Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Visa inlägg - Moderator Yrken
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2013-06-07, 22:52 »
Jag har sett i gamla filmer att en man kunde presentera sig som t ex Göransson 94 och då kanske den andre mannen svarade med Thurnell 86. Jag antar att siffran avsåg det år de ryckte in eller ut vid sin militärtjänstgöring. Hur länge höll man på att presentera sig på detta sätt?
2
« skrivet: 2005-03-01, 18:43 »
En tolkningsfråga - vad menar prästen i dopnotis (oäkting) i Hanebo(X) 1858 med 'Kringvand. Flicka' som moderns titel? Många kategorier bedrev ju kringvandrande verksamhet, hantverkare, försäljare, inköpare, predikanter, etc. Men troligen sågs det väl som oordning i systemet av prästen. I detta fall är kvinnan skriven i Stora Tuna i Dalarna och bedriver sin kringvandring österut. De två följande barnen (ävenledes faderlösa) är födda i Delsbo resp. Gudmundrå. Och varför flicka - hon är 29 år vid fösta barnet. Vid andra barnet är hon Qvinsperson, prästernas vanliga sätt att benämna obotliga jungfruföderskor.
3
« skrivet: 2012-09-18, 23:06 »
4
« skrivet: 2011-11-18, 16:44 »
Sållbindare är det närmaste jag kan tyda Yrkestiteln till.
Starrkärr C:8 Bild 18!!! Johan Fredrik föddes 21 nov 1863. Hans far C J Rosendal tituleras Sållbindare (Finns någon lämpligare uttydning?) med hustrun Elisabeth Broberg. Bostadsort Skepplanda. (Men i Skepplanda finns dom inte!!!) Carl Johan Rosendahl står omnämnd på Skår Ledet i Skepplanda för 1761. (Skepplanda AI:14 bild 219/sid 214)
Börje Abramsson.
5
« skrivet: 2002-09-08, 16:18 »
Efter att ha funderat på att leta bördsbrev och först försöka förstå grunderna i skråväsendet har jag nu funnit en del nyttiga upplysningar i ”Hantverk i Sverige” (LTs förlag, 1989). Där finns förutom redogörelser för hantverket i diverse skrån, även inledande artiklar ang hantverkets organisation, bl a ”Lärling, gesäll, mästare” respektive ”Från skråhantverk till näringsfrihet”, av Lars Edgren. I den sistnämnda kan man läsa bl a följande milstolpar och kuriosa, vilket här återges till den eventuella nytta det må ha för andra:
- skråväsendet upphävdes 1846 genom Fabriks- och hantverksordningen, efter lång politisk strid där hantverkarna blev alltmer isolerade därför att deras verksamhet uppfattades som ineffektiv och alltmer fördyrande, samt till nackdel för landsbygden.
- skråväsendet påbörjades redan på 1000-talet i Italien och kom till Norden under 12/1300-talen
- skräddarnas ämbete i Stockholm från 1356 är det äldsta kända i Sverige
- redan 1641 försökte Kristian IV i Danmark upphäva alla skrån med motiveringen att det fördyrade varorna
- förbud till hantverk utanför städerna infördes först 1614, tidigare hade förbudet endast avsett konkurrens i städernas närhet; men undantag kunde göras för allmogens behov på landsbygden
- 1621 infördes ett försök till skråvänlig ramlagstiftning - generalämbetsskrånas bestämmelser - för allt hantverk, med stränga straff för 'bönhaseri', dvs otillåtet hantverk
- 1669 allmänna skråordning skärpte dock den kritiska inställningen till skråna, som hade befunnits tendera till missbruk av olika slag;
- den sistnämna ordningen avskaffade bl a bördskravet och underlättade för nyetableringar, dvs rörde sig i riktning emot viss avreglering och större näringsfrihet, men motverkades av skråna själva
- 1720 utfärdades Sveriges sista skråordning, dock utan större nyheter.
- ämbetena tillämpade i praktiken många gamla regler, trots dessa nya regler; bl a bördskravet tillämpades i praktiken hela 1700-talet ut trots dess formella avskaffande redan 1669
- på landsbygden förekom hantverk utanför skråväsendet, s k gärningsmän för allmogen och s k försvarskarlar för adel och kronans behov. Även hemslöjd som binäring hade betydelse, särskilt som t ex soldater i staden hade rätt till detta fr o m frihetstiden. S.k. frimästare (utanför skråna) förekom, åtminstone mellan 1720 och 1734.
- manufakturverksamheten -dvs förindustriella 'halvfabriker' - reglerades genom 1739 års hallordning, med vissa formella begränsningar som i praktiken ändå överskreds genom verksamhet utanför skråna och delvis blev till en ersättning för frimästarnas förbjudna verksamhet
- efter 1846 återstod dock alltjämt i många yrken krav på avlagda mästarprov samt burskap, men utan prövning från skråväsendet självt. 1864 undanröjdes slutligen även kraven på mästarprov.
Upplysningar om tidigt skråväsen kan för övrigt, enligt uppgift på annat håll i Rötter, återfinnas i boken ”Hantverk och skråväsen under medeltid och äldre vasatid” av Folke Lindberg.
Men min fråga är: under vilken period kan bördsbrev återfinnas i domböckerna, mht att bördskravet avskaffades 1669, dock ändå i praktiken tillämpades därefter, enligt Edgren faktiskt under hela 1700-talet ?
6
« skrivet: 2012-07-18, 00:28 »
Frågor om enskilda företag, fabriker etc. ställs med fördel under Övriga ämnen » 41 Företag.
7
« skrivet: 2001-05-05, 21:52 »
Vet någon vad den som skötte linneförrådet kallades med ett finare namn?
Hälsn Hjördis i Klippan
8
« skrivet: 2009-10-06, 20:42 »
Hej!
Hittade häromdagen en gravsten hörande till min mans släkt. Det är hans farmorsmormorsfar som ligger begravd där och på stenen står Åldermannen Jonas Andersson. Vad innebar att vara ålderman i mitten av 1800-talet? Tacksam för svar.
Mvh Karin Olsson
9
« skrivet: 2003-04-17, 08:11 »
Hej,
Vet någon vad en Stadsvägare gjorde? Har stött på namnet i Malmö under slutet av 1600-talet.
MVH
Lars
10
« skrivet: 2014-06-12, 14:19 »
Hej!
Jag har hittat att en man, Gunnar Malm, anges vara wargerningskarl i sin sons födelsenotis (Sven född 1791-06-21 i Krokstad sn i Bohuslän). Jag har googlat runt lite men inte hittat någon förklaring till vad en wargerningskarl var för något. Någon som vet?
/Jenny
11
« skrivet: 2005-07-03, 09:42 »
Vad gjorde en Tullupplysningsman?
12
« skrivet: 1999-02-03, 21:28 »
Vad är egentligen en förgångsman?
Sam Blixt/Oskarshamn
13
« skrivet: 2012-09-18, 23:05 »
14
« skrivet: 2004-02-07, 19:40 »
Komminister Joseph Lagerström, född 1710, uppges vara son till landtullsbesökare Anders Lagerström. Vad var en landtullsbesökare?!
15
« skrivet: 2000-10-09, 21:32 »
Vad pysslade dessa med någon som vet.
16
« skrivet: 2012-05-30, 19:44 »
Vad är en en tjärubotare ibland stavas det tjärebotare.
Förekommer på 1700-talet i Döderhult.
MVH
Sam Blixt
17
« skrivet: 2002-01-29, 16:30 »
Kan någon hjälpa mig med att säga var man kan finna uppgifter om telegrafist-och telefonistutbildningen i Sverige i början av 1900-talet och om det finns någon förteckning över elever fån den tiden!
Bengt
18
« skrivet: 2003-03-05, 18:05 »
Fann nyss en ana där det står; Tegeldr.
Vad kan det varit för yrke, jag tolkade det till Tegeldräng, men vad är en tegeldräng?
Hoppas att någon vänlig själ, kan ge svar.
Vänligen:
Malin Lyktberg
19
« skrivet: 2012-05-30, 10:37 »
Jag har flera sömmerskor i släkten och tycker dom behöver en egen rubrik.
Antar att utbildningen var att gå i lära hos någon äldre, ung. som hantverkarna.
Men kanske inte så organiserat ?
Min farmors mor hade troligen hjälp av sin faster.
Mormor köpte en symaskin på avbetalning några år innan hon gifte sig.
20
« skrivet: 2002-06-14, 15:05 »
Sågdräng i Ytterfors.
Söker upplysningar om Jonas,Gustaf Larsson
Född i Ytterfors(Skellefteå landsförsamling)
1849.04.06.
Död 1873.10.31.
Mvh Lotta Ström.
21
« skrivet: 2011-10-17, 18:13 »
Hej har en ana som som var svarvare i byn Sturup skåne.Han hette Lars jönsson och bodde där iallafall 1843-1845 med sin familj.Är det någon som vet vad för slags svarvare man var på den tiden?Och om någon vet om det fanns någon industri i Sturup då?
Mvh Lena
22
« skrivet: 2001-02-05, 12:00 »
Finns det något särskilt register över sådana.
23
« skrivet: 2006-10-03, 06:09 »
Vad gjorde en strafftjänare. Jag hittar det inte i något lexikon.
24
« skrivet: 2000-07-23, 20:57 »
Jag har en släkting som var stockare och bodde vid Ekholmens slott i Veckholm. Vet någon vad en sådan gjorde?
MVH Ulla Roos
25
« skrivet: 2001-04-15, 18:24 »
Har stött en eventuell släkting, bosatt i Stockholm, som står som sprutlagare. Är det någon som vet vad det var för något?
Vänliga hälsningar
Monica Sedell
26
« skrivet: 1999-04-08, 07:44 »
Min mm mf Socken Snickaren Johan Petter Tunell, Attmars sn, Medelpad (* 1813-10-02, ? 1896-03-13) tillverkade allmogemöbler t ex linneskåp. Jag undrar om någon kan berätta mer om betydelsen av Socken i hans titel? Arbetade en Socken Snickare även hemma hos uppdragsgivarna? Jag har sett att motsvarande skrivningar finns för andra yrken.
27
« skrivet: 2010-03-24, 19:04 »
har sett uppgifter om en släkting som hette Johan Verner Lundström f. 1877 i ullfors.
som yrke står det wallonsmed.
med största sannolikhet så jobbade han på Ullfors jernbruk.
men dom andra släktingarna har det stått t.ex smältardräng och hammarsmed på.
kan man kallas vallonsmed fast man bara jobbar på ett vallonbruk eller har det något med valloner i tidigare släkt att göra?
28
« skrivet: 2008-02-27, 22:39 »
Jag har en skeppssmed bland mina anor. Arbetade de ombord eller i land? Vad för något tillverkade de? Finns det något register över skeppssmeder?
Min ana hette Anders Ståhlbom föddes 1754 och dog 6.2 1796 i Marieberg Göteborg. Någon som känner till honom?
MVH Ingela willman
29
« skrivet: 2002-12-03, 17:14 »
I vigselboken står det på en av mina förfäder, att han var Mästersven som yrke vid giftemålet.
Vad innebär det att vara en Mästersven?
30
« skrivet: 2012-08-18, 13:59 »
Hej!
I Göteborgs Domkyrkoförsamling B:1 sid 127 finns registrerat att Nils Almquist dör 24/4 1808. Hans yrkestitel får jag till Material Skrifen, men det kan inte vara rätt? Vad står där, och vad står det för?
-anders
31
« skrivet: 2004-11-08, 23:31 »
I Prästerståndets riksdagsprotokoll från år 1660 behandlas ett ärende där Jägmästare/Överjägmästare Nils Werre, under löfte om äktenskap, skall ha gjort en pommersk prästdotter, Gertrud Cöldilsen, med barn. (Se under Släktnamn: Werre)
Vad betyder yrket/titeln jägmästare/överjägmästare vid denna tid? Var det en militär eller en civil titel? Finns det någon förteckning över rikets jägmästare vid denna tid?
Jag tror att denne Nils Werre var i 20-årsåldern 1660. Är det möjligt att ha nått en sådan yrkestitel vid så unga år?
32
« skrivet: 1999-01-04, 09:51 »
Min släkting Timotheus Salthén omnämns i flera kyrkböcker som jägerifiskal. Vad innebär det?
33
« skrivet: 2014-06-25, 23:44 »
Ett inlägg flyttades till Släktnamn » Övriga släkter - H » Hedelund.
34
« skrivet: 2003-04-03, 18:15 »
Jag undrar vad yrket silverarbetare innebär,
jag har en person i mina papper som jobbade som
sådan i Solna.
Alltså inte silversmed, lärling, utan rent och slätt silverarbetare?
Vad var det för företag som låg i Solna(stockholm)
och vad tillverkade dom för något.
Är det någon som vet detta eller vet var jag skall
leta.
Tack på förhand. Lotta K
35
« skrivet: 2010-11-22, 06:27 »
Johannes församling. Födelseboken: 12/4 1770 PETER. Föräldrar: Sprutlagare PETER KORTHUS och dess Hustru BRITA JOHANSDOTTER. Testes: Timmermannen Michäel WAHLBERG, bilpackaren N. ANDERS STENBERG, Betjenten NILS LUNDQVIST dess hustru CHRISTINA WAHLBERG, Madam ANNA MARIA GRUF, pigan ANNA BERGSTRÖM, döpt af adj: Comminister Herr Magister JOHAN RAHM.
Vad gjorde en bilpackare?
Har det med bila att göra? Hanterar han en yxa?
36
« skrivet: 2012-09-18, 23:04 »
37
« skrivet: 2011-10-21, 16:26 »
Schäferväktare; se Schäfer.
38
« skrivet: 2006-05-15, 19:38 »
Hej !
Har stött på ett egendomligt yrke som jag tidigare aldrig hade hört.
I min släktforskning har jag en person nämligen:
Nils Hansson född 1839-10-04 Nr 10 Hytteberga, Skurup s:n, denne person står det i hfl att hans yrke skulle vara SCHÄFER.
Källa:
Skårby AI:6 hfl 1875-1880 sid 93, GID1353.5.22500
Skårby AI:7 hfl 1880-1885 sid 98, GID1353.6.47700
Tacksam om någon kan hjälpa mig med detta.
Mvh / Torgny
39
« skrivet: 1999-03-14, 12:45 »
Finns ngt. sorts sökbart skråväsen för sadelmakare under senare halvan av 1700-talet? jag har en sadelmakare ANDERS CARLSTEN f. i Västerås 5/5 1764. Han flyttar till Örebro som sadelmakargesäll 20/8 1784 och kommer till Norberg (U) från Örebro enl. hfh. 1796. Där blir han Sockensadelmakare, en syssla som senare även sonen Jan Eric Carlsten har. Jag har inga anor bakåt på Anders Carlsten och vill gärna ha hjälp med det. (Har hittat någon med detta namn i Västerås men kan inte koppla ihop dem). Möjligen har han en syster, Anna Cajsa. Hälsningar Gudrun
40
« skrivet: 2002-03-28, 23:17 »
Hej!
Jag undrar vad en rådman gjorde? I min släkt så har vi en Sven Widström som var färgare och rådman.
Enligt SAOB så var en rådman följande:
BETYDELSE: titel för de (efter 1948 alltid lagfarna) personer som jämte borgmästaren bilda magistraten i en stad (o. som jämte borgmästaren o. i vissa fall asses sorer äro domare i rådhusrätt);
BETYDELSE: förr om vald medlem av rådet i en stad l. om bisittare i gruvrätt. Illitterat rådman, om förh. före 1948: icke lagfaren ledamot av magistraten.
Jag undrar om det finns någon som vet mer vad en rådman gjorde. Finns det några speciella arkiv där man kan följa besluten som borgmästaren och hans rådmän gjorde?
Mvh Andreas Wikström
41
« skrivet: 2003-02-22, 09:41 »
Vad gör en restauratris? Är det någon som vet?
Mvh Marie
42
« skrivet: 2009-10-21, 23:17 »
Ett inlägg av Bengt Dahlbeck har i samråd med frågeställaren flyttats till Källor » Herdaminnen » Visby stift.
43
« skrivet: 2007-06-05, 22:23 »
Anbytarvärden!
Nu har det enligt yrkeslistan varit ett inlägg varje dag de tre senaste dagarna under kyrkoherde. Men ingenting har synts här!
Mvh
Leif Hedberg
44
« skrivet: 2000-08-06, 23:34 »
Har hittat en släkting från 1700-talet i Varberg och som benämns pråmkarl. Vad sysslade en sådan man med?
45
« skrivet: 2012-07-16, 20:48 »
Har sett beteckning President på ett antal personer bosatta i Göteborg i början på 1600-talet. Vad skulle den titeln betyda? Något juridiskt?
46
« skrivet: 1999-09-04, 20:24 »
Jag hittade titeln Possessionaten, vad betyder ordet?
MVH Britt-Mari Johnzon
47
« skrivet: 2005-06-06, 17:04 »
På den nya Kungsholms skivan har jag hittat min mormors mor Alma Eleonora Larsson som bodde på Kungsholmen.Där står det att hon är polererska,min fråga nu är vad man kan ha polerat på denna tiden?. Nu använder man väl inte den titeln.Troligtvis så arbetade hon även på Kungsholmen.Är det någon som kan svara?
Mvh Anki Gustafsson
48
« skrivet: 2001-04-29, 14:02 »
Vid forskning kring släkt i Algutsrums socken på Öland har jag påträffat denna märkliga titel i byn Hult. Jag tycker mig någon gång ha läst att det faktiskt fanns odlingar av kardborrar för användning inom textilindustrin. Tyvärr har jag glömt var jag läste detta. Kan det möjligen vara hos Linne?? Kan han ha tagit initiativ till sådan odling under sin öländska resa? Vet någon något om detta?
49
« skrivet: 2012-01-03, 09:56 »
Startar upp ett nytt ämne som kanske står bland frågor om drängar.
En undran om pigor i hfl:
9 av 10 så står det pigor utan efternman och då undrar jag varför.
Var dem så lågt ställda i hierakin att efternamnet var oviktig när prästen skrev ner hushållet.
Söker en piga Catharina som tjänstgjorde åren 1767-1771 i Qvallsta gård Östuna som flyttar med sin oäkta son Jan till Stockholm.
Vill gärna veta pigan Catharinas efternamn men tydligen förgäves.
Någon som har tips om att hitta pigans efternman?
Mvh Mikael Wennersten
50
« skrivet: 2001-10-29, 17:39 »
År 1781 dopvittnade ombudsmannen Nils Forsner.
Vad gjorde en ombudsman ?
51
« skrivet: 1999-02-13, 20:18 »
I Lidköping har vi en gata Nålmakaregatan, någon bra beskrivning av vad Nålmakare var för yrke har jag inte funnit. En förklaring som jag hört är att det var ett äldre namn för Körsnär, men i uppslagsböcker är inte detta medtaget.
Är det någon som stött på yrket Nålmakare.
52
« skrivet: 2010-01-15, 09:48 »
Hej,håller på och forskar på Malmöhus
Då dyker yrkesnamnet Stadsmätare upp
vad gör han?
Tacksam för svar
BoBo
53
« skrivet: 1999-06-20, 22:56 »
Är det någon som känner till vad en mältare gör? Jag har stött på en Mattias Karlsson (f 1856) som enligt husförhörslängden var mältare i Gävle i slutet av 1800-talet. Jag har dock inte lyckats utröna vad en mältare egentligen sysslar med och skulle därför vara mycket tacksam för lite hjälp på traven.
54
« skrivet: 2000-04-26, 11:50 »
Vet någon vad en månadskarl gjorde.
Har hittat benämningen månadskarl som titel på en man som gifte sig i Gustafs i Göteborg.
55
« skrivet: 2004-09-18, 16:04 »
En amerikansk kontakt jag har söker uppgifter om sin farfars far som enligt traditionen som lever kvar ska ha varit medlem av The King?s Musicians. Var hittar man uppgifter och medlemsmatrikel om denna sammanslutning.
56
« skrivet: 2004-08-11, 22:20 »
Söker efter min farfars far som jobbade på mejeri i Katrineholm ngn gång i början av seklet.Jag vet hans namn. Kan någon tipsa mig om var jag kan finna ex ngn typ av anställningspapper ? Jag har sökt hos en del företagsarkiv , men ej fått napp ! Skulle bli jätteglad för tips !!
57
« skrivet: 1999-03-09, 07:41 »
Medaljör.
Huggedräng.
58
« skrivet: 2005-01-23, 16:37 »
Hej.
Har hittat en ana i Göteborg som flyttade till Skara 1850. Han var Markör. Vad gjorde en sådan och var arbetade han?
MVH
Yvonne
59
« skrivet: 2007-01-06, 10:26 »
Jag har en person i min släktforskning som levde mellan 1736-1806
och ibland står det i husförhören att han är läsare eller har yrket läsare.
Men vad var det han läste, och när, och för vem?
60
« skrivet: 2002-09-06, 19:51 »
Hej,
Jag skulle vilja veta vad en lämparne gjorde. Vad jag vet var den personen till sjöss. Jag har funnit yrket i en text; När Dana i samma stund bröts av på mitten, sprungo emellertid Bystedt och Pettersson jämte fyra andra besättningsmän, eldaren Johansson, lämparne Lyche och Svensson samt jungmannen Sjöberg tillbaka till flotten på fördäck, vilken höll sig flytande, när ångaren sjönk.
Jag hoppas det finns någon som känner igen lämparne.
Maria Holmgren
61
« skrivet: 2005-12-07, 18:48 »
Kungen skriver 10 December 1674 att lotsarna var befriade från något som ser ut som 'Btbstrisningar' och 'private StinBningar'.
Vad kan det vara som lotsar var befriade från ?
Övrig befrielse såsom tex brobyggen, vargskall,rondering och tingshusbyggen kan jag tolka och förstå.
62
« skrivet: 2005-01-16, 23:27 »
En substitut var vad jag kan förstå en ersättare för präst eller klockare. Rätt ?
Kan någon mer beskriva vad en substitut gjorde och vad som krävdes av honom ? Fick han lön ?
Kan jag hitta information om en person som varit substitut i någon av kyrkoböckerna ? Kyrkans räkenskaper ?
63
« skrivet: 1999-07-22, 21:02 »
Jag söker organister, utexaminerade i Växjö under perioden 1900-1940. Var finner jag dem?
64
« skrivet: 2002-11-14, 17:56 »
Har stött på benämningen curator i min släktforskning (i Finland). Verkar ha samband med kreditverksamhet. Är det någon som vet vad curator innebär?
65
« skrivet: 2001-11-24, 12:47 »
Hur var det att vara krögare under första halvan av 1600-talet? hur är detta yrke i jämförelse med med att vara gästgivare?
Går det säga ngt om hur vanligt det var med gästgivare och krögare? X antal i en normal by eller X antal på X personer.
Tack
66
« skrivet: 2001-07-14, 21:54 »
På 1830-talet gifte sig en ana med f.d. correctionisten, drängen NN.
Vad är/gör en correctionist? Det närmaste jag tänkte på var korrektionsanstalt, dvs förbättringsanstalt eller tukthus. Var NN möjligen anställd,bedrev correction (jmfr auktionist, pianist etc) eller var han sin tids gossen Ruda, dvs en f.d. vanartig yngling som varit föremål för correction?
Mvh
Sten
67
« skrivet: 1999-08-26, 14:55 »
Min mormors farfar Lars Olsson Dahlgren lärde sig till korgmakare eller vagnmakare som det också har kallats. Han gick först som lärling i Kristinehamn, Värmland och flyttade sedan med sin familj till Karlstad, Värmland för att utöva sitt yrke. Där tog han sedan emot lärlingar hos sig. Vill gärna veta mer om detta yrke, ingen jag har pratat med känner till varken yrket eller Lars Olsson Dahlgren.
68
« skrivet: 2010-04-19, 09:01 »
Några exempel på ordets användning finns på Google. Ofta i konstellationen rådgivare och concipist. Kommer av latinets concipio som bl a kan betyda fånga upp. Jag fann det i domboken Näs häradsrätt AIa:5 sid 114 (den paragraf som börjar med Klagade Sergeanten Johan Gråberg - 6. raden). Någon sorts stödperson är det fråga om men vilket är det närmast motsvarande uttrycket i dag?
Hans K
69
« skrivet: 2001-08-19, 16:18 »
Hej,
I beskrivningen över präster i Getinge pastorat i boken Hallands historia och beskrivning (andra delen sid 145) finns följande att läsa:
Daniel Lindhult född i Stockholm 1697. Han var, då han 1740 hitkom, CATECHETA i Göteborg.
Är det någon som vet vad catecheta betyder?
Många tack på förhand
Kerstin
kerstin.jonsson + @ + mbox325.swipnet.se
70
« skrivet: 2009-04-21, 21:34 »
Vad gjorde en instrumentmakare? Att det rör sig om någon sorts instrument framgår klart men vilken typ av instrument kan det röra sig om. Är det någon som känner till något om instrumentmakare som fanns i Stockholm i sekelskiftet år 1800?
71
« skrivet: 2012-09-18, 23:03 »
72
« skrivet: 2002-01-13, 16:26 »
I mina anor förekommer en hövitsman.
Finns det någon som kan förklara vad
det är för något?
MVH Karin
73
« skrivet: 2003-01-05, 17:57 »
Vad gjorde en hökare för något? Jag fann att en av mina förfäder titulerades hökare i början på 1800-talet.
74
« skrivet: 1999-04-02, 22:04 »
Kan Swen eller någon av resandeforskarna berätta vad en häktmakare sysslade med. Saknas i Anderö och Nordisk Familjebok.
75
« skrivet: 1999-06-15, 21:56 »
Tacksam om någon skulle kunna ge mig mer detaljerad info om ovannämnda yrke, eftersom att jag har en förfader som var hovinköpare från slutet på 1700-talet och fram till 1820-30-talet. Jag har fått veta att han var kunglig uppköpare av vilt och skinn till hovet d.v.s. pälshandlare.
Frågor: Var en H.köpare anställd av kungen och ansågs det som ett fint yrke?!
76
« skrivet: 2011-05-27, 09:57 »
Min farmors mormor bor ett par år (1861-1863) i Eskilstuna och i kyrkböckerna står hon angiven som Modhandlerska. Hon heter Sofia Wilhelmina Björk.
Se Eskilstuna Kloster och Fors AIc:20 (1860-1864) Bild 30 / sid 27 (AID: v54814.b30.s27, NAD: SE/ULA/10226)
Vad gjorde en Modhandlerska?
Får bara en träff på Google, där man kan anta att hon sålde varor.
Janne
77
« skrivet: 2008-04-17, 21:43 »
Grosshandlare kallas en person bedriver grosshandel. I dagens språk används benämningen mera sällan och har ersatts av Grossist.
Under tiden kring förra sekelskiftet(1900) ansågs grosshandlare tjäna stora pengar och kunde leva flott. Benämningen Grosshandlarvilla på stora sommarhus i skärgården, lever kvar från den epoken. Yrkesgruppen grosshandlare var också mycket förekommande i gamla pilsnerfilmer.
78
« skrivet: 2012-09-18, 22:57 »
79
« skrivet: 2012-09-18, 22:55 »
80
« skrivet: 2002-11-17, 18:49 »
Jag skulle vilja veta vad yrket Glasförare innebär.
Det har förekommit i många diskussioner, men jag kan inte komma på vad det är.
Hälsn. Eivor A.
81
« skrivet: 1999-04-15, 09:29 »
Jag undrar om gelbgjutare hade ett eget skrå och i så fall vad hittar man mer om detta. Givetvis är jag även intresserad av litteratur likväl som forskning som hanterar gelbgjutare. Anledningen till mitt intresse är att enligt utsago skulle det under senare delen av 1600-talet funnits en gelbgjutare med namnet Hiller troligen invandrad från Tyskland verksam i Stockholmsområdet. Vad jag förstått är gelbgjutare en yrkesgrupp som arbetar med gulmataller som bl a mässing jfr ty gelb=gul.
82
« skrivet: 2000-07-22, 21:57 »
Vad gjorde en Gevaldige?
Jag har en anfader som hade denna titel i Jönköpng i slutet på 1700-talet.
Hälsningar
Maria
83
« skrivet: 2004-10-20, 13:49 »
Sitter med en bouppteckning från 1770 framför mig och kan inte tyda alla verktyg. Vad hade en pälsgarvare för verktyg? I denna bouppteckning finns en större mängd pälsar, skinnvagga, skavkniv, valkfat och troligen en skavbom. Vilket får mig att tro att denna man var duktig på pälsar. Men jag klarar inte av att tyda alla verktyg. Speciellt under rubriken Järnverktyg ett bekymmer till i sammanhanget är att det verkar vara skrivet på smålänsk dialekt tex. står det yl för yxa mm
MVH Marita Fagerlund
84
« skrivet: 2002-06-05, 23:44 »
Förgyllare G. Peters
I vilken stad var förgyllare G. Peters verksam omkring år 1900? Hans atelj? låg vid Östgötagatan 21.
Mvh. Johnny Riert
85
« skrivet: 2011-10-21, 16:29 »
86
« skrivet: 2001-01-01, 12:36 »
Fyrpersonalen i Sverige tycks tidigare ha administrerats av Lotsverket. Numera troligen? Sjöfartsverket. På Riksarkivet i Marieberg finns visst material såsom rullor med personaluppgifter. Emellertid tycks beslut ha fattats, att inte längre arkivera äldre handlingar. Det finns således inga personaluppgifter före omkring 1840. Själv efterlyser jag en fyrmästare Anders Alm, från 1829 verksam som fyrmästare på Örskäret i Gräsö socken. E u skulle han vara född i Tierp 1789 men kommit till Gräsö redan 1809. Han var gift med Brita Stina Olsdotter (Larsdotter?), född 1805-03-18 på Gräsö. Vet någon något om denne man?
87
« skrivet: 1999-06-13, 22:38 »
Säkerligen inget yrke, men frågan hamnar i denna kategori ändå. Frågan är vad gjorde en skallfogde?
88
« skrivet: 2003-03-12, 14:27 »
Hej
Jag har en anfader, Jonas Boman f.1734,som var gårdsfogde på Jätsberg gods.
Är gårdsfogde detsamma som rättare? Någon som vet.
Någon som känner till någon historia kring Jätsberg gods under denna tidsperiod?
Jonas Boman föddes på Jon Månssons gård och var gift med Ingegärd Jönsdotter
f. 1745 Holma gård Jät
Dom fick en son, Bengt Jonasson, som vad jag vet tog över Holma gård tilsammans med hustrun Kerstin Persdotter. Tacksam för all ev. information.
89
« skrivet: 2010-04-21, 10:34 »
Hejsan
Undrar om någon känner till födelseuppgifter för Ebba Lindkvist. Hon regisserade filmen Värmländingarna 1910 och är möjligen Sveriges första kvinnliga filmregissör.
Tacksam för svar.
Mvh, Lars-Ola, Knäred
90
« skrivet: 1999-05-18, 08:54 »
Om huggedräng: Han är en gårdssnickare som ofta är statavlönad.
91
« skrivet: 2010-01-07, 20:30 »
Det kan finnas skrivet om häradsdomare i sockenhistoriker. Särskilt om de levde till medlet av 1800-talet och senare. Jag har en sådan bok från min socken. Sedan kan det vara värt att kontollera om det skrivits något - historik eller avhandling - om den häradsrätt eller domsaga där domaren verkade. Jag har också funnit en sådan bok. Eller rättare - uppsats av en i personalen (arkivarie) vid tingsrätten.
92
« skrivet: 2002-06-02, 08:38 »
Är det någon som vet vad djäkne betyder? Det stod efter namnet på en person som levde på 1700-talet i Halland.
Mvh Astrid
93
« skrivet: 2003-05-31, 21:44 »
Täckdikare vad hadde han för syssla
något med tegelbruk att göra?
94
« skrivet: 2012-09-18, 22:53 »
95
« skrivet: 2000-04-15, 18:32 »
Vet någon vad en dagkarl sysslade med?
T.ex. Dagkarl på Ramnäs bruk.
Håkan Eriksson, Västerås
96
« skrivet: 2005-01-30, 09:33 »
De stora cirkusarna och cirkusfamiljerna har kartlagts av Arne Wåhlberg och Anders Enevig, men det har också funnits många mindre. De mindre cirkusarnas historia har inte skrivits ännu och det är svårt att finna uppgifter om dem.
Cirksuarkivet i Abrahamsberg har inte mycket material för den period, som intresserar mig
ca 1900 - 1920, då mina släktingar var verksamma.
Mina farföräldrar var cirkusartister och farfar skall vid något tillfälle ha varit delägare i en cirkus.
Jag vill gärna komma i kontakt med cirkusforskare. Förhoppningsvis kan vi utbyta erfarenheter och uppgifter.
Torsten
97
« skrivet: 2010-02-28, 19:18 »
Nu har jag läst en del inlägg om s.k. båtsmän (vilket ju har med marinen/flottan,sjövärnet att gör (tror jag?)! Men jag är uppvuxen med yrkesgruppen båtmän (från lotsplatsen Vinga-Göteborg) dvs dem som förde lotsarna ut till fartygen och tillbaka till lotsstationen, med lotsbåtarna. Jag har upplevt dessa män under hela min uppväxt, men aldrig vetat om de t.ex. hade någon speciell utbildning eller hade någon licens eller likanande.
Vissa blev senare genom både praktik till sjöss och navigationsskola och lotslärlingskap; kronolotsar. Andra (de flesta) fortsatte livet ut som båtmän. Det måste ju finnas båtmän fortfarande idag, även om jag inte känner till något lotsningen efter 1970-talet då min far pensionerades, och då undrar jag naturligtvis, för ingen får ju längre var outbildad...vad krävs av en båtman idag (ska han eller hon ha någon form av skeppar utbildning (?) eller annan navigations utbildning? Jag tor inte det var aktuellt då när jag växte upp?!
MVH Steve
98
« skrivet: 2001-09-07, 12:21 »
Hej! Vad hade en person som titulerades för Bryggmästare i början av 1950 talet för uppgift- ansvar och utbildning.
99
« skrivet: 1999-03-20, 15:30 »
Jag har ett par släktingar som var brukspatroner, vad exakt gjorde de?
100
« skrivet: 2010-11-22, 09:17 »
Hej,
I skilsmässokprotokoll från år 1634 i Lunds domkapitels handlingar över äktenskapsmål stöter jag på en borgare i Falkenberg som bär titeln Bruchschniider. Vet någon vad detta är? Det skrivs att han utförde sitt ämbete med stor konstnärlighet. (Dessutom extraknäckte han som fältskär)
Alla tips mottages med stor tacksamhet!
Andreas
101
« skrivet: 2009-02-03, 20:35 »
Kan någon hjälpa mig med vem som var brandmästare i Gamla stan, Stockholm åren mellan 1790 och 1800.
Mina släktingar kom från Stralsund och slog sig ner på Söder i Stockholm där de försörjde sig som sidenbandsvävare. Hela familjen blev ihjälslagna utom en son som så småning om dyker upp som brandmästare i Karlstad och heter Då Johan Natanael Backman. Han kan ha hetat Backman som barn eller blivit adopterad och fått namnet Backman.
Mycket tacksam för hjälp
Bengt Sjöholm
070-538 13 46
102
« skrivet: 2012-09-18, 22:50 »
103
« skrivet: 2001-04-30, 11:40 »
Boktryckeri
104
« skrivet: 2000-07-21, 21:01 »
Har en anfader som var bildhuggare i slutet av 1700-talet på Sinclairsholm. Vad gjorde en sådan? Han kan knappast ha varit konstnärligt utövande, då det knappast var tid och plats för en sådan där. Vad högg han?
Margareta Hartelius
105
« skrivet: 2000-05-14, 11:02 »
Av alla spännande yrken som jag sprungit på i mitt letande efter mina förfäder kittlar min farmorsmormorsmormorsfars min fantasi mest!
Om Carl Öfverman vet jag bara att han levde på 1700-talet, han gifte sig i Bromma 23/11 1766
med Anna Larsdotter och att han var trädgårdsbetjänt - vet någon vad en sådan gjorde?
106
« skrivet: 2004-01-27, 22:08 »
Vet någon vad en Hofkakeribetjänt gör? Han fanns ca 1860 i kvarteret Cassiopeja hus 9/3 i Storkyrkoförsamlingen,Stockholm
Hälsningar Siv
107
« skrivet: 2010-10-26, 07:29 »
I en födelsebok står som rubrik förlovningsbiträde och i kolumnen under Ex. Vad betyder orden i detta sammanhang? Man kan ju gissa på något externt biträde vid förlovningen men det kanske har en speciell betydelse?
Kerstin Cewers
108
« skrivet: 2008-11-11, 17:37 »
I Ramnäs hfl 1856-1865 har jag funnit noteringen Barnhuspensionär på två av familjens barn.
Vad innebär det?
Mvh
Inger
109
« skrivet: 2011-10-21, 11:27 »
Farmaceut är en person som efter vederbörliga studier har till yrke att bereda läkemedel; se Apotekare.
110
« skrivet: 2008-04-08, 22:43 »
I Sveriges befolkning 1900 fann jag en Vilhelm august Vallenius född 1867 i Finland. Han var anfångare i Grava Värmland.
Nu kan man fråga sig vad en Anfångare gjorde?
Ann-Mari
(Meddelandet ändrat av ines den 09 april, 2008)
111
« skrivet: 2012-07-11, 14:49 »
På några gravstenar har jag sett förkortningen H.Hv. t.ex.
H.hv. Folkskolläraren O. Håkansson etc eller H.hv. Hemmansägaren Larses Johan Larsson.
Det verkar vara en hederstitel, men vad betyder den? De båda nämnda dog båda vid sekelskifter 1900 och är begravda på Stora Skedvi kyrkogård i Dalarna.
Leif Olofsson
112
« skrivet: 2011-03-03, 17:31 »
(Tänkte först lägga detta under Läshjälp, men tror det passar bättre här.) Ur Tanum DB 1727 (C:1 p 154):  Juni 1. frå Rörwijk _______ Sifwer efter långligt elände död d. 26 Maj. 54 åhr gammal Vad står det mellan platsen och namnet? Taget bokstav för bokstav tolkar jag det som Brotfälln. Det har en ytlig likhet med Rusthålln, men det tydliga B och f talar emot det. SAOB har under BRÅTE bl.a. den äldre betydelsen af fällda träd uppkastad (tillfällig) förskansning (i skogen), förhuggning; ofta i uttr. fälla, hugga bråtar l. en bråte, med referens till Olaus Petri ca 1540. Kan bråtfällare ha varit ett yrke? (Meddelandet ändrat av acb 2011-03-03 17:32)
113
« skrivet: 2009-07-05, 18:37 »
Har stött på en som beskrivs som Vandringsman delvis i sällskap med Kringvandrande Piga.
Vad ska man lägga i dessa båda beskrivningar? Är det lika med luffare?
114
« skrivet: 2012-09-18, 23:08 »
115
« skrivet: 2012-09-18, 23:07 »
116
« skrivet: 2011-10-09, 13:24 »
Jag söker hjälp til betydningen av ordet Sedelresande i innflyttingsattest beroende i Strömstad fs
Fremkommer i GID 950.36.98300, bild 98 av 360 i innfl listen HII:4 1786-1793
117
« skrivet: 2009-01-07, 16:31 »
Hej
Jag håller på och forskar på Gotland
Stöter på namnen Rökar och Räkar
är det samma som Drängar
Tacksam för svar
BoBo
118
« skrivet: 2007-05-02, 06:38 »
Hej!
Dessa ord kan väl inte kallas yrken, men jag visste inte var jag skulle fråga.
Har nyligen sökt en del i Dalarna och såg många personer som var utfattiga och andra som var fattighjoner. Vad var skillnaden?
Mvh, Ulla i Calif.
119
« skrivet: 2006-03-11, 00:12 »
Vad var en Gamble? Har stött på denna titel i Bohuslän Högås sn på slutet av 1690 talet
Inger
120
« skrivet: 2011-09-25, 12:07 »
Jag undrar över ortnamnet Färjkarlsbo i Folkärna socken. Skrivs bl a Färgkarlsbo,Fäljkarlsbo och Färjkarlsbo. Det talas om en färjkarl som arbetade vid Utsunds färja
men skulle också kunna syfta på annat. Har ej hittat någon färjkarl, inte heller någon fälgkarl men däremot en bälgmakare.Gården ligger i skogen nära Rosshyttan i Västerfärnebo socken.
121
« skrivet: 2001-08-16, 00:23 »
Hej
Har vid ett flertal tillfällen stött på yrket Skarpskytt. Vad är det?
I början av 1700-talet även Bösskytt. Kan detta vara samma ?
Tacksam för svar
Gunilla D.
122
« skrivet: 2002-05-21, 23:02 »
Har en förfader som refereras till som f.d sappören Pantzou. Vad är en Sappör???
123
« skrivet: 1999-04-07, 18:15 »
Hej
Enligt Svenska Adelns Ättartavlor ska FREDRIK Stierncreutz ha dött på regementsmötesplatsen Ränneslätt den 10/ 6 1869.
Finns det något mer att hämta i något arkiv?
Med vänlig hälsning
Johnny Nyberg
124
« skrivet: 2000-01-16, 18:54 »
En av mina förfädrar, soldaten Andreas Scheding / Lagon, benämns rotemästare. Vad är detta, vilken position i armén hade han?
125
« skrivet: 1999-02-01, 20:45 »
Vad var en Mäsqvetare? Det verkar vara en militär titel, stämmer det. Tacksam för hjälp.
126
« skrivet: 2002-01-17, 10:07 »
Finns det någon förteckning över livgardister på 1800-talet? Jag är intresserad av en person som hette Gilius Riddarström, född 4 februari 1801. År 1837 omnämns han som före detta livgardist. Han bör rimligtvis ha varit vid gardet på 1820-talet. Det skulle vara intressant att veta vilken roll Livgardet hade vid den här tiden. Var det ett elitförband? Finns det betygsböcker för de enskilda livgardisterna?
127
« skrivet: 2005-04-16, 12:16 »
Hej!
I en tryckt släktutredning hittar jag uppgiften att Elisabet Markman (född okring 1780) var dotter till konstapeln Johan Markman och Hanna Andersdotter. Jag skulle gärna veta vad beteckningen 'konstapel' vid denna tid i denna trakt kunde ha betytt. Om han skulle ha varit ett slags polis: hur stor var i så fall en tjänstedistrikt för en konstapel i skånska landsbygden? Och hur stor var konstapelns auktorität och sällskapligt anseende?
Med hälsningar från Tyskland
Walter
128
« skrivet: 2004-02-28, 22:31 »
Hej!
Anders Rosenstråle
F.14 Jan 1786,Glimåkra(L)
D.29 Apr 1843,Kilinge Nr. 5, Glimåkra(L)
Han var carabinier.
Vad är det och vad gjorde en carabinier?
Är det ett franskt ord?
Mvh, Anne-Lee Wilson
anne-leewilson@telia.com
129
« skrivet: 2004-12-06, 09:30 »
Känner någon till något om denne man eller vet litteratur som kan tänkas beröra honom, eller andra utländska karoliner?
Karolinen turken Petter Paul Wulff (född 1629 i Belgrad, Serbien eller Ungern, död 1725 i Reftele sn, Sverige) Han var född turk, dvs muslim, men antog sedermera den kristna religionen. Kom i fångenskap under Gustaf Horn i Ungern. Övergick i svensk krigstjänst redan 1659. Blev sedermera fänrik vid Jönköpings regemente. Var med vid Poltava och hamnade i rysk fångenskap, men hemkom 1722.
Jag har enbart hittat information om honom i Genealogisk tidskrift band 4 (årg. 1955-57), s 77.
130
« skrivet: 2006-07-09, 19:20 »
hej
är det någon som kan tala om skillnaden mellan
livdrabant och stånddrabant.
så som jag har läst så skötte stånddrabanterna
den yttre vakthållningen på kungliga slottet
som högvakten gör idag,och i processioner
ungefär som riksdagen öppnande.
medan livdrabanten var kungens personliga
vakter ungefär som livvakter i dag.
hur många var dom på gustaf III tid
hälsningar
robert
131
« skrivet: 2004-10-13, 22:06 »
Hej!
Jag har idag i en GMR för Strömsholms Kompani år 1861 i Västmanland hittat detta yrke. Har försökt att slå upp Disinitions Korpral överallt men hittar inget. Är det någon som vet?
Maud
132
« skrivet: 2002-03-21, 20:59 »
Vad gjorde en auditör vid Jönköpings regemente.
133
« skrivet: 2012-10-06, 13:33 »
I Kimstads födelsebok 1811 - 1850 sidan 107(199) den 17 November Wilhelm har pappan ett yrke som jag tolkar till KRÖNERSBRUK. Har Googlat på ordet utan att få träff. Finns det någon som kan tyda vad det står.
134
« skrivet: 2010-04-13, 12:51 »
Kan någon hjälpa mig(nybörjare) att tyda ett yrke(?) från övre ullareds husförhörslängd 1769-1776 sidan 122? I det nedre vänstra hörnet vid Petersberg, står det framför Nils Törnells namn något som kan läsas som Scholselle eller något liknande??
135
« skrivet: 2011-02-23, 09:01 »
Har måna smeder i släkten Här är en men kan inte tyda namnet som är överstruket. Han kallas för smeden i Pataholm 
136
« skrivet: 2009-11-10, 09:39 »
I Tryserum 1851 gifter sig
Anders Gust Olofsson Bråttom med Anna Lotta Andersdotter den 10/11 1851
Enl EI:1 sid 57.GID 166.46.94400
Som kommentar står på slutet: ..med muntligt tillstånd af Brudens fader, Sloplana?? Anders Svensson
Har försökt tyda titeln på fadern,. men ej lyckats. Kan någon hjälpa
Han verkar till vardags vara torpare/brukare.
Stort tack för hjälpen
Anita
137
« skrivet: 2011-03-01, 18:31 »
Dragon Pehr Hall i Västerstad (M) AI/23 1830-1832 sid 41 det står något om nr 3 Överste så något som jag ej kan tyda. Undrar vad det betyder, om jag nu har sett rätt.
Tacksam för en förklaring av någon.
Mvh Anita
138
« skrivet: 2011-12-16, 15:35 »
Finns någon som kan tyda vilken titel som står efter det överstrukna Inhyses ? Förefaller helt osannolikt att det skulle vara Husägarinna. Vidare, vad betyder tecknet som prästen skrivit före namnet ? 
139
« skrivet: 2012-11-02, 10:13 »
Kan jag få hjälp med texten i Veinge CI:1 sid 1 första stycket? Vet att det rör Antonius Markman den första som döptes in Veinge kyrka.
140
« skrivet: 2011-03-28, 03:35 »
Hej Om jag tolkar texten rätt på dottern Maria född 3/4 1695 (datum i senare hfl): Dom Quasi modo geniti (1:a söndagen efter påsk), Segerand Nils Hurtig dotter Maria född ... ... ? Det jag först undrar över var är hon född, kan inte riktigt se vad det står? Det andra är var kan jag hitta några uppgifter om denna soldat Segerant Nils Nilsson Hurtig i Nås, Dalarna? Han dog 1720, kan vara föd 1662? Nås-C-1-1674-1742-Bild-34-sid-30 Nås-AI-2-1702-1735-Bild-22-sid-32 Mvh Roger 
141
« skrivet: 2011-02-16, 19:05 »
Vet någon vilka de EJ namngivna på fotografiet är? De namngivna är min farfarasfar Ernst hans bror Edvard samt deras far Jonas Arnström. 
142
« skrivet: 2007-07-01, 09:19 »
Göteborgs Hospital 1922 Är det någon som vet mer om denna bild? Troligen ett klassfoto på en sjuksköterskeklass vid deras examen 1922. Min farmors syster Gunhild Kristiansson är längst uppe till höger (f. 1895, jun - d. 1979, 27 okt). Vad jag sedan vet jobbade hon resten av livet som sjuksköterska i Göteborgstrakten. Men var och hur......... Och känns några av de andra personerna igen? Det jag vet är att hon på äldre dar bodde i Mölndal. Nytt försök med kompleterande bild. 
143
« skrivet: 2011-01-15, 16:51 »
Vet någon om var denna bild är tagen och om möjligt vilka som är på bilden detta fotografi satt på väggen hemma möjligen kan det var någon släkting till mig, Fönstren i bakgrunden har ett ovanligt utseende inte samma på alla våningarna Tack på förhand Med vänlig hälsning Ingvar Nilsson 
144
« skrivet: 2006-11-23, 12:13 »
Jag under om det finns någon som har upplysningar om en myntmästare vid namn (Kristiern eller Krister???) Didrick. Jag skulle vilja veta om hans anor i Sverige (namnet låter ju tyskt?)dödsdatum är det enda jag vet och detta är 1527 06 13. Dottern kan ha hetat Birgitta Kristiernsdotter eller Kristersdotter Vasa tillhörde således Vasaätten och hon var kusin med konung
Gustav I Vasa. mvh Ebba.
145
« skrivet: 1999-06-13, 21:45 »
Jag undrar om någon känner till skådespelerskan Angelique. Hennes riktiga namn var Angelina Maria Axelsdotter och hon var född 1862-04-24 i Hogdal(O), men uppvuxen i Kila(S). Den 28/5 1892 flyttade hon från Söderhamn till Storkyrkoförsamlingen, Stockholm. Där utbildade hon sig till skådespelerska. Som sådan var hon verksam i Ryssland och senare i Lousanne, Schweiz. I Lousanne var hon gift med en turkisk bankir vid namn Vernodacki. Hon avled sannolikt omkring 1949. Hon lär ha varit mycket framgångsrik som skådespelerska och ha fört ett spännande leverne.
Vem vet mer om Angelique Vernodacki? Kan någon tipsa om var man kan finna uppgifter om skådespelerskor, (födda eller utbildade i Sverige alternativt verksamma i Ryssland eller Schweiz)?
m v h Claes Åkerblom
146
« skrivet: 2012-04-11, 23:55 »
Hej!
Har en fråga (kanske är ni för unga) det fanns i man som bodde i Göteborg (Masthugget) som kallades Film-Bengt Bengtsson eller något sådant han medverkade även i en del filmer som spelades 1910 - 1915 här kommer filmer som han har medverkat i.
Var kan jag hitta några av dessa filmer (eller stillbilder ur filmerna) och även bilder på Film-Bengt Gustaf Bengtsson (26.09.1878 - 1951) Skådespelare, fotograf, biografmaskinist m.m. Född i Borås.
Började arbeta med film 1904 och blev känd som Film-Bengt.
Filmer
1912 Agaton och Fina A
1912 Dödsritten under cirkuskupolen A
1912 Laban Petterkvist tränar till Olympiska spelen A
1915 I kronans kläder A
1916 Bengts nya kärlek eller Var är barnet? A
1916 Calle som miljonär A
1916 Calles nya kläder A
1916 Fången på Karlstens fästning A
1916 Högsta vinsten A
1916 Svärmor på vift A
1916 Trägen vinner eller Calle som skådespelare A
1917 Förstadsprästen Elektriker
1917 I mörkrets bojor A
1918 Mästerkatten i stövlar A
1918 Nobelpristagaren Elektriker
1918 Storstadsfaror Elektriker
1919 Hemsöborna Elektriker
Ingvar Nilsson nilsson@oosf.se
147
« skrivet: 2008-03-04, 14:25 »
Har hittat en Dorotea Elisabet Westerwijk gift med trumpetaren Nils Skytte, de får en dotter Christina Catharina 1725-06 i Prästnäs, Järeda sn.
Vet någon något om några Westerwijk?
stora förhoppningar
Ulla
148
« skrivet: 2009-11-05, 21:18 »
Mästersmeden Pär Ersson Risman i Nishyttan, Stora Tuna. Han ska ha fått en dotter den 25 januari 1680 döpt till Elisabet.
När dog han och vad hette hans hustru?
Mvh Börje Abramsson!
149
« skrivet: 2009-06-16, 10:15 »
Det finns en snickare Sven Odström f. 1723 bosatt på Rector Cronas gård i Skara Landsförsamling enligt husförhörslängden 1759-1766. Jag har inte kunnat finna ut varifrån han kommit dvs var han är född. Han är gift med Brita Bengtsdotter som senare ändrar sitt efternamn till Brita Otter (alt. kan det vara en ny kvinna). Eftersom jag vet att en anfader Paul Odhström tar detta efternamn i samband med att han kommer från Odh socken till Skara för att studera undrar jag om möjligen Sven är en äldre bror eller om namnet är en tillfällighet.
150
« skrivet: 2001-07-29, 10:26 »
Jeg søger efter slægten Lönngren fra Ekeberg/Kosta i Småland. Min ane hedder Gundhild Maria og er født d. 15. marts 1891 i Ekeberg. Faderen hedder Johan Lönngren og var politibetjent, moderen hedder Vendela ...?
151
« skrivet: 2006-09-07, 15:21 »
Jag har sett att det finns en otroligt massa kunskap på detta forum och undrar därför om ni skulle kunna hjälpa mig att nysta upp släkten lod med startpunkten min mormors morfar
Gustav Wilhelm Lod
f.1842.8.10 Adelsö, Stockholms län, Uppland,
Yrke: Torpare
Gift med Kristina Sofia Dahlin f.1852
Bio Son: f.1878 Johan Wilhelm Ferdinand Lod
Ekerö, Stockholms län, Uppland
Foster Son: f.1880 Karl August Ehrnfrid Lod
Ekerö, Stockholms län, Uppland
Bio Son: f.1881 Knut Rudolf Waldemar Lod Ekerö, Stockholms län, Uppland
Bio Son: f.1884 Karl Gustaf Lod
Ekerö, Stockholms län, Uppland
Dotter: f.1887.8.11 Maria Viktoria Ingeborg Lod
Ekerö, Stockholms län, Uppland
152
« skrivet: 2010-09-21, 16:31 »
Hej!
Finns det någon präst som har verkat i Göteborg runt förra sekerlskiftet vid namn G. Lennmark el likn.? Enl lysnings- o vigselbok för Göteborgs domkyrkoförs. E:16 (1899-1093) sid.75, ska min farfar och farmor ha sammanvigts av en V.pastoratsadj G. Lennmark. Finns det i så fall några fler uppgifter om denne prästman? Tacksam för svar.
Mvh Lasse
153
« skrivet: 2011-08-10, 19:34 »
Lanér i Karlshamn
söker efter människor med namnet Lanér i karlshamn, som ska vara släkt med min farfar gustaf fredrik Alderlöf född karlsson, som ska ha haft en glass fabrik på den tiden farfar var barn och tom på min pappas tid som är född 1944. Min farfar ska vara släkt med dessa lanér familjen, nån som känner till någoting om dem? åsa
154
« skrivet: 1999-12-20, 13:45 »
Hej!
Min anfader Johan Haumbler var häradshövding och assessor i början av 1700-talet. Då antar jag också att han måste ha studerat någonstans, men vart och när. Har inte hittat honom i någon matrikel. Kan någon hjälpa mig. Hans far skulle ha hetat Humbla, men mer än så vet jag inte.
MVH!
Carolina
155
« skrivet: 2008-06-17, 21:00 »
Hej Torsten!
Jag lägger ut tre generationer på det jag med olika släktforskare fått fram!
Vänligen, Ove!
Tabell 1
Björn Michaëlis Bero. Kyrkoherde i Söderala (X), 1555-. Född omkring 1520 (Jan Tengelin). kh i Söderala 1556, 1571 Bero Michaelis (Björn Mickelsson) nämns som kyrkoherde i Söderala tidigast 1555 som 'her Biörnn i Söderale', och tjänade där ännu 1576. Allmogen i Söderala lämnade 1574 in en skrivelse, daterat 6/8, till kung Johan, där de redogör för hur 'vår körkeherde såsom vi havom är en sjuk, lamade man så att han förmå intet stå prästembetet före, så äro vi fattige skattskyldige men ganska bönfallandes till eders K. N. att eders nåde ville gunsteligen unda och efterlåta oss fattige undersåter denne man herr Peder Larsson för vår lärare och körkeherde dock i så måtto begäre vi, att den gamle skall ingelunda bliva utskuten, utan han och hans hustru skola hava sina födo på prästeborde så länge de leva, och den gamle förmå ingelunda stå prästeborde före det som nu görs storligen behov'. Om herr Peder sägs också att han är 'gamla prästenom och bönderne väl till tycke den som kan ock se på prästeborde'. Trots denna vädjan utsågs i stället Jonas Andreae (Jo[e]n Andersson) till ny kyrkoherde. Herr Joen hade sannolik tillträtt redan 1577, att döma av beseglingen av tiondelängden (...).
Prästerskap i Norrala pastorat, Hälsingland, fram till 1600-talets mitt samt kyrkoherdar i Söderala pastorat 1555-1656, Släkt och Hävd 1990:4, s. 175:
Gift omkring 1540 i Arbrå (X) (Jan Tengelin)
Barn:
Andreas (Anders) Beronis (Björnsson). Född omkring 1540 i Bollnäs (X) (Gert Ståby). Död 1600-02-20 i Prästgården, Enånger (X) (Stefan Jernberg). Se tabell 2, s .
Laurentius Beronis Helsingus. Född 1550 i Arbrå (X) (Jan Tengelin). Död 1603-07-31 i Stora Kopparberg (W) (Stefan Jernberg). Se tabell 5, s .
Ericus Beronis Helsingus. Född omkring 1560 i (Y) (Stefan Jernberg). Död 1624 i Odensvi (U) (Stefan Jernberg). Begravd 1624-03-18 i Odensvi (U) (Stefan Jernberg). Se tabell 13, s .
Martinus Olai Helsingus. Född 15... Se tabell 14, s .
Tabell 2 (generation 1)
(Från Tabell 1, s )
Andreas (Anders) Beronis (Björnsson). Kyrkoherde i Enånger (X) 1570-1600. Född omkring 1540 i Bollnäs (X) (Gert Ståby). Andreas Beronis är en latiniserad form av namnet Anders Björnsson. För uppgifter om honom och hans åtminstone fem barn , se U. Sikeborg: I Uppsala stift från 1593, Släkthistoriskt Forum 1994:4. kyrkoherde i Enånger 1570-1600, d. 1600 20/2, enligt gravstenen. Herr Anders anhöll på 1570-talet (?) om stadfästelse på det hemman Boda, Enånger, som han inhandlat (möjligen omkring 1571), och som ersättning för detta givit sin egen jord. Han erhåller 1584 15/7 kungl. brev på tre års frihet för sitt hemman Högbo om 57 mål jord [Hälsingl. handl. 1584:3]. 1586 representeras han av en Jon Larsson i Arnön, Rogsta socken, betr. den jord han köpt i Tosätter och senare använt för att byta till sig en del av Bodahemmanet [Edling, sid. 134f] - möjligen hade herr Anders släktanknytning till Arnön (jmf sonens tillnamn Arnaesius). En handskrift av herr Anders dat. 1586 16/10 åberopas 1638 vid Enångers ting i ett ärende om stomsänget [dombok 1638, f. 240v]. Efter dennes död uppstod en tvist om hans gravställe [Flintenberg II:68]. Ett skåp, som tillhört herr Anders och som hade hans namn inskrivet, skadades vid en flyttning av ättlingen Lars Larsson i Norrala omkring 1860, enligt släkttraditionen. Död 1600-02-20 i Prästgården, Enånger (X) (Stefan Jernberg).
Gift med Brita Olofsdotter. Född 15,, (Ancestry). Död 1601-07-18 i Enånger (X) (Ancestry).
Barn:
Olaus Andreae Helsing Enangrius Boldnaesius Arnaesius. Född beräknat 1568 (Urban Sikeborg). Död 1649-12-23 i Prästgården, Bollnäs (X) (Urban Sikeborg). Begravd 1650-01-01 i Bollnäs kyrka, Bollnäs (X) (Urban Sikeborg). Se tabell 3, s .
Daniel Andreae Beronis (Berg). Född 1582 i Enånger (X) (Gert Ståby). Död 1653 i Prästgården, Bergsjö (X) (Urban Sikeborg). Se tabell 4, s .
Anna Andersdotter. Född 15.. i Enånger (X) (Ancestry).
Abraham Andreae. Född 15.. i Enånger (X) (Ancestry).
Anna Andersdotter. Född 16.. i Enånger (X) (Ancestry).
Gabriel Andreae. Född 16.. i Enånger (X) (Ancestry).
Justina Andersdotter. Född 16.. i Enånger (X) (Ancestry).
Erik Andreae. Född 16.. i Enånger (X) (Ancestry).
Tabell 3 (generation 2)
(Från Tabell 2, s )
Olaus Andreae Helsing Enangrius Boldnaesius Arnaesius. Skolmästare, kyrkoherde, prost o magister. Född beräknat 1568 (Urban Sikeborg). Student 1595 (källa: 1993) Skolmästare 1600- Gävle gymnasium, GÄS (källa: 1992) Kyrkoherde 1610-1649 Bollnäs pastorat, HÄL (källa: 1993) Blomberg berättar: Trettioåriga krigets kyrkoherde var Herr Olaus Andreae, även kallad Mäster Olof, som efterträdde Mar cus Nicolai (Herr Nils' son) år 1609 [sic] och stannade till sin död år 1649. Efter studier i Upsala och en tids kaplantjänst var han några år rektor i Gävle, innan han blev utnämnd till pastor och sedan även prost i Bollnäs. Mäster Olof var en mäkta lärd man, enligt egen upgift t. o. m. kallad till 'en profession' i Upsala, och utgav flera teologiska skrifter, bl. a. över Uppenbarelseboken. - Född i Enånger skrev han sig först Enangrius men senare oftast Boldnaesius. Han börjar rätt blygsamt med 2 drängar och 5 pigor (1610), men redan 1613 skattar han för 4 drängar och 8 pigor och 1622 äger han 4 hästar, 31 nöt, 37 får [s. 158] och lika många getter samt 19 svin och utsår på sina åkrar ej mindre än 13 tunnor säd. [Blomberg, J. Erik: Bollnäs, Del 1, Historia (Bollnäs 1958), s. 157f] Jordinnehav omkring 1635 Lenninge gård, Bollnäs sn, HÄL (källa: 2930) Blomberg uppger: Den lärde magistern hade tydligen även sinne för realiteter. Prästestommen i Finnfara får han skattefr i genom konung Göstaffs brev 1632, och som innehavare av detta hemman var han en ivrig protestant, när det gällde att bestämma delningen av den s. k. Pukeskogen (se Finnfara). År 1635 utvidgar han sina åkrar med Erik Månssons hemman på Heden, och i Lininge blir han storgodsägare genom att övertaga 2 hemman (nr 6 och nr 7) på tillsammans 24 öresland. Knut Knutsson på nr 6 hade måst gå från gård och grund och hustru Sigrid på nr 7 kunde väl ej under dessa krigsåren sköta sitt (se Lininge). Så blev Mäster Olof den förste herremannen på Lenninge gård. - Även laxfisket vid Rehn, som han halverade med skifteslagets bönder där, gav inkomster, trots att det år 1637 blev 'fördärvat av en väldig fura', som kom flytande med vårfloden. Mäster Olof var för övrigt även kronoarrendator av det givande lax- och ålfisket i Voxnan. Han besvärar sig också mot Fantsjöfinnarna, som lagt en bro och gjort intrång på prästbolets skog vid Holmsbodarna. Jordinnehav 1636- Rehn, Bollnäs sn, HÄL (källa: 2929) Mågen Johan Laurentii hade å sin hustrus och hennes medarvingars vägnar år 1670 ett krav om 24 lod silver på Anders Ols son i Rehn för 8 mål jord, som salig prosten Olaus Andreae Boldanaesius köpt och utgivit år 1636, och Anders Olsson dömdes betala 40 daler till arvingarna, varav framgår att vår Mäster Olof även hade ägor i Rehn. Supplik 28 sept 1648 (källa: 1991) I ett brev till drottning Kristina daterat Bollnäs 1648-09-28 anhåller Olaus Andreae Arnaesius om att för hustruns skull e få frihet på deras hemman under deras livstid. Han uppger i brevet att han är 80 år gammal, har varit skolmästare i Gävle och därefter kallad till profession i Uppsala. Han blev några år senare kyrkoherde i Bollnäs, där han varit i över 40 år. Hans ej namngivna hustru har under hela tiden varit årligen anfäktad av hufwudh Swagheet och Samwetz qwal. Prost -1649 Hälsinglands södra kontrakt, HÄL (källa: 101) Anmärkningar Olaus Andreae är den latiniserade formen av namnet Olof Andersson. Enangrius syftar på Enångers sn och Boldnaesius på Bo llnäs. Arnaesius syftar troligen på Arnäs i Rogsta sn. Hälsingeprosten Broman uppger i sin Glysisvallur från 1700-talets första hälft att ett antependium på altarklädet i Bollnäs kyrka bar årtalet 1641 och initialerna MOA och GJD. [O. Johannis Broman: Glysisvallur, d. 2, Uppsala 1953, s. 467] Felaktig är alltså Bromans enligt egen uppgift osäkra uppgift att mäster Olof skulle ha gift om sig med änkan Malin Eriksdotter från Falun och i detta äktenskap fått dottern Brita, gift med Johan Larsson Schalin i Mo. (Anders Grape visar i sina kommentarer i slutet av bandet, s. 967f, att detta beror på en förväxling.) Broman sammanställde också en särskild genealogi kallad Anders Biörnssons Slächt som ingår i den tryckta Glysisvallur. [A.a., s. 777-782, med kompletteringar och rättelser av Anders Grape, s. 966-968] Om Anders Björnssons son Olof skriver Broman: Olof Andersson, Kyrkoherdens H. And: Biörnssons Son i Bersiö [ska vara: Enånger] H. Daniels [i Bergsjö] Broder; af somligom räknad then äldre, fast än han här rättare införes then yngre Brodern; han blef Magist: i Upsala 1600, sedermera Rect: Scholae i Gefle och sist P. och P. i Boldnäs, hwarest han afsomnade 1649, såsom hans grafsten utwisar; se min Glysisv: II: Fl: VI: Cap: 4: 1. Han nämnde sig efter algemena sättet Helsing. [A.a., s. 781] --- Det gamla herdaminnet för ärkestiftet har i stort sett hämtat sina uppgifter från Bromans om honom (i avsnittet om Bollnäs församling respektive i genealogin över Anders Björnssons i Enånger avkomlingar) [J.E. Fant & A.T. Låstbom: Upsala ärkestifts herdaminne, d. 1 (t.o.m. Gran), 1842, s. 156]: 12. Mag. OLAUS ANDREAE. Hels. Son af Kyrkoh. Andreas Beronis i Enånger. Stud. 1595. Magister vid första promotionen 1600 och den andra i ordningen. Rector Sch. i Gefle s.å. Pastor och Praepositus i Bollnäs 1610. Skulle 1643 hemma hos sig hålla en repitition Synodi med Contractisterne. Död 22 Fec. 1649. Gift 1 m. Enkan Gjölin Jacobsdotter; 2 m. Malin Ersdotter från Fahlun. Barn: Sara, g. m. Landtmätaren E. Njure; Brita g. m. Kyrkoh. J. Scalin i Mo; Nils, Comm. i Delsbo. Skrift: Förklarning öffer St. Johannis Apostoli, Evangelistae och Theologi Vppenbarelse. Ups. 1621. Död 1649-12-23 i Prästgården, Bollnäs (X) (Urban Sikeborg). Begravd 1650-01-01 i Bollnäs kyrka, Bollnäs (X) (Urban Sikeborg). Gravstenen, som tidigare låg i korgolvet i Bollnäs kyrka, är avfotograferad i J. E. Blombergs bok om Bollnäs. Texten lyd er:: ANNO 1649 23 DECEMBER AFSOMNADE I HERRANOM ÄHREWÖRDIGE OCH HÖGLÄRDE M: OLOF A. FORDOM PROWEST OCH KYRKIOHERDE I BÅLNÄS OCH BLEF HÄR VNDER BEGRAFVEN 1 IAN. 1650.
Gift 1:o med Gölin Jakobsdotter. Född 15.. i Gävle Maria (X) (Urban Sikeborg). Död 1649 i Bollnäs (X). omkring 1648 prästgården, Bollnäs sn, HÄL (källa: 234) 1650 Lenninge gård, Bollnäs sn, HÄL (källa: 2929) Blomberg uppger om henne: Olofs hustru Giöllo eller Gölig (Gölin) Jacobsdotter skriver också som änka till ärkebiskope n (1650) och ber att få stanna kvar i prästgården 'av Gud risad av sjukdom', som hon är. Om hennes systerdotters man Peder Nerbelius, nu i Enköping, blir utsedd till kyrkoherde här, så får hon nämligen stanna. (Hon var alltså befryndad med Nerbeliusarna.) - Emellertid lyckades inte detta, utan hon flyttade till Lenninge, som hon styrde under ett tiotal år med hjälp av dotter, dräng och 5 pigor. Hon vållade bönderna i skifteslaget där bekymmer, då en finne lagt sig till med deras fäbodskog i Drängbergsbo. Rättens 'resolution' blev: 'Emedan en huvudsvag prästänka har förbränt deras pergamentsbrev ang. dessa ägor' etc... - År 1654 får hon av den ömhjärtade drottningen livstidsfrihet på 1 1/2 hemman (= 24 öresland), vilket i pengar gör 23 daler 27 öre årligen. - År 1667 slutligen, säljes de 24 öreslanden med hus och allt (utom en del lösören: murpannor, hällar, bord, vävstolar m. m.) till Hans Pedersson av Mäster Olofs arvingar: sondottern Brita Nielsdotter, representerad av sin målsman underlagman Lars Larsson Nerbelius, mågen kaplanen i Mo och Rengsjö Joh. Laurentii, rådmannen vid Kopparberget E. Pedersson m. fl. sedan hemmanet på tinget opbjudits tredje gången. (Se Lenninge.) - Denne mågen Johan hade å sin hustrus och hennes medarvingars vägnar år 1670 ett krav om 24 lod silver på Anders Olsson i Rehn för 8 mål jord, som salig prosten Olaus Andreae Boldanaesius köpt och utgivit år 1636, och Anders Olsson dömdes betala 40 daler till arvingarna, varav framgår att vår Mäster Olof även hade ägor i Rehn
Barn:
Sara Helsing. Född 16.. i Bollnäs (X) (Ancestry).
Nicolaus Olai Boldnaesius. Född 16.. i Bollnäs (X) (Ancestry).
Brita Olsdotter. Född 16.. i Bollnäs (X) (Ancestry). 1655 prästgården+, Bollnäs sn, HÄL (källa: 1981) omkring 1683 prästgården, Mo sn, HÄL (källa: 1982) Efter Johan Schalins död begär hans änka (som aldrig namnges i domkapitlets protkoll vid denna tid) att få vara kvar i p astoratet (konserveras, bli omgift med den som utses till efterträdare), med hänvisning till sin stora barnaskara och fattigdom, samt att till dess få en nådårspräst. Erik Nerbelius förordnas visserligen som nådårspräst, men domkapitlet ställer sig tveksamt till möjligheten att låta henne vara kvar i pastoratet, eftersomherr Peder Pagander redan fått kungens brev på detta. [UDP 1683-05-02 § 4] - Änkan ger sig emellertid inte, utan lyckas utverka kungens skriftliga beslut att låta henne få vara kvar i pastoratet, fastän Pagander redan utlovats tjänsten; denne ska som kompensation erhålla ett annat gäll. Ärkebiskopen beslutar däremot att själv tala med Konungen för att få beslutet upphävt.. Eventuellt skulle professor Celsius' änka - vars dotter då var gift med Pagander - kunna påverka Kungl. Maj:t. [UDP 1683-11-14 § 12] - Johan Schalins änka anhåller i skrivelse om att få stanna kvar i gället, med hänvisning till det kungliga brevet, och åberopar än en gång sina många barn och sin fattigdom. Domkapitlet anser det emellertid märkligt att hon först nu kommer med sin begäran, eftersom Pagander redan fått såväl kungligt brev som församlingens kallelse till tjänsten. I protokollet noteras att bokhållaren Hedsinius har talat för att änkan ska få stanna kvar och att herr Erik Nerbelius inlämnat attest från församlingen. [UDP 1683-11-14 § 13] Död 1689 i Prästgården, Mo (X) (Urban Sikeborg).
Malin Olofsdotter Helsing. Född 16.. (Stig Larsson). Död 1704 i Falun (Stig Larsson).
Gift 2:o med NN.
Tabell 4 (generation 2)
(Från Tabell 2, s )
Daniel Andreae Beronis (Berg). Kyrkoherde 1628-1653. Född 1582 i Enånger (X) (Gert Ståby). Död 1653 i Prästgården, Bergsjö (X) (Urban Sikeborg).
Gift med Anna Eriksdotter Nerbelius. Född 15.. i Vålsta, Forsa (X) (Urban Sikeborg). Död omkring 1655 i Bergsjö (X) (Gert Ståby).
Barn:
Justina Danielsdotter. Född 1630 i Prästgården, Bergsjö (X) (Urban Sikeborg). Död 1676 i Söderhamn (X) (Urban Sikeborg).
Anna Danielsdotter. Född 16.. (Gert Ståby). Död 1681 i Gävle (Gert Ståby).
Tabell 5 (generation 1)
(Från Tabell 1, s )
Laurentius Beronis Helsingus. Komminister i Älvdalen (W) 1576, Kyrkoherde där 1586, Kyrkoherde i Stora Kopparberg (W) 1600, riksdagsman 1600.. Född 1550 i Arbrå (X) (Jan Tengelin). 16/2 1577 underskrev han sitt godkännande av liturgen såsom pastor i Elfvedalarne, kyrkoherde i Älvdalen f o m 22/2 1586, från 1601 (före 16/3) var han kyrkoherde på St Kopparberget. Ekström EH:1: I s 484; Ekström EH:1:ii s 408, 441, 443, 445, 449 o 528 Död 1603-07-31 i Stora Kopparberg (W) (Stefan Jernberg).
Gift 1:o med Anna Olofsdotter Angermannus. Kyrkoherdehustru. Född omkring 1555 i Västerfärnebo (U) (Stefan Jernberg, Jan Tengelin). Född i Mora enligt Ancestry. Död 1628 i Stora Kopparberg (W) (Jan Tengelin).
Barn:
Justina Larsdotter Laurentii. Född 1575 i Österfärnebo (X) (Stefan Jernberg, Anders Sisell). Död 1663-11-20 i Kyrkoherdegården, Älvdalen (W) (Stefan Jernberg, Anders Sisell). Se tabell 6, s .
Dotter Larsdotter. Född omkring 1575 i Älvdalen (W) (gifta före 1606 9/5 (KLDB I f 310v)). Död i Stora Kopparberg (W) (Stefan Jernberg). Se tabell 7, s .
Andreas Laurentii Ferneboensis. Född 1576 i Österfärnebo (X) (Stefan Jernberg). Död 1631-07-27 i Gagnef (W) (Stefan Jernberg). Se tabell 8, s .
Margareta Larsdotter. Komministerhustru. Född 1580 i Älvdalen (W). Död 1675 i Rättvik (W) (Marie Roos).
Johannes Laurentii Dalekarlus. Född omkring 1585 i Älvdalen (W) (Stefan Jernberg). Död 1639-09-07 i Rytterne (U) (Stefan Jernberg). Se tabell 9, s .
Anna Larsdotter. Född 15... Död 1660 i Skultuna (U). Se tabell 10, s .
Gift 2:o med Elisabet Eriksdotter. Född 15.. i Stora Kopparberg (W) (Ekström osäker till vilket gifte hon tillhör). Död 1643 i Stora Kopparberg (W).
Barn:
Margareta Larsdotter Beronis. Född omkring 1595 i Älvdalen (W) (Stefan Jernberg). Död 1678 i Rättvik (W) (Marianne Munktell). Se tabell 11, s .
Gift 3:o
Barn:
Anna Larsdotter. Född 15.. (Stefan Jernberg). Död 1660 i Skultuna (U) (Stefan Jernberg). Se tabell 12, s .
Tabell 6 (generation 2)
(Från Tabell 5, s )
Justina Larsdotter Laurentii. Kyrkoherdehustru. Född 1575 i Österfärnebo (X) (Stefan Jernberg, Anders Sisell). Död 1663-11-20 i Kyrkoherdegården, Älvdalen (W) (Stefan Jernberg, Anders Sisell). Död: 1663-11-26 enl Anders Sisell
Gift 1598-06-24 i Älvdalen (W) (Stefan Jernberg) med Johannes Hans Birgersson (Börielsson) Moraeus. Komminister i Lundby, Komminister i Stora Tuna (W) 1588, Kyrkoherde i Älvdalen (W) 1601, riksdagsman 1602. Född 1560 i Mora (W) (Stefan Jernberg). Född 1550 enl Almelin (Dagny Myhr, Stockholm) Död 1627-06-12 i Kyrkoherdegården, Älvdalen (W) (Stefan Jernberg, Anders Sisell). Död: 1627-06-12 el Dagny Myhr
Barn:
Daniel Johannis Buschovius Elvedalensis. Kyrkoherde i Kumla (T), nationalhjälte. Född 1599-08-25 i Buskåker, Stora Tuna (W) (Stefan Jernberg). År 1644 ledde han den bondehär som erövrade Särna, Hede o Idre från Norge, se SBL, bd 6, s 782ff o J. Tengelin: När Särna blev svenskt, Släkthistoriskt foum, nr 2/95, s 13ff Kyrkoherde 1654-77 i Kumla. Prästvigd 1631. Kaplan Älvdalen 1631-45. Kaplan St Kopparberg 1645-54. Svenskt biografiskt handlexikon I:147: Buskovius, Daniel, präst, nationalhjälte. Född i Buskåker i Stora Tuna socken af Dalarna d. 25 aug. 1599. Föräldrar: komministern därstädes, sedermera kyrkoherden i Älfdalen Johan Birgeri Moraeus och Justina Larsdotter. Såsom studerande i Västerås, antogs B. till konsistorii cursor och vigdes till diaconus 1630. Sedermera prästvigd och insatt till kaplan i Älfdalen, var det som han under danska kriget 1644 intog Särna socken, hvilken allt sedan lydt under Sveriges krona. Landshöfding Kruse i Falun hade nämligen af regeringen fått befallning att söka förmå dalkarlarna till ett infall i Norge, och allmogen, som samlades till Mora, befanns icke ovillig till det föreslagna krigståget, men gillade ingen af de anförare landshöfdingen föreslog. Slutligen frågade han, hvilken de själfva önskade, då de med en mun ropade. Få vi vårom Daniel där med menande B., så farom vi glade åstad! B., som för sitt prästerliga stånd ogärna ville mottaga uppdraget, öfvertalades af landshöfdingen och prosten, mäster Olof, och erhöll öppen fullmakt att åt folket i Särnadalen erbjuda gudstjänst, lag och rätt, lika med Sveriges öfriga invånare, men om detta icke antoges, skulle han hemsöka dem med eld och svärd. I spetsen för två hundra morakarlar och älfdalingar samt med en gammal soldat och klockaren, som bar handbok och sockenbudstyg, till adjutanter, bengaf sig B. åstad och inträffade efter fyra dagars vandring med sin truppstyrka i Särna. Företaget lyckades öfver förväntan. Hela Särnalaget gaf sig utan blodsutgjutelse, och redan följande söndag kunde B. predika i deras kapell, utdela nattvarden och döpa flera barn, af hvilka några voro så växta, att de under döpelsen fattade handboken och sönderrefvo bladen. Efter väl förrättadt värf återvände B. och medförde ombud från hvarje bygdelag, som på särnabornas vägnar inför landshöfdingen svuro Sveriges krona tro- och huldhetsed. För sin hjältedat - hvilken föranledt Edv. Fredin att göra honom till hufvudpersonen i diktcykeln Vår Daniel - belönades han med en årlig gratifikation af tolf tunnor spannmål. 1645 blef han kaplan vid Stora Kopparberget och 1654 kyrkoherde i Kumla, Västerås stift, där han dog d. 11 juni 1677. Död 1677-07-11 i Kyrkoherdegården, Kumla (T) (Stefan Jernberg).
Anna Johansdotter Moraea. Kyrkoherdehustru. Född 1601-09-07 i Kyrkoherdegården, Älvdalen (W) (Stefan Jernberg, Anders Sisell). Död 1664-01-10 i Kyrkoherdegården, Älvdalen (W) (Stefan Jernberg, Anders Sisell).
Anders Hansson. Regementsskrivare i Älvdalen (W), soldat, regementsskräddare vid Dalregementet (W). Född 1604 i Älvdalen (W) (Stefan Jernberg, Anders Sisell). Död 1638 i Tyskland (Stefan Jernberg).
Lars Hansson Prest. Handelsman i Östra Myckeläng (W). Född 1606-08-10 i Kyrkoherdegården, Älvdalen (W) (Stefan Jernberg, Anders Sisell). Död 1697-01-15 i Holen, Östra Myckeläng, Älvdalen (W) (Stefan Jernberg, Anders Sisell). Ev död: 1696-01-26
Johan Hansson. Kamrerare vid Garpenbergs gruva, Garpenberg (W). Född 1608-02-10 i Älvdalen (W) (Stefan Jernberg). Död 1668-12-13 i Garpenbergs gruvor, Garpenberg, Hedemora (W) (Stefan Jernberg, Anders Sisell).
Samuel Hansson. Vågskrivare i Falun (W). Född 1611-05-03 i Älvdalen (W) (Stefan Jernberg). Död 1665-06-20 i Falun (W) (Stefan Jernberg, Anders Sisell). Dog barnlös
Birger Hansson. Guldsmed. Född 1613-10-02 i Älvdalen (W) (Stefan Jernberg). Död 1639-09-21 i Stora Tuna (W) (Anders Sisell).
Olaus Hansson Moraeus. Jägmästare vid Målhammar. Född 1616-04-09 i Älvdalen (W) (Anders Sisell). Död 1668-12-13 i Stockholm (AB) (Anders Sisell).
Gustavus Johannis Elvius. Kyrkoherde i Rättvik (W), prost över Österdalarna. Född 1618-09-20 i Kyrkoherdegården, Älvdalen (W) (Stefan Jernberg, Anders Sisell). Död 1693-03-29 i Kyrkoherdegården, Rättvik (W) (Stefan Jernberg, Anders Sisell).
Katarina Hansdotter. Född 1620-02-26 i Älvdalen (W) (Stefan Jernberg). Död 1620-06-12 i Älvdalen (W) (Stefan Jernberg, Anders Sisell).
Tabell 7 (generation 2)
(Från Tabell 5, s )
Dotter Larsdotter. Född omkring 1575 i Älvdalen (W) (gifta före 1606 9/5 (KLDB I f 310v)). Död i Stora Kopparberg (W) (Stefan Jernberg).
Gift med Hans Nilsson. Bergsman i Uggelviken, Stora Kopparberg (W). Född 15...
Tabell 8 (generation 2)
(Från Tabell 5, s )
Andreas Laurentii Ferneboensis. Kyrkoherde i Gagnef (W). Född 1576 i Österfärnebo (X) (Stefan Jernberg). 1571 enligt Ancestry Död 1631-07-27 i Gagnef (W) (Stefan Jernberg).
Gift mellan 1604 och 1613 (Stefan Jernberg) med Sara Mickelsdotter. Född 1591 i Svärdsjö (W) (Stefan Jernberg). Död 1665-09-23 i Gagnef (W) (Stefan Jernberg).
Barn:
Son U.n. Ferneboensis. Vistas som ogift i prästgården 1632. Möjl är det han, som 1625-11-12 inskrivs i Uppsala under namnet Johannes Andreae Gangius.
Dotter U.n. Ferneboensis. Finnes i prästgården 1628 och 1632.
Tabell 9 (generation 2)
(Från Tabell 5, s )
Johannes Laurentii Dalekarlus. Kyrkoherde i Rytterne (U). Född omkring 1585 i Älvdalen (W) (Stefan Jernberg). Inskriven i Uppsala 1601 13/2, prästvigd 1610 Död 1639-09-07 i Rytterne (U) (Stefan Jernberg).
Gift
Barn:
Laurentius Dalekarlus. Född i Rytterne (U). Inskrivs i Västerås skola 29/5 1625, men avhöres icke vidare.
Dotter u.n. Dalekarla. Född 1622 i Rytterne (U). 9/6 1641 nämnes i DK, att hr Johans dotter i Rytterne har legat i säng med en soldat. Hon nekar sig ha bedrivit otukt med honom, varför domen begränsades till att hon til en tid skulle stå ifrån kyrkan. Möjligen är hon det barn som föddes 1622.
Son u.n. Dalekarlus. Född 1625 i Rytterne (U). Död 1653 i Västerås domkyrkoförs (U).
Tabell 10 (generation 2)
(Från Tabell 5, s )
Anna Larsdotter. Komministerhustru. Född 15... Död 1660 i Skultuna (U).
Gift 1:o
Gift 2:o
Tabell 11 (generation 2)
(Från Tabell 5, s )
Margareta Larsdotter Beronis. Komministerhustru. Född omkring 1595 i Älvdalen (W) (Stefan Jernberg). Död 1678 i Rättvik (W) (Marianne Munktell).
Gift mellan 1614 och 1615 (Stefan Jernberg) med Daniel Andreae Dalekarlus. Kapellan i Rättvik (W). Född 1580 i Rättvik (W) (Svenska Släktkalendern 1919). Prästvigd utan universitetsvistelse 1610, kaplan i Rättvik 1613 Uppodlade ett till prästgården hörande jordområde, som kallades Sveden, efter hvilket hans barnbarn, däribland kyrkoherden i Elfdalen Daniel Andreae. Död 1636-06-05 i Rättvik (W) (Stefan Jernberg).
Barn:
Andreas Danielis Rättvikensis. Kyrkoherde i Älvdalen (W). Född 1618-10-15 i Rättvik (W) (Marianne Munktell). Död 1684-07-16 i Älvdalen (W) (Marianne Munktell).
Tabell 12 (generation 2)
(Från Tabell 5, s )
Anna Larsdotter. Född 15.. (Stefan Jernberg). Död 1660 i Skultuna (U) (Stefan Jernberg).
Gift 1:o med Johan Matsson. Skräddare i Stora Kopparberget (W).
Gift 2:o 1642 i Stora Kopparberg (W) (Stefan Jernberg) med Achatius Nicolai Gropius. Komminister i Skultuna (U). Född 1612-05-28 i Stora Tuna (W) (Stefan Jernberg). Död 1664 i Skultuna (U) (Stefan Jernberg). Begravd 1664-08-14 i Skultuna (U) (Stefan Jernberg).
Tabell 13 (generation 1)
(Från Tabell 1, s )
Ericus Beronis Helsingus. Kyrkoherde i Odensvi (U). Född omkring 1560 i (Y) (Stefan Jernberg). Prästvigd 1588, sen 1593 militärpräst, kaplan i Odensvi 1604, kyrkoherde där 1620 Död 1624 i Odensvi (U) (Stefan Jernberg). Begravd 1624-03-18 i Odensvi (U) (Stefan Jernberg).
Gift med Margareta Olofsdotter. Född 1564 (Stefan Jernberg). Död 1672 i Tortuna (U) (Stefan Jernberg). Begravd 1672-03-29 i Tortuna (U) (Stefan Jernberg).
Tabell 14 (generation 1)
(Från Tabell 1, s )
Martinus Olai Helsingus. Kyrkoherde, kyrkoherde i Floda. Född 15...
Gift med Brita NN. Född 15...
Barn:
Christina Catharina Wichaea. Född 15.. (Svenska adelns ättartavlor). Se tabell 15, s .
Tabell 15 (generation 2)
(Från Tabell 14, s )
Christina Catharina Wichaea. Född 15.. (Svenska adelns ättartavlor).
Gift med Magnus Andreae Choriander. Kyrkoherde. Född 1578-05-01 i Tjustad, Ukna (H) (Svenska adelns ättartavlor). Död 1663-11-10 i Säter (W) (Svenska adelns ättartavlor).
Barn:
Benjamin Magnus Croneborg. Född 1618-12-02 (Svenska adelns ättartavlor). Död 1677-04-10 i Salshult, Stenberga (F) (Svenska adelns ättartavlor).
156
« skrivet: 2010-01-02, 11:23 »
Hej Anna
Anders Bengtsson 1856-1934
Fader;Bengt Larsson, Galtabäck 2 1823-1912
Moder;Sara Johansdotter,Fastarp 2 1822-1878
Brita Lovisa Bengtsdotter 1859-1948
Fader; Bengt* Johan Larsson, Tvååker 11,1827-1903
Moder; Petronella Johannesdotter,Tvååker 14 1829-1906
Källa; Tvååkersgårdar av Ivar Larsson
Mvh
Calle
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy