ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Jouni Tervalampi

Sidor: [1]
1
Kjula / Äldre inlägg (arkiv) till 19 november, 2015
« skrivet: 2015-11-19, 13:31 »
Vem var kyrkoherde och andra präster i Kjula 1720?

2
Jag har en Anders Pärsson Gråsten död före 1750 i Uppland, som jag misstänker är ett soldatnamn. Centrala soldatregistrets databas gav inget. Fanns det ett soldat/båtmanstorp med namnet Gråsten i Mellansverige mellan 1720-1745?

3
Älvsborgs lösen / Älvsborgs lösen
« skrivet: 2015-08-29, 11:25 »
Vart får man tag i Älvsborgs lösen för Västmanland 1571? Är det enda stället Riksarkivet i Stockholm?
 
Västerås Stadsbibliotek har slängt de två mikrofilmrullarna för Älvsborgs lösen för Västmanland 1571

4
Österfärnebo / Österfärnebo
« skrivet: 2015-08-10, 11:34 »
Hej Hans Olof!
 
Tack för hjälpen! Då får jag en förklaring varför Greta Åberg är dopvittne om hon är dotter till komministern.
 
Hälsningar Jouni

5
Österfärnebo / Österfärnebo
« skrivet: 2015-08-08, 12:56 »
Hej Christina!
 
Tack för rättelsen! Får omformulera frågan:
 
Vart bodde släkten Åberg i början av 1700-talet?  
 
Jag har ett dopvittne Aneta Åberg till ett lappbarn som föddes 11 januari 1712 i Österfärnebo socken.  
 
Vet någon vilken gård hon/släkten bodde på?

6
Årsunda / Årsunda
« skrivet: 2015-08-08, 12:53 »
Vart ligger Lappön vid Larsmyren?
 
Kunde inte finna varken Lappön eller Larsmyren i Lantmäteriets kartsök.
 
Fann uppgiften i SOFI (Institutet för språk och folkminnen)
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

7
Österfärnebo / Österfärnebo
« skrivet: 2015-08-08, 11:22 »
Vart bodde släkten Åbrug i början av 1700-talet?
 
Jag har ett dopvittne Aneta Åbrug till ett lappbarn som föddes 11 januari 1712 i Österfärnebo socken.
 
Vet någon vilken gård hon/släkten bodde på?
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

8
Norns bruksförsamling / Norns bruksförsamling
« skrivet: 2015-07-27, 12:08 »
Hej Suzanne!
 
Trevligt! Att samen Lars Andersson har existerat stämmer. Jag har funnit uppgifter om honom i samma trakter bland annat från Stora Skedvi 1760, Floda 1771, Nås 1776, och Floda 1785.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

9
Norns bruksförsamling / Norns bruksförsamling
« skrivet: 2015-07-21, 14:21 »
På Wikipedias sida om ”Norns kapell” ståt det: Den första som begravdes här var lappmannen Lars Anderssons lilla barn 1782.”
När jag tittade i Norns Bruksförsamling AI:3 där dödboken som börjar med 1782, men ingen uppgift om lappmannen Lars Andersson.
Är det någon som vet vart uppgiften kommer ifrån?

10
00 - Lagar / Högmålsbalken
« skrivet: 2015-04-09, 11:40 »
Hej och tack Stig-Ove och Marcus!
 
Perfekt! Nu kan jag skriva klart ett kapitel till en kommande bok.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

11
00 - Lagar / Högmålsbalken
« skrivet: 2015-04-08, 11:47 »
Är det någon som vet vad det står i Högmålsbalken 6 kapitlet? Tror att det ska vara något om trolldom
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

12
12 - Södermanlands historia / Marknader i Södermanland
« skrivet: 2015-03-20, 11:51 »
Hej!
 
Är det någon som vet om det fanns marknader i Botkyrka och Södertälje på 1700-talet. Om det har funnits, när på året.
När hade man marknad i Strängnäs på 1700-talet? Vilket datum i oktober?
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

13
Var ligger platsen / Var ligger platsen
« skrivet: 2015-03-10, 11:48 »
Hej!
 
Nu har jag funnit alla tre platserna. Tack för hjälpen!
 
Hälsningar Jouni

14
Var ligger platsen / Var ligger platsen
« skrivet: 2015-03-09, 11:47 »
Vart ligger Långheden, Röstabo och Flissmyran i Alfta socken där det finns en anknytning till sockenlappar? Kunde inte finna de i lantmäteriets Kartsök.
 
Källa:
Järvenpää, Anita 2006. Jakten på Lapp-Thomas! SYSSLINGEN Medlemsblad för: Södra Roslagens Släktforskarförening 2006:4 Årgång 13
http://www.roslagen.be/sysslingar/sysslingen_nr_4_2006.pdf
2007. Jakten på Lapp-Thomas! SYSSLINGEN Medlemsblad för: Södra Roslagens Släktforskarförening 2007:1 Årgång 14
http://www.roslagen.be/sysslingar/sysslingen_nr_1_2007.pdf
 
Hälsningar Jouni

15
Fahlberg / Fahlberg
« skrivet: 2015-01-28, 11:08 »
Johan Svensson Fahlberg. Lappman och hästskärare?
 
I Gävleborgs läns landskansli, passjournaler 1790-1802 står det:
 
1797. Johan Fahlberg lappman och hästskärare till Dalby. Suttit på slottshäktet i Gälve slottsfängelse i 8 dagar på vatten och bröd för varjehanda brott. Fol 44
 
1790. Johan Svensson Fahlberg hovslagare till Örebro. Fol 91
 
Finns det någon som vet om Johan Svensson Fahlberg var lappman, eller om han utsade sig vara lappman för att enklare få ett skriftligt intyg (pass)?

16
Hej Constantinus!
 
Tack för upplysningar! Det var kanonbra. Fick lära mig något nytt var man söker fångar och att det fanns passjournaler i Västernorrlands län.  
 
Hälsningar Jouni

17
Enligt ”Hushållning Journal december 1789” ska det ha funnits två ”Lapp” fångar vid Vaxholms fästning på 1760-talet
 
Är det något som vet vad de hette?

18
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 17 april, 2015
« skrivet: 2014-04-05, 16:47 »
Söker platser i Aspeboda.
 
Skargård
 
Aspvreten, Aspvretmon
 
och bakgrunden till Krogen. Är det en gammal krog eller gästgivargård?

19
Skarprättare / Skarprättare
« skrivet: 2014-03-21, 22:16 »
Är det någon som känner till vad bödlarna i Närke kring 1650 och i Jämtland/Västernorrland på 1660-talet hette?

20
Tillfällighetsfynd av resande / Tillfällighetsfynd av resande
« skrivet: 2013-12-19, 18:41 »
Ljusdal CI:1 födda 1713.  45. Skarprättardrängens ifrån Stockholm och Vallackarens Anders Biörks son Olof,född Sept 8, döpt Sept 12.

21
Södra kvarteret 72 låg på östra sidan av Kopparbergsvägen där den fula rostiga statyn idag ligger vid Växhuset tomt.
 
Källa: Gevalts karta över Västerås 1902    
http://kartor.vasteras.se/external/kartor/?app=_historiskakartor

22
Skarprättare / Skarprättare
« skrivet: 2013-09-11, 14:05 »
Någon bödelsdräng 1700-1712 har jag inte funnit i Västerås. Det kan vara någon skarprättare från något annat län som vistades tillfälligt i Västerås.
 
Det fanns ett yrke som gick under namnet sotgubben och hade till uppgift att piska folk som hade snattat från gatubodarna och sedan driva bort de från Västerås, samt att städa bort döda djur i staden. Sotgubben Brynil Pärsson dog 1700. Sedan har jag en uppgift om sotgubben Daniel Danielsson 1712.
Läsa mer: Tervalampi, Jouni 2013. Sotgubben på Oxbacken piskade snattande barn. Erikgatan genom Västerås. (s. 20-24)

23
Skarprättare / Skarprättare
« skrivet: 2013-09-10, 15:53 »
Enligt Jan G. Ljungström i boken Skarprättare, bödel och mästerman(1996, sid 120) skulle Stockholms bödel Anders Simonsson-Bäcker haft fullmakt över Västerås mellan 1700-1711. Bäcker dog 1 januari 1712.  En uppgift på Anbytarforum hämtat från bouppteckningar vid Stockholms Rådhusrätt 1712 (Ej kontrollerad källa) ska Anders Simonsson-Bäcker ägt en gård vid Träskbacken på Ladugårdslandet i Stockholm.

24
Persbo
 
Persbo låg 1854 norr om dåtida Västerås. Se på 1854 på Historiska kartor på Västerås kommuns hemsida.  
http://kartor.vasteras.se/external/kartor/?app=_historiskakartor
 
Ängsgatan 38
 
Ängsgatan 38 låg på Ängsgärdet och var en parallellgata till Pilgatan. Gatan finns inte mer. Den finns med på en karta från 1933.
Vill du få en bild hur det såg ut på Ängsgärdet i början av 1900-talet finns det två vykort (vykf0113 & vykf0142) i Västerås Stadsarkivs ”Gamla vykortssamling”. Dock inte något från Ängsgatan.
http://www.vasteras.se/kulturfritid/stadsarkivet/Sidor/stadsarkivet.aspx
 
Södra Qvarteret Nr 2  
 
Södra Qvarteret Nr 2 motsvarar Köpmangatan 5 år 1928.
Källa: Västerås Stadarkiv: Förteckning å Fastigheter inom Västerås stad (1928)
Huset finns avbildat på ett fotografi (AdNy0014) längst ned till vänster på Köpmangatan i Advokat Nymans samling på Västerås Stadsarkiv
 
Vasa 12
 
Vasa 12 motsvarar Gustafsgatan 12 år 1928. Gatan finns ännu kvar. Jag har inte sett något äldre vykort på Gustafsgatan.
Källa: Västerås Stadarkiv: Förteckning å Fastigheter inom Västerås stad (1928)

25
17 Juridik / Arbetsläger
« skrivet: 2013-04-08, 15:40 »
Fann två lappar (samer) som hade blivit dömd till livstid straffarbete på Marstrands (Karlstens)fästning. Den ena i slutet på 1600-talet och den andra på 1730-talet. Såg i NAD att dödböckerna inte var inskannnade ( Karlstens slottsförsamlings kyrkoarkiv Förvaras på: Landsarkivet i Göteborg). Nu undrar jag om det är någon sett Lappman i dödböckerna.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

26
Allmänt / Strömsholms kanal
« skrivet: 2013-01-08, 17:32 »
Strömsholms kanal Torgdagar
 
Söker uppgifter om när torgdagen inträffade i månaden i början av 1900-talet för Kolbäck, Ramnäs, Ferna, Seglingsberg, Virsbo, Fagersta, Söderbärke och Smedjebacken.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

27
Allmänt / Lappfolk i Nora, Uppland(U)
« skrivet: 2012-12-16, 18:48 »
Hur gick det med din bok om Skogssamer?
 
Jag är inte klar med boken/böckerna. Det är så uppfattande material och ändå har jag massor av socknar att gå igenom. Så det blir att man blir mentalt trött och då måste man byta ämne. Samtidigt vill jag gå igenom alla socknar, framför allt i Västmanland, Dalarna, Gästrikland och även Uppland, men Uppland får jag nog hoppa över.
Samtidigt vill jag ha så komplett material som möjligt. Sedan har Landsarkivet i Uppsala så korta öppettider på sommaren så att det var nästan omöjligt att forska under semester när man inte har bil. På vinter kommer man inte loss på grund av arbetet. Skulle behöva ta några semesterdagar.  
Jag har skrivit en hel del genom de senaste 15 åren. Nu har materialet växt så börjar fundera och dela upp skogssamerna i flera delar, Västmanland med Bergslagen, Dalarna och Gästrikland, Kustsamerna i Hälsingland och Sockenlappar.    
De här kyrkböckerna har jag inte gått igenom i Dalarna och Västmanland: (Du ser jag mycket kvar att gå igenom)
DALARNA
 
Aspeboda   C:1  1680-1733
 
By   C:2 1702-1726
Bjursås    C:3 1698-1708
 
Floda    1672-1695
   1702-1726
Gagnef    C:1 1694-1725
      
Garpenberg   C:1 1678-1688
 
Grangärde    C:1 1628-1684
   C:2 1685-1726
 
Grytnäs   C:1 1681-1774  
 
Järna       Vigda och döda L I a/2   1671-1685
      L I a/3   1686-1698
      L I a/4   1698-1714
      C:1 1718-1742  födda   
 
Kristina, Falun C:1 1   1694-1700
      C:I 2 1701-1706
      C:I 3 1707-1716
      C:I 4 1717-1729
      C:I 5 1730-1747
 
Leksand    C:1 1686-1694
 
                      C:3 1704-1712
F:1 1668-1691
F:2 1691-1695
F:3 1695-1703
F:4 1703-1718
 
Lima    C:1 1631-1686
      AI:1 1687-1720
      C:2 1721-1754
 
Mockfjärd    C:1 1693-1762
 
Mora    C:1  1642-1677
   C:3  1717-1738
   C:4  1738-1770
   F:1   döda  1717-1741
   F:2 1742-1748   
 
Norrbärke   C:1 födda, vigda 1661-1689
F:1 Döda 1718-1750
   F:2 Döda 1751-1783
 
Ore    C:1 1670-1735
   C: 1735-1774 saknas   
 
Orsa   EI: 1a vigda, döpta, lik 1673-1703
                          EI:2 1701-1774
Rättvik   C:1 1628-1638
   C:2 1654-1669
   C:3 1669-1695
                      C:5 1724-1775
   F:1 1743-1774
Silvberg   C:1 1663-1725
   C:2 1726-1725
 
Stora kopparberg C:1  1683-1711
          C:2 1711-1732
          C:3 1732-1767
 
Stora Skedvi        C:1 1650-1703.   
 
F:1 1708-1716
F:2 1716-1720
F:3 1720-1725      p.357   VEM? Ingen lapp?      KLART
F:4 1726-1730
F:5 1731-35
F:6 1736-1740
Stora Tuna   C:1  1641-1649
   C:2 1688-1707
   C:3 1708-1721
   C:4 1722-1736
 
Sundborn    LI a2 1680-1681 födda, vigda
   F:1 1680-1723
      
 
Svärdsjö    C:1 1677-1701, födda, vigda döda
      
Särna   C:1 1682-1761
   C:2  
   F:1 1682-1758
 
Säter   C:1 1664-1687
 
Söderbärke    C:3 1712-1722
   C:4 1723-1730
   C:5 1730-1760
 
Torsång   C:1 1677-1707
   C:2 1708-1728
 
Venjan    C:1 1682-1692,  
   C:2 1693-1733
   C:3 1734-1775
   F:1 1734-1772
 
Vika   C:1 1682-1686, 1734-1735
   C:2 1686- 1705
F:1 1732-1774         
 
Ål   C:1 1648-1713
   1714-1752 Saknas
   C:2 1753-1775
 
Älvdalen    C:1 1660-1715
   C:2 1717-1747
   C.3 1748-1799
   F:1 1748-1788
 
Äppelbo   L:I a 1 1630-1660
   L:I a 2 1661-1688
 
UPPLAND
 
Altuna Ej gått igenom
 
Harbo   Ej gått igenom
 
Enköping   C:1
   C:3
   C.4
Fröshult   Ej gått igenom
 
Harbo   testamente 1668, 1671 KOLLA
 
   Födda 1680-1762
   Vigda: 1680-1762
   Döda: 1680-1762
 
Tillinge   Ej gått igenom
 
Uppsala Ej gått igenom
 
Älvkarleby Ej gått igenom
VÄSTMANLAND
 
Gunnilbo   C:4 Födda, vigda & döda 1738-1752
 
Möklinta   AI:1  Husför. dopbok 1650-1687
   döda 1650-1673.
   döda 1688-1725
 
Norberg    C:1 1643-1671
F1:1 1628-1638
   F1:2  
 
Romfartuna   C:4 Födda 1755-1823

28
Allmänt / Lappfolk i Nora, Uppland(U)
« skrivet: 2012-12-16, 18:10 »
1. Jag skickade materialet till Lasse 2002.
2-3. Jo, det har jag. En artikel om Lasse och Lapp-Britta var i UNT 1 september 2003 med foto på Lapp-Britta framför stugan. Jo, jag fick en lågupplöst bild på Lapp-Britta, men den försvann i samband att min gamla dator krachade. Jag ska titta på en Cd som jag brände in fileer på från min gamla dator om den finns där.
4. Jo, det var jag.

29
Allmänt / Lappfolk i Nora, Uppland(U)
« skrivet: 2012-12-16, 13:46 »
Hej Stefan och alla andra!
 
Om någon har uppgifter om lappar - samer - från tingsprotokoll och från kyrkböcker från Hälsingland och nedåt före 1770 tar jag gärna emot det.
 
Någon bok om skogsfinnar har jag aldrig planerat att skriva. Utan de kommer som en artikel i boken om skogssamer.
 
Jag samlar också gärna uppgifter om avrättade i Västmanland, plus Söderbärke och Norrbärrke socknar
 till en framtida bokprojekt.
 
Gärna udda händelser i Västmanland, plus Söderbärke och Norrbärrke socknar
 
 
Fotografier på fotografer i Västmanland, plus Söderbärke och Norrbärrke socknar
 
Hälsningar Jouni

30
Allmänt / Lappfolk i Nora, Uppland(U)
« skrivet: 2012-12-15, 16:24 »
Hej Stefan!
 
Ja, biblioket är mitt tredje hem. Jag brukar vara på fackavdelningen på vardagar cirka 13.00-14.00 och läser tidningar, tidskrifter, letar fakta m.m.
 
Hälsningar Jouni

31
Allmänt / Lappar - samer - i Hälsingland
« skrivet: 2012-12-15, 16:17 »
Hej Stefan!
 
Tack för tipset om vykortet. Just nu ligger arbetet vilande. Jag behöver kolla upp några uppgifter ur domböcker på Landsarkivet i Uppsala, plus att gå igenom en massa socknar i Dalarna och Uppland.
 
Just nu håller jag på att sammanställa ett manus om ångbåtstrafiken på Strömsholms kanal. Fick för några dagar låna bilder på ångbåtar från Norrbärke hembygdsförening, så nu kan jag slutföra manuset.
 
Hälsningar Jouni

32
Den 3-4  (lörd-sönd) december 1881 uppträdde Fröken Minna, ”Verlden tyngsta och korpulentaste dam”, som det stod i annonsen i Vestmanlands Läns Tidning den 3 december 1881, på Hotell Casino vid dagens Bondtorget i Västerås. Annonsen var undertecknad av W. Althoff. Det kostade 15 öre för barn och 25 öre för äldre. Fröken Minna vägde 533 skålpund och hon hade uppträtt Köpenshamns Tivoli 1878 och 1879, samt i Norge 1880.
 
Hälsningar Jouni

33
Fotografer och ateljéer / Västerås foton på fotografer
« skrivet: 2012-09-27, 22:23 »
Hotmail-adressen blev kapat.
 
Denna e-post gäller: jaaaaa@spray.se

34
Fotografer och ateljéer / Strömsholms kanal
« skrivet: 2012-09-27, 20:58 »
Ångbåtsbilder och fotografer efter Strömsholms kanal
 
Jag heter Jouni Tervalampi och håller på med ett bokprojekt ”om fotografer och ångbåtar efter Strömsholms kanal”, framför allt fotografier och vykortsbilder på ångbåtar,  
 
Plus fotografier och visitkort tagna av Ada Lundqvist, Olof Fredholm, Jos Löfberg, Ernst Blom, Edren, Axel Sjöberg, Fröbergs Konstförlag, Ernst Tholft, Axel Hedström, J. Fredriksson, Axel Svinhufvud och Erik Holmberg.  
Där behöver inte motiven vara på ångbåtar, utan visitkort, fotografier och vykort tagna av de, men knutna till orterna efter Strömsholms kanal, plus Norberg. Bilder som är lågupplysta från till exempel från Tradera går också bra.  
 
E-post jaaaaa@spray.se
 
(Meddelandet ändrat av Kalevala 2012-09-27 21:10)

35
Swedish history / Saami ancestry in southern Sweden
« skrivet: 2012-08-31, 11:35 »
To be real sure you have Sami ancestry is when you find the Lapp, Lappman/nen of their ancestors in church records. In Norway, it may say Lappfinn or Finn in the church books.
There are records of Lapp south of Lake Mälaren in the church records. There are hundreds of “Lapp” names in church records in Svealand with Gästrikland.
 
 
Jouni Tervalampi

36
Hej Kristina!
 
Tack för hjälpen! Ska titta i husförhörslängderna. Ser spännade ut. Ytterligare en pusselbit...
 
Hälsningar Jouni

37
Landskrona / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-01-25
« skrivet: 2011-08-22, 18:33 »
Fotografen Didrik Jansson flyttade ned till Landskrona 1892 från Västerås och var där en kort stund för att senare återvända till Västerås. Är det någon som vet om han öppnade fotoateljé i Landskrona? Vart den eventuellt låg? Vart han bodde?

38
Fotografen Didrik Jansson hade sin atelje Hospitalsgatan 8 på 1880-talet.
 
Är det någon som vet var han bodde eller sett honom i husförhörslängden,

39
Kungliga släkter / Fredrk 1 jakt 1720-1737
« skrivet: 2011-05-18, 11:49 »
Söker Tidskrift för jägare och naturforskare 1833
Tyvärr, misslyckades fjärrlånansökan. Inget bibliotek hade eller ville sända tidskriften. År det någon har nogån imskannad kopia på artikeln.

40
Fotografer och ateljéer / Västerås foton på fotografer
« skrivet: 2011-05-18, 10:11 »
Söker fotografier på fotografer som var verksamma i Västerås på slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet.
 
T. C. Körner  
Axel Rydin, född i Borås (Ej den andre Axel Rydin född i Norrköping) Verksam i Västerås cirka1869-1871.  
Augusta Almgren  
John Eriksson . Fotografi Atelier Flyttade till Amerika 1886. Någon som vet vart?
Didrik Jansson Fotografi Atelier Stora Gatan 58 Västerås.
 Fredriuq (Fredrika Bernhardina) Holmstedt  verksam i Västerås  
Sören Lindgren verksam i Västerås  
Sofia Eriksson verksam i Västerås  
Systrarna Ada, Olga och Elise Hirsch verksamma cirka 1890-talet-1920-talet
Syskonen Ernst och Sofia Matilda Tholft, verksamma  i början av 1900-talet
Axel Wester, verksam i Västerås i början av 1900-talet.
Gustaf Hällqvist, ”Nya Fotografatelieren”, Smedjegatan 5,
Carl Engholm  
J. Fredriksson
Olof Natanael Fredholm
Amanda Karlsson/Mandis Sköld
 
tervalampi@hotmail.com

41
17 - Emigration / Flyttat från Karelen via Sverige till Kanada
« skrivet: 2011-02-24, 19:08 »
Riksarkivet, där arkivet efter Statens utlänningskommission förvaras. Där registrerades alla personer som flyttat in till Sverige, oavsett om de blir kvar som svenska medborgare eller flyttar ut igen, eftersom det krävdes uppehållstillstånd och arbetstillstånd osv. SÄPO:s arkiv är nämnt och det finns också på RA (i Arninge) ifall de är med i de handlingarna. Kontakta dem på e-post riksarkivet@riksarkivet.ra.se om  
 
Saxat från tidigare inlägg i Anbytarforum

42
Grythyttan / Äldre inlägg (arkiv) till 02 oktober, 2010
« skrivet: 2010-09-24, 17:41 »
Jag håller på att kontrollera uppgifter till ett bokprojket.
 
I Finnmarken. Förr och nu Nr 1 1994 står det: Lappe Tomas nämns i en längd från 1620 som boende i Sicketorpet (Sirsjön) i Grythytte socken
 
Är det någon som vet vad det är för längd?
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

43
Kungliga släkter / Fredrk 1 jakt 1720-1737
« skrivet: 2010-09-22, 11:24 »
Hej Markus!
 
Tack för klargörande!
 
Nu har jag gjort en fjärrlån på Svenska Jägareförbundets Nya Tidskrift 1883  och
Tidskrift för jägare och naturforskare 1833 så får jag se om jag får rätt artikel.
 
Hälsningar Jouni

44
Kungliga släkter / Fredrk 1 jakt 1720-1737
« skrivet: 2010-09-21, 20:23 »
Andreas Schönberg jaktsamarbete med Fredrik 1   1720-1737
 
Hovjägarmästaren Andreas Schönberg ordnade 42 jakter, varav 33 i Västmanland, mellan 1720-1737 till dåvarande kung Fredrik 1. Schönbergs detaljerade uppgifter från de kungliga jakterna ska vara publicerade i Tidskrift för jägare och naturforskare (1883).  
 
Jag har sökt efter tidskriften på bibliotek.se och i Libris, men den tycks inte finnas i något bibliotek.  
 
Är det något har den? Och då skanna in den eller få en  avskrift  av den.
 
Eller uppgifter vart jakterna skedde åren 1720-1737.
 
Källa  Erixon, Sigurd Skultuna Bruks historia kap VI. Lantbruket, sid 386
 
Hälsningar Jouni Tervalampi e-post: tervalampi@hotmail.com

45
Hej Cassandra!
 
Det kan vara så att Juho flydde till Finland under de olika inbördes- och upprorstider 1917-1922 i Finland, karelarna i Ryska Karelen och Ingermanland. Sedan stämmer den muntliga traditionen inte alltid. Jag fick höra av min farsa att min farfar kom från Paanajärvi mellan Kuusamo och Pääjärvi i Ryssland. De flydde från Ryssland. Sedan fick jag hjälp här på forumet av en kvinna som bodde i Helsingfors och tittat på flyktinglängderna till Kuusamo i finska riksarkivet i så visade att min släkt kom från Pääjärvi i Ryssland. De var ortodoxa karelare. Flydde till Finland 1922.
Det jag kan föreslå om du inte tid eller möjlighet att besöka riksarkivet i Helsingfors är att du lägger efterlysning i det finska SUKU-forum. Det går bra att skriva på engelska eller svenska, om du inte kan finska.  http://suku.genealogia.fi//
 
 
 
Hälsningar Jouni

46
Hässjö / Äldre inlägg (arkiv) till 21 oktober, 2010
« skrivet: 2010-03-30, 20:58 »
ag var till Landsarkivet i Uppsala och gick igenom Hovrättens domar över Gävleborgs län..  
Häradsrätten domböcker för Gävleborg län finns inte i Uppsala utan vid Landsarkivet i Härnösand.  
 
1704 blev lappen Thomas Nilsson dömd i häradsrätten i Hässjö
 
Nu undrar jag om något har en kopia på häradsrättens dom.

47
Tynderö / Äldre inlägg (arkiv) till 19 juni, 2011
« skrivet: 2010-03-30, 20:55 »
Jag var till Landsarkivet i Uppsala och gick igenom Hovrättens domar över Gävleborgs län.  
Häradsrätten domböcker för Gävleborg län finns inte i Uppsala utan vid Landsarkivet i Härnösand.  
 
Den 5 september 1706 blev lappen Jons Jonsson och lapp-pigan Sigrid Amundsdotter dömda i Tynderö.
 
Nu undrar jag om något har en kopia på häradsrättens dom.

48
Allmänt / Sokn i Härjedalen 1700
« skrivet: 2010-03-30, 20:48 »
Jag var till Landsarkivet i Uppsala och gick igenom Hovrättens domar över Gävleborgs län.  
Häradsrätten domböcker för Gävleborg län finns inte i Uppsala utan vid Landsarkivet i Härnösand.  
 
Jag fann en uppgift om Jonas Torkelsson Lapp Funusdalsfjällen och lapphustrun Gunilla.  
 
De hade blivit dömda i häradsrätten i Vemdalen den 10 oktober 1699. Nu undrar jag om något har en kopia på häradsrättens dom.

49
Fiskare / Fiskare
« skrivet: 2010-03-21, 13:25 »
Hej!
 
Söker inhuggna initialer och namn vid labyrinter och tomtningar efter Östersjökusten från Gästrikland och uppåt.

50
Är det någon som vet vilket signum denna uppgift från 11 november 2000 är hämtat från? Måste kolla originalet.
 
1671 gavs 1 daler till Harbo kyrka i testamente efter Olof Pålsson Lapp, med all sannorlikhet indentisk med den Olof Persson I Marbäck från Lappmarken, som 1668 betalade 2 daler till Harbo kyrka för befrielse av farlig sjukdom, djävulens besättning

51
Erik!
Tack för informationen. Nu har jag tittat vilket årtal Julius föddes.
 
År 1689. Lindesberg C I:3 1678-1707  
 
Ytterligare ett par från Lappland i Lindersbergs dopbok år 1725
(Lindesberg C I:4 1708-1728).
 
1725. Född 24 april. Döpt 26 april. Ingrid. Mikael Johansson och Margareta Mårtensdotter  ifrån Lappland.  
 
Är det någon som känner igen namnen?

52
I mina gamla anteckningar fann jag denna födelsenotis från Lindersberg från slutet av 1600-talet eller början av 1700-talet (jag tror att det är SVAR C0001803_00073).
 
Julius. Johannes, Enocs Bengtß från Lapplands h. Ingebor Marcũsdotter.  Natũs 13. Renatũs 13.
fadd. Hr Olof Agouliũs, David Grönwall, h. Maria Johansdotter, _. Märta Aspman.
 
Jag funderar om inte det här kan vara samer (lappar i kyrkböcker) då Enock är ett relativ vanligt samenamn i Lappmarken. Dessutom var en Markusson gifte sig i Folkärna (Dalarna) 1684
 
Brudfolk 1684  
d. 14 November på en fredag gift par lappfolk  
Kristoffer Markusson ifrån Ansjö lappmark  
h. Anna Mårtensdotter ifrån Piteå lappmark.  
 
Är det någon som har sett någon same som har hetat Enock Bengtsson eller/och Ingebor Marcusdotter?

53
Hej! Nu har jag fått veta lite mer om samen Olof Andersson som tog livet av sig i Skultuna i Västmanland (http://medlem.spray.se/jaaaaa/December2003.html). I Norrbo häradsrätt var Olof Andersson 28 år, född cirka 1673 och gift med Margareta Persdotter. Olofs mor hette Sigrid Månsdotter och var med när sonen tog sitt liv. Olof Andersson kan ha varit sprintare, d.v.s. en lapp utan lappskatteland från antingen Ansjö eller Åsele lappmark.
 
Är det någon som har några uppgifter om de här tre samerna så får ni gärna kommentera det.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

54
Hej Cassandra!
 
När det gäller Juho Paukku föreslår jag att du ringer eller skriver ett mejl  
 till riksarkivet@riksarkivet.ra.se för alla flyktingar finns arkiverade i Statens utlänningskommission. Jag har själv beställt om min farfar som som flykting till Sverige 1948. Där finns ett kort förhör på en maskinskriven  A4-sida  med standardfrågor, bland annat frågor om den flyktingsökandes pappa och mamma, vad de hette. vilken socken, vilket land. Har du tur så visste den 13-årige Juho sina föräldrars namn, födelsedatum och vilken socken.
 
Avrättningar i Karelen
 
Oj! Det måste vara länge sedan din farfar sökte uppgifter om avrättade i Östkarelen i Sovjetunionen. Det finns böcker på avrättade på kyrilliska (ryska), men även utlagda på Internet cirka fem år tillbaka på den här webadressen:
http://visz.nlr.ru:8101/search/lists/karel      
 
Både Google och Altavista har översättningsprogram, så du får någom hum vad det handlar om. Det finns en sifferkod till exempel 58-6-9 och det är paragrafen de blev dömda till döden.
 
De finns publicerade på svenska i någon bok vad de betyder, men det måste kolla upp var jag fann de. Möjligen har jag det någonstans i datorn.

55
Jag leter uppgift om en soldat Långberg från Badelunda socken som blev dömd 3/1 1877 i Siende härad.
 
Är det någon som vet om dessa domböcker är mikrofilmade?
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

56
Västmanland - sameland?
 
FÖRELÄSNING  
Lördagen den 5 maj 2007.
 
Jouni Tervalampi berättar om sin forskning kring spåren av samisk kultur i våra trakter.
Plats: Caf? Anund, Anundshög, Västerås. Tid; mellan klockan 11 och 12.
Arranggör: Badelunda hembygdsförening
Läsa mer: http://www.badelunda.se/?id=22&p_id=97
Caf? Anund har öppet Onsdag-söndag 11.00-18.00: http://www.cafeanund.se/

57
Spanska sjukan / Spanska sjukan
« skrivet: 2007-04-19, 08:36 »
Hej Thomas!
 
Något samlat register över de som har insjuknat eller dött i Spanks sjukan finns inte.  
 
I Margareta Åmans avhandling/bok Spanska sjukan: den svenska epidemin 1918-1920 och dess internationella bakgrund, Uppsala 1990, finns en förteckning över vissa platser och orter där de som har dött är namngivna.  
Sedan finns det lokala uppgifter om som man kan söka i de lokala biblioteken eller på libris.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

58
Hamrånge / Äldre inlägg (arkiv) till 20 maj, 2007
« skrivet: 2007-04-18, 14:09 »
Hej Per!
 
Ett utmärkt arbete och även noter (källhänvisningar) var uppgifterna hämtade ifrån.
Kanon!
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

59
Söker uppgifter om Elisabeth Nilsdotter från Ryggefiäll. Ett Ryggfjäll finns Hotagens naturreservat. Och om Påhl Påhlsson från Lule lappmark
 
Västeråvåla socken, Västmanland
Brudfolk Anno 1709  
den 9 April Ett paar lappfolk Påhl Pahlson [~Påhlson!] ifrån lulo lappmark  
de? förra hustru begraffwen i sölffuerbärgz kyrkiogård och Tuna soken  
hust. Elizabeth Nil?dotter ifrån Ryggefiäll lappmark
 
 
Undrar om någon känner till någon Lappsläkt med namnet Markus?  Och någon som vet något om Anna Mårtensdotter ifrån Piteå lappmark. Försöker spåra nedan uppgift  
 
Folkärna socken, Kopparberg (Dalarna)  
 
Brudfolk 1684  
d. 14 November på en fredag gift par lappfolk  
Kristoffer Markusson ifrån Ansjö lappmark  
h. Anna Mårtensdotter ifrån Piteå lappmark.  
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

60
Söker uppgifter om Elisabeth Nilsdotter från Ryggefiäll. Ett Ryggfjäll finns Hotagens naturreservat.
 
Västeråvåla socken, Västmanland
Brudfolk Anno 1709  
den 9 April Ett paar lappfolk Påhl Pahlson [~Påhlson!] ifrån lulo lappmark  
de? förra hustru begraffwen i sölffuerbärgz kyrkiogård och Tuna soken  
hust. Elizabeth Nil?dotter ifrån Ryggefiäll lappmark
 
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

61
Undrar om någon känner till lappkvinnan Anna Mårtensson Försöker spåra nedan uppgiften från  
 
Folkärna socken, Kopparberg (Dalarna)  
 
Brudfolk 1684  
d. 14 November på en fredag gift par lappfolk  
Kristoffer Markusson ifrån Ansjö lappmark  
h. Anna Mårtensdotter ifrån Piteå lappmark.  
 
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

62
Allmänt / Anundsjösamer
« skrivet: 2007-04-10, 10:05 »
Undrar om någon känner till någon Lappsläkt med namnet Markus? Försöker spåra nedan uppgift  
 
Folkärna socken, Kopparberg (Dalarna)  
 
Brudfolk 1684  
d. 14 November på en fredag gift par lappfolk  
Kristoffer Markusson ifrån Ansjö lappmark  
h. Anna Mårtensdotter ifrån Piteå lappmark.  
 
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

63
Frostvikens lappförsamling / Frostvikens lappförsamling
« skrivet: 2007-04-04, 11:50 »
Undrar om någon känner till någon Lappsläkt med namnet Markus? Försöker spåra nedan uppgift
 
Folkärna socken, Kopparberg (Dalarna)
 
Brudfolk 1684  
d. 14 November på en fredag gift par lappfolk  
Kristoffer Markusson ifrån Ansjö lappmark  
h. Anna Mårtensdotter ifrån Piteå lappmark.
 
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

64
fråga 2. Se journalisten Anders Lifs blogg fredag 10 mars 2006.  
http://www.anderslif.se/index.html-blogg0603.html
 
 
P.S. Ska kolla skyltarna
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

65
Hej Renja!
 
Mitt tips är helt enkelt att du får gå igenom hela AIa:14 1853-61 och se om du kan finna familjen där. Tyvärr ett tidskrävande arbete.
 
Eller om du har en senare (d.v.s. yngre) uppgift om familjen och arbetade dig bakåt.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

66
Hej Lovisa!
 
Jag har inte Genline. 1815 låg Västerås Lazarett vid Fiskartorget i Hospitaltomten. 1826 flyttade det till Stora gatan  vid hörnet till Sturegatan. I boken Helgelandshus Hospital och lasarett i Västmanland 1345-1900 (1953) av Ruth Rosenius-Högman så finns det även exempel på utdrag av doktor Bruzelius journaler från 1806-1815. Källhänvisningen visar till: Handlingar av olika slag rörande Västerås hospital och lasarett på Centrallasarettets i Västerås Arkiv. Idag vet jag inte om arkivet finns kvar på Centrallasarettet, eller om det är flyttat till länsmuseet.
  I Västerås släktforskarklubbs medlemstidning Arosiana Våren 2003 står det: På Västmanlands Museum finns digitaliserade hanskrifter (715 stycken) som handlar om bl.a. Hospitalkyrkan och andra sjuhhus i länet. De har gjort 3 stycken CD-skivor på detta.  De handlar främst från 1600 till 1800-talet och de 3 CD-skivorna går att låna hem står det i artikeln.
 
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

67
Hej Lovisa!
 
Vad är uppgiften hämtad ifrån? GID numret säger mig ingenting?
 
Hej Sten!
 
Jag vet inte vad du menar med anmärkningkolummnen. Är det Särskilda Anteckningar? Där står det döpt  af Löthman. Attesten pastor ---- i Clara församling Stockholm 2/1 78
I marginalens vänstra sida är prästen gjort några egna anteckningar. Tvillingrna var det 201 och det 202 barnet som döptes. Nr 200. var Anna Matilda och under henne står det 102 (82-20) och 98 (75+23) och det står för 102 pojkar/flickor
och 98 flickor/pojkar. Jag orkar inte räkna pojkarna eller flickorna. Parantesen kan var äkta eller oägta. Det får någon annan kolla. Det har i alla fall igenting med Emma Lovisa Johansson att göra.
 
Hej Renja!
 
I utflyttningskolummen står det likadant för Georg/Göran Malmström, Christina Hellström och sonen Robert Emanuel. Jag tror det står 16/5. Det är utflyttningsdatumet.På Robert 16/5 och sedan två siffror som visar antingen folnr eller gårdsnumret. Det betyder att de har flyttat inom Västerås.
Har kollat utflyttningslängden för 1852-54 och där finns de inte med.
 
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

68
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-13
« skrivet: 2007-02-22, 08:51 »
Hej Bo!
 
Det blev bättre än jag hade förväntat mig. Jag trodde det gick en forntida vattenledsväg mellan Vänern och Viken med ett dragställe för båtar mellan ån som gick upp mot Töreboda och Friaån. Nu ser jag att dragstället för båtarna bör ha gått över åsen mellan den namnlösa ån och Tidan, norr om Boda.  
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

69
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-13
« skrivet: 2007-02-21, 12:53 »
Töreboda-Viken.
 
Före Göta kanals tid fanns det någon å som gick igenom Törboda och som rann ut i sjön Viken?
 
Eller är sträckan Töreboda- Viken i Göta Kanal en sen tillkomst?  
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

70
Västervåla / Västervåla, AI:1
« skrivet: 2007-02-21, 08:20 »
Hej Niclas!
 
Tack för hjälpen! Nu blev genast mycket mer spännande.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

71
Västervåla / Västervåla, AI:1
« skrivet: 2007-02-19, 08:45 »
Svårläst. Hjälp mig läsa texten.
 ,  
 
Västervåla socken 9 april 1709 VIGDA  
 
Anno 1709. den 9 April. --- ----Lappfolk Påhl Persson ifrån Lule Lappmark ----------- Elisabeth Nilsdotter ifrån ------- fiäll lapp ----------------.

72
Valbo / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-08
« skrivet: 2007-02-05, 08:45 »
Hej Anna!
 
Han gjorde en mycket viktig upptäckt om skogssamerna i Gästrikland, ur mitt synfält. Han nedtecknade deras språk och en mycket känd björnsång ”Lapparnas Björn Wisa”. Anders Grape, bibliotekarie på Uppsala universitet på 1910-talet, upptäckte att det var Petrus Holmberger, eller Per Holmberg som han hette 1770-talet, som hade nedtecknat berättelserna. Han kom fram till att Per Holmberg aldrig vistas norr om Gävle. Det finns tre ställen som är möjliga där han gjorde sina nedteckningar. Eftersom han arbetade som informator på den tiden. Hos assessorn Erik Söderheim på Tolvfors bruk, hos Herman Tersmeden som hade egendomar vid Starfors i Västerlövsta i Västmanland och Larsbo bruk i Söderbärke i Kopparbergs län.
Nu försöker jag ta reda på exakt vilken plats och tidpunkt var dessa nedteckningar har nedtecknas och då möjligen kunna identifiera vilka skogssamer det handlade om.
 
Läsa mer: Larsson, Lars-Gunnar 2000. Sockenlapparnas språk, Saga och sed, Uppsala, sidorna 62-69

73
Valbo / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-08
« skrivet: 2007-01-27, 13:17 »
Petrus Holmberger hette Per Holmberg innan han prästvigdes. Född 29 december 1745 i Västra Ny  
 
Hej!
 
Söker efter en Per Holmberg som skulle ha varit informator hos assessorn Erik Söderhielm på Tolvfors bruk i Valbo socken på 1770-talet.
 
Mitt problem är att jag finner inte Tolvfors bruk i ortnamnsförteckningen i husförhörslängden i Valbo socken.

74
Valbo / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-08
« skrivet: 2007-01-27, 12:51 »
Tillägg. Han var en av Linn?s lärjungar. Petrus Holmberger kan vara ett taget namn då han senare blev präst i Östergötland.
Han var född 1746 i Västra Ny i Östergötland.

75
Valbo / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-08
« skrivet: 2007-01-27, 12:33 »
Hej!
 
Söker efter en Petrus Holmberger som skulle ha varit informator hos assessorn Erik Söderhielm på Tolvfors bruk i Valbo socken på 1770-talet.
 
Mitt problem är att jag finner inte Tolvfors bruk i ortnamnsförteckningen i husförhörslängden i Valbo socken.

76
Dödad av rovdjur / Dödad av rovdjur
« skrivet: 2007-01-23, 13:24 »
Fann detta i fornminnesregistret i Särna socken raä 30:1
 
Handgraven. Plats med namn. Enligt traditionen tog vargen en liten flicka iSärnabyn. Det skedde då mamman badade ett barn och en litenflicka skulle gå på avträdet. Vargen försvann över Särnasjön.Det enda som återfanns av flickan var en hand, som hittades häroch gav namn åt gropen
 
http://www.kms.raa.se/cocoon/fmis-public/kont-528027302b5c3d1b302c6a346570554a546d6c03?form_action=fetch&form_name=searchresult&objektid=10238300300001&searchresult_offset=1

77
I Tidningen Okvistats decembernummer 2006 har jag skrivit om Sökande efter samiska lämningar från Västmanland under historisk tid
http://medlem.spray.se/jaaaaa/OkvistatDecember2006.html
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

78
Svar på frågan om samiska i Mälardalen.  
Att samiska skrevs i kyrkoböcker är helt fel. Det finns inget exempel på det om i landskapen kring Mälaren. Svenskan var det officiella ämbetsmannaspråket, och samiska namn och finska namn (som tillhörde Sverige) skrevs in på svenska. Finska Pekka blev Per. Däremot de skogssamer som vistades kring Mälarlandskapet talade både samiska och svenska.

79
Allmänt / Granbyn, Sorsele
« skrivet: 2006-12-22, 14:14 »
Ur Lappmarkens dombok, vid Häradstinget i Lycksele, den 4 januari 1701 anklagar Lappmannen Mårten Nilsson från Umeåbyn Lappen Oluf Clementsson från samma by för att han ska trängt in på hans Skatteland.
Det jag undrar om något vet vad Mårten Nilsson hustru hette.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

80
Hej Monica!
 
Nej, jag kom också dit att jag inte hittade Anders Andersson. Jag har inte letat vidare då är en allmogegren.
 
Du kanske finner honom i husförhörslängden för Ljusnarberg.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

81
Norra qvarteret 124 kunde jag inte finna på Sjöbergs bokhandels karta från 1902. Där finns Norra kvarteret upp till 113.  Södra qvarteret 124 låg söder om dårande Rådshuset (idag Västerås konstmuseet. Huset har legat där häststatyerna finns idag på Vasaparken). Västra qvarter 124 låg vid hörnet Stora gatan och Hållgatan /Idag Västra Ringvägen).  På Karta öfver Westerås Stads Tomter från 1840 finns 482 tomter inritade. Då ligger tomten 124 vid Smedjegatan (som räknas till norra kvarteret).  
 
 
,

82
Tyvärr jag inga uppgifter om Jon Jönsson och Månsdotter
 
Torsåker socken, Gästrikland
 
VIGDA  25 mars 1779  Lappman Nils Jönsson och Ingrid Andersdotter.  
 
Döpt 24 december 1779  Sigrid. Lappman Nils Jönsson och hu. Ingrid Andersdotter.
 
By socken, Kopparberg/Dalarna
 
Födda och döpta 7-8 november 1784  Ingrid. Född 7 nov. Döpt 8 nov. Lappman Nils Jönsson och hustru Ingrid Andersdotter i Byn. Faddrar: Lappman Hindrik Larsson och dess hustru Caisa Andersdotter Dito. Nils Larsson och hustru Margareta Jansdotter.
 
By socken, Kopparberg/Dalarna
 
Dödboken 9 mars 1797  Lappmannen Nils Jönsson ifrån Norrberke. Nat. 1754. Fad. Jöns Jönsson Sockenlapp i Rogsta uti Helsingland och Mod. Brita Månsdr. Gift med Ingrid Andersdr. i Jerna. Lefvand tillsammans 18 år. Fått 4 barn; 1 son och 3 döttrar, och 2 döttrar lefva. Drunknade i By ...[svårläst]....Död 23 feb 43 år. begravd 9 mars.    
 
Norrbärke, Kopparberg/Dalarna
 
Dödboken 13 augusti 1822  Enkan Ingrid Andersdotter från Wilmoren. Född 1752 i Amsberg Finnmark. Gift 1776 med Lappmannen Nils Jönsson från St. Tuna Finnmark. 3 barn, 2 av barn lefva. Uppförande oklandrath. Död i ålderdom, Svaglighet. 70 år. Död den 12 aug. Begravd 13 aug.
 
Aspeboda socken Födda och döpta
 
7-8 september 1752 Lappmannen Anders Anderssons och hustru Ingrid Jonsdotters dotter  
Ingrid. Född 7 sept. Döpt 8 sept. Faddrar: Lappman Jacob Jonsson med hustru Brita Nilsdotter. Lappman Jöns Andersson med sin hustru Karin
 Andersdotter.

83
Till Jeanette Högberg:
 
Födda 1858: Nr 41. Carl Victor, född den 26 april, döpt den 28 april, oägta, Pigan Johanna Andersdotter hos handl. Ericsson
 
Till Renja Löfberg
 
Tyvärr går jag bet på det också
 
Till Siri
 
Jag har tittat i Sankt Ilian socken 1899, men kunde inte finna honom ej heller domkyrkboförsamlingen, fast där var det svårläst.
 
Till Peter Wernqvist
 
Födda 1896: Nr 72. född Mars 3, Erik Emanuel, oägta, Judit Maria Pettersson, född 25/6 67, erkänt sig moder, Kristiansborg, fol 1062 .  
 
Husförhörslängd: Ala: 25a 1893-1900
1062 Kristiansborgs mejeri
 
Mejeriskan Judith Maria Pettersson, född 25/6 1867, Grangärde
hennes oägta Elsa Maria, född 10/5 1890 Wås
oä. Hjalmar Emanuel, född 18/7 1893
(Ett döttfött son 1895)
o. ä. son Erik Emanuel, född 373 1896
 
Födda 1903. Nr 81. född mars 10, döpt 22 april, Axel Verner. Föräldrar: Lönngren, Knut, Arb. född 12/1 1870, Judit Maria Pettersson. Bostad: Malmaberg

84
Ramsberg / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-17
« skrivet: 2006-12-02, 12:10 »
Domarringen och den liggande hönan från Ramsberg
 
Edvard Matz skriver i boken Ramsberg och miljöer i en Bergslagsocken (1989): En 'domarring' söder om Resta har av arkeologisk expertis förklarats var naturstenar som råkat hamna i en ring.
 
Nu vet jag inte om ”domarringen” vid Resta är samma som Klampenborg.
 
I fornminnesregistret Ramsberg raä 261 är stenringen Klampenborg infört som Naturföreteelse med namn. Enligt fmr består ringen av 10-15 stycken stenar och I S delen av ringen är en större sten, 3 x 4 m stor och 1,5 meter hög uppallad på de andra stenarna.
 
Plötsligt ringer varningssignalerna i örat. Det låter som en samisk helig plats med en sejte. Samiska anläggningar med slutna stenringar, ovala öppna stenringar eller hästskoformade anläggningar finns från Telemark och Hedmark i Norge och Dalarna i Sverige till Nordnorge, Kolahalvön och Karelen.  De kan vara uppbyggda av olika stenmaterial, stensträngsliknande, platta och lagda som ett tegelliknande konstruktion, runda stenar. Den mest omskrivna ringformiga anläggningar är Altarliden i Lycksele socken i Lappland. Den är en stensträngsliknande femsidig anläggning . Vid platsen finns även en uppallad sten av typen liggande höna d.v.s. en större sten som ligger vilande på tre eller flera mindre stenar.
 Stenringen med den uppallade stenen ligger på en moränås som bildar en udde i sjön Stora Djurlången, vilket stärker bilden att det ska kunna handla om en samisk kultplats. Samerna anlade gärna gravfält på sydgående uddar under järnåldern.    
 
Jag förstår att man arkeologisk expertis inte ansåg den vara en domarring mitt en skogssbygd och på den tiden visste de heller inte till att det fanns lappar -skogssamer - i Bergslagen och kunde tänka sig att det handlade om en samisk lämning.
 
Nu undrar jag om någon känner till andra böcker, tidningsartiklar där stenringen nämns eller har en teckning eller foto på stenringen och den uppallade stenen.
 
Läsa mer: Tervalampi, Jouni 2005. Samiska ringformade anläggningar i Norden, ryska Karelen och på Kolahalvön, http://medlem.spray.se/jaaaaa/SamerRingformade.html  
Platsen på: http://www.hitta.se/LargeMap.aspx?ShowSatellite=false&cx=1472946&cy=6643345&pointX=1472946&pointY=6643345&name=Ramsberg%20261:1&z=3
 
Riksantikvarieämbetets fornsök:
http://www.fmis.raa.se/fmis/bilder/18/1885/2257/dokument/2257-0261-01-D.jpg
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

85
Brott och straff / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-02-03
« skrivet: 2006-11-15, 08:21 »
DÖMD TILL DÖDEN  
 
I ”Dagens Arbete Nr 11 November 2006” har Göran Lager skrivit en sex sidor lång artikel om ”De dödades i lagens namn” som handlar om människor som blev avrättade i Sverige från 1600-talet till den sista avrättningen på 1900-talet.    
 
DÖMD TILL DÖDEN I VÄSTMANLAND
 
Ingemar Widestig har gått igenom alla dödsdomar i Västmanlands län mellan åren 1696-1700. På de fem åren dömdes i länsrätten 51 personer till döden. Det vill säga 10 personer i snitt per år. I hovrätten blev det 15 dömda till döden. Fast tre personer han dö i fängelset innan ärendet kom till hovrätten. Två kvinnor blev avrättade för barnamord, en kvinna och en man blev avrättade för ”dubbelt hor”. Med det menas att de gick ett äktenskapsbrott då både kvinnan och mannen var gifta. Ett vänsterprassel som ledde till döden. Hårda tider. En man blev dömd till döden för en kyrkostöld. Tre män för tidelag, sex med djur. Dessutom tre män för stöld och dråp. En av de dråpligaste händelserna var att enväldskungen Karl XI dömde en man, Olof Fällt, som hade nekat till att han hade mördat torparen Lars Malm. Olof Fällt blev dömd för mordet och skulle hängas. Det var bara myndighetspersonen och prästen som visste att man anordnade en skenavrättning om fången fortsatte att förneka dådet. Man ville inte döda någon som det inte fanns några bevis på eller något erkännande. Vid själva avrättningen brukade prästerna få de dömda att erkänna sina brott. Det räknas rättsligen, men så här står det i domen från januari 1699:
 
. . .trots att soldaten Olof Fällt till följe av Kungl. Rättens brev och där vid överskickade dom av den 23 december förra året blivit till galgen utförd, och intet annat än döden för sig vetat, så har han dock ej kunnat förmås till någon bekännelse om mordet på torparen Lars Malm, utan envist påstått sig där om intet veta
 
Han dömdes istället till nio gatlopp och livstids fängelse på Marstrand fästning.  
 
Källor: Widestig, Ingemar 2006a. Svea Hovrätts domar 1696-1700 rörande Västmanlands län och något om rättskipningen i slutet av 1600-talet. Del 1., Arosiana -Nummer 2/06, utgiven av Västerås släktforskarklubb, sidorna 4-6
2006b. Svea Hovrätts domar 1696-1700 rörande Västmanlands län Del 2., Arosiana -Nummer 3/06, utgiven av Västerås släktforskarklubb, sidorna 6-8

86
Hej Renja!
 
Westra Kvarteret 1 var Västerås slott. Så här såg slottet ut 1823. Akvarell av J. G. Schultz. På kartan över Västerås slott 1840 är gårdsnumrena 1688 indelningstomter. Så vitt jag vet så var slottet kvar igår onsdag.
 
 
, ,

87
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-27
« skrivet: 2006-11-03, 08:44 »
Till Torbjörn Scherlund
 
Westra kvartet 75 låg enigt en karta från 1902, utgiven av C. M. Sjöbergs bokhandel, vid dåvarande Hållgatan. Hållgatan heter idag Västra Ringvägen. Hållgatan idag motsvarar Södra Bergsgatan 1902. Märkliga namnbyten. Westra kvarteret 75 låg hörnet av Västra Ringvägen-Hållgatan. Om jag minns rätt är det en parkeringsplats där idag.

88
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-27
« skrivet: 2006-11-03, 08:35 »
Jag är inte själv från Köping. Enligt en karta på lantmäteriets KartSök och Ortnamn (www.lantmateriet.se) ska Strö gård finnas kvar.

89
Här kommer vinken.
 
S. 19 (eventuell S. 99) i vänstra marginalen betyder att familjen bodde i fastigheten Södra kvarteret 19 i Västerås.  
Fol 937 betyder i följande husförhörsbok och det är Ala:18 1871-79 fol. 500-999.
Inflyttningsattestnummer 154 för 1864 och för hustrun nummer 158 för 1866. BI:3 1861-78

90
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-27
« skrivet: 2006-10-28, 12:11 »
Strö herrgård ligger cirka 540 meter rakt väster om den stora gravhögen Ströbohögen som syns från E18 vid Big Inn i Köping.

91
Hej Sten!
 
Har ej Genline. Vad är det för katalog. Husförhörslängd?
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

92
Hej Renja!
 
Det är serien AIb som är uppteckning över bostadsadresser. Kortnr är SVAR:s nummer om man vill låna de från SVAR eller via ditt biliotek.
http://www.svar.ra.se/
Förteckning över Västerås Domkyrkoförsamling finns på den här pdf-filen från SVAR på sidan 127
http://www.svar.ra.se/web/webfolder/fileservice/item.asp?uidObjectGUID={4E8E558A-3183-466D-9EFB-C4128FD2C8AF}&uidItemGUID={54428BB0-D8F5-4B7E-8894-CCE14D6404C7}
 
Husförhörslängder(uppskrivningslängder)Av klockaren i anslutning till förhören förda uppskrivningslängder förda efter bostadsadress.
 
Västerås Domkyrkoförsamling AIb:21 1830 kortnr 11 65 54
AIb:22 1831- kortnr 116555  
 
Sedan finns det de här men de vet jag inte om de är uppförda enbart efter yrken. (Jag ska ta mig en titt imorgon onsdag på biblioteket)
 
AIa:12a 1833-1843 116530  
Västra kvarteret. Särskilt i landsarkivet
upprättat personregister finns i landsarkivets
forskarexpedition.
AIa:12b 1833-1843 116531  
Norra kvarteret.
AIa:12c 1833-1843 116532  
Södra kvarteret. Innehåller även uppgift å
Arbetshuset i slutet av boken.
 
Sedan har jag ingen aning om de här finns på Genline. Det kan någon annan person möjligtvist upplysa om.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

93
Hej Renja!
 
Det du tittade var en yrkeshusförsförteckning. Det lite konstigt med husförlängder. I vissa yrkesförteckning brukar folien för var de bor finnas med. Tyvärr, inte i detta fallet. Vi kan utläsa att familjen flyttade in från Ramnäs socken 1828.
Sedan finns Husförslängder, förda efter bostadsadress. (Västerås Domkyrkoförsamling AIb:21   1830 kortnr 11 65 54) Där tog jag men en snabb blick men kunde inte finna familjen. Bör kanske titta noggrannare. Familjen kan ju bara bott i Västerås 1 år eftersom Göran var betjänt. Sedan kan då ju titta i utflyttningslängden. BIIa:5 1828-1840 kortnr 11 65 63 och den har jag inte tittat i. Där brukar det finnas en hänvisning från vilken bostadsnr. I Västerås fall är de äldre uppgifter i olika kvarter som till No 41, So 12 och V 45 det vill säga norra , södra och västra  kvarteret. Därefter får man titta på en äldre karta och föra över vad gatan heter idag.
Det är inga större problem för då jag har kopior på äldre kartor.

94
Skultuna / Äldre inlägg (arkiv) till 15 april, 2007
« skrivet: 2006-10-03, 10:14 »
Allmänningstorp ligger mellan Toftsjön och Mosjön. Så här står det om Allmänningstorp (sidan 556) i boken ”Skultuna bruks historia Del 1. Bruksområdet och socknen” (1921) av Sigurd Erixon:
 
Allmänningstorp är beläget på Norrbo härads allmänning, söder om Helsingtorp. Det har från 1600-talet till senaste tid utgjort boställe för allmänningens skogvaktare. Redan en 1677 omtalad skogvaktare, Johan Staffansson, som 1685 säges bo ”på allmänningen”, innehade efter allt att döma detta torp. På en karta över häradsallmänningen från omkring 1680 finnes torpet upptaget men under namnet Dalkarlstorp. På en yngre karta av år 1694 visar sig emellertid Dalkarltorp vara ett annat, strax norr om skogvaktarens liggande ställe, som sedan försvinner. Uppgiften på den äldre kartan torde alltså vara felaktig. Från 1700-talet kallas skogvaktarens boställe omväxlande Allmänningstorp och Skogvaktartorp. Genom ett kungl. Brev av år 1838 anslogs torpet uttryckligen till ”bohemman” för allmänningens skogvaktare. Först 1857 avsöndrades ägorna ur allmänningen. Det indrogs efter 1917 och användes numera som bostad för skogarbetare. Jorden utarrenderas av Kronan.  
 
Under torpet Baggetorp står det: ”1692 upptas under oskattlagda torp en gammal soldat vid namn Erich Bagge i Allmänningstorp”

95
Romfartuna / Äldre inlägg (arkiv) till 01 mars, 2007
« skrivet: 2006-10-02, 09:39 »
Brunnen och badinrättningen har funnits. I en annons i Vestmanlands Läns Tidning Nr 39 1862, Fredagen den 16 maj, finns en annons  för:
 
”Sösta helsobrunn,
 
Hwars mineralvatten är af lika beskaffenhet, som Sätras, öppnas till begagnande den 10 juni Juni och hålles för sådant ändamål öppen till den 10 juli. Under denna tid serveras i Sösta med 3:ne rätter mat om middagarne och 2:ne om aftnarne för 1 Rdr 33 öre pr dag, utan avdrag för särskilda mål eller dagar. Brunnsafgiften äro:
 
För Ståndspersoner 4,35
För allmogen 2,75
För mindre bemedlade 1,25
 
För Bad i rummen N;o 1 och 2
betala brunnsgäster 0,25
de som icke äro Brunnsgäster 0,42
 
För bad i rummen N;o 3 och 4
Betala Brunnsgäster 0,20
de som icke äro Brunnsgäster 0,42
 
För dessa afgifter erhållas warma och kalla bad samt dousch af mineralkällans watten. Salta bad erhålles mot särskild betalning.
Wurst till promenadåkning finnes att tilgå wid Brunnen mot särskild betalning.
 Fattiga, med prestbewis beröfwer försedde, erhålla befrielse från Brunnsafgift, men sjola betala de bad de erhålla med 20 öre stycket.  
Widare unerrättelser lemnas af B. M. Wijkman. Adress: Westerås et Sösta.

96
Allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 12 maj, 2013
« skrivet: 2006-08-15, 08:28 »
Harri Blomberg har en hemsida om Finnarnas historia i Östergötland där han skriver lite om svedjefinnarna på Vikbolandet.
 
http://sydaby.eget.net/mig/finn.html
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

97
Källor och arkiv / Mikrofilm
« skrivet: 2006-08-10, 08:19 »
Mikrofilmer kan man beställa från vissa bibliotek. Alla fall från mitt bibliotek i Västerås. Hur det är med andra bibliotek vet jag inte.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

98
Det finns två Hildunen nämnda i Maanselkä lappby i ”Jordebok öfver Lappmarken i Wästerbottns Höfdingedöme pro Anno 1695”
 
”Matts Mattson Hildunen och Pål Hildunen Kusama Finnar”
Om de är släkt med din Hildunen vet jag inte.
Hämtat från Isak Fellman Handlingar och uppsatser angående Finska Lappmarken och lapparne  Del 4 (1910)
 
1661.
Redan vid tinget i Koulajärvi 26 februari 1661 klagar samer från ”Kitka och Maanselkä .att Ijo bönder göra dem stort intrång i deras fiske träsk” Ijo bor var från finska östkusten.  
 
1673 kom en lag (tror jag, ej kontrollerad) om 15 års skattebefrielse för de som bosatte sig i Lappmarken. Det är möjligt att din Hildunen kom till Kuusamotrakten då.
(Kongliga Maij:ts allernådigste plakat, Om att flytta till Lappgränsen. Kalmar den 27 september 1673)
 
1674. ”Vid tinget vid Kitka by (d.v.s. Samebyn) den 3 mars mars klagade lappallmogen öfver böndernas intrång i Kitkajärvi träsk”
Vid tinget vid Maanselkä den 5 mars klagade Lapparna i byn: ”Allmogen i gemeen beswärade sig att böndernen trängia dem meer och meer ifrån deras Rätta och gambla häfd”
 
1683 vid ting med de fem samebyarna Cuolajärvi, Kitka, Maanselkä, Sompio och Kemikylä står det: ”Tå framkommo Lappallmogen ifrån Mans Sälck sigh högeligen beswärandes öfwer några bönder, som Skohle wåldsambligen inträngt sigh på deras Skogh och mark.”    
 
Sedan är det klagomål så gått som varje år från samerna sida att bönder tränger in sig deras område.
 
I slutet av 1690-talet fanns det fler finska bönder i tinget än samer.  
 
Källa: Isak Fellman Handlingar och uppsatser angående Finska Lappmarken och lapparne Del 3 (1910)

99
Maanselkä var ursprungligen en en samisk vinterby.  Senare blev det tillsammans med nybyggarna Kuusamo socken.    
 
Det finns en del material, främst av far och son  Jocob och Isak Fellman.
 
Fellman, Isak 1910-15. Handlingar och uppsatser angående Finska Lappmarken och lapparne I-IV, Samlade och utgifna av af Isak Fellman, Helsingfors
 
Fellman, Jacob 1906. Anteckningar under min vistelse i Lappmarken. I-IV., Helsingfors  
 
Där finns det en del skattuppgifter. Hur mycket det finns i Senatsarkivet i Helsingfors vet jag inte.
 
Jag ska det material jag har nästa vecka. De ligger just nu i olika kartonger.  
 
Hälsningar Jouni Tervalampi
 
P.S: Jag har lagt ut lite material om skogssamerna kring Kuusamo på min hemsida:
Skogslappbyarna vid Nedre Imandroffska socken (Bland annat Kitka och Maanselkä): http://medlem.spray.se/jaaaaa/SamerRyskaKarelen.html

100
Om Anna Tidblad, dotter till lappmannen Jacob Tidblad
 
Jakob Tidblad. Se Samefynd:Österfärnebo i Gästrikland: http://www.genealogi.se/samer/files/6/osterfarnebo.html
 
Lappflickan Anna Larsdotter (f. 1786-09-24 i Hamrånge d. 1853 i Ovansjö) och Jacob Tidblad  
 
Se inlägget fredag den 28 maj 2004 kl. 13.59, Hamrånge socken, Gästrikland.

101
Anders Andersson, allmoge, född 1753 i Ljusnarsbergs socken, Dalarna
Brita Nilsdotter, allmoge, född 1748, Söderbärke socken
 
Källa: Svanberg, Ingvar 1976a. En samisk befolkning i Dalarna 1640-1850. C-Uppsats i etnologi, Uppsala universitet, HT [Stencil}
 
Anders Andersson Frimodig, soldat, gift med lappflickan Ingrid Nilsdotter från Lapptäppan, Wilmoren, Westansjö, Norrbärke, den 9 mars 1810 i Norrbärke. Ingrid flyttar hem till Anders.
 
Källor:  Husförlängd Söderbärke AI: 11a 1806-1816, Saxe 45
Vigda Nr 4 1810, Norrbärke socken
 
De flyttar hem till Ingrids mamma,  lappänkan Ingrid Jonsdotter, år 1817
som bor vid Lapptäppan, Wilmoren, Westansjö, i Norrbärke socken, Kopparbergs län (Dalarna).
 
Källor:  Husförlängd Söderbärke AI: 11a 1806-1816, Saxe 45
Husförslängd Norrbärke 1806-1817, Wilmoren, Westansjö
 
De får fyra barn, Lars Adolph, Amalia Maria, Brita Kajsa och Nils Abraham. Familjen Frimodig flyttar till Solvarbo i Gustafs socken i Kopparbergs län (Dalarna) år 1832.
 
Lars Adolph Frimodig född 23 december 1813 i Saxe, Söderbärke socken
 
Källor: Husförslängd: Norrbärke AI:9d 1828-1838, Westansjö, Hvilmora 85  
Husförslängd: Gustafs AI:13B 1827-37 132 Solfvarbo No 16
 
Här dör Gustaf Adolf Frimodig 29/4 1835 och hustrun Ingrid Nilsdotter 14/9 1835
 
Lars Adolf Frimodig gifter sig med lappflickan Margta Jönsdotter (f. 1814 Nora) den 8 maj 1834. De får fem barn som ingen når vuxen ålder.  
 
Källor: Husförslängd: Gustafs AI:13B 1827-37 132 Solfvarbo No 16 och  AI:14A 1838-47 226 Solfvarbo No 16.  
 
Familjen flyttar till Stackbo i Valbo socken den 9 augusti 1845. Med på flytten är den ende överlevande sonen Nils Olof som är tre år. Hustrun dör den 31 maj 1849. Nils Olof dör den 7 april 1850.  
 
Änklingen Lars Adolf Frimodig gifter för andra gången med lappflickan Anna Tidblad.
Barn:
 
Lars Johan, född 2 augusti 1854, Årsunda, Gästrikland. Död 1855, Torsåker, Gästrikland.        
Lars Abraham, född 28 april 1858, Hanebo, Hälsingland. Död ?
Anna, född 27 april 1867, Valbo, Gästrikland. Död ?
Nils Erik, född 10 augusti 1861, Valbo. Död 25 oktober 1947  
 
Källa: E-mail (Uppgifterna är inte kontrollerade)  
 
 
Nils Erik Wahlman hustru Augusta Persdotter
 
Dopboken 1859. Nora socken, Uppland
 
Augusta, född den 8 augusti, döpt den 12 augusti, Husm. Per Larsson o Hust. Stina Bengtsdr, 42 år, på Prestgårds egor. Dopvittnen: Mjölnaren G. Forsberg o Hu. Stina vid Uleboqvarn. Fördelsm. A. Bengtsson o Hu. i Fallet.  
 
De gifte sig 5 december 1885 och de fick fem barn:
 
Anna Maria Kristina, född 24 oktober 1885, Nora, Uppland. Död  ?
Hjalmar Newton Dixil, född 27 september 1887, Årsunda, Gästrikland. Död ?  
Regina Viktoria, född  26 oktober 1890, Valbo, Gästrikland. Död ?
Tore Julius, född 25 mars1893, Valbo, Gästrikland. Död 12 november 1894,Valbo, Gästrikland
Johan Fingal, född 11 juni 1894, Valbo, Gästrikland. Död 2 juli 1899, Valbo, Gästrikland
 
Källa: E-mail (Uppgifterna är inte kontrollerade)
 
Nils Erik Wahlman dog den 25 oktober 1947
 
Artikel och dödsruna om Nils Wahlman  
 
Friskt folk sover på granrisbädd införd i någon tidning i Gävletrakten, 10 augusti 1946
Lapp-Nils i Valbo, införd i någon tidning i Gävletrakten, slutet av oktober eller i början av november 1947

102
Fylke: Sør-Trøndelag / Røros
« skrivet: 2006-05-24, 11:11 »
Hej!
 
Jag söker uppgifter om begravda finn (samer) i Röros. Har gått igenom Röros födda på Digitalarkivet http://www.hist.uib.no/arkivverket/  
 
och funnit en hel del. Så samerna bör ju som alla andra människor dött och blivit begravda.  
 
Ser du något om finn i kyrkoböckerna från Hedmark och Sör-Tröndelag får du gärna maila uppgifterna till mig.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi
 
hemsida: http://medlem.spray.se/jaaaaa

103
Om samer i Västmanland kan du läsa i Kersti Bergolds artikel Lappläger i Dingtuna, vlt, Lördag 1 april 2006, sidorna 60-61

104
Om sockenlappar,skogssamer och forntida samer i Uppland kan du läsa i Inger Zachrissons artikel
Fanns det samer i Uppland i gången tid?, Björklinge förr och nu 2006, Utgiven av Björklinge hembygdsförening, sidorna 44-49

105
Hej Torbjörn!
 
Västra kvarteret låg väster om Svartån som rinner rätt igenom staden. Gårdarna numrerade i husförhörslängder, men inte i inte i databasen på SVAR/Cd:n Sveriges befolkning 1890. Även om du vet var gårdsnumret var t.ex. No 30 (Norra kvarteret), så kan det vara svårt att placera gatunamnet.Det finns ingen tydlig gammal karta där man kan se kvarterets namn. Utan det är ett riktigt dektevtivarbete. För på 1890-talet var det självklart var No 30 låg, men den kunskapen har mer eller mindre gått förlorat.
 
När det gäller husförslängder efter så finns det i alla fall till 1917, därefter finns det kompletteringar. Det finns även folkräkningar 1920 och 1930 för alla socknar i Västmanland. Födda, döda och vigda för alla socknar i Västmanland finns fram till 1933.  
 
Allt detta är mikrofilmat.De finns i släktforskarsalen på fackavdelningen på Västerås stadsbibliotek. Det är gratis att besöka. Du behöver inte vara medlem i något släktforskarförening eller ha lånekort på Västerås stadsbibliotek. Utan tillgängligt för alla människor. Öppettider. Se:http://www.bibliotek.vasteras.se  
 
Eftersom de är mikrofilmade så bör de även finnas på SVAR.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

106
Augusta Almberg var verksam i Västerås ca 1865-1870.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

107
Slottet tillhörde till Västra kvarteret. Västerås var indelat i tre delar Västra, Södra och Norra.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

108
Hej Kjell Eriksson!
 
Dessa Andersson från Västmanlands regemente dog i spanska sjukan (Förteckning ur Margareta Åmans avhandling/bok Spanska sjukan, Uppsala 1991):
 
kompani 1. Andersson, Karl J. 22 år, död 24 sept, Badelunda, arbetare
 
kompani 3. Andersson, Gustav, 22 år, död 26 sept, Vänsta Kolbäcks sn, hemmanägareson
 
kompani 11. Andersson, Ernst I. 23 år, död 27 sept, Ljusnarsberg, bruksarbetare
 
kompani 11. Andersson, Magnus S. 22 år, död 28 sept, Ställdalen, Stationskarl
 
kompani 11. Andersson, Karl S. 23 år, död 29 sept, Ställberg, byggnadsarbetare
 
kompani 1. Andersson, Ejnar A. 22 år, död 29 sept, Haraker, dräng

109
Hej Anette S.!
 
I boken ”Historik över den rullande materielen vid Stockholm-Westerås-Bergslagens jernvägar 1872-1944” av författarna Rune Ekegren, Leif Dahl och Erik Sundström (Bok nr 8 i Svenska Järnvägsklubbens Skriftserie.1971” finns det fotografier av lok och lokförare och eldare. I boken finns en lokförare Andersson avbildat och det är en J. A. Andersson från Ramnäs grusgrop 1902.  
 
Några tips:
 
Skriv eller ring till
Svenska Järnvägsklubben
SJK, Landsv. 52, 172 63 SUNDBYBERG   08-663 77 60
Bokförsäljn.   035-10 23 25
 
De verkar ha en bra koll på sin fotosamling med namn på eldare och lokförare.  
 
Ytterligare en adress: Sveriges Järnvägsmuseum, Box 571, 801 08 Gävle.
 
Dessutom upprättade fotografer s.k. Sittningsjournaler/böcker. Det är ju inte alla ateljefotografer glasplåtar och sittningsjournaler som finns kvar. Sittningsjournal/bok är oftast en anteckningsbok som fotografen gjorde några anteckningar där fotografen skrev upp namn, adress, om det var en bröstbild eller stående bild.
 
VÄSTMANLANDS LÄNS MUSEUM. (http://www.vastmanlandslansmuseum.se )
I museets samlingar finns tusentalet porträtt av porträttfotografen Ernst Blom som var verksam i bl.a. Västerås. Han var verksam i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet. Där finns det en möjlighet att lokföraren Per August Andersson gått till. Många på kring sekelskiftet blev fotograferade i sina ”yrkeskläder”, poliser,  fotbollspelare m.m.
 
STADSARKIVET. Västerås. (http://www.vasteras.se/Stadsarkivet/forskarservice )
I Västerås är det endast två fotografers samlingar som finns i Stadsarkivet i Västerås.  
 
En liten kort på 2 A4 sidor om en fotograf som jag inte har namnet just nu. Däremot finns både den fotografiska samlingen med sittningsjournaler av Ernst Wigårds samling på Västerås Stadsarkiv (http://www1.vasteras.se/stadsarkivet/arkiv.htm) Tyvärr är inte sittningsjournalerna renskrivna, utan man får ta upp sittningsjournaler från källararkivet och beställningen sker två gånger om dagen. Sittningjournalen är oftast en anteckningsbok som fotografen gjorde några anteckningar. I Wigårds fall stod det t.ex. om bilden var fotat helbild eller bröstbild, namn och gatuadressen. Samlingen består av över 50 000 fotografier. Om jag minns rätt så började han sin porträttverksamhet på 1920-talet
 
Till Atelje Wigårds finns det en möjlighet att Augusta Lovisa Andersson har gått och blivit fotograferad.

110
Husförhörslängder / Församlingsböcker / Husförhörslängd
« skrivet: 2005-12-20, 11:53 »
Hej Ulrika!
 
Husförlängderna är oftast (inte alltid) indelade i tio års perioder och de står efter gårdar.
 
Prästen har längst upp på boken skrivit in till exempel 1881 husf-nattvard-1882 husf-nattvard-1883 o.s.v. och som Eva nämner kan bara året 1881 markerats ned X eller något datum när husföret var för de året och liknande för nattvarden.
 
I husförlängden står föräldrar och barnen och de fylls på när något barn föds. Sedan står det när de kom till gården och vart ifrån. Längst upp står det en siffra i husförlängden plus gårdens namn och flyttar de inom socknen kan det bara stå i Ankom från 221 och då menas det att du får titta i husförlängdsboken sidan 221.
 
Du lär det ganska snabbt när du får se en husförssida. I övrigt se Evas upplysningar och tips.  
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

111
Överkiminge / Ylikiiminki / Överkiminge / Ylikiiminki
« skrivet: 2005-12-19, 12:00 »
Hej Kerstin!
 
Tack för tipset! Det ska göra direkt efter helgerna. Det kan vara en bra start inför det nya året.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

112
Hej Håkan!
 
Har du uppgifter vilka yrken Isak och Charles Pulkkinen hade?  
 
För nu har jag gått igenom mina pärmar. Mikrokorten för Yli Kiiminki sträckte sig till cirka 1870, men Karl Kallenpoika Pulkkinens (född 23 juli 1862 i Yli Kiiminki, Finland)  hustru hette Maria Kristina Lehtola.
 
Nu har jag gjort en mer detaljerad efterlysning som jag har lagt ut min hemsida:
http://medlem.spray.se/jaaaaa/PulkkinenUSAsvenska.html
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

113
Källor och arkiv / Microkort
« skrivet: 2005-12-19, 08:38 »
Hej Kirsti!
 
Jag skrev till Hankasalmi församling för 2-3 år sedan, men jag fick överhuvudtaget inget svar. Får prova igen.  
 
Däremot har jag aldrig haft några problem att låna mikrorullar eller mikrokort från Riksarkivet i Finland när jag har beställt via Västerås bibliotek.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

114
Överkiminge / Ylikiiminki / Överkiminge / Ylikiiminki
« skrivet: 2005-12-18, 15:05 »
I passregistret för Ylikiiminki finns en uppgit om:
 
Kalle Kallenpoika (Karls pojke-son) Pulkkinen, född 1862. Sökte pass 1901 för sin icke namngivna hustru och 4 icke namngivna barn.
 
Är det någon som vet vad hustrun hette och barnen. Barnen bör var födda på 1880-90-talet
 
Hälsningar Jouni Tervalampi
 
P.S. Matti(Karls pojke-son) Pulkkinen född 1868 var min mormors far

115
Källor och arkiv / Microkort
« skrivet: 2005-12-18, 14:54 »
Hej Maria Elisabeth !
 
Tack för hjälpen! Det var både bra och dåligt, eftersom man tydligen inte hade mirkofilmat Yli Kiiminki 1800-tales senare.
 
Får försöka göra en efterlysning här på Anytarforum i stället.  
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

116
Källor och arkiv / Microkort
« skrivet: 2005-12-18, 14:02 »
Vet någon arkivbildare (mikrokortsnr) för:
 
Hankasalmi födda 1904
 
Om det finns husförslängder eller folkräkning kring 1900-1904.
 
Yli Kiiminki
 
födda 1860-1901
 
Om det finns husförslängder eller folkräkning kring 1870, 1880, 1890, 1900.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

117
Hej Håkan!
 
Jo, det kan det vara. Jag ska se om jag finner uppgifterna i någon av mina pärmar. Det var några år sedan jag kollade i födelseböckerna från Yli Kiminki. Kom inte ihåg om de sträckte sig till år 1900. Eller om jag måste beställa mikrokort på nytt.

118
Hej Håkan och tack för en liten ledtråd!
 
Det stämmer det att Isaac Pulkema i Michigamme är kusinen. Att han var nyanländ.  
 
Ja, det är svårt att säga om Matti Pulkkinen om det är han. Jag är dock lite tveksam eftersom Astoria Oregon ligger på västkusten.
 
Året efter 1901 kom två bröder till Matti Pulkkinen, plus Mattis fru till USA (de finns förståss inte med i folkräkningen 1901)  
 
Kalle Kallenpoika Pulkkinen, född 1862. Sökte pass 1901 för sin icke namngivna hustru och 4 icke namngivna barn.  
 
For Juho Kallenpoika Pulkkinen, född 1865. Sökte pass 1901. Hustrun Maria Pulkkinen, född 1865.  
 
Enligt min mamma blev en av bröderna kvar i USA och de bör då finnas i US Census 1910.
 
Mattis hustru hette Brita Madleena Pulkkinen, född 1874, och det står i passansökan att mannen är i Amerika. Den 3 mars 1903 föddes deras dotter Hilja Maria Pulkkinen (min mormor)i USA. Så hon bör finnas i någon födelsbok i USA. Fast det är ju inte lätt att veta när man inte vet vart de for.
 
Fast Isak Pulkema är ju en liten ledtråd.  
 
Matti Pulkkinen åkte över till USA ytterligare en gång 1916, den gången mede skeppet Hellig Olav från Kristiania (Oslo). Möjligen for han över för att hälsa på sin bror.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

119
Hej!
 
Är det någon som har tillgång till US Census 1900: Michigan, Marqutte County,Champion .
 
Folkräkningen skedde i juni 1900. I slutet av januari 1900 anlände två släktingar till mig till New York och de skulle vidare till Champion.  
 
Matti Kallenpoika (Kalles son) Pulkkinen född 1868 i Yli-Kiiminki. Sökte pass 9 jan 1900. Han finns med i passagerarregistret, som var utfärdat den 13jan 1900, på fartyget Polaris. Han skulle till Champion i Michigan.
 
Mattis kusin, Juho Iisakki Pulkinnen, född 1868, i Yli-Kiiminki sökte pass 9 jan 1900, men finns ej med i den finska databasen.
 
Matti och hans familj flyttade tillbaka till Finland 1908
 
(Se även http://medlem.spray.se/jaaaaa/PulkkinenUSA.html)
 
Hälsningar Jouni Tervalampi, barnbarns barn till Matti Pulkkinen

120
Hej Bengt! Eller, du kanske känner mer för Harry!  
 
Tack för hjälpen! Det var ju lovande...
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

121
Ryssland / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-27
« skrivet: 2005-12-13, 08:40 »
Hej Kirsti!
 
Jag har använt Altvistas Babel Fish från ryska till engelska och översättningar blir ju lite si å sådär och min ryska är väl i praktiken noll.
 
Ett jättatack för hjälpen! Jag har funnit 16 personer från byn Majavalahti och stämt av de mot den flyktinglista från Kuusamo år 1922 som jag fick av dig. Det visar sig att flera av de återvände till Majavalahti. En fick den högsta ledande posten inom kolschosen i byn. Några var medlemmar i det lokala kommunistpartiet. När jag forskat lite mer om det, så ska sända över det till dig.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

122
Hej!
 
När gjorde man folkräkningen för US Census 1900? Var det redan 1899, men materialet publicerades inte förrän 1900? Eller var det en bit in på året 1900? Jag har släktingar som anlände till New York i slutet på januari 1900 och de for vidare till Champion, Marquette County, Michigan. De återvände 1908 till Finland. Så de bör inte finnas med i US Census för 1910.
 
 Hälsningar Jouni Tervalampi

123
Ryssland / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-27
« skrivet: 2005-12-12, 08:39 »
Hej!
 
Det finns en förteckningen över avrättade i ryska Karalen 1937-38 på hemsidan http://visz.nlr.r
u:8101/search/lists/karel/242_6.html
(På ryska. Använd översättningsprogrammet altvistas Babel Fish. Där står det antingen non-party member och det betyder att de inte var medlemmar i kommunistpartiet. Ibland står det member the AUCP(B). Vad betyder förkortningen? Är det ett lokalt kommunistparti i Sovjetrepubliken Karelen? Eller vad?
 
Det står olika siffer, ibland siffer och bokstav i domen t.ex. 58-2-10-11. shch8-ya-2-y0-yy, framework of order 00447, 58-10. Vet någon just de här domarna står för?
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

124
Hej Wei!
 
Att Björnön fördes över till Badelunda socken är ett 1900-tals fenomen. Norra Björnön tillhörde Badelunda socken och Södra Björnön till Irsta socken. På Jonas Carlsteens karta från 1686 över Badelunda socken (tryckt i En historisk vandring i Badelundabygden, 1989 utgiven av Badelunda hembygdsförening, sidan 23 så visar karta bara över norra Björnön. Där står det Biörn Öhn.
 
I C. M. Rosenbergs Goegrafisk-Statistiskt handlexikon öfver Sverige. Första bandet A-G 1882-83 (nytryckt 1982) stör det så här om: Björnö i Vestmanlands län, Siende hd. Bebodd ö  i Västeråsfjärden af Mälaren, tillhörande Irsta och Badelunda snr.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

125
Hej Wei!
 
Ute på Elba låg en resturang. Elba ligger på ön västra Holmen och badön ligger på östra Holmen. På södra sidan av västra Holmen finns idag sommarhus. De kan ha bebotts året runt tidigare. Ön bör ha tillhört Badelunda socken.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi/Västerås

126
Salla (Kuolajärvi) / Salla (Kuolajärvi)
« skrivet: 2005-10-31, 13:56 »
Hej Kristina!
 
Mikrokort som du behöver beställa från SVAR är:
 
Arkivbildare: Hjälpkomm(iten). Finlands barn Volym: A-Alatalo, Kortnummer: CL5431
 
Tittade lite närmare på de avfotograferade kotkkatalogen. Där står namnet på föräldrar, yrke, ort, men tyvärr inte när de är födda.  
 
Ankomstdatum, färdsätt. Vanligast var per tåg. Avresedatum och var de har vistats i Sverige.
 
Du bör alla fall få namnet på Laila Ahonens föräldrar. Därefter får du väl göra en förnyad efterlysning här.
 
Tittade även i http://www.genealogia.fi (det står även på svenska) om stupade i krigen, men kunde inte finna någon Ahonen från Salla.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

127
Salla (Kuolajärvi) / Salla (Kuolajärvi)
« skrivet: 2005-10-28, 09:48 »
Hej Kristina!
 
Finska krigsbarn som kom till Sverige är mikrofilmade och går att beställa från SVAR. Jag har själv beställt de en gång, eftersom två av min mammas syskon var krigsbarn, en blev kvar i Sverige och den andra åkte tillbaka till Finland. Det är små kartotekskort som är mikrofilmade och de står på efternamnet. Där står det när de anlände till Sverige. Föräldrarnas namn och yrken och var de boddde (om deras födelsedatum stod med kommer jag inte på just nu. Det får jag kolla hemma och kortnummer till SVAR). Där står det också fosterföräldrar namn och vistelseort eller om de hamna på något barnhem.
 
Dina morföräldrar behöver ju inte ha föds i Salla. Och på den finska Hiski-databasen http://www.genealogia.fi/hiski var Salla inlagt t. o. m. 1787.  
 
Annars kan du skriva till Salla församling. Adressen kan förhoppningsvis någon annan Anbytarforumbesökare hjälpa dig med.
 
Återkommer med SVAR numret senare

128
Fotografer och ateljéer / Sittningsjournaler
« skrivet: 2005-09-29, 08:47 »
Sittningsjournaler
 
Det är ju inte alla ateljefotografer glasplåtar och sittningsjournaler som finns kvar.
 
I Västerås är det endast två fotografer. En liten kort på 2 A4 sidor om en fotograf som jag inte har namnet just nu. Däremot finns både den fotografiska samlingen med sittningsjournaler av Ernst Wigårds samling på Västerås Stadsarkiv (http://www1.vasteras.se/stadsarkivet/arkiv.htm) Tyvärr är inte sittningsjournalerna renskrivna, utan man får ta upp sittningsjournaler från källararkivet och beställningen sker två gånger om dagen. Sittningjournalen är oftast en anteckningsbok som fotografen gjorde några anteckningar. I Wigårds fall stod det t.ex. om bilden var fotat helbild eller bröstbild, namn och gatuadressen. Samlingen består av över 50 000 fotografier. Om jag minns  rätt så började han sin porträttverksamhet på 1920-talet

129
Allmänt / Västmanland på medeltiden
« skrivet: 2005-09-22, 08:56 »
Sök på västerås stadsbiblioteks sökkatalog
http://opac.bibliotek.vasteras.se
 
På sökorden medeltiden västmanland så får du 138 boktitlar och artiklar.
 
bergsbruk bergslagen 44 titlar, bergsbruk 432 titlar,  
 
Hälsningar Jouni Tervalampi  
 
P.S. Har är länken till Falu stadsbiblioteks sökkatalog: http://w3.falun.se/opac/sv/

130
Hej Kjell  
 
Nej, det är mer eller mindre slutfotograferat rent journalistiskt. Jag så stora problem med min nacke, rygg och balanssinnet så det går inte. Det är enbart illustrationsfoton till mina egna böcker typ hällristningar m.m.
När det gäller din: Oskar Gustav Adolf Lindkvist. född 8/3 1889 död 1/11 1918 i spanska sjukan, så dog han troligen hemma.
Jag har nästan gått igenom all material om Spanska sjukan (ej de på Krigsarkivet) i dödböcker, artiklar i VLT mm till ett framtida bokprojekt.
 
Några massgravar i samband med Spanska sjukan är inte kända, den sista massbegravningen i Västerås var i  samband med koleran på 1830-talet. Varför det står influensa i dödboken beror på Spanska sjukan och Hongkonginfluensan var en kraftig variant på en förkylningsinfluensa och forskarna tror att det var en mutation från en djur eller fågel som tog det till Europa, liknande fågelinfluensan i Sydostsaien nu. En pandomi.
 
Din mmf bodde i Almlunda, sydöst om Svanå, och var en stor bondgård på 1910-20-talet.I mitten av oktober 1918 hade Spanska sjukan dött ut på kasernerna på Viksäng, men den blomstrade i Haraker. I VLT, lördagen 12 oktober 1918, står det: ”Vid Svanå folk- och småskolor här läsning inställts till 22 dennes.” och i VLT, torsdagen den 17 oktober, kan vi läsa: ”Spanska sjukan tycks allt mer och mer utbreda sig i Haraker. Då den på andra trakter företrädesvis angriper äldre personer, har den här tendens att mest härja bland barnen. Så är åtminstone förhållandet vid Svanå, där ingen familj synes gå fri från densamma. I barnrika familjer kunna ända till sex barn samtidigt vara sängliggande sjuka. Fastän många varit hårt angripna har ännu lyckligtvis inget dödsfall inträffat.”
 
De som bodde i Svanå sändes till Epedemsjukhuset i Ramnäs och inte till Västerås kan man läsa i VLT, torsdagen den 24 oktober 1918: ”I Svanå och trakterna däromkring har till spanska sjukan även sällat sig till skarlakansfeber. Fem dylika fall har inträffat och de sjuka ha sänts till Ramnäs epidemsjukhus.”  
 
Din mmf Oskar Lindkvist finns faktisk omnämnd i VLT två gånger. Lördagen den 2 november står det i VLT: ”Spanska sjukan har krävt 2 nya offer i Svanå, i det att en 2-årig son till jordbruksarbetaren Lindkvist, Svanå, avled i tisdags. Fadern avled igår i samma sjukdom. Hustrun och 4 barn överleva.”  
VLT, torsdagen den 7 november 1918: ”Fyra dödsoffer för spanska sjukan begrovos i Haraker i söndags [3 nov]. Dessa voro Augusta Jäder i Skepplinge, Maria Ålström, Färdskär, samt jordbruksarbetaren O. Lindkvist och dennes 2-årige son.”
 
I dödboken för Haraker socken 1918 finns även en son till Oskar med.          
 
”Nr 16. död den 25 okt, Albert Oskar, Son till fadern arb. Oskar Gustaf Adolf Lindkvist från Allmunda och han hustru Ida Karolina född Bäck. Född [19]16 7/11, Dödorsak: Influensa. Dödattest: Läkare Dr. Källander, Ramnäs.
 
”Nr 17. död den 1 nov, Oskar Gustaf Adolf Lindkvist jordbruksarb. från Allmunda. Född [18]89 8/3, Dödorsak: Influensa. Efterlevandes födelseår [18]87  Dödattest: Läkare Dr. Källander, Ramnäs.
 
Såg även din efterlysning på Harker socken, vsm där du undrar hur du ska vidare. Om du bor kvar i Västeråstrakten så finns nästan alla kyrkböcker mikrofilmade fram till 1933 och de finns på Västerås stadsbibliotek, fackavdelningen vid ett rum som heter släktforskarsalen. Där är det gratis.  
 
Fast jag har redan tittat lite på din släkt igår och det var lite knepigare än vanligt. I början av 1900-talet så hade man i många socknar slutat med de kristna husförhörslängderna. Istället hade man redan 1890 börjat med folkräkning i olika socknar och folkräkningarna fortsatte man var 10 år.    
 
Oskar Lindkvist var inte född i Haraker socken. Familjen fanns inte med i folkräkningen för Haraker varken 1910 eller 1920, men jag fann familjen i Inflyttningsboken (B:4 1905-1915) för året 1912:
 
”Nr 92, 17/12 Lindkvist, Oskar Gust. Adolf. Jordbruksarb, född 89 8/3 Lillhärad, medföljande 3 mankön och 2 kvinnkön. Inflyttningssocken: Kungsåra, Inflyttningsort: Svanå 188
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

131
Hej Kjell!
 
Handlingar rörande Spanska sjukan på Västmanlands regemente i Viksäng, Västerås finns på Krigsarkivet.
 
Akt: Västmanlands regemente, Avd. V, sjukjounal för manskap 1918-1923.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

132
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-16
« skrivet: 2005-08-09, 10:23 »
Hej Ann-Sofie!
 
Om du menar socknen Silvberg så ligger den socknen i Dalarna.
 
Sedan finns det ett berg som heter Silverberget som ligger mellan Salbohed och sjön Stävre i Västerfernebo socken.
 
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

133
Badelunda / Äldre inlägg (arkiv) till 31 oktober, 2006
« skrivet: 2005-08-08, 08:19 »
Hej Lars!
 
Ur födelseboken 1896:
 
Nr 13, född april 23, Anna Korolia, Fadr. Erik Gustaf Eriksson arrendator i Långby, född (18) 53 21/1. Modr. 2:barnet, Anna Gustafa Andersdotter, född (18)54 28/11. Döpt den 24 maj af K. Johansson.
 
Långby är gården norr om Anundshög.

134
Allmänt / Sockenlappar i Bispgården, Jämtland
« skrivet: 2005-08-04, 08:58 »
Hej Lena!  Här är uppgiften om Anders Tomassons dopuppgifter:  Ort:  Gnarp   Källa:  Födelsebok C:3 s. 31   år:  1764   Fynd:  Född 1764-12-17, döpt 1764-12-23, Anders. Lappmannen Tomas Andersson och Hustru Margareta Tomasdotter.    Hämtade från Samefynd från nättidningen Rötter (http://www.genealogi.se) under Gnarp Hälsingland.  Där finner du även syskon till Anders Thomasson.  Hälsningar Jouni Tervalampi

135
Allmänt / Sockenlappar i Bispgården, Jämtland
« skrivet: 2005-08-04, 08:18 »
Hej Lena!
 
Enligt en uppgift som jag har fått tillsänt till ska Anders Thomasson vara född  17 december  och döpt 23 december 1764  i Gnarp socken  i Hälsingland (ej.kontrollerad uppg ). Fader och moder är Sockenlappen Thomas Andersson (nämnd sockenlapp första gången 24 februari 1760 när dottern Anna döps) och Margeta Thomasdotter.
 
Uppgifter om Thomas Andersson och Margeta Thomsdotter hämtade ur Excerperat av Ellen L - Nordöstra Hälsingland,  Peter Ericsson 2003. (Red.) Vuelielaanta - Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?,Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg
 
F:1  Gnarp. 1783.
Sockenlappen Thomas Andersson  född 1730 i dec. uti Ångermanland och Bjertrå sn.
Far: Anders Sjuhlsson och mor Anna Olsdtr.
Gifte sig 1758 med Margeta Thomasdtr. Haft 8 barn. 3 söner, 5 flickor.
Varit sjuklig och klen uti lungsot,sedan han blivit riven av en björn. Fick blodstörtning 1 jan.Avled 1783-01-15.
 
Tyvärr har jag inga uppgifter om Anna Nilsdotter
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

136
Hej Stefan!
 
Just nu ligger det mest vilande. Jag håller på med två manus somm jag försöker avsluta nu i höst och vinter. Dels ett manus om tolkning kring bondeskandinavernas bronsåldersbilder - mest om hällristningar kring Mälaren. Dels om en annan förvunnen samekultur kring området Ladogosjön-Onegasjön-Vita havet upp till Kolahalvön och de forna samebyarna i Kemi lappmark Kitka, Maanselkä och Koulajärvi och om karelarna i området med arbetsnamnet Det är vi som är Kalevalas ättlingar. Där jag använder min egen släktforsning med lite nya tolkningar som visar att mycket ur de s.k. Runosångerna som blev Kalevala är hämtade från samerna i området. De flesta av samerna i området flydde inte norrut, utan tog efter karelarnas och finnarnas levdnadssätt.    
Min farfar Arturr Tervalampi (ursprungligen Timijeff) kommer från byn Majavalahti vid östra sidan av sjön Pääjärvi. Området var ursprungligen samisk.
 
Så riktig fart på skrivande om de försvunna kust- och skogssamerna i Mellansverige blir det inte förrän efter årskiftet 2005/2006. Även om jag samlar på uppgifter under tiden.
 
Hälsningar Jouni

137
Gunnilbo / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-24
« skrivet: 2005-07-13, 12:03 »
Söker hela sockenstämmoprotokoll för 15 oktober 1665 om ett klagomål av monsieur Eskil Jacobsson.
 
Källa: Ludvig Lorichs Gunnilboboken (1952), sidan 145.

138
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-03-08
« skrivet: 2005-05-27, 13:48 »
Ett ganska dumt förslag tycker jag. Det är en skillnad på finska landskapet Karelen, gentemot Karelen som även består av Ladogakarelen och Vitahavskarelen (Fjärrkarelen).

139
Badelunda hembygds förening har gjort en bok om Soldaterna i Badelunda 32 sidor (1994. redaktör: Georg Nordwall). Det finns två exemplar av boken på Västerås stadsbibliotek, så det bör gå att beställa fjärrlån från ditt bibliotek.
Sidorna 21-22 handlar om Berga Nr 63 (Södra soldattorpet och tar upp 7 Brandhill: Anders Brandhill (1738-1897), Jan Barndhill (1762-1790), Carl Eric Brandhill (1770-1848), Anders Brandhill (1782-1832), Johan Brandhill (1811-1848), Carl Erik Brandhill (1825-1889) och Johan Viktor Brandhill (1842-1890)
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

140
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-05-06
« skrivet: 2005-05-06, 13:04 »
Hej!
 
Är det någon som vet var Trolltrappan ligger i Tortuna socken?
 
Hälsingar Jouni Tervalampi

141
Finnbosättningar / Finnbosättningar
« skrivet: 2005-04-26, 15:52 »
Hej!  Ni som är intresserade av finnar som levde i Göteborg 1750 och framåt. Läs då Harri Blombergs C-uppsats (2005) om ämnet: http://sydaby.eget.net/swe/gbg/goteborg.html

142
Ryssland / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-18
« skrivet: 2005-04-01, 12:47 »
Hej Kirsti!
 
Får åter tacka för hjälpen. Nu är det lättare att placera samiska offerplatser på kartan. Då blir det enklare att tolka platser.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

143
Ryssland / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-18
« skrivet: 2005-03-31, 13:57 »
Hej!  
Jag undrar om någon vet vad dessa platser ligger i ryska Karelen och på Kolahalvön:  
 
Berget Ninchurt  på Kolahalvön,Kavray, Keyvi, Terberka, Tuloma, Lica, Tre och Kuni-Tunturi (Chuna-tunturi)
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

144
Ryssland / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-18
« skrivet: 2005-03-30, 12:34 »
Hej!  
Jag undrar om någon vet vad dessa platser ligger i ryska Karelen och på Kolahalvön:
 
Keyvi, Terberka, Tuloma, Lica, Tre och Kuni-Tunturi
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

145
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-05-06
« skrivet: 2005-03-12, 11:55 »
Det enda ortnamnet med förleden Tör som finns i området Dingtuna, Svedvi och Säby socknar är Törunda som ligger på gränsen mellan Dingtuna och Svedvi socknar.
Fast jag i undrar om inte Törsilie ska placeras i Södermanland. Silie var ett äldre namn på Selaön.  
Det var ju vanligt att man hade vintermarknader på isen i Mälaren, bland annat hade Enköping sin vintermarknad på isen ute på Mälaren.
 
Jag gissar att platsen Törsilie är en plats på Selaön och där låg under vikingatiden en tingplats vid Åsa skeppssättning. Det ligger ju inte så långt från Eskilstuna.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

146
Finnbosättningar / Finnbosättningar
« skrivet: 2005-03-11, 12:11 »
Hej!  är det någon som har någon kopia på en gammal artikel från Uppsala Nya Tidningar: 6 februari 1946. Om finsk bosättning i Uppland under 1400-, 1500- och 1600-talen av Gustaf Holmgren  Hälsningar Jouni Tervalampi

147
Dingtuna / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-06-14
« skrivet: 2005-03-04, 13:45 »
Älfsborgs lösen för Västmanland finns får året 1613 (Rulle CD 16, CD 17, CD 18, CD 19). I vilken rulle Dingtuna finns i vet jag inte.  
 
Landskapshandlingar finns från 1538-1626, Rullarna CD 2998-3251.
 
Jordeböcker (rulle CD 885)  Västerås Västmanlands län med Sala län i den finns åren 1631, 1632, 1635, 1640.
 
Mantalslängder för Västmanlands län för åren 1625, 1628-30 finns i rulle CD 858.
 
Domböcker för Tuhundra härad dit Dingtuna härad tillhör för året 1620 finns dels i spridda år 1598-1631 (AI 1) i rulle OP 1429 och 1620 (AI 1 2/3) finns i rulle OP 1430
 
Alla dessa rullar finns på Västerås Stadsbibliotek. (Jag tror - lite osäker- att man kan beställa dessa rullar genom fjärrlån från ett annat bibliotek)
 
Uppgifterna är hämtade från katalogen: Mikrofilmade landskapshandlingar mm för Västmanlands län, Västerås stadsbibliotek 1983.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

148
Fläckebo / Äldre inlägg (arkiv) till 17 februari, 2007
« skrivet: 2005-02-26, 12:27 »
Hej M
 
Rosenius-Högman, Ruth  
Saga och sanning kring Axholm / av Ruth Rosenius-Högman Utgivning Västerås, 1943  
Omfång 15 s. : ill.  
  Särtryck ur: Vestmanlands Länstidningens jul, 1942  
 
 Carlsäter, Jan  
Titel Axholms slott i Fläcksjön  
Ingår i Tema 1700-talet / [redaktör: Krister Ström]. - (Årsskrift / Västmanlands fornminnesförening och Västmanlands läns museum, 0349-9820 ; 74(1997). - S. 46-47 : ill

149
Västerfärnebo / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-01
« skrivet: 2005-02-26, 12:25 »
M
 
Se Fläckebo socken
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

150
Aspeboda / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-26
« skrivet: 2005-02-24, 18:14 »
Vilket nummer har Smedsbo i husförslängderna AI:6 & AI:10
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

151
Vika / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-07-07
« skrivet: 2005-02-24, 18:12 »
Vilket nummer har Hällsjö i husförslängderna AI:4 & AI:5a
 
Vilket nummer Persbo i husförslängderna AI:5, AI:8a, AI:9, AI:10, AI:13b
 
(Eller om ni vet sidan på Genline)
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

152
Stora Tuna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-11
« skrivet: 2005-02-24, 18:06 »
Vilket nummer har Baggbo i husförslängderna: A:1 15B, A:1 16B, A:1 17B, A:1 18B & A:1 19B (eller nr sidan i Genline)
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

153
Järna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-05-05
« skrivet: 2005-02-18, 13:51 »
Anders Andersson dog av dysenteri. Gamla tiders rödsot, rötfebern. I hela Västerdalarna var det missväxt 1772-73. Dysenteri bröts ut vid missväxt . Jag har nedtecknat många från Dalarna 1773 som dog i Västmanland då de drog mot Mälaradalen för att försöka få mat, arbete, eller helt enkelt överleva. Många, även Anders Andersson, tog vägen över Gunnilbo, Lisjö i Sura, Svedvi (Hallstahammar). Goksta ligger vid den gamla vägen mellan Hallstahammar och Västerås. Troligen var de på väg till Västerås. De var ju minst två personer, eftersom de visste namnet på den döde.
 
Det står så här i dödboken: 1773. April månad (Nr) 68. Anders Andersson från V. Dalarna, dog i Goksta af den gång bara Febren in Apr: lefl: 54:år
 
Hälsningar Jouni Tervalampi
 
P.S: om historsika texter om rödsot:http://www.gastrolab.net/gh016.htm

154
Födda Nora socken, Uppland
1859. Nr 51. Augusta, född 8 juli, döpt 12, Husman Per Larsson o Hu. Stina Bengtsdotter, 42 år på Prestgården, 10/8. Dopvittnen: Mjölnaren G. Forsberg o Hu. Stina vid Uleboqvarn fördslom. D. Bengtsson och Hu. i Fallet
 
Husförslängd. Nora socken. 99. Prestgårdens Egor, Inhyses
Per Larsson, född Nora 15/4 1816
Hustru Stina Bengtsdotter, född Nora 2/7 1817
son Per Johan, född 22/6 1842
son Lars August, född Nora 4/5 1854
son Bengt Erik, född 1856 12/11
Dotter Stina Cajsa, född Nora 23/6 1840
dotter Johanna, född Nora 16/2 1843
dotter Ingrid Maria, född Nora 1/10 1845
dottter Anna Helena, Nora 1/10 1845
dotter Augusta, född 59 8/7
 
Födelseboken Nora C:3
 
1816 Nr 18 Per, född 15 apr. döpt 16. Nybyggaren Lars Olsson i ---dal, hustrun Kajsa Persdotter 41, Dopvittnen . . .
 
1817. Nr 24. Stina, född 21 juli, döpt 23, Sold. Bengt ---, hustru Lena Ersdotter i Skärsjö, 29 år.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

155
Hej Gunnila!
 
Tack för tipset. Det var intressanta uppgifter.Fast det är som du säger, det går inte avgöra direkt om de är lappar. Fast jag får leta vidare efter namnen hos andra källor för att kunna avgöra om de är samer.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

156
Hej Monica!
 
Jag har heller inte kunnat stöda att åtminstone Johan August Andersson förfäder skulle vara samer.
 
Födelseboken, Västanfors socken 1866.
 
”Nr 46. född aug 13, döpt sept. 9. Johan August, Arbetaren Anders Andersson. Hu. Anna Brita Persdotter, Skeppmora. p. 179”
 
Husförslängder AI:17 1861-69, Västanfors socken, (Vsm) Skeppmora 179, Asbenning Rote.
 
Arbetskarlen Anders Andersson, född 1815 5/7, Aspbening. Äktenskap 1844. Flyttad L.L. p. 13 1863 (Från Åvestbo till Skeppmora).
Hustru Anna Brita Persdotter, född 1828 3/3 V (äster) Fernebo (Vsm).
Son Anders Gustaf, född 1849 22/9, Åvestbo, Flyttad till p. 222 (Från Skeppmora till Sunndbo) 1868.
Son Per, född 1854 19/3, ibm
Dr. Carolina, född 1856 18/10 ibm
Dr. Johanna, född 1858 28/3 ibm
Son Johan August, född 1866 31/8, Skeppmora.”
 
Ur Västerfernebo CD:n födda 1822
 
”Nr 14. född mars 2, Anna Brita, föräldrar: Per Hansson. Hu. Brita Hansdotter, 27 år, Stora Mattsbo.”
 
Västanfors, födda C:3, 1815
 
”Nr 43. Anders, född juli 5, döpt juli 6, Fadren Dagkarlen Anders Andersson vid Fagersta, hu. Catrina Andersdotter, 21 år.”
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

157
Hej Monica!
 
Jag har heller inte kunnat stöda att åtminstone Johan August Andersson förfäder skulle vara samer.
 
Födelseboken, Västanfors socken 1866.
 
”Nr 46. född aug 13, döpt sept. 9. Johan August, Arbetaren Anders Andersson. Hu. Anna Brita Persdotter, Skeppmora. p. 179”
 
Husförslängder AI:17 1861-69, Västanfors socken, (Vsm) Skeppmora 179, Asbenning Rote.
 
Arbetskarlen Anders Andersson, född 1815 5/7, Aspbening. Äktenskap 1844. Flyttad L.L. p. 13 1863 (Från Åvestbo till Skeppmora).
Hustru Anna Brita Persdotter, född 1828 3/3 V (äster) Fernebo (Vsm).
Son Anders Gustaf, född 1849 22/9, Åvestbo, Flyttad till p. 222 (Från Skeppmora till Sunndbo) 1868.
Son Per, född 1854 19/3, ibm
Dr. Carolina, född 1856 18/10 ibm
Dr. Johanna, född 1858 28/3 ibm
Son Johan August, född 1866 31/8, Skeppmora.”
 
Ur Västerfernebo CD:n födda 1822
 
”Nr 14. född mars 2, Anna Brita, föräldrar: Per Hansson. Hu. Hansdotter, 27 år, Stora Mattsbo.”
 
Västanfors, födda C:3, 1815
 
”Nr 43. Anders, född juli 5, döpt juli 6, Fadren Dagkarlen Anders Andersson vid Fagersta, hu. Catrina Andersdotter, 21 år.”
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

158
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-16
« skrivet: 2005-01-15, 13:03 »
Är det någon sam har mer upplysningar om Trollgrottan i Grangärde. Formen på den t.ex. om den är en blockgrotta. Jag har det här uppgifterna från tidskriften Grottan: Trollgrottan, ONO om Grangärde och 1,3 km S om byn Storslätten, 70 m SSO om landsvägen.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

159
Finnbosättningar / Finnbosättningar
« skrivet: 2005-01-15, 12:59 »
Är det någon som vet om det har gjort några forskningar på finnbosättningar i Uppland, avhandling, bok, CD-uppsatser, artiklar m. m.  Hälsningar Jouni Tervalampi

160
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-19
« skrivet: 2005-01-14, 13:20 »
Är det någon som vet var Byrrings Rövargrotta ligger? I tidskriften Grottan står det: Rövargrottan vid Svanå, Byrrings Rövargrotta, en 7 meter lång och ljus blockgrotta...Den ligger 900 m N Svanå herrgård, 50 m N om en liten väg. På den Gula ekonomiska kartan finns inte grottan utmärkt eller den lilla vägen.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

161
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-24
« skrivet: 2004-12-22, 12:05 »
Hej Lars!
 
Det är just den boken jag söker. På Hiski-databas fann jag min farfarsfars kusin avrättad.
http://www.onego.ru/win/pages/spiski Det kan även ha skett med min farfarsfar. De deltog i det karelska upproret 1921-22 i Ryska Karelen. Min släkt kommer från byn Majavalahti (Nikolskaj guba) på östra av sjön Pääjärvi i Fjärrkarelen.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

162
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-24
« skrivet: 2004-12-21, 11:46 »
Hej Hans!
 
och tack Håkan.
 
Jag vet faktisk inte om det är den boken jag söker. Jag skickar ett e-mail till Kexi-redaktionen. Lägger ut svaret här när jag fått svar (det kan ju finnas fler intresserade).
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

163
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-24
« skrivet: 2004-12-20, 13:36 »
Hej!
 
Såg på tv-programmet Kexi, söndagen den 19 december,där det handlade om Kirunasvenskarna som bodde i Sovjetunionen. En kvinna vars föräldrar avrättades utanför Vitahavs-Kem 1938. Hon berättade om en rysk bok med 14 000  avrättade personer från åren 1937-38. På Sveriges radio och tv hemsida var det omöjligt att finna någon adress till Kexi-redaktionen. Nu undrar jag om någon vet boken heter.

164
Jokkmokk / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-19
« skrivet: 2004-12-15, 11:29 »
Hej!
 
Är det någon som vet 943 (Hultblad 1968, Sjokksjokksbyn) samen Pål Persson Panni död [1720?] hustru hette.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

165
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-24
« skrivet: 2004-12-07, 11:27 »
Hej Kirsti!
 
Tack för hjälpen! Som du ser får jag mer och mer information om Karelen och verkar aldrig bli klar...
 
Hälsningar Jouni

166
Hej!
 
Just nu kan du lyssna på webbradion om det senaste forskningen kring samer i södra Mellansverige på sameradion hemsida : http://www.sr.se/sameradion
 
Jag och Inger Zachrisson intervjuas Samer vid Mälartrakten. Vet ej hur länge interjuvn ligger kvar.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi, vid Mälarens norra strand

167
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-24
« skrivet: 2004-12-06, 13:55 »
Hej!
 
Är det någon som kan ge mig en beskrivning eller tips på länk om platser typ kartsök (mapsearch) vart berget Vottovaara, som ska ligga 30 km från Himola och 20 km från Sukkajärvi. Platser som jag inte heller har funnit.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

168
Enåker / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-14
« skrivet: 2004-12-06, 13:43 »
Hej!
Jag läste Olle Nilsons bok Postadress Runhällen, utgiven av Enåkers Hembygsförening 2002, om Björnstenen (sidan 15). Den sprängdes sönder på 1960-talet. Nu undrar jag om någon har ett foto på stenen eller teckning.
 
Se mer: http://medlem.spray.se/jaaaaa/Djurstenar.html
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

169
Finnarnas ursprung / Finnarnas ursprung
« skrivet: 2004-11-23, 12:01 »
Här en kortfattad beskrivning (fast man skulle behöva skriva en hel bok) om finnarnas ursprung.  
 
Alla de olika finländare - det vill säga medborgare i dagens Finland - ålänningar, finlandsvenskar, finnar, tavaster, savolaxare, karelare m.fl. har uppstått genom inre utveckling och inte genom invandring. Kring 800 e. Kr fanns det en fornordisk talande befolkning vid inre delarna av Mälarens (dagens västmanlänningar som dyrkade Frej och Freja), och vid de östra Mälardalen hade man Tor som statreligion och den befolkningen talade också fornnordiska. Längre österut vid Åland fanns det också ett folk som talade fornnordiska och de i deras religion ingick lertorkade bäverfötter (vissa tolkar de som björnfötter) och lerringar. Vid Vasatrakten pratade man också fornnordiska och på 500-talet var det en del av den hälsingska kustfolkets kultur (det var en förlängning av att man for över Kvarken med slädar på vintern, eller rodde över). Där man har funnit liknande en bondeskandinavisk kultur med likartade arkeologiska fynd och som är tillverkade på Helgö i Mälaren. Fast den förtidiga finlandsvenska kulturen hade naturligtvis sin särart.  
  Under den sena vikingatiden 950-1050-talet bestod Finland av 5-6 småriken med ett var sitt mäktigt centrum. I nedre Satukunta var det Euradalen som var det mäktiga centrumet i riket. I Vakka Suomi låg de mäktigaste gårdarna vid Laitila. I Suomi/Egentliga Finland låg centrumet vid Halikko och deras handelplats på ön Hitis, som ska jämföras med de gotländska handelsplatserna som Paviken, Fröjel, m.fl. I Häme/Tavstland fanns en liten tätort med cirka 17 hus - Vanaja, det nuvarande Finlands äldsta stad. I Savolax har man ännu inte funnit centralorten. Vid Ladogakarelen låg centrumet vid Ladogas norra strand kring Sortevala.

170
Älvdalen / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-09
« skrivet: 2004-11-04, 12:08 »
Hej!
 
Är det någon som har ett fotografi på Hundstenen vid Nässjön, som omnämns av Karl-Erik Forsslund i hans bokverk Från källorna till havet. Han skriver: En bit längre bort sticker något upp ute i sjön (Nässjön) som liknar ett hundhuvud. Det är en sten, och den heter Racksnauta (hundnosen).
 
Hälsningar Jouni Tervalampi Se även http://medlem.spray.se/jaaaaa/Djurstenar.html

171
Finnbosättningar / Finnbosättningar
« skrivet: 2004-10-19, 11:46 »
Hej Harri!  Din hemsida ( för den som är intresserad: http:sydaby.eget.net/mig/finn.html ) finns omnämd i  VLT tisdagen den 19 oktober 2004 (tidigare Vestmanlands Läns Tidning) på kultursidan sidan 38 : Kultur på nätet: Alla tiders finnar i östergötland...  P.S. Snygg sajt..  Hälsningar Jouni Tervalampi

172
Historia / Samisk mytologi - Myanndash
« skrivet: 2004-10-08, 11:25 »
Hej!
 
Söker information om Myanndash på svenska. På 1920-30-talet nedtecknade V.V. Charnolussky berättelser om Myanndash. Det finns väldigt lite skrivet på svenska. I Juha Pentikäinens bok Saamelaiset - Pohjoisen kansan mytologia (1994) står det på sidorna 92-94 om Myanndash, men min finska är alldeles för dålig för att jag ska kunna utläsa vad det står.
 
är det någon som har någon översättning (av det ryska eller finska texterna), eller kunskap, om     Myanndash får ni gärna sända mig ett e-mail.
 
jaaaaa@spray.se eller tervalampi@hotmail.com
 
H?lsningar Jouni Tervalampi

173
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-19
« skrivet: 2004-08-12, 11:29 »
Hej!
 
Är det någon som känner till företaget Saffer i Västerås 1936?
De lär ha köpt ett ånglok detta år?  
Hälsningar Jouni Tervalampi

174
Översättning / Äldre inlägg (arkiv) till 07 juni, 2009
« skrivet: 2004-07-31, 11:55 »
Tack för hjälpen!
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

175
Översättning / Äldre inlägg (arkiv) till 07 juni, 2009
« skrivet: 2004-07-30, 15:28 »
Vad betyder Samanistisen och Samaanin. Det ska var vinge ovanför första S.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

176
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-19
« skrivet: 2004-07-28, 11:37 »
Hej!
 
Är det någon som känner till en klippgrotta i Svanåtrakten och kan peka ut den på den Gula ekonomiska kartan.
Där ska enligt sägner Erik Puke och hans mäns gömt sig. Det ryms cirka 30 personer i grottan.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

177
Allmänt / Kors-ortnamn i Västmanland
« skrivet: 2004-07-21, 11:52 »
Är det någon som vet bakgrunden till de olika Kors-ortnamnet i Västmanland:
 
Korsmossen, öster om Virsbosjön och Gammelby (Ramnäs socken)
 
Korsbacken, på en udde i Stora Aspen (Västanfors socken)  
 
Korsbacken, norr om Hörendesjön (Karbennings socken)
 
Korsfallet, norr om sjön Dagarn (Västanfors socken)
 
Korsgruvan, intill Kolbäcksån norr om Fagersta (Västanfors socken)
 
Korsmossen och Korsmossbäcken, mellan Skinnskatteberg och sjön Stora Kedjen  
 
Korsmossviken, vid södra ändan av Fantebosjön, mellan Skinnskatteberg och sjön Kedjen
Alla tre namnen kan höra ihop (Skinnskattebergs socken)
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

178
Allmänt / Friis 1867. En sommar i Finnmarken
« skrivet: 2004-05-13, 11:46 »
Efterlysningen är klar. Jag fick hjälp från Finland, som hade sett efterlysningen här. Så det lönar sig att efterlysa.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

179
Allmänt / Friis 1867. En sommar i Finnmarken
« skrivet: 2004-04-29, 12:09 »
Är det någon som har tillgång till Friis bok En sommar i Finnmarken, Ryska Lappland och Nordkarelen?  
Jag skulle gärna vilja veta vad det står på sidorna  323-24 (Oulanganssu-Pääjärvi) Och om det står mer om Vita havsområdet? Jag har ej läst boken och den verkar vara omöjlig att beställa genom Fjärrlån.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

180
Idrott / Sport / Svedberg, Lennart "Lillstrimma"
« skrivet: 2004-04-24, 13:08 »
Född 29/2 1944 i Sundsvall
Källa: CD:n Sveriges befolkning 1970

181
Allmänt / Sockenlappar i Ångermanland
« skrivet: 2004-04-20, 15:46 »
Hej Ewa!
 
Som sameforskare önskar jag att det är så detaljende som möjligt t.o. m vilka som var dopvittnen. Gärna orginaltexten som det står i kyrkoböckerna (inte en sammanfattning). Är det andra källor skriv ned som det som det står  i    källan /databasen m.m. Jag är oehörd glad för alla   människor som sänder in uppgifter till Samefynd.
Sedan är det upp till dig själv, dels om du vill sända in uppgifter eller inte, och hur många uppgifter.
 
Dessutom är jag lite nyfiken. Vad är Digitala Forskarsalen? Finns det på internet?
 
Vänliga hälsningar Jouni Tervalampi

182
Samesläkter A-Ö / Tidblad
« skrivet: 2004-02-20, 12:09 »
Dopboken. Österfernebo socken, Gästrikland den 25 april 1775  Jacob oäkta lapp. Lisa Andersdr. Fadren skal efter berättelse wara Fältväbel Jacob Tidblad i Wåhla. Dopvittenen: Bond. Jon Jonsson. H. Anna Olsdr i Österänge. Dr. Per Jacobsson, P: Cathar . Chr. Stephansdr. I Leftegården (? osäker tydning).  
 
Dopboken 1786 Hamrånge socken, Gästrikland
 
Nr 7. Anna. Född 23/4. Döpt 30/4. Lappen Lars Mårtensson och Carin Larsdotter född 1758. faddrar: Lappdrängen Anders Larsson och Lapp Pigan Brita Larsdr ifrån Hög, Britta --------, Olof Dalin och pigan Anna Olsdotter Uti Sjötull. (Signatur) L. H.

183
Samesläkter A-Ö / Tidblad
« skrivet: 2004-02-17, 12:17 »
Hej!
Om Jacob Tidblad har Olle Andersson nämnt lite om i nättidningen Rötter http://www.genealogi.se under rubriken Samefynd - Gästrikland. Det är kanske lite hjälp.
Hälsningar Jouni Tervalampi

184
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-03-05
« skrivet: 2004-02-02, 13:55 »
Hej!
Jag ska rätta mig själv. Wertorp, Grindsbo, Trugsbo m.fl. ligger inte norr om Magsjön och öster om Kolbäcksån. Utan vid väster om Kolbäcksån vid Värntorp. Jag har funnit Sörby, Målarbacken, Trugsbo m.fl. på en karta från början av 1900. Wärntorp/Wertorp är troligen samma plats, för socken gränsen mellan Sura och Ramnäs gick precis rätt igenom Värntorp. Det kan vara så att ena torpet Wertorp låg strax norr om Värntorp och tillhörde då till Ramnäs socken.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

185
Ramnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-27
« skrivet: 2004-01-31, 14:25 »
Hej Per-Arne!
 
Anna Greta Sjöstedt.Född: 1806-10-25 i Ramnäs och Christina Catharina Olsdotter. Född: 1826-12-09 i Ramnäs, kunde jag inte finna i dopboken. Rätt år och ort?
 
Dopboken 1795:
 
No 40. Petter, född aug 31, döpt Sept 1, And. Hansson och Dess H. Anna Jansdr. i Säthers. Vittnen: Jan Jansson och Dess hu. Kristina Larsdr., Hust. Greta Andersdr. i Säther, Samt bonden Per Janson i Norrby. af ägta säng No 39.
 
Husförhörslängden AI:7 2/5  No 39 Säter.
 
And. Hansson, född 1763, Jernbo, Gift 1789 29/10. Ankom 1789.
H. Ana Jansdr. född 18/2 1766 Ram.
s. Johan, född 1791 2/6
dr. Greta Caisa, född 1792 14/2
s. Petter, född 1795 31/8
s. Anders, född 1798 6/11
s. Olof, född 1799 29/10. Död 1800
s. Olof, född 1801 25/2
dr. Anna, född 1803 4/10

186
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-03-05
« skrivet: 2004-01-31, 14:13 »
Hej Wei!
 
Jag fann ett Wertorp i Ramnäs socken. Det tillhörde på 1830-talet till Sörby Roten och Sörby ägor. Det låg norr om Campingbadet/Magsjön strax norr om samhället Surahammar. Dvs gränsen mellan Sura och Ramnäs socknar. Sök på Gatstugan och där låg flera torp Grindsbo, Wreten, Trugsbo, Nybygge, Målars och Wertorp och även Söderby/Sörbo. De finns inte på lantmäteriets sök ortnamn.

187
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-03-05
« skrivet: 2004-01-26, 12:11 »
Hej Wei!
 
Något Verrtorp känner jag inte till, men det finns ett Värntorp i Sura socken, norväst om samhället Surahammar. Det ligger norr om Elingsbo och mitt emellan sjöarna Glåpen och Magsjön (Kolbäcksån)

188
Dingtuna / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-24
« skrivet: 2004-01-24, 11:50 »
Hej!
 
Förutom Bälby, finns det Kallsäby och Kiäflinge i Dingtuna socken.

189
Ramnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-27
« skrivet: 2004-01-21, 13:43 »
Hej Per Arne Malmsten!
 
Gustaf Hedström och Anna Stina Norling
 
Ramnäs vigda 1856 Lysning April 20, april 27, maj 4, Vigda maj 11. Enklingen Statkarlen Gustaf Hedström, pigan Anna Stina Norling på Kyrkoby egor, han 36 år, hon 32 år. Anmärkning: Brudens moder gifvet muntligen sin samtycke.
 
Ramnäs födda 1857: Nr 9. Sophia Wilhelmina, född 3 april, döpt 5 april, Statkarl Gustaf Hedström på Kyrkoby egor, og hu. Anna St. Norling, 33 år. Dopvittnen: Hemmanseg. Carl Er. Wretman Räfnäs och dess hu. Wilhelmina Jansdr. Bolagsarbetare Y. E. Westerbom och hu. Anna Brita Jansdr. på  Kyrkoby egor.
 
Husförslängd AI:13 1/10. Kyrkobyn. Gallsater.
Inhyses Statka. Gust. Hedström, född 31/1 1819 i Sura. Anmärkningar: bor i Långbro--- hos Per Ersson. Ankom från Sura 1846. Gift: 1 ggr 1841. 2 ggr 1856. Enkling 1855.
Hust. Anna St. Norling, född 3/6 1823 i Sura. Ankom 1856 från 22.
Styfson Otto Walfrid, född 12/6 1844 i Skultuna, flyttad 1860.
Son Carl Gustaf, född 30/4 1848 i Ramnäs, död 27/12 1857
Son Jan Petter, född 11/4 1850 i Ramnäs
Dtr Anna Carolina, född 18/3 185  i Ramnäs
Dtr Sophia Wilhelmina, född ?  1857 i Ramnäs
Son Carl Eric, född 23/2 1860 i Ramnäs
Dtr Edla Mathilda, född 21/3 1863 i Ramnäs.

190
Sura / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-30
« skrivet: 2004-01-21, 13:42 »
Hej Per Arne Malmsten!
 
Om dottern och Ramnästiden. Se Ramnäs socken.

191
Västerfärnebo / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-15
« skrivet: 2004-01-12, 14:18 »
Hej!
 
1. I Likboken för år 1713 står det att lappen Clement Pålsson begravdes på kyrkskriftberget (jag tror att det står så) på östersidan av kyrkan. Finns det något sådant berg vid Västerefernebo. Har tittat på Gula Ekonomiska kartan men där finns ingen namn utgivet.
 
2. I Värterfernebo CD:n  står det får likboken 1717 12 augusti. Margareta Eriksdotter, Lapplandsgärde, föd 1686, 31 år, födelseort Lågbo. Lapplandsgärde finns ej med på lantmäteriets kartsök på Internet. Vet någon var Lapplandsgärde låg?
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

192
Hej! Är det någon som vet om det finns Lappskatteförteckning från Lule och Pite Lappmarker kring århundraden 16-1700-talet? Hälsningar Jouni Tervalampi / Västerås

193
Sura / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-30
« skrivet: 2004-01-10, 14:33 »
Hej!
 
Tyvärr har jag ännu inte kollat upp dina uppgifter. Håller på att förbereda en förläsning, så det blir inte förrän om cirka 1,5 vecka.
 
Jag vet inte vad och vilken litteratur du söker om Surahammar. Men här kommer ialla fall en historisk kroniologisk litteraturlista. Jag sammanställde 2001 cirka 40 om historien kring Sura-Ramnäs-Seglingsbergstrakten, som jag skänkte till Sura bibliotek. Den går att beställa genom fjärrlån (Burk. Bibliotek.se)
De 1200 åren är från cirka kristi födelse till år 1200. Det finns några enstaka fel, bland annat påstår jag att det inte fanns något kristen befolkning på vikingatiden i Sura. I samband med utgrävningar vid Sura gamla kyrka fann man kristna gravar från 900-talet. Arkeologen skriver detta i sin arkeologiska rapport och de (Sura försdamling)gjorde även ett litet häfte, där bland annat Kristina Jonsson skriver och där man får en bra historia kring Suraborna från 900-talet till 1300-talet. Men om just de kristna gravarna från 900-1000-talet måste du läsa arkeograpporten. Miniboken går att köpa genom Västmanlands Läns Museum, Slottet, 722 11 VÄSTERÅS och kostar 75 kr plus porto.    
 
Tervalampi, Jouni ”Sura-Ramnäs-Seglingsberg under 1200 år, Från Moder Jord till dyrkan av Olof den helige. (2001)
 
En tusenårig historia : kyrkor och gravar vid Sura gamla kyrka från vikingatid
till 1700-tal / [redaktör: Kristina Jonsson]
Utgivning Surahammar : Sura församling, 2003
Omfång 44 s. : ill.
 
Jonsson, Kristina
Titel En tidigkristen gravplats och en medeltida kyrklämning : gravar och kyrkor
i Sura 900-1800 : arkeologisk för- och slutundersökning : RAÄ 140:1-3, Sura
gamla kyrka, Sura socken, Västmanland / Kristina Jonsson och Annika Nordström ;med osteologiskt bidrag av Ylva Bäckström Utgivning Västerås : Västmanlands läns museum, 2003
 
Andersson, Fritz
Surahammars bruks historia : Surahammars Bruks AB 1908-1918 / [Fritz
Andersson] Del 1. 1500-1818. Del 2. 1818-1905. Del 3. 1908-1918
 
Öberg, Theofil
Titel Sura socken : en historisk framställning : på kommunens uppdrag utarbetad/ Theofil Öberg
Utgivning Surahammar, 1953
Omfång 605 s. : ill. + 2 kartor
 
Hallerdt, Björn
Titel Leva i brukssamhälle : en studie över sociala relationer vid Surahammars
bruk 1845-1920 / Björn Hallerdt
Utgivning Stockholm, 1957
Omfång 236 s. : ill.
 
Hjerpe, Artur
Titel Bruksfolk : minnesbilder från uppväxttiden i 30-talets Surahammar / av
Artur Hjerpe
Utgivning Surahammar : [A. Hjerpe], [1986]
Omfång 184 s. : ill.
 
Surahammar på vykort / förmedlade av Lars-Erik Lundberg
., 1999] Omfång 96 s. : ill.
 
En samling Suraminnen : ett ALU-projekt sammanställt av Kristina Lundgren
Utgivning [Surahammar, 1997]
Omfång 141 s. : ill.
 
Från brukssamhälle till bruk och samhälle : Surahammars kommun 1950-2000 /
[texter: Gerhard Andersson ...; bilder: Martin Adler ...]
Ryggtitel Berättelser från Surahammar 1950-2000
Utgivning Surahammar : Surahammars kommun, cop. 2002
Omfång 280 s. : ill.

194
Hej Anneli!
 
Lappheden, kan komma just från samer. Antingen från finska nybyggare med tilltalsnamnet Lappalainen, det kan vara ett äldre namn på platsen där det ursprungligen fanns ett sameläger.
Det gick en vandringled från Närke och Dalarna in i Norge.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

195
Hej! Söker uppgifter om Påhl Persson från Lule lappmark och Elisabeth Nilsdotter ifrån Rygge fjäll, eventuellt Rigge fjäll. De bör ha varit runt 20-25 års ålder kring 1710. Hälsningar Jouni Tervalampi

196
Hej!
 
Söker uppgifter om familjen Lillistierna som flyttade till Edö fideikommisset 1768. Är intresserad av Anders Gerhard Lilliestierna (1705-74), finns han i dödboken. Hans hustru Sofia Christina von Soldan (1719-76) om hon finns i dödboken. Blev hon begravd i familjegraven i Sura,Västmanland?  
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

197
Läs om samen Olof Andersson från Åsele lappmark som tog livet av sig i Skultuna i Västmanland 1701 på min hemsida http://medlem.spray.se/jaaaaa Hälsningar Jouni Tervalampi

198
Båtsman / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-05
« skrivet: 2003-11-14, 16:20 »
Hej!
 
Är det någon som vet hur många personer det var i ett båtmanskompani?
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

199
Idre / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-28
« skrivet: 2003-10-22, 12:41 »
Hej!
 
Jag var På ATA i Stockholm och fann att en folkskolelärare hade grävt vid Dalaberget i Idre på 1930-talet. I ett brev till Rikantikvarieämbetet skriver han att Dalaberget där forna Idrebyn ligger.
Vart ligger Dalaberget exakt? Vilken gård i så fall menar hann?
 
Hälsningar Jouni Tervalampi / Västerås

200
Hej!
 
Jag är ofta på Västerås Stadsbibliotek. Hülphers Genealogiska samlingar är på 9 band, bestående av A-3 kopior av orginal som är inbundna i 19 böcker på cirka 100 sidor styck. Det är skrivna handlingar av Hülphers egen handstil och mycket av det är svårläst. Till hjälp finns ett person kartotek.  
 
Hej Inga-Lill!
 
Någon direkt Dalarötter finns ej, utan antingen enbart personregister, eller också finns det 2:2 Westmanlands och Dala-stifts präst-slägter (1-117)och (118-221).
 
I kartoteket står det: Forslind, Ol, Jans  not 2:86a Hesselius.
 
Och det var Dala-stifts prästslägter och är ett handritat släktträd över HESSELINS.Längst ned på släktträdet finns Ol. Janss Forslind
 
Jag kopierar sidan och skannar in den hemma. Och sänder över den till dig med e-post. Det tar någon dag,

201
Allmänt / Sockenlappar, Kustlappar
« skrivet: 2003-09-30, 14:20 »
Hej!
 
Söker uppgifter i husförslängder om lappar i Gävleborgs län. Det vill säga vilket år man finner först i husförhörslängderna i alla socknar i Gävleborgs län och vilka de är.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

202
Sala landsförsamling / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-06-26
« skrivet: 2003-09-24, 14:56 »
Hej!
 
Jag undrar om någon känner till några Lapptraditoner, eller lapportnamn vid Ösby ägor.

203
Hej! Är det någon som har uppgifter om samen Olof Andersson från Åsele lappmark (död 1701). Hälsningar Jouni Tervalampi

204
Hej Dan!
 
Det kan ju vara så att händelsen inträffade före 1686, då lagen kom att man skulle föra in alla uppgifter, även om personerna inte var kristna. Samerna blev ju inte kristna först en bit på 1700-talet. Självmördare och hedningar - som samerna sågs som - begravdes i stillhet då solen hade gått ned och självmördare begravdes nedgrävda i skogen. Det finns flera exempel på det ur kyrkoböckerna:
 
I Romfartuna socken i Västmanland blev en samekvinna i tysthet begraven 1739.  
”En gammal lapphustru dödde på Siöbo ägor och öfrigt en afton begravdes.”
 
En uppgift från Nora socken begravdes en same norr om kyrkogården.
 
Från Hedesunda begravdes den icke kristna troende  Eric Rask 1812: ”Eric Rask . Avdankad artillerist. Begravdes i tysthet efter att under flera år aldrig brukat nattvarden.”
 
En som tog självmord begravdes i skogen 1821 i Hedesunda i Gästrikland: Jonas Jonsson. Bonde i Ålbo nr 8, gift, Självmördat av intaget gift och av skarprättaren i skog begraven.
 
Det kan vara så att den anonyma icke kristna lappen begravdes i skogen utan att det fördes in i dödboken, då möjligen före 1686.

205
Hej Dan och alla andra intresserade!
 
Från Hörkensjöarna gick en vandringsled sydväst mot sjöarna Sävsjön,, Silken, Norrälgen och Sandsjön i Hällefors socken. Därefter kunde man vandra vidare mot Filipstad och Värmland eller mot Nora stad eller mot Skinnskatteberg.  
 
1620 i Grytthyttan socken, Närke
 
 Grythyttan, Närke. I tidskriften Finnmuren förr och nu Nr 1 1994 finns en uppgift om en Lappe  
....Tomas som nämns från en längd från 1620 boende i Sicketorpet (Sirsjön) i Grythytte socken.  
 
1632 Axbergs socken, Örebro län och härad
(Ur Ilmar Arens Lappmagi i folkuppfattning och inför domstol)
 
Den vandrande lappen Anders Nilsson anklades för att han:
 
. . .med diefwulskonst och Kycklerij skall hafwa henne, Pigan Kerstin Pedersdotter,
S. Lystre [Axbergs socken] kommit dertill, att han hafwer haft henne uth på Marcken
några Resor och lagt rötter i hennes knä, patrat öfwer henne Fader wåhr några  
gånghor, item hafwer hängdt bräder i hennes kläder och så länge de hengde der
kunde hon intet annat uthan lät honom giöre, huodh han wille...
 
Bråterna kommo dädan, fick hon ett sådant Samweth för det hon gjordt hafwer att hon  
måtte sägia sina föräldrar.
 
Anders Nilsson blev dömd till döden:
 
...effter Gudz Lagh Lev: 20 [3. Mosebok: 20] ifrån Lifwet dömbd.
 
om Kerstin Persdotter skrev domstolen
 
...effter hon wethlöös och fånigh warit hafwer sedan effter hon säger hon med truldom war der till drifuen skötz och vp till wijdare ransakning och betenckiandhe.
 
Dom i Närke 1650 Askers härad  
 
Lappen Bengt Nilsson hade blivit huggen av en ortsbo, enligt Ingvar Svanberg ur boken Hästslaktare och korgmakare: resursutnyttjande och livsstil bland sockenlappar. .Johan Nordlander-sällskapet. Skrifter 21. Umeå 1999. Har någon avskriften på domen så vore jag tacksam om jag kunde få den.
 
En av de äldsta skriftliga källorna att skogssamerna vandrade i trakterna är när Lars Larssons hustru i Sandsjön mötte skogssamerna 1668, enligt en uppgift i Grythytte tingsrätts dombok den 2 mars 1676: Trolldom med lappesporre:
 
S d gaaf Lars Larsson Skytt i Sandsiön tillkiänna, det han funnit een lappespåre hoos sin hustro, huadh hon giordt medh dehn må hon veeta. Hustrun tillstoodh sigh hafft samma lappespåre och dhen fått af lappefolck, som reeste kringh om landet för 8:a åhr sedan, sägiandes sigh förr fått stoor skada på sin boskap af vilddiur och der före måst frågat vandringsfolk, effter boot, då hon fick samma spåra och sedan intet hafft någon skada på sin boskap, och mehra vet hon intet något ondt medh den, hvilken var giordh af koppar, medh någer mässingskiäder uthi.  
 
Det finns en tradition om berättelser om lappar i Finneröjda och från Tiveden som tyder på att skogsamer har vandrat i området:  
 
Johan J. Törner (i Samling af Widskeppelser, utg av K. Rob. V. Wikman 1946, sid 107) ska ha gjort denna uppteckning från Tiveden den 14 december 1743: Här på skogen äro nu nog kiädrar. Ordsaken skal wara at Michelsmäsznatten så kiusa lappar och Norrländningar foglen til sig, men i år kunde de intet, ty det war sunnanwäder.  
 
I  ULMA 3393:2 Finneröjda (Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala) står det Lappen blev, på prästens inrådan, begravd där ute i skogen.
 
Det är ganska enkelt att se om de är samer - lappar - för det står alltid Lapp i kyrkoböckerna eller domböckerna, det är enda sättet att bevisligen bekräfta att de var samer. Exempel från Skinnskattebergs socken:
 
29 oktober 1711 Dödboken (not 26) Hindric. En lapp påjke som länge legat sjuk wid Hedhammar i en koja. begrafs den 29 oct.
 
26 augusti 1713 Födelseboken Jacob, Lappens Olof Anderssons och hustru Margeta Bengtsdotters barn, född den 26 augusti .............. faddrar: pastor Johannes Petrus ..... Margareta ......och Jungf. Anna Petr?n.  
 
19 september 1744 Dödboken (Not 37). Anna, Lappman. Gustaf Hindersson Jorns barn. född 1 Jan. 1742. döpt, död i kopporna hos grufdrängen Anders Ersson .......... Riddarhyttan. 2 åhr, 8 mån, 9 dgr , 16 sept. begr. 19 sept.  
 
 
Det är vad jag har. Har någon andra uppgifter eller gått igenom olika socknar eller domböcker fram till cirka 1780 och ej funnit några lappar i dessa socknar, så meddelade det så att jag inte beställer en massa mikrokort och går igenom dem i onödan. Som Dan här ovan. Det innebär troligen att inga kristna lappar har dött i socknarna. Eftersom samerna vandrade över så stora områden från Hälsingland ned till Värmland är det ganska vanligt att man endast finner en-två lappuppgifter i en socken.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

206
Historia / Sjösame, Sjöfinner, Fjellfinner,
« skrivet: 2003-07-28, 12:33 »
Hej Alexander! Problemet om ordet finnar i Sverige hör ihop med att massor av svedjefinnar utvandrade (utvandrade är fel ord eftersom Finland var en del av Sverige på 1500-talet) på 1560-talet och en bit in på 1600-talet. Det är därför man måste ha ett samarbete med svedjefinnforskarna för att utesluta vilka torp som beboddes av svedjefinnar. Men mot norska gränsen är nästan alla som benämns finnar samer. Finnortnamn före 1550-talet kan man misstänka att de har med samer att göra, eller handel med samerna. Det finns ortnamn som Finflo och Finnfara (som möjligen har med finnfärder att göra.) Jag har studerat de äldre finnortnamnen och de sträcker som ett pärlband från Uppland mot Medelpad. Några finska sockenlappar känner jag inte till, jag tror inte att det infördes i Finland. Utan där handlade bara att samerna blev en av den finska kulturen ganska tidigt. Fjellfinnar är samer och till exempel i Särna socken benämns samer som norska finner. Same är en yngre benämningen, som samerna själva började använda och ordet är urgammalt. Lapp var en benämning som Storskandinaverna, danskar och svenskar använde, men inte norrmännen, som använder ordet finne.

207
Hej Roger!
 
Nej, tyvärr står det ingen uppgift från ULMA, varken årtal eller århundraden. Jag gissar på att det är 1700-talet, eller möjligtvist 1600-talet. Efter 1770-talet har jag inte funnit några vandrade skoggsamer i Västmanland.
 
Det var ju intressant att du har ett torp vid Lapphea. När du är där, ta en titt efter om du ser någon övertorvad stenar från någon eldstad. De kan vara avlånga (som den jag fann vid Lappmarken utanför Västerås: Se  http://medlem.spray.se/jaaaaa/SamerLappmarken.html ) eller runda. Det var vid Lappheden som ett sameläger låg innan de vandrade vidare. Finner du något som liknar en övertorvad eldstad, så får du gärna höra av dig.
 
P.S. Du kan även få teckningar på eldstäder på samiska eldstäder via e-post.Kan inte lägga ut dem på min hemsida, eftersom jag inte har upphovsrättigheterna till dem.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

208
Hej!
 
Söker uppgifter om Lappnamn (samer) ur kyrkoböker och domböcker i landskapet Närke och Örebro län.
 
De vandrade ned till Vättern och och Vänern genom landskapet och länet, t.ex. finns spåren efter deras läger ortnamn, som Lappheden öster om sjön Norr-älgen i Hällefors socken och i Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala finns en nedteckning från Finneröjda (ULMA 3393:2 s. 49 Finneröjda.) Lappen blev, på prästens inrådan, begravd där ute i skogen.  
 
Är tacksam för alla uppgifter.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

209
Kungsåra / Äldre inlägg (arkiv) till 17 april, 2007
« skrivet: 2003-07-16, 11:50 »
Hej Staffan!
 
Jag försöker gå framåt i tiden för att se om din morfar flyttade ihop med din styvmormor Emma Kristina Larsdotter och när din biologiska mormor dog.
 
Skultuna. Husförhör A1:16A 1885-93. fol 40 Berga ägor. Källartorp.
Nr 8. Statdrängen Per Alfred Söderberg, född 5/2 1858 i Tortuna. Gift 7/11 1879. Inflyttad från Romfartuna 1886. Utflyttad 25/11 1891 till fol 186 (Tibble brukshemman)
Nr 9 Hu. Kristina Johansdotter, född 26/2 1854 i Flistad (Jönköpimgs län). Gift 7/11 1879.
Nr 10. Dotter Frida Kristina, född 15/10 1879 i Kila.
Nr 11. Son. Per August, född 26/6 1881 i Romfartuna.
Nr 12. Dotter. Anna Mathilda, född 13/12 1813 i Romfartuna.
Nr 13. Son. Karl Johan, född 11/8 1887 i Skultuna.
Nr 14. Son. Erik Albert, född 5/9 1889 i Skultuna.
 
Skultuna. Husförhör A1:16A 1885-93, fol 186 Tibble brukshemman.
Statdrängen Per Alfred Söderberg, född 5/2 1858 i Tortuna. Gift 7/11 1879. Inflyttad från Romfartuna 1886.
Hu. Kristina Johansdotter, född 26/2 1854 i Flistad, Jönköpings län. Gift 7/11 1879.
Dotter Frida Kristina, född 15/10 1879 i Kila.
Son. Per August, född 26/6 1881 i Romfartuna.
Dotter. Anna Mathilda, född 13/12  1883 i Romfartuna.
Son. Karl Johan, född 11/8 1887 i Skultuna.
Son. Erik Albert, född 5/9 1889 i Skultuna.
Son. Oskar Vilhelm, född 7/9 1892 i Skultuna.
 
Skultuna. Husförhör A1:17A 1893-1900, fol 38 Tibble brukshemman
Statdrängen Per Alfred Söderberg, född 5/2 1858 i Tortuna. Gift 7/11 1879. Inflyttad från Romfartuna 1886. Bortflyttad till Romfartuna 31/10 1898
Hu. Kristina Johansdotter, född 26/2 1854 i Flistad, Gift 7/11 1879. Bortflyttad till Romfartuna 31/10 1898
Dotter Frida Kristina, född 15/10 1879 i Kila. Bortflyttad till Kumla 23/10 1895.
Son. Per August, född 26/6 1881 i Romfartuna. Bortflyttad till Sura 19/10 1897.
Dotter. Anna Mathilda, född 13/12  1883 i Romfartuna. Bortflyttad till Romfartuna 31/10 1898.
Son. Karl Johan, född 11/8 1887 i Skultuna. Bortflyttad till Romfartuna 31/10 1898
Son. Erik Albert, född 5/9 1889 i Skultuna. Bortflyttad till Romfartuna 31/10 1898
Son. Oskar Vilhelm, född 7/9 1892 i Skultuna. Bortflyttad till Romfartuna 31/10 1898
Dotter. Elsa Eleonor, född 29/10 1894 i Skultuna. Bortflyttad till Romfartuna 31/10 1898
 
 
Romfartuna. Husförhör AIIa 1900-10, fol 349 Åbylund
 
Statdrängen Per Alfred Söderberg, född 5/2 1858 i Tortuna. Gift 7/11 1879. Utflyttad till Haraker 1903.
Hu. Kristina Johansdotter, född 26/2 1854 i Flistad, Gift 7/11 1879. Utflyttad till Haraker 1903.
Son. Karl Johan, född 11/8 1887 i Skultuna. Utflyttad till Haraker 1903.
Son. Erik Albert, född 5/9 1889 i Skultuna. Utflyttad till Haraker 1903.
Son. Oskar Vilhelm, född 7/9 1892 i Skultuna. Utflyttad till Haraker 1903.  
Dotter. Elsa Eleonor, född 29/10 1894 i Skultuna. Utflyttad till Haraker 1903.  
 
Dotter. Anna Matilda Söderberg, född 13/12 1883 inflyttad från Norrby 25/11 1901, utflyttad 1902.    
 
Som du ser så flyttar Per Alfred Söderberg ofta med sin familj. Du ser även att man flyttade ut i oktober och in i november. Drängar och pigor bytte arbetsgivaren kring månadsskiftet oktober-november.  Sala marknad hade en marknad som kallades Bartholoimarknaden, dagarna kring 24 augusti, då bl.a. drängar och pigor och arbetsgivare som ville ha arbetskraft samlades med övriga marknadsbesökare. Då visste drängar och pigor om två-tre månader vart de skulle arbeta och bo.    
 
Ska gå vidare med Harakers husförlängder när det blir lite sämre väder d.v.s. någon regnig dag.
 
Blue Hammer for ever.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

210
Kungsåra / Äldre inlägg (arkiv) till 17 april, 2007
« skrivet: 2003-07-15, 12:03 »
Hej Staffan!
 
ur dopen Skultuna socken:
 
Nr 53. född: Sept. 5, döpt: Okt. 12, Erik Albert, 5:e barnet. Föräldrar: Söderberg, Per Alfred Statdräng, Johanesdotter, Kristina hans hu.(stru). Gifta 9 3/4 år. Källstorp fol 40. Dopvittnen: inga. Döpt av Örnström
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

211
Allmänt / Samer i Norge
« skrivet: 2003-07-10, 13:09 »
Hej!
 
Vet någon om den norske samen Anders Carlsson var? Troligen död 1766.
 
Hur man får tog i mikrokort över Röros socken? Har Sverre Fjällheims bok Samer i Rörostrakten
 
Har några frågor kring det, på sidan 101 om Torkel Thomasson.  
Han skull varit född 10 april 1738, men vart?
Gift sig 15 februari 1767 med Maria Jonsdotter, Vart?
Hans far Thomas Torkelsen dog 1762, vart?
 
Känner någon till de norska samerna Jon Nilssen och Kierstin Mårtensdotter?
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

212
Hej!  
 
På västra sidan av Skedvisjön hade de vandrande skogssamerna sitt läger Lappkärret. Där ifrån vandrade de till marknaden vid Olofsmässan i Köping. Nu undrar jag om någon har sett några döda, vigda eller födda Lappnamn i kyrkoböckerna.  
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

213
Hej!  
 
På västra sidan av Skedvisjön hade de vandrande skogssamerna sitt läger Lappkärret. Där ifrån vandrade de till marknaden vid Olofsmässan i Köping. Nu undrar jag om någon har sett några döda, vigda eller födda Lappnamn i kyrkoböckerna.  
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

214
Hej!  
 
På västra sidan av Skedvisjön hade de vandrande skogssamerna sitt läger Lappkärret. Där ifrån vandrade de till marknaden vid Pehrmässan i Arboga. Nu undrar jag om någon har sett några döda, vigda eller födda Lappnamn i kyrkoböckerna.  
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

215
Hej!
 
Jag undrar om någon har sett några döda, vigda eller födda Lappnamn i kyrkoböckerna.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

216
Älvdalen / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-03
« skrivet: 2003-07-02, 12:50 »
Hej
Öster om Bössbo ligger Finn- Larsmyr. Är det någon som vet vem denne Finn-Lars var?
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

217
Spolander / Spolander
« skrivet: 2003-06-28, 12:50 »
Kalling har fel.
 
På 1600-talet fanns det inga sockenlappar. Det är något som han själv har hittad på.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

218
Hej söker släktningar på min mormors sida - Pulkkinen. Hon Hilja Maria Pulkkinen var född 1902-1904 i USA, möjligen i staden Champinon i Michigan.
 
1900-1901 utreste släkten Pulkkinen från socknen Yli-Kiiminki, utanför Oulu (Uleåborg) till USA och 1908 återvände alla till Oulu, förutom Maria och Juho Pulkkinen. Dessa uppgifter har jag.
 
1900.
 
Matti Kallenpoika (Karlsson), Pulkkinen född 1868. Sökte pass 9 jan 1900. Han finns med i passagerarregistret, som var utfärdat den 13jan 1900, på fartyget Polaris. Han skulle till Champion i Michigan.
 
Juho Iisakki Pulkinnen, född 1868. Sökte pass 9 jan 1900, men finns ej med i den finska datbasen.
 
1901      sökte dessa pass till Amerika (inget datum)
 
For Juho Kallenpoika (Karlsson), Pulkkinen, född 1865. Sökte pass 1901. Hustrun Maria Pulkkinen, född 1865. (Det var det här paret sommblev kvar i Amerika).
 
Kalle Kallenpoika (Karlsson), Pulkkinen, född 1862. Sökte pass 1901 för sin icke namngivna hustru och 4 icke namngivna barn.  
 
Matti Pulkkinens (se 1900) hustru Brita Medleena Pulkkinen, född 1874 och det står i passansökan att mannen är i Amerika.  (min mormorsmor och mormorsfar, föräldrar till Hilja Maria).
 
1916.
 
Matti Pulkkinen får själv till Amerika 1916. Han åkte med skeppet Hellig Olav från Kristiania (Olso) den 11 augusti och anlände till Ellis Island i New York den 22 augusti. Det är oklart om reste själv och om han blev kvar i Amerika:
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

219
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-12
« skrivet: 2003-06-19, 12:06 »
Hej May!
 
Tack för hjälpen.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

220
Finnbosättningar / Finnbosättningar
« skrivet: 2003-06-18, 11:32 »
Vart ligger Lapsoar i Norges finnskogar.  Hälsningar Jouni Tervalampi

221
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-12
« skrivet: 2003-06-14, 13:54 »
Vart ligger Lundkvassberget i Trysil?
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

222
Svedvi (Hallstahammar) / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-27
« skrivet: 2003-06-12, 14:32 »
Hej!
 
Elsboda gård finns fortfarande kvar och ligger norr om samhället Hallstahammar, på östra sidan om Kolbäcksån. Vägen till Olberga och Surahammar.
 
Om Eldsboda gård, de  tre hemman och de tillhörande torpen finns en detaljerat personuppteckning i Hallstahammars kommuns historia. Del 4. 1772-1881 Gustavianska tiden av Börje Teijler.  
 
I Hallstahammars kommun finns socknarna Kolbäck, Svedvi, Säby och Berg. Ett utmärkt lexicon om man har släkt i dessa socknar. Del 3 (1700-talets början) och 4 är över 1000 sidor och tar upp nästan varje person som bodde på gårdarna. Går att köpa genom Hallstahammars kommun eller beställa genom fjärrlån på ditt bibliotek.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi
 
P.S. Det går inte att se när en person är född, vigda eller döda d.v.s. det är ingen avskrift av kyrkoböckerna, utan indelad i gårdar.

223
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-19
« skrivet: 2003-06-12, 13:24 »
Hej Thomas!
 
Det finns två Olsta. Båda i Västeråstrakten. Ett öster om Västerås,mellan E-18 och Köpingsvägen, bortom Skälby i Västerås.
 
Det andra, som mycket riktigt ligger söder om Irsta samhälle, vägen mot Frösåker golfbana.
 
Se http://www2.lantmateriet.se/ksos/index.html
 
hälsningar Jouni Tervalampi

224
Allmänt / Samer i finland
« skrivet: 2003-06-11, 11:50 »
Hej Alexander!
 
Se Helmer  Tegengrens bok En utdöd lappkultur i Kemi lappmark : studier i Nordfinlands kolonisationshistoria, ort/förlag:  Åbo : Åbo akademi, utgivningsår:  1952  omfång:  287 s.  
 serie:  Acta Academiae Aboensis. Humaniora, , ISSN 99-0435282-8 ; 19:4  
 
Där tar han upp exempel samer som skattade på 1500-talet, långt ned i södra Finland. Han behandlar ganska detaljerat om både Kitka och Maansälkä vinterbyar och hur finnar mer och mer drev bort samerna från Kuusamotrakten. De försvann mer eller mindre på 1700-talet.  
 
Dessutom har man funnit två nåjdgravar, en i varje tiilhörande vinterby; Kitka och Maanselkä.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

225
Hej!
 
Är det någon som känner till orten Champion kring 1900-1908. Hur det såg ut! Gamla fotografier, levnadsvillkor med mera. Min mormor Maria Pulkkinen föddes där 1904 och hennes släkt Pulkkinen bodde där mellan dessa år, innan de flyttade tillbaka till Ylikiiminki, utanför Oulu (Uleåborg), 1908.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

226
Finnerödja / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-18
« skrivet: 2003-06-05, 13:35 »
I Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala finns en nedteckning från Finneröjda (ULMA 3393:2 s. 49 Finneröjda.) Lappen blev, på prästens inrådan, begravd där ute i skogen.
 
Är det någon som har sett om någon Lappman finns med i dödböckerna.
 
De här skogssamerna vandrade ända ned till Göteborg.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi/Västerås

227
Allmänt / Varför lappförsamlingar?
« skrivet: 2003-05-16, 13:15 »
Hej Lisbet!  Eftersom endast ett fåtal samer var kristna i början av 1700-talet, så att man skapade egna lappförsamlingar var ett sätt att försöka kristna samerna och samtidigt ett kontrollsystem för då visste man vilka samer som rörde sig i området. Då kunde man sätta press på de som inte ville bli kristna. Samernas kristningsprocess pågår under hela 1700-talet.     Ur Prästerståndets Riksdagsprotokoll, den 25 april 1727:   Föredrogs 2:ne af Hans Maij:t til Riksens Stender remitterade underdåniga ansökningar ifrån Hernösands stift, at de wid sidsta riksdag i nåder bewiljade 4 årl. collecter intil närwarande riksdag scholarnas uprettande i Lappmarken mötte framgent öfwer hela riket ärligen insamlas samt at et litet capell och schola får lapparne och deras barn få uppbyggas i Fölinge och Lits pastorat uti Jemtland.  Presteståndet tog detta i noga öfwerwägande och fant för sin del, at för kyrkornas utblottande tilstånd skull må med dessa collecters insamlande til nästkommande riksdag anstå, då man får se, huru dessa medel, som til et ansenligt quantum förmodeligen sig bestiga, anwende blifwit. Så kan ock Presteståndet icke afse, hwad medel och utwägar kunna tagas til berörde capells och scholas upbyggande, der icke dessa collecter efwen dertil skulle kunna wara tilreckelige. I öfrigit lära samtel. Riksens Stender icke underläta at til detta christeliga werkets befremjande i görligaste motto widare bidraga.   Föllinge Lappförsamling bildades 1746.   Se även:  http://medlem.spray.se/jaaaaa/SamerUslaste.html  Hälsningar Jouni Tervalampi

228
Soldatregistret. Webbadress:
 
http://www.liu.se/tema/databaser/search.php?id=49
 
Kopiera och klistra in i webbadressfönstret

229
Grythyttan / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-21
« skrivet: 2003-05-02, 14:01 »
Hej!
I Stefan Agorelius bok De gåtfulla stenarna i Saxhyttan finns på sidan 130 om berget Saxe Knut en ristning. Är det ett bomärke? Om? Vems?
Är det någon som känner till bakgrunden till berget Dansarhällarna (förutom Agorelius uppgifter i ovannämda bok på sidorna 97-99)?
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

230
Verdal / Äldre inlägg (arkiv) till 27 maj, 2012
« skrivet: 2003-02-07, 12:01 »
Hej!
 
Är det någon som vet när man hade ting i Tröndelag på året under vikingatid och medeltid?
 
Jouni Tervalampi

231
Finnbosättningar / Finnbosättningar
« skrivet: 2003-02-05, 13:41 »
Tisdagen den 11 februari 2003 föreläser Seppo Remes om Västmanlands Finnbosättningar på 1600-talet. Klockan 18.30 vid Mekanikusbostaden, Skantzen, Hallstahammar. Fri entré

232
Brun- och blåtonade fotografier gjorda i datorn
 
Hur gör man nya fotografier att se ut som att de var tagna i början av 1900-talet. Hur gör man för att få bilder bli tonade i olika färger?  
 
På min hemsida http://medlem.spray.se/jaaaaa har jag lagt ut tips på hur man gör färg- och svartvita fotografier så att de blir brun- eller blåtonade i bildbehandlingsprogrammet Photoshop.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

233
Finnbosättningar / Finnbosättningar
« skrivet: 2003-01-20, 13:25 »
Hej Harri!  Tack för hjälpen! Bör nog finnas på V-Ös Stadsbilbliotek.   Hälsningar Jouni Tervalampi

234
Finnbosättningar / Finnbosättningar
« skrivet: 2003-01-20, 12:00 »
Hej Harri!  Intressant läsning om finnar och finländare i östergörland. Såg en intressant uppgift nämlgen Lapp-Anna i Skänninge. Jag håller på att skriva en bok om Den försvunna skogssamekulturen i Mellansverige. Vad vet du mer om henne eller källor om henne.  Hälsningar Jouni Tervalampi boende i Västerås och har rötter i Hankasalmi socken från 1700-talet  P.S: Nu kan man söka i Lantmäteriets databasen http://www.lantmateriet.se I östergötland fanns det 70 träffar med finn- förled

235
Allmänt / Samer i Jämtland
« skrivet: 2003-01-12, 13:57 »
Provade skicka till Samefynd i arkiven, men det gick inte, så jag lägger in det här istället
 
Den kristna missionen mot samerna i Jämtland sker på 1720-talet.
 
Ur Prästerståndets Riksdagsprotokoll, den 25 april 1727:
 
Föredrogs 2:ne af Hans Maij:t til Riksens Stender remitterade underdåniga ansökningar ifrån Hernösands stift, at de wid sidsta riksdag i nåder bewiljade 4 årl. collecter intil närwarande riksdag scholarnas uprettande i Lappmarken måtte framgent öfwer hela riket årligen insamlas samt at et litet capell och schola för lapparne och deras barn få uppbyggas i Fölinge och Lits pastorat uti Jemtland.  
Presteståndet tog detta i noga öfwerwägande och fant för sin del, at för kyrkornas utblottande tilstånd skull må med dessa collecters insamlande til nästkommande riksdag anstå, då man får se, huru dessa medel, som til et ansenligt quantum förmodeligen sig bestiga, anwende blifwit. Så kan ock Presteståndet icke afse, hwad medel och utwägar kunna tagas til berörde capells och scholas upbyggande, der icke dessa collecter efwen dertil skulle kunna wara tilreckelige. I öfrigit lära samtel. Riksens Stender icke underlåta at til detta christeliga werkets befremjande i görligaste motto widare bidraga.  
 
Föllinge Lappförsamling bildades 1746.

236
Jodå, det har funnits en S:t Ilan kyrkan. Den äldsta kartan över Västerås är från 1688. Där finns inte kyrkan med. Då har man redan byggt över på den gamla kyrkans grund och kyrkogård.
Gatan (nuvarande Vasagatan) benämndes 1688 som Gamla Kyrkgårdsgatan. Sven Olsson har gjort en rekonstruktion över gatunätet och gårdtomterna som den såg ut år 1617. Det finns med i ett litet häfte som heter Idealstad med förhinder. Figurblock (1985) Fig. 12 S:t Ilians kyrka och dess tillfartsvägar. Svart karta 1617 års stadsplan. Rött 1688 års stadsplan.
Dessutom finns den rekonstruerade 1617 års stadsplan över karta över Västerås 1997 i boken Historien om en Stad av Torsten Jansson sidan 141.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

237
S:t Ilians kyrka och kyrkogård låg vid hörnet Vasagatan - Hantverkargatan. Kyrkan låg vid där banken liggar idag. Kyrkogården sträckte sig över dagens Vasagatan och in över köpcentrumet Centra. Den användes en bit in på 1600-talet, främst då för de fattiga.
 
Se http://medlem.spray.se/jaaaaa/
 
under November 2002.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

238
Ni finner min sajt på din här URL-adressen http://medlem.spray.se/jaaaaa

239
Västra Skedvi / Äldre inlägg (arkiv) till 23 maj, 2006
« skrivet: 2002-11-30, 13:16 »
Hej!  
 
Jag håller på skriva en bok om den försvunna skogsamekulturen i Mellansverige. Söder om fornborgen Jättekyrkan finns det ett Lapportnamn; Lappkärret.  
 
Nu undrar jag om någon har sett något Lappnamn i kyrkoböckerna i socknen.  
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

240
Hällefors / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-19
« skrivet: 2002-11-30, 13:12 »
Hej!  
 
Jag håller på skriva en bok om den försvunna skogsamekulturen i Mellansverige. I socknen finns ett Lapportnamn; Lappheden norr om Skålsundet.  
 
Nu undrar jag om någon har sett något Lappnamn i kyrkoböckerna i socknen.  
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

241
Järnboås / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-25
« skrivet: 2002-11-30, 13:08 »
Hej!
 
Jag håller på skriva en bok om den försvunna skogsamekulturen i Mellansverige. Söder om Dalsgruvorna finns det två Lapportnamn; Lapphällen och Lapphällsmossen.
 
Nu undrar jag om någon har sett något Lappnamn i kyrkoböckerna i socknen.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

242
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-12-23
« skrivet: 2002-11-23, 11:31 »
Hej Björn!
 
Tack för de uppgifterna!
Ett litet förtydligande. Lomberget vid Grängesberg har jag funnit (tittade lite slarvigt på Gröna Ekonomiska kartan). Jag känner till Graventjärnen vid Gimmen (och Forsslunds berättelse kring det), och Gravtjärnen norr och söder om Älgberget i Leksand sn på gröna ekonomiska kartan.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

243
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-12-23
« skrivet: 2002-11-22, 13:43 »
Hej!  
Söker uppgifter om namn och berättelser knutna kring Digerdöden, Gravtjärn och Likholmerna m.m. och var de ligger i Dalarna.
 
Fråga2. Vart ligger Lomberget kring sjön Gimmen och i det i Grängesberg.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

244
Möklinta / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-07-13
« skrivet: 2002-11-17, 13:20 »
Hej Björn.
 
Ingen Mats är född varken 3/1 eller 31/1 1798.
Ingen Mats finns i födelseboken mellan åren 1796-99.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

245
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-12-23
« skrivet: 2002-11-17, 12:50 »
Är det någon som känner till om det finns någon Trefaldighetskälla eller offerkälla i närheten av Leksands kyrka.
 
Fråga Nr 2. Finns det ett eller två Hedningahälla i Dalarna, ett i Leksands socken och ett i Gagnef socken? Eller enbart ett?
 
Hälsningar Jouni Tervalampi/Västerås

246
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-12-23
« skrivet: 2002-10-12, 12:46 »
Vart ligger Skitjärn och Enviks skogen i Garpenbergs socken?
Jag har bara tillgång till Gröna Ekonomiska kartan och där kan jag inte finna de.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

247
Hille / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-30
« skrivet: 2002-09-11, 15:53 »
Hej!
 
Jag har funnit flera lappar i socknen som har varit bosatta vid Trödje. Är det någon som vet om det har funnits något lapportnamn där?
 
Hälsningar Jouni Tervalampi/Västerås

248
Forsa / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-11
« skrivet: 2002-09-11, 13:23 »
Hej!
 
Jag funnit flera lappar som har uppgett att anhöriga har dött vid Trogsta, Trogstabergen och vid Sunnanbäck. Är det någon som vet om det finns någon Lapportnamn i närheten.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi/Västerås

249
Hej!
 
Det arrangeras en samisk vecka i Västerås, mellan den 16-22 december 2002.
 
Jag har lagt ut programmet på nätet.
http://hem.passagen.se/terven/Samer.html
 
Bland annat ska undertecknad föreläsa på Lördagen den 21 september Kl. 11.30-12.30, Hörsalen på Västerås Stadbibliotek. Ämnet är olika samiska släker och familjer som vandrade igenom Västmanland, där skogssamer från Dalarna, och Gästrikland och Hälsningland passerade.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

250
Skarprättare / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-03-24
« skrivet: 2002-09-03, 14:43 »
Hej!
 
Ur Gävleborgs län Passjiournaler
 
Den 20 jan 1769
 
Skarprättaren Fredrik Ohlsson för passad till Westmanland, genom Uppland.
 
Den 6 aug 1772
 
Skarprättaren, hustru Juliana Strandberg för passad till Enköping.

251
Jokkmokk / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-06
« skrivet: 2002-08-28, 13:08 »
Hej!  
 
Söker uppgifter om samekvinnorna (lapp i kyrkoböcker) Sigrid och Anna Jönsdotter (ev. Jonsdotter) och ska vara födda trakterna kring Jokkmokk cirka 1765-1770.  
 
Hälsningar Jouni Tervalampi  
http://hem.passagen.se/terven

252
Allmänt / Norra Sveriges samer
« skrivet: 2002-08-21, 16:20 »
Hej!
 
Söker uppgifter om samekvinnorna Sigrid och Anna Jönsdotter (ev. Jonsdotter) och ska vara födda trakterna kring Jokkmokk cirka 1765-1770.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi
http://hem.passagen.se/terven

253
Ore / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-08-22
« skrivet: 2002-08-21, 13:37 »
Hej!
 
jag tittade i SVARS-katalogen och upptäckte att det finns en lucka på födda mellan 1735-1775. Finns inte Dopbocken (bortkommen? uppbrunnen?) för dessa år?
 
hälsningar Jouni Tervalampi

254
Hej Sari!
 
Ser det ut som en massa små rutor och enstaka bokstäver, så har du öppnat en bildfil i Word. Allt du skannar in, även text, blir ALLTID bildfiler, typ jpg, gif m.fl. och går inte att öppna i Word, utan måste infogas som bild.
 
Word: Infoga bild  
Klicka på Infoga. Därefter går du med musen till Bildobjekt och vidare till Från fil och letar upp din inskannade textbild. När du funnit bildfilen klickar du på Infoga och vips så har du den i ditt word-dokument.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi
http://hem.passagen.se/terven
 
P.S. Fråga 2. Vet ej. Är lika nyfiken själv hur man gör.

255
Västanfors / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-08-09
« skrivet: 2002-08-09, 14:24 »
Hej Anna!
 
Någon Per Gustaf Pettersson/Persson fanns inte i dopboken den 25 februari 1844. Det finns några Per där fadern heter Per, både 1843-1844-1845.
Kolla om dina uppgifter är rätt innan jag tar fram uppgifterna.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

256
Hej Elisabeth!
 
Jag håller på och forskar kring samerna bl.a i Dalarna och i Västmanland. Se
 
http://www.vlt.se/nyheter/tisdag/200207300957.shtml  
 
http://hem.passagen.se/terven
 
och jag undrar om det finns några lappnamn i denna databas.
 
Hälsningar Jouni Tervlampi

257
Sevalla / Sevalla
« skrivet: 2002-08-05, 13:01 »
Ur doboken.
 
6 Sept [1714] föddes Jöran Jörans son i Attersta döpt den 12 / Anders. Wittnen: [svårläst].

258
Orsa / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-07-21
« skrivet: 2002-07-06, 12:15 »
Hej Inga-Britt!
 
Jag känner till att Gustaf II Adolf hade samiska legosoldater i sin arm?. I boken Tusen år av invandring (1998) av Ingvar Svanberg & Mattias Tyd?n på sidan 114 finns en tysk proganda teckning som visar en irländare der Irrländer och en same der Lappe och som varnade för de vilda folket som ingick i Gustaf II Adolf arm?.
 
Den här ovannämnda Lapp Jöns Larsson var han också soldat?
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

259
Orsa / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-07-21
« skrivet: 2002-07-05, 17:46 »
Hej Torbjörn!
 
Jo, det är samma lapp Per Nilsson. Nu har jag gått igenom mantalslängderna fram till 1684. Lapp Per Nilsson finns fram till 1678 i Slättberg och 1679 i Stackmora.    
Det är troligen ett soldatnamn som du nämnde. I Orsa kompani fanns även Lapp Per Olofsson på 1600-talets sista fjärdedel, enligt Dalregementets Personhistoria Del 1 1542-1699. Nu när jag har gått igenom de norra socknarna i Kopparbergs län; Venjan, Malung, Lima, Älvdalen, Mora, Orsa, Rättvik, Bjursås, Ore, Svärsjö och Sundborn så fann jag endast Lap i Orsa socken. Jag blev förvånad att lapnamnet återkom år efter år, vilket inte stämmer med en samiskt nomadfolk. Det stämmer med mina teorier att samiska nomaderna inte blev kristna fören mellan 1685-1740. Det har vandrat samer i Orsa socken. I dödboken Husby socken den 19 nov 1743 kan vi läsa: Lappmans hustru Karin Larsdotter född 1686 in Jan. uti Orsa församling. fadren Lars Påhlsson och modren Karin Larsdotter.. Det finns (fanns?) en samisk ristning inristat på en dörr till en fäbod vid Kväksel med årtalet 1661 inristad. På den ser hur två samer på vintern är på väg till sina två kåtor. En leder en ren och en står på en ackja som dras av en ren. Nedanför de två nakna lövträden lurar en varg. Foto på ristningen finns publicerad i Figurristningar i Orsa av Ingermar Liman & Bo Sommarström i Fataburen 1967.      
 
Får tacka för den nya intressanta uppgiften om Lapp Jöns Larsson och alla andra uppgifterna. Jag tycker känna igen namnet, men jag måste kolla uppgifterna.

260
Orsa / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-07-21
« skrivet: 2002-07-04, 18:47 »
Hej Torbjörn!
 
Jag har hunnitgå igen Mantalslängderna nu från 1671-75 i Orsa. I Slättberg finns just Per Nilsson. 1675 står även namnet Anna. Är det samma Per Nilsson som i Stackmora. Han skulle alltså vara soldat?
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

261
Orsa / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-07-21
« skrivet: 2002-07-04, 15:40 »
Hej!
 
Just nu håller jag på att gå igenom mantalslängderna från Kopparbergs län 1658-1684.
I Orsa sn finns Lapp Per Persson år 1662 i Slättberg och då är han ensamstående. Samma år nämns Lapp Carins dotter i Stackmora. Nästa gång jag finner Lap Per Persson är år 1664, också i Slättberg, och då är han gift, men inga barn. Lapp Carins dotter Lapp Cristina nämns som Lapp Cristina från och med 1663 i Stackmora och ett tiotalet år framåt. Hon nämns som tiggare vissa år. Hon är tydligen bofast i Stackmora. Jag har letat i den Gröna Ekonomiska kartan efter Lapportnamn kring dessa byar, men inte funnit några. Nu undrar jag om någom känner till några/någon Lappnamn i naturen kring byarna Slättberg och Stackmora och om någon har funnit lappnamn i kyrkoböckerna.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

262
Hanebo / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-10
« skrivet: 2002-07-02, 14:12 »
Hej Niklas!
 
Har du några lappar (samer) i dina databas. Jag håller på att skriva en bok om Den försvunna skogsamekulturen i Västmanland, Uppland, Dalarna, Gästrikland och södra Hälsningland.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

263
Tuna / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-07
« skrivet: 2002-06-28, 11:36 »
Hej Mats!
 
Du kan få ett utdrag från Västerås stifts herdaminne II: 1 av Gunnar Ekström, Västerås 1971.
(om du har en fungerande e-mailadress eller så kan jag sända dessa genom den vanliga slöposten. Sänd din adress till min e-post: tervalampi@hotmail.com)  Fast det kanske där du har hämtat dina uppgifter från.
 
Noterna till Jonas Sigfridi Medelpadius (Joen Sigfridson) från Västerås stifts herdaminne II: 1 av Gunnar Ekström, Västerås 1971;.1, Ekström 3, Munktell  5, Munktell kan jag troligen ordna fram.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi/VÄSTERÅS

264
Kolbäck / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-07-02
« skrivet: 2002-06-28, 11:34 »
Hej Mats!
 
Du kan få ett utdrag från Västerås stifts herdaminne II: 1 av Gunnar Ekström, Västerås 1971.
(om du har en fungerande e-mailadress eller så kan jag sända dessa genom den vanliga slöposten. Sänd din adress till min e-post: tervalampi@hotmail.com)  Fast det kanske där du har hämtat dina uppgifter från.
 
Noterna till Jonas Sigfridi Medelpadius (Joen Sigfridson) från Västerås stifts herdaminne II: 1 av Gunnar Ekström, Västerås 1971;.1, Ekström 3, Munktell  5, Munktell kan jag troligen ordna fram.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi/VÄSTERÅS

265
Svedvi (Hallstahammar) / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-27
« skrivet: 2002-06-28, 11:27 »
Hej Mats!
 
Du kan få ett utdrag från Västerås stifts herdaminne II: 1 av Gunnar Ekström, Västerås 1971.
(om du har en fungerande e-mailadress eller så kan jag sända dessa genom den vanliga slöposten. Sänd din adress till min e-post: tervalampi@hotmail.com)  Fast det kanske där du har hämtat dina uppgifter från.
 
Noterna till Henricus Johannis Svedvinsis (Henrik Hansson) från Västerås stifts herdaminne II: 1 av Gunnar Ekström, Västerås 1971;.2, Ekström 4, Domkapitlets protokoll  6, Munktell  8, Hülphers  10, Hülphers  15, Västerås Stadsarkiv, 16, Västerås Stadsarkiv 20, Munktell, 21, Rytterne socken, 22, Hülphers 23, Västerås skola matrikel,  kan jag troligen ordna fram.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi/VÄSTERÅS

266
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-09-19
« skrivet: 2002-06-28, 11:09 »
Hej Kirsti! (och alla andra som kan tänkas ha information om dessa uppgifter nedan)
 
Tack för uppgifterna. Att det var så många som 4000 rysk-ortodoxa som flydde över till Finland 1922 kände jag inte till.
Enligt min farbror skulle Filipp Ivanovits, Timmijev (1877-5.03.1938) vara min farfars fars bror, men jag har inga säkra belägg. Möjligheten finns där för Kiestinki socken är grannsocken till Oulanka.
Min farfars far hette Gustav och min farfars mor Olga. Så här (kan) mitt släkträd se ut och om det någon som har några uppgifter om dessa så är jag tacksam för ett svar.
 
Ivan - modern okänd
 
Barn
 
Filip Ivanovits Timmijev, f. 1877 i Nikolskaja Guba (Lahti), Kiestinki socken, skjuten 5.3.1938 vid fånglägret Sandomorh, Karhumäki.  
 
Gustav Ivanovits Timmijev (Ryska)
Kustavi Juhaspoika Timmijev(Finska)
Födelseplats:  ej känd
Vigselplats: ej känd
Dödplats:  ej känd
 
Gift med Olga  
Föräldrarnas namn ej kända:              
Födelseplats: ej känd
Vigselplats: ej känd
Dödplats:  ej känd
         
[Kända] Barn till Gustav och Olga
 
Ropert Timmijev  född 1901
 
Artturi Timmijev född 15.O4 1906 Oulanka, Ryssland - Död 29. 01. 1960  Vretstorp, Sverige    
 
pojke Timmijev  född  ?
 
Hälsningar Jouni Tervalampi/VÄSTERÅS  
 
tervalampi@hotmail.com

267
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-09-19
« skrivet: 2002-06-25, 08:12 »
Hej Kirsti!
 
Oklarheterna beror på att enligt min pappa och hans syskon har berättat att farfar och farfars far kom från Paanajärvi på den ryska sida. Jag vet inte vart gränsen gick, om hela Paanajärvi låg på den finska sidan, vid tidpunkten 1919-1922. I vilket fall så så bodde de vid gränsen på den ryska sidan närmast Paanajärvi. De bör ha bott ett tag där, för jag pratade med en ryss som sade att släktnamnet Timmijev var ett typiskt karelsk namn i Ryssland, plus att min farfar var rysk-ortodox. Fast det var ju intressant med förleden Terva- som du upptäckte. Familjen Timmijev arbetade med frakt mellan den ryska och den finska sidan och när gränsen stängdes 1922 vart de fast på den finska sidan.  
 
Hälsningar Jouni

268
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-09-19
« skrivet: 2002-06-24, 09:56 »
Hej Kirsti!
 
Tack för tipsen! Den finska sajten kände jag inte till. Oulanka är en socken fast den ligger på den ryska sidan och är grannsocken till Kuusamo. De var rysk-ortodoxa där. Byn och kyrkan finns med på ett fotografi http://heninen.net/paanajarvi/folder.cgi?Count=9&Lang=1  och låg vid älvens utlopp i Pääjärvi. Under Sovjetunionens tid höjde man sjön och byn kom då under vatten. Jag har lagt ut en karta på de karelska socknarna på nätet  http://hem.passagen.se/terven/KarelenSocknar.html
 
Här är fler länktips om Karelen
 
http://heninen.net/list.cgi?Lang=1
http://heninen.net/paanajarvi/historia_e.htm        History of Paanajärvi.    
http://calle.com/world/russia/                                Sök på orter i Ryssland

269
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-09-19
« skrivet: 2002-06-14, 15:52 »
Hej Kirsti!
 
Du verkar känna till trakterna kringa Kuusamo.
Vet du var byn Lahdekylä ligger i Oulanka socken vid sjön Paanajärvi. Min farfar Arturri Tervalampi, född 1906, och hette ursprungligen Timmijev i efternamn och tog namnet Tervalampi efter en liten tjärn som låg strax intill byn.
 
Jag har ryktesvägar hört att kyrkoarkivet till Oulanka sockan är uppbrunnet. Jag tänkte om du vet något mer om släkten Timmijev från Oulanka socken.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

270
Hej!
 
Ett litet förtydligande. Bilder till webben ska skannas in på 100 dpi och sparas ned som jpg-fil och 3 läge. En bild som ska användas i en papperstidning typ. Aftonbladet skannar du in bilden i 200 dpi och sparas ned som jpg-fil på 6-7 läge.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

271
Hej Christina!
 
Jag skannar in på 300 dpi och jag arbetar i bildbehandlingsprogrammet Photoshop och spar sedan ned bilder på 3-4 läge och som jpg-fil.
 
Därefter går jag in på Bild och Storlek på bild och ändrar storleken på bilden som jag vill ha den. Därefter kan du skriva ut bilden direkt eller klistra in den i ett Wordprogram.  
 
Är den en liten foto typ passbild eller något större och vill ha upp den till cirka 15 cm måste du skanna in den på 600 dpi och ännu större 1200 dpi.
 
Bilder till webben 100 dpi. (skärmen tar bara 72 dpi). Bilder till tidningstryck 200 dpi (tidningspapperstryck är på 170 dpi)
 
När man skiver ut bilder från skrivaren är det viktigaste vilken typ av skrivare man använder.
Jag använder skrivare med logan Photo och kostar ungefär samma pris som vanliga skrivare.
 
När du skriver ut fotografier så ställer du in skivarinställningen på Hög utskrift och det finns fotopapperskvalit? att köpa för 150 kr för 10 ark. Ett annat alternativ är att köpa 160 grams blankt papper och då ser utskriftskvalit?n som en tryckt kopia från en bok. 350 A4 ark för 150 kr här där jag bor.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi/Västerås

272
Allmänt / Samisk kultur
« skrivet: 2002-05-17, 12:35 »
Hej Marcus!
 
För det först är det inga uppsatser som jag skriver. Utan kommentarer! De är ju inte uppsatser vi publicerar på Anbytarforum. Eller!? (Den nyfikne kan gå in på min källförteckning om mina samesidor där det finns ett antal källor. http://hem.passagen.se/terven/SamerKallor.html  . De övriga kommer i min bok.)
         
8. Visst! Vi är ju alla släkt eftersom den s.k. moderna människan har ett ursprung någonstans i Afrika.
 
1. Att förklara alla de olika stenålderskulturena, fynd och kontakter mellan olika grupper och utveckling går inte förklara på ett par meningar, utan det skulle behövas en hel bok bara om det. Det finns t.ex. flertal kamkeramisk fynd vid Vad i Kumla socken (Hans Christianssons uppsats Kamkeramiska influenser i Norrland och norra Svealand  från boken Nordsvensk forntid och man har funnit en älghuvudskifferkniv i Furby socken, strax utanför vid Västerås nära Anundshög ( Mårten Stenberger Västerås förhistoria) och många fynd av skandinavisk typ finns ovanför Dalälven. I Dalarna finner man sten- och bronsåldersboplatser av norrländsk (se nedannämnda källor) och insjögravar med jägarkaraktär, pilspetsar  och stenskrapor till skinnberedning, (Inga Sernings Dalarna järnålder 1966 och  Magdalena Lipping, Vindförberg : fynd och fyndmiljö i bioarkeologisk belysning 1980).
   
Runt 3900 f. Kr. kom den de första svedjejordbrukarna upp till Mälardalen (idéimport?) och många menar att det germanska språket kom då till Skandinavien. d.v.s att det är en del av indo-europeiska jordbrukarspråket som har ett ursprung i Indusdalen.  Den s.k. Trattbägarkulturen sträckte sig aldrig ovanför Dalälven. Utveckling från trattbägarkulturen till bronsåldern i Västmanland kan du läsa i Tryckta rapporter från Arkeologikonsult AB, nr 14. Fågelbacken : ett fornlämningskomplex i östra Västmanland. Del. 1, Lämningar från tidigneoltitikum, mellanneolitikum och järnålder undersökta 1993 : Raä 73, 147 och 158 / Per Lekberg (red.) 1997. och Tryckta rapporter från Arkeologikonsult AB, nr 16 Bollbacken : en sen gropkeramisk boplats och ett gravfält från äldre järnålder, RAÄ 258, Tortuna sn, Västmanland / av Mattias Ahlbeck ...; redaktör Magnus Artursson 1996..  
Dalarnas sten- och bronsåldern kan du läsa i Ragnar Lannerbro:  Det södra fångstlandet : katalog 1 : Vanån 1991, Det södra fångstlandet : katalog 2 : Oreälven 1992 och Det södra fångstlandet : katalog 3 : Övre Österdalälven 1997 och i Dalarnas museums serie av rapporter ; Stenålder och bronsålder i dalarna 1 (3) : Idre, Stenålder och bronsålder i dalarna 2 (3) : Särna, Stenålder och bronsålder i dalarna 3 (3) : Sollerön.. Även i Gårdsjösundet : en av de äldsta bosättningarna i Norrland : arkeologisk slutundersökning, RAÄ 170, Skog socken, Hälsingland 1996 / Maria Björck, Niclas Björck och Pierre Vogel och dess källförteckning.  
 
4. Finns det ett språk, en religion (på hällmålningar och hällristningsbilder vid Alta och Nämnforsen där det finns synbara bevis på tecknade bilder som visar berättelser om nord- och sydsamisk mytologi  som vi känner till från skriftliga källor från 16-1900-talet. Här är det så många källor, så se källförteckningen på min sajt, men jag kan nämna en mycket intressant artikel av Anders Fandén: Hällmålningar - en ny synvinkel på Norrlands förhistoria  ur boken Fordom då alla djur kunde tala... / red.: Åsa Virdi Kroik 2001) och en jägarkultur som är en kopia av den samisk jägarkultur anser jag att den ska benämnas som samisk.  
  Det är ju det vi gör när det gäller den skandinaviska jordbrukarkulturen under bronsåldern med bronstillverkning, religion och deras hällristningskultur. Vi benämner inte den som en okänd kultur. Utan vi berättar att efter bronsåldern kommer järnåldern (även jag, vilket också stämmer) och därefter medeltid o.s.v.
Under bronsåldern fanns gudinnan Moder Jord som man offrade till vid grunda sjöar och speciella kultplatser som var tillägnade till solguden. (Tervalampi: manus under arbete). Århundradet kring Kristus födelse hade de fått namn, Moder Jord benämns som Nerthus och solguden som Ull. Mitten på 500-talet byter de namn igen i Mälardalen och så heter Moder Jord Freya och sol- och himmelsguden Frej. Därför tycker jag det är konstigt att man inte gör det när det gäller de olika grenar av den samiska kulturen.
 
En liten (enkel)  förklaringsmodell:
 
Nordsamer: Finsk-ugriska språkets ankomst cirka 8000 f. Kr. och utvecklas till nordsamiskan. Samiska inristade teckningar om nordsamisk mytologi som finns vid Alta på den norska kusten.  Jägare och fångstgropsystem - jägare och samtidigt övergår samerna till skogssamisk renskötsel (sida vid sida ) - efter 1600-talet fjällrenskötsel och skogssamisk renskötsel, fiskesamer - 16-1900-talet skiftliga källor om nordsamisk mytologi.  
 
Sydsamer: Finsk-ugriska språkets ankomst cirka 6000 f. kr.  och utvecklas till sydsamiskan. . Jägare och fångstgropsystem och samtida hällmålnings- och hällristningsbilder inristade tecknade bilder från den sydsamiska mytologin - jägare och samtidigt övergår till skogssamisk renskötsel (insjögravar) - efter 1600-talet fiskesamer, fjällrensskötsel och skogssamisk renskötsel, - 16-1900-talet skiftliga källor om sydsamisk mytologi.  
 
Sydsydsamer: Finsk-ugriska språkets ankomst cirka ???? och utvecklas till ett eget språk (sydsydsamiskan), som Petrus Holmberg nedtecknade i Valbo, utanför Gävle på 1770-talet. Jägare och samtida fångstgropar och norrländsk stenålders- och bronsåldersboplatser - jägare och insjögravar - skogssamisk renskötsel, skogssamisk renskötsel och fjällrensskötsel,  sockenlappar och fjällrensskötsel - fjällrensskötsel.
 
 
2 .  I januari 2001 gick en serie om Samer som sändes i TV 2 i tre delar, som Marcus hänvisade till.  
I TV serien  Samer uttalar sig språkforskaren Pekka Sammalahti att finsk-ugriska språket kom till Nordnorge cirka 8000 f. Kr. österifrån och cirka 6000 f. Kr. kom finskugriska språket till Jämtland och Ångermanälven.  Därefter utvecklades de till nordsamiskan och sydsamiskan. Hur kommer det då sig att det fanns en ytterligare en samisk språkgren i Mellansverige?
Ett språk tar ju en långt tid för att utvecklas till ett eget så man fråga vart då den sydsydsamiskan som Petrus Holmberg nedtecknade. Den lär ju inte uppstå ur tomma intet!?
Leker vi tanken att senast 1800 f. kr. kom det finsk-ugriska språket till Dalarna, så förstår vi bättre Petrus Holmbergs nedteckningar av den samiskan som pratades i Valbo på 1770-talet och i hela Mellansverige.      
  Mellan 1800 f. Kr till cirka 100 f. Kr. i Dalarna  hade den gropkeramiska kulturen antingen dött ut eller utvecklas in den nya fångstkulturen (sydsydsamiska?) efter de olika älvarna. I södra Västmanland fanns en jordbrukande bronsålderskultur som bodde vid dåtida norra stränderna vid Mälaren. (Tervalampi. manus under arbete. ) Ovanför socknarna Stora Skedvi, Odensvi, Svedvi, Romfartuna och Sevalla i Västmanland till jägarkulturens boplatser i Dalarna  har man såvitt jag vet ännu inte funnit någon bronsåldershus av sydskandinavisk typ. (Arkeologiska rapporter från Riksantikvarieämbetet, Västmanlands läns museum och Dalarnas Museum).  Där emellan var det så gått som folktomt. Ödemark. Fast det har ju alltid funnits kontakter där emellan det visar ju inte minns fynden av bronsföremål i Dalarna. (se ovannämnda källa). Mellan 1500-2000 år fanns det två helt olika kulturer.  
En klar kulturgräns fanns även i Värmland. Den kan ni läsa om i i Eva Weilers, uppsats (och hennes källor)  Bortom makteliten? Vänerområdets bronsålder: en idéinventering, sid 229-246, Spiralens öga. Tjugo artiklar kring aktuell bronsåldersforskning, Rikantikvarieämbetet, Stockholm1999.
  Efter Oreälven (Lannerbro 1992) har man funnit åtskilliga sten- och bronsåldersboplatser av jägarkultur med fynd av stenskinnskrapor. I området finns det tre fångstgropsystem. På flera insjögravar har man funnit stenskrapor i gravarna. (Serning 1966). Ett gravfält ute på en udde i Oresjön (Magdalena Lipping, Vindförberg : fynd och fyndmiljö i bioarkeologisk belysning 1980) har man grävt ut och är daterat till 200-550 e. Kr. I 14 av de 39 gravarna har man funnit benpilspetsar. En vanlig kombination är fyra-sex benpilspetsar, en kam och brända ben. Tre av fångstgroparna har man daterat mellan 500-650 e. kr.  Har ser man en tydlig kontinuitet. Ser man på vilken folkgrupp som har begravt sina döda på öar, holmar och öar så finns det bara en grupp i Sverige och det är samer. Den samiska gravtraditionen hur växt fram ur deras förfäders gravtradition. I Ernst Mankers bok Lappmarksgravar finner vi massor av uppgifter att samer har begravts på öar, holmar och på uddar. Mankers gravplatser och gravfynd: 3, 4, 5, 6, 8, 9, 11, 12, 26, 31, 35, 36, 37, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 50, 51, 52, 55, 56, 57, 58, 59, 60, 62, 64, 65, 70, 71, 76, 77, 78, 79, 80, 82, 83, 84, 85, 86, 87, 88, 89, 90, 91, 92, 93, 94, 95, 97, 99, 103, 105, 107, 109, 110, 112, 113, 114, 117, 118, 119, 120, 121, 122, 123, 124, 125, 126, 128, 133, 136, 137, 138, 139, 141, 143, 144, 145, 152, 161, 162, 167, 176, 182, 184, 186, 187, 190, 195, 197, 198, 203, 205, 210, 229m och 230.  
 
Hälsningar Jouni Tervalampi
 
P.S. Jag kommer inte bli förvånad om man finner vilthällristningar vid någon eller några forsar efter Ljungan, Ljusnan och Dalälvarna i framtiden.

273
Allmänt / Samisk kultur
« skrivet: 2002-05-16, 10:17 »
Korta svar på frågorna 3, 5, 6, 7 och 9. Återkommer lite senare till övriga. Tar lite tid att skriva ned.  
 
3. Läs Valonen, Niilo 1983. Ancient Folk Poetry in Eastern Karelian Petroglyphs, Etnologia Fennia 1982-83och Kalevala översatt av Björn Collinder 1980. Studera planscherna över hällristningarna. Några finns publicerade på nätet, men de flesta finns i en rysk bok. Tyvärr, är jag inte hemma så jag återkommer till författaren. Valonen ska ses som ett grundmaterial. Jag har själv studerat uppteckningar av hällristningarna noggrant  och Kalevala och ser hur tydliga kopplingar som helst. Det ska jag inte redovisa här, utan jag spar materialet till min bok. (d.v.s. jag tänker inte döda mitt bokprojekt, utan det måste finnas sensationella uppgifter om jag ska få min bok utgiven).    
 
6. Ja, det är egen forskning.
 
7 & 9.  Så är uppgifterna hämtade ur dessa CD-uppsatser: Arkeologiska forskningslaboratoriet (AFL), Stockholm universitet.
 
CD-uppsatser i laborativ arkeologi 95/96 Del 1-2. Helena Malmström Kvinnor och båtgravar i Badelunda och Alsike - en molekylär bestämning av de gravlagdas kön Handledare Anders Götherström  
CD-uppsatser i laborativ arkeologi 96/97 Del 1-2. Maria Johannesson Tuna i Alsike: Prospektering kring båtgravfältet Handledare Lena Holmquist Olausson & Kjell Persson  
CD-uppsatser i laborativ arkeologi 97/98  Del 1-2. Helena Hermansson Barn, status och båtgravar: En molekylär analys av individer från båtgravfälten i Vendel, Valsgärde och Tuna i Alsike Handledare Anders Götherström .
 
5. Petrus Holmberg uppteckning finns på Uppsala Universitets Bibliotek. Johan Ihres handskriftsamling (Ihre 105). Utdrag finns publicerat i Ingvar Svanbergs artiklar och ovannämnda bok. Det står så här vistande lappars språk äga en verklig åtskillnad uti dialekten --[och lite längre fram i texten]--  jag har med egna öron hört lappflickorna mest var gång jag var hos lapparna sjunga svenska visor och psalmer. Nu var ju inte den en sydsamisk dialekt utan en egen samisk språkdel.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

274
Allmänt / Samisk kultur
« skrivet: 2002-05-15, 15:22 »
Herregud! Säger jag som inte är religiös.
Hur forskar man (letar uppgifter) i Värmland? (Jag hoppas verkligen att Marcus är ett undantag)
Att genom att titta i Värmlands ortregister och Sammandrag av Fryksdals domböcker och med tvärsäkerhet påstå att dessa lappnamn i naturen inte finns och dessutom om de ändå skulle finnas där inte kan vara knutna till samer. Det är häpnadsväckande!  
Det är som om jag skulle läsa Ortnamn i Västmanland och Ortnamn i Dalarna av Harry Ståhl, där inga lapportnamn finns med i böckerna. Sedan se i domböckerna i Kopparbergs län och Västmanlands län, där lappar finns inblandade i domböckerna från 1608 i Lima socken och från Sollerön 1748 i Kopparberg och  ingen i Västmanland. Därefter påstå att det inte har funnits några samer i Västmanland eftersom de inte finns med i Ståhls ortnamnsbok och i domböckerna. Jag känner till ett 30-tal lapportnamn i Dalarna och 180 lappuppgifter från kyrkoböckerna och i Västmanland 10 lapportnamn och cirka 30 lappuppgifter ur kyrkoböckerna.
 
Nu har jag inte hunnit gå igenom kyrkböckerna i Värmland (har fullt upp med Västmanland och Dalarna just nu), men jag ser tre tydliga vandringsleder mellan Västmanland/ Dalarna till Värmland och vice versa.
I Gröna Kartan 11D NV, längst upp i nordvästra hörnet på kartan, ligger Lappnäsudden i Sunne socken, nästan på gränsen till Lysvik socken. Lappnäsudden är en udde som sticker ut i sjön Övre Fryken och ingår i den norra vandringsleden från Vansbro i Dalarna genom socknarna Gustaf Adolf, Norra Råda till Lysvik/Sunne.    
 
Jag kan bara berätta hur jag går till väga:
 
1. Finner jag ett lapportnamn eller flera som misstänkt ingå i en vandringsled så börjar jag med att gå igenom dop- vigsel- och dödböcker i den socken och letar efter Lapp och Lappman. I detta fall socknarna Gustaf Adolf, Norra Råda, Sunne och Lysvik. På varje ställe uppehöll skogssamerna i cirka 4 veckor med cirka 40-60 renar för 3 familjer. Renarna vallades runt lägret i en radie av 5-10 kilometer och när renarna hade betat av området förflyttade man sig till ett nytt område och därav de så kallade vandringslederna med lapportnamn.  
 
2. Jag fick ett alldeles utmärkt tips nyligen av ovannämnda Björn Engström. Att man kan finna lappar i Mantalslängder från 1600-talet.  
 
3. Även i de olika stiftens domböcker kan man finna uppgifter, sockenstämmoprotokoll och skriftliga källor vid Landsarkiven m.m.
 
4. Man får komma ihåg att skogssamerna var nomader och det innebär att i vissa socknar endast finner en lappuppgift, som t.ex. från Dingtuna sn utanför Västerås där Lappmarken ligger och där besökte samerna marknaderna i Västerås årligen.  
 
5. Finner man ingen lappuppgift är det ingen garanti om att de inte ha varit i socknen. Nästa steg blir att besöka dessa förmodade samelägren - de s.k. lapportnamnen  - och leta efter stenar från eldstäder från kåtorna (samiska härdar) som jag har gjort. Se http://hem.passagen.se/terven/SamerLappmarken.html
Lappnäsudden i Sunne socken är ju inte så stort, så det är ett utmärkt ställe att söka efter samiska härdar. Skulle man finna en sådan, så har man ju arkeologisk bevis att de har vistas där.  
 
Kom ihåg! Misstänker du/ni att du/ni har funnit en samisk härd från en kåta så meddela länsstyrelsen i ditt län.  Om någon vill ha teckningarna som jag hänvisade till på min sajt har jag dem inskannade och kan skicka till de intresserade genom epost.      
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------
Lappalainen = lapp lappen lappar subst. same. Ruotsalainen = svensk svenskt svenska adj. Karjalainen = karelare .  De finska fiske- och skogssamer i södra och mellersta Finland kunde inte överleva som samer, utan många var tvungna att bli svedjejordbrukare. De följde med över till Sverige och Norge med de övriga svedjefinnarna på 15-1600-talet och det är därför man finner Lappalainen i olika landskap och fylken i Sverige och Norge.  
Jouni Tervalampi      http://hem.passagen.se/terven/Samer.html

275
Jörn / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-15
« skrivet: 2002-05-04, 13:58 »
Hej!
 
Finns det någon som vet något om samen Gustaf Hindriksson
I Skinnskatteberg sn i Västmanland finns denna uppgift.
1744 Anna, lappen Gustaf Hindriksson Jörn dotter, död i kopporna hos gruvdrängen Anders Eriksson. Hon var 2 år
 
Jag misstänker att Jörn syftar på denna socken, eftersom jag inte har någons annan uppgift om denna same här i de södra områdena.

276
Västanfors / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-08-09
« skrivet: 2002-05-04, 11:50 »
Hej!  
Under 16-1700-talet vandrade olika skogssamegrupper i Dalarna och Gästrikland. På varje ställe uppehöll de sig i cirka 4 veckor med cirka 40-60 renar för 3 familjer. Renarna vallades runt lägret i en radie av 5-10 kilometer och när renarna hade betat av området förflyttade man sig till ett nytt område.  
Nu har jag upptäckt genom Lapp-namn i naturen och dess läge till varandra att de även har vandrat ända ned till Lappkärrsmossen i Ramnäs socken. I Grangärde sn i Dalarna finns det 2 lappuppgifter i kyrkoböckerna och i Söderbärke sn 3 uppgifter (alla 1700-tal). I Söderbärke finns det två lappnamn i naturen och den sydligaste - Lappkullen - ligger i hörnet till Malingsbo och Skinnskattebergs sockner. Nästa lappnamn söderut är Lappkullen strax öster om Skinnskatteberg och därefter Lappkärrsmossen. De vandrande skogsamerna har troligen vandrat öster om sjöarna Storsjön och Övre och Nedre Vättern i Skinnsberg och stannat där i cirka 4 veckor och därefter vandrat genom Gunnilbo socken till Lappkärrsmossen, strax norr om Usträngsbo i Ramnäs socken.  
I grannsocknen Skinnskatteberg finns det sex lappnman i kyrkoböckerna från 1600-1700-talet.  
När de kom norrifrån kan de ha gått igenom och upphållit sig i socknen. För i Karbennings socken ligger Lapphyttan och vid Kolarbysjön finns lappnamnet Lappgruvan.  
Nu undrar jag om någon har sett någon eller några lappnamn i kyrkoböckerna i Västanfors sn.  
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

277
Västervåla / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-22
« skrivet: 2002-05-03, 16:44 »
Hej!  
Under 16-1700-talet vandrade olika skogssamegrupper i Dalarna och Gästrikland. På varje ställe uppehöll de sig i cirka 4 veckor med cirka 40-60 renar för 3 familjer. Renarna vallades runt lägret i en radie av 5-10 kilometer och när renarna hade betat av området förflyttade man sig till ett nytt område.  
Nu har jag upptäckt genom Lapp-namn i naturen och dess läge till varandra att de även har vandrat ända ned till Lappkärrsmossen i Ramnäs socken. I Grangärde sn i Dalarna finns det 2 lappuppgifter i kyrkoböckerna och i Söderbärke sn 3 uppgifter (alla 1700-tal). I Söderbärke finns det två lappnamn i naturen och den sydligaste - Lappkullen - ligger i hörnet till Malingsbo och Skinnskattebergs sockner. Nästa lappnamn söderut är Lappkullen strax öster om Skinnskatteberg och därefter Lappkärrsmossen. De vandrande skogsamerna har troligen vandrat öster om sjöarna Storsjön och Övre och Nedre Vättern i Skinnsberg och stannat där i cirka 4 veckor och därefter vandrat genom Gunnilbo socken till Lappkärrsmossen, strax norr om Usträngsbo i Ramnäs socken.  
  I grannsocknen Skinnskatteberg finns det sex lappnman i kyrkoböckerna från 1600-1700-talet.
  När de kom norrifrån kan de ha gått igenom och upphållit sig i socknen. För i Karbennings socken ligger Lapphyttan och vid Kolarbysjön finns lappnamnet Lappgruvan.  
Nu undrar jag om någon har sett någon eller några lappnamn i kyrkoböckerna i Västervåla sn.  
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

278
Hed / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-03
« skrivet: 2002-05-03, 16:40 »
Hej!  
Under 16-1700-talet vandrade olika skogssamegrupper i Dalarna och Gästrikland. På varje ställe uppehöll de sig i cirka 4 veckor med cirka 40-60 renar för 3 familjer. Renarna vallades runt lägret i en radie av 5-10 kilometer och när renarna hade betat av området förflyttade man sig till ett nytt område.  
Nu har jag upptäckt genom Lapp-namn i naturen och dess läge till varandra att de även har vandrat ända ned till Lappkärrsmossen i Ramnäs socken. I Grangärde sn i Dalarna finns det 2 lappuppgifter i kyrkoböckerna och i Söderbärke sn 3 uppgifter (alla 1700-tal). I Söderbärke finns det två lappnamn i naturen och den sydligaste - Lappkullen - ligger i hörnet till Malingsbo och Skinnskattebergs sockner. Nästa lappnamn söderut är Lappkullen strax öster om Skinnskatteberg och därefter Lappkärrsmossen. De vandrande skogsamerna har troligen vandrat öster om sjöarna Storsjön och Övre och Nedre Vättern i Skinnsberg och stannat där i cirka 4 veckor och därefter vandrat genom Gunnilbo socken till Lappkärrsmossen, strax norr om Usträngsbo i Ramnäs socken. Eftersom det finns sex stycken funna lappnamn i grannsocknen Skinnskatteberg, så nu undrar jag om någon har sett någon eller några lappnamn i kyrkoböckerna i Heds sn.  
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

279
Sura / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-30
« skrivet: 2002-05-03, 14:14 »
Samer i Sura?
 
Under 16-1700-talet vandrade olika skogssamegrupper i Dalarna och Gästrikland. På varje ställe uppehöll de sig i cirka 4 veckor med cirka 40-60 renar för 3 familjer. Renarna vallades runt lägret i en radie av 5-10 kilometer och när renarna hade betat av området förflyttade man sig till ett nytt område.  
Nu har jag upptäckt genom Lapp-namn i naturen och dess läge till varandra att de även har vandrat ända ned till Lappkärrsmossen i Ramnäs socken. I Grangärde sn i Dalarna finns det 2 lappuppgifter i kyrkoböckerna och i Söderbärke sn 3 uppgifter (alla 1700-tal). I Söderbärke finns det två lappnamn i naturen och den sydligaste - Lappkullen - ligger i hörnet till Malingsbo och Skinnskattebergs sockner. Nästa lappnamn söderut är Lappkullen strax öster om Skinnskatteberg och därefter Lappkärrsmossen. De vandrande skogsamerna har troligen vandrat öster om sjöarna Storsjön och Övre och Nedre Vättern i Skinnsberg och stannat där i cirka 4 veckor och därefter vandrat genom Gunnilbo socken till Lappkärrsmossen, strax norr om Usträngsbo i Ramnäs socken. I Skinnskatteberg är det bevisat att samer har vistats i trakten. Nu har jag sett på den Gula Ekonomiska kartan att vid Lisjö vid Sörsjöns östra strand vid Holmåsen finns en mosse som heter Loppmossen, jag undrar om det inte är en felskrivning av en slarvig tolkat skrivsstil a och att det ska vara Lappmossen. Avståndet till Lappkärrsmossen stämmer väl med andra avstånd mellan olika lappnamn i naturen.  
 
 Nu undrar jag om någon har sett någon eller några lappnamn i kyrkoböckerna i Sura socken.  
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

280
Allmänt / Samisk kultur
« skrivet: 2002-04-30, 14:08 »
Hej Ingrid!
Det här exemplet som Marcus tar upp, att en person har bott åtskilliga generationer i norra Värmland kan man genom DNA analys om se om man har några kopplingar till den samiska jägarkulturen som jag menar har ett ursprung till bronsåldern i Värmland, till den skandinaviska bondekulturen från medeltiden eller till den svedjefinska kulturen från södra Finland som kom till Värmland på 1500-talet, eftersom deras ursprung är så olika.  
När Laborativa forskningsenheten vid Stockholms universitet på slutet av förra århundradet gjorde analyser av benen från vikingatida kammar- och båtgravfältet i Tuna Alsike i Uppland fann man i tre skelett med en allel som enbart samer har och har man den allen så har man ett viss samisk ursprung. Samen i båtgrav VIa låg begravd i en båtgrav från 800-talet. Han begravdes med sina sköldar, en häst och en gås. Det finns flera tänkbara orsaker, att en mäktig kvinna har vänsterprasslat med en same, fast mer troligt att en mäktig same har gift in sig i familjen och fått den nya släktens gravtradition med sig i graven. En allians mellan samer och skandinaver och då för att stärka banden mellan den samiska pälsjägarfamiljen och den skandinaviska pälshandlarfamiljen vid Tuna i Alsike om den attraktiva  pälshandeln.

281
Skinnskatteberg / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-12-18
« skrivet: 2002-04-30, 14:02 »
Hej Gunlög!
 
Det var jätteintressanta upplysningar du kom med. Jag ska själv se på mikrokorten. Som du själv skriver en fingervisning.
 
Tack! Hälsningar Jouni Tervalampi

282
Allmänt / Samisk kultur
« skrivet: 2002-04-30, 09:04 »
Under bronsåldern hade de äldre stenålderskulturerna utvecklats till en sydlig skandinavisk bondekultur och en finsk-ugrisk jägarkultur, med flera genar sydsamer, nordsamer, karelare(samer?) o.s.v.  
 Det är fortfarande märkligt att man i nya böcker som Arkeologi i Norden och Tidspår 2001 (om fångstkulturen vid Nämforsen) nämnar att jägarna tillhörde till fångstkulturen och inte benämner dessa som samer, när det till och med finns ristningar vid Nämforsen som visar tecknade bilder om sydsamiska mytologiska berättelser som vi känner igen från skriftliga källor från 17-1800-talet. Likadant är det med ristningar från Alta där det finns tecknade bilder som är direkt hämtade från den nordsamiska mytologin och i från ristningar fån floden Vygs utlopp i Vita havet ser ut som att vara direkt hämtade ifrån Kalevala. Det är som att fångstkulturen var ett tredje okänt folkslag som plötsligt dog ut. Lika plötsligt finns samerna där uppkomna ur det tomma intet, när man vet att det tar flera hundratals-tusentals år för att utveckla ett språk. På 1770-talet intervjuade Petrus Holmberg samer vid Valbo i Gästrikland. De var tvåspråkiga, de talade god svenska och en sydsamisk dialekt.
  Mellan 1690-1720 fanns det ett 30-tal, bekräftade ur kyrkoböckerna, vuxna samepar (man & hustru) som gifter sig och får barn. Dessa samenamn har igen koppling till Lappland och de kan ju inte ha uppstått från tomma intet. Vissa av dessa tillhör en grupp som vandrade från sjöarna Bergviken och Marmen i södra Hälsingland till Värmland via Dalarna.I hälsingesocken Segersta finns det en uppgift från 1699 Dock besvärade sig pastor högeligen över lappar och andre oförskämde tiggare, vilka fara i stora hopar, komne från Värmelands Dal  
  I Värmland finns det en hel del lapp-namn:  
Lappåsen, Gåsborn sn, 7,5 km SO om Lesjöfors.  
Lappmossen, Gustaf Adolf sn, 18 km NNO om Geijersholm.Lappmossåsen, Gustaf Adolf sn, 18,7 km NNO om Geijerholm.Lapptjärnen, Gustaf Adolf sn, 11,3 km öster om Geijersholm. Lapptjärnen, Gustaf Adolf sn, 8,2 km NNO om Geijersholm.  
Lappnäs, Sunne sn, 8,5 km N om Sunne. Lappnäsudden, Sunne sn, 8,6 km om Lysvik  
Lapphedtorp, Dalby sn, 1,1 från Likenäs  
  I Petrus Magni Gyllenius dagbok från Ölme från den 5 juli 1637 står det: Och tå iagh kom til Lixååsen mötte migh någre lappefinnor, som förde medh sig 7 styckon reenar.    
 Skogssamevandringar mellan Dalarna och Värmland fortsatte långt in på 1780-talet.  
  Kontakterna mellan den samiska jägarkulturen och den skandinaviska bondebefolkningen var positiv fram till 1100-talet. Den perioden kallar jag för den goda tiden, därefter börjar den onda tiden.  Alla gravar kring sjön Horrmunden är knutna till den samiska jägarkulturen. Även fornlämningarna från Särna socken. Det stämmer att Dalarna fick en nybyggarinvasion runt 600-700-talet och att de utvann järnmalm och på 800-talet utvann även koppar från gruvan vid Falun. Men de har bott kring Tunaslätten och på andra platser. I insjögravar man finner man föremål som är knutna till den samiska jägarkulturen.
  Som svar på din fråga, så var samerna först (det finns gropkeramiska boplatser i Dalarna) med en kontinuerlig befolkning i norra Värmland och i Dalarna innan den den skandinaviska bondekulturens nybyggare började odla marken och utvinna järnet och kopparn.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi
 
P.S. Marcus! Svaret på din fråga är att du lämnar ett blodprov och låter forskarna se om du har ett ursprung från den samiska fångstkulturen, eller svedjefinskt eller ur den skandinaviska bondekulturen.

283
Malingsbo / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-25
« skrivet: 2002-04-26, 14:13 »
Hej!  
Under 16-1700-talet vandrade olika skogssamegrupper i Dalarna och Gästrikland. På varje ställe uppehöll de sig i cirka 4 veckor med cirka 40-60 renar för 3 familjer. Renarna vallades runt lägret i en radie av 5-10 kilometer och när renarna hade betat av området förflyttade man sig till ett nytt område.  
Nu har jag upptäckt genom Lapp-namn i naturen och dess läge till varandra att de även har vandrat ända ned till Lappkärrsmossen i Ramnäs socken i Västmanland. I Grangärde sn finns det 2 lappuppgifter i kyrkoböckerna och i Söderbärke sn 3 uppgifter (alla 1700-tal). I Söderbärke finns det två lappnamn i naturen och den sydligaste - Lappkullen - ligger i hörnet till Malingsbo och Skinnskattebergs sockner. Nästa lappnamn söderut är Lappkullen strax öster om Skinnskatteberg och därefter Lappkärrsmossen. De vandrande skogsamerna har troligen vandrat öster om sjöarna Storsjön och Övre och Nedre Vättern i Skinnsberg och stannat där i cirka 4 veckor och därefter vandrat genom Gunnilbo socken till Lappkärrsmossen, strax norr om Usträngsbo i Ramnäs socken. Nu undrar jag om någon har sett någon eller några lappnamn i kyrkoböckerna i Malingsbo sn.  
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

284
Skinnskatteberg / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-12-18
« skrivet: 2002-04-26, 14:10 »
Hej!  
Under 16-1700-talet vandrade olika skogssamegrupper i Dalarna och Gästrikland. På varje ställe uppehöll de sig i cirka 4 veckor med cirka 40-60 renar för 3 familjer. Renarna vallades runt lägret i en radie av 5-10 kilometer och när renarna hade betat av området förflyttade man sig till ett nytt område.  
Nu har jag upptäckt genom Lapp-namn i naturen och dess läge till varandra att de även har vandrat ända ned till Lappkärrsmossen i Ramnäs socken. I Grangärde sn i Dalarna finns det 2 lappuppgifter i kyrkoböckerna och i Söderbärke sn 3 uppgifter (alla 1700-tal). I Söderbärke finns det två lappnamn i naturen och den sydligaste - Lappkullen - ligger i hörnet till Malingsbo och Skinnskattebergs sockner. Nästa lappnamn söderut är Lappkullen strax öster om Skinnskatteberg och därefter Lappkärrsmossen. De vandrande skogsamerna har troligen vandrat öster om sjöarna Storsjön och Övre och Nedre Vättern i Skinnsberg och stannat där i cirka 4 veckor och därefter vandrat genom Gunnilbo socken till Lappkärrsmossen, strax norr om Usträngsbo i Ramnäs socken. Nu undrar jag om någon har sett någon eller några lappnamn i kyrkoböckerna i Skinnskattebergs sn.  
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

285
Gunnilbo / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-03-04
« skrivet: 2002-04-26, 14:03 »
Hej!
Under 16-1700-talet vandrade olika skogssamegrupper i Dalarna och Gästrikland på varje ställe uppehöll de sig i cirka 4 veckor med cirka 40-60 renar för 3 familjer. Renarna vallades runt lägret i en radie av 5-10 kilometer och när renarna hade betat av området förflyttade man sig till ett nytt område.
  Nu har jag upptäckt genom Lapp-namn i naturen och dess läge till varandra att de även har vandrat ända ned till Lappkärrsmossen i Ramnäs socken. I Grangärde sn i Dalarna finns det 2 lappuppgiter i kyrkoböckerna och i Söderbärke sn 3 uppgifter (alla 1700-tal). I Söderbärke finns det två lappnamn i naturen och den sydligaste - Lappkullen - ligger i hörnet till Malingsbo och Skinnskattebergs sockner. Nästa lappnamn söderut är Lappkullen strax öster om Skinnskatteberg och därefter Lappkärrsmossen. De vandrande skogsamerna har troligen vandrat öster om sjöarna Storsjön och Övre och Nedre Vättern i Skinnsberg och stannat där i cirka 4 veckor och därefter vandrat genom Gunnilbo socken till Lappkärrsmossen, strax norr om Usträngsbo i Ramnäs socken. Nu undrar jag om någon har sett några lappnamn i kyrkoböckerna i Gunnilbo sn.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

286
Gustav Adolf / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-08-12
« skrivet: 2002-04-24, 15:35 »
I Gustaf Adolf sn finns det en hel del lapp-namn i naturen.  
 
Lappmossen, Gustaf Adolf sn, 18 km NNO om Geijersholm.  
Lappmossåsen, Gustaf Adolf sn, 18,7 km NNO om Geijerholm.  
Lapptjärnen, Gustaf Adolf sn, 11,3 km öster om Geijersholm.  
Lapptjärnen, Gustaf Adolf sn, 8,2 km NNO om Geijersholm.  
 
I hälsingesocken Segersta finns det en uppgift från 1699 Dock besvärade sig pastor högeligen över lappar och andre oförskämde tiggare,  
vilka fara i stora hopar, komne från Värmelands Dal  
 
Mycket tyder på att skogssamer från Dalarna vandrade ned till Gustafs socken, eftersom det finns så många lappnamn i naturen. Nu undrar jag om någon har sett några Lappnamn i kyrkoböckerna och var mer exakt lappnamnen finns i naturen.
Uppgifter om dessa namn kommer från CD:n Ortnamn.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

287
Norrbo / Äldre inlägg (arkiv) till 31 oktober, 2010
« skrivet: 2002-04-24, 15:24 »
Hej!  
 
Jag undrar om någon har funnit några Lappnamn i kyrkoböckerna i Norrbo socken. I Gävleborgs passregister finns uppgift om att Mårten Klementss Snlp m hu Lisa Olofsd o ett litet barn Norrbo sn Ua Sthlm s 316
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

288
Arbrå / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-30
« skrivet: 2002-04-24, 15:21 »
Hej!  
 
Jag undrar om någon har funnit några Lappnamn i kyrkoböckerna i Arbrå socken. I Gävleborgs passregister finns uppgift om att piga hos Nils Nilsson snlp säja renar Arbrå sn-Sthlm 1784 s 173
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

289
Ockelbo / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-03-28
« skrivet: 2002-04-24, 15:18 »
Hej!  
 
Jag undrar om någon har funnit några Lappnamn i kyrkoböckerna i Ockelbo socken. I Gävleborgs passregister finns uppgift om att Jakob d:o snlp m hu o 2 drängar att sälja renar Ugglebo ”sn” Ockelbo Ua o Sth (år?)
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

290
Hamrånge / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-08
« skrivet: 2002-04-24, 15:15 »
Hej!  
 
Jag undrar om någon har funnit några Lappnamn i kyrkoböckerna i Hamrånge socken. I Gävleborgs passregister finns uppgift om att Mårten Mattsson snlp m hu o son förs (lappkorgar) Hamrånge sn Ua o Sthlm m lappkorgar 1782 s 315  
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

291
Rengsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-04-24
« skrivet: 2002-04-24, 15:07 »
Hej Lars!
 
Jag undrar om du har funnit några Lappnamn i kyrkoböckerna i Rengsjö socken. I Gävleborgs passregister finns uppgift om attn Aron Aronsson sockenlapp m hu Brita Jakobsd och sys Lena Andersd Engsjö sn t Sthlm 1781 s 330
Hälsningar Jouni Tervalampi

292
Tärna / Äldre inlägg (arkiv) till 10 januari, 2005
« skrivet: 2002-04-18, 14:43 »
Hej Anders!
Jodå! Det fanns flera skogssamiska familjegrupper i Dalarna och Gästrikland som vandrade runt i Dalarna, Västmanland, Uppland och Gästrikland på 1700-talet. Ur Passjournaler från Gävleborgs län från 1700-talet finns det flera uppgifter att olika samer skulle fara Distingmarknaden i Uppsala och till Stockholm för att sälja levande renar. Det finns även uppgifter i Tärnas socken närhet där vi träffar på dem (och de har troligen bott vid Lappberget och Lapphällarna för här ligger det närmaste Lappnamnet). År 1765 for en tysk genom Uppland och vid Härvsta mötte han tre samer som var på jakt och alla bar på varsin bössa. I dödboken den 17 februari 1804 i Hedesunda socken kan vi läsa att lappmannen Lars hade dött vid ett fall utför trappa under ett besök i Sala.
  Ort- och naturnamn har en stark tradition. Idag finns det namn som är över 2000 år gamla som t.ex. Tuna och Ullvi. Vi betyder helig plats och Ullvi betyder solguden Ulls heliga plats . Nerthus, Skade och Ull dyrkades från århundrade före Kristus till mitten av 500-talet.  
  De naturnamn vi finner med förleden Lapp ska man koppla till samer Det finns flera exempel på detta: I dopboken den 29 jan 1688 från By socken i Dalarna bodde de samiska föräldrar i en lappkoja (lappkåta) norr om sjön Rossen och vad finner vi på den Gröna Ekonomiska kartan norr om sjön Rossen om inte Lappberget. I dödboken från den 13 jan 1778 i Söderbärke socken står det  Lisa Hansdotter även kallad Lapp-Lisa. Född 1703, 25 januari, Nybygget af Lapp-folk i Norrbärke socken i Dalarna. Vad finner vi inte på den ekonomiska karta om inte Lappberget strax intill Nybygget.  
  Det kan finnas enstaka Lappnamn som har en annan bakgrund och Lapphällarna och Lappberget i Tärna socken kan ha den förklaring som du har uppgett. Eftersom det inte finns några Lappnamn i kyrkoböckerna. Skogssamerna var ju nomader och de ända spåren efter dessa skogssamer är uppgifter i kyrkoböcker efter 1685 när barnen döptes, när samer gifte sig och när de dog och arkeologiska spår. Personligen tror jag att det var här skogssamer bodde när de skulle besöka Sala, fast de inte syns några spår efter de i kyrkoböckerna, men det kan finnas spår efter deras eldstäder vid Lappberget och Lapphällarna, likande den jag fann vid Lappmarken utanför Västerås (se http://hem.passagen.se/terven/Samer.html ) Några arkeologiska specialinventeringar vid Lappnamn har ännu inte gjorts i de fyra tidigare uppräknande länen.
 
  Samelägren låg alltid utanför städerna och byarna, dels beroende på deras renar och  
att de var hatade av vissa svenskar. Samer som besökte Avesta hade sitt läger vid  
Lappmarken vid Vansjön. De som besökte Hedemora och kom från västra sidan Dalälven hade sina läger vid Lappberget i Norrbärke eller vid Lappmyran i Hedemora socken och de som kom från den östra sidan hade sitt läger vid Lappberget på andra sidan sjön Hovran. De som besökte Grängesberg bodde antingen vid Lappudden vid Södra Hörkens strand eller vid Lappamossen vid sjön Norra Hörken. Eller också vid Lapptjärnen eller vid sjön Haggen i Grangärde socken. När skogssamerna kom till Västerås så slog de läger vid Lappmarken vid Vångsta 8 km väster från Gamla Torget (Bondtorget) och Nya Torget (Fiskartorget) i Västerås.

293
Dödad av rovdjur / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-05
« skrivet: 2002-04-12, 13:47 »
Björnjakt förr tiden gick till så att man mitt i vintern väckte björnen i sitt ide. Björnjägarna stod utanför med björnspjut och gevär. Det finns fler upgifter än  den från Svaningen i Frostviken, Jämtland år 1902 och finnen från Los. Dessa två:
  Hedemora Björn 1758 d. 23 mars sköts en björn av lapparna på Presthytte mark vid sjön Ramsen. Björnen var af ovanlig storlek, helt svart och höll i vikt 1 1/2 Lisp. Huden 15 qvarter.
F:1  Gnarp. 1783. Sockenlappen Thomas Andersson  född 1730 i dec. uti Ångermanland och Bjertrå sn.
Far: Anders Sjuhlsson och mor Anna Olsdtr. Gifte sig 1758 med Margeta Thomasdtr. Haft 8 barn. 3 söner, 5 flickor. Varit sjuklig och klen uti lungsot,sedan han blivit riven av en björn. Fick blodstörtning 1 jan. Dog den 15 jan.
  Märk att alla händelser om björn har skett på vintern. Abraham Hülphers nämner på 1700-talet att det var lappar, finnar och vissa bönder som anlitades som björnjägare.  I stora boken Dalarna sid 153 finns fyra målningar om hur björnjakten gick till på 1800-talet. bl.a. där björnen kommer ut ur sitt ide och en jägare står med ett björnspjut framför björnen och en annan står skjutklar med sin bössa.  
Hälsningar Jouni Tervalampi

294
Kumla / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-12
« skrivet: 2002-04-10, 09:01 »
Hej!
 
8,8 km öster om Kumla kyrka, någonstans i Tärna sn, ligger Lapphällarna. På 1600-1700-talet vandrade en grupp skogssamer ända ned till Heby och Salatrakten. Jag undrar om någon har sett några eller någon Lapp i kyrkoböckerna i socknen.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

295
Tärna / Äldre inlägg (arkiv) till 10 januari, 2005
« skrivet: 2002-04-10, 08:54 »
Hej!
 
På 1600-1700-talet vandrade en grupp skogssamer
och ända ned till Tärna sn för i socknen finns Lapphällarna. Jag undrar om något har sett några eller någon Lapp i kyrkoböckerna i socknen.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

296
Ramnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-04-10
« skrivet: 2002-04-10, 08:37 »
Hej Ramnäsbor!  
 
På 1600-1700-talet vandrade en grupp skogssamer mellan Falutrakten och ned till Norrbärke och Söderbärke och där har jag funnit lappar i dop- och dödsböckerna. I med upptäckten att det finns ett lapp-ortnamn i Ramnäs sn, vilket innebär att de har vandrat ända ned till Ramnästrakten, och då undrar jag om något har sett några eller någon Lapp i kyrkoböckerna i socknen.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

297
Ramnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-04-10
« skrivet: 2002-03-27, 12:48 »
Hej Bo!
 
Tack för hjälpen. Snyggt med den inlagda kartan.
Det gör den ännu lättare.
 
Hälsningar Jouni

298
Ramnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-04-10
« skrivet: 2002-03-27, 11:41 »
Hej Ramnäsbor!
 
Vet någon var Lappkärrsmossen ligger, 8,8 km väster om Ramnäs, enligt CD:n Ortnamn. Jag tittat i Gula Ekonomiska kartan men ej funnit platsen.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

299
Hej!
Jag håller på att skriva en bok omDen försvunna skogssamekulturen i Västmanland,Uppland, Dalarna, Gästrikland och Hälsingland. Det verkar som jag får ta med Värmland också. I Värmland finns det en hel del lapp-namn:
Lappåsen, Gåsborn sn, 7,5 km SO om Lesjöfors.
Lappmossen, Gustaf Adolf sn, 18 km NNO om Geijersholm.  
Lappmossåsen, Gustaf Adolf sn, 18,7 km NNO om Geijerholm.
Lapptjärnen, Gustaf Adolf sn, 11,3 km öster om Geijersholm.
Lapptjärnen, Gustaf Adolf sn, 8,2 km NNO om Geijersholm.
Lappnäs, Sunne sn, 8,5 km N om Sunne.
Lappnäsudden, Sunne sn, 8,6 km om Lysvik
Lapphedtorp, Dalby sn, 1,1 från Likenäs
 
I hälsingesocken Segersta finns det en uppgift från 1699 Dock besvärade sig pastor högeligen över lappar och andre oförskämde tiggare,
vilka fara i stora hopar, komne från Värmelands Dal
 
I Petrus Magni Gyllenius från Ölme. I hans  dagbok den 5 juli 1637 står det: Och tå iagh kom til Lixååsen mötte migh någre lappefinnor, som förde medh sig 7 styckon reenar.
 
Nu undrar jag om någon har sett lappnamn i kyrkoböckerna i från Värmland?
 
Hälsningar Jouni Tervalampi e-mail: tervalampi@hotmail.com

300
Grangärde / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-08
« skrivet: 2002-03-14, 08:38 »
Hej Torbjörn!
 
Det stämmer nog, att det står Hagge.
 
Tack för hjälpen!

301
Grangärde / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-08
« skrivet: 2002-03-13, 15:08 »
Hej!
 
Finns det någon plats som heter Bagga eller liknande i Grangärde socken. Uppgiften är från 1700-talet, så det är en svårläst text.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

302
Allmänt / Lapp-kungen Lars Torkelsson, år 1621
« skrivet: 2002-02-26, 14:30 »
I 1649 års jordebok för Västerbotten (Kammararkivet) fol 153 Jämptelandz Lappar under Hammardalsfjällen skattade lapparna Tomas Larsson (länsman), Lars Torkelsson, Torkel Larsson, Jon Klementsson, Anders Nilsson och Olof Olsson.  
Uppgifter är hämtade ur K.B. Wiklund Huru länge det funnits lappar i Jämtland och Härjedalen, Fornvårdaren

303
Hej!
Är det någon som vet var Jahan (Johan) Skaffares bodde i Västerås, eller i dess grannsocknar. Hans namn finns från en dom från Västerås stifts dombok 1626.
Hälsningar Jouni Tervalampi

304
Barva / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-07-05
« skrivet: 2002-01-24, 15:50 »
Hej!
På den Gröna ekonomiska kartan finns ortnamnet Barva-Lappen. Vet någon bakgrunden till ortnamnet.
Hälsningar Jouni Tervalampi

305
Hej! Är det någon som känner till samen Oluff (Olof) Pärsson från Torne Lappmark. Han levde 1626, enligt en uppgift från Västerås stift. Om han finns på några skattelistor eller liknade. Hälsningar Jouni Tervalampi/Västerås

306
Allmänt / Lappfolk i Nora, Uppland(U)
« skrivet: 2002-01-03, 12:42 »
Hej Lasse!
 
Ja, det intresserad mig väldigt mycket! Jag vet en del om hennes släktkrönika. Just nu är jag på biblioteket. Jag ska senare gå igenom mitt material, så återkommer jag senare.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

307
Hej!
 
Jag söker alla uppgifter som finns om lappar (samer) i Uppland, ortnamn, lapp-namn ur kyrkoböcker, övrig litteratur m.m.
När det gäller kyrkoböckerna så har jag de flesta uppgifterna om lappar  från socknarna Harbo, Huddunge, Nora och Östervåla.(Jag känner inte överhuvudtaget till att det skulle finnas några fler lappar förutom dessa socknar. Gör det skulle jag gärna vilja veta det).    
 
I Gävleborgs läns passregister finns det uppgifter att lappar besökte Uppsala och Stockholm för att sälja varor. Detta innebär att när de besökte t.ex. Uppsala Distingmarknad bör de ha slagit läger utanför Uppsala.
På 15-1600-talet förde svenska kungar ned levande renar till Stockholm och Uppsalatrakten för att skapa renfarmar. Dessa renfarmar fick lapportnamn.  
 
Det finns två platser som jag inte känner till bakgrunden till: Väster om Bredsund och jag tror att platsen tillhör Häverö socken finns ortnamnen Lapp och Lappsjön och är det någon som känner till bakgrunden till dessa namn. Strax norr om Angarnsjön finns ortnamnet Lappdal som tillhör Karby socken (tror jag). Samma sak där, är det någon som känner till bakgrunden till ortnamnet.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi/Västerås

308
Finnbosättningar / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-11-30
« skrivet: 2001-11-19, 12:37 »
Hej Björn! Jättetack för dessa upplysningar. Hälsningar Jouni Tervalampi

309
Allmänt / Norra Sveriges samer
« skrivet: 2001-10-29, 11:47 »
Hej Ulf Stefan!
 
Tack för hjälpen och att de finns på mikrokort och en del på nätet gör det genast mycket enklare för mej.
 
Hälsningar Jouni

310
Allmänt / Norra Sveriges samer
« skrivet: 2001-10-15, 15:05 »
Söker uppgifter om Lappskattelängder före 1700 från Jämtland till Kolahalvön. Tips på källitteratur,mikrokort, eller vilka arkiv man ska söka i

311
Efterlysningar / Lapp, Lappalainen_
« skrivet: 2001-10-05, 13:58 »
Söker uppgifter om alla Lapp, Lappalainen eller liknande stavningar i Finland före 1650. Även tips på källitteratur, skattelängder m.m.

312
Finnbosättningar / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-11-30
« skrivet: 2001-07-23, 12:24 »
Hej Östh!  Dina teorier stämmer bra. Det tror jag också! När det gäller Vittebärn, så tror jag att ändelsen bärn ursprungligen har varit tjärn d.v.s. Vittatjärn. En finsk-svensk ortblandning. Ursprungligen har det nog hetat Vitalampi.  Hälsningar Jouni Tervalampi

313
Grythyttan / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-09-13
« skrivet: 2001-07-18, 11:47 »
I tidskriften Finnmuren förr och nu Nr 1 1994 finns en uppgift om en Lappe Tomas som nämns från en längd från 1620 boende i Sicketorpet (Sirsjön) i Grythytte socken. Är det någon som känner till om Lappe-Thomas, eller mer om denna uppgift och var den är hämtat ifrån.  
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

314
Efterlyser lappar i dalastäder ur kyrkoböckerna:
Lapplägren låg alltid utanför städerna.De lappar som besökte Avesta hade sitt läger vid Lappmarken vid Vansjön. De som besökte Grängesberg bodde vid Lappamossen vid Södra Hörkens strand och de som besökte Hedemora marknad bodde på andra sidan sjön Hovran vid Lappberget. I från Falun har jag några Lapp-namn men finns det något Lapp-ortnamn utanför Falun?
Hälningar Jouni Tervalampi  tervalampi@hotmail.com

315
Rämmen / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-10-01
« skrivet: 2001-07-14, 12:24 »
Lappar i Rämmen socken.
Nordöstra delan av socknen gränsar mot dalasocknarna Äppelbo, Nås och Säfsen och här har man funnit uppgifter om Lappar i kyrkoböckerna eller skriftliga uppgifter. Är det någon som har sett Lapp-namn i kyrkoböckerna i Rämmen?
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

316
Finnbosättningar / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-11-30
« skrivet: 2001-07-14, 12:19 »
Fann en ny uppgift i Bergslagen i ord och bild, Vinternummer 1947-48 i artikeln Om finnar i äppelboskogen Joen Larsson indentisk med Jugga fick enligt protokoll i Kopparbergs läns dombok tillstånd att bebygga Skärfjället som på finska hette Juva i januari 1670. är det någon som vet när Joen Larsson var född och när han dog. Hälsningar Jouni Tervalampi

317
Finnbosättningar / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-11-30
« skrivet: 2001-07-13, 14:59 »
lampi betyder tjärn d.v.s. en liten sjö. Mustalampi betyder Svarttjärnet och Korpilampi betyder Skogstjärnet.  P.S: Mitt efternamn -Tervalampi - som min farfar tog betyder tjärtjärnet (Terva=tjära) och det finns 1000-tals ortnamn i Karelen och i Finland och två i Sverige Tarvalamm i Säfsen finnmark och ett i Hälsingland. Hälsningar Jouni Tjärtjärnet Tervlampi

318
I tiskriften Finnmuren förr och nu Nr 1 1994 finns en uppgift om en Lappe Tomas som nämns från en längd från 1620 boende i Sicketorpet (Sirsjön) i Grythytte socken. Är det någon som känner till om Lappe-Thomas, eller mer om denna uppgift och var den är hämtat ifrån.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

319
Finnbosättningar / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-11-30
« skrivet: 2001-07-09, 11:46 »
Finnen Juga från Thyen i Säfsen socken, Dalarna    I Fredik Reinhold Arosenius bok Beskrifning öfver Provinsen Dalarne i Säfsen socken 1867 under rubriken Fornminnen och Sägner finns han omnämnd. Är det någon som vet om han var en verklig person?   Hälsningar Jouni Tervalampi

320
Finnbosättningar / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-11-30
« skrivet: 2001-07-07, 12:03 »
Hej Ulf! Tack för uppgifterna. Var inne och tittade på din hänvisning och fann det mesta jag sökte. Om jag minns rätt nämner Arosenius i Säfsen socken en finne som kallas Jugga. Har han existerat? Hälsningar Jouni Tervalampi

321
Finnbosättningar / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-11-30
« skrivet: 2001-07-05, 12:31 »
Fredik Reinhold Arosenius skriver i sin bok Beskrifning öfver Provinsen Dalarne i Säfsen socken 1867 under rubriken Fornminnen och Sägner om finnen Lars Jonsson: Den första finnen, som byggde vid Mellan...., hette Lars Jonsson och inflyttade hit från Nordmarken i Vermland. är det någon som vet om han var en verklig person? När han då levde? Hälsningar Jouni Tervalampi  tervalampi@hotmail.com

322
Hej Solveig!
Nu blev jag mycket intresserad. Så vitt jag känner till så har man inte skrivit någon arkeologisk rapport om Lapphyttan. Känner du till mer om detta. Framför allt om härdfynden från 1700-talet om det finns något karta över utgrävningsområdet där dessa härdar finns utplacerade. Eller, om du vet vem jag ska ringa och prata med. Detta skulle inbära de första arkeologiska fynden som bekräftar om samernas närvaro i Västmanland.
Hälsningar Jouni.
P.S. I Huddunge har det funnits en sockelapp. I Nora har det både funnits vandrande skogssamer och sockenlappar. Sockenlapparna installerades i socknarna kring Dalälven först i slutet av 1780-talet. Det var en händelse i Dalarna på 1780-talet som tvingade skogsamer och sockenlapparna i Dalarna att de överhuvudtaget inte fick äga några renar och tvingades att bli bofasta.

323
Hej Solveig!
Det kan finnas fler lapp-namn i Kyrkoböckerna. Jag har bara gått igenom dessa:
Karbenning C:2 Födda 1736-72. Vigda 1736-71 Döda 1736-64:
Norberg C:5  Födda 1759-1772 Vigda 1759-81.
 
Hej Åke!
Jag har inte funnit att någon Mårten i Västmanland, Dalarna, Gästrikland eller Hälsingland har fött någon barn vid namnen Anders eller Gustaf vid den här tidpunkten. Med reservation har jag många socknar kvar att gå igenom framför allt i Dalarna och Hälsingland.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

324
Hej Solveig
 
Det är inte en familj som har bott vid Lapphyttan. Från Södra och Norra Barken sträcker Lapp-ortnamn i östlig-västlig riktning.  Lapphyttan och Lappdammen vid Norberg [Karbennings socken], Lappmarken, strax nordväst om sjön Vansjön, i Folkärna socken och Brovallen i samma socken och Lappabacken, mitt emellan Långheden och Storsjön, i Möklinta socken och vidare bortom sjön Hallaren vid Nora och Huddunge socknar.  Här vandrade olika små skogssamiska familjer mellan dessa Lapp-läger. De få spåren efter dessa skogsamefamiljer finner vi i Kyrkoböckerna när de dog eller födde sina barn när de besökte lapplägret Lapphyttan. Det finns ingen uppgift att Karbenning eller Norberg skulle ha haft en sockenlapp. Jag har funnit två Lapp-namn  i Kyrkoböckerna från Karbenning och Norberg.    
Karbennings socken 6 oktober 1750  Lappman Mårten Jons son Mårten,------ 6 veckor o 5 dagar [gammal].
Norbergs socken 26 mars 1772  Ingne. Lappmannen Thomas Nilsson med Sigrid Mårtendr. Föddes af 26 marti, och döptes. Lappm. Maths Mathson med --------- Anna Mårtensdr. Lappm. Jonas Jönsson och pigan Sigrid Nilsdotter.
Jag har en liten kort levnadsbeskrivning av Mårten Jonsson och hans hustru Lena Larsdotter om du vill ha den!
Hälsningar Jouni Tervalampi

325
Hedemora som var Dalarnas äldsta stad hade två marknader; höstmarknaden den 29 september och den stora vintermarknaden den 25 januari. Västerås hade också två stora marknader; sommarmarknaden den 1 juli och höstmarknaden - Mormässomarknaden - den 1 september. Sala hade sin höstmarknad den 4:e lördagen i september. För skogssamer, och senare sockelappar, från norra Västmanland, Dalarna och Gästrikland var dessa marknader betydelsefulla för deras försörjning. De vandrade efter landsvägen som till stor del följde Badelundaåsen ned till Västerås. När skogssamerna vandrade var de några personer, två-tre familjer där renarna användes som bärdjur och bar tält, föremål till försäljning, husgeråd  m.m.  
   Under färdvägen till och från Västerås marknad dog och föddes samer. På väg till Västerås sommarmarknad den 1 juli dör den gamle Jon Månsson en försommardag i maj 1739. Han begravdes vid Romfartuna kyrkogård. På väg till Västerås höstmarknad Mårmässo-marknaden 1739, som hölls den 1 september, får sameparet Pährsdotter-Schiulsson från Torsåker i Gästrikland tillökning.  Det är deras dotter Ciciella som föds och dopet sker den 20 augusti 1739 i Västerfernebo kyrka.  
 
 När samerna besökte Hedemora så bodde de på andra sidan sjön Hovran. Här finns   namnen Lappberget och Rensberget. Här samlades olika samefamiljer. När samerna besökte Västerås marknad så bodde de också utanför staden. De slog läger vid Lappmarken vid Vångsta i Dingtuna socken. Den äldsta kända nedteckningen där vi vet att samer besökte Västerås marknad är en uppgift från Dingtuna dopbok från den 8 september 1643: Jacob. Lars Pålssons lappebarn. Faddrar: Påvel Pålsson lapp, Abram Persson lapp, Malin Nilsdotter i Ytterhälla, Ingrid i Ytterhälla.  
  De vandrade ned någonstans från  norra Västmanland-Dalarna-Gästrikland. Lars Pålssons gravida fru födde barnet strax efter ankomsten till Västerås marknad. Det är mycket ovanligt att man finner kristna samer vid den här tidpunkten.        
Frågorna är dessa: Är det någon som är hemma i Dingtuna socken , Tortuna socken, Västerås stadsförsamling och Sala stadsförsamlings kyrkoböcker och har stött på lappar? Finns det något lapp-ortnamn vid Sala? Norr om Tortuna kyrka finns ortnamnet Lappslätten. Är det någon som känner till bakgrunden till ortnamnet?
Hälsningar Jouni Tervalampi    E-post: tervalampi@hotmail.com

326
Tack Åke!
Hej!
Här är kompletterade uppgifter till Åke Pettersons Idenstams register:
Hedesunda:
8 juni 1829 Mårten Larsson. Lappman. Död i Ovansjö. Född 1763. 65 år
7 december 1852  Greta Olsdotter. Hustru till sockenlappen Eric Skoglund i Landa. Lungsot. Död och begravd i Hamrånge.  
8 december 1865   Brita Anette Skoglund piga i Landa, ogift. Smittkoppor och barnsbörd.  
8 december 1865  Johanna Margareta. Dotter till piga Brita Anette Skoglund i Landa. Smittkoppor.  
Österfernebo:
30 dec 1743  Anders. LappM ifrån Ofvansjö. Nils Nilsson H[ustru] Marg. Clements dr f[ödd] 28 [december]. Lapp  Nils Thomsson, Ingri Mattsdr. Nils Jonsson, Sigrid Mattsdr.
Tho. Jonss.
26 december 1772  Anders Juliusson. Lappman, drunknat i Hallaren uti Möklinta D[öd] 15/12 25 år gl. [gammal].
24 juni 1780  Lisa. Lappm B Jon Olssons och H[ustru] Carin Mattsdr. i  Österbor f. 20/6 ----.
Jon Olsson Öbor. Dr Olof Olsson i Öbor, H. Brita Larsdr i Rasbo, P. Brita Jonsdr. i Öbor.  
12 december 1811  Joh. Gustaf oäkta. Lapp-Pigan Margta Persdr i Alderhulten 25 år. Född och döpt i Årsunda. Faddrar: B. Jan Ollsson H. Margta Lars[dr]. B. Ol. Lars nol. Dottdr [Chersti] Jansdr. Pig. [Chersti] Larsdr. Årsunda och Nordanåker.
27 september 1815  Dorothea Margrta. Oäkta född 25 sept döpt 27 sept. Lapp-Pigan Margta Pehrdotter i Alderhulten. 29 år. Faddrar. Torp. Anders Pehrsson i Alderhult. dott. Brita Jonasdr. Sold. Al Lindh i Kåln:vreten Pig. Brita Larsdotter i Kåln:wreten.    
 
Hälsningar Jouni

327
Hej Åke!
 
Jag har överhuvudtaget inte känt till att det finns lappar i kyrkoböckerna i Bälinge, Harbo, Skuttunge och Tierp. Att de har rört sig så långt ned. Detta kan ha förståss ha ett samband med Distingmarknaden i Uppsala och eventuellt färder till Stockholm. I Väsmanland, efter Badelundaåsen, har jag funnit en del lappnamn  i socknarna efter Badelundaåsen. Och dessa ligger i närheten av Västerås två marknader i början av juli och i början av seeptember. Tack för de intressanta uppgifterna, ser framemot nya. Ett stort tack till Ingvar Idestam för hans arbete. Ska ta med hans uppgifter i källförteckningen. Vet du varför han samlade uppgifter om lappar?
Hälsningar Jouni

328
Hej Åke!
Ett jättetack för de spännande uppgifterna. Vad är Idestams register? Vilket Nora? Det i Västmanländs län, eller?  
Hälsningar Jouni Tervalampi

329
Allmänt / Hur vet jag att de är samer?
« skrivet: 2001-01-25, 15:23 »
Hej Karin!
Redan i början av 1800-talet slutade man att skriva in benämningen Lapp i kyrkoböckerna i flertal socknar. Alla fall i Dalarna, Gästrikland och Hälsingland. Det du får göra är att spåra din svärmors olika släktgrenar bakåt till 1700-slut för att säkert få veta om din svärmor har ett samiskt ursprung.
Hälsningar Jouni Tervalampi

330
Allmänt / Lappar - samer - i Hälsingland
« skrivet: 2001-01-19, 13:35 »
Hej Ellen!
Gärna alla lappar du kan finna. Jag har tidigare fått uppgifter om lappar från Gnarp från en person i hans databas. Men jag saknar den fullständiga texten, bl.a. vilka som var faddrar. Vilket är betydelsefullt just i forskningen om samerna. För där kan man se vilka som vandrade tillsammans.Sänder till dej med e-post, vilka uppgifter jag har.
Hälsningar Jouni Tervalampi
e-post: tervalampi@hotmail.com

331
Allmänt / Norra Sveriges samer
« skrivet: 2001-01-14, 14:18 »
Hej!
Nere i Dalarna finns det 2 främmande fåglar som verkar ha ett ursprung i Pite Lappmark.  
I födelseboken i Valbo sn, Gästrikland står det:
21 mars 1707   Lappmannen Johan Andersson  ifrån Pitfors son Anders. Nativitaly 21 mars. Baptism 23 mars.
Namnet Johan Andersson är det enda jag har funnit bland 100-tals lapp-namn i Dalarna, Uppland,Västmanland och Gästrikland. Jag funderar om familjen har besökt Distingmarknaden i Uppsala, som var i februari och på hemvägen Johans fru fött Anders.
I St. Skedvi Dopbok, Dalarna står det [Med reservation. Texten är svårtydd]:
24 januari 1713  Karin? Lappman Pär Nilssons Barn ifrå Piteå, Modren hustrun, Maria Pärsdotter. Wittnen: Lappmännen Olof Andersson og Lars Pärsson, Elisabeth Månsdr. från Myckelby, Kirsten Pärsdotter från .............. Född 24 jan. Döpt 28 jan.
Den äldsta uppgiften om Pär Nilsson och [Maria] är från Rättvik socken i Dalarna, då dottern Anna föds 17 juni 1704. Lars Pärsson är sonen som är född 15 april 1705 i Torsåker socken i Gästrikland.Det verkar som om familjen har vandrat ned till Dalarna-Gästrikland och blivit kvar här nere.Kvinnorna är inte samer utan sockenbor. Myckelby är en by St. Skedvi.    
Är det något som känner till namnet Johan Andersson, Pär Nilsson och Maria Pärsson?
Hälsningar Jouni Tervalampi/Västerås  
e-mail: tervalampi@hotmail.com

332
Finnbosättningar / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-11-30
« skrivet: 2001-01-04, 15:18 »
Hej!Efterlysning nr2.  är det någon som vet vilken finnfamilj som bodde vid Finnberga, Orkesta socken, Uppland.  Hälsningar Jouni Tervalampi

333
Aspeboda / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-26
« skrivet: 2000-12-28, 22:55 »
Hej!
Är det någon som har tillgång av avskrifterna från Aspeboda kyrkböcker 1-2: avskrifter. (1989). (Del 1: Födda 1661-1733 ; Del 2: Vigda 1661-1670, 1680-1735, döda 1661-1735, kommunionlängd 1684-1688 samt bänkbok slutet av 1600-talet.) och se om det finns några lappar i dessa.
Tack på förhand. Hälsningar Jouni Tervalampi/Västerås

334
Finnbosättningar / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-11-30
« skrivet: 2000-11-27, 19:59 »
Hej! är det någon som vet vilken svedjefinnfamilj som bodde vid Finnänget mellan sjöarna Grannäsen och St. öjungen i Alfta och Bollnäs socknar i Hälsingland. Hälsningar Jouni Tervalamp

335
Allmänt / Svedjefinnar
« skrivet: 2000-11-22, 00:50 »
Hej!
 
Är det någon som vet vem som bodde på Finnänget
mellan sjöarna Grannäset och St. Öjungen i Alfta-Bollnäs socknar
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

336
Allmänt / Sockenlappar i Ångermanland
« skrivet: 2000-11-22, 00:09 »
Hej Alexander!
 
En bra början är Christer Westerdahl bok Samer nolaskogs. En historisk introduktion till samerna i Ångermanland och Åsele lappmark.[1986] Kapitel 3 [över 30 sidor från olika orter].
 
Går att beställa som fjärrlån. Finns på 20-tal bibliotek i Sverige. Sök genom Libris.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

337
Hej Christer Rosebahr!
 
De benämns som lappmannen, Lappfolk m.m. i kyrkoböcker eller menar du vad de heter?  
Lapparna [samerna] rörde sig mellan olika socknar  
och rörelsemönstret förändrades vid olika tidskeden. De flesta av samerna kom från Svärdsjö-Sundborn socknar i Dalarna. Dessutom fanns det en grupp i Gästrikland. Det är därför man finner Svärdsjö-Sundbornlapparna i kyrkoböcker i norra Västmanland och Uppland och i andra socknar i Dalarna. I många socknar endast ett, två eller tre namn. Då namn man känner igen från Svärdsjö-Sundbornlapparna.  
I norra Västmanland och Uppland finns det i dessa socknar Harbo, Nora, Östervåla, Möklinta, Karbenning, Norberg, Romfartuna, Fläckebo och Västerfärnebo. I Dalarna Norrbärke, Söderbärke, By, Bjurås, Gagnef, Falun [Kristineförsamling och St. Kopparberg församling], Grytnäs, Hedemora,St. Skedvi,Svärdsjö, Sundborn, Vika, Säter, Torsång, Järna, Leksand, Rättvik, St Tuna, Nås och Grangärde, Aspeboda. Sammanlagt har uppgifter på cirka 20 uppgifter om lappar från Västmanland-Uppland 1680-1760-talet och cirka 90 från Dalarna från samma tidsperiod.      
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

338
Hej Fredrik!
 
Tack för de intressanta uppgifterna! Tittade i kyrkoboken för Nora, men jag fann ingen uppgift
om någon okänd lapp för 1685. Har du något datum?
 Ytterligare en uppgift från Nora:  
Döpta 13 maj 1686. Lapfolks Margeta
Döda: Under 26 maj står det 7 [juni?]Lappbarn Margeta
Hälsningar Jouni Tervalampi

339
Allmänt / Lappfolk i Nora, Uppland(U)
« skrivet: 2000-11-16, 14:48 »
Hej!
Jag har tittat i kyrkoböckerna för Nora och det står endast som Margareta uppger. Inget namn på någon av föräldrar och inga faddrar.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

340
Samesläkter A-Ö / Fjellner
« skrivet: 2000-11-06, 21:08 »
Hej Morgan!
Jag har tittat i Ingvar Svanbergs uppsats Sockenlappar. En etnologisk studie av bofasta samer och deras nomadiska förfäder i Mellansverige. Etnologiska institutionen, Uppsala1980 där nämns han bara att många av samerna och sockenlapparna tog typiska efternamn som Renlund och Renberg. Han hänvisar  till dessa noter gällande Anders Fjellner Alnö: A I:4  sidmarkering 216. C:2 sidmarkering 134, 211 och 227.
När det gäller Anna Stina [Solum] Fjellner gifte hon om sig när Anders Fjellner dog. Giftermålet var i Alnö kyrka den 7 december 1847 och hon gifte sig med Per Kämberg från Högsjö.
Jag har 100-tals uppgifter om skogssamer [lappar i kyrkoböcker] och sockenlappar från Västmanland till Ångermanland, så hör gärna av dig !    
Hälsningar Jouni Tervalampi

341
Hej!
Jag håller på att skriva en bok om Skogs- och fiskesamerna främst i Dalarna, Västmanland,
och Gästrikland. 1830 skrev Franz Craelius i sin Säfnäs-beskrivning att lappar förr vistades i Säfnäs socken. Dessutom finns det ortnamn som Lapptjärn och Lappåsen som också påminner om dessa lappar.  I flera av socknar öster om Säfsnäs i Grangärde, Norrbärke och Söderbärke har jag funnit lappar i kyrkoböckerna från 1700-talet.Vid sjön Södra Hörken finns namn som Lappudden och Lappamossen som spår efter dessa vandrande lappar. Nu undrar jag om någon har sett lappar i kyrkoböckerna från Ljusnarsbergs socken.

342
Hällefors / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-12-10
« skrivet: 2000-08-29, 21:53 »
Hej!
Jag håller på att skriva en bok om Skogs- och fiskesamerna främst i Dalarna, Västmanland,
och Gästrikland. 1830 skrev Franz Craelius i sin Säfnäs-beskrivning att lappar förr vistades i Säfnäs socken. Dessutom finns det ortnamn som Lapptjärn och Lappåsen som också påminner om dessa lappar.  I flera av socknar öster om Säfsnäs i Grangärde, Norrbärke och Söderbärke har jag funnit lappar i kyrkoböckerna från 1700-talet. Eftersom Hällefors är grannsocken till Säfsnäs i Dalarna, undrar jag om någon har sett lappar i kyrkoböckerna från Hällefors socken.

343
Filipstad / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-04-28
« skrivet: 2000-08-29, 21:49 »
Hej!
Jag håller på att skriva en bok om Skogs- och fiskesamerna främst i Dalarna, Västmanland,
och Gästrikland. 1830 skrev Franz Craelius i sin Säfnäs-beskrivning att lappar förr vistades i Säfnäs socken. Dessutom finns det ortnamn som Lapptjärn och Lappåsen som också påminner om dessa lappar.  I flera av socknar öster om Säfsnäs i Grangärde, Norrbärke och Söderbärke har jag funnit lappar i kyrkoböckerna från 1700-talet. Eftersom Filipstad socken är grannsocke med Säfsnäs i Dalarna,undrar jag om någon har sett lappar i kyrkoböckerna från Filipstads socken.

344
Säfsnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-01-23
« skrivet: 2000-08-29, 21:43 »
Hej!
Jag håller på att skriva en bok om Skogs- och fiskesamerna främst i Dalarna, Västmanland,
och Gästrikland. 1830 skrev Franz Craelius i sin Säfnäs-beskrivning att lappar förr vistades i Säfnäs socken. Dessutom finns det ortnamn som Lapptjärn och Lappåsen som också påminner om dessa lappar.  I flera av socknar öster om Säfsnäs i Grangärde, Norrbärke och Söderbärke har jag funnit lappar i kyrkoböckerna från 1700-talet. Nu undrar jag om någon har sett lappar i kyrkoböckerna från Säfsnäs socken.

345
Allmänt / Lappar - samer - i Hälsingland
« skrivet: 2000-08-27, 13:36 »
Hej Owe!
 
Tack för hjälpen!
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

346
Allmänt / Lappar - samer - i Hälsingland
« skrivet: 2000-08-22, 14:12 »
Hej Owe!
 
Nej, det faller inte utanför ramen. De äldsta sockenlapparna inrättades i början av 1730-talet och det var skogssamer som tvingades bli sockenlappar. Dessutom har jag upptäckt att skogssamerna vandrade även från norra Hälsingland ned till Dalarna och Gästrikland.
Har du mer upplysningar om änkan Margeta Jonsdotter?
Jag har uppgifter om två Margeta Jonsdotter: En Margeta Jonsdotter som var gift med lappen Johan Larsson i Järna socken, Dalarna. Där de står som faddrar 11 november 1729 och vars ursprung jag inte känner till!? Den andra Margeta Jonsdotter var gift med lappmannen Gunar? Andersson och de döpte sin son Lars den 24 september 1749 i Gnarps kyrka i Hälsingland.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi
 
P.S.  Efterlysningen gäller nu ALLA lappar som är födda före 1750 i hela Hälsingland. Även senare lappar är också välkomna [till de senare kapitlen i boken].

347
Skog / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-05-29
« skrivet: 2000-08-18, 16:35 »
Ur Upsala ärkestifts herdeminne 1845:
Jonas Rothling Skog. Född i denna socken och Lingbo. Stud. 1710. Pvgd 1721 till Commin. här. Död 8 Maj 1747. Gift med Margareta Lehrberg, dotter af Capitaine lehrberg och Margareta Gestrinius. Barn: Johan, Anders, 2:ne döttrar som dog i barndomen.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi/Västerås

348
Allmänt / Lappar - samer - i Hälsingland
« skrivet: 2000-08-09, 19:20 »
Hej!
Jag håller på att skriva en bok om Skogs- och fiskesamerna främst i Dalarna, Västmanland och Gästrikland. Eftersom en del socknar i Hälsingland gränsar till Dalarna och Gästrikland och att skogsamerna vandrade med sina renar så bör samma namn även finnas i kyrkoböckerna i dessa hälsingesocknar. Vid Getryggen vid sjön Amungens östra sida i Alfta socken finns namnet Lappkojsholmarna.
 
Jag söker främst uppgifter om lappar före 1750-talet i Alfta, Bollnäs, Hanebo och Skog socknar: Jag undrar om dessa skogssamer har ett ursprung i Hälsningland. I Dingtuna socken i Västmanland näms några lappar från 1640-talet Lars Pålsson, Påvel Pålsson och Abram Persson. Från 1680-90-talet näms lappen Hindric Siulsson [Sjulsson] två gånger när han döper två av sina barn. Ett i By socken i Dalarna 1686 och det andra i Walbo socken Gästrikland 1692. Även namn på faddrar nämns: Anders Månsson, Margareta Sven Sjuls och Annika Marensdotter. Är dessa från Hälsingland? Har ni stött på dessa namn i de ovannämnda socknar.  
 
Hälsningar Jouni Tervalampi/Västerås

349
Hej Agneta!
 
Ja, det är riktiga samer. I Dalarna och Gästrikland har det funnits skogssamer där varje familj hade cirka 7-10 renar. I Gästrikland gick fyra familjer samman under vissa tidpunkter och drev renarna till olika betesmarker intill sjöar och myrar. De svenska kungarna på 16-1700-talet kände inte till att det fanns en skogssamekultur i Dalarna, Gästrikland och Hälsingland utan trodde att alla lappar nedanför Ångermanälven ursprungligen kom från Lappland. 1720 kom en ny förordning att försöka deportera alla lappar i Gästrikland, Hälsingland och Dalarna till Jämtland. Eftersom samerna var rörliga med sina renar misslyckades deporteringen av samerna förutom tre samefamiljer i norra Västmanland bestående av 13 personer år 1729. De fördes till fängelset i Gävle och därefter fördes de till Jämtland. Vissa människor upplevde att renarna förstörde åkrar och fågelmarker. I april 1757 klagade brukspatronen i Hofors Fredrik Petré att skogssamer med sina renar än någonsin tillförne kringstrukit de största i nejden befintliga skogar och alldeles ödelagt de härligaste fågel-, i synnerhet tjäderlekar.  Beslut fattades av skogssamerna skulle tvingas att bli bofasta och inte fick äga några renar. Varje socken skulle anställa en sockenlapp som skulle försörja sig genom att tillverka korgar av rötter och göra vissa tjänster; jaga vilddjur, avliva hundar, katter och hästar och andra obehagliga saker. Från att ha varit vandrade skogssamer tvingades de att bli tjänstejon åt svenskarna. Det är därför man finner sockenlappar i kyrkoböcker och det var i början ett etnisk och påtvingat yrke. Senare på 1800-talet finner man även svenskar som tog detta yrke.  
  Jag letar uppgifter om lappar i kyrkoböckerna och uppgifter på s.k. Lappnamn på kartorna och andra uppgifter för att se deras rörelsemönster och försöka finna deras ursprung. Det finns även skriftliga källor som en stor hop med Rehnar någon tid uppehållit i Rödmossa i Walbo.  
  Birka var norra Europas pälshandelsstad och de stora pälsjägarna var samerna ovanför Dalälven. Man har funnit flera samiska föremål t.ex. ett stort antal kammar i Birka med samisk ornamentik, tältnäverkåtor vid båtgravarna vid Vendel och Valsgärde och man har funnit en samisk allel vid ett skelett i båtgravarna från Tuna i Alsike.  
 
Hej Gunnar!  
 
Tack för uppgifterna om lapparna från Valbo. Nu börjar jag finna ett rörelsemönster bland lapparn i Gästrikland - Västmanland - Dalarna. Var in och tittade på din hemsida och det är ett enormt arbete du gör. Lycka till! Detta gör det lättare för att se vilka mikrokort jag ska beställa för att se vilka faddrarna är än att leta i blindo i mörkret.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi/Västerås
 
Jag har gått igenom eller fått hjälp med finna lappar följande socknar:
 
Österfernebo
Hedsunda
Torsåker
Ovansjö    
Valbo
 
Det jag är främst intresserad är lappar i Enånger och Årsunda socknar för att få en ännu klarare bild. Övriga socknar österut vet jag inte om de vandrade till?

350
Falu-Kuriren:  
Samer i Dalarna  29 augusti 1998. av Sven Hallerdal
Samer har funnits i hela Dalarna 29 augusti 1998. av Sven Hallerdal
Etnisk resning av samer i Dalarna [1730] 31 augusti 1998. av Sven Hallerdal
I spåren efter K E Forsslund 31 augusti 1998. av Sven Hallerdal

351
Hej!
Ni som är nyfikna om skogsamerna i Dalarna kan läsa 4 artiklar skrivna av Sven Hallerdal från 1998 i Falu-Kurirens arkivdatabas http://arkiv.falukuriren.se/xlibris/search_simpmain.html
Skriv in samer i rutan Fritext och ställ in årtalet 1998. Klicka på Sök
Ha en intressant lässtund!

352
Rättvik / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-09-22
« skrivet: 2000-07-31, 19:06 »
Den 26 januari 1741 i födelseboken från Ovansjö socken  står detJonas. Lappman ifrån Svärdsjö Mats Larsson. Hustru Sigrid Mårtensdotter. Faddrar: Nils Thomsson ifrån Swerdsiö, Hindr. Mårtensson ibid,Hindric Nilsson från Rättwik, samt deras hustrur Ingrid Matsdotter, Anna Hindricsdotter, Marg. Andersdotter.
 
Är det någon som har stött på denne Hindric Nilsson från Rättvik socken. Eventuellet bodde han vid Lappkojsholmarna, Getryggen vid sjön Amungens östra sida.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi/Västerås

353
Alfta / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-04-24
« skrivet: 2000-07-31, 19:06 »
Den 26 januari 1741 i födelseboken från Ovansjö socken i Gäsatrikland står detJonas. Lappman ifrån Svärdsjö Mats Larsson. Hustru Sigrid Mårtensdotter. Faddrar: Nils Thomsson ifrån Swerdsiö, Hindr. Mårtensson ibid,Hindric Nilsson från Rättwik, samt deras hustrur Ingrid Matsdotter, Anna Hindricsdotter, Marg. Andersdotter.
 
Är det någon som har stött på denne Hindric Nilsson från grannsocken Rättvik  i Dalarna. Eventuellet bodde han vid Lappkojsholmarna, Getryggen vid sjön Amungens östra sida. Eller har ni eventuellt sett andra Lappar från socknen i kyrkböckerna
 
Hälsningar Jouni Tervalampi/Västerås

354
Hej!  
 
Jag håller på att skriva en bok om Skogs- och fiskesamerna främst i Dalarna, Västmanland,och Gästrikland.  
Eftersom jag har funnit en del lappar i grannsocknarna Söderbärke och Norrbärke undrar jag om någon har sett Lappar i kyrkoböckerna från Ljusnarsberg.  
 
 
Jag har sett den finska lappen ovan:
Eskil Persson Lapp, torpare i Eskils torp, f. c:a 1610 i Finland, d. 1698 i Ställberg  
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

355
Malingsbo / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-04-02
« skrivet: 2000-07-27, 15:44 »
Hej!
 
Jag håller på att skriva en bok om Skogs- och fiskesamerna främst i Dalarna, Västmanland,och Gästrikland.  
  Eftersom jag har funnit en del lappar i grannsocknarna Söderbärke och Norrbärke undrar jag om någon har sett Lappar i kyrkoböckerna från Malingsbo.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

356
Hej!
Jag håller på att skriva en bok om Skogs- och fiskesamerna främst i Dalarna, Västmanland,
och Gästrikland. Det ovanför gäller inte längre, har funnit en del uppgifter.  
  Har funnit lite mera detaljerade uppgifter där det ska ha funnits Lappar i kyrkoböckerna i Dalarna:
Floda KyA C:5  1776-1842
Nås KyA C:3  1776-1809
Järna KyA C:3  1776-1809
Leksand KyA  1752-1766
Mora KyA C:4  1642-1713
Gagnef  KyA C:2  1727-1752
Bjursås  KyA  C:5  1744-1759
Sundborn  KyA C:2  1685-1774.
Svärdsjö KyA C:2 1701-1752
Svärdsjö KyA C:3 1753-1800

357
Möklinta / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-09-28
« skrivet: 2000-07-08, 17:04 »
Jag håller på att skriva en bok om Skogs- och fiskesamerna främst i Dalarna, Västmanland,
och Gästrikland. Fann under Vigda  2 november 1718 Lappdrängen Anders Hindersson och Lappqiannan Märta Pålsdotter. Är det någon som känner till fler lappar i Dödboken eller Födda i Möklinta socken?

358
Hedesunda / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-01-16
« skrivet: 2000-07-08, 15:52 »
Jag håller på att skriva en bok om Skogs- och fiskesamerna främst i Dalarna, Västmanland,
och Gästrikland. Jag har gått igenom Dödboken för Hedesunda församling 1688-1916 och funnit en del lappar i socknen. Tydligen finns det många som har Hedesundaboken tänkte jag om ni kunde kontrollera dessa uppgifter och om ni har funnits andra lappar i Vigselboken och Födelseboken. Eftersom lapparna var ett rörligt folk så är det möjlig att uppgifterna inte stämmer. Jag är intresserad av, datum, föräldrarnas namn och faddrar.    
 
1763 skulle Mårten Larsson vara född.
Född 24 dec 1794. Magdalena. Dotter till lappman Mårten Larsson.
Född 1797. Magdalena. Dotter till lappman Jan Olsson.  
Född februari 1803. Olof. Son till lappman Mårten Larsson.  
Född 21 december 1815. Anna Charlotta. Dotter till Lappdotter Anna Mårtenson.
Född 1812.  Greta Olsdotter. Hustru till sockenlappen Eric Skoglund i Landa. Lungsot. Död och begravd i Hamrånge. 7 december 1852.
Fann även denna uppgift.  
Född 4 juni 1840.  Brita Anette Skoglund piga i Landa, ogift. Smittkoppor och barnsbörd. Död 8 december 1865. Är Brita dotter till Greta Olsdotter och Eric Skoglund?

359
Jag ska rätta mig själv. Mårten Larsson var son till sockenlappen Lars Mårtensson i Hedesunda socken 1765. Det fanns en sockenlapp som hette Mårten Larsson 1765 i Fernebo socken. Lars Mårtenssons dotter och Mårten Larssons syster, Helena Larsdotter var född i Svärdsjö. Om brodern var född i Svärdsjö också vet jag ännu inte?

360
Hej Stefan!
 
Fann en upplysning i Hedesunda Dödbok om en lapp som dött i Ovansjö: 1819-06-08 står det Född 1763. 65 år. Mårten Larsson. Lappman. Död i Ovansjö. Mårten Larsson var sockenlapp i Österfernebo.
I Ovansjö socken år 1757 var Thomas Jonsson sockenlapp och gift med Lisa Klementsdotter. De bodde troligen på de platserna du nämnde ovan
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

361
Västerfärnebo / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-11-01
« skrivet: 2000-07-04, 13:25 »
Peder!
 
Tack för hjälpen!
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

362
Jag håller på att skriva en bok om Skogs- och fiskesamerna i Värmland, Dalarna, Västmanland,
Gästrikland, Uppland och Närke. Dessa känner jag till, men inga uppgifter för övrigt.  
Söker uppgifter på alla Lappar i Gästrikland; födda, vigda och döda.
Är det någon som känner till:
1711-19 Måns Andersson Lapp, född i Ovansjö (X), drunknade i Fläck(ebo)sjön 13 maj, b. 18 ej, dess ålder är okunnig  
 
Dessa har varit sockenlappar i Gästrikland
Ovansjö 1757 Thomas Jonsson gift med Lisa Klementsdotter
Torsåker 1757 Jon Jonsson  gift med Sigrid Jonsdotter
 1765 Anders Andersson
Årsunda 1765 Lars Mattson
Hedsunda 1765 Lars Mårtensson  
Fernebo 1765 Mårten Larsson

363
Tack Torbjörn!
Varje liten uppgift om Lappar är betydelsefull för mej!
 
Tack för din uppgift, Stefan!
 
 Det stämmer att bland Svärdsjöfinnarna var det vanligt med namnet Hindersson. Jag har den utmärkta boken Svartnäsfinnarna [Gidlunds förlag 1993] av Nils Almegård.  
Svedjefinnsläkten Hindersson  
Hinrik Eskilsson: söner Lars född 1660. Olof född 1671. Olof gidter sig med Anna Michilsdotter i Svärdsjö kyrka 1 november 1701.
 
  Den 30 1730 skickades ett brev till den dåvarande svenske kungen. Detta brev undertecknades av sex lappmän på skogen emellan Sundborn och Swerdsiö Socknar wistande Anders Hindersson, Nils Andersson, Hindrich Mårtensson, Siuhl Hindricsson, Erich Hindersson, Matz Larsson
  Anders Hindersson är samme man som gifte sig i Möklinta år 1718. I en ny vädjan till kungen i juli 1730 nämner de om sina renar och att de ovannämda var av samma släkt:
Wi äro allenast sju karlar alla av en släckt. Bönderna ...willia oss och haffwa, efter det wij intet äro dem till last med något tiggande, utan oss af wåre Rehndjur...
I trakterna kring Svärdsjö-Sundborn har det funnits en svejdefinnsläkt och en renskötarsläkt Hindersson samtidigt.
   
Ytterligare en efterlysning:
Är det någon som känner till:
1711-19 Måns Andersson Lapp, född i Ovansjö (X), drunknade i Fläck(ebo)sjön 13 maj, b. 18 ej, dess ålder är okunnig  
som det står i Dödboken från Fläckebo socken i Västmanland

364
Ovansjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-03-22
« skrivet: 2000-07-02, 00:36 »
Är det någon som känner till:
 
1711-19 Måns Andersson Lapp, född i Ovansjö (X), drunknade i Fläck(ebo)sjön 13 maj, b. 18 ej, dess ålder är okunnig  
 
som det står i Dödboken från Fläckebo socken i Västmanland

365
Tack Marie och Göran!
Jag har de närmaste timmarna gått igenom hela databasen och inte funnit några fler Lappar.
Ett enormt bra arbete och jag fick flera spännade ideer till artiklar för framtiden. Får tacka för den spännade uppgiften Måns Andersson. Det blir ett spännade levnadsöde att skriva om. Vad gjorde här? Vem visste vad han hette?
 
Det var intressant uppgift jag fick av dej Göran. Lappalainen betyder lappen på finska. En finsk lapp som följde svedjefinnarna till Sverige. Spännande! Jag försökte att söka om honom på den finska databasen men famm inga uppgifter om honom. Troligtvist är han född för tidigt, gentemot vad de har lagt in i databasen.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

366
Norberg / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-11-10
« skrivet: 2000-07-01, 14:57 »
Söker uppgifter om Lappar som ska finnas i dessa kyrkböcker:
Jag håller på gå igenom dessa rullor under sommaren. Är det någon som redan har sett dessa Lappar?
 
Västerfärnebo KyA C4  Födda 1759-1810
Karbenning KyA  C:2    Födda 1736-1773  Vigda 1736-1771  Döda 1736-1764
Norberg  KyA  C:5  Födda 1759-1781  Vigda 1759-1781
Söderbärke KyA  Födda 1761-87
Grangärde KyA  Födda 1773-1794

367
Karbenning / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-07-14
« skrivet: 2000-07-01, 14:53 »
Söker uppgifter om Lappar som ska finnas i dessa kyrkböcker:
Jag håller på gå igenom dessa rullor under sommaren. Är det någon som redan har sett dessa Lappar?
 
Västerfärnebo KyA C4  Födda 1759-1810
Karbenning KyA  C:2    Födda 1736-1773  Vigda 1736-1771  Döda 1736-1764
Norberg  KyA  C:5  Födda 1759-1781  Vigda 1759-1781
Söderbärke KyA  Födda 1761-87
Grangärde KyA  Födda 1773-1794

368
Söderbärke / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-12-03
« skrivet: 2000-07-01, 14:51 »
Söker uppgifter om Lappar som ska finnas i dessa kyrkböcker:
Jag håller på gå igenom dessa rullor under sommaren. Är det någon som redan har sett dessa Lappar?
 
Västerfärnebo KyA C4  Födda 1759-1810
Karbenning KyA  C:2    Födda 1736-1773  Vigda 1736-1771  Döda 1736-1764
Norberg  KyA  C:5  Födda 1759-1781  Vigda 1759-1781
Söderbärke KyA  Födda 1761-87
Grangärde KyA  Födda 1773-1794

369
Västerfärnebo / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-11-01
« skrivet: 2000-07-01, 14:45 »
Söker uppgifter om Lappar som ska finnas i dessa kyrkböcker:
Jag håller på gå igenom dessa rullor under sommaren. Är det någon som redan har sett dessa Lappar?
 
Västerfärnebo KyA C4  Födda 1759-1810
Karbenning KyA  C:2    Födda 1736-1773  Vigda 1736-1771  Döda 1736-1764
Norberg  KyA  C:5  Födda 1759-1781  Vigda 1759-1781
Söderbärke KyA  Födda 1761-87
Grangärde KyA  Födda 1773-1794

370
Grangärde / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-10-08
« skrivet: 2000-07-01, 14:44 »
Söker uppgifter om Lappar som ska finnas i dessa kyrkböcker:
Jag håller på gå igenom dessa rullor under sommaren. Är det någon som redan har sett dessa Lappar?
 
Västerfärnebo KyA C4  Födda 1759-1810
Karbenning KyA  C:2    Födda 1736-1773  Vigda 1736-1771  Döda 1736-1764
Norberg  KyA  C:5  Födda 1759-1781  Vigda 1759-1781
Söderbärke KyA  Födda 1761-87
Grangärde KyA  Födda 1773-1794

371
Söker uppgifter om Lappar som ska finnas i dessa kyrkböcker:
Jag håller på gå igenom dessa rullor under sommaren. Är det någon som redan har sett dessa Lappar?
 
Västerfärnebo KyA C4  Födda 1759-1810
Karbenning KyA  C:2    Födda 1736-1773  Vigda 1736-1771  Döda 1736-1764
Norberg  KyA  C:5  Födda 1759-1781  Vigda 1759-1781
Söderbärke KyA  Födda 1761-87
Grangärde KyA  Födda 1773-1794

372
Söker uppgifter om Lappar som ska finnas i dessa kyrkböcker:
Jag håller på gå igenom dessa rullor under sommaren. Är det någon som redan har sett dessa Lappar?
 
Västerfärnebo KyA C4  Födda 1759-1810
Karbenning KyA  C:2    Födda 1736-1773  Vigda 1736-1771  Döda 1736-1764
Norberg  KyA  C:5  Födda 1759-1781  Vigda 1759-1781
Söderbärke KyA  Födda 1761-87
Grangärde KyA  Födda 1773-1794

373
Hallå Stefan!
Ja! Det är jag!
Jag misstänkte att det var du, för det är inte så många som heter Stefan Simander.
 
Jo, jag söker även från Jämtland, Medelpad,Ångermanland Hälsingland.  
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

374
Ingvar Svanberg nämner i boken Hästslaktare och korgmakare : resursutnyttjande och livsstil bland sockenlappar 1999 dessa lappar, tyvärr alla utan namn:  
En lappflicka född 1703 i Norrbärke socken
En lapppojke född 1708 i Vika socken
Flera lappspädbarn 1722 i Grytnäs socken
Flera döpta lappbarn under 1710-talet i Svärdsjö socken:
Flera döpta lappbarn under 1720-talet i Sundborn socken.
År 1724 slogs en lappkvinna ihjäl i Säter socken.
År 1720 dör en lappkvinna i Husby socken.  
 
Är det någon som kan hjälpa mig!

375
Skog / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-05-29
« skrivet: 2000-06-23, 00:13 »
Söker uppgifter Lappar.
Jag håller på att skriva en bok om Skogs- och fiskesamerna i Värmland, Dalarna, Västmanland,
Gästrikland, Uppland och Närke.  
By socken, Dalarna
 
I Dopboken 29 jan 1686 står det:
Henrik Sjulssons lappbarn föddes S:t Pauli dag om morgonen i deras lappkoja norr om Rossn.
Vittnen:
Anders Månsson lapp och hustrun Margareta Sven Sjuls, lapska, Annika Marensdotter, lappiga
Barnet hette Gunilla. Uppgifterna är hämtade från boken En dalasockens historia av Carl Larsson i By och han nämner att föräldrarna skulle komma från Skogs socken i Hälsingland.
 Är det någon som känner till släktleden till dessa?
 
Är det någon som har stött på andra Lappar i kyrkböckerna?

376
By / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-04-02
« skrivet: 2000-06-23, 00:11 »
Söker uppgifter Lappar.
Jag håller på att skriva en bok om Skogs- och fiskesamerna i Värmland, Dalarna, Västmanland,
Gästrikland, Uppland och Närke.  
By socken, Dalarna
 
I Dopboken 29 jan 1686 står det:
Henrik Sjulssons lappbarn föddes S:t Pauli dag om morgonen i deras lappkoja norr om Rossn.
Vittnen:
Anders Månsson lapp och hustrun Margareta Sven Sjuls, lapska, Annika Marensdotter, lappiga
Barnet hette Gunilla. Uppgifterna är hämtade från boken En dalasockens historia av Carl Larsson i By och han nämner att föräldrarna skulle komma från Skogs socken i Hälsingland.
 Är det någon som känner till släktleden till dessa?
 
Är det någon som har stött på andra Lappar i kyrkböckerna?

377
Söker uppgifter Lappar.
Jag håller på att skriva en bok om Skogs- och fiskesamerna i Värmland, Dalarna, Västmanland,
Gästrikland, Uppland och Närke.  
By socken, Dalarna
 
I Dopboken 29 jan 1686 står det:
Henrik Sjulssons lappbarn föddes S:t Pauli dag om morgonen i deras lappkoja norr om Rossn.
Vittnen:
Anders Månsson lapp och hustrun Margareta Sven Sjuls, lapska, Annika Marensdotter, lappiga
Barnet hette Gunilla. Uppgifterna är hämtade från boken En dalasockens historia av Carl Larsson i By och han nämner att föräldrarna skulle komma från Skogs socken i Hälsingland.
 Är det någon som känner till släktleden till dessa?
 
Är det någon som har stött på andra Lappar i kyrkböckerna?

378
Söker uppgifter Lappar i Svärdsjö och Sundborn socknar.  
På 1710 ska det ha fötts flera Lappbarn i Svärdsjö socken.
 
Den 1 juni 1730 skickades ett brev till den dåvarande svenske kungen. Detta brev undertecknades av sex lappmän på skogen emellan Sundborn och Swerdsiö Socknar wistande  Anders Hindersson, Nils Andersson, Hindrich Mårtensson, Siuhl Hindricsson, Erich Hindersson, Matz Larsson
 
 Är det någon som känner till släktleden till dessa?

379
Sundborn / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-02-04
« skrivet: 2000-06-22, 23:54 »
Söker uppgifter Lappar i Svärdsjö och Sundborn socknar.  
Jag håller på att skriva en bok om Skogs- och fiskesamerna i Värmland, Dalarna, Västmanland,
Gästrikland, Uppland och Närke.  
 
På 1710 ska det ha fötts flera Lappbarn i Svärdsjö socken.
 
Den 1 juni 1730 skickades ett brev till den dåvarande svenske kungen. Detta brev undertecknades av sex lappmän på skogen emellan Sundborn och Swerdsiö Socknar wistande  Anders Hindersson, Nils Andersson, Hindrich Mårtensson, Siuhl Hindricsson, Erich Hindersson, Matz Larsson
 
 Är det någon som känner till släktleden till dessa?
 
Är det någon som har stött på andra Lappar i kyrkböckerna?

380
Svärdsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-12-07
« skrivet: 2000-06-22, 23:51 »
Söker uppgifter Lappar i Svärdsjö och Sundborn socknar.  
Jag håller på att skriva en bok om Skogs- och fiskesamerna i Värmland, Dalarna, Västmanland,
Gästrikland, Uppland och Närke.  
 
På 1710 ska det ha fötts flera Lappbarn i Svärdsjö socken.
 
Den 1 juni 1730 skickades ett brev till den dåvarande svenske kungen. Detta brev undertecknades av sex lappmän på skogen emellan Sundborn och Swerdsiö Socknar wistande  Anders Hindersson, Nils Andersson, Hindrich Mårtensson, Siuhl Hindricsson, Erich Hindersson, Matz Larsson
 
 Är det någon som känner till släktleden till dessa?
 
Är det någon som har stött på andra Lappar i kyrkböckerna?

381
Söker uppgifter Lappar i Västmanland.
Jag håller på att skriva en bok om Skogs- och fiskesamerna i Värmland, Dalarna, Västmanland,
Gästrikland, Uppland och Närke.  
 
Känner till detta:
 
Dingtuna socken: Dopboken 8 september 1643
 
Jacob Lars Pålssons lappebarn. Faddrar: Påvel Pålsson lapp, Abram Persson lapp, Malin Nilsdotter i Ytterhälla, Ingrid i Ytterhälla.
 
Möklinta socken: Vigda 1718
 
  2 nov Lappdrängen Anders Hindersson och Lappqiannan Märta Pålsdotter
 
Romfartuna socken: Dödboken
 
År 1738 icke namngiven Lapp
År 1739 icke namngiven Lapp
 
 Är det någon som känner till släktleden till dessa?
 
Är det någon som har stött på andra Lappar i kyrkböckerna?

382
Söker uppgifter Lappar i Västmanland.
Jag håller på att skriva en bok om Skogs- och fiskesamerna i Värmland, Dalarna, Västmanland,
Gästrikland, Uppland och Närke.  
 
Känner till detta:
 
Dingtuna socken: Dopboken
 
Jacob Lars Pålssons lappebarn. Faddrar: Påvel Pålsson lapp, Abram Persson lapp, Malin Nilsdotter i Ytterhälla, Ingrid i Ytterhälla.
 
Möklinta socken: Vigda 1718
 
  2 nov Lappdrängen Anders Hindersson och Lappqiannan Märta Pålsdotter
 
Romfartuna socken: Dödboken
 
År 1738 icke namngiven Lapp
År 1739 icke namngiven Lapp
 
 Är det någon som känner till släktleden till dessa?
 
Är det någon som har stött på andra Lappar i kyrkböckerna?

383
Söker uppgifter Lappar i Dalarna före 1750.
Jag håller på att skriva en bok om Skogs- och fiskesamerna i Värmland, Dalarna, Västmanland,
Gästrikland, Uppland och Närke.

384
Söker födda Lappbarn i Svärdsjö socken 1650-1800.
Det näns i Ingvar Svanbergs båda ovanstående böcker att ett antal Lappbarn föddes på 1710-talet, men nämner inga namn.
För övrvigt söker jag alla uppgifter om Samer d.v.s. Lappar i kykböckerna före 1750 i Västmanland, Örebro, Dalarna, Uppland och Gästriklands län.
Håller på att skriva en bok om Skogs- och fiske samerna i dessa län.

Sidor: [1]