ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Tobias Svedberg

Sidor: [1]
1
Hudiksvall / Hudiksvall CI:1,1716-1801 sid. 350
« skrivet: 2012-07-01, 10:49 »
Hej Heikki!
 
Där ser man, då var jag helt ute och cyklade. Handskriftsläsning är uppenbarligen inte en av mina starka sidor. Tack för hjälpen!
 
/ Tobias

2
Hudiksvall / Hudiksvall CI:1,1716-1801 sid. 350
« skrivet: 2012-06-30, 18:31 »
Tack igen Mats!
 
Jag ska studera din länk och försöka fördjupa mig mer i de äldre skrivstilar som jag ibland råkar trilla på. Det är nog som du säger, endast övning, övning och åter övning som gäller.
 
Tack även för den övriga informationen om Engelbert och hans föräldrar. Jag kände inte till något alls om hans liv bakåt i tiden innan han första gången nämns i Hudiksvall AI:1 år 1752, därför så var jag intresserad av det som stod i hans dödnotis och naturligtvis så är jag även glad åt informationen om hans föräldrar. Jag hade ärligt talat trott att jag inte skulle komma längre bakåt än till Engelberts uppdykande i Hudiksvall AI:1. Ska så snart jag hinner kika på de uppgifter du gav och försöka (i den mån jag kan tyda dem) verifiera dem i originalkällorna.
 
Hälsningar Tobias.

3
Hudiksvall / Hudiksvall CI:1,1716-1801 sid. 350
« skrivet: 2012-06-30, 15:19 »
Hej Mats!
 
Tack för all hjälp! Otroligt, jag har suttit med det här i flera dagar nu och du knäckte det direkt. Vad jag kan se så stämmer din tolkning. När jag ser dina förslag vid sidan av originaltexten så kan jag tyda betydligt mer, om än inte allt, men med bara originaltexten framför mig så blir allt en enda gröt. Jag har släktforskat till och från (de senaste åren dock mest från) under flera års tid men skrivstilarna från sent 1700-tal och bakåt ger mig allt som oftast ännu huvudbry.
 
en fråga, hur gjorde du? Har du vana av att läsa sådan text så att du kunde tyda notisen rakt av eller har du någon särskild metod för att ta dig igenom texten?
 
... Tobias.

4
Hudiksvall / Hudiksvall CI:1,1716-1801 sid. 350
« skrivet: 2012-06-30, 11:50 »
Hej på er!
 
I en släktutredning jag just nu håller på med så har jag stött på matrosen, senare besökaren (tulltjänstemannen?) Engelbrect/Engelbert Dahlbom. Mannen uppträder första gången i Hudiksvall AI:1 med början år 1752 där han anges vara 37 år gammal och står skriven med sin hustru Ingrid Jonsdotter och deras barn. Han finns sedan noterad i husförhörslängderna till och med Hudiksvall AI:3 där han noteras som död. Det framgår att han är född år 1714 men eftersom Hudiksvalls födelseböcker börjar först år 1716 har jag inte kunnat belägga detta. Dessa första husförhörslängder är dock mycket kortfattade och möjligheten finns att han är född någon annanstans än i Hudiksvall. Jag har även funnit Engelbrect i dödboken där han står noterad avliden den 31 maj år 1773.
 
Dödnotisen tycks innehålla en hel del information som jag gärna skulle vilja ta del av men jag kan dessvärre bara tyda enstaka ord och skulle behöva hjälp med att tyda den i sin helhet. Kanske finns det någon här som kan hjälpa mig med detta.
 


 
 
Jag har försökt dela upp texten ord för ord och fyllt i det jag lyckats tyda men detta är endast sporadiska nedslag:
 
Engelbert Dahlbom, Besökare [...] född år
1714 i [...] [...]. [...] [...] [...] [...]
[...] [...] [...] [...] tjänst och [...]
[...] [...] [år?] 1753 och [...] [...] [...]
[...] [...] [år?] 1745 [...] [...] [...] [...] [...]
[...] Ingrid Jons dr [...] [...][...] 5 [sönner?]
och 2 döttrar, som [...]. [Efter?] några dagars
sängliggande i Rötfebern dödde: 59 år gl.
 
 
Jag bifogar även parets vigselnotis från år 1746 (Hudiksvall CI:1 sid. 14). Jag har nämligen inte heller här lyckats tyda varifrån Engelbrect kommer och kanske kan dessa två notiser komplettera varandra - om jag bara lyckades tyda vad där står. Kanske har någon här lösningen.
 


 
Januari 26
Engelbert Dahlbom, från [...], och
Pig: Ingerid Jond dotter
 
/ Hälsningar Tobias

5
Brister i materialet / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-24
« skrivet: 2005-04-02, 21:15 »
Hej!
 
Jag fick i dag tillfälle att titta igenom den rykande färska  SDB3 och kollade då bl.a. hur många som, felaktigt, fanns antecknade som döda åren 1847 - 1946. Jag fick då följande fyra träffar:
 
19070720-9391
 
(Inga namn- eller adressuppgifter)
 
Död 30/9 1946.
 
Kyrkobokförd i Församling med SCB-kod 141902.
 
Född 20/7 1907 (ingen uppgift om födelseort)
 
Änkling (22/8 1962).
--------------
Källor:
RTB 70
 
 
18850515-1640
 
(Inga namn- eller adressuppgifter)
 
Död 5/9 1943.
 
Kyrkobokförd i Församling med SCB-kod 048301.
 
Född 15/5 1885 (ingen uppgift om födelseort)
 
Ogift kvinna.
--------------
Källor:
RTB 71
 
 
18670530-3920
 
(Inga namn- eller adressuppgifter)
 
Död 12/4 1936.
 
Kyrkobokförd i Församling med SCB-kod 128201.
 
Född 30/5 1867 (ingen uppgift om födelseort)
 
Änka (7/9 1930).
--------------
Källor:
RTB 68
 
 
18860429-5215
 
Mellberg, Karl Vilhelm
 
(Inga adressuppgifter)
 
Död 16/5 1932.
 
Kyrkobokförd (1968) i Församling med SCB-kod 148011. Mantalsskriven (1968) på samma ort.
 
Född 29/4 1886 i Kila (Västmanlands län, Västmanland).
 
Ogift man.
--------------
Födelseförsamling i källan:
KILA (Västmanlands län)
 
Källor:
RTB 76
 
 
Kanske kan någon, med bättre insyn i registren än vad jag har kontrollera vad som har hänt.
 
Mvh:
 
/ Tobias.

6
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-21
« skrivet: 2005-03-20, 12:37 »
Hmmm... Verkar som att jag gjort bort mig lite här. Man ska tydligen inte skriva inlägg när det är sent på kvällen...
 
// Tobbe.

7
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-21
« skrivet: 2005-03-20, 00:11 »
Sitter här på nattkröken och bläddrar lite bland bilderna på porträttfynd. En sak som har slagit mig är att det skulle vara väldigt bra att ha en albumfunktion. I dag så ser man många foton där det står Från samma album som #0000. Detta är en ganska primitiv funktion om man vill se bilderna från ett helt album. Detta blir särskilt kännbart när någon scannat in många bilder från samma album och man vill se samtliga kort från det albumet uppradade efter varandra.
 
Istället skulle det fungera så att man, vid inläggandet av en bild, samtidigt skapade ett album. Varje album skulle sedan numreras för sig, t. ex. alb001, alb002, alb003 etc. Till varje album skulle man kunna knyta de bilder som hörde till det fysiska album som man scannat in. Exempel (obs. i exemplet är bildernas nummer slumpade):
 
Alb001 innehåller bilderna #3746, #9684, #0039, #4948 etc.
 
Alb002 innehåller bilderna #8678, #3345 och #6674.
 
Genom en utökad sökfunktion skulle man då enkelt kunna söka på antingen de enskilda fotografierna, som fallet är i dag, men även på sifferbeteckningen för ett helt album. Naturligtvis skulle texterna för varje bild kompletteras med ett automatiskt löpnummer och text typ Detta fotografi ingår i album alb375.
 
Då skulle man på ett enkelt sätt kunna få upp samtliga bilder som kommer från ett enskilt album och se dem presenterade tillsammans.
 
Några dimmiga tankar i natten...
 
/ Tobbe.

8
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-08-18
« skrivet: 2004-07-05, 11:23 »
Vill först säga att jag inte tänker lägga mig i debatten om NOG kontra Anbytarforum.
 
Däremot vill jag ge mitt stöd till Bernt Bergkvist i det som skrivs i hans inlägg från fredagen den 02 juli kl. 11.11.
 
Rötter är i dag ganska stort och det är kanske dags nu att allvarligt börja fundera på att utveckla Anbytarvärdens/värdarnas tjänst i den riktning som Bernt föreslår.
 
Vad tycker ni andra om detta?

9
Adjö Håkan Skogsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-05-09
« skrivet: 2004-05-08, 17:13 »
Ansluter till hyllningskören jag också och önskar fortsatt Lycka Till med hus och abborrar  
 
Jag upptäckte Rötter och Anbytarforum år 2000 och sedan har det blivit ett besök nästan varje dag. Anbytarforum är en bra samlingsplats som har alla förutsättningar för att i framtiden bli ännu bättre.
 
Tack än en gång, Håkan!

10
Sveriges första kung? / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-18
« skrivet: 2004-04-17, 17:32 »
Har en liten undran apropå det här med Sverige.
 
Kanske kommer vi aldrig att kunna sätta en klar gräns för när Sverige blev ett enat rike, därom finns för få källor och för många definitioner av orden stat och rike. Detta visar inte minst denna debatt.
 
Jag har dock funderat på en annan sak. Om vi tänker oss den yta av världen som idag kallas Sverige, hur många förhistoriska konungar känner vi egentligen till från detta geografiska område?
 
Jag talar alltså om konungar som ska ha styrt en större eller mindre del av området och som regerat tiden före Erik Segersäll och Olov Skötkonung.
 
Att Kung Björn i Uppsala kan betraktas som en historisk person verkar vara accepterat, men förutom honom? Känner vi alls till några ytterligare härskare från denna dimmiga sagotid?
 
Många människor har nog hört talas om Ynglingatal och fantasifulla konungalängder som lett ända tillbaka till Oden. Men kan egentligen ett enda av alla dessa namn beläggas historiskt?
 
Om det som senare skulle bli Sverige vid denna tid bestod av många små riken, vet vi vem som styrde på andra plater än Uppsala? Det bör ju i så fall ha funnits ett flertal kungar som parallellt styrde över olika delar av det som i dag är Sverige.
 
Är det någon där ute som har något svar på det här?
 
MVH:
 
// Tobias Svedberg!

11
Anders Ellerstrand:
 
Jo, jag medger att svårigheterna att organisera en sådan databas skulle vara betydande men jag vill ändå inte tro att det skulle vara omöjligt. Gamla bilder (som inte är porträttbilder) är, enligt min mening, helt enkelt för värdefulla för att bara glömmas bort och kanske försvinna.
 
Du har själv snuddat vid en av de viktigaste punkterna här. Med porträttbilder finns i alla fall en viss chans att samma bild finns hos flera olika ägare. Så är det ofta inte med andra bilder som i högre grad kan vara unika. Om då en av dessa bilder försvinner, försvinner även den enda länken till hur just den personen såg ut.
 
Att börja med att enbart ta in redan identifierade bilder tycker jag är ett bra förslag. Sedan får man se var det bär iväg.
 
Så, med en dåres envishet, skulle jag ändå vilja se någon typ av databas för icke-porträttfotografier. Mycket svårt att ordna, kanske men jag kanske får förlita mig på talesättet som säger att Det omöjliga tar bara lite längre tid.
 
MVH:
 
// Tobbe!

12
Det här är en mycket intressant fråga. Konstigt att inte fler kommenterat den här diskussionen. En databas av det slaget skulle bli ett bra komplement till Porträttfynd.

13
Porträttfynd (enskilda bilder) / #27261
« skrivet: 2004-01-19, 18:53 »
På ovanstående bildnr återfinns en av mig utlagd bild som jag tror föreställer en viss Nils Gustaf Nilsson Tiderman. Dock är jag inte helt säker på denna identifikation (se bildtext för vidare förklaring). Finns det någon därute som har en bild som ni vet säkert visar denne Tiderman? Jag skulle i så fall gärna vilja jämföra de två bilderna.

14
Fotografiet som jag talar om i inlägget från den 30 december finns nu i porträttfynd (nr #27261).
 
MVH:
 
// Tobbe!

15
Skanning av gamla fotografier / Skanning av gamla fotografier
« skrivet: 2004-01-02, 18:53 »
Hejsan!
 
Tack för informationen!
 
Ja, att okomprimerat är bäst torde vi alla vara överens om men har man en fyra år gammal dator (och de kontanta medlen inte räcker för att köpa en ny med större hdd) så blir det att kompromissa. Även om jag helt håller med om att kompromisser av det här slaget inte alls är bra ur arkivhänseende och med tanke på framtida läsmöjligheter.
 
Visst har jag funderat på att skaffa en CD-brännare, men eftersom min dator är så gammal så skulle troligen brännaren bli värd mer än själva datorn. Därför har jag väntat och försökt se om det kommit ut några nya datorer med inbyggd brännare och till ett lämpligt pris. Priset på datorer sjunker stadigt men än så länge ligger de lite för högt för min plånbok.
 
Att köpa en större hårddisk är också ett alternativ men samma sak där. Den skulle troligen vara värd mer än hela datorn.
 
Hela mitt problem består alltså i att jag har föråldrad utrustning. Hade jag bättre grejor skulle jag tveklöst köra okomprimerat.
 
Det är ju även som Gunnar Jonsson säger, att det finns många olika komprimeringstyper (det ser likadant ut i mitt grafikprogram) och kör man okomprimerat slipper man bekymra sig om eventuella kompabilitetsproblem i framtiden.
 
// Tobbe!

16
Gott Nytt År / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-31
« skrivet: 2003-12-31, 19:45 »
Ett Fint, Gott och på alla sätt Trevligt och Givande Nytt År tillönskar jag alla här på forumet!
 
// Tobbe!

17
Skanning av gamla fotografier / Skanning av gamla fotografier
« skrivet: 2003-12-31, 19:16 »
Hej!
 
Efter att ha läst denna långa diskussion har jag bestämt mig för att scanna in mina bilder i 300dpi (har bara en 2GB hdd och alltså lite snålt med utrymme) och spara i tif.
 
Eftersom okomprimerade tif-bilder blir rätt så stora så har jag tänkt använda komprimerad tif, vilket ska verka kvalitetsbibehållande. Men frågan är, vilken komprimeringsmetod är lämpligast? LZW är ofta uppe som en bra metod men i många fall har jag funnit att Huffman komprimerar bättre. Dock tycks Huffman inte användas så ofta i dag.
 
Vad säger ni?
 
Och en fråga till. Hur var det nu med PNG-formatet? De inlägg som finns i denna diskussion är ganska gamla vid det här laget. Är åsikten fortfarande att PNG inte ska användas i sådana här sammanhang?
 
MVH:
 
// Tobbe!

18
Hej Lena!
 
Ja, jag hade också problem med att hitta information om N. G. Tiderman men efter hjälp av ett par duktiga personer här på Rötter så rullades slutligen hans släkthistoria upp flera generationer bakåt. Det framkom då att N. G. Tidermans födelsedatum var 1826-10-25.
 
Enligt en uppgift levde han ännu 1899 och var då bosatt i Stångom, Njurunda, Medelpad. Denna uppgift följde med som marginalanteckning i ett e-brev från en hjälpsam herre men tyvärr saknades källhänvisning varför jag inte kan bedöma dess tillförlitlighet.
 
Ett av problemen med information om de här personerna är att de har levt precis på länsgränsen mellan Gävleborg och Västernorrland. De har flyttat flera gånger mellan gränssocknarna, bott i en socken, döpts i en annan, vigts i en tredje etc. Exempelvis anges Tiderman ha bott i Gnarp (Hälsingland) år 1885 och 1888 flyttat över länsgränsen till Stångom, Njurunda där han sedan, enligt obekräftade uppgifter, blir kvar blir kvar till minst 1899. Kanske har han mellan dessa år gjort ytterligare avstickare ner till Gnarp vilket skulle förklara varför han inte finns med i folkräkningen för Västernorrland 1890.
 
Nå, detta sagt som en väldigt lång parentes. Nu gällde det alltså att datera fotografiet. Efter att ha tittat igenom Porträttfynd finner jag att bilderna #6762 och #25272 har en liknande inramning. Dessa foton är tyvärr odaterade men med ledning av den personalia som anges på dessa fotografier samt en bedömning av hur gamla personerna ser ut på bilderna (med den osäkerhet som en sådan bedömning nu för med sig) ser det inte alls omöjligt ut att de skulle vara tagna strax efter sekelskiftet 1899-1900.
 
// Tobbe!

19
Tack Lena och Peter för tipsen! Att hans atelj? kan ha legat i Svartvik fastän han inte bodde där låter rimligt. Att arbetspendla är ju ingen ny företeelse.
 
Ska genast titta igenom de foton av Sjöström som finns i Porträttfynd. Förhoppningsvis kan kartongen ge något.
 
Funderar också på att lägga in mitt foto i porträttfynd men eftersom bilden som sagt tillhör en släkting vill jag ha dennes tillstånd först.
 
Hälsningar:
 
// Tobbe!

20
Hej!
 
Har av en släkting fått låna ett porträttfotografi fotograferat hos N. Sjöström i Svartvik. Fotografiet är odaterat men gissningsvis från år 1900 eller senare. Någon som vet när Sjöström startade resp. lade ner sin verksamhet? Hade hoppats att dessa uppgifter kan hjälpa till att datera fotografiet.
 
Fotot föreställer troligen Smeden Nils Gustaf Nilsson Tiderman f. 1826-10-25 i Torpshammar, Medelpad. Har dock inte funnit något döddatum på denne varför uppgiften inte kan användas för att datera fotografiet.
 
MVH:
 
// Tobbe!

21
God Jul! / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-25
« skrivet: 2003-12-24, 22:38 »
En Riktigt God Jul och Ett Gott Nytt År tillönskas alla från ett vintervitt Hudiksvall.
 
Vill också passa på att tacka för all hjälp med diverse svårknäcka nötter som jag fått under året som gått... Väl mött här på forumet även nästa år.
 
// Tobbe!

22
Norrala / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-10
« skrivet: 2003-12-07, 14:44 »
Hej!
 
Håller med om att filen är rätt så stor.
 
Det vore bra om man kunde välja att ladda ner en zippad version direkt från Rötter. Eftersom GEDCOM i grunden är en vanlig textfil borde det gå att få ner filen rejält i storlek om man zippar den.
 
Självklart ska den version som nu finns utlagd finnas kvar för nedladdning för de som inte har Winzip på sina datorer.
 
MVH:
 
// Tobbe!

23
Stora Släkt-Sök / Stora Släkt-Sök
« skrivet: 2003-09-24, 21:26 »
Hej!
 
Vad sjutton har hänt med Stora Släkt-sök? Har försökt komma in på sidan hela veckan men det enda som händer när jag klickar i vänstermenyn är att jag får upp ett Sidan kan inte visas...
 
// Tobbe!

24
Nättidningen Rötter / Rötters förstasida
« skrivet: 2003-09-18, 19:16 »
En liten tanke i all stillhet...
 
Om man nu ska justera uts?endet på Rötter, så varför inte göra en ordentlig förändring när man ändå är i gång? Precis som Helena Thorman säger så skulle det vara trevligt med en rejäl ansiktslyftning.
 
Ytterligare en tanke är att man kanske t.o.m kunde gå samman med Rötters systerföreningar i andra länder (företrädesvis här i Norden) och skapa en gemensam layout. Detta skulle inte bara leda till en framtoning av samarbete länderna emellan utan gör även att att en person som vant sig vid useendet på någon av de nationella utgåvorna även skulle känna sig hemma i de övriga. Språken skulle givetvis fortfarande skilja de nationella utgåvorna åt men layouten (d.v.s. färg och disposition) skulle kännas hemmavand.
 
MVH:
 
// Tobbe!

25
Genealogisk Ungdom på nytt? / Genealogisk Ungdom på nytt?
« skrivet: 2003-08-30, 17:22 »
Hmmm...
 
Nu har jag i nästan två månader väntat på förslag om hur vi ska lägga upp det här men det verkar inte komma några. Kanske var inte intresset för en ny ungdomsplattform så stort trots allt...
 
MVH:
 
// Tobbe!

26
Tideman / Tidman / Äldre inlägg (arkiv) till 21 januari, 2010
« skrivet: 2003-08-30, 13:24 »
Hej Sven-Ove och tack för svaret!
 
Saken är den att både föräldrarnas och Kristina Elisabets efternamn stavas som Tideman (alltså utan R) i Kristina Elisabets födelsenotis i Gnarp fb. Där står Kristina Elisabet f.ö. själv antecknad som Stina Lisa.
 
Denna stavning finns även på ett gammalt porträttfotografi som nu är i en släktings ägo.
 
Tyvärr angavs inte moderns ålder i Gnarp fb och Kristina Elisabet hade heller inget löpnummer. Hon stod på en egen rad men mitt emellan barn nr, skriver ur minnet, 37 och 38 tror jag det var. Kanske föddes hon på resa?
 
Jag har redan sökt igenom Rötter efter Tidman/Tideman/Tiderman men inte funnit någon passande Gustaf. Har även sökt på Kristina Elisabet men inte fått någon träff. Saken försvåras naturligtvis av att jag inte har födelsedatum på någon av föräldrarna (eller ens deras hemort).
 
Ska dock följa ditt råd och försöka ta reda på mer om smedsläkten Tiderman.
 
MVH:
 
// Tobbe!

27
Tideman / Tidman / Äldre inlägg (arkiv) till 21 januari, 2010
« skrivet: 2003-08-29, 14:53 »
Hej!
 
Har nu börjat forska på min Tideman men kört fast. :-(
 
Söker information om Kristina Elisabet Tideman (f. 1867-10-18 i Gnarp s:n, Hälsingland).
 
Enl. födelsebok är Kristina dotter till Smeden Gustaf Tideman och hustru Johanna Tideman i Bergsjö (alt. Borgsjö) församling
 
Har sökt igenom Bergsjö hfl ett par gånger men inte hittat henne. Någon Gustaf Tideman tycks heller inte finnas med i Sveriges Släktregister, Bergsjödelen.
 
Vore tacksam om någon vet hur hon passar in i mönstret med alla andra Tidemänningar
 
MVH
 
// Tobbe!

28
Genealogisk Ungdom på nytt? / Genealogisk Ungdom på nytt?
« skrivet: 2003-07-09, 19:02 »
Hej igen!
 
Ja, det verkar ju som att det faktiskt finns ett intresse för att starta en ungdomsplats här på Rötter. Förutsatt kanske att det inte bara är de få tappra som gjort sin stämma hörd här som är intresserade :-)
 
Precis som Jenny Sjöborg skriver så är det nog många unga forskare som känt sig aningen isolerade i sin generation. Vet själv hur det kan kännas när man sitter i en forskarsal tillsammans med andra forskare och de alla skulle kunna vara ens mormor eller farfar. Absolut inget ont om de äldre, dessa har jag lärt mig oerhört mycket av, men det är en identitetsfråga.
 
Men nu känner jag att mitt inlägg börjar gå på rundgång. Så, vidare... Hur gör vi nu? Förslag?
 
Att många unga i dag har ett grundläggande historieintresse är ganska väl känt. Intresset för historia har ju ökat stadigt de senaste åren (om det sedan beror på Herman Lindqvist, böckerna om Arn, s.k. Lajv och fantasy eller annat låter jag dock vara osagt) men på det stora hela känns det som om vi just nu är inne i en gynnsam tid för sjösättningen av ett projekt av denna typ.
 
Jag själv skulle kunna tänka mig att medverka vid detta sjösättande. Någon mer? Alla tankar, id?er och förslag välkomnas.
 
MVH:
 
// Tobbe - igen...

29
Genealogisk Ungdom på nytt? / Genealogisk Ungdom på nytt?
« skrivet: 2003-07-08, 22:35 »
Håkan!
 
Visst vore det intressant att försöka bygga upp en ungdomsplattform här på Rötter, inte minst för att plattformen då kommer ligga nära alla andra delar av förbundet. Kanske är jag aningen för gammal för att bestämma formerna för ett sådant forum (jag närmar mig ju trots allt med raska steg 30 och kan kanske inte längre klassas som ung forskare) men id?n är intressant. Inte minst för att de unga intresserade då får en bas för att träffa likasinnade.
 
Johan Sjöbergs inledande citat i denna diskussion släktforskare under 70 år är lika sällsynta som ekar i Norrbotten äger ju sin riktighet och tyvärr verkar det ju även vara så att ekarna (de unga forskarna) inte känner till varandras existens. Där kunde en plattform göra stor nytta.
 
Nu kan visserligen ingen garantera att en ungdomsplattform skulle göra succ? (eller ens lyckas) men jag anser ändå att det vore värt ett försök.
 
Ni andra, vad säger ni? Finns det ett intresse stort nog att sätta i gång ett projekt av denna typ?
 
... Och till slut. Om nu ett intresse finns: Hur ska samlingsplatsen utformas? Vad ska den innehålla? Vem administrerar?
 
Id?er och förslag behövs.
 
Vänliga hälsningar:
 
// Tobbe!

30
Genealogisk Ungdom på nytt? / Genealogisk Ungdom på nytt?
« skrivet: 2003-07-08, 14:21 »
Hittar denna gamla diskussion och känner mig manad att ge ett bidrag :-)
 
Angående bildandet av en ungdomsförening kan jag se både för- och nackdelar och tar därför inte ställning i nuläget. Däremot håller jag fullt och fast med om att det är väldigt ensamt att vara ung med släktforskningsintresse. Själv började jag släktforska redan som 10-åring genom en frivillig kurs i skolan och sedan har det hållt i sig. I dag är jag 27 och har alltså forskat i 17 år och har under hela den tiden inte stött på en enda jämnårig släktforskare.
 
Om jag får spåna lite fritt så tror jag att just detta är en orsak till att inte fler unga söker sig till hobbyn. Just för att släktforskning är så starkt förknippas med en identitet av hög ålder på medlemmarna. En identitet som inte yngre känner sig hemma i.
 
Visst har det varit nyttigt att lära av äldre, det ska på intet sätt förnekas, men det har ändå, som ventilerats ovan, känts lite konstigt att vara den enda släktforskaren under 50-årsåldern. Många gånger hade man önskat någon mer jämnårig att samspråka med.
 
Kan även känna igen det där i Hanna Anderssons gamla inlägg ovan, att ens hobby anses väldigt udda. Det har hänt att en del människor ibland tittat lite snett på en och undrat varför man ägnat sig åt den där pensionärshobbyn. Däremot har jag aldrig varit med om att bli undanskuffad när jag gjort förfrågningar på olika arkiv utan alltid fått bra hjälp. Dock ska sägas att just Riksarkivet är för mig okänd mark.
 
Frågan är alltså... Vad ska vi göra för att få fler unga till hobbyn? En mötesplats för unga forskare (ej att förväxla med en fullt utvecklad förening) tror jag skulle kunna ge ett visst genomslag. Kanske skulle en sådan. som föreslagits ovan, kunna bestå av en sida här på Rötter.
 
Vad säger ni andra?
 
Hälsningar:
 
// Tobbe!

31
Tideman / Tidman / Äldre inlägg (arkiv) till 21 januari, 2010
« skrivet: 2003-06-16, 21:43 »
När jag sitter här och tittar lite på Rötter kommer jag in på ribriken Tideman. Drar mig då till minnes att jag på min släkttavla har en Kristina Elisabet Tideman f. 1867-10-18 i Gnarp, Hälsingland. Har tyvärr ingen mer information om henne och har inte kommit så långt att jag börjat forska på hennes gren än. Har någon annan möjligen stött på henne i sin forskning?
 
En spontan fråga, bara :-)
 
MVH:
 
// Tobbe!

32
Jag söker info om Carl Hayden (även skrivet Karl Haijden, Carl Haijdn etc.) senare soldat (lantvärnist, trumslagare) Bosatt i Vade, Bergsjö, Hälsingland. Enligt Bergsjö hfl var han född i Bälaryd, Jönköping den 10 december 1793 men kan inte återfinnas där.
 
Om Carls barndom är alltså inget känt. Det första spår vi har av honom är från en intervju med folkskolläraren i Bergsjö, Erik Högström (publ. år 1921 i boken Bergsjö Sockens Historia). Där berättar Carl själv att han år 1806, då ha var ca 13 år, inflyttar till Stockholm och till sin äldre bror som där var slaktare. Varifrån han flyttar framgår dock inte.
 
Har någon av er Stockholmskännare stött på denne Carl i er forskning eller har någon kommit i kontakt med hans till namnet okände bror?
 
I sådana fall är jag mycket intresserad.
 
MVH:
 
// Tobias Svedberg.

33
Hayden / Hayden
« skrivet: 2003-06-11, 22:02 »
Hej!
 
Här kommer ett inlägg i den avsomnade Hayden-debatten.
 
I boken Bergsjö sockens historia (Högström, Erik 1921) finns underlaget till den artikel Börje Waldenstedt anger ur boken Bergsjö - En hembygdsbok. På sid 78 i denna bok har Högström gjort en avskrift av sina originalanteckningar och där berättar Hayden att han kom 1806 till Stockholm till sin äldre bror, som där var slaktare; lät värva sig till trumslagare och om sommaren 1808 sändes han jämte tre andra trumslagare till Hälsinge Regementes vargeringar, vilka lågo i Gävle under vapenövning.
 
Känner någon till om någon kollat upp ifall han finns nämnd i någon källa i Stockholm?
 
Vidare står en hel del om kriget. Jag återger här fullständigt de anteckningar som Erik gjort i sin bok (sid 78) och som, vad jag förstår, är en renskrivning av de ursprungliga anteckningar som Erik gjorde vid sitt samtal med Karl:
 
OBS! Ser i förhandsgranskningen att Rötter censurerade bort mina radbrytningar. Hoppas det är läsbart ändå.
 
- - - - - - - - - - - - - -
 
  Han fick det första året 50 kronor och det sista året 400 kronor.
  Han var trumslagare och var den siste, som dog av Sveriges lantvärnister. Född den 10 december 1793 och dog den 17 juni 1888, 94 år, 6 månader och 7 dagar.
  Hans berättelse låter jag följa min anteckning: Han kom 1806 till Stockholm till sin äldre bror, som där var slaktare; lät värva sig till trumslagare och om sommaren 1808 sändes han jämte tre andra trumslagare till Hälsinge Regementes vargeringar, vilka lågo i Gävle under vapenövning. De foro sjövägen till Finland och landstego i Kristinestad den 28 augusti och marscherade under påföljande natt till Lappfjärds kyrkvall, där de, så fort det dagades, uppställdes i slagordning. Klockan sju var skjutningen redan påbörjad. Mot kvällen drogo ryssarna sig tillbaka, och svenska hären kvarstannade där några dagar. Allmogen i trakten uppbådades till gångled att begrava de fallna. Långa gravar eller diken uppgrävdes i skogen, där de fallna hoptals begravdes. Sedan var Hayden med vid Ödmåsa , där dock en flod skilde härarna. Där fick hären order att tåga till Oravajs, och samma dag man dit anlände, började slaget om kvällen, men skjutningen upphörde, när natten inbröt; dock blev hären på sin vakt och så fort det åter dagades började ånyo striden, och stor var manspillan å båda sidor. Emot kvällen drogo sig svenskarna tillbaka och flydde under natten till Nya Karleby. Under flykten undan de förföljande ryssarna var Hayden nära att förlora de flyende kamraterna ur sikte; han snavade därvid och föll i ett dike. En ryss upphann och upplyftade honom, satte på honom trumman och pekade, varthän de flyende voro. Hayden var då 15 år och späd. Blev en tid beroende av sjukhusvård till följd av fältsjuka, men tillfrisknade. År 1809 var han med den del av hären, som tågade till Jämtland för att möta de infallande norrmännen, men dessa avtågade, så att där blev ingen drabbning. Sedan återvände hären norrut, emedan en rysk här landstigit i Västerbotten vid Hörnefors. Ryssarna angrepos vid Sävar och Ratan, och en brittisk flotta höll ryska flottan från kusten vilket föranledde ryssarnas avtåg.
  Kriget kostade Sveriga sjuttio tusen man, 14 millioner riksdaler och Finland.
- - - - - - - - - - - - - -
 
MVH:
 
// Tobias Svedberg.

34
Tack alla för hjälpen med gamla rullbandspelare. Nu har jag mycket information att utgå ifrån :-) Bra att det finns en och annan där ute som vet på råd när man själv kör fast.
 
MVH:
 
// Tobbe!

35
Själv har jag inte upplevt det som att diskussionerna enbart är negativa men visst händer det ibland att en del svar är lite väl korta. Dock tror jag detta ofta beror på, som Micael Granström (3 juni) skriver, att det skrivna ordet ibland är ett väldigt trubbigt föremål. Dessutom är vi ju alla olika, vissa (som jag) gillar att skriva långa inlägg, andra föredrar att uttrycka sig kort och koncist.
 
För balansens skull ska jag också säga att även jag faktiskt stött på inlägg av mer tveksam karaktär men med tanke på hur många tusentals inlägg som finns i detta forum så är dessa störningsmoment ändå en försvinnande liten del. Kanske får man räkna med en vis form av brus i ett öppet forum som detta.
 
Själv tycker jag det största problemet med detta forum är att jag själv aldrig kan ge tillbaka för den hjälp jag får. Jag har flera gånger lagt ut frågor här och fått mycket bra svar. Just nu t.ex. har jag en fråga ute om hur man räddar gamla rullband, en fråga som fått ett stort gensvar. Visst har det ibland hänt att frågor jag lagt ut inte alls fått något svar men det är inte särskilt många.
 
För min del har denna välvilja från andra alltså snarare lett till att jag känner mig lite som en snyltare. Jag tycks nämligen forska på släkter som ingen annan gör och därför har jag ännu inte kunnat hjälpa någon annan med deras problem. Det känns alltså lite snett att hela tiden få en massa hjälp utan att kunna ge något tillbaka.
 
MVH:
 
// Tobbe!

36
Hej Åke!
 
Tack för det snabba och utförliga svaret med bild och allt :-) Nu börjar bitarna falla på plats!
 
Vad gäller ålder får nog jag själv klassas som den unga släktingen (har inte fyllt 30 än) men det är svårt nog ändå när man inte har rätt utrustning... Men ditt inlägg löste i alla fall kopplingsproblemet! Ser man på, det går framåt :-)
 
Då är nästa fråga - Var får man tag på en gammal rullbandare? De är väl närmast museiföremål i dag. Har nyss också fått reda på att det fanns en hel mängd olika bandhastigheter som användes på 50- och 60-talen. Eftersom varken jag (eller någon annan i släkten) vet med vilken bandhastighet som bandet spelades in (detta är ju ett av grundproblemen) så vore det bra att få tag i en bandare som klarade så många hastigheter som möjligt.
 
Får jag tag i en sådan så torde (kanske) problemet vara löst.
 
Vänliga hälsningar:
 
// Tobbe!

37
Hej Fredrik!
 
Tack för tipset! Men tyvärr är det inte riktigt så enkelt. Jag skulle behöva hjälp av någon med fullständig utrustning. Själv har jag bara själva bandet, alltså inte någon rullbandspelare, ev. kopplingsdon, etc. Sedan är ju frågan också, hur kopplar man en gammal rullbandspelare (om man nu hittar en med rätt varvtal) till sin PC? Det känns alltså som att det är mängder av tekniska problem som måste lösas här.
 
MVH:
 
// Tobbe!

38
Rädda gammalt rullband...
 
Hej alla kunniga människor där ute!
 
Jag skulle behöva kontakt med någon som är bra på konvertering från en gammal rullbandspelare till PC-format.
 
För många år sedan (troligen på 1950 el. 1960-talen) fick en släkting sig tillskickat ett magnetband (rullband). Bandet kom från en sedan länge till Amerika utvandrad släkting som nu ville hälsa till dem här hemma.
 
Saken var bara den att ingen här i Sverige lyckades lyssna på bandet. En teori är att varvttalet på en amerikanska rullbandspelaren som bandet spelades in på är annorlunda än varvtalet på de svenska bandspelarna. Hur som helst så lät det väldigt konstigt när man försökte spela upp det.
 
I dag är bandet i mycket dåligt skick (mycket p.g.a. klåfingriga försök att spela upp det i rätt hastighet). Det är av på ett eller två ställen och lagat med tejp. Vidare är en del av bandet olyssningsbart. Om detta beror på att det avmagnetiserats eller att man tejpat samman bitarna med fel sida mot läshuvudet vet jag dock inte. Har tyvärr inte bandet hos mig just nu å jag kan kolla detta.
 
Hur som helst så håller det på falla i bitar och eftersom det är den enda ljud-källa vi har från denna generation (mannen i Amerika som sände det är född 1892) vore det tråkigt om det förstördes.
 
Därför skulle jag behöva hjälp med att rädda detta band. Helst skulle det spelas av, kanske brusreduceras och sparas i digitalt format (förslagsvis Wave) på en cd-skiva. Jag vore glad om någon där ute har kunskap och resurser för att göra detta. Självfallet står jag för kostnaderna.
 
Speciellt bra vore det om någon fanns till hands här i Hudiksvallstrakten eller övriga Hälsingland. Jag vill inte gärna sända det ömtåliga bandet några längre sträckor med post.  
 
Tack på förhand.
 
MVH
 
// Tobias Svedberg.

39
Iran / Iran
« skrivet: 2003-05-13, 13:39 »
Hej Ingrid!
 
Tack för tipsen! Jag ska genast vidarebefodra dem.
 
MVH:
 
// Tobbe!

40
Iran / Iran
« skrivet: 2003-05-11, 20:24 »
Hejsan!
 
En av mina kompisar har börjat sniffa på det här med släktforskning och jag har lovat hjälpa till. Saken är bara den att hon är invandrad från Iran och då räcker inte mina kunskaper långt. Mitt vetande om iranska arkivförhållanden är minst sagt begränsade.
 
Det klassiska första steget är som bekant att fråga ut släktingar och familj och skriva ner vad de vet, men sedan..? Hur verifiera dessa uppgifter? Hur komma vidare? Arkiv? Kontakter?
 
Är det alls någon id? att vi ger oss på det här projektet eller är förhållandena där nere för svåra?
 
Jag har sökt på internet, inkl. Rötter, efter tips om mellanösternforskning men inte funnit något. En aning förvånande tyckte jag eftersom vi har många inflyttade från dessa länder.
 
Det här är faktiskt en fråga som jag tycker borde intressera flera. I dagens mångkulturella samhälle är ju en stor del av befolkningen första- eller andra generationens invandrare och många av dem kommer just från länderna i mellanöstern.
 
Någon där ute som kan ge några tips?
 
MVH:
 
// Tobbe!

41
Forsa / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-11
« skrivet: 2003-04-05, 23:17 »
Hej alla problemlösare där ute!
 
Enl. Forsa släktbok (5 R X) och (18 T I) fanns i Forsa (Rolfsta och Trogsta) en man vid namn Anders Gustafsson om vilken jag nu har två frågor.
 
1, Har någon funnit honom i kyrkböckerna (primärkällor)? Tyvärr är hfl från den tiden (tidigt 1700-tal) väldigt tunglästa så jag har inte fått fram något vettigt själv. Jag skulle vilja veta detta innan jag för in honom bland mina anor. Släktregister-böckerna är ju kända för att innehålla fel och dessutom sekundärkällor. Jag har försökt att söka på internet efter honom men de få träffar jag har fått i olika släktutredningar har bara hänvisat till släktböckerna. Aldrig till originalkällor.
 
2, Vet någon vilka hans föräldrar var? Efternamnet Gustafsson tyder, såvitt jag förstått, på att han inte kom från vanlig bondesläkt. Han är nämligen den ende i hela mitt släktträd som har just det efternamnet och namnet Gustaf verkar i sig vara ganska ovanligt i Hälsingland vid den tidpunkten.
 
Hälsningar:
 
// Tobbe.

42
Präst / Äldre inlägg (arkiv) till 08 mars, 2008
« skrivet: 2003-04-02, 14:35 »
Tack så mycket för svaren!
 
Efter lite tankemöda har jag dock kommit fram till att det inte är så stor id? för mig att försöka få fram herdaminnena (detta eftersom jag ju ändå inte kan veta om det var just prästen som förde kyrkböckerna). Därmed faller också hela projektet med att ange originalförfattare.
 
Vill dock ändå tacka alla som engagerade sig i frågan J
 
// Tobbe.

43
Präst / Äldre inlägg (arkiv) till 08 mars, 2008
« skrivet: 2003-03-30, 16:45 »
Tack Bo för det snabba och utförliga svaret! Då undviker jag att ange författare så jag inte skriver något helt felaktigt i mina papper.
 
Tyvärr bor jag inte i närheten av vare sig länsbibliotek eller landsarkiv, men jag ska försöka att höra med det lokala biblioteket här om de kan skaka fram något. Om inte annat finns ju, som du säger, Rötter att tillgå.
 
 
MVH:
// Tobbe.

44
Konvertering / Filformat / Datalagring / PDF-dokument
« skrivet: 2003-03-29, 19:59 »
Hej på er alla!
 
Hör att det pratas om Adobe i den här diskussionen och Adobe är ju helt klart Kungen av pdf-filer. Dock är ju Adobe också ganska dyra på sina produkter och har man inte lika stora krav finns det billigare alternativ. Vissa av dem t.o.m. gratis.
 
Eftersom det hela tiden kommer nya program (många av dem i protest mot Adobes hutlösa priser) ska jag här inte rekommendera något speciellt. En bra id? är istället att gå in på någon stor sökmotor t.ex. http://www.google.com och söka sig fram. Där finns en hel del att välja på.
 
MVH:
 
Tobbe! J

45
Präst / Äldre inlägg (arkiv) till 08 mars, 2008
« skrivet: 2003-03-29, 18:08 »
Hejsan!
 
Sitter här och kompletterar de källor jag under åren använt i min forskning. Nu har jag en fråga: Var det alltid kyrkoherden i en församling som förde födelse- vigsel, död etc. böcker eller var det brukligt att ta hjälp av andra (t.ex. klockare) som arbetade inom kyrkan?
 
Att jag undrar beror på att jag ofta använt SVAR:s mikrokort och jag skulle gärna vilja ange vem som är originalförfattare till det som står där i.
 
T.ex:
Källa: 21 HÄLSINGTUNA AI:17b 1891 - 1900 65158 5/14. Sid. 138.
Författare: Prästen Prästensson, Kyrkoherde i bla bla bla 1894 - 1907.
 
Därför vill jag gärna veta om det var kyrkoherden själv som skötte dessa sysslor. Eller om man åtminstone, med visst darr på ribban, kan anta att så var fallet.
 
Om det är så. Var kan man hitta listor över vilka som varit präster i de olika församlingarna? Jag antar att detta står i herdaminnena men dessa tycks vara väldigt svåra att få tag på.
 
 
MVH:
// Tobbe :-)

46
Mellansverige? / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-18
« skrivet: 2003-03-26, 13:58 »
Ojdå! Inte trodde jag att mitt, av spontanitet utslängda inlägg, skulle engagera så mycket folk men det är roligt att se att fler undrat över de här frågorna J
 
Här kommer i alla fall ytterligare några förvirrade tankar om detta faktum.
 
Den här diskussionen startades ju ursprungligen av Lennart Holmstedt (7 sept 2002) med frågan om varför medierna envisas med att kalla Mälardalen för Mellansverige. Kanske kan den frågan besvaras av Bengt Ruhrs kommentar Norrland var nog att detta var något för sig, något av ett nybyggarland. Man kanske kan tänka sig att detta numera har blivit ett så inarbetat faktum att människor fortfarande ser Norrland som något som inte riktigt hör till Sverige. Lite av typen Götaland, Svealand och det-där-där-uppe. Ser man det så är det ganska naturligt att kalla Mälardalen för Mellansverige eftersom det ligger ganska centralt om man räknar från Skåne i söder till Dalarna i norr.
 
 
Lars Nylander skriver: Det kan vid första anblicken sägas vara ett tecken på att folk från G och H inte känner sig som norrlänningar. Ja, det är ju precis där som den stora frågan i den här diskussionen sitter. Jag här i Hudik känner mig tveklöst som en norrlänning, absolut inte som en svealänning. Detta trots stadens geografiska läge. Talar man med en Gävlebo däremot brukar svaret, som tidigare nämnts, bli att han hellre sneglar mot Svealand. Jag tror även det är här som den stora slitningen mellan Gästrikland och Hälsingland finns. Att länsstyret i Gävle ständigt tvingar in hälsingarna mot en region där vi inte känner oss hemma samtidigt som banden klipps med den region vi känner oss naturligt bundna till. Därmed finns heller inte förutsättningar för en gemensam länsidentitet.
 
Låt oss ta ett praktiskt exempel. För ungefär tio år sedan beslutade statstelevisionen att klyva området för det regionala nyhetsprogrammet MittNytt som dittills betjänat länen Jämtland, Västernorrland, Gävleborg och Dalarna (som då hette Kopparbergs län). Man bestämde att MittNytt hädanefter bara skulle betjäna Jämtland, Västernorrland medan Gävleborg och Dalarna skulle få ett nytt regionalprogram kallat GävleDala.
 
Detta kan tyckas som en petitess men här i Norra Hälsingland blev det livat värre. Varför ska vi tvingas titta på regionala nyheter från Falun och Gävle samtidigt som vi inte längre får se vad som händer i Sundsvall, lät det. Det här kändes för många hälsingar som att vi mot vår vilja tvingades in mot en region (Gästrikland/Dalarna) som vi inte kände att vi hade något intresse av samtidigt som ett band till vår naturliga region klipptes av. Om jag inte minns fel gjordes det t.o.m uppvaktningar till ansvarig TV-chef med en önskan att vi i Norrhälsingland skulle få fortsätta tillhöra MittNytt-området men detta avslogs. än i dag finns det folk som  inte förlikat sig med detta faktum.
 
Jag säger som Lars-Erik Borgegård säger i den av Lars-Erik Gustavsson rekommenderade artikeln: Den administrativa Norrlandsgränsen är inte särskilt bra, den är en skrivbordsprodukt från stormaktstidens Stockholm.
 
Kanske vore det naturligaste, om man ser till identitetsfrågan, att helt enkelt omskapa länsindelningen så att Gävleborgs län skrotades, Hälsingland fördes upp till Västernorrland och Gästrikland till Uppsala. Då skulle man kanske även få en mer folkligt förankrad Norrlandsgräns genom att Norrlands sydgräns blev identisk med Hälsinglands sydgräns och Västernorrlands länsgräns. Ser man till äldre tid så har ju länsindelningen ibland (1600-tal) redan snuddat vid den uppdelningen.
 
Det skulle vara intressant att höra om samma man även i andra delar av landet har liknande identitetsproblem. Någon som vet?
 
Och till slut: Jo, jag vet, det känns som att jag bara babblar här, skriver en massa saker som inte kan vara av allmänt intresse, men har man väl börjat är det svårt att sluta... J
 
 
// Tobbe!

47
Mellansverige? / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-18
« skrivet: 2003-03-25, 16:12 »
Först ska jag säga en sak. Detta inlägg skrevs av ren spontanitet och torde inte ha något intresse för människor i andra delar av Sverige än Medelpad med omnejd.
 
Ja, det där vad som är och inte är Norrland/mellansverige är en ganska komplicerad fråga. Det beror ju, som den här diskussionen visat, helt beroende på vad man utgår ifrån.
 
En fikarast satt jag  och pratade med en arbetskamrat om detta faktum att det är så svårt att känna någon identitet när man bor här i gränstrakterna (själv bor jag i Hudiksvall, Hälsingland).
 
En skåning kan säga att han kommer från Skåne, en norrbottning att han kommer från Norrbotten (eller Norrland), en stockholmare att han är från Stockholm etc.
 
Men vad ska vi hälsingar säga? Exempelvis tillhör Hälsingland Norrland, men det ligger söder om Medelpad. Kan vi då kalla oss Norrlänningar? Samtidigt tillhör landskapet Gävleborgs län men maktcentrum i Gävle i södra Gästrikland. Men finns det en Gävleborgsk identitet?
 
Gävlebor har, vad jag upplevt, ofta ganska svårt att känna sig som norrlänningar och flera Gävlebor jag talat med skulle hellre utöka samarbetet med uppsala/västmanlandsegionen än med Norrland.
 
Här i Hälsingland däremot (särskilt då kanske den norra delen) känner man ofta dragning mot Sundsvall/Härjedalen eftersom denna region ligger närmast oss. Kanske främst geografiskt men även historiskt eftersom storskogen Ödmården skiljde Gästrikland och Hälsingland åt ända in i modern tid. Dessutom lär det ju gå en dialektgräns i höjd med Söderhamn ungefär som för de Norrhälsingska dialekterna till en annan grupp än de söder därom.
 
Så åter igen, vad ska man kalla sig? Hälsing kan man förstås säga men norrlänning..? Tveksamt. Gävleborgare? Nja, knappast det heller eftersom södra länsdelen ofta vänder sitt intresse mot Uppsala medan vi här uppe oftare riktar blickarna mot Sundsvall som är den för oss mest naturliga regionen. T.ex. har jag, och flera jag talat med, aldrig känt att det finns någon länsidentitet här utan det tycks fortfarande som en stor Ödmård som skiljer de två landskapen Hälsingland och Gästrikland åt.
 
Så, slutligen. Att det är fel att kalla Mälardalen för Mellansverige torde vara ganska självklart, men var kan man då säga att Norrland börjar och slutar? Vilken gräns ska man räkna efter? Den dialektala, den historiska, den geografiska?
 
Kanske ska man helt enkelt inte tänka så mycket på det :-)

48
Stockhaus / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-04-18
« skrivet: 2001-11-20, 09:58 »
Maria Östberg!
 
Det tycks inte vara någon som gjort den utredningen (åtminstone ingen som svarat på ditt inlägg). Skulle vara intressant att höra vad du fått fram.
 
MVH: Tobbe.

49
Övrig teknik / Hur göra rekonstruktioner i 3d?
« skrivet: 2001-08-13, 07:56 »
Niclas!
 
Tack för tipset.
Har just laddat hem programmet och ska testa så småningom. Verkar dock lite komplicerat då det är textbaserat, men det kanske löser sig.
 
Mv Tobias.

50
Övrig teknik / Hur göra rekonstruktioner i 3d?
« skrivet: 2001-08-06, 12:08 »
På senare år har datoranimationstekniken vuxit fram allt mer inom historieforskningen som ett hjälpmedel att återskapa gårdar, landskap och annat.
 
Eftersom jag, liksom många andra, äger en låda gamla fotografier med motiv av byggnader och gårdar har jag lekt med tanken på att om möjligt återskapa miljöerna i ett 3d-program, men hur och vilket?
 
De program jag funnit på internet är både dyra, stora och kräver extremt starka datorer, och dessutom tycks de flesta vända sig till professionella användare. Inget för en nybörjare, alltså.
 
Därför vore jag tacksam om någon kunde tipsa om ett bra 3d-nybörjarprogram på enklast möjliga nivå, så man hade någonstans att utgå ifrån.
 
Jag är medveten om att 3d inte är det lättaste här i världen, men försöka duger ju.
 
Hoppas någon kan svara på detta.

51
Efterlyser information om Jöns Persson Åslund (eventuellt endast kallad Jöns Åslund eller Jöns Persson), född 1850-10-27 och hustru Brita Maria Larsdotter född 1858-13-11. Båda lär vara födda någonstans i Värmland.
År 1881 flyttade de till Tuna (Numera Hälsingtuna) socken, Hälsingland och uppges då vara inflyttade från Vitsand, Värmland. Efter flytten till Tuna anges Jöns arbeta som kolare, och möjligt är att han gjort så även tidigare.
Jag önskar så mycket information som möjligt om dem under deras liv från tiden före flytten till Hälsingland (var de föddes, var de bodde osv) samt om någon vet något om deras föräldrar och övriga förfäder.
Tack på förhand

Sidor: [1]