Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Eva Widenfalk
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2021-10-22, 19:48 »
Vem av grannarna Nils [Eriksson] Uhr och unge Anders Eriksson i Lillpite är bror till Abraham Eriksson [i Lillpite] enligt tingsnotisen nedan?
Piteå 2 och 3 november 1692
Den klagan Nils Uhr i Lillpiteå andrager emot sin granne Ung Anders Ersson, om ett stycke jordägor, som han föregiver vara pantsatt undan sin bolstad, allenast för ett renskinn; Erkände rätten vara av intet värde, emedan saken är så gammal, att ingen vet där om någon kunskap, behållandes han samma tvistiga jord som i handom haver. Men ett annat litet stycke, som Anders Erssons hemmans förriga posessor uppspadat utav Nilses ägor, efter dess broders Abraham Erssons och länsmans intygande, bör Anders ifrån sig leverera, som han och nu utfästa månde.
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3967 (1692) Bild 4760 / sid 465 (AID: v427337.b4760.s465, NAD: SE/RA/42042202).[/i]
2
« skrivet: 2021-03-04, 17:17 »
Bra jobbat Lars! Jag tycker du har fått ihop mycket nu. Lite om dina funderingar: Vad gäller informationen i mantalslängderna som har kolumner för vilka personer som ingår i hushållet, så görs ingen skillnad på son och styvson. Så när Mats Olofsson har en arbetsför son 1662, kan det vara en son eller en styvson. ”1664 Mats Olofsson. Streck för bonde och hustru. 3 personer son, dotter och sonhustru. Oklart varför inte bonde och hustrun skrives här.” - De kan vara tillräckligt gamla, eller för sjuka, för att slippa mantalsskatt. +-tecknet: För personer som fanns med som mantalsskrivna tidigare år, men nu slipper mantalsskatten, brukar det bara vara en tom kolumn, och längre fram i tiden med en kort kommentar, tex ”utfattig”, men här finns ett + -tecken. Det har också olika många prickar på olika ställen inuti. Jag vet egentligen inte, men det kan ju vara ett sätt för den som bokför att förklara varför personen slipper mantalsskatten. Ett internt system? - Det brukar finnas en summa-kolumn, som anger antalet som ska mantalsskrivas i hushållet. Tänk på att kolumnrubrikerna, liksom antalet kolumner, kan byta plats och variera från ena året till det andra. Väldigt frustrerande. Ja, domböckerna är alltid ett bra komplement. Där hittar man hemmansköpen. Ett vanligt oklandrat arvsskifte brukar vanligtvis inte synas där, men däremot om det blivit osämja kring arv. Då kan det finnas hela släktutredningar. Jag hittade nyss när Margareta Andersdotter dog: den 20 oktober 1733. Förfärlig handstil i boken. Där står att hon kom från Andersbenning i Norbergs socken (som du ju redan vet) och gifte sig med Göran Göransson vid 37 års ålder, haft 3 barn där 2 söner lever, och att hon blev 81½ år. Folkärna (W) EI:1 (1716-1755) Bild 92 / sid 175 Det kryllar av anor till min man i Folkärna, men ingen är ifrån Krylbo  Lycka till med letandet i Norberg!
3
« skrivet: 2021-03-01, 17:13 »
Ja, vigselåret är ju bevisligen felaktigt här. Hur det blev så många år fel har jag sällan sett i en begravningsnotis, och svårt att förstå, men prästen kanske bara hörde fel.
Bra att du tittar i mantalslängderna - det gör jag också. Om du inte hittar vissa mantalsår i AD så titta i Riksarkivet (tyvärr med betydligt sämre bilder). Åren 1708-1711, som saknas i AD, finns där.
Erik Andersson finns i Krylbo t.o.m. 1710, men då är han ”förlamad” och slipper skatt.
1710 Eriks hustru står då för hemmanet.
1711 behöver han (eller hustrun) ”skiötsel” och ingen skatt behöver betalas.
1712 Göran Göransson med hustru - dvs styvsonen tar över nu. Ingen notering om död.
Då får man leta i dödböckerna, från år 1710/11. Sida upp och sida ner.
Hustru Kerstin Olofdotter dör 1711 81 år. C:2 (1678-1688) Bild 166 / sid 321
Erik Andersson dör 21/2 1727 84 år. EI:1 (1716-1755) Bild 72 / sid 135 (nr 6)
Erik Andersson kom från Norbergs socken då han gifte sig med hustru (änkan) Kerstin Olofsdotter.
Margareta Andersdotter som gifte sig 1689 med Göran Göransson (1666) kom från Qwarnbro (Kvarnbro) och det ligger i Folkärna. Där får du leta spåren efter henne. (vigseln C:2 (1678-1688) Bild 68 / sid 125)
Vad gäller Mats Olofsson och hustru Brita kan du även här följa mantalslängderna från tidigt 1640-tal och framåt för Krylbo, gärna alla åren:
mtl 1643-1654 Göran Larsson med hustru, sista året står hustrun ensam som skattebetalare.
1655 Mats Olofsson med hustru
1658 har de en vuxen son
1664 har sonen en hustru
1670/71 Mats Olofsson ersatt av Göran Göransson med hustru
Gissningsvis har Mats Olofsson gift sig med Göran Larssons änka. Från 1670 är det Göran Göransson som står för hemmansbruket. Gissningsvis är Göran Larsson far till Göran Göransson. Kan du hitta något mer som verifierar detta, så vore det bra, men förmodligen var det så här.
Mats Olofssons hustru hette Brita enligt husförhörsboken AI:1 sida 73, och här är de överstrukna, dvs båda har dött inom perioden 1673-1685. (har rättat DI:1 till AI:1)
Tyvärr börjar vigsel- och födelsenotiser först 1667, så vi får inget bevis för om Mats gift sig med en hustru (änkan) Brita. Dödsnotiser finns för längre bak i tiden (LIa:1).
Mats Olofsson i Krylbo dog 1673. C:1 (1659-1677) Bild 100
Brita har jag inte hunnit leta efter.
Jag måste rätta mig själv i mitt tidigare inlägg:
Den 4:e delen i DI:1 har tidsspannet 1669-1670 (Krylbo sid 93), och inget annat.
Dessutom finns ju också boken AI:2 (1685-1686) med Krylbo på sidorna 23 och 42.
Krylbo kallas Storkrylbo i mantalslängderna under en viss tid.
4
« skrivet: 2021-02-27, 16:33 »
Lars, Margaretas mor var faktiskt Brita Larsdotter, för hon gifte sig redan 1719. Brita Larsdotter var född 1701 och fadern var Lars Matsson Krylbo. Folkärna (W) C:3 (1688-1761) Bild 42 / sid 38 Vigda 27 september 1719 Erik Göransson i Krylbo, Brita Larsdotter ibm Folkärna (W) EI:1 (1716-1755) Bild 8 / sid 7 Margareta Eriksdotter var född 16/12 1720, föräldrar Erik Göransson och h Brita Larsdotter i Krylbo. Folkärna (W) C:3 (1688-1761) Bild 140 nr 53 På den sida 257 du hänvisar till i Folkärna AI:1 står hemmansbrukaren Erik Andersson och hustru Kerstin. Det som inte syns här är att Kerstin varit gift tidigare med en Göran Göransson, som dog 1676 (C:1 Bild 122). Kerstin gifte om sig 1677 (C:1 Bild 127). Däremot syns detta på (AI:1 Bild 420 / sid 73) i samma bok. En son till Göran Göransson var Göran Göransson som inte finns i dopboken C:1 eftersom den börjar först 1667 med dopnotiser. Men han bör ha fötts (uträknat) 1666, enligt hans begravningsnotis 1726 (EI:1 Bild 71 / sid 133 - nr 29). Hoppas att jag nu inte tagit bort glädjen att leta och hitta själv. De tidigaste förhörsböckerna i Folkärna saknar ortregister, vilket gör det jobbigt med allt bläddrande för att hitta det man söker. Om du vill få en bra översikt av vilka som bodde just i Krylbo i Folkärna, kan du titta på de här sidorna. Från tidigt till sen tid, eller tvärtom. Konfirmationsboken Folkärna (W) DI:1 (1660-1670) 1660-1661 (sid 1-10) ------ Krylbo Bild 100 / sid 6 1662-1663 (sid 11-59) ----- Krylbo Bild 380 / sid 34 1667-1668 (sid 60-81) ----- Krylbo Bild 760 / sid 72 1668-1669 (sid 82- ) ------- Krylbo Bild 970 / sid 93 Husförhören i Folkärna (W) AI:1 (1673-1710) 1673-1689 (sid 1-100) --------- Krylbo Bild 420 / sid 73 1690-1704 (sid 101-194) ------ Krylbo Bild 910 / sid 171 1705-1710 (sid 195-274) ------ Krylbo Bild 1340 / sid 257 Krylbo finns fortsättningsvis här: Folkärna (W) AI:3 (1711-1724) Bild 54 / sid 99 Folkärna (W) AI:4 (1732-1736) Bild 810 / sid 154 Folkärna (W) AI:5 (1736-1744) Bild 81 / sid 77 övriga böcker har ortregister
5
« skrivet: 2018-12-07, 15:10 »
Medelpriset på en liter svagdricka för år 1919 får jag till 16 öre, vilket visas på sid 136 och även på sid 153 i den länkade pdf-filen. På sid 152 visas medelpriset för enbart övre norrland. Tabellerna är inte så lättlästa precis ...
6
« skrivet: 2018-10-31, 10:23 »
I husförhörslängden på den sida du anger står att Elin Modern dog 1723.
I Ekshärad F:1 Bild 25 / Sida 43 (AID: v6429.b25.s43) finns en hustru Elin Eriksdotter som begravdes den 26 maj 1723 i Råda, 75 år gammal. Det finns ingen annan Elin som begravdes det året i boken, så det var sannolikt hon.
7
« skrivet: 2018-10-03, 12:20 »
Jag tolkar det som
efter långlig swaghet död
8
« skrivet: 2018-06-19, 18:24 »
Om man följer släktleden bakåt i tiden för det fåtal personer i Norra Finnskoga som Gottlund i husförhörsboken Dalby AI:14 (1821-1825) har givit släktnamnet Kiikalainen, och även för dem med samma släktnamn som finns i Jan Myhrvolds och Niclas Perssons rapport från 2004 över C.A. Gotttlunds ”Folkmängden på finnskogarne” fra 1823, så hamnar man hos paret
Anders Johansson från Järpliden (f ca 1694, d 1742-05-15 i Slättene) och hans hustru Ingeborg Håkansdotter (f ca 1709, d 1785-11-19 i Höljes). Vigda 1728-05-31 (Dalby C:1 Bild 118 / Sida 223, även om det står fel patronymikon för Ingeborg). De hade ett hemmansbruk i Slättene, men då Anders dog flyttade änkan Ingeborg med barnen till Höljes runt 1744, förmodligen till egen mark (tillbytt och köpt).
Så här ser släktleden ut, här utan ref. till källor, och med understrukna namn på de personer som till Gottlund sagt sig vara av släkten Kiikalainen:
Anders Johanssons & Ingeborg Håkansdotters:
-> son Håkan Andersson (f ~1728 i Slättene, d ~1778 i Höljes)
-> u.ä. son Olof Håkansson (f 1754-05-20 i Höljes, d 1830 i Höljes, h.Sigrid Halvardsdotter)
-> dotter Ragnhild Olofsdotter Aspberget (f 1784-11-26 i Höljes)
-> son Jöns Håkansson Aspberget (f 1807-10-17 i Höljes)
-> son Håkan Andersson (f ~1728 i Slättene, d ~1778 i Höljes, h. Karin Olofsdotter)
-> son ”gamle” Anders Håkansson (f 1767 i Höljes, d 1824 Höljes, h. Sigrid Persdotter)
-> dotter Ingeborg Andersdotter Halsjön (f 1796, gift med Halvard Halvardsson f 1791)
-> dotter Anna Andersdotter (f 1730-10-13 i Slättene, d 1805 i Tallåsen, make Håkan Larsson)
-> son ”unge” Anders Håkansson (f 1769 i Tallåsen, d 1836 i Höljes, h. Ingegerd Persdotter)
-> barnen
Den ende av de understrukna som inte är ättling till Anders och Ingeborg är Halvard Halvardsson, men det är däremot hans hustru Ingeborg Andersdotter. Förväxling av Gottlund?
De båda Anders Håkansson är kusiner, gifta med varsin dotter till Domar Per Larsson. ”Unge” Anders blev gift till Domarstugan.
Hos hustru Ingeborg Håkansdotter har jag inte kunnat hitta några finska anor.
Om Anders Johansson vet jag just inte så mycket, bara detta:
- Anders far var Johan Kristoffersson som dog 80 år gammal 1737-03-05 i Järpliden, gift 30 år gammal, gift i 10 år och änkling i 40 år (Dalby C:1/sid 181). I husförhörsboken Dalby AI:1 finns han i Järpliden 1716-1734, några år omnämnd som Långe Johan / Lång-Johan. För åren 1724-1727 finns där även hans son Anders Johansson, med kommentaren ”flött till Slättene” (se Dalby AI:1/bild 92 och 103).
- Den 10 nov 1695 döptes en Lisbet Johansdotter i Djäkneliden, med föräldrar Johan Kristoffersson o Anna Matsdotter (Dalby C:1/sid 5). Om detta är samme Johan som han i Järpliden så bodde han då i Djäkneliden, och Anna Matsdotter var sannolikt även mor till Anders Johansson f ca 1694.
Kan Anders Johansson vara en Kiikalainen? Vad säger ni som har bättre koll än jag på de finska släkterna i norra Värmland?
undrar Eva Widenfalk
9
« skrivet: 2017-10-20, 11:04 »
Curt, det här handlar om två olika par med samma namn, vilket du kanske redan har insett.
Vilket par är du intresserad av?
Paret i vigselnotisen 1730-03-22 i Dalby, som du frågar om, gäller Olof Olofsson Rundan i Båtstad och änkan Karin Håkansdotter från Tutstad. Denna Karin dog 1759-06-25 i Stommen, 60 år gammal, med en milt sagt brokig livshistoria bakom sig (som det inte står något om i begravningsnotisen).
Dalby (S) E:1 (1756-1783) Bild 9 / sid 9 (AID: v5926.b9.s9, NAD: SE/VA/13081)
Den Karin Håkansdotter som dog 1752-04-01 i Bänteby (Benteby), som du nämner, hör till det andra paret. Hon kom från Möre då hon 1729-10-12 gifte sig med drängen Olof Olofsson i Bänteby, där de sedan bodde livet ut. Att hon var från Möre då hon gifte sig behöver inte betyda att hon var född där.
Dalby (S) C:1 (1694-1755) Bild 111 / sid 209 (AID: v5914.b111.s209, NAD: SE/VA/13081)
10
« skrivet: 2017-10-18, 20:22 »
Jo, det är både intressant och roligt att få se en fortsättning på ett gammalt inlägg (även om det var Christinas). Att Anders Eriksson Geting flyttade från Västmanland till Småland är nog så intressant för de som letar efter just denna gamla Geting. Tack Anders!
11
« skrivet: 2017-08-27, 20:53 »
I Råda, Ekshärad socken, fanns på 1600-talet två män som båda hette Ingemar och som förmodligen var far och son till varanda, men jag saknar något utöver namn, plats och tid, som kan bekräfta (eller förstärka) släktskapet.
Den förmodade fadern var Ingemar Ivarsson, vars hustru skattade för ett Råda-hemman år 1642 (mtl). Själv var han en gemen knekt och deltog i det trettioåriga kriget 1641-1648. Han dog i november 1648 i slaget om Prag (dvs efter att fredsavtalet hade undertecknats). Det är förmodligen hans hustru, som hette Kerstin Larsdotter enl domb 1640, som dyker upp i mtl 1653 med eget namn och utan make-markering. Sedan är det 10 års uppehåll i mtl till nästa Ingemar.
Den förmodade sonen var Ingemar Ingemarsson, som finns i mtl åren 1664-1678 för ett (samma?) Råda-hemman, sista året noterad som dragon, vilket han var 1677-1678 ”som stå på Hijsinen till Defension emot Norrige”, där han också befann sig i november 1678. Vad som sedan hände med honom vet jag inte, men i mtl 1679 är det änkan Kerstin som efterträder Ingemar. Hans (deras) barn finns i dopboken: Ingeborg 1667 (min mans ana), Sigrid 1669, Sigfrid 1671 och Kerstin 1678. Det är Sigfrid som tar över Råda-hemmanet, och han gifte sig med Brita Andersdotter från Södra Mossberg. I Sigfrids BoU anges hemmanet som 2/3 i 1/12 uti helgärdsskattefrälsehemmanet Råda.
Eftersom det är så stora hopp i mtl mellan dessa två Ingemar i Råda så känns det osäkert att bygga en far-son relation enbart på namn och plats. Namnet Ingemar var heller inte ovanligt här denna tid. Är det någon som vet något mer om deras släktförhållande?
Källor:
SVARs mantalslängder för Värmland, Ekshärad socken, Råda, från 1642
Rullor 1620-1723 1649:3 (1649-1649) Bild 320 / sid 29 (AID: v751268.b320.s29, NAD: SE/KrA/0022)
Älvdals häradsrätt AIa:1 (1629-1666) Bild 32 / sid 32 (AID: v66337.b32.s32, NAD: SE/VA/11047) (sid 32 sista stycket)
SVARs Roterings- och utskrivningslängder, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0025/0/33 (1676), bildid: A0054881_00476
Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1678/9 (1678), bildid: A0053970_00076
AD Ekshärad (S) C:1 (1665-1722) Bild 5 / sid 3 + Bild 6 / sid 5 + Bild 7 / sid 7 + Bild 9 / sid 11
Älvdals häradsrätt (S) FII:1 (1690-1743) Bild 263 / sid 497 (AID: v48144.b263.s497, NAD: SE/VA/11047)
12
« skrivet: 2017-03-07, 20:43 »
Det datum som står i lysningsboken är förmodligen för första lysningen, alternativt då paret fick sin lysningssedel. - Förteckning på de personer i Elfwedals pastorat whilka fått lysningszedlar till Echtenskap - står det i början av boken. Att Sigrid och Per fick sitt barn före vigseln var inget ovanligt, och Sigrid kallades därför i boken för kvinnsperson i stället för piga. Man får hoppas att hon slapp veta vad prästen skrev. Eftersom de gifte sig med varandra blev det vanligtvis inga problem i fortsättningen.
Jag kan heller inte hitta vigseln vare sig i Dalby eller Norra Ny. Kanske bortglömd? Dalbys kyrkböcker saknar tyvärr många notiser som bevisligen borde ha funnits.
Den Sigrid du har hittat som föddes i Björkenäs kan mycket väl vara samma Sigrid som kom från Ambjörby då lysningen togs ut. Hon var ju över 30 år då, och kan ha hunnit med att flytta runt ett tag. Nu gäller det att hitta fler händelser som kan bekräfta att det är rätt Sigrid. Kanske inte så lätt då husförhör för Norra Ny finns först från 1745, och som dessutom är väldigt svårlästa.
I Sigrids dopnotis står det:
(föddes) October 9 (döptes) 12. Sigri Persdotter i Biörkenäs.
Föräldrar Per Persson och Kierstin Larsdotter.
Faddrar Jöns Halfwardsson i Miönäs. Lars Halfwardsson i Monkebol [Munkebol], dr. Olof Persson i Biörkenäs, och Halfward Halfwardsson ibid: Hust: Kierstin Ehrsdotter [Ersdotter/Eriksdotter] ibid, Hust: Marit Sonidsdott(e)r i Liusnäs. Pig: Marit Larsdotter ibid: och Kierstin Persdotter ibidem.
Här är lite uppgifter som berör denna Sigrids familj - kanske ingen hjälp till att bekräfta rätt Sigrid, men ändå bra att ha som bakgrundsinfo då du letar vidare:
Föräldrarna Per Persson och Kerstin Larsdotter i Björkenäs vigdes den 29 december 1701.
Norra Ny (S) C:1 (1686-1699) Bild 76 / sid 145 (AID: v5944.b76.s145, NAD: SE/VA/13398)
Deras barn som finns i Norra Nys dopbok: Sigrid 1703, Per 1706, Lars 1708, Jöns 18711, Kerstin 1713, Kari(n) 1716, Håkan 1718.
Det begravdes en Per Persson i Björkenäs 8 juni 1720, 56 år gammal (C:1 sid 237) och det dog en annan Per Persson i Björkenäs den 27 maj 1728, 57 år gammal (C:1 sid 239).
På sid 124-125 i Norra Ny AI:1, nedre delen av husförhöret i Björkenäs 1745-1750, tycker jag mig skönja Sigrids bror Jöns Persson "1713" med hustru samt några av syskonen, bla dr. Håkan Persson "1718" och "syst: Qwinsperson Kerstin Persdr" född "1713" samt hennes son Pehr Matsson "1750".
13
« skrivet: 2017-03-06, 19:16 »
Det lystes för drängen Per Mattsson i norra Transtrand och kvinnspersonen Sigrid Persdotter i Ambjörby den 15 december 1736. Deras son Mats föddes den 14 december 1736 i Transtrand.
Ambjörby ligger i Norra Ny, så leta där.
Ekshärad EI:2 (1733-1803) Bild 9 / sid 9 (AID: v6424.b9.s9, NAD: SE/VA/13100)
Dalby C:1 (1694-1755) Bild 48 / sid 83 (AID: v5914.b48.s83, NAD: SE/VA/13081)
14
« skrivet: 2016-12-30, 20:02 »
Monica, på den hfl-sida du anger i AI:4a skulle hustru Kerstins födelseår också kunna läsas som 1727 vilket jag tror det är (i st f 1721). Om man nu letar efter en Kerstin Larsdotter född 1727 hittar man en Kerstin som skulle passa bra, men kolla ändå själv noga innan du tror på denna Kerstin.
I fb Rättvik C:5 (1724-1774) Bild 24 föddes den 7 oktober 1727 en dotter Kerstin av Lars Hansson i Gärdsjö.
I husförhörsboken för Övre Gärdsjö, vid nr 82, finns en Lars Hwit(?) född 1698 med hustru Anna född 1696 eller 1706 (svårläst). Deras äldsta dotter Kerstin född 1727 har noterats gift 1750. Stämmer ju bra med att din Kerstin gifte sig 1750 med (Mår) Hans Hansson. Men varför hette Annas pappa Lars Hwit? Rättvik AI:3 (1742-1755) Bild 33 / sid 55
Denna Kerstins föräldrar, Lars och Anna, bör ha gift sig före 1727. Den 4 påsk (8/5 tolkar jag det som) 1726 gifte sig soldaten Lars Hansson Hwith i "Gerse" (dvs Gärdsjö) och pigan Anna Andersdotter ibm.
Rättvik C:4 (1696-1723) Bild 158 / sid 307
Denna soldat Lars Hansson Hwith hittar du i Generalmönsterrullorna, Rättviks kompani:
Generalmönsterrullor - Dalregementet 101 (1720-1721) Bild 2000 (AID: v372918a.b2000, NAD: SE/KrA/0023)
Eva
15
« skrivet: 2016-11-26, 17:54 »
Hur gammal Mikael Larsson blev vet jag inte, men han begravdes den 21 september 1651 i Västervåla.
"Mickil Larsson klockare 21 Septembr."
Västervåla LI:1 (1628-1726) Bild 65 (AID: v74857.b65, NAD: SE/ULA/11723)
På raden ovanför Mickels notis i LI:1 har du förmodligen hans hustrus begravningsnotis. Både hon och Mickel klockare var dopvittnen ett flertal gånger innan de dog.
16
« skrivet: 2016-05-14, 22:27 »
Lars-Åke, det finns nog inget som jag gjort så ofta som att söka i AFs arkiv. Jag har inte bara hittat svar på mina egna frågor och funderingar utan också hittat en otrolig mängd intressanta och lärorika inlägg och tips. Så jag håller absolut inte alls ett endaste dugg med dig om att betydelsen av AFs arkiv är överdriven!
Liksom Anneli saknar jag det gamla AF. Jag har i regel inte svårt för att sätta mig in i nya saker och nytt sätt att tänka, men jag tycker att nya AF fortfarande är väldigt knöligt, osmidigt och spretigt.
Och även jag vill kunna läsa nya inlägg utan att vara inloggad.
17
« skrivet: 2016-04-14, 14:41 »
Bra tänkt Göran!
Nu funkar det även på min gamla minilaptop med XP, där jag har förstorat fönstret för att överhuvudtaget kunna läsa text. Med 100% fungerar det.
Jag tror jag förstorade på min PC med W10 när det kom ett inlägg i nya Anbytarforum, där texten såg ut som en rad med pyttesmå myror. Återställde väl inte till 100% ...
Kan du oxå tipsa hur man gör i en iPad/Safari? Där ser jag inte sökrutan.
100% tack!
18
« skrivet: 2016-04-13, 23:47 »
Jag har också Windows 10 pro, men använder Firefox som webläsare, som jag skrev, men det behöver ev inte bero på vilken webläsare man använder för att den vita sökrutan inte ska synas. Jag fick den att synas genom att "återställa" (eller vad det kan heta) webläsarfönstret med återställningsknappen. Den här maximera - återställa-funktionen är väl ett tämligen allmänt verktyg på windowsfönster, oavsett webläsare, dokument etc?
Om fönstret är maximerat, dvs fyller hela skärmen, syns inte vita sökrutan för mig. Om fönstret är "återställt" så syns den.
Simsalabim!
19
« skrivet: 2016-04-13, 19:17 »
Haha, rutan hade helt och hållet gömt sig bakom inloggningsrutan!
Om jag "lossar" hela webläsaren (Firefox- den lilla mittenrutan längst upp till höger) så att fönstret blir flyttbart, då ploppar den fram.
Den är alltså helt gömd om jag har låst webläsaren i skärmen. Vid upplåsning kommer den fram bakom inloggningsrutan och flyttar sig en bra bit till vänster.
Tack Marita!
20
« skrivet: 2016-04-13, 18:56 »
Marita, var hittar du den vita sökrutan som ska ligga ovanför menyraden? Hos mig finns det ingen!?
Är det en slumpmässig utdelning av funktioner hos användarna också?
(I gamla fungerande Anbytarforum fick jag 16 resultat via Googlesökningen på Silfvertelning, och 16 träffar i forumets egen sökfunktion, som allstå visar 16 ämnesrubriker med alla underliggande klickbara poster som innehåller sökordet (totalt 50 stycken). Och det var samma resultat(rubriker) som hittades i båda sökfuntionerna.)
21
« skrivet: 2016-04-10, 22:20 »
Hur får jag sök-funktionen att fungera?
Den är väldigt viktig för mig. Användes så gott som varje gång jag besökte det gamla fungerande Anbytarforumet.
Det här är för sorgligt ...
22
« skrivet: 2016-04-02, 18:30 »
Jag vill också ha tillbaks den gamla, helt överlägset överblickbara och scrollbara listan över nya tillägg, som beskrivs av Maud här ovanför. Hela nöjet och nyttan med att varje dag få skumma igenom alla nya inlägg, och enkelt kunna öppna det man är intresserad av, och få se de svarsinlägg som hör till, är nu som bortblåst. Det är som att försöka läsa en dagstidning där man rivit ur sidorna, klippt dem i flera delar och slumpmässigt paketerat delarna i olika högar, som man får läsa en i taget genom att klicka sig fram. Jag vet att det inte är så, och vill inte vara gnällig, men detta är inte bra. Det vore fint om den gamla scrollbara översiktsvyn kunde komma tillbaka, eller fixas till på annat sätt, så att vi som har använt oss av den såsom beskrivits av oss här, finge bli glada igen. Eller har jag bara inte lyckats klura ut hur jag skall göra? 
23
« skrivet: 2016-03-12, 14:55 »
Han hette Lars Ivarsson, han som står i mtl 1672-1699 här ovan.
Källa: Generalmönsterrullor - Närke och Värmlands regemente 171 (1689-1689) Bild 312 / sid 590 (tack Måns!). Då vet jag därmed hans hustrus hela namn och vem hon var syster till.
En undran i all välmening: är det här gammal skåpmat för er norra Värmlands-forskare? I så fall är det onödigt att lägger ner så mycket tid på att skriva något som redan är känt. Annars pytsar jag gärna in lite påfyllning till de gamla Höljesborna.
Mvh Eva
24
« skrivet: 2016-03-12, 14:13 »
Måns, stort tack för hänvisningen till generalmönsterrullan! Förutom mantalsdelarna för Höljes gav den mig bekräftelse på en gube jag letat länge efter, och mycket annat. Åh så roligt!
Jag tror mer och mer på att krumeluren kan vara en Höljeskarta. Prickarna skulle då 1720 kunna vara Gammelgården överst, sedan Heden med två gårdar (bröderna Bengt och Jon Halvardssöner som delat på hemmanet (mtl 1707)) och sedan Kvarnnäs? om det namnet är lika gammalt. På tredje pricken, Bengts, byggdes senare Domarstugan. Bengt Halvardsson kallades Hi-Bengt och Daniel Henriksson (Jon Halvardssons dotterson) kallades Hi-Danjel enligt material på nordvarmland.com. Hi = Heden? (Det här är alltså mina funderingar och inget annat)
Mvh Eva
25
« skrivet: 2016-03-11, 21:21 »
Ok. Jag hade hoppats på att du hittat häradsskrivarens gamla mtl för Älvdalen, som ev. kan innehålla mer detaljer. Jag tror också det kan ha varit 1/4 mantal per bonde år 1720. Den fjärde gården i Höljes började skatta 1707.
Jodå, jag har också hittat till nordvarmland.com, en riktig guldgruva. Jag hittade en förteckning där över Lars Bäckvalls Elfdalsarkiv, och för punkt 57 står det Div. kartor. Har du hittat kartorna? Men de är kanske inte digitaliserade än.
Vi får väl se om någon annan kan komma med förslag på krumeluren.
Mvh Eva
26
« skrivet: 2016-03-10, 23:15 »
I Höljes i Norra Finnskoga (tidigare i Dalby) har jag hittat en av makens anor, Olof Bengtsson född ca 1715, som i början av 1750-talet flyttade från Höljes till Uggleheden med sin familj.
Man ser familjen i Höljes hfl Dalby AI:2 (1751-1756) Bild 67 / sid 61, med deras fem första barn, samt modern Karin Olofsdotter som blivit överstruken och noterats som död. Olof Bengtsson gifte sig 1742-12-05 som änkling i Höljes med pigan Gertrud Henriksdotter från Aspberget (dotter till Henrik Olofsson Kosman/Kuosmainen). [Dalby C:1 (1694-1755) Bild 121 / sid 229]
Jag tror(!) att Olof före giftermålet med Gertrud var änkling efter Marit Pålsdotter från Galåsen i Norge, som drängen Olof Bengtsson i Höljes gifte sig med 1738-06-17.
[Dalby C:1 (1694-1755) Bild 120 / sid 227]
Jag har i Älvdals häradsrätts domböcker hittat en hel del om Olofs familj och släkt bakåt i tiden. Jag vill nog mena att Olof Bengtsson inte var den Hakkarainen från Aspberget, som man kan se i publika släktträd, utan i stället har anor från de gamla hemmansborna i Höljes.
Här är en förenklad översikt av mantalslängderna ända från 1642 (Kammarkollegiets hos SVAR), för den gård (av tre) i Höljes som jag menar Olof Bengtssons släkt på farssidan kommer från. (Familjerna i alla tre gårdarna har dock släktförbindelse med varandra)
1642-1657 Bengt Eriksson (1657 med bla en son och sonhustru)
1658-1668 Halvar Bengtsson (1663 soldat)
1669-1671 änkan Brita / änkan / änkan
1672-1699 Lars (utan patronymikon)
---------- 1689-1690 med styvsönerna Bengt och Jon Halvarssöner
---------- 1692 med styvson Bengt
---------- 1694-1695 kallas Bengt och Jon för söner
1700-1701 änkan Brita med 3 söner
1702-1724 Bengt Halvarsson
---------- 1706 tillsammans med Jon Halvarsson, som sedan har egen gård (4:e gården)
1725-1728 hustru Karin Olofsdotter och en son
1729-1736 Håkan Bengtsson o modern hustru Karin (1736 Karin inhyses)
1737-1740 Halvar Bengtsson
1741-1741 Halvar Bengtsson och Olof Bengtsson
1742-1751 Olof Bengtsson (från mtl 1753 i Uggleheden, 1754 med Olof Klemetsson)
Olof Bengtssons föräldrar enligt min mening:
Bengt Halvarsson (mtl 1702-1724), begravd 1725-04-10 i Höljes, 53år.
[Dalby C:1 (1694-1755) Bild 91 / sid 169]
Dödsåldern är för låg om han var son till Halvar Bengtsson som dog ca 1668 (mtl). Misstänker att Bengts ålder är 10 år för låg (har flera ggr i Dalbys böcker sett samma beräkningsfel med just 10 år). Bengt står nämnd före brodern Jon i mtl, vilket brukar betyda att Bengt var äldre. Jon Halvarsson (mtl1706- 1722) dog 1740-08-07, 74 år gammal, dvs född beräkat 1666.
[Dalby C:1 (1694-1755) Bild 100 / sid 187]
Karin Olofsdotter (mtl 1725-1728), sannolikt den änka Karin Olsdotter som dog 1752-05-01 i Höljes av ålderdomsbräcklighet, 70 år gammal. [Dalby C:1 (1694-1755) Bild 112 / sid 211]
Deras barn:
Håkan Bengtsson (mtl 1729-1736), död 1736-04-20, ogift. [Dalby C:1 (1694-1755) Bild 97 / sid 181]
Håkan fick 1730-11-25 ett oägta barn Bengt Håkansson med kvinnspersonen Anna Larsdotter från Norge. Båda blev stämda och fick böta för lönskaläge.
[Dalby C:1 (1694-1755) Bild 39 / sid 65]
[Älvdals häradsrätt AIa:12 (1731-1733) Bild 5 (AID: v107920.b5, NAD: SE/VA/11047)]
Halvar Bengtsson (mtl 1737-1741), avliden före januari 1745 då han nämns som Olof Bengtsson i Höljes broder Halvard Bengtsson i livstiden i ett tingsmål. Kämpade med stora skulder som broder Olof fick ta över.
[Älvdals häradsrätt AIa:19 (1744-1745) Bild 638 (AID: v107927.b638, NAD: SE/VA/11047)]
Brita Bengtsdotter, död 1782-05-06 i Tutstad, 60år [Dalby E:1 (1756-1783) Bild 42 / sid 75]
I hfl har Brita födelseår 1712, dvs hon borde ha varit 70 år då hon dog. I AI:4 (1772-1777) sid 71, där Brita finns hos sin brorson Bengt Håkansson, har prästen nedtill på sidan visat hur fel han har räknat: 1782-1712=60! Varför han gjorde uträkningen just där vetetusan - hon dog ju 1782.
Brita blev dömd två ggr för lönskaläge och förblev ogift och kallad kvinnsperson livet ut.
[Älvdals häradsrätt AIa:17 (1741-1741) Bild 366 (AID: v107925.b366, NAD: SE/VA/11047)]
[Älvdals häradsrätt AIab:3 (1751-1753) Bild 840 (AID: v107962.b840, NAD: SE/VA/11047)]
Olof Bengtsson (mtl 1741-1751), Olof dog 1795-08-09 i Uggleheden, 80 år gammal
[Dalby E:2 (1785-1814) Bild 10 / sid 13].
Olof avyttrade det sista av hemmansjorden pga skulder och flyttade till Uggleheden, som han jordbytt sig till (se nedan).
Familjerelationer mm - axplock från domböckerna (med min egen stavning):
Här var Håkan visserligen död men det var han som hade ingått den förening som nämns nedan:
9 februari 1737
Vid inrop i den av Bengt Halvarssons arvingar i Höljes emot Jöns Jonsson i Tutstad instående sak angående återvinning av den förening, som Bengt Halvarssons son Håkan Bengtsson med Jöns Jonsson ingått, angående ersättning för den åverkan han på skogen ...
[Älvdals häradsrätt AIa:15 (1737-1738) Bild 40 (AID: v107923.b40, NAD: SE/VA/11047)]
7 oktober 1738
Framvisades för rätten Halvar och Olof Bengtssöners i Höljes d 28de sistlidne april ...
[Älvdals häradsrätt AIa:15 (1737-1738) Bild 492 (AID: v107923.b492, NAD: SE/VA/11047)]
9 februari 1739
Hustru Karin Olofsdotter i Höljes kärade till Olof Jonsson därstädes med påstående att han måtte betala vad hennes sedermera avlidna son Håkan Bengtsson i Höljes ...
[Älvdals häradsrätt AIa:16 (1739-1740) Bild 63 (AID: v107924.b63, NAD: SE/VA/11047)]
29 Januari 1741
1/8 i hela hemmanet Höljes Dalby Sn, som Lars Håkansson och hans hustru Marit Jonsdotter i Uggenäs sig tillhandlat för 242 daler 9 2/3 öre silvermynt av Karin Olofsdotter i Höljes samt Olof, Halvar och Brita Bengtsbarn där sammastädes, enl. köpebrevet av den 19 Juni 1740, som var bevittnat av Lars Persson i Nedergården, Jon Olofsson i Likenäs och Jon Pettersson i Amnerud, blev nu för Lars Håkansson och hans hustru uppbuden 1 g.
[Älvdals häradsrätt AIa:17 (1741-1741) Bild 18 (AID: v107925.b18, NAD: SE/VA/11047)]
12 februari 1745
1/8 i hela hemmanet Höljes uti Dalby socken som rådmannen välbetrodde Gustaf Forsell köpt av Olof Bengtsson i Höljes för 379 daler 11 öre srmt, enligt salubrevet av d 1 febr 1745, ... , uppböds nu för besagde rådman 1g.
[Älvdals häradsrätt AIa:19 (1744-1745) Bild 532 (AID: v107927.b532, NAD: SE/VA/11047)]
17 juni 1746
Uti den av Lars Håkansson emot rådmannen välb. Gustaf Forsell till detta ting instämda sak, angående påstådd lösningsrätt till den 1/8 i Höljes skattehemman, rådmannen tillhandlat sig av Karin Olofsdotter och dess myndiga son Olof Bengtsson i Höljes ...
[Älvdals häradsrätt AIab:1 (1745-1749) Bild 1000 (AID: v107960.b1000, NAD: SE/VA/11047)]
1/8 + 1/8 av Höljeshemmanet
4 juni 1747
Det lagsökte väl norske mannen Tron Gunnarsson Udenby för rätten Lars Håkansson i Höljes, som innehaver avlidne Halvar Bengtssons 1/8 i Höljes i underpant, efter handskrift under d 19 juni 1740 tillika med Olof Bengtssons 1/8 i samma hemman ...
[Älvdals häradsrätt AIab:1 (1745-1749) Bild 2750 (AID: v107960.b2750, NAD: SE/VA/11047)]
Här påbörjas flytten till Uggleheden för Olof Bengtsson:
30 maj 1751
Följande bytesbref vart för rätten uppvisat och uppläst så lydande. Vi undertecknade hava med varandra ingått följande jordbyte, nämligen det upplåter jag Olof Bengtsson i Höljes och jag Olof Klemetsson i Aspberget till vår svåger Mats Matsson i Aspberget våra hustrurs ärfteliga andelar, som är 2/7 utur 5/27 efter helgierdsräkning i fierdelshemmanet Aspberget med allt vad där tillhörer utav vad namn det vara må, varemot jag Mats Matsson till förenämnda mina svågrar Olof Bengtsson och Olof Klemetsson avstår hela torpet eller säterplatsen Uggelheden, den jag ifrån mina övriga medarvingar åt dem infreda och hemmåla skall, som med allas våra namns egenhändíga underskrift i tillkallade gode mäns övervaro bekräftas. Månäs d 13 juni 1750. ...
[Älvdals häradsrätt AIab:3 (1751-1753) Bild 650 (AID: v107962.b650, NAD: SE/VA/11047)]
Det blev mycket, som vanligt, när jag ska förklara mig.
Eva
27
« skrivet: 2016-03-10, 18:28 »
Hej Måns!
Som vanligt har jag uttryckt mig luddigt: jag har sett samma figur alla de gånger jag bläddrat fram just den här sidan, så jag har alltså inte sett figuren någon annanstans. Sorry. Jag har hållit på ett halvår och bläddrat framåtillbaka åtskilliga gånger i Dalbys böcker.
Jo, nog kan man få det till en Höljeskarta med god fantasi. Men vad betyder den rutiga kassen till höger? Först tänkte jag på den länsa / bom som fanns ett tag för att samla upp timmer från Norge, men den låg ju i ån, förstås, och fanns väl först på 1730-talet. Jag har inte hittat någon karta över Höljes från början av 1700-talet, har du?
Var har du hittat att man skattat för en ¼ mantal per bonde/gård denna tid? I kammarkollegiets mantalslängder hos SVAR tror jag inte att jag sett några mantalsuppgifter per bonde för Höljes den här tiden. Jag har letat i ADs bildarkiv efter häradsskrivarens mtl för Älvdals fögderi, men hittar bara för år 1941.
Mvh Eva
28
« skrivet: 2016-03-06, 17:14 »
Rättelse: skattejordägarna i Höljes 1720 var ju Olof Jonsson (son till Jon Jönsson ovan), Lars Olofsson, Bengt Halvarsson och Jon Halvarsson, förstås.
29
« skrivet: 2016-03-06, 15:19 »
Den krumeluren har jag sett många gånger då jag letat efter makens anor i bla Höljes, men bara uppfattat den som ett plötsligt konstnärligt infall. Haha. Men nu när du ställer frågan kan jag tänka mig att det är en bild över de fyra skattejordägarna där i Höljes denna tid: Jon Jönsson, Lars Olofsson, Bengt Halvarsson och Jon Halvarsson. Kanske de år 1720 skattade för 1/4 var? Höljeshemmanet var ju ett helhemman, alltså ett helt mantal för gårdarna i Höljes.
Men varför ritade prästen den kartan i husförhörsboken? Nja, det kanske bara är en krumelur i alla fall ...
(Jag vet i alla fall att Bengt och Jon var bröder, och att Bengt Halvarssons (begravd 1725-04-10) familj pga skulder sålde Bengts släktgård: 1/8 år 1740 och ytterligare 1/8 av samma hemman år 1745, dvs 1/4, och att köparen Lars Håkansson och hustru från Uggenäs efter diverse tvister fick fasta på sina köp. Han skattade för 1/4 i Höljes år 1755. Säljaren 1745, kusinen Olof Bengtsson, flyttade sedan till Uggleheden efter att i några år fått lov att bruka 1/16 i Höljes, som efterlåtits av Lars.)
30
« skrivet: 2015-04-25, 17:06 »
I forgot to mention that the leafs in the book Bjurtjärn C:2 is in complete disorder.
31
« skrivet: 2015-04-25, 16:50 »
Great, Gerry!
It's not obvious that Dråga/Drågen and Anderstorp means the same place or the same small village.
Dråga is used in the church books (födda/döda/vigda) during this time period.
In HFL, Drågen is first used, then Anderstorp, and then both Drågen and Anderstorp.
In mantalslängderna (mtl) you will not find Drågen, but Anderstorp from 1692 (for the first time) with an Anders and his wife, from 1693 Anderstorp with Anders Svensson, later on followed by his son Sven Andersson, except for the period 1699-1712 when these families are found in Dalen (another croft under Alkvettern).
Since the children to Anders Svensson and his son Sven Andersson are noted as born in Dråga, I believe that Anderstorp and Dalen are crofts (torp) located in Drågen.
There is another croft, Lanforstorp, only found 1691 in mtl, for an Anders with wife, and only found 24/7 1692 in the birth book (for Henrik Andersson with father Anders, which in my meaning most probaly is Anders Svensson). My theory is that Lanforstorp is a temporary name for Anderstorp, which pops up 1692 in mtl.
Anders Svensson was a hammersmith 1690 - see the judgment book for Karlskoga 12, 13, 14 and 15 march 1690:
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Värmlands län EVIIAAAL:22 (1690-1691) Bild 82 / sid 159 (AID: v81413.b82.s159, NAD: SE/VALA/0382503)
This is my own ”modernised” version of it:
Anders Svensson hammarsmed i oskattlagde torpet Dahlen på Alkvetterns ägor, klagade sig högt, huru som han d 10 hujus [mars] råkade för den stora olyckan, att hos honom utkom en häftig vådeld, genom skorstenen emellan taken, då han var i hammarsmedjan, och hans hustru varit åt skogen med boskapen, Men när hon kom hem, var övre taket avbränt, så lopp hon in efter tvenne sina små barn, i det föll andra eller mellan taket neder, där av hon brände sig mycket illa på armar och händer, uppbrände sådeles hans endaste hus, bemälter stuva [stuga] med där över varande vind, där uti han hade det lilla förråd han ägde, åtminstone skattade nämnden skadan till husen, förutan lösören till 50 (80?) daler kopparmynt, vilket honom här med lämnas för trovärdigt bevis.
Good luck with your research!
32
« skrivet: 2015-04-20, 15:56 »
Gerry, thanks for your info! Why Kerstin has a reference ”Södermanland” is a question for me too.
The Landgren/Lanngren/Landström families are not particularly known to me, so I should not do any guessings here. Maybe I'm wrong in my suggestion that Johan Olofsson's wife Kerstin was a daughter to Anders Svensson in Drågan, Bjurtjärn, but when I was investigating the families living near to Lanfors hammar in Bjurtjärn, and found Kerstin's wedding note, it was then very obvious to me who her farther was. And members of her family were witnesses of baptism to her and Johan's children.
I now hope that someone else also can confirm this.
33
« skrivet: 2015-04-16, 15:35 »
Hej Björn!
För några år sedan letade jag förgäves efter en anfader vid Lanfors hammar i Bjurtjärn, men hittade i stället en hel del andra intressanta familjerelationer, tex den där din Anders Johansson (Langren) född 1733-01-16 ingår. Hans föräldrar och syskon finns ju med på smedskivan (Smed8), men fadern Johan Olofssons 2:a hustru, Kerstin Andersdotter, sägs där vara född 1706 i Södermanland, vilket jag tror är fel.
Klippt och klistrat ur mina gamla noteringar:
Den 15/2 1730 vigdes mästersven Johan Olofsson vid Lanforsen med pigan Kerstin (Chirstin) Andersdotter uti Dråga.
[Bjurtjärn EI:1/sid3]
Kerstin Andersdotter vill jag ha som yngsta dotter till Anders Svensson i Dråga (även ”Anderstorp i Dråga” eller bara Anderstorp), född 1704-07-12.
Dopvittnen: Bokhållaren Monsieur Johan Phillman, Mästersven Elias Eliasson vid Lanforsen,
hust Rangela uppå Alkvettern, hust Ingrid Henriksdotter i Vallmo.
[C:1/s89]
Dopvittnen till Johans och Kerstins barn var bla hennes bröder, en svägerska, en brorson.
Fadern Anders Svensson var 1730 gammal och dog året efter, 84 år. Han hade varit hammarsmed, gift med Brita Henriksdotter. Brodern Sven var gift med Katarina Eliasdotter (troligen dotter till hammarsmeden Elias Eliasson vid Lanfors hammar), broder Henrik (döpt 1692-07-24) var gift till Tåbäcken med Annika Larsdotter och systern Margareta gift med bruksdrängen Jan Persson från Råbäck i Karlskoga.
Hfl AI:5/s101 noterar attest 1/9 76 för änkan Kerstin Andersdotter. Hon finns sedan noterad från 1776 hos sonen ”Johan Jansson Langren” på Jonbols bruk i Visnum.
Du kanske redan har rett ut detta?
Mvh Eva
34
« skrivet: 2015-03-13, 16:16 »
Ang. min fråga den 28 februari om vem Margareta Persdotter i Kvarnberg var, så har jag nu hittat svaret. Man behövde inte gå så långt: hon var dotter till Per Persson och hans hustru Margareta Gustafsdotter i grannfamiljen i Kvarnberg. Det framgår av Pers bouppteckning 1818.
[Alfta tingslags häradsrätt FII:11b (1814-1819) Bild 202 / sid 220 (AID: v151458.b202.s220, NAD: SE/HLA/1040031)]
35
« skrivet: 2015-02-28, 20:37 »
Så då gifte de sig hemma i byn. Passade väl på då prästen kom förbi för lite gudtjänst och förhör.
Tack ska du ha, Christina.
36
« skrivet: 2015-02-28, 18:32 »
Olof Olofsson, född 1715 i Leksand, som gifte sig till Kvarnberg i Ovanåker-Voxna finnmark (nu i Los socken), var gift två gånger där, vad jag kan förstå. I hans andra gifte, med Karin Henriksdotter (skogsfinska), föddes sonen Karl Olofsson ca 1751, som 1779-10-17 gifte sig med Margareta Persdotter. Var de gifte sig kan jag inte se (otydligt - det slutar på .berg).
[Voxna C:1 (1759-1803) Bild 11 / sid 11 (AID: v137195.b11.s11, NAD: SE/HLA/1010230)]
Karl blev bonde i Kvarnberg.
Margareta dog 1803-06-18, och det finns en bouppteckning efter henne:
[Ovanåker F:1 (1772-1803) Bild 116 / sid 220 (AID: v136369.b116.s220, NAD: SE/HLA/1010152)]
[Alfta tingslags häradsrätt FII:8b (1799-1804) Bild 81 / sid 172 (AID: v151454.b81.s172, NAD: SE/HLA/1040031)]
Inget här säger mig något om hennes bakgrund.
Vet någon var Margareta Persdotter kom från? Vilka var hennes föräldrar?
37
« skrivet: 2014-10-06, 09:50 »
Tack Constantinus! Nu har Anders riktiga uppgifter om familjen att gå vidare med.
Vad jag vet har jag själv ingen direkt koppling till de adlade Burarna (däremot till ett flertal andra).
38
« skrivet: 2014-10-05, 23:18 »
Anders, det fanns två syskon till:
Erik Axel, född 9/5 1749 i Berga soldattorp, Björksta sn (C:2 sida 86), död 6/5 1753 i Tyckbo, Vittinge (C:2 sida 131).
Brita/Birgitta, född 16/10 1751 enligt hfl Skarpebo (Skarptorp), Vittinge AI:3 sid 63 (datum därför osäkert). Har inte hittat hennes födelsenotis.
Enligt hfl för den nybildade familjen i Berga, Björksta sn (AI:3 sida 423) och i sonen Erik Axels födelsenotis så heter fadern Erik Axel Bures hustru Katarina Fernström. Jag har sett namnet Fernsten skymta förbi på nätet. Vad som är rätt vet jag inte. Katarina var född i W(äster) Fernebo enligt hfl för Skarpebo.
39
« skrivet: 2014-07-04, 14:49 »
Helt rätt tänkt, Inga-Lill! Jag la in en brasklapp med kanske kan vara för jag tyckte egentligen också att åldersskillnaden var för stor mot de som angivits i hfl. Lustigt, jag satte mig just framför datorn för att skriva till dig att du inta ska ta Annika-1735 för givet utan att få fram fler uppgifter om din Annika. Jag har försökt följa familjen Johan Simonsson, men de försvann för mig runt 1740. Kanske flyttade de från Bjurtjärn. Svår nöt, det här!
Så mödosamt var det inte, för jag skrev av vigsel- och dödböckerna fram till ung 1760 förra gången jag grävde i Bjurtjärn. Även föddeböckerna, men då var det bara för vissa personer och byar. Dessutom är det roligt.
Eva
40
« skrivet: 2014-07-01, 20:07 »
Bertil och Inga-Lill!
Bra att du inte ger upp, Bertil, för det fick igång mig, som annars hade gett upp. På den sida du hänvisar till i hfl AI:3 står det Stensvika efter Peter Simonssons hustru Annika, och som jag tolkar att Annika var från/född i Stensviken. Precis som du Inga-Lill hade anteckat en gång i tiden. Du sa också att födelsetiderna varit olika i olika böcker. Nu har det bläddrats i böckerna, och det här har jag hittat som kanske kan vara svaret på hustru Annika Johansdotters härkomst. I alla fall stämmer faddrarna så bra med allt annat. Vad tror ni?
Född 23/4 1735, Annika, med föräldrarna Johan Simonsson ohh Kerstin Nilsdotter, i Kexsundet. C:2 uppslag 173.
Faddrar: Olof Eriksson ibidem, dräng Hans Simonsson från Stensviken, hustru Annika Påvelsdotter från Kexsundet, hustru Brita Olofsdotter från Stensviken, pigan Margareta Nilsdotter från Kexsundet, pigan Kerstin Eriksdotter från Stensviken.
Johan Simonsson var från Stensviken, son till Simon Jordansson (som var bror till Olof Jordansson vars dotterdotter Klara Persdotter gifte sig med Mats Simonsson!).
Född 30/12 1712 Johan, föräldrarna Simon Jordansson ohh Margitha Eriksdotter, Stensviken. C:1/135.
Vigda 13/4 1735 bergsdrängen Johan Simonsson Stensviken med pigan Kerstin Nilsdotter, Kexsundet. EI:1/11.
Gissar att Kerstin Nilsdotter är dotter till Nils Nilsson i Kexsundet, men det har jag inte kollat!
Man blir lite förvirrad av det som står om familjen i Ullvettern i hfl. Peter S o Annika Js dotter Sara (gift med Olof Olofsson) kallas för Sara Simonsdotter med början i AI:7 sid 60 (Ullvettern) och efterföljande hfl? Inga-Lill, har du hittat när Annika Johansdotter dog?
Så har vi kvar Simon Olofsson ohh Sara Matsdotter ...
41
« skrivet: 2014-07-01, 20:03 »
Björn, inte behöver du be om ursäkt. Jag uppskattade ditt inlägg - tycker det är berömvärt när man vill dela med sig av sin erfarenhet och kunskap. Stilen ÄR svår. Jag har ofta svårt att skilja på stora R och K. Fortsätt du att dela med dig av din kunskap!
Mvh, Eva
42
« skrivet: 2014-06-30, 18:38 »
Bertil, välkommen i klubben! Nils Simonsson är min mm ff.
Ja, jag gav också upp för ett antal år sedan, men ska ta upp tråden igen, fast längre fram.
Som Jan-Erik skrev här ovan så brukar faddrarna ofta ge fina tips om släktskap. Väldigt många av Mats Simonssons och hans hustru Klara Persdotters barns faddrar var från Stensviken, vilket nog beror på att hustru Klara, och även Klaras mamma, Brita Olofsdotter, kom från Stensviken. De övriga faddrarna kom jag just ingen vart med förut.
Inga-Lill. Anders Jonsson med hustru Kerstin Simonsdotter i Kexsundet var faddrar till båda bröderna Mats och Peter Simonssons barn. Kan vara en ledtråd till brödernas härkomst, tänkte jag. Kerstin S kom från Stensviken då hon gifte sig den 11/10 1752 (EI:1 sid 47), och är sannolikt släkt med hustru Klara P (som kusin till Klaras mamma). Anders Jonsson (född 4/12 1717 i Åtorp C:2 sid 31) var son till Jon Eskilsson (född och med anor i Kexsundet) ohh Karin Larsdotter, boendes i Åtorp. - Tja, jag blev nog inte så mycket klokare, men förutom Stensnäs var det Kexsundet, Stensviken, Låssbyn och Hedås som faddrarna kom från.
43
« skrivet: 2014-06-22, 13:17 »
Hej Inga-Lill och släkting (visserligen avlägsen, men ändå)! Så roligt.
Jag antar att du menar Stensnäs i stället för Stensviken. Namnet Simon fanns ju även i Stensviken, så man kan ju fundera om vår Simon Olofsson hade släktskap där.
Efter att igår ha gått igenom mantalslängderna för Stensnäs de här åren, är jag numera övertygad om att Simon Olofssons hustru hette Sara Matsdotter, som dog 6/12 1755 i Stensnäs, 73 år gammal (AD - Bjurtjärn F:1 sid 55). Hennes dödsålder är för hög med tanke på dottern Sara som dog 1749 som 18-årig.
Det måste ha blivit fel namn (hustru Clara) i husförhören för 1748-1751 (AI:2 sid 208), f.ö. det enda ställe i hfl där jag hittar notering om Simons hustru.
Änkemannen Simon Olofsson dog 11/2 1760 (F:1 sid 71) av långsam ålderdomsbräcklighet. Det kan kanske förklara varför hustru Sara står för hemmanet i mantalslängderna redan 1748:
Mtl Stensnäs (från 1750 finns Bjurtjärns byar under Karlskoga)
1746-47 Simon Olofsson med hustru, 2 söner
1748-53 hustru Sara Matsdotter med 1-3 söner
1754 Mats Simonsson och modern, däng, piga
1755 Mats Simonsson med hustru, dräng, piga
Mats bror, din ana Peter Simonsson, gift med Annika Johansdotter, hamnar från 1765 i Ullvettern (AI:5 sid 57). Det är ju intressant. Men var ser du att Annika var född i Stensviken? Jag hittar inte det i hfl 1758 sid 44 som du refererar till.
Frågan om härstamningen för Simon Olofsson och hans hustru Sara Matsdotter, som 1745 kom till Stensnäs, kvarstår för oss. Hoppas någon kan ge ett bidrag!
44
« skrivet: 2014-04-23, 20:58 »
Jag använder Arkiv Digital (AD), och där får man, tillsammans med Nysätras volymer, också automatiskt upp Bygdeås tidiga kyrkböcker som innehåller uppgifter om personer i Nysätra socken, då man söker Nysätras arkiv. En väldigt användbar tjänst de har. Annars hade jag nog inte förstått att jag skulle leta där också. Och att en del uppgifter hamnat i Bygdeås böcker kan förklaras av att Nysätra församling bildades 1624 som ett kapellag genom utbrytning ur Bygdeå, och var ett kapellag 1624-1798 i Bygdeå och Nysätra patorat (hämtat från ADs Info-ruta om Nysätra).
Din Joen Zakariasson från Burträsk har jag inte träffat på (än). (Zakarias verkar vara ett populärt namn den här tiden.) Gjorde en sökning i DISBYT och hittade att några har Zakarias Eriksson, f 1665 o d 1719 i Buträsk som far, och Erik Månsson som farfar, men jag har inte kollat detta. Hoppas du kommer vidare.
Tack Anders för att du orkade läsa mitt inlägg!
Eva
45
« skrivet: 2014-04-21, 21:34 »
Tackar. Ja, det är mycket tänkande som inte syns i min utredning, och som jag tänkte att det tar jag upp om någon undrar. Så bra att du undrar.
Nu fanns det ju flera som hette Zakarias denna tid och kan vara möjliga fäder. Jag har kollat mantalslängderna för Nysätra och för denna tid hittat två som passar i ålder: Zakarias Persson i Edfastmark och Zakarias Andersson i Skinnarbyn. Nu är det många som inte syns i mantalslängderna, så någon säker metod är det inte.
Förhören hölls hemma hos någon bonde, och barn från näraliggande gårdar och byar fick pallra sig dit. Hertsånger ligger nära Nybyn, Ånäset och Skäran. Kålaboda ligger nära Risvattnet och Stranden. Edfastmark och Skinnarbyn, där Zakarias Persson och Zakarias Andersson bodde, ligger över milen från Hertsånger. Förhöret med Johan skedde 1673 i Kålaboda (hos Mats Jonsson), och i Kålaboda bodde ju även ZJ. Så hellre son till ZJ än till de två andra.
Så här ser förhören ut för de som kan vara barn till ZJ. Födelseåret är beräknat och förhör och plats inom parentes):
Karin född 1654 (1665 Nyby)
Anders född 1658 (1669 Ånäset)
Malin född 1662 (1672 Risvattnet, men står att hon är från Kålaboda)
Johan född 1663 (1673 Kålaboda)
Brita född 1666 (1675 Nybyn!)
Olof född 1667 (1679 Kålaboda, hos ZJ)
Kerstin född 1670 (1681 Kålaboda)
Jon född 1671 (1682 Risvattnet)
Nils född 1675 (1685 Råningen, men står att han är från Kålaboda)
Karin född 1677 (1686 Kålaboda)
Staffan född 1680 (1691 Stranden - Zachris Johanss(ons) i Kålabodha)
Jöns född 1681 (1693 Kålaboda)
Malin född 1685 (1697 Kålaboda - Zachris Joh. dotter)
- Brita (1666) förhördes 1675 i Nybyn, så henne är jag lite osäker på, men det ska finnas en (ogift) syster Brita till både Johan och Staffan, så hon får tills vidare passera som dotter i Kålaboda.
Brita är en pusselbit i det hela:
Hos Staffan Z, som övertog Kålabodahemmanet, fanns i husförhöret (1720-1778) Nysätra AI:1/s48 en syster Brita, sannolikt ogift eftersom hon inte kallades hustru, och som markerats död. Judica 1727 dog en Brita Zachrisdotter på Nybyn 61 år (Nysätra C:2/s55). Om det är samma Brita som ovan, så stämmer dödsåldern för en gångs skull. Hon verkade befinna sig i Nybyn just då, så det kanske var en annan Brita.
Den 18 maj 1699 var Johan Zachris syster Britha i Swarttiärn dopvittne till Olof Nilsson barn i Fjällbyn (Lövånger C:1/s25). Även här en ogift syster. Zakarias Persson i Edfastmark hade en dotter Brita, men hon var gift i Estersmark vid den här tiden.
Johan Zakariassons barn som jag hittat med hustru Brita hette: Nils, Zakarias, Anders, Katarina, Per, Johan, Olof, Jon(as), Brita, Jöns och Malin. Väldigt samstämda namn med ZJs barn.
Tills vidare tror jag mer på ZJ som far än (åtminstone) de andra två Z. Om det finns något som talar mer för en annan far till Johan, så tar jag tacksamt emot det, naturligtvs.
(Meddelandet ändrat av evaw 2014-04-21 21:35)
46
« skrivet: 2014-04-20, 23:33 »
Ja, nu blev det fel namn på ZJs hustru på slutet: Malin ska det vara.
47
« skrivet: 2014-04-19, 18:33 »
Sakarias/Zacharias/Zakarias/Zakris/Zachris/... Johansson (ZJ) som dog 1702-08-31 i Kålaboda, Nysätra, 81 år gammal (ber f 1621) är en anfader till mig via sonen Johan (f 1663-04-01, d 1731-06-29 i Svarttjärn, Lövånger). ZJ var gift med Malin, som dog i Kålaboda 1717-03-03, 76 år gammal (ber f 1641). Kålaboda-hemmanets numrering blev så småningom 2, och var på 5/16 mantal. [Nysätra C:1 s189, Bygdeå AI:1 s23 (v nr2), Lövånger C:2 s21, Nysätra C:1 s223]
(AD, och s(ida) = hela uppslaget)
Jag har en del funderingar kring ZJ men eftersom Västerbotten är en ny stor tassemark för mig, är jag osäker på om jag har gått vilse. Enligt mtl finns en ZJ i Hertsånger fram till 1667, och en ZJ dyker upp i Kålaboda mtl 1669. Jag har på prov antagit att det är samme ZJ (medan de flesta verkar sära på dem som två olika individer). Det kanske är helt fel, och vill i så fall förstås gärna veta varför. Kanske just avsaknaden av säkra bevis gör att det måste förbli en hypotes ...
Mtl Hertsånger 4, Bygdeå/Nysätra
1642-1656 -- Anders Mårtensson med familj, från 1650 med dotter+måg
1657-1667 -- ZJ med hustru o pigor, 1667: 4 personer
1669- -------- Nils Z 3 personer
Mtl Kålaboda 2, Nysätra
1667 --------- Lars Eriksson 4 personer och en åldring
1669-1697 -- ZJ 2 personer, från 1674 med hustru och
------------------ 1674 dotter, 1680 son o dotter, 1681 dotter o knekt+kn.hustru
1698-1699 -- ZJ eller Jon Z, ogift, föräld+sysk, 1698 knekt+kn.hustru
1701-1728 -- Staffan Z, 1701 ogift o kn.hustru
Kålaboda nr ?
1702-1708 -- Förridaren Anders Zs hustru, 1707 son och 1708 son+dotter
Domböckerna tycker jag inte säger emot ZJ:s flytt och det stämmer också tidsmässigt (inte för att jag är någon fena på att tolka innehållet).
- Bygdeå 9 juni 1656: Uppbud 1:a gången, Anders Mårtensson i Hertsånger
- Bygdeå 9 juni 1662: Uppbud 3:e gången, ZJ i Hertsånger
- Bygdeå 6 sept 1667: Uppbud 2:a gången, ZJ köpt ett hemman av Lars Eriksson i Kålaboda för 120 daler kopparmynt.
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3137 (1655-1656) Bild 3300 AID: v421264.b3300
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3143 (1660-1662) Bild 3790 / sid 362 AID: v421276.b3790.s362
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3148 (1665-1668) Bild 5720 / sid 593 AID: v421281.b5720.s593
Om det rör sig om samme ZJ så har de äldre barnen i hans stora barnkull fötts i Hertsånger, och resten i Kålaboda. Och hustru Karin kan omöjligt vara mor till de äldsta.
Jon, Staffan och soldaten Anders som syns i mtl var söner till ZJ. (Anders barn har släktnamn: Johan, Karin, Zakris (dopvittne Olof Z), Zakris, Olof, Anders, Staffan [Bygdeå AI:1, s46 (v), s57 (v), Nysätra C:1 s45, Bygdeå AI:1 s78 (v), s79 (h), Nysätra C:1 s167, s177]). Min fundering är nu om den Nils Z, som också syns i mtl-utdraget ovan, och blev kvar i Hertsånger efter flytten till Kålaboda, också var en son till ZJ?
Nils dog i Hertsånger 1707, 61 år gammal. I mtl 1708 finns h.Sigrid, Nils hustru, som begr 22 Trin 1715 62 år (klockarens moder, N Zachr efterleverska). [Nysätra C:1 s203, s219]. Deras son Anders blev klockare. Dottern Ingrid gifte sig 1703 med soldat Jon Larsson i Flarken. [Nysätra C:1 s193].
Sen undrar jag också om ZJ kan vara den måg som Anders Mårtensson hade på gården i Hertsånger från 1650? I så fall var ZJ först gift med en dotter på gården, och sedan omgift med Karin.
Har ni några (primära) källor eller något annat som kan styrka detta?
48
« skrivet: 2014-04-17, 11:10 »
Gudrun, i Skellefteå socken 1650-1790 (Umeå 2001 sid 187) står, för Källbomark 1, att mågen Olof Nilsson (1701-72) var gift med Kerstin Nilsdotter (1702-77).
Kerstin var dotter till Nils Jonsson (1670-1729), som var gift med Anna Larsdotter (1660-1751) på gården. Nils ägde hemmanet 1700-29. Makarna hade barnen Kerstin (1702-77) samt Anna (1705-93), som for till Tåme 1. År 1714 fanns här pigan Britta. Nils Jonsson var nämndeman 1720.
Lars Olofsson ägde gården 1631-83. Han hade bl.a. döttrarna Britta (1645-1736) och Anna (1660-1751). Han gifte (om) sig 1662 med Anna Jakobsdotter från Källbomark, så han hade tidigare varit gift med en annan kvinna. Han var fjärdingsman 1672.
Det här är ett kort sammandrag ur boken av allt som står om folket på Källbomark 1 (5/16 mantal 1654), och jag har inte kollat uppgifterna.
Hoppas du kommer vidare nu! /Eva
49
« skrivet: 2013-04-19, 08:27 »
Jag fick ingen ordning på de orden. Ser ut som men den som st... Kanske någon annan läskunnig som kan tyda orden?
Christina, jag kom på att barnen Hans och Annika också kan vara barn till Anders Olofsson Geting i ett tidigare äktenskap, fast namnet Hans passar ju bättre till Hans Hansson Tran. Bara för att trassla till det lite till.
Eva
50
« skrivet: 2013-04-18, 19:19 »
Du gick upp med tuppen, ser jag.
De två barnen (den ena från Skräddarbo och den andra från Hästkära, tycker jag det kan stå) begravdes D(a)nica 1 Trinitatis (dvs den 9/6 1672) ifrån Skräddarbo til K 1 Dal(??) och .. i Hästkära 16 öre. Aha. Det sista kan nog vara begravningspengar till kyrkan. Förfärlig handstil. Man blir ju åksjuk av att leta o läsa.
Begravningen 1693 av hustrun fr Skräddarbo hade jag missat. Det står Anders Erikssons Getingens hustru i Skräddarbo. Nu när man vet vad det är man ska se, så tycker jag mig i hfl AI:1 sid 110 höger överst läsa
Anders Frost (kan ju stå Trast också) - och ovanför: Ersson otydligt och smått.
hustru Karin etc.
Dvs Frost heter också Eriksson. Hans hustru Karin måste väl vara hon som dog 1693, men som Getingens hustru? Anders Frost kan ju senare ha fått överta soldatnamnet/platsen Geting efter Anders död (ca 1672). Det kanske är förklaringen till noteringen Geting = Frost för flickan Malin som föddes 1682. Man kan ju leta i de militära rullorna och se om man får ordning på Getingarna i Skräddarbo. Kanske Anders Olofsson Getings dödsdatum finns där.
Med fräschare ögon så ser jag nu Hans Tran på två ställen i hfl AI:1 sid 59
höger sida ung. mitt på (verkar inklämt vid senare tidpunkt): Hans Traan, hustrun
och så nedtill (som jag inte märkte tidigare):
Såldaten Anders Olsson - överstruket, och ovanför: Hans Traan !!!
hustru Karin
Hans son, Annika dotter, Marit dotter
Då var väl detta soldaten Anders Olofsson Geting i alla fall, med hustru Karin som gifte om sig med Hans Tran? Kanske Hans och Annika var Trans barn?
Oj, så rörigt det blev! Men du har ju hittat din Marit i alla fall, och behöver kanske inte bry dig med alla övriga Getingar och Tranor. Jag har inte hunnit titta i Odensvi (ett bokslut hägrar). Säg till om du vill ha mera hjälp, nu när jag är lite påläst.
Eva
51
« skrivet: 2013-04-17, 18:10 »
Tack för rosorna, Christina! Bara roligt att hjälpa till om man kan. Extra roligt om det är lite knepigt.
Jag tycker också det står Skräddarbo för notisen 1680 3 okt. Ev. följt av Hans .. sedan någon slags kod, som man ser på övriga notiser också. Kanske står det Hans grav till ...?
Det verkar vara rena Getingboet i Skräddarbo: har du sidan till den Getings hustru som begavdes 1693?
Eva
52
« skrivet: 2013-04-16, 22:57 »
Ja, jag hittade också den Anders som föddes 1673, född 26 Trinitas (tror jag, som då blir 23 november). Jag har hittat annat också, som gör att jag tror vi kan ha två soldater Anders i Skräddarbo. Just denna son gör mig lite förbryllad. Jag vräker ut det jag hittat. Nu blir det långt.
Först det jag hittat i tidsföljd (jag har uteslutit vittnena för att förkorta det hela):
C:1 sid 107: en Anders Olofsson i Skräddarbo, soldaten, vigdes vid sin hustru Charin Pedersdotter den 23/2 1662 (datum = Reminiscere).
C:1 sid 110, 1662, den tredje advent (III Adventis) christnades Anders Olss soldatens barn i Skräddarboda, heet Oloff.
C:1 sid 152, 1666 alla helgons dag, Anders Getings soldats barn i Skräddarbo.
C:1 sid 163, 1668: hustru Karin, Anders Getings soldats var dopvittne i Skräddarbo.
C:1 sid 187, 1670, Peder, Anders O Gettings Såldats barn i Skräddarbo, döptes skärtorsdag.
C:1 sid 220, 1673, Anders, Anders Soldats barn i Skräddarbo döptes den 26 Trinitas(?).
C:2 sid 37, 1682 23 April, Malin, Anders Geting = Frost? barn i Skräddarbo Christnad.
(Vad menas med det likhetstecknet?)
C:2 sid 69, 1685, Staphan (Staffan), Anders Gettings barn i Skräddarbo Christnades 20 Dnica 14 Trin. (20 september).
Jag har inte hittat Anders Getings dödsnotis, men detta borde vara hans hustrus (förkortad och med förenklat språk):
C:2 sid 315, 6 juni 1694
Sal. hustru Karin Pedersdotter ifrån Skräddarbo ... födder ibid. 1636 uti Maj månad ... sal. Anders Olofsson Geting och med honom sammanlevat i sämja och kärlek 16 år ... 4 barn, 3 söner och 1 dotter av vilka en son är döder .. (sen kommer lite text som jag tror säger att hon var ensam och sörjande i 8 år) ... andra gången ingick hon äktenskapskontrakt med sin nu efterlevande man Hans Tran, som skedde Anno 1680 den 5 Maj .. med honom sammalevat 14 år 1 månad och 4 dagar ... 2 döttrar av vilka en är död ... Levat 58 år och några veckor.
Räknar man lite på det som står i dödnotisen så bör Karin ha vigts vid Geting redan 1656, men de sörjande kanske inte kom ihåg alla detaljer så långt efteråt, så man kan nog svälja ett fel på 6 år. Kan heller inte hitta att hon föddes maj 1636 i Skräddarbo. Att hon fick 4 barn med Geting kanske de kom ihåg, och att 2 söner och 1 dotter lever, liksom 1 dotter i det andra äktenskapet.
Karins Anders Olofsson Geting bör alltså ha dött runt 1672, och de barn jag hittat 1682 (Malin) och 1685 (Staffan), bör då vara barn till en annan Anders Geting, men det står inte att han är soldat. Anders som föddes 1673 kan ju vara son till den Anders Geting som dog runt 1672.
Karins andra äktenskap: C:2 sid 203, 4 maj 1680: Hans Hansson Traan och h. Karin Pedersdåtter wigdes den 4 maij.
Trans barn med Karin
C:2 sid 23, 2 juli 1680, Britha, Hans Traans barn i Skräddarbo christnades kom i otid.
C:2 sid 39, 6 augusti 1682, Margeta, Hans Traans barn i Skräddarbo christnades.
Familjen Traan kan man se i hfl AI:1 sid 111, mitt på vänster sida.
Hans Tran
hustru Karin
Marit dottren
Peder Anders son den ofärdige
Margareta dotter
Margareta bör vara Trans dotter, och då är Marit och Peder barn till Karins förre man, Anders Geting. Marit kan då vara det barn som föddes 1666 och inte namngavs. Getings andre överlevande son saknas här. Kanske jobbar han som dräng någonstans?
I hfl AI:1 sid 59 (1663-?), Skräddarbo, längst ner på högra sidan finns Såldaten Anders Olofsson med hustru Karin och barnen Hans, Annika och Marit. Tyvärr nämns inte soldatnamnet, och jag vet heller inte vilket år denna notering gjordes. Barnens namn stämmer inte med Getingbarnens ovan. Tittar man på den vänsta sidan, samma uppslag, så står det Anders Getting, hustru Karin efter ett årtal som kan vara 66, men även 86. Kanske detta var din Geting.
Anders Frost tycker jag mig se i hfl AI:1 sid 110, Skräddarbo, höger längst upp: Anders Frost(?), hustru Karin, Karin dottern, och lite längre ned Anders Soldatens med en notering renatus 1673 26 Tr(initas), dvs samma datum som för den son Anders du hittat 1673.
Nu blev jag för trött för att dra några slutsatser - om det ens går. Hoppas du får ordning på det hela!
Eva
53
« skrivet: 2013-04-16, 20:22 »
Christina, jag håller på att samla ihop det jag hittat, men inser att jag måste leta lite till - just nu är det lite förvillande.
Vad vet du mer om denne Anders Olofsson Geting? Vet du när han dog, eller så? Är det något specifikt barn du letar efter?
Som sagt, jag återkommer ...
Eva
54
« skrivet: 2013-04-16, 11:22 »
Jag tolkar det som Anders Getings soldats barn i Skräddarboo, dvs inget namn på barnet. Det står något oläsligt efter Sanctorum, men det är nog inget barnnamn. Kanske någon annan kan tyda kråkfötterna?
Barnet skulle kunna heta Anders, men eftersom det inte finns något kommatecken efter Anders (som det gör för övriga namngivna barn på uppslaget) så tolkar jag att det är faderns namn: Anders Geting.
Christina, jag kikar lite till i Skinnskattebergs böcker, om du vill (egentligen inte mitt område, men roligt är det).
Återkommer.
55
« skrivet: 2013-04-15, 21:28 »
Jag tror datumet ska vara Die omnium Sanctorum (alla helgons dag), men omnium ser lite konstigt ut.
Och att Anders Geting var soldat kanske du redan sett.
Eva
56
« skrivet: 2013-04-15, 21:11 »
Test Mats Grelsson Pilbo och hans hustru och Hans hustro i Soteboo.
Jag gissar att det andra hans är namnet Hans, annars blir det konstigt.
Mvh Eva
57
« skrivet: 2013-04-14, 11:01 »
Tack Ulf! All hjälp att lära sig hur och var man letar efter allt som finns arkiverat är guld värt. Inte är det lätt precis. På NAD och under den hänvisning du anger, nämns Fellingsbro en gång i alla fall.
58
« skrivet: 2013-04-13, 09:36 »
Erik Larsson och Kjerstin Halfwardsdotter
mvh Eva
59
« skrivet: 2013-04-08, 16:41 »
Jan, du kan läsa om vad andra har skrivit om husvillan .
Eva (men ingen Karlstadstös)
(Meddelandet ändrat av evaw 2013-04-08 16:43)
60
« skrivet: 2013-04-07, 22:14 »
Fel av mig: jag hittar Fellingsbrobruken i rättsprotokollen från Nora och Lindes bergsmästaredöme.
61
« skrivet: 2013-04-06, 17:16 »
Nu hittade jag Bruks-wiki på Vallonättlingarnas hemsida. Där finns en länk till Bruk i Bergslagen, där jag hittar en del av mina bruk. Då gissar jag att jag ska leta i rättsprotokollen för Öster- och Västerbergslagens bergsmästeredöme?
Oj, det var tjocka böcker!
62
« skrivet: 2013-04-06, 16:00 »
Jag har samma fråga fast för bruken i Fellingsbro, Örebro län, 1600-talet: till vilket bergmästaredöme hörde de? Värmland? Öster- och Västerbergslagen?
Finns det något register man kan söka svaren i?
63
« skrivet: 2013-04-05, 22:17 »
Såg just senaste inlägget här, och studsade till vid namnet Apiarie. I Samfundet Sankt Eriks årsbok 1929 läste jag nyligen om en advokat Apiarius, som jag kopplar ihop med Johan Joel Apiarius d.ä. som beskrivs här ovan den 11 feb 2005 av Klas Bergenstråhle. I den 56 sidor långa uppsatsen om Det stora julvelsveket i Riksbanken av Carl Hallendorff rullas de mest fantastiska händelser och personskildringar upp, beskrivet på ett sätt man bara kan beundra.
Den 24 januari 1694 upptäckte man på riksbanken att de förseglade askar, där lösörepanterna förvarades, i stället för värdeföremål innehöll röda och svarta lackbitar. Det blir naturligtvis stor uppståndelse på banken, och man vill snabbt hitta den skyldige för att reparera skadan. Hovjuveleraren Paul Wijkman, som sedan 1682 av banken fått till uppgift att värdera de föremål som folk ville belåna, och var den som lade ner värdeföremålen i askarna och förseglade dem, blev både anklagad och hårt åtsatt av bankkommissarien Anders Ehrenfelt. Tack vare Wijkmans kloka och kunnige advokat, sekreteraren Apiarius, kunde W den 23 juli 1696, efter en lång och utdragen process, från kämnärsrätten till rådhusrätten och vidare ända upp i Svea hovrätt, bli frikänd från alla anklagelser. Wijkman fick senare ett skadestånd på 4000 d.sm. av banken, och blev också hedersupprättad av Kungl. Maj:t genom att adlas under namnet Stjerndahl.
- De skyldiga visade sig vara en skara förnäma damer (fru Greta Duréel, fru Greta Törnsköld och fru Margareta Hoffvenia (som båda nekade och därför inte kunde fällas), fruarna Beata Lillie och Ingeborg Kruse (som man valde att inte åtala pga riskerna av påföljd vid obefogat åtal - skandalen var stor nog)) och så Lilla Maja, en fänrikshustru, som miste sitt huvud på Hötorget. Släktförhållanden och framför allt livsbeskrivningar av de inblandade kan ge mycket stoff åt släktforskaren.
64
« skrivet: 2013-03-20, 20:45 »
Någon har kollat lite noggrannare själv, och det som beskrivs ovanför stämmer. För åtm. 16 barn som dog späda skiljer sig den beräknade födelsetiden mot den man hittar enligt bokens årtalsmarkering, med +/-1 år för tidsperioderna enligt ovan.
Det finns (åtm) en luring till: 1719 som slutar på sid 44, fortsätter med juni 1720 på sid 45, och årtalet 1720 kan man med nöd o näppe se överst på sidan. Året 1720 börjar på sid 9. Om man inte är observant kan det lätt bli fel.
Rätt tidsordning, med början 1714, får man om man tar sidorna i ordningen 13-24, 3-8, 1-2, 25-44, 9-12, 45- ..., (har inte kollat längre än så)
Känner mig som en nörd ...
65
« skrivet: 2013-03-18, 15:00 »
Vet inte riktigt var jag ska skriva detta inlägg, men jag börjar här eftersom det berör Bjurtjärn.
Att Bjurtjärns födelsebok C:2 är felaktigt inbunden, och att de första årtalen kommer i oordning, är väl bekant för den som letat i den (beskrivs också då man väljer C:2), men att några blad för åren 1716 och 1717 dessutom blivit omkastade visste i alla fall inte jag. Upptäckte detta när barnet Karl Karlsson döptes 1717-09-30, son till den avlidne och 1716-06-03 begravde mästersvennen Karl Eliasson vid Lanfors! Jag tror inte att dopvittnena skulle ha ställt upp på att detta var Karl Eliassons son, nästan 16 månader efter att fadern dött. Sonen Karl finns dessutom omnämnd i bouppteckningen efter Karl Eliasson, så nog var det hans son. Om man jämför åldern på de små barn som dog 1716 och därefter, mot när de föddes, så finns det flera barn som har en felaktig ålder på runt +/-1 år.
Så här tror jag felet vid inbindningen är (enl det sidnummer som skrivits i bokens hörn):
De tre bladen C:2 sid 3 (höger) t.o.m. sid 8 (vänster), som finns för 1717, hör egentligen till 1716.
De tre bladen C:2 sid 25 (höger) t.o.m. sid 30 (vänster), som finns för 1716, hör egentligen till 1717.
Eller - barn födda enl boken 5 feb 1717 - 31 dec 1717 är födda samma datum fast 1716,
och barn födda enl boken 11 mars 1716 - 8 dec 1716 är födda samma datum fast 1717.
Det här kanske är omtalat och känt sedan tidigare, men om inte, så skulle det vara fint om någon kunde kolla att det verkar vara som jag beskrivit (och AD och SVAR kan sedan fixa detta via info eller digitala sidbyten).
66
« skrivet: 2013-03-10, 14:39 »
Den 5 januari 1742 föddes Jan (Johan), oäkta barn till Jan Hindersson vid Lanforshammaren och Margareta Svensdotter från Lundedet [Karlskoga C:5 bild 23].
Fadern måste väl rimligtvis vara Johan Henriksson Hero, född 1719-12-13 i Lanfors hammar i Bjurtjärns socken, son till min mm ff mm morbror, Henrik Andersson Hero i Lanfors och hans hustru Birgitta Eriksdotter.
Modern var dotter till Sven Toussengsson i Lundedet, Karlskoga, och hans hustru Abbeluna Jonsdotter, och född 1719-06-13 [Karlskoga C:2 sid 23].
Paret beviljades lysning den 26 september 1742, och där kan man läsa att Jan Hendriksson var mästersven vid Lanfors hammar, och att han och fästekvinnan Margreta Swensdotter långt för detta har varit copula... [Karlskoga EI:3 bild 32].
Nu dog Johan Henriksson Hero redan 1743-04-16 (begravdes samma dag som sin far), så paret hann inte få så lång tid tillsammans. Jag har försökt att spåra vad som hände med deras son Jan/Johan, men inte lyckats. Han finns inte i dödböckerna för Bjurtjärn eller Karlskoga fram till 1750. Jag hittar att änkan Margareta Svensdotter från Lundedet 1747-10-29 gifte sig med Erik Andersson i Grunnebacka, Rudskoga [Karlskoga EI:3 bild 53]. De verkar också ha flyttat till Grunnebacka, för en son Anders föddes där 1749-11-01 [Rudskoga C:3 sid 108]. Men jag hittar dem inte i Rudskoga hfl under Grunnebacka, så antagligen flyttade de därifrån. Här tog det stopp.
Vet någon vad som hände med gossen Johan Johansson [Hero] född 1742-01-05 i Karlskoga?
67
« skrivet: 2013-02-09, 21:29 »
Kenneth, finns en bra och överskådlig beskrivning av släktskapet, inlagt av Bengt Nordstrand 1999.
68
« skrivet: 2013-02-06, 14:05 »
{Lite info om Mats kan man pressa ur Fors AI:1/sid 135, där det står att Mats Matsson var dragon, och troligen tog nattvard 23 maj 1725 (sneda rader). På nästa sida som listar Dragoner 1725-1727, längst ner, finns han också med, då med namnet Mats Forström (den kopplingen till Mats hade jag missat). Och nog tycker jag det står att Mats var född 16/2 1704:  }
69
« skrivet: 2013-01-22, 11:39 »
David, jag tror Mariorna är olika personer.
Det står visserligen i husförhöret [AD Millesvik AI:11/sid 54] att hustru Brita M. Nilsdotter var född 1801-03-21 i Eskilsäter, och då föddes mycket riktigt en Maria där [Eskilsäter C:4/39], men hennes far hette ju Olof, som du också påpekat, och i dopnotisen anges enbart namnet Maria, inte Brita. Något är galet här. Dessutom, i dödsnotisen [Millesvik FI:2/9] för hustru Brita M. Nilsdotter anges hennes exata ålder till 36 år 9 mån och 3 dagar, vilket ger ett beräknat födelsedatum 1800-09-27.
Tillbaka till Eskilsäters födelsebok: där finns en Brita Maria Nilsdotter född 1800-10-28 i Björud, visserligen med en månads avvikelse, men här tror jag du har den Maja Nilsdotter från Boda som gifte sig med drängen Jan Olof Aronsson. I Björuds husförhör 1805-1810 står att hon och hennes föräldrar o syskon flyttat till Boda 1809.
Födelseuppgifter i gamla husförhör kan ofta vara felaktiga. Här lurades man av det exakta datumet. Kanske den som förde pennan ville kolla hennes föd.datum i födelseboken, och råkade hitta fel Maria.
Hoppas du hittar din rätta Maria nu!
Eva
70
« skrivet: 2013-01-21, 13:10 »
Han verkar ha kommit från Kimsberg, för på sid 139 finns han där som dräng.
71
« skrivet: 2013-01-19, 10:20 »
Instämmer med Kristina och Christina. Just den kombinationen fungerar utmärkt även för mig. AD fyller dessutom på med nyskannat material i bra kvalité hela tiden.
72
« skrivet: 2013-01-10, 11:51 »
[döpt]
Löfnäset d. 16 martj [mars]
Föräld: Arwid Jansson
Catharina Andersdotter, fadd[rar]:
Jon Olsson från Löfnästårp
Pär Pärsson från Löfnäset
dräng: Anders Jansson från
Måsetårpet och Lungsunds socken,
dräng: Håkan Jonsson från
Löfnäset, hust[ru]: Brita Nilsd[otte]r
ib: [ibidem=på samma ställe] hust: Maria Mathesdr ib:
Pig: Kerstin Jordansdr ib:
Pig: Margreta Jansdr från
Högskogen.
[född]
Maria d. 15 martj
Mina kommentarer inom klamrar ovan.
Måsetårpet i Lungsund skrivs mer modernt som Mosstorp.
Lycka till! /Eva
(Meddelandet ändrat av evaw 2013-01-10 11:53)
73
« skrivet: 2012-07-20, 10:42 »
Tack Mats, så står det säkert. Kollade i SAOB och anfäktad passar ju in bra här.
Undrar vad som låg bakom denna anmärkning? Erik Larsson slapp i alla fall att skatta för hustrun just detta år.
74
« skrivet: 2012-07-19, 21:07 »
A0005723_00193 Högra sidan överst till höger Kan det verkligen stå Erik Larssons hustru i Frånöö ... och besatt af Satan och kan någon tyda ordet jag absolut inte kan läsa? 
75
« skrivet: 2012-04-12, 13:44 »
Karl-Einar (18 mars)! I Hans Olofssons dödsnotis [Dal C:2/s219] går det inte att utläsa i vilken månad 1850 han dog (drunknade), men det gör det däremot i hfl Dal AI:5/s25: Död 6/3. Beräknat från detta datum och baserat på den exakta ålder som står i dödsnotisen, blir födelsedatumet 1799-09-18, vilket står på åtskilliga andra ställen, som du också påpekar. Jag tror därför att han föddes 1799-09-18 och dog 1850-03-06. Det andra födelsedatumet är nog framräknat från ett (fel)gissat dödsdatum.
Tyvärr hittar inte jag heller var eller av vem han var född. Någon av döttrarna har säkert samma namn som hans mamma: Lena Stina, Anna Brita, Märta Greta, men vilket? Svärmodern hette i alla fall Stina. Förutom namnen Grels, Olof och Hans så finns Petter, Erik och Johan hos hans söner, vilket kan vara ledtrådar till manliga släktingar. Kolla dopvittnena, som kan ge tips på släktingar!
Bonden i Hörnäs i Gudmundrå [Gudmundrå AI:1/s57], Erik Jonsson, där Hans var dräng 1822, kom från Stigsjö, ohh Malena Larsdotter kom från Viksjö, dit paret flyttade tillbaka runt 1823. Kanske har Hans sina rötter där (även om jag inte hittar dem)? Det år Hans flyttade från Gudmundrå till Dal, 1823, var han dräng hos Per Eriksson ohh Anna Eriksdotter i Mjövattnet [Gudmundrå AI:1/s79]. Kanske var han finnättling?
76
« skrivet: 2012-04-09, 22:50 »
Anders Anderss(on) död
Stiufson tilträt Hem:
Hust. Brita inh.
77
« skrivet: 2012-03-23, 21:42 »
Den son-far-släktskapen tror jag också på, tills annat kommer fram.
Tack Per för en givande och intressant fundering kring Jon Danielssons förmodade hustru och döttrar. Kanske svårt att helt säkert bevisa detta med enbart kyrkoböckernas hjälp, men nog hänger det ihop bra, givet några förutsättningar. Lite frustrerande är det att inte kunna placera hustru Karin Danielsdotter, om hon nu inte var Jon Danielssons hustru, liksom de andra personerna från Mjö- och Nästvattnet som nämnts här ovan. I Pyhäjokis husförhör har två söner satts upp för Karin Danielsdotter och maken Tomas Tomasson: Henrik och Johan Henriksson, Johan troligen född 1705. Kan ju vara en ledtråd.
78
« skrivet: 2012-03-21, 20:15 »
Per, jag hittar fler dotterbarn till Önne Z som var dopvittnen till paret Erik / Elisbets barn i Västanå: Olof (1716) och Önne (1724) Larssöner och Kerstin (1724) Larsdotter, alla i Uland. Erik Larsson som du nämnde var vittne vid tre dop (1719, 1720, 1722). Nog var de släkt. För maken Erik Erikssons syskon o föräldrar hittar jag inga uppenbara kopplingar till Önne Z, men jag har inte grävt så mycket heller. Hur är det med släktskap mellan Önne Z i Stigsjö och Elisabet Jonsdotters far Jon Danielsson himself i Gudmundrå?
(Att någon har placerat Kerstin Önnesdotter i Risnäs på CD:n Stigsjöbor (som jag inte har) är väl inte så tokigt eftersom hennes bror Erik bodde där då. Men Västanå är också en bra kandidat, om Elisabet Jonsdotter var hennes dotter.)
79
« skrivet: 2012-03-18, 12:37 »
Per, intressant vinkling!
Jag har funderat vidare på ditt Önnesdotters-tänk. Om hon hette Kerstin Önnesdotter, så dog 1719 en hustru Kerstin Önnesdotter i Stigsjö efter att ha legat sjuk ett halvt år av vattusot (C:2/88). Ingen by angiven. Om detta var Jon Danielssons i Mjövattnet hustru, varför dog hon i Stigsjö? Jo, hon kan ha flyttat hem till (sin? och) Jon Danielssons dotter Elisabet i Västanå, som 1714 gifte sig med Erik Eriksson från Västanå. De hade f.ö. också en son Önne.
I Mjövattenhemmanet kring 1718/1719 fanns inte så många kvar av Jon D:s familj: Han själv dog 1713, och 1715 var alla? tre vuxna söner döda som båtsmän, och alla? döttrarna bodde i Stigsjö. Kvar var änkan efter sonen Erik Jonsson, och hon gifte om sig 1718 med Anders Grelsson, och de bodde kvar på Mjövattnet1 några år. Kvar var också inhyses Henrik Henriksson med hustru Karin Danielsdotter, som 1719 gifte om sig med Tomas Tomasson, också inhysesboende. Tomas och Karin drog 1724 vidare till Pyhäjoki.
Jag har ingen bra koll på Stigsjöborna, så det kan ju visa sig att denna hustru Kerstin Önnesdotter var gift med någon annan där i Stigsjö. Då faller hon bort. Jons tänkbara hustru Kerstin kan ju också vara en styvdotter till Önne Z., som du sa, och heta Pålsdotter. Det funkar också. Och vi har en förklaring till kusinförhållandet. Spännande.
Sedan har vi dopvittnena till Jon Danielssons barn att ta hänsyn till, där flera var boende i Jättesta och Östby i Gudmundrå (förutom de i Näst- och Mjövattnet). Men här vågar jag inte gissa. Har för lite kunskap. Och vem var då Karin Danielsdotter i Mjövattnet?
80
« skrivet: 2012-03-16, 13:09 »
Förtydligande av mina inlägg:
13 mars: så borde farmor heta Beata ska rätt vara Anders och Beatas mor/mödrar borde heta Beata.
Ovan beskrivs två Beata Jonsdöttrar: pigan Beata som 1713 fick oä barn i Viksjö, och hon som 1699 gifte sig med Erik Andersson.
81
« skrivet: 2012-03-15, 11:50 »
Tack Per, jag har nu noterat Kerstin Pålsdotter som en x-tra hustrukandidat till Jon D, med din angivna källa. Bra att ha i bakhuvudet. Även Jons son Erik (med hustru Karin Mårtensdotter) fick en dotter Kerstin 2/2 1714 (C:1/176).
Kunde man ta reda på släktförhållandena för kusinerna Beata Jonsdotter och Daniel Jönsson, som nämnts här tidigare, så får man ju veta lite mer.
Förresten, är det någon som känner till var Jonala gård ligger i Gudmundrå? Det var där som Karin Danielsdotter var född enligt hennes dödsnotis i Pyhäjokis bokföring.
82
« skrivet: 2012-03-13, 17:39 »
Vill man dra in ännu fler pusselbitar (som kanske berör änkan Beata Danielsdotter i Nästvattnet) så har vi Anders Jonsson i Mjövattnet som gifte sig dec 1699 med Märit Månsdotter från Viksjö, och Anna Jonsdotter i Mjövattnet som gifte sig okt 1694 med båtsmannen Daniel Tomasson från Viksjö. En Anders Jonsson i Mjövattnet var 1696 dopvittne till Jon D:s son Önne. Anders och Anna borde vara i samma åldersklass som Beata, som du (Hasse) nämnde. Beata gift i maj 1699 med Erik Andersson fr Viksjö.
Jag har följt dessa tre par. Anna tappade jag bort i Viksjö efter att maken Daniel dog (hittar inga barn i dopb). Anders och Beata bodde med sina resp. först i Viksjö, och flyttade sedan tillbaka, Anders m fam till Mjövattnet 1 och Beata m fam till Nästvattnet 1 (nr 2 från början). De ser ut att vara dopvittnen till varandras barn i Viksjö. Med namnregeln farmor-först för deras döttrar, så borde farmor heta Beata (men med det skrala källäge vi har här, som Per nämnde, kan det finnas dolda barn, även om de som syns kom lagom tätt). Hustru Karin Danielsdotter och pigan Karin Jonsdotter var 1712 dopvittnen till Erik o Beatas dotter Beata.
Undrar vilken/vilka Jon som kan vara far till Anna, Beata och Anders? Nu blev det stökigt, men jag tror alla pusselbitar måste fram för att kunna skönja bilden.
Vi får se om Per (eller någon annan) hittar något om Kerstin Pålsdotter.
83
« skrivet: 2012-03-12, 21:00 »
Oj, nu kommer du med intressanta uppgifter! Kerstin Pålsdotter har du som hustru till Jon Danielsson i Mjövattnet? Vem är denna Kerstin? Jag har provsatt Karin Danielsdotter som ev. hustru till honom (liksom övriga världen, verkar det), men har hela tiden undrat över varför namnen på döttrarna till Jons barn inte har följt det gällande namngivningsmönstret (farmor först ...). Om nu hustrun/modern heter Kerstin så stämmer det bättre, utom för Jons dotter Elisabet (gift i Västanå, Stigsjö) där första dottern hette Kerstin (1716) och andra dottern Karin (1719 - efter sin farmor). Kan också bero på okomplett kyrkobokföring. Och lägger vi till Beata som Jons dotter med din förklaring, så stämmer det också.
Jon D:s andra (av mig kända) son hette Pål, så Kerstin Pålsdotter följer namnmönstret helt rätt. Men vem var hon? Har du mer data om henne (källor)?
Och vet du då vem Karin Danielsdotter var? Hon var född beräknat 1663, nämns i mtl för Mjövattnet 1 (1715..) som inhyses, hustru till först Henrik Henriksson och sedan Tomas Tomasson, och dog som 90-åring 1753 i Pyhäjoki i Österbotten. Kan hon vara en yngre syster till Jon D?
(Daniel Jönsson, som var kusin till Beata Jonsdotter, hade föräldrarna Jöns Olofsson fr Elgsjö och Annika/Anna Önnesdotter, gifta 18 maj 1692 Stigsjö C:1/66.)
(Meddelandet ändrat av evaw 2012-03-12 21:10)
84
« skrivet: 2012-03-11, 19:49 »
Slarvigt av mig: det står faktiskt inte i födelsenotisen att Beata var piga i Elgsjö. Hon kan hellre ha varit piga i Vike då alla dopvittnena var därifrån, liksom hustru Christina som var jordgumma.
85
« skrivet: 2012-03-11, 17:49 »
Svårt var ordet. Det blir många tror och kanske här i finnmarken i mina papper. Det gäller även denna båtsmanshustru Karin Jonsdotter, att hon för mig är en sannolik dotter till Jon Danielsson, men det fattas bevis för att kunna säga att hon verkligen var hans dotter. Helt säkert (för mig) var hon i alla fall inte dotter till Jon Eriksson.
Vilken ålder nu kronobåtsmannen Johan Wikström än hade då han dog 1721, så har jag svårt att tro att han bara var 20 år, för då var han 12 år då han gifte sig 1713. Om det nu är samme man (mycket sannolikt, säger jag).
Jaa, nu hittade jag dottern Lisa, tack var ditt tips, född 1719-01-12 [Stigsjö C:2/s88]. Fadern Johan Wikström var Enterkarl(?) då (och inte salig). Den Måns Jeansson (Johansson) i Nyhemmanet, som jag trodde kunde vara Johans föräldrar, hade en hustru Lisbetha. Barnet Lisa var döpt efter farmor. Så bra det stämmer. Tron ökar.
Tack, Per, för din hjälp. Har du, eller någon annan, tips på vem Beata Jonsdotter född på Gudmundrå finnfjäll, kan vara? I dopboken Stigsjö C:2/s79 den 1713-05-26 finns en hel uppsats om födelsen av hennes oäkta dotter Cherstin. Beata var piga i Elgsjö, och fadern var ett syskons barn, dvs en kusin, drängen (och sonen) Daniel Jönsson i Elgsjö, som också erkände sitt barn.
(Meddelandet ändrat av evaw 2012-03-11 17:53)
86
« skrivet: 2012-03-10, 10:56 »
Jag har trott att det som står i båtsmansdatabasen enbart är hämtat från militära rullor (som jag har svårt att hitta i), men nu vet jag bättre. Så då var det sannolikt Jon Danielssons i Mjövattnet dotter Karin som jag frågade efter. Bra. Då hänger allt ihop bättre.
Den Johan Månsson som dog 1718 trodde jag också först var Karins man, men i AD ser man ganska bra att det står Johan Månsson i Wiksjö ... aetas 86 åhr. Att han var ca 81 år och dräng vid vigseln 1713 är nog inte troligt. Det fanns en äldre Johan/Jean Månsson i Nyhemmanet, Viksjö mtl 1667-1689, som man kan se i husförhör 1711-1713 Stigsjö C:2/24, med hustru Lisbetha och familj. Jag tror det kan vara han som dog 1718. På samma sida kan man också under Måns Jeansson m h Lisbetha se sönerna Jean, Erik och Jon. Kanhända sonen Jean är den som blir båtsmannen Johan Månsson Wikström (men det är bara en vild gissning)?
Med stor och livlig fantasi kan man få till att det kan stå 29 år för den Johan som dog 1721.
Per, känner du till Karins vidare öden som änka?
Jag har försökt följa henne efter att maken Johan dog, men det närmaste jag hittat är en vigsel mellan ofärdige Pär Olsson i Wiksjön och änkan h. Karin Jonsdotter ibid [C:2/96]. Det fanns en Per Olofsson i Viksjö 2 (Nyhemmanet) mtl 1715 och framåt, men enl hf C:2/44 för 1714-1716 hette hans hustru Sara. Så han var det nog inte.
Är Viksjöbor en bra andrahandskälla? Var kan man hitta den?
87
« skrivet: 2012-03-09, 22:08 »
Vem kan denna Karin Jonsdotter vara? Ju mer jag hittar desto knepigare blir det.
*1713-12-27 gifte sig drängen Johan Månsson i Viksjö med pigan Karin Jonsdotter från Gudmundrå finnmark [Stigsjö C:2/s79].
*1717-11-17 föddes sonen Måns till båtsmannen Johan Månsson. 1718-01-18 dog lille Måns: båtsmannen Johan Månsson Wikströms son, 8 veckor och 6 dagar gammal. [Stigsjö C:2/s86].
*Kronobåtsmannen Johan Wikström begravdes 1721-01-29, 29 år gammal (svårläst ålder) [Stigsjö C:2/s91].
*Ur Strömbergs båtsmansdatabas:
2103106: Wikström, Jean Månström
Född 1692 i Stigsjö.
Antagen som ordinarie båtsman 1715, (23 år gammal)..
Död 1721-01-30, (29 år gammal).
Gift 1713-12-03 med Karin Jonsdotter. Född 1689-03-18 i Gudmundrå finnmark.
*Anno 1714 den 18 Juni utreste följande båtsmän landavägen till Giäfle.
Johan Månsson Wikström (och) Jon Danielsson Qwick från Wiksjö. [Stigsjö C:2/s42] ...
*I mtl för Stigsjö finns 1712-1719 en Johan Månsson i Viksjö 2 som passar bra med ovanstående uppgifter. Noterad som båtsman i mtl 1715.
Johan verkar ha varit båtsman sedan 1714.
Lite skeva datum för vigsel och död liksom för Johans namn, men det är nog Karins man ändå.
Hustru Karin Jonsdotter från Gudmundrå finnmark då, som enl båtsm.basen var född 1689-03-18?
I Gudmundrås kyrkoböcker finns en Karin som döptes 1689-03-17, med Jon Eriksson från finnmarken som far [C:1/s153]. Jon Eriksson var denna tid mantalsskriven i Nästvattnet. Det ser ju lovande ut. Nästan samma datum som i båtsm.basen. Men 1689-05-22 (4:e dag pingst [C:1/s109]) begravdes ett barn för Jon Eriksson i Nästvattnet, visserligen 16 veckor gammalt (dvs ber. född i slutet av januari) men som troligtvis var hans lilla dotter Karin (vem var det annars?). Prästen kanske hade svårt med det finska språket och missuppfatttade åldern. Dessutom döptes 1701-01-19 ännu en dotter till Jon Eriksson till just Karin [C:1/s163], och hon dog 1706 när hon var drygt 5 år.
Kan hustru Karin ha varit dotter till Jon Danielsson i Mjövattnet då? Hans dotter Karin finns inte i dopboken, men hon är noterad som dopvittne 1707-06-05 och 1709-05-31 [C:1/s169 /s171]. Men att klämma in en dotter 1689-03-18 mellan hans barn Daniel 1688-04-01 och Pål 1690-01-26 känns väldigt trångt, speciellt som Daniel nådde vuxen ålder och inte dog som nyfödd (då nästa barn brukar komma snabbt).
En namnlös dotter till Jon Danielsson var dopvittne redan 1701-01-19 (till Jon E:s barn ovan). Om detta var hans dotter Karin var hon troligen född några år tidigare än 1689.
Finns det en gravad hund här, eller är det så simpelt som att Karin bara råkade vara piga i finnmarken vid vigseln, och inte född där? Eller att det kryllade av andra Jon i finnmarken?
88
« skrivet: 2012-03-03, 09:48 »
Så tror jag med. Ett till indicium som pekar åt det hållet tycker jag är att giftermålet 1700-10-28 mellan änkan Märta Danielsdotter och nye mannen Nils Eriksson var samma dag som Per Israelsson ifrån Dynäs gifte sig med sin Sara Olofsdotter. Per Israelsson var kusin till salig Per Sakrisson.
(När jag ändå har grävt fram detta: Märta Danielsdotter var sannolikt omgift med bonden Nils Eriksson från Sunne. Märta dog/begravdes i Sunne, Hässjö, 1743-07-24, 86 år gammal, dvs född ber. 1657 (Hässjö C:1/112). Märtas och Nils gemensamme son Nils Nilsson tog över hemmanet 1720 (mtl). Han dog 1775-03-29 som bonde i Sunne, 72 år, dvs född ber. 1703. Fadern Nils Eriksson som dog 1728 hade varit gift före Märta. Fyra av hans barn i det tidigare äktenskapet begravdes inom en vecka 1698, bla en 8-årig Nils. I mtl 1709-1719 för Sunne syns åtm. en son och två döttrar, som (några) skulle kunna vara Märtas och Per Z Jättes barn. Stora hål i Hässjös böcker gör det svårt att ta reda på vilka dessa barn var.)
89
« skrivet: 2012-03-02, 13:25 »
Den där dödsnotisen har jag också stirrat mig blind på.
Hur mycket kan man lita på det som står i dödboken jämfört med kyrkoräkenskaperna?
I dödboken 1699 finns en hustru Märta i Östby angiven på raden under Per Zachris xxx i Dynäs. I kyrkoräkenskaperna 1699 finns testamentspengar för Per Z i Östby, men ingen alls för Märta. Kan prästen ha blandat ihop korten?
Finns det mer kött på benen om denne Per Zakrisson i Östby? Jag hittar två Zakrissöner i mtl i Östby, Anders och Nils, men de verkar vara av en äldre årgång.
90
« skrivet: 2012-02-28, 18:47 »
Frövetterssanden.
Om du tittar i början på t.ex. husförhörsboken för Bjurtjärn, AI:2 bild 6, så hittar du alla byar och gårdar denna tid. Där kan man leta fram rätt by/gård/torp om man ser åtm. den första bokstaven.
Här i Bjurtjärn kan speciellt torpen heta olika i mantalslängderna och kyrkoböckerna.
91
« skrivet: 2012-01-12, 22:53 »
Ja, äntligen fick jag veta mycket mer om denna Karin och om Tomas, tack vare de hjälpsamma pojkarna här! Och lärt mig leta i de finska arkiven (hittar faktiskt en hel del).
Hasse. Det finns en troligtvis äldre syster till sonen Daniel, en Karin, som var dopvittne i Gudmundrå 1707 (hust Karin i Finnmarken och Jon Danielss dotter Karin), och troligen redan 1701 (Jon Danielss dotter i Mjövattnet). (Nämner det här, men om det blir mer om detta bör vi nog fortsätta i Gudmundråtråden)
92
« skrivet: 2012-01-11, 18:11 »
Michael, tack för all upplysning! Det var just finskan jag inte behärskade.
Karins andre man hette faktiskt Henrik Henriksson, men de gifte sig först 1715. Den förste lär ha hetat Jon. Det här blir lite att bita i. Roligt!
93
« skrivet: 2012-01-11, 17:49 »
... och så otroligt snopet att man utelämnat vad som stod om hennes farfar. Jonala gård var nytt för mig.
94
« skrivet: 2012-01-11, 17:36 »
Christer, där satt den!
Det var alltså rätt Thomas och Carin!
Oerhört glad och tacksam för all hjälp!
95
« skrivet: 2012-01-11, 16:16 »
Ja, vad ska man tro? Namnen Thomas Thomasson och hustru Carin Danielsdotter stämmer ju bra, och nu det gäller att hitta något mer som säger att det är rätt par. Dessutom finns det fler personer i familjen som är som frågetecken för mig.
Jag har hittat till Finlands släkthistoriska förenings (FSHF) hemsida, och där hittat hela familjen i hfl 1722-1726, för Pyhäjoki, Rippikirja, på kuva 17. Det är en rörig och svårläst sida. Om detta var noterat före april 1724 så sjunker nog sannolikheten att det är rätt par (såvida de inte har varit över och provbott där ett tag). Man undrar om någon långt i efterhand har kluddat i sidan, för jag vet att t.ex. Johan Henrichsson gifte sig med pigan Beata Danielsdotter först den 28/2 1728 (Pyhäjoki, Vihityt 1691-1733 MK01 Kuva 12 - otroligt vad man kan hitta!), men här (1722-1726) har någon skrivit dit och hustro Beata Danielsdotter efter Johan. Kan man ta reda på mer exakt när detta husförhör skrevs ner?
Thomas ser ut att ha noterats med två söner, Johan och Henrich Henrichssöner (det står väl Son framför Johan Korpila i hfl 1727-1731, och Bror framför Henrich i hfl 1733-1735? Bror kanske är ett namn?). Söner till vilken Henrich då? Styvsöner till Thomas? Eller till Carin ... Hård nöt att knäcka. För mig alltså.
I hfl 1742-1748 finns ett datum, 1705 22/12, efter Johan Henrichsson. Ett födelsedatum, tror jag, men vet du om det är det?
Kan det stå Gubben Thomas i 1733-1735? Ska man tolka honom som gammal då?
Michael, du skrev att FSHF har skannat dödsboken för Pyhäjoki. Kan man titta i den och se när Thomas och Carin avlidit efter 1748?
Såå tacksam för all hjälp!
96
« skrivet: 2012-01-11, 10:52 »
Kim. Du får några utklipp från Gudmundrås kyrkobok som visar dels det som vi tolkat som Pasolax, och ett annat exempel av samma dåliga handstil där det finns två stora R med Riksdaler och Resele. Prästen har inte gjort det så lätt för oss. Michael. Jag håller fortfarande på att försöka förstå vad jag ser ...  
97
« skrivet: 2012-01-10, 20:24 »
Fantastiskt! Tack så hemskt mycket, Michael!
Jag har precis bara skummat igenom sidorna, och där finns ju onekligen rätt namn på några personer.
Jag hoppas fler som håller på med Gudmundråfolket ser detta, och kan hjälpa till. Återkommer när jag läst igenom noggrannare.
Hälsningar Eva
98
« skrivet: 2012-01-10, 15:36 »
Är det någon som känner till något om Tomas Tomasson Pasolax från Pyhäjoki? Han fanns i Mjövattnet i Gudmundrå åtminstone mellan åren 1719 och 1724.
Han gifte sig i Gudmundrå den 5/4 1719 med änkan Karin Danielsdotter från Mjövattnet, och i notisen står att han var från Pyhäjoki. Pasolax (som jag just fått hjälp med att tyda) står efter Tomasson. Kan det vara ett finskt släktnamn?
Jag tror det var han som återvände till Österbotten efter 12/4 1724. Under föräringar 1724: d 12 Apr Thomas Thomsson wid sin hemresa till Österbotten __ 3: (pengar). Ingen ort är angiven, men eftersom det står hemresa, kanske han for tillbaka till Pyhäjoki.
Om inte hustru Karin dog plötsligt och blev bortglömd i kyrkoböckerna, så följde hon troligen med. Paret var dopvittnen några gånger och den senaste jag hittat var 15/3 1724. Jag vill väldigt gärna veta vad som hände Karin efter detta (var och när dog hon, ålder ...).
Finns det kvar något att titta i, eller blev allting förstört under denna oroliga tid?
[Gudmundrå C:1 (1688-1742) Bild 150 / sid 145 (AID: v121403.b150.s145, NAD: SE/HLA/1010049)]
[Gudmundrå C:1 (1688-1742) Bild 56 / sid 51 (AID: v121403.b56.s51, NAD: SE/HLA/1010049)]
[Gudmundrå C:1 (1688-1742) Bild 194 / sid 189 (AID: v121403.b194.s189, NAD: SE/HLA/1010049)]
99
« skrivet: 2012-01-10, 10:09 »
Stort tack, Per! Pasolax hade jag inte ens kunnat gissa på. Med din tolkning ser jag först nu att a:et i Thomaesson har en krumelur, och att detta tydligen betyder ae, så tack även för det!
100
« skrivet: 2012-01-09, 15:36 »
Jag behöver läshjälp med en vigselnotis för Tomas Tomasson, som kom från Pyhäjoki. Vad står det efter Thomasson? Ser ut att börja på P. Kan det vara ett finskt släktnamn? 1719 Dnca Quasimodogeniti [5/4] Thomas Thomasson .... ifrån Pyhejorki [Pyhäjoki] med Ho. Karin Danielsdr. i Mjövattnet morgongåfwan 150 .. .. [Gudmundrå C:1 (1688-1742) Bild 150 / sid 145 (AID: v121403.b150.s145, NAD: SE/HLA/1010049)] 
101
« skrivet: 2012-01-07, 15:09 »
Oj, nu kom det lite dombok, precis just som jag tänkte lägga till detta:
- Carl, du har helt rätt. Eftersom jag är en glad släktletaramatör gör jag mina misstag och la mig i med en okontrollerad andrahandskälla. Men jag har även läst om detta bråk mellan kyrkoherden och Olof Månsson (vem han nu än var) i ett herdaminne (Sollefteå med Ed, Multrå och Långsele samt Graninge bruksförsamling) av en L. Bygdén, och där fanns tingsdatum angivna som berörde detta bråk, 9 juli 1635, 27 juli 1646 [se ovan] och 29 juni 1649. I dessa tingsprotokoll kanske man kan få fram lite mer fakta. -
Och nu fick vi ju utdrag från ett av dessa datum det. Så bra.
102
« skrivet: 2012-01-06, 14:20 »
Vilken bra hänvisning!
Att Olof Månsson flyttade från Graninge till Nordsjö kan ha kommit från Richard Goethes Finnkolonisationen inom Ångermanland, Södra Lappmarken och Jämtland, där han beskriver Olofs konflikt med församlingsherden Herr Lars (Laurentius Johannes Noræus, Sollefteå) om rå och rör på prästbordets ägor efter att han flyttat från Graninge till Nordsjö. Det påpekas att när Olof bodde i Graninge, då kallade han dessa rör för goda, men sedan han blev boende i Norsjö, kallar han alla rågångar ogill. Meningen står inom citattecken, så antagligen har den tagits ur något protokoll eller liknande. Åter en andrahandskälla som jag inte kunnat/hunnit verifiera.
Det där med gamla gubbar i mantalslängderna har jag länge undrat över. De ska ju inte behöva finnas där efter 60+ som du Carl säger, men jag hittar ibland undantag. Tex om man tittar i roteringslängden för 1637:
Då var Eskil Pålsson i Graninge 50 år (troligtvis lite avrundat). I Graninge mtl fanns en namne åtm. från 1642 och fram tom 1663, dvs var då runt 75 år gammal. Nog är väl detta samme Eskil som 1633 köpte Böle i Graninge?
(Meddelandet ändrat av evaw 2012-01-06 14:22)
103
« skrivet: 2012-01-05, 15:41 »
Jag har tittat lite på Daniel Jonsson i Mjövattnet (mtl 1667-1673), som även jag nu tror var Elins förste make, son till Jon Henriksson och sonson till Lång Henrik Jonsson i Mjövattnet. Paret hade sönerna Eskil (född beräknat 1663) och Jon (av mig uppskattat född 1675-80), så därför vill jag placera den äldre Jon Danielsson (mtl 1679-1706) som son till Daniel Henriksson på det som senare blir Mjövattnet 1.
Troligtvis gifte sig Daniel och Elin efter oktober 1661. Enl ett domboksutdrag som finns avskrivet i Robert Stattins Släkter i Dal (Tors. past. 1661 okt. - har inte kunnat kontrollera mot domboken), där Daniel Jonsson, finne från Nästvattnet, blev dömd för lönskaläge (utan barnalstring) med en finska i Västertorp, Ytterlännäs, så ville han inte gifta sig med finskan eftersom han hade trolovat sig med en annan kvinna (inget namn), som jag tror var Elin. Det står visserligen Nästvattnet, så om det fanns två Daniel Jonsson i dessa trakter denna tid så blir det hela osäkert. Jag har i alla fall inte hittat någon bättre kandidat än Daniel i Mjövattnet. Och Elin var ju i passande giftasålder, 20+. Jag får en känsla av en ung yster dräng i grannbyn av domsboksutdraget, men man vet aldrig. Någon som vet bättre?
En lustig observation är att finskan vistades på samma plats som Daniels syster änkan Anna Jonsdotter gjorde 1688 enl tidigare inlägg.
Med tanke på namnkonventionen bör det ha funnits en son Jon först i Daniels och Elins äktenskap, och som i så fall dog ung eftersom en yngre son fick namnet Jon. Det fanns ju plats för ett barn, eller kanske flera, mellan okt 1661 och sonen Eskils ungefärliga födelseår. Eller att Daniel hade varit gift tidigare och redan hade en son Jon (som dog ung).
Så har vi Sofia Danielsdotter, född beräknat 1662 och som därför kan passa in i Daniels och Elins äktenskap, men vad gäller Sofias (och maken Lars Perssons i Västansjö, Ytterlännäs) dopnoterade barn (Per (ff), Barbro (fm), Daniel (mf), Per (ff), Lars och Beata (Ytterlännäs C:1 sid 277/279/283/285/292/295)) nämns två döttrar men ingen som hette Elin (mm). En Karin (som Per nämnde), som inte finns i dopboken men som var dopvittne några gånger till de ev. syskonen Daniels och Barbros barn, kan möjligen klämmas in mellan Per och Lars som en dotter till Sofia. Karin Larsdotter var piga i Sel då hon gifte sig 28/12 1722 i Ytterlännäs, dog i Nyland 1753, 53 år gammal. Hittar tyvärr inga barn efter Karin. Någon som har bättre koll på Sofias barn, och hur dopvittnena var släkt med paret (förutom släkten i Forsed)? Hur troget följde man namnkonventionen denna tid?
Enl. Robert Stattins egen forskning i Släkter i Dal ska Daniel Jonsson ha ägt (haft fasta på) 3 seland jord i Mjövattnet, som han pantsatte. (Han skattade 1673 för 6 seland.) Långivaren överlät panten till Jerland Henriksson i Mjövattnet (Daniels stökige farbror) som i sin tur överlät jorden till sin måg Göran Eskilsson. Jag gissar att detta måste ha skett först efter Daniels död? Daniels son Eskil ska förgäves ha försökt återbörda fädernejorden i Mjövattnet den tid han bodde i Graninge. Sofia Danielsdotter hade bördsrätt till 3 seland jord i Mjövattnet (vilka nämns inte), en bördsrätt som Sofias svåger Pål Persson i Västansjö i Ytterlännäs försökte använda som skäl för att få köpa (få fasta på) 3 seland jord där (1661). Pål vistades enl mtl 1662 i Mjövattnet (ett år) och var då noterad för 3 seland. Köpet gick dock till en annan (skulle kunna vara Göran Eskilsson, så som det ser ut i mtl). - Inga dombokskällor har här angetts av Stattin, och jag har inte kunnat kontrollera riktigheten i hans utredningar, men han verkar ha plöjt igenom en hel del domböcker, så helt galet är det nog inte. Någon som kan bekräfta detta (och gärna ösa på mer info)?
Detta skulle kunna svara på varför Eskil Danielsson inte övertog hemmanet i Mjövattnet. Men vad
ska man tro om Sofias släktskap med Daniel och Elin?
(Ursäkta att det väller fram så mycket, men jag tycker helheten kan ge ett bättre sammanhang)
104
« skrivet: 2011-11-02, 13:31 »
Hustru Anna Jonsdotter, som 1688 vistades i Västertorp i Ytterlännäs, var 1689 änka, och skulle kunna vara det efter en tidigare hemmansbrukare, Olof Persson (Grå), som var mantalsskriven där 1662-1673. Hustru Anna, Olof Pärs änckia i Torpe (Västertorp), var dopvittne 1689 till två barn, ett i granngården Västansjö och ett i Västertorp [Ytterlännäs C:1/s272 och s273]. Vid denna tid bodde där Henrik Eskilsson med hustru Karin Persdotter. Gissningsvis var Anna inhyses hos dem, åtminstone denna tid.
Om det fanns något släktskap mellan Anna och paret Henrik och Karin har jag inte lyckats utreda.
105
« skrivet: 2011-11-01, 15:46 »
Mycket intressant att få veta innehållet i, och en förklaring till, Giftermålsbalkens 3:e kapitel från denna tid! Tack igen.
Med hjälp av detta tolkar jag att kvinnorna i de två fallen var ogifta. De fick ju också böta treskiftes. Till konungen och häradet kan jag förstå, men var de tvungna att böta till sin egen far också?
Männens tidigare familjeförhållanden får jag leta efter på andra sätt.
106
« skrivet: 2011-11-01, 14:23 »
Tack Stig-Ove. Nu blev jag lite klokare, men det hjälper ändå inte för det jag vill reda ut. I min ordlista för släktforskare står att lönskaläge = lägersmål är könsumgänge mellan ogifta. Detta kanske inte gäller för 1600-talet, och då faller de förutsättningar jag trodde jag hade platt till marken.
I ett domboksutdrag från 1660-talet står att ett par blev dömda för lönskaläge, mannen fick böta 40 mark silvermynt treskiftes, och kvinnan 20 mark silvermynt treskiftes. Om kvinnan (en piga) hade varit gift gissar jag att hon skulle ha benämnts hustru, vilket det inte gör här. Likadant i ett domboksutdrag från 1650-talet, där det inte står något om hor eller lönskaläge, men däremot att de dömdes efter 3 kapitlet Giftermålsbalken, och med samma bötesbelopp som i fallet innan.
Jag försöker ta reda på om männen var änklingar i dessa fall.
Stig-Ove, har du kläm på vad som står i 3 kapitlet Giftermålsbalken?
107
« skrivet: 2011-10-31, 19:21 »
Kallades det lönskaläge även mellan en änkling (eller änka) och en ogift person i mitten av 1600-talet?
108
« skrivet: 2011-09-21, 22:50 »
Bara roligt och värdefullt att få bolla tankar med dig, Hasse, men som nybörjare känner jag min begränsning när det gäller 1600-talet. Jag väntar också på att de gamla domböckerna ska skannas (om jag nu klarar av att läsa dem).
Bertil Hasselberg var en duktig forskare. Skulle vara värdefullt att få ta del av hans Graningesläkter, nu när jag jobbat upp mig på dem.
Hasse, du skrev tidigare om att du läst i Släkter i Dal av Robert Stattin om Anna Jonsdotter som år 1688 krävde pengar av sin svägerska Elin Eskilsdotter. Står det något om hemvisten för denna Anna, och vem hon var gift med?
109
« skrivet: 2011-09-21, 20:29 »
Om denne Pål Pålsson (måg?) i Gammelgården var son till Pål Eskilsson i Böle (mtl 1667-1708) måste det ha varit i ett mycket tidigare gifte än det som tydligt syns i mantalen. Först 1703 noteras 2 döttrar och 1705 även en son för Pål Eskilsson.
Varifrån kommer att Erik Eriksson var måg till Ingrid? Och att han varit gift med just Sara Persdotter? Det låter som uppgifter från säker källa. En dotter dyker upp 1694 för hustru Ingrid, och 1698 har hon både dotter och måg. Det ser ut som en nygift dotter, men behöver ju inte vara det. Lite stöd från säkra källor skulle sitta fint (domböcker mm). Någon som har ett bidrag?
110
« skrivet: 2011-09-20, 22:20 »
Bra sammanställning. Nu blev det överskådligt.
Om man rättar mina felskrivningar för Pål Pålsson och Anders Persson så stämmer det (nästan) med vad jag fått fram. Jag har även en hustru Anna 1705 i Gammelgården 1 i stället för Erik Eriksson, vad det nu betyder. Och i mtl 1687 (mycket svårläst) tycker jag mig se även Erik Andersson.
(Och jag har bara från 1660 och inga gårdsnumreringar)
Om du undrar varför jag skrev (mtl 1662-1663) för änkan hustru Malin så var det för att man i året 1662 skulle se vems änka det kunde vara. Felformulerat av mig. Här syns det ju bättre.
Nu går det nog mycket lättare att pussla med en så tydlig översikt!
(Meddelandet ändrat av evaw 2011-09-20 22:46)
111
« skrivet: 2011-09-19, 18:34 »
Ja, så kan det ju vara.
Men den Nils Olofsson som enl mtl 1705 tar över efter Olof Perssons änka i Gammelgården 2 kan då inte vara Olofs son, om Olof var född ung 1675-1680. Olof kan ju ha varit född tidigare, vilket väl inte är orimligt? Och hur vet du att Erik Erikssons hustru hette Sara?
Vad jag också undrar över är Erik Andersson, som också finns i Gammelgården 1681-1698 och åtm. från 1690 samtidigt med hustru Ingrid. Erik A skulle kunna vara son till (landbonden) Anders Persson (Per Perssons bror och son till Per Sigfridsson). 1691 har Erik A en son. Är det helt uteslutet att Erik Eriksson inte är hans son?
Apropå hustrunamn i Gammelgården:
Per Sigfridssons hette troligen Malin (mtl 1662-1663), eller vem var hon annars?
Anders Persson (1668-1673) och Per Persson (1679-1681) tror jag är söner till Per S. Från 1681 ser det ut att ha blivit två hushåll. Pål Pålsson (1681-1698). En hustru Elisabet nämns 1684. Erik Andersson och hustru Ingrid (1687-1698, med undantag av strulåren 1688-1689).
Om nu hustru Ingrid var Per Perssons hustru, vems hustru var då Elisabet?
(Nu kom jag långt från Elin igen ...)
112
« skrivet: 2011-09-17, 20:50 »
När jag läser detta igen tycker jag ändå frågan kvarstår vem hustru Ingrij/Inger var med sina 3 seland bland torparna i Graninge i mtl 1688-89.
113
« skrivet: 2011-09-17, 14:51 »
I mtl 1687, under (Ö)stergraninge finns Johan Knutsson samt Ingrid och Malin Sakris döttrar Enkior om jag inte läst fel. Inger och Malin finns 1679-87 i Östergraninge, och de verkar ha haft 3 seland tillsammans. Det var därför jag tolkade hustru Inger med sina 3 seland, hopklumpad med alla andra bland torparna 1688-89, som att Malin överfört sina seland till syster Inger. Men det var nog (trötthets)fel, för om jag läser vad jag själv skrev sent i går kväll, så står det ju att Inger och Malin var lösdrivare och finns inte med i den vanliga listan av mantalsskrivna, men däremot finns ju hustru Ingrij där (med annan stavning) under Gammelgården. Så du har sannolikt helt rätt: hustru Ingrid i Gammelgården är en annan person. Sakariasdöttrarna satt i Östergraninge.
Ja, nog är det trassligt med hemmanen där, men roligt att se om man får ihop det. Synd att inte domböckerna för denna tid finns skannade än (eller att jag (inte heller) hittar dem bland SVARs material).
114
« skrivet: 2011-09-16, 23:54 »
Tack för tipset om avskriften! Ska försöka hitta den. Vet du, eller någon annan, om originalet finns skannat och tillgängligt på nätet? Den i SVAR skannade Kommissorialrätt i Västernorrland ang trolldomsväsendet verkar vara processerna för Sollefteå, Boteå, Härnösand stad och Säbro. I SVAR finns även Trolldom och annan vidskepelse skannad. Vet någon vad den innehåller?
Hasse, jag har svårt att enbart ur mantalsregistren pressa någon ledtråd som visar vem Anders Mikaelsson i Sörgraninge var. Har du läst domen från Välbemente Kongl Commissionsrätten ang. beslutet om Tunsjö-Anders?
Man kan ju fråga sig varför hemmanet i Östergraninge hamnade hos Anders. De 6 seland som står på Anders 1690 ser ut att ha kommit från en Mats Eriksson och änkan hustru Inger (Sakrisdotter) i Östergraninge, som hade 3 seland vardera 1689. Året verkar ha varit jobbigt för många, för i mtl 1690 räknas Mats Eriksson och dottern .. hustru Inger och Malin, Jon Matssons och Mats Anderssons mödrar, Hans i Vik och Hans hustru samt Anders Sunne som oförmögna att erlägga sina mantalspengar, uthan ähro lösdrijfvare och Bruket till ingen nytta. Hårda ord. Mats Eriksson och änkan Inger står då noterade utan seland. 1692 hade Anders Mikaelsson och Jon Matsson 3 seland vardera. Jag tolkar då Jon som Mats Erikssons son (han hade en son 1688 i mtl), som på något sätt fått tillbaka hemmanet. Men vilken relation hade Anders M till Mats Eriksson och änkan Inger Sakrisdotter? Det kanske kan hjälpa till att ta reda på Anders ursprung.
Från Elins styvson tillbaka till Elin: hur ska jag tolka mantalen för de hemman som köptes upp av Sparre, som tydligen lovade de gamla brukarna att få fortsätta bruka hemmanen - t.ex. Pål Eskilssons 1673? 1679 finns Daniel Jonsson där (ev även en Mårten Persson) men utan selandstal, och 1681 har hustru Elin (Eskilsdotter), Pål Eskilsson och Eskil Eskilsson 2 seland vardera. Landbönder? Men hur fungerar då arvslotterna? Finns de kvar?
115
« skrivet: 2011-09-12, 00:48 »
Men så lika vi tänkt! Jag har också gått på summan av selanden i Böle.
Din summering är bra mycket kortare och mer överskådlig än min! Det här var roligt.
Pål Eskilsson dog förresten 1731, hittade i Långsele C:1/5 testamente 30 maj 1731 efter Pål Eskilsson i Böle.
Jag har börjat titta på Anders Mikaelsson i Graninge, men har bara hunnit notera detta hittills:
I mtl från 1690, men först under Östergraninge, sedan 1695 under Sörgraninge. Han ersätts 1714 av en Anders Hansson och noteras då själv som inhyses. Den 30/9 1733 dog/begravdes en Anders Mikaelsson i Östergraninge(!), 70 1/2 år gammal. Beräknad född ca 1662/63, vilket passar bra.
Ska leta mera en annan dag. Och definitivt läsa i om de hemska häxprocesserna.
116
« skrivet: 2011-09-11, 21:53 »
Ja, eftersom Elin, och Elins man Daniel Jonsson, och sonen Eskil Danielsson, och senare, troligen, sonen Jon Danielsson återfinns i Graninge vid olika tider, så kan man misstänka att det fanns släktskap där som drog dem dit. Även Elins ungefärliga födelseår 1640 passar bra till att vara Eskil Pålssons dotter.
Jag har bläddrat i mantalslängderna för bla Graninge/Långsele från 1642 och framåt en bit in på 1700-talet, och försökt få ett övergripande sammanhang mellan de mantalsskrivna där (men naturligtvis är det domstolsböckerna och liknande som kan ge svart på vitt). Jag tyckte mig se ett ev. släktskap mellan Elin och några som skulle kunna vara hennes bröder (Pål och Eskil Eskilsson).
Om det finns intresse så kan jag lägga ut ett bantat sammandrag (och få höra om jag tänkt alldeles galet)?
Hasse, har du också tittat i mantalen, eller hur resonerade du?
Det där med styvsonen från Tunsjön ska jag titta på.
Är det häxprocesserna 1674/75 i Ångermanland du menar?
Roligt att du också är intresserad av att rota bland de gamla finnättlingarna! Är vi fler?
117
« skrivet: 2011-08-28, 14:10 »
Mina ideer ovan, som enbart baseras på namn, tid och plats, ska ju bara tas som just ideer. Är det någon som vet något om Daniel Henriksson som finns i mtl för Mjövattnet i Gudmundrå 1649-1673? Han var ju gift och 1649 hade han hustru, son och dotter i mtl. Någon som kan säga, nej det är omöjligt för att ...
Martin, jag kan absolut ingeting om gårdarna i Böle i Fors, men om man tittar i hfl för Fors AI:1 sid 7 så ser man att det ena hemmanet brukas av Erik Nilsson, och det andra av Olof Staffansson.
Om det finns någon speciell koppling mellan Erik N och Eskil Danielsson vet jag heller inte, men
Eskil D var son till Elin Eskilsdotter som 1694 gifte sig med Olof Staffansson i Böle i Fors. Eskil flyttade dit med sin familj 1696 (Olof S. står kvar för Böle i mantalen). Eskil dog redan 1698, och Olof S 1701. Eskils änka Brita Persdotter gifte då om sig 1703 med Mats Matsson, som sedan står i mtl för Böle (med flera, bla Erik Nilsson). Mats dog 1722, och 1723 flyttar Eskils son Olof E, som varit borta från Böle ett tag, tillbaka dit med hustru. Se hfl Fors AI:1 sid 125. 1724 finns Olof Eriksson och Olof Eskilsson i mtl för Böle. Ger detta någon ledtråd?
118
« skrivet: 2011-08-27, 23:16 »
Vad har vi nu:
Elins (förste) man hette Daniel Jonsson, om domboken har citerats rätt. Elin omgift med Mikael Henriksson i Tunsjön i Ytterlännäs har vi dombok på (att kolla i). Omgift en tredje gång med Olof Staffansson i Böle i Fors, och då kom hon från Graninge i Långsele (troligen från sonen Eskil).
Elin Eskilssons son Jon Danielsson, och hans namne i Mjövattnet, är olika personer. Det vet vi.
Vi vet också att Elins son Jon flyttade från Fors till Nordsjö i Långsele, dit Elin också flyttade.
Jon i Nordsjö (1704-1710) och Jon i Graninge (1711-1719) kan ju vara olika personer, även om det verkar troligt att det är samma. Att denne Jon i Graninge sedan gifter om sig o flyttar till Ytterlännäs kan vi bara spekulera i tills vi vet mer, liksom att vår Jon dog 1751 som 74-åring. Och visst kan Elins Jon ha varit född runt 1677.
Elins son Eskil Danielsson har vi (jag) inga problem med.
Att Daniel Jonsson i Mjövattnet skulle haft två söner med olika mödrar har också slagit mig, men då stämmer inte det som Per säger här tidigare.
Eftersom jag inte vet just någonting om folket i finnmarkerna där vi nu befinner oss, så ställer jag kanske konstiga frågor, men det fanns ju en Daniel Henriksson i Mjövattnet, i mtl 1649-1673, som tydligen ska vara bror till Jon Henriksson (som var Daniel Jonssons far enligt många). Skulle inte Jon Danielsson i Mjövattnet kunna vara en son till denne Daniel Henriksson i stället? Jon finns i mtl från 1679 (1674-1678 saknas i SVAR). Då kan vi enklare få loss Daniel Jonsson från Mjövattnet.
En annan vinkling är om den Daniel Jonsson, som fanns i Graninge mtl 1679, skulle kunna vara son till den Jon Olofsson som 1639 fanns i Östergraninge (läst på nätet och har tagits ur Hasselbergs Graningesläkter). Visserligen var han då till åren kommen, men å andra sidan har vi ingen ålder på Daniel heller. Tja, det är nog bara domböckerna som ev. kan ge svar på Elins och Daniels ursprung.
Fortfarande tycker jag att Elin skulle kunna passa som dotter till Eskil Pålsson i Västergraninge ...
119
« skrivet: 2011-08-27, 19:39 »
Karl Göran och Hasse, vilka guldkorn ni presenterar! Det är precis sådana här små fakta jag söker.
Så Elin flyttade hem till sin son Jon Danielsson i Nordsjö. Jag ser i mtl för 1704 i Nordsjö att en Abraham Eliasson strukits över och ersatts med Jon Danielsson. Men då gissade jag rätt att Elin flyttade hem till en släkting i Långsele.
Så Elin var efter Daniel gift med Mikael Henriksson i Tunsjön i Dal. Det var därför hon inte syntes i mtl i Graninge 1687 och framåt. Det skulle vara roligt att få läsa i Boteå dombok om Elin: i mtl för Tunsjön finns Mikael Henriksson 1687 med son, sonhustru, dräng och 2 pigor. 1688 hustru Elin med son, sonhustru, dräng, 2 pigor och en inhyses. 1689 hustru Ählyn med 2 söner, 2 sonhustrur, 2 drängar och 1 piga. 1690-91 Mikael Henriksson igen med hustru, son, sonhustru, 2 drängar och 3 pigor. 1692 Henrik Mikaelsson ... Elin verkar ha flyttat dit innan hon gifte sig med Mikael?
Och att Elins make Daniel hette Jonsson i efternamn fick jag nu också bekräftat, och att han hade en syster Anna. Så utomordentligt trevligt.
Hasse, apropå det senaste du skrev om Jon Danielsson och hustru Karin Henriksdotter i Ytterlännäs:
Om denne Jon är Elin Eskilssons son, och Karin Henriksdotter är Eskil Göranssons i Knäsjö i barnbarn, då verkar det inte troligt att Elin var dotter till denne Eskil Göransson. Eller är det en annan Eskil Göransson vi nu talar om?
Och jag tror hustru Elin Eskilsdotter var född runt 1640, om hennes angivna ålder i Böle, Fors hfl 1705 inte är helt fel (65 år). [AI:1/s 67]
I alla fall har jag en notering i mina papper om en Jon Danielsson (som jag har letat efter i många församlingar) som dog 22/4 1751 i Stensäter i Ytterlännäs, 74 år gammal dvs född ber. 1677 [C:2/s 207]. Kanske lite långsökt att det är samme Jon, men nog värt att kolla upp. Jag ska leta.
120
« skrivet: 2011-08-27, 14:04 »
Jag har nu tittat i länken till Carls anor (tack Martin) och finner Elin gift med Daniel Jonsson i Mjövattnet, det som Per inte tror och angett en rimlig förklaring till. Även du, Hasse (tack för din medverkan), vill gifta bort Elin med Daniel Jonsson i Mjövattnet. Vad har du för källa, eller förklaring, till det?
Vi kan väl i alla fall slå fast att min Elins son Jon inte är den Jon Danielsson som levde i Mjövattnet och dog där 1713, 63 år gammal.
Hasse, det vore trevligt att få en förklaring till varför Elin Eskilsdotter skulle kunna vara dotter till Eskil Göransson och Karin Persdotter i Knäsjön? Och dessutom gift med en Mikael Henriksson i Tunsjön! Nu blev det riktigt stökigt.
För att stöka till det mera, så har jag i Graninge mtl 1711-1719 hittat en Jon Danielsson i Västergraninge, alla år med hustru:
1711-1715 i Västergraninge 2 (1712 även Olof Erisksson, 1714-1715 även Johan Olofsson)
1716 finns han i Östergraninge 2 (kladdig 2:a), men jag tror det är en felskrivning för Östergraninge kommer igen straxt under med de rätta namnen. I samma mtl finns personerna dessutom uppräknade under Graninge Bruuk, här fördelade på Böhle, Wijk(?) och Gamblegård där Jon Danielsson finns.
1718-1719 finns Jon i Västergraninge 3.
Vet någon vem denne Jon är?
121
« skrivet: 2011-08-27, 08:07 »
Tack Per, det var snabbt svarat! Jag hade tänkt slänga in att Eskil Danielsson, som begravdes i Böle i Fors 1698, kan ha varit 35 år (och inte 39) för siffran är otydligt skriven i dödboken, och alltså född ber. 1663. Det skulle passa modern Elins ålder bättre.
Jag hittar inte Daniel Jonsson i mtl 1679 i Mjövattnet. Jag har svårt att tolka de svårlästa mtl. Är det noteringen i kolumnen ålderstigen (eller liknande?) för Jon Danielsson som markerar fadern? I så fall är det som du säger (att Daniel Jonsson i Graningen var en annan).
Då kvarstår frågan vem Elins man Daniel var.
122
« skrivet: 2011-08-26, 23:34 »
Jag har gått i stå med änkan Elin Eskilsdotter, som 1694-02-25 gifte sig med Olof Staffansson från Böle i Fors (Z) [C:1/s17]. Vilka var hennes föräldrar, vem var hennes förre man Daniel och var kom han ifrån? Jag verkar ha hamnat mitt bland skogsfinnarna i Ångermanland, och blivit ytterst förvirrad och intrasslad i alla personer med samma namn och till synes rörliga leverne.
Jag kom fram till Elin via hennes sonson Olof Eskilsson, född 1696-12-02 i Böle i Fors (Z) [C:1/s24], och jag har ur Fors kyrkböcker för denna tid (hfl AI:1 gav mycket information), och från mantalslängder för Långsele fått fram följande: (Finns intresse kan jag givetvis ange källorna med detaljerat)
Hustrun (änkan) Elin Eskilsdotter kom från Graninge (Långsele) vid giftermålet 1694 med Olof Staffansson. Med sig hade hon sin son Jon Danielsson, som noteras som son och dräng (filius och servus). Sonen Jon finns noterad sista gången i Böle, Fors (Z) hfl den 8 febr 1703.
En annan son till Elin, Eskil Danielsson, flyttade 1696 till Böle i Fors med sin hustru Brita Persdotter. Jag hittar deras barn Daniel, (ber) 1692 - 1696, Per (ber) 1694 - 1697, Olof 1696 -1735 och Elin 1699-1699 (båda yngsta födda i Böle, alla dog i Böle). Eskil Danielsson dog i Härnösand och begravdes i Fors 1698-11-27 (före dottern Elins födelse). För- och efternamn har blivit omkastade i dödsnotisen. Eskil Danielsson blev 39 år och beräknat född runt 1659.
Elins man Olof Eskilsson dog 1701-11-17. Elins sonahustru Brita Persdotter gifte 1703-04-07 om sig med Mats Matsson från Nordanåker i Ramsele, och fick senare 4 söner med honom där i Böle. Änkan Elin bodde kvar hos dem till 1705 då hon flyttade till Långsele (bo fört till Långsele). Hon var då runt 65 år, dvs beräknat född runt 1640. Därefter hittar jag henne inte mer. Vart flyttar en 65-årig änka? Troligtvis till någon släkting (i Långsele).
Vem var nu Elin Eskilssons förre man Daniel? Elin kom från Graninge i Långsele fs (Y) vid giftermålet med Staffan. I mtl där, för Västergraninge/Böle finns en hustru Elin/Älla med son noterad 1681-1684. Före dess, 1679, fast i Östergraninge (!?), fanns en Daniel Jonsson. Elins förre make? Mtl för 1688-1695 (ev. redan från 1687) noterar en Eskil Danielsson i Västergraninge/Böle (under Graninge Bruk ung. fr 1684), och som har en hustru fr.o.m. år 1690, alltså sannolikt gifta 1689. Detta stämmer ju bra med att paret dyker upp 1696 i hfl för Böle i Fors (Z). Deras två äldsta barn Daniel och Per föddes i så fall i Graninge. Eskil Danielsson verkar i mtl noteras ihop med Pål Eskilsson och Eskil Eskilsson. Släkt?
Många har placerat en Daniel Jonsson från Mjövattnet i Gudmundrå som Elins förre man. Denne Daniel finns i mtl där 1667-1673 (74-78 saknas i SVAR). Men vad är det som säger att han var Elins make?
Skulle Elin kunna vara dotter till Eskil Pålsson i Västergraninge/Böle?
Vad säger ni? / Eva
123
« skrivet: 2011-08-16, 20:48 »
Karl Göran. Samma frågeställning om byn Rog, och svar, finns på denna sida . Hoppas det hjälper dig.
124
« skrivet: 2011-06-21, 00:09 »
I Hällesjö den 1/1 1793 gifte sig pigan Karin Andersdotter från Gastsjön, Hällesjö med bonden Olof Persson från Övsjö, Håsjö (SVAR Hällesjö C/2/C0035756_00124). Karin begravdes den 19/4 1805 i Håsjö (Håsjö C/2/C0035722_00119), endast 37 år gammal och änka sedan ett år. Tre söner hann de få.
Jag har kommit fram till att Karin sannolikt var yngsta dotter till Anders Jönsson Hanström och hans hustru Ingeborg Olofsdotter, och född den 4/1 1768 i Gastsjön (Hällesjö C/2/C0035756_00037). Jag har hittat sex troliga barn till Hanströms (Brita, Jöns, Olof, Anders, Karin, Karin) varav åtminstone de två yngsta var födda i Gastsjön. Enligt mtl ser det ut som om sonen Jöns tog över gården, medan sonen Olof först flyttade till Alanäset (efter giftermål) men sedan blev torpare i Gastsjön efter 1791.
Enligt boken Bidrag till Hällesjö sockens historia del 1 var Karins far, Anders Jönsson Hanström, en av de fyra soldater som 1762 blev nybyggare i Gastsjön. Han kom från Handog i Lits fs, var då redan gift och hade flera minderåriga barn med sig till nybygget. Enligt boken var han född 1717, men enligt db (Hällesjö C/2/C0035756_00142) var han 70 år då han dog 1797, och alltså född runt 1727. Vilket födelseår som är rätt vet jag inte. Hustru Ingeborg Olofsdotter var 83 år då hon dog 1808, dvs född runt 1725.
Hur jag än letar (ministerialregistret, kyrkböcker, mantal, DISBYT etc) hittar jag inte denne Anders Jönsson Hanström och hans hustru Ingeborg Olofsdotter vare sig i Handog, Lit eller någon annan stans i Jämtland 1762 och tidigare. I Handog, Lit hittar jag visserligen dragonen Nils Hanström och ryttaren Jon Hanström, så namnet verkar ju ha anknytning till Handog i alla fall. Han borde ju finnas i militära rullor, men jag vet inte var jag ska leta. Vet någon något om deras ursprung?
Eva
125
« skrivet: 2011-05-27, 09:19 »
Den 18 januari 1735 föddes en Christina i Boviken, föräldar Lars Andersson o Brita Månsdotter (Bjurtjärn C:2 (1714-1743) Bild 88 / sid 167). Kan det vara din Stina?
Mvh Eva Widenfalk
126
« skrivet: 2011-02-19, 17:11 »
Och liksom Martin så ska även jag läsa mer noggrant: Han kan ju vara född i Sundsvall, naturligtvis, eftersom Nils Gulliksson fanns i Sundsvalls mtl åren 1722 - 1738. Så var det med det.
Mvh igen/ Eva Widenfalk
127
« skrivet: 2011-02-19, 16:29 »
Jag ser nu att mitt tidigare inlägg Den 25/5 1740 begravdes i Hällesjö en hustru Anica Nilsdotter ifrån Byn, 45 år och 7 veckor gammal ... blev lite felaktig, men jag hoppas att andemeningen i alla fall gick fram: prästen blandade ihop de två systrarna Anika och Anna, och räknade ut fel dödsålder.
Vi har fortfarande inte svart-på-vitt att detta var Nils Gullikssons hustru, och att det var Lunda-dottern, men jag tycker ändå det blir mer och mer troligt med tanke på Karl Görans inlägg ovan. Irriterande bara med den hustru-markering som finns för NG i mtl 1752 för Hällesjö. En dombok skulle sitta fint. I det digitala arkivet i SVAR finns domböcker först från 1811, och bouppteckningar från 1789-1795, så där hittar vi väl inget? Och Arkiv Digital har bara Jämtlands hästjägarkår att titta i för Jämtlands län...
Men hur var det med Sivert? I Skellefteå Landsförsamlings husförhör 1802-1808 står detta om honom: född 1737, gift 1775 och änkling 1799 (AI:4a /Genline 44/SVAR C0034295_00059). Så födelseåret 1737 verkar ju riktigt, men varför saknas han då i Hällesjös dopbok?
Mvh/ Eva Widenfalk
128
« skrivet: 2011-02-19, 13:45 »
Jodå, jag har reagerat på sonen Gulliks dödsålder mot det födelseår som står i boken: det skulle vara min nästa fråga, efter mitt inlägg om den troliga hustrun Anna/Anika. Roligt att du också har sett detta!
Jag inser nu även att de digitala arkiven kan sakna en hel del av det som finns i original, vilket kanske inte är konstigt om det gäller mycket sköra böcker. De mantalslängder som finns i SVAR för Sundsvall för den aktuella tiden är endast för åren 1714, 1729 och 1739. Roligt igen, att du kom med kompletterande upplysningar där!
Vad gäller sonen Sivert undrade jag först om han verkligen var en son, men sedan jag hittade i Skellefteå husföhör för Sivert Lundberg en notering om Broder Sonen Gullik Lundberg född 1768, så där fann jag en koppling. Att jag inte hittar Siverts exakta dödsdag 17/6 1802 någonstans i de befintliga digitala arkiven beror väl på att någon hittat det i en dombok, eller bouppteckning? Vet någon?
... Aha, det var salvation hos stadsfältskären i Sundsvall, det stod. Nu förstår jag salvationen bättre ...
Karl Göran, du nämner en del skrifter, bidrag till Hällesjö socken tex. Var hittar jag dessa? Mer och mer inser jag att det nog finns en uppsjö av skrifter om gamla Jämtlandsbor, som skulle vara trevliga att äga.
Vad roligt det här är!
Mvh/ Eva Widenfalk
129
« skrivet: 2011-02-17, 18:53 »
Nils Gulliksson Lundberg, född ca 1690 i Lund, Hällesjö, har jag letat spår efter i de digitala arkiven (nja, dammsugit är kanske ordet). Enligt boken Gulliksläkten från Hällesjö (del 3) bodde de tidvis i Sundsvall och tidvis i Hällesjö. Han ägde burskap i Sundsvall, och startade den första sågen i Ljungå 1723 och drev denna till 1750. Gift med Anika Nilsdotter, trol. född 12/1 1700 som dotter till Nils Ersson i den andra Lund-hemmanet. Åtta barn har tagits upp för Nils och Anika. Barnen saknar angiven födelseort i boken, och det kan jag förstå nu.
Det jag har hittat hittar ni här:
Jag är intresserad av Nils familj dels för att maken har anor från Nils (även från brodern Jon Gulliksson) och dels för att det finns så många eventuellt och troligen i bokens redogörelse (och i min forskning). Några av er Gullikforskare kanske redan har rett ut en del av Gullikbokens frågetecken. Det vore väldigt fint att få ta del av det! Annars skulle det vara jätteroligt att få bolla mina fynd och funderingar med någon.
Kort summering: Nils Lundberg och hustru Anna Nilsdotter hittar jag i Sundsvall 1725 och några år framåt. Några små barn föds och dör där. 1731 dyker Borgaren Nils Lundberg upp som dopvittne i Hällesjö, och under några år efteråt finns födelsenotiser för tre av Nils och Anna/Anikas barn i Hällesjö. 1739 var Nils Gulliksson mantalsskriven i Byn i Hällesjö! Mantalen för 1728-1738 visar bara soldater, så jag vet inte om familjen bodde i Byn då också. Från 1748 och framåt finns noteringar om att Nils bodde på ett torp i Sågen i Hällesjö.
Jag börjar med hustru Anika Nilsdotter, som enligt Gullikboken TROLIGEN var född 12/1 1700 som dotter till Nils Ersson på det andra Lund-hemmanet:
Antag att det är Nils Erssons i Lund dotter som var hustrun:
Den 12/3 1695 föddes Anika Nilsdotter i Lund av Nils Eriksson och hustru Ingri Pärsdotter. Hon dog och begravdes den 25/11 1699. Straxt efteråt, den 12/1 1700, föddes Anna Nilsdotter av samma föräldrar. Jag hittar henne sedan som dopvittne 1720-1723, pigan Anica Nilsdotter i Lund (man blir lite yr av namnväxlingen Anna/Anika).
Den 25/5 1740 begravdes i Hällesjö en hustru Anica Nilsdotter ifrån Byn, 45 år och 7 veckor gammal, dvs född mars-april 1695. Om nu denna Anica var född i Hällesjö så passar den döda Anika, född 1695, in i åldern. Det skulle kunna vara den andra, äldre systern Anna som avses i dödsnotisen, men då har prästen tittat snett i dopboken och hittat den äldre, döda systern med samma namn och som var född 1695, då han skulle räkna ut åldern. I så fall bodde familjen i Byn då, och det är väl inte otroligt med tanke på mantalsuppgifterna för 1739.
Det som är lite skumt är att i mantalet 1752 i Sågen hade Nils en hustrumarkering (ny hustru eller felmarkering?), men inte 1753 och därefter. Något omgifte hittar jag inte i Hällesjö.
Hmmm... Denna Anna som dog i Byn kan ju vara Nils hustru, och därmed dottern i det andra Lund-hemmanet. Vad tror ni? Har någon hittat annan info att fylla i med?
Jag återkommer senare med funderingar kring Nils och Anna/Anikas barn.
Vänligen
Eva Widenfalk
130
« skrivet: 2011-02-14, 20:14 »
Imponerande!
Både vad gäller din forskning, (tack för dina bidrag) Karl Göran, och hur Capit. Erich Svensson kunde träda fram nästan livs levande ur den gedigna undersökningen som länkas till här ovan. Vilka oroliga tider och vilket hårt liv! Mycket läsvärt!
Det Familjeregister för Medelpad på CD du nämner blir jag nyfiken på. Vore skönt att ha en släktstomme att utgå ifrån i mitt sökande bakåt i tiden. Synd bara att det saknas källhänvisningar, särskilt när det gäller äldre tider där det saknas kyrkböcker. Jag får väl åka till domböckerna om inte domböckerna kommer till mig digitalt.
Är det någon som vet om innehållet i Familjeregistret för Medelpad verkar hyfsat riktigt?
Mvh Eva
131
« skrivet: 2011-02-08, 14:15 »
Man kanske inte ska ge upp så lätt. Jag ser nu att med en av mina lösa pusselbitar:
23/7 1671 h. Ingrid i Nedansjö testam. efter sin sahl. man, Capit. Erich Svensson.
(LIa/2 sid 26)
och Karl Görans information ovan, kan Tol Eriksson i Nedansjö, far till Ingrid Tolsdotter (som var styvdotter till Gullik Persson), vara son till denne kapten Erik Svensson i Nedansjö? Kaptenen hade 3 söner 1670 enligt mantalsuppgifterna. Det är säkert redan löst av andra, men ändå roligt att inse.
Mvh Eva
132
« skrivet: 2011-02-08, 13:30 »
Karl Göran, stort tack för ditt mycket intressanta svar! Det här var riktigt roligt! Nu föll några av mina pusselbitar på plats, med källor och troliga förklaringar. Jag tyckte nog att giftermålet den 22/4 1677 skulle kunna passa bra till Gullik-anfadern, men visste inte att han då kunde skrivas som Gullik Persson i Nedansjö. Trodde att det borde ha stått Gullik i Högen. Så tack för den lärdomen!
Min nästa fråga hade varit om någon fått fram varför man (i Gullikboken) tror att Gullik Persson hade två hustrur - och det har du nu svarat på, dvs han hade sannolikt bara en hustru, Karin Jonsdotter, åtminstone till de barn som tagits upp som ättlingar till honom i boken, även om sonen Jons födelseår får korrigeras lite. Jag har också noterat en mer eller mindre stor felaktighet i angivna dödsåldrar. Oftast har den avlidne noterats som äldre än den verkliga åldern, vad jag har sett.
Nu kommer jag kanske inte längre bakåt i tiden med Gullik Perssons anor enbart med hjälp av de hitintills digitaliserade kyrkböckerna och mantalsuppgifterna. Finns det inskannade domböcker och liknande material för Medelpad åtkomligt via nätet?
Än en gång Karl Göran - roligt att få veta hur du letat, hittat och tänkt!
Mvh Eva
133
« skrivet: 2011-02-07, 19:31 »
Vem var Gullich Pärsson i Nedansjö, Stöde, som den 22/4 1677 betalde wiggning... till kyrkan (LIa/2 sid 32 i SVAR)? Kan det betyda vigning/vigsel? Jag kan ingenting om Stöde och undrar nu om någon grävt i det gamla Stöde och vet mer? Det fanns en (till) Gullik Persson i Stöde ung. denna tid, född i Högen/Fanbyn runt 1745, och som flyttade till Lund i Hällesjö på 1670-talet - och är stamfar till Gulliksläkten från Hällesjö. Kan det vara samme Gullik - verkar inte troligt, men ändå?
Mvh Eva
134
« skrivet: 2011-02-04, 12:41 »
Nu först ser jag att det finns en egen hemsida med Gullikforskning, enligt ett inlägg ovan. Fantastiskt! Jag vänder mig dit (också) med de nya ättlingar jag funnit.
Vänligen
Eva Widenfalk
135
« skrivet: 2011-02-03, 18:52 »
Gullik Jonsson Nordahls äventyr till sjöss kan man läsa om i boken Gulliksläkten från Hällesjö (ett otroligt omfattande arbete). Han verkar först ha rest med Svenska Ostindiska Kompaniets fartyg, och sedan varit skeppare på eget fartyg (och tydligen levt rövare). Var kan man hitta källorna till sådana uppgifter? Och hur vet man att Gullik levde 1770, var död 1783, dvs hade dött mellan 1770 och 1783? Jag hittar inte hans dödsnotis i Katarina församlings kyrkböcker för perioden 1770-1783.
Hans bror Per Jonsson, som enligt boken också tog sig namnet Nordahl, och dog som tobakshandlarebetjänt i Stockholm 24/2 1783: hur vet man detta? Jag hittar en tobakshandlare Peter Nordahl som dog i Klara församling i Stockholm detta datum, men han var 49 år enligt dödsnotisen. Jag vet att dödsåldern kan bli helt fel, men jag undrar ändå om någon vet något mer om broder Per? Jag gissar att en del kommer från samma källor som broder Gullik finns i?
Eftersom jag var nyfiken på Gulliks leverne i Stockholm har jag grävt lite i Katarina församlings kyrkböcker:
- Är det någon som är intresserad av att vet något om hans och hustrun Katarina Öhmans 12 barn (kanske fler?) och 2 barnbarn (kanske fler?)? Jag har namn och källor. Och fler frågor.
Vänligen Eva Widenfalk (maken hör till Gulliksläkten)
136
« skrivet: 2010-08-31, 18:07 »
Tack Else-Marie för de vänliga orden! Och så trevligt att du är släkt med min man!
Även tack för tipset om boken FI:1 som jag inte ens observerat - där finns ju massor av information! Då kan jag lägga till ett säkert barn (Karin) till barnaskaran.
Sedan glömde jag nämna att Ingel Anderssons hustru hette Kerstin. Hon omnämns som dopvittnet h(ustru). Kerstin Ingels (hustru) i Lifsdal på flera ställen, tex den 16/12 1645 (C:1 sid 60). Eftersom du också tror att hon var Anders Karlssons svärmor, så fick vi till den pusselbiten också, tyvärr utan efternamn!
Håll ut, Else-Marie, för Arkiv Digital håller på att lägga till mantalslängder till sitt arkiv. Det finns redan för en del andra län, med utsökt kvalitet. Sök på landskontor!
Vänligen
Eva
137
« skrivet: 2010-08-30, 17:50 »
Hej Else-Marie!
Ang. ditt inlägg 29 april: Kyrkvärden/domaren Anders Karlsson och Karin Ingelsdotter i Livsdal är min mans anor (via dottern Kerstin), och jag har också letat och pusslat bland folket i det gamla Livsdal för att få ihop familjerna där. Det här har jag fått fram om Anders:
Anders Karlsson i Livsdal dog omkring 1694 enligt mantalen för Norberg. Jag har inte hittat hans dödsnotis, men i C:1 sid 104 i kyrkoräkenskaper under Försålde Grafställen står Sahl. domarens Anders Carlssons ? för 1 ställe ? d. 22 Oct A. 1694 50:-, dvs han dog åtm före detta datum.
Att han var kyrkvärd och domare kan man läsa bl.a. i dottern Kerstins dödsnotis 7/5 1742 (Karbenning F:1 sid 122). Anders omnämns som kyrkvärd i Kyrkliga räkenskaper 1644-1695 i C:1 på ett flertal ställen. Att han var domare syns även i mantalen och i Norbergs kyrkoböcker, tex då döttrarna Kerstin och Sara gifte sig samma dag 1688 (Norberg C:2 sid 10).
Hustrun hette mycket riktigt Karin Ingelsdotter (anges i klartext t.ex. då de båda är dopvittnen 16/11 1673 C:2 sid 34), och att hon dog mars 1719 hittar jag i husförhören för Livsdal, och dessutom en anteckning den 22 mars 1719 om gravöppning i kyrkliga räkenskaper LI:4 bild 33 Genline (är detta då lika med begravningsdatumet?).
De barn jag har hittat för Anders och Karin är Per 1655-02-25, Karl 1657-02-08, Sara 1668-01-19, Kerstin 1670-06-29 (födelsedatum från hennes dödsnotis, födelseboken saknas feb-dec 1670) och Anna 1675-03-21. Dessutom anges i kyrkliga räkenskaperna (C:1) att Anders Karlsson hade givit en förähring till kyrkan 1663 och 1665, vilket skulle kunna vara för barnafödslar (som jag inte hittar i fb).
I Annas födelsenotis C:2 sid 37 ser det ut som om fadern heter Anders Larsson, eller Larlsson, men jag tror att det ändå är Anders Carlsson, för dels finns det ingen Anders Larsson i Livsdal under denna tid vad jag vet (eller?), dels nämns dopvittnet Anna som Anders Carlssons dotter i en dopnotis 15/4 1690 (C:2 sid 74), och dels markeras en hemmadotter i mantalen 1691 och framåt för domaren Anders Carlsson.
I husförhören AI:2 sid 15 visas, förutom änkan Karin Ingelsdotter, hennes sonhustru Elisabeth som tidigare var gift med sonen Per (som dog 1698), och Elisabeths nye man Göran Andersson (gifta 1700). De styvbarn som anges därunder är alltså Elisabeths barn med förre maken Per Andersson. Med Göran fick hon ytterligare 4 barn, vad jag har hittat.
Jag tror också att Karin Ingelsdotter var dotter till Ingel Andersson i Livsdal, för enligt mantalen 1653 har Ingel en dotter + måg, och då Ingel sedan dog juli 1653 verkar han efterträdas av Anders Carlsson med hustru. Men detta är bara mina gissningar.
Om någon ser något fel, eller har mer att bidra med, så snälla säg till!
Vänligen
Eva
138
« skrivet: 2010-06-13, 10:41 »
Hej Ulf!
Kerstin Olofsdotter är född 1712 den 13, döpt den 16 och månaden kan vara februari men även mars.
Det står
Kerstin Olof Larss(ons) dotter i Skommarbo, Wittnen Anders Ersson i Sörby, Anders Larsson i Bodarne, hustru Marit i prästgården och Sven Larss(on) i Bodarne.
Mvh Eva
(Meddelandet ändrat av EvaW 2010-06-13 10:44)
(Meddelandet ändrat av EvaW 2010-06-13 10:45)
139
« skrivet: 2010-05-09, 17:31 »
Yvonne, det är bara roligt att kunna hjälpa till, och för min del var det ett trevligt avbrott i min egen tröga letning efter mina tidigaste anor här i Värmland!
Jag passar på att återigen fråga om någon av de otroligt duktiga släktforskare jag hittar här i Anbytarforum vet något mer om nedanstående familj? Varifrån kommer den? Borde jag lägga in denna fråga någon annanstans?
Simon Olofsson (född ca 1689 i ? och död i Stensnäs, Bjurtjärn 2/11 1760 - F:1 sid 71 )
hustru Clara (inga fler uppgifter än att hon troligtvis dog någongång mellan 1751 och 1760)
barn:
Olof
Matthes (född ca 1727 i ? och död i Stensnäs 4/2 1774 - F:1 sid 129)
Petter
Sara (född ca 1731 och död i Stensnäs 13/4 1749 - F:1 sid 23)
Man kan se familjen första gången (?) i husförhöret för Bjurtjärn AI:2 sid 207-208.
Förresten - Vad betyder beteckningen/yrket M: som förekommer ofta här i Bjurtjärn för männen. Tex.
m: Matthes Simonsson?
Mvh
Eva
(Meddelandet ändrat av evaw 2010-05-09 17:41)
140
« skrivet: 2010-05-09, 00:22 »
Hej Yvonne!
Detta hittade jag om Sofia Wilhelmina Pettersdotter: född utom äktenskapet den 15/6 1850 i Nolås, Bjurtjärn, av pigan Stina Eriksdotter. Fadern uppgavs vara bruksinspektor P.M. Undén. (Födda C:6 sid 332 ArkivDigital (AD)).
På Alkvittern fanns vid denna tid en bruksinspektor Pehr Erik Undén, född 29/5 1815 i Ugglebo (Husförhör AI:18 sid 280, AD). Om detta är den utpekade fadern vet jag inte.
Pigan Stina Eriksdotter hade även en utomäktenskaplig son, Carl Wilhelm, född 15/9 1843, Råbäck, Bjurtjärn (Födda C:6 sid 261, AD). Barnen kallas Pettersson resp Pettersdotter i husförhören.
Modern Stina föddes 3/4 1815 i Råbäck i Bjurtjärn (födda C:5 sid 265, AD) och familjen i Råbäck såg ut som följer 1813-1818 (Husförhör AI:12 sid 156, AD):
farfar: Engbral (Engelbrekt) Eriksson 1760
famor: Margreta Johansdotter 1751 (död 15/12 1815)
far: Erik Engelbrätsson (Engelbrekstsson) 1781
mor: B(ritta) Eriksdotter 1779
barnen: Erik 1805, Maria 1807, Peter 1812 (död 20/1 1814), Stina 1815, Petter 1818
I senare husförhör finns ytterligare barnen Britta Cajsa 1821, Anna 1824, Sara Lena 1827
Sofia Wilhelmina Pettersdotter och Johan Petter Andersson finns i tidigare inlägg i Anbytarforumunder Bjurtjärn från 16 september 2004 med en kommentar om ett inslag i en tidningsartikel om just detta par. Det vore väl spännande att leta rätt på den arikeln!
Mvh Eva
141
« skrivet: 2010-04-18, 11:10 »
Ja, nu blev ju text och innebörd glasklart! Det här var roligt!
Så min ana Elof svor och bar sig åt. Vilken bonus att få lite personlighet på det gamla folket!
Tack grabbar!
Eva
142
« skrivet: 2010-04-17, 18:09 »
Stor tack, Björn-Åke! Så roligt att få ett så snabbt svar!
De lokala namnen tror jag mig ha hyfsad koll på, tex att Elof i Knaped heter Aronsson och Agnes lär heta Påls/Påvels-dotter, även om jag också tycker det står Pährsdotter. Och det fanns en Bre(e)gården i Karlskoga.
Få se nu om jag kan förstå texten också:
En Nils Gunnarsson i Bregården har via sin (f.d.) sonhustru Agnes fått veta (bekommer?) att hans avlidne son Jöns Nilsson är skyldig nämndemannen Nils Svensson 10 daler kopparmynt. Nu ska Agnes nuvarande man, Elof Aronsson, tydligen betala dessa 10 daler ...
Men vad menas med otidighet och sidovördnad - det låter spännande. Eller så är det bara facktermer för att han inte betalat igen dem tidigare?
Jag har i alla fall förstått vad det hela rör sig om, och så har jag fått se en beskrivning av (källa till) släktskapet mellan en del av personerna detta år 1683. Fantastiskt!
Tack igen!
Eva Widenfalk
143
« skrivet: 2010-04-17, 15:01 »
Hej! Kan någon hjälpa mig! Vad står det här i domboken från 1683, Karlskoga, sid 146 (enl. AD Online). Jag tror mig kunna tyda namnen, tex på mina anor Elof Aronsson i Knapped och Agnes Pålsdotter, men mellan namnen står ord jag inte får ihop. Eftersom det är domstolsspråk antar jag att en tolkning också behövs. Mvh Eva Widenfalk 
144
« skrivet: 2010-04-16, 20:05 »
Hej igen Margareta!
Jag hittade giftet den 16/10 1743 mellan änkemannen Arvid Nilsson och pigan Brita Henriksdotter från nedre Lanfors hammar: E:1 sid 28.
Änkan Brita dör i Brunnstorp den 18/2 1785 (F:1 sid 157) och sägs då vara 69 1/2 år, dvs född ung. 1715, men dödsåldern brukar sällan vara helt rätt ...
Jag har letat efter Britas födelse (runt 1720) men inte hittat den. Hon kan ju vara född någon annanstans än i Bjurtjärn. Hon skulle också kunna vara dotter till Henrik Andersson Hero och Brigitta Eriksdotter på Lanfors hammar. Den 13/2 1717 föds deras dotter Brigitta (C:2 sid 1). Men detta måste utredas bättre! Kanske någon annan vet mer?
Vänligen
Eva Widenfalk
145
« skrivet: 2010-04-16, 14:03 »
Hej Margareta!
Ja, Arvid Nilsson är Ellikas far.
På AI:3 sid 58 ser man familjen:
Brunnstorp 1758-1762:
Arvid (Arfvid) Nilsson född 1710
h Brita född 1720
... en del barn ...
Jonas Nilsson 1734
h Ellika 1733
Att Arvid är Ellikas far kan man få ihop med
AI:4 sid 61 där Jonas Nilsson är omnämnd som måg.
AI:5 sid 85 där står att hustru Ellika heter Arvidsdotter (står även att Arvid dött 9/6 1773 (se även F:1 sid 121)).
Men Arvids hustru Brita är ju på tok för ung för att vara mor till Ellika!
Började då med fadern Arvid Nilsson, född 1710, och hade tur - han var född i Stockfallet 24/9 1710 (C:1 sid 119).
Sedan kan man föja familjen Arvid Nilsson i Stockfallet, och ser då att Arvid först var gift med en Catharina Andersdotter (se även Vigsel E:1 sid 5: den 17 sept 1732 vigdes drängen Arfwed Nilsson ifrån Brunnstorp och pigan Catharina Andersdotter i Fageråsen (tror jag det står)).
AI:2 sid 46 (1737-)
Arfwid Nilsson
hust Catharina
+mod: Elin
dott Catharina (understruket, kanske fel namn)
dott Sara
AI:2 sid 83 (1738-1742)
Arfwid
hust Catharina
Mod Elin
dott Sara 18 år (modern Elins dotter)
dott Ellika 4 år
dott Sara 1/2 år
dott Ingrid
AI:2 sid 153 (1744)
Arwid Nilsson
hust Brita
Ellika 11
Sara 5
Nils 2
syst Sara 25
Aha, 1744 har en ny hustru, Brita.
Catharina dog 3/4 1743, 30 år gammal (C:1 sid 231).
Lille Nils ovan är Catharinas son (född 29/8 1742, C:2 sid 307).
I AI:6 sid 87 Brunnstorp finns en änka Brita Henriksdotter född 1720. Det är nog vår Brita.
Vänligen
Eva Widenfalk
146
« skrivet: 2010-04-07, 18:55 »
Ja, jag menar ju anorna (inte ättlingarna) till min mmff.
Och så heter jag Widenfalk.
Fort med fel, som det heter ...
Vänligen
Eva Widenfalk
147
« skrivet: 2010-04-07, 17:40 »
Hej!
Jag har börjat leta efter ättlingarna till min mm ff, och nästan allihop verkar komma från eller kring Bjurtjärn, så att hitta detta anbytarställe var ju rena guldgruvan! Fantastiskt!
Jag har under flera veckor läst igenom och försökt smälta all information jag hittat om mina släktingar här, speciellt från Bengt Nordstrand. Bengt, dina inlägg har fört mig två generationer till bakåt i tiden! Stor tack! Dessutom har du också kommit fram till att Anders (Henriksson?) Heros son, Henrik, mest sannolikt var född 1691-04-17 på Lanfors hammar, och att den Henrik som var född 1692-06-04 i Lanforstorp var son till Anders Svensson i Drågan, och dog 1766-03-18 i Tåbäcken, 74 år gammal (F:1 sid 93), alltså född omkring 1692.
- Jag har kommit fram till detta genom att bla pussla ihop info från mantalen i Bjurtjärn från slutet av 1600-talet (och sedan följa upp dem i kyrkoböckerna), men jag har haft svårt att läsa pga den dåliga upplösningen av bilderna på SVARs skannade material, och jag har svårt med gårds-och torpnamnen som är olika i mantalen och kyrkoböckerna, så jag har inte vattentätt på fötterna. Jag är också dålig på att tyda domböckerna. Det skulle vara mycket roligt att få veta hur du, Bengt, har kommit fram till din åsikt! Maila mig gärna om du föredrar det. Är vi fler som kommit fram till detta?
Mina anor i Bjurtjärn är många, men kortfattat så är min mm ff Nils Simonsson född 1806 i Stensnäs, son till masmäster Simon Matthesson, född 1756 i Stensnäs, och hans hustru Stina Jonsdotter, född 1761 i Herrsjötorp.
Stina Jonsdotters mor är Margitha Reinholdsdotter (Lekberg), född 1727 på Lanfors hammar (vars morbror är den Henrik som nämns ovan) och vars anor på morssidan leder till vallonen Henrot (anorna för morfar Anders Hero är dock inte helt klarlagda än). Margithas far är mästersmeden Reinhold Nilsson Bleckertz vars ättlingar kallar sig Lek(e)berg.
Stinas far är bergsmannen Jon Eriksson, född 1720 i Herrsjötorp och vars anor bakåt i flera generationer (1600-talet) leder till Jon Månsson via sonen unge Per i Herrsjötorp, och till Per Persson med h. Kerstin Enarsdotter via dottern Ingfrid i Mörkviken.
Simon Matthessons mor är Clara Persdotter, 1733-1788, från Stensviken, vars anor på farssidan (Per Nilsson 1707-1767 från Dalbäcken) leder till bergsmannen Jon Nilsson, 1644?-1707, med h. Brita Andersdotter, 1635?-1707, i Dalbäcken, och på morssidan bla till nämndemannen Jordan Arvidsson i Brickegården, Karlskoga (via sonen Jon Jordansson o h. Ingfrid Persdotter i Herrnäs), och även till häradsdomaren Erik Hansson och Anna Simonsdotter i Stensviken via deras son Hans Eriksson.
Simons far är Matthes Simonsson, född 1727 (1724?) o död 1774. Var han är född och varifrån hans föräldrar Simon Olofsson, 1689-1760, och h. Clara kommer, har jag inte ännu lyckats hitta. De dyker upp i Stensnäs 1749 i Bjurtjärns husförhör AI:2 sid 208.
- Om någon kan hjälpa mig här vore jag väldigt tacksam!
En del av den äldsta informationen kommer från tidigare inlägg av Bengt Nordstrand (hoppas du inte misstycker), som verkar ha stor ordning på folket i gamla Bjurtjärn, men övrigt kommer från Bjurtjärns m.fl kyrkoböcker. Jag hoppas inget blivit fel (säg till i så fall!) och flera släktled har hoppats över i beskrivningen ovan för att inte ta för stor plats, men om någon vill veta mer i detalj om mina släktled från kyrkoböckerna i Bjurtjärn, så säg till!
Vänligen
Eva Widenfal
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy