Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Visa inlägg - Göran Stenberg
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2020-05-07, 07:46 »
Hej! Jag funderar lite på det där ortnamnet Gransele. Ang en Nils Johansson i Lycksele, f 16/7 1777, avl 2/1 1856 i Umgransele, står det i vissa sekundärkällor att han var född i Gransele. Var det samma by som Umgransele? Hur är det med Johan Johansson i Lycksele, f 31/7 1766, avl 18/6 1812 i Umgransele? Släktforskare anger gärna Gransele som hans födelseby. Är det Umgransele och är det på något vis fel att använda Umgransele om förhållanden på 1700-talet? Tack på förhand för synpunkter från någon med lokalkännedom!
2
« skrivet: 2019-10-19, 04:30 »
God morgon! I vilken by i svenska Övertorneå förekom det tillverkning av koskällor och vad hette den familj som var gelbgjutare där? Museimannen Carl-Uno Hanno har ju utrett detta på ett mycket förtjänstfullt sätt i boken Pingla och skälla men fånigt nog kan jag inte hitta den nu, när jag behöver den som bäst. Fanns det förresten några kopplingar till klocktillverkningen i Kaakamo i finska Nedertorneå?
3
« skrivet: 2017-07-03, 19:39 »
Hej! Har någon födelse- och dödsår samt dödsort för riksdagsmannen Olof Olsson som var bondeståndets talman i riksdagen 1789?
4
« skrivet: 2017-06-01, 03:49 »
Hej! Jag söker födelseår för en Olof Norlander som 1770 inskrevs vid universitetet i Greifswald och 1774 vid Åbo akademi. I inskrivningsmatrikeln vid båda lärosätena uppges att han var östgöte. Men varifrån kom han och när föddes han?
Tack på förhand för alla tänkbara uppslag!
Göran Stenberg
5
« skrivet: 2017-05-17, 17:36 »
Hej! Enl matrikeln Upsalastudenter från Norrland levde regementspastorn Erik Magnus Högström mellan 1756 och 1813. Men var bodde han vid dödsfallet och avled han verkligen 1813 eller ett år senare?
6
« skrivet: 2017-02-24, 12:06 »
Vad hände egentligen med studiosus Israel Stecksén/Steckzén (f. trol. 1763 i Umeå lf), son till fabrikören, d v s färgarmästaren, Daniel Stecksén/Steckzén i Röbäck? Pehr Stenberg hör i början av 1790-talet att han efter akademiska studier blivit magister. Han saknas dock i Åbo studentmatrikel liksom i matrikeln över norrlänningar studerande i Uppsala. Inte heller finns han hos Bygdén.
7
« skrivet: 2005-09-29, 08:45 »
Jag har i Danmark funnit det äldre begreppet slegfredsdatter och slegfredss?n Dvs föräldrarna var sammanboende utan att vara gifta. Finns det något motsvarande äldre begrepp på svenska?
mvh Lotte Jensen
8
« skrivet: 2006-08-19, 18:57 »
Detta är en fortsättning på en tråd om kyrkbröllop
under
>Landskap >Södermanland >Socknar >Julita
Per Thorsell tipsade om boken
Gamla bröllopsseder hos svenska allmogen. av Tobias Norlind. (Lund 1919).
Den har jag studerat idag.
Pers slutsats att boken visar att det fanns stora lokala variationer gäller egentligen inte kärnfrågan, om allmogen fick gifta sig i kyrkan.
Däremot framgår det (sidan 56 bland annat) att det fanns tre olika varianter. Förutom vigsel i kyrkan eller i en vanlig gård kunde den också ske i prästgården.
Det anges också att orsaken till icke-kyrkvigslarna var äktenskapets icke-religiösa ursprung (den gamla traditionen var trolovning). Under medeltiden arbetade kyrkan för kyrklig vigsel, men i mindre grad inom protestantismen. Först i slutet av 1600-talet/början av 1700-talet blev kyrkvigseln vanligast här. Då hade traditionen satt sig med prästens närvaro, i kyrkan eller i ett hem.
Det uppges även att det är oklart vilken av de tre varianterna som var vanligast tidigare, men att det var den förmögna allmogen som började ta efter de högre klasserna.
Att den rika allmogen gifte sig i kyrkan är väl inte så förvånande, och det var egentligen den stora massan inom allmogen jag syftade på. Dessa gifte sig alltså inte i kyrkan, men orsaken finns det nu flera bud om. Enligt det jag hört tidigare var det ju att de inte fick, men enligt denna bok handlade det alltså snarare om traditioner.
Avslutningsvis kan nämnas att det enda det stod om vigsel på kyrktrappan var att när prästerna på medeltiden började medverka skedde det i kyrkan eller vid kyrkodörren. I Sverige verkar det alltså inte ha handlat om att kyrkvigseln först skedde på trappan, men det kan ju ha gällt i andra länder.
9
« skrivet: 2008-10-09, 15:52 »
Hej! Bland min farfars morfars far Hans Petter Perssons (1839-1923) anor och släkt i nordvästra/västra Skåne har jag upptäckt ett veritabelt släktkaos, där man har gift sig och blivit släkt med varandra om vartannat. Det hela avbryts dock 1836, när Hans Petters föräldrar, som var halvkusiner, gifte sig med varandra. Det kan nämnas att de nämnda personerna hela tiden flyttar mellan socknarna Kvistofta, Ottarp och Härslöv.  Det hela kan summeras som såhär: Jacob Asserssons son Nils Jacobsson gifte sig med Bengta Staffensdotter, vars faster hade varit gift med nämnde Jacob Assersson i första äktenskapet - Bengta Staffensdotter blev alltså svärdotter till sin fasters förste make. Jacob Asserssons dotter Kjerstina Jacobsdotter fick tillsammans med Per Olsson dottern Pernilla Persdotter, som gifte sig med Jöns Staffensson, vars tidigare nämnda syster Bengta Staffensdotter alltså var gift med sin tillkommande svägerskas morbror. Kjerstina Jacobsdotters make Per Olsson hade dessutom från första äktenskapet dottern Hanna Persdotter, vars svärmor Catharina Henriksdotter var nästkusin med Kjerstina Jacobsdotters far Jacob Assersson - Hanna Persdotters styvmors far var alltså nästkusin med sin dotters styvdotters svärmor. Kjerstina Jacobsdotters dotter Pernilla Persdotter fick tillsammans med Jöns Staffensson en son, Per Jönsson, som gifte sig med sin mors halvsysters dotter Anna Catharina Andersdotter, alltså med sin halvkusin. Snacka om kaos
10
« skrivet: 2007-06-26, 16:28 »
Till källorna!
I kommunens arkiv, dvs i detta fall Örnsköldsviks, brukar skolornas arkiv finnas - trots att skolan vid den här tiden oftast var kyrkans ansvar.
Av egen erfarenhet vet jag, att i dessa skolarkiv kan man finna svar på de flesta frågor som ställts ovan - och en hel del därutöver: t ex betyg, närvaro, frånvaroorsaker, scheman, lovdagar, inspektioner m m.
11
« skrivet: 2007-07-16, 06:52 »
Är det någon av de sjöfartsintresserade forskarna som känner till ett myteri på Medelhavet 1867? Det var den unge sjökaptenen Otto Stenberg, häradshövdingeson från Haparanda, som 22/5 1867 blev kastad överbord av sin besättning. Fartyget kan ha varit från Haparanda eller troligare från Uleåborg och då kanske ägt av en Henrik Tornberg, vars dotter Fredrique var Otto Stenbergs trolovade. Händelsen är i sig så extraordinär att den bör ha blivit uppmärksammad av samtiden. En bevarad dikt i undertecknads ägo påminner släkten om händelsen.
GS
12
« skrivet: 2010-03-16, 19:48 »
Hej. Är det någon som vet,om det var helt otänkbart att män och kvinnor satt i samma bänk i kyrkan på 1800-talet? Jag vet ju, att det fanns mans- och kvinnosida och att varje gård hade sin bänk, allt efter rang. Kunde man välja att sitta tillsammans om man ville? Om inte, satt barnen också på rätt sida? Om en änka var i kyrkan med sina barn, satt då pojkarna ensamma i mansbänken? Satt tjänstefolket tillsammans med gårdsfolket i gårdens bänk, eller satt de tillsammans längst bak? Hälsn. Astrid.
13
« skrivet: 2009-06-25, 08:54 »
Godmorgon bland solstrålarna!
Vilka sjukdomar gjorde att man inte fick gifta sig? och när togs det bort?
För epelepsi togs ju det bort 1969. Syfilis ?
Vilka fler?
Vänligen Patrick
(Meddelandet ändrat av patrick 2009-06-25 08:56)
14
« skrivet: 2011-11-22, 21:49 »
Vi är två och en halv studenter (två som går på KTH och en som tar ett sabbatsår innan han börjar på Karolinska Institutet) som gärna skulle vilja använda er expertis.
Just nu arbetar vi extra med att leta upp historier om brev i historien som fått extremt stor betydelse, eller kunde ha fått det om bara adressaten tagit innehållet på allvar.
Vi tänkte att ni i forumet, med er stora erfarenhet inom släktforskning, kanske har stött på ett sådant brev någon gång. Det måste ju vara så att information som förändrat någons liv ofta har skickats via brev. Den typen av brev har ju ofta att göra med giftermål, dödsfall, arv eller liknande. Alla de sakerna är ju saker som ni sysslar med och därför hoppades vi på att få använda er expertis.
Vi förstår självklart om ni inte vill eller har tid, men skulle verkligen uppskatta all information ni vill dela med er av.
Om ni kommer att tänka på något speciellt viktigt brev som skickats mellan två privatpersoner, två statsöverhuvuden eller i stort sett vilka som helst, vore det mycket trevligt om vi fick veta det. Helst ska brevet vara skickat under senare delen av 1900-talet mellan två svenskar. All form av hjälp tas tacksamt emot.
15
« skrivet: 2010-03-12, 13:37 »
Känner någon till den s k fadderkyssen, som skulle ha varit ett inslag i forna tiders dopfestligheter? Seden verkar gå ut på att den av faddrarna som representerar ungherrarna under mer eller mindre muntra former skall kyssa den av faddrarna som företräder unga ogifta kvinnor. Mitt exempel är från gustaviansk borgerlig miljö i övre Norrland. Men finns seden beskriven av etnologerna och i så fall var?
16
« skrivet: 2008-10-06, 10:58 »
Hej!
Min farfars far var i sitt yrkesverksamma liv sågverksarbetare. Han bodde hos min farfar när han dog. Jag vet inte om han hade sin hemvist där ända sedan då han pensionerades, men jag misstänker det. Däremot så tror jag att hans övriga barn fick besök av honom långa tider också. Man turades om att ta hand om honom. Han levde mellan 1858-1938 och blev änkling 1913.
Samma sak var det med min farmors moster. Hon var ogift och verkar ha ambulerat hos sina syskon och deras familjer. När min farmors mor, hennes syster dog, så flyttade hon till sin svåger och tog hand om honom.
Från hennes sida var det ett mer eller mindre frivilligt val.
Är den någon fler som stött på detta med att de gamla fick flytta mellan barnen. När det gäller min farfars far, så flyttade han inte. Han bara besökte de andra barnen för en längre tid.
Ann-Mari
17
« skrivet: 2007-08-13, 14:01 »
Hej! Jag har de senaste dagarna fått veta att jag är långväga släkt med någon i Bureätten. Därför ville jag lära mig mer om denna släkt och lite historia då det rör sig om anor från 1300-talet. Jag har läst flera inlägg på nätet de senaste dygnen som antingen är (enligt vissa) bristfälliga/felaktiga eller rena uppdiktade band mellan olika generationer samt att man ibland hoppar över(!) någon generation. Detta gör det VÄLDIGT rörigt!!! Till min fråga: -Finns det någon KLOK bok om denna ätt som jag kan läsa utan att känna att kanske hälften av innehållet är fel?  Med soliga hälsningar Daniel
18
« skrivet: 2009-01-25, 05:03 »
Känner någon till bra litteratur om bondetåget? I synnerhet intresserar jag mig för hur bönderna från Norrbotten togs emot, var de inkvarterades och hur deras vistelse i Stockholm organiserades?
19
« skrivet: 2009-01-22, 15:23 »
GID 1773.125.97700 Ronneby Kerstin Persdotter avlider i något som jag tyder som barnsnöd. Något dödfött barn finns inte i födelseboken. Läser jag fel?
Kan det vara missfall. Kerstin är 31 år och nygift.
Tacksam för svar
Karin
20
« skrivet: 2009-11-25, 11:35 »
Hej!
Jag plannerar att börja skriva en släktbok och har en liten fundering när det gäller upphovsrätt.
I Genealogiska Föreningens samlingar finns några maskinskrivna häften som en tysk genealog sammanställde 1948. I dem finns det bland annat en gren av släkten som flyttade från Malmö till Hamburg och förtyskade namnet. Den grenen av släkten går över sex generationer och sammanställningen består av fyra maskinskrivna sidor på tyska.
Jag har i dagsläget ingen möjlighet att utföra någon källforskning i Tyskland och jag vet inte om den tyske genealogen publiserade materialet i tryckt form så att man kan göra en ordentlig källhänvisning.
Den bok jag plannerar att skriva är en släktbok och kommer därför att ges ut i en liten upplaga och framförallt bland släktingar till de som tas med i släktboken. Men om upplagan blir stor nog ska väl pliktexemplar skickas till KB och universitetsbiblioteken?
Vad jag skulle vilja göra är att översätta materialet om den tyska släktgrenen och ta med det som ett kapitel i släktboken. I början av kapetlet kommer jag naturligtvis tydligt makera varifrån materialet kommer och att ingen kontroll av källor har genomförts.
Vad tror Ni, strider det mot upphovsrätten eller är det ok att ha med?
21
« skrivet: 2011-10-24, 09:24 »
Kan och vill någon föreslå en (gärna äldre) tryckt släktbok med ett stort inslag av föredömliga grafiska stamtavlor? Jag är involverad i ett utgivningsprojekt där det också ingår att återge ett 30-tal sidor med handskrivna stamtavlor. Vid transkriberingen av dem är det den funktionella aspekten som bör stå i centrum, d v s diplomatarisk avskrift får kanske stå tillbaka för läsbarheten. Själv kommer jag bara på en gammal släktbok över ätten Falkenberg.
Alla råd tas tacksamt emot!
Göran Stenberg
22
« skrivet: 2001-10-18, 10:10 »
Vad gör/gjorde en tullvaktmästare ?
Magnus Lind var verksam som sådan i Södertälje i början av 1800-t.
Vad kan det finnas för literatur om tullare ?
23
« skrivet: 2007-04-15, 13:56 »
Hej.
Är det någon som vet om det var någon skillnad i arbetsuppgifterna mellan tituleringarna sågkarl och sågdräng? Detta avser tidigt 1800-tal i Norrbotten. Funderar själv på att det kan ha varit på grund av att arbetarna vid vattensågarna var säsongsanställda, eller kan det ha varit så att man även deltog i huggning av timmer för sågen?
Det måste även varit skillnad i lönen som var olika mellan ett karl- och drängdagsverke.
24
« skrivet: 2002-10-18, 14:53 »
Hej!
Jag har funderat på om det finns huvudpersoner i kyrkoböckerna som har jägare som yrke.
MVH
Stefan Lundgren
25
« skrivet: 2003-04-30, 19:28 »
Vad innebar titeln och vilken examen krävdes för detta yrke?
26
« skrivet: 2005-04-26, 19:13 »
Har forskat fram en släkting i USA som kallar sig professor. Motsvarar en amerikansk professorstitel en svensk professor eller kan det också betyda att han undervisar vid ett universitet och kan vara t.ex. universitetsadjunkt?
27
« skrivet: 2002-12-20, 10:56 »
Hej !
Jag undrar vem som fick bli informator ? Om jag har förstått det hela rätt var en informator privatlärare i hemmet hos välbeställda familjer.
Jag fann en släkting som dopvittne i Mariestad (C:1 s.311 Anna Margareta Borgenstierna född 17360701 ) .......informatoren på Marieholm studiosus herr Malmborg.
Enligt min uppslagsbok betyder studiosus student, så är han då både lärare och student ? Var det ett vanligt extrajobb för studenter ?
mvh Monika Byström
28
« skrivet: 2009-06-18, 13:06 »
Hejsan!
Undrar vad yrket landsstatstjänsteman innebär och när det började användas.
MVH
Ann-Charlotte Lindberg
29
« skrivet: 2003-08-19, 20:50 »
Vad innebar det om en person står omnämnd som jungfru i ett vigselbevis?
30
« skrivet: 1999-03-06, 15:01 »
Finns det något Register över hantverkare som avlagt gesäll eller mästarprov.Jag söker 2 personer i halland den ene var smed och den andre var snickarmäster.
31
« skrivet: 2002-10-15, 22:24 »
Hej!
Har råkat på en guvernant på 1800-talet, och undrar nu hur en sådan var utbildad, hur gamla hennes elever i regel var? Kan man misstänka att hon själv var av god börd? Har hittat en som jag misstänker var guvernant i en hfl där hon kallas mademoiselle, kan det ha varit en vanlig titel för en guvernant i kyrkoböckerna? Många frågor men, tacksam för all hjälp.
Med vänliga hälsningar Sari
32
« skrivet: 2006-10-17, 00:31 »
Stefan
Tack för ett snabbt och innehållsrikt svar om min mormors far Ludvig Fehn! Hustrun, som hette Sjölin i efternamn, var född i Hovmantorp. Kan han ha arbetat där under någon period?
Med vänlig hälsning
Barbro Hedberg
33
« skrivet: 2006-01-25, 17:44 »
Den kända (paa sin tid!) författarinnan och dramatikern Ann-Charlotte Leffler-Edgren född naagon gaang i mitten av 1800-talet är det naagon som vet mer om hennes bakgrund och förfäder och eventuellt barn. Jag regisserade en teaterpjäs av henne Sanna Kvinnor 1992 i Malmö, men har helt tappat bort uppgiftenar om henne under mitt omkringresande liv.
Jag är alltsaa intresserad av genealogia om henne och hennes familj (det andra uppgifterna kan jag finna paa internet!).
Med vänliga hälsningar: Steve Palmquist/M?laga
34
« skrivet: 2004-05-16, 16:25 »
En farbror till min farmor hade vid sin död titeln Disponent - jag undrar nu hur man fick den titeln och om man kan ta reda på vart han arbetade?
Tittar jag i Bra Böckers lexikon står det att en disponent är en ledare i ett industriföretag.
Farbrodern hette Ernst Hugo Sandegren, levde mellan 1872(18/10)-1931. Var gift med Agda Emma Eugenia Mellin.
Ernst Hugo gick från Intrumentmakarlärling, Verkmästare, Bokhållare till Disponent - allt enligt Arkion, Söder- och Begravda i Stockholm-skivorna.
Tack på förhand!
Susanne
35
« skrivet: 1999-10-16, 08:42 »
Vad gjorde en baderska egentligen omkring år 1905 som bodde på Klara Norra Kyrkogata 14-16 i Stockholm?
36
« skrivet: 2004-02-20, 15:15 »
Har i Skånes Nation kommet over at juristen Anders Borg ble nesten utnevnt til assessor. Hva var en assessor? Noen som kan forklare meg det?
Han tjenestegjorde i Svea Hofrätt på den tiden. Kan det være noe juridisk??
mvh
Sven Borg
37
« skrivet: 2006-05-04, 21:27 »
Hej! Undrar om nån vet lite om min farfar Torstensson el Lindström som var apotekare och även uppfann hostmedicinen Quilla Simplex. Han och min farmor Greta bodde i Surahammar och han hade även ett apotek där el i Hallstahammar. Tror att han dog runt 1950-51. Undrar om nån vet om han hade nån bror eller syster eller nån annan släkting. Är även intresserad av om min farmor hade syskon.
Tackar på förhand
Hasse Lindström
38
« skrivet: 2005-08-25, 21:37 »
Är släkterna Fjellman och Rehn från Jämtland av samiskt ursprung? T ex Jonas Andersson Fjellman Rehn, f 1788-04-17 i Strömsund, d 1861-01-02 i Hammerdal.
39
« skrivet: 2001-03-19, 15:32 »
Hej
Känner någon till resande quinspersonen Susanna Elisabeth Carlsdotter Mansten f:1809 i Finland?
Mansten födde en oäkta son Emanuel den 27/3-1833 i Reisjärvs församling.
Susanna Elisabeth Carlsdotter Manstens far hette Carl Mansten f: 3/9-1779 ev i Pyhäjoki. d: 24/7-1848 i Armasjärvi / Hietaniemi. Hennes mor hette Susanna Ericsdotter Mansten f: 12/6-1779, ev i Finland.
Det finns en by i Hollola församling som heter Manskivi. I den byn hittar jag en Israel Mansten.
Vet någon nåt om Manskivi, Hollola eller Reisjärvs församling?
Vem var resande quinspersonen Susanna Mansten och var i Finland föddes hon?
40
« skrivet: 2007-07-12, 05:56 »
Handlanden Herman Hirsch Vinberg, född 1846, bor i Sundsvall 1890 enl Folkräkningen men noteras då fortfarande som Hirsch Winberg. Jag vore intresserad av att få veta vem som är mor till hans dotter Amalia, född 1874 i Hallsberg. Uppenbarligen är det inte hans hustru Emma, som är född 1861. Enl en muntlig uppgift skall Vinbergs första hustru ha hetat Dora, men hur får man reda på hennes fullständiga namn i ett sådant här fall, då dopboken inte är tillämplig. Dottern Amalia uppges alltså vara född i Hallsberg, men möjligen kan familjen ha bott i Göteborg tidigare. F ö var den kända skribenten Margit Vinberg på Veckojournalen ingift i den här släkten.
GS
41
« skrivet: 2009-03-14, 11:16 »
Hej
I en text ang Kierstina Jönsdotter från Raflunda sn ,att hennes far var qvodam Diaconus i Rflunda .Bör väl betyda förut varande diakon .Vad innebar det att vara diaconus på 1600-talet? Hade man samma funktion som idag?
Undrar med vänlig hälsning Brittmarie K
42
« skrivet: 2007-07-19, 21:30 »
Bokstaven æ är som bekant motsvarigheten till vårt ä i dagens danska och norska. Jag har dock sett bokstaven användas i personnamn i Sverige under 1700-talet, och undrar hur man ska tolka det? Ett exempel finns här. Det kommer visserligen från ett gammalt danskt landskap (Skåne), men det är från sent 1700-tal och någon anknytning till Danmark är inte känd för personen (eller namnet). Varför används denna bokstav omväxlande med e och ä i vissa personnamn. Kan man utläsa något av det...? Jag tror inte jag sett det i löpande text i vanliga svenska ord, utan det förekommer i personnamn.
43
« skrivet: 2008-12-20, 14:19 »
I en gammal personakt som jag har är det numrerat och på punkt 13 ska man skriva in Börd m.m där har man skrivit in med maskin uä vilket troligtvis betyder utom äktenskap MEN därefter har man skrivit med svart tusch ett stort T. Min fråga är on någon kan svara mig på vad den bokstaven betyder.
MVH
44
« skrivet: 2008-07-15, 16:50 »
Förkortningen K Bfde står oftast i rättegångsärenden förr i tiden, men vad står egentligen själva förkortningen för?
Stefan
45
« skrivet: 2011-10-02, 12:30 »
Vad står förkortningen tit. för? Har det möjligen något med titel att göra, något som jag sett annars förkortas TT.
Det står i samband med vaccination (av smittkoppor antar jag).
Kerstin Cewers
46
« skrivet: 2002-09-29, 19:52 »
I Enåkers socken hfl. AI:9 (1836-40) kan man bland prästens noteringar läsa att både fadern och sonen fått en belöningsbok.
Kan detta stämma? Vad är isåfall en belöningsbok? Eller har jag tolkat texten galet? Vad kan det isåfall stå? Tacksam för förslag.
Mvh / Björn Bertilsson
47
« skrivet: 2009-03-06, 16:44 »
Jag undrar hur ni gör med personer som använder både patronymikon och släktnamn. Jag har en Per Andersson Linander som alltid nämns så och en Olof som varierar mellan Olof Nilsson, Olof Öberg och Olof Nilsson Öberg. I programmet MinSläkt finns en inmatningsruta för förnamn och en för efternamn. Det är avgörande för den alfabetiska sorteringen i vilken ruta man skriver vad. Jag har skrivit Andersson Linander i efternamnsrutan eftersom han alltid kallas så men det känns galet att man då inte hittar honom tillsammans med sin far och sina barn som bara heter Linander. Å andra sidan kan man väl inte heta Andersson i förnamn? När det gäller Olof Nilsson Öberg är jag ännu mer villrådig. Det vore intressant att höra vad andra tycker om detta problem.
Hälsningar Jimmy Dahlund
48
« skrivet: 2007-08-18, 02:27 »
Var kan man finna sin anas namnteckning? Vid vilka tillfällen i livet behövde en vanlig medborgare underteckna något med sitt namn?
Mvh
Eva Gustafsson
49
« skrivet: 2007-08-19, 23:20 »
I avskrifter från kyrkböcker ser jag ibland att en kvinna heter Br?ta, alltså Bryta med två prickar över y. Jag undrar om det inte skall vara Brijta, som ju kan se ungefär likadant ut i skrivstil?
Eftersom man i äldre tider inte hade några stavningsregler utan skrev som ordet lät, kunde man ju tycka att namnet Brita, med långt i, kan låta som Brijta.
Har någon sett detta ? i något annat namn?
50
« skrivet: 2009-01-03, 17:03 »
Hej,
Såg i någon generalmönsterrulla för Upplands regemente från 1700-talet namnet Paco Hårleman. Namnet Paco verkar än i dag vara ett släktnamn inom släkten Hårleman. Är det samma Paco som i spanskspråkiga länder, det vill säga ett smeknamn för Francisco?
Mvh
Anders
51
« skrivet: 2010-03-18, 23:35 »
Min farfarsmor föddes i Ljung i Östergötland 1888, som det elfte barnet av tolv, och fick heta Teresia Maceria. Jag har även sett det senare stavat Macelia och Macilia, men Maceria är den vanligast förekommande stavningen och vad som står i födelseboken. Har någon någon aning om var namnet kan komma ifrån?
52
« skrivet: 2011-10-07, 07:04 »
Någon som stött på detta ovanliga kvinnonamn tidigare eller vet dess ursprung?
Se texten till fotot
Lovegrove
53
« skrivet: 2000-03-09, 22:29 »
Vet ngn var mitt förnamn kommer ifrån och vad det betyder??
54
« skrivet: 2000-01-26, 17:11 »
Har i min forskning i Ångermanland hittat förnamnet Babba. Min fm mm m hette så. Först trodde jag att det var ett sk smeknamn, men har senare sett i födelseboken att en del flickor blev döpta med det namnet. Är det någon som vet var det namnet kommer ifrån?
Tacksam om det är någon som kan hjälpa mig!
Märit
55
« skrivet: 2008-10-27, 17:22 »
Hej! Jag har fastnat i husförhörslängden Alatornio 1750-1762, Kukkola s.33, som jag hittat på www.digiarkisto.org. Vad heter familjefadern längst ner på sidan? Erik...? Är hustruns namn Lisa M. Constenia? I förlängningen undrar jag om dessa är föräldrar till soldaten Per Silfverkula, född 1755, död 1790 - men det är ju en annan fråga. Tacksam för hjälp!
56
« skrivet: 2007-09-03, 14:31 »
Hej! Den 15 nov 1781 dog Maria Hansdotter 93 år i Nysätra. Dessutom nämns det att hon är syster till en prost men jag får inte riktigt ihop namnet och har inte tillgång till herdaminnen för att kolla.  D:o d. 15 Enkan Maria Hansd:r föredetta Zachris Jönsons hustru sal. probstens ........ syster af ålderdom och begroft d. Decemb. ___ 93 Men vad står det att hennes bror prosten hette?
57
« skrivet: 2008-08-31, 06:04 »
Lilla Alma Sofia föds 21/8 och döps 31/8 1868 i Överkalix
Jag undrar över faddrarna som jag tolkar som följer:
Handl ? ? och hustru i Bränna, Kommissarien (?) A Sandner el Sandman (?) och hustru i Bränna, sjökapten Isak Antman och hustru i Uleåborg, Överjägm N A Leijonflycht och Carolina Rosenius i Bränna, Fr Wald Stenberg och Sofia Henriksson i Haparanda.
Kanske någon med person- el lokalkännedom kan fylla i uppgifterna om de två första paren? Jag är inte ute efter vad som står rent diplomatariskt utan söker bara den s k sanningen, dvs vill identifiera personerna i fråga. Vet någon alltså vad resp hustru egentligen heter? (Mamsell Rosenius blir f ö senare fru Leijonflycht.)
Föräldrar till flickan, som dör 24/8 och begravs 30/8 året därpå, är Carl Wilhelm Stenberg och hans första maka och kusin Anna Sofia, f Ottonius.
Stort tack på förhand!
(Meddelandet ändrat av GSt den 31 augusti, 2008)
(Meddelandet ändrat av GSt den 31 augusti, 2008)
58
« skrivet: 2004-05-06, 18:19 »
I Råneå föds 1694 3/8 Anders Jönsson och Barbro
Johansdotters dotter Karin.
Jag har väldigt svårt att läsa ut namnen på dopvittnena.
Tacksam för hjälp.
Mvh Louise
59
« skrivet: 2010-08-08, 09:11 »
I Piteå Landsförsamlings Födelse & Dop bok CI:13 (1861-1874) Bild 288, så finns en kolumn med
noteringen Döpt av, och sen förkortningen G.W.N. Det gäller Hilda Elisabet Nöjd vars far är
Fältjägaren Erik Nöjd. Hon är född 1867.07.03.
Vet någon vem denne G.W.N. var och eller i vilken kyrka han var verksam ?
I noteringen finns även dopvittnena angivna men jag kan inte läsa dem. Tacksam för all hjälp
jag kan få med detta.
Mvh
Leffe
60
« skrivet: 2009-06-10, 16:38 »
Vem är detta?
dam
61
« skrivet: 2009-02-04, 19:18 »
Hej
Vad kan mannen ha för yrke? Jobbade han vid SJ? Han har ett ur och då tänker jag på stationsinspektör (stins), men stämmer märket på mössan?
yrke
Ann-Mari
62
« skrivet: 2008-10-22, 21:55 »
Hej!
Här kan man verkligen se hur klädstilen kunde släpa efter. Det är en yngre och en äldre kvinna med på bilden. Kvinnan till vänster har en klänning med puffärmar, som var modernt kring 1899-1900, håret är stramt bakåtkammat. Den yngre kvinnan till höger bär den lättsammare stilen, vad det gäller frisyren. Hon har den ärmtypen, som var modern då, den långa med lite generösare vidd nertill. Så att åldersbestämma kort med lite äldre kvinnor, blir svårare, likaså när män finns med på bilden. Dessutom så skaffade man inte nya kläder, så som vi gör idag. Kläderna fick hänga med i många år.
klädstil
Ann-Mari
63
« skrivet: 2008-08-21, 09:14 »
Hej!
Går det att säga männens yrken. Två av dem visar så stolt fram sina fickur. Kan den mittersta vara järnvägsarbetare? Har mannen till höger ett märke (SJ-märke) på fickan?
Kanske fotot går att förstora?
yrken
Ann-Mari
64
« skrivet: 2012-11-13, 20:39 »
På baksidan står det Hilma o Axel Holm, Brunsberg 
65
« skrivet: 2009-03-22, 06:29 »
Vad heter kvinnan eller barnet?
liljebeck
66
« skrivet: 2008-12-12, 21:31 »
Lite Lucia-stämning!
lucior
Ann-Mari
67
« skrivet: 2008-09-26, 20:31 »
Hej! Gick det att sitta med dessa vida kjolar? Fotot är taget på 1860-talet? krinolin Ann-Mari
68
« skrivet: 2010-03-19, 21:17 »
Den här typen av piedestal, fanns också i mina svärföräldrars hem.
piedestal
Ann-Mari
69
« skrivet: 2008-09-26, 15:30 »
Hej!
Det här måste väl vara en av de äldsta i Porträttfynd? Född för 207 år sedan!
man
Ann-Mari
70
« skrivet: 2008-08-30, 14:22 »
Hej!
När jag såg fotot med granar i kyrkan, tänkte jag att det var väl vid juletid. Så var inte fallet. Det var mitt i sommaren. Hur vanligt vat det att man dekorarde med granar i kyrkan på sommaren?
kyrka
Ann-Mari
71
« skrivet: 2011-01-03, 23:23 »
Här är en liten kvällsgåta för nattugglor. Vem var John Ring, dottern och Ulrica i Elgarum och vem var prostinnan? Kan ynglingen vara född ca 1878-1880?
Ring
Ann-Mari
72
« skrivet: 2006-02-11, 13:06 »
Bilden föreställer Carl Ahlgren f 15/1 1878 i Lena samt en av hans söner i USA. Carl försvann i USA och jag vet inte vad sonen heter eller när han är född e d. Carl var i USA 1899-ca 1905 samt 1910 och framåt (död okänt datum) Fotot är ett kabinettskort på kartong och fotografen J.Dickopf, Red Bank, N(Y?) Nu undrar jag när fotot kan vara taget - själv tippar jag på 1910-talets första år av utseendet på fotot att döma, men kan det kanske vara senare - rent av 1920-tal? En annan fråga är hur gammal sonen kan vara - jag tippar på 3-4 år? 
73
« skrivet: 2006-10-24, 20:19 »
Känner någon till Signe Risbergs fotografiatelier i Lycksele? Hon var min farmors mors faster och är född Malm i Vindelgransele 1866. Hennes man Ernst August Risberg (f. 1868) verkar också ha varit fotograf.
74
« skrivet: 2008-10-01, 10:31 »
Det kan det mycket väl ha, Annika! Fast å andra sidan skrev nog boutiqueägarinnan på samma sätt.
Tack för att Du är så noggrann!!
75
« skrivet: 2008-09-24, 04:10 »
Mellan vilka år var Lydia Blomqvist verksam som fotograf i Lycksele?
77
« skrivet: 2010-03-29, 08:24 »
Hej! Är det svårt att hitta fotografer som gör kopior från dagerrotypplåtar? Alla tips välkomnas!
78
« skrivet: 2008-12-20, 21:24 »
På en del gamla bilder från 1800-talets mitt och senare del ser man fruar, fröknar och mamseller prydda med många släta guldringar, ofta flera på samma finger. Vad är det för slags ringar? Uppenbarligen är det inte bara förlovningsringar el dyl. Har man tagit överblivna ringar från äldre anmödrar och pyntat sig med? Det är ganska påfallande att ringarna verkar ganska konstlösa och utan stenar, men antagligen är de i alla fall i guld? Vill och kan någon kommentera?
(Meddelandet ändrat av GSt den 20 december, 2008)
79
« skrivet: 2009-04-11, 11:49 »
Vet att vi diskuterat bilder från E-bay. Här är ytterligare ett ställe där man verkar sälja bilder. Sannolikt från slaktade album, men det vet jag egentligen inte. Bara tänker på de samband som går förlorade när så sker. Länken till en sådant korthög http://www.budera.se/detail.asp?id=7434205 Vänligen, Olle Elm
80
« skrivet: 2003-03-02, 14:56 »
Hej,
Jag funderar på om och var det går att få tag på gamla körkorts- och passfoton. Vet någon när man började ha fotografier i dessa handlingar och vet någon om det finns kopior i något arkiv.
Hoppas att på detta sätt kunna få se hur min mormor och morfar såg ut.
Lars
81
« skrivet: 2008-12-21, 10:49 »
Denna bild är tagen 23/6 1921 enligt text på stenen till vänster. Det är svårt att få in en bild av tillräcklig storlek här.På bilden finns i mitten min mormors syster Märta Olsson från Finnfara, Bollnäs. Det sr ut som det är någon form av hushållsskola, det finns även andra bilder i albumet som tyder på det. Är det någon som vet? 
82
« skrivet: 2005-08-24, 22:59 »
 Fynd bland arvegods- men tyvärr unga uppgifter om vart kortet är taget och vilka som är med på kortet. Kan kanske vara där en släkting var guvernant för drygt hundra år sedan, hos en rysk familj med bostad både i Helsingforsområdet och i närheten av St Petersburg.
83
« skrivet: 2011-10-04, 16:16 »
Hei! Jeg har et gammelt fotografi av en jente, fotografiet er formet som et prospektkort. Det er ingen håndskrevet tekst på baksiden av kortet, og navnet på jenta er ukjent. Med trykt skrift står det (på baksiden) Post Card, Place stamp here, Name and address here, correspondence here, på forsiden av kortet står det med trykt skrift i høyre hjørne, Andersson, Portland, N.Dak., jeg tror Andersson er navnet på fotografen og at stedet må være Portland i Nord Dakota, men er ikke helt sikker. Er det noen som kan ha flere opplysninger om dette fotografiet? - hvilken tidsperiode kan det være fra?, hvilken motestil er kjolen som jenta har på seg? osv. Mvh Bente 
84
« skrivet: 2008-11-17, 13:18 »
Ja, kanske det! Fast tror du att man skulle kunna få den minsta att sticka in huvudet i ett hål och sitta stilla?!!!
85
« skrivet: 2012-02-12, 14:16 »
Ett foto som gjort mig osäker. En bekant säger sig känna igen Karolina från ett annat kort, och då förutsätter vi att mannen är hennes make Johannes. Johanna var född 1826 och död 1898, Johannes född 1810 och död 1884. Båda i Nysunds socken i Örebro län. Frågan är: Kan det här vara en kopia av ett äldre foto? Det sitter en prägling 1912 i kortets nedre högra hörn. Vad jag sett på andra foton tidigare, visar detta fototillfället. Det finns ingen medalj upptagen i Johannes bouppteckning. Finns det något annat i bilden som säger för eller emot, att det skulle kunna vara Karolina och torparen Johannes. 
86
« skrivet: 2010-03-16, 19:21 »
Dessvärre känner jag f.n. inte igen någon av dessa skid-soldater, men återkommer naturligtvis om jag hittar något mer om vilka det kan vara: 
87
« skrivet: 2009-11-05, 19:28 »
Hej! Jag har nyligen lånat hem min gammelmorfars och -mormors gamla fotoalbum och har fått se en massa fina och intressanta foton. De flesta är från Finland, så det är tyvärr många personer och platser jag inte har en aning om vilka det är. Dessa foton, av vad jag förmodar är en krigskyrkogård, tänkte jag att någon kanske kan hjälpa mig att lokalisera. Min gammelmorfar stred i Brödrabataljonen i Finska armén under andra världskriget, så mest troligt är att det är någonstans i Finland. Någon som vet något mer?  MVH Malin
88
« skrivet: 2008-06-14, 00:55 »
Hej! Här har jag ett gruppfoto från Hjerpås eller som det nu heter Järpås i Skaraborgs län. Detta köpte jag också på antikvariatet. När kan det vara taget och vilka kan det vara?  Mvh Inga-Lill
89
« skrivet: 2010-03-30, 00:34 »
Jag är bara tvungen att dela med mig av en stor glädjestund idag. För ett par dagar sedan tipsade jag en vän i Skellefteå om de bilder som finns på Kulturarv och hur man kunde söka med hjälp av ortnamn och personnamn. Där finns bilder från Muséerna i Skellefteå, Umeå och Lycksele. Idag fick jag svar från henne att hon hittat sin egen mamma på ett kort man trodde var identifierat och hade namngivit en helt annan person. Eftersom hon hade samma bild i förstoring sedan tidigare hemma så var det inget tvivel i hennes identifiering av sin egen mamma. Extra roligt är det också för mig eftersom jag hjälpte till några år i slåttern hos Else och Simon Holmbom i Gravlund, Byske s:n, innan de lade ner jordbruket i mitten av sjuttiotalet. Här är bilden och Gunvor Öbergs meddelande.  En bild har jag i alla fall sett som jag känner igen, eftersom jag har en förstoring av den på väggen bredvid min säng! Det är Andaktsstund. Maja Holmbom. Det inte alls Maja Holmbom som syns på bilden utan min mamma Else Holmbom och hennes fostermor Sofia Stenlund. Bilden är tagen i det hem som mamma växte upp i. Mamma växte upp som fosterbarn i Träskbodarna som ligger innanför Drängsmark. Skellefteå Museum är meddelad.
90
« skrivet: 2011-01-06, 10:52 »
Bilden föreställer min farmors far Hans Bengtsson f. 1827 i Saxtorps socken och Bengta Bondesdotter f. 1830. Vet någon när bilden kan vara tagen? 
91
« skrivet: 2013-02-01, 23:52 »
Vilken kyrka/församlingslokal är detta? Vilket årtal är kortat taget? Vilka är personerna på bilden? 
92
« skrivet: 2011-09-26, 13:46 »
Hej! Jag skulle vilja ha hjälp med åldern på gossen och vilket år fotot är taget. Med vänlig hälsning Charlotte 
93
« skrivet: 2001-10-04, 19:15 »
Hej alla På baksidan av kortet står det Skomakare Stenberg. Jag antar att han har Gotlandsanknytning och det ser ut som om det är min farfars mors handstil, Helena Lagergren (gift Söderberg). Jag undrar om någon vet mer om honom, eller kan hjälpa mig med en tidsbestämmelse. Tackar på förhand. Anna 
94
« skrivet: 2004-10-15, 21:55 »
På bal med Ottilia Adelborg
I ett brev från 1879 skriver en ung kvinna - 19 år - till sin mormor och berättar om en bal hon arrangerat för sina väninnor. Hon namnger alla ”flickorna” på balen men man får inte veta vilka ”herrarna” är. Det kanske inte mormor hade med att göra.
”Flickorna voro Erika och Anna Dreijer, Anna och Kerstin Wolin, Hilma Stenström, Karin Boström, Karin Palmer, Malin Kistner samt mina kamrater Ellen Jolin, Julia Carlson, Elisabeth Wohlin och Ottilia Adelborg samt icke att nämna de tre Gracerna Stina, jag och mamma.”
Jag skulle nu vilja veta vilka dessa ”flickor” var? Ottilia Adelborg känner jag naturligtvis till. Ellen Jolin blev konstnär och Julia Carlson gifte sig med Ellens bror, professor Severin Jolin.
Men kan någon hjälpa mig med de övriga?
95
« skrivet: 2004-03-16, 11:32 »
Början på en antavla för Lennart Nacka Skoglund utifrån anteckningar gjorda för ett par år sedan. Jag tror att jag även sökte fram farmoderns födelseuppgift i Grangärde men återfinner inte detta just nu. Någon annan kan kanske komplettera.
Proband
1. Karl Lennart Skoglund, f. 1929 24/12 i Katarina, Stockholm [Katarina C I: 62], d. i samma förs. i juli 1975, då bosatt på Rutger Fuchsg. 6A [SDB; dagen anges som ?/7]. Var då frånskild sedan 19/6 1969.
Fotbollsspelare i Hammarby 1944-49, senare i AIK. Landslagsspelare. I flera år professionell spelare i italienska klubbar. En biografi finns på susning.nu. I huvudsak samma text finns på svenska Wikipedia. Enligt denna skall dödsdagen vara 8 juli och han uppges ha dött på sin födelseadress Katarina Bangata 42, utanför vilken adress det finns en Nacka-staty.
Generation 1
2. Josef Ferdinand Skoglund, f. 1898 3/8 i Johannes, Stockholm [SCB:s fbu], d. 1971 16/7 i Katarina, Stockholm [SDB]. Kommunalarbetare [1929, enl. vigselbok]. Var vid sonens födelse 1929 bosatt på Katarina Bangata 42 och bodde där ännu vid sin död 1971. Gift 1929 16/11 i Katarina [vigselbok E I:22, 237; lysningsbok E II:59, 540] m. nästa ana:
3. Linn?a Viola Bremberg, f. 1904 5/4 i Knivsta, Uppsala län [SCB:s fbu], d. 1979 30/12 i Enskede, Stockholm (adress Hemmet för gamla) [SDB].
Generation 2
4. Ej uppgiven i födelseboken.
5. Wilhelmina Josefina Skoglund, f. 1871 4/6 i Grangärde, Kopparbergs län.
Finns som piga på olika adresser på Söder 1890-92, sist hos trädgårdsmäst. O. G. Carlsson på Prästgårdsg. 22 (sedan utflyttad till Tegn?rsroten). Anges 1893-96 som inneb./anst. hos handl. Anders Daniel Lindberg på Munkbrog. 6 i Gamla Stan. Jan. 1897 - jan. 1898 piga hos stryrmanshustrun Anna Kat. Korn på Klarabergsg. 42 (Klara-CD); 1898 enl. fbu bos. på Döbelnsg. 60. [Rotemansuppgifter från cd-skivorna Söder i våra hjärtan, Klara och Gamla Stan under 750 år samt uppgift från ovan anfört datum i SCB:s fbu för Johannes 1898]
6. Gustaf Ernst Ivar Bremberg, f. 1876 24/2. Trädgårdsmästare, Noor, Knivsta. G. m. nästa ana
7. Johanna Sofia Ekberg, f. 1872 1/11.
(Uppgifter om nr 6 och 7 enl. SCB:s fbu för Knivsta 1904 5/4]
96
« skrivet: 2003-05-29, 17:41 »
Född 17 maj 1918. Gift med Bertil Niklasson.
far Nils hade 9 syskon 8 systrar och 1 bror Född i Västra Karup.
mor Justina hade 2 bröder Född i Faritslöv Västra Karup,död 1949. Gifta 1916.
mormorn dog 52 år gammal då Justina var 18 år.
La Nilsson av Birgit Nilsson (hennes memoarer).
97
« skrivet: 2003-11-16, 15:42 »
Hette egentligen Börje Andersson enligt Myggans Nöjeslexikon. Vet någon mera precis när och var han föddes etc.?
98
« skrivet: 2000-03-28, 13:34 »
Finns det fler som stött på släkten Öhngren / Örngren från Rudskoga?
Detta är vad jag har:
Johan Öhngren, född ca 1686. Död 1/7 1752 Norra Gren i Rudskoga sn.
son:
Nicklas Öhngren, född 1710 Norra Gren i Rudskoga sn. Sergant vid sin död 21/11 1753 Norra Gren i Rudskoga sn.
Son: Magnus Örngren, född 26/4 1752 Gren i Rudskoga sn. Soldatpipare bla i Nysund sn.
Dotter: Stina Caisa Örngren, född 1775 i Viby sn.
mvh Anders
99
« skrivet: 2000-01-18, 19:41 »
I Lidköping har en studiecirkel startats med syftet att göra en sammanställning över
Anders Wedebrands ättlingar (född 1748 i Wedhem, Vinnerstad E, död 1809 i Stola, Strö R).
Ett jättearbete och vi behöver all hjälp vi kan få, så om du har information är du välkommen att höra av dig!
Lämna ett meddelande här eller skicka ett mail till nedansdtående adress med rubrik Wedebrand.
alorentzon@gamma.telenordia.se
100
« skrivet: 2011-10-24, 18:57 »
Carl Johan Uhrberg föddes på Östra Roten Nr 53 i Halmstad 1857-05-01. Hans mor hette Pernilla Jönsdotter och fadern var okänd. Därefter försvinner alla spår. Någon som vet mer?
101
« skrivet: 2012-03-16, 17:51 »
Släkten Tollet har behandlats av Wilskman I redan 1912. Om kapten Daniel Tollet, f 1727, avl 1784, uppges att han dött i Merimasku samt att han varit g 1:o m Eva Gustava Neunstedt, f 1746, avl ca 1779, o 2:o i Rimito 1780 m Anna Fredrika von Gertten, f 1748, avl 1804. Det finns barn i båda giftena; Tollets yngsta dotter gifter sig f ö m senatorn, friherre Gustaf von Kothen. (Se Wilskman I, s 222, tab 6.)
Ang två barn i första äktenskapet saknas emellertid uppgifter. Om sonen Gustaf Fredrik, f 1769, och sonen Frans Ferdinand, f 1776, noteras bara att de veterligen levde 1785 enl faderns bou. Men vad som hände med dem sedan är inte utrett. Dog de som unga eller fick de skapa sig en egen framtid? En bror till dem, Johan Mauritz, f 1781, avl 1813, slutade exv sina dagar i Göteborg.
102
« skrivet: 2008-09-17, 02:04 »
Har stött på en Jonas Jonsson Tagmot f.1730-01-29 Arnäs, och undrar om någon vet
varifrån namnet Tagmot kommer ifrån....
Vänliga hälsningar, Miriam
103
« skrivet: 2006-02-09, 20:40 »
Bland mina anor från 1800-talet har jag bl a efternamnet Strinnholm. Jag har fått tipset att namnet kan ha en koppling till Strinne i Multrå, Ångermanland och de få släktingar jag hittills hittat kommer mycket riktigt från det landskapet men från Säbrå inte så långt därifrån. Vet någon om detta Strinne är ett korrekt svar vad gäller ursprung eller är det så att det inte går att hänföra namnet till en speciell plats?
104
« skrivet: 2005-05-18, 00:58 »
Har i min släkt en ingift kvinna vid namn Märta Stina Strindholm, född 1822-06-23, död 1855-08-16. Hon gifte sig med båtsmannen Jonas Nordin och var bosatt i Nätra, Västernorrland. Är det någon som vet mer om henne och hennes ursprung?
105
« skrivet: 2005-08-06, 15:07 »
På min farmors sida är jag släkt med Solin (Sohlin). Min äldsta Solin är Per Solin, kolare m.m. född 1768 på okänd plats, död 1830 i mars i Sörgissjö, Gideå. Han gifte sig 1796 10/4 i Gålsjö med Brita Tjäder f 1773 d 1833. Deras barn
Daniel f 1796 12/6 på okänd ort, d. 1856 25/10 i Gideå
Anna Greta f 1798 26/11 på okänd ort, gift 1823 med Pehr Damström, död 1870 8/10 i Gideå
Märtha Brita f 1801 29/11 i Gålsjö
Michael f 1806
Maria Catharina f 1808
Pehr f 1813
Stina Lisa f 1815
Jag söker uppgifter om föräldrar till Pehr Solin född 1768, och vart hans barn Daniel och Anna Greta är döpta. Det fanns en annan Pehr Solin som var matros, sedan kofferdiskeppare, död i Stockholm
106
« skrivet: 2012-03-10, 02:11 »
Olof Rabenius, f 1730 i Romfartuna, avl 1772 i Uppsala, var juris professor i Uppsala. Han var g 1762 m Anna Christina Bruncrona, f 1739, avl 1827 i Uppsala, och hade med henne sonen Lars Georg Rabenius, f 1771 i Näs i Uppland, avl 1846 på Gottsunda nära Uppsala, som även han var juris professor och adlades 1834 på namnet Rabenius. (En ättling och ättemedlem var den på sin tid kända designern Lena Larsson.) Jag är intresserad av en dotter resp syster, Juliana Christina Rabenius, f 1766, som var ogift och som antingen själv upprättade eller på annat sätt är knuten till ett slags donationsfond till förmån för ogifta professorsdöttrar i Uppsala.
Jag söker hennes dödsår och dödsort.
(Meddelandet ändrat av GSt 2012-03-10 02:23)
107
« skrivet: 2006-07-09, 07:45 »
Hej Christina
Tack skall du ha för all information. Jag skall låna hem de här böckerna och studera vidare. Det här var väldigt intressant eftersom jag är född i Olofström och tillhör den Estenbergska släkten vilken också har anor ifrån släkten Petre genom Sara Petre född 1665 i Stockholm.
108
« skrivet: 2002-10-05, 01:27 »
Hej!
Jag söker ättlingar till Leonard Moritz. Född 1857-12-06. Bosatt i USA. Han hade flera söner som deltog i första världskriget.
Föräldrar var Anton Christoffer Moritz. Sergeant. Född 1803-03-17. Död 1867-11-27. Gift 1:o med Maria Katarina Östensson. Född 1803-04-17. Död 1842-11-01. Gift 2:o med Magdalena Charlotta Herrman.
PS. Leonard Moritz är min Fm ff mors syssling!!!
Mvh, Robert Österlund
109
« skrivet: 2011-04-24, 23:49 »
En Johan Fredrik Loffsman är i slutet av 1770-talet tulltjänsteman i Åbo. Han är kammarskrivare hos tullinspektoren Johan Ernst Callmeijer i Åbo men blir avskedad i början av 1780-talet. Enl uppgift skall han vara född i Skåne. Min källa - en samtida levernesbeskrivning under utgivning - betonar att namnet skrivs med S i fogen, varför man inte helt oreserverat kan förmoda släktskap med släkten Loffman.
Känner någon till en skånsk släkt Loffsman? Jag söker hans födelse- och dödsår.
God fortsättning!
GS
110
« skrivet: 2001-02-17, 19:32 »
Olof Lithorin f 1725 d 1788 var verksam som fältskär och bosatt Umeå stad. Om hans ursprung säger de lokala källorna inte mycket.
Ett dopvittne 1759 kan dock vara ett uppslag; madame Margareta Möller i Gävle. Mina högst bristfälliga efterforskningar i Gävle har lett mig så långt att jag funnit att en Margareta Möller var änka efter collega Mårten Littorin i Gävle, då ett inventarium görs 1731 (källa bilagor till hfl).
Olof Lithorins ende son döps till Martinus (Mårten) vilket är ett ytterligare indicium. Denne blir för övrigt stadsfältskär i Torneå.
Finns det någon som kan bidra med något som kan bekräfta eller avfärda hypotesen att collega Mårten Littorin är far till Olof Lithorin?
111
« skrivet: 2001-03-23, 10:54 »
Hej!
Jag söker kontakt med någon som vet något om Gabriel Holmbom f.1785, son till Gabriel Holmbom f.17?? och Sarah Sophia Estling döpt 25.03.1748 i området kring Umeå.
Mitt mål är att sammanbinda släkten Holmbom i finska Västra-Nyland (Snappertuna, Ingå, Kyrkslätt) med någon i Sverige.
Släktens äldste kända person i Finland är Gabriel Holmbom möjligen född 1770, födelseort okänd. Han var Fogde på Sjundeå gård. Inflyttad från Snappertuna. Gift med Lena Ericsdotter.
Namnet Gabriel återkommer ofta i vår släkt. Kunde det vara fråga om samma person?
112
« skrivet: 2005-06-13, 13:00 »
Den Hofverbergska släkten hade hunnit bli stor redan innan Malmö-Johannes producerade sina 16 barn med Rakel Petraea och uppenbarligen har många av Jöns Sjulsons avkomlingar redan i andra och tredje led undgått att bli dokumenterade. Ellen H:s Stamtavla är inte fullständig, men jag tror att den kan vara en bra utgångspunkt för vidare sökande.
Flera av Malmö-Johannes söner eller sonsöner hade sannolikt barn i Skåne som undgått att bli dokumenterade.
Carolus Hofverberg, f 1690, som dog i pest vid 22 års ålder kan möjligen ha haft barn.
Jacobus Hofverberg, f 1691, som var 21 år då han omkom i pesten, hann förmodligen inte få barn, men sannolikheten kan inte uteslutas.
Den utstötte Salomon Hofverberg, 1694-1766, som blev kvar i Skåne, kan ha haft barn.
Tygskrivaren Zakarias Hofverberg, f 1696, kan ha fått barn innan han for till Göteborg.
Artilleritygmästaren Abraham Hofverberg, 1697-1740, gift med Katarina Adelberg hade sannolikt barn.
Sergeanten Isak Hofverberg, f 1698, kan ha fått barn innan han 1727 lämnade Sverige.
Gabriel Hofverberg,1701-1749, fick kanske barn innan han blev borgmästare i Kungälv.
Det finns alltså gott om tänkbara fäder bland Sjulsons avkomlingar till såväl kornett-Jonan som smed/ryttar-Johan. Gyllenpistols-Kristian är heller inte ännu helt uträknad. Dessa Johannar förefaller dessutom att umgås i de rätta miljöerna.
Ingen blir troligen gladare än jag om några av alternativen kan vederläggas så att vi kommer närmre sanningen.
113
« skrivet: 2008-12-11, 23:43 »
Hemkommen från Himlen högst upp i skatteskrapan - vilken utsikt! - kan jag konstatera att Chris nog hade rätt! Roligt att Johan Alfred / John Alfred H lät namnet Euphrosyna leva vidare! Varifrån kommer förresten släkten Åman(n)? Gamla paret H, dvs Johan David H och Euphrosyna, f Åman(n), verkar f ö enl fadderuppgifter tillhöra Pehr Stenberg d y:s bekantskapskrets i Umeå.
114
« skrivet: 2004-08-03, 17:22 »
Hej, På hemsidan www.electricscotland.com/history/sweden står att läsa om Johan Willem Helleday (1670-1711) i Stockholm, gift med Elisabet Feif, dotter till en skotsk guldsmed. Denne Johan Willem sägs vara sonson till ”Hans Helleday, from Tulliebole Castle in Fife, a wine merchant who had emigrated to Sweden in the 1630?s”. I diskussionerna på Anbytarforum rörande släkterna Feif och Petre återfinns denne Johan Helleday och hans hustru Elisabet (1676-1747) men ingenstans har jag sett uppgiften om att släkten Helleday kom från nämnda slott i Fife. Finns det någon som känner till något mer om detta? På slottet Tulliebole bodde, enligt uppgift på internet, tidigare en släkt vid namn Halliday. Namnet är ju snarlikt, men finns det några belägg för släktskapet? Alla tips, råd och upplysningar om denna släkt Helleday och dess ursprung tas emot med största tacksamhet. Med vänlig hälsning, Christian Juliusson
115
« skrivet: 1999-04-16, 22:42 »
Känner någon till Petter Gabriel Forstén, 1704-1743, kryddkrämare, gift med Elisabeth Petre, 1710-1770 och omgift med den förres syssling, borgmästare Forstén i Helsingfors? Finns det någon litteratur där man kan söka vidare?
116
« skrivet: 2009-04-04, 10:27 »
Mikael Mikaelsson Dÿyr/Dyhr (1587-1658) är den stamfader i Öjebyn, Piteå socken, vars släkt behandlas
i boken Gamble Leutinanten och hans släkt av Ingeborg Dyhr-Sylvin och Eva Hèrnod [Esbo, Finland 1991].
Denna ganska vitt på ömse sidor om Bottniska viken spridda släkt kan väl förtjäna en särskild plats
isynnerhet som det i regionen finns andra släkter som utgår från ett flertal obefryndade Dyhr.
117
« skrivet: 2011-07-27, 23:33 »
Juristen Claes Urban Bodinson, urspr Bodin Carlsson, f 1766 och avl senast 1833 (enl Libris), utgav flera poetiska arbeten, bl a en kantat över Bengt Lidner och ett ode till Gustav IV Adolf 1796. Han var också en tid anställd vid Kongl museum. föregångaren till Nationalmuseum. År 1815 utgav han en juridisk skrift och var då möjligen ämbetsman på Värmdö el i Vaxholm.
Claes Urban Bodinson var son till en hovsekreterare Jonas Bodin Carlsson och Anna Sofia Bergström, vigda sannolikt i Umeå lands 12/2 1764. Deras vidare öden är obekanta för mig.
Bodinson kom till Umeå ca 1792 och stannade då hos sina morföräldrar assessorsparet landskamrer Nils Bergström, f 1708, avl 1796, och hustrun Anna Charlotta Wahllöf el Wallöf, f 1722, avl 1798, vilka bodde i Grisbacka i Umeå lf. Vad som uppmärksammades av sqwallercollegiet i Umeå stad var att han eskorterade sin morbrors fru, en änkefru Bergström, och att han lär ha sagt att han skulle söka tillstånd att gifta sig med henne.
Änkefru Bergströms namn har jag just efterlyst under sockenrubr Umeå lands, men ang Bodinson skulle jag dels vilja ha tag på hans dödsår - som jag i så fallet självfallet vidarebefordrar till Libris-sekretariatet på KB - dels vilja veta vem Bodinson egentligen gifte sig med.
Gift eller ogift så tillhör han hur som haver vår gustavianska litteraturhistoria. Hälsningar!
GS
(Meddelandet ändrat av gst 2011-07-28 06:25)
118
« skrivet: 2011-06-26, 04:26 »
Jean Fredric Bedoire, f 1745 el 1747, avl 1830, ägde bl a Robertsfors järnbruk i Västerbotten. Jag söker hans hustru, nämligen hennes namn, födelseår och dödsår samt uppgift om hon varit gift tidigare. Var bodde makarna Bedoire? Finns det förresten någon konsensus om hans rätta födelseår?
GS
119
« skrivet: 2005-11-03, 17:57 »
Jeg forstår ikke så mye av det som Eva Ødman Tønseth skriver. Det gir ikke så mye mening for meg. Er dette en scam-meil Beez von Beezen var jo fra tysk slekt, jfr. adelsbrev. Denne histoirieboken ? Kanskje du kunne gi noen referanser ? Uansett, jeg har studert dette uniformbilde noe mer. Og det tyder på at maleriet uansett ikke er riktig. På en svensk offisersuniform så skulle det være utsmykning av ulike slag. Det er jo slik til og med for løytnanter, og Beez Beezen var jo en øverste sjef i Stralsund. Jeg viser i denne sammenheng til følgende linker: http://hem.passagen.se/res/(det dreier seg mest om detaljer for offisersuniformer. Den karolinske enhetsuniformen var omtrent lik for alle) http://www.algonet.se/~hogman/uniformer_armen.htm#1600-talKavalleriet: Också kavalleriet omfattades av 1687-års uniformsbestämmelser även om införandet gick långsammare här. Långrocken var inte anlagd vid hela kavalleriet förrän en bit in på 1690-talet. Fram till dess bars det knälånga kyllret. Efter att långrocken kommit i bruk blev kyllret ett undre plagg. En av orsakerna till att kyllret togs bort som daglig dräkt var materialet. Kyllret var tillverkat sämskgarvad älghud och hade en stor benägenhet att ta åt sig vatten och därefter lång torktid. Istället för kyllret infördes en väst av skinn. Denna väst kallades kamisol och hade långa ärmar. När det stora nordiska kriget bröt ut 1700 var hela det svenska kavalleriet försedd med kamisoler och kyllren lämnades därför hemma. Huvudbonaden vid Livregementet skulle år 1680 vara en svart hatt. År 1686 inköptes dock karpus till samtliga ryttare vid regementet. Några år senare, 1691, skulle åter hattar anskaffas. Vid Östgöta kavalleriregemente skaffades 1690 karpusar till regementet medan 1695 omnämns hattar. Så vid denna tid användes omväxlade karpus och hatt. Även vid kavalleriet användes den traditionella rundskurna slängkappan. Också ryttarna hade halsduk. På fötterna bar ryttarna de höga kragstövlarna. Dessa stövlar användes anbart av det egentliga kavalleriet och av drabantkåren, inte av dragonerna. Ryttarna vid kavalleriet bar även sämskskinnfodrade bröstharnesk. Under harnesken bars kamisolen för att hindra att harnesken skavde mot kroppen. Det verkar dock som om bröstharnesk bara användes under de första åren under det stora nordiska kriget. Därefter utgick den i munderingen. Infanteriet: Enhetsuniformen infördes successivt i infanteriet. Generellt var uniformen blå med gula ärmuppslag och foder. Några regementen avviker från den gula färgen på foder och uppslag. Närke-Värmlands- och Jönköpings regementen hade röd färg på foder och uppslag. Västerbottens regemente hade vit färg på motsvarande detaljer. Vad som kunde variera var färgen på byxor och strumpor. Den blå rocken var lång och av justacorps-typ och hade länge det äldre utseendet. Den hade åtsittande midja och de stora ficklocken var först vertikalt monterade men senare horisontellt. Det fanns en knapprad längs hela framkanten med gula knapphål där den nedersta hälften var blinda. Normalt hade den äldre karolinska uniformen tre dussin knappar: 12 st för de dubbla blinda ficklocken, 2 för axelklaffarna och 22 för knappraden. Ett utmärkande drag för rocken i den äldre karolinska uniformen var att den sakande egentlig krage. På axlarna fanns axelklaffar monterade. Musketerarna hade en axelklaff på båda axlarna för att hålla dels musköten och dels bantlärremmen till patronväskan på plats. Pikenerarna hade enbart en axelklaff på den högra axeln för gehänget. Ärmuppslagen på enhetsuniformen var i början, liksom tidigare modell, stora som på kontinenten. Längre fram blev de betydligt mindre och fyrkantiga. Dessa små uppslag kallas också ”svenska uppslag”. De små uppslagen bars av manskap och underofficerare. Officerarna fortsatte dock med de stora uppslagen. Det var Karl XI som själv beslutade att ärmuppslagen av praktiska skäl skulle göras mindre. Detta beslut togs i mitten av 1690-talet men det är osäkert när det egentligen blev infört. Ärmuppslag och foder var i regel i samma färg. Genom de uppfästade skörten syntes även fodret på uniformerna. Det är inte helt fastlagt när de uppvikta skörten blev så allmänt förekommande att de användes på detta sätt av alla förband. Under 1690-talet och fram till 1706 ändras uniformen något så att den får ett utseende mellan den yngre och den äldre karolinska uniformen. Det är nu som de dubbla vertikala ficklocken ersätts med horisontella. Antal knappar i rocken minskar också vid denna tidpunkt, mellan 2 ¼ till 2 ½ dussin. Det är också under denna tid som uniformen får en riktig krage. Västen räckte långt ned på låren och var i regel av skinn. Västen var vanligen gulfärgad. Även västar av kläde förekom. Byxorna var snäva och knäkorta. Vanligen var de tillverkade av skinn, ibland av kläde. I regel var byxorna gulfärgade. Strumporna var långa och räckte upp ovan knäna. De hölls uppe med hjälp av knärämmar med mässingsspännen. Det var vanligt att man bar 2 par strumpor. Vanligast var strumporna stickade av ullgarn. Vid Närke-Värmlands- och Jönköpings regementen var strumporna röda. I mitten av 1690-talet börjar man använda sk. överstrumpor till skydd för ullstrumporna. Dessa överstrumpor var gjorda av kläde eller vadmal för vinterbruk samt av lärft för den varma årstiden. Överstrumporna var en föregångare till damaskerna. I slutet av 1690-talet kom bestämmelser om att strumporna skulle ha samma färg som respektive regemente hade på fodret. År 1692 bar Östgöta infanteriregemente vita strumpor. På fötterna bar infanteristerna skor, i regel med ett spänne. Skorna var gjorda av smorläder och lika för vänster och höger fot. Framtill var de tvärt avhuggna. I början var halsduken svart men under första hälften av 1690-talet dyker fler färger upp. Karl XI var inte förtjust över den svarta färgen. Västerbotten regemente bar 1694 vita halsdukar och Jönköpingregemente bar röda. Halsduken var gjord av tyg. Från slutet av 1690-talet slutar man med halsbandsduken och istället virades halsduken runt halsen och knöts baktill. Den svarta färgen blev åter vanligare en bit in på 1700-talet. Normalt hade ärmuppslagen, rockfodret, byxorna, västen och strumpona samma färg och den vanligaste färgen för dessa uniformsdelar var gul. Det kunde även förekomma avvikande färger på kragen vid vissa förband. Till uniformen hörde även en kappa. Det är dock först en bit in på 1690-talet som den är allmänt förekommande vid infanteriet. Kappan var blå och liksom tidigare en rundskuren slängkappa utan ärmar och med krage. Kappan var vanligen av ylle och fodrad med boj vilken vanligen var i gul färg. Kappan hölls på plats med ett par mässingsspännen framtill. Det gick även att häkta ihop skörten baktill. Kappan var 7 m i omkrets nedtill. Handskarna hade en styv krage. Huvudbonaden vid infanteriet varierade mellan hatt och karpus. Karpusen var länge den dominerande huvudbonaden. Karpusen var i regel blå. Hatten blev dock allt vanligare. Den tidiga karolinska hatten hade först raka brätten men blev senare svagt uppvikt dock utan att vara uppfäst. Så småningom får hatten allt mer uppvikta brätten vilket leder fram till den trekantiga hatten med uppfästa brätten. Detta sker i slutet av 1600-talet men det dröjde till en bra bit in på 1700-talet innan den trekantiga hatten var i allmänt bruk. I början av det Stora nordiska kriget var karpusen den allmänna huvudbonaden bland manskapet. Den trekantiga hatten bars med spetsen rakt fram, vanligen med spetsen något draget åt vänster. På vänster brätte fanns en knapp. Underofficershattarna hade en silvergalon och officerarnas en smal guldbård. Officerarnas och underofficerarnas uniform såg lika dan ut som för manskapet men var tillverkad av finare material. Vissa detaljer skiljde sig dock åt. Fodret och ärmuppslagen var blå istället för gul. Officerarna bar i mitten av 1690-talet blå strumpor. Utsirningarna på rocken varierade med grad. Graden markerades även med den sk. ringkragen som bars runt halsen. Militär tjänstegrad Ringkrage Överste Av förgyllt silver med konungens krönta namnschiffer under kunglig krona och annan utsmyckning i emalj Överstelöjtnant Av förgyllt silver men inte lika utsmyckad som överstens och hade palmkvistar på båda sidor om det krönta namnschiffret. Major Lika överstelöjtnantens Kapten Av förgyllt silver med krona och namnschiffer i emalj, men saknade palmkvistar. Löjtnant Av polerat silver med förgyllt namnschiffer under krona i guld av samma utseende och storlek som kaptenens Fänrik Som löjtnantens Det var en viss eftersläpning i införandet av enhetsuniformen, bl.a. beroende på både materialbrist samt brist på pengar. Den gamla uniformen fick slitas ut innan man bytte till en ny. Följande tabell visar årtal när respektive infanteriregemente i Sverige och Finland mönstrades iklädda den blå enhetsuniformen: Infanteriregemente Årtal Björneborgs regemente, delar (Fin) 1689 Björneborgs regemente, delar (Fin) 1692 Dalregementet 1690 Hälsinge regemente 1694 Jämtlands regemente (hade blå rock redan 1683) 1709 Jönköpings regemente 1692 Kalmar regemente 1692 Kronobergs regemente 1692 Nylands infanteriregemente (Fin) 1688 Nylands infanteriregemente (Fin), nyuniformerat 1698 Närke-Värmlands regemente 1691 Savolax regemente (Fin) (hade blå rock redan 1683) ? Skaraborgs regemente 1689 Södermanlands regemente 1690 Tavastehus regemente (Fin) 1696 Upplands regemente 1691 Viborgs infanteriregemente (Fin) (hade blå rock redan 1683) ? Västerbottens regemente 1694 Västgöta-Dals regemente 1691 Västmanlands regemente 1690 Åboläns infanteriregemente(Fin) 1688 Åboläns infanteriregemente (Fin), nymunderat 1694 Älvsborgs regemente 1691 Österbottens regemente (Fin) 1688 Östgöta infanteriregemente 1692 Det finns från år 1699 ett utkast till en uniformsförordning med detaljerade uppgifter om hur enhetsuniformen vid infanteriet skulle se ut: Rocken skulle vara av blått svenskt kläde med krage och små ärmuppslag i regementets färg. Fodret skulle vara av boj. Tröjan (västen) och byxorna skulle vara av bockskinn eller renläder. Hatten skulle ha galon eller snöre omkring av vitt kamelgran eller tråd. Strumporna skulle vara av ull och i regementets färg. Halsduken skulle vara av svart lärf. Detta utkast visar hur uniformen höll på att utvecklas till den traditionella karolinska uniformen som vi är van att se den. Rocken hade vid denna tidpunkt fortfarande kvar den karaktäristiska långa knappraden längs hela framsidan. Vid krigsutbrottet 1700 bar infanterisoldaten fortfarande den äldre långrocken och endast i undantagsfall var skörten uppvikta. Karpus var den vanligaste huvudbonaden. Uppslagen på ärmarna var fortfarande stora. ----------- Man kan stille seg spørsmål om hvorfor uniformen ble malt riktig i forhold til det den skulle ha vært etter svensk mønster. Det kan jo være mange grunner til det. Våpenskjoldet som er malt er jo heller ikke riktig i forhold til våpenbeskrivelsen ovenfor. Håper at disse detaljer kan være bidrag til å forklare hvorfor maleriet i Stralsund med utskjæringer muligens er uriktige. Kanskje de som arbeidet med maleriet på sin tid på 1700-tallet ikke visste bedre og gjorde sitt beste. Bildet var muligens ikke godkjent og kontrollert av Beez von Beezen, men malt etter hans død ?
120
« skrivet: 2014-06-19, 17:33 »
Odert Johan Gripenberg, f 1722, avl 1805, i Ulvsby sn nära Björneborg, var major men fick överstelöjtnants avsked. För att kunna datera en text skulle jag behöva veta när han utnämndes till överstelöjtnant. Vill någon som sitter med Elgenstierna hjälpa mig med årtal? (I Anrep saknas uppgiften.)
Tack på förhand!
Göran
121
« skrivet: 2005-05-30, 19:07 »
Hej
Gustav IV Adolf hade ju barnen:
1) Gustav 1799-1877 (kallad prins av Vasa)
2) Sofia Vilhelmina 1801-1865
3) Carl Gustav 1802-1805 (död 3 år)
4) Amalia Maria Charlotta 1805-1853
5) Cecilia 1807-1844
Är det någon som vet vad barnen hade för efternamn? Jag har sett flera olika varianter som till exempel:
Sofia Vilhelmina av Vasa
Sofia Vilhelmina av Holstein-Gottorp
Sofia Vilhelmina av Baden
/mvh Nina
122
« skrivet: 2008-12-07, 18:34 »
Margareta Eriksdotter var säkerligen Erik XIV´s och Agda Persdotters förstfödda kärleksbarn; fött i Borgholm och uppvuxen hos morbrodern Måns Persson på Svartsjö eller hos dennes svärmor Marete!
(Meddelandet ändrat av Passord den 07 december, 2008)
123
« skrivet: 2007-08-09, 07:29 »
Känner någon till O C Ahlström och hans släktforskarprofil, dvs vet någonting om hans bakgrund och motiven till att han utgav Norrländska slägter i två band 1890-1892? Vad hade han för urvalskriterier? Arbetet är ju ovanligt för sin tid då det avser Norrland.
GS
124
« skrivet: 2008-08-05, 12:31 »
Det är alltid svårt att forska på nu levande personer. Jag har hittat ett suveränt hjälpmedel. Helt gratis på internet. Sidan heter www.birthday.se. Där kan du söka på personer om du vet ungefär när de är födda eller var de bor. Du får upp fullständigt namn, adress, födelseår, födelsemånad och födelsedag. Om du sedan gör en sökning på bara adressen så får du genast upp alla som är skrivna där. Vips så har du en hel familj. Barn under 16 år och personer med skyddad identitet får man dock inga träffar på. Lycka till!
125
« skrivet: 2008-01-21, 20:02 »
Hur gör man när en familj har två hemman som dom tydligen reser emellan i olika förs.
De två sista barnen har prästen i Riala fört in i födelseboken för Riala men har skrivit att de föddes i hemmandet som tillhör Skederid.
Hälsningar Urban
126
« skrivet: 2004-12-11, 20:24 »
Søker informasjon om disse to som emigrerte fra Göteborg 27. april 1883. J M ble født 1857 i Sverige (Värmland?) og Mathilde ble födt i Fredrikshald (Halden) i Norge i 1858.
127
« skrivet: 2010-12-09, 00:01 »
Kapten Gotthard Johan Wellingk, född ..., avled 29/5 1804 i Åbo svenska 73 år gammal; han verkar ha ingått äktenskap 1796 i Åbo slotts men hade troligen varit gift tidigare. Välborne herr sergeanten ... Wellink, född ..., dog 21/4 1798 i Lundo. (Uppgifterna är hämtade ur Hiski.)
Min förmodan är att de var bröder. Går detta att belägga och finns det kompletterande uppgifter i fråga om födelseår, sergeantens förnamn och kaptenens första fru?
(Meddelandet ändrat av GSt 2010-12-09 00:22)
128
« skrivet: 2007-08-26, 08:13 »
Undertecknad hade en fundering kring Georg Luthers uppsats om släkten Turdfjaell i Släkt och hävd 2002. Jag presenterar frågeställningen under rubriken Nedertorneå, men ämnet blev kanske malplac? och skulle ha fått en egen rubrik. Min fråga rör egentligen Erik Wahlbergs motstridiga rön, som inte alls berörs i Luthers intressanta artikel men som ändå har fått visst genomslag i Sverige, bl a genom Alrik Hammar?ns artikel Präster och birkarlar i Norrbotten 1966. Jag undrar bara om Wahlbergs hypotes om släkten Turdfjaells ursprung i Turtola i nuv Övertorneå kan anses helt vederlagda?
Göran Stenberg
129
« skrivet: 2002-10-12, 21:02 »
Hej!
Jag söker uppgifter om Eugen Schauman föräldrar?
Tacksam för svar.
Mvh Stefan
130
« skrivet: 2008-09-02, 15:05 »
Jag söker uppgifter om Lovisa Rein Född 5.2.1856.Ilmajoki.Död 2.5.1931.Hiski har ingen info om henne.Var kan man mer söka?Mvh.Kaarina(>)svart
131
« skrivet: 2007-09-06, 03:37 »
Finns det någon som kan identifiera en Maria Margareta eller Margareta Maria Messman, född 1782? Hon gifte sig 17/12 1809 med handelsmannen Isak Turdfjaell, prästson från Torneå, och bosatte sig i Gävle.
I en spirituell bröllopsskrift tryckt i Gävle 1809 kallades hon mademoiselle Marguerithe Messman och hade sålunda inte varit gift tidigare.
Men när och var föddes hon och vilka var hennes föräldrar?
GS
132
« skrivet: 2002-07-07, 23:47 »
Kyrkoherdesdottern Brita Elisabet Kepplerus
Enligt Linköpings stifts herdaminne är Brita kyrkoherdesdotter från Finland. 1757 gifter hon sig med Samuel Petri Viridén, kyrkoherde i Linderås, Sverige.
Är det någon som vet mer om Brita Elisabet Kepplerus och hennes anor?
133
« skrivet: 2012-03-10, 02:45 »
En underofficer Addens och hans två ogifta systrar var i farten i Åbo år 1789. Jag gissar att de tillhör de finlandssvenskar som har skotskt eller engelskt ursprung. Går det att åtminstone identifiera underofficeren?
134
« skrivet: 2007-09-21, 02:03 »
Hej! Jag har haft tillgång till en fantastisk digitaliserad och uppdaterad vesion av Sursillin suku. Troligen administreras den av Martti Strang i Schweiz, men jag kommer inte in på den via hans hemsida.
Är det någon som har den korrekta nätadressen?
Göran Stenberg
135
« skrivet: 2002-04-14, 12:34 »
Jag skulle gärna vilja veta mera om denna släktgren: Peldan från Kivilös i Pedersöre.
136
« skrivet: 2004-03-08, 11:44 »
Maria Mathilda ble født av Brita Carolina og Gabriel Lindvall i Nikkala.
Hun giftet seg med Salomon Salomonsen. De bodde i Kurungi Finnland.
ønsker opplysninger om denne familien. ønsker også forfædrenes navn og hvor de kom fra
bernt
137
« skrivet: 2007-09-25, 01:55 »
Kan den finländske generalmajoren Carl August Krooks släkt sättas i samband med den Carl August Krook, född i Kuopio 1798, vars ursprung nu diskuteras under rubr Norrbotten?
GS
Länk till nämnd diskussion
Moderator Finland 05.02.2011
138
« skrivet: 2008-06-13, 10:56 »
Gränsjusteringen år 1809 innebar att gränsen mellan Sverige och Ryssland flyttades från (summariskt uttryckt) nuvarande Finlands östgräns till Torne älv, varvid dock Torneå som ligger på västra sidan om älven blev på ryska sidan och Sverige grundade gränsstaden Haparanda som ersatte det förlorade Torneå. Finland, som dittills hade varit en del av Sverige, blev ett autonomiskt storfurstendöme i ryska riket med tsaren som storfurste. Så låg saken till fram till Finlands självständighetsförklaring 1917.
139
« skrivet: 2002-03-14, 12:59 »
Nog ligger väl Västerbotten fortfarande i Sverige.
140
« skrivet: 2004-12-10, 19:55 »
Är det någon som har uppgifter om barn och barnbarn till Soini och Lempi Nevanlinna. Soini Juhana Nevanlinna (Neovius) var född i Helsingfors. Lempi hette Nikkinen som ogift och föddes 23 januari 1885 i Uleåborg. De var bosatta i Nyslott sedan början av 1900-talet. De hade en pojke och en flicka.
Hälsningar
Dag Sjöblom
141
« skrivet: 2011-03-24, 21:51 »
Jag söker uppgifter om Johan Jernbom, född i Merimasku omkring år 1754. Han
flyttade till Stockholm och år 1786 gifter han sig med Christina, född Funtelberg. Han avled år 1802.(Finska församlingen). Är det någon som vet
mer om hans bakgrund I Merimasku? Jag har sökt på Hiski men utan resultat.
mvh Karin
142
« skrivet: 2010-03-02, 12:05 »
Hej!
Petrus Ersson f 1772 14/11 i Krogstad var Bd i Krogstad sedan Tp i Österås o var gift m Märta Jonsdotter f 1776 (3/3) men jag vet inte varifrån hon var o när de blev gifta. Hälsningar, Björn
143
« skrivet: 2007-01-19, 21:50 »
SIGRID PEHRSDOTTER F. 1777 gm MATTIAS HELLGREN F.1779 det jag har hittat om denna Sigrid via internet sökningar är mest på databasen www.sikhallan.com Där finns en dam vid namn Segrid Persdotter f.1777 i Nordmaling med föräldrarna f. Per Johansson f.1746 m. Catarina Henriksdotter f.1745 kan det vara rätt mor och far till Sigrid (eller Segrid). Min Sigrid fick tillsammans med Mattias bl.a Per Hellgren f.1812. Känner något till nåt mer om henne? Mycket tacksam för svar! mvh Charlotte
144
« skrivet: 2006-12-01, 13:11 »
Tack Per för den informationen.
MVH
Jens
145
« skrivet: 2011-03-22, 20:05 »
Tack Carl!
Vem var far till fabriksarbetaren i Utansjö Karl Gustaf Damberg född 21 december 1897?
Björn
(Meddelandet ändrat av Ramnas50 2011-03-22 20:08)
146
« skrivet: 1999-02-02, 11:11 »
Anna Barbru Westling var dotter till handlaren och bokbindaren Mikael Westling i Umeå och hans hustru Margaretha Sjöberg från Åsele. Anna Barbru gifte sig med Pehr Edin som var pastor i bl a Åsele. F 1723-11-07, d 1803. Anna Barbru dog 1770-08-27 av slag.
Skulle vara tacksam för upplysningar om hennes far.
147
« skrivet: 2007-08-14, 12:11 »
Känner någon till den gamla bibel som fröken Ulla Häggström på Dalkarlså skall ha testamenterat till Bygdeå kyrka? Finns den fortfarande i kyrkans ägo? Vem hade den tillhört? Kanske någon anfader inom släkten Widmark?
GS
148
« skrivet: 2010-04-21, 10:34 »
Tack! F ö kom jag att tänka på att det finns en vidare, äldre betydelse av ordet modist. Hon kan ha varit någon sorts modehandlerska. Nu skall jag genast söka reda på hennes bouppteckning och se vad som händer med gården. Än en gång tack!
149
« skrivet: 2012-10-23, 17:12 »
Nej, två fruar och oräkneliga flammor! Kvinnor är faktiskt ett genomgående tema i självbiografin. Många hälsningar fr Göran
150
« skrivet: 2007-09-17, 19:43 »
Erik Persson, f 4/12 1733 i Ström, Umeå lf, avl 21/10 1811 i Stöcke, Umeå lf
G ... m sin syssling Anna Eriksdotter, f ../5 1732 i Stöcke, Umeå lf, avl 7/3 1820 där.
Barn (ff i Stöcke, Umeå lf):
Anna Catharina, f 12/8 1757, g m Jon Ericsson i Hörnsjö i Nordmaling
Pehr, f 18/12 1758, avl 4/5 1824 på Hagalund, Umeå lf. G 1:o 2/12 1794 m Elisabeth Ålund, f 19/10 1760 i Åbyn i Burträsk, avl 15/2 1796 i Umeå, och 2:o 29/11 1796 m Elisabeth Catharina Turdfjaell, f 3/9 1769 på Nyby gård i Nysätra, avl 5/7 1831 på Hagalund, Umeå lf.
Släktnamnet Stenberg antogs 1771.
Erik, f ../3 1760, avl ..... 1778
Margaretha, f 22/7 1761, avl ....
G ... m soldaten Lars Topp i Stöcke
Anders, f 6/10 1762, avl 18/7 1813 i Stöcke, Umeå lf (drunknade vid överfart över Umeälven)
G .... m Brita Catharina Andersdotter
Deras son Pehr blev präst och antog släktnamnet Stenborg.
Lars, f 23/12 1763, avl som barn
Mathias, f 21/7 1765, avl .... s å
Magdalena, f 21/4 1767, avl .../5 1768
Nathanael, f 26/2 1769, avl ... 1770
En dödfödd son 17/2 1770
Magdalena, f 8/12 1771
Maria Christina, f 10/6 1774
Brigitta, f 2/12 1775, avl 10/1 1776
Lovisa, f .../8 1777, avl .../12 s å
Källa: Gamla anteckningar i släktens ägo
Kompletteringar mottages tacksamt!
GS
151
« skrivet: 2003-05-21, 19:11 »
Vet någon något om anfäderna till min mf mm fm f snickaren Olof Setterström (f.1750-??-??. d.1797-??-??) och hans hustru Maria Katarina Widmark (f.1764--??-??. d.1808-??-??)?
Deras dotter Anna Sophia var född 1790-12-23 i Umeå stad.
152
« skrivet: 2007-09-20, 23:16 »
Bruksinspektoren Johan Vincent bodde i Sävar på 1810- och 1820-talen, då han bl a utarbetade ett projekt för Sävar kyrka; ritningen finns numera i Riksarkivet.
Han blev far till dottern Catharina Magdalena Vincent, som senare gifte sig med komminister Pehr Stenberg d y i Umeå lf. Bygd?n (IV, s 252) har inga födelseuppgifter om henne och lämnar dessutom vilseledande information om moderns namn.
Vill någon bekräfta att Catharina Magdalena Vincent föddes 14/1 1821 i Sävar i dåv Umeå lf (från 1823 Sävar)? Men vad hette platsen eller gården där familjen Vincent bodde vid denna tid? Hette modern, dvs Johan Vincents hustru, Johanna Wilhelmina Halzscheidt eller Holzscheidt? (Bygd?n uppger det felaktiga namnet Halz.)
GS
153
« skrivet: 2011-07-28, 05:00 »
Detta är för en gång skull ingen fråga, men jag vill dela med mig av ett intressant vittnesbörd om folkbokföringen i Umeå stad mellan 1777 och 1792. Pehr Stenberg uppger i sin levernesbeskrivning för året 1792 att kyrkböckerna och i synnerhet födelseböckerna är i oordning för den tid som hovpredikanten Magnus Berlin tjänstgjort i staden.
Sålunda måste Stenberg ta med sig kyrkböckerna och besöka varje gård, varvid han upptäckte att ca 100 av stadens infödda barn och ungdomar, födda den aktuella perioden, saknades i dopboken. Berlin hade själv vid sin transport till Rödön medgivit att böckerna var ofullständiga och att han hade tänkt gå i gårdarna och komplettera.
Rutinen var tydligen att vid s k barnsöl skriva ned barnets namn, födelsedatum och faddrar på en lapp, men enl Stenberg saknades än barnets namn medan faddrarnas var noterade, än fanns inget födelsedatum och än fattades föräldrarnas namn. Papperet lämnades ofta in senare. Systemet förutsatte ju att kyrkbokföraren, dopförrättaren, visste att uppgifter skulle och borde inkomma - d v s ha ärendet i en sorts bevaka-korg - men det hade tydligen brustit därvidlag.
Kanske kan detta exempel ur livet förklara något för alla idoga släktforskare.
(Meddelandet ändrat av GSt 2011-07-29 00:04)
154
« skrivet: 2012-03-18, 01:05 »
Landskapet är Ångermanland
155
« skrivet: 2011-09-08, 04:10 »
Friherre Pehr Adam Stromberg, f 1751, avl 1838, legendarisk västerbottnisk landshövding, var g m den förmögna Johanna Sofia Lampa, f 1740, avl 1804.
Hushållet i Umeå sköttes på 1790-talet av en mamsell Åberg. Stenberg (under utg) uppger 1799 - sant eller falskt! - att hon var baronens maitresse och mor till två söner till honom, boende i Stockholm.
Egentligen bryr jag mig inte om det ev faderskapet, men jag undrar vad hushållerskan Åberg hette i förnamn, vilka år hon föddes resp dog samt om hon någonsin gifte sig. Går det att visa att hon fött två u ä söner, är det förstås bonus.
156
« skrivet: 2011-02-10, 11:15 »
Göran, Man behöver inte gå över ån efter vatten . Nuförtiden är man nästan aldrig först med att utforska människor från förr. Det har jag i alla fall ofta erfarit. Jag hittar inlägg här på anbytarforum från 2002 och 2003 rörande ämnet. Jag har inte satt mig in i detaljerna och kan därför inte avgöra om det tillför något nytt till det du redan känner till.
157
« skrivet: 2010-06-21, 12:05 »
I Umeå/Hjåggsjö mantalslängder finns en bonde Erik Olsson/Olufsson med 3 söner 1656,
men 1657 endast sonen Anders kvar. Redan i första mtl 1642 har han en son, som
alltså bör vara född före 1628 ...
1647 verkar en ny son dyka upp född ca 1632 och först 1651 den tredje sonen,
vilken född efter 1635 troligen är för ung att bli borgare redan 1658; men, Erik,
de tidigare sönerna är väl något att gräva vidare med ?
Mvh /StigLennart
158
« skrivet: 2012-01-23, 11:41 »
Varför inte titta i databas Kråken så hade ni fått svaret
UM/Sörfors,AI:10a,s215,1799,moder-död
Vänligen
Susann
159
« skrivet: 2011-10-25, 10:53 »
Hej!
Även denna gång klara Anbytarforum av en klurig fråga !!!
Dagens ros och ett stort tack för svaret.
Stålande solskenshälsningar
från Bengt Dahlbeck i Sollentuna
160
« skrivet: 2008-04-19, 10:00 »
Jo, Anna: vad letar du efter på Krus?
Första gången jag sett honom är i SoldatBoken [UMEÅ/Militär,AI:2,s278/39,1722-31] på Rote 118 Kruus...
Vilken av (Y)socknarna menar du (Olsson i Sidensjö?)
Det är kanske bäst att fråga där, då jag inte är så hemma i alla.
Mvh StigLennart
161
« skrivet: 2015-03-30, 12:51 »
Vilka var föräldrarna till Anders Lindström f.1832-08-06 i Umeå lfs? Han var bonde på Västerteg Umeå lfs.
Anders dog 1908-01-17 och var gift med Anna Fredrika Jonsdotter f.1832-01-17 på Västerteg, Umeå lfs.
162
« skrivet: 2011-10-09, 18:43 »
Tack så mycket Bo och StigLennart!
Mvh
Stefan
163
« skrivet: 2011-05-01, 20:08 »
Maritha, är Hittade detta? en källhänvisning? Betyder det att du inte vet var du hittat det eller att du inte är säker på att du har hittat det? Om det är så att du har hittat uppgifterna via Google eller liknande, så har du ju åtminstone en web-adress som du borde kunna meddela här.
164
« skrivet: 2007-07-19, 11:54 »
Gunnel:
Om du verkligen få bra koll på hans anor beställ CD- Bygdeå av Agneta Olofsson.
Erik Grenholm
165
« skrivet: 2011-03-15, 19:13 »
Anne-Maria och Svein-Henry! Tack för alla upplysningar. Nu kan man ju fundera över om Johan Wessman är far till alla Catharina Larsdotters barn? Jag har i den nya filen försökt följa barnen. Men var tar Johan Wessman vägen sen han var förlovad med Catharina? Kan man få reda på var och när han dog? Hur som helst, väldigt mycken tack till er båda. många hälsningar Sten Catharinas barn och barnbarn
(20.8 k)
166
« skrivet: 2005-07-09, 18:17 »
Hej!
Har någon uppgifter om mormors bror Hugo Eugen Alexander Andersson, född 1902-01-11 i Danderyd.
Han är barn till Lars Gustaf Andersson och Johanna Matilda Jonsdotter.
Mvh
Kjell
167
« skrivet: 2008-05-06, 09:03 »
Lena!
Ska titta på detta under dagen
Återkommer
Mvh
Christina
168
« skrivet: 2008-10-17, 23:06 »
Min mm fm ff Mårten Gustaf Öhman föddes på Allmänna BB i Stockholm den 1 mars 1787. I födelseattesten anges inte moderns namn, bara uppgiften om att hon är 30 år, gift och det är tredje förlossningen. Tre år senare lämnas han in på Allmänna Barnhuset för underhåll. Modern namnges här: Sara Catharina Öhman. Hon uppges som sjuk, fattig och sängliggande. Någon barnafar uppges inte.
Efter 5 år återkommer Mårten Gustaf till Allmänna Barnhuset eftersom fosterföräldrarna inte kunde fortsätta ta hand om honom. Då står det att mamman inte går att finna. Man kan ju tänka sig att hon avled i sin sjukdom någon gång under perioden 1790-1795.
Ett ytterligare dilemma är att Mårten Gustaf har fått mammans efternamn, förmodligen eftersom fadern inte namngavs på Barnhuset. Kanske var han redan avliden.
Jag undrar nu hur jag ska gå vidare. Jag har försökt på måfå att söka i olika församlingar i Stockholm, men det känns lite hopplöst. Jag vill försöka hitta Sara Catharina och hennes man och syskonen. Kan man räkna ut i vilken/vilka församlingar det är bäst att söka/störst chans att hitta dem.
Kan någon hjälpa mig så är jag oändligt tacksam!
Hälsningar
Inger
169
« skrivet: 2007-09-23, 08:11 »
I vilken församling i Stockholm dog kyrkoherdeänkan Signe Maria Krook 24/5 1958 och vilket flicknamn står angivet i Sveriges dödbok?
Hon var som Helene och Christina nyss bestyrkt född av okända föräldrar i Jakob 28/3 1879 men uppfostrades av en brevbärarfamilj Wretholm. Dock kallade hon sig Odenfalk efter ett första giftermål med en Olsson! Då undrar jag om hon s a s har antagit detta släktnamn Odenfalk och fått det antecknat som namn som ogift/flicknamn, innan hon 5/12 1927 ingår nytt äktenskap i Högalid med Oscar Krook, född 14/4 i Haparanda och avliden 9/4 1949 i Ulrika Eleonora (Kungsholms)? Teol dr Oscar Krook var f ö son till tullförvaltaren Albert Krook och Hilda Taube.
Vad säger ni om det här? Dvs vad säger Dödboken 1958?
Göran
170
« skrivet: 2007-07-13, 17:42 »
Jag söker skomakarlärlingen Olof Olofsson som ska ha inflyttat till Stockholm 1859-12-19 från Västra Vingåker, Södermanland. Är det någon som vet var han tog vägen?
Hälsningar
Mattias Andersson
171
« skrivet: 2007-08-10, 12:51 »
Det är synd att jag inte vet hur man sparar ner en bild från SVAR då Carl Wilhelm Ottonius och hustrun C Engströms namnteckning finns med på erkännandet av dottern Olga.
172
« skrivet: 2007-08-09, 08:49 »
Intressant! Han heter alltså Ottonius redan 1869, dvs innan Carl Peter dör. Däremot är ju Otto död och änkan omgift Sandberg i Falköping.
173
« skrivet: 2007-08-07, 13:39 »
Eller om vi ska vara mindre misstänksamma: Vän till familjens dotter som går i skola ell dyl i Stockholm. Men visst låter det lite misstänkt, heder åt honom som tog hand om hennes försörjning i alla fall.
174
« skrivet: 2007-08-06, 22:41 »
Carl Wilhelm Ottonius, f 26/7 1851 i Jakob av okända föräldrar men med noteringen att modern var 22 år gl.
År 1850 bor i Stockholm två bröder Ottonius, nämligen unge änklingen Carl Peter Ottonius, f 25/1 1816 i Piteå lf och avl 14/6 1871 i Klara, och brodern ogifte Otto Wilhelm Ottonius, f 11/12 1814 i Piteå lf, avl 5/2 1862 i Adolf Fredrik.
Möjligen finns en tredje bror, en Jonas Fredrik Ottonius, f 30/3 1819 i Piteå lf, boende 1845 i Klara med brodern Carl Peter.
Göran
175
« skrivet: 2007-08-11, 09:39 »
Många med ansvar för pengar frestades att förskingra. Finns det något lättillgängligt kriminalregister?
176
« skrivet: 2007-08-06, 08:30 »
Godmorgon på er! Redan i full gång ser jag.
Jag ska kika lite på alla GID-sidor som Chris hittat och återkommer med lite funderingar.
Helene
177
« skrivet: 2007-08-05, 12:59 »
Tappade bort AL Wretfors i hfl för 1834 men 1835 återfinner jag de i kvarteret Svala (GID 2698.209.53400) AC nämns fortfarande som fosterdotter.
178
« skrivet: 2007-07-11, 05:18 »
Känner någon till Betaniastiftelsens sjukhem? Låg det i Stockholm eller i Stocksund runt 1928?
GS
179
« skrivet: 2008-02-19, 18:02 »
Fredrik och Chris. Jag tror barnen Fredrik syftar på är Carl August född 1870 samt Maria Wilhelmina född 1875, båda i Pro Patrias barnbördshus i Stockholm där jag INTE kan finna deras födelsenotiser. Stämmer detta Fredrik? Från Sv.Bef.1890 Lindberg, Gustaf Wilhelm Polisöfverkonst. f. 1844 i Stockholm (Stockholms stad) Gift man, far i familjen 1:sta Qvarteret Östra delen Gävle (Gävleborgs län, Gästrikland) Födelseort i källan: Stockholm Hustru anges vara Nilsson f. Borgström, Joh:a Karolina f. 1839 i Gryta (Uppsala län, Uppland) h. Gift kvinna, mor i familjen barnen Nilsson Lindberg, Carl Aug. f. 1870 i Pro Patria barnbördshus (Stockholms stad, Uppland) samt Nilsson, Maria Wilhelmina f. 1875 i Pro Patria barnbördshus (Stockholms stad, Uppland) Därför blir jag extra fundersam när jag finner denna akt i Allmänna Barnhusets rullor http://www2.ssa.stockholm.se/Forskarsalen/Aspdb/allmbarnhus/katalog2/12319.jpg
180
« skrivet: 2008-06-27, 14:32 »
Jovisst, det gäller bara att hitta henne. SA Erling flyttar efter nov 1833 till Jacob. Före 1831 i november till Adolf Fredrik, kan man hitta henne i flyttlängder?
181
« skrivet: 2007-08-22, 19:49 »
Jag undrar om någon har vet något om en Sven August Wallenstein, född 1852 i Blädinge, Kronobergs län, Småland? Han flyttar till Kattarp, Skåne, där han gifter sig med Botilla Berglund, född 1848 i Kattarp, Malmöhus län, Skåne.
182
« skrivet: 2009-02-25, 13:29 »
Hej alla tåssjöforskare och tåssjöättlingar!
Jag arbetar för närvarande, på uppdrag av Munka Ljungby-Tåssjö hembygdsförening, med ett häfte om byarna Långhult, Snoggarp och Häggabygget. Innehållet bygger till stor del på den bortgångne forskaren Stig Edenfurs material och omfattar uppgifter från 1600-talet fram till vår egen tid.
Jag hoppas att med denna efterlysning komma i kontakt med uppgiftslämnare som jag kanske hade missat annars. Det jag främst efterlyser är bilder på människor och bebyggelse i dessa byar. Vad uppgifterna beträffar så finns de största luckorna inom tidsperioden 1920-1970.
Vi blev klara med ett liknande häfte om byarna Hålshult och Esbjörnabygget 2007 men ytterligare material har inkommit så jag arbetar med ett komplement till detta häfte. Material från dessa byar välkomnas alltså också!
Hälsningar
Markus
183
« skrivet: 2004-09-12, 18:23 »
Skulle vilja ha upplysningar om Gustaf Wilhelm Stenberg född 1834-02-07 i Örebro. Är det någon som vet var han dog och vilket årtal?
184
« skrivet: 2002-06-25, 19:00 »
I mina forskningar angående knektarna i Niemis och Armassaari byar (Hietaniemi socken) har jag stött på Zacharias Claesson.
Är det någon som känner till varifrån han kom till Tornedalen?
Zacharias Claesson
f. 6 september 1784 d. 11 april 1821 i Vitsaniemi av fallande sot
Från ?
Antagen som volontär vid Majorens kompani, okänt när. Befordrad till rustmästare med 2:a korpralsindelning 29 december 1800 och samma dag blev nr 81 Granbom i Kainuunkylä honom anslagen i lön samt nr 70 Flinks till boställe; underofficersboställe (GMR 1 juli 1802).
Den 31 juli 1802 avancerat till furir och Flinks rote lämnades vakant (GMR 27 juni 1805). Den 22 oktober 1807 befordrades han rill fältväbel (GMR 8 april 1810). Som sådan deltog han i finska kriget mot Ryssland 1808-1809 och var ”sjuk på stället” vid lägermönstringen i Toivola (MR 23 juli 1808). Säger sig blivit anmäld till medalj för sina bevistade flera affärer och erhållen blessyr i högra handen (GMR 8 april 1810). Enligt Bergenstråhle (1917:617) utmärkte sig väbel Claesson vid Virta bro och erhöll därför senare tapperhetsmedalj.
Åter befordrad 3 juli 1811 till bataljons adjutant (GMR 30 november 1811). Sergeant; karaktär: boställe, adjutant och fältväbel. Har medalj för tapperhet i fält (GMR 21 december 1813).
Den 17 maj 1820 erhållit avsked (GMR 28 juni 1820).
Bosatt i Hietaniemi socken från omkring år 1805 och är enligt kyrkobokföringen skriven såsom inhyses i Koivukylä omkring 1805-1810. Just år 1805 bor familjen i Kainuunkylä. Därefter bor de i Vitsaniemi där ”Bataillons Adjutanten Zachr. Claesson i Witsanjemi” avlider 1821 (bataljonsadjutanten var majorens springpojke). Synbarligen var han aldrig bosatt i Armasjärvi.
Han skrevs alltså som ”Zacharias Claesson”, ibland ”Claeson” med ett s. Observera makarnas samma födelsedatum. Det beror på att Hietaniemi kyrkobokföring först endast har noterat deras födelseår och sedan klämt in födelsedatumet. Det är en tolkningsfråga, men ”6/9” synes tillhöra mannen. Men när denne är avliden, står samma datum noterat på änkan.
36 år gammal (dödbok 1821).
Gift omkring 1805 med Anna Brita Häggbom från Nedertorneå socken f. 6 september 1784 d. 31 mars 1833 i Vitsaniemi.
/ST
185
« skrivet: 2005-01-05, 19:38 »
Känner någon till denna kringresande Predikant som jag hörts berätta ska komma från Nyborg, Nederkalix. Han bör ha levt under 1800 talet, fick evetuellt en oä dotter f.1854 i Månsbyn.
186
« skrivet: 1999-08-16, 21:40 »
Söker någon som vet mycket om släkten Hvitman, som bodde på 1800-talet runt Råneå.
Erik Hvitman bodde i Rörbäck - Jämtön, var gift med Anna Amanda och var min svärmors föräldrar.
Men även när jag söker på mikrofilmerna har jag svårt att få någon ordning.
Mvh. Stina Sundström
187
« skrivet: 1999-01-19, 12:40 »
Önskar alla upplysningar jag kan få om släkten Förare ifrån Nikkala eller Seskarö
Min mfm hette Ellen Maria Förare och hennes far och farfar hette Abraham Isaksson Förare och Isak Abrahamsson Förare ALLA upplysningar om denna släkt emmottages tacksamt.
eric@post.netlink.se
188
« skrivet: 2002-05-15, 21:10 »
Hej,
Jag söker anor till Regina Nilsdotter Sandin
född 1833 i Moån.
Hennes föräldrar var nybyggarparet Nils Sandin och Maria Westin.
Skulle gärna vilja veta var de kom ifrån. Annan information om det här paret är också av intresse.
Tack på förhand.
189
« skrivet: 1999-06-20, 23:30 »
Jag söker Alma Eleonora Riddarsporre, född 1880-06-30 i Skattmansö, Vittinge socken. Hon flyttade, utan sina föräldrar och syskon, från Möklinta till Neder Kalix 1892. Hon var då inte ens tolv år fyllda. Hennes morbror Fredrik Säfström* (f 1849 i Vittinge) var enligt folkräkningen 1890 bosatt i Näsbyn, Neder Kalix, och kanske var det till honom Alma Eleonora flyttade? Det sistnämnda är dock bara en gissning från min sida. Alla upplysningar om Alma Eleonoras fortsatta öde mottages tacksamt!
*Fredrik Säfström har jag tidigare efterlyst i Anbytarforum (även han under Norrbotten). Upplysningar om hans öde efter 1890 mottages också tacksamt.
190
« skrivet: 2007-09-22, 01:36 »
Tillhör Henric Henricsson Raha, född 25/7 1778 i Soutojärvi i Gellivare och avliden 20/12 1858 i Miekojärv i Överkalix släkten Kyrö? Dvs härstammar han på farssidan från någon med namnet Kyrö?
Han var gift med Susanna Larsdotter, född 2/10 1765 i Röytiö, nuv Skröven, i Gellivare och avliden 24/4 1845 i Miekojärv i Överkalix.
Makarna hade bl a sonen Henric Henricsson Raha, född 27/11 1797 i Souojärvi i Gellivare och avliden 27/3 1827 i Miekojärv i Överkalix.
GS
191
« skrivet: 2002-05-05, 21:03 »
Jag söker anor till min morfarsmormor som hette
Brita Catharina Lindvall från Rånön i Nederkalix
församling. Hon föddes 1806 och gifte sig 1832 med
bondsonen Nils Nilsson i Pålänge. Kan inte hitta hennes i Födelse- och dopboken för Nederkalix församling. Tacksam för all information jag kan få.
192
« skrivet: 2007-09-22, 20:31 »
Lars Levi Laestadius fick aldrig flytta in i Pajala nya prästgård, men änkan Brita Cajsa bodde hela sin ålderdom hos dottern Elisabeth och hennes man Per Lorentz Stenborg, Laestadius' efterträdare.
Per Lorentz Stenborg var född 16/4 1830 i Karl Gustav och avliden 15/2 1897 i Pajala. Hustrun Elisabeth Laestadius föddes 8/6 1836 i Karesuando och dog 11/2 1897 i Pajala.
Bygd?n förtecknar bara två barn till makarna Stenborg (III, s 58), nämligen Maria Katarina, 2/4 1859 och Oscar, född 20/10 1872.
Själv tycker jag att det verkar orealistiskt att paret inte skulle ha haft fler barn födda under perioden 1860-1871. Jag har också mycket riktigt upptäckt en Kaleb Levi, född 28/5 1862 och avliden 19/3 1865.
Familjen Stenborg bodde i Jukkasjärvi 1858-1863 och därefter i Pajala.
Finns det någon som vet mer om ev andra barn i denna familj Stenborg, vilka alltså skulle ha varit barnbarn till Lars Levi Laestadius?
GS
193
« skrivet: 2002-12-30, 02:08 »
Jeg er meget interessert i opplysninger om slektsbakgrunnen til Mikkel Mikkelsen Harnisk som var født i øvertorneå 29/1-1816, og døde i Hammerfest 29/3-1876 under et besøk der. Hans forældre var Mikkel Hansen Harnisk (født ca.1783/1786, døde på Elvebakken i Alta 1835) og hustru Anne Grethe Aronsdatter (1785, døde på Elvebakken 1843. Familien innflyttet Alta 1827 med 5 børn Da døtrene Marie Mikkelsdatter Harnisk (født ca. 1822) og Eva Mikkelsdatter Harnisk (født ca. 1824) ble konfirmert i Kåfjord i Alta ble deres fødested oppgitt til Sergivare.
Mikkel Hansen Harnisk hadde en bror, Erik Hansen Harnisk (født ca. 1789) som døde i Alta 1834. Ved skiftet nævnes foruten enken også hans s?asken: 1) Mikkel Hansen Harnisk, Elvebakken, 2) Isak Hansen Harnisk, bosatt i Sverige. 3) Brita Hansdatter Harnisk, gift med Mikkel Hansen Motkavare i Torneå.
194
« skrivet: 1999-04-13, 22:43 »
Jag söker Fredrik Säfström, född 1849-01-25 i Vittinge, Uppland. Enligt Norrby AI:14 flyttade han till Nederkalix 1877. Innan flytten var han dräng i Norrby, Uppland. Alla tips om Fredrik Säfströms fortsatta öde mottages tacksamt!
195
« skrivet: 2001-11-13, 19:14 »
Söker uppgifter om August och Anna Eriksson från Malmberget. Dom fick 3 barn. Anna Wilhelmina född 1900.03.12. Albert ?. Adele 1911.Tacksam för uppgifter om dessa personer.EWA G
196
« skrivet: 2003-04-25, 13:51 »
Johanne Sophie Leyonarm (også skrevet Leyonaren) giftet seg første gang i Hammerfest 5/11-1847 med Nicolai Henrik Berger som var født i Rendsburg ca. 1808 - sønn av avdøde Frants Ditlev Berger. Nicolai Henrik Berger døde i Hammerfest 4/9-1853, og hans enke giftet seg i Hammerfest 5/1-1854 med skipper Ingebricht Knudsen. Ved begge vielsene opplyste Johanne Sophie at hun var datter av Løitnant Clementsjof. Hvilken slektsbakgrunn hadde Johanne Sophies mor, og hvem var hun? Dersom Johanne Sophie var født utenfor ekteskap, vil hennes fars navn da være ført inn i kirkeboken ved hennes dåp? Med hilsen og på forhånd takk for svar. Ole-Johan Valle
197
« skrivet: 2001-09-22, 00:01 »
Hej!
Är nyfiken på min pappas släkt Bergdahl från Kalix.
Min farfar var Johan Bergdahl, född 1895 i Kalix, gm Hulda Fredriksson, född 1892 i Korpikå. Fff, Lars Bergdahl, född 1867, död 1942, gm Maria ?, född 1866, död 1949.
Är mycket tacksam för all hjälp i nedåtstigande led från dessa personer.
MVH
Maria Bergdahl
198
« skrivet: 2004-11-16, 20:51 »
Är det någon som känner till vem föräldrarna till Chatarina Antman är? Hon gifter sig med Jonas Högling f.1693-05-21 från Jämtland .Dom bosätter sig i Vuollerim
Vänligen Birgit
199
« skrivet: 2012-11-16, 11:26 »
Jag har precis börjat med att forska i släkten och skulle vilja veta så mycket som möjligt om nedanstående personer, och andra relaterande släktingar.
Unsitalo Hugo Fridolf Persson, ja så hette den man som jag kallar för morfar, han gifte om sig med min mormor Ester Elfrida efter sin första frus, Svea, f 27 jul 1889, avliden 26 feb 1950, bortgång . Morfar var född 12 dec 1888 i Neder Luleå och dog i Härnösand 25 aug 1971. Min Mormor Ester Elfrida född Johansson i Vännäs 24 aug 1891, dog 15 dec 1969.
Min mormors första man, och min riktiga morfar är Artur Elias Hedlund, född i Luleå 17 april 1887. De gifte sig 1914.
1948 flyttar han ner till Tenhult i Småland (bara 1 mil varifrån jag bor nu). Skilsmässan gick igenom 14 feb 1952.
Artur och Ester fick följande barn:
1914 Gottfrid Artur Ingemar död 1948
1916 Johan Vilhelm
1917 Karl Ivar
1920 Tyra Elisabet, min mamma, död 1965
1922 Nils Gustav
1925 Kurt Malkom död 1936
Är tacksam för all hjälp jag kan få, då jag idag inte har någon som helst kontakt med släkten på den här sidan.
Var kommer tex namnet Unsitalo ifrån?
200
« skrivet: 2012-12-19, 10:09 »
Hej! Jag är intresserad av uppgifter om Oskar II:s besök i Norrbottens län 1894. I Gällivare besökte han överste Carl Otto Bergman på Fjällnäs men han passerade också Överkalix, där han övernattade i Bränna. I släkten har vi som kungaklenod en stol han satt på då.
Vad var syftet med resan och hur gick rutten?
201
« skrivet: 2005-02-08, 20:47 »
Lars Olof Larsson, född 1812-05-21 i Börjelsbyn, antog namnet Schaeder, gifte sig med Maria Adamsdotter från Storheden 1842-11-05 och blev nybyggare i Storträsk. Är det någon som vet någonting om varifrån han kan ha fått det namnet?
202
« skrivet: 2007-09-05, 05:31 »
God morgon! Jag har i kyrkböckerna för Nederluleå och Luleå sökt lulesläkten Thurfjells ursprung. Här avses alltså den släkt som stavar sitt namn utan bokstaven D. I all enkelhet vill jag kommunicera mina uppgifter och samtidigt vederlägga tesen att lulesläkten skulle ha samband med släkten Turdfjaell, dvs med D.
Namnet Thurfjell verkar ha upptagits av Jöns Jönsson, bonde i Alvik no 13, som var född 4/6 1781 och avled 24/5 1835. Enl husförhörslängden för Nederluleå (AI:6B, s 78) framgår att Jöns Jönsson Thurfjell var äldste son till bonden Jöns Jönsson i Alvik, född 1756, och dennes hustru Catharina Olofsdotter, född 1755. Födelse-och dopboken för 1781 bekräftar dessa uppgifter.
Jöns Jönsson Thurfjell blev i sin tur far till Nils Petter Thurfjell, som i sitt gifte med Anna Maria Wikström, blev far till Esaias Thurfjell, född 1837, och Isaac Thurfjell, född 1841, vilka båda flyttade till Luleå stad.
Släkten Turdfjaell däremot kom från Nyen under stora ofreden och blev bofast först i Bollnäs och sedan i Bygdeå och i Tornedalen. I en tidningsintervju för många år sedan ville rektor Nils-Eric Thurfjell i Luleå - med stöd av lektor Alf W Axelsson i Piteå - göra gällande att det rörde sig om en och samma släkt, som stavade sitt namn på olika sätt. Jag menar att detta påstående är felaktigt.
GS
203
« skrivet: 2007-10-13, 18:20 »
Vem har egentligen hand om databasen Kalixmo eller rättare sagt den hemsida som upprättats utifrån art director Henry Sandbergs uppgifter? Själv säger sig Sandberg inte ha någon kontroll över det digitaliserade materialet utan uppger att allt övertagits och administreras av en Mattias Andersson, som han förgäves försökt nå. Även undertecknad har utan framgång sökt komma i kontakt med Mattias Andersson ang några (av många) onöjaktigheter i Sandbergs material. Vet någon vad som gäller i fråga om Sandbergs sida på Kalixmo? Mattias Andersson ändrar e-postadress hela tiden.
Göran Stenberg
204
« skrivet: 2004-10-07, 07:43 »
Har en liten fråga: Erik Wahlbergs anteckningar nämns ofta i diskussioner på de här sidorna. Vad är det egentligen, en bok... ? eller.... Finns den i så fall att få tag på för oss som bor längre ner i landet.
205
« skrivet: 2008-07-14, 12:35 »
Alla med intresse för det offentliga livet i en socken i äldre tid borde skärskåda Birger Nyströms nya bok, där han med utgångpunkt från studier av gamla sockenstämmoprotokoll berättar om Nederkalix socken före 1863. Här kan man läsa om olika ärenden rörande kyrkan, skolan, sjukvården, fattigvården, väghållningen och många andra spörsmål. Boken är illustrerad med bl a foton ur Bengt-Göran Nilssons bildsamling.
Birger Nyström har i många år varit förvaltningschef i Kalix kommun och är alltså sakkunnig i fråga om kommunal verksamhet.
GS
206
« skrivet: 2009-01-26, 23:13 »
Vet någon hur många och kanske t o m vilka från socknarna Nederkalix, Töre och Överkalix som deltog i bondetåget 1914?
207
« skrivet: 2007-09-08, 05:04 »
God morgon! Finns det någon som närmare känner till omständigheterna kring komminister Axel Stenborgs död i maj 1866, dvs vet mer än vad Bygd?n (IV, s 378) uppger? Är dödsorsaken och exakt datum noterade i död- och begravningsboken för Hietaniemi? Är han gravsatt i Hietaniemi eller i Haparanda?
GS
208
« skrivet: 2009-10-01, 17:02 »
Henrik Michelsson Kurck och Sigrid Persdotter
lär vara föräldrar till Lars
barn med Anna Sigrid Född 1777 i Överkalix, Norrbottens län Död 1851 i Nederkalix, Norrbottens län
Annas föräldrar : Erik Eriksson och Elisabet Andersdotter
Källa : Kenneth L.G. Larsson, via DISBYT
209
« skrivet: 2009-02-01, 17:48 »
Andreas Lindblom Marg. (Greta) Helena föddes 1785 28/4 i Prästholm (C:3). Se hfl Prästholm AIB:3, GID1992.40.37900.
210
« skrivet: 2009-07-24, 20:06 »
Någon som känner till Hans Olofsson Lund född 1639 i Piteå stad? I hans dödsruna (Tuna, Uppsala C:2 Födde, död 1716-1766 s. 309 (GID 2271.6.93300)) 1730-01-11 skriver prästen att han föddes 1639 i Piteå stad, arbetade som befallningsman hos landshövdingen Johan Graan, flyttade till Almunge, Uppsala och så småningom till Tuna, Uppsala län där han var rusthållare. Hans föräldrar är, enligt samma källa, handelsman Olof Jakob Lund och Brita Pitorie.
Pitorie tyckte jag var ett så ovanligt namn att jag tog för givet att det skulle ge någon träff om jag sökte på det, men nej, bara någon enstaka på ett språk jag inte känner till, så råkar någon ha en aning om varifrån namnet kommer är jag mycket tacksam.
Eva
211
« skrivet: 2010-11-21, 17:09 »
Hej Jan
Jag har en Olof Olofsson Nögder som dör 1788-11-26 i Piteå lfs Han var soldat på rota 77 i Arnemark.
hustru
Margareta Eriksdotter
Vigsel 1758-10- 8 Lysning 1758- 9-24 i Piteå lfs han soldat hon piga från Sikfors
Hennes mor: d. 1784 Bårpeng betald 1784- 3-27 av Olof Nögder för svärmoder
Barn födda i Arnemark, Piteå lfs
Maria Olofsdotter f. 1758-12-11
Olof Olofsson f. 1761- 9-14
Erik Olofsson f. 1763- 3-18
Johan Olofsson f. 1776-11-22
Jag har inget mer, detta skrev jag upp när jag sökte Nils Nögder 1777-1803 som kom in i en av mina antavlor
Vänligen
Birgitta Hansi
212
« skrivet: 2008-10-07, 20:36 »
I Nedertorneå HFL A:4, sidan 390 står han som Johan Olsson Berglund. Ovanför är ditskrivet
n.m. Bergdahl (numera Bergdahl).
Dvs han kom 1846 till Haparanda som Berglund men ändrade där av någon anledning sitt efternamn till Bergdahl.
Och han noteras som skomakargesäll.
(Meddelandet ändrat av bege den 07 oktober, 2008)
213
« skrivet: 2007-02-19, 10:05 »
agneta: bättre tur till Överluleå/C:1 [GID 1997.15.5400]
PS Föräldrafamiljen i FolkRäkningen 1870:
Anders Gustaf Sundholm, f. 1810 i Överluleå Norrbottens län, Inhyses i Överluleå
Maja Cajsa Persdotter, f. 1819 i Överluleå Norrbottens län
Johannes, f. 1856 i Överluleå Norrbottens län
Gustaf Adolf, f. 1858 i Överluleå Norrbottens län
Anna Maria, f. 1860 i Överluleå Norrbottens län
214
« skrivet: 2008-06-09, 06:05 »
Aha, så ligger det till! Jag såg att det var ett vackert märke på varje kort.
Nej, att jämföra bild för bild, blir inget av. Jag har fullt sjå att hålla reda på de inlagda korten i Porträttfynd från den nordliga regionen! Har jag gått igenom en fotografs kanske 100 bilder ett visst antal gånger, så fastnar vissa och då blir det lättare att hitta kopior.
215
« skrivet: 2007-10-09, 07:00 »
Hej,
Jag söker information om min mors morfar Kalle Lutström från Nikkala by. Det ingår i min familjetradition att kunna berätta skrönor i olika former vid familjemiddagarna. Själv älskar jag denna sed, och Kalle verkar enligt vad jag har erfarit ha varit en person som gav upphov till en och annan saftig berättelse.
All information om Kalle och dem som fanns uppåt och neråt i släktträdet är av intresse!
Min mormor hette Hulda Regina Lundberg, född Lutström 1891, död troligen 1956, gift med banmästaren Hjalmar Lundberg i Haparanda. Hulda var, tror jag, sjätte barnet i familjen.
Kalle hette Karl Johan Persson Luthström, född 1856, troligen död 1902 eller däromkring. Han var gift 1880 med Maria Johanna Johansdotter Rosendahl från Tuoma hemman i Nikkala by, född år 1859, och de hade åtta barn, däribland alltså Hulda.
Kalles pappa hette Petter Olof Olofsson Luthström och var född 1826. Kalle kan alltså ha hetat Karl Johan Pettersson Luthström också.
Hälsningar,
Rolf Sandberg, Umeå
216
« skrivet: 2007-09-03, 11:11 »
Hej Göran! I boken Haparanda 100 år finns mycket läsvärt. - Minns Kerstin Boström - men var inte bekant med henne. Hon bodde väl på Sundellsgatan - intill Sellbergs och mitt emot Hotell Gunnares tomt har jag för mig.
Nils Svanbergs bok har jag inte men däremot en bok Det äldsta Haparanda 1600-1900 som man kunde beställa från Haparanda bibliotek för något år sedan. Dessutom finns en mycket bra bok med gamla bilder från Haparanda som Föreningen Haparandapojkarna gett ut. Möjligen finns även den att inhandla på biblioteket.
hälsn.
Doris
217
« skrivet: 2007-08-27, 11:55 »
Prosten Salomon Antmans grav finns bevarad på kyrkogården i Haparanda; den känns igen på den magnifika obelisken. Turligt nog låg den en bit från den gamla kyrkan, som totalförstördes vid ett pyromandåd på 1960-talet.
GS
218
« skrivet: 2007-07-04, 15:40 »
1761 fanns bara ett enda odelat Nedertorneå.
Uppdelningen i en svensk och en finsk bit uppstod inte förrän i och med Fredrikshamnsfreden 1809 då den nordöstligaste delen av egentliga Sverige tillsammans med Finland avträddes till Ryssland.
/Håkan
219
« skrivet: 2013-01-24, 13:19 »
Hej Bertil och Bengt-Göran
Tack för hjälpen
(Meddelandet ändrat av Rooger 2013-01-24 13:50)
220
« skrivet: 2009-09-04, 08:51 »
I prästernas värld blandas Catharina, Karin och Kajsa hej vilt.
221
« skrivet: 2009-06-26, 14:41 »
Ok, om det är någon med ett abonnemang på Genline eller med hfl skulle ni kunna hjälpa mig och söka efter en Catharina/Cajsa Wijkström f 1777 i Bredvik, Kalix (enl hfl i Tornio, Finland så kommer hon från Bredvik, Kalix)
Det skulle vara en stor hjälp för mig!
222
« skrivet: 2008-06-28, 02:51 »
Nej, nu ser jag att Bengt-Göran syftar på en annan Brita.
223
« skrivet: 2008-06-24, 07:48 »
Se nedan!
(Meddelandet ändrat av bege den 24 juni, 2008)
224
« skrivet: 2007-10-15, 08:59 »
Finns det någon som vet när och var corpral Anders Andersson Dunder föddes? Han är bosatt i Brändön 1 Nederluleå men gifter sig med Maria Olofsdotter Ryssbält 1744 30/9. Hon dör tydligen okänt när så han gifter om sig med Karin Johansdotter från Mårtsön 1749 4/6 då skrivs han som änkeman. Den nya frun dör i barnsbörd 1750 28/2 så det blir nytt gifte 1750 15/11 med Karin Jacobsdotter från Siknäs då skrivs han änkling från Brändön Nederluleå han gifter sig 4:ggn med Cathrina Hansdotter från Persön. För att ytterligare krångla till det så finns det en soldat Anders Andersson Frisk som gifter sig med Karin Nilsdotter Näset (CD Nederkalix)
I Västerbottens regemente (Kennet Mossberg) så finns soldat 047 Frisk som flyttas till Corpral Dunder i Överkalix. Det snurrar runt i huvudet av alla fruar Hjälp!
225
« skrivet: 2007-09-28, 01:00 »
Enl HisKi var Catharina Maria Castr?n född 14/4 (ej 14/10 som jag skrev!) 1829. Sursillin suku 1971 har samma uppgift. Jag korrigerar alltså mig själv. Födelseorten är dock verkligen Kiminge och inte Kemi. Folkräkningen 1870 har alltså fel i fråga om födelseorten.
GS
226
« skrivet: 2007-04-05, 11:05 »
tack Doris
i Karunkis var några datas till Olof. men de sluttas året 1820. om någon vet något annat Olofs
föräldrarna jag är so tacksam. kanske olof var tolonen ? jag vet inte....
227
« skrivet: 2008-05-09, 22:53 »
Vet någon varför det står Rysk eller Svensk på gårdarna i hfl. Ibland står det en anteckning om moderskyrkan. Tillhörde så många den ryska kyrkan eller vad är det frågan om?
228
« skrivet: 2007-10-01, 05:32 »
God morgon! Alfhild Sofia Liljegren föddes 1882 i Njurunda. Vilka var hennes föräldrar och vad hände med henne efter Folkräkningen 1890?
Hon uppfostrades hos sågverksförvaltaren Johan Gustaf Stenberg på Klampenborg och dennes hustru Hilma Gustafva Ortman. (Makarna Stenberg hade ingått äktenskap 1881.)
GS
229
« skrivet: 2004-05-13, 19:03 »
Vet någon något om denne man? Skall vara född 1837 i Avesta, Kopparberg. Anor, ättlingar?
Tacksam för allt.
230
« skrivet: 2007-02-21, 20:37 »
Tack Stig-Lennart nu förstår jag bättre varför jag hade svårt hitta både drängen och prostinnan i Åsele. Var inte prästfamiljerna i Åsele och Lycksele släkt på något sätt?
Mvh
Karin
231
« skrivet: 2010-02-17, 12:42 »
Hej,
I min hälsingländska släktgren finns ett antal kyrkoherdar. Vet någon om det finns porträtt på någon eller några av dem, t ex i något herdaminne eller någon kyrka? Tacksam för all hjälp!
Andreae, Jonas, boende i Söderala, 1500-talet
Erici, Laurentius, född 1576, död 1656, Söderala
Chrochius, Olaus Jonae, född 1560, död 1641 i Norrala
Scalinus (Schalin), Johannes Laurentii, död 1680 i Mo
Schalin, Jonas Laurentii, född 1627, död 1685 Söderala
Schalin, Olaus Laurentii, död 1692 i Söderala
Laurentii, Petrus, levde på 1500- och 1600-talen, präst i Hälsingtuna
Chrochius, Andreas Olai, död 1646 i Norrala
Olavi, Jonas, död 1661 i Norrala
Caesar (Kejser), Jonas Petri, kyrkoherde i Färila 1608-14
Petri, Ericus, född 1523, död 1606 i Segersta
Visserligen är det väldigt långt tillbaks, men kanske kanske ...
Hälsningar,
Gunilla
232
« skrivet: 2007-08-08, 06:34 »
God morgon! I vilken församling i Göteborg föddes flickan Augusta Maria 27/9 1852? Hette modern något mer än Maria Nilsdotter? Flickan kom f ö att erkännas av sin far läkaren C W Hultgren men torde ha uppfostrats hos en familj Brockman eller Broccman i Göteborg.
GS
233
« skrivet: 2010-01-18, 16:13 »
Hej! Jag har blivit kontaktad av en norrman bosatt sedan 1963 i USA, en dr D F Presland, konfunderad över en dikt han funnit i en gammal moraklocka. Det rör sig om ett skadat urklipp ur en svensk tidning och en dikt betitlad Långfredag som undertecknats Mac Adam. Enl vad jag vet är det två personer som skrivit under den här signaturen, nämligen journalisten Hemming Sten d ä, f 1895 i Hammerdal och avl 1954 i Gävle, och så en Johan Emil Rosén, f 1875 okänt var och avl 1940 okänt var. Moraklocksmannen vill gärna datera dikten och attribuera den till rätt författare.
Dikten - i korrupt form - lyder som följer:
Långfredag
... i sin vrå
... skrockar.
... långsamt en minut, så två
... tidens radband plockar.
När drygt en evighet har gått,
hon snörvlar fram en bräddad timma.
... dag har tidens fåle fått
omkring sin nos en stadig grimma.
Snart hundraårig i sin vrå
min gamla farmor skrockar.
Hon långsamt ett gudsord, så två
ur sin postilla plockar.
Men gamle farfar sover tungt
uti den karmförsedda stolen.
Bland väna blomster slöar tungt
en gråvit katt i fönstersolen.
Min gamla farfar sitter stel
som gjuten nuti marmor.
Var det måhända Luthers fel:
nu sover även farmor.
Då stannar moraklockan slött,
det säkra gamla dygdemönstret.
Den gråa katten har visst dött
bland blomstekrukorna (sic!) i fönstret...
Som synes är det inte något litterärt mästerverk, men man kan ju undra varför dikten är betitlad Långfredag.
Alla synpunkter på den troligaste upphovsmannen mottages tacksamt
Göran (för en utvandrad norrmans räkning)
234
« skrivet: 2000-01-25, 20:28 »
Söker uppgifter om Kindmark/Kinmark.Är det någon som har information om Kindmark/Kinmark,så är jag intresserad av alla upgifter.Tacksam för svar
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy