Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Visa inlägg - Britt Börjesson
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2001-02-01, 11:53 »
Har i dagarna fått tillgång till en släktutredning från 70-talet, utförd av en Jakobsson i firman Svensk Släktforskning i Örebro. Utredningen är intressant eftersom den innehåller en falsk adelsanknytning (den förefaller i övrigt stämma något så när).
Känner någon annan här till den här personen? Min bekant som visade utredningen berättade att han numera är avliden.
2
« skrivet: 2005-05-31, 15:17 »
Det dog ovanligt många i Landa socken i Halland år 1793. 12 liik döde och Begrafna, att jämföra med 3 året före.
Sex personer, varav minst 4 från samma familj, dog av Spräcksjudom eller, i ett fall, Spräck i Kropp och Magsjiuka.
Vad kan detta ha varit för något hemskt?
Med vänlig hälsning och tack på förhand,
Britt
3
« skrivet: 2009-09-13, 09:55 »
I en familj i min släkt hittade jag 4 små barn som mycket små dött av dödsorsaken slag. Det skedde under första halvan av 1800-talet, och handlade om en oäkta son, två flickor och en pojke.
Först blev jag ganska förskrackt då jag inte hade stött på dödsorsaken slag hos små barn innan men efter vad jag har förstått sen så kan den dödsorsaken egentligen stå för en hel del olika naturliga orsaker? Men kan det även stå för onaturliga dödsorsaker ??
Och är det rimligt att det hände 4 ggr i en familj ??
Till saken hör att den här familjens senare släktingar alltid betett sig som att de velat dölja någonting som hänt i släkthistorien. De har även haft ett lite anmärksningsvärt sätt till döden, svårt att beskriva men t ex så var det som att personen aldrig existerat när den dött, tavlor mm togs ner och man nämnde aldrig personens namn igen. Dessutom så hade en släkting sagt någonting i stil med att de tog livet av han/hon eller han/hon tog livet av sig om nån tidigare släkting men vi vet inte vem så det är därför jag undrar vad som egentligen hände med de här barnen.
4
« skrivet: 2007-01-24, 23:08 »
Har stött på ordet myrk, vad betyder det?
5
« skrivet: 2006-03-25, 07:30 »
Hej
Min anfader hette Abraham Samuelsson hans döttrar hette Samuelsson i efternamn medans hans döttrar hette Abrahamsson. Hans ena dotter har alltid skrivit sig som Abrahamsson.
Detta fenomen är jag inte ensam om att ha upptäckt, då jag fått en fråga från annat håll om samma fenomen (fast på andra personer) och nu senast i onsdags på en släktforskar utbildning på Landsarkivet, dock kunde vi inte få något svar på varför sönerna och döttrarna fått olika namn.
Är det någon här som vet varför eller som har hittat samma fenomen?
Mvh Mattias
6
« skrivet: 2010-01-21, 17:31 »
Hej, jag kan inte förstå vad det står före Frigell till vänster i notisen, och vore tacksam för hjälp.  (oj, det blev fel år i rubriken - detta är 1745, inte 1752). (Meddelandet ändrat av brittb 2010-01-21 17:34)
7
« skrivet: 2010-01-21, 18:30 »
Hej, jag lyckas inte få reda i vart Stina Lisa flyttar. Vore tacksam om någon med mera vana Västgötaögon ville hjälpa till 
8
« skrivet: 2007-06-18, 22:52 »
Hej,
26-årige finsmeden Magnus Jöransson från Sjötofta gav sig ut på vandring vintern 1771. När han kom till Landa i Halland fram på vårkanten sägs han ha hört liksom en inre röst att här skall du bo, så då stannade han. Det mesta av flyttattesten har jag lyckats tyda, men det är några ord på slutet som jag skulle behöva hjälp med.
Med tack på förhand,
Britt
9
« skrivet: 2010-01-31, 13:40 »
Min anmoder Christina Elisabeth Kiellman avled på Hallby år 1785 (bouppteckning Åse Häradsrätt FIIa:6 sid 793, via Arkiv Digital). Tjusig måste hon ha varit i sin korta axelkappa, eller carbusen av sidentyg, eller när hon tog fram solfjädrarna, eller för den delen i någon av sina sex röda tröjor. Men allt klarar jag inte att tyda, och nu hoppas jag att någon med bättre läskunnighet kan hjälpa till. Hon hade något av damast - men vad var det för ett plagg?  . Materialet i nästa plagg är camlot, men vad är det ? Vad var den vita tröjan gjord av? Hon hade en röd och en vit mössa av - vad kan det vara för material? Bland mössorna finns också en vit av , och en grön av . Tack på förhand, Britt
10
« skrivet: 2005-12-27, 18:52 »
Vackrare vigselnotis har jag sällan sett, men jag begriper inte vad det står längst ned. Att comminister Svala intygar pigans hinderslöshet ser jag - varför han nu skulle göra det, inför sig själv - men vad står det under Giftomans betyg? Och gifte de sig den 2 april eller den 30 januari?
Tack på förhand för all hjälp, jag behöver den verkligen!
Britt
11
« skrivet: 2005-12-13, 11:03 »
Hej,
skulle någon snäll person med bättre ögon för gammal skrift kunna hjälpa mig att tyda den här dödsnotisen?
1)Vad hette fadern, och är det en titel på honom också?
2)Hur tolkar ni noteringen om hans flyttningar mellan Norge och Sverige?
Tack på förhand
Britt
12
« skrivet: 2006-10-17, 17:46 »
Hej, jag undrar om någon kan hjälpa mig att tyda det här gårdsnamnet? Det börjar på F, och slutar väl på gård, men vad står det däremellan? Visar namnet skrivet vid tre olika tillfällen, och för jämförelses skull har jag lagt in ett Fagared skrivet 1734 i samma notis som F-gård:  Tack på förhand, Britt Britt
13
« skrivet: 2011-11-13, 14:14 »
Hej, det är några ord jag inte riktigt klarar i den här notisen. Jag blir väldigt tacksam om någon vänlig själ som är skickligare på läsning skulle vilja göra ett försök. Tack på förhand Britt 
14
« skrivet: 2006-02-13, 22:21 »
Hej, jag lyckas inte tolka meningen som står under namnen på Hjörne i mantalslängden för Veddige. Jag tror det står dottern berättar... men vad? Är det någon med bättre 1600-talsögon som skulle vilja vara så snäll och försöka hjälpa mig? Med tack på förhand, Britt 
15
« skrivet: 2006-02-21, 11:26 »
Hej, nu har jag vridit och vänt på detta så många gånger! Mina ögon måtte ha låst sig alldeles. Finns någon vänlig medmänniska som skulle kunna hjälpa mig i nöden (för jag är ju så nyfiken på vad där står!)  I denna bild från mantalslängd Veddige 1700, gården Hjörne, finns tre ord i marginalen till höger. Det första är väl Enkl (kanske), men resten?  Samma gård, tio år senare. Jag får det till (kanske önsketänkande?) att Anders Alfsson har en son här? Vad heter han? Tack på förhand Britt -som lär mig läsa gamla stilar bättre och bättre, men har långt kvar till att verkligen kunna
16
« skrivet: 2006-08-10, 18:53 »
Hej, jag vore tacksam för hjälp med den här vigselnotisen från 1699.  Brudgummen, Bryngel Svensson, har en titel, men vilken? Och vad är det för kommentar efter brudens, Bengta Ambiörnsdotter, namn? (något) Bryllop, (något) i Rågelund? Med vänlig hälsning och tack på förhand, Britt
17
« skrivet: 2008-06-22, 14:58 »
Hej,
runt Landa kyrka har man sparsamt återanvänt gravstenar lite varstans i mur och som markbeläggning. Den här stenen 38x62 cm, går jag helt bet på att tyda. Ingen med initialer som finns med i texten föddes eller dog år 1788. Vad kan det vara, har någon en bra idé?
Hälsningar,
Britt
18
« skrivet: 2007-12-06, 10:25 »
På Lantmäteriets Historiska kartor har jag hittat en 300 år gammal beskrivning av gården Kollen/Sintorp 4. Men nu har ögonen låst sig alldeles. Vad står det till vänster om gården, ovanför kålgården?? Med tack på förhand, Britt Börjesson 
19
« skrivet: 2005-06-06, 10:59 »
Nu har jag vridit och vänt på den här så många gånger att ögonen låst sig. Vad jag skulle bli glad om någon annan kan hjälpa mig att tyda främst de sista tre raderna över dateringen, och det som står under prästens namnteckning.
image{ajflytt}
Så här långt har jag kunnat tyda:
Unge drängen Andreas Jönsson
från Kollen, Landa Socken, barnfödd
därstädes den 1 Augusti Adertonhundra-
de sju /1/8 1807/ och ? häri städse
wistats, flyttar till Weddige med ?
om någorlunda Cristendoms kun-
skap, nådemedlens ordentliga bruk,
anständig vandel och hinderslös från
äktenskap hwarde, samt att han
och sedan hittar jag ingen mening i något. Det skulle vara så kul att veta vad mer prästen hade att berätta om Andreas.
Med vänlig hälsning och tack på förhand,
Britt
20
« skrivet: 2011-11-13, 15:16 »
Hej, jag undrar om någon som är mer skicklig på läsning kan hjälpa till med de sista orden i födelsenotisen? Jag får inte riktigt till det... Tack på förhand, Britt 
21
« skrivet: 2009-01-11, 19:26 »
Prästen tyckte att det behövde förklaras vem den lilla flickan längst ner i hushållet var: dotter till ofvanskrivna pigan Anna Stina Andersdtr och ........drängen Johannes Magnusson, Landa, som nu är till sjös. Vad i allsin dar var han för sorts dräng?
Tack på förhand,
Britt
22
« skrivet: 2006-04-15, 10:31 »
Skulle någon vänlig läsare med större erfarenhet än jag har kunna hjälpa mig med titeln på den här mannen? Jag får det till slåtts-någonting, men kan inte för mitt liv räkna ut vad? Där finns väl ett E och ett sp - men resten? Stort tack på förhand Britt 
23
« skrivet: 2012-02-03, 13:53 »
den 27 juni 1784 avled klockarhustrun Christina Sendre av  Jag lyckas inte läsa, och vore mycket tacksam för hjälp! Tack på förhand, Britt
24
« skrivet: 2008-02-26, 22:54 »
Hej, den 16 nov 1741 skrevs en pojke med efternamnet Marin in på läroverket i Halmstad, men vad hette han i förnamn?  Tack på förhand, Britt
25
« skrivet: 2005-05-11, 15:26 »
Hon hette Kiersti (eller Kirsti eller Kersti), hon gifte sig 1725 och fick barn 1734, och i ingen av notiserna lyckas jag tolka vems dotter hon var. Det börjar på B, men sedan?  Tänk vad jag skulle bli glad om någon annan kunde hjälpa till att se! Tack på förhand, Britt
26
« skrivet: 2006-11-17, 14:49 »
Hej, nu har jag stirrat på den här titeln i flera dagar  , Den tillhör Jöns Simonsson i Asserlund, som var fadder till lille Peter Marin den 15 sept 1771. Med tack på förhand, förvirrad Britt
27
« skrivet: 2016-01-23, 08:02 »
Hej, nu har jag vridit och vänt på den här notisen, men lyckas inte begripa. Vad dog den stackars Nils i Björnemyren av? Finns det någon som är skickligare på läsning än jag som kan hjälpa till? Med tack på förhand, Britt Börjesson 
28
« skrivet: 2013-11-29, 20:44 »
Hej, jag undrar om någon som är skickligare än jag kan lura ut från noteringarna till höger vad som hände Olof åren 1854 och 1855? Tack på förhand, Britt Börjesson  (bild från AD online)
29
« skrivet: 2009-07-13, 13:20 »
Hej, det finaste och dyraste min anmoder hade i klädväg när hon dog på Hulteskogen under Vrem år 1826 är en klänning av en typ som jag inte kan tyda. Är det någon annan som läser bättre? Tack på förhand Britt 
30
« skrivet: 2016-01-28, 18:31 »
Hej, i bouppteckningen efter min nyupptäckte anfader Håkan Efvensson (Tunge mfl häradsrätt FIIa:3 sid 1855, bild från AdOnline) står en adress jag inte klarar att tyda men som ligger under Stora Foss. Vore väldigt tacksam för hjälp att begripa! Med vänlig hälsning, Britt 
31
« skrivet: 2006-10-31, 12:10 »
Hittade en formulering som jag blev nyfiken på. Vet någon vad Kläd i mösa betyder. Eller läser jag fel? Står nere t vänster på Genline GID 745.17.54800. Undrar Annika 
32
« skrivet: 2008-10-27, 21:58 »
Hej! Bär hästen hatt! Vad är det för ras? häst Ann-Mari
33
« skrivet: 2005-04-13, 22:15 »
I am looking for possible marriage information on my greatgrandmother.
I have a copy of Flyttningsbetyg for Nicholina Sofia Ahlqvist. Line number 13 of this form reads Är fill äktenskap
ej afv. 7/7/1905 - 5/3/1912
Line 18 Gustafs
Line 19 Den 30 October 1912
Is this a marriage date? Can someone translate the above for me.
My many thanks for your help.
Kristina
34
« skrivet: 2005-03-02, 03:41 »
Hello. I am looking for a place called Bueras in Halland. Can someone please direct me there? I could not find it in sök. :-(
I am trying to locate a man named Börge as he had an association with my family from Sätila. I am hoping that perhaps if I find Buera, I can ask for a birth look up. I am grasping at straws trying to find a birth parish for Daniel Ros. See MANY other postings for him. Hopefully as I have found a friend of his, it is worth looking into.
Thank you,
Donna Johnson
35
« skrivet: 2006-03-20, 01:39 »
I have an ancestor whose name was Klockar Anders Andersson,b.1635 in Älvdalen. His father had the same name and was born in 1599. I think klockar means clock but what would that have to do with the name?
Nancy Jaderen
36
« skrivet: 2003-04-19, 06:51 »
I am looking for information about Hedwig
Abrahamson whose family emigrated to Houston, MN
around 1853 - 1869. We think they were from
the Halland area. We don't know birth dates or
full names. Other relatives may be Abraham
Anderson.
37
« skrivet: 2011-02-27, 12:45 »
Johan Bernt Andersson, f 30 aug 1822 i Kråketorp, Sällstorp (N), emigrerade från Vallby, Veddige (N) i slutet av 1860-talet utan att skriva ut sig ur socknen. Troligen for han 1866 eller -67. Hustrun var kvar hemma, men avled våren 1868. Därefter tycks gården ha sålts, men de yngsta barnen står ännu skrivna där i några år som ”barn till till Amerika afflyttade Joh B Andersson”. Alla barnen emigrerade, den äldste sonen (min ana) for sist:
Johan August Johan Berntsson f 19 mars 1851 i Vallby, Veddige (N) utskriven 30 dec 1872 från Anneberg, Lindberg (N).
Anna Christina Johan Berntsdotter f 20 jan 1857 i Vallby, Veddige (N) utskriven från Kråketorp, Sällstorp (N) 1 aug 1874.
Johanna Johan Berntsdotter, f 26 juni 1865 i Vallby, Vedidge (N), utskriven från Swerlingskulle, Ås (N) 5 aug 1881.
Anders Johan Berntsson f 26 mars 1848 i Vallby, Veddige (N) skrevs ut från Klev, Ölmevalla (N) 22 maj 1882.
De heter faktiskt Johan Berntsson och Johan Berntsdotter i registren i Veddige, men i register på annat håll har det blivit både Johansson och Berntsson. Jag har sökt dem alla kors och tvärs i Cd-emigranten utan framgång. Tänk vad jag skulle bli glad om någon som är skickligare än jag på emigrantforskning ville göra ett litet försök på deras vidare öden.
Vänliga och hoppfulla hälsningar,
Britt
38
« skrivet: 2005-02-15, 20:51 »
Om en person begraven på en amerikansk veteran-kyrkogård har jag hittat följande militära förkortning/beteckning
PFC A 28TH ENGRS
Är det någon som vet hur detta skall tolkas?
Personen heter Walter B Nordenstedt, är begravd 1935 på San Francisco National Cemetary. Han blev veteran 1919.
Janne
39
« skrivet: 2005-05-05, 16:32 »
Hej,
har hört talas om s.k. pre-paid tickets. Hur kan man få reda på om en person åkte med en sådan? Står det i passagerarlistan? I mitt fall gäller det en 11-åring som emigrerade ensam till New York 1889.
Var det enbart släktingar eller vänner som kunde betala denna biljett eller fanns det frivilliga som ställde upp för att få ny arbetskraft, då den emigrerade skulle arbeta av skulden?
Mvh Sara
40
« skrivet: 2005-02-05, 12:23 »
HEJ
Har släktingar som emigrerade 1882-83. De landsteg på Castle Garden, alltså inte Ellis Island.
Där gjordes väl liknande granskningar av ankommande emigranter som på Ellis Island?
Vad var Castle Garden? Ett mottagningscentrum för invandrare? Eller bara en landstigningsplats ändå?
En annan släkting emigrerade 1905, landsteg han på Ellis Island? Då var kanske inte Castle Garden kvar?
Vad finns att berätta om Castle Garden?
Ellis Island har man ju läst så mycket om, men Castle Garden skrivs mera sällan om...
mvh
inga
41
« skrivet: 2006-06-18, 18:27 »
Jag hade inte sett Birgittas inlägg när jag skrev mitt.
Jag har inte tittat i några kyrkböcker, utan bara letat i databaser.
42
« skrivet: 2006-09-27, 12:57 »
Hej!
För en väns räkning letar jag information om en gård som skall ha hetat Jeppesgård och ligger i Steninge-trakten i Halland. Hur hittar jag bäst information om den?
Annika Jacobsson
43
« skrivet: 2005-03-22, 15:19 »
Den 31/3 1869 skrevs Anders Herder Larsson och hans Anna Johanna Andreasdotter ut från Hanhals socken med fyra barn.
Nio dagar senare, i passagerarlistan för Hero till Hull, är det bara tre barn med. En pojke fattas till namnet och en till åldern; femåringen Gottfrid reser över atlanten under sin två år äldre bror Ludvigs namn. Vi vet att det var Gottfrid som kom fram, han levde länge i Minnesota.
Men vart i allsin dar tog Ludvig, född den 16/4 1864 i Fjärås, vägen?
Han blev inte kvar hos släktingar i Hanhals, det är kollat. I mikrofilmen av Hanhals dödbok saknas sidan för april. Jag har sökt i socknar längs vägen till Packhuskajen i Göteborg, men inte lyckats hitta honom. Kanske har jag sökt på fel sätt? Finns det någon som har en id? eller ett uppslag? Kanske rentav tillgång till Hanhals dödbok april 1869 - ifall han ändå dog där?
Hälsningar,
Britt
44
« skrivet: 2005-08-22, 23:56 »
Jag söker uppgifter om Johan Oskar Nilsson, född 1873-11-10 i Träslöv (N) och bosatt i Träslöv, Klastorp 13 till 1907.
Han gifte sig 1906-05-06 med Emma Josefina Bengtsdotter, född 1877-01-28 i Lindberg (N). Båda emigrerade till USA 1907-04-18.
Vid faderns död 1927 anges i bouppteckningen att Johan Oskar vistas i USA och hans intressen bevakades av Albin Bengtsson, Klastorp 16 som god man.
Jag har inte lyckas finna några spår efter dem i USA. Har någon uppgifter som kan hjälpa mig?
45
« skrivet: 2005-01-13, 18:44 »
1871 kom de första nybyggarna till Palmyra Township, Renville County, Minnesota. Andreas Jönsson från Kollen i Landa, hans 6 vuxna barn och några barnbarn. I sällskapet fanns också John B Johnsson, also called Frisken, som strax därefter gifte sig med Malena Andreasdotter. Frisken var född 27 sept 1845. Man tror att han också var hallänning, men det kan vara fel. Smeknamnet låter soldat- eller rotebåtsmansnamn, jag har försökt på de olika Friskman och Friskström och Frisklund som fanns i de socknar för vilka Landsarkivet i Göteborg har mikrofilm, men det är ju bara norra delarna av landskapet. Tänk vad roligt det vore om någon kände igen och kunde ge en ledtråd! Han är den ende av hallänningarna som grundade Svedlanda kyrka som jag inte har koll på.
46
« skrivet: 2007-08-27, 13:05 »
Hej,
helgen i Halmstad inspirerade verkligen, tack alla i HGF som arrangerade! Jag fick även med mig möjligheten till ännu en kartlagd ana. På biblioteket, i Gamla Halmstads Årsbok 1935, hittade jag en förteckning över skattekraften hos stadens borgare år 1704, och där fanns en Rasmus Frijs som sålde öhl och körde Eeker. I tid, plats och namn passar han in som sedan länge efterletad far till min fffmmmfm Anna Rasmusdotter Fris.
Så kom jag hem, och började leta i mantalslängderna på CD. Ingen Rasmus vare sig 1704 eller åren runtomkring! Kan man ha varit borgare i Halmstad, men bott i annan socken?
Undrar
Britt Börjesson
- ovan vid stadsforskning
47
« skrivet: 2001-10-07, 16:16 »
Söker uppgifter om Abraham Svensson, som sägs vara född i Veddige 1823-09-30. Han flyttade till Fässbergs församling och gifte sig där 1846 med Anna Maria Ullman och senare, 1849, med Johanna Gustava Lindholm. Har förgäves letat efter honom i kyrkböckerna för Veddige.
48
« skrivet: 2014-02-24, 04:42 »
Får jag klämma in med den äldsta uppgiften på trädet som slutar med Bengt Torckilsons föräldrar. Han var född 1613 och begrovs den 1 Oct 1691. Enl. Frillesås, Döda 1709-1801 b 8 s 6. skall föräldrarna ha varit Torckel Bengtson och Ingebårg Olsdotter. Båda föräldrarna bör ha varit födda före 1595. Frågan är vilka källors finns från denna danska tid som kan sprida lite ljus på var de eventuellt kan ha bott någonstans och under vilka är?
Ben
49
« skrivet: 2005-06-05, 18:46 »
Då ska vi se...
Först några elementära fakta, som naturligtvis är kända av alla, men tydligen också är lätta att glömma av emellanåt...:
? Talet kom först och skriften därefter; d.v.s. människan kunde tala innan hon kunde skriva. Vårt alfabetiska skriftspråk är ett sätt att återge talet, där varje ljud har sitt tecken.
? Dialekterna är äldre än våra moderna riksspråk; de skandinaviska dialekterna har utvecklats naturligt direkt ur urnordiskan. Riksspråkens existens har däremot till stor del politiska orsaker; skilda centraladministrationer har drivit skriftspråken i delvis olika riktningar, och moderna medier har sedan gjort sitt för att på motsvarande sätt påverka talspråken inom respektive land - på dialekternas bekostnad.
? Ortnamnen är oftast så gamla att de uppstod i en tid då riksspråken ännu inte fanns; och de är till sin natur lokala, då de har uppstått på platsen och är benämningar på lokala företeelser som gårdar, socknar, berg och vattendrag m.m. I grunden identiska namn kan därför skilja sig åt mellan olika bygder, då bygdernas dialekter inte är identiska.Slutsats: Ortnamnen är lokala och ska därför inte återges på vare sig riksspråk eller en annan dialekt än den egna - och stavningen ska anpassas till uttalet, inte tvärtom. Det är alltså det ursprungliga lokala namnet som är det korrekta, och skriften ska återge det lokala uttalet av detta namn. Helt upp-och-nedvända världen är det om det officiella namnet är en utsocknes skrivares missuppfattning eller 'översättning' av namnet, som nedtecknats på skrivarens egen dialekt eller riksspråk - och sedan, också lokalt på orten, fått uttalat anpassat till detta skrivsätt.
Hur ska man då fastställa det korekta namnet? Låt mig citera mig själv från den tidigare länkade sidan i Båhusarkivet:
När man tar ställning till vilket som är det korrekta namnet på t.ex. en gård, så får man först försöka att fastställa det ursprungliga namnet genom att se på gamla stavningar (som ju har varierat under både den norska och svenska tiden), tolkningen av namnet samt det genuina uttalet (särskilt äldre uppteckningar); man får då tänka på att uttalet (särskilt yngre) kan vara en anpassning till den officiella stavningen, som kanske i sin tur är danska eller svenska skrivares förvanskning av det ursprungliga namnet. Därefter får stavningen av det på detta sätt fastställda ursprungliga namnet anpassas till den naturliga förändringen av det genuina lokala uttalet genom tiderna, och självklart också till modern stavning av de enskilda delarna av ortnamnet ('berg', 'stad', 'vik' o.s.v.).Några exempel:
? En gård i Svenneby socken skrivs i dag Ulvekärr. Gården finns belagd skriftligt tre gånger från perioden 1346-1400, med stavningarna Vgllukiar, Vglukiarre och Vglaker. Det är alltså helt klart att det inte är 'ulv', utan 'uggla' som ingår i namnet. Det stämmer också med det lokala uttalet av namnet som är [ulekjär]; uggla uttalas nämligen [ula]. Därmed kan vi alltså konstatera att det korrekta namnet, med modern svensk (!) stavning är Ugglekärr (den norska stavningen Uglekjerr uttalas likadant som den svenska).
? En annan gård, i Kville socken, skrivs i dag Sjöröd. De äldsta kända stavningarna är från 1500-talet: Skerud, Skierrö, Skierre och Skierrödt. Det är alltså också här helt klart att dagens officiella stavning är fel, då det inte är 'sjö' som ingår i namnet, utan möjligen 'skede'; stavningen med Sj- dyker heller inte upp förrän under 1800-talet. Det lokala uttalet [sjörö] visar att 'e' har utvecklats till 'ö', vilket är helt naturligt; detta uttal har sedan lett till missförståndet att inledningen är Sjö- ('sjö-' och 'skö-' uttalas ju likadant), vilket sedan i sin tur har lett till dagens felaktiga stavning. Den korrekta stavningen bör alltså vara Sköröd.
? Ett tredje exempel är Bro, som finns som gårdsnamn på flera håll i Båhuslän och också är namnet på en socken. Också här finns det naturligtvis gamla belägg, men de behöver näppeligen återges här, då det är uppenbart vad namnet betyder. Dock: Det båhuslänska uttalet (utom längst i söder) är [bru], vilket också är en av två möjliga stavningar på norska (den andra är föga förvånade densamma som den svenska, alltså 'bro'). Det korrekta namnet bör därför skrivas Bru där namnet uttalas så.Det är alltså inte frågan om någon fanatisk puritanism. Självklart ska vi inte återgå till några medeltida stavningar; inte heller måste stavningen vara indentisk med det lokala uttalet, som något slags fonetisk skrift. Men det finns ingen anledning att acceptera rena förvanskningar av ortnamnen, eller stavningar anpassde till svenska uttal som är främmande här.
Men är detta då så viktigt? Vad spelar det egentligen för roll om ett ortnamn stavas på det ena eller andra sättet? Varför inte hålla fast vid dagens officiella stavningar som ju alla känner till? Och varför inte anpassa uttalet till den svenska stavningen när Båhuslän ju trots allt hör till Sverige i dag?
Frågorna är fel ställda, som politikerna brukar svara - de borde i stället lyda: Spelar det någon roll om det framgår vad ett ortnamn betyder - eller kan en ort ha vilket nonsensnamn som helst? Är ortnamnen en viktig del av vårt kulturarv som vi ska vara rädda om - eller kan vi kasta bort dem som slit-och-slängvaror och ersätta dem med något modernare? Är det helt i sin ordning att lokalbefolkningen ska ändra sitt uttal av sin egen hemorts namn för att anpassa det till en främmande förvanskning av stavningen - eller borde stavningen tvärtom anpassas till det lokala uttalet?
Hur skulle du själv göra om ditt eget personnamn blev förvanskat i folkbokföringen och en felaktig stavning därmed blev officiellt fastställd? Skulle du acceptera detta bara för att alla andra trodde att det officiella namnet var korrekt och de därför började att använda det? Skulle du kanske t.o.m. själv börja att kalla dig vid ditt officiella namn och överge ditt riktiga för att andra ska begripa vem du talar om?
Kanske tycker du att svaren är så självklara att frågorna om ditt eget namn inte behöver ställas? Men är då inte våra ortnamn minst lika viktiga som våra personnamn?
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy