Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Visa inlägg - Marc Hernelind
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2005-07-15, 00:07 »
Jag läste gamla disskutioner och förstod att det här är ett problem på rötter,
Exempel A någon frågar om en släkting kanske i början av 1800 talet,och personen har hamnat i en återvänds gränd och kan inte komma vidare skriver in till rötter de uppgifter som han har ihopp om att någon i Anbytarforum har några släktuppgifter att skifta.
Det är en av anbytarforum uppgjifter, den som svarar på frågan bör göra det på korrekt sätt i god och vänlig ton.
1) Alltså inte håna frågeställaren eller vara sarkastisk och tala om att person bör titta i Födelseboken eller husförhöslängden.
Exempel B. När anbytarforum har disskutioner som behandlar en släktlinje eller personer långt tillbaka i tiden när födelseböker inte existerar,Då får man som släktforskare vet andra ställen man kan söka Herdaminnen, Adles ättartavlor, medeltida brev ,samtida dokument, andra Släktforskare undersökningar, Historiker eller krönikörer.
1)Det finns då det på rötter som skrider fram som några sannings sägare och talar om vilka av ovan källor som är godtag bara och vilka som är skräp eller osanningar,så skulle man vilja få klarhet i en linje och man drar upp en anna forskares uppjifter.eller nämner herdaminne, eller elgenstiernas ättar tavlor då har man inte varit källkritisk och det påhoppas på olika sätt på stakars frågeställaren.
som är väl medveten om att några säkra källor finns inte men kanske någon har en bit han missat,som han så många gånger gett till andra.
kort sagt en släktforskare är en person som forskar i sin släkt och finner en glädje i att söka sina rötter.
Amatör är du från dag ett som du släktforskar ett i hela ditt liv.
Idag finns det allt för många konsulter som ej är proffs eller tillräklig utbildning dom är Inte fd. Arkivarier med 20 årig Palografi kunskap eller med kunskap om medeltiden läst på högskola, för att göra släktutredningar och få pengar, borde det vara krav på dom som kallar sig Proffs så 90 procent av Släktforskar konsulterna har för lite utbildning !!!
men det finn några få utbildade Agneta Olofsson fd. Arkivarie på Härnösand hon har utbilningarna jag tala om innan och hennes Konsult firma Genea ab kan jag rekomendera.
Det finns många som gör bluff utredningar en god vän råka ut för det nyligen, vi här på rötter borde kunna få ge tipps om seriösa släktforskar konsulter. mv Marc
2
« skrivet: 2004-12-19, 19:24 »
Jag är på letning efter Magdalena Abrahamsdotter Burmand, f 1699, troligtvis i norra Sverige, d 1751 i norra Norge.
Hon var gift med Israel Svane som även han lär ha haft sina rötter i Sverige. Han fick i ett tidigare äktenskap en dotter som heter Catarina Swan, f 1709 om den uppgiften skulle kunna bidra till något.
Tacksam för svar om någon vet.
3
« skrivet: 2006-01-04, 14:32 »
ja vet inte göran om man sätter igång något drev med uppgiften 1) Christoffer Siggesson far hette Sigge Falesson och Mor Anna Eriksdotter Uppgifterna från Tord Bylund, det är fler av forskar sveriges framstånde som konstaterat den länken även länken till Fale Olofsson som farfar
som också finns källuppgift på 1519 sittande i Nämnden i Selånger. (MÄU 143).
Sen är det där emot ett frågetecken på Christoffer Siggesson fff om det var Olof Falesson Bure en bror till Per Falesson ? enligt N. W. Marks von W?rtenmbergs konceptgenealogier, volym 1, fol. 196r,
Då Johan Bure endast nämner en bror till Per Falesson och det är Swen Bure.
om man ser den linjen så finns Laurentius Svenonis belagd hans far Swen Persson Han var Hövitsman för Medelpad,och han deltog i flera fält slag.levede under Sturarnas tid
Bosatt i Barkesta ,Harmånger.stod uti ett collectaneum som Anders Bure har skrifwit.
Källa:Johan Bure Genealogica 41.sidan 176 samt detta collectaneum.
Sen kommer man till den omtalade Per Falesson född i Bureå Gift med Helena Larsdotter från
Nordmaling det stämmer säkert.sen är det frågan om Olof var hans Bror? varför Nämner Johan Bure bara Swen som bror.
Sen har vi Per Falessons far, Fale Olofson (Bure) Bror till Anders Olofson. vid. pag. Seq. Lit. A. Johan Bure Genealogica 53
Fale Olofsson Bure ,Han var en förståndig och tapper Riddare,en Hövitsman för Krigsfolket.
Krigsöverste [fol r.23] Genealogica 53 av Johan Bure.
Han skulle vara Gift med Gunhild Svensdotter från Ramhäll (C)
man säger detta är en svag släkt linje jag tcker det är vissa kopplingar som endast stöds av sekundära källor men på flera ställen har man till och med primär källor.
tillexempel borde det inte vara svårt att kolla vidare på Gunhild Svensdotter.
mvh Marc
4
« skrivet: 2005-03-24, 10:37 »
Det här vanligen ingen plats man förknippar med mej kanske,men jag vill inte att andra släktforskare skall falla i samma fälla som jag gjort när det gäller anlinjen till Thord i byr.
1) Johan Bureus tar upp anlinjen till Thord i byr,Men han har inte Thord som Stamfar för Bure släkten.
2) på grund av att från Herse i Selånger bak till Thord som lever 992 finns inget som håller de generationerna samman mer än Herr Peders Berättelse.
3)senare inlagda indicier som lagts dit för att stärka Anlinjen är
A) Birsta Silverskatt funnen år 1835.
I säbrå boken talar man om den som Bures silver skatt,som skulle ha grävts ner av Thords Barnbarn som också kallas Thord som flydde från Blotsven i sitt asa uppror mot de Kristena eftersom de var kristena flydde dom till en plat där dom säkrare kunde bo.
Då är det två saker som jag inte är med på först enligt JB slår dom sig ner i Selånger på en plats dom kallar Bure , där borde skatten vara ner grävd sen flyttar dom till skön och kallar platsen Byrestad =idag blir det Birsta.alltså stämmer inte platsen med där man hittade silverskatten? och varför är det bara i säbrå boken man kallar silverskatten för Bureskatten?i Birsta Burarnas urhem varför kalla man den Birsta Silverskatt kan mynten ochskå vara otidsenliga ?
min slut ledning blir att man försökte stärka anlinjen med påtaglig indicie.
B) Man Försökte knyta Nolby runsten med Skokloster runsten ,ett genom att säga att röd färg var stormansätt och att båda stenar na var gjorda av runmästare och sen använda sig av silverskatten och att bilden på stenarna var ovanliga med hästar och kors ,på så sätt säga dessa stenar hör i hop.
Man lurade mej länge med resonmanget och även Åke Olmarks bok,men jag brukar kolla saker för att vara riktigt säker, jag tala med Helge Gustavsson en chef på runstensverket som snart skall pensioneras han var den som måla i röd färgen på NOlby och Skokloster därkunde man stryka teorin med att det var en stormans färg eller att dom kunde knyta ihop runstenarna på något sätt även om dom hade ovanliga bilder med Hästar och kors, mer än att dom hade syd skandinavisk stil,det visa sig att JB heller aldrig gjort något för att samman knyta de två stenarna inte heller selånger stenen har han knytit ihop med dom andra runstenarna,när han åkte runt i riket att avbilda och tyda stenarna. vad Olhmark fått sin beskrivning i från är inte från JB Närdet gäller Skoklosterstenen min misstanke är att det är en sentida forskare som spridit ut dessa uppgifter,och det är lätt att tro på det när många som indicier tillverkas för att stärka anlinjen.
Det hä kommer inte att tas upp under seminariet för alla där är överens om att JB Har Herse i Selånger som han Burjar med och Som Stamfar för Bure Släkten Fale Bure Hin unge.
det visar också JB Släkttavla som är återfunnen.
5
« skrivet: 2000-11-24, 21:44 »
Har man hållit på några år med släktforskning så vinner man den förstås den insikten. Men i början är det naturligtvis svårt att vara källkritisk. Det kommer med tiden. Det positiva med skrönorna är kanske att det leder till ett intresse som så småningom föder källkritiska släktforskare. Så vi som varit med några år får tänka på vår attityd. Skräm inte bort nya och nyfikna personer utan vägled i stället.
6
« skrivet: 2002-01-23, 15:43 »
Jag vet inte om detta egentligen hör hemma under Bure-rubriken men eftersom jag sett att en del av berörda personer (Gris och Grubb) förekommer i antavlor för Bure-ätten försöker jag här.
Jag har stött på motstridiga uppgifter när det gäller nämnda familjer/släkter.
Utgångspunkten är att jag har en anfader, kyrkoherden Jonas Olai Bolenius i Nätra vars uppgifter jag initialt hämtade från Bygdéns herdaminnen (Härnösand). Enligt dessa var han gift med Margareta Andersdotter Gris och de hade bl a en son Peder Joensson som blev bonde i Nätra (köpte fädernehemmet). Denne är min koppling till Bolenius.
Hittade sedan uppgifter från en del släktforskare som angav att kyrkoherden med hustrun Margareta Andersdotter Gris hade en son Per Jonsson Gris som blev klockare i Gävle, något som det inte står något om hos Bygdén. Det verkade skumt så jag kollade vidare
- Bibergs herdaminnen gav inget
- Sehlbergs Gävle och dess släkter anger en son till Bolenius som var klockare i Gävle och hette Per Hansson (?) Gris men som även kallade sig (!) för Per Jönsson Gris.
- Släktforskarnas årsbok 2001 anger en son Per (bonden) som född i första äktenskapet medan det i det andra äktenskapet (med M A Gris) fanns en son Anders (?) Jönsson Gris. För flera år sedan fick jag uppgifter om Nätra av Jan Nordvall (som även anges som källa i årsboken) som däremot angav att sonen Peder J (bonden) troligen var född i andra äktenskapet.
- Släkt och Hävd nr 1-2 1980 anger en Per Gris som son till kyrkoherden Jonas Olai (Bolenius företrädare) i Nätra men anmärker under dennes hustru Margareta Gris att det troligare stämmer med uppgiften i herdaminnena om att hon var gift med Bolenius.
Min undran är om det finns en enskild källa som anger att paret hade två söner Peder och Per (eller Anders?) varav en blev bonde och en blev klockare i Gävle samt i vilket äktenskap de var födda?
Vore tacksam om någon kan bringa klarhet i detta.
Med vänliga hälsningar
Siwert Forslund
7
« skrivet: 2003-11-22, 16:29 »
Hejsan
Jag undrar vad som skiljer de släktböcker som finns bevarade efter Johan Bures arbeten - som jag förstått det så finns det tre avskrifter kvar Genealogica 53 på Riksarkivet och X36 och X37 på Uppsala Universitetsbibliotek. Är det stora skilnader mellan dom? Om så, vilka? Finns det någon tidsbestämmning på dom?
Hälsningar
Cathis Olsson
8
« skrivet: 2006-02-27, 19:53 »
Maria Christina Constantia Bure född 2 Mar 1808
Åby,Husby-Långhundra, där i kyrkan finns är Burarnas vapensköld (Begravinigsvapen) där har generationer av Buresläkt funnits en del emigrera till USA i slutet av 1800 talet.
Maria dog 7 mar 1892 i stockholm.
tog hon och många i hennes generation svaren med sig i graven på många av frågorna och myter som berättas från generation till generation. hennes far Anders Fale Bure född 1747 Nederängen,Vidbo
han var Överjägmästare; fideikommissarie på Lundby.
Efter Anders Fales död upphävdes Lundby fideikommisson, och egendomen delades lika mellan arvingarna.
Min fråga är hade Maria Christina Constantia Bure bror några barn så bure namnet fördes vidare
och stanna han i sverige?
9
« skrivet: 2000-07-27, 22:19 »
För några år sedan fick jag ta del av en lista på personer med släktnamnet BURE, men utan känd anknytning till de kända genealogierna. Namnen har jag fått via E Melefors/U Sikeborg, och har varit av särskilt intresse då jag själv tillhör en möjlig utanför-gren via Eskilstuna-herden Siggo Christophori Bure.
1. JOHAN BURE: bonde i Södermanland 1401 2/7. Nämns sista gången 1420 som fasteman i Danbyholm, Björkviks sn.
2. ANDERS BURE: i Västerrekarne hd, Södermanland. Nämns tidigast 1437 13/9, och därefter som faste i Åkerbo hd 1467.
3. LAURENS BURE: nämns 1458 i Jönköpings tänkebok.
4. JON BURE: uppges 1461 äga bod i Arboga.
5: ULFO BURE DE STRENGENSIS (Ulf Bure från Strängnäs): skrivs 1462 in som student i Rostock och avlägger 1463 examen där.
6. HANS BURE: nämns 1467 i Stockholms stads tänkeböcker.
7. ERIK BURE: får 1470 burskap i Kalmar.
8. LASSE BURE: rådman i Nyköping, nämns i nio brev. G.m. Ingeborg, Harald Djäkns dotter.
9. JÖNS BURE: Nämns 1478 och 1482 i räkenskaperna för Tyresö gård.
10. OLAUS BURE DE NYCOPIA (Olof Bure från Nyköping): inskriven som student i Leipzig 1485.
11. GERCH BURE: nämns tidigast 1493, i samband med att hans skepp förlist. Borgare och köpman i Stockholm, var i Sten Stures tjänst, och ägde stenhus i Kalmar [Stockholms stads tänkeböcker]. (Trol är denne av tysk börd; Bure lär ibland ha förekommit som tyskt tillnamn med innebörden
'borgare').
12. OLOF BURE: 'mäster', nämns som faste i Nyköping 1494 9/7, var 1504 24/3 kanik i Strängnäs, och omnämns 1505 som död.
13. HENRIK BURE/TIMMERMAN: i Stockholm.
14. KRISTIAN BURE: omnämns i brev dat. Åbo 1505.
15. TORSTEN BURE: omnämnd i brev dat. Tingvalla 1520 29/6 som steglad. (Tingvalla kan ev vara den
by, som med tiden blev Karlstad (S))
Källor: Riksarkivet, tryckta diplomatarier, Sveriges medeltidsregester, samt tänkeböcker för diverse städer.
---
Jag har f n inga fler uppgifter om ovanstående personer. De ger dock en antydan om intressanta alternativa BURE-familjer, som kompletterar bilden av det senmedeltida släktnamnets utbredning i Sverige.
10
« skrivet: 2000-11-01, 16:59 »
Någon som har något spännande om denne man men även vem modern och fadern var.
Tacksam för svar Elisabeth.
11
« skrivet: 2007-06-28, 01:22 »
Hej Robert! Det här senaste bara måste du titta på...om du åker norra vägen upp mot Kiosken i Sundsbruk, en hundra meter innan kiosken så titta upp mot höjden till höger...där finns denna otroliga stenvägg...kan inte fatta att jag inte sett den tidigare? Åk och se den Robert så får jag höra sen vad du har att säga om detta!
Kan inte bara tro att någon pivatperson skulle bygga något sådant!
När det sedan gäller slottsträdgården så skulle jag gissa på att den låg strax söder om handelsträdgården och sträckte sig mot öster, kolla Robert skall du få se vad frodigt och bördigt det verkar vara där i sänkan - där växte det nog bra!
Vi hörs!
Ulf
12
« skrivet: 2005-03-21, 14:20 »
Marc,
Precis som Carl Szabad så riktigt påpekar, är det en utsagas positiva giltighet - inte dess motsats -, som skall bevisas. Bevisbördan åligger alltid respondenten och aldrig opponenten. Att man inte kan bevisa, att Bure-traditionen är falsk spelar ingen roll; det väsentliga är, att man inte kan bevisa, att den är sann.
Läs gärna igenom vad som tidigare har skrivits i denna debatt, och besvara sedan de frågor, som du inte har besvarat. Huru kan exempelvis Fale hin unge ha dubbats och fått förbättring på sitt ärvda adelskap efter slaget vid Lena 1208, när
1. det medeltida frälset var yrkesbetonat och frälsevärdigheten i huvudsak och formellt var avhängig förmågan att ställa ryttare och häst till konungens förfogande i händelse av väpnad konflikt,
2. det svenska värdsliga frälset konstituerades genom Alsnö stadga, som vi idag har bevarat enbart i avskrifter från 1285, men som troligen härrörer från 1281 eller troligast från en herredag 1280, samt
3. begreppet adel och sammansättningar därmed i svenska språket inte möter oss förr än under 1400-talet?
13
« skrivet: 2005-03-17, 06:48 »
Inte då - är man arkeolog så måste man ju...
Det Marc säger är att det finns svaga (obefintliga skulle jag säga) indicier i ett diplom att det funnits ett Bure kloster, från detta indicium vet vi helt plötslig att i klostret fanns 12 munkar och en abbot. Man har på en holme i en husgrund (?) vid utgrävning hittat en 'tappkran' till en öltunna från 1400-talet.
Häpp - här har vi ett kloster !
Om jag skulle argumentera så, i mitt yrke, skulle mina kollegor inta ta mej på allvar.
14
« skrivet: 2000-01-30, 21:42 »
Hur kan jag komma i kontakt med Roger de Robelin som skrivit Skanke-Ätten. Jag har forskat i Gnarp och funnit ytterligare 350 p.
Kan någon hjälpa mej.
Ellen Nordström Nordanstigs Bygd o Släktbands ff
15
« skrivet: 2001-10-01, 12:59 »
Erik Enevald, dpt 1695 19/10 i Viborg, Finland, hade tre syskon varav två åtföljde modern, Anna Maria Nigrelius, till Stockholm under den stora ofreden ca 1714 (Elgenstierna VI:s 622)
Hans Ruuth, handlande i Viborg, död 1669, hade två barn, vilkas namn och öden är okända. Barnens mor var Christina Freese (Elgenstierna VI: s 622).
Finns någon koppling med släkten Ruth i Hudiksvall? Jag har nämligen både Erik, Hans och Catharina i släkten. Min tidigaste ana är Erik (Hanson) Ruth f 1689 18/3, okänt var. Tacksam för hjälp!
16
« skrivet: 2004-04-07, 16:33 »
Hej! Jag har en Sigrid Grubbman, som tydligen skulle ha tillhört en borgarsläkt i Umeå på 1600-talet. Hon fick två barn Lars Johansson och Johan Johansson i Bygdsiljum. Vad beträffar hennes man, vet vi bara att han hette Johan. Sigrid torde ha varit född i början av 1600-talet då hennes sonson Per Larsson i Bygdsiljum föddes 1661. Det finns andra med namnet Grubbman, exempelvis en borgare vid namn Jonas Grubbman som levde i början av 1700-talet, dock finns ingen bevisat anknytning mellan dessa två. Varifrån kommer Sigrid och släkten Grubbman i stort? Kan det tänkas att de är relaterade till släkten Grubb i Umeå?
MVH Josef
17
« skrivet: 2005-10-06, 10:07 »
Ibland förekommer uppgifter om ett medeltida fäste (slott) i Norrland som skulle ha hetat ”Byrisholm” eller ”Birisholm”. Det påstås bl a att källan är ett ”riksrådsbrev” från 1398. Som så ofta, när mytomspunna platser och personer tycks uppstå ur tomma intet, förefaller orsaken även i detta fall vara en (avsiktlig?) felläsning av gammal handskrift.
Det finns mycket riktigt ett brev från 1398 där den aktuella borgen nämns. Brevet är sedan länge tryckt i Sveriges Traktater II som nr 426 och i FMU som nr 1079.
Brevet är utfärdat av Sven Sture m fl på borgen vid Almare-Stäket (Stockholms-Näs socken) och har tillkommit vid förlikningen mellan vitalianerna och drottning Margareta. Enligt överenskommelsen skulle Sven Sture till kronan överlämna vitalianernas borgar Faxeholm, Styresholm och Korsholm samt de underliggande borgfögderierna.
De sistnämnda omfattade Norrbotten och Lappmarken som låg under Korsholm, halva Medelpad och Hälsingland under Faxeholm och slutligen Ångermanland och andra halvan av Medelpad under Styresholm.
Att hitta Styresholm är inget större problem. Borgen låg i Torsåkers socken, på en ö i Ångermanälven. Den numera landfasta ön har eroderats till den grad av älven att endast den västligaste delen av borgplatsen återstår. Arkeologiska utgrävningar har ägt rum där sedan 1987 och resultat finns dokumenterade.
[se vidare: Birgitta Fritz, Hus, land och län. Förvaltningen i Sverige 1250-1434 del 2 (Stockholm 1973) s 53 ff, Christian Lovén Borgar och befästningar i det medeltida Sverige 2:a upplagan, KVHAA Stockholm 1999 s 225 ff och där angiven litteratur.]
18
« skrivet: 2007-07-15, 18:19 »
Nu kommer en riktig Bröms fråga ??
Nils Bröms var Väpnare till Hedensö i Näshulta socken ,Södermanland, Häradsvhövding i åkerbo härad död 1511,sålde jord i högssby socken till johan kyle 1485 10 jan, I sitt andra gifte . 1504 med Ingeborg Ragvaldsdotter (barnlöst), 1511 var hon dotter till Ragvald Nilsson (yngre Vällinga ätten) och Ranghild Eriksdotter(Skanke)
Källa: AFS bok 1sid 5 tab.8
Robert Robelin i boken Skanke ätten, s 385-387, har en olikuppgift kallar Nils Bröms för Nils Henriksson Bröms.
och med samtycka av sin man Nils Henriksson skänker hon sin del av Bosgården till st.sigfrids prebende som hennes broder (kusin) instiftat välborne Ture Jönsson Dotter till Ragvald Nilsson (yngre Vällinga ätten) och Ranghild Eriksdotter (Skanke)
Robelin hänvisar till Elgenstierna , bd 1 (1925) s. 653 tabell 3.
I Hans Brask Släktbok sid 54.55 har skrivit Nils Bröms som Nils Jönsson Bröms.
Fardern skulle heta Jöns och Mor Karin Jönsdotter Bröms så Nils Begåvas med Bröms som namn efter Morden. Obs. Morfar Jöns Bröms släkt med Hans Bröms.Jöns Bröms gift kristina Trulsdotter. Sigfrid Bröms och Anna Bröms (Gift med Joen Ruska) är sysskon till Nils Bröms
i en Uppslags bok under Bröms kallas Nils Bröms för Nicilis Thomassson
Elgenstierna Adels Kalender under Bröms nr. 161 från den introducerade svenska adelns ättartavlor av Elgenstierna , bd 1 (1925) s. 653 tabell 3.
Står Nils Bröms Gift med Ingeborg Ragtvaldsdotter (fargalt) 0ch Catharina Svendotter, Anna Bröms står som dotter.
och det fick jag veta av Kaj med fl. var fel utan rätt info stod i ÄFS.
n u undrar jag om ni har svaret på vem Nils Bröms För äldrar är ?
det finns två alternativ ovan ?
mvh Marc
19
« skrivet: 2004-06-23, 09:06 »
Det är möjligt att Ancestry.com har koppling till mormonerna, och i så fall finns det ju än större anledning att kolla sådana uppgifter mot originalkällan. Mormonernas databas innehåller väldigt mycket felaktigheter.
20
« skrivet: 2007-09-14, 18:08 »
Ulf! Bygdens linje är väl inte så tokig tills vidare? Vi har talat om Kalmarunionen lite grann ovan. Det verkliga maktcentrat i regionen torde väl ha varit Nidaros? Per-Åke har uppmärksammat att den böjda armen med handske också bars av en norsk frälsesläkt. Vilka de var kan du se här. Därav den fråga om norska vapenyxor som Per-åke besvarade ovan. De korsade yxorna på stenen i Skön torde ju vara av den sorten. S:t Olofsyxa låter intressant. Vänlig hälsning Göran Johansson
22
« skrivet: 2006-05-30, 11:03 »
Durell nr. 422
Nils Månsson (Durell), Borgmästare i Norrköping,Landshövding.
Adlad Durell.,kallad den store
Enl. Elgenstierna: Svenska Adelns Ättartavlor del II sid 337a under adliga. ätten Durell nr 422 återfinner du Nils Månsson (Durell), kallad den store, född 1586-04-12 i Jönköping och död 1639-04-30 i Norrköping, borgmästare. Han blev i sitt andra gifte 1616 med Elisabet Hård af Segerstad, död 1622, dotter till ståthållaren Olof Larsson Hård av Segerstad, adl. ätten nr 17 (se Elgenstierna: Svenska Adelns Ättartavlor del III sid 717b)och hovjungfrun (hos hertig Carls gemål Maria av Pfaltz) Catharina Vogtin von Fronhausen, av förnäm hessisk adel, far till Magnus Nilsson Durelius ståthållaren Olof Larsson Hård av Segerstad, adl. ätten nr 17 (se Elgenstierna: Svenska Adelns Ättartavlor del III sid 717b)och hovjungfrun hos hertig Carls gemål Maria av Pfaltz ,Catharina Vogtin von Fronhausen, av förnäm hessisk adel, far till Magnus Nilsson Durelius adlad Durell nr 422. I övrigt omnämnes Nils Månsson litet grand i Örnbergs Ättartal del XIII sid 182.
Gift 1626 Med hustru nr.3 Margareta Crusebjörn
och fick sonen Peder Durell det är honom jag önskar få info om ??
mvh Marc
23
« skrivet: 2006-05-16, 16:11 »
Anders, jag sa inte att Peder Svart samanställde sin krönika själv efer sin död 1562? Det är nog bara du som tolkar det så, jag skrev att man samanstälde 1580 (Peders Svarts krönika), Uppgiften komm i från dom som behanhandlat Peders Svarts Krönika i sina uppgifter om Lars Olsson (Björnram) i Littraturen Svenska män och kvinnor, huvudredaktör Nils Bohman ,Sthlm 1942 Jan Erik Almquist, Jon Winblad von Walter. och dom har mitt förtroende
om du ursäktar litar jag mer på dom än dej i det här fallet.
24
« skrivet: 2004-10-07, 23:01 »
Jag har nyligen råkat ut för ett litet (synnerligen stort om man tänker på följderna i form av onödig och felaktig forskning dock) problem som gör att man frågar sig hur pass trovärdiga uppgifter i hfl och andra primärkällor är.
Det gäller i detta fallet min mmmmff Sven Johan Johansson (död 1914, födelseåret får lämnas blankt tills vidare). Sven Johan var född i Göteryd (G), så mycket står klart, men han flyttade 1861 till Västra Harg (E) där han blev torpare i Målstugan på Måla ägor och senare hemmansägare i Bagarekulla.
Nu börjar problemen. Han anges vara född i Göteryd 1834-03-08 i Göteryd och detta datum föds mycket riktigt en Sven Johan, son av Johannes Jonsson och Katarina Jonasdotter i Sjuhult Storgård. Om man tittar i inflyttningslängden för Västra Harg finns denna Sven Johan inflyttad till Målstugan. Om man tittar i utflyttningslängden för Göteryd hittar man också mycket riktigt en Sven Johan Johannesson utflyttad till Västra Harg och i sidhänvisningen till hfl hittar man sedan denna Sven Johan, född 1834-03-08.
Här blir det märkligt. Denna Sven Johan som det hänvisas till i hfl bor enligt hfl kvar i Göteryd 1861. Däremot så anges i hfl en annan Sven Johan Johannesson, född 1832-09-04 av Johannes Svensson och Maria Helena Jönsdotter, som utflyttad till Västra Harg. Det var av en ren slump som jag upptäckte detta då Johannes Svenssons dotterdotter senare också kom att hamna i Västra Harg och gifte sig med Sven Johans son Nils Johan Svensson.
Jag har alltid tyckt att det var märkligt med denna långa flytt av två personer men ifall de nu var kusiner och nära släkt så blev flytten mer motiverad i det andra fallet. Den stora frågan är, vad stämmer och vad hände egentligen i kyrkbokföringen? Det luktar nästan lite bedrägeri måste jag säga. Har någon fler exempel på liknande problem och märkligheter?
25
« skrivet: 2006-04-07, 16:08 »
Stig-Lennart
1/ Karin Johansdotter från Degerfors g 1731 14/2 i Umeå sn med Tomas Zachrisson i Tegsnäset. Tomas Zachrisson dog 1743.
2/ Borgaren Nils Hagman g 1744 10/6 i Umeå sn med hust. (ej ifyllt). Födelseböckerna (t ex 1746 och 1754) visar att hon heter Karin Johansdotter. Som dopvittne 1754 finns hustru Margareta Johansdotter i Brattby, också dotter till Johan Andersson i Degerfors. Nils Hagman dog 1758.
3/ Karduansmakaremäst. Pet. Ekman g 1760 5/10 i Umeå stad med änkan Cath. Degerström. Det står Ekman i vigselboken men så som bokstaven E är skriven är det lätt att läsa Öhman av misstag.
Maiken
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy