Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Visa inlägg - Ulf Sawert
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2006-11-03, 10:23 »
Jag har vid ett par tillfällen möts med frågor vad slags nytta jag har med det jag forskar fram eller söker. Den ena gången var när jag berättade glädjande att jag hittat våra släktingar i USA till en nära släkting och fick frågan, vad ska du använda det till? eller något liknande. Den andra gången var när jag bad en släkting och hålla utkik efter gamla fotoalbum på loppmarknader och fick då frågan, varför jag var intresserad av andras fotoalbum. Den sista frågan kan ju vara berättigad, men den första förstod jag inte.
Jag började släktforska just för att jag visste så lite om min fars släkt. Därför har jag också snokat fram släktingar och tagit kontakt med dem. Alla har de kunnat berika min forskning och berätta mer om mina anor.
Kan det vara så att man verkar lite skum när man håller på att letar fram nutida släktingar både när och fjärran, inventerar gravar eller letar reda på Namn åt de döda o s v?
Är den några fler, som möts med skepsis, när man berättar om vad man sysslar med?
Ann-Mari B
2
« skrivet: 2005-10-26, 09:30 »
Ulf, jag förstår inte varför du envetet håller fast vid dina fantasier. Varför betvivlar du att den far som står skriven i födelseboken inte skulle vara den rätta?
3
« skrivet: 2005-10-22, 08:23 »
Ralf skriver: Jag tycker jag ser tydliga likheter på kungen och den nuvarande svenska kungafamiljen. Men de är ju också bevisligen släkt med varandra i rakt nedstigande led. Men är släktskapen verkligen bevisad i biologisk mening (DNA), eller bara dokumenterad som för de flesta andra av oss? Vi kan ju inte bevisa vem som var vår ff ff ff, bara utgå från att traditioner och skriftliga källor stämmer, och sedan hoppas att ff ff fm inte hittade på några äventyrligheter! (Chansen till bevisat släktskap är väl större på Desiderias sida?) Som Stefan skriver, en genetisk granskning av kungahuset kanske skulle ge en del överraskande svar - och då tänker jag inte i första hand på Ulfs eventuella blåblodighet...
4
« skrivet: 2006-02-25, 13:40 »
Jag tycker att det är bra att diskussionen stängts. Sen kan man alltit diskutera om orsaken till stängningen.
Men här har vi en person som gör släktforskningen till en såpopera, vad skall nya släktforskare tänka när dom läser sådant?
Det finns många bra saker som framkommit, t.ex att Yvonne hittade vigselnotisen och det här med dagboksanteckningarna.
Men när Ulf inte vill ta till sig fakta så varför fortsätta att ge honom sådana.
Jag tycker att han har gjort sig förtjänt att vila från AF under en längre tid.
Det blir väl offentlig hängning av mig nu, men jag står för mina åsikter.
Jag tycker också att man som anbytarvärd skall ha rätt att debattera, bara det framgår att man gör det som privatperson och ej som anbytarvärd.
Sem måste jag få kommentera Marcs åsikter om släktforskar proffs. Vilken kunskap har Du Marc om dom som uttalat sig?
5
« skrivet: 2006-12-26, 21:04 »
För min personliga del spelar det ingen roll om jag betalar si eller så. Jag kommer säkert att göra det ändå, om det är rimligt förstås. Jag gör det ju nu.
Det jag bekymrar mig över, det är de nya besökarna. Hur många kommer att inte registrera sig? Kanske man i de fallen skulle ha en prova på avgift. Fast administration kostar ju också. Det man tjänar in på gungorna förlorar man på karusellerna (eller hur det var). Så kan det i slutändan bli.
När det gäller Porträttfynd, så handlar det inte bara om att pumpa in foton, som vissa tycks tro, utan vitsen är ju också att skynda sig att få ge namn till alla anonyma personerna på korten. Där har vi absolut inte råd med att stänga ute några. Att utesluta några från Anbytarforum, kanske gör mindre skada. Här har vi inte tiden emot oss.
6
« skrivet: 1999-10-02, 21:54 »
Min mormors far, Adolf-Fredrik Karlsson, gifte sig julhelgen 1882, och två månader senare nedkom hustrun Stina Sofia, med en dotter. Vad kan skälet ha varit till ett så sent giftermål? Vad skulle en person på 1880-talet ha kunnat tänka om saken? Kan någon ge mig en tanke om detta, och då en tanke baserad på kunskap om hur det var på den tiden. Det var förresten i Södermanland som detta inträffade.
7
« skrivet: 2008-06-21, 10:58 »
Ulf, du avkräver dem som tror på prästsonsteorin bevis, och som neutral iakttagare måste jag nog tycka att deras indicier är rätt troliga! Vore det inte klädsamt att ni som företräder den kungliga hypotesen i er tur framkommer med någon form av bevis, istället för vilt spekulerande? Att bagatellisera den dåtida släktskammen när en prästson gör en piga med barn tyder på brist på insikt i, och förståelse för, den tidens sociala mönster. I århundraden hade det ju varit prästerna som fördömde utomäktenskapliga sexuella förbindelser, och det var knappast något som fallit i glömska i början på förra seklet.
8
« skrivet: 2008-06-18, 21:47 »
Ja Ritva...där tror jag att vi har en bild på Birgits far...Gustav Adolf...sedermera Gustav VI Adolf. Han var ju också så noga med fasader...
Vänligen
Ulf Sawert
9
« skrivet: 2008-06-16, 19:47 »
Den 23 juli 1903 föddes Signe Birgit* Julia Fredrika i Flen (D). Den 4 mars 1904 döptes hon i Finnekumla (P) av kyrkoherde Ragnar Thomaus i Gällstad. Dopattest skickades till Flen den 5 mars. Förlossning och dop var hemliga (understruket i scb-materialet), föräldrarna okända, men med tunn skrift står om modern ca 30 år. Så småningom (vet ej när) adopterades hon av greve Carl Georg Sparre f. 1859 i Vimmerby, greve och godsägare på Sjörred i Finnekumla och hans hustru Signe Thomaus f.1871 i Säve (O). Om Birgit döptes i Finnekulla, kanske hon bott hos paret hela tiden (?). Ryktet har utpekat kronprins Gustav Adolf (sedermera Gustav VI Adolf) som far, men det har aldrig blivit vederlagt (källor: SVAR scb H1AA:1380 s 344, :1367 s 284; Wikipedia m.m.)
Birgit Th Sparre fick själv aldrig reda på sina biologiska föräldrar. Går det att komma längre?
10
« skrivet: 2007-01-26, 21:18 »
På Scangen så har det redan varit en (den 6 januari) som trodde sig varit släkt med Nils Geting!
11
« skrivet: 2006-01-22, 00:12 »
Jag gillar Ulfs källa och tror till och med han busar med sina verifierade/ källkritiska källor.
12
« skrivet: 2006-01-05, 18:00 »
Jan-Christer,
Ska Ulf ge ut en bok? var kan man läsa om detta? eller missuppfattar jag ditt svar till Ulf?.
Vd skulle Ulfs bok handla om i så fall?.
13
« skrivet: 2005-05-04, 18:22 »
Det är alltså Fale Bure Föreningen som nu har befordrats till Bure Akademien... J
(OBS! Särskrivningarna är icke mina!)
14
« skrivet: 2008-11-11, 00:24 »
15
« skrivet: 2007-08-15, 06:38 »
De som vill veta mera om vad vissa kors betyder eller representerar rekomenderas Linn Lagers avhandling från 2002 - Den synliga tron ISBN 91-506-1539-4. Avhandlingen handlar alltså om kors på runstenar.
16
« skrivet: 2007-03-19, 20:54 »
Hello fellow Swede genealogists!
I see that there is much discussion about the Bure family. I was wondering if someone can summarize the recent conclusions on what is real and what is merely story tales concerning this bloodline.
Thanks!
Best Regards,
Victor
17
« skrivet: 2006-09-25, 22:17 »
Kan det möjligen vara en liten nyansskillnad mellan Bures sätt att beskriva huset som slott och vårt nuvarande sätt att betrakta slott?
Hus, slott, befäst plats är äldre benämningar av vissa hustyper vilket kan innebära att Bures slott inte behövde vara stort, snarare befäst som våra äldsta kyrkor?
Språkforskare?
18
« skrivet: 2006-08-18, 21:18 »
Ojdå glömde en sak.
Jag står med stolthet för utrycket Nyadel. Eftersom du har inte presenterat ett enda bevis för att Burarna tillhörde de äldre frälsesläkterna som tex. Brahe, Bielke, Baner, Oxenstierna m.fl.
Björn
19
« skrivet: 2005-11-12, 15:55 »
Nej, tankesättet att man inte bara ska gå på hörsägen och fördommar, utan kräva mer handfasta bevis för att saker är trovärdiga är ju väldigt förkastligt.
Och jag tänker fortsätta att begå den stora synden att tänka själv, och inte tro på allt bara för att det skrivits, utan bedöma om det är rimligt, hoprört eller felaktigt.
20
« skrivet: 2005-11-04, 16:31 »
Kenneth hur tolkar du inläggen egentligen?
Av hela inlägget fick du fram ”Internet, böcker och intervjuer låter inte så vidare trovärdigt som källor.” Jag sa samma sak ,nämligen att allt för ofta använder ni på rötter av nätet i släkt forskning ,Indiko och anno 1890 ect. med massor av fel utan att kolla källan själva sen finns kyrkoarkiv på nätet Kenneth som heter Genline och du kan hamna fel även där om du inte kan läsa gammal skrift vilket många inte kan och hemma är det svårt att få hjälp .sen berätta jag att de källor som går utanför Födelsebok ect. kan vara till stor hjälp därav exemplet. Men sen läger jag inte värdet i vilken källa som är värd mest det är olika i olika sammanhang tex. så sa Carl innan i sitt inlägg Herdaminne har olika källvärde till exempel där det finns supplement kan det finns stort källvärde för där saken prövad medan en viss osäker het kan finnas i vissa delar av herdaminnet där man ej gått djupare in i frågan. Så kort sagt så håller jag med om att forskningen på nätet måste dubbelkollas av mej själv, men i massor av fall gör man inte det så skyll inte bara på Ulf . Nu Kenneth det var allt till dej som jag ville påpeka.
Nu talar jag till dom som drivit lite med Ulf om att han är i fel forum ect , men eftersom jag känner honom och att han är dukig på historia och läst mycket böcker i olika ämnen för att han inte har samma genealogiska kunskaper gör inte att man bör driva med någon, utan snällt ge källor som ex. där han kan läsa om saken och även andra. Mvh Marc
Ps jag skall bemöta dej också Nicklas och även Roger men jag ville ha lite mer svar av specialisten för jag säger något som ni vill ha källan på så jag kommer tillbaka snart.
21
« skrivet: 2010-09-17, 01:02 »
I förrgår (onsdag) strövade jag omkring på norra sidan av Skönviksberget på jakt efter intressanta iaktagelser ang. Bure-ätten (som ju bodde alldeles bredvid i Sundsbruk). Jag gick uppför en stig (eller traktorväg) som började alldeles till vänster om slalombackens fot. Ung. en 600 meter upp hittade jag dessa intressanta klippblock och stenar både till höger och vänster om stigen/vägen! De två videorna är tagna från den högra sidan om stigen, där det var en stor utgrävd plats, fylld med (släta) klippblock. Något som påminde om en mur låg strax nere till vänster om stigen. Kan detta vara resterna efter ett fort som kontrollerade huvudvägen in från norr mot Skön och Bure-kontrollerat område? På samma sätt som Nolby-fortet (?) kontrollerade den södra infarten!? 2 länkar till videor på min You Tube kanal: http://www.youtube.com/watch?v=g6ZNp1SZIBg http://www.youtube.com/watch?v=CBtUbfuJjHA Vad säger ni om detta? Ulf Sawert
22
« skrivet: 2010-09-23, 20:23 »
Nu ska jag visa genom dessa bilder hur denna stig länkas samman med den gamla huvudvägen som gick igenom Västbo i Nolby: 
23
« skrivet: 2010-08-26, 22:39 »
Har gjort ett nytt otroligt intressant fynd i bergssluttningen (Västra sidan) invid Fiskdammen i Nolby!! Ung. 500 meter upp mot bergskrönet har jag funnit 2 gropar/källor full med stora stenar! Alldeles intill en av groparna har dessutom något som ser ut som en stor stenmur (norrut) upptäckts! Har idag tagit kort (hel film) på allt och planerar att kunna lägga ut bilder på detta om några veckor. Grunden för min nyfikenhet är: jag har ju fått höra att Bure-runstenen en gång stått närmare berget Nolbykullen - Carl von Linné t. ex. ska ju ha bundit sin häst vid runstenen en gång då han skulle bestiga berget.
Min teori är alltså: Kan det vara så att Nolby-grenen av Burarna bodde i närheten av Fiskdammen? Hade man också där en försvarsfästning? Har jag kanske till och med funnit själva Huvudgården för denna Bure-gren? Som också var befäst? Fakta är iallefallefall att det funnits vatten i de två groparna jag funnit (man kan se vass växa där idag). Mycket branta sluttningar omger stället, alltså militär-strategiskt rätt placerat. fortsättning följer...
Ulf Sawert
24
« skrivet: 2012-10-06, 20:31 »
Sten, jag får känslan av dina sista inlägg att du mer är ute efter konfrontation än diskussion. Om så är fallet backar jag ut nu, eftersom jag inte ser något värde för någon av oss - eller andra på Anbytarforum - att vi hamnar i en konfliktsituation. Jag är varken ute efter att förminska eller förstora Bureättens betydelse, trots att jag själv är flerfaldig Bureättling. Jag försöker tillämpa de källkritiska principer som är vedertagna i historisk forskning, det är allt.
Vänliga hälsningar
Urban
25
« skrivet: 2006-10-11, 12:36 »
Robert Lind har nu hittat RAÄ inventering av lämningarna vid Birstaberget. Skriv bara Skön i sökningen så får du upp ett 10-tal områden.
Studera nu dessa inventeringar, Ulf Sawert!
För här får vi nämligen svart på vitt att området redan har utforskats av RAÄ:s experter. Första gången 1964, därefter 1988. Lämningarna där; stensättning, gravfält, hög, fornlämningsliknande lämning, är alltså ingen nyhet för dem. Och de ger verkligen inget belägg för något Bure-slott vid Birstabergets sluttning.
Är det så konstigt att expertisen inte bryr sig om dina framstötningar, Ulf?
Så lägg nu ned detta projekt och ägna din dyrbara tid åt någonting mera konstuktivt!
I all välmening,
Leif G:son Nygård
26
« skrivet: 2006-10-08, 20:53 »
Björn Thunberg. Här ropar ni efter säkra källor och så kommer det ett uttalande från dig som du har hört i andra hand. Är inte det att kasta sten i glashus?
27
« skrivet: 2007-07-26, 23:53 »
Ulf,
Tror du jag driver med dig? Jag menar verkligen allvar. Det här är ett konstruktivt och seriöst förslag som jag ber dig begrunda, noga.
Du skulle få ohejdat utlopp för din kreativitet. Det är själva visten med att vara roman- eller, som i ditt fall, pjäsförfattare; att som herre på täppan (läs: Birstaberget) skapa en historia byggd på ömsom fakta, ömsom fiktion. Med goda utsikter att bli hyllad för en fantastisk berättelse och låta ev. negativ kritik rinna av som vattnet på en gås.
Jodå, jag kan tänka mig att ikläda mig abottens roll. Inga problem! Jag kommer f ö att börja i en amatörteatergrupp i höst, så jag är väl förberedd. Fale hin Unge är som skräddarsydd för dig, Ulf!
Leif (kulturarbetare)
28
« skrivet: 2007-06-08, 12:22 »
Epostadress och efternamn betyder inte det samma enligt min ordlista...
Det är väl inte riktigt rumsrent att delta i den här
diskussionen under sitt riktiga namn. Så tyckte även jag.
Diskussionen blir varken mer eller mindre rumsren än innehållet i inläggen. Om du skäms för innehållet i dina inlägg, varför då skriva dem...?
29
« skrivet: 2004-07-29, 17:13 »
Är det någon som vet vad Andreas Bureus fick något annat efternamn när han adlades 1624
30
« skrivet: 2007-09-11, 16:54 »
Jahan Siggesson finns medtagen som menig adelsman Småland i en trohetsförsäkran till hertig Johan dat. Östra härad 1568-09-10. Jag gissar att denne man är identisk med Johan Siggesson, Svartingstorp. Kan det vara så att det fanns en namne under den aktuella tiden. Detta tyder, om så inte var fallet, på att Johan Siggesson räknades till adeln redan 1568. Adlandet 1572 bör då vara att betrakta som en bekräftelse på en äldre frälsestatus. Bland övriga menige adelsmän uppräknas följande:
Jöran Olsson
Henric Jonsson
Matz Larrson
Clemit Stolpe
Jöns Jönsson
Bencht Bagge
Svendh Esbjörnsson
Texten inleds på följande sätt:
Vi effther:ne meninge adelsmen, som boendes äre i Smålan, giöre vetterligit..... [Källa: Svenska Riksdagsakter samt andra handlingar 1521-1718, sid. 206, Emil Hildebrand]. Jag hade tänkt lägga in denna text under Ointrodducerad adel, Svartingstorpsätten men den var stängd!
Vem kan Jöns Jönsson avse? Det kan inte möjligen vara den Johan Johansson som var gift med Margareta Håkansdotter (Bååt av Billa)?
Vänlig hälsning
Göran Johansson
31
« skrivet: 2006-05-05, 15:54 »
Jo...en följdfråga till dig Lars Öhman. Vilken var det som kom från Stormor: Erik Gustav Geijer eller hans fru, Liljebjörn? Eller båda?
Från vilken av Stormors barn kom han/hon?
Vänligen
Ulf.
32
« skrivet: 2002-02-27, 12:34 »
Vet någon om det funnits en Carl-Axel Hamilton som var flygare? Han borde ha varit född mellan 1910 och 1920.
Tacksam för svar
33
« skrivet: 2010-05-04, 11:19 »
I en annan tråd hade jag ett inlägg, som fick en del uppmärksamhet, eftersom jag fick mail från tre personer om det!
Det finns ett sätt att få reda på annars ganska svåråtkomlig information om de tidiga Bernadotterna. Det gäller den s.k. kamarillen. Karl XIV satte upp en kunglig propaganda och spioncentral vars chef fick titeln Kgl Operachef också. Historikern Sven Eriksson utredde detta på 30-talet i en bok om Krimkriget och en om Karl XV. Svens arkiv finns på KB. Det är MYCKET RÖRIGT men intressant.
Fram till 1856 var Knut Bonde kamarillens chef, BEVISLIGEN. De bevisen har jag själv sett. Men mest har jag studerat efterträdaren Gunnar Olof Hyltén Cavallius och harald Wieselgrens arkiv. Det finns på KB. Där finns koncepten för en hemlig dialog mellan Napoleon 3 och oskar 1 som skedde med Napoleons kusin å ena sidan, och Hyltén Cavallius å andra. Mellanled mellan dem var Harald Wieselgren som var nere i Paris 1857 (om jag minns rätt).
Brevväxlingen finns bevarad. Den är ibland svårtydd eftersom kodspråk användes. Farfar är Karl XIV, far är Oskar 1 (om jag minns rätt). Men den är intressant eftersom antydningar om de respektive kungahusens snedsprång finns i vissa av breven, som bara var tänkta att läsas mellan kollegorna och vännerna Harald och Gunnar Olof!
Formellt sett tror jag Harald var nere i Paris för att välja nya operor som Stockholmsoperan skulle sätta upp. En täckmantel!!
Men som sagt. De talar inte klarspråk om något. Det var käsnliga saker. Källkritik är av nöden! Är man inte källkritisk kan man tolka in vad för något som helst i dessa dokumenten.
/Torbjörn
34
« skrivet: 2008-01-10, 19:13 »
Författaren Carl Jonas Love Almqvists halvbror Gustaf Fridolf var gift med Maria Wilhelmina (Mina) Grandin, som ska ha varit en av kronprins Oscars (sedemera Oscar I:s) oäkta döttrar. Samme Oscar I som delade författaren A:s liberala idéer om bl a fångvården och ska ha erbjudit sig att via bulvan låna författaren pengar så att han kunde köpa Aftonbladet av Lars Johan Hierta. All dokumentation kring Maria Wilhelmina Grandins födelse, saknas. Hon ska ha bortadopterats till en prästfamilj i Skultuna och födelseåret anges till 1837.
När Gustaf Fridolf förlovade sig med henne 1857, skickades hon till prosten Johan Eric Fant i Sala, för utbildning. Hon bodde även en tid hos Kyrkoherden Georg Fant i Järlåsa. Kyrkoherden var gift med Gustaf Fridolfs syster Carolina.
Gustaf Fridolf utsågs att leda den stiftelse till Oscar I:s minne, som bl a startade åkerbrukskolonin Hall i Södertälje för att återanpassa mindreåriga brottslingar istället för att skicka dem i fängelse.
Gustaf Fridolfs och Wilhelminas äldste son Fridolf gick på den kungliga privatskolan Beskow i Stockholm, var klasskamrat med blivande konung Gustaf V och ska vid minst ett tillfälle ha slagit hatten av Kung Oscar II med en snöboll i kronpris Gustafs sällskap. Fridolf var en ofta sedd gäst på Slottet. Privatskolan Beskows grundare Gustaf Emanuel Beskow lämnade skolans ledning för att bli hovpredikant 1879. Som sådan var han konfirmationspräst till Gustaf Fridolfs dotter Agnes. Agnes gifte sig med blivande statsministern Hjalmar Hammarskjöld och blev mor till blivande Generalsekreteraren i FN, Dag Hammarskjöld.
Historien har berättats som ”sann” i släkten Almquist och återges även i förre borgarmästaren Gunnar Fants bok ”Dagar som gått”. Det var Gunnar Fants farfars bröder Johan Eric och George som svarade för Wilhelminas undervisning före giftemålet med Gustaf Fridolf.
Borgmästare Gunnar Fant bildade för övrigt Visans Vänner tillsammans med bl a Evert Taube. Gunnar Fant var far till Professor Gunnar Fant vid KTH, som i sin tur är kusin med förre skådespelaren, regissören och SF-direktören Kenne Fant och förre skådespelaren George Fant (far till skådespelaren Christer Fant på Stadsteatern i Stockholm).
35
« skrivet: 2004-12-05, 00:29 »
Dubbelmonarkin bestod av TVÅ stater, Österrike och Ungern. Det officiella namnet var detta: Die im Reichsrat vertretenen Königreiche und Länder und die Länder der heiligen ungarischen Stephanskrone. Dessa två stater var på alla sätt likvärdiga. Tidvis var till och med Ungern-Österike en mer korrekt beskrivning av maktförhållandena. Hur du associerar är din sak, och bara för att de flesta resonerar som dig betyder väl inte det nödvändigtvis att du har rätt? Böhmen hade ingen lika framträdande roll som Ungern, utan var en del av Österrike. Före 1866 var förvisso situationen annorlunda, men det är inte det vi diskuterar. Till skillnad från Ungern så höjdes nämligen Böhmens status inte 1866... En encyclopied från 1911 beskriver på ett utmärkt sätt det hela här: http://2.1911encyclopedia.org/A/AU/AUSTRIA_HUNGARY.htm Det förekom visserligen diskussioner om att inrätta en trippelmonarki, men då var det slaverna som skulle bli den tredje delen. Ungrarna var emot detta. Frans Josef var en habsbursk kejsare, men han var efter 1866 även en ungersk kung. Hur man än vänder sig så kan man inte bortse från detta. Vad jag menar vär, att om man som du hela tiden skriver namn och titel på det språk personen hade sin titel på, så bör du skriva Frans Josefs namn och titel på BÅDE tyska och ungerska.
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy