Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Anna-Carin Betzén
1
« skrivet: 2015-10-17, 22:16 »
Hej Amanda,
Min mormor förvaltade de äldre fotona från sin släkt, och jag gick igenom dem för några år sedan. Där finns endast ett sådant foto, av hennes farmor. Hon dog 1933 på den bohuslänska landsbygden (Kville socken), och var ca 72 år. Hon fotograferades i sin kista utanför deras stuga, med huggna smågranar kring kistan. Bilderna verkar ha tagits av en amatörfotograf; det fanns en eller två i den närmaste släkten vid den tiden.
2
« skrivet: 2015-10-04, 20:02 »
Jag tittade i SAOB för att se om det fanns några andra betydelser är skola, och hittade det dialektala ordet skåle för en byggnadstyp. Kanske värt att undersöka om ordet skåle funnits så långt söderut som i Halland?
3
« skrivet: 2015-06-16, 18:35 »
Kanske Etnografiska muséet kan vara intresserat? Eller Nordiska muséet eller något annat museum som dokumenterar folkliv?
4
« skrivet: 2015-04-10, 17:17 »
Olle,
Jag läste nyligen om vigsel i Signums svenska kulturhistoria: Stormaktstiden (2005). Det aktuella kapitlet är skrivet av Kekke Stadin, och hon skriver en del på sidan 381-383 som jag tror kan vara relevant för dina funderingar:
Giftermålet omgärdades både av världsliga och kyrkliga lagar, vartill kom en rad sedvänjor. Den procedur som krävdes för att en man och en kvinna skulle bli ett äkta par var noga reglerad. De förändringar som skedde efter reformationen fick under 1600-talet aldrig fullständigt genomslag, varför det under hela seklet rådde en viss oklarhet om vad som konstituerade ett laga äktenskap. (min kursivering)
De viktigaste momenten i giftermålsproceduren var förutom frieriet, trolovning, vigsel och sängledning.
[...]
Trolovningen måste följas av vigsel och samlag för att äktenskapet skulle vinna laga kraft. Under 1600-talet förekom dock att somliga enligt gammal tradition hoppade över vigseln. Om fästningen följdes av sexuellt umgänge fastslog 1686 års kyrkolag så är det ett äktenskap, som med kyrkans band fulkomnas skall. Vigsel skulle då snarast följa på den inledda sexuella relationen. Men även om vigseln uteblev betraktades det som ett lagligt äktenskap.
Det verkar alltså ha tagit mer eller mindre lång tid att gifta sig, eftersom flera steg var inblandade. Man var inte gift förrän åtminstone trolovning och sängalag ägt rum, men å andra sidan var en trolovad person inte heller obunden och fri att ingå ett annat förhållande (jag har hört att det krävdes en slags skilsmässa även för att upplösa en trolovning?). Om trolovningen hade ingåtts enligt gängse regler, och det inte fanns något principiellt giftermålshinder (som att paret var nära släkt, relaterade genom fadderskap, eller någon av dem redan hade en pågående trolovning eller äktenskap), så skulle jag allt säga att trolovningen var laga och giltig.
Som kuriosa kan jag nämna att i Stockholms mantalslängd för 1711, volym 1 (stadens inre kvarter), så står en mindre del av de gifta kvinnorna som käresta i stället för hustru. Se t.ex. p 3 (AID v367099a.b6.s3); StadsChirurgus med dess käresta och 2ne små barn. Män med käresta finns även på p 50 och 53 m.fl. - den senare hade 8 små barn(!). Min teori är att en noggrann upptecknare har gjort skillnad på om paren är kyrkligt vigda eller ej, men jag har inte följt upp med kontroller i vigselböcker för att se om det stämmer.
(Meddelandet ändrat av acb 2015-04-10 17:21)
5
« skrivet: 2015-01-25, 15:02 »
Gunvor,
Jag tror jag kan läsa det mesta, utom några ord i mitten;
Afwittring af d. 30 Julij 1811 företedd. Barnens mödr[a]arv behåller(?) fadren ... ... tils de bli 15 år då han ock kommer at betala grundränta til dem.
Slår man upp avvittring i SAOB så citeras bl.a. att: Viger Prest enkling, eller enka, förr än afvitring lagliga skedd är; miste embete sitt. (Lag 1734). Genom afvitringen göres veterligt, huru mycket, som rätteligen tillhör den döda makans arfvingar. Med afvitring menas nemligen intet annat, än bodelning mellan dessa och den efterlefvande makan.
Prästen har alltså antecknat att mannen verkligen uppvisat bouppteckningen efter sin första fru, och resten av meningen verkar handla om den ekonomiska uppgörelsen mellan mannen och barnen.
7
« skrivet: 2014-04-24, 09:17 »
Aha - tack Kristina, du har rätt! Min magkänsla för ordet var i linje med det du skriver, men när jag skulle belägga det i SAOB gissade jag fel på grundformen och fick därmed fel betydelse...
Ett tips till mig själv och andra: söker man med joker i SAOB (i det här fallet t.ex. bemäl%) i stället för att själv gissa ordets grundform, så hittar man direkt alla eventuella varianter.
8
« skrivet: 2014-04-23, 20:17 »
Ordet är bemte (bemälte, av bemäla, som enligt SAOB betyder förmäla sig med, taga till äkta, gifta sig med).
9
« skrivet: 2014-03-16, 10:45 »
Botins bok finns tydligen på Google Books, fritt läsbar:
första delen
andra delen
10
« skrivet: 2014-03-01, 18:39 »
According to the SAOB dictionary, kyrklada could denote a
barn belonging to, or located near, a church; also about a barn that has temporarily been used as a church
11
« skrivet: 2014-02-28, 12:48 »
Där utfördes f.ö. de beryktade Vipeholmsexperimenten 1945-1955.
12
« skrivet: 2013-11-06, 08:37 »
Tyder inte äppelknyckarbyxorna under kolten på att det är en pojke? På en flicka hade jag snarare väntat mig vita mamelucker.
13
« skrivet: 2013-11-01, 19:04 »
Jaha, där ser man - det jag skrev ovan var alldeles förhastat. Att höga militärers söner enrollerades så tidigt hade jag inte kunnat föreställa mig! Faderns ställning kanske är orsaken till sonens snabba avancemang?
14
« skrivet: 2013-11-01, 15:52 »
Om han föddes 1798 och blev antagen som soldat som fyraåring år 1802, kanske det inte är så orimligt att han avancerat till furir vid femton?
Skämt åsido, några av årtalen måste vara felskrivna ovan (åtminstone födelseåret), annars rör det sig nog om två personer med samma namn...
15
« skrivet: 2013-10-02, 20:17 »
Anne Marie,
Personerna i antavlan är numrerade enligt Kekules system. Här är en förklaring från Wiki-Rötter om hur det fungerar:
Startpersonen får nr 1. Fadern, som är den första personen i nästa generation, tilldelas nummer 2, modern nr 3, farfadern - den förste i generationen bakom - nr 4 och farmodern nr 5. Männens nummer fördubblas därför hela tiden, så att farfaderns far skulle få nr 8. Kvinnornas nummer är detsamma som deras män + 1; farfaderns mor får nr 9.
16
« skrivet: 2013-09-26, 19:10 »
Tja, olika läsare kan uppenbarligen se olika sammanhang i en och samma text, och då kan det bli missförstånd... För mig var sammanhanget historiska vigselseder i Sverige, och då var tolkningen glasklar.
17
« skrivet: 2013-09-25, 13:52 »
I've found some photos of the parsonage of Södra Vi - there's a 1901 photo, which shows it painted barn red; the traditional house color in Sweden. Later, it was repainted in white, as this 1934 view (and closeup) shows. There are no photos labelled Skäfshult in these photo databases.
Rosenberg's geographic-statistical encyclopedia from the early 1880s has an entry on Skäfshult, but it only says it's a village in Södra Vi parish. The entry on Södra Vi says the area is rocky with forests and marshes. There are a few large villages in the parish, one of them named Södra Vi (which has a post station, residential college for adult education, spa, tannery, brewery and sawmill). A market is held yearly in September, and there is also an inn. Other industries in the parish are paper mills, a distillery, and several sawmills.
18
« skrivet: 2013-09-25, 13:15 »
Vincent,
Borgerlig har med tiden fått flera olika betydelser. Borgerlig sed betyder här inte att den står i motsats till kyrklig/kristen sed (eller socialdemokratisk sed), utan syftar på sedvänjor hos borgerskapet (ungefär städernas medelklass, med dagens språkbruk) till skillnad från seder hos lantbefolkning/bönder/allmoge.
(Meddelandet ändrat av acb 2013-09-25 13:17)
19
« skrivet: 2013-08-21, 11:05 »
På rad två kan det stå i och för fattigdom.
20
« skrivet: 2013-08-13, 19:18 »
SAOB skriver om fängnål: nålformigt redskap varmed fänghålet rengjordes
(fänghål: hål genom vilket eld leddes till laddningen, så att denna antändes)
- men tyvärr nämner inte SAOB ordet fängnålsknippe.
I boken Karoliner av Alf Åberg och Göte Göransson finns dock en liten teckning på sidan 27 som jag tror visar ett fängnålsknippe. Det är ett par små verktyg som är ihopfästade i ena änden, och bildtexten säger fänghålsnål och viskare för att hålla muskötens fänghål rent. Viskaren ser nästan ut som en liten tofs på bilden, men den var kanske samma sak som SAOB kallar fänghålsrensare; ett redskap av vriden galvaniserad järntråd med insatta borst (SAOB har ju inte kommit fram till bokstaven V ännu).
Tekniska Museet har en bild på fängnålar.
21
« skrivet: 2013-07-31, 12:25 »
Det finns en del efterlysningar i KB:s digitaliserade tidningar; åtminstone förrymda pigor och så. Sökfunktionen är tyvärr inte helt uttömmande, eftersom teckentolkningen blivit fel på ställen där trycket är svagare.
22
« skrivet: 2013-07-16, 12:38 »
When 19th century Swedes took a family name, many picked a name that was based upon e.g. the place they came from. So if you find out that the two second cousins have a common ancestor who lived in a place that has Lund (grove) in its name, perhaps they didn't coordinate the name change, but simply drew their inspiration from the same source.
23
« skrivet: 2013-07-08, 15:41 »
Enligt Wikipedia var Jaques Offenbachs operett löst baserad just på Jules Vernes bok... fast det där med svala, som Ann-Mari påpekar, kan man ju undra över - jag ser i alla fall ingen i rollistan!?
24
« skrivet: 2013-06-17, 15:00 »
As the patronymic Larsson only appears once, yet another possibility is that the parson simply wrote the wrong name. Perhaps the name was on the top of his mind because he'd just written an entry about a Larsson, or maybe he knew a Jacob Larsson.
25
« skrivet: 2013-06-06, 13:52 »
Det finns några sidor om stenbjörnar i boken Hjul på hällar av Lars Erik Nilsson; dock inga foton. Han nämner att de varit i bruk för transport av tunga stenblock i Bohuslän i början av 1900-talet.
26
« skrivet: 2013-05-13, 10:44 »
Karen,
Please take a look at the first page of the document John found! That's an early 18th century image of a blast furnace, and the archeologists think the one they excavated at Östra Spång is of a similar type. (Also see this reconstructed medieval blast furnace.) The large furnace at Östra Spång measures about 8 feet square on the outside, and the report says there's a smaller one too. Add a coal house, some storage for the produced iron, and a hut for the men, and that's it. Compared to e.g. 19th century ironworks, this was definitely a backyard industry. In the Bergslagen area in Sweden (southern Dalarna and parts of neighboring provinces), blast furnaces like this one were jointly owned by half a dozen or so farmers, who ran it part of the year as a side income. So I see no contradiction in running a single blast furnace in an area with a population of 60 people (including children and women). The report says that there are indications of smithing at the site; they mention that everyday objects like nails, horseshoe nails and to some degree knives and fittings may have been made there. Maybe they call it large-scale production because of the dual furnaces and traces of smithing.
A page at Örkeljunga muncipality's website says, in translation, that: In the 16th century, place names like Järnbläst and Smedhult (smith's forest or smith's grove) suggest some ironworking in the area. So the farm names were established long before the property was sold in 1684, and do not indicate whether there was an active blast furnace in 1684 or not.
The Skåne province belonged to Denmark up to 1658, and Denmark used to import iron from Sweden, but Sweden and Denmark were at war with each other half a dozen times in the 16th and 17th century, and Denmark turned to producing their own iron when couldn't import it from Sweden. They may have ran the furnace a larger part of the year compared to the part-time farmers in Bergslagen, but still a few men should have been enough to run the furnace. And perhaps they were smithing nails when they weren't all needed at the furnace.
The metal analysis indicates that the iron ore may come from Markaryd in Småland, 18 miles NW of Östra Spång.
I hope this helps!
(edited after taking another look at John's document)
(Meddelandet ändrat av acb 2013-05-13 11:10)
27
« skrivet: 2013-04-17, 09:56 »
Sök på järnbruk och blåshus så får man ett antal träffar. Enligt t.ex. Lokaltidningen (var nu den ges ut) var blåshuset platsen där man pumpade in luft till masugnarna.
28
« skrivet: 2013-04-16, 12:50 »
David,
Since 1845, male and female children have equal inheritance rights in Sweden.
29
« skrivet: 2013-04-11, 16:52 »
Ett tidningsklipp från 1758 som berör förändringen i tilltal från jungfru till mademoiselle:  Klippet kommer från Kungliga bibliotekets digitaliserade dagstidningar.
30
« skrivet: 2013-02-13, 20:48 »
Kan tilläggas att fol också är en förkortning; det oförkortade ordet är folio.
31
« skrivet: 2013-01-29, 21:00 »
På den här bloggen står det att:
Sedan 800-talet gräddas oblater mellan två järnplattor med graverat mönster. När järnen hölls över öppen eld kunde man bara baka tre-fyra oblater i taget.
Det står dock inget på den sidan om källan till uppgiften.
32
« skrivet: 2013-01-15, 20:59 »
Ann-Mari, Oavsett vilket bildbehandlingsprogram du väljer kommer det att klara att ändra bildstorlek, filformat, och filstorlek. Filstorleken väljer man oftast (kanske alltid?) indirekt när man sparar en bild i jpg-format, genom att man väljer kvalitet på bilden - dvs hur bra filen ska återge bildens ursprungliga utseende. Ytterligheterna är att perfekt utseende ger en stor eller mycket stor fil, medan en påtagligt dålig bildkvalitet ger en riktigt liten fil. Någonstans där emellan finns en bra nivå, som ger en acceptabel kvalitet och filstorlek. I Photoshop finns det ett antal färdiga nivåer (fem?) man väljer mellan, medan i Irfanview är det en procentskala från 1 till 100. Prova ett par tre olika nivåer den första gången så märker du snabbt vad som är funkar. Jag använder Irfanview och kan verkligen rekommendera det programmet. Bl.a. tycker jag det är mycket mer bekvämt för att titta på bilder än vad Windows eget bildvisningsprogram är. Om man gillar att använda tangentbord istället för mus så räcker det med enkla tangenttryckningar för att bläddra mellan olika bilder, zooma in och ut, avsluta programmet, och mycket mer. Och det är så bekvämt att bläddra bland sina bilder i samma program som man använder för att ändra dem. Jag har ställt in i Windows att Irfanview ska användas när jag dubbelklickar på bildfiler.
33
« skrivet: 2013-01-13, 17:50 »
Barbro,
Det går att ställa in färgen på besökta länkar i Chrome, se t.ex. denna beskrivning. Man behöver tydligen ladda ner en extension till Chrome, men sen går det att göra. (Jag har inte Chrome själv, så jag kan inte hjälpa dig ytterligare, men beskrivningen i länken verkar enkel och rättfram.)
34
« skrivet: 2013-01-06, 19:18 »
Söker du information om nutid, så är det nog svårt om inte Lantmäteriet eller kommunen vet?! För att få en grov uppfattning kan du kanske jämföra Google maps med en fastighetskarta.
För 1800-tal och tidigt 1900-tal har jag däremot sett sådana uppgifter på Lantmäteriets Historiska kartor - vid skiften och liknande behövde man förstås räkna ut hur stor areal som var av respektive typ, och jag har sett bykartor där de olika marktyperna finns markerade med olika mönster. Men jag vet inte om denna information genomgående finns med, eller om jag haft tur med de få fastigheter jag slagit upp.
35
« skrivet: 2012-12-28, 11:22 »
Det kanske finns någon anteckning i tidigare HFL (och flyttsedel) om förlorat medborgerligt förtroende, och så har prästen gjort den här anteckningen för att minnas att hon återfått det?
36
« skrivet: 2012-12-28, 11:19 »
Det är tydligt att jag var helt ute och cyklade med min sergeant-tolkning. Tack Elisabeth för att du som vanligt har koll!
37
« skrivet: 2012-12-26, 10:47 »
Jag tror det står Sehant, och att det är en stavningsvariant på sergeant; av SAOB att döma har variationen på stavningen varit mycket stor. Där står också att det kan betyda tjänare, betjänt, hantlangare.
Min gissning är att han på något vis varit arbetat med stadens eller militärens vattenförsörjning. Se t.ex. länsstyrelsens text om gamla vattentornet (1860-tal) på Trossö Karlskrona; där står bl.a. att
Redan när Karlskrona anlades 1680 förstod man att det var nödvändigt att skaffa vatten från fastlandet. Karlskronas vattenförsörjning var extra viktig eftersom staden var en fästning och kunde utsättas för isolering. Redan då var Generalamiralen Wachtmeister och stadsplaneanläggare Dahlbergh inne på tanken på att ta vatten från Lyckebyån. På 1700-talet var även den kände uppfinnaren Christopher Polhem inblandad i planerna, men de tekniska svårigheterna kunde inte lösas.
Vattenförsörjningen i Karlskrona de första 150 åren, då staden växte och blev en av rikets största, ordnades genom brunnar, hela 146 stycken. Tillgången på vatten var dålig på öarna och det lilla man fick upp var surt, grönt och illaluktande. Allt vatten till Flottan och den rika befolkningen skeppades med vattenskutor från fastlandet.
38
« skrivet: 2012-12-19, 18:27 »
Jag har kollat stadsarkivets samtliga namnregister online för perioden ca 1700-1800 i samtliga stockholmsförsamlingar, eftersom hans barn föddes ca 1720-1727 enligt MTL. Jag har hittat honom i mantalslängder och taxeringslängder 1725-1750 (han dog 1751) så han var skriven i Stockholm då. Det enda namnregistren till kyrkoböcker har gett är en son som finns i S:t Gertruds dopbok, men inte nämns i föräldrarnas bouppteckningar (och moderns förnamn stämmer inte riktigt, så i värsta fall fick mannen det barnet med någon syster till frun; det framgår inte i dopboken om modern är mannens hustru eller ej).
Sen var jag inne på stadsarkivet i måndags för att se om det fanns några fler register jag kunde söka i, men det enda jag hittade var att han inte verkar finnas upptagen som borgare, samt att hans andra hustru ev bodde på borgerskapets änkehus senare. Härnäst ska jag fortsätta söka barnen i Hedvig Eleonora och Jakob och Johannes, eftersom han bott i där enligt taxeringslängden 1725 och MTL 1730.
Brukar det vara så här snårigt att hitta personer i Stockholm, när det nu finns namnregister?
(Meddelandet ändrat av acb 2012-12-19 18:46)
39
« skrivet: 2012-12-19, 13:07 »
En följdfråga... enligt bouppteckningen hade han endast böcker på tyska, ej svenska. Min arbetshypotes är därför att han kommer från någon av de svenska besittningarna i Tyskland, har värvats där och kommit till Sverige när området avträtts. Därför skulle jag vilja börja med att undersöka svenska regementen i Tyskland ca 1710-1720. Vilka regementen kan ha funnits där då?
(Jag hittar honom inte i stadsarkivets register över borgare i Stockholm; han var frimästare så kanske sökte han aldrig burskap, även om han i bouppteckningen efter hustrun kallas borgare. Jag har fattat det som att skråna utövade viss tillsyn även över frimästare, sista hoppet på den fronten står till Nordiska museets arkiv, där en del protokoll ska finnas. Men arkivet där har tyvärr stängt till fram i januari.)
40
« skrivet: 2012-12-07, 12:14 »
Centrala soldatregistret har gett honom aktnummer DR-04-0138-1877, och jag vill minnas att de fyra sista siffrorna är årtalet han blivit värvad. Så du borde kunna hitta honom i generalmönsterrullorna från och med det året.
41
« skrivet: 2012-12-03, 21:40 »
Missionsförbundet praktiserar både barndop och troendedop, så att hon döptes i svenska kyrkan borde inte ha varit något problem.
42
« skrivet: 2012-11-28, 20:38 »
Vagnslaster? Min italienska fickordbok säger att carreto = kärra, vagn.
43
« skrivet: 2012-11-26, 19:16 »
Kanske snarare en person som jobbar på en kurort. Nordisk Familjebok skriver:
Vattenläkare, person, som med kallt vatten behandlar
sjukdomar och åkommor. Se Kallvattenkur.
44
« skrivet: 2012-11-25, 18:19 »
Har du tur kanske någon minns vad affären hette, så att du kan söka i gamla telefonkataloger på KB för att belägga hur länge den fanns kvar.
45
« skrivet: 2012-11-24, 21:58 »
Enligt SAOB en skräddare som arbetar med lagning av kläder.
46
« skrivet: 2012-11-16, 18:01 »
Tack så mycket för hjälpen, den tolkningen verkar rimlig!
47
« skrivet: 2012-11-16, 11:13 »
Efter vad det står där, kunde de ha fått kunglig dispens för att gifta sig om året var 1918, men absolut inte 1718 (på den tiden kunde alltså kusiner få dispens, men inte närmare släkt, och ens morbror är närmare släkt än kusinerna).
48
« skrivet: 2012-11-15, 12:19 »
 Det är den sista lysningen 1754, på pagina 9 eller 10 i VB. Lysning Lyst i Dingtuna ......... Trägårdsmästare Gabriel Borgman Jungfru Anna Greta Blumenhoff Wigsel 26 [Januari?] Mina frågor är: vad står det före Trägårdsmästare, och är januari en rimlig tolkning av vigselmånaden? Föregående par vigdes i oktober, och det följande i mars. ------------------ Ajdå, nu lyckades jag lägga frågan under fel landskap! Snälla Anbytarvärden kanske flyttar? (Meddelandet ändrat av acb 2012-11-15 12:21)
49
« skrivet: 2012-11-13, 14:36 »
Standardtipset brukar vara att ta den kandidat du hittat, Anders född 6/8 1811, och följa honom framåt i tiden i HFL och se vad det blir av honom. Antingen visar han sig vara rätt person, eller fel person, eller (om du har otur) tappar du spåret så småningom och vet inte vilket...
Födelsedatum skrivs ju av gång efter gång, och ofta blir det fel någonstans under årens lopp (t.ex. pga kluddiga svårlästa siffror, eller för att prästen råkade läsa på fel rad så han fick någon annans datum).
50
« skrivet: 2012-11-11, 18:55 »
Jag funderade lite till, och jo, jag tror du har rätt i att det är ett 'f'. I 'h' brukar strecket som går ut åt höger gå mycket mer snett uppåt, inte så här rakt ut åt sidan. SAOB nämner chavl som en möjlig stavning, och när man tänker på att 'v' ofta skrevs 'f' förr (jag har inte koll på de exakta skrivreglerna), så är chafl är ett fullt möjligt sätt att stava det som uttalades sjal.
51
« skrivet: 2012-11-11, 17:53 »
Det kanske står chafl istället för chahl, men sista bokstaven är definitivt 'l' och inte 't' - det finns ju inget tvärstreck på den. Och vare sig det är chafl eller chahl så tror jag att de menade sjal! Vad jag förstår var hon arbetarhustru på landet, och kläderna i övrigt låter så traditionella (föreställ dig en genomsnittlig folkdräkt) att jag tror att hon skulle ha haft en sjal.
Kaftan är ett låneord som böjs lite avigt för svenskan - en kaftan; den kaftanen. SAOB har en massa att säga om betydelsen - orientaliskt överplagg, dyrbar hederstdräkt, modeplagg, en prästs vardagsdräkt, m.m.
52
« skrivet: 2012-11-11, 17:42 »
53
« skrivet: 2012-11-11, 14:46 »
Kanske det står chahl, alltså en lite udda stavning av sjal? SAOB listar massor av exempel på udda stavningar, om än inte just denna (men chal finns med!).
54
« skrivet: 2012-11-10, 18:36 »
Apropå agrarhistoria, så finns bokverket Det svenska jordbrukets historia numera att ladda ner som PDF - alla fem volymerna. Mycket innehållsrikt och inte ens 15 år gammalt.
(Meddelandet ändrat av acb 2012-11-10 18:37)
55
« skrivet: 2012-11-09, 08:11 »
Är det inte samma namn som Jemima? Enligt Wikipedia ett kvinnonamn med hebreiskt ursprung som betyder Lilla duvan. Namnet förekommer i Gamla Testamentet i Bibeln, Jobs bok 42:14.
Stavningen med ia istället för i tyder väl på att man kan ha hört namnet med engelskt uttal? Skee ligger nära kusten, och t.ex. fiskare kan ha snappat upp namnet i England. En engelsk namnsajt skriver om Jemima att Its peak of popularity was in the 19th century
Det finns f.ö. en ung svensk författarinna som heter Jemima - i just Bohuslän.
(Meddelandet ändrat av acb 2012-11-09 10:12)
56
« skrivet: 2012-11-06, 12:51 »
Tekniska biträden fanns(finns?) på apotek enligt wikipedia. Idag verkar titeln främst förekomma i Finland. Brändö apotek i Vasa förklarar yrket så här: Ett tekniskt biträde har vanligen fått sin utbildning på arbetsplatsen. Till tekniskans arbete tillhör bl.a. att skriva in recept på ADB, sköta om fakturering, granska, prissätta och föra de inkommande varorna på sin plats, hjälpa till vid läkemedelstillverkning. Ett tekniskt biträde kan inte delta i kundbetjäningen.
57
« skrivet: 2012-10-25, 21:25 »
Sara,
Jag fick tips om att Järnvägshistoriskt forum är ett bra ställe att hitta folk som kanske vet mera.
58
« skrivet: 2012-10-24, 20:23 »
Se vad SAOB skriver om skärp; bl.a.
om band av tyg l. annat material l. långsmalt tygstycke använt ss. detalj i l. tillbehör till klädsel; dels om band av tyg l. annat material som anbringas kring livet (äv. en del av livet l. kring länderna) för att hålla ihop l. hålla upp klädesplagg (särsk. klänning, rock o. d.) l. i prydande syfte (jfr BÄLTE 1), dels: (praktfullt) band kring midjan l. snett över axeln, som användes ss. gehäng l. utmärkelsetecken o. d., numera bl. (mil.) om sådant band till militär uni form (förr särsk. ss. fälttecken, numera bl. ss. detalj i officerares paraduniform); fältbindel; förr äv. om ett slags axelsjal för kvinnor l. (allmännare) om långsmalt tygstycke använt av kvinnor ss. band om livet, axelsjal l. dyl.
Ett av exemplen på gamla stavningsvarianter är skärff (1775), och det är ju i princip samma stavning som scherff.
59
« skrivet: 2012-10-21, 15:31 »
Ida,
Jag funderar över det där med olag... Nöddop fick ju förrättas av lekman, men man kan ju tänka sig att prästen var kritisk om fadern t.ex. förrättade dopet trots att inte nöddop behövdes, eller om han sedan inte ville låta prästen bekräfta dopet. Eller om fadern var av fel trosuppfattning (frikyrklig? - en ateist lär väl inte ha velat döpa...). Kanske tidigare/senare HFL ger några ledtrådar om detta?
60
« skrivet: 2012-10-08, 23:08 »
Se förklaringen i SAOB - det verkar snarast ha varit ett annat ord för pampuscher.
61
« skrivet: 2012-09-29, 21:12 »
Ur Bonniers svenska ordbok:
liv- i vissa sammans. om personer som skyddar o. betjänar furstlig (speciellt kunglig) person; (hist.) livdrabant, livgarde, livkusk
Vad jag förstår borde han alltså ha varit änkedrottningens personliga postiljon.
62
« skrivet: 2012-09-29, 21:05 »
I SAOB finns ordet stallbetjänt med ett par exempel:
(manlig) tjänsteman anställd vid större stall (1654).
Vid hingstdepåerna kallas hästskötaren stallbetjänt och vid remontdepåerna vaktmästare (1978).
63
« skrivet: 2012-09-15, 23:23 »
Tack för ditt svar - att sökfältet var så här vidsträckt hade jag inte anat! Det verkar bäst att vänta med de militära rullorna tills jag tagit fram allt jag kan ur skråarkiv och övriga källor.
64
« skrivet: 2012-09-14, 19:46 »
Vilket regemente skulle en dragon i Stockholm ha tillhört omkring 1725?
Min ana står som dragon i kronotaxeringslängden 1725 (p. 105v, Christoffer Blumenhoff), men i MTL 1730 och framåt är han bleckslagarmäster.
65
« skrivet: 2012-09-13, 14:37 »
Are there wooden bells? It's listed among the wooden objects...
66
« skrivet: 2012-09-11, 20:29 »
Maybe it was a local term, that isn't in the dictionaries? You could post to the relevant parish thread (is it Ärtemark?) and ask the researchers there to take a look at your question (refer them to this thread to avoid duplicate discussions). Perhaps one of them will recognize the word from some other bouppteckning. BTW, I think the 4 Boller on page 2 may be drinking bowls.
67
« skrivet: 2012-09-10, 21:38 »
A bängel is a handle used as a lever in tightening the big screw(s) in a hand press (e.g. in a press used in printing or book binding). Does this fit with the context? And six of them, moreover! (Is it just coincidence that the three visible lines start with numbers in sequence, as if the items were numbered?)
68
« skrivet: 2012-09-07, 10:20 »
Tack, då är nr 2 och 3 definitivt lösta! Bessman var lurig, jag trodde att B också var ss...
Nr 1 är jag fortfarande förbryllad av. Det ser verkligen ut som pannor, och kokpanna finns i SAOB, det är bara det att jag inte hittar någon anledning till strecken ovanför. (Kökspanna finns också i SAOB, men det belägget är först från 1900-talet.) Den här posten står alltså bland föremålen som är av metall men inte järn, och det finns ingen kaffepanna eller liknande upptagen, så strecken till trots är det nog något sådant.
(Meddelandet ändrat av acb 2012-09-07 10:25)
69
« skrivet: 2012-09-06, 23:16 »
Vad står det på näst sista raden?  Vad står det på tredje raden, det ser ut att sluta på stål?  Tapeter uti en stuga målade på grof wäf, men vad står det på de följande två raderna?  Övriga rader på bilderna har jag kunnat tyda. Tack på förhand!
70
« skrivet: 2012-09-06, 23:07 »
Din tolkning av husen låter mycket rimlig! Jag har suttit en stund och bläddrat i Stockholms äldre bygglovshandlingar, och ser att de enkla trähusen genomgående är ett rum djupa. Bara större hus med mer anspråksfull arkitektur är två rum djupa.
Tack för länken, jag såg att artikeln nämner Sigurd Erixons Den äldre folkliga bebyggelsen i Stockholmstrakten (1941) - den låter intressant. Jag visste inte att det fanns en sådan bok, men nu ser jag att den finns på mitt närmaste bibliotek, så den ska jag låna!
Jag slog upp kök i SAOB och såg att det även kan syfta på lokal avsedd för kokning, bryggning o.d.; men icke för egentlig matlagning - i så fall kanske köket som nämns var ett separat brygghus.
(Meddelandet ändrat av acb 2012-09-06 23:46)
71
« skrivet: 2012-09-06, 14:00 »
I det här fallet kan jag inte tolka texten till annat än Josephi; Josias passar inte alls. Sen vet jag inte om det fanns flera riksråd, eller om det helt enkelt är felskrivet.
72
« skrivet: 2012-09-06, 11:15 »
Rättelse: Ladugårdslandet nedre, ska det vara.
73
« skrivet: 2012-09-05, 22:49 »
Hur man rimligen ska tolka beskrivningen av denna bostad?  MTL Ladugårdslandet nedre 1730 Det är Riksrådet högwälb: hr Josephi Cederhielms tilhöriga tomt som förhyres ut, och alltså består av följande (p 302): En gl stugu och Cammar wid gatan med brädtak. In på gården 1 stu- gu med Cammar och brädtak med källare. 1 kiök 1 fähus 1 wedbo. uthyres til Bleckslagaren och fri- mästaren Christopher Blommen- hof för 270 Det är nytt för mig att en MTL kan innehålla beskrivningar av byggnader, och jag funderar över hur texten ska tolkas. Är det två byggnader som vardera innehåller stuga och kammare, eller är det gatu- respektive gårdssidan av ett enda hus? Om brädtaket var yttertak tyder det dubbla omnämnandet på att det var två byggnader, tänker jag. Och ska man tro att köket låg i en separat byggnad? Finns det månne något att läsa om borgerliga hem i Stockholm kring år 1700?
74
« skrivet: 2012-09-03, 20:21 »
Mary,
Just clerk is too imprecise. My dictionary says klockare = parish clerk and organist - just about what the SweGGate definition says.
75
« skrivet: 2012-09-02, 18:37 »
In the Swedish state church there's an administrative unit called pastorat - it may equal a single parish, or a few small adjoining parishes that share a single vicar (this was a continuous arrangement, not something that tended to change). My impression is the pastorat is often named after the largest or most important of the parishes, hence the risk of confusion (sort of as if there was a US county that had the same name as the state it was in). When people moved away, it was often recorded which pastorat they were going to, instead of which parish.
(Meddelandet ändrat av acb 2012-09-02 18:41)
76
« skrivet: 2012-08-31, 18:07 »
Tack, det var en intressant tanke! Minns att jag läst klagomål i någon 16- eller 1700-talsskildring, över alla dessa bönder som ägde hus i Stockholm och hyrde ut lägenheter, och slarvade med underhållet... Tyvärr tror jag inte det var så i det här fallet; det finns ingen bouppteckning efter vare sig honom eller änkan, och änkan betecknas som utfattig i HFL.
De första gångerna jag ser honom i MTL i Erska står han skriven hos Gripenstedt på Gräfsnäs säteri, och jag läste att adeln hade rätt att anta egna hantverkare, så han behövde nog inte ha burskap. Rörkärr, där han sedan bor, låg också under Gräfsnäs enligt Rosenberg, och det kanske räckte för att han skulle slippa även i fortsättningen.
Först var jag mycket förbryllad över att en hantverkare från Stockholm hamnar ute på landet i Västergötland, men gissningsvis har han värvats i Stockholm till Gripenstedts tjänst - jag förmodar att adeln gjorde sig ärenden till Stockholm av och till, vare sig de hade hus där eller ej.
77
« skrivet: 2012-08-30, 18:44 »
Elisabeth -
Aha, det är ju logiskt, förstås. Först denna vecka insåg jag att jag hade anor i Stockholm, så jag har inte bekantat mig tillräckligt med deras forskarsal.
Maud -
Det är ungefär det jag har gjort nu (men församling måste man välja i en lista, så det gick inte att skriva in vad som helst). Vi får se om det går vägen.
(Meddelandet ändrat av acb 2012-08-30 18:46)
78
« skrivet: 2012-08-30, 17:27 »
Tack! Jag kanske får göra så istället, då.
79
« skrivet: 2012-08-30, 13:20 »
Mina frågor ovan kan nog avföras; jag upptäckte att han var född i Stockholm, och vagnmakarnas arkiv börjar inte förrän han lämnat Stockholm, så skråarkiv lär inte ge något. Men det var kul ändå, för stadsboende anor har jag ont om.
80
« skrivet: 2012-08-30, 13:09 »
Hur gör jag för att beställa kopia på en bouppteckning, när jag inte vet dödsförsamlingen?
I bouppteckningsregistret för Stockholms magistrat och rådhusrätt har jag hittat min ana Anna Maria Blumenhoff f Balck, död 1742-11-11 och bouppteckningens nummer är 1745/1:808. Men Riksarkivets beställningsformulär kräver att jag anger dödsförsamling, och den vet jag inte än - jag hoppades själv att församlingen skulle stå i bouppteckningen...
Kan jag lista ut församlingen utifrån bouppteckningens nummer? Eller finns bouppteckningarna filmade, även om jag inte lyckats hitta dem på SVAR?
81
« skrivet: 2012-08-27, 16:49 »
Ett tillfällighetsfynd i registret till vigselboken i Tyska församlingen (S:t Gertrud) i Stockholm:
B A L A C K George, ein Sächsischer Kriegsgefangener, 1705 ll/9 s.106
mit Elisabeth Catharina CALASKI.
82
« skrivet: 2012-08-27, 12:47 »
The earliest Bäcke records (1688 to 1742 or thereabout) are part of the Steneby records. Church records are often available from 1688 on (at that time, a law was introduced that required the churches to keep records of baptisms, marriages and burials), but sometimes the earliest records have been lost in fires etc. I understand you can often get a bit further back combining the Mantalslängd (a kind of census listing the head of the family and the number of family members by age and sex, rather than their names) and other sources, but it seems to be much less straightforward than when you can use church records (and the women are often impossible to trace). One or two of my own female lines end in the 19th century due to church records lost in fire.
If an estate inventory was made after one of Olof's parents, after he moved, it may say where he lives. So that may be a way of proving or disproving whether you've found the right person.
83
« skrivet: 2012-08-23, 14:14 »
En av mina anor var vagnsmakare enligt kyrkböckerna; Christopher Blumenhoff i Erska i Västergötland. Jag hittar honom på Rökärr i Erska i HFL AI:1 (1785-1797, p 32) och framåt, han dog där 1810. Enligt HFL var han född 1734. Även barnen föds på Rökärr, åtminstone från 1774 och framåt.
I boken Hantverk i Sverige får jag intrycket att vagnmakare var ett skråyrke, hur går det ihop med att han bor på landet? Bör han ändå ha varit skråansluten och kunna finnas i en burskapslängd någonstans? Eller kan han ha slutat arbeta som vagnsmakare i och med att han kom till Erska, fast titeln har hängt kvar? I vilka källor bör jag söka?
Jag har inte hittat hans vigsel med hustrun Inger eller Ingegerd Jonasdotter f 1734, inte heller födseln för första barnet, Johanna 1770, därför misstänker jag att de kanske har bott någon annanstans tidigare (men jag tycker att det är lite svårt att hitta i kyrkböckerna för Erska och moderförsamlingen Stora Mellby, så det är möjligt att jag bara har missat dem). I DB noteras för mannen Föräldrarnes namn obekant.
84
« skrivet: 2012-08-14, 21:55 »
85
« skrivet: 2012-08-05, 09:42 »
Det verkar finnas ett efternamn Klingsporre också, se t.ex. det här fattighjonet i Sveriges Befolkning 1890.
86
« skrivet: 2012-08-04, 15:38 »
Information on doing military service in Sweden is available at the same site. Go to the index at http://www.algonet.se/~hogman/swegen.htm and select Military History. While the links to the various pages are in English, some of the pages are in Swedish and some in English.
87
« skrivet: 2012-07-28, 09:27 »
Anton,
För att lägga in en bild måste den finnas sparad någonstans. Du behöver alltså öppna ett bildprogram och klistra in skärmdumpen, så att du kan spara den som en bild. (Beskär för att få bort det som inte är relevant, så att bilden inte blir onödigt stor.) Sen lägger du in den enligt instruktionen Lotta länkade till.
88
« skrivet: 2012-07-23, 15:40 »
Det är väl samma namn som Alva?
Edit: nu ser jag att Alfa finns med i förbundets namnnormeringslista:
Alfa bokstaven a i grekiska alfabetet.
Belagt i Sverige sedan 1820-talet.
(Meddelandet ändrat av Acb 2012-07-23 15:43)
89
« skrivet: 2012-07-20, 22:33 »
Here's some info from the book Hantverk i Sverige (Swedish trades):
The skräddare entry says that tailors in towns had their own workshop and saw their clients there. The tailor supplied fabric and notions. The country tailor rarely had a workshop. His clients booked him in advance, and he stayed at the farm until his work was completed. This took days or even weeks, as they might order clothes for everyone at the farm at the same time. The client supplied fabric and thread; often these were produced at the farm. The country tailors generally made clothes that were more sturdy and less elegant than town tailors.
To give you some idea of how a tailor learned his trade, he book mentions a tailor master born in 1856 who started out as an apprentice [of a country tailor, I presume] at the age of 11, worked at farms for six years [this must've been as a tailor hand], mostly sewing sheepskin coats and skin rugs. He was considered a satisfactory country tailor but in order to become a town tailor he had to continue his apprenticeship in some town. After another 3 years 3 months as an apprentice, he got his gesällbrev (journeyman certificate) as a proof of being fully educated.
You couldn't establish yourself as a tailor unless you were approved by the local guild (for town tailors), or appointed by the parish council or similar (for country tailors). So competition was deliberately minimized, I think a country tailor often had a monopoly in his area.
90
« skrivet: 2012-07-13, 22:29 »
Vanligen betyder det överstrukna namnet att personen inte bor där längre!
Titta i kolumnerna för död respektive utflytt, antagligen finns det ett datum i en av dem, så att det framgår varför personen strukits och när flytten eller dödsfallet skedde. Finns det inget där, titta i kolumnen för anmärkningar, längst till vänster. Eller så har personen skrivits in igen längre ner på sidan, på grund av ändrad familjebildning (t.ex. en son som bildar familj men bor kvar på gården - prästen behövde plats att skriva in hans fru och barn på).
91
« skrivet: 2012-06-27, 11:32 »
I've seen it occasionally, and I think it's genealogists in the past who've underlined the person they traced, to make it easier to spot it in a glance as they copied the record. So you probably share roots with some pre-microfilm Swedish genalogist who showed poor judgement by scribbling in primary sources.
92
« skrivet: 2012-06-26, 12:54 »
Jag tvivlar på att Släktdata har någon sådan bestämmelse - jag har nämligen inte träffat på ordet lakun i deras filer tidigare. Det är kanske bara personen som gjort just den här avskriften som tyckt att det är en praktisk konvention.
(Meddelandet ändrat av acb 2012-06-26 12:55)
93
« skrivet: 2012-06-26, 10:43 »
Om man tittar i den filen på Släktdata, så har personen som matat in registret använt ordet lakun lite varstans för att markera luckor i texten, och det har sina fördelar!
Ta till exempel dopvittnet hustru (lakun) Bryngelshustru i Ubbared - den skrivningen tydliggör att hennes förnamn saknas i källan; hade det bara stått hustru Bryngelshustru i Ubbared så kunde felet lika gärna ha skett vid avskriften.
94
« skrivet: 2012-06-15, 10:30 »
Aha, då missförstod jag dig förut.
Ett sätt vore att hitta längdangivelse i väggarum för ett hus som ännu står kvar, så det kan mätas. Men när jag tittar igen på ritningen jag nämnde ovan ser jag att fackbredderna varierar märkbart även inom samma rum i längan, och en del fack är bara hälften så breda som andra (t.ex. på sidorna om en dörr), så det kanske inte blir mer exakt än den danska tumregeln. Det var ju inte precis elementhus från fabrik.
95
« skrivet: 2012-06-14, 22:17 »
Är det verkligen rimligt att tolka väggarum som husbredden i kvadrat? Leifs exempel närmast ovan, med ett undantag omfattande fem väggarum i en länga, samt tre väggarum i en annan, plus loftrum ovanför, skulle med den definitionen vara en enormt stor yta för en eller två äldre personer.
Som jämförelse tittar jag i boken Tolv hus av Finn Werne, där det finns en ritning av en skånegård; Öradekarsgården i Ravlunda socken. Hela bostadslängan, med kök, fyra större och två mindre rum, och fyra farstur, är ca 5,5 gånger så lång som den är bred; alltså 5,5 väggarum enligt Pauls tolkningsförslag. Jag vet inte vad som är en typisk bredd på en skånelänga, men huset på Öradekarsgården är drygt 5 m brett invändigt; fem väggarum i en sådan länga skulle med Pauls definition motsvara 125 kvadratmeter boyta. Om de 5+3 väggarummen var i lika breda längor skulle det röra sig om 200 kvadratmeter, loftrum oräknat. Hade man så generösa undantag i Skåne?
96
« skrivet: 2012-06-14, 16:08 »
All sailors had to belong to a Sjömanshus (sailor's house). 48 Swedish towns had a Sjömanshus. They were created by royal decree in the mid-18th century and had multiple functions - supporting sailors who've retired due to age or illness (and their needy widows and children), but also maintaining discipline and acting as a job center.
(Source: Landsarkivets [i Uppsala] handledning till sjömanshus)
97
« skrivet: 2012-06-12, 17:11 »
Om man följer personen i husförhörslängder och församlingsböcker, så ser man när det nya namnet dyker upp. Dvs, det står nog inte vilket år eller dag det skedde, men om namnet förekommer för första gången i en bok som täcker t.ex. år 1910-1915, så bör det ha skett nån gång under de åren.
98
« skrivet: 2012-06-11, 12:33 »
Carl Wijnblad skriver i Ritningar till Wåningshus (tryckt 1755, facsimilutgåva 1993) om hus i beklätt korsvirke (tab. V, fig. 8-10), där korsvirket utgörs en stomme som sen kläs in med tegel så man får 1 fot tjocka väggar som sedan putsas. Eftersom han nämner tekniken i anslutning till sina ritningar på prydliga större hus, bör den kunna ha använts även till större eller mer ståndsmässiga hus, som alltså inte behöver ha sett ut som korsvirkeshus.
Obs att ordet också kan stavas väggrum, bl.a. hos Linné.
99
« skrivet: 2012-06-10, 22:05 »
Vilken/vilka Stenbeck kan ha ägt försäkringsbolag i Stockholm under 1900-talets första hälft?
(Enligt muntlig tradition i släkten fick en trotjänare i ett Stenbeck-ägt försäkringsbolag ärva några möbler av sin (barnlöse?) arbetsgivare, och jag vill se om den proviniensen går att styrka genom bouppteckningar och testamenten.)
100
« skrivet: 2012-06-07, 23:46 »
Barry,
Suppose that a farm named ...gården is split between a couple of children in a generation shift. Perhaps each of them break new ground so each of their farms is a viable size, and then another split happens when their own children take over. And hey presto, you've got a whole village named ...gården, made up of several farms.
101
« skrivet: 2012-06-07, 17:00 »
I'm sorry, I don't have any good ideas on how to figure it out. But, I suggest you post your question in the Sandhem thread instead. People who research that very parish have probably already given it some thought! (Posting in English in a parish thread is fine.)
102
« skrivet: 2012-06-06, 11:33 »
I have the feeling that the wide range of different terms (torpare, arrendator, brukare (a head of household farming but not owning land) , hemmansägare etc) is largely a thing of the 19th century, while in the 18th century you mainly had torpare and three different types of bonde depending on if he owned the land or who he leased it from (specified by different prefixes; skattebonde, kronobonde and frälsebonde).
You may want to visit Hans Högman's site which has a wealth of information i English, including thorough explanations of torpare, land ownership etc in the past (scroll down to Swedish history, then look under the heading The Agricultural Society / Nobility).
The arrendator paid his rent in cash, as opposed to the torpare who payed by doing work.
I doubt that a torpare would ever have been called bonde in his day. Up to 1865, the Swedish parliament was made up of representatives from the four social estates, one of which was the land-owning farmers (bönder - while e.g. the torpare and the emerging class of factory workers had no representation at all), so there was a decided difference in status between a bonde and a torpare. Also, I've read that torpare had worse living conditions in the 19th century than earlier.
103
« skrivet: 2012-06-05, 13:49 »
The premier dictionary of Swedish is the Swedish Academy's dictionary (SAOB for short). The sockenman entry says (my own translation):
(male) person dwelling in the parish; used in particular about participants in the parish's duties and taxes, in particular about owners of farms above a certain size [ägare till i mantal satt jord]; eventually also synonymous with a person dwelling in the parish and eligible to vote in the parish council (which I think only hemmansägare could; not tenants); also about (male) parishioner etc from the same parish (as so-and-so).
104
« skrivet: 2012-06-04, 08:37 »
You're right, I was wrong - I was mostly looking at the end of the word. Isn't there an 's' at the end, that shouldn't really be there?
105
« skrivet: 2012-06-03, 21:53 »
I think Elizabeth's record says torparmannens, i.e., tenant farmer's - the writer seems to made a small error, as he put the man's occupation as well as his name in possessive form.
(The shape of the letter 's' is the same as in begrofs in the last notations.)
106
« skrivet: 2012-06-02, 18:30 »
BTW, the Greek letter sigma, which Heikki mentioned, comes in two lower-case versions - one used at the end of words, the other in other places.
107
« skrivet: 2012-06-02, 09:39 »
Up to at least 1800, Swedish handwriting was based on the Gothic script, where most 's' inside words looked similar to 'f'; see this example.
I think I've seen cases where someone has mixed it up and tried to put the long 'f'-like letter last rather than first, making a rather peculiar combination. Could that be it?
108
« skrivet: 2012-05-27, 23:54 »
1) Jämför även med klockan halv tre - den sortens sifferangivelser lever främst kvar i klockslagen idag.
109
« skrivet: 2012-05-23, 21:51 »
Fortsättning - den lille vaknade så jag fick springa ifrån utan att ha hunnit skriva allt jag ville säga...
Ann-Mari,
Jag skulle vara mycket intresserad av att läsa en systematiskt upplagd artikel om kläd- och fotodatering; när man läser svar på andras specifika dateringsfrågor så tillgodogör åtminstone jag mig inte kunskaperna särskilt bra. Jag hoppas verkligen att du snabbt ska finna en publiceringsform som passar dig, och där informationen verkligen kommer till sin rätt och inte riskerar att drunkna i annat. Måtte förbundet få upp ögonen för ditt erbjudande!
110
« skrivet: 2012-05-23, 21:03 »
Haken med att ha det på AF, är att oavsett hur bra rubriken är kan det lätt hamna orelaterade frågor där... Det talar för att inte ha det som en tråd i AF, utan skriva en artikel som läggs upp på annat vis. Då kunde man ha tydliga länkar till den i anslutning till både Porträttfynd och AF:s Gamla bilder. Eller skulle det gå att lägga upp det som trådar som genast låses så att ingen fyller på med annat i dem?
111
« skrivet: 2012-05-21, 18:43 »
Ytter- means outer. Currently, there are 29 Ytterman listings in the phone directory.
112
« skrivet: 2012-05-19, 09:12 »
Och enligt SAOB:
skattemöte möte för behandling av ärenden l. frågor rörande skatt; förr särsk. om möte för uppbörd av skatt
113
« skrivet: 2012-05-18, 12:49 »
Du har 16 förfäder i din mormors farmors generation. Eftersom två av dem var samer har du alltså till två sextondelar (dvs en åttondel) samiska rötter. (Med reservation för att det kan finnas enstaka samer på den icke-samiska sidan, och vice versa, ännu längre tillbaka.)
Nu vet jag inte riktigt vad du menar med att räknas till samesläktet, men med ett påbrå som ligger nästan 200 år bort låter det väldigt långsökt att du skulle betraktas som same. För att ha rösträtt i Sametinget krävs t.ex. att du uppfattar dig som same och har eller har haft samiska som språk hemma.
Själv har jag till tre åttondelar norska rötter, men jag skulle inte därför kalla mig för norska!
114
« skrivet: 2012-05-16, 15:26 »
Yes, it's a word; spelled oj in Swedish. My dictionary suggests the translation [oh], dear me!
It's also used as an exclamation of surprise, by the way.
(Meddelandet ändrat av acb 2012-05-16 15:28)
115
« skrivet: 2012-05-13, 21:52 »
Expeditionen finansierades med insamlade medel. Det kanske var så att de som gav bidrag fick ett sådant tryck som tack?
116
« skrivet: 2012-05-11, 18:39 »
Systerdottern har möjligen inte någon förälder (eller ogift syskon) som dött efter 1836, så att hon kan stå som arvinge i en bouppteckning?
117
« skrivet: 2012-05-11, 09:56 »
Du skriver att du inte hundraprocentigt kan bevisa att det är samma person, men att indicierna är starka. Frånvaron av dispens är väl ett (starkt?) indicium på att det inte är samma person. Å andra sidan kan du ju börja gå igenom norska vigselböcker från det året.
118
« skrivet: 2012-05-06, 14:53 »
Kerstin,
Jag har fått intrycket att samer som övergick till svenska näringar som jordbruk, kallades så småningom inte längre för lappar i kyrkböckerna. Dvs, som om lapp delvis betecknade ett sätt att försörja sig (liksom torpare, fiskare och andra), och inte enbart en etnisk eller språklig tillhörighet. En gift kvinna på landet fick ju på den tiden hela sin tillvaro bestämd av mannens försörjning; var hon gift med (eller hemmavarande dotter till) en torpare så hade hon till stor del helt andra sysslor än hustrun till en renskötare.
119
« skrivet: 2012-05-01, 00:18 »
Obs. Modren borttagit barnet och begifvit sig till utlandet(?) enl. anteckning(?) å underhåll se mantalet(?) för 1sta halfåret 1862. Ej upptagen i pers.red. 1869.
(Jag har satt frågetecken efter orden jag är osäker på, någon annan kanske kan se bättre vad det står.)
(Meddelandet ändrat av acb 2012-05-01 00:19)
120
« skrivet: 2012-04-30, 13:41 »
Mary Wollstonecraft's book is available as a free e-book on Project Gutenberg: Letters Written in Sweden, Norway, and Denmark.
Ingela,
Thanks for mentioning this book, I'm adding it to my reading list!
121
« skrivet: 2012-04-27, 12:23 »
Re soldier vs life grenadier in the church records - there's no contradiction (or degradation). Soldier was sometimes used as a general word for military men that were neither mounted nor belonged to the navy, and the life grenadiers were part of the infantry.
123
« skrivet: 2012-03-29, 19:44 »
Se tråden Okänd familj - Cabinet Fotografi, där det här förklaras! Kabinettsfotografi var ingen atelje, utan syftade på storleken på bilderna (mindre foton kallades porträttfotografier, ofta såldes de i paket med kanske 1 kabinettsfoto och 6 porträttfoton, att byta med andra eller ge bort).
124
« skrivet: 2012-03-11, 17:46 »
Just a thought - as he was a miller, the mills in Markaryd might be worth checking out. According to the place name register there were mills in Flässeryd and Köphulta (guess there might've been others too - I don't know the time scope of the register).
125
« skrivet: 2012-03-02, 14:32 »
Angående åldern - bläddra fram till Nya Testamentet, där kan det också finnas en sida med tryckår, har jag märkt.
126
« skrivet: 2012-03-01, 09:57 »
Household Examination Rolls are sort of like a census, but more detailed - keeping track of who lives where, what their occupation is, when they move away and where they go. You can read about them here.
Swedish parsonages were also farms, with crops and cattle to tend to (the farm produce constituted a large part of the parson's income). A piga would do all sorts of female chores - women mostly worked indoors and men outdoors. This might include shining shoes, milking cows, weaving, cooking, looking after children... They were given clothes as part of their wages. As a dräng or piga you would amass much of the clothes you'd be wearing for the rest of your life. A black dress was typically one's best dress, used for many different occasions throughout one's life (women even got married in it until around 1900). I think servants just attending the family were pretty rare in Sweden - not at all as in England, where there were lots of them even in middle class families.
You may want to add to your knowledge about your great grandmother by doing genealogy research. Then you could find out which parsonage she worked at (many still exist so perhaps you could find photos of it as well), how old she was and how long she stayed. Swedish Roots is a good place to start finding out about genealogy research in Sweden. Especially check out the section on church records - they're the most important information source.
--- Moderator: I think this thread should be moved elsewhere, and perhaps given a different name. Apprentice is just an arbitrary choice of word, not a term that can be given a general explanation, so there's nothing to discuss here other than the specific person.
127
« skrivet: 2012-02-23, 11:50 »
After confirmation (which took place around the age of 15), you were considered an adult, and could leave home to work at another farm (the majority of the Swedes made their living from farming at this time). Most would work as a farmhand (dräng) or maid (piga - i.e. a female farmhand rather than a housemaid) for a number of years, extending their experience of farm work. They lived at their employer's house, and whether they stayed in touch with their family was up to them - like any youth who's moved away from home today.
There's certainly some truth in describing a dräng (or piga) as an apprentice farmer (or apprentice farmer's wife), but I've never seen the word apprentice used in that context before. So in order to answer your question properly, we do need to know what Swedish word is used in the Household Examination Roll in your case, to rule out the possibility that this apprenticeship was something other than the normal piga job.
(Meddelandet ändrat av acb 2012-02-23 11:52)
128
« skrivet: 2012-02-12, 11:30 »
Forum som Facebook har kommit och gått - dvs lagts ner när alltför många användare börjat föredra andra, nyare, forum. Att Facebook skulle finnas kvar om 10 år är nog en utopi. Och när ett forum läggs ner försvinner i princip allt som skrivits där.
Den viktigaste skillnaden mellan Anbytarforum och släktforskningsdiskussioner på Facebook är att Anbytarforum kommer att finnas kvar så länge förbundet vill. Släktforskarforum på Facebook, iFokus, m.m., alltid är beroende av en överställd forumägares godtycke för sin existens - alltså en ägare som inte har något särskilt intresse av just släktforskning.
(Meddelandet ändrat av acb 2012-02-12 11:31)
129
« skrivet: 2012-01-13, 18:11 »
SAOB, the official Swedish dictionary, says about hemmadotter: a woman (esp. peasant or working class) who (without having a profession) stays in the home with her parents
130
« skrivet: 2011-12-25, 21:22 »
Ingift kusin; alla in-law-uttryck betecknar ingifta släktingar.
131
« skrivet: 2011-10-24, 20:51 »
Frägd is the old spelling for frejd, i.e. character or reputation.
132
« skrivet: 2011-10-19, 10:05 »
Has anyone considered places in Northern Sweden, starting in Vuol- etc (might be Finland too, like you say)?
(Meddelandet ändrat av acb 2011-10-19 10:10)
133
« skrivet: 2011-09-20, 15:14 »
Jag vet inte, tyvärr - hoppas någon annan kan hjälpa! Det verkar finnas en del relevant på nätet också, t.ex. uppsatsen Rasande, besatta och andra hospitalshjon; här på AF står det om hospital under Timmermansorden, och så finns det tydligen en bok Hospitalshjon och fribröder: de äldres villkor inom den offentliga vården från senmedeltiden till 1700-talets slut. (Meddelandet ändrat av acb 2011-09-20 15:19)
134
« skrivet: 2011-09-20, 09:39 »
SAOB säger:
1) (?) person som är intagen å sjuk- l. fattigvårdsinrättning; sjukhuspatient; fattighjon.
2) (numera mindre br.) patient å sinnessjukhus; stundom: sinnessjuk person i allm.; jfr DÅRHUS-HJON.
135
« skrivet: 2011-07-09, 09:56 »
Den enskilda övning jag lärt mig mest av, är att försöka tolka en dombokstext (välj en som har en redig och prydlig handstil!). Vid första genomgången fyllde jag nog inte ens i hälften av orden, sedan kunde jag komplettera med fler ord för varje gång jag gick igenom texten. Fördelen framför kyrkböckerna var att få en längre och mer varierad text, med många fler olika kombinationer av bokstäverna. Ibland körde jag fast helt på en mening, men kunde börja lista ut den med ledning av sammanhanget i meningen före och efter.
(Jag forskar väldigt sporadiskt, bara lite grann några gånger om året, så jag är ganska mycket nybörjare trots att det är över 10 år sen jag började.)
136
« skrivet: 2011-05-06, 08:18 »
I think it's on microfilm only, but I'm only guessing here - I just haven't heard of Swedish 1950s to 1970s newspapers online.
Hopefully, someone else can give you more precise information!
137
« skrivet: 2011-05-05, 13:56 »
Do you have reason to think that obituaries were written for them?
Obituaries aren't very common in Sweden. Usually the family settles for a paid death notice in the paper, including the person's name, birth and death date, surviving family, an affectionate phrase or a short poem, and information for those who want to attend the funeral.
Hubby and I subscribe to one of the two big nationwide papers, and in a recent Sunday issue I found about 120 death notices but only 3 obituaries. For people living outside Stockholm, in an area that has a local newspaper, chances of finding an obituary might be a little better, but still it's the death notice rather than the obituary that is the norm here.
138
« skrivet: 2011-05-04, 09:45 »
En del skillnader beskrivs på sidan Brukssmedernas liv. Som sagt så finns det även en del att läsa här på forumet: Mästersmed Mästersven Knippsmed
139
« skrivet: 2011-04-22, 10:14 »
There must be something wrong here - you say Grop Anders Andersson born in 1841 has a daughter named Saras Brita Israelsdotter, who was born in 1809?
140
« skrivet: 2011-04-14, 19:09 »
Infra = nedanför, alltså en hänvisning till längre ner på sidan (kommer från latinet, man kan även se supra = ovanför).
I vilket sammanhang står det sy? Är det alldeles före ett kvinnonamn, betecknar det nog syster.
141
« skrivet: 2011-03-29, 17:41 »
I Signums svenska kulturhistoria, bandet Medeltiden, finns ett helt kapitel om kyrkklockor och klockringning genom tiderna. På sidorna om själaringning står bl.a. om klockringningsförbud för självspillingar, men även att det förekom för andra brott:
Också förövare av grövre brott bestraffades med neslig begravning. Frågor om jordfästningens karaktär och bruket av klockor därvid avgjordes i äldre tid av domkapitlen, men lades från 1684 under världslig rätt, vilket även stadfästes i kyrkolagen 1685. Vid de begravningar som av domaren prövades skola ske i stillhet fick klockringning inte förekomma. Först 1951 upphävdes föreskriften om sådan jordfästning för den som ljutit döden under förövande av grovt brott.
142
« skrivet: 2011-03-23, 19:49 »
På Antik & Auktions blogg står det att:
Historiskt sett har ädla stenar av olika slag varit självklart för kungligheter och adel som vill visa sin position och makt. Gustav Vasas förlovningsring, till exempel, har en porträttbild inramad av ädla stenar. Att vigselringarna fick ett enklare utseende, inte sällan har de varit helt släta, beror på att det är den ring man alltid ska bära. Förlovningsringen kan man ta av sig.
Under de senaste 150 åren har det i allmänhet varit vanligt med två släta ringar. Nu ser man allt oftare att kvinnans vigselring är mera påkostad. Det tror Christian Bolin kan bero på att man förväxlat traditionerna.
- När diamantfyndigheterna upptäcktes i Sydafrika i mitten av 1800-talet ökade möjligheten för andra än kungligheter och adel att bära ädla stenar och bruket spred sig.
Förlovningsringar som är graverade eller mönstrade associerar jag med 1960-talet och framåt. Av vigsel- och förlovningsringarna jag sett i min släkt är det bara mina föräldrars som är mönstrade (tidigt 70-tal). Det finns även en f.d. förlovningsring i släkten, från en bruten förlovning på 20-talet. När förlovningen hade brutits lämnade de in ringen för att få den graverad på utsidan, för att den skulle bli en vanlig ring.
Ringen med bara ett namn i är nog en förlovningsring snarare än vigselring (vigselringar brukar ha två namn, åtminstone numera).
143
« skrivet: 2011-03-12, 10:04 »
Jorms är ytterligare ett förslag; den sista bokstaven har en liten knyck på knäet.
144
« skrivet: 2011-03-10, 16:02 »
Funkar inte den enda betydelse SAOB ger? ss. den andre resp. tredje osv. i ett sällskap o. d., särsk.: tillsammans med en annan resp. två andra osv.
Formuleringarna ... i ett sällskap eller tillsammans med ... måste väl innebära flera personer tillsammans/samtidigt, vilket utesluter tolkningarna fjärde försöket eller fjärde innehavaren i följd?
145
« skrivet: 2011-03-05, 09:25 »
Tack, skönt att få det bekräftat!
146
« skrivet: 2011-03-04, 22:27 »
Stämmer det att Sifwer och Siuhl kan avse samma namn, trots att de låter så olika? Jag har träffat på namnen i Tanum i Bohuslän i början av 1700-talet.
Jag ser i förbundets namnlista är Siver en variant av en sidoform av Sigvard, och Sjul en form av Sigurd.
147
« skrivet: 2011-03-04, 19:23 »
www.antikvariat.net is a used book site where you can search the stock of about 100 Scandinavian booksellers. Unfortunately, there's not a single copy of the book listed at the moment, though.
148
« skrivet: 2011-03-03, 21:21 »
Aha, det hade jag aldrig kunnat gissa - tack så mycket! Flytta gärna tråden till Sjukdomar och dödsorsaker (hade nog varit mindre dåligt om jag satsat på avdelningen Läshjälp ändå).
149
« skrivet: 2011-03-03, 17:31 »
(Tänkte först lägga detta under Läshjälp, men tror det passar bättre här.) Ur Tanum DB 1727 (C:1 p 154):  Juni 1. frå Rörwijk _______ Sifwer efter långligt elände död d. 26 Maj. 54 åhr gammal Vad står det mellan platsen och namnet? Taget bokstav för bokstav tolkar jag det som Brotfälln. Det har en ytlig likhet med Rusthålln, men det tydliga B och f talar emot det. SAOB har under BRÅTE bl.a. den äldre betydelsen af fällda träd uppkastad (tillfällig) förskansning (i skogen), förhuggning; ofta i uttr. fälla, hugga bråtar l. en bråte, med referens till Olaus Petri ca 1540. Kan bråtfällare ha varit ett yrke? (Meddelandet ändrat av acb 2011-03-03 17:32)
150
« skrivet: 2011-03-03, 10:59 »
SAOB skriver detta, i linje med förklaringarna du hittat:
SJÄLV följt av ordningstal, i uttr. själv andre (förr äv. annan) l. tredje osv. (äv. sammanskrivet självandre osv.), ss. den andre resp. tredje osv. i ett sällskap o. d., särsk.: tillsammans med en annan resp. två andra osv.; jfr ANNAN I 1 f α, FJÄRDE a; numera företrädesvis i uttr. Anna själv tredje [...]
Det vill säga, X själv andre/tredje/fjärde/... står tydligen för två/tre/fyra/... personer inklusive X.
Roligt att du tog upp det, jag hade ingen aning om att det var ett generellt uttryck.
(Meddelandet ändrat av acb 2011-03-03 16:14)
151
« skrivet: 2011-02-20, 19:58 »
Jag har inte sett något liknande, men det kanske är en förkortning för fördelad? I så fall skulle jag gissa att det betecknar saker som skiftades mellan arvingarna - alltså det som änkan inte behöll.
152
« skrivet: 2011-02-14, 19:45 »
Tack för förslagen, då är allt utom järnsakerna löst!
Irene,
Jo, det kan nog stå Handkäna lika väl som Handkära, det är svårt att veta säkert om det är ett n eller r! Kardedon är jag mer tveksam till; det finns ju ingen låg bokstav mellan de två höga, och det finns ett tvärstreck som tyder på t.
Britt,
Karestol för ett baljställ borde kunna vara norskt likväl som danskt, så det passar ju bra i Bohuslän. Pottan stämmer säkert också, p tänkte jag aldrig på.
153
« skrivet: 2011-02-13, 20:06 »
Tack så mycket, jag tror du har rätt i båda fallen! Jag var helt fel ute själv.
154
« skrivet: 2011-02-12, 16:30 »
Jag har kört fast på några ord i en bouppteckning från Kville häradsrätt (FII:17, sid 1059), och skulle gärna vilja ha lite tolkningsförslag. Jag har tagit med några extra rader som stilprov, och skrivit ut de ord och bokstäver jag tror mig vara säker på:  Malm: Kaklung, StekeHæll, gryta, f__atta (?)  Jernsaker: väfspänare, noget jernSkrå, Banhacke med d__g, fillar  Ytterligare Jernsaker: Stacke (kan det vara en högaffel?), förSax (dialektalt för fårsax?), Lije, __gg ___  Glas, porslin: butæljer, por____, Supglas, Talrikar  Trävaror: Handkärra, Halfskäppa, Ka__Stoll (kan det vara karestoll, kanske något slags kardbänk), Spinråk (Meddelandet ändrat av acb 2011-02-12 16:33)
155
« skrivet: 2011-01-27, 17:56 »
SAOB nämner åtminstone vilka som kunde komma på fråga:
- BRUD-BIBEL. om de biblar som på föranstaltande af Fruntimmersbibelsällskapet i Sthm utdelas åt oförvitliga brudar.
156
« skrivet: 2011-01-24, 20:58 »
Bo, Chris referred to people living and working at The Garden in this post above; she's included a page reference to the church record but I don't have a subscription so I can't check it. If I'd hazard a guess, The Garden might refer to Trädgårdsföreningen (Trädgårn); The Garden Society of Gothenburg. The society did exist in 1884 (there's a page in English at the site).
157
« skrivet: 2011-01-10, 08:41 »
Familjeöverhuvudet kallas väl ofta brukare (Br.) i HFL, om han inte äger gården? Det finns en tråd om det, Brukare (se särskilt Per Thorsells inlägg 020901). Åbo finns också en tråd om. (Meddelandet ändrat av acb 2011-01-10 08:48)
158
« skrivet: 2011-01-09, 09:17 »
Äh, vad gör det när man har hyperlänkar? Det var mycket intressant som kom fram!
160
« skrivet: 2011-01-05, 23:48 »
Ett fall från 1866 där fosfor användes som råttgift, vilket slutade med tre personers död, finns relaterat hos Tjörns släktforskare utifrån domboksprotokoll.
(Meddelandet ändrat av acb 2011-01-05 23:48)
161
« skrivet: 2010-12-10, 19:53 »
I böcker som beskriver traditioner i bondesamhället, brukar det stå om att man hade halm på stuggolvet till jul. Att ha halm på köksgolvet måste vara en fortsättning på den seden. Jag minns inte om jag har läst något om vad det kom sig - traditionen är nog såpass gammal att man inte vet säkert. På motsvarande sätt kunde man pryda golvet med hackat enris eller blommor vid andra högtider. Det finns mycket roligt att läsa om det forna Sverige i etnologihyllan på biblioteket!
162
« skrivet: 2010-12-06, 17:16 »
Britt Maria -
Ja visst, alla sätt är bra utom de dåliga!
163
« skrivet: 2010-12-05, 21:02 »
Hej, Det är nog inte så stor chans att få hjälp från amerikaner i den här avdelningen, de är mest här för att själva ställa frågor! Och det blir lätt missförstånd, så att en svensk som skriver på engelska får svar som reder ut personernas tid i Sverige, i stället för tiden i USA... Chanserna kan vara bättre i avdelningen Länder >> USA, läser du lite där får du även en bild av vilka källor som finns att tillgå. Och så finns det amerikanska forum man kan posta frågor på, men jag har inte koll på vilka och var.
164
« skrivet: 2010-11-26, 09:20 »
Uttrycket att någon gått bort gammal och mätt på att leva, eller i senare översättning gammal och mätt av år, förekommer på flera ställen i Gamla Testamentet.
SAOB beskriver mätt bl.a. som som fått så mycket han kan önska, som fått sitt lystmäte, tillfredsställd, nöjd, belåten o. d. - det tycker jag beskriver det här väldigt bra.
(Meddelandet ändrat av acb 2010-11-26 09:21)
165
« skrivet: 2010-11-25, 21:28 »
Elin,
Visst är det för mycket för att bara ha varit mat åt familjen, men jag vet tyvärr för lite för att kunna göra någon bra gissning. Du kanske skulle fortsätta frågan i en tråd i en annan avdelning, där den passar bättre? De som vet mer om statares villkor (är det rimligt att naturalönen var så här stor, kunde de ha egna djur, m.m.), kanske missar din fråga om den ligger kvar under Mått, mynt & stämplar.
Sen har jag för mig att jag läst någonstans, att det är först i sen tid (kanske 1900-tal?) som man börjat mata kreatur med spannmål. En tanke som slog mig, är att familjen kanske förväntades sälja det av naturalönen som de själva inte behövde. Det skulle i så fall vara som om de fick en del av lönen i kontanter, bortsett från att de själva hade besväret med att sälja varorna för att få in pengarna... Men det är som sagt bara mina spekulationer, det finns säkert någon annan som vet hur det egentligen ligger till!
(skrivet innan jag såg Ingelas inlägg)
(Meddelandet ändrat av acb 2010-11-25 21:29)
166
« skrivet: 2010-11-24, 21:14 »
Tyvärr kan jag inte hjälpa dig med saltet och strömmingen...
Men det andra måttet tror jag är kubikfot, förkortat Kft (inte Krft - jämför med ordet Korn; det som ser ut som ett r i början, är nedre högra delen av K). En svensk kubikfot är ca 26 liter.
167
« skrivet: 2010-11-22, 19:17 »
Sök på Castle Garden också - den användes fram till Ellis Island öppnade 1892.
168
« skrivet: 2010-11-14, 19:13 »
Roligt att du är tillbaka på spåret igen, lycka till!
Det är nog inte Carl själv som har ändrat födelseuppgifterna - det är inte alls ovanligt att prästen läst/skrivit lite fel nån gång (ibland för att det var kluddigt; ibland har någon t.o.m. fått datum från personen på raden under eller över!), och sen hängde felet med därefter. Så datum från HFL får man ibland ta med en nypa salt.
169
« skrivet: 2010-11-14, 18:05 »
Jaså - du skrev inte att du redan hade kollat även år 1819! Nåja, han kanske är bortglömd i FB och bara finns med i HFL:en. Det är ju oturligt att just de här uppgifterna i DISBYT har skickats in av en numera avliden medlem, så man kan inte kontakta honom och få hjälp.
Men om jag var du skulle jag ändå titta närmare på uppgifterna nedan, som jag har kopierat från DISBYT, och se om du kan hitta familjen. Du kanske t.ex. kan hitta något av syskonen i FB, och där se vilken ort i församlingen som familjen bor på, och den vägen hitta dem i HFL (jag ser på NAD att det finns HFL för den här tiden, och de har ortsregister). Sen kan du ju följa familjen framåt, och se om den här Karl går ihop med din.
far:
Nils Hasselblad f 1756 Hassle, d 1819 Trästena
mor:
Brita Jansdotter f 1774 Fägre, d 1820 Trästena
barn, alla födda i Trästena:
Beata f 1806
Stina f 1809, d 1810
Stina f 1811
Johannes f 1814
Karl f 1819
170
« skrivet: 2010-11-14, 17:00 »
På DISBYT finns en Karl Hasselblad född i Trästena 1819. Hans föräldrar stämmer ganska bra mot dina uppgifter (far Nils Hasselblad, mor Brita Jansdotter född i Fägre, och morfadern heter Ek i efternamn). Så sök bland födda i Trästena 1819, och se om den här familjen passar ihop med din Carl när du följer dem framåt. Det finns för övrigt en tråd om efternamnet Hasselblad. Kör du fast ändå, så kanske någon där har en ledtråd.
171
« skrivet: 2010-10-31, 18:40 »
Hade hon barn med den förste mannen?
Bouppteckningen efter den avlidne måste göras innan änkan/änklingen kunde gifta om sig, så att man visste vad barnen skulle ärva efter sin avlidne förälder. Det kan stå i vigselboken att änklingen/änkan har visat upp bouppteckningen och vilket datum den gjordes. Även testamenten handlar ju om fördelningen av arvet, så jag tänker att då är det logiskt att testamenet nämns; det kan också vara relevant inför omgiftet.
172
« skrivet: 2010-10-26, 14:50 »
Har du några biografiska uppgifter om Johan Anderberg och hans syster? Det låter som att Ahle är where Aunt Hanna was born (såvida inte formuleringen syftar på Lidköping). Edit: värt att nämna är att en diskussion om bilden, med en en rad inlägg, redan startats på http://www.lidkopingsnytt.nu/2010/10/21/slaktforskare-fragar-finns-bron-vid-ahle-kvar/ (Meddelandet ändrat av acb 2010-10-26 14:54)
173
« skrivet: 2010-10-26, 14:44 »
Halvsystern till en av mina anor fick fyrlingar. Barbro Petersdotter, gift med Lars Jörgensson på Stenehed i Svarteborg, födde fyra flickor 1724-01-17.
Anna levde i tre dagar, Kirstin fyra dagar, Ingeborg 1 år och 9 månader, och Karin har vi inte hittat i DB. I Ingeborgs dödsnotis står att hon är det fjärde barnet som denne Lars hustru födde på en gång - det kan ju tolkas antingen som att hon var den fjärde att födas, eller den fjärde att dö.
Modern levde ett drygt år till; dog i barnsäng med ett dödfött barn och begravdes 1725-05-09.
174
« skrivet: 2010-10-22, 22:25 »
John,
I've only seen a few estate inventories for farm owners, but in those I've seen there's just been one single brief entry for the entire farm; house, land and all. Essentially it says which farm it is, perhaps its size in mantal, and in older times also how it had been acquired (into the early 1800s, the question whether a farm had been bought or inherited limited who it could be passed on to), and then the taxed value. So, my guess is that the entry that seems to be for the house, is actually for the entire farm.
(Oops - I didn't spot that the original discussion was actually two years old...)
(Meddelandet ändrat av acb 2010-10-22 22:26)
175
« skrivet: 2010-09-25, 15:30 »
Lars,
Du har inte skrivit vad hennes man hette; har du sökt henne även med det efternamnet? Man skulle kunna tänka sig att hon använde sitt flicknamn som artistnamn så länge hon uppträdde, och att hon när hon drog sig tillbaka började använda sin makes efternamn.
176
« skrivet: 2010-09-18, 18:25 »
En fundering, som inte alls bygger på några konkreta erfarenheter -
Prästen kanske såg det ur en rent praktisk synvinkel; barnet får ett andligt släktskap med faddrarna, som utesluter äktenskap dem emellan. Nära biologisk släktskap utesluter också äktenskap, men är oftast mycket lättare att hålla reda på. Alltså är det smidigare att skriva upp släktskapen, än att notera namn och plats.
(Antag t.ex. att prästen en gång i framtiden behöver ta reda på om den medelålders änkan Stina, som den unge drängen Lars ska gifta sig med, möjligen är samma som pigan Stina i Upphörda som en gång i tiden var fadder åt Lars. Om han däremot vet att paret inte är släkt i förbjudna led, och han i dopnotisen skrivit ner faddrarnas biologiska släktskap med barnet, så är det ju upppenbart att paret inte kan ha andlig släktskap genom dopet.)
177
« skrivet: 2010-09-14, 15:49 »
I programmet Min Släkt, som jag använder, finns en blankett Personakt att skriva ut om man vill. De flesta funktioner i programmet funkar även utan licens - möjligen även utskrift av personakt-blanketten.
178
« skrivet: 2010-09-14, 15:42 »
Titta på biblioteket efter boken Kläderna gör upplänningen av Håkan Liby. Det är en trevlig bok med bilder och fakta om hur folk gick klädda i just Uppland.
179
« skrivet: 2010-09-01, 11:05 »
You're right that anklagan means accusation or charge.
180
« skrivet: 2010-08-25, 00:01 »
Han kanske brukade låta åder på dem som behövde det?
181
« skrivet: 2010-08-06, 14:26 »
Parishioner är sockenbo; vill du få fram en mer specifik betydelse (som de från SAOB ovan) kan du väl bygga på med ytterligare beskrivning?
Betydelserna från SAOB kunde kanske översättas parishioner owning taxable land respektive parishioner qualified to vote at the parish meeting. (För att förklara sockenbegreppet för amerikaner får man nog hänvisa till brittiska definitioner av parish - de har själva ingen motsvarighet till territoriella församlingar.)
182
« skrivet: 2010-07-07, 22:50 »
I folketellingen 1900 på www.digitalarkivet.no finns 303 stycken Lava, varav 29 är födda 1886-1890. Bland dem finns en enda Lava Einarsdtr, f 1888, barnepige på gården Vikbakken i Lierne i Nord-Trøndelag - kanske är det hon? Se listan över gårdens folk. Obs att hon ser ut att vara syster till bondmoran, och att far och syskon flyttat till undantaget (det är antagligen deras föräldrahem, och systerns man har gift sig till gården). (Nu när jag ser vad Chris har skrivit nedan - gå i första hand på hennes uppgifter, det är ju möjligt att jag råkat hitta en annan person med samma namn!) (Meddelandet ändrat av acb 2010-07-07 23:17)
183
« skrivet: 2010-07-05, 23:18 »
Om han konverterade till kristendomen, antar jag att det gällde samma krav för honom som alla andra - att han måste vara döpt och konfirmerad för att få lov att ta nattvarden. Jag skulle alltså leta i listorna över konfirmander (om de finns bevarade), och i födelseboken (ett inte helt ologiskt ställe att skriva in dopet), före den tidpunkt då han började ta nattvarden.
(Tyvärr vet jag inget om forskning om judar, så detta är bara gissningar. Spontant låter det väldigt exotiskt att en jude hamnar i Västernorrland i början av 1800-talet, så jag skulle ha väntat mig att det fanns kommentarer i HFL om att han konverterat.)
184
« skrivet: 2010-06-05, 12:03 »
Lite kart-info: Döbelnsgatan nr 48 ligger (åtminstone idag) strax intill där Döbelnsgatan och Surbrunnsgatan korsar varandra, så de två gatuadresserna kan eventuellt avse samma hus. Det har tydligen funnits flera gator i Stockholm som hetat nåt med Ba(d)stugatan, bl.a. ser jag här att Sveavägen hetat Stora Badstugatan. Sveavägen och Döbelnsgatan går parallellt, med 1-2 kvarter emellan.
185
« skrivet: 2010-06-04, 23:51 »
Maria,
Tittar du på nätet på de olika företagens hemsidor så kan du för varje län eller landskap (beroende på vilken indelning företaget har valt) se en lista över församlingarna, klicka på församling så ser du vilka volymer som finns.
Eftersom du redan har använt både Genline och SVAR, kan du ju börja med att ta AD:s sommarabonnemang som Elisabeth föreslår (jag vet inte om AD täcker in alla församlingar än, kolla först att dina områden finns med!). Då har du fått se vad alla tre parterna erbjuder. Genline erbjuder f.ö. två månader för 300:- just nu, ser jag.
186
« skrivet: 2010-05-31, 21:42 »
Tyvärr finns inte de två andra orden med i böckerna Hantverk i Sverige (som räknar upp verktyg för olika yrken) och Släktforskarens uppslagsbok - 3400 bouppteckningsord.
Kan det stå kniptänger i stället för kniglauger? (Kniptång = tång för att hålla fast, dra ut eller knipa av metallföremål.)
187
« skrivet: 2010-05-31, 10:28 »
Skruvstäd eller skruvstycke används för att hålla fast mindre delar som man t.ex. filar på eller sågar i (de är vanliga i dag också, men heter kanske något annat på finlandssvenska - sök bilder med Google!)
De andra orden kan jag tyvärr inte hjälpa dig med.
188
« skrivet: 2010-05-29, 10:16 »
Here's some speculations off the top of my head. Many place names have gradually changed over time, due to contractions, spelling drift etc - presumably this can happen to parish names as well. In that case, Perlanda (Per's land) might be the archaic form that eventually turned into Pelarne (the pillars). Or, maybe it was called Pelarne all the time, but a parson who was new in the area assumed that spelling drift had taken place, and used an overcorrected spelling Perlanda. Or maybe he'd once lived near a place named Perlanda, and occasionally mixed them up when he was writing.
Wikipedia says Pelarne church is the oldest wooden church still in use in Sweden; presumed to date to the early 1200s (photo)
189
« skrivet: 2010-05-28, 14:45 »
Jim,
The parishes Pelarne and Rumskulla border on each other, so Pelarne sounds much more likely than Perlanda in Södermanland! As you're not the first person to come across the name Perlanda, only to have the person in question turn up in or near Pelarne (you definitely found the best thread for your post!), it's probably a spelling variation like you say.
190
« skrivet: 2010-05-27, 20:18 »
You're right; no application was needed - you told the parson what your new name was, so he could update the church record, and then you just started using your new name (picking a noble name wouldn't be accepted though).
BTW, in Britain, I understand it still works in a similar way even today - just inform everyone concerned about your name change. No registering or application required.
191
« skrivet: 2010-05-26, 21:59 »
Jim,
As a starting point, there's a good explanation of military names at the Swedish names page (it's in the English section of the mother site of the Anbytarforum discussion board).
The name Holm would fall into the third category listed (nature names); meaning islet.
192
« skrivet: 2010-05-21, 20:19 »
Linda,
Vilken bra presentidé, hoppas du hinner klart i tid och att han blir riktigt glad!
Rent allmänt får man ju följa personerna framåt i husförhörslängderna (på 1900-talet församlingsböcker) tills de dör.
De här genvägarna skulle jag prova:
* Går det att säkert hitta rätt person i folkräkningarna (jag ser t.ex. att du har uppgifter från 1900, de kommer väl därifrån) kan du ju börja på det årtalet och leta vidare framåt för att spara lite tid. (För varje post i databaserna finns uppgift om vilket sidnummer i husförhörslängden som personen finns på, så man vet var man ska söka.)
* Om de två första på din lista begravdes i Stockholm respektive Göteborg kanske du kan hitta dem bland gravsatta i Stockholm respektive gravsatta i Göteborg. Kolla att födelsedatum stämmer så det inte är fel person...
* Släktdata samlar avskrifter av kyrkböcker, har du tur finns böcker för rätt socken och tid som du kan söka i. (Heter socknen verkligen Röd? Jag hittar ingen svensk socken med det namnet på Rötters socken-sök.) Hittar du en person som verkar trolig, slå upp den i dödboken och kolla att avskriften är rätt (och där finns antagligen en hänvisning till rätt sida eller by i husförhörslängden), slå sen sen upp personen i husförhörslängden och kolla att födelsedatumet stämmer.
* Sök på internet och se om någon annan verkar forska på samma person, se vad de har kommit fram till för dödstatum och verifiera i dödboken och husförhörslängden som ovan.
* För avlidna från 1947 och framåt finns CD:n Sveriges dödbok, men den känner du antagligen redan till.
(Meddelandet ändrat av acb 2010-05-21 20:26)
193
« skrivet: 2010-05-21, 10:56 »
To answer one of your questions, up to around 1900 people in the Swedish countryside mostly used patronymc names rather than surnames. I.e., a Peter Johansson's sons were named Petersson (from Peter's son), and his daughters were named Petersdotter (Peter's daughter). When country people moved to more urban areas in the late 1800s, their patronymics turned into surnames (i.e., were passed on unchanged to the next generation), and the women often changed their patronymic into the corresponding male surname, so Petersdotter became the less provincial Petersson. And the double 's' in the names were skipped in the US. Also, Swedes don't have middle names, but may have two (or more) given names, and the name one is known by can be the 2nd or 3rd just as well as the 1st. So it's perfectly normal, in fact to be expected, that Johan Peter's daughter is called Peterson in the US.
The Swedish names page on this site has general information about the use of patronymics and surnames in Sweden.
BTW, I've repeatedly read on this forum that arrival years in the censuses are often off and may differ from one census to another. So I think you should see them as an estimate rather than a precise fact.
194
« skrivet: 2010-05-16, 10:38 »
It looks like they first emigrated and then returned for a while. (As their address, date, and occupations differ between the two listings, it can't be an accidental duplicate registration.) The household examination rolls of Landskrona should tell the whole story.
195
« skrivet: 2010-05-09, 16:10 »
Lundmark och Hemmingsmark är väl alltid något? Skog fanns där nog...
196
« skrivet: 2010-05-08, 19:36 »
Tack, Kerstin!
Ser du någon Signe på samma båt?
197
« skrivet: 2010-05-08, 13:49 »
Det blev en bokstav för mycket i Olles länk, det här går bättre!
198
« skrivet: 2010-05-08, 11:13 »
Hilda Ingeborg Norman, född 1906-05-28 i Överluleå socken, reste till USA hösten 1925 (alltså efter att Ellis Islands gratisuppgifter tar slut). Hon vistades sedan i Chicago i flera år, först antagligen hos sin farbror Erik Gustafsson och hans familj.
Jag sökte på Ancestry och ser att Ingeborgs inresa verkar finns med där. Hon ska ha haft sällskap på båten med en väninna som hette Signe, efternamn okänt. Vad finns att läsa om dessa två i passagerarlistan?
Tack på förhand!
(Meddelandet ändrat av acb 2010-05-08 11:15)
199
« skrivet: 2010-05-06, 11:39 »
I found Per and Gustava in the church record excerpts at www.ddss.nu - Married in Väsby 23 december 1882: Farmhand Per Pettersson in number 4 Långaröd born 23 september 1859 and maid Gustava Henriksson in number 4 Långaröd, born 18 april 1857. Neither had been married before. Children: Pauli Waldemar born 10 january 1884, Väsby Agda Hildborg born 10 april 1886, Höganäs Marta Hermina born 26 july 1891, Höganäs Arvida Maria Hi(l)deborg born 22 april 1894, Höganäs In Väsby they lived at number 4 Långaröd, in Höganäs at number 291 (maybe a page reference?). Per is a workman. If someone could look up the family in the househould examinations, we'd get Per's location of birth. I bet his mother's name is mentioned in the birth record. BTW, I couldn't find a match for Hilmer, but if he was their child he would be listed in the household examinations too.
200
« skrivet: 2010-05-06, 11:13 »
Jag blev också förvånad, men kanske valdes den för att framhålla att en del bildgåtor faktiskt löses till fullo?
201
« skrivet: 2010-04-22, 20:19 »
Steve,
Tysk är ett namn; här verkar det vara efternamn, men jag vet att i Dalarna förekommer det även som gårdsnamn (jag tror gårdsnamnet ofta skrivs allra först i namnet, före förnamnen).
(Meddelandet ändrat av acb 2010-04-22 20:20)
202
« skrivet: 2010-04-21, 22:19 »
SAOB: en brännvinspannas rymd (i ä. tid lagd till grund för beskattningen av pannan; jfr -skatt). [Exempel:] Under till och med Ett sextondedels Mantal .. (tillåtes för brännvinsbränning) 15 till 18 kannors pannerymd.
Det verkar alltså inte vara något mått i sig själv.
203
« skrivet: 2010-04-17, 22:19 »
En del sökbara kyrkböcker från Sandefjord finns på www.vestfold-slekt.net om det är så att hon har gift sig eller fått barn där.
204
« skrivet: 2010-04-15, 09:42 »
Debbie,
Andersson is a patronymic, as described here - it literally means Anders' son. The patronymics thus changed from generation to generation in a family, and were different for men and women - a sister of his would've been named Andersdotter (Anders' daughter).
Eventually the patronymics turned into surnames, and were used unchanged from generation to generation (and the same by both men and women), but this rarely happened that early - more likely late 1800s; in towns somewhat earlier. But in the countryside in the 1830s, an Andersson's father would normally be named Anders.
205
« skrivet: 2010-04-14, 12:33 »
Du skrev att Gerd var fosterbarn i Kättilstad fr.o.m. 1926-06-21. Har du bett arkivet se efter om det finns någon uppgift i Kättilstads församlingsbok och inflyttningslängd om varifrån hon kom när hon flyttade dit?
206
« skrivet: 2010-04-11, 13:39 »
Rosenberg's geographic encyclopedia, from the early 1880s, has general information on parishes, towns, and villages. I've translated some passages that might interest you:
Misterhult parish is one of the largest in southern and central Sweden. Area 96,000 acres, including 5000 acres of islands. Population 7,049. It has a very broken coastline and an archipelago. The land is rather patchy - lots of bogs and small lakes, the soil is stony but often rich. Deciduous as well as conifer forests abound in this beautiful area. The main industries are farming and cattle farming, forestry, occasionally some industry, fishing and shipping. Near Solstad is a copper mine. Many of the 30 saw mills are not insignificant; there are also a few factories making potash and lamp black. Misterhult village, situated near the main road along the coast, has a post office and a savings bank. There are two inns, Jemserum and Figeholm - the latter also post office and market place. Out of the several harbours, steamboats put in at Figeholm and Solstad.
Soldiers lived in just about every rural parish in Sweden. Here's a brief description of the system, from the page in English about Swedish names at this site:
At the end of the 17th century the military system of Sweden was completely reorganized and the system was to remain in effect for over 200 years. Simplified it specified that four farms (there were exceptions) were to join forces and equip a soldier and provide him with a house (soldattorp). The soldier was to attend military drills and in time of war was to report for duty, wherever that might be. Since he had a rural background he had a patronymic, which might be very common, such as Andersson, Eriksson, Olsson or Petersson. When he appeared before the military scribe he was given a soldier's name, which he kept during his service and which he often retained when he was pensioned or left the service.
(Meddelandet ändrat av acb 2010-04-11 13:39)
207
« skrivet: 2010-04-09, 08:57 »
Lori, The Swedish censuses are extracted from the household examination rolls (husförhörslängd, HFL), so the parish, page, and row info Judy gave above refers to the parish's HFL covering the years around 1880. Following him forward in time in the the HFLs, you'll soon see if he turns out to emigrate around the right time or not. (FYI, the Emibas database I mentioned contains emigration information extracted from parish records.) However, the home parish stated in the record, Kalmar domkyrkoförsamling, has changed names over time - Genline calles it just that, while at AD Cnline you should look for Kalmar stadsförsamling instead. If you run into questions concerning that specific parish, you may want to post (in English, of course) in the parish's thread in the Swedish section; Kalmar stadsförsamling. (The Swedish section is arranged by province rather than county; Kalmar is in Småland province.)
208
« skrivet: 2010-04-08, 19:00 »
Om det finns bouppteckningar efter föräldrarna kanske du kan se där vilka som tar hand om barnen, och var de personerna bor?
209
« skrivet: 2010-04-08, 18:53 »
The entry seems to be in Danish (makes sense as the ship departed from Copenhagen). Sverrig is Danish for Sweden, and his occupation is seaman (Danish sømand). So there's no town or parish name given.
However, if Copenhagen was just a brief stopover on his trip from Sweden to the US in 1891, he likely lived in Sweden in 1890. And then someone with access to the 1890 Swedish census database can do a lookup and see if they can find a good match. Also, I noticed the entry is from Emihamn - is there any match for him in the Emibas database (emigration data extracted from parish records, so there you always get the parish name)? (I'm sorry I can't help you with this, as I don't have access to either.)
(Meddelandet ändrat av acb 2010-04-08 18:56)
210
« skrivet: 2010-04-07, 15:22 »
Han var karabinjär - se tråden !
211
« skrivet: 2010-04-04, 22:31 »
Begreppet finns i SAOB - som exemplifierar med just den mening du citerar(!):
SVAG-SJUK. (?) som lider av (obestämd) sjukdom som yttrar sig i allmän svaghet l. kraftlöshet. Sjuka voro af gemene man 71 stycken, dock få svag-sjuka.
När jag googlade på begreppet hittade jag boken Striden om Finland 1808-1809 av Hugo Schulman 1909, där det förekommer i citat ur fältläkaren Dahlgrens rapporter.
(Meddelandet ändrat av acb 2010-04-04 22:34)
212
« skrivet: 2010-03-29, 00:19 »
Kathy, Motala verkstad (Motala Mechanical Workshop) was a large company by Swedish standards. In 1875 it employed over 1,200 workmen. According to a circa 1880 book (Rosenberg's geographical encyclopedia), the goods produced included steam- and sail ships, machinery, locomotives and other steam engines. The companyhad dwellings for the workmen - your ancestor lived there, as this is the address he's moving out from in the extract Judy posted. You mentioned in your info above that they were born in the parishes Varv (later Varv & Styra) and Västra Ny. Both parishes are in Östergötland county, near Motala. It's great that you already know where they were born, as that means you can start researching in the right parishes at once. I suggest you post your questions about these people in the parish discussions for Varv och Styra and Västra Ny respectively. The parish discussions are often followed by people with a special interest in these parishes; i.e. you have the best chance to get help there. They're in the Swedish part of the forum, but posting in English is fine!
213
« skrivet: 2010-03-28, 20:54 »
Lisabet,
Du skrev skall finnas i födelseboken - det låter som att du inte har sett det själv?
Några idéer:
* Ställ en fråga under Läshjälp (någon annan kanske kan se vad det står).
* Om det på Genline som det inte går att tyda, t.ex. pga dålig kontrast, så kanske det går att läsa på Arkiv Digital, som brukar ha mycket bättre bilder.
* Annars kanske SCB-utdragen hjälper (om faderns namn antecknades redan under barnets födelseår, så det kom med i avskriften till SCB).
214
« skrivet: 2010-03-27, 19:47 »
Fråga om någon av dem minns datumet?
215
« skrivet: 2010-03-22, 10:22 »
Ä and E denote much the same sound, and they were to some extent used interchangeably. Sweden had some spelling reforms in the late 19th and early 20th century, and I think that's when much of today's spelling was settled. Before that, it was up to the writer which letter to use in spelling which word; there wasn't really any right or wrong.
N-o, N:o, N:ro, No and Nr are just different abbreviations for number (numero, which is ultimately derived from Latin but in modern Swedish we write it Nummer and abbreviate it Nr).
216
« skrivet: 2010-03-21, 21:36 »
Sorgligt och ändå lite lustigt Gällivare 1791: FB:  DB: 
217
« skrivet: 2010-03-21, 12:36 »
Åboen (or åbon) is the åbo, and Åb is an abbreviation of åbo.
218
« skrivet: 2010-03-20, 13:25 »
Och för att anknyta till släktforskningen... vi kan se i kyrkböckerna vad våra förfäder haft för arbeten, men kommer framtida generationer överhuvud taget att kunna ta reda på vad deras förfäder jobbat med under 2000-tal eller sent 1900-tal? Jag antar att sen tituleringen försvunnit i och med du-reformen finns inget praktiskt behov av att hålla reda på det.
219
« skrivet: 2010-03-15, 21:59 »
Oops, of course you're right! I shouldn't have skipped through the first paragraph to get to the letter...
I've once more corrected my translation above.
220
« skrivet: 2010-03-15, 21:11 »
Or, is it possible that the name Marma should read Hilma; the recepient? In that case, she in that sentence would equal you.
Aaah, now I see - Bernadotte which confused me should probably be translated granddaughter, that way the sentence makes a lot more sense. I'll alter my previous post accordingly.
221
« skrivet: 2010-03-15, 20:57 »
In all kindness I'd like to send a few lines as a welcome to dear mrs Nelson. We are not acquainted but I've seen sweet Marma once only, she was so amiable that she will please all who meet her. I congratulate your husband who has the fortune to share better and worse with such an exceedingly beautiful spouse. It kind of gladdens the Old Man to see such close relatives here in our beautiful Bernadotte with such high mission and trust as postmaster, shopkeeper and also great artist in the telephone profession. All this is my heartfelt wish and prayer to our gracious God, and aid and guidance for the rest of your future career here in this large and peaceful community. (Signed) cousin to Grandfather.
(Meddelandet ändrat av acb 2010-03-15 21:57)
222
« skrivet: 2010-03-15, 10:28 »
Marie,
Var guldringen stämplad så kan du ju åtminstone få veta åldern på den.
223
« skrivet: 2010-03-15, 09:47 »
(Klocka means bell as well as clock or watch.)
Karabiniär means carabinier (see Wikipedia for a description).
An artillerist is in the artillery.
Like you say, jordbruksarbetare is an agricultural worker - I guess it's the same job that was called farmhand or dräng earlier. (Sort of like saying hygiene technician instead of cleaner?)
224
« skrivet: 2010-03-15, 09:37 »
And Dragon in Swedish is Dragoon in English. Wikipedia has an entry on Dragoons.
225
« skrivet: 2010-03-14, 21:19 »
Lite off-topic, apropå Steves inlägg:
På en kyrkogård såg jag en gång en liten liggande gravsten, mitt bland vanliga stenar men den var så liten och låg så den syntes knappt i gräset. Den var nog 25-30 cm stor (antagligen en natursten), och hade den inhuggna texten MOR. (Eller var det TILL MOR? I alla fall inte mer än så.) Inget namn, inget årtal. Jag tror det var i Mogata i Östergötland, men jag är inte helt säker.
226
« skrivet: 2010-03-14, 17:18 »
I don't have Genline so I can't check out your case specifically. But it sounds like Wä would've been a village (there were usually multiple villages in a parish), and the numbers refer to the different farms/crofts/cottages in it. So it sounds like they moved e.g. from one farm to another. However, it could be that many or all of the homes in the village were renumbered when the parson started a new volume - I've seen that once. So you may want to compare the house numbers for other families living in Wä at this time, to confirm that most of them stay in place while your family moved.
They didn't have house numbers stuck on the actual farmhouses at that time; perhaps the parson used the numbering for his own convenience and whe the family knew they lived in Wä they had no idea their farm was nr 5... but now I'm just speculating.
I hope someone else will help you with the translation!
227
« skrivet: 2010-03-09, 12:12 »
If the source clearly states that he was a farmhand while being åbo, I think a word-by-word citation of the context, or preferably a snapshot, would help with the interpretation. A person being both a farmhand and an åbo at the same time sounds unusual to say the least.
There were only a few places in Sweden named Åbo (Rosenberg's geographic encyclopedia from 1880 lists three), but probably tens of thousands of men being åbo, in the sense Bo described.
(Meddelandet ändrat av acb 2010-03-09 12:21)
228
« skrivet: 2010-03-06, 18:18 »
Monica,
Det här är ju ett register; F verkar betyda förnamn, P patronymikon och E efternamn (hela namnet är alltså Erik Olsson Lilia), T kanske står för titel. Koderna är nog till för att det ska kunna lagras på vettigt sätt i en databas.
Klicka på länken i registret så kommer du till det scannade dokumentet. Gå till sidan 63 (62b verkar stå för baksidan av sid 62). Titta på avsnittet nere till vänster så ser du: Barbro H. Steener Steenersens [?] til Erich Olsen Lilia [...], det verkar alltså vara avlidne Steener Steenersens änka Barbro som gör affär med Erich Olsen Lilia. Så tyvärr är det nog inte de personer du söker.
Det är tydligen forumets automatiska tolkning av smileys som spökat för dig - : och O efter varann tolkas som en smiley...
229
« skrivet: 2010-03-06, 17:06 »
Monica,
Du gör så här - gå till Digitalarkivet, klicka sen på Databasveljar uppe till vänster. Välj rätt fylke (Sør-Trøndelag; jag visste inte så jag googlade på Trondheim och fylke). Under Kommune väljer du sedan Trondheim, och på Tidsperiode 1700-1799. Då ser du alla avskrifter/databaser som finns för den tiden.
230
« skrivet: 2010-03-06, 15:12 »
Vet du vad han hade för yrke? Jag tittade på Digitalarkivet, bland databaserna fanns bl.a. en avskrift av mantal för Trondheim 1736, och en pantbok för samma tid. I mantalet finns två Erich Olsen (en skomakare och en timmerman), och båda nämns även i pantboken.
(Meddelandet ändrat av acb 2010-03-06 15:14)
231
« skrivet: 2010-03-02, 23:08 »
Hej Rolf, Tror du har råkat hamna i fel tråd. Prova att fråga i tråden Landskap » Södermanland » Socknar » Björkvik istället, så är det större chans att Björkvik-kunniga ser den!
232
« skrivet: 2010-03-02, 16:10 »
Knytte/knyte kommer av knut och knyta enligt SAOB, ordet verkar alltså vara samma som knutbyggnad (knuttimrat hus). Ordet knutbyggnad är sällsynt på nätet, men finns med i boken Ingenjör-Lexikon av Mårten Sturzenbecher, tryckt 1805 (finns digitaliserad av Google).
Jag vet inget om byggnadstradition i just Ångermanland, men vid sekelskiftet hade man börjat bygga hus med resvirkesstomme som sedan panelades, och sedan flera decennier var det vanligt att timrade hus var klädda med panel och hade släthuggna knutar som doldes under panelen. Jag tänker mig att det man år 1900 karakteriserade som en knyttebygning nog såg lite annorlunda ut än detta - kanske synligt liggtimmer med utstickande knutar; alltså ett enklare, äldre, utförande. Kök, kammare och förstuga låter som en vanlig enkelstuga.
233
« skrivet: 2010-02-25, 22:31 »
I went to the library to check out Det svenska jordbrukets historia (The history of agriculture in Sweden), a set of five volumes packed with information. The volume covering the years 1700 to 1870 is a full 400 pages, but doesn't say as much as I hoped about which crops were grown when... but this is what I gleaned:
Prior to the 19th century, barely anything but grain, buckwheat, peas and some flax and hemp were grown in Swedish fields. Fodder plants were not yet grown. Roots and cabbage were grown in the cabbage patches, and roots also at burnt woodland. Diagrams show that in Östergötland around 1820, grains were grown roughly in these proportions: 30-40% rye, 20-30% barley, 30-40% oats and mixed crops, and 5-7% wheat. The bread they baked was generally crispbread made from rye.
On a national basis, harvest yields increased by nearly 40% between 1805 and 1870, probably from the combined effects of several new techniques and tools - iron plows instead of wooden plows, deep-digging harrows, and drainage. Better yields meant they could start growing fodder as well, which enabled them to keep more animals, which provided more manure, which in turn improved the yields. Traditional crops could grow on poor soils, but introductions of imported higher-yielding crops had used to fail as they required richer soil or weren't hardy enough for our climate (same applied to imported animals). So richer soil and introduction of new crops went hand in hand. Systematic plant breeding in Sweden didn't start until the 1870s and 1880s.
234
« skrivet: 2010-02-23, 13:55 »
Om programmakaren inte vill göra den anpassning för svenska förhållanden som Carl föreslog, så skulle du kunna översätta grand/great med förälders, dvs grand-uncle = förälders morbror/farbror, great grandfather = förälders förälders far, osv.
Det blir otympligt och oprecist för svenska förhållanden men i alla fall mer hanterligt än att räkna upp alla alternativ. (Tänk när man kommer några generationer bakåt - great great grandfather blir förälders förälders förälders far i stället för farfarsfarsfar/farfarsmorsfar/farmorsfarsfar/farmorsmorsfar/morfarsfarsfar/morfa rsmorsfar/mormorsfarsfar/mormorsmorsfar...)
235
« skrivet: 2010-02-20, 20:32 »
The Turks taught the Europeans to drink coffee in the 17th century (the Turks had learned it from the Arabs). In was first introduced in Venice, and the first record of it there is from 1645, when it was sold in the pharmacies as medicine. Soon afterwards it reached France and England, and next Central Europe. One of the Swedish king Carl XII's war campaigns landed him as a captive in Turkey in 1713; there he and his men learned to enjoy coffee, and afterwards brought it to Sweden. Tea was introduced in Sweden about the same time but didn't catch on with the general public as it was very expensive; in the 2nd half of the 18th century it was fashionable among the upper classes.
(Source: Historiebok för kakälskare by Dick Harrison and Eva Helen Ulvros)
236
« skrivet: 2010-02-19, 17:11 »
Jim, There haven't been any laws favoring the first son. The inheritance has always been split between all children, though before 1845 it worked differently in different classes. Among nobles and farmers, a brother got twice the share of a sister. Among clergy and burghers, all children's shares were equal. (source: Marita Persson's post here) There may have been local traditions to let the first son take over the farm, but any child could (e.g. a married daughter). And I've read that in practice, the other siblings often weren't compensated fully. I got the impression that the equal splitting was more enforced after the 1845 law, so the others got some ready cash to use on e.g. a ticket to America. Here, Carl Szabad mentions seeing in court records that drawing of lots was used as a means of settling who'd get the farm. BTW, one of my husband's ancestors, born in 1887, was the oldest child and got to take over the farm (I don't know if it was from tradition or other reasons). He had to place a heavy mortgage on the farm in order to buy out his 5 brothers and sisters, and the story goes that some of them kept thinking he owed them, because he got the farm and they didn't...
237
« skrivet: 2010-02-19, 15:33 »
I've researched an emigrant couple where both came from the same parish and emigrated as singles in May 1864 (I'm not sure they were on the same ship, but it seems likely). They married in the US in September that year. But of course there's no way to tell if they were a couple already before emigration, or formed an attachment from being thrown into each others company during the travel, or once they arrived in the US. And I don't know if this was common or a rare occurrence. BTW, the man was 30 and the woman 26.
238
« skrivet: 2010-02-19, 10:24 »
The Emibas database is based on extracts from parish records. Unfortunately these sources just state the person is moving out to (North) America, and often the date at which the vicar wrote a certificate of change of adress.
I think the accompanying database Emihamn states what port they left from, and the destination port, but not their destination in America nor the ship name.
239
« skrivet: 2010-02-15, 10:09 »
Det beror på övergångsreglerna för änkepension. Man beslutade om att avskaffa den för äktenskap ingångna fr.o.m. 1/1 1990, och då var det många som gifte sig under året för att ha chans att få den. Bl.a. Wikipedia skriver mer om detta.
240
« skrivet: 2010-02-13, 20:28 »
Borin is a Swedish surname, albeit not a common one (a little less than 300 bearers today). A Swede would pronounce Borin just like an English speaker would pronounce Boreen. I.e., one of the brothers chose to keep the spelling rather than the pronunciation of his name when emigrating. The Boreen spelling isn't found in Sweden.
I hope someone else can help with the rest of your question!
241
« skrivet: 2010-02-04, 09:58 »
Plagget av damast tror jag är en Colt (kolt) - vilket kan vara antingen ett småbarnsplagg, eller ett klädesplagg för man eller kvinna; halvlångt eller långt bussarongliknande överplagg, ofta med vidd nertill och sammanhållet av bälte
Den röda och vita mössan är av bordalu - franskt linne eller sidentyg använt till huva, salopp, skärp, tröja, sängtäcke m.m.
Kursiverade förklaringar kommer från Släktforskarens uppslagsbok av Barbro Lunsjö. Jag har bläddrat igenom uppslagsorden på F, R, B och G efter ord som kan passa in på de övriga, tyvärr utan resultat. Hoppas att du kan få hjälp av någon annan som är bättre på att läsa!
(Meddelandet ändrat av acb 2010-02-04 11:05)
242
« skrivet: 2010-02-02, 19:38 »
Tack Eva, jag misstänkte att det var så.
Nu har jag varit på biblioteket och slagit upp födelseförsamling i Sveriges Befolkning 1970. Jag har sammanfattat dina och Chris tips, och det jag slagit upp, i ett brev till fastighetsskötaren så får han själv ev gå vidare med detta - att efterforska en granne känns inte riktigt bra.
243
« skrivet: 2010-02-02, 14:19 »
Tack för tipset, jag ska vidarebefordra det!
244
« skrivet: 2010-02-02, 13:48 »
Vilka släktskap kan Skatteverket se i sina register? Föräldrar och barn, antar jag, men hur är det med syskon, till exempel?
Fastighetsskötaren i vårt kvarter knackar dörr för att försöka hitta någon som vet något om en ensamstående person vars fönster står på glänt sedan en tid, även under den värsta köldknäppen. Stor posthög innanför dörren; kanske är personen bortrest och har glömt fönstret, kanske har det hänt den något. Låssmed är inte aktuellt förrän man vet mera.
Enligt fastighetsskötaren kan Skatteverket inte se några släktingar alls till personen, som är i 60-årsåldern.
Sveriges Befolkning 1970 skulle möjligen kunna ge något. Är det någon som har andra tips och idéer?
245
« skrivet: 2010-02-01, 20:37 »
Michel, The Swedish page you linked to says he ran a vävkantfabrik. (Fabrik means factory, but vävkant is not a household word today, so I tried to check it up. I read here that it signifies a special type of lace that woven, several at a time in a kind of loom, similar to how ribbons are made. This confirms Monica's information above, that he was a lace weaver. By the way, Vadstena was a center of bobbin lacemaking. (I wonder how all the local bobbin lacemakers felt about this competition? Once a little boy watched me making bobbin lace, and after a while asked: Isn't there any quicker way of doing that?...) I haven't seen anything above supporting the idea that he ran a silk factory in Vadstena, so I think it may be a misunderstanding - in the same paragraph as Mattheus Serné and his vävkantfabrik is mentioned, it says that another immigrant, Alexis Deutza, got permission to run a silk factory. But surely a lace factory is just about as nice? (Meddelandet ändrat av acb 2010-02-01 20:40)
246
« skrivet: 2010-02-01, 20:15 »
Ella-Marie, Det står här att det var en sorts stämpelavgift. Så det finns nog inget att se, tyvärr.
247
« skrivet: 2010-01-30, 17:02 »
Förresten - försök med Nordiska muséet. De skriver här att de har en del skråarkiv, och att ett äldre, ofullständigt namnregister finns, liksom en förteckning över skråhandlingar i andra arkiv.
248
« skrivet: 2010-01-30, 15:55 »
Inte direkt svar på din fråga, men kanske intressant ändå, ur boken Hantverk i Sverige:
Strumpvävare, strumpstickare. Strumpvävaren tillverkade strumpor, oftast av silke. Strumporna stickades i en strumpvävstol. Under de första årtiondena på 1700-talet anlades ett flertal strumpstickerier. Den svenska produktionen gynnades av importförbud. På 1770-talet fanns i Stockholm nära hundra verksamma mästare.
249
« skrivet: 2010-01-27, 13:30 »
Dina förfäder kommer kanske uteslutande från sådana sociala miljöer där mannen förväntades vara äldre? Läs gärna det Ingela Martenius har skrivit i tråden Åldersskillnader! Jag gjorde några stickprov i mitt släktträd; utgick från personer födda i slutet av 1800-talet och tittade på 4 generationer bakåt. Nästan alla är torpare eller bönder. På Öland och Tjörn var kvinnan äldst i hälften av fallen, i Norduppland och utanför Alingsås (mer urbaniserade miljöer?) var mannen äldst i nästan samtliga fall.
250
« skrivet: 2010-01-23, 15:33 »
Monica,
Judging from the photo, manor house (herrgård) sounds rather too grand. Perhaps farmhouse (manbyggnad på jordbruk) is a better description?
251
« skrivet: 2010-01-17, 16:10 »
Hej,
Har du sett avdelningen Porträttfynd som finns länkad från Rötters förstasida? Där står det så här: Här skickar du in bilder till databasen Porträttfynd. Bilderna ska vara av typen visitkorts- eller kabinettsfotografier, alltså foton tagna omkring 1860-1920, uppklistrade på kartong med fotografens namn och hemort vanligtvis tryckt under bilden och på baksidan. Det spelar ingen roll om den avporträtterade är känd eller okänd, men är vederbörande identifierad ska du så noggrant du kan ange vem han eller hon var. Databasen är alltså enbart för hårda kort med tryck, som detta; inte vanliga amatörfoton eller nyare porträtt.
Tack vare uppgifterna man fyller i om fotografens namn och ort så kan man sortera dem och se om det t.ex. finns andra likadana kort, där personerna är identifierade.
252
« skrivet: 2010-01-16, 17:20 »
Du har tittat några år framåt efter det angivna året, titta för säkerhets skull några år bakåt också.
Tips jag har sett, är att församlings-namnet i vissa fall kan syfta på:
* moderförsamlingen till en kapellförsamling där personen varit skriven (under Grythyttans socken finns Rockesholms brukskapell, som delvis har egna kyrkböcker - bl.a. FB för perioden då din ana föds, den heter Grythyttan CII:1)
* pastoratet (som i det här fallet hette Grythyttan och Hällefors; så Hällefors församling kanske är värd att kolla)
253
« skrivet: 2009-12-26, 21:00 »
Per,
Grötdocka kallas den på rikssvenska, då får Google träff!
254
« skrivet: 2009-12-19, 20:10 »
I 1890 års folkräkning finns det 40 stycken Petrovia i Norrbottens län (framför allt i Överluleå), men inga alls i Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands eller Värmlands län (dvs de län som finns fritt tillgängliga på http://www.foark.umu.se/folk - jag vet inte hur det såg ut i resten av landet). Jag tycker namnet låter östeuropeiskt (ryskt?), gissningsvis en flickvariant av Petrov (=Peter); i så fall kanske man kan säga att det är en flottare version av Petra. Att döma av Google kan Petrovia även vara ett efternamn.
255
« skrivet: 2009-12-19, 16:01 »
Lars,
Eller speglar mönstret kanske snarare att man gifte sig inom sin socialgrupp?
Varför inte slå upp några jungfrurs familjer, och kolla deras fäders yrke, för att se om det finns underlag för din slutsats?
256
« skrivet: 2009-12-12, 17:10 »
According to Rosenberg's Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, originally printed in the 1880s, Holsendal is a village in Landa parish, Kullings härad, Älvsborg county. The listing in Götheborgs weckolista of 1750-02-24 (digitized at Kungliga Biblioteket) says that Olstorp manor will be auctioned off on March 6. The manor, situated in Älvsborg county, Kullings härad, Algutstorp parish, is offered for sale along with hemmanet (=the farm) Holtzendal, and an unnamed croft and a mill, all of which were the property of the manor. The rest of the text is more details on the manor.  The paper doesn't say exactly where the Holtzendal farm is situated, but as Landa and Algutstorp parishes are in the same härad, apparently bordering on each other, it seems probable that the Holsendal village has derived its name from the Holtzendal farm. I checked the next couple of issues of Götheborgs weckolista, but the ads don't seem to be followed-up with any info of who bought the property. At any rate, the people who lived at Holtzendal would've continued to be tenants, like they were before the sale. (Meddelandet ändrat av acb 2009-12-12 17:17)
257
« skrivet: 2009-11-24, 10:05 »
On page 518, Caspar Rist is mentioned as being active from 1639 to 1645. It says: 'Mentioned in cattle register 1639 but not 1638; moved 1645 to Torneå, where he is mentioned in 1646 too. - KA mtl; Bäcksbacka; Bergman 1952 and 1953 [sources as per the references list found in the book] * Works: wafer box 1639, Piteå landskyrka [the church of Piteå's rural parish]; wine jug 1641, Nederluleå church, Norrbotten county.'
The book also showed his maker's mark, which was very plain and just consisted of the letters CR. There was also the number 6674, which I'm sorry to say I didn't find out what it represented.
258
« skrivet: 2009-11-23, 20:52 »
Beträffande pinnstolen - enligt Britt Tunanders Antiklexikon kom de till Sverige på 1850-talet, och jag antar att det tog ett tag innan de spreds. Så kring 1880 kanske inte en pinnstol var så enkel som vi tycker idag?
259
« skrivet: 2009-11-23, 20:46 »
I've only seen the version you've given in parenthesis, maybe someone else has seen your version.
According to a Swedish page at Wikipedia, it's an old hymn, and the text exists in different versions - the origin of the text is unknown. Wikipedia also mentions which number it's had in a few editions of Swedish hymn books, the oldest example listed being from a Herrnhutian hymn book from 1770, where it has the heading Prayer-Song before Meal, with the opening line In the name of Jesus we go to the table.
A translation of your version:
In Jesus' name we go to the table
Eat, drink on God's word
To honor God, and benefit us
We receive food in Jesus' name
Amen
Äta dricka på Guds ord (Eat, drink on God's word) is a strange wording, but based on the 1770 version of the song I think it means that we recieve food and drink thanks to God's promise to provide for us.
260
« skrivet: 2009-11-15, 16:57 »
Translation:
Måns goldsmith lived in Piteå town until 1638, but in the taxation registers of 1639 he has been replaced by Casper goldsmith. Måns' household consisted of 2 persons, so did Casper's. Obviously Casper took over Måns' house and business, but it's impossible to derive from the records whether he acquired it through purchase or marriage. Nor do the church records list any donations received from Måns, which otherwise could've provided clues.
The taxation register of 1640, which lists wife in a separate column, shows Casper had a wife, and also a maid. He and his wife are listed yearly in the taxation register until 1644, but they're gone in 1645 so there's no telling if anyone particular has taken over his house and business.
In the 1641 and 1644 taxation registers he's listed as Casper Rist so there's no doubt it's the right person.
When the town was founded, 3 mantal (land area taxed with a certain amount) of land from Öjebyn village was donated to the town, but turned out to be hard to get hold of. No agreement with the representatives of Öjebyn was reached until 1631, and then it took another decade before the land was partitioned and became part of the town. In 1642 the town made a register of burghers who owned taxed land, and how much. According to the register Casper goldsmith owned 4 skälsland of land. An inquiry made by the town in 1707 showed that Casper goldsmith had sold 4 skälsland of farmland to burgher Hans Persson.
The inquiry doesn't state when this happened, but it can be determined through the cattle register where he's listed for a number of years - until 1645, when the amount column of Casper goldsmith's listing is canceled. He had thus sold the cattle in 1644, so he no longer had any use for the taxed land, so he sold that too. I have not seen any later traces of Casper's stay in Piteå, nor anything that suggests a likely wife from the area.
Erik Månsson Sterner didn't arrive in Piteå until 1648; then unmarried. He's stated to be the son of mayor Måns Jonsson in Härnösand, but whether that was the same man as the Måns goldsmith who was active in Piteå until 1638, I do not know.
261
« skrivet: 2009-11-15, 15:35 »
Karen,
I'd like to add that Freeberg is an Americanized spelling - in Swedish, the name is always spelled Friberg. So if you come across a neighbor or relative of them, who's named Friberg, that person may very well have inspired their choice.
BTW, today a little over 7000 Swedes have the surname Friberg. Presumably there are 100s of unrelated families with this name.
262
« skrivet: 2009-11-11, 09:43 »
Åsa,
Är det bara enstaka gånger som AD Online inte har det material du behöver, så kan du ju använda Genline eller Digitala forskarsalen på biblioteket ibland för att komplettera...
Scb är utdrag ur kyrkböckerna, som församlingarna skickade in varje år till Statistiska centralbyrån. De brukar alltså innehålla mer kortfattad information (och som alltid när man skriver av finns risken att något blir fel, så originalböckerna är en aning mer tillförlitliga).
Förresten, om du klickar dig fram till rätt församling på AD Onlines hemsida så finns en länk högst upp, Landsarkivets förteckning, som går direkt till församlingens sida i NAD.
Hoppas du lyckas följa honom bakåt i HFL, när nu uppgiften om födelseförsamling/datum verkar osäker!
263
« skrivet: 2009-11-10, 21:59 »
Enligt Rosenbergs lexikon ligger Löberöd i Hammarlunda socken, är det där du har letat? Kyrkböcker där finns fr o m hösten 1815 - de äldre böckerna förstördes i en brand i augusti det året, står det i NAD.
Generellt, om vilka kyrkböcker som finns och inte: kolla på NAD! I det här fallet t.ex., klickade jag på Ny sökning, sökte efter Hammarlunda, valde Hammarlunda församling och sen Hammarlunda kyrkoarkiv så kom jag till listan över vad som finns därifrån. På fliken Förteckning finns allmänna fakta om det kyrkoarkivet.
264
« skrivet: 2009-11-06, 11:33 »
Tack Kristina, jag missade det!
Kenneth, have you seen Annika listed together with Johan Klasson at other points in life? Is he listed as the father of her children in the birth records? As Kristina says, the record above doesn't support the notion that they lived together; on the contrary it clearly states that Johan only was there for a year (1836 to 1837, farmhands signed on for a year at a time, starting at Michelmass), while Annika stayed at least for the duration of that volume of records (must've been 10 years or more, as she had a daughter there as late as in 1848, and she seems to have been there before Johan moved in as well).
265
« skrivet: 2009-11-05, 19:06 »
Genetiv av Paulus var förr Pauli (från latinet förmodar jag). Kanske har Titus på motsvarande sätt genetivformen Titi, och en noggrann präst har skrivit det så därför.
266
« skrivet: 2009-11-05, 17:42 »
Jag förstår. Du skriver mycket bra svenska, jag är imponerad.
267
« skrivet: 2009-11-04, 18:48 »
And the fourth:
she will stay from now on - has an illegitimate child Fredrik born 1836, may 16
One illegitimate child 1848
268
« skrivet: 2009-11-04, 18:44 »
I can't quite make out the third - either there's a word missing, or I've misinterpreted something. In Swedish it seems to say 1839 ställd under framtiden i afs. å angifvelse att hafva slagit sin far; dömd till 10 dagars vatten och bröd & uppenbar kyrkoplikt, i.e.:
1839 for the future, put under [possibly a word is missing] due to being reported to have struck his father; sentenced to 10 days on bread and water, and to do Public Penance in church
(Meddelandet ändrat av acb 2009-11-04 18:50)
269
« skrivet: 2009-11-04, 18:30 »
The second one:
NB! Female farmhand Annika Johansdotter, born in V. Klefva 1808, October 25
Farmhand Johan Nilsson, born in Ufvered(?) 1819, June 17, inoculated, moved in from Tvärby subdivision of the parish in 1836, moved out to Månsagården in 1837
her illegitimate son Fredrik, born in Ufvered 1836, May 6, inoculated
ditto son Gustaf, born in the same place 1843, June 27, inoculated
daughter Emeli(?) Maja, born in the same place 1848, October 29, died December 7 same year
(NB! would refer to the her on son Fredrik's line.)
(Meddelandet ändrat av acb 2009-11-04 18:49)
270
« skrivet: 2009-11-04, 18:21 »
The first snippet:
Lars Barks' farm, in Torpa subdivision of the parish
(the farm seems to have got its name from an earlier owner)
37 1/8 Anders Johansson, born in Ufvered 1809, December 3. 1/8 of this is owned by b. who has not yet come of age
(I don't know what 37 means in this case; check if the farms are numbered, as that might explain it. 1/8 would be the relative size of farm, for taxation purposes. I think b. might be short for brother - the 1/8 right after 37 does look as if it's been changed, so perhaps it read 1/4 to begin with and was changed to 1/8 once the b[rother] had got his share.)
271
« skrivet: 2009-11-03, 19:46 »
If you zoom in and snap some larger images to post, I'm sure you'll get help more quickly. The handwriting looks as if it would be very legible at a higher resolution!
272
« skrivet: 2009-11-01, 15:17 »
The place of birth stated in household examination rolls is usually a parish.
There were two different parishes named Ljunga (and a few villages to boot), but both parishes have been renamed since. I think you should start with the one that's situated about 15 miles south of Nässjö. As it's been renamed, look for Sävsjö parish in Jönköpings län!
273
« skrivet: 2009-11-01, 10:34 »
I think Teft should be Test[es]; I understand it's latin for sponsors (male and female respectively).
274
« skrivet: 2009-10-30, 16:38 »
Fanns det något bageri i trakten? Jag tittade i boken Hantverk i Sverige, där finns inte trågmästare, däremot trågarbetare, och då på bageri.
Det kanske är helt fel spår, men här är bokens beskrivning i alla fall: Trågarbetare ansvarade för hoprotningen av degarna om natten. Trågaren hade ofta en förmansställning. Han började arbetet tidigare än de övriga för att degarna skulle vara jästa när de andra kom till bageriet, men han fick också gå ifrån tidigare.
275
« skrivet: 2009-10-24, 19:51 »
Andreas and Sven, I'd say you're both right - i.e., which name is right may depend on the circumstances. E.g., if Eileen is looking for a name for Swedish-American baby, I agree with Andreas about the name options. But if she's trying to reconstruct what a Swedish emigrant's name may have been before it was changed into Jack, I think it's premature to rule out Jakob as an alternative. I think a Jakob emigrating from Sweden could very well have been called Jack in the US, simply because it sounded similar. Think about it; if your name is Jakob, and you move to a new town where people have trouble pronouncing your name, which would you rather accept - being called Jack, which sounds fairly similar, or John, which sounds more like Johan, which isn't your name at all? (Update: If this question is related to Eileen's question here, my guess is definitely that Jackson was Jakobsson in Sweden rather than Johansson.) (Meddelandet ändrat av acb 2009-10-24 19:56)
276
« skrivet: 2009-10-20, 20:55 »
Observera det där om att hårddisken formateras i Svens tips - dvs, man tappar allt man till äventyrs har sparat på sin dator, från släktforskning till fotografier och webbläsarnas bokmärken.
Jag skulle inte överväga ominstallation annat än som absolut sista utväg näst att köpa ny dator...
277
« skrivet: 2009-10-16, 13:21 »
You're right that there's a bit more to it than my reply suggested.
You could say the betrothal (trolovning) was the original form of marriage in Sweden; it pre-dates the church ceremony and during a long transition period both were valid (though the clergy lobbied for the church ceremony to be the one that really counted).
Over time, the trolovning became more like an engagement, though retaining some of its legal implications up to around 1900, or even longer. E.g., a child born during the trolovning wasn't quite considered illegitimate. So in the countryside people might move in together after the betrothal, and marry months or years later. Sort of like having a civil ceremony at one point, and a church ceremony much later.
BTW, there aren't records of betrothals like there are of weddings, it was more of an agreement between the families - and eventually just between the individuals, like an engagement today.
I don't know if the Cathedral Court was always involved in breaking a trolovning. It would be interesting to know whether Ingrid Christophersdotter became pregnant. My guess is that if a child had been conceived during the betrothal, it would've made it more like a divorce case than a broken engagement, as this would've been proof of them having lived together, but then I'm just speculating.
278
« skrivet: 2009-10-15, 23:08 »
Barbara,
It doesn't sound like a dissolved marriage to me, just a broken engagement (betrothal). (As his engagement to Ingrid Christophersdotter was broken, he was free to marry Stina Jönsdotter.)
279
« skrivet: 2009-10-11, 17:28 »
Du kan prova att utgå från www.google.se när du söker, för att få svenska träffar.
280
« skrivet: 2009-10-09, 20:30 »
Cathy,
Im sorry to say that a fire in 1889 destroyed most of Högseröd's church records.
In Håkan, the accent is stronger on the first syllable. Come to think of it, I think this is generally true about Swedish first names of two syllables. There might be exceptions, but off-hand I can't think of any.
281
« skrivet: 2009-10-04, 18:53 »
Lena,
Jag har tyckt mig se en mycket högre spädbarnsdödlighet bland trolovningsbarn än bland födda inom äktenskapet i samma familjer. Men det rör sig om ganska få familjer, så det är ingen statistiskt säkerställd slutsats.
282
« skrivet: 2009-10-01, 10:15 »
Eileen,
In a book named Victorian London by Lee Jackson, I read that the graves there, too, were reused in much the same way as in Sweden. The more generations that have lived in the same spot, the more space needed for graves - I guess that without reusing, all European churchyards would've been filled up soon after the middle ages. In Sweden in the 19th century and earlier, wooden grave markers were common so often there wasn't even any stone to move. With grave markers rotting away over time, obviously it's hard to keep track of where there are graves and not. In the past, bones encountered in digging a grave would either be put back in the ground, or moved to a bone house in the churchyard.
Today, with better record keeping, a grave is dug the deepest the first time it's used, less deep the next time, and so on, so that the existing graves on the spot aren't disturbed. Of course this puts a limit on how many times it can be reused, I don't know how they plan to solve this over time.
283
« skrivet: 2009-09-30, 21:07 »
I Minnen från fjällbygden och Fyrisvall (utgiven 1886) på Projekt Runeberg står det om skolpigor i den bemärkelse Monika nämner. Den berättelsen verkar gälla sent 1700-tal och tidigt 1800-tal.
284
« skrivet: 2009-09-22, 23:40 »
SAOB om skalk: person som handlar l. beter sig skurkaktigt l. gement l. illistigt l. bedrägligt l. begår skurkstreck l. (i ond avsikt) spelar ngn fula spratt l. narras l. lurar ngn, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman; bedragare, räv o. d.; äv. bildl.;
En hel hop såna låter inte särskilt trevligt!
skalkstycke: gemen l. skurkaktig handling, fult spratt l. trick l. knep, skurkstreck; ogärning, illdåd; rackartyg, ofog; skurkaktighet o. d.;
285
« skrivet: 2009-09-22, 13:15 »
SAOB om lösdrivare: person som icke har fast bostad l. fast anställning l. medel till sitt uppehälle o. som flyttar från ort till ort, försörjande sig med tillfälligt arbete l. tiggeri o. d., landstrykare, vagabond; luffare.
SAOB nämner även att lös kan användas om en person som försörjer sig gm otuktigt leverne, men jag tycker inte att ordet lösdriverska är tillräckligt för att dra den slutsatsen om kvinnan ifråga. Var hon känd för att vara lös på det viset hade det nog stått brott mot 6:e budet också.
286
« skrivet: 2009-09-21, 13:55 »
Eileen, I think in Sweden brief death notices have long been the rule, while obituaries containing a biography are very rare. A death notice of that time typically says that so-and-so passed away peacefully, saying where and when and giving the person's age, mourned and missed by wife, siblings, children and grandchildren. Some close relatives names are written underneath, often followed by a Bible verse reference or a hymn (or later a poem). Here's an example:  I'm sorry I can't contribute on newspapers of the Halland area, hope someone else can fill you in on that! (Meddelandet ändrat av acb 2009-09-21 14:02)
287
« skrivet: 2009-09-20, 20:16 »
Gunnar,
Tack för att du rättade mina uppgifter. Brukade alltså både Obefintliga och Å församlingen skrivna finnas i en och samma HFL/församlingsbok?
Liselotte,
Vad jag förstår innebär detta att när din släkting överfördes från Obefintliga till Å församlingen skrivna, så hade han dykt upp i församlingen igen, men saknade fast adress.
288
« skrivet: 2009-09-19, 19:20 »
Sajten Genealogical Prison Records kanske kan vara en startpunkt (jag vet inget mer om den; hittade den med Google).
289
« skrivet: 2009-09-19, 18:42 »
Boken Hotellens kulturhistoria i Västerlandet innehåller mycket om gästgiveriväsende och skjutsstadgor, bl.a. ca 25 sidor om hur det funkade under 1600- och 1700-talet i Sverige. Jag ser dock inget om just sträckan Stockholm-Uppsala där.
290
« skrivet: 2009-09-18, 21:16 »
Liselotte, Obefintlighetsboken var en lista över folk som varit skrivna i församlingen men som hade flyttat iväg utan att begära flyttningsbetyg från prästen. Han kunde inte bara stryka dem, utan flyttade dem till den listan. Listorna över personer med olika slags funktionshinder har alltså inget med obefintlighetsboken att göra. Obefintlighetsboken var en lista över folk som struntat i sin flyttanmälan. Å. förs.stn. ska nog vara Å förs(amlingen) skr(ivna), det är samma sak som obefintlighetsbok såvitt jag förstår.
291
« skrivet: 2009-09-15, 18:00 »
Sara,
Har du hittat exempel på kyrilliska bokstäver att jämföra med? Du kan kolla här (de kyrilliska bokstävernas ljudvärden), och här (hur de handskrivna bokstäverna ser ut).
Jag ser där att ljudet s ser ut som vårt c, och ljudet t ser ut som vårt m, så personen från 97 kan nog börja på St, som i tipset du fått. Likaså ser A ut som vårt, men d kan se ut som vårt g, så personen från 99 verkar börja på Ada.
292
« skrivet: 2009-09-11, 23:22 »
Fredrik,
I SAOB står det:
sexman om var o. en av de urspr. sex (sedan till antalet varierande) förtroendemän l. ämbetsmän i en socken som tillsattes (av socken- l. kyrkostämma) fram till kommunallagarnas införande 1862 o. som till en början hade viktiga befogenheter rörande förvaltningen av kyrkans tillhörigheter, övervakningen av kyrkotukten o. d. men med tiden fingo en mera underordnad ställning (med enbart l. huvudsakligen verkställande befogenheter); äv. liktydigt med: rotemästare (se d. o. 2 a; särsk. i pl., om den institution l. den myndighet som nämnda förtroendemän l. ämbetsmän konstituerade (äv. i uttr. kyrkans l. socknens sexmän); i fråga om förh. efter 1862 om en av kyrkostämma l. kommunalstämma i vissa socknar tillsatt kommunal änbetsman tjänstgörande ss. biträde åt kommunalnämnd o. kyrkoråd (vid utdelning av debetsedlar, inkallande av personer till dessa myndigheter o. d.).
293
« skrivet: 2009-09-08, 20:23 »
Judy, #1 In another thread, I read about the awards for foster parents by 1909: SEK25 to foster parents who, when a orphanage child turns 14, have had it in their care for at least five years, and they've cared for it well in all respects, and raised it such that it promises to become a useful and righteous member of society. An award medal of silver, to be worn on the chest, Luther's book of sermons or the Bible in a luxury binding, to foster parents who, after having given an orphanage child particularly good care, either have adopted it for their heir, or generously endowed it with gifts, or furthered it into a good and prosperous marriage, or in other respects secured its future income. The rules might've been different 50+ years earlier when your relative was born. But assuming that the general idea stayed the same, I think the fact that his foster parents were awarded the medal indicates that he was very well taken care of, and presumably loved. #2 Kolt probably just refers to his age, like Stefan said. His foster parents kept receiving their quarterly payments so he must've stayed with them, and still I'm confused because there are two admittance dates - June 1846 as a suckling, and April 1847 as an orphanage child. Maybe it's just to do with bookkeeping (different accounts for different age children, or something), but then I'm speculating again! #3 According to the history section of Allmänna barnhuset's site, a mother who wanted to leave her baby to the orphanage either had to pay a fee for its upbringing, or she could leave her baby there for free if she stayed there for eight months, breastfeeding her own baby and wetnursing another one. She also had to help with other work at the orphanage. Seems that she only breastfed him for two months though, as he was left to foster parents already by June. Stefan, Now that you point it out, Sp.B. in #265 Sp. B. meaning spädbarn does seem just right! (Meddelandet ändrat av acb 2009-09-08 20:27)
294
« skrivet: 2009-09-07, 23:02 »
Åtminstone MinSläkt kan exportera till HTML, jag vet inte hur det är med andra program.
295
« skrivet: 2009-09-07, 22:46 »
http://tinyurl.com/lew4dj (easier to read so I just type the translation): #6019 (Earlier #2684) Johan Ulrik Ekman [Born] 1846 [on] April 19 [Parents:] Mother the wet-nurse #230 Johanna Sofia Ekman 1846 May 9 [Admitted to the orphanage] as a suckling admitted as a orphanage child on 21/4 1847. #265 Sp. B. (? might be spalt=column B) [Wednesday's Proceedings on] 6/5 1846 1846 June 17 [Left to] tax-paying farmer Erik Mattsson in Dyflinge, Ekeby parish [yearly maintenance] 16 1857 June 10 Granted award of 2½ Silf.Sp (a silverspecie seems to equal four riksdaler) 1860 July 11 Ditto ditto of 5 sp.Rd. (specieriksdaler; another word for the silverspecie) Hope this helps, ask again if anything's unclear!
296
« skrivet: 2009-09-07, 22:28 »
http://tinyurl.com/l7898z from the top down: 1864 Juli 25 Bewiljad Belöningsmedalj 6,019. (granted award medal) 1853 21/7 belöning åt Erik Mattsson och hustru af 1½ Sp. Riksd. (Erik Mattsson and his wife awarded 1½ Specieriksdaler (a currency unit worth a little more than the riksdaler riksgälds)) [Admitted for maintenance] 1846 Juni 17. 15. [The child's name, extraction, and foster parents] Johan Ulrik Ekman f. d. 19 April 1846. Ympad (inocculated). [Annual maintentance] 26 t.a. (might be h.å. - halft år; half year as he was admitted by mid-year) [Paid off] (seems to list the quarterly installments paid to the foster parents) No 265 S.B. Modern Amman No 230 Johanna Sofie Ekman (Mother, the wet-nurse) Uppfostras af Skattebonden Erik Mattsson och dess Hustru i Dyflinge - Ekeby sn. (raised by tax-paying farmer Erik Mattsson and his wife in Dyflinge, Ekeby parish) 1847 April 1 förhöjs till 52 (yearly maintenance raised to) 1847 Maj 1 minskas till 34.32 (yearly maintenance lowered to) antagit till BHB. d 21/4. 47. (admitted as an orphanage child) 1848 Maj 1 D:o 26. (ditto - i.e. maintenance lowered) 1848 21/3 Kolt. (child's frock, as opposed to swaddling-clothes; but I doubt he'd have been swaddled for nearly two years, so it might mean he was moved to a ward for toddlers, which were called koltbarn (frock children) in Swedish child care well into the 20th century - the word looks like Rolt but that doesn't make any sense to me at all) - the rest of the page is more of the same, just different numbers. (Meddelandet ändrat av acb 2009-09-07 23:00)
297
« skrivet: 2009-09-06, 20:53 »
carp betyder säkert carpenter (snickare) och mech mechanic (mekaniker). Jag skulle tro att emp följt av firmanamn betyder att han är anställd (employed) där, och inte har någon särskild yrkestitel.
Här finns en lista på några vanliga förkortningar, även det står att det kan variera från kalender till kalender. Där föreslås h = house och r = rear (antagligen ungefär inne på gården, alltså till skillnad från i gatuhuset). Eller kanske h betecknar husägare till skillnad från r som betyder resident (boende/hyresgäst)?
Jag antar att adresskalendern inte innehåller någon nyckel till förkortningarna?
(Meddelandet ändrat av acb 2009-09-06 20:55)
298
« skrivet: 2009-09-04, 20:09 »
Hmmm... kan man använda den till sina släktforskningsproblem också, tro? Det vore smidigt om den t.ex. kunde hitta namn och personuppgifter på en okänd far!
299
« skrivet: 2009-09-02, 20:12 »
Nordisk Familjebok skriver om tandtekniker: Tandtekniker, tandläkarens tekniska biträde, som efter tandläkarens anvisningar på modell utför löstandsarbeten, stifttänder, guldkronor och andra proteser (ersättningar) för naturliga tänder; tandtekniker eger i Sverige ej rätt att utföra något arbete direkt på patient. Den volymen trycktes tydligen 1919, så det är inte långt från tiden din fff var verksam. På sidorna innan skriver de även om utbildningen av tandläkare, kanske finns det någon ledtråd där om teknikernas utbildning. Där nämns också Göteborgs tandläkaresällskap, grundat 1893 - sällskapet finns fortfarande, och kanske kan ha mer information: http://www.goteborgstandlakaresallskap.nu. Enligt historiksidan på sajten, fanns det bara ett dussin tandläkare i Göteborg vid grundandet! (Meddelandet ändrat av acb 2009-09-02 20:16)
300
« skrivet: 2009-08-29, 17:09 »
Instämmer med Ulla om att det kanske står Gefle åkerredskap (jag googlade på enbart åkerredskap och hittade en rad sidor som nämner Aktiebolaget Gefle Åkerredskap). Tycker de mörka fläckarna från tvärstrecken sitter på ungefär rätt platser för det. Även om det står Gefle så behöver inte fotot vara därifrån, firmarepresentanter åkte nog runt och ställde ut lite varstans.
Med den stora äreporten (kanske entrén till området), den pyntade paviljongen till höger, och alla flaggorna tycker jag det verkar vara stort och ambitiöst arrangemang, jag skulle tippa att det är kommersiellt snarare än idrottsföreningsanordnat.
Googlar du på lantbruksutställning så finns det massor som hållits på olika platser och år (och det är ju inte säkert att alla finns nämnda på nätet heller). Kanske kan du hitta foton som matchar ditt, så att du kan identifiera platsen.
(Meddelandet ändrat av acb 2009-08-29 17:10)
301
« skrivet: 2009-08-29, 15:22 »
Flaggorna är säkert den vanliga svenska - att korset är mörkt och fälten ljusa ser man på många gamla kort, det beror på filmens känslighet för gult respektive blått. Film som kan återge svenska flaggan med ljust kors och mörka fält introducerades visserligen 1902 men det dröjde innan den blev vanlig eftersom den äldre typen av film var enklare att framkalla. (källa: Wikipedia)
Marknad är än möjlighet, en annan är att det var någon typ av utställning (ungefär som Stockholmsutställningen 1897 fast betydligt mindre). Här står t.ex. (om världsutställningar m.m.): Uppkomsten av utställningar av den här typen var alltså en direkt följd av industrialismens genombrott. Ny teknik skulle lanseras och varor av allehanda slag säljas. Kommunikationer och fraktmöjligheter hade dessutom så väsentligt förbättrats, att ett flertal länder med fördel kunde samlas kring manifestationer av detta slag i syfte att utveckla handels- och kulturutbyte över nationsgränserna.
Även i Sverige anordnades utställningar av det här slaget, om än i en mer blygsam skala. I Stockholm hölls utställningar 1823, 1851, 1866 och 1897, i Göteborg 1836, i Gävle 1901, i Norrköping 1906 och i Malmö 1914.
En annan stor, internationell, utställning var Göteborgsutställningen 1923, och det kanske har varit ännu fler, mindre, utställningar på olika håll.
Det är svårt att se vad det står mer än åkerredskap på skylten i bakgrunden, har du möjlighet att posta en förstoring av den delen av bilden?
302
« skrivet: 2009-08-18, 11:23 »
Olle,
Låter som att du fått en bra beskrivning av versionshantering. Ibland behöver man kunna gå tillbaka och titta på hur filer såg ut vid ett tidigare tillfälle, och versionshantering sköter det på ett smart sätt - versionshanteringsverktyget håller reda på vilka filer som fanns vid vilket tillfälle, och vad de innehöll just då. En backup är ju en kopia av filerna rakt av, så 10 backupper tar 10 ggr så mycket plats som en, medan versionshanteringsverktyget är smart och bara sparar kopior av de filer som verkligen ändrats - att verktyget håller reda på vilka redan sparade filer som hör till den aktuella versionen tar ju nästan ingen plats alls. Verktygen brukar vara generella så att de kan hantera precis vilka filtyper som helst, däremot kan vissa programmeringsverktyg m.m. ha stöd i menyerna för versionshanteringskommandon.
Tyvärr kan jag inte tipsa dig om versionshanteringsverktyg, det finns de som är gratis men jag vet inte vilka som är lättanvända. Daniels förslag om att spara en kopia med datum i filnamnet kan ju vara väl så bra så länge sidan är liten.
303
« skrivet: 2009-08-15, 16:12 »
Kiffie,
From what I've read, loss of public confidence would last from one up to ten years (possibly different in different eras).
During that time, the person couldn't be employed as a teacher or other civil servant, he couldn't vote, he couldn't be a vitness in court, and there were limitations on how large a business he could run.
Also, anyone who moved to another parish had to get a certificate for change of address, which he had to show to his new employer, and then hand it in to the parson in the new parish. This included his vital data and some type of statement about his character (and an ongoing loss of public confidence had to be stated there). So his potential employer would know he'd lost his public confidence, and probably think twice before hiring him. That seems to have made the punishment rather more harsh than perhaps was originally intended.
When the period of loss of public confidence was over, the limitations didn't apply anymore, and the statement wouldn't appear in the certificate any longer.
304
« skrivet: 2009-08-08, 19:03 »
Dale,
Feel free to repost the information if you like. Please mention that I got most of the information from a book named Hantverk i Sverige, and that any errors are likely my own!
305
« skrivet: 2009-07-31, 15:58 »
Chris,
Du går framåt med stormsteg jämfört med mina första HTML-försök! Det var dåligt med tutorials då, kring 1994...
306
« skrivet: 2009-07-31, 15:27 »
Chris,
Det går att göra nästan hur mycket som helst av formatering med CSS, inklusive att styra positionering av textblock (i ett fall på jobbet har jag t.ex. använt det för att styra så att text som på skärmen visas bredvid en bild, vid utskrift istället läggs nedanför den, för att bättre passa pappersformatet) - där börjar det dock bli lite fnuligare eftersom style på flera olika objekt ska samverka.
Du som har programmeringsvana kan säkert ha glädje av w3schools, i CSS-avdelningen finns referensmaterial om tillgängliga attribut och tillåtna värden, plus att de har en trevlig finess - Try-It-Yourself, där man kan experimentera med att editera style och/eller HTML, trycka på en knapp och direkt se resultatet (bra för tester innan man stoppar in det i sin egen kod).
307
« skrivet: 2009-07-30, 22:57 »
Chris,
F'låt, det var inte meningen att skrämmas. Det är väl bara GOTO som saknas... Nåja, CSS-filen är dock inte så konstig som den ser ut, i der här fallet ett tjugotal olika objekttyper vars definitioner av egenskaper ligger inom varsin klammer (den kunde lika gärna ha innehållit bara två, eller kanske tvåhundra). Tänk på rutan i Word där man kan välja om den markerade texten ska visas som Lista eller Normal eller Rubrik... det här är motsvarigheten till de bakomliggande definitionerna där.
Det är första gången jag har hört talas om att CSS inte skulle funka. Är du verkligen säker (att filen är uppladdad, har rätt namn, ligger på rätt ställe)? Ge gärna adressen så jag får se med egna ögon. Jag googlade och hittade t.ex. den här sidan på ComHem som bevisligen använder CSS:
(Meddelandet ändrat av acb 2009-07-30 22:58)
308
« skrivet: 2009-07-30, 22:24 »
Chris, Jag vet inte så mycket om hemsidesprogram, jag skriver oftast direkt i koden... CSS ska gå att använda precis var som helst. Jag har hemsida på Bredbandsbolaget och där går det tyvärr inte att använda PHP, men CSS går finfint. PHP kräver att det ständigt körs ett program på hemsidesservern som stuvar ihop det man skrivit till en HTML-sida som skickas till surfaren, men CSS är bara en textsida som browsern själv läser in - noll konstigheter. Kika på rad 5 i koden till din hemsida - där läses ditt stylsheet styles.css in. (hela adressen är http://www.anst.uu.se/kersbing/forskning/styles.css)
309
« skrivet: 2009-07-30, 22:07 »
Det din kod säger är:
Här börjar ett stycke (paragraph)
Här börjar en klickbar länk till images/%C4lmhultbild.jpg (anchor, vad nu tanken med det namnet är)
Här visas bilden images/%C4lmhultbildmindre.jpg
Här slutar länken
Här slutar stycket
Klarnar det då? Det är länken som ska öppnas i en ny sida (inte stycket eller minibilden), alltså ska target=_blank in någonstans i a-taggen. Det innebär att det måste stå efter är däremot okänslig, den kan man skriva ihop med).
Jag skulle låta definitionen av href stå före övriga attribut i a-taggen för läsbarhetens skull, men det ska inte göra någon skillnad för hur sidan visas.
(Jag brukar undvika mellanslag och å/ä/ö i filnamn på bilder och html-sidor, eftersom de i koden översätts till %-nånting som är svårläst.)
(Meddelandet ändrat av acb 2009-07-30 22:31)
(Meddelandet ändrat av acb 2009-07-30 22:32)
310
« skrivet: 2009-07-30, 20:41 »
En kommentar till _blank-problemet Olle hade... Radbryter man så här istället (vilket är tillåtet i koden), så är det lättare att se syntaxen:
Dvs, taggen börjar med öppnande hake + namnet, därnäst kommer en rad attribut som alla har formen attributnamn=värde och skiljs åt av mellanslag, och så den avslutande haken. En del attribut är obligatoriska eftersom taggen skulle vara meningslös annars (en länktagg ska ha något att länka till; en bildtagg behöver en bild) medan många andra är valfria (färg, typsnitt, grad...).
PS. Om man gillar att fila på det grafiska utseendet, så är CSS eller stylesheets (formatmallar för webbsidor) bra att ha i bakhuvudet för framtiden. Med hjälp av det kan man på ett enda ställe styra t.ex. färg eller typsnitt eller marginalbredder på alla eller utvalda texter eller rubriker eller länkar på en hel sajt. På nätet finns en rad gratisintroduktioner till ämnet på både svenska och engelska. DS.
311
« skrivet: 2009-07-22, 16:59 »
Från början var det förstås naturfrusen is, men senare gjordes is i fabrik. I Stieg Trenters Kalla handen från 1957 äger den (isande?) upplösningen rum i Isbolagets fabrik.
312
« skrivet: 2009-07-20, 20:53 »
Stefan,
Enligt info på nätet klarar ScreenHunter att spara som BMP, JPG och GIF.
Jag har inte provat ScreenHunter själv, men det är möjligt att det finns en generell inställning i programmet där du kan välja en gång för alla vilken filtyp du föredrar. Annars så får du själv välja filtyp när filen sparas - uppenbarligen föreslår programmet GIF.
313
« skrivet: 2009-07-17, 18:51 »
Jag tror slöjan har lagts i veck och antagligen nålats fast slätt, för att sluta åt utefter huvudet.
Vi har två bröllopsfoton från samma tid (1923 respektive 1925); båda har liknande slöjarrangemang på huvudet, men de har inte krona utan istället ett diadem längs slöjans framkant. Och samma typ av bukett - en lite gles kvast som hålls med blommorna neråt!
314
« skrivet: 2009-07-15, 23:36 »
I've seen photos of women holding a hankerchief plus a hymnbook - at least in confirmation photos.
According to Ingela Martenius in her article Rites of Passage, before wedding bouquets were used, brides would carry a hymnbook wrapped in a fine cloth.
315
« skrivet: 2009-07-15, 23:19 »
Apprentice equals lärling; a person in training, and journeyman equals gesäll; a person who's completed their training and is working in that line of trade, but hasn't yet become a master (here, they didn't necessarily journey during this phase).
In 1621, a general framework for guild statutes was passed, and the individual guilds would then customize these general statutes. In 1669, the rules were tightened in order to standardize the statutes further, through new general statutes that were supposed to be applicable in virtually an profession. These were intended to make it easier to become a master; anyone who'd completed their training (doesn't say how long that would've been) plus worked as a gesäll for three years should become a master when his masterpiece had been approved. Previously, you'd had to do multiple years of journeying, and had to be born legitimate - these requirements were now skipped. Also, traditional requirements that the newly approved master would provide food and drink for a party for the existing masters (a heavy expense) were banned. And there was no longer any restriction of the number of workers a master could employ. A final revision was done in 1720, which was in force until the guild system was abandoned in the mid-19th century.
But in spite of all these formal changes, it took quite some time for the laws to take effect, and in practice, the guilds often continued to restrict the approval of new masters in any way they could. They might still demand the extensive food and drink even though it was now illegal, and of course they were still the ones to approve or reject the masterpiece...
Again, I got the information from Hantverk i Sverige. I'm sorry that I can't point you to a source where you can read more about the Swedish system; I even have trouble finding one online myself, in Swedish! (The book lists several other Swedish books as references, though.) But as the guild system was used in much of Europe, I suspect the similarities between different countries may have been larger than the differences.
316
« skrivet: 2009-07-14, 21:15 »
Like you say, it definitely looks like a wedding photo. Perhaps it could be a sister of Matilda, hence the family resemblence?
317
« skrivet: 2009-07-14, 21:11 »
Det står firtrådsklädning, dvs tyget är fyrtråd - ylletyg, vävt med fyrdubbelt tvinnat inslag, som färgats efter vävningen (källa: Släktforskarens uppslagsbok). SAOB skriver att det kommer av tyskans vierdraht, och att det även kallades värken.
När jag själv träffade på ordet (det var också i Bohuslän) stavades det fitrå!
318
« skrivet: 2009-07-13, 20:27 »
There was no standard curriculum - they learned the trade by partaking in the daily work in their master's workshop for a number of years. I guess it was in the master's interest to train them well, as the apprentices were cheap labour (by the 20th century I assume they got paid, but still not much). The only standardization or quality control of their training would've been when they were fully trained and submitted their masterpiece(s) for the guild's approval.
Goldsmith was the general pre-20th century term, though in reality some were specialized in silver work, some in gold, and some were jewelers. According to the 1622 guild statutes, regardless of speciality their masterpiece had to be a goblet, and a ring with a set stone, and an engraved seal. In the 1670s the goblet was substituted with a pair of knife handles in gold with enamel, for the gold workers. During the 18th century the silver worker's masterpiece was usually a coffe pot, while the gold worker could make a small gold box, and the jeweller a pair of girandole earrings. Still, silver workers in small towns often did gold and jewel work as well.
I get the impression that they were trained in gold and silver only. Guilds were picky about others dabbling in their own line of work, and there were a number of different metalworking guilds - sheet-metal workers, brass casters, coppersmiths, blacksmiths, and perhaps others too.
I got this information from Hantverk i Sverige; a book describing various craftsman professions.
(Meddelandet ändrat av acb 2009-07-13 21:53)
319
« skrivet: 2009-07-12, 23:41 »
I doubt that training a silversmith was costly in the past. An apprentice received little or no compensation beyond food and board. Certainly having an apprentice must've paid off for the master silversmiths, otherwise they wouldn't take them on.
Until the mid-19th century, guilds had the power of restricting the number of active professionals. Thus they prevented competition and kept the prices up. So a fully trained apprentice might find that there was no opening for him to become a master until someone retired or passed away, and be inclined to emigrate.
320
« skrivet: 2009-06-15, 21:15 »
According to the DISBYT database, the Eric Lejonhud which Anders pointed out had grandsons who emigrated to the U.S.: Erik August Lejonhud born 1866 and Anders Gustaf Lejonhud born 1870. Does this match your information? There may have been multiple, unrelated, Lejonhud families - when a soldier retired, the same military name was assigned to a new recruit. There are five Lejonhud in the Swedish phone directory today, but I don't know whether they're related to yours. This page has some info on Swedish naming practices, including examples of military names, but I suspect you're already familiar with this information! (Meddelandet ändrat av acb 2009-06-15 21:19)
321
« skrivet: 2009-06-15, 20:55 »
Dussinsöm nämns på en (!) internetsida enligt Google - en lista över artiklar i Artiklar i Västgötagenealogen 2007. Där nämns Dussinsöm - glimtar från en hemsömnadsepok, av Eva Eliasson-Börjesson, Hällingsjö. Någon här kanske kan ge dig en sammanfattning av artikeln?
322
« skrivet: 2009-06-14, 19:39 »
Anbytarvärd - ta gärna bort mitt inlägg från 090609 21:39!
Jag har fått kontakt med Chris nu.
323
« skrivet: 2009-06-09, 21:39 »
Chris, Jag gör ett sista försök att få kontakt med dig angående den eventuelle levande ättling du hade hittat - mina mail har kanske inte nått dig? Om du ser det här, så är min mailadress 
324
« skrivet: 2009-06-05, 10:32 »
När jag förstorar husfotot tycker jag utkragningen ser slät ut, så det är nog en annan modell än den med sneda stenar som jag visade ovan.
Även om sidan på Nääs Byggnadsvård handlar om västra Sverige, så står det inget där om att skorstensmodellen skulle vara unik för den regionen, så jag skulle inte våga säga att det tyder på att fotot är från västsverige. Utkragade skorstenar var nog vanliga lite varstans förr (man kan t.ex. se ett antal såna på husbilder på Stockholms Länsmuseums sajt om byggnadsvård).
325
« skrivet: 2009-06-03, 20:45 »
Liknar den inte den här skorstenen?  Fotot är från Dyrön söder om Tjörn, men liknande verkar vara vanliga även på Orust. De finns nog inte bara där, utan säkert på andra platser också. (Just det här fotot har jag själv tagit, men jag gick till Vestro Gothias fotosök och fyllde i hus samt Tjörn eller Orust för att få fram bilder att jämföra med.) (Meddelandet ändrat av acb 2009-06-03 20:47)
326
« skrivet: 2009-06-03, 20:06 »
På Digitalarkivet finns digitaliserade kyrkböcker att läsa samt några folkräkningar att söka i - allt fritt tillgängligt.
F.ö. kul att kunna hjälpa till när jag råkade ha precis rätt bok på långlån från släkten.
I boken fanns även ett foto:
327
« skrivet: 2009-06-03, 19:57 »
Ragnhilds föräldrar och morföräldrar:
Bjelker
[...]
Knut Eriksen från Vik 1742-1814 gift 1775 med Ragnhild Embretsd. från Nord-Ekornhol 1747-90. Barn: Mari f 1775 (se nedan), Berte f 1777, Erik f 1778 och inte senare nämnd, Marte f 1779, gift 1808 med Jakob Olsen Songnesbråten, Eli f 1782, gift 1805 med Sjur Pålsen Illgosshaugen. En Marte(sic!) Knutsd. Bjelker dog 1777, 1 år. Det är troligen ett skrivfel för Berte. Knut Eriksen gifte om sig 1793 med Kari Jakobsd. från Songnesbråten f ca 1761. Hon gifte om sig 1815 med enkemannen Tosten Olsen Härnes i Sör-Odal.
Skiftet efter Ragnhild Embretsd. 1793 omfattade 82½ dlr. tillgångar (lösöre) och 14½ dlr skulder.
Husdjur:
1 mörkbrun vallak 20 år - 5dlr
1 ljusbrun häst med bläs 22 år - 4dlr
1 brun ko - 5 dlr
1 ungbock 1 ort
1 svart och vit kalv på 1 år 1 1/4 dlr
1 röd ko med horn (Gullkinn) 6 dlr
1 svartsidig ko utan horn (Brungås) 6 dlr
1 bingekalv 2 ort
5 suggor à 2½ ort
2 getter à 2½ ort
1 ungget 12 sk
2 ungsuggor à 1½ ort
1 ungbock 3 ort
2 unggetter à 1½ ort
1 ko med horn (Stjerne) 5 dlr
1 ko med horn (Rødsi) 5 dlr
Utsäde:
1 tunna blandkorn 2dlr
4 tunnor havre 6 dlr
Hösten 1803 arrenderas gården av en svärson: Gulbrand Knutsen från Söndre Kroksrud 1771-1842 gift 1802 med Mari Knutsdotter Bjelker 1775-1856. Barn: Ragnhild f 1803, g 1824 m Isak Olsen Bjelkernylenda, Ingeborg 1806-08, Knut f 1808, köpte gården 1837.
(sid 131-132)
(Meddelandet ändrat av acb 2009-06-03 20:10)
328
« skrivet: 2009-06-03, 19:34 »
Bjelkernylenda stämmer bra.
Fritt översatt ur Nord-Odal bygdebok, bind I av Birger Kirkeby:
Bjelker
Gården är den äldsta i Störjebygda och den enda som kan antas vara från äldre järnålder, alltså från före vikingatiden. Den blev också övergiven efter digerdöden - som de andra gårdarna i området. Bjelker ligger på ler- och sandjord vid Bjelkervika i Storsjöen. [...] Gårdsnamnet var i gammalnorsk tid Bjalkar, flertal av bjalki, som betyder bjälke. [...] Bjelker har alltid varit odelat. 1928 skiljdes Bjelkernylenda ut under namnet Vestre Bjelker. [...]
(sid 127)
Fem-sex plasser og bruk (gårdar/torp?) i/under Bjelker räknas upp, bl.a.:
Nylenda
Togs över senast 1824 av en svärson på Bjelker, Isak Olsen från Stumoen i Sör-Odal 1792-1873 gift 1824 med Ragnhild Gulbrandsd. från Bjelker 1803-1859. Barn: Gulbrand 1824-41, Ole 1828-1915 g 1860 med Ingrid Nilsd. från Kvedalen i Sör-Odal f ca 1839, Kirsti 1826-27, Martinus f 1837, g 1860 med Anne Knutsd. Krokrudvangen, Gulbrand f 1842, g 1868 m Tore Gundersd. Svarverud, Eli 1845-76. Isak Olsen var född på Skjulestad. Några av barnen reiste ut (=emigrerade? min anm.). Äldsta sonen, Ole, tog över.
(sid 135 - jag har strukit under dem du söker samt mannens föräldrar)
329
« skrivet: 2009-05-31, 20:33 »
Oj, det var fantastiskt. Otroligt vad mycket du hittat, jag trodde spåret skulle vara slut vid döttrarna. Stort tack för all tid du har lagt ner på att hjälpa mig!
Jag skickar dig ett mail.
330
« skrivet: 2009-05-31, 12:06 »
Tack Chris, vad mycket du hittade!
Gjorde de en ny resa i juli 1939, eller är det ett skrivfel för juni 1938?
331
« skrivet: 2009-05-30, 09:51 »
Adolf Amundsen född 1864-12-01 i Sandar utanför Sandefjord i Norge emigrerade som ung till USA, där han sen bodde i Philadelphia, Pennsylvania. Jag undrar vad som finns om honom och hans familj i census 1900-1930, i synnerhet som han gifte om sig och jag inget vet om hans andra fru och deras barn.
Detta är släktens uppgifter om hans familjesituation: Han ska ha arbetat som ingenjör i Philadelphias hamn. 1891-01-11 gifte han sig med den knappt 18-åriga Ottilia Josefina Nilsdotter, och fick barnen Arthur 1891-10-22, Bertha Emelie 1892-12-26, Cecilia Marie 1894-05-27 och Gertrud Agnes 1895-12-20. 1897 tog frun med sig barnen för att hälsa på sina föräldrar på Öland, men strax innan de skulle återvända till USA dog hon i hjärnhinneinflammation. Min anmoder Agnes blev kvar i Sverige, de övriga hämtades förr eller senare av fadern. Cecilia togs till sin farmor i Norge för att gå i skola där, oklart hur länge; jag har kunnat bekräfta hennes vistelse där genom att hon finns hos farmodern i den norska folkräkningen 1900, och samma år finns Adolf registrerad på Ellis Island efter att ha varit i Sandefjord. Där står det att han varit i USA i 12 år, så tyvärr lär han inte finnas i folkräkningen 1880. Efter att han gift om sig kom han tillsammans med nya frun och hämtade Cecilia. Jag tror att han fick barn även med nya frun (döttrar?). Han ska ha dött 1941-12-29.
Jag har hittat Adolfs anor i norska källor och hans frus i svenska, övriga uppgifter är obekräftade och kommer från Agnes som hade kontakt med sina systrar i USA; hon dog 1973.
(Meddelandet ändrat av acb 2009-05-30 09:54)
332
« skrivet: 2009-05-25, 19:34 »
Nu ser jag att namnet stavas Collijns i katalogen, och där kallas han för den välkände Stockholms-skräddaren så det borde vara samma. Och med den stavningen hittade jag faktiskt något på Stockholmskällan - ett interörfoto från AB Gunnar Collijns konfektionsfabrik 1920, då med adress Nygatan 12 i Gamla Stan. Det finns för övrigt ett trettiotal Collijn i Rotemansarkivet.
Arbetsmetoderna på bilden från 1920 var säkert de samma tio år senare - yllesömnad är till stora delar handarbete.
Jag har postat katalogbilder till dig, Barbro.
333
« skrivet: 2009-05-24, 22:59 »
Kläder från Collins fanns att köpa genom Åhlen&Holms postorderkatalog nån gång kring den tiden. Jag har fotograferat av ett par av Åhlen&Holms kataloger, så jag kan mejla dig bilder av Collins sortiment om du vill... Men det står nog inte mycket om Collins verksamhet där. Ska titta efter en annan dag.
Jag sökte på Collins och Götgatan på nätet, och hittade det här - där nämns Collins Konfektion på Götgatan 66.
334
« skrivet: 2009-05-12, 17:31 »
En annan gissning: i Släktforskarens uppslagsbok - 3400 bouppteckingsord finns bara ett textilrelaterat ord på spansk-, och det är spanskt får = finulligt merinofår, så spanskvävaren kanske vävde av särskilt fin, ev. importerad, ull?
Ur boken Hantverk i Sverige:
Klädesmakare (-vävare). Klädesmakarna tillverkade det fina ylletyg som genom beredning blev till kläde (se överskärare, färgare, s 110). 1700-talets klädesfabrik sysselsatte ett stort antal specialiserade arbetare, dels skråmässigt ordnade mästare/gesäll/lärling, dels daglönare som ullberedare, plysare, spinnare, spinnerskor. Mästarna som ansvarade för ullsortering, kardning/kamning, spånad och vävning, förestod en eller flera vävstolar. Vävningen sköttes oftast av gesällerna.
När det nu inte uttryckligen framgår om din kläd(es)makare var mästare, gesäll eller lärling så vet jag inte vilket av dem man vågar anta att han var.
Släktforskarens uppslagsbok beskriver kläde som tvåskaftat, tätt ylletyg med filtaktig eller slät och blank yta.
335
« skrivet: 2009-04-28, 23:25 »
Maybe the 'Kings guard' title originated with an emigrant's poor command of English? Vaktmästare is made up of two words, vakt+mästare, and a literal translation of them would be guard master. I think that may be why his granddaughter got the impression that he'd been the King's guard.
For an alternate translation, my dictionary says a vaktmästare at a government office or civil service department would be called a messenger in English.
336
« skrivet: 2009-04-26, 19:58 »
Thanks for the credits; I didn't expect it, but of course I don't mind! It'll be interesting to see your next bouppteckning.
I took a brief look at your finished bouppteckning, on page 7 I think the jern grepe should translate to iron pitchfork. Grepe can mean a type of handle but is also an alternate spelling for grep (pitchfork).
337
« skrivet: 2009-04-25, 22:45 »
Aha, I didn't know about the meaning of lof.. Thanks!
I don't think it's an abbreviation sockenstamp; it looks to me like S?dstamp which doesn't quite match. At first I thought the 2nd letter could be a 'k', but now I'm changing my mind and thinking it may be an 'ä' ('n' doesn't account for the smudge above, which 'k' or 'ä' does). I chanced on googling for sädstamp, got no hits but Google suggested sättstamp instead, which yielded a plausible explanation: it's a hand stamp used in blacksmithing to create ledges on the piece, as well as for forcing rings onto a axle. I think we've got it right this time!
(Sockenstamp is an existing word, meaning parish seal stamp, but I think it's an unlikely meaning: From the little I've read about parish seal stamps they were used to seal official documents, so I doubt that the seal stamp would've been someone's personal property to pass on to their heirs - it ought to be the property of the parish, to be used by its current representatives. And if it is indead a parish seal stamp, why on earth list it on the same line as some ironworking tools? In my limited experience, stuff listed on the same line in a bouppteckning are usually related somehow.)
(Meddelandet ändrat av acb den 25 april, 2009)
338
« skrivet: 2009-04-24, 12:49 »
... tillslogs Sonen Nils för dess ofärdighet skull ... goes to son Nils due to his being crippled/disabled In what context did you see utsupas? You seem to have missed two lines in transcribing the bouppteckning, adding them back it makes more sense: Till slut blef en öfwerens kommelse att Stärbhusets skuld, skulle betalas af boets Contanta penningar, och sedan delas öfwerskottet, samt Röjsellrätten och fordringarna arfwingarna sins emellan, Med de andra Lösörorna och warrorna som är en summa af RD 280.7.6. Modrens 20de penning 42. RD 26. sk 6. rst afdrages blir en behållning eller öfwerskottet 237.29.- som kommer att delas Modren och Barnen emellan och belöper på Gifta Dottren Catrina 39. RD 28.10- Samt omyndiga dottren Maria 39. RD 28.10- och blef öfwerens kommit att myndiga Sonen Nils samt Modren Skulle öka så att dottren Catrina kommer att få 55. RD 26. sk 8. rst äfwen den omyndiga dottren Maria 55. RD 26. sk 8 rst. Emot det att Myndiga Sonen Nils och Modren får behålla lösörorna eller warrorna tillhopa efter föregående wärdi. Undertecknade förklarade sig nöjda med föregående Boupteckning och för[del]lning, Så wida  Härads Rätten gifwer sitt bifall dertill å den omyndiges wägnar. Finally it was agreed that the estate’s debts would be payed with the estate’s cash, and then the excess, the Röjselrätt and the claims will be divided between the heirs, along with the other personal property and goods, which total RD 280.7.6. The mother's 20th part, 42. RD 26. sk 6. rst, is deducted leaving a balance or excess of 237.29.- which amounts for married daughter Catrina to 39. RD 28.10- and minor daughter Maria 39. RD 28.10- and was agreed that adult son Nils and the mother would add to it so that the daughter Catrina receives 55. RD 26. sk 8. rst, and the minor daughter Maria also 55. RD 26. sk 8 rst. in exchange for that the adult son Nils and the mother get to keep the personal property or goods, valued as above stated. The undersigned declared themselves content with the above bouppteckning and division, provided that the District Court approves it on behalf of the minor. I hope someone else can tell you what rules applied in dividing the estate. Google tells me the widow's 20th part was prescribed by law, but as that is 42. RD 26. sk 6. rst it seems to be calculated on a sum of about 850 RD (perhaps you can find a matching sum earlier in the document?). The daughters' original share is presumably their share stipulated by law, and 39. RD 28.10- is 1/6th of 237.29.- so the estate seems to have been divided in six equal shares that were distributed between the heirs, but I don't know how many shares a widow or son would've recieved compared to a daughter. Perhaps the mother gets three shares (half the estate) and the son one (same as the daughters), or possibly the mother and son each get twice a daughter's share - I'm just speculating here, I don't know! (Meddelandet ändrat av acb den 24 april, 2009)
339
« skrivet: 2009-04-22, 20:52 »
You're welcome.
styckjern med lod === strykjärn med lod. You're right that it's a pressing iron, and in modern Swedish it's still called strykjärn.
Re smedslamp, I think it's a 't' rather than an 'l'; -stamp. A stamp was a tool for working metal (a mold/form/stamp or die in English). I can't make out the first part, that specifies what kind of stamp it is. To me the word looks a bit like Skdstamp which might be skedstamp; a tool for shaping spoons - but in those days I think only silversmiths made spoons so it doesn't quite fit the context, and omitting the only vowel of the syllable seems like a rather strange spelling mistake to make anyway, so I may have got it wrong.
(Meddelandet ändrat av acb den 22 april, 2009)
340
« skrivet: 2009-04-21, 23:58 »
In Släktforskarens uppslagsbok, a dictionary listing 3,400 bouppteckning words, I found plausible explanations for most of the remaining words:
1 stk. Präss. 1 Do. lojern === press and lodjärn. Hollow pressing iron with a removable insert for heating on the fireplace (less risk of getting soot on the outside of the iron from heating, plus if you had multiple lodjärn you didn't have to wait for the iron to re-heat, you just swapped to a hot lodjärn).
3 stk. bärsäer === bärsåar. Round containers made of wood staves, with handles for lifting.
2 stk. lagg skafwer - literally a scraping tool used in making barrels and other containers made up of wood staves. Lagg can mean stave, but also the internal groove holding the bottom of the barrel etc, so likely it's the tool used for making that groove. The bandkniv on the same line is a knife with a handle on each end, used for shaping the staves.
5 Skjäker med rimmer === sjäcker med remmar. Shafts with straps (for attaching a horse to a carriage etc).
1 Stk. Grönd Panclotts lifstc. === grönt [...] livstycke (green [...] under-bodice/waistcoat; depending on if it's a woman's or man's garment). I don't recognise the word describing the fabric, and see nothing like it in the dictionary. A Swedish folk costume historian would probably know!
1 Ögen wahl === ögonval. Tool for making the hole in an axe head that will hold the handle.
1 Smedslamp - I wonder if it might actually be spelled smedstång, i.e. smith's tongs? I don't know if blacksmiths had special lamps.
2 stk. Redsler === plural of redsel or rissel. A sieve of interwoven canes or wood slats, for sorting grain or seeds.
341
« skrivet: 2009-04-08, 16:36 »
Anbytarvärd - det kanske finns någon bättre plats+namn för den här tråden?
Enligt Sockensök är Södra Åby en socken i Malmöhus län. Inte heller Rosenbergs Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige listar något annat Södra Åby.
342
« skrivet: 2009-04-08, 01:40 »
I'm sorry, I don't know. Hope someone else can help!
I faintly recall a scene from a b/w 30's or 40's Swedish movie, where a guy is flirting with a girl and offers to show her his certificate to prove that he was single and unattached, so I suspect the system was still in use by then. Forum members that have experienced the 1940s, 50s and 60s can surely provide some first-hand information on how it's worked since.
From what I've heard of US city directories, they can contain a wealth of information, prehaps even listing the members of each household. I've seen a Swedish city directory once (covering Gothenburg), and it didn't contain nearly as much information - for instance, only a fraction of the households were listed.
343
« skrivet: 2009-04-07, 10:04 »
In this pic and this one, Kumlet is the late 19th century buildings to the left (the pics show a different side of the block, not the address where your ancestors lived). On a contemporary map showing blocks and lots, the largest lot is labelled 4-5-6 while the others have a single number each in the normal manner; likely three lots have been amalgamated to form a larger one, so that a large apartment building could be erected. Earlier buildings on the site would have been more like the 18th century ones to the right in the pics. I guess apartment buildings were owned by some type of investors, much like today.
In Stockholm at this time, most people lived in small apartments (1 or 2 rooms) that they let. And some would even let a bed or two to other people, to make ends meet. But if they'd been that poor they'd probably let a room in one of the little 18th C houses, rather than in a relatively new apartment building, so my guess is that they'd more likely belong to the middle classes. Hopefully someone else can provide more accurate information. Today this is an upscale neighbourhood and has been for quite some time, but judging from the late 19th C pics above, the transition has only just started.
The system for keeping track of people roughly worked like this. When you were moving from one parish to another, you first went to the parson of your home parish, who wrote a certificate containing your vital data, marital status, prehaps a brief verdict of your character, and other information that would need to be recorded about you in the new parish (there were no separate birth certificates, marriage certificates, etc). You had to show this to a potential employer, and then hand it in to the parson of the new parish, who recorded the information. So people were used to reporting in when they moved, and likely did this when they returned to Sweden as well. If they just came back for a visit, rather than with an intent to live here for a while, it may not have been recorded; an ancestor of mine who returned to Sweden for a year long visit was never recorded as moving into the parish, but when she suddenly died her death was of course recorded.
344
« skrivet: 2009-04-07, 00:10 »
Kumlet is the name of a block (an area delimited by streets etc on all sides), and 4, 5 & 6 are some of the lots within that block. (At that time, block name + lot # rather than street name + house # was used in the church records to keep track of where people lived.)
In this case, I suspect that several households are lumped together under a single heading in the source; not differentiating between those who lived on lots number 4, 5, and 6 respectively.
In turn-of-the-century photos of Stockholm, many houses lack storefronts (especially older houses), but have a number of signs on them (often just painted onto the facade) saying that this or that firm is on a certain floor of the house. So I don't think a small family business would've had a storefront. A few example pics: Pic 1, pic 2, pic 3.
345
« skrivet: 2009-04-06, 12:05 »
I know that someone is writing a book on Swedish uniforms of the period, and I thought I had his email address, since he helped me to date and identify a uniform in a photo a while back, but now I can't find it.
Suppose someone with access to the 1890 census would locate the family there, so that Johan Mauritz Isberg could be traced in the household examination rolls or similar sources (I don't know what types of records exist for the Stockholm area) up to his 1897 emigration. If he joined the military there should be notes of it somewhere.
346
« skrivet: 2009-03-20, 17:45 »
I didn't recall that he was that young when he left; the encyclopedia indicates that the drafted men started their training at 20 or 21. I think this means he may have been recruited rather than drafted (the two systems overlapped in the late 19th century).
It would be perfectly normal for records to use either his patronymic or the name Isberg. And sometimes there were typos as well.
Have you posted a photo and received confirmation that he's wearing a Swedish military drummer boy's uniform? It just crossed my mind, that photographers sometimes had fancy clothes that you could borrow in order to get a fancy photograph...
347
« skrivet: 2009-03-19, 21:36 »
Boken Den agrara revolutionen, som Allan tipsade om, visade sig vara mycket intressant. Den tror jag många här kan ha glädje av.
Rune,
Jag ska ha den i åtanke, om jag har trots allt har frågor kvar efter att ha läst den första boken!
348
« skrivet: 2009-03-19, 12:51 »
Jag var förvånad över att Uppdrag granskning inte påpekade att det har varit förbjudet även i Sverige, som Chris nämnde (men jag såg inte riktigt hela slutet så jag kan ha missat något).
(Rent allmänt tror jag det vore bra för integrationsdebatten, om man oftare lyfte fram att mycket som känns 'främmande' i andra samhällen eller kulturer ofta har direkta paralleller i vårt eget land bara några få generationer tillbaka; religionsförföljelser och obligatorisk huvudbonad för kvinnor till exempel. En tidsrymd som egentligen är ganska kort.)
349
« skrivet: 2009-03-18, 22:50 »
I expected you'd get a detailed reply from someone who knows the subject well, but as this hasn't been the case, I'll make an attempt. My terminology is probably incorrect but I hope you'll get it anyway.
Drafted armies were introduced throughout Europe in the 19th century (Napoleon I in France started it, and other countries followed in order to maintain the balance of power). Often only a fraction of the men were actually 'needed', so if you were lucky you didn't have to serve. And those who didn't want to serve, could avoid serving by paying someone else to do it in their stead. In Sweden, this right to opt out was discontinued in 1872. After that, everyone who was fit to serve had to do it, and if you didn't turn up you were fined. The initial training period was three months to begin with (but eventually somewhat extended as this was found insufficient), and afterwards you had to show up two or three times for some more training so you didn't forget what you'd learned (about four to six weeks at a time). So together with the initial training, it added up to maybe half a year. The amount of time you could be required to actually serve afterwards (as opposed to be in training) varied over time. At first 5 years, from 1885 6 years + 6 more years in the veteran reserve, from 1892 8 years among those called out first + 4 years among those called out next + 8 years in the veteran reserve. There were further alterations in 1901, and in 1914 it was changed to 11 years (starting at age 20) + 4 years + veteran reserve until age 42. I'm no war history buff so I have no idea to how long people actually did serve around the wars etc. In peacetime, with no threat of war, I assume the training was all they did.
(Source: Nordisk Familjebok (an encyclopedia from 1922).)
If you want to read about the Swedish military in the past, do visit the Military History section of Hans Högman's site. Several of the pages are in English, though not all.
350
« skrivet: 2009-03-18, 16:53 »
Tack för tipset, ska kolla upp den också.
351
« skrivet: 2009-03-18, 09:30 »
Tack för ett bra och snabbt svar! Boken finns tydligen på mitt lokala bibliotek, så jag ska låna den och läsa mer.
352
« skrivet: 2009-03-17, 17:32 »
Vad fick skiftena för ekonomiska konsekvenser för de berörda? Var t.ex. lantmätarkostnaderna betungande, och var det vanligt att folk fick lämna sin gård för att de inte klarade av omkostnader som skiftet medförde?
Att jag undrar, beror på att jag nyss har läst på nätet om skiftena in England (the Enclosure Acts, framför allt 1750-1860). I korthet verkar skiftet där ha medfört en skyldighet att omgärda sin mark med häck, stängsel eller diken, och den som inte kunde klarade den kostnaden eller merarbetet fick sälja och lämna gården. Dessutom, om det inte fanns 3/4-dels majoritet bland byns jordägare för ett skifte, kunde ägare till en mindre del av marken ändå tvinga fram ett skifte genom att begära att ärendet togs upp särskilt i parlamentet. Detta kostade £6000 och den avgiften fick sedan alla berörda jordägare gemensamt stå för (även de som var mot skiftet) - den som inte hade råd med sin andel, fick sälja och flytta. Den som inte hade papper på sitt ägande, blev också utan mark. Resultatet blev att ägandet koncentrerades hos de som redan var mer välbeställda, och många småbönder fick ge upp gården och söka sig arbete i städerna.
Fanns några av de här effekterna även i Sverige?
353
« skrivet: 2009-03-09, 19:43 »
Thanks, I'm glad I could help!
The house on the postcard is from the 1600s, but represents an even older building tradition. The postcard pic was taken after it was moved to an outdoor museum in 1911. (I found a modern photo of the same house here. The walls look fairly dark; either they've been tarred for protection, or they've been naturally tarred throught hot sunshine on the south wall drawing the sap out to the surface.) Houses of this type were built in parts of southern Sweden (including south Småland where Torsås is), and the type may date back to the 1200s or even earlier.
By 1800, the average farmhouse was still a weathered grey log house with sod roof. In the next 50 years it got panelled, but was still grey. In the 50 years after that, it got painted red and got a tile roof. Around 1900 it got bright white detailing. During the 1900s, framework houses became the norm, so the red and white houses built today have a wood framework filled with insulation and faced with planks (possibly with the exception of Dalarna, where log houses are still built to some extent - though I don't know if they use this technique if they plan to face it with planks anyway).
354
« skrivet: 2009-03-08, 21:28 »
 It may have looked something like this. The low central part is the actual dwelling, a single room open to the rafters. No windows nor chimney at that time; a hole in the roof served both purposes. Other buildings could have a couple of small holes in the wall to let in some light. The two-storey buildings at either end are unheated, mostly used for storage but perhaps also used as temporary bedrooms in the Summer, for a little more privacy. All built of untreated wood, weathered to a silver grey. The roof coverings could be thatch, sod, or layers of birch bark held in place by trunks of fairly young trees placed side by side. A separate storage house may have looked like this (depicted with a sod roof) or this (with roof of birch bark & tree trunks). It would've served a dual use of storage and summer bedroom, like the others. Stable and swine house would've been built of similar materials, but these types of buildings didn't last very long as the damp and excrement from the animals caused them to start rotting within decades so few exist that are even 200 years old, let alone 400! A single farm could have a number of small hay barns, placed by the meadows where hay was harvested. In winter, hay was transported from the barns to the farm (more easily done when the ground was frozen. Here's a pic of a hay barn. In Swedish log houses, the logs were hewn for a tight fit and each log was placed on a strip of moss to seal any gaps. Other buildings like barns, stables, etc, were often made from round logs, as they ought to be well ventilated. As far as I know, chinking and daubing weren't used at all.
355
« skrivet: 2009-03-06, 19:54 »
Birgitta,
Vänta ett tag, och försök kontakta honom igen när du ser att han postar på forumet. Jag är med i samma släktforskningsförening som han, och han har varit tvungen att dra ner på olika engagemang en tid, oklart hur länge framåt.
356
« skrivet: 2009-02-22, 10:50 »
SAOB skriver att det kommer från tyskans kurze waren. Tyska Wikipedia har ett par hänvisningar till ordböcker, och ett citat från Goethe där det framgår att det även fanns långa varor!
357
« skrivet: 2009-02-21, 14:49 »
Tenant farmer är väl egentligen en ganska bra översättning, eftersom det lämnar öppet hur hyran betalas? Enligt Wikipedia existerar det begreppet i både Storbritannien och USA.
Jag har använt det i kontakt med amerikaner eftersom jag tycker att share-cropper känns missvisande om den som betalar hyran med dagsverken, träkol eller kontanter.
358
« skrivet: 2009-02-19, 23:01 »
Peter,
SAOB skriver om (denna betydelse av) ordet skrift: skriftermål (särsk. ss. nattvardsberedelse); äv. (o. om nutida förh. nästan bl.) med inbegrepp av l. huvudsaklig tanke på nattvarden: (skriftermål o.) nattvard; äv. (o. urspr.) om (ålagd syndabekännelse ss. l. för) kyrkoplikt l. bot o. d. (se b, c); numera bl. med mer l. mindre ålderdomlig prägel.
(SAOB har en hel del exempel och ytterligare förklaringar, dels under skrift, dels under skriftermål.)
På DDSS sajt finns en beskrivning av vad uppenbar respektive enskild skrift innebar:
1686 års kyrkolag stadgade, att den som begått lönskaläge skulle stå uppenbar skrift. Den skyldige eller skyldiga, skulle då stå på en speciell pliktpall. I hela församlingens närvaro blev hon eller han sedan avlöst. Detta ändrades genom att pliktpallen avskaffades 1741 och att kvinnan och mannen istället fick stå s.k. enskild skrift. Denna ägde rum i kyrkans sakristia och övervars endast av prästen och tre eller fyra vittnen, men inför församlingen kungjordes tydligt vilka personer som var underkastade denna speciella ceremoni. Den enskilda skriften avskaffades genom en kunglig förordning 1855 men kom i praktiken att leva kvar i flera decennier till för kvinnans del. Om en kvinna, som fött oäkta barn, önskade begå nattvarden, fick hon nämligen inte deltaga tillsammans med församlingen i det allmänna skriftermål, som föregick nattvarden, utan skulle skriftas enskilt. I samband med nattvardsgudstjänster kom hon sålunda fortfarande att pekas ut inför församlingen. I många av kyrkoarkivens födelseböcker finns längder över personer, som undergått skrift, s. k. absolutionslängder, bevarade. De flesta skriftade är de som dömts för lägersmål. Här ges en hänvisning till häradsrättens dom, den skyldiges namn, oftast en uppgift om med vem lägersmålet skett samt vittnenas namn.
(Meddelandet ändrat av acb den 19 februari, 2009)
359
« skrivet: 2009-02-14, 16:40 »
Svensk stövel är nog en motsvarighet till svensk sko; se inlägget Svenskskomakare här på AF.
360
« skrivet: 2009-02-01, 18:59 »
Maybe someone who's familiar with SOFI can help here?
I found Rosenlund in Karlskoga listed here in the place-name register of SOFI (the Swedish Institute of Language and Verbal Tradition). But as I'm not familiar with the abbreviations and terminology in this register, I'm not sure what it says.
361
« skrivet: 2009-01-30, 22:36 »
If Rosenlund was a location in Karlskoga according to the parish records (or the census, as Marianne mentions), it didn't have to be a village. It could've been the name of a single farm or house, or a single block in a town type community, and in either of this cases, I think it's unlikely to be listed on a modern map. And even if the maps would include that level of detail, the name may have disappeared off the map because that precise house was torn down or renamed.
Rosenberg's 1880's gazetteer lists three different Rosenlund; the closest one is a tannery in Hardemo parish in Örebro county, but though it's the right county it's the wrong parish, so it doesn't seem to be the one you're looking for.
(Meddelandet ändrat av acb den 30 januari, 2009)
362
« skrivet: 2009-01-27, 19:25 »
...and a translation, again omitting the amounts at the end of each line:
After the estate inventory list had been created, the cash of the estate was divided between the heirs as follows:
The widow received the sum alotted to her in the will, along with her 1/3rd (the balance is
The son Sven Svensson
Ditto [i.e., Sven Svensson], received as the guardian of his brother Lars
The son Petter Svensson
The son in law Nils Nilsson
Ditto Göran Andersson
The guardians Nils Nilsson and Jöran Andersson, recieved for one minor son and two girls
(Checking your original post again, I just realized that you were asking for help with what seems to be the bottom part of page 16 on your site, and this is page 17. Oh well... The paragraph on page 16 is a lot harder to read, I'm sorry but I can't help you with that.)
(Meddelandet ändrat av acb den 27 januari, 2009)
363
« skrivet: 2009-01-27, 19:12 »
An attempt at the words Maggie left out:
Sedan bouppteckingen var
slutad fördeldes de i boet befin-
telige contante penningar
sålunda arfvingarna emellan
Enkan fick den i testamentet
henne tillslagna summa jäm-
te sin 1/3je-del (återstoden gör
Sonen Sven Svensson
Dito emottagit såsom för-
myndare för brodren Lars
Sonen Petter Svensson
Mågen Nils Nilsson
Do (dito) Göran Andersson
Förmyndarena Nils Nilsson
och Jöran Andersson emotta-
git för en omyndig son och
tvenne flickor
(Meddelandet ändrat av acb den 27 januari, 2009)
364
« skrivet: 2009-01-20, 20:45 »
Ulrika,
Söker man på barnmorsk i NAD (för att få med alla böjningsformer) så finns det en rad arkiv som på ett eller annat sätt har med barnmorskor och deras verksamhet att göra, om det kan ge något.
365
« skrivet: 2009-01-14, 21:31 »
Inte behöver det vara en felstavning - lite kreativ bara (stavningen var inte normerad än)! Om det lokala uttalet drog åt det hållet, så var den säkert väl motiverad. Tänk förresten på Öng bong väng blang i Tage Danielssons saga...
366
« skrivet: 2009-01-14, 21:21 »
Har du sett om det finns både tvin- och tvingsjuka i dödboken? Tvinsjuka var ju en inte helt ovanlig dödsorsak, så den borde finnas i din DB (åtminstone några procent av dödsfallen). Om tvinsjukan saknas, och det istället finns ett antal tvingsjuka, så är det säkert bara tvinsjuka med en lite ovanlig stavning!
Förresten - ett tips om SAOB: klicka på Fritextsökning, och skriv in ordet i rutan Söksträng. Då får man en lista över förekomster av ordet i citat i SAOB, även om ordboken inte hunnit till det ordet än.
(Meddelandet ändrat av acb den 14 januari, 2009)
367
« skrivet: 2009-01-13, 22:19 »
Kanske var tanken att folk inte skulle kunna snoka i det som inte angick dem, ungefär som förseglade testamenten (vars innehåll var hemligt tills personen dött). Att köpmän och andra som var (eller ville ge sken av att vara) välbärgade inte skulle behöva skylta med exakt vad de ägt. Det verkar inte ha varit så svårt att få en försegling bruten senare, att döma av detta omnämnande.
368
« skrivet: 2009-01-11, 20:18 »
Är det möjligt att de var gifta? Jag tycker det ser ut som ...och dennas man drängen...
369
« skrivet: 2009-01-10, 15:10 »
Ditt inlägg finns med på Nytt senaste dygn, Nytt senaste 3 dygn och Nytt senaste vecka precis som det ska (det sker automatiskt), så det fungerar precis som det brukar. Hoppas du får svar!
370
« skrivet: 2009-01-10, 15:05 »
This may or may not be relevant in your case, but maybe it's just a mixup of words? I did some research for a US friend with roots i Östergötland, and according to her information one person born in 1846 had been confirmed in Sweden in 1869. I found this rather odd, and when I researched her she'd indeed been confirmed at about 15 years of age, as one would expect. Instead, 1869 seemed to be the year that she'd last received the Holy Communion (she moved about a lot in the next few years, and then emigrated). I don't know how communion and confirmation could've been mistaken for one another, but that seems to have been the case in her records.
Going to church may not have been mandatory by the 1880s (or at least wasn't enforced), but I suspect being confirmed was still required by law, or at least strongly expected by society. The 1911 edition of the Nordisk Familjebok encyclopedia says the 1811 law on this was eventually revoked (doesn't say when it happened), but that in 1911 confirmation was still required for e.g. those who wanted to study to become teachers. Church attendance rates may have varied a lot from place to place, especially in cities where the parsons couldn't keep track of people as well as in the countryside. After 1858, it was no longer illegal for Baptists and people of other Christian faiths to assemble, and those people may have been less likely to attend the state church. And I bet there have always been people who didn't bother to go to church, even at times when you were required to do it.
(Meddelandet ändrat av acb den 10 januari, 2009)
371
« skrivet: 2009-01-06, 12:57 »
Den kunde även kallas smålandsportmonä.
372
« skrivet: 2009-01-03, 16:55 »
Möjligen kunde det vara en skotsk tam o'shanter, fast de brukar ha en väl synlig tofs/garnboll i mitten.
Skotska tartan-rutor blev poppis i Storbritannien under drotting Victoria, det modet kanske spreds till andra länder också?
(Meddelandet ändrat av acb den 03 januari, 2009)
373
« skrivet: 2008-12-30, 21:35 »
Rötters engelska introduktion till svenska namn tycker jag är bra. Dock handlar den snarast om var namn traditionellt hör hemma (fram till nån gång början/mitten av 1800-talet, kanske?), utan någon brasklapp om att alla vi av allmoge- och arbetarsläkt sen började ta nya roliga namn lite hur som helst...
374
« skrivet: 2008-12-23, 17:39 »
Jag undrar om det verkligen är förklaringen till att änkorna var fler än änklingarna. Det skulle ju också kunna vara så att änklingarna hade lättare att gifta om sig, eller var mer benägna att göra det. Dessutom hade väl kvinnorna längre väntetid från att mannen dog till att de fick gifta om sig (men det borde inte göra särskilt stor skillnad för statistiken).
När jag tittar på statistiken för mina två största släktdatabaser i MinSläkt (med >1000 personer vardera), så ligger medellivslängden kring 60 år (räknat enbart på dem som överlevt barndomen), med en könsskillnad på bara 1-2 år till kvinnornas fördel.
375
« skrivet: 2008-12-22, 15:56 »
Anneli,
Det står inget födelseår på henne där, bara dödsåret (men du kan ju söka reda på henne i DB och se vad det står i HFL). Föräldrarna var vigda 1788 vill jag minnas.
Jag hörde nån gång på Antikrundan att årtal på gamla möbler ofta inte alls har någon koppling till märkesår i personens liv, utan att det bara var när man råkat ha möjlighet att få skåpet byggt eller målat.
376
« skrivet: 2008-12-21, 22:08 »
På DISBYT finns några stycken Bunge, men mest 1700-tal och sent 1800-tal. Den enda bland dem som levde vid tiden ditt skåp daterades, är Johanna Constantia Bunge som dog i Rö sn i Stockholms län 1858. Kanske något att följa upp? (Disbyt är ju ingalunda heltäckande, så det är förstås ren tur om rätt personer råkar finnas med där.)
Annars får Bunge mig att tänka på en gotländsk socken med ett trevligt friluftsmuseum.
(Meddelandet ändrat av acb den 21 december, 2008)
377
« skrivet: 2008-12-20, 16:07 »
De kanske är snickare, och visar upp sig och sina produkter (lådan, bordet och stolen)? Eller om lådan är huvudsaken, kan det vara en skrålåda?
(Meddelandet ändrat av acb den 20 december, 2008)
378
« skrivet: 2008-12-04, 12:51 »
Brooke,
A relative was buried a few years ago, and then we were told that nowadays they dig new graves so deep that if/when the lease expires, they can dig a less deep grave in the same plase without disturbing the remains from the original burial. A few centuries ago, the average person had no headstone but a cross or similar made from wood, and as these disintegrated over time the space was eventually used for new burials. Any bones that turned up while digging a grave were placed in a 'bone house' on the churchyard (I've read about churchyards in Victorian London that they reused graves and put found bones aside in just the same way).
I suspect headstones started to become common for the average person in the late 19th century though I'm not sure. Nor do I know when they started keeping better track of the graves location, or when they started digging the graves deeper.
379
« skrivet: 2008-11-14, 22:55 »
By census I guess you mean the Husförhörslängd (Clerical survey)? As these aren't a snapshot of a certain day in time, but rather cover a period of several years, they were continously updated as people moved.
So, when someone moved, the parson cancelled their entry with a line through their name, and in the rightmost column of the spread he entered the information on where and when they moved (this could be a page reference, the name of a different parish, or a reference to an entry in the moving out records).
380
« skrivet: 2008-11-01, 21:26 »
Det funkar fint för mig också. Kommer man inte in på en sajt hjälper det ibland att testa med en annan webbläsare.
381
« skrivet: 2008-09-13, 15:37 »
Jag kan inte hjälpa dig med orten, men på sista raden står det
[...] af lungsot d. 11 eiusdem (= samma månad, dvs september), åldern 48 åhr
382
« skrivet: 2008-09-11, 11:55 »
The National Archives have a subscription-based service providing online access to scanned images of church records (it's not completed yet, but will eventually cover all volumes older than 85 years before present).
In addition, through that service you can access extracts from the birth, marriage and death records (submitted yearly since 1860 to Central Bureau of Statistics) up to 70 years before present. These records cover the basic information of who, where, and when, but not extras like christening witnesses etc. One year's worth of records from one county is bound in one or two volumes, often around 1000 pages each, and usually not indexed by parish so you need to leaf it through to locate your parish (the parishes often seem to be grouped by kontrakt (a geographical clerical unit at a level between parish and diocese), and then the kontrakt are grouped by diocese, but sometimes there doesn't seem to be any system to it at all). Often the order of the parishes seems to be the same from year to year, so you can guesstimate where to look in next year's volume.
There's also a 1930s census, scanned but not indexed (neither on parish nor individual level).
(Meddelandet ändrat av acb den 11 september, 2008)
383
« skrivet: 2008-09-06, 10:52 »
SAOB har med ordet:
STAK-BYTTA.
( stak- 1753 osv. staka- 1594 osv. stake- 1753 osv.) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat, i sht förr) == skaft-bytta. VadstKlUppbB 149 (1594). 3 st. Stake- eller Skaftebyttor. BoupptVäxjö 1773. ÖgCorr. 7/12 1965, s. 8.
Det där Stake- eller Skaftebyttor känns som en tydlig förklaring av vad som gav namnet. Jag tycker allmänt att orden under stake/staka/stak i SAOB verkar handla om lite kraftigare pinnar än tunna spån. T.ex. används det om ställning för ljus l. fackla (äv. för serveringskärl; i ssgn SMÖR-STAKE) o. d., som (l. vars undre del) består av l. liknar en stake (i bet. 2); äv. med inbegrepp av ljuset l. facklan, men jag ser inget som tyder på att det användes om enbart själva lysstickorna.
I Släktforskarens uppslagsbok av Barbro Lunsjö anges mer specifikt att det är en mjölkbytta där en av stäverna utgör skaft.
384
« skrivet: 2008-09-02, 20:47 »
Kolla upp boken Den svenska staden - planering och gestaltning, från medeltid till industrialism av Thomas Hall och Katarina Dunér (red.), den finns nog på biblioteket. Där har du god chans att hitta det du söker. Bland kapitlen finns Stadsgrundningar och gaturegleringar - Svensk stadsplanering under tre hundra år och Den moderna planeringens genombrott - Lagstiftning, beslutsprocess och planeringsvisioner 1860-1910, och som bilaga finns Ett urval lagar och förordningar om byggande.
I Stockhom verkar bygglov ha förekommit i alla fall sen 1713, se här.
Enligt boken Göteborg genom ritningar - byggande från äldre tid till 1900 är det i fråga om 1700-talet främst de offentliga byggnaderna som bevarats i ritningar och dokument. De enkla bostadshusen saknas. Magistraten fastställde ritningarna och dess protokoll finns i Landsarkivet, så där verkar det ha reglerats senare än i Stockholm.
385
« skrivet: 2008-08-31, 20:59 »
Det låter mycket troligt, tack för läs- och tolkningshjälpen!
386
« skrivet: 2008-08-31, 19:31 »
 Bild från Mörlunda HFL 1857-1864 p 56 (Stora Sinnerstad N:o 6), sonen Nils Peter Nilsson f 1834: uttagit attest 11/5 1859 för arbete vid Järnverk i Söderm? ?, stannade i Sörvik af Döderhult uttog 10/5 1864 attest N:o 37 till N. America Vad är namnet eller orten för järnverket dit han ursprungligen tänkte sig? Jag har inte hittat honom i Mörlundas utflyttningslängd 1859 så där finns ingen ledtråd, däremot finns han i böckerna i Döderhult (där han blev kvar till 1861).
387
« skrivet: 2008-08-29, 16:30 »
Det beror lite på; om barnet föddes vid en tid när det var straffbart att få barn utom äktenskapet så kan det ha tagits upp vid tinget och fadern kan i bästa fall finnas angiven i domboken. Det finns massor skrivet om okända fäder här på forumet, till exempel i tråden Hur gör jag? (Metodfrågor) » Fader okänd (obs att den tråden innehåller hela 9 sidor av tidigare inlägg, se länkar högst upp på sidan). Hoppas du hittar något som hjälper dig vidare, fortsätt annars att fråga och beskriv omständigheterna närmare! (Meddelandet ändrat av acb den 29 augusti, 2008)
388
« skrivet: 2008-08-24, 18:59 »
Inom virkning kallas knopen för luftmaskor. Som söm på tyg är den kedjesöm, syddes bl.a. av en del tidiga symaskiner som bara hade övertråd och ingen undertråd, eller som broderi. Kallas även tambursöm, i broderier som utförs med hjälp av en krok som liknar en virknål (förekommer bl.a. på bindmössor till folkdräkter).
389
« skrivet: 2008-08-23, 11:43 »
Vanfrejd betyder dålig frejd (dåligt rykte). SAOB har tyvärr inte kommit fram till bokstaven V ännu.
390
« skrivet: 2008-08-22, 22:15 »
Om du menar vänster sett från betraktaren, så ser det ut som vad boken Handens redskap och verktyg kallar för en ställningssåg (vad nu det kan vara). I boken finns den med bland verktyg för möbelsnickeri.
Enligt boken Hantverk i Sverige användes den vid slitsning och sinkning, och eventuellt för kapning tvärs över fiberriktningen. Kallas även för spännsåg. Boken nämner den också bland sågtyper som förekom vid hustimring.
391
« skrivet: 2008-08-19, 14:30 »
Jag måste verkligen ta ett abonnemang på ADOnline någon gång! Jag forskar ganska sporadiskt, och har SVAR nu över sommaren.
Nej, jag kände inte till honom, sätter upp honom på att-kolla-listan.
Jag har inte gått igenom Säby, och jag tror inte det skulle ge något. Jag har nämligen koll på Tranberg i HFL från födelse till död med undantag för ett par luckor som infaller efter den intressanta perioden:
1843-1844 Kristianstads Garnison; född där 1843
1844-1858 Karlskrona Amiralitetsförsamling
1858-1869 Karlskrona stadsförsamling
1869-1871 Linköping; vid flytten 1869 dyker namnet Klingspor upp, gifter sig strax därefter
1871-1874 Norrköping
1874- Göteborg; fru och barn flyttar till Motala utan honom 1876 och lever därefter ensamma; han överförs till obefintliga
1890- Helsingborg (från Göteborg enl flyttlängd); jag tappar bort honom där 1892
1898-1921 Göteborg (från Helsingborg enl flyttlängd); dör där 1921
392
« skrivet: 2008-08-19, 12:35 »
Jo, det är rätt familj. Efter Kristianstad bodde de i Karlskrona amiralitetsförsamling från 1844, 1858 flyttar han till Karlskrona stadsförsamling, och är enligt flyttattesten i tjänst hos boktryckare Hallén där. Vid det laget har modern och hans fyra syskon redan dött; fadern dör 1867. Så om han senare valde att dra en vals om sin bakgrund fanns det ingen släkt kvar som kunde avslöja honom. 1869 (i samband med vigseln) flyttar han från Karlskrona till Linköping, då står det att han kallar sig Klingspor och är till yrket gravör. Intressant att det finns en tänkbar kandidat till stinsen Klingspor! Biblioteket har inte EÄ så jag har inte sökt efter honom där. Enligt uppgift ska mötet dem emellan ha ägt rum i Tranås:  (Meddelandet ändrat av acb den 19 augusti, 2008)
393
« skrivet: 2008-08-18, 13:35 »
Och för jämviktens skull, här kommer en motbevisad historia om adlig börd...
Jag forskade lite för en svenskättling i USA. Hennes anmor hade varit gift med en man med adligt namn, Peter Alfred Tranberg Klingspor, innan hon emigrerade till USA. I släktpapperen fanns en anteckning om att hans far hetat Oscar Klingspor och bott på godset Tvedala, och att hans farfar hade varit överste. Modern skulle vara en prästdotter vid namn Tranberg, som fått ett uä barn med denne Oscar.
Men Oscar Klingspor fanns inte i Elgenstiernas Ättartavlor... När jag lyckades hitta Peter Alfred i kyrkböckerna visade det sig att hans föräldrar var gifta och pappan (en f.d. dräng som tagit värvning som artillerist) hette Tranberg. Sonen hade alltså lagt till det adliga namnet senare i livet. Och så småningom fick jag CD med de scannade familjepapperen, som ingen av ättlingarna längre kunde läsa eftersom de var på svenska. I ett ca 100 år gammalt brev berättade hans svägerska om hur hon hört av en bekant om hur mannen tagit namnet - han hade tyckt att hans eget namn var trist, och när han beklagade sig över det så hade en stins med adligt påbrå skojat om att då kan du ju ta mitt namn istället. Han hade tagit honom på orden, och betalat honom 10 kr för ett intyg, med mannens adliga sigill, där det stod att han gav honom rätt att kalla sig Klingspor.
Den förklaringen känns trovärdig eftersom den matchar kända fakta, och brevskrivaren kände den person som bevittnade samtalet. Det vore intressant att hitta den där stationsinspektören Klingspor så att jag ser att han verkligen finns och att de har befunnit sig i samma trakter samtidigt... det här måste ha hänt på slutet av 1860-talet, så det är före de sökbara folkräkningarna.
394
« skrivet: 2008-08-08, 22:26 »
You might be interested in visiting the English section of this site, which contains a number of articles, including one on Swedish names. Also see this thread. (Meddelandet ändrat av acb den 08 augusti, 2008)
395
« skrivet: 2008-08-07, 14:54 »
It's not a dead end, but it means (much) more work. If the birth date and location had been correct, it would've been a quick lookup in the birth records, but instead it's turning into a more extensive research task. This means searching the household examination records of his previous parish page by page until locating him, and then continuing to trace him back step by step. Or, checking the birth records of several surrounding parishes to see if his birth can be found there. If a candidate is found that doesn't have the name Isberg in the birth record, then he'd have to be traced forward to confirm if it's the same person and the name was assumed later.
For the late 19th century there are census databases that can help locating a person, and hint at the distribution and frequency of a name. But for earlier time periods like this, there isn't. However, the Soldiers register (an database listing many but not all 19thC and earlier soldiers) lists 150+ different soldiers named Isberg, spread over dozens of parishes all over the country. In another database, DIS, where you can search genealogical data sent in by researchers, there are e.g. over 400 Isberg entries in the 1800 to 1850 time span (including duplicates sent in by different researchers). All of these can provide possible leads to check up, but not in themselves give any definite answer to your questions.
(Meddelandet ändrat av acb den 07 augusti, 2008)
396
« skrivet: 2008-08-06, 22:23 »
It's definitely the same person; the Vickleby record says he moved in from Resmo in 1844, and the Resmo record says he moved out to Vickleby in 1844. There's only two dozen people or so leaving Resmo in 1844 and nobody else has a remotely similar name.
When the parson entered the information in the records he simply mistook the name one of the times - and unless we can trace Mr Isberg further back in time, we can't tell for sure which one is correct (though I'd vote for Jonsson as it was the earlier record - information tends to be corrupted rather than corrected over time). Nor can we say anything about his siblings. But as he is named Eriksson or Jonsson, his father's first name would be Erik or Jon/Johan.
There are other Isbergs in Öland which may or may not be related to him; after all, many surnames were assumed by people who were in the military, and when they quit the next man on the job was assigned the same name. Note that the records say he was a sailor - perhaps that might mean he'd been a båtsman (boatsman - i.e. enrolled in the navy).
397
« skrivet: 2008-08-06, 18:58 »
Are you perhaps thinking of the prehistoric fort Ismantorp? Check out this map of the parishes of Öland; Ismantorp is located in Långlöt parish, which borders on Glömminge (where Nils Peter Eriksson (or Jonsson?) Isberg was born in 1817, according to sources mentioned in ). Superficially, Ismantorp is made up of the Swedish words for ice, man, and thorp, but I don't know if this is an etymologically correct derivation. BTW, -torp place names weren't in vogue until centuries after the fort had fell into disuse.
398
« skrivet: 2008-08-06, 17:56 »
Maud mentioned above that according to the household examination records of Vickleby 1840-1850 p. 244, Nils Peter Ericsson Isberg was born Sep 7, 1817 in Glömminge parish, Öland.
I checked Glömminge's records, and they don't list any child born that day, so either the date or the parish of birth may have been corrupted at some point in transcription. However, leafing through the birth records I noticed there's a village in the parish named Isgärde (ice field). Many surnames adopted during the 19th century were derived from the name of the place the person came from, so it's possible that his family had lived there.
I also checked the moving out records of Resmo, Öland, where he came from in 1844. There, his name is given as Nils Peter Jonsson Isberg, sailor, with the same birth date as above. The moving out record says he lived in Resmo village but I couldn't locate him in the household examination records there.
(Meddelandet ändrat av acb den 06 augusti, 2008)
399
« skrivet: 2008-08-03, 20:46 »
Tittar man ett par år framåt och bakåt så är det egentligen samma följd av söndagar varje år - jag ser t.ex. Invocavit, Reminiscere, Oculi, Lætare, Judica, Palmsöndag, Påskdag, Quasimodo, osv. Men just 1694 infaller istället Marie bebådelsedag mellan Lætare och Palmsöndagen.
Påsken rör sig ju mellan olika datum, medan juldagen och därmed Marie bebådelsedag alltid är den 25:e. Så ibland krockar det så att bebådelsedagen hamnar på en söndag. Antagligen tar bebådelsedagen överhanden då eftersom den är viktigare, och ändrar benämningen på den söndag annars skulle ha varit Judica.
Dopdatumet bör alltså vara söndagen den 25 mars 1694.
PS. Jag kan inte latin så jag läste inte så noga, men nu ser jag att du skrev att det är Dom Judica et Annuno Maria - dvs det angavs i notisen att dagen är även Marie Bebådelsedag. DS.
(Meddelandet ändrat av acb den 03 augusti, 2008)
400
« skrivet: 2008-07-14, 10:14 »
Texten anspelar på sången En gång i bredd med mig. Jag kan bara ett par rader, det här är den text jag hittade på nätet:
En gång i bredd med mig
Prästen ska fråga dig
Om du vill vara min utvalda vän
Inte så sörjer jag dig
Om du mig ger ett nej
Nog finns det en igen som älskar mig
Plöja och inte så
Fria och inte få
Hellre kallt hjärta än kallsinnad vän
Hjärtat det ler i mig
Var gång jag ser på dig
Och när jag tänker på hur vi ska stå.
Början på kortets text, Prästen och jag, kommer alltså inte från sången, så den kan nog betyda att mannen är präst. I så fall har jag ett par teorier om varför han inte har prästkrage:
* Om han inte var prästvigd än, utan bara teologie studerande, borde han väl vara civilklädd som här. Men med tanke på sången så vore det förstås vitsigt att kalla honom präst ändå.
* En präst kanske tyckte det vore väl frivolt att bära prästdräkt när han spatserar på stan med fästmön eller låter fotografera sig tillsammans med henne; kyrkans fiender skulle raljera över moralen hos präster med damsällskap? Bara en gissning. Väl gift skulle han säkert ha kragen på.
401
« skrivet: 2008-07-11, 14:20 »
Peter,
There are databases that can help in locating a person's ancestors; e.g. a deaths database starting in 1946. Among other data, it contains the persons' birth date and birth location. So, if mr Hyllengren's knows of a deceased relative who was born Hyllengren (father, uncle, grandfather... the earlier the better, as long as the person died in 1946 or later), that person's birth could be found through the database. Looking up the birth record will give the parents' names, and if they were born in the 19th century, the census databases of 1890 and 1900 will give their birthplace, and so on. If all relevant information in the databases is correct, tracing the name back in time should be fairly quick and straightforward.
These resources are available either on CD-ROM, or in subscription databases. For some geographical areas, there are also free databases with transcriptions of church records, up to the late 1800s or early 1900s, that may help once we've traced the ancestors back to that time.
If mr Hyllengren would like to contribute the kind of information detailed above, I'm sure forum members with access to the appropriate sources would try to help you in establishing the origins of his family. But without those clues, IMHO it's pointless to try - so many people have moved in and out of the Stockholm area over the past centuries, that there may be totally unrelated Hyllengrens living there today. Tracing just any Hyllengren from Stockholm could very well lead us to the wrong family altogether.
(Meddelandet ändrat av acb den 11 juli, 2008)
402
« skrivet: 2008-07-10, 23:12 »
Gå in i Fil-menyn i Min Släkt och välj export. Svara sedan på frågorna du får; du ska välja export till GEDCOM (inte HTML). När du har valt namn på filen och den är sparad på din hårddisk, kan du skicka den till rätt person, bifogad i ett mejl.
403
« skrivet: 2008-07-10, 23:02 »
Peter,
Do you know the name and some dates of a specific Hyllengren? If we can locate him/her in the Swedish sources, we may find a place name that is a likely inspiration for the name.
FYI, in the 1890 census there are only fifteen Hyllengren, but they're spread over a large part of Sweden.
404
« skrivet: 2008-06-27, 12:02 »
Vad bra, tack för all hjälp!
405
« skrivet: 2008-06-26, 10:47 »
Ja, automatfika är inget vidare.
Jag mejlade en framtagningsbegäran i tisdags kväll inför idag torsdag, men har inte fått någon bekräftelse, så det verkar inte vara någon idé att åka in idag som jag hade tänkt. Hur lång framförhållning behöver man ha, tro?
Det är synd att det inte verkar framgå vilka delar av arkiven som förvaras var, så att man vet om framtagning i förväg är ett måste. I mitt fall är det kyrkböcker från 1920- och 30-talet (Sthlms län) jag är intresserad av, råkar du veta hur det är med dem?
(Meddelandet ändrat av acb den 26 juni, 2008)
406
« skrivet: 2008-06-25, 18:59 »
Tack Elisabeth! Och är det fullt är det ju i alla fall nära till tåget hem igen.
407
« skrivet: 2008-06-24, 19:07 »
Får man använda kamera i arkivets läsesal? Det vore praktiskt att kunna ta med sig digitala kopior hem i stället för att skriva av allt på plats. (Vad jag kan se i NAD är mina volymer filmade, om det gör någon skillnad.)
Det är första gången jag ska till SSA, så jag undrar också hur fullt det brukar vara i läsesalen - brukar det gå bra att få plats på eftermiddagarna så här års, eller bör jag vara där vid öppningsdags?
408
« skrivet: 2008-06-18, 18:57 »
Lennart,
Jag vet i alla fall att 11 månader och 4 dagar är möjligt - den åldersskillnaden finns mellan två syskon i min släkt, födda av samma mor, på 1920-talet.
Däremot tycker jag det verkar mycket osannolikt att modern skulle ta på sig dotterns barn så som du föreslår - om dottern redan hade den sociala belastningen av att ha fött ett första uä barn, varför göra ett sånt arrangemang med nästa barn? Har hon som ogift gått med stor mage två år i rad i ett litet samhälle så var nog hennes rykte inte det allra bästa efteråt, oavsett vad det blev av barnet.
Tänk även på att vad man i familjen kallar släktingar för, inte alls alltid stämmer/stämde med de faktiska släktskapsförhållandena. Det kan bero på hur nära man upplever sig vara släkt, vad som är bekvämt tilltal i dagligt tal, och vanlig hederlig dålig koll... I min släkt har t.ex. en person kallats moster av sin kusins barn; de två kusinerna betraktade nämligen varandra som systrar eftersom deras ogifta mödrar tidvis delade bostad, så att de växte upp tillsammans. Däremot hade hon inga biologiska systerbarn, som rätteligen kunde ha kallat henne moster.
409
« skrivet: 2008-06-05, 21:13 »
Generalmönsterrullor fritt tillgängliga på SVAR resten av den här veckan.
410
« skrivet: 2008-06-02, 14:01 »
Tack båda två! Det verkar bäst att ta ett abonnemang på SVAR och kolla upp allt jag kan i förväg, så jag vet vilken bok och sida/adress/datum jag vill se när jag kommer till arkivet.
411
« skrivet: 2008-06-01, 21:11 »
1930-talets församlingsböcker är ju inte tillgängliga online på SVAR än, däremot flyttlängderna. Hur är de förda vid den tiden - innehåller de bara sidhänvisningar till församlingsböckerna, eller kan man utläsa något om adresserna som personerna flyttar till/från? Jag funderar på om det vore idé att ta ett kortare SVAR-abonnemang enbart för att kunna slå i flyttlängderna.
(Meddelandet ändrat av acb den 01 juni, 2008)
412
« skrivet: 2008-06-01, 20:34 »
Har jag förstått rätt, att man på arkiv kan få tillgång till FB och församlingsböcker som är äldre än 70 år, men yngre än SVARs nuvarande online-gräns på 85 år? (I mitt fall gäller det Solna och Sundbyberg, som verkar finnas på Stockholms stadsarkiv.)
413
« skrivet: 2008-05-10, 17:40 »
The SAOB dictionary says that in the past hovslagare not only shoed horses and made horseshoes and horseshoe nails, but also cured horses.
And under smed, it mentions that over time, several specialised types of smiths branched off as separate professions from the original do-it-all blacksmith - hovslagare, nailsmiths, scissorsmiths, locksmiths, weaponsmiths and armorsmiths.
414
« skrivet: 2008-05-02, 11:48 »
Ingegerd,
Bibelfonder var antagligen till för just det. Jag googlade på bibelfond och fick bl.a. en träff på Arkiv Digital, där HFL 1881-1890 för Bogen i Värmlands län även innehåller anteckn. om utdeln. av biblar, skänkta av Karlstads stifts bibelfond 1886.
415
« skrivet: 2008-05-01, 16:33 »
Inga-Lill,
Om i stort sett varje familj hade en bibel, som Lena-Maria skrev, så kan det väl ändå vara anmärkningsvärt om en ungdom har en egen? I synnerhet om det var tidigt på 1800-talet, med tiden blev ju allehanda köpesaker mer och mer överkomliga.
En annan tanke är att innan konventikelplakatet anskaffades 1858 kanske prästen tyckte det var misstänkt om man hade extra biblar utöver familjebibeln, och därför värt att notera (så att han kunde hålla ögonen på en).
Jag tittade på tre bouppteckningar jag har, från fiskar- och bondefamiljer på Tjörn 1858, 1866 och 1882. De hushållen hade vardera en bibel och 1,2, eller 3 psalmböcker, plus enstaka ytterligare böcker som inte är angivna med namn.
(Meddelandet ändrat av acb den 01 maj, 2008)
416
« skrivet: 2008-04-25, 16:51 »
De gånger jag har sett det, så har han skrivit in personen igen längre ner på sidan för att det fanns mer plats där. Tänk dig t.ex. en son som gifter sig men bor kvar på gården, då ville prästen ha plats att skriva in hustrun och deras ev barn närmast efter på det vanliga sättet, så att det var tydligt hur alla hörde ihop.
417
« skrivet: 2008-04-25, 10:51 »
Carolyn, It's another thread in this forum; Anbytarforum » Gamla bilder » Fotografier » Frigivna fångar Unfortunately, there was a reply in that thread saying that he couldn't be located in the database of freed prisoners (currently covering the years 1876-1925).
418
« skrivet: 2008-04-20, 20:45 »
På Wikipedia står det om ändringar i psalmtexten (vet inte om det är alla ändringarna).
419
« skrivet: 2008-04-19, 21:29 »
Tack ändå, Stefan, det var värt ett försök...
420
« skrivet: 2008-04-18, 18:50 »
Vad jag kan se på nätet omfattar konseljdatabasen 1840-1920, vet du om finns någon annan källa för tiden dessförinnan? Jag har en ana Christoffer Blumenhoff som jag gissar kan vara invandrad, född ca 1734 och jag har honom belagd i Sverige åtminstone från 1774.
421
« skrivet: 2008-04-16, 16:04 »
Jag googlade efter Cook County Institutions, men hittade inte just det i Oak Forest. De andra verkar ha varit fattighus, mentalsjukhus och kanske sjukhus.
Sen googlade jag efter Oak Forest och Cook County, och hittade Oak Forest Hospital, som fyller 90 år i år (alltså grundat 1918!). Wikipedia skriver att Oak Forest Hospital used to serve as an infirmary where the city of Chicago exiled their poor and mentally ill to be patients here. The living conditions were very poor and the management was corrupt.
Så ward 53 är nog den avdelning där mr. And(ers?) N(ilsen?) var intagen.
422
« skrivet: 2008-04-08, 19:30 »
Nordisk Familjebok (uggleupplagan) skriver under Jubelfest att den femte evangeliska jubelfesten i Sverige hölls [...] 8 mars 1793 öfver Uppsala möte (i sammanhang med detta jubileum vidtogos förberedande åtgärder för att skaffa den svenska kyrkan en mera tidsenlig handbok och psalmbok).
423
« skrivet: 2008-03-19, 12:28 »
På Kungliga biblioteket kan man läsa gamla telefonkataloger för hela landet, de är på mikrofilm. Du kan ju prova att slå upp K. Kollbergs några olika år i Stockholmsdelen, hittar du dem med tfnnr 124 så borde det vara rätt företag. Då kan du ju slå upp dem i katalog efter katalog framåt och bakåt för att se vilken tidsperiod de fanns på det numret (och därigenom få en ganska bra datering av din fina cykel). Genom katalogerna får du ju veta adressen också, har du tur kanske www.stockholmskallan.se har gamla fotografier av det kvarteret.
424
« skrivet: 2008-02-13, 20:38 »
Larry,
Backstuga is ambiguous, so both you and Yvonne are correct about the meaning. But I've read that it was more frequently used in the sense Yvonne lists.
(Source: the SAOB dictionary.)
425
« skrivet: 2008-02-07, 19:56 »
Anbytarvärden kanske kan byta namn på tråden, till Fideikommiss i England jämfört med Sverige eller så? Du skriver alltid så mycket intressant. Jag har läst om enclosure-processen, men jag trodde att godsherrarna var betydligt mer än storbönder redan innan dess. Man hade ju ett feodalt samhälle under medeltiden, finns det ingen kontinuitet mellan länsherrarnas jordägande och senare godsherrars? Här står det att A manor consisted of a manor house, one or more villages, and up to several thousand acres of land divided into meadow, pasture, forest, and cultivated fields. The fields were further divided into strips; 1/3 for the lord of the manor, less for the church, and the remainder for the peasants and serfs. [...] At least half the work week was spent on the land belonging to the lord and the church. Time might also be spent doing maintenance and on special projects such as clearing land, cutting firewood, and building roads and bridges. The rest of the time the villagers were free to work their own land. Om den beskrivningen är korrekt, hur reducerades de herrarna till rena storbönder (Digerdödens omvälvningar?)? Nåja, inte ett genomgående tema hos Austen, men i alla fall ofta återkommande. I Persuasion kommer sir Elliots egendom att gå till en avlägsen kusin, Mr. Elliot. I Emma talas det i och för sig inte alls om arvsförhållandena vad jag minns, men även Mr. Woodhouse är en godsägare med endast döttrar. Jag hittade ytterligare en uppgift om fideikommiss i Sverige: Lilla uppslagsboken (1957) skriver att i Sverige instiftades f. i stor omfattning under 1600- och 1700t., [...] särsk. i Skåne och Mälarlandskapen. Vad nu stor omfattning är. (Meddelandet ändrat av acb den 07 februari, 2008)
426
« skrivet: 2008-02-06, 21:10 »
Tack Göran - precis den information jag sökte!
Jag har läst att det feodala systemet gav rikare gods, men när jag fick klart för mig att de haft fideikommiss i mycket stor omfattning var det en aha-upplevelse. Ekonomiskt är det ju en oerhörd fördel att slippa en åderlåtning på kanske 50% av godsets värde i varje generationsväxling... de pengar som i Sverige skulle gått till att kompensera syskon, kunde där investeras istället.
Här står det ganska mycket om strict settlement vilket verkar motsvara fideikommiss; bl.a. att most big landed estates in England and Wales were settled in order to preserve the estate intact for future generations and to make provision for family members. Jag har förvisso dimmiga kunskapar i ämnet även om jag har läst en hel del i arkiven på den här sajten om Jane Austens verk och tid, bl.a. många inlägg av en historiekunnig jurist som verkar mycket påläst. Och i Austens verk är det ett genomgående tema med obetitlade familjer på relativt små gods, som bara har döttrar och därför kommer att förlora sin bostad vid faderns död, eftersom godset då går till en avlägsen manlig släkting. På ett ställe på sajten förklarade någon skälen till fideikommissens popularitet med att det hindrade ansvarslösa personer från att sälja och göra av med pengarna, och hindrade uppdelning vid arv (som skulle minska familjens anseende eftersom det blev flera mindre/fattigare egendomar istället för en stor/rik); att när den behölls intakt genom manlig primogenitur gav den stora egendomen glans åt ens släktnamn även om det inte var just man själv som ägde den.
427
« skrivet: 2008-02-06, 11:41 »
Tack för era förklaringar! Dock undrar jag fortfarande: hur vanligt var det att svenska herrgårdar etc gjordes till fideikommiss, för att slippa utlösenproblemet?
Jag har ett intryck av att engelska gods är betydligt mer grandiosa än svenska, och efter att ha läst om de engelska arvsbestämmelserna undrar jag i vad mån skillnaden beror på att svenska godsherrar i generation efter generation har behövt lösa ut sina syskon. Villkoren för torpare och statare påverkar naturligtvis också, men ett arvsskifte ger ju i ett svep en rejäl åderlåtning som ett fideikommiss slipper.
428
« skrivet: 2008-02-05, 14:19 »
Mja, det rör sig inte om något specifikt fall utan mera en internationell jämförelse.
På ett engelskt forum om Jane Austens tid (omkring 1800) läste jag om hur arvsförhållandena sett ut där - äldste sonen ärvde gården, men behövde inte lösa ut syskonen utan dessa fick (möjligen redan som unga vuxna, jag är osäker här) dela på de tillgångar modern haft med sig i boet (ev påökt med lite pengar utifrån faderns gottfinnande). Det ledde i sin tur till funderingar om hur den praktiska uppdelningen av arvet gick till i Sverige, och jag hittade inte det jag sökte i Kulturhistoria för släktforskare.
Tack för din förklaring! Lagen om minimistorlek kände jag inte till, mycket intressant med dina exempel på hur det kunde slå. Jag får titta efter avhandlingen du nämnde, jag har undrat vad det blev av jordbrukets obehövliga före industrialismen.
Hoppas att någon har ett svar på min fideikommissfundering också...
(Meddelandet ändrat av acb den 05 februari, 2008)
429
« skrivet: 2008-02-05, 10:15 »
Vad styrde hur en gård skiftades, dvs om det barn som övertog gården löste ut syskonen (innan det blev lag på det), eller om gården rent fysiskt delades upp? Jag läste någonstans att t.o.m. byggnaderna kunde delas upp mellan syskonen, och undrar hur vanligt det kan ha varit. För övrigt måste väl en delning av en normalstor gårds åkermark göra att arvingarna måste ägna sig åt omfattande nyodling för att få rimlig storlek på varje del?
Och adeln med deras herrgårdar; hur vanligt var det att de gjorts till fideikommiss, för att slippa utlösenproblemet? Nordisk Familjebok antyder att fideikommisser varit vanligare förr, men det framgår inte om de använts regelmässigt av adeln.
430
« skrivet: 2008-02-01, 18:44 »
En fundering: har någon sökt bland på socknen skrivna i Torsåker? Jag har följt ert spännande sökande men minns inte att jag har sett något om det.
431
« skrivet: 2008-01-13, 21:39 »
SAOB har med ordet spil, i betydelsen: (i vissa trakter bygdemålsfärgat) spjäla l. sticka l. spån o. d. - så spjälsoffa är väl på pricken rätt!
432
« skrivet: 2007-12-29, 19:44 »
It says Br: Jan Olsson. Br is often short for brukare (i.e. user - a non-owner farming the farm), it might also be the beginning of the word bror (i.e. brother).
If Jan is just a child or youngster, maybe he's the man's or woman's (half?) brother, but if he's a (young) man and the couple listed above him is old, brukare may be more likely.
(Meddelandet ändrat av acb den 29 december, 2007)
433
« skrivet: 2007-12-29, 17:46 »
Tyvärr var bilderna jag fick per mail bara en aning större, och lika svårlästa (i alla fall för mig), och det känns som sagt inte meningsfullt att göra ytterligare läsförsök förrän det finns en bättre bild.
Jag tror fortfarande att bilden behöver vara minst 5-600 pixlar bred för att vara mer lättläst. När det gäller gränsen på max 100 kB, så prova att spara en bild som har fler pixlar, men dra ner inställningen för JPEG/JPG-kvalitet i spara-dialogen (ju högre bildkvalitet, desto större fil).
(Meddelandet ändrat av acb den 29 december, 2007)
434
« skrivet: 2007-12-17, 16:30 »
Tack, Ann-Mari!
Den boken känner jag till, det finns ju hur mycket intressant som helst i den. Kanske dags att låna den igen.
435
« skrivet: 2007-12-16, 18:42 »
Ann-Mari,
Jag blir nyfiken på vilken bok det är som visar flickors kjollängder, vad heter den?
436
« skrivet: 2007-12-08, 17:41 »
De kanske ser äldre ut än de är, eftersom de är så propert och vuxet klädda? Jag tycker ofta att t.ex. 20/30-åringar på gamla foton ser äldre ut än de är, det kanske gäller barn också.
437
« skrivet: 2007-12-08, 17:35 »
Har du möjlighet att lägga ut en större bild, säg dubbelt så många pixlar bred? Den här är svår att läsa eftersom den är så liten. I övrigt verkar ju texten vara ganska tydligt skriven. Jag gjorde ett försök, och kom med en del gissningar i alla fall en liten bit: 1767 den 25 Maji efter veder- börlig kallelse infunno sig undertek- nade uti ???gården Torestorp, at uti alla wederbörandes när- waro, uptekna Jag kan läsa bitar här och där även i resten, men det känns inte riktigt meningsfullt när en större bild kan göra det mycket lättare.
438
« skrivet: 2007-10-10, 13:27 »
Duplicate posting, please see this thread.
439
« skrivet: 2007-10-10, 11:58 »
www.slaktdata.org has lots of church records searchable online - much like Digitalarkivet. The parishes covered include Högsäter and Torp. Besides searching online, you can also download Excel files of the specific church books, which will give you much more flexible search options. I can't find any Ulrika Martinsdotter born in Högsäter, no matter the date. Her daughter is born there though; 1867-02-22 Anna Mathilda, no father stated, mother is Pigan Ulrika Martinsdotter at Öxnäs. I did a broader search, for any Ulrika born in 1848 in any parish, and I think this may be her in a neighbouring parish, Järbo: 1848-02-24 Ullrika, father: Martin Oskar Strandberg, mother: Piga Marta Andersd., at Skällsäter, Yttre, Nytorp I suggest you download the relevant files and continue your search from there. I can't find Anders Larsson on the date you say in Torp (no Anders at all in 1844, and only two Anders in all of the 1840s, none of which has a father named Lars or Larsson). Perhaps he too can be found in one of the neighbouring parishes. Torp in Älvsborgs län is in Valbo härad, which is made up of these parishes - maybe he's in one of them: Valbo-Ryr (former Ryr, Norra Ryr), Färgelanda, Högsäter, Järbo, Lerdal, Råggärd, (former Rudjal, Roggered), Rännelanda, Torp, Ödeborg. Records from all of these parishes can be found at the Släktdata website (I haven't checked if all cover the relevant time period, though). Or, maybe he was in Torp right before he moved to Norway. You could ask if he's in the moving out records for Torp that year, so he could be traced back in time through the husförhörslängder. BTW, it's a strange coincidence that they're supposed to have come from exactly the same area, and left Sweden in the same year, but still met and married in Norway...
440
« skrivet: 2007-10-08, 11:51 »
För att fortsätta på artistspåret, så hittade Google detta på Statens musikbibliotek: Hedberg, Frans: Calle Glader eller En man af värde : komisk monolog i en akt med sång : svenskt original Utgivning Stockholm, 1859 Sen är det ju inte säkert att Kalle själv hade någon koppling till Strömsund i Jämtland; även om fotot finns där nu, så är det enligt trycket från Uppsala. För övrigt finns det en Kalle Glader omnämnd i AF-tråden Göteborgsoriginal.
441
« skrivet: 2007-10-03, 00:16 »
Scannade norska kyrkböcker finns gratis tillgängliga på Digitalarkivet. Allt är inte scannat än men de har börjat från nyare tid och gått bakåt. FB, VB och DB finns, konfirmerade och flyttlängder (just flyttlängerna misstänker jag att det ibland finns stora luckor i). Inga HFL har förts, men några folkräkningar finns digitaliserade. Även om jag saknar att inte ha HFL tycker jag att man i gengäld verkar ha gett lite mer detaljerad information i FB/VB/DB (åtminstone under 1800-talet) än i Sverige. Man skulle föra kyrkböckerna i två ex för att få redundans och bättre säkerhet, de heter i så fall ministerialbok respektive klockarbok. (Klockarboken verkar ofta bara innehålla FB/VB/DB.) Att tänka på jämfört med svenska källor, är att FB brukar vara ordnad efter dopdatum, inte födelsedatum, och att det ofta dröjer månader innan barnen döps. Ska jag bekräfta ett födelsedatum brukar jag bläddra fram till de dop som förrättats på det datumet barnet skulle vara fött, sen börjar jag leta därifrån och framåt.
Klicka på Skanna kyrkjeb?ker, välj Oslo fylke, och rulla ner till Vestre Aker. Jag tog en snabb titt och hittade honom i (kapellförsamlingen?) Vestre Aker / Ullern: 1880-1906, Ministerialbok. Klicka på länken till födda/döpta 1903 eller 1904 och bläddra framåt/bakåt därifrån. Han finns näst högst upp på sidan 238, lättare att läsa om man ändrar förstoringen från förvalda 60% till 100%.
Vart han tog vägen och när han dog kan jag tyvärr inte hjälpa dig med. Har du kollat om han finns i Sveriges Dödbok?
442
« skrivet: 2007-09-28, 17:04 »
På en del ställen utförde tydligen prästerna hemmadopen. I Troms? 1872 verkar alla barn vara hemmadöpta - oftast Af Sogneprosten.
443
« skrivet: 2007-09-28, 16:48 »
Jag hittade att två titlar finns omnämnda som belöningsböcker i Svenskt boklexikon 1830-1865 på Projekt Runeberg:
Frese, A. de, (Amalia Augusta de; född Bolander, enka efter postmästaren i Avesta Karl Georg de Frese, f. i Göteborg 1804).
------, Belöningsbok för hemmet och skolan. En moders tjugo geografiska sagoberättelser med tio färgtryckta planscher. Svenskt original. D. l-3. Sthm, VII. 58. 8:0. (2, 66, 68, 96 s.)............................................... 3 - Flodin, S.
(länk till sidan)
Herbst, Hermann, (tysk författare).
------, Ur däggande djurens lif. Berättelser på de långa vinteraftnarna af professor Hermann Herbst. Öfversättning af Vilhelm Kjellgren. D. 1,2. (Belöningsbok för hemmet och skolan. 5, 6). Sthm, Rs. 60. 16:o; b.... 2 - Flodin, S. D. l (2, 114 s.). 1.10. - 2 (2, 98 s.). 90 ö.
(länk till sidan)
444
« skrivet: 2007-09-27, 21:54 »
När jag tittar igen så ser jag att du har rätt - den stora skillnaden verkar alltså vara att hemmadop har använts nästan regelmässigt i Norge. Jag hade inte alls tänkt på att titta på hemmadopen. Tack för hjälpen!
445
« skrivet: 2007-09-27, 18:13 »
Med svenska mått mätt är det sent - väldigt sent! På 1800-talet brukade barn i Sverige döpas inom 1-2 veckor efter att de föddes, vad jag har sett. Jag letade efter en tråd om barndop men hittade den förstås inte förrän nu - Övriga ämnen: Barn: Dop. Där står det att enligt 1686 års kyrkolag måste barn döpas inom 8 dygn. Det står att detta gällde till 1864, då det ändrades till sex veckor. Norge kanske helt enkelt inte hade någon bestämmelse om det i kyrkolagen? Det kan förklara varför man gjort olika. (Egentligen tycker jag att var och en ska bestämma själv om den ska bli döpt eller ej, och då är 5-6 månader förstås alldeles för tidigt, men det är en annan sak. )
446
« skrivet: 2007-09-26, 19:11 »
I norska kyrkböcker på 1800-talet förekommer det då och då att det tar flera månader innan ett nyfött barn döps. Ett sådant exempel har varit uppe här tidigare, i tråden om Johan Julius Bernadotte Olsen. Har man svårt att ta sig till kyrkan så är det förstås begripligt att det dröjer, men i dag råkade jag t.ex. på en som föddes 1849-01-24 och döptes 1849-09-26 - fadern var länsman i Tromsö så de borde väl ha bott inom rimligt avstånd från en kyrka. Det känns som om jag har sett många sena dop (åtminstone med svenska mått mätt) överallt där jag har tittat. Ta t.ex. Oslo Domkyrkoförsamling. Doplängden 1849 börjar så här: född 1848-09-19, döpt 1849-01-01 född 1848-07-25, döpt 1849-01-07 född 1848-11-02, döpt 1849-01-07 född 1848-10-06, döpt 1849-01-14 född 1848-09-24, döpt 1849-01-21 född 1848-12-15, döpt 1849-02-04 född 1848-12-25, döpt 1849-02-04 Jag har läst om den folktro som funnits i Sverige, kring riskerna med odöpta barn, och som gjort att man har låtit döpa barnen så snart som möjligt. Har Norge inte alls haft något liknande?
447
« skrivet: 2007-09-20, 23:52 »
Tack Elisabeth, det ska jag göra.
Detta inlägg flyttades den 31 augusti 2009 från Allmänt, Spinnhuset i Norrköping.
Magnus Hjärtström, moderator
448
« skrivet: 2007-09-20, 22:17 »
Var fångarna på spinnhuset skrivna i någon församling i Norrköping, eller stod de kvar i sin ordinarie hemförsamling?
Jag har hittat flyttattest för en kvinna när hon 1842 återvände från spinnhuset, men hon står inte upptagen i inflyttningslängden i sin hemförsamling. Inte heller i utflyttningslängden 1840 (då hon enligt attesten ankommit till Allmänna Arbets- och Korrektionsinrättningen från hemförsamlingen). Är det någon idé att söka henne i Norrköpings flyttlängder? Jag vill hitta när hon kom dit, så att jag kan söka målet i domboken, och få reda på lite mer utan att behöva åka till Vadstena.
Enligt Norrköpings kommun pågår digitalisering av spinnhusets stamrullor som arbetsmarknadspolitisk åtgärd (Arkivdata), och sedan ska de finnas tillgängliga bland databaserna på Linköping University Electronic Press. Men det står inte när det beräknas vara klart...
Detta inlägg flyttades den 31 augusti 2009 från Allmänt, Spinnhuset i Norrköping.
Magnus Hjärtström, moderator
449
« skrivet: 2007-09-20, 14:34 »
Jag hittade denna lätt uppgivna anmärkning i en HFL:
Warit beständigt hos Jonas Persson i Turlunda men finnes där icke upteknad. - Men hurudan är denna upptekning och Inskrifning - Hvar fanns någon Jonas Persson i Thurlunda, när denna byns läslag omskrefs 1809. - Och hvad hjelper påskrifter i Boken rörande orätta ställen til Inskrifning af Personer, när Comr Loci föracktar alla föreställningar för at hålla boken brukbar. Jonas Persson tjente hos Mig 1809 till Mickelsmässan 1810 och hade ingen hushållning i Thurlunda. Nu är An. Lena Persdr införd på sitt rätta ställe. Men hvarföre har icke Comr Loci infördt hennes Christendoms Kunskap? Den har bordt införas i BarnLängden; men det saknas, som undertecknad observerat, med mycket mera.
N. Rosinius
Inte konstigt att släktforskare kör fast ibland...
Anteckningen finns i Mörlunda HFL 1803-1813, uppslag 216 (GID 124.6.8000).
450
« skrivet: 2007-09-20, 10:28 »
Det låter som en inställning i din webläsare, man kan välja block all pop-ups för att slippa reklamfönster som dyker upp som bonus när man öppnar en sida.
Titta i Tools-menyn - beroende på webläsare kan pop-up-inställningar finnas direkt under Tools, eller under ett val som Options eller Preferences. Ändra till block unwanted pop-ups eller allow all pop-ups.
451
« skrivet: 2007-09-20, 10:19 »
Judy,
This page discribes how to save a manifest image. I came across the link in one of the Swedish threads a while ago.
452
« skrivet: 2007-09-18, 18:00 »
Jag hade ett liknande problem - de flesta skanningar blev bra men alla papper eller foton som var lätt gulaktiga blev tydligt gula i skanningen. Det visade sig bero på en inställning som nog var tänkt att förbättra färgerna i bilden (ungefär som Edit -> Adjust -> Auto Levels i Photoshop).
I mitt skannerprogram låg den under Preferences, och man kunde välja mellan Recommended, Canon ColorGear och None (det fanns inga förklaringar av vad alternativen betydde!). När jag ändrade från Recommended till None blev färgerna normala.
453
« skrivet: 2007-09-17, 22:13 »
The Swedish word that's been (mis?)translated into legally capable is myndig, and my dictionary suggests these translations:
to be (or come) of age, attain one's majority, be legally competent
454
« skrivet: 2007-09-16, 22:22 »
Hej igen Ann,
Hoppas att du snart kan säga inte bara yea och nay utan också hey. Men det kanske krävs vikingatåg för att få låneorden att gå i rätt riktning. Där har ju USA fördelen framför England av att ha många fler svenskättlingar, det kanske hjälper upp hejandet!
Vill bara tillägga att jag kollade i Webster's New Encyclopedic Dictionary också, där står det:
hey interj - used especially to call attention or to express doubt, surprise or joy [Middle English]
och:
hi interj - used especially as a greeting [Middle English hy]
Jag tycker det är intressant att svenskans hej har haft ungefär samma vida betydelse som engelskans hey. Man kan ju undra om hey/hi är besläktade, och som du säger om det var vikingarna som exporterade hej till England, eller tvärtom, eller om det var ett gemensamt gammalt germanskt ord... språk är spännande!
455
« skrivet: 2007-09-16, 19:31 »
Har du tillgång till tidigare HFL? Om du kan hitta de föräldrar*) som anges för Gustaf Oscar i FB i en HFL som täcker 1850, och han står inskriven där, så föreställer jag mig att de är de riktiga föräldrarna och att han blivit fosterbarn hos de andra senare.
Men om han inte står där, utan har stått i samma familj ända från födseln och aldrig haft någon anteckning om fosterbarn ens från början, så är det nog fel i FB.
*) Eller modern, om det står att han är utomäktenskaplig.
456
« skrivet: 2007-09-16, 19:14 »
SAOB har med en rad användningar av ordet hej - glädje, beslutsamhet, protest, lystring, hälsning, utrop av smärta, m.m.
SAOBs äldsta belägg för hej som hälsningsord är från 1710 (se avsnitt I 2 c). Det allra äldsta exemplet överhuvudtaget är från 1526, och då ss. uttr. för protest l. otålighet l. ogillande l. förebråelse l. varning o. d.: asch, fy, nej, tvi, usch (avsnitt I 1 d).
Ett småroligt exempel de har på samma negativa betydelse är Hey, hwadh är thet för itt slemt maneer (från 1645).
457
« skrivet: 2007-09-13, 14:36 »
Boken Hantverk i Sverige beskriver många gamla hantverksyrken. Ett utdrag från kapitlet om garverier:
På 1600-talet etablerades också s k engelska garverier. De räknades som manufaktur, fabriksrörelse, och stod under ledning av en förlagsmästare med särskilda privilegier från Kommerskollegium. 1662 delades sådana privilegier ut första gången. Vid de engelska garverierna skulle ekbark användas i beredningen i stället för granbark som var det vanliga vid svenska garverier. Tillverkningen var inriktad på sulläder och grovt ovanläder. Trots statens stöd förde de en tynande tillvaro. Under 1700-talets förra hälft inkallades på Jonas Alströmers initiativ nya engelska verkmästare och verksamheten tog åter fart. Denna typ av garverier fick även anläggas på landsbygden. 1829 fanns i landet 177 sådana fabriker medan fabrikerna för saffiansberedning bara uppgick till fyra med sammanlagt 17 arbetare.
Det står även att ekbark har ansetts vara den bästa barken att garva med, men att eftersom tillgången var begränsad i Sverige har man ofta använt gran, sälg och björk vid barkgarvning. Men alltså inte vid de engelska garverierna.
458
« skrivet: 2007-09-10, 21:30 »
Så ordningen (och graden av den) varierar alltså... då chansar jag men blir inte förvånad om jag inte får fatt på tinget vid första försöket. Tack!
459
« skrivet: 2007-09-10, 13:07 »
Tack för hjälpen, särskilt tipset om landsarkivets utförligare förteckning!
En annan fråga - jag tänkte även kolla upp ett ärende i Örkened socken (Östra Göinge häradsrätt) som enligt kyrkböcker behandlades vid urtima ting 1814-12-09. Förteckningen hänvisar till serie AIa för urtima ting 1806-1819. Vad är troligast - finns det i samma volym som hösttinget 1814 eller vårtinget 1815?
460
« skrivet: 2007-09-09, 21:06 »
Jan,
Menar du inte tvärtom, dvs att de som idag kallas svarvare, tidigare kallades filare? Det är möjligt att det stämmer, men många (kanske de flesta) av de som kallades filare arbetade med just filar och inte svarvar. När jag läste teknikhistoria fick vi läsa en del om filarna, de var nämligen oundgängliga i hela den mekaniska industrin långt in på 1800-talet.
När man gjorde delar som skulle sättas ihop till en mekanism kunde man till att börja med inte tillverka dem med sådan precision att de passade ihop på direkten, utan filarna fick fila på dem tills de passade ihop. I en del fall handlade det om att man inte kunde göra tillräckligt avancerade gjutformar, ett extremt exempel var en viss cykeldel som man först gjöt och sedan borrade ur och filade på så att till slut bara 10 % av materialet återstod. Problemet med metoden var att varje föremål blev unikt - det gick t.ex. inte för militären att ha reservdelar på lager till sina bössor; varje del i varje exemplar hade sin unika passform.
Kring år 1800 började en amerikan att tillverka vapen med utbytbara delar, där filarna inte passade ihop delarna mot varandra utan anpassade varje del så att den stämde mot en enhetlig mall. Bra för kunden, som kunde beställa reservdelar vid behov, men lika mycket jobb för filarna som tidigare.
Nästa steg i utvecklingen var att man så småningom fick upp precisionen i första steget så att delarna passade ihop utan någon filning. Det möjliggjorde verklig massproduktion och gjorde filarna överflödiga.
461
« skrivet: 2007-09-09, 19:38 »
Ett mord finns nämnt i kyrkböckerna och jag undrar vilken/vilka domboksvolymer jag bör låna för att kunna läsa om mordet.
Mordet begicks i Fivlered i Redvägs härad i Västergötland, 1839-12-26. Mordoffret begrovs 1840-02-04 så jag antar att tinget har behandlat ärendet däremellan.
Redvägs häradsrätt i NAD har 3 volymer domböcker vardera för för 1840 (AIA:201, AIA:202, AIA:203) och 1839 (AIA:198, AIA:199, AIA:200), samt en volym inneliggande handlingar/urtima ting spridda år 1731-1839 (FIB:1-2).
Vilken/vilka av dessa sju volymer bör jag låna - hann man hålla ett urtima ting redan under återstoden av 1839, eller ska jag låna första volymen från 1840 (AIA:201)? Kan man förresten lita på att volymerna från ett år är ordnade kronologiskt?
462
« skrivet: 2007-09-09, 18:42 »
Kan det vara Västra Torup och Farstorp i Skåne? Båda ligger i Västra Göinge härad.
(Jag använde sockensök, sökte efter socknar på Fa och tittade efter någon som slutade på -torp. Sen sökte jag på det häradet och hittade Västra Torup)
463
« skrivet: 2007-09-06, 18:46 »
Vad är det du kör fast på - är det den norska texten i databasens menyer kan du prova att klicka på English i den blå listen nertill på sidan. Är det den norska texten i själva databasen (yrken, hur folk är släkt m.m.), kanske en norsk online-ordbok kan hjälpa (även om den är norsk-norsk). Eller är det handskriften i kyrkböckerna som är svårläst?
Enligt folkräkningen 1875 finns det sex stycken Ole Johannesen födda 1869 i Ringsaker. Det jag kan komma på som du kan göra för att hitta vilken person som är rätt, är att leta upp honom i vigselboken. Det brukar nämligen stå i vigselnotisen även vad brudgummens och brudens fäder heter. Då borde du kunna se vilken familj i folkräkningen 1875 som är rätt. Gå alltså till de skannade kyrkböckerna och öppna Ringsakers Klokkerbok eller Ministerialbok för rätt år (antagligen 0-2 år innan första barnet föds) och titta bland Ekteviede/Vigde/Marriage records beroende på vilket språk du har valt.
Att det ofta finns både Klokkerbok och Ministerialbok för samma tidsperiod är för att man ville ha backup - både klockaren och prästen skulle föra var sin kyrkbok, och sen jämföra med varandra ibland för att kolla att allt kommit med. Bra för om den ena är svårläst kan man försöka med den andra.
464
« skrivet: 2007-09-05, 22:11 »
Mona,
Sök gärna vidare själv på Digitalarkivet och se vad du kan hitta! Jag ser inte någon gård eller efternamn Dorstad i Ringsaker men om du bekantar dig med sökformuläret kan du säkert hitta familjen med lite tålamod. På Digitalarkivet håller man även på att lägga upp en avdelning med skannade kyrkböcker (alltså inte databaser utan bilder av boksidorna). Allt är gratis åtkomligt på internet, du behöver inte ens registrera dig. Den nyaste folkräkningen på sajten är från 1900 men det finns i regel både äldre och nyare kyrkböcker upplagda (i kyrkböckerna får man förstås läsa sig fram rad för rad istället för att knappa in en sökning, så det tar sin lilla tid). Men eftersom du vet när Ester föddes borde det gå ganska fort att hitta henne i födelseboken för Ringsaker, och då ser du ju vad hennes föräldrar hette. Sen kan du söka efter dem i folkräkningen 1900 för att se när föräldrarna föddes och om hon hade äldre syskon.
Klickar du på Digitalarkivets Databasveljar (i den blå listen) och klickar dig fram till rätt område kan du se vilka ytterligare databaser som finns utöver folkräkningarna, där finns bl.a. Utflytta frå Ringsaker 1814-1925, ifall du kan hitta någon av dina emigranter där. Det finns en sajt om norska emigranter också, jag har inte tittat närmare på den men det kanske finns något där du har användning för.
Om du hittar emigranterna så kan du nog få fram mer information om vart de skulle på den amerikanska sajten Ellis Island (man behöver registrera sig (gratis) för att se alla sökresultaten), där finns uppgifter för ankomna immigranter 1892-1924.
Lycka till!
465
« skrivet: 2007-09-05, 15:36 »
Jag sökte i folkräkningen 1900 på det norska Digitalarkivet, det finns 70 stycken Haugom men ingen av dem heter Hans. Folkräkningen gjordes i december 1900 så han borde finnas med! Det fanns inga andra stavningar som liknade Haugom heller...
Men så sökte jag på gårdsnamnet Haugom istället (det är/var vanligt i Norge att man tar gårdsnamnet som efternamn, familjen kanske bara inte hade gjort det än år 1900), då fick jag 127 träffar. Därefter sökte jag på förnamnet Hans igen, och hittade två träffar. Den ene är född 1897, den andre verkar vara den du söker: Hans Olsen född 28/4 1900.
Det här står om familjen i folkräkningen 1900:
Fylke: Hedmark
Härad: Ringsaker
Gård: Haugom med Haugom lille
Om gården: Korn, potet, Kreatur, Fj?rkre, Kj?kkenhage och Frukthage, men inte Bikubar.
Ole Johannessen, Gaardbruger, f 1869
Randine Hansdatter, Gaardmandskone, f 1872
Nikoline Olsdatter, Datter, f 1894
Dagny Olsdatter, Datter, f 1898
Hans Olsen, S?n, f 28041900
Dessutom finns i hushållet:
Julie Monsdatter, Tjenestepige, arbeide i huset, f 1881
Iver Johannessen, Dagarbeider, jordbrugsarbeide, f 1876
466
« skrivet: 2007-09-03, 11:36 »
Du skrev att de namnen inte finns bland dina anor, har du även jämfört namnen med dina anors syskon? T.ex. en anas syskon kan ju ha gift sig men dött barnlös så att syskonen ärvt, som Ann-Mari föreslog. Eller så kan en ana vara omgift med en änka/änkling som haft med sig bägaren i boet från sitt tidigare äktenskap.
467
« skrivet: 2007-09-01, 00:40 »
Jag har för mig att jag för några år sedan läste ungefär detta resonemang i någon tråd:
Enligt offentlighetsprincipen har man rätt att få tillgång till de allmänna handlingar som kyrkböckerna m.m. är, och i princip utan kostnad. SVAR tillhandahåller detta genom sin forskarsal i Ramsele, men den som inte vill åka dit får betala för att istället låna hem eller köpa mikrokort.
Jag kanske minns eller har fattat detta helt fel, men om det är så att myndigheter gratis ska ge folk tillgång till material som omfattas av offentlighetsprincipen, så måste väl SVAR sluta ta betalt för mikrokortlån och/eller digitala forskarsalen om man lägger ner forskarcentrum i Ramsele?
468
« skrivet: 2007-08-26, 23:47 »
In case you'd like a translation of the sayings:
Du är törnen, jag är rosen. Glöm ej vännen som står i hörnet - You're the thorn [bush], I'm the rose [bush]. Don't forget your friend whose name is written in the corner. (The normal, rhyming, version of the first line is You're the rose, I'm the thorn - the writer may have intended a pun or just got it wrong.)
Låt ej sorgen ditt hjerta trycka du(?) lefnads tid är idel lycka - Don't let sorrow oppress your heart, [may?] your life span be all filled with joy. (I'm not familiar with this saying so I can't say what the correct connecting word should be.)
469
« skrivet: 2007-08-20, 23:57 »
Yrket nämns (men beskrivs inte närmare) i boken Hantverk i Sverige (LTs förlag 1989), under uppslagsordet manufaktursmed:
Manufaktursmed. I företagsform bedrivet hantverksmässigt smide kallades manufaktursmide, en hybrid mellan hantverk och fabriksdrift. Främsta exemplet fanns i Eskilstuna (Carl Gustafs stad) där livländaren Reinhold Rademacher 1654 erhöll privilegium att anlägga en smidesmanufaktur. 1662 arbetade inom eskilstunamanufakturen knivsmeder, hänglåsmakare, dörrlåsmakare, filhuggare, pistol- och/eller fjäderlåsmakare, sporrmakare, knappnålsmakare, synålsmakare, silmakare, spiksmeder, skrapmakare, ljusstaks- och ljussaxsmeder, fönsterbeslags- och gångjärnsmakare samt rörsmeder.
470
« skrivet: 2007-08-01, 22:11 »
Art,
From general descriptions of Swedish guilds I get the impression that the non-chairmen in the guild's board were called bisittare. They helped the chairman run the guild.
471
« skrivet: 2007-07-31, 18:34 »
Det låter som om sonen försöker göra en kupp, och få mycket mer än sin lagliga andel. Det låter klokt att tala med en advokat om detta, men som Henrik föreslår kan du ju börja med den som sköter bodelningen (han kanske tar lägre timpeng... och har säkert träffat på arvsskiften med särkullbarn tidigare).
Denne man som i lagens mening är din morfars son, kan vad jag förstår max ha rätt till 125 000 kr. Så här är resonemanget: Om dina morföräldrar enbart hade gemensamma tillgångar (inget äktenskapsförord m.m.) så blir varderas andel 500 000:- . Den avlidnes andel fördelas mellan alla hans barn, dvs 125 000:- per person. Parets gemensamma barn får dock inte ut något arv alls förrän båda har gått bort.
Det är beklagligt att ni fått ett sådant här problem på halsen, mitt i er egen sorg! Jag hoppas att allt ska lösas snart så ni slipper oroa er över detta.
Som du ser har inget av svaren du fått kunnat säga något när det gäller din fråga om adoption. Kanske du skulle ställa den på nytt i en separat tråd, så att det är större chans att den uppmärksammas?
472
« skrivet: 2007-07-25, 20:28 »
Ulf skrev: måste ägarna till skatterna vara från 800-talet respektive 1000-talet bara för att SKATTERNA var det? Kan man inte tänka sig att mycket av skatterna var arvegods som gått i arv genom generationer?
Om så vore, så visar det bara att den släkten verkligen var på fallrepet. Varför annars skulle man inte ha lyckats lägga till ett enda nyförvärv i sin silverskatt på flera hundra år...?
473
« skrivet: 2007-07-25, 12:34 »
Fale hin Unge och Farthegnsläkten bör i så fall ha varit ovanligt långt före sin tid. De funna silverskatterna dateras till 800-talet respektive 1000-talet, medan Fale hin Unge vad jag förstår levde omkring år 1200 och Farthegn-släkten hör hemma på 1300-talet...
474
« skrivet: 2007-07-11, 22:07 »
Visst förekommer det, även om det verkar anses lite udda, eller t.o.m. uppmärksamhetssökande. Wikipedia skriver (under Middle name) att Many people are not known by their first forename. This is often referred to as being 'known by the middle name'. och där finns en lista över (kända) sådana personer.
475
« skrivet: 2007-07-08, 23:32 »
I'm not familiar with the Phyllis J Pladsen dictionary, but clearly its author has made a mistake in this case.
Arbete = work, betyg = a statement of a person's level of accomplishment (like how well a student has done in a school subject).
My dictionary suggests these translations:
betyg: certificate, testimonial
arbetsbetyg: character
Testimonials may have existed in the U.S. too. One of my ancestors worked in the U.S. for a while in the 1920s and 1930s, and I have copies of a testimonial he received then. It's typed on company letterhead, and begins with the phrase To whom it may concern (there is no heading saying specifically that it's a testimonial). In short, it goes on to say that Mr. ... has been employed by the company as a ... and has proven himself to be a hard worker... I can, therefore, recommend him conscientiously to anyone that may need his services. It's signed by the company's president. As the president had emigrated from Sweden some 30 years earlier, I don't know if this testimonial reflects American practice or if he wrote it because that's the way it was done back home.
476
« skrivet: 2007-07-07, 20:54 »
Maria,
Obefintliga är de som har försvunnit från församlingen utan att ta ut flyttbetyg (som de egentligen skulle), så tyvärr går det ofta inte att veta vart de har tagit vägen sedan. Ibland kan det finnas en anteckning om att de t.ex. sägs befinna sig i N. Amerika.
Om de så småningom dök upp någonstans och behövde fattigunderstöd så var det den senaste församlingen de var skrivna på som hade underhållsansvaret för dem, därför måste kyrkan ha listor över dem trots att de inte fanns kvar i bygden.
Men eftersom han antecknades som obefintlig 1894 och sen dök upp 1900 så har han ju kanske inte varit obefintlig någon större del av livet och det är väl alltid något.
477
« skrivet: 2007-07-05, 17:19 »
Laura,
Fågelvik is the modern spelling for Fogelvik. There are several places of that name in different parts of Sweden - farms, villages, parishes and a manor.
478
« skrivet: 2007-07-03, 09:58 »
Öppna bilden i något bildprogram där det går att ändra och spara bilden, t.ex. Adobe PhotoShop eller gratisprogrammet IrfanView. Välj Spara som... (Save as...) så visas en dialogruta där du bl.a. kan välja vilket namn bildfilen ska sparas med samt i vilken katalog den ska sparas. Ganska långt ner i dialogrutan står det något i stil med Save as type, intill den finns en ruta där programmet föreslår en filtyp. Klicka på den lilla pilen i kanten av den rutan så fälls det ner en rullgardinsmeny där du väljer den typ du vill ha. Kolla att katalog och filnamn är rätt, klicka sen på Spara/Save. Färdigt!
479
« skrivet: 2007-06-29, 21:22 »
Den här tråden har haft nära 500 inlägg på mindre än en månad. Tala om en koloss (på lerfötter)!
Det finns ett diskussionsforum om arkeologi, där finns nog mer kompetens i de arkeologiska frågorna än i ett släktforskarforum. Men det gör förstås att risken är ännu större där att få sina teorier sågade. Det gick ju inte så bra för kolossen i Nebukadnessars dröm; trots att den var en mäktig och förfärande anblick och delvis bestod av såväl guld som silver, så var fundamentet så vekt att den krossades av en sten och tillintetgjordes helt...
480
« skrivet: 2007-06-29, 20:51 »
Ur en Norsk ordbok:
pilt m1 (norr piltr) guttunge (bokmål); smågut, gutunge (nynorsk)
481
« skrivet: 2007-06-28, 13:38 »
Ett par långskott:
Har du kollat FB i Lundby också? En släkting till mig (född 1920) finns antecknad i 3 stycken FB; först på BB, sen i den församling där han döptes, och till slut i den församling där mamman faktiskt bodde. I de två första står fader okänd, i den tredje står faderns namn och bostadsort.
Har du kollat i HFL efter anmärkningar om den person du misstänker kan vara fadern, från barnets födsel och framåt? Någon gång har jag sett en anmärkning i HFL på en viss man, om att han hade ett utomäktenskapligt barn. Jag tror det stod både när barnet var fött och vad det hette, det var i alla fall såpass mycket fakta att det gick att säkert identifiera vilket barn det var. I FB stod det däremot fader okänd.
482
« skrivet: 2007-06-23, 20:20 »
Skulle det kunna vara kvantiteten havre han syftar på, kanske så mycket som skördats på ett seland?
SAOB: om äldre ytmått betecknande dels så stor jordareal som besåddes med en under olika tider o. i olika trakter växlande mängd (en spann l. tunna l. fjärding) utsäde, dels en areal av ung. 9800 kvadratalnar
483
« skrivet: 2007-06-20, 14:49 »
I Nordisk familjebok står det lite om släkten Beck-Friis, namnet har använts från 1733. Uppslagsboken nämner bara tre av släktens medlemmar, och ingen av dem heter Jan. Du kan ju fråga i tråden Släkter: Introducerad adel: Beck-Friis istället, där kanske någon känner till honom eller kan slå upp honom.
484
« skrivet: 2007-06-18, 11:36 »
Could he possibly have been Danish? Madison does sound similar to Madsen, which I understand is the Danish equivalent of the Swedish name Mattsson.
485
« skrivet: 2007-06-09, 10:55 »
Another thing... As the patronymic stated who your father was, it wouldn't be changed by your mother's remarrying.
486
« skrivet: 2007-06-09, 10:52 »
Mary Beth,
He wasn't born Christoffersson - his father's name in the birth record was Lars Christoffersson, so his patronymic was Larsson (based on his father's first name). I think you actually did mention the name Larsson for him in one of your threads.
Up to around 1900 anyone could assume practically any surname at any time, just by notifying the local parson. Lots and lots of Swedes did this in the 19th century. Also, at joining the military you were assigned a surname, which many kept afterwards. I think you'll find this article on Swedish names interesting (it's in English, and a part of the Swedish Roots website which Judy mentioned).
487
« skrivet: 2007-06-07, 21:47 »
Re your question #6, the writing beneath Nils' name (oäkta) in the birth record means illegitimate. His birth record is just one of several similar entries on the same page in the parish's book of birth records, if you'd like a copy of the entire page I guess someone with a Genline subscription could make a screendump of the entire page for you.
I'm sorry, I can't help you with your other questions. It all boils down to tracing the persons through their entire lives and see what facts turn up. Good luck!
488
« skrivet: 2007-06-06, 22:13 »
Tack så mycket, då blir det ju lite klarare. Får kolla upp det i domboken vid tillfälle.
489
« skrivet: 2007-06-05, 21:14 »
På p. 739 finns en anteckning om Daniel Jonssons frejd, där jag bara kan urskilja några enstaka ord. Utfattig [...] Dömd vid [...] för [...] eller användande av [...].
Tacksam för hjälp att läsa vad det står.
(Råkade f.ö. se här att han ska ha blivit misshandlad 1851, men den här anteckningen är väl antagligen om något annat.)
490
« skrivet: 2007-06-05, 16:53 »
Mary Beth, The town of Malmö alone had some 10,000 citizens at the time (not counting the surrounding parishes). Unless he can be found in some database, locating him may take *lots* of time. Fortunately there's a free-of-charge DDSS database that contains many church records from southmost Sweden, including 6 out of the 9 parishes in Malmö (that site is in English so you can even search it yourself). But, none of the database's Martin or Mårten born in 1848 matches yours. He might still be there somewhere, we just can't easily tell. Lots of church records remain to be typed in, and even for the parishes in the database only a certain time span may have been included so far. You might be interested in hearing about a possible origin for the name Ney. It's mentioned in this thread (in Swedish) that when Swedish soldiers were assigned names, it was not unusal to use the names of foreign generals. So your relative might've had a soldier ancestor. BTW, generally, it's recommended to post all one's questions about the same person or family in a single thread, so people have easy access to all the facts presented so far. It also reduces the risk of other researchers doing the same work over again (one might come across an older thread where it looks like the matter is still unresolved). These are the other threads I can find about your Seagreen/Ney family: earlier question 1 earlier question 2 earlier question 3 earlier question 4 earlier question 5 earlier question 6
491
« skrivet: 2007-05-20, 22:47 »
Ewa, Kolla i den här tråden som handlar om räknenamn; alltså barn som fått namn som bygger på sitt nummer i barnaskaran. Där finns bl.a. flera andra namn som bygger på talet tolv (titta även under Äldre inlägg där).
492
« skrivet: 2007-05-20, 22:41 »
Jodå, hon har slagit ut sina ringar och när de väl har kommit över leden så sitter de löst och skramlar.
Jag har en tydlig knöl på minst en led men förhoppningsvis ska det inte bli lika svårartat. Och det finns ju andra ärftliga sjukdomar som är betydligt värre!
493
« skrivet: 2007-05-20, 18:56 »
Ann-Mari,
Hur illa det blir kan nog variera mycket från person till person. Min mormor har Heberdens knutor med mycket förtjockade och sneda leder (värre än på bilden); jag tror knappt hon kan få på sig en 20 mm ring.
494
« skrivet: 2007-05-19, 20:51 »
Ann-Mari,
Finns det kanske artros i släkten? Fingerartros kan göra att fingerlederna blir kraftigt förtjockade (bild), och då behöver man slå ut ringarna för att kunna fortsätta använda dem.
495
« skrivet: 2007-05-18, 15:45 »
Vill du hitta de tidigaste exemplen i födelse- och dopböcker så bör du nog börja med att leta i de äldsta som finns bevarade.
Söker man på Släktdata så ser man att det finns en John född 1682 i Daretorp, men han var inte den förste för året innan var det en John i Västra Tunhem som blev far.
Urvalet avskrifter på Släktdata är förstås inte nödvändigtvis representativt för landet (tonvikt på västsverige, med större engelska influenser än resten av landet), men när man tittar årtionde för årtionde (och år för år) så mångdubblas användandet av namnet i början av 1870-talet.
496
« skrivet: 2007-05-17, 12:51 »
Är det verkligen slingor av håret (tidiga dreadlocks?) som ligger runt slöjan, jag trodde det var en myrtenkrona?
497
« skrivet: 2007-05-05, 16:37 »
According to various internet sources, Swedish whaling did exist, though not nearly at the same scale as in Norway, Iceland or Great Britain. This Swedish page says that Swedish companies had been whaling in the Arctic from the mid 17th century. In the 18th century there were a number of Swedish whaling companies, often operating from Gothenburg (Swedish West coast), and that they were whaling between Spitsbergen and Northern Greenland.
Through a Swedish polar bibliography supplement on the same site, I found a lecture by Lisbeth Lewander: Svunna visioner - svensk valfångst (Disappeared visions - Swedish whaling). There, she mentions that AB Ishafvet, a company in Gothenburg, was whaling between Spitsbergen and Northern Greenland with the ships Vega and Capella. So, there's at least one company name. But as you've mentioned South African roots, I guess it's the Antarctic area you're interested in?
Lisbeth Lewander also says that in 1900 Swedish scientist Otto Nordenskjöld suggested an expedition to the Antarctic to explore the possibilities of whaling there too. The expedition took place in 1901-1903, they were shipwrecked and nearly perished. After that expedition, Norway and other countries started whaling in the Antarctic. She says that from 1904 until WWI a dramatic increase from practically no whaling in the Antarctic seas to a veritable mass extinction that would continue into the mid 1960s.
In short, it seems that the Antarctic whaling had barely started in the time frame you're asking about, and that when it started Sweden wasn't involved.
498
« skrivet: 2007-05-03, 20:26 »
Oj, det verkar finnas hur mycket som helst! Bäst att sätta stopp här, det är inte en släktforskare som ska ha materialet så jag tror att själva emigranterna + ev nutida släktingar är det han är mest intresserad av. Tack för tipset om Find a grave; jag har letat vidare där och bl.a. hittat Elga A. och hennes man.
När nu så många Tillman som bott eller dött i Garland går att knyta till släkten, så borde det vara god chans att några av de nu levande i telefonkatalogen är deras ättlingar. Men jag ser också i SSDI ett antal Tillman i Garland som inte verkar höra till den här släkten (t.ex. Lee 1902-1981), så det kan finnas en annan Tillmansläkt där också.
499
« skrivet: 2007-05-03, 17:35 »
Tack än en gång, Mats - jag är överväldigad!
Jag hittade precis Arkansas land records och såg att Carl J. Tillman hade köpt mark i Garland 1891 och Carl W. Tillman 1906. Spännande att även sådant finns online (och dessutom gratis).
500
« skrivet: 2007-05-03, 14:21 »
Märket de har på kragen ser ut som Frälsningsarm?ns.
|
Visa inlägg
Cookie policy