Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Visa inlägg - Michael Lundholm
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2024-02-22, 16:12 »
Skulle behöva hjälp att identifiera ruinen. Den barhuvade mannen längst till höger är min farfar David Lundholm som 1933–1948 var kontrollör och förste kontrollör vid telegrafstationen i Norrköping. Kortet är därför taget 1934–1947, mest sannolikt före kriget med tanke på farfars utseende. På baksidan har någon skrivit »Kr Lundholm« varför människor på bilden mest sannolikt kommer från telegrafverket.
Jag tänkte först att detta var ruinen efter Ljungs sockerbruk längs nuvarande väg 34 utanför Ljungsbro. Men den ruinen har tre fönster längst upp på gavlarna så det kan inte stämma.
2
« skrivet: 2024-02-11, 12:53 »
Bifogat fotografi föreställer en flickskola 1928. Det kommer från min farmor Lilli Lundholm (1899–1970), som när fotot togs fortfarande bar sitt flicknamn Fotmeijer. Hon är nummer två från vänster av de fyra lärarinnor som står längst bak. Övriga personer på fotografiet är okända för mig. På baksidan av fotografiet har hon skrivit »6te klassen vårterminen 1928«. Eftersom hon flyttade in i domkyrkoförsamlingen 1920 och var kvar där till 1931 är en rimlig gissning att bilden kommer från en flickskola i Västerås.
Mitt problem är att jag inte vet vilken skola det är så om någon kan bidra med information om det är vore jag mycket tacksam.
3
« skrivet: 2019-01-02, 14:24 »
Jag funderar över efternamn av typen »Ossiannilsson«. Utöver detta exempel har jag på min lista ytterligare två: »Svennilsson« och »Eskilandersson«. När man gräver lite så inser man att de här tre exemplen uppkommit på helt olika sätt.
»Ossiannilsson« är förstås författaren Karl Gustaf. Ossiannilsson (1875–1970) som ursprungligen hette Karl Gustaf Ossian Nilsson men bytte namn till så att Ossian och Nilsson slogs samman till först Ossian-Nilsson och från 1914 »Ossiannilsson«. Idag har fyra person »Ossiannilsson« i efternamn: Detta trots att en av författarens söner bytte namn till Dovring och emigrerade (den kanske inte helt obekante agrarhistoriskern Folke Dovring (1916–1998)).
Det andra exemplet kommer från professorn i nationalekonomi Sven Ingvar Svennilsson (1908–1973) var far var hovpredikanten Sven Nilsson. Han tog namnet någon gång under studietiden efter faderns död 1925 innan han disputerade 1938. Idag finns det ingen som heter »Svennilsson».
Till skillnad från de två första exemplen verkar »Eskilandersson« vara ett genuint patronym baserat på förnamnet »Eskilander« som tidigare förekom i framförallt Skåne. Idag heter ingen i Sverige Eskilander i förnamn, 28 heter det som efternamn och 10 heter »Eskilandersson», varav en riksdagsledamot.
Jag tar gärna emot tips om flera exempel på den här namntypen.
4
« skrivet: 2008-08-16, 16:13 »
Mitt Genline går ut 1 sept och har fått erbjudande om trogen kund abonnemang på ett år för 995 riksdaler. Funderar på saken..
Undrar om man kan få med ShF också på kuppen.
5
« skrivet: 2008-01-23, 20:15 »
Efter önksemål så har jag lagt upp två nya diskussioner här i Rötter. Jag försöker också att sortera upp inläggen här under dessa rubriker, men det är inte lätt. Saknar du ditt inlägg ligger det antingen under Rötters vänner, Fakturor eller Anbytarforum-avgiftsbeläggning.
6
« skrivet: 2008-09-01, 11:18 »
Ska de som har ansvaret recensera sig själva?
F.ö. skulle avståndet vara mindre med mer information...
7
« skrivet: 2008-08-31, 12:35 »
Att ingen officiell information från stämman ännu kommit är väl bara ytterligare en bekräftelse på att det inte (numera) finns någon i förbundet med journalistisk kompetens som är ansvarig för nyhetsförmedling.
Att en stämmomiddag skulle stå i vägen för nyhetsförmedling.....tja, det är en lite märklig inställning. Men tack, Michael, för det du meddelade!
8
« skrivet: 2008-03-13, 23:33 »
Det slår mig en sak, när jag tar del av alla inlägg, och en fråga anmäler sig, som jag inte ens reflekterat över att ställa tidigare: Vilket är förbundets syfte och ändamål och vilka är dess aktuella mål ? Vilka är de överenskomna strategierna för att nå dessa mål ? Vilka metoder och arbetsformer har ansetts bäst stödja dessa ?
Jag har ingen större erfarenhet av mera omfattande föreningsliv, men desto större av företagsorganisationer med tillhandahållandet av krävande produkter och tjänster som syfte. Jag tror inte att jag på många år sett ens en avdelning i en sådan miljö sakna dessa fundamenta. Utan att veta vart man ska, blir det förvirrande att diskutera hur man ska ta sig dit, utan att diskutera möjligheter och risker, är det omöjligt att enas om metoder. Utan en gemensam uppfattning om dessa ting, blir det svårt att samarbeta. O s v.
Om ovanstående instrument redan finns, vore det kanske idé att publicera dem och sedan diskutera dessa. Om de inte finns, så är det hög tid att de tas fram.
9
« skrivet: 2008-08-28, 09:29 »
Ted
Då tar jag tillbaka mitt förslag om sänkning, som jag helt baserade på ditt tidigare uttalande, som nu modifierats.
Kan konstatera att den utveckling, som vi hoppas på, nu varit på gång i tre år, så jag hoppas att det tillskott som finns nu används till reell utveckling.
Beträffande månlandarprojekt så kan vi ju se att lokalkostnaderna reducerats rejält. Det är dock tråkigt att det inte fanns den framförhållningen så att den situation som nu uppstår, där två anställda, ska dela på lokaler avsedda för betydligt fler, hade kunnat undvikits.
10
« skrivet: 2010-04-08, 15:03 »
Nummerna har jag inget emot. Det är en briljant uppfinning. Det som saknas är en översättning till originalet och en möjlighet att söka på GID-nummer och få veta vad det är för en källa.
Nu har jag ett konkret förslag!
Istället för vidare gnäll, varför kan man inte skapa en tolk. Dvs ett program som översätter alla källorna.
Jag har öppnat Genline för Väsby socken. Så här ser det ut: 1408.18 är tex kommunionslängder. Varje sak i ett kyrkoarkiv har ett nummer, även sånt som Genline just nu inte offentliggjort. Så, det vore BUSENKELT att göra en sån liten tolk. Om man knappar in ett GID nummer så borde man få uppgift att detta är hämtat från, vad jag antar är Nattvardsbesökare Väsby D II
Genline och DIS har redan idag alla uppgifter som behövs för att snabbt och enkelt skapa en sån här tolk. Allt som behövs är lite god vilja.
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-04-08 15:08)
11
« skrivet: 2010-01-11, 21:03 »
Nu när det gått mer än ett dygn tycker jag allt ser ut som det ska. Att du inte sett den under Nytt senaste dygn kan bero på att din webläsare av någon anledning inte behagade hämta den sidan på servern utan istället visade en lagrad kopia. I sådana fall hjälper det ofta att trycka på F5 eller skift + F5. På Ämnen, Resandesläkter och vidare nedåt finns en liten gul ny-pil så det verkar också fungera. Om du inte ser dessa kan det bero på samma anledning.
12
« skrivet: 2009-03-05, 19:38 »
Pust... När Anders och jag är eniga om att diskutera vidare privat, så upp dyker i stället medarbetaren på Anders forum - och tydligen också ombud för alla släktforskare - för att försöka att hålla liv i det här spektaklet.
Varför det är så viktigt förstår jag inte. Kanske har jag trampat på en öm tå... Jag tänker hur som helst inte delta i leken. Punkt.
13
« skrivet: 2006-10-15, 12:01 »
Det är med viss irritation jag ser att diskussionen under Bureätten återigen har stängts. Inte pga av sin seriositet vad gäller noga källgranskning. Inte heller pga det faktum att vissa ägnar sig åt något som kan liknas vid fablernas värld. Nej, utan för att några enskilda personer antingen skriver anonymt eller ägnar sig åt lekstugefasoner.
Om bureätten finnes 1000-tals inlägg på AF. Få är de som är eniga. Få skriftliga källor finns varför mången mötas i hårda dueller. De som tror på primärkällor och de som gärna tar till sig muntliga traditioner. Detta skapar givetvist en het debatt med stundtals hårda ord och personangrepp.
På ena sidan staketet står de som inte vill att nybörjare inom släktforskning ska tro på något annat än primärkällor. På andra sidan står de som anser att en viss tolkning av historian är ok.
Snälla anbytarvärden! Stäng inte en diskussion för att några kastar sand på varandra i sandlådan. Rensa istället bort de som inte tillför något i debatten. Både primärlällor och fablernas värld skapar nya insikter som vidare diskuteras. Pajasarna som anonymt gapar tillför dock ingenting.
Vänligt som vanligt / Helene Jorsell
14
« skrivet: 2001-12-03, 22:39 »
Är det vanligt att kunna få tag på gamla listor över elever och deras färdigheter?
Har ni erfarenhet av att kommunerna har detta i sina arkiv?
15
« skrivet: 2013-08-26, 22:46 »
> Skulle vilja veta om det någonstans finns uppgifter om kungliga resor
> inom landet och om dessa är offentliga?
>
> För att kunna avliva en segdragen myt om hertig Karl (sedermera Kung
> Karl XIII) som grasserar i delar av Norrbotten, skulle jag behöva veta
> (kunna belägga) om Hertingen var däruppe i början på 1783.
16
« skrivet: 2014-07-20, 08:43 »
För många år sedan läste jag i en artikel hur ölen förvarades på ölkafeér i Stockholm, Göteborg och Malmö. Det jag kommer ihåg var att ölbackarna förvarades i en utdragssoffa. Backarna var anpassade efter soffans storlek (4x6=24 st) och soffan rymde 6 backar, totalt 144 ölflaskor. I de andra städerna var backarna mindre (4x5=20 stycken) och antalet backar kunde variera från 5 eller 6 backar
Hämtades en flaska lyfte man på sofflocket.
Någon som har hört tals om en soffa öl?
17
« skrivet: 2009-06-02, 20:37 »
Jag håller på att översätta ett brev från en militär befälhavare (Håkan Månsson) i Värmland 1659.  Och där förekommer, som synes, en måttenhet på then giärden, som iagh togh up hoos Allmogen till finnernas underhåldh... Och det är enheten för bröd och kött som jag inte kan tyda. Vilken är måttenheten? Eftersom det rör sig om torra varor - kan det betyda halvtunna? Någon som vet? Tacksam för hjälp! Med vänlig hälsning /Leif
18
« skrivet: 2010-03-31, 20:00 »
Jag har funderingar på vad jag ska lägga ut på min släktforskningssida i ett fall. Personen i fråga är född 1883 och död 1958. 1904-1917 fick han fem barn med en kvinna som han inte var gift med. Det finns anteckning i församlingsboken att han har erkänt sig som far till samtliga barnen samt barnmorskans anteckning att han är far till barnet. Modern dog redan 1918. I hans bouppteckning finns inte dom här barnen medtagna utan endast de barn han fick i ett senare äktenskap. Barnen som är födda i det senare äktenskapet är födda 1920 och 1922.
Det känns lite som ett gränsfall att lägga ut det på hemsidan, men vem kan ta illa upp?
MVH
Susanne
19
« skrivet: 2015-08-07, 19:58 »
Bohusläns vapen är ju då ifrån/taget från Kungälvs vapen. Bohusläns skapades 1660 till beg utav Karl X Gustav. https://sv.wikipedia.org/wiki/Bohusl%C3%A4ns_landskapsvapen Angående Kungälvs https://sv.wikipedia.org/wiki/Kung%C3%A4lvs_kommunvapen Nu till frågan. Jag har sett att det förekommit frågeställningar om det inte är en hund istället för ett lejon som står upp. Nu finner jag det inte på nätet. Det bör ju då varit under den tiden vapnet varit Kungälvs. Jag har även sett en bild där då en hund reser sig upp mot tornet. Någon som har vetskap om detta? Vänligen patrick
20
« skrivet: 2009-05-28, 10:21 »
Hej! Söker böckerna :Schlyterska släkten 1592-1976 av Jean Schlyter och Bidrag till Schlyterska släktens genealogi och historia av Gustav Ragnar Schlyter. Kanske det finns någon annan bok om schlytersläkten i Ronneby. Med vänlig hälsning Britt-Marie Åkervall
21
« skrivet: 2012-06-05, 14:55 »
Henry Ohlsson har i Svensk Genealogisk Tidskrift 2011, nr 2, skrivet en mycket läsvärd artikel - Anja, hennes familj och hennes resa: Chana Izbicka, 1929-1985 - som jag rekommenderar alla att läsa, både p g a dess innehåll och användandet av källor.
Vänligen,
Olle Elm
(Meddelandet ändrat av smol 2012-06-05 15:06)
22
« skrivet: 2008-12-30, 18:37 »
Jag skulle vilja lära mig lite mer om olika efternamns ursprung och uppkomst. Har ni några tips på böcker, hemsidor eller andra källor som kan vara bra att starta med. Är först och främst intresserad av efternamn som inte uppkommit som ett patronymikon. Tar tacksamt emot alla tips!
23
« skrivet: 2011-06-21, 21:12 »
På soldatens ena krage finns två gevär lagda i kors och vad jag vet skall detta beteckna skyttekompaniet vid I 15. Men på soldatens andra krage finns detta, vilken sorts gradbetäckning är det? Är det två gevär också? Kan nämna att soldaten i fråga var i tjänst från -43 till början av 50-talet enligt värnpliktspapper och muntlig utsago. Jag tror kortet blev felvinklat då det blev scannat så kragen på bilden är nog egentligen vänster sida sett från soldaten. Mvh Carl Johan 
24
« skrivet: 2001-03-24, 00:17 »
Hello -
I am looking for a Källkod number (source code) or any other information for the following persons:
Carl Johan Jonasson (b. 26/1/1860) left from Näshult, before 1884
Peter August Jonasson (b. 6/5/1865) left from Näshult before 1884
Destination Minnesota.
Jonas Peter Andreasson (b. 30/7/1833) age 51, left from Näshult, 1884
wife Greta Lisa Johansdotter (b. 29/10/1835) age 49, left from Näshult, 1884
- and -
8 Children:
Ida Christina Jonasson (b. 20/12/1862) age 22 left from Näshult, 1884
Peter August Jonasson (b. 06/15/1865) age 19 left from Näshult, 1884
Oskar Leonard Jonasson (b. 27/09/1867) age 17 left from Näshult, 1884
Adolf Fredrick Jonasson (b. 5/05/1870) age 14left from Näshult, 1884
Anna Otilia Jonasdotter (b. 18/11/1872) age 12 left from Näshult, 1884
Algot Theodore Jonasson (b. 21/03/1875) age 9 left from Näshult, 1884
Otto Ferdinand Jonasson (b. 09/06/1876) age 8 left from Näshult, 1884
Johannes Gustaf Jonasson (b. 02/11/1877) age 7 left from Näshult, 1884
Destination St. Peter, Minnesota
Alex Wilhelm Åstrand (Ostrand)(b. 02/08/1865) age 19 left from Näshult, 1884
Destination Chicago, Illinois
Thank you,
Michael Lundholm
25
« skrivet: 2001-06-17, 00:44 »
I would like to request a CD look up for the following persons
The following traveled alone?:
Amanda Jenny Carlsdotter, age 18, Åseda, Kronobergs län. Emigration about: 1882-85, North America
Anna Gustava Carlsdotter, age 16, Åseda, Kronobergs län. Emigration about: 1882 - 85, North America
The following traveled together:
Anna Stina Andreasdotter/Andersdotter, age 47, Åseda, Kronobergs län, Emigration about 1888 - 90, North America
Carl Magnus Johansson, age 45, Åseda, Kronobergs län
Children of Anna Andreasdotter/Andersson and Carl Johansson are:
Karl August Carlsson, age 20, Åseda, Kronobergs län
Oscar Leander Carlsson, age 15, Åseda, Kronobergs län
Johan Algot Leonard Carlsson, age 13, Åseda, Kronobergs län
Ernst Vicktor Carlsson, age 7, Åseda, Kronobergs län
Axel Wilhelm Carlsson, age 3, Åseda, Kronobergs län
Thank you,
Michael Lundholm
26
« skrivet: 2005-03-12, 11:37 »
Jag undrar om någon har uppgifter om apotekaren i Ängelholm Jacob Callmander. Han bör ha tillträtt sin tjänst i Ängelholm i slutet av 1910-talet.
27
« skrivet: 2008-12-14, 16:33 »
Har stött på släktnamnet Botz / Bots i Roslagen. Ngn som vet bakgrund?
28
« skrivet: 2010-06-13, 20:27 »
Efter ganska mycket sökande på AF och efter viss tvekan lägger jag min fråga här. Rent allmänt gäller frågan hur trovärdig skönlitteratur kan vara när det gäller folklivsskildringar (vilket inte verkar finnas diskuterat), men mer specifikt hur trovärdig Per Anders Fogelström är i romansviten Stad när det gäller folklivskildringar? Skall man fästa någon tilltro till hans folklivsskildringar eller har sviten bara skönlitterärt värde? Finns det någon representativitet i dessa människors öden? Eller är det ett urval och så pass mycket litterär konstruktion att man inte kan kan läsa boken på det sättet?
Efter att nu ha läst sviten fram till 1950-talet och bara hälften återstår av Stad i världen så har jag noterat två tveksamheter angående hans trovärdighet (och min tanke är att om jag kan notera två finns det säkert många fler):
Det dröjer flera volymer innan någon roteman dyker upp (det är väl i Minns du den stad, alltså efter 1900 när Bärta söker hjälp) trots att institutionen tillskapas 1878. Jag tänker på rotemannen både som kontrollinstrument och som fattigvård. Andra institutioner av det senare slaget nämns men inte rotemannen. Givet den utsatthet de skildrade människorna hade förväntade jag mig mer av det. Är bilden balanserad? Det finns i stort sett inte ett ord om idrott i hela sviten så långt jag läst den. Lite slädåkning, någon skridskotur på Hammarby sjö och sedan Riksmarschen under kriget är det jag kan se. Ja kanske något idrottsarrangemang på Råsunda och Stadion (och dess föregångare) också nämns. Är det en rimlig beskrivning av ett Södermalm med idrottsföreningar som Hammarby IF (startad 1889/1897) och Södermalms IK 1902 som båda hade många idrotter på programmet under första halvan av 1900-talet. Eller av ett Stockholm som rymmer så mycket mer av idrott?
Svaret är väl att (självfallet borde man kanske tillägga) man inte alls skall se historisk skönlitteratur som källor till historen annat annat än möjligen som uttryck för den tid då de skrevs. Men, som jag fått mig berättat, han lär ha samlat fakta på Stadssarkivet för romansviten. Kan man läsa Fogelström annorlunda?
Finns det andra samhällsfenomen som Fogelström utelämnar? Är mina exempel marginella undantag och är den bild han tecknar trovärdig? Är det så att det han berättar nog skulle kunna ha hänt men att han utelämnar (med nödvändighet) en del tidstypiska samhällsfenomen som inte påverkar den allmänna bilden?
29
« skrivet: 2008-01-09, 18:57 »
Hej,
Jag är en riktig nybörjare när det gäller släktforskning och roar mig en del med att söka på nätet efter mina anor. Då och då hittar jag andras släktträd med till mig gemensamma anor, vilket många gånger kan vara till stor hjälp för att komma vidare. Nu i veckan hittade jag ett släktträd som ledde mig till adliga anor (om säktträdet nu stämmer vill säga). I detta släktträd anges Elgenstierna och ÄSF som källor till i stort sett alla anor. När jag klickar mig bakåt i tiden i detta släktträd kommer jag till slut Karl Karlsson (Ulv) (hela tiden belagt med ovannämnda källor) som ska ha varit son till Jarl Karl Den Döve Bengtsson som i sin tur ska ha varit farbror till Birger Jarl. För mig som nybörjare, känns detta ganska svindlande! Min fråga är följande: Hur mycket kan/ska jag lita på anor-förvisso kända sådana - så långt tillbaka i tiden? Det kanske är så att halva Sveriges nu levande befolkning är släkt med Birger Jarl? Jag skulle uppskatta ett svar, i denna för mig mycket stressande fråga..
Mvh Fredrik
30
« skrivet: 2013-09-17, 21:34 »
Hej
Har gått igenom titulaturregistret för änkedrottning Kristinas registratur. Och sett att hänvisningar finns till hennes registratur. Men hittar inte detta tyvärr. Finns det någon som har forskat i detta och kan leda mig på vägen.
Ser fram emot en kontakt med taxamhet.
hälsar
Jan-Erik Björk
31
« skrivet: 2014-06-16, 19:44 »
Någon som känner till Lorens Wolter Rothoff och hans Behmska släktregistret? Googlar man på detta hittar man en träff men det är en sen översättning i pdf-format av Viktor Behms släktbok från 1913 som hänvisar till Rothoff. Finns ej i NAD. Ett tips var att den skulle kunna finnas på handskriftsavdelningen på Carolina Rediviva. Men därifrån har negativt besked kommit.
32
« skrivet: 2008-08-06, 17:31 »
Startar en ny diskussion med förhoppning om råd inför forskande i Frälse- och rusttjänstlängder - 1632 hos Riksarkivet
Citatet nedan har jag fått som svar på en fråga som startade under och det visar att vägs ände ej ännu är nådd när det gäller frågan om Barbro Karlsdotter var av frälsesläkt.
Jag har ej ännu aldrig besökt Riksarkivet och ej heller sökt i andra arkiv än kyrkans. Rådet enligt svaret innebär forskande i Frälse- och rusttjänstlängder - 1632 och det väcker direkt frågan, är detta något man som amatör klarar av? Är det ett mikrofilmat arkiv? Eller ....?
Tacksam för råd innan Riksarkivet besöks?
Mvh /Ricke
RA dnr 42-2008/2972 2008-08-04
Förkortningen i herdaminnet syftar mycket riktigt på Kansliets ingående diarier vol. 6. På 2 juni 1592 nämns att Barbro Karlsdotter, änka efter Andreas Erici, vänt sig till kungen, eftersom hon ägde ett hemman i Lindesberg och gav rusttjänst av detta. Då brodern Erik Karlssson var skyldig kronan 4 fat osmundsjärn, hade fogden Per Hansson hotat att ta hemmanet. Just det att Barbro betalade rusttjänst,dvs. ställde upp med en ryttare i hären, tyder på att hon förmodligen var av frälsesläkt. Men vid den korta notisen står att brevet var orätt extraherat, vilket gör att man inte kan lita för mycket på det. För att få reda på vilken frälsesläkt hon kom från får man forska i samlingen Frälse- och rusttjänstlängder - 1632 här i Riksarkivet, som har uppgifter om frälsets gårdar i olika delar av landet.
Mvh
Jan Brunius
33
« skrivet: 2006-02-22, 19:00 »
Oho!
säger jag (inget annat).
34
« skrivet: 2014-11-20, 17:37 »
Hej alla släktforskarproffs!
Vad jag förstått upprättades mantalslängderna i tre exemplar? (oftast)?
Jag har Riksarkivet SVAR och forskar just nu i Stora Åby, Lysinge härad, Östergötlands län, och under 1700-talet saknas alldeles för många år för att kunna dra några vettiga slutsatser om något..
Följande år saknas mantalslängder för Lysinge på SVAR, och vad jag förstår så finns många av dessa år tillgängliga för Arkiv Digitals kunder? Dessutom mer lättlästa? Eller är det jag som är för dålig på att söka på Riksarkivets hemsida? Tycker jag har försökt med häradsskrivare och landskontor etc utan framgång...
Någon med bättre koll som kan upplysa mig om hur status ser ut för de saknade åren nedan?:
1702-1703
1710
1717
1819-1720
1723-1726
1728-1740
35
« skrivet: 2008-04-28, 21:05 »
Örnbergska samlingen på Vadstena landsarkiv är numera digitalisterad och finns tillgänglig i SVARS:portal. Har man tur kan man hitta kompletterande material till det som Örnberg publicerade i Svensk slägtkalender/Svenska ättartal, tex korrespondens, anteckningar mm. Har man otur hittar man inte ens det publicerade materialet
36
« skrivet: 2008-11-29, 19:03 »
Hej,
Som vi kan se ovan förekommer ett antal hjälptecken t ex ß och Æ i teckenuppsättningen ovan. Det är mycket bra! Men hur gör jag för att bokstavstroget skriva av t ex Anrep när han anger ex vis Joensson och där det finns två prickar över e:et?
Tacksam för hjälp!
Vänligen,
Olle Elm
37
« skrivet: 2008-05-31, 22:22 »
Tack för många intressanta litteraturhänvisningar. Tycker nu ha fått klart för mig vad frälseränta innebar och även skillnaden mellan skattefrälse och frälseskatte.
Det som fortsatt är något oklart är begreppen skattekrono/kronoskatte. Har gjort några stickprov i mitt material och det är svårt att ur dessa hitta något mönster. Jag har exempel på skatteköpta hemman som kallas skattekrono likväl som jag hittar exempel där gamla skattehemman kallas kronoskatte. Som framgår av mitt inlägg den 24/5 ovan har jag också exempel där båda begreppen används om samma gård.
Samtidigt tycker jag det är svårt att bortse från jordabalkens skrivning. Denna måste rimligen ha en innebörd och som sägs i mitt inlägg har jag exempel på hantering av hembud i fallet frälseskatte. Har dock aldrig sett exempel på att kronan haft hembud när det gäller gamla skattehemman och på något tycker jag det skulle strida mot principen om ägandet till jorden.
Kanske är det ändå så att den egentliga meningen av kronoskatte är att det är kronojord som ursprungligen ägts av kronan och som sedan antingen sålts eller donerats. Det finns då en logik till hembudsrätten på samma sätt som för frälseskattehemman. Sedan verkar det i praktiken vara så att begreppen skattekrono respektive kronoskatte inte alls används stringent.
38
« skrivet: 2008-04-06, 11:03 »
Under 1700-talet har jag flera exempel på när bönder köper frälsejord. Detta sker då genom att bonden köper besittnings- och skatterätten medan frälseägaren behåller frälserätten. Först 1789 fick bönder rött att inneha frälsejord.
I ett köpebrev från 1781 (Västbo AI:55, uppbud nr 55) är ett villkor i köpet att räntan skall betalas till husbonden. Är det någon som vet vad detta innebar rent praktiskt? Var det på något sätt förmånligare att inneha besittningsrätt till frälsejord jämfört med att inneha skattejord?
Utan att ha tillräckligt statiskt underlag får jag också känslan av att besittningsrätt till frälsejord betalades högre än skattejord men det kan givetvis bero på att gårdarna var större då hemmanstalet (1/2, 1/4,..) kanske inte säger så mycket om areal.
39
« skrivet: 2008-10-14, 20:59 »
Har nu kommit så långt in i min forskning att jag inte har hjälp av Genline.
Andra som har släktforskat med samma rötter verkar ha kommit vidare in i 1600-talet och tidigare.
Vill själv hitta och kontrollera deras resultat.
Hur gör man? Vilka register skall man använda?
Tacksam för all hjälp.
40
« skrivet: 2012-04-08, 23:11 »
Hej,
Jag har hållit på ett bra tag nu med min släktforskning hemma vid datorn, jag använder Min Släkt och har drygt 1400 personer registrerade.
Nu börjar det bli störande rörigt med angivandet av platser. Jag börjar alltid med församlingens namn och länsbeteckning men sen blir det rörigt, mer ju längre jag håller på. Jag har inte riktigt förstått det här med rotar och om det är viktigt att ange.
Som ett par exempel här, det blir ju att till slut vet jag inte om det är olika ställen eller... något måste göras!
Ukna (H), Kisbäcken Kasinge Rote
Ukna (H), Kasinge nr 1, ägorna, Kisbäcken
Fläckebo (U), Nyby
Fläckebo (U), Sätra Rote, Nyby
Fläckebo (U), Björntorp
Fläckebo (U), Vevde Rotes soldattorp, Björntorp
Götlunda (U), Stora Sätra
Götlunda (U), Krämplinge Rote, Stora Sätra
Med hopp om ordning på torpet, Tove
41
« skrivet: 2001-10-06, 17:21 »
Hi all -
I am looking for information on Maria Larsdotter born circa 1724-28. I believe that she was born in the parish of Åseda. I have found a Maria born in Åseda in 1728 to Lars Bak (Larsson) and Kristin Mansdotter in Massamåla, but Husförhörlangd records show that Maria was born in 1724. I can't find a Maria born in 1724 or any of the following years up to 1728, who had a father by the name of Lars. I am hoping that someone can help me in proving who her parents were.
I am also trying to find out information on her spouses.
Her first husband was Soldat Olof Fagerström, born 1724 (Husför. information), but I have no idea where. I assume he died sometime after 1756 and before 1760. Olof and Maria lived at Massamåla Soldatorp and had two children that survived to adulthood. The children were Lars Olofsson born Dec 24 1752 and Lena Olofsdotter born Feb 2 1756.
Between 1756 and 1759 Maria is listed as being married to Soldat Jonas Fagerström, (the second husband?) living at Massamåla Soldatorp. Jonas is listed as being born in 1740 in the Åseda Husför.. The family moved Näshult in 1765. In the Näshult Husför. the family is listed as:
Jonas Olofsson 1732
Maja Larsdotter 1724
Lars Olofsson 1752, 24 December
Lena Olofsdotter 1756, 6 February
Can anyone can help solve this puzzle of where the Fagerströms came from and who Maria's (Maja) parents were? Any suggestions would be helpful.
Thank you,
Michael Lundholm
Nashville, TN USA
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy