Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Visa inlägg - Marita Persson
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2024-04-06, 11:37 »
Vilket ord är det som är understrukit med rött streck? Tacksam för förslag.  Väne häradsrätt (P) AIa:1 (1656-1672) Bild 340 (AID: v529759.b340, NAD: SE/GLA/11123)
2
« skrivet: 2024-01-15, 23:55 »
Kort sammanfattning:
Erik Eriksson i Torpa har blivit instämd av länsman för att han behållit en soldatkappa som var Bengt Ständigs. Bengt var soldat under Kalmar läns regemente och dog i december 1718 under marschen från Norge. Erik begravde Bengts kropp och behöll kappan.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Skaraborgs län (R) EVIIAABA:577 (1720) Bild 2850 (AID: v330486.b2850, NAD: SE/VALA/0382503)
3
« skrivet: 2024-01-05, 21:42 »
Vad innebär ordet i sista kolumnen?
Källa: Skaraborgs läns landskontor (R) EIIIa:48 (1741) Bild 168 / sid 311 (AID: v190805.b168.s311, NAD: SE/GLA/12599)
4
« skrivet: 2023-12-27, 20:38 »
Jag behöver hjälp med tjuven Liungelld. Vilket ord, yrke, titel eller vad kallas tjuven Liungelld för?
Viste häradsrätt (R) AIa:12 (1694-1699) Bild 322 (AID: v20237.b322, NAD: SE/GLA/11056)
5
« skrivet: 2023-12-26, 12:58 »
Jag har påbörjat ett register till Viste härads domböcker och kan söka personer om du vill veta om de finns med i domböckerna. De år som ingår hittills är: 1680-1684 1687-1693 1698-1703 1717 1734-1736 Socknar som ingick i Viste härad under den tid är Bäreberg, Främmestad, Malma, Sparlösa, Bjärby, Flakeberg, Hyringa, Längnum, Tengene, Trökörna och en del av Levene. Skriv här i tråden vilka personer du söker och var de bodde. Det är bra om du kan ange när de levde. Har de haft speciella yrken eller titlar så ange det också. Välkommen med din fråga.
6
« skrivet: 2017-03-13, 20:29 »
Hej! I vilket regemente tjänstgjorde en reservdragon som var bosatt i Flo socken i Skaraborgs län på 1750-talet? Mv Marita
7
« skrivet: 2017-01-09, 16:10 »
Var kan jag hitta bröderna Sven och Mikael Andersson som blev trädgårdsmästare i Göteborg?
De var i från Lunden/Grönelund i Stora Mellby och jag har uppgifter om deras föräldrar och syskon men dessa bröder skulle jag behöva hjälp med. Kanske har de fått andra efternamn i Göteborg.
Är det någon som stött på dem eller som har erfarenhet från Göteborg som kan hjälpa mig?
Mvh Marita
8
« skrivet: 2006-12-22, 18:18 »
GOD JUL
till er alla hjälpsamma
önskar
Lena
9
« skrivet: 2008-02-14, 23:19 »
Jag har en avlägsen släkting som skilde sig i slutet på 1700-talet. Min fråga är, vad gällde för juridik avseende skilsmässa då? Vad spelade kyrkan för roll? Jag citerar fritt i vad som står i Ättartavor under släkten Silfverswärd TAB.44.
-Johan Gustaf född 1740 på Åkatorp i Gudhems sn. Död 1798 på Rörja vid Skara. Gift 1768 på Skeberga Torsö sn. med Anna Christina Hierta, från vilken han blev skild i hennes 1:a gifte.-
De fick tre söner mellan 1769 till 1773.
Vilken orsak kan skilsmässan bero på?
Mvh Göran
(Meddelandet ändrat av pppp den 14 februari, 2008)
10
« skrivet: 2005-12-30, 13:46 »
Hej,
Jag har studerat en dom från 1670-talet i Faurås härads dombok (Halland) Jag kan dock inte med säkerhet säga vad kontentan blev. Jeppe Olsson och sonen Ortis i Domarp hade haft pigan Elin, dotter till Olle Gundesson, hos sig en tid varpå hon blev med barn. En förlikning föreslogs först vid tinget. Så här skrevs:
Een forlignings formelding her for Retten lest och påskrefuen och wahr domb begierendiss. Lenssmandhen Wälb:ne Suend Olson i Holle, På Jeppe Ollsens veigne suaredhe, at Jeppe Olsson i Dommerup Ståhe ofuebödhis at vdlege hendis bödher och Endda gifue Hendhe Een Koe, Eeller it Kar ved [vete] till Hiellp at födhe barned medh, om hand och hans sohn, dher emod Kand blifue barned obeuaret, och Olle Gundesson och hans datter sielf at forsöeye barned, Huis icke, ståhr bem:te Jeppe Olson ofuerbödig, nåhr barned er afvändt, af sin Modhers bröst det at annamme, och sidhen for forsiufe och hun da sielff at wdlege sitt bödhe. Mens dersom Olle Gundeson det icke vill Indgåe, da setter Suend Olsson i Rette, om benm:te hanss datter såuell som Jepps sohn icke bör huer for sig at vdlegge deris bödher...
Således vill Jeppe att de genom att betala pigans böter och ge ett bidrag i form av en ko eller säd, slippa ifrån ansvaret för barnet. Vid ett senare ting kommer förlikningen. Så här skrivs:
Anlangendhe dhen Sagh Imellum Jeppes Son i Dammerup och Olle Gunderssons datter i Thingsåss om det leyesmåhl så Eer dhe dherom såledis forligte, att Jeppes som skall betalle hendis bödher, och skall hun och strax få huns lön hun Resterer, och till med , skall Jeppe Ellers han Son Strax tage barned till sigh dett forsiune med Klede och foder, och quindfolcket indted tage sig dher aff, dher med skall hand nembl: Jeppes Son were frj for ald thilltall och Inted widhere hafue med hende att bestille
Vem skulle egentligen ta hand om barnet? Jeppe och sonen skulle ju betala pigans böter samt ta till sig barnet samt klä och föda det. Detta kan väl inte betyda att de skall stå för vårdnaden? Man skriver att quindfolcket indted tage sig dher aff samtidigt som sonen Inted widhere hafue med hende att bestille Blir inte detta motsägelsefullt, eller är det någon syftning som gör att man lurar sig? Kan någon hjälpa mig att översätta detta till nutidssvenska?
Tips mottages mycket tacksamt!
Andreas Karlsson
11
« skrivet: 2002-01-31, 16:04 »
Jag minns att jag en gång läste om att färgerna i de heraldiska vapnen har en särskild betydelse, som att färg A står för arbetssamhet, färg B för gudsfruktan, färg C för trofasthet, färg D för fosterlandskärlek, et cetera. Tyvärr har jag dock inte lyckats återfinna var jag läste detta någonstans.
Finns det någon som vet vad de heraldiska färgerna har för olika betydelser (om jag nu minns rätt att de har någon betydelse)?
12
« skrivet: 2007-10-01, 14:18 »
Hej!
Min hembygdsförening ska starta en studiecirkel om gamla föremål.
Har någon tips på hur man kan variera cirkel? Själv kommer jag på några ...
* låna in någon kunnig föreläsare
* låta folk i cirkeln själva berätta vad de vet
* göra en tipspromenad där man beskriver vad ett föremål använts till och sedan ha tre olika alternativ på vilket föremål som beskrivs och till slut leta upp föremålet i hembygdsgården för att se hur det ser ut
...men det skulle vara intressant att få in fler förslag.
Om det finns någon som kan tipsa om bra böcker, studiematriel el. liknande så är jag väldigt tacksam.
Mvh Marita
13
« skrivet: 2005-04-25, 07:35 »
Hej
Jag har följt ett mål i Faurås häradsrätt 1681 (Halland) där en rad släktingar är inblandade. Följande hände: Åborna i Munkagård instämde Sjöbols och Hulets åbor (Morup sn) för att de inte underhöll sin gamla gärdsgård som de gjort i alla tider. Sjöbol menade att Munkagård utökat sina intag och även dikat ut intagen så att det inte gick att ha betesdjur här då det blev för torrt. Då skulle de inte heller behöva arbeta med gärdsgården. Sjöbol menade också att M-gd inte borde ha en kohage intill deras åkerjord och än mindre hägna den. Sedan följer en lång rad vittnesmål där olika personer redogör för hur gärdsgården underhölls förr (”hölls wed lijke”). Redogörelserna är inte samstämmiga, men det verkar som om Sjöbol utfört arbetet innan dess att M-gds intag utökades.
Domen blev enl nedan. Kan någon hjälpa mig att översätta denna till nusvenska? Jag vet ej om jag riktigt förstår kontentan i domen… Stort tack på förhand! /Andreas.
PS om någon vill ha foton på originaltexterna mailade till sig så säg bara till. /ds
”…. Kan Häradtsrätten eij annorlunda döma ähn Huuelte och Siöbohls männ ju icke mindre nu sedan östra afuen [aven= fuktig mark eller utmark] blef intäpt än tillförne då dhen som utmark höstat [=skördat] blef ähre skylldige sin gamble bollgiersgårdh laglig giöra och efter reparation wedh lijke hålla, hällst medan der en rätt skillnadt är på det stället emillan deras och Munkegårs ägendommar, och ingen annan utan de allmen och forne tijder anset. Men der emot Munkagårdhs män förplichtigas gårdbå?it ifrån Siööbohls gier uplösa waten(?) utj dhen gambla gropen [syftar på dikningen] låta rinna, och inga Creatur som en laga giersgård bryta kunna utj intaget för inslöppe, är på båda sijdor ähr inhöstat eftersom dermedh menats och huar på sin lagfäste egendomb skall fred hafva Munkagårdh men för Siööbohls (oswerz?) på dess gräs höö och beete utj intaget, och sjöbohlerna för Munkegårdh (gweek??) utj dess fierne giärde på korn, höö bete och annat, der elliest dhen emodh bryter icke will som een lagsens övuerträder effter rece:? straffas, huarmedh Munkegårdh män resitueras Expenserne. ”
14
« skrivet: 2002-12-25, 22:37 »
I en mantalslängd från Stora Mellby i Västergötland år 1720 finns Jon Larsson med hustru. I anmärkningsraden står: Förrått sig själv. Vad innebär det?
Mvh Marita
15
« skrivet: 2000-03-13, 02:25 »
Hur pass vanligt är det med syskon som har identiskt lika förnamn?
Som exempel kan jag nämna en familj i Färlöv, Skåne. Två av sönerna hette Nils. Den förste född 1754, den andre 1764. Bägge uppnådde vuxen ålder.
16
« skrivet: 2006-01-18, 10:20 »
Hej, kan någon duktig läsare hjälpa mig med vad som står före brudgummens namn och vad som står före Jönslanna. Tack på förhand. 
17
« skrivet: 2013-09-10, 12:45 »
Kan någon se vad modern Elin har för efternamn, respektive vad det står i kolumnen Conditio? 
18
« skrivet: 2003-09-23, 09:08 »
Kan någon hjälpa mig att tyda texten, särskilt då noteringen till höger!
19
« skrivet: 2005-11-06, 12:47 »
 (Den 30 sept 1720) föddes trädgårdsmästarens barn på ......, och kristnades d. 2 oktober Anders, framhölls av hustrun Marit i Göstastorp, faddrar Birgitta Larsdotter i Göstastorp, Karin på Hedåker, Anders Andersson på Hästakullen, och Sven Håkansson på Hedåker. Jag är lite nyfiken på trädgårdsmästarens son, men var är han trädgårdsmästare? Möjligen kan jag komma lite längre om någon kan se vad det står varifrån lelle Anders kommer... Mvh /Kaj A.
20
« skrivet: 2012-02-05, 10:17 »
Hej,
Skulle behöva ha hjälp att tyda vart torparen Lars Andersson m. familj flyttar 1857. Första raden har jag väl lyckats tyda till Backen, men jag kan inte hitta familjen på Backen, Hyringa. Därför undrar jag nu vad som står på rad 2.
Mvh
Martin Gren
21
« skrivet: 2006-12-19, 22:52 »
Carl Johan Danielsson fanns 1844 som dräng i Söftestorps Abrahamsgård, Väckelsång förs GID 860.14.20200. Han stryks där 1845 och det finns en lång notering. Kan någon läsa vad det står? Han försvinner sedan härifrån och dyker upp hos sin syster och svåger i Gummagölsmåla, Öljehult, Blekinge år 1854. GID 1782.8.25300. Där är han noterad som inflyttad från Malmö Statsfängelse tror jag det står. Någon som vet något mer om honom? Var kan man se om han fanns på fängelset under perioden 1845-1854. ur HFL Söftestorps Abrahamsgård 1845   ur HFL Gummagölsmåla 1854 
22
« skrivet: 2006-12-27, 07:42 »
Den 7 september 1832 födde bruden ett oäkta barn.Hon gifter sig med sin svåger Anders Jonasson.Men jag fattar inte riktigt om han erkänner faderskapet.Och tydligen var det många om och men innan bröllopet kunde bli av,när får jag inte heller någon klarhet i,lysningen verkar ju vara 23 Maj 1833.KAn någon hjälpa mig och få ett sammanhang i allt..
MVH Anneli
23
« skrivet: 2013-08-02, 02:02 »
Oluf Nilsson i Juanslycke ? och Sven Svensson i ? någon dag på vägen ifrån Christianopel med en sten slog honom  derföre till att böta 6 ? Är det någon som kan tyda hela texten? Mvh Per 
24
« skrivet: 2004-02-10, 20:29 »
 Vad står det efter Swen Larsson ? Halfsrörd... Vad betyder det ? Tack på förhand ! Leif
25
« skrivet: 2004-10-29, 18:24 »
Hej! Behöver hjälp med några ord i ett spännande protokoll om en björnjakt. Jägaren spjutade sin kamrat i stället för björnen, och sedan gällde det att sköta om skadan ute i skogen... 
26
« skrivet: 2001-03-13, 10:04 »
Har någon träffat på någon löjtnant Winbom i Östergötland eller på annat håll? Han bör ha varit född ca 1650 och troligen g m Johanna Christina De Mar? (1662-1742).
I Lewenhaupt Karl X11:s officerare finns en regementskvartermästare Johan Winbohm som dör 1706. Är det någon som träffat på honom?
Namnet är mycket ovanligt. Mest känd är västgötasläkten med länsmän, präster och en professor. Den finns i Örnbergs ättartal del 4. Jag har också kompletterat dessa uppgifter i en artikel i senaste numret av Släkt och Hävd.
27
« skrivet: 2004-01-19, 21:22 »
Svar till Marita och andra som är intresserade.
Johannes Matthiae Arosiensis
[Född 1560 i Västerås (U), son Hans Matsson, död 2/10 1623 som Kyrkoherde i Romfartuna (U). Son av borgaren i Västerås (U) Mats Hansson som ägde en gård på Klostergatan, i vilken senare Simon Depken d.ä bodde. Modern vistades 1606 i Fredsberg, Västergötland.
Enligt uppgift skall han ha blivit kollega i Västerås (U) vid 16 års ålder, prästvigd 20 år gammal, kaplan i Mora (W) 1584, kyrkoherde i Bro (U) 1600 och i Romfartuna (U) 1609 med tillträde den 1/5.
Gift i Mora med Justina Olofsdotter, död 26/1 1626 Romfartuna (U).
Barn:
Daniel Hansson född ** som 1641 döms till böter för lönskaläger.
NN Hansdotter född **, 8/12 1622 med Erik Olofsson
Anna Hansdotter född ** troligen i Mora (W), död 1677, gift 1613 med Georgius Andreas Wesmannus född ** Haraker (U), död 1653 Ängsö (U)
Elisabeth Hansdotter född **, gift med Kyrkoherden i Haraker (U) i hans 2:a gifte Leonhardus Matthiae Möklintensis.
NN Hansdotter född **, gift med Johan Andersson i Romfartuna (U).
NN Hansdotter född ** som 1678 är änka, går då omkring i socknarna och tigger]. Västerås Stift Herdaminne 1600-talet, sidan 485.
Så svaret på din fråga Marita är att Johannes Matthiae Arosenius är far till Anna Hansdotter.
Jag återkommer till dig beträffande uppgifter om Silfvertelningarna.
//Mvh
28
« skrivet: 2007-02-05, 18:39 »
Jag har hittat intressanta sidor i en dombok från 1887, ang en barnamörderska. Är det sannolikt att det finns ytterligare information om henne någon mer stans? T ex skrev tidningarna om sådant på den tiden och vilka datum skall jag i så fall först leta på - när hon ställdes inför rätta eller när domen föll?
Borde det inte finnas anteckningar om henne även i någon sorts polisarkiv?
Tack på förhand!
29
« skrivet: 2007-08-14, 18:06 »
hej! hur kan man ta reda på varför en person har hamnat på ransakningsfängelse, vad var ett ransakningsfängelse?
mvh anette samuelsson
30
« skrivet: 2007-09-19, 18:49 »
Hej! Om det är möjligt skulle jag, med hjälp av domböcker, försöka ta reda på fadern till 6st oäkta barn födda mellan åren 1811-1827. Har läst att alla fall av lönskläge åtalades under den här tidsperioden. Problemet är att jag inte vet vilka domböcker jag ska kolla i. Barnen är födda i Arboga stadförsamling. Kan man beställa delar ur domböcker från SVAR från dessa år? Eller måste man åka till landsarkivet i uppsala? jag är inte så duktig på det här än och förstår mig inte på sökfunktionen över domböcker på SVAR:s hemsida. Tacksam för lite hjälp!
31
« skrivet: 2005-08-26, 10:50 »
Hej!
Anna var född 28/1-1871 och utvandrade 1893 och Erik Emanuel var född 26/3-1873 och utvandrade 1896.
Var bosatte de sig? När dog de? Finns det ättlingar till dem?
Vi kommer att ha en släktträff men har tappat kontakten med dessa 2 släktingar. Jag skulle bli väldigt glad om någon kan hitta dem åt oss.
Mvh Marita
32
« skrivet: 2003-03-05, 21:21 »
Söker uppgifter om en Carl Ingemarsson som var dopvittne i Ryda år 1739 och 1745.
33
« skrivet: 2005-10-01, 21:00 »
Tack!
Och jag hittar den man jag söker, Fredrik Jonsson, på sid 30. Ett tag trodde jag det stod Håckstorp...Det finns ju inte i Tengene.
/Kaj A.
34
« skrivet: 2003-06-05, 09:58 »
Hej!
Är det någon som vet något om Gunnar Andreasson född 1829-04-26 i St Mellby? Mottager allt med stor tacksamhet.
Mvh Anette
35
« skrivet: 2015-02-19, 11:06 »
Dalregementet. Västerdals kompani.
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy