Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Visa inlägg - Anders Hellster
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2006-08-10, 17:21 »
Hej.
Gift med systers dotter.
Vad blir det för blodsblandning om man jämför med dubbelkusingifte. Var det lagligt godkänt ?
Mvh Göran
2
« skrivet: 2015-12-08, 19:58 »
Vilken är den längsta dokumenterade XY-linjen, det vill säga härstamningslinjen där varannan generation består av en man, varannan av en kvinna? Ett fiktivt exempel på vad jag menar finns i Alf Henriksons bok Adalbert Anderssons anor, en historiebok för barn. Den börjar på Homeros tid med berättarens systers förmenta fmf mfm fmf mfm fmf mfm fmf mfm fmf mfm fmf mfm fmf mfm fmf mfm fmf mfm fmf mfm fmf mfm fmf mfm fmf mfm fmf:s mor Oinotra. Tyvärr innehåller berättelsen en felande länk på 1000-talet, korsriddaren Henri; hans generation borde enligt schemat ha upptagits av en kvinna.
I min egen släktforskning får jag bara ihop tio generationer, som slutar med mig själv:
Karin Andersdotter, död 1747 67 år gammal i Hjärtums sn som änka efter karolinen Jöns Lind.
Magnus Jönsson Lind, båtskeppare i Hjärtums sn.
Elin Månsdotter, hustru i Assarebo, Gärdhems sn.
Bernt Pettersson, bonde i Assarebo, Gärdhems sn.
Annika Berntsdotter, änka i Stubbered, Gärdhems sn.
Lorenz Pettersson, född u.ä. 1832, hemmansägare i Rättaregården, Fors sn.
Fredrika Jonsson, hustru i Hällstorp, Rommele sn.
Ivar Karlsson, hemmansägare i Hällstorp, Rommele sn.
Mamma.
Jag, f. 1976.
(Meddelandet ändrat av Hellster 2015-12-08 22:11)
3
« skrivet: 2012-05-10, 16:24 »
Jag vet att man förr i tiden ganska lätt kunde få dispens från kungen för äktenskapsförbindelser som var formellt förbjudna (mellan kusiner o.s.v.). Sådana dispenser kan man hitta bland bilagorna till vigsellängden och i ett av domkapitlets arkiv finns en lista över ärenden av det slaget. Nu undrar jag hur vanligt det kan ha varit att släktingar struntade i formaliteten och gifte sig ändå. Känner ni till några sådana fall?
Jag har två personer där jag tror att hustrun är systerdotter till mannens förra hustru. Här skulle alltså ett svågerskap ha lagt hinder i vägen men utifrån ovanstående källor så vet jag att de inte sökte kungligt tillstånd (vilket utan tvekan beviljats). Jag kan tyvärr inte helt hundraprocentigt bevisa att hustrun är densamma som systerdottern men indicierna är riktigt starka. Tyvärr innebär det här att jag inte vet huruvida en stor gren hör till släktträdet eller inte. Några fler omständigheter: Makarnas första barn avlades i förtid, innan sorgetiden efter den första hustrun var över. Systerdottern var ett par år äldre än sin morbror. Båda hade varit gifta förut och var alltså helt myndiga.
Att prästen inte hade ordning på alla torpares och backstugusittares släktförhållanden kan jag förstå men någon annan borde väl ha uppmärksammat att det här var fel?
Tacksam för synpunkter
Anders H.
4
« skrivet: 2012-03-22, 17:33 »
Hej! Nedanstående utgör ett urklipp från Ekeby (T) husförhörslängd (AI:2, 1754-1771, sid 15) påträffad av en slump. Vad ville prästen säga? Kommentaren är fogad till en enskild individ. L.S. 
5
« skrivet: 2000-05-30, 21:31 »
Min mor har detta namn som sitt mellannamn. Ingen vet var det kommer ifrån. Någon som vet?
6
« skrivet: 1999-08-04, 15:34 »
Jag har bland mina anor två kvinnor med namnet Bondella, båda kommande fr Orust. Är namnet vanligt i övriga delar av landet eller är det västkustskt? Jag har ej heller funnit namnet i något namnsregister. Det skulle vara roligt att veta varifrån namnet härstammar, betydelse samt om det fortfarande kan tänkas födas en och annan Bondella.
7
« skrivet: 2005-02-25, 11:01 »
Var kan jag finna GMR, manskapsrullor eller kyrkoböcker och litteratur för dessa objekt för åren 1780-1800??
Mvh
Rune
8
« skrivet: 2009-10-17, 20:17 »
Det verkar som om en soldat jag hittat fått avsked men i anmärkningsfältet står ett ord som gör att jag inte förstår varför. Har han själv hittat en ersättare? I så fall är det konstigt att den nye rekrytens namn inte står med.  Här är min tolkning: Karlen för sig stält ... som är frisk, approberes. Nöös får afskied, behåller lika mond[erings]sorter med no 2. Här är en liknande annotering från gmr 1735, som jämförelse: 
9
« skrivet: 2015-02-17, 02:31 »
Hej!
Jag behöver läshjälp med avseende på Anders Gålberg, född före 1700 i Tunhems församling. Hans namn anges i Generalmönsterrullan 1721. Han år nr. 62 i Ryttmästare Fikenbohms kompani (SVAR bildid A0029831_00161). Det finns en annotation jag kan inte förstå. Tack!
Mvh,
karlnilsson
10
« skrivet: 2012-05-17, 15:18 »
Hej! Behöver hjälp med att tolka en notis från mantalslängden för Ytterby sn 1825, gården Hälltorp. På övre raden står bondens omyndiga barn men vad står på andra raden? Tycker de två första orden ser ut som Neder liten...  /Anders H. (Meddelandet ändrat av Hellster 2012-05-17 15:21)
11
« skrivet: 2011-10-05, 10:26 »
Jag har tittat på prosten C.J. Bohlins anteckningar om Romelanda pastorat och särskilt intresserat mig för det han skriver om folket i Svartedalen med omnejd. Se Romelanda C:2, sid. 304 sista stycket (finns på Arkiv Digital). Det är några ord jag inte kan läsa och jag behöver hjälp med dessa luckor. Bohlin använder några ord på latin. De första tolkar jag som ”en kloak av depraverat folk” men vad är det han försökt sig på i Gömmet? Tacksam för synpunkter.
Här min renskrift hittills:
”För att vederbörligen kunna sköta mitt besvärliga jordbruk begagnar jag mig af sockendagsverkare, hvilka från predikstolen få utkallas. Soldater, Backsit., Båtsmän, Inhysesmän (= Husmän i Boh. L. F.) skulle komma och komma äfven, ehuru de allmänhet treska och låta kalla sig mer än en gång. Från de ryslige torparerotarne äro högst få som komma på kallelse. Af dessa rotar har jag nästan inga rättigheter, men så mycket mera skyldigheter och påhäng. I nedra Torperoten bor socknens afskum, en [sentina plebis depradatissima], hvarest der [.] ogörligt att finna en person som duges till ordnings- och [.]. Serdeles har det s.k. Gömmet i alla tider varit ett tjuv- och skälmgömme, dit allt utskum [!] velat samlas. Jag [- - -] besöken derstädes, användt icke endast [- - -], utan talat till dem vänligt, men det har ej hulpit, utan der i den roten (så. ock i Bäck. och Grinsvall.) behövdes en missiona [?] jemt stationerad. Också [.] Guds välsignelse [.] från dessa bygder. Obegripligt [d]ock, att menniskor vilja bo i nedre Torpe Roten, denna otäckeliga och hemska wargbygd.”
12
« skrivet: 2003-03-10, 16:53 »
Hej!
Jag söker alla personer med släktnamnet Udd som levde på 1700-talet.Särskilt intressanta är de som kom från västra Sverige.
Tacksam för svar
MVH
Tor
13
« skrivet: 2013-05-13, 19:31 »
Hej!
Jag behöver lite snabb info om en J. J. Girelius vilken författade en dikt till Karl XIII:s minne. Den skulle sjungas på klagodagen den 29 april 1818 i Arboga stads kyrka.
Var denne Girelius präst? Var och när i så fall?
Undrar
Anders H
14
« skrivet: 2009-11-06, 00:48 »
Jag söker så många fakta som möjligt om den sörmländska smedfamiljen Nöös. För några veckor sedan sökte jag på måfå efter ”Nöös” på Altavista och oväntat in på en databas vars innehåll jag gissar kommer från FFS. Nu kommer jag inte åt den här genvägen längre och bra är väl det. Det intressanta var dock att jag hittade en korrelation i förnamnsskicket mellan smedfamiljen Nöös och en bohuslänsk ryttarsläkt med samma namn.
I den första gruppen fanns först hammarsmedsmästaren Anders Nöös i Dunkers sn (enligt en ännu tillgängliga privat hemsida om släkten Bonnevier verksam på 1660-talet). Han följdes av mästersvennen Josef Andersson Nöös, som gifte sig 1692 i Lilla Malma med en Maria Johansdotter Frans. Josef uppgavs i sin tur ha fått sönerna Peter och Daniel, födda 1707 respektive 1712 i Dunker. Jag letade upp dessa familjehändelser i kyrkoarkivet men födelsenotiserna var väldigt knapphändiga.
Hur vet man att Peter och Daniel var just Josef Nöös barn?
Om allt stämmer är jag böjd att tro på ett samband med min bohuslänska släkt Nöös där namnen Anders (i och för sig vanligt), Daniel och Josef (desto mer signifikanta) också figurerar. Alla filiationer är väl inte helt bevisade men de framstår som sannolika eller högst troliga. Helt klart är att Nöös inte var något vanligt ”nom de guerre” utan faktiskt ärvdes från far till son i flera generationer utav gröna dragoner. Den först kände förfadern (kavalleristen Daniel Nöös, nämnd 1689-1718) skulle kronologiskt passa in som bror till mästersvennen Josef Nöös.
Är något mer känt om smederna Nöös än det ovan relaterade?
Med vänlig hälsning
Anders H
15
« skrivet: 2015-04-15, 11:50 »
Många adelsätter har adopterade grenar. Historiskt har många av adelns ofrälse släktingar på det sättet upptagit äldre ätters namn och värdigheter, jämte plats på Riddarhuset. Vilka var egentligen villkoren för detta förfarande? Vem godkände adoptionen - regenten eller Riddarhuset? Skulle det kunna ske idag? Obs. Frågan gäller inte adoption i modern mening, av barn.
16
« skrivet: 2011-12-15, 12:08 »
Hej Christel, Jägaren Joh. Fr. Arnholtz sägs vara 60 år i Strövelstorps husförhörslängd 1823: Strövelstorp AI:5 (1823-1827) Bild 170 / sid 167 (AID: v101311.b170.s167, NAD: SE/LLA/13377) I Össjö vigselbok 1823 kallas han däremot inhyseshjon Carl Fredrik Arnholdt: Össjö EI:2 (1785-1853) Bild 117 / sid 219 (AID: v102532.b117.s219, NAD: SE/LLA/13513) I dödboken 1826 kallas han bara jägaren Arnholtz 63 år: Strövelstorp C:4 (1806-1859) Bild 120 / sid 242 (AID: v101344.b120.s242, NAD: SE/LLA/13377) Hans födelseplats anges till Preussen i Tåssjö hfl, när han är betjänt på Rössjöholm 1820. Han ska ha kommit från Preussen 1800. Tåssjö AI:2 (1818-1823) Bild 92 / sid 85 (AID: v101609.b92.s85, NAD: SE/LLA/13425)  Som synes kallas han även här Carl Fredrik Arnholdt, inte Johan. Anna von Wouwern är fästekvinna, och de har flera barn innan de gifter sig. Barn: Carl Fredrik 1818 14/2 Örkelljunga (fadern jägaren Joh. Fredr. Arnholdt) Carolina Fredrika 1820 14/8 Tåssjö Sofia Maria 1822 18/4 Tåssjö Johan Edvard 1824 5/7 Vegeholm, Strövelstorp Alexander Emanuel 1826 8/3 Vegeholm Bilden och alla källhänvisningar från Arkiv Digital.
17
« skrivet: 2001-03-22, 21:20 »
I husförhörslängden står om en person som flyttat utan attest. Är min tolkning riktig att det behövdes en födelseattest från prästen när man flyttar och grabben (14 år) stuckit utan att bekymra sig om detta ?
Kan det finnas ett samband med att när min mormors farfar, som har nästan exakt samma namn (Jonas i stället för Jon) dyker upp i Uppsala 15 år senare så för man inte in födelsedatum och födelseort i husförhörslängden ?
18
« skrivet: 2001-05-29, 09:00 »
Hej!
Kan någon hjälpa mig och tala om vart jag kan hitta Sjuntorp, Lunnehage 32? Min biologiska farfar var skriven där och längre kommer jag inte, då födelseort saknas.
19
« skrivet: 2000-06-28, 21:41 »
Jag söker ursprunget till Karl Nilsson Rask. År 1812 var han upptagen med numret 165 i ett Extra Roterings Båtsmans Kompani för södra Halland. Utöver namnet finns inga andra uppgifter där. Den tidigaste uppgiften jag har om honom är inflyttningsattesten till Slättåkra från Snöstorp sn. Den är daterad 1811 23/8. Han kallas där drängen Karl Nilsson och sägs vara född i Snöstorp sn 1782 17/10. Samma uppgifter finns sedan i Kvibille hfl. I vb för Slättåkra samma år, 1810 13/10, anges drängen Karl Rask från Tofta i Snöstorp sn ha gift sig med pigan Anna Jönsdotter. Familjen bodde sedan i Båtsmansstugan under Västergård i Kvibille sn. Efter Annas död 1822 gifte sig Rask med Marta Persdotter och efter henne med Elisabet Andersdotter. År 1837 flyttade familjen till torpet Carlstorp, också i Kvibille sn. Rask dog där 1859 21/8.
Jag har inte hittat Karl Nilsson Rask vare sig i Snöstorps eller i annexet Trönninges fb. Jag har inte heller hittat honom i hfl från 1785 och 1812 för dessa församlingar. Kan någon hjälpa? Är också intresserad av Anna Jönsdotters ursprung.
Med vänliga hälsningar
Anders Hellster
20
« skrivet: 1999-10-29, 11:09 »
Jag har tänkt att börja utforska efterkommande till min ff ff ff, soldaten och torparen, Johan(nes) Andersson Sten och hans hustru Karin Andersdotter. De flyttade från Kungälv (Myrebacka) till Harestad sn 1814. All information och alla tips är av intresse, även om eventuella äldre led. Bland sonen Niklas efterkommande torde namnet Niklasson vara vanligt, kanske också namnet Eld. Här är en översiktlig genealogi:
Tab 1: JOHAN(NES) ANDERSSON STEN, f 1772 1/4 el 1/6 i Skaraborgs län (var?), d 1827 2/7 Harestad sn. F d soldat, torpare i Toreby Stenliden, Harestad sn. G m KARIN ANDERSDOTTER (1780 - ?).
Barn:
1. Andreas, f 1798-10-01
2. Anna Katarina, f 1800-12-13
3. Bernt, f 1803-05-04
4. Johanna, f 1807-03-18
5. Elias, f 1809-11-30
6. Maria, f 1812-10-01
7. Niklas Johan(ne)sson Eld, se tab 2
8. Anna, f 1818-10-22
9. Olena, f 1822-02-22
10. Karl, f 1825-06-22
Tab 2: NIKLAS JOHAN(NE)SSON ELD, f 1814-10-26 i Harestad sn, d 1875 i Romelanda sn. Soldat i Hög Nordgård, Romelanda sn. G 1839 m KRISTINA LARSDOTTER (1813? - 1860).
Barn:
1. Johanna Charlotta, f 1840-01-31. Hade en u ä son Axel (1860 - 1861).
2. Karl Niklasson, se tab 3
3. Anders, f 1844-09-22
4. Anna Britta, f 1847-12-21
5. Edvard, f 1850-12-30
6. Beata, f 1854-11-12
(Någon av Karl Niklassons bröder lär ha blivit soldat.)
Tab 3: KARL NIKLASSON, f 1842-02-05 i Romelanda sn. Arbetskarl. G 1866 m JOHANNA JOHANNESDOTTER (1844 - 19..). Familjen bosatt i Gustavi och Pauli fs i Göteborg, efter mannens död i Lunden, Örgryte fs.
Barn:
1. Karl Julius, f 1867-12-22
2. Ada Nikolina, f 1870-04-20. G m Karl Helmer Nyberg. Hade flera barn.
3. Alma Theresia, f 1873-01-07
4. Johan Albin Nilsson, f 1875-02-16, d 1965. Min farfars far.
5. Anna Emilia, f 1877-07-04
6. Viktor Emanuel, f 1879-12-28
7. Otto Valdemar, f 1882-01-15
Vänliga hälsningar Anders Hellster
21
« skrivet: 2000-11-26, 12:50 »
Söker efter föräldrar och födelseorter för Olaus
Ågren Mo, född 1823-12-26 ?, död 1872-05-09 Säve, Högen. Olaus antagen som båtsman 1839-09-06 Säve,
Högen o. Askesby.
Hustrun Oleana (Olena)Andersdotter, född 1816-01-16 ?, död 1907-04-04 Säve, Muleröd.
Gifta 1850-09-15 Säve.
Vid brand i Säve prästgård 1874-12-04 förstördes
stora delar av kyrkoarkivet.
22
« skrivet: 2005-04-18, 21:02 »
Känner någon till backstugan Stenliden som låg under Toreby i Harestad sn? Den avskedade soldaten Johannes Andersson Sten (1772--1827) bodde där med sin familj sedan de 1814 inflyttat från Ytterby sn. Platsen nämns i husförhörslängdernas register fram till 1850-talet då den beboddes av andra personer.
Kan det vara så att backstugan uppkallades efter Johannes Sten? Jag undrar också om Stenliden är ett namn som fortsatt att användas in i vår egen tid och om det kan placeras på en karta.
Med vänlig hälsning
Anders Hellster, Lidköping
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy