Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Visa inlägg - Gunvor Waller
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2023-02-20, 22:30 »
I Älvsborgs lösen 1571 har kyrkoherden Magnus Johanns i Sund gott om tillgångar och betalar mest skatt i socknen. Men vad står det till vänster under hans namn? Jag har läst fram och tillbaka i längden och tror att det ena ordet är barnapenningar men det andra är svårare. Kan det stå svära som i svärmor? Det är bild 371.
Tacksam för hjälp/Gunvor
2
« skrivet: 2023-01-05, 14:23 »
Johan Ljungkvist Lindberg dog i trettioårsåldern av tuberkulos. Han hade försörjt sig som skomakare. Den sista tiden av sitt liv tillbringade han på Farmen 139 A i Helsingborg, arbets- och fattiginrättning. Helsingborgs stadsförsamling[size=78%] (Maria) (M) AIIa:57 (1903-1908) Bild 350 / sid 10581 (AID: v259735.b350.s10581, NAD: SE/LLA/13171)[/size] Helsingborgs stadsförsamling (Maria) (M) AIIa:19 (1899-1903) Bild 320 / sid 672 (AID: v259697.b320.s672, NAD: SE/LLA/13171) Jag har hittat en stadskarta där det finns med och det verkar vara en stor byggnad. Vad var det för ett ställe? Är det någon som känner till mer om det?
4
« skrivet: 2020-04-07, 10:39 »
I Lekvattnet fanns fältjägare. Från 1790 finns rullor för Värmlands fältjägarregemente men hur hittar jag dem som var soldater i Lekvattnet tidigare. Hur rekryterades fältjägare och hur försörjdes de? Enligt en berättelse ska Karl XII ha sagt till bonden Sigfrid Sigfridsson i Lekvattnet, Fryksände, att han kanske kunde få skatten sänkt men "knekthållet dock som förut". I allmänhet sägs det att Lekvattnet inte hade någon egen soldat men i husförhörsböckerna finns många soldater, även före 1790, jag antar att de var fältjägare. Fanns det knekthåll för fältjägare på 1700-talet?
5
« skrivet: 2019-11-24, 10:59 »
I Buckarby i Nora (U) socken (då Västmanland, nu Uppland) fanns enligt tabellverket år 1757 inte mindre än 35 soldater. De flesta kommenderades samma år till Pommern. De var hos prästen och fick flyttattester. 1758 har socknen bara 7 soldater. De flyttade alltså ut ur socknen vid kommendering. Vart flyttade de? Var detta vanligt? Vad hände då med socknens/rotens ansvar för soldatfamiljen? Roten/socknen hade väl fortfarande sitt åtagande för torpet? Olof Holm är min ana i det här sammanhanget. Han kom tillbaka och fortsatte vara soldat till 1773 så jag hoppas att han hade sitt torp kvar att återvända till.
6
« skrivet: 2019-11-14, 10:34 »
Det här torpet, och dess föregångare innan det byggdes om och renoverades, har hyst många soldater med namnen Stålnäbb och Norgren. Torpnummer: VR-04-0052 [/size]Arkiv digital har påbörjat digitalisering av Gods och gårdar. Denna bild finns i volymen Västmanland eftersom Nora tidigare tillhörde Västmanland.
Här föddes min anmoder Brita Mårtensdotter 1735. Jag försöker följa hennes och hennes mors liv som kvinnor i en soldatfamilj. Jag undrar: Var ligger/låg torpet? Ligger det i Buckarby by eller ligger det avlägset och långt ifrån grannar?
7
« skrivet: 2019-11-13, 15:42 »
Mårten Stålnäbb var soldat för Buckarby rote i Nora (U) till sin död 1742 Hans första fru Anna Olofsdotter dog i Buckarby 1732-05 Barn i första äktenskapet: Olof Mårtensson, f 1724-07-13 i Buckarby, Nora (U) Jöns Mårtensson, f 1727-01-18 i Buckarby, Nora (U) Kerstin Mårtensdotter, f 1729-12-26 i Buckarby, Nora (U) död 177-05-09 i Allmänningstorp, Skultuna Hans andra hustru Brita Olofsdotter var född 1694 i Nora socken enl dödboken och dog 1789-04-14 i Allmänningstorp, Skultuna Barn i andra äktenskapet: Anna Mårtensdotter, f 1733-08-24 i Buckarby, Nora (U) Brita Mårtensdotter, f 1735-05-03 i Buckarby, Nora (U), död 1809-02-26 i Allmänningstorp, Skultuna Brita Mårtensdotter gifte sig i Buckarby 1763 med Daniel Strömberg, f 1737-03-28 i Möklinta. 1773 flyttar de till Allmänningstorp i Skultuna. Även Britas halvsyster Kerstin Mårtensdotter flyttar med till Allmänningstorp. 1776 flyttar också den gamla modern Brita Olofsdotter till Allmänningstorp. Familjen rör sig mellan Möklinta, Nora och Skultuna, Västmanland. Numera ligger Nora i Uppland, det ställer till en del förvirring och därför postar jag detta både under Uppland och Västmanland. Jag har förgäves letat efter de övriga syskonen. Vart tog Olof Mårtensson, Jöns Mårtensson och Anna Mårtensdotter vägen?
8
« skrivet: 2019-06-03, 13:06 »
En lång och innehållsrik vigselnotis men jag kan inte tyda allt. Det gäller trolovning och vigsel för Jöns Andersson och Nilla Åkesdotter i Slättaröd. Vittsjö (L) CI:2 (1718-1749) Bild 129 / sid 124 (AID: v101895.b129.s124, NAD: SE/LLA/13458)
9
« skrivet: 2018-11-07, 19:12 »
1793-11-03 gifte sig Erik Pålsson (Pärkiläinen enl Gottlund) och Kerstin Hindriksdotter, båda från N Lekvattnet. Innan hon gifter sig står hon som piga hos svärfar Pål Eriksson, f 1722. I husförhör 1803 står att hon är född 1754. Fryksände (S) AI:12 (1790-1803) Bild 222 / sid 217 även i nästa husförhör står det 1754. Fryksände (S) AI:13 (1804-1812) Bild 221 / sid 217 När Kerstin dör den 3 augusti 1809 står det att hon är 55 år. Fryksände (S) FI:2 (1808-1854) Bild 7 / sid 7 Men det föds ingen Kerstin Hindriksdotter i Lekvattnet 1754. Däremot föds Karin Hindriksdotter, dotter till Hindrik Jönsson i Hvitkärn, den 1754-02-02. Fryksände (S) CI:3 (1750-1763) Bild 57 / sid 107 Hindrik Jönsson får en dotter Kerstin 1756-08-06. Fryksände (S) CI:3 (1750-1763) Bild 92 / sid 177 Kan det vara så att Hindrik Jönsson är pappa till ”min” Kerstin och att födelseåren blivit förväxlade? Det finns en annan Hindrik i Lekvattnet som får en dotter Kerstin 1751, Hindrik Thomasson i N Lekvattnet. Kerstin får bara ett barn, Hindrik Ersson 1795. Hur som helst var hon en gammal förstagångsmamma men om hon var född 1751 skulle hon vara 44 år vid hans födelse och 13 år äldre än sin make. Jag vill gärna tänka mig att hon var lite yngre.
10
« skrivet: 2013-02-19, 23:22 »
Jag har en ryttare (Smålands Kavalleri)som 1741 beviljades transport från nr 54 Långåsa Rusthåll, Barkeryd socken till nr 24 Berga Rusthåll i Marbäck socken. Jag kan sen följa honom i generalmönsterrullorna tom 1753. I rullan 1759 finns inte nr 24 med. I rullan 1764 är nr 24 tillbaka igen och där framgår att min ryttare fått avsked vid 1957 års besiktningsmönstring och blivit ersatt med en annan. Problemet är att han efter giftemål 1743 verkar vara bosatt i Linderås socken. De får barn i Linderås 1744, 1745 och 1751. 1754 flyttar familjen från Linderås till Askeryd. Min fråga är helt enkelt: Var det möjligt att göra tjänst som ryttare för ett rusthåll i en socken, men vara bosatt i en annan? Mvh / Ann-Mari
11
« skrivet: 2000-04-14, 01:26 »
Är hans anor utforskade?
12
« skrivet: 2015-09-22, 18:39 »
Hej igen, För att delvis besvara min egen fråga, så fann jag nu i Artéus att Jon Amundsson var knekthövitsman från år 1584 till år 1601. Jag har dock funnit honom belagd som sådan redan år 1582... Jag fann också nåt som fick mig att fundera: ett kvitto utfärdat av Jon Amundsson i Narva år 1583, där han satt sitt sigill under (!). Var det vanligt att en skattebonde hade ett sigill? Och vad finns det egentligen för belägg gör att knekthövitsmannen verkligen är identisk med Jon i Svenningeby? Man vill ju inte ropa hej... Med nyfikna hälsningar, Christian J
13
« skrivet: 2003-03-03, 12:31 »
Rumenius skrev bl a Wästgöta Ryttare i 30:åriga kriget. Känner någon till om någon fortsatt hans forskning betr dessa tappra krigare, några av deras öden och gårdarna de kom ifrån?
14
« skrivet: 2014-09-02, 18:46 »
Hej Har svårt att dokumentera Rotesoldaten Påhl Båges födelse och därmed få tag på hans föräldrar. I hans dödsnotis 1822 (Skabersjö CI:3 (1814-1851) Bild 157 / sid 307 (AID: v111659.b157.s307, NAD: SE/LLA/13339) står att han var 32 år och det indikerar ju födsel 1790. Finns ingen Påhl född 1790. Men 1793 får skräddaren Hallberg en son Påhl.(Skabersjö CI:1 (1688-1813) Bild 2650 / sid 260 (AID: v111657a.b2650.s260, NAD: SE/LLA/13339) I skånes knektregister finns en P.B. i Skabersjö men född 1793? död 1822. Hustru Johanna men jag har Hanna så det kan vara rätt Någon som kan göra mig säker?
Sidor: [1]
|