfarande hade levt, vågar jag inte uttala mig om), och eftersom hans äldste son Albert Edward, prins av Wales (sedemera Edward VII), var arvtagare till det brittiska impreriet (man ville inte ha någon personalunion), gick arvsrätten vidare till den andre sonen Alfred, hertig av Edinburgh (samma titel som hans systers dotterdotterson skulle få 1947), som således blev hertig av Sachsen-Coburg-Gotha efter farbrodern. Alfreds ende son, som också hette Alfred, dog dock före fadern, och eftersom den Saliska lagen gällde kunde ingen av döttrarna komma ifråga. Alfreds (d.ä.) närmast yngre bror Arthur, hertig av Connaught och Stratherne (f.ö. far till kronprinsessan Margareta av Sverige), tackade nej till succession för sig och sina efterkommande, varför brorsonen Charles Edward (son till Alberts och Victorias yngste, i blödarsjuka avlidne son Leopold, hertig av Albany) nu eftertädde sin farbror som hertig med det förtyskade namnet Karl Eduard. Han blev den siste hertigen av Sachsen-Coburg-Gotha, och är f.ö. far till prinsessan Sibylla av Sverige, och således morfar till Carl XVI Gustaf, vars morfar och farmor således var kusiner.
23
« skrivet: 1999-06-13, 17:51 »
Enligt Stockholms stifts herdaminne, Tyska Kyrkan, s. 579, ska kaplanen där, Hieronymus Hecht (även kallad Hieronymus Lucius Augustanus), ha varit född 158(7) i Kaufbeuren i Schwaben (i nuvarande Bayern). Han ska enligt samma källa år 1635 ha varit präst i 24 år och i landsflykt i 7 år. På hans porträtt (Tyska kyrkan) finns en inskrift att han skulle ha prästvigts 1608. Han inkommer till Sverige 1635 26/6 efter rekommenation av superintendenten Nicolaus Hunnius i Lübeck, blir kaplan i Tyska Kyrkan 1635 5/8, men dör redan 1636 19/5.
Enligt Grönhultssläkten (av Ingvar Andersson, 1989 12/8) ska samme Hieronymus Hecht ha bott i Augsburg, titulerats magister, och haft hustrun Dorotea, dotter till en teologie professor i Wittenberg (där Hieronymus troligen studerat).
Två barn är kända:
1) sonen Hieronymus Hecht (d.y.) född i Augsburg 1622 (Andersson), död 1699 i Hulthorva, Hallingebergs socken (Småland), sedemera bokhållare på Ankarsrums Bruk, Hallingebergs socken, ägde Hulthorva och Säby, Hallingebergs socken, gift med Anna Maria Crappen, i allmänhet kallad Bokhållerskan på Hulthorva
2) dottern Eva Elisabet Hecht, gift 1645 i Stockholm (Tyska församlingen) med Hans Wessel, köpman (Sthlm.St.Hm)
Det finns ju ett antal teologie professorer i Wittenberg vid denna tid. Jag undrar om går att få reda på om någon av dessa kan ha haft en dotter vid namn Dorotea, som kan vara identisk med Hieronymus Hechts hustru? Finns det tyska universitetsmatriklar, biografiska verk över professorer och universitetsanställda, över kyrkofolk eller annan biografisk/genalogisk litteratur som skulle kunna kasta ljus över problemet? En intressant och tänkbar professor under den aktuella tiden är Samuel Huber. En annan, kanske ännu mer intressant, är Aegidius Hunnius, en av den lutherska ortodoxins förgrundsgestalter. Denne var far till den ovan nämnde superintendenten Nicolaus Hunnius, varför det faktiskt finns en påvisbar anknytning till just denna familj. Eller är det kanske tvärtom, att ett eventuellt svågerskap skulle göra superintendenten jävig att skriva ett dylikt rekommendationsbrev, så att vi nog snarast kan utesluta Hunnius? Aegidius Hunnius har i varje fall ganska många barn, enligt vad jag inämtat i ett tyskt biografikt uppslagsverk på UUB. Tre söner finns nämnda, men ingen dotter. Finns det någon uppgift om någon dotter Dorotea?
Har någon upplysningar om personer vid namn Hecht, Hunnius, Huber, Crappen, Wessel, eller annat, som kan besvara dessa frågor, vore jag synnerligen tacksam!
24
« skrivet: 1999-03-23, 11:26 »
Kan efternamnet Von Ecken vara Tyskt? Är ej säker om det stavas så men uttalas så.
25
« skrivet: 1999-04-22, 19:29 »
Jag söker information om skräddaren Vallentin Nejder (född ca 1693) och hans hustru Maria Persdotter (född ca 1695), som bodde i Godegård (E). Barn: Peter född ca 1722 (blev sockenskräddare), Johan Vallentin f. 1729, Catharina f. 1731, Antonius och Margareta f. 1735, Elisabet f. 1737 och Anton f. 1740. Första noteringen om Vallentin Nejder i Godegård var som dopvittne till Jonas Mårtenssons dotter Catharina år 1721 på Godegårds Bruk. Några faddrar till barnen som möjligen kan vara släktingar är: Hedvig Hero i By, befallningsmannen Johan Hero och hans hustru Eleonora Stare i Hälla, hammarsmeden Jonas Mårtensson, Per Danielsson på Bruket, drängen Mårten Persson från Carlsby Bruk (Kristberg?).
26
« skrivet: 1999-09-28, 12:57 »
Hej ! Är det någon som vet något om en Oskar Litzen ? Han står som fader till min farfar men han verkar inte ha erkänt sig vara fadern och vistelseort är okänd. Min farfar är dock född 1902 i Väversunda och modern hette Hulda Charlotta Johansdotter född 1869. Antagligen träffades de 1901 eller 1902 (farfar var född i november 1902) när Hulda var piga på någon gård i närheten av Väversunda, andra tänkbara socknar kan vara: Heda, Rogslösa, Stora Åby, Trehörna, Västra Tollstad, Ödeshög eller någonstans runt där. Är det någon som har något förslag om vart jag ska leta efter Oskar Litzen eller hur jag ska gå till väga. Tack MVH Åsa
27
« skrivet: 2000-12-21, 17:12 »
Söker mina rötter! Karl Nordén och Hedda Israelsson. De var gifta och var födda 18671118 och 18651012. Är det nån som vet något om deras anfädrar.
28
« skrivet: 1999-02-21, 21:51 »
Söker uppgifter om mönsterskrivaren, befallningemannen, frälsefogden Isak Höijer, död 1751 bodde i Ledberg socken samt hans hustru Magdalena Holling, född c:a 1679, död 1749 i Norra Lårbo, Ledberg socken, hon möjligen dotter till inspektoren på Brokind, Vårdnäs socken Carl Holling. Deras första barn föddes i Linköping 1705 och 1707, övriga i Ledberg.
29
« skrivet: 1999-12-19, 20:13 »
Jag söker uppgifter om Margareta Höijer.Hon var gift med Laurentius Hemmingsson Grefberg,Inspektor
på Rönö Kungsgård,Rönö Socken.(1737-46)
Källa:Anteckningar om släkten av G.Grefberg,1936.
30
« skrivet: 2001-03-18, 11:41 »
Varifrån kommer Gabriel Pettersson Lind och hans hustru Maja Eriksdr, död 1797 02 16? De bor i Väderkullen 1787 till 1796. Har barnen Jonas f.1787, Catharina f.1791 och Greta f. 1796. Vart flyttade Gustaf efter hustruns död?
31
« skrivet: 2010-01-18, 17:29 »
Hej!
Jag har en Per Svensson och hans hustru Anna OLofsdotter, när och var är de födda? De har en son Jon Persson född 1708-06-05 i Bölnorp Vreta Kloster c:4 sid 283 död 1736-12-10 Bölnorp Vreta Kloster c:3 sid 249. Jag har gått igenom dödboken men har inte funnit dem. Är det någon som vet något om detta vore jag tacksam.
Mvh
Leif
32
« skrivet: 2000-10-11, 15:45 »
Per Olof Nyberg, murare, f. 17/12 1823 i Tjärstad, flyttar med hustrun Lotta Pettersdotter och dottern Lovisa från Vårdnäs till Vist år 1854.
Någon som vet var de finns?
MVH Björn
33
« skrivet: 2000-08-13, 11:23 »
Johannes Olofsson, född 11/2 eller 25/5 1792 i Rödalen, Tjärstad, hans hustru Maja Johansdotter, född i Tjärstad 30/1 1791 och deras döttrar Lovisa och Sophia flyttar 27/11 1822 från Hallstad
till Önnö. Den platsen finns inte i husförhörsboken. I nästa årgång (A I:6b) finns Önnöborg men ingen Johannes. Någon som vet var?
34
« skrivet: 1999-08-30, 19:11 »
Hej!
I min forskning har jag träffat på Anders Danstedt, född 1759 i Kristberg. Känner någon till Anders och kan berätta mera?
Christina
35
« skrivet: 1999-07-15, 19:27 »
Hejsan
Har ett problem. Jag har ärvt material som jag börjat bena i. Där har jag en ana Nils Andersson f.1739 Kisa (hfl), död 16/2 1810 Tärnsveden, Kättilstad. Fadern ska vara Anders Öman (1699)-1761 och modern Anna Johansdotter enligt detta.
Jag har tittat på två bou ingresser: Den 6/11 1761 bou af enkan Anna Johansdotter i Mossebo, Kättilstad efter dess afl man corp Anders Öman som afled 2 aug barn: corp Lars Öman, Anders, Nils, Brita, Catharina och Susanna.
Den 17/6 1799 bou af skogvaktare Samuel Andersson i Kulla efter dess afl hustru Catharina Andersdotter som afled d.12 dennes utan barn. Arftagare är den afl bröder Lars Öman i Tidersrum, Anders Andersson i Massebo, Kättilstad, Nils Andersson i Tärnsveden, Kättilstad, systrar Susanna och Brita.
Jag har då tittat i Bo Lindwalls födelseregister och där får Anders Larsson Öman och Anna Johansdotter i Brötstugan, Grönede, Kisa sn barnen Lars f.24/3 1722, Johan f.24/3 1724, Mats f.18/4 1725, Brita f.25/4 1726, Katarina f.27/2 1729. Sedan får Anders Larsson Öman och Anna Matsdotter Loman på samma ställe barnen Johannes f.8/5 1731, Susanna f.12/6 1733 och Anders f.6/5 1736, men ingen Nils.
Har jag kommit fel. Om man ser till de två bou ingresserna stämmer det men samtidigt är det ju två olika kvinnor Anders Öman får barn med och den första håller bou efter honom 1761.
36
« skrivet: 2001-09-03, 12:26 »
Jag söker uppgifter om mina morföräldrar, deras syskon m.m
37
« skrivet: 1999-12-27, 22:13 »
Är intresserad av släkten Sabelskjöld, vars vapen
finns i Blacksta kyrka i Södermanland. En
brudkrona lär även finnas i Krisdala kyrka i
Småland. - Vem vet mer ?
38
« skrivet: 2002-09-30, 13:19 »
Det håller på att uppstå en dubbeldiskussion om denne Marcus Uggla.. -Det är ju huvudsakligen han som avhandlas under Övriga släkter: Uggla också. (Som just fått ett inlägg) Enklast är väl att jag flyttar över detta till Övriga släkter - eller är det så att just denne man/Ugglasläkt förtjänar en egen diskussion här istället kanske..? (Någon insiktsfull får gärna föreslå vad som är bäst)
Merparten av inläggen här är nu överflyttade till Övriga släkter: Uggla..
39
« skrivet: 1999-11-22, 18:45 »
Finns det någon som hört talas om Lucia Regina Lundgren f 1828 05 14 i Bodarna i Värnamo.
Hon ägde och var bosatt på Westhorja Lillegård, Lilla Klemmestorp i Värnamo.
Lucia Regina absolverade för lönskaläge 1858 09 27, 1861 06 19 samt 1864 08 17. Det tycks som om ingen vet vem fadern är men bland pigorna och drängarna som var faddrarna dök också baron Sparre upp som fadder, till alla tre barnen. Om någon vet något eller har hört något så snälla hör av er!
40
« skrivet: 1999-11-22, 18:56 »
... Är på villovägar!
Det kan vara en Karl XII -bibel (ej säker). Försvann ur släkten genom försäljning i Värnamo på 1960-talet. Biblen innehåller troligtvis namn som Klingberg, Nejendorf, Lundgren, Rolander.
Vi skulle bli glada om vi åtminstonde kunde få se den!
41
« skrivet: 2001-11-20, 17:25 »
Inga-Lill and Marianne,
I have been reading your messages with interest since ancestors of Måns Pålsson would be my ancestors too. I looked up Paul Hansson Silkelock on the DISBYT database. He is in the database of several people. Hans-Åke Karlsson has him listed along with his son Anders Pålsson. He also has names of several grandfathers of Paul Hansson. Perhaps he would know something about Måns Pålsson. His e-mail is hak@algonet.se
Sincerely, Peg Schafer
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy