ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Visa inlägg - Lars-Olov Eriksson

Sidor: [1]
1
Genetisk genealogi (DNA) / Hamnade farmors far i klistret ?
« skrivet: 2024-02-26, 15:56 »

Min farmor föddes före moderns äktenskap så hennes far är eventuellt en annan än moderns make.
Jag läste, att man även inom släktforskning börjat använda DNA från igenklistrade kuvert ock påklistrade frimärken. Skulle jag ha användning för brev från farmor, död 1923 ?


2
Allmänt / Fogderäkenskaper
« skrivet: 2023-03-05, 20:24 »
Slumpfynd (jag forskar inte i Västerbotten).


Jag har träffat på fogderäkenskaper för Västerbotten i Finska Riksarkivet, ihop med Österbottniska räkenskaper, t ex från 1599. Om detta är vanligt förekommande, vet jag inte.

3
Knista / Kyrkoherde Birgerus Nicolai i Knista
« skrivet: 2022-10-01, 23:52 »
Är det någon som vet något mera, än som står i herdaminnet, om kyrkoherden Birgerus Nicolai i Knista, död 1612 ? Om hans barn och dessas familjer t ex ? Hade han en son vid namn Nils Börjesson ? Vad vet man om honom ? Kan det ha förekommit en arvstvist omkring 1637, som hamnade i Svea Hovrätt ?

4
Härnösand / Johan Israelsson 1640- 1660-tal
« skrivet: 2022-09-25, 17:05 »
Jag har i Visby 1664 stött på en yngling vid namn Johan Israelsson, enligt egen uppgift född i Härnösand och tidigare betjänt hos superintendenten Stöök.


Har någon kännedom om denne man ?

5
Får man börja med att fråga vem som fått redaktörsjobbet efter Hasse Egeskog?
 
Mvh
Ingegerd

6
Vad kan man göra för att hålla AF levande:
1. Ta bort avgiften. Se till att medel till drift inflyter på annat sätt, många har föreslagits. Rötters Vänner bör återupplivas som just vänner (kräver att det händer något på Rötter)
2. Hålla en vänlig och tolerant ton, ingen fråga är dum. Vi ska rekrytera!
3. Värna om de som svarar mycket - det finns en grupp mycket kompetenta forskare som varit med länge, nästan från början, som man bör ta till vara och uppskatta. Finns det några morötter?
4. Engagera ännu fler specialister på olika områden. Vi ser inte så mycket av en del föreningsaktiva på AF, detta har framförts här tidigare. Där måste det finnas dold kompetens.
 
Jo, en del har uttryckt missnöje med avgiften.

7
00 - Begravning / Begravning i kyrka
« skrivet: 2002-10-19, 18:03 »
Ska följande tolkas så att Agneta Malm?n begravdes inne i kyrkan? Jag gör själv den tolkningen. Mycket tacksam för synpunkter.
 
D 24 Marti dödde Prästenkian Agneta Malmenia uthi Allatorp född i Sörmeland åhr 1654 och blef begrafven d 30 Martii som war Långefredagen uthi Wederslöf kyrckia hos sin måg sahl. Regementskrif. Biörkman (Källa: Kyrkoboken för Tofta sn i Kronobergs län 1716).

8
02 Arkivväsende / Mikrokort från SVAR
« skrivet: 2008-01-10, 22:54 »
Är mikrokorten nu helt ute?
Det är klart att det numera finns andra och helt suveräna sätt att forska på datorn via skannade kyrkböcker och annat.
Men ändå - vad händer med de lite udda SVAR-korten?
Jag har t.ex. haft stor nytta av Iderstams register och Sehlbergs Gefle och dess Slägter.
Kommer sådana serier att skannas? Kommer de annars att finnas kvar för beställning?
Undrar
Sylvia

9
Skrivare / Provinsialskrivare
« skrivet: 2002-02-25, 16:57 »
Jag har en ana Christian Steuchius, född i Södermanland. Provinsialskrivare i Åbo.
 
Vad gjorde en provinsialskrivare?
Tacksam för svar.
MVH     Berit

10
08) Översättningshjälp / Latinska ortsnamn
« skrivet: 2014-10-15, 11:53 »
Finns det några uppslagsverk eller databaser gällande latinska ortsnamn ? De kan ju vara genuina, d v s använda av romarna, eller härledda.
 
Min just nu konkreta fråga gäller en notering om en student i Köpenhamns universitetsmatrikel 1651:
 
Scelfiscoriensis  (Möjligen, enl författaren till boken om matrikeln, Sceltiscoriensis).

11
03) Latinska uttryck / Salva venia
« skrivet: 2008-10-06, 07:28 »
Hejsan!
Jag har i Faurås härads dombok 1706 stött på följande text om en person som gjort uppkastelse i kyrkan och är instämnd för detta. Här dyker uttrycket Salva venia upp, se nedan. Slår jag i ett lexikon verkar det betyda med överseende eller något liknande, men det verkar inte rätt. Någon som har idéer?
Bästa hälsningar
Andreas
 
Resolutio  
Ehuruwähl Lars Olls: sitt begågne feehl med upkastande i Gunnarpe Kiörckia Trettonde dag Juhl 1705 till urseckta der med han föregifuer, att han har een Swager maga, huilcket des Ålderdomb jembwähl skall till een dehl förordsaka, Men som han sielf widstådt sig, samma Dag warit i Jord öhl hoos sin granne, och der för Predijkan fått maat sampt druckit Öhl och Brenwijn, och der uppå, sedan han i Kiörckian såfwit een stundh, emot slutet af Predijkningen, Kommit till Salva venia, att kasta up i Kiörckian, så att han motte genast gå uth; Altså pröf: TingzR:n Skiähligt, att Lars Ohls: för slijk förseelse och Brott, der med han förargelse i försambl:n Åsted Kommit, bör effter Kongl: förordn: om Sabbatz brott de Dato d: 17 Octob 1687 §6 plichta sine 25 Dr Smt. Orckar han ey botuen, sitta Ståcken 2 Söndagar å radh, och böte des uthan 2 Dr Smt; el:r giöre så många dagzwärcken till Kiör--- behof, som der emoth swarar och stånde der till med uppenbare skrifft.

12
Ramsberg / Ramsberg C:1 vigde 1679 300.58.68600
« skrivet: 2009-01-16, 21:50 »
Är det någon som kan hjlpa mig med följande vigselnotis ?
 
Höger sida, 7e raden nerifrån...
 
d 10 Augusti Johan ...... Anna .....
uti .......
 
Hör nästa rad till samma vigselnotis eller är det nästa par ???
 
Hälsn Rita

13
Lerbo / Lerbo, gårdsnamn
« skrivet: 2009-02-22, 15:34 »
Kan någon tyda varifrån bruden kom i Lerbo s:n, och vad betydde morgongåfva efter lag?
 
GID 2128.87.84500 Stora Malm C:3 Vigsel 1730 - 1771

14
Vidstående personer är arbetskamrater till min mor vid Katrineholms stadshotell ca 1926. Kvinnan kallas Vega, mannen Ivar Ring. Jag tror att de var gotlänningar som min mor (det var samma ledning för hotellet som för sommarrestaurangen DBW:s paviljonger i Visby). Är det någon som känns vid dessa personer ? Finns det flera bilder på personal fån den tiden ?
 
 
 

15
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / Uniform i beredskap 1939
« skrivet: 2009-05-21, 01:19 »
Följande två bilder är tagna i augusti 1939. Min far är den till höger i bild resp den ensamme. Han bodde vid tidpunkten i Södertälje. Jag har förgäves sökt hans stamkort på KrA och undrar om bilderna kan ge någon som helst information om status eller typ av tjänstgöring, rentav plats.
 
Bild 1:
 

 
(Meddelandet ändrat av LOE 2009-05-21 01:33)

16
Människor / Trygg i Eskilstuna
« skrivet: 2009-08-25, 23:47 »
Bilden nedan föreställer deltagarna i en chefskonferens hos försäkringsbolaget Tryggs distriktschef i Eskilstuna 1/6 1930.  
Min far i ljus hatt mitt för ingången. Genom slutledning av foton har jag dragit slutsatsen att platsen heter Gårdskäl. Är det någon som känner till någon på bilden, t ex chefen ? Eller något om företaget vid denna tid och plats ? Jag har tittat i aktuella telefonkataloger, vari man kan få fram telefonnumret, men på den tiden står inte adressen utsatt. Av klädseln skulle  
man kunna tro att det är i mars, men dateringen är inkopierad i fotot - det har väl med etikett att göra: utomhus har man ytterkläder, framförallt har man huvudbonad.
 

 
Genom stadsmuseet har jag fått foton från 1969, tagna inför rivningen för att bereda plats för ett köpcentrum, t ex följande.  
Lite kusligt, väl ? I flygelbyggnaden till höger bodde mina föräldrar.
 
 
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2009-08-25 23:51)

17
Politik / Offentlig verksamhet / Bildt, Carl (f. 1949)
« skrivet: 2001-11-18, 12:16 »
Hej jag undrar om någon känner till f.d statsminister Carl Bildt´s anor.
MVH Per

18
Bärbo (D) ska det förstås vara.

19
I mitt sökande efter Peter Rochet (Rochette / Roschet / Roschette / Roquette), så fann jag många uppgifter om Claude Rocquette, adlad Hägerstierna och hans möjliga släktingar som inte blev adlade. Peter Rochet samarbetade med personer gör det sannolikt att ha är släkt med Hubert de Besches hustru Maria Rochet och hennes broder Claude Rocquette, adlad Hägerstierna
 
Om den introducerade adelssläkten Hägerstierna, se http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/37913.html?1400403900
 
Hägerstierna nr 652
 
Adliga ätten Hägerstierna nr 652 ?
 
Claude Rocquette, adlad Hägerstierna, till Hällabäck i Burseryds socken, Jönköpings län, Stjärneborg i Släps socken, Hallands län, Mauritsberg i Östra Husbysn Östergötlands län, Tranbygge i Västra Ryds socken, Uppsala län samt Bohult. Född i Languedoc i Frankrike. Inkom till Sverige och blev först drottning Christinas hovskräddare och sedan 1645-08-23 hennes hovköpman, för att sälja till hovet allehanda kramgods. Borgare och handelsman i Stockholm. Adlad 1654-06-02 (introd. 1660 under nr 652 ). Död 1682-08-08 (1681-08-08 enl. vapnet i Västra Ryds kyrka )1 i Stockholm utan söner och slöt således själv sin adliga ätt samt begraven i Ryds kyrka Uppsala län. 'Han gjorde kronan ansenliga försträckningar och blev därför adlad, varande han samt Carl Beckerfelt, Johan von Thier och Jakob Lithman de sista, som drottning Christina vid sin avgång från regeringen upphöjde i adligt stånd.'. Gift med Magdalena Moijal, död 1685, enda dotter av Jean Moijal från Languedoc och Maria de Besche i hennes 2:a gifte samt änka efter Jean de Flon, som var farfar till kommissarien Johan de Flon, adlad Adlercrona.  
 
Barn:  
. Magdalena Hägerstierna, döpt 1642-08-19 i Stockholm.  
. Maria Hägerstierna, till Limsta i Kila socken, Västmanlands län, vilket hon 1686 lät bebygga till säteri. Döpt 1644-03-29 i Stockholm. Gift där 1662-07-13 med generalmajoren Tomas von der Noth, friherre von der Noth, död 1677.  
. Christina Hägerstierna, till Mauritsberg. Född 1646, död 1693. Gift 1662-08-12 1 Stockholm Nikolai förs. i Stockholm med envoyén Johan Ekeblad, i hans 1:a gifte, född 1629, död 1697.  
 
Källa: Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.  
 
Källa: Adelsvapen Hägerstierna nr 652
--------------------------------------------------
 
NN Rocquette.  Tavla 1  
 
 Gift.   .  
 Claude Rocquette Hägerstierna. (SoH1976)  
 
 Marie Rocquette.  Tavla 1 Född 1591 i Languedoc, Frankrike.  
 Död 3 januari 1648.
Gift med Hubert de Besche.  Tavla 1 Slottsbyggmästare och Brukspatron.  
 Född 1582.  
 Död 1658.  
 Inkallades till Sverige av Carl IX och var från 1613 byggmästare på Stockholms slott. 1613-19 uppförde han Tyska kyrkans torn i Stockholm vilket förstördes av eld 1878. Han införde i Sverige styckgjutarkonsten och anlade järn. och mässingsverk.  
 Barn:
1. Katarina de Besche.  Tavla 1 Född 1616.  
 Död 13 juni 1686 i Wittvik, Tryserum (Smål). Gift 1638 med Henrik de Trij(de Try).  Tavla 1 Industriledare, Brukspatron.  
 Född i Liége, Belgien.  
 Död 13 oktober 1669 i Gusums bruk, Ringarum (Östergötland).  
 Född något av åren kring sekelskiftet 1500-1600, anges på sitt porträtt vara född 1601 men uppgift saknas varifrån detta årtal kommer. (SoH1976:3, s134).
Är 1630 myntsmed i Nyköping. Trots att myntverket läggs ned stannar han kvar i staden till 1636, då han flyttar till Norrköping. Han är redan före 1630 gift, men hustrun avlider troligen omkring 1636, varefter Henrich under 1630-talets senare del gifter om sig med Catharina de Besche. Genom hennes släkt erhåller han anställning som arbetsledare vid industrierna i Norrköping. Därmed påbörjas en karriär som industrimagnat och brukspatron. Henrich grundar Gusums bruk 1652 och blir medintressent vid tillkomsten av Överums och Ankarsrums bruk 1655. Han bor kvar i Norrköping till 1661, då han flyttar till Gusum. Där avlider han 13/10 1669. Jordfästning äger rum i Sankt Olai församling i Norrköping 7/12 1669. (Vallonsläkter under 1600-talet; Kjell Lindblom).  
 
Barn:  
 Dotter . Begravd 12 december 1641.  
 Död 1641.  
 
 Hubert de Trij. Kornett.  
 Begravd 8 januari 1654.
 
Dotter . Begravd 6 augusti 1654.  
 Död 1654.  
 
 Peter de Trij.  Tavla 1 Brukspatron på Överums bruk.  
 Född 1639 i Norrköping.  
 Död 1699 i Överum, Lofta (Smål).  
 Sin ungdom tillbringar han vid Gusum, där han tidigt blir arbetsledare. Parallellt med sin verksamhet vid bruket upptas han till borgare i Söderköping 1664. I Gusum förälskar han sig i dottern till en av de vid bruket anställda arbetarna. Trots föräldrarnas motstånd mot mesalliansen gifter han sig 1668 med Elisabeth Noé. Bröllopet leder till en total brytning med familjen och Peter görs arvslös. Samma höst anställs Peter av sin morbror Gillis de Besche som skrivare vid Överums bruk. Han avancerar till förvaltare och köper 3/6 1672 tre fjärdedelar av bruket. Den återstående fjärdedelen ägs av morbrodern. Vid Överum kommer Peter att bli verksam till sin bortgång 1699. (Vallonsläkter under 1600-talet;Kjell Lindblom).  
 
 Henrik de Trij. Bruksinspektör.  
 Född 1642.  
 Död 24 april 1708 i Risinge (Östg).  
 (SoH1976) vid faderns död 1669 inträder han som medhjälpare till modern i skötseln av bruksrörelsen. Henrik ägnar i första hand sina krafter åt Ankarsrums bruk, där han är förvaltare och delägare fram till 1679, då han flyttar till Tryserums sn. År 1691 blir Henrik bruksinspektör vid Finspång. Den 26/4 samma år äktar han sin betydligt yngre syssling Maria Fosti i Hedvigs kyrka i Norrköping. Hans mor, Catharina de Besche, har avlidit fem år tidigare. Om hon varit i livet skulle hon säkert ha ogillat även detta äktenskap, eftersom också släkten Fosti från början var en arbetarsläkt i Sverige. Henrik avlider 24/4 1708 i Risinge sn. Hustrun gifter om sig och slutar sina dagar 1750 i Tryserum sn. (Vallonsläkter under 1600-talet;Kjell Lindblom).  
 
 Elisabet de Trij. Född 1646.  
 Död 26 juli 1676 i Gusums bruk, Ringarum (Östg).  
 I Snällebo, Tryserum avlider en Elisabet de Trij 1718 1/12 vilken med åldersberäkning är född 1646. Kolla!!!!  
 
 Daniel de Trij. Döpt 28 september 1650.  
 Begravd 16 mars 1656.  
 
 Hubert de Trij (står de Besche!). Född 1655.  
 Begravd 17 maj 1692.  
 Bor kvar hos sin mor till hennes död 1686. I slutet av 1680-talet blir han militär och tillhörig Norra Skånska Kavalleriregementet. Han avlider redan efter några års tjänst och jordfästs i familjegraven i Sankt Olai kyrka i Norrköping 17/5 1692. (Vallonsläkter under 1600-talet;Kjell Lindblom).  
 
 Katarina Maria de Trij. Döpt 2 februari 1655.  
 
Om släkten de Trij, se även http://www.litenupplaga.se/1221
---
 
2. Gillis de Besche. Född 1624.  
 Död 1709.  
 
Källa: http://www.barbrobehrendtz.se/sidor/landeen/0001/6320.htm och http://www.barbrobehrendtz.se/sidor/landeen/0001/16339.htm
------------------------------------
 
Catharinas mor:
Maria Roschuette von Hegerstern

F. 1591 Languedoc, Frankrike.
D. 1648 Näverkvarns Bruk, Tuna.  
Källa: http://www.poppyfield.se/ThomasKarlsson2d.htm
------------------------------------
 
NN Roquette    
 
Född:
uppskattas till mellan 1526 och 1586   
 
Död:
 3 januari 1648    
 
Närstående:  
 
Husband of NN
 Father of Maria Rouchette; Claude Roquette Hägerstierna och Antoine Roquette
 
Skapad av:
S Åström, 1 mars 2008  
Källa: http://www.geni.com/people/NN-Roquette/5327082370560085603
------------------------------------------------------
 
Claude Hägerstierna
 Död: 1681 - Nikolai församling, Stockholms län  
 
Affärsman  
 
Band 19 (1971-1973), sida 605  
Meriter
 
Hägerstierna (Hegerstiern), Claude (före adl Roquette), död 1681 i Stockholm (själaringning i Nikolai församling 8 augusti)[1]. Avlade borgared i Stockholm 22 aug 1640, hovköpman 23 augusti 1645, adlad 2 juni 1654, ledamot av 1663 års undersökningskommission för Palmstruchska banken.
 
Gift senast 1640 (Helmfrid 6, s 552) med Magdalena Moyael(Moijal), död 1685 i Stockholm (själaringning i Nikolai församling 18 juli), dotter till bryggaren Jan Moyael(Moijal) och Maria de Besche.
 
Biografi
 
Hägerstierna kallas i adelsbrevet Roquette de Languedoc och härstammade sannolikt från detta sydfranska landskap. Till samma släkt hörde enligt uppgift (Köler) Hubert de Besches (bd 10) hustru Maria Rochette och hennes bror Pierre Rochet (HH 29), som från 1624 arrenderade Forsmarks bruk i Uppland tillsammans med bl a Huberts bror Gerard de Besche.
 
Under namnet Claude Roquette påträffas Hägerstierna tidigast i räkenskapsnotiser 5 och 25 mars 1640 från de av Hubert och hans bror Gillis de Besche ledda Nyköpingsverken (Leufstaarkivet). Den gängse uppgiften, att han skulle ha börjat sin bana i Sverige som drottning Kristinas hovskräddare, har ej kunnat verifieras och förekommer veterligen ej förrän i mitten av 1700-talet (Stiemman). Då han 1645 antogs som hovköpman, tilläts han införa och till bl a drottningen och hennes hovstat försälja allehanda slags frantzösische kramvaror och kramgods, såsom sidentyg, hattar, handskar och strumpor. Han skulle vara beredd att med tjänliga varor följa henne och hovet på resor samt låta sig sändas till Holland eller Frankrike för inköp.
 
Denna affärsverksamhet blev så småningom mycket betydande och utvidgades till allt fler områden. Som borgensman för stockholmsborgaren Pierre Terreau, som var gift med en dotter till Gerard de Besche, blev han på 1650-talet inblandad i det sk Ryska handelskompaniets köp av rysk rabarber för försäljning i Danzig, Hamburg, Amsterdam, Rouen och London (revisionsakt 6 april 1664 o Svea hovrätts arkiv E VI a 2 a a: 152:2, 154: 10 o 175: 12, RA). Senare var han engagerad i Sockerkompaniet (Börjeson) och Västerviks skeppskompani och hade även affärer med Tjärkompaniet, Saltkompaniet och Afrikanska kompaniet. Han kan också nämnas bland Stockholms redare, ehuru han ej tillhörde de främsta.
 
1653 övertog H Kroppa järnbruk i Värmland, som kommit i lägervall efter att från 1633 ha varit utarrenderat till Louis De Geer. 1654 donerades detta bruk till Hägerstierna under bergfrälsefrihet för hans stora lån till kronan. Redan 1659 sålde han det emellertid till Otto Dress (bd 11). Från 1660 finansierade Hägerstierna driften av det nyanlagda mässingsbruket Gusum i Ringarum, Ög. Det ägdes av Henrik De Try (bd 11), vars hustru var kusin till Hägerstiernas hustru och dotter till Hubert de Besche och Maria Rochette. För anskaffande av koppar till mässingstillverkningen invecklades Hägerstierna i livliga affärer med olika personer i Falun, men sedan De Try råkat i ekonomiska svårigheter, lämnade Hägerstierna Gusum. Abraham Kock, adlad Cronström (bd 9), och hans bröder samt deras svåger Jacob Momma, adlad Reenstierna, gick i borgen för De Trys skuld till honom och övertog mässingsbrukets finansiering. Omkr 1670 blev Hägerstierna medlem av det konsortium som grundade juftmakeriet (lädertillverkningen) vid Himmelstalund i Norrköping, och våren 1671 gjorde han en resa till Amsterdam för att anskaffa färger och andra förnödenheter för denna verksamhet. Sedan en annan medlem av konsortiet, kanslirådet Johan Olivecrantz, efter mitten av 1670-talet börjat alltmer ohöljt visa sin avsikt att tillvälla sig den totala ledningen, drog sig Hägerstierna emellertid tillbaka även från detta företag och överlät sin andel till Abraham Cronström.
 
Som ovan nämnts hade Hägerstierna redan tidigt lånat stora summor till kronan, vilket framhölls i hans adelsbrev 1654. På 1660-talet förskotterade han kostnaderna för Erik Dahlberghs teckningar till Karl X Gustavs historia. Ännu i mitten av 1700-talet hade hans arvingar ekonomiska anspråk på kronan. Även åtskilliga adelsmän och andra privatpersoner lånade pengar av Hägerstierna, vilket ibland ledde till processer. Hägerstiernas låneverksamhet resulterade i att han kom i besittning av gods i nästan alla svenska landskap. En tid skrev han sig till Hällabäck i Burseryd, Jönköpings län, och Stjärneberg i Släp, Hallands län, men dessa säterier gav han 1662 till sina döttrar som hemgift. På hans huvudbanér i Västra Ryds kyrka, Uppsala län, nämns som hans viktigaste säterier förutom Tranbygge i Västra Ryd Mauritsberg i Östra Husby, Östergötlands län, och Bohult i Lidhult, Kronobergs län. I Stockholm ägde han ett stenhus vid Österlånggatan och en malmgård vid Hornsgatan. Han ärvdes av sina två döttrar, som var gifta med generalmajoren Thomas van der Noot och residenten Johan Ekeblad.
Författare
Hans Gillingstam
 
Arkivuppgifter
 
Hägerstiernas konceptböcker, räkenskaper och inkommande brev i De la Gardieska samlingen, LUB (20-tal volymer). Hans brev till svärsonen Johan Ekeblad (93 stycken) och dennes maka (26 stycken) i KB. I RA brev från Hägerstierna till bl a drottning Kristina (K 90), Per Brahe (11 stycken), M G De la Gardie (10 stycken) och B Horn (Ericsbergsarkivet), i UUB till N Gyldenstolpe.
   
Källor och litteratur
 
RR juli-sept 1645, f 342v- 343, maj-juni 1654, f 777 ff, KK:s underd skr 1 dec 1752, Reduktions- o räfstemyndigheters underd skr, vol 16, f 233-36, Biographica, Handel o sjöfart, vol 42, 45, p 240, 51: Ryska kompaniet o 57, Svea hovrätts arkiv E VI a 2 a a: 164: 16, 172: 19, 177: 9, 200:1, 209:8, 226:11, 249:5 o 277:13, Likv, serie 94, Reduktionskollegiets arkiv F I, vol 62, Köpegodskontorets arkiv F VI, vol 98, Förpantningar, vol 60, nr 349, B Cronbergs saml, vol 97 o 105: Västerviks skeppskompani, Leufstaarkivet, kartong 50, P Terreaus brev till D Uttermark i Stegeborgssamlingen, RA; STb 22 aug 1640, SSA.
 
Adelns RiksdagsProtokoll från och med år 1719, 17 (1906), s 349 ff, 18 (1911), s 257; E Appelgren, Vallonernas namn (i968); D H T Börjeson, Stockholms segelsjöfart (1932); E W Dahlgren, Louis De Geer, 2 (1923); DGA 8 (1837), s 194, 10 (1838), s 153-56, 158; J Ekeblads bref, 2 (1915); G Ekman, Ur Storforsverkens historia (1921); E Ericsson och E Vennberg, Erik Dahlbergh (1925), s 95 f; B Fahlborg, Ett blad ur den svenska handelsflottans historia (HT 1923), s 225; K Forsberg, Gusums bruks hist 1653-1953 (1953), s 17-21; Frälsegods 1:2-3:2 (1931-47), 4 (korr i RA); Björn Helmfrid, Tiden 1568-1655 och Tiden 1655- 1719 (Norrköpings hist, 5-6, 1965-71); K-G Hildebrand, Falu stads historia till år 1687, 1-2 (1946); [C A Klingspor,] Bidrag till Upplands beskrifning (UFT 2, 1877-90); J Köler, likpredikan över Elisabeth de Besche (1700), s 62; O Mannerfelt, Släkten Ekeblad och dess samlingar på Stola (PHT 1922); A Munthe, Västra Södermalm intill mitten av 1800-talet (1959); G Nilzén, Studier i 1730-talets partiväsen (1971), s 205; A A v Stiernman, Matrikel öfwer Swea rikes ridderskap och adel, 1 (1754), s 527; E Tegnér, De la Gardieska samlingen i Lund på Löberöd (VHAAH 32, 1895), s 51 f; G Wittrock, Karl XI:s förmyndares finanspolitik ... 1661-67 (1914), s 240.
 
Gjorda rättelser och tillägg
1. Korrigering av tidigare uppgift, , 2014-02-17  
 
-----------------------------------------------------------------------------
 
3. Hubert d.ä. de Besche. Född: 1582 Död: 1658. Industriidkare, Arkitekt  
 
Gift med 1) Maria Roquette (Rochet), av samma släkt som ätten Hägerstierna, f. 1591 i Languedoc, d. 21 jan. 1648, 56 2/3 år gammal (begraven under samma sten som mannen); 2) Märta Fredriksdotter.
 
Se i övrigt, ang. de B:s första hustru, likpredikan av J. Köler 1700 över hans dotter Elisabet, gift med postförvaltaren i Norrköping Albrekt Tillman och dennes efterträdare Antoni Witten.
Källa: http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17310
--------------------------------------------------------------------------
 
4. Gerard de Besche, f. i mars 1585 i Liége, d. 18 juni 1656 på Forsmark, Industriidkare, Arkitekt.  
---  
köpte jämte Peter Rochet Forsmark 27 nov. 1646 och blev genom process med Rochet ensam ägare till brukspossessionen (exekution sommaren 1655).
---
Under sina processer med Peter Rochet åberopade de B. i en odaterad, vid medlet av 1650-talet ingiven supplik sin trogna 46-åriga tjänst i Sverige.
---
Redan 1622 byggde han jämte Velam Wervier och Peter Rochet en stångjärnshammare i Börstils socken. Denna nedlades visserligen ganska snart (1634), men dessförinnan hade de B. fastare knutits vid det uppländska bruksdistriktet. Den 15 apr. 1624 arrenderade han nämligen tillsammans med Wiliam Wervier, Evert Hoos(Hoes) och Peter Rochet för 5,771 dlr jämte särskild betalning för gärdepersedlar Forsmarks bruk samt Frösåkers och Närdinghundra härad.
---
Efter åtskilliga förändringar bestod det där verksamma konsortiet av de B., Rochet, Velam Wervier och Henrik Lemmens, den sistnämnde på Gustav Adolfs befallning upptagen som bolagsman 1630. Dessa övertogo 6 okt. 1633 Västlands (Vesslands) bruk, som året förut (9 maj) utarrenderats till de B., Rochet och en tredje medintressent. Därjämte började de B. i medlet av 1630-talet bygga ett eget bruk i Berkinge, och slutligen anlade han och Rochet gemensamt Viggelsbo(Vigelsbo), liksom Berkinge beläget i samma socken som Forsmark, Valö. Lemmens var ej mindre verksam på sitt håll, han innehade redan tidigare Norrtälje gevärsfaktori och Ortala samt grundade i rask följd Åkerby bruk (1638), en ny masugn (1639) och Hillebola bruk (1640). Under sådana förhållanden kan det knappast förvåna, att konsortiet ej i längden kunde sammanhållas. Wervier utträdde 1640, övertog ensam Västland och grundade i grannskapet därav Dorkarby eller Strömsbergs bruk, medan Lemmens, som absorberades av sina övriga affärer, realiter drog sig tillbaka från Forsmark utan att dock uppsäga sin arrenderätt. Tack vare dessa förändringar i bolagets sammansättning blevo de B. och Rochet faktiskt ensamma om Forsmark. År 1642 moderniserade de fullständigt bruket; i det de i stället för 3 masugnar och 7 hamrar byggde 2 fransyska masugnar och 2 hamrar, säkerligen med större effekt än de gamla verken. Knappt var emellertid detta gjort, förrän den alltjämt osäkra besittningsrätten och tidens äventyrliga kreditförhållanden hotade att beröva dem frukterna av deras arbete.
---
En möjlighet att förvärva även Forsmark syntes erbjuda sig, då arrendet 1643 skulle förnyas, de B. och Rochet sökte nämligen vid detta tillfälle göra sig kvitt Lemmens, men denne satte  sig till motvärn. Av den sålunda uppkomna tvisten begagnade sig De Geer för att söka få arrendet överflyttat på sig: bruket hade, sade han, i verkligheten drivits av honom, de B. och Rochet voro »allenast hans tjänare». Såväl Lemmens - vilken dock ännu 1647 skulle göra ett försök att hävda sina anspråk - som De Geer misslyckades likväl. Kontraktet förnyades för de B. och Rochet, och De Geer fick åtnöjas med att hålla arrendatorerna i beroende genom omfattande hemmansköp i trakten och fortsatt kreditgivning. Med tiden visade sig emellertid de B. vara mannen att övervinna de risker, som följde med förlagsväsendet. Rochet åter fördjupade sig mer och mer i gäld och blev snart fullständigt beroende av De Geer. Detta, blev så mycket äventyrligare, som enigheten mellan de B. och Rochet ej länge kunde upprätthållas.
 
Redan ganska snart synas de båda bolagsmännen ha delat bruket mellan sig på så sätt, att de drevo en hammare och en masugn var. Länge dröjde det dock icke, innan de råkade i delo med varandra om kolköp och vattenrätt. Trots tvisterna avslöto de likväl 27 nov. 1646 ett gemensamt kontrakt med kronan, varigenom de tillhandlade sig Forsmark med fyra underlydande hemman för 3,000 rdr jämte en årlig »rekognition» på 1,000 dir smt för malmfångst och ström; i en tilläggsbestämmelse föreskrevs (19 dec), att de ömsesidigt skulle ha lösningsrätt, om kompanjonen ville sälja sin anpart. Troligtvis hade de B. hoppats, att Rochet ej skulle mäkta deltaga i köpet, men De Geer försträckte honom nödiga penningar. Bergskollegiet sökte samtidigt trygga enigheten genom att bemedla, en överenskommelse mellan dem (21 nov. 1646), vilken dock lika litet som en ny dylik av följande år (15 okt.) länge skulle respekteras. Särskilt synes konkurrensen om kolköpet ha blivit irriterande, ej minst därför att De Geer sökte begagna sin genom de ovanberörda hemmansköpen vunna maktställning till att gynna sin klient Rochet framför de B.
 
Ehuru De Geer ej konkurrerade med de B. och Rochet vid Forsmarksköpet 1646, är det tydligt, att han blott bidat sin tid. Snart nog kom det ögonblick, då Rochets affärer ej längre kunde hållas flytande. De Geer lagsökte honom 1651 och hade redan fått uppbud på hans andel i Forsmark, då bergskollegiet ingrep och förklarade de B. berättigad att använda sin lösningsrätt (resolution 4 dec. 1652, bekräftad av K. M:t 10 dec). Rochets andel värderades till följd härav i aug. 1653 till nära 20,000 dir, som de B. genast deponerade. Därmed var dock saken ingalunda klar, tvärtom följde uppskov på uppskov. De Geer sökte gottgöra sitt förhastande genom att lova Rochet ytterligare anstånd och nya försträckningar, medan denne vände sig till alla instanser med sina klagomål.  
 
Utrymmet tillåter ej att här följa de fortsatta tvisterna, som urartade till handgripligheter, inbrott och egenmäktigheter, ja verkliga handgemäng mellan de båda antagonisternas söner och tjänare. Först sedan bergskollegiets utslag bekräftats genom flera K. brev, de sista av 11 jan. och 2 juli 1655, kunde kollegiet (11 juli) ge slutlig order om fullföljande av exekutionen mot Rochet. Men icke ens därmed var saken bragt ur världen, de B. förbehöll sig redan 12 juli skadeståndstalan och inkom i dec. med en lång lista på sina krav, som gällde ej blott Rochet utan även den under tiden avlidne De Geers son Laurens. Rochet åter, som i det sista K. brevet anbefallts till kollegiets välvilja »anseendes hans fattigdom», framträdde med anspråk på vissa inventarier vid Forsmark och lyckades på detta sätt hålla processen gående flera år efter de B: s död 1656. För att bli honom kvitt, samtyckte slutligen änkan år 1660 till en förlikning, enligt vilken hon skulle betala Rochet 5,200 dlr kmt mot att han avsade sig alla anspråk på Forsmark och Viggelsbo i löst och fast.  
Författare
B. Boëthius med bidrag av A. Rahr.
---
Källa: http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17309
---------------------------------------------------------------------
 
År 1624 arrenderades bruket af Gerhard de Besche och Peter Rochette, till hvilka det såldes 1646 af drottning Christina. Från  
1653 tillhörde det de Besche ensam, och familjens eganderätt stadfästes af Carl XI år 1682, hvarefter det fortfor att tillhöra slägten de Besche.
Källa: http://runeberg.org/hgsl/2/0368.html
---------------------------------------------------------------------
 
Vilhelm de Besche (son av Gillis de Besche, Tab. 1), född 1573-12-03 i Liège. Död 1629-02-10 på Finspång. Han erhöll i förläning Söderby i Runtuna socken. ?? Gift 1:o och ?? 2:o möjligen med två systrar, hans svägerskor, döttrar av Peter Dionysius. Gift 3:o med Elisabeth Rochette, död omkr. 1623. Gift 4:o med Marguerite de Vaux, död 1628-11-30. (oklara uppgifter om hans olika giften)  
 
Barn:  
. Carl de Besche, natural. de Besche. se Tab. 6  
. Joris de Besche, född omkring 1622, död 1651. Gift med Christina Möller  
 
TAB 6
 
Carl de Besche, natural. de Besche, född 1612-02-21 i Nyköping. Död 1681 i Holland och slöt själv sin ätt. (son av Vilhelm de Besche, Tab. 5) Adlad 1664-08-29 för sin faders förtjänster (introd. 1668-06-16 under nr 763). Gift 1637-12-04 med Ida De Geer, kristna 1616-10-19 Amsterdam, dotter av bruksherren Louis De Geer, adlad De Geer nr 291, och Adriana Gerard.  
 
Barn:  
. Adriana de Besche, född 1641-09-12, död 1714-06-03. Gift 1:o med ryttmästaren Gustaf Mauritz Mannersköld nr 128. Gift 2:o med ryttmästaren Otto Reinhold Bock.  
. Elisabet de Besche, född 1643, levde ogift i Haag 1696.  
. Vilhelm de Besche, född 1645. Död ogift 1673.  
. Ida de Besche, född 1647, död 1706. Gift med advokaten Jan Pyll.  
. Carolus de Besche, levde 1676 i Holland.  
Källa: http://www.adelsvapen.com/genealogi/De__Besche__nr_763
-------------------
 
boken Slekten de Besche i Norge skrevet av Arendt de Besche, 1938, bygger forhistorien i boken på to grunnleggende kilder: Stamtavle utført av Johan Peringskiöld i 1711 og Hubert Gillis de Besche's slektskrønike fra 1820.
Henri de Besche, Liège 1483, gift med Johanna de Rochette.
Källa:  
 
(Meddelandet ändrat av simson 2014-05-18 13:26)

20
Hautepie, de la / Hautepie, de la
« skrivet: 2009-09-09, 13:24 »
Jag undrar om det är någon som är intresserad av att diskutera släkten de la Hautepie, tidigare diskuterad under Göteborg/../Domkyrkoförsamlingen på den grunden att de bodde i denna församling under 1800-talet,  
 
från inlägg:
 
 
till inlägg:
http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=44&post=922639#POST922639
 
Jag kan nämna att ett fantastiskt material uppdagats vid ett franskt arkiv, i form av brev till och mellan myndigheter, varigenom den till Sverige invandrade Louis de la Hautepie får sitt dramatiska, för att inte säga sensationella liv belyst, liksom hans ursprung och föräldrar.

21
Hageltorn / Äldre inlägg (arkiv) till 02 maj, 2005
« skrivet: 2000-06-04, 22:22 »
Hej!
Jag forskar på släkten Hageltorn. Finns det information om släkten vore jag tacksam.
 
ulla svensson

22
Fries / Fries
« skrivet: 2004-10-10, 14:11 »
Johan Henrik Erlands Fries född 1856-06-02 gift med Augusta Hevig Otilia Gedda född 1865
 
Dessa fick barnen  
Nils Erik Waldemar född 1890-11-29
Sara Otilia född 1893-10-26
Nils Otto Erland född 1895-08-01  
 
Är det någon som vet hur det gick för dessa barn blev de gifta och fick barn.
Allt om dessa är av intresse då dessa är ättlingar till släkten Hülphers svenska anfader.
 
Med Vänliga Hälsningar  
Sven Aivert

23
Benick / Benick
« skrivet: 2004-02-07, 19:22 »
Släktnamnet Benick (stavas även Benik,Benike osv)är vanligt förekommande i Visby/I ända fram till slutet av 1700-talet. Varifrån kommer släkten?

24
Oljeqvist / Oljeqvist
« skrivet: 2004-04-07, 08:05 »
Ätten är utdöd sedan 1740-05-18 enligt Elgenstierna. Där finns ändå några frågetecken:  
Samel Nilsson Oljeqvist f.1686, sonson till Johannes Mattiae Upplänning. I Elgenstierna framgår inte om han var gift när han avled 1724-07-27. Han avled på Emtö och begravdes i Dalhems kyrka. Är det Kalmar län?

25
Arenfelt / Arenfelt
« skrivet: 2014-05-10, 21:53 »
Webbsidans uppgifter kommer från en bok, som verkar vara ett gediget verk för den som vill fördjupa sig i bl a vallonnamn:
 
Germain, Jean; Herbillon, Jules: Dictionnaire des noms de famille en Wallonie et à Bruxelles  (2007)
 
Man kan faktiskt läsa stora delar av den på Google Books (av upphovsrättsliga skäl klipper Google bort delar av eller hela texten i påträffade böcker - ibland kan man dock köpa boken i PDF-format, tyvärr inte denna):
 
http://books.google.se/books?id=4bYErd60g3YC&pg=PA489&dq=Gremeur&hl=sv&sa=X&ei=z XBuU8nqH8eJ4gSwp4C4Cg&ved=0CEAQ6AEwCDgK#v=onepage&q=Gremeur&f=false
 
På sid 489, som lyckligtvis kan läsas, finns artikeln om Grimar, som jag refererade till. Författarna påstår faktiskt inte att Reinholt Gremeur emigrerade 1602, bara att han 1602 emigrerat till Sverige. Det var jag som mindes vår diskussion fel.
 
Författarnas förra bok, från 1996, finns faktiskt på KB, så den här kanske också dyker upp där.
 
Vad är det främsta beviset för att Reinholt Nilsson d ä är far till Niclas Nilsson d ä ?

26
Övriga källor / Studentmatriklar
« skrivet: 2014-11-16, 20:11 »
Jag hittar ingen rubrik Studentmatriklar  - borde väl intressera många.  
 
Just nu är jag ute efter en eventuell bok med
 Matrikel der Universität Wittenberg  
för 1500- och tidiga 1600-talet. Finns det någon sådan ?

27
Övriga skrifter / Hertig Carls Slaktarbänk
« skrivet: 2012-11-15, 21:41 »
Har lagt ut Hertig Carls slaktarbänk som en pdf-fil på följande sida http://wisberg.se/wisberg.se/default.htm  
Där finns många intressanta namn. Filen är rätt stor men kanske värd att vänta lite på.
Volymen kommer från Finspångsarkivet som finns hos Norrköpings stadsbibliotek.
 
 
Fem inlägg flyttades hit från .
Camilla Eriksson, moderator Övriga

28
Matriklar / Matrikel der Universität Wittenberg
« skrivet: 2014-11-17, 11:45 »
Jag söker en eventuell bok med  
Matrikel der Universität Wittenberg  för 1500- och tidiga 1600-talet.  
Finns det någon sådan ?

29
Hej!
 
I min forskning har jag kommit att intressera mig för en ännu helt verifierad ana vid namn Johan Stenflycht. I mina efterforskningar efter tryckta källor har jag stött på Christopher von Warnstedt vid ett par tillfällen. Denna tycks ha särkilt intresserat sig för Stenflychts liv och öde och har förutom en artikel om Stenflychts anor i Östergötlands genealogiska tidskrift (ÖGF-lövet?) även gjort efterlysningar om ytterligare material. Utifrån den nämnda artikeln får man intrycket att CvW förde en omfattande forskning i Johan Stenflychts öden. Bland annat tycks han ha studerat originalhandlingar i Hamburgs stadsarkiv.
 
Själv har jag inte forskat speciellt länge och är inte vidare bekant med CvW, hans forskning och gärning. Det enda jag känner till om honom som person är att han är avliden.
 
Min undran är om någon kan berätta om CvW och hans gärning. Jag är också av flera anledningar angelägen om att få reda på vart hans material tagit vägen.        
 
Med vänlig hälsning
 
Lars Norrby,
Eksta

30
Övriga arkiv / Fordonsregistret
« skrivet: 2009-04-25, 00:41 »
Jag har just övertagit några gamla foton, som bl a avbildar bilar och motorcyklar i föräldrarnas ägo från 1920-talet till 1940-talet. Det slog mig att de ju har registreringsskyltar med tydliga nummer (rätt korta och med gammal länsbokstav).
 
Känner någon till möjligheterna att utreda ägare (i mitt fall kända) och exakt innehavstid för gamla fordon ?

31
Datorprogram (övriga) / Rosenbergs Geografiska lexikon
« skrivet: 2006-07-24, 15:14 »
När jag söker på Rosenberg hittar jag  
olika prisuppgifter. En för cirka 190 kronor
och en för cirka 350 kronor. Är detta
två olika programvaror av Rosenberg eller?
Mvh
Hans Lewander

32
Windows Vista / Äldre inlägg (arkiv) till 11 juli, 2008
« skrivet: 2006-12-05, 23:37 »
Med det nya operativsystemet redan ute på företag och i januari ute hos privatkunder kan det vara bra att ha en diskussion där eventuella problem med kompatibilitet m m tas upp.
 
Hur fungerar våra mest använda släktforskningsprogram med Vista? Disgen, Min Släkt, Genline Familyfinder, våra kära CD-skivor och så vidare.
 
Som släktforskare är man rätt beroende av sina program, och vill inte skaffa nytt om inte programmen fungerar. Jag har läst att det är problem med en del program, t ex säkerhetsuppdateringar.

33
14 - Juridiska spörsmål / På fästning
« skrivet: 2009-03-25, 21:04 »
På fästning för dråp.  
Peter Nilsson bodde med hustru och barn i Grönhult, Västra Torsås. I HFL finns noterat:  
Dömd för dråp 1853 till 6 års fästning  
GID 849.24.70900 HFL AI:9b s543 1862-1867 Västra Torsås.  
 
Jag tyckte först jag måste missat något när det var 9 år mellan 2 av barnen och fortfarande samma hustru men sedan fick jag då förklaringen.  
 
Hur hittar jag mera information om detta? Vad hade han gjort?  
Vilken fästning satt han på?  
 
Tacksam för hjälp

34
07 Övrigt / Läsövning tyskt prästbetyg
« skrivet: 2014-03-23, 23:21 »
Med viss bävan ber jag om hjälp med tolkningen av ett tyskt prästbetyg från 1692 (beskuret för storlekens skull, resten är någorlunda begripligt).
 
Följande är mitt första försök:
 
.
Attestato beikommen möchte gebethen; Weile ?, als deßen Seel: Sorger, sein Christenthumb ansehend, ? ? als daß Er sich Zeit meiner Christl: und wohl verhaltet, gek?en kann, mit seinem Nächtzen friedl: gelebet, sich zu dem Kirchen? wohl u. dem lieben Worte Gottes gehaltet, auch an seinem Creutze, alle ihm der Liebe Gott seinen Heil:n Willen nach, heimgesuchet u: dießen Sommer sein Söhnchen von der Welt genommen, demselben wie einen Christen geb?hret, still gehaltenes ehrl: und gut f?r Erden bestetigen laßen, auch der Kirchen u: wie Ihr geb?hr rechtig abgetragz, Werfalß Ihr, wie geb?hrl: seinem Ersuchen nach hiermit attestiren w?ndschen daß ihm seine Reiße von Gott möge gesegnet u: Er von ihm bewahret werd:...

35
England - Övrigt / Svenska församlingen i London
« skrivet: 2013-08-06, 11:22 »
Finns det någon litteratur om den Svenska församlingens i London tidigaste historia? Klockaren vid Lunds domkyrka, Johan Grönlund (död 1747) anges i en skrivelse 1730 ha varit klockare vid just Svenska församlingen i London. Han hade under den tiden lärt känna sedermera domprosten i Lund, Martin Hegardt (1685-1732), och vid tidpunkten 1730 var Grönlund kammartjänare hos dåvarande akademikanslern vid Lunds universitet, sedermera kanslipresidenten, greve Carl Gyllenborg (1679-1746).  
 
Jag har fått fram att Martin Hegardt 1710 blev kyrkoherde i den nybildade Svenska församlingen i London, en tjänst han tvingades lämna 1712. Carl Gyllenborg hade varit knuten till det engelska hovet sedan 1703, och bodde i England åtminstone 1703-1718/1720. Jag försöker förstå hur Johan Grönlund hamnade i London till att börja med, antagligen har han väl fått tjänsten som klockare där på rekommendation av Martin Hegardt, men vem kan ha fört honom dit? Kanske han följde med Gyllenborg från Sverige som någon form av betjänt, och sedan åter blev dennes betjänt innan han rekommenderades som klockare vid Lunds domkyrka?
 
Alla ledtrådar, och tips om litteratur kring församlingen är av största intresse.
 
Mvh, Markus

36
Marcus Briant  was born 1684 on Gotland, learned to be a goldsmith in Stockholm [1705-1712], appeared in London 1712 and lived there until his death 1744, for the last twenty years being engaged as a churchwarden in the Svenska kyrkan, Ulrica Eleonora.
 
Has anybody encountered his name ? Can anyone tell med about any means to search him as a professional citizen ?

37
05) Metod - Hur gör jag? / Finna kyrkogård
« skrivet: 2010-10-16, 18:09 »
Jag skulle vilja söka efter graven till en person avliden 1819 i Montmartre. Jag har fullständigt namn och dödsdatum. På vilken kyrkogård skulle den kunna finnas? Finns det någon institution att skriva till ?

38
Källor och arkiv / Kyrkoherdeämbeten
« skrivet: 2002-11-05, 12:18 »
Finns det någon enkel metod att finna adresser (gärna e-post-adresser, men även snigelpostadresser går bra) till olika kyrkoherdeämbeten i Finland?
 
Jag har förgäves sökt efter Finlands telefonkatalog på nätet, men har inte funnit. Just idag är det Kuopio som jag är intresserad av, för övrigt.

39
Har någon stött på en mönsterskrivare Nils Månsson Kalm i Österbottens regemente på 1600-talet ?

40
Efterlysningar / Hagenbäck i Borgå_
« skrivet: 2010-05-25, 21:35 »
På 1600-talet levde i Borgå borgaren Israel Nilsson Hagenbäck. Känner någon till hans ungefärliga födelseår/dödsår ? Hans verksamhet ?
 
Hans far hette Nils Israelsson  (Hagenbäck  ?). Vet man vem som var dennes far ?

41
Åbo / Turku / Äldre inlägg (arkiv) till 24 november, 2010
« skrivet: 2009-09-13, 16:21 »
Tor Carpelans bok fanns bara på Kungliga Biblioteket och gick tyvärr inte att betälla därifrån. Var är det som du har möjlighet att läsa den, är det i Finland eller Sverige?
 
Mvh Johanna

42
Landskap: Egentliga Finland / Halikko
« skrivet: 2011-09-13, 01:41 »
Jag har i en domboksnotis från 1600-talet sett gårdsnamnet Kylmäsuu i Halikko socken. I Boställesregistret hittar jag den inte. Hur kan det vara ?

43
Språk / Fæstensøl
« skrivet: 2014-11-07, 23:28 »
Jag försöker tyda ett danskt domboksprotokoll från 1625 på uselt mikrokort. Ett ord är särskilt otydligt men sammanhanget leder tanken i en viss riktning.  
 
Fadern till en ung kvinna har stämt en annan man för att ha bjudit för mycket folk till fæstenumöl/fæstemandsöl/.... Jag försökte med fæstemålsöl  (modern danska för trolovningsfirande) eller fæstningsöl  (förekommer i dansksvenska trakter), men det sitter inte bra.  
 
Har någon sett alternativa ord, som kan stämma med min läsning ?

44
Amt: Sorø / Skælskør
« skrivet: 2014-11-06, 00:33 »
Jag söker uppgifter om en Mårten Fries  som skrevs in vid Köpenhamns universitet 1651, varvid hemorten anges till Skælskør.

45
Norra Möckleby / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-06
« skrivet: 2000-02-29, 19:16 »
Hej!
 
Jag söker föräldrar till nedanstående:
 
Sven Persson, född 1807 den 15 jan. i Runsten eller Ålem (Öland), död 1883 den 3 jan. i (Bröttorps Västra Malm) Norra Möckleby. Reste till Gotland 1853. Hemkom på hösten 1878 efter 9 års bortavaro (makarna var oeniga).
Gift 1833 den 13 nov. i Norra Möckleby med Anna Greta Andersdotter, född 1812 (Blomstermåla) i Ålem.
 
Finns det någon uppgift till vilken församling på Gotland Sven Persson reste till 1853 eller vilken socken han kom ifrån 1878?

46
Högby / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-06
« skrivet: 2003-05-21, 19:52 »
Hej Jan Nilsson!
 
 
Jag tycker att Du skall påtala detta till Arkion i en kommentar.
Arkion finns på Arkion
 
 
MVH
 
Sam

47
Under Släkter: Övriga släkter G-I: Hageltorn har jag publicerat en efterlysning.
 
Lars-Olov

48
I ett kriminalfall från 1662 sätts en misstänkt i häkte i Barnhuset och hämtas därifrån för rannsakning. Vad avsågs med denna benämning och kan det finnas några handlingar om det bevarade i arkiv ? Det var alltså en vuxen person, som hämtades från fängelse i Gripsholms slott till det angivna häktet.

49
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Emanuel Johansson
« skrivet: 2005-11-02, 12:09 »
Jag undrar om någon råkat stöta på följande person:
 
Emanuel Johansson, född 1862-05-06 i  Söderåkra, gift 1884-02-22 i  Söderåkra, torpare/sjöman, obefintlig fr o m 1888.
 
Lars-Olov

50
Bonde Håkansson, sedermera båtsman med namnet Lustig i Kristianopel, ska ha kommit från Småland.  
 
Har någon någon aning om i vilken trakt man ska börja leta ?
 
Lars-Olov

51
Detta är en omvänd efterlysning. I mitt sökande på Gotland stötte jag på en märklig notering som kanske kunde glädja någon Jämtlandsforskare:
Per Johansson Gutenwik död i Östergarn på Gotland 1737-01-14 99 år gammal, född i Jämtland.
 
Lars-Olov

52
Katarina!
Du ska ha stort tack! Kunde du se när och var föräldrarna var födda?
(Jag glömde fråga om det.)
 
Kringuppgifter mottages också tacksamt!
Vad gjorde en cancellist; t ex?
Mvh
Marie Louise

53
Allmänt / Gotlandslänkar
« skrivet: 2011-07-14, 18:39 »
Gutar förr - sökbara tidningsurklipp från gamla tidningar på Gotland. Intressant för många med gotlandsanknytning, även sommargotlänningar som är intresserade av olika människors, hus och platsers historia!  
http://gutar.tingstade.com/
 
Fler användbara länkar i gotlandsforskningen:
 
Gotlands gårdar i bokstavsordning och socknar med gårdarna i socknen i bokstavsordning:
http://www.guteinfo.com/?avd=96&x=a
 
http://www.anarkiv.com/anarkiv/forskn/sok/register.asp?db=gotland&car=S
 
http://62.20.57.212/vila/vigselreg/soksida.html
 
http://62.20.57.212/vila/visbydodbok/soksida.html
 
En annan ofta försummad gotlandslänk: http://62.20.57.212/vila/lagfartsregister/soksida.html
 
http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:rvstf1kGDbUJ:www.slaktdata. org/getText.php/VISBY-D2.txt%3Fscbkod%3D098001%26sdsuffix%3DD2%26filename%3DVISB Y-D2+jakob+marquardt+Visby&cd=2&hl=sv&ct=clnk&gl=se&source=www.google.se
 
http://www.webgotland.com/
 
http://www.webgotland.com/index.php?option=com_content&view=section&layout=blog&id=1&Itemid=2
 
http://www.webgotland.com/index.php?option=com_content&view=section&layout=blog&id=7&Itemid=8
 
Om ödegårdsprojektet 1100-1700 på Gotland http://www.arkeodok.com/Nya%20filer/arkeodok2010.17.pdf
 
Per-Göran Erssons Förteckning över gotländska ödegårdar:
http://kulturarvgotland.se/node/3216
 
http://web.archive.org/web/20011008001147/http://www.adocious.net/odegardar/sock enindex.htm
 
(Meddelandet ändrat av simson 2011-07-14 18:51)

54
Allmänt / Arkiv Digital
« skrivet: 2011-04-04, 07:56 »
Till alla som undrar när Arkiv Digital skall filma Gotland, kan jag meddela att arbetet startar i dag
 
/Olle

55
Hall / Äldre inlägg (arkiv) till 26 november, 2013
« skrivet: 2007-01-26, 13:25 »
Stort tack Johnny. Hittade inte tidigare den separata f-boken för Hall. Nu fann jag dem. Aldrig hört eller sett namnet Hermanna förr. Måste vara en gotländsk specialare.

Sidor: [1]