Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Ingeborg Palmén
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2013-08-25, 10:32 »
von Schantz är finska adliga ätten nr 95. Så uppgifter om den borde finnas i de finska ättartavlorna, som kanske finns på något svenskt bibliotek. Jag har hemma bara en gammal adelskalender och enligt den är Emma Fredrika Amalia Stenvall gift 2) med löjtnanten Knut Emil. Det framgår inte vem den första maken var.
2
« skrivet: 2013-07-26, 13:59 »
Fadern är soldat (sotamies) Aron ?umperi och modern heter Maaria.
mvh Ingeborg Palmén
3
« skrivet: 2013-06-04, 21:00 »
Tack, Katarina !
Min gren kommer via dottern Anna Kristina, gift med Per Fahlander. Anna Kristina dör 10.10 1771 i Boo. Hennes son Adolf Fahlander, f. 7.3 1767 flyttar till Uleåborg och blir disponent för ett glasbruk (Nyby eller Olhava) som ägdes av hans svärfar, Johan Nylander. Jag är ättling till Adolfs dotter Margareta Magdalena, som i sin tur gifte sig med en Anders Nylander, också i Uleåborg.
Som en kuriositet kan ännu nämnas att Adolf Fahlanders son Leonard F (död barnlös) var förste chef för det första egentliga mentalsjukhuset i Finland, Lappviken i Helsingfors.
mvh Ingeborg
4
« skrivet: 2013-06-02, 21:29 »
Tack Katarina !
Denne Olof Engström har jag sökt i snart 10 år och äntligen har han ett förflutet före Falun. Nu gäller det bara att hitta Arbro socken.
Ingeborg Palmén i Helsingfors
5
« skrivet: 2013-05-30, 21:51 »
Kanske jag kan fråga en mera allmän fråga här om tullare ? Finns det på Tullmuseet uppgifter om tullare i Finland ca år 1700 ? Det är fråga om en besökare vid (troligtvis) Hangö Sjötull.I så fall måste jag ta mig till Stockholm !
mvh
Ingeborg Palmén i Helsingfors
6
« skrivet: 2012-08-16, 23:12 »
Hittar ingen Hilda Gustava Vilhelmina född 1878 i Helsingfors.
Så undrar jag vad du menar med var ? Föräldrarnas gatuadress eller ?
mvh Ingeborg i Helsingfors
7
« skrivet: 2012-07-12, 10:59 »
Gabriella !
Jag har just nu diverse foton från förra sekelskiftet utspridda på ett golv. Jag skall leta fram några på Ivar och skicka dem. Det kan nog dröja, men de kommer. Du är tydligen avkomling till Ivar i hans första äktenskap ? Han var min mormors bror.
8
« skrivet: 2012-04-21, 23:13 »
I Västerås hsf anges hans födelseort som Hälsingland. Jag har tentativt placerat in honom i Rengsjö, född IX/1743. Detta är dock bara en hypotes baserad på yrke och släktnamn samt dotterns och moderns förnamn.
9
« skrivet: 2012-04-21, 23:06 »
Jag har en apokryfisk anteckning från Stockholm att han vid giftermålet med Juliana Enberg 6.10 1751 står som auditör vid Kongl. Adelsfanans Regemente, vilket låter mystiskt. När jag försökte få reda på något om regementet blev jag inte mycket klokare, lät som en kvarleva från Vasa-tiden.
Sedan tycks han ha använt den titeln livet ut. Jag vet inte om den posten förutsätter juridiska studier, i så fall borde man ju hitta honom i Uppsala el. Lunds matriklar, dem har jag svårt att komma åt här i Finland (lär delvis ska finns i UB:s källare här i Helsingfors)
10
« skrivet: 2012-04-20, 22:55 »
Tack så hjärtligt för uppgiften om Anna Marias död. - Det är en intressant släktkrets dessa Frumerie-Billingren m.fl. De tycks undvika att bli antecknade i historieböckerna, vare sig Anna Maria eller sonen Per, född 1772, finns antecknade som döda i Kil. De flesta av de tidigare barnen, som uppges födda i Nora, finns inte heller där upptagna i dopboken (förutom en Lisa Maria, f. 7.10 1769, som ant. dör.) I alla fall kan man utgå från att Julianas föd.år 1772 i senare hsf inte stämmer, utan det som ges i Kil, 1770 är det korrekta.
11
« skrivet: 2012-04-19, 22:13 »
Anna Maria Frumeri född 1732, dotter till Per F. och Anna Maria Warg, får 5.9 1758 i Nora ett uä barn, Anna Fredrika, med bergsfogden Lars Fredrik Bergström (Nora har i dopboken uä-barnen helt skilt från de andra, så jag har sökt!). Föräldrarna gifter sig inte. Enligt uppgifter i de s.k. Bromanderska släktutredningarna skulle Anna Maria F. senare ha gift sig med auditören Knut Billinggren. Honom har jag hittat i Värmland, i Östra Fågelvik hsf 1774-80 sid 8, men utan hustru. Knut Billinggren finns vidare framåt i Karlstad med barn (och hushållerska), men ingen hustru. I Karlstad finns antecknat under Clara Warg (Anna Marias moster) en hu Frumerie i hsf 1775-79, sid 228. Men härefter är det gap i hsf på 10 år, Clara dör och detta är det sista jag möjligen sett av Anna Maria F.
Nu undrar jag om någon vet a) när och var Anna Maria F. gifte sig med Billinggren och b) när och var Anna Maria själv dog.
Billinggren själv var gift i Stockholm 6.10 1751 första gången, men jag har inte hittat honom efter det, förrän han dyker upp i Värmland.
Dottern Anna Fredrika Bergström blev med tiden torparhustru i Stavnäs och dog i Ny socken 1.10 1825.
Ingeborg Palmén i Helsingfors
12
« skrivet: 2007-10-01, 00:27 »
Känner någon till Johan Bodin, skräddare i Visnum under senare delen av 1700-talet.
Detta är vad jag har om honom ur husförhör och doplängder (för hans barn):
född 1744, men var
gift med en Maria Månsdotter (född 1746), men var och när ?
far till Johan Magnus f. 22.7 1778 och Caisa Maria f. 23.6 1783, båda i Visnum.
Familjen finns i Visnums hsf 1772-79, ingen anteckning om inflyttning eller utflyttning. De finns inte i tidigare hsf och inte på rätt plats i nästa hsf, håller på och tröskar igenom det.
Såväl Johan som skräddare tycks vara frekvent förekommande bland Bodinarna, finns det någon som har en lämplig kandidat till min Johans familj ?
Alla bidrag mottages med tacksamhet !
Ingeborg Palmén i Helsingfors (långt borta från Värmland)
13
« skrivet: 2007-09-20, 22:27 »
Annastina !
Min Erik Persson (Klack) finns på GID 169.32.91000, hsf 1761-71, sid 528 tillsammans med hu Christin Larsdotter o barnen Peter, f. o d. 1757, dotter Kerstin f. 1758, son Erik f. 1760, son Petter f. 1763 samt döttrarna Catharina o. Anna födda 1765 resp. -67. Denne Erik torde vara född 1730 (II) o. hustru Stina i Forstäppan? 29/2 1732.
Kanske en farfar till din Erik Persson. Såtillvida bekymmersamt eftersom Petter (f. 1763) enl. hypotesen försvinner till Ljusnarsberg(också obestämd anteckning härom i detta hsf).
14
« skrivet: 2007-09-20, 15:23 »
Alla Grangärdekännare, hjälp !
Jag har i Ljusnarsberg hsf en Pär Ersson, som det är antecknat att är född 1763 i Gränge. Så googlade jag och inhämtade att Gränge skulle betyda Grangärde. Utgående från detta och att födelseåret var riktigt, vilket inte alls är säkert, gick jag vidare till Grangärde födda 1763 och den ende jag hittade född det året, döpt till Petter och son till en Erich var född 8.1 1763. Så min första fråga lyder, är Gränge=Grangärde. Men osäkerhetsmomenten fortsätter.
Denne Petters föräldrar är Erich Pehrson och Stina Andersdotter. När jag hittar dem i hsf 1761-71(GID 169.32.91000) finns de som Erich Persson (Klack) o. h. Christina Larsdotter. Utgående från älsta barnets födelse hittar jag dem som gifta 29/2 1756, och då Erik som tidigare men hustrun Chirstin Larsdotter. Vid snabb genomgång av döda hittar jag inte heller någon Stina Andersdotter som vore lämplig.
När jag sedan går till Stina Larsdotters födelse hittar jag inte någon doplängd för det året, men hsf 1750-61 ger familjen i Forstäppan med far Lars Andersson, h Margeta Jönsdtr och som tredje barn Christin Larsdtr f. 1732 29/2.
I allmänhet verkar ju Grangärdeböckerna väl förda. Är det i alla fall möjligt att Petters födelsenotis i misstag fått morfars patronymikon åt mamman, dvs Lars Anderssons dotter har blivit Andersdotter i.st.f Larsdotter.
Eller är jag totalt ute och cyklar ?
Känner någon till familjen närmare ?
mvh Ingeborg Palmén
i ett höstligt Helsingfors
15
« skrivet: 2007-09-15, 15:30 »
Herdaminne för Åbo stift kan man kanske få låna som fjärrlån på något bibliotek i Sverige, jag vet inte hur det fungerar över gränserna. Språkfrågan gör det också besvärligt.
Det finns ett på svenska från 1832 av Strandberg. Sedan finns det ett av Leinberg, men det sträcker sig bara till 1640.
Det senaste är på finska av Blomstedt-Matinolli och har utkommit i Helsingfors 1963.
Ytterligare kan nämnas att Eskil Petraeus är föremål för en doktorsavhandling utgiven, vill jag minnas, på 1920-talet, av Kyrkohistoriska Samfundet i Finland och skriven av Väinö Perälä, också den på finska. Hans familj spelar inte någon större roll, utan den handlar mest om teologiska skolor på 1600-talet. Jag inhämtade bl.a. att ramismen var en förhärskande ism på den tiden. Men Eskil P. var en spännande person, bl.a lär han ha skrivit den första finska grammatiken.
mvh
Ingeborg i Helsingfors
16
« skrivet: 2007-09-13, 10:56 »
Eskil Olai Petraeus, född i Filipstad 1593, sedermera biskop i Åbo 1652 - 57 torde ha varit ett syskon. Denne Eskil blev 1633 utnämnd till pastor i Karlstad, men avböjde och blev i stället kh i Åbo. Uppgifterna enl. ett urgammalt herdaminne för Åbo stift (Strandberg)
mvh Ingeborg
17
« skrivet: 2007-06-26, 22:02 »
Ett tack i synnerhet till Kaj Janzon för hans tillrättalägganden och förklaringar. Jag tror, i likhet med honom, att det egentliga syftet inte uppnås, däremot får vi andra en hel del baskunskap, såväl genealogisk som rättshistorisk.
Trevligt, Kaj, att du orkar !
18
« skrivet: 2007-05-24, 20:47 »
Jag tror zaker (saker) betyder skyldig. I den gamla domareden från 1734 svär man att ej saker förklara den osaker är, eller osaker den saker är, i betydelsen skyldig/oskyldig.
mvh
Ingeborg Palmén
19
« skrivet: 2007-03-14, 21:52 »
Det är väl bäst att jag besvarar min egen fråga med en hypotes jag kommit fram till. - En vänlig bibliotekarie i Helsingfors har skaffat fram åt mig Lars Nylanders artikel om Släkten Pollack från Bollnäs. Utgående från den har jag tentativt kommit fram till att min Lars Pollack skulle vara den Lars som föds XI/1743 i Rengsjö som son till föraren Mårten Pollack och Brita Larsdotter. Hypotesen stöds av namnet Lars och att min Lars Pollacks dotter är döpt till Brita. Vidare var Mårten P:s bror sockenskräddare och troligtvis även hans morfar, varför det inte är omöjligt att Lars den vägen kommit in i yrket. Jag har inte kunnat tyda vart Lars flyttar från Rengsjö år 1759, ev Söderml ?. Men en Lars dyker upp 1771 i Västerås som skräddargesäll och gifter sig i sin tur med en skräddares dotter.
Jag tar gärna emot kommentarer - kanske den Lars jag nu har i tankarna dör i grannsocknen 1760.
20
« skrivet: 2007-02-05, 10:55 »
Jag hänvisar till en diskussion mars-april 2004 angående släkten Pollack. Mitt problem är följande:
Jag har en skräddare Lars Pollack i Västerås som gifter sig 1771 och får sitt första barn 1772. I husförhörslängden anges Hellsingland som födelseort, men inget födelseår. Jag undrar om han har något samband med den skräddare Pollack som nämnts här ?
Eftersom jag bor i Finland har jag svårigheter att få tag i litteratur som kan vara till hjälp.
MVH
Ingeborg Palmén, Helsingfors
21
« skrivet: 2007-01-19, 23:36 »
Jag har slagits med Linköping i dag. Och inte ens kommit så långt att förklaringarna om kvarteren skulle hjälpa mig.
Problemet är en djurgårdskarl (jag antar det är en ladugårdsman) som enligt mina uppgifter får en dotter Maria Helena/Magdalena Lindqvist 26.7 1804. Hans hustru skulle heta Anna Maria Bergström. Jag har inte hittat dottern i Linköping födda. Däremot har jag hittat en dotter Margareta f. 1801 till en djurgårdskarl Nils Walberg (?) ohh Stina Andersdr, samt en djurgårdskarl Nils Andersson som gift sig med en Lisa Jacobsdotter X/1804.
Eftersom Linköping är totalt okänt för mig undrar jag hur frekventa djurgårdskarlar var i staden. Är det troligt att det fanns flera som hette Nils samtidigt ? Vidare undrar jag var det skulle löna sig att söka efter denna Maja Lena om hon föddes på landet, i närheten. - St Lars har jag försökt söka genom, utan resultat.
MVH Ingeborg Palmén, från Helsingfors
22
« skrivet: 2007-01-02, 22:12 »
Lars Pollack, skräddargesäll i Västerås,
Känner någon till honom och hur han eventuellt hänger ihop med andra Polackar (-er?)
Han gifter sig med Anna Maria Svedberg(alt. Söderberg) 27.10 1771 i Västerås och deras dotter Brita Maja föds där 1772.
Denne Lars bör ju rimligen inte vara född efter 1750.
MVH Ingeborg Palmén
23
« skrivet: 2006-11-29, 22:45 »
Är en hästfogde (i Drammen, medlet/slutet av 1500-talet) samma sak som en ridfogde ?
Ingeborg Palmén
24
« skrivet: 2006-10-08, 23:04 »
Tack Johan för din korrigering. Landskrona skall det ju vara och inte Kronstadt, som mycket riktigt ligger på en ö några tiotal km utanför staden. Kronorna och seklen gick i kors för mig.
mvh Ingeborg
25
« skrivet: 2006-09-25, 13:40 »
Känner någon till en guldsmed vid namn Hans Platz under mitten av 1600-talet ?
Hans Platz finns omnämnd i ett protokoll från Åbo RR 2/10 1629 och kallas då mästersven hos guldsmeden Hartwich Welligh. Sedan försvinner han. Jag har inte hittat honom bland mästare i Finland. Det är också möjligt att han aldrig blev mästare, eller dog, eller flyttade till antingen Tyskland/Nederländerna varifrån pappan, Hans Platz d.ä, borgmästare i Åbo, död 1620, kom; eller till Reval som antagligen var hans mors, Brita Henriksdotter Storks hemstad.
mvh
Ingeborg Palmén, Helsingfors
Inlägget har flyttats hit 2012 23/6 från Yrken » Yrken F-I » Guldsmed. /Moderator Yrken
26
« skrivet: 2006-09-15, 19:41 »
Hej/hei !
Kymmenen (nominativ sing.) är tio på finska, böjs så att kaksikymmentä(partitiv sing.) blir tjugo.
Kymmene är det svenska namnet på Kymi. Vi hade tidigare t.ex. Kymmene län. Vi har fortfarande Kymmene älv.
mvh Ingeborg Palmén
27
« skrivet: 2006-08-20, 23:09 »
Jag undrar bara när St Petersburg grundades. I början av 1700-talet? Blev huvudstad 1712. Men före det fanns ju den svenska staden Nyen med Nyenskans/Kronstadt på samma plats, som Peter den store erövrade 1703. Kanske hon kom därifrån ?
MVH Ingeborg Palmén
28
« skrivet: 2006-06-19, 23:53 »
Tack Inger Rudberg ! Tack för tipset. Det herdaminne för Göteborgs stift jag haft tillgång till (nu har jag förstås inte antecknat vems och när utgivet) har förstås Olof Kloth upptagen under Skee, men inte något om hans tidigare öden före han blev pedagog i Strömstad. Om honom sägs att han studerat i Uppsala 1738, men jag har inte hittat honom som student utan endast som preceptor och alltså färdig mag. i Uppsala. Hans senare öden och skandaler finns utredda. Han gifte sig med dottern till kh:n i Kville (grannförsamling ?) Men varifrån han själv kom, var han var född och vilka hans föräldrar var framkommer inte.
Tyvärr har jag inte i Finland tillgång till alla möjliga och omöjliga matriklar för att jaga honom. Men eftersom jag inte hittat honom i Uppsalas matrikel som student antar jag att han studerat i Lund, för Köpenhamn var väl knappast politiskt korrekt under första delen av 1700-talet.
Men om någon stöter på Olof Kloths födelsesocken och föräldrar vore jag glad för alla upplysningar.
mvh från ett sommarvarmt Helsingfors
Ingeborg Palmén
29
« skrivet: 2006-06-08, 21:46 »
Frågan är ju hur länge en lysning var i kraft. Det torde finnas stadganden om det i dåtida kyrkolag. Vi kan sluta oss till att den inte gällde längre då den nya lysningen utfärdades. Förslagsvis 3 el. 6 månader skulle jag tro att den var giltig.
MVH Ingeborg Palmén
30
« skrivet: 2006-04-28, 21:09 »
Bengt ! Visst har du rätt ang. vårstädningen, den behövs säkert. Men till vilket län Viborg hörde är jag inte säker på - Viborgs län ? Fanns det ett sådant. - Ärkestiftet ligger ju numera i Västra Finlands län, tillsammans med bl.a. Vasa.
Detdär med Socken-Sök är en lysande id? och kunde gärna också gälla Norge, men det är ju en resursfråga, förstås.
MVH från landskapet Nylands tidigare residensstad
Ingeborg
31
« skrivet: 2006-04-27, 20:58 »
Bengt ! Utan att ta ställning till om storstädning behövs eller ej tycker jag att det är helt o.k. med våra gamla landskap som enheter. Skall vi övergå till län har vi ju kvar bara 4 just nu. Länsindelningen har ju varierat betydligt under åren.
Mig gläder speciellt rubriken Västerbotten. Min far. född 1905, framhöll alltid att han var född i finska Västerbotten, trots att detta mig veterligen inte varit ett oficiellt landskap i Finland efter 1809.
På grund av att riksgränsen förskjutits i olika repriser är också landskapet Karelen en elegant lösning. Vart skulle vi hänföra Kexholm eller Sordavala ?
Det är klart att det är svårt med främmande geografi och att en del orter hamnar fel. Utan hjälp hade jag inte kunnat placera Säbrå eller Ljushult rätt i Sverige.
Men landskap är nog en enhet som är levande i Finland, och borde få stå kvar.
Soliga hälsningar från rikets huvudstad
Ingeborg Palmén
32
« skrivet: 2006-02-24, 22:56 »
Tack Peter för ditt inlägg. Ibland har jag fått en känsla av lyteskomik då folk försöker upplysa någon person som definitivt inte vill(eller kan) ta till sig de sakargument som framförs.
Ingeborg Palmén
33
« skrivet: 2006-02-11, 19:34 »
Christel ! AGM var född i Glava och Lovisa i Grangärde. De levde hela sitt senare liv i Finland, fick flera barn, varav en son blev vuxen och tre döttrar.
I Finland finns ättlingar efter sonen (Leopold M.) och en av döttrarna (Zaidi Alfhild, gift Leander).
MVH Ingeborg Palmén i Helsingfors
34
« skrivet: 2006-02-03, 22:23 »
Vad är blodgruppsätande ?
I Finland tror jag vi har en hel del sjukdomar som hänförs till denna foundereffekt som Anders talade om, och som förekommer mkt sparsamt på andra håll.
Våra läkare har börjat tala om genetiska varianter, inte defekter. Låter trevligare, i synnerhet om man har sina gener litet fel skruvade.
Är inte laktostolerans en avvikande mutation ?
Ingeborg
35
« skrivet: 2006-02-02, 22:50 »
Knut F ! Tack för ett vettigt inlägg.
Ingeborg, i Finland sedan ca 1800 men med norska anor från tiden före freden i Roskilde
36
« skrivet: 2005-11-29, 22:33 »
Tack för kommentarer till Ritvas inlägg. Jag har förstått att hon läser anbytarforum sporadiskt och skall göra henne uppmärksam på att ni kommenterat.
MVH Ingeborg
37
« skrivet: 2005-11-27, 21:06 »
Grosshandlare Kellgren afhände sig lifvet i rådhusarresten i Strömstad 1807 enligt matrikel för Göteborgs nation i Lund av Carl Sjöström 1907. Detta under hans yngsta son Carl Gustaf K 1829 - 30, som tycktes ha varit litet speciell han med. Grosshandlarens äldsta son, Johan August hade redan tidigare flyttat så långt bort från Strömstad han kunde komma i det dåvarande svenska riket, till Kuopio i östra Finland.
Min fråga är nu om någon känner till denne Johan J. Kellgren(varför han tog sig afdaga, el. snarare varför han satt i häkte). Uppgifter om var han är född mm. tas emot med tacksamhet. Att han gifte sig med dottern till kh:n i Skee, Olof Kloth, som också han var en dubiös figur, har jag fått reda på via anbytarforum, men Klothet har jag inte lyckats spåra vidare. Jag har försökt hitta honom i Uppsala universitets matrikel, men där förekommer han bara som mag. och preceptor för en elev
Så om någon känner till dessa mina spännande (och dubiösa) anor vore jag glad!
MVH Ingeborg Palmén
38
« skrivet: 2005-11-27, 20:46 »
Jag har blivit kontaktad av Ritva Jurvanen som har synpunkter på den Mollerus - Mollenius diskussion som förts här. Hon bad mig framföra följande synpunkter och fakta som hon kommit fram till:
Carolus Bartholdi Ithimaeus var inte som Constantinus Lindfors nämner kaplan i Valkeala utan han verkade som kaplan i Lappträsk 1658 - 1672, innan han kom till Valkeala som kyrkoherde. Hans barn förefaller ha fötts redan under denna tid.
Tavla 1
I Carolus Bartholdi Ithimaeus. Kaplan i Lappträsk 1658 - 72. Kyrkoherde i Valkeala, död 1702 i Valkeala.
maka: Karin Kristiansdotter? Winter. död 15.3 1708 i Valkeala, åldern nämns inte.
Barn:
Maria f. 1667 till tavla 2
Anna, f öre 1670 till tavla 3
Margareta, f. före 1670 till tavla 4
Bartholdus, f. ca 1670 till tavla 5
Axel. Till tavla 6
Tavla 2 (från tavla 1)
II Maria Karlsdotter Ithimaea (Ithima(<)a)f. 1667 d. 28.12 1737 i Iitti, ålder 70 år
Make: vigd före 1694 Arvidus Johannes Paulinus, vicepastor i Willmanstrand (Lappeenranta) 1699 - 1705, kyrkoherde i Iitti. f. 1659 ? i Asikkala, d. 1736, ålder 77 år.
Makens föräldrar:
f Johannes Pauli (Paulinus) kyrkoherde i Iitti 1670 - 1704, d. 1704 i Iitti
ff Paulus Johannis (Paulinus)
fm NN
m Karin
Tavla 3 (från tavla 1)
II Anna Karlsdotter Ithimaea f. före 1670
make Sigfridus Isaksson Nirkko (Nircko) Hjälppräst i Valkeala, senare kaplan, d. 13.6 1699 i Valkeala.
Makens föräldrar:
f Isak (Isaac, Isacus) Abrahamsson (Isaac Abrahami)Nirkko (Nircko), Kaplan i Elimäki 1658 - 1677, vicepastor. d. 1783
ff Abraham Jöransson Nirkko (NIrcko) Slottsskrifvare i Viborg redan år 1635 (Lagus) d. ca 1669 i Viborg
fff Göran Nirkko (Nircko)
ffm NN
fm Beata (Brita) Bertilsdotter
m Agneta Andersdotter d. 1674
Tavla 4 (från tavla 1)
Margareta Karlsdotter Ithimaea f. före 1670 d. förekommer sista gången som dopvittne i Valkeala 25.7 1722, ca 25.7 1722, ålder 52 år.
Make Petrus Magni Nicander i tjänst hos komminister Ozelius (informator?) i Råda (Göteborgs stift) 1672, Conrektor för Helsingfors trivialskola 1687, rektor 1698, avskedad 1701, d. 3.5 1701 i Helsingfors.
Makens föräldrar:
f Magnus Petri Nicander, kyrkoherde i Hovmantorp d. 1677
m Kerstin Jonsdotter
Tavla 5 (från tavla 1)
II Bartholdus Caroli Ithimaeus. Kaplan i Valkeala 1700 - 1701, kyrkoherde 1701 - 1705. född ca 1670, död 20.4 1705, ålder 35 år.
1. Maka NN Mikaelsdotter Nehrman död före 1706
Makans föräldrar;
f Mikael Nehrman
m NN
2. Maka Anna Jakobsdotter Frese f. 1684, d. 15.4 1712 . . i barnsbörd 27 1/2 år gammal Karislojo
makans föräldrar:
f Jakob Joakimsson Frese, spannmälshandlare i Viborg från 1682 framåt. d. 1704
ff Jockim Jockimsson Frese, postmästare i Kexholm(Käkisalmi) trol. 1655
fff Jockim Jockimsson Frese d. 3/1641
ffm NN
fm Elisabet ? Nilsdotter Harder
fmf Nils Harder, amtman i Arvid Wittenbergs grevskap Nyborg
fmm NN
m Anna Johansdotter Saels f. ca 1666, d. 1716 i Viborg
mf Johan Hansson Saels, handlande Hans Ruuths bodbetjänt i Viborg 1656, från börjab av 1660-talet handlande i Viborg. d 1682/1688
mff Hans Hansson Saels. I tjänst hos sin svåger, handlande Mårten Mums i Viborg 1625, borgare i Viborg 1632, f.d. borgare, jordbrukare 1655, d. 1656
mfm Anna Tomasdotter Steen från Narva d. efter 1661
mm Anna Karstensdotter Hanne
mmf Karsten NNson Hanne. Bodbetjänt hos borgm Rötkert Boisman. Senare uppsyningsman för slakteri och handel.Adjung. ledamot av kämnersrätten. Död på 1600-talet
mmm Anna Henriksdotter Fatebur
Tavla 6 (från tavla 1)
II Axel Karlsson Ithimaeus. Sergeant, d. 18.1 1719 ? Norge
Maka: vigd 14.11 1707 i St Michel (Mikkeli) med Karin Henriksdotter Jerpenia, dtr till Kaplanen i St Michel, född 1688 därst.
Makans föräldrar:
f Henrik +Jakobs(jespers)son Jerpenius, Kaplan i St Michel
ff Jakob(Jesper) Jerpenius, kaplan i Pyhäjärvi
fm NN
m NN
Så långt alltså Ritva Jurvanen. Hon tillägger ytterligare att hon inte tror att Maria Molenia i Sverige har med de finska Mollenierna att göra.
Detta är en för mig totalt okänd släktkrets, så jag har inga synpunkter, utan fungerar här enbart som mellanhand
MVH Ingeborg Palmén
39
« skrivet: 2005-08-13, 23:07 »
Jag skulle tyda det som mindre vetande, som saknar förståndets bruk. Förekommer i äldre lagtext och skrivs då afvita.
Ingeborg Palmén
40
« skrivet: 2005-06-29, 20:52 »
I finlandssvenska är inspektor med betoningen på andra stavelsen fortfarande gångbart i betydelsen godsförvalare (om nu några sådana mera finns). För att hålla sig till ämnessfären betyder karaktärshus corps de logis. Men där bodde ju inte inspektorn
MVH Ingebrg
41
« skrivet: 2005-05-30, 20:11 »
Åboborgarnas namnskick på 1600-talet var mycket varierande. Vilho Selinheimo har skrivit ett par artiklar i Genos 1923 och 1925 (sid 87 - 145, finns på nätet). Av dem kan man sluta sig till att efternamnen varierade och ibland togs enligt den stadsgård familjen just då innehade. Saken blev inte lättare av att det i Åbo kunde finnas flere gårdar med samma namn, och deras innevånare var inte släkt sins emellan. Efternamnet Halis kommenterar Selinheimo inte. Om jag har förstått Selinheimo rätt hade Knut Halis barnen Mattias (nob. Ehrenhoff, se Elgenstjerna) samt Jakob, gift med Brita Jöransdotter, vilka hade barnen Jakob Jakobsson Halitius och Brita Jakobsdotter. Brita d.y. gifte sig med en Johan Bertelsson Rasiainen men deras barn kallade sig Stamnell
Jag kan svårligen tänka mig något annat än att en Wiburgo Carelius kom från Viborg i Karelen
mvh Ingeborg Palmén
42
« skrivet: 2005-05-01, 22:39 »
Ytterligare kan tilläggas att dessa länsbokstäver aldrig haft samma genomslagskraft i Finland som i Sverige. Vi talar alltså inte om A-län (som f.ö. bara gällde huvudstaden Helsingfors) eller Y-län osv. Bokstäverna hade alltså bara relevans för bilarnas registernummer.
Dessa svenska länsbokstäver kan driva en utsocknes till vansinne !
mvh Ingeborg Palmén
43
« skrivet: 2005-04-18, 17:11 »
Stud. i Dorpat 22.5 1691 Arvid Mollerus senare Moller A C, Dorpatensis U495. Född nära Dorpat på godset Vorhoff 19.2 1674. Frldr:krigskommissarien i Dorpat Kristian M. (hemma från Padasjoki, död 1711) och Maria Jernel. Elev vid Dorpat lyceum ca 1685. Stud. i Dorpat 22.5 1691. Respondent i D. 9.3 1695, pr. Mich. Dau.- Rektor för Dorpat skola 1697. Flydde kriget till Sverige 1700, återvände 1701. Lektor(professor) i juridik och matematik vid gymnasiet i Reval 1702 samtidigt adjungerad ledamot av överrätten därst.På förslag till justitieborgm. i Reval 1710. Flydde ånyo via Åbo till Sverige s.å. Professor i praktisk filosofi(naturrätt och moral) vid Lunds universitet 1717, avsked 1743. Rektor för Lunds universitet 1720, 1728 och 1741. Fil. fakultetens promotor 1734. Skald. Död i Lund 6.4 1758. Maka: 1708 Kristina Margareta Lagercreutz (död 1759).
Så långt den finska texten.
Du nämner Margareta far Jacob Lang. Hennes farbror Peter Lang är en ana till mig. Släkten lär ursprungligen ha kommit från Gävle till Uleåborg i Finland. Du råkar inte veta något om dess öden i Gävle?
MVH Ingeborg i Helsingfors
44
« skrivet: 2005-04-14, 21:36 »
Det är Finlands generalkonsulat i New York som högaktningsfullt meddelar utrikesministeriet (på utsökt kurialprosa) att Johannes Nygård, som i detta landet använde namnet Martinson, född 25/10 1895 i Maxmo socken av Vasa län, avlidit den 19/2 1939 i Rose Inlet, Alaska.
Vicekonsulatet i Seattle har meddelat att det behöver sedvanlig släktutredning angående den avlidne för att kunna sköta om kvarlåtenskapen, vilken utredning Ministeriet vänligen i sinom tid torde ombesörja till konsulatet.
Fullmakter är inte nödvändiga.
Brevet är daterat 1.6 1939 och har ankommit till ministeriet 17.6.
Antagligen har du redan fått släktutredningen för Johannes, annars borde den nog finnas i ministeriets arkiv under diarienumret 42/830 (el. 890 ?) K.
MVH Ingeborg
45
« skrivet: 2005-03-23, 11:43 »
Joije ! Denhär debatten visar ju att ettriga hamnkaptener har en mission att fylla !
Eva ! Det är väl klart att man bidrar med det man har, om någon är intresserad. Jag undrar bara varför jag (tydligen) inte har släktingar som är intresserade av genealogi. Det är besvärligt när man, som många ondgjort sig över, borde söka från Umeå till Strömstad. Men kanske jag vågar slänga ut någon fråga igen.
På en finsk lista läste jag just: Vad kan man vänta sig av en släktforskare ? En svarar ingenting, en annan vadsomhelst.(förlorar tyvärr på översättning)
Nu gör jag en utflykt till Fiskars bruk i Pojo kommun(geografilektion) för att sniffa på en liten rottråd.
MVH Ingeborg
46
« skrivet: 2005-03-22, 14:38 »
Till Mikael ! Jag skrev mitt inlägg innan jag läst ditt. - Min fråga var väl snarast retorisk eller kanske ironisk? Men faktum är att den fattiga har inget att byta med innan hon samlat i ladorna, eller hur ? Då kan man bara hoppas på smulorna som faller från den rike mannens bord, men utan att tigga som en gammal tax. MVH Ingeborg, fortfarande samlare men helst inte parasit
47
« skrivet: 2005-03-22, 14:19 »
Eftersom jag har semester nu kan jag läsa diskussionen mitt på blanka dan - lyx. Några kommentarer ännu:Jag är inte forskare, utan definitivt samlare. Just nu kartlägger jag vad som eventuellt finns för att när jag blir pensionerad om några år kunna ägna mig mera på allvar åt det hela. Men man blir helt enkelt ibland så nyfiken när en trådända plötsligt tar slut . . .
Det är klart att sekundärkällor måste prövas, men någon form av såväl ekonomi som självkritik bör man som amatör ha. Jag har en del av min släkt i Finland utredd av en historiker (med genealogi som fritidsintresse), specialist på städernas 1700-tal. Han har utrett div. borgerliga släkter just under denna epok och publicerat en släktbok. Det vore ju helgalet att börja om hans forskning från början (eller ?)
Jag förstår bra om någon inte vill ge ut sina kanske halvfärdiga forskningsresultat. Å andra sidan borde ju inte en fråga uppfattas som ett pockande på svar, på att man ber om aktiv forskning i frågan. Det är ju snarare frågan om en förfrågan: Har någon annan denna person under arbete just nu, är den känd ?
Anbytarforum har under det år jag följt med givit mig mycken hjälp i rent konkreta frågor. Otroligt att det finns så många hjälpsamma människor, man blir verkligt glad. Jag kan utan överdrift säga att min dag ibland blivit räddad av ett svar här. Dessutom har det inneburit såväl nytta som nöje just när det gäller sekundärkällor och deras tillförlitlighet (och att de överhuvudtaget finns)För att nu inte tala om den stilistiska akrobatik som ibland förekommer.
Ännu detta om tid. Man måste nog ägna sig åt de levande släktingarna också, även om de inte förstår hur fascinerande saker man just hittat (svärsönerna däremot är artiga, de frågar har du hittat något intressant på sista tiden). Tids nog kommer intresset och då kanske en hel hög okända medeltidsdokument hittats för dem att bita i.
Glad Påsk önskar Ingeborg i Helsingfors som ännu lever på samlarstadiet
48
« skrivet: 2005-03-21, 22:49 »
Tack för diskussionen. - Själv tog jag rätt illa vid mig av kolumnen. Samtidigt funderade jag över vad anbytarforum finns till för ? Tydligen inte för folk som jag, som har rätt ont om tid, men gärna vill veta något om sin släkt. Som i så många andra fall tycks här gälla att metoden är viktigare än själva syftemålet.
Om man tillåts göra ett hopp över rubrikgränserna ett stort tack till Kaj Janzon för hans utläggning om de historiska skolorna, historieskrivning versus historieforskning. Det var belysande för en ren amatör vars huvuduppgift i livet har varit bevisvärdering. Nu förstår jag många diskussioner betydligt bättre.
MVH Ingeborg Palmén (släktsamlare, eventuellt parasit)
49
« skrivet: 2005-03-07, 20:24 »
Sven-Ove ! Tack för vidare uppgifter om Jan Jansson Hult. Detta verkar ju mera vettigt, jag menar att vara mjölnare-soldat utan inblandning av smed. Han skulle enligt Knut Humble vara född vid Tornskvarn under Sölje bruk i Stafnäs och kom i unga år till Glava och så vidare till Älgå. Mamman, Karin Gudmundsdotter blev ju änka tidigt med ett par tvillingar, hon kan ha flyttat till släktingar, t.ex.Om hon inte gifte om sig. Jans far skulle ju också ha varit mjölnare i Stavnäs, likaså hans son Olle, född 20/11 1790, mjölnare vid Berg i Älgå.
För en helt utsocknes är värmländsk geografi besvärlig, folk tycks flytta hela tiden, är det inte från bruk till bruk så är det från kvarn till kvarn!
Jag är tacksam för all information om Hultarna som finns tillgänglig. Råkar du veta vad Ramsberg i Glava är ? Där skall Jans ff Olof (Jansson?) ha bott i början av seklet. Är det en by ?
MVH från Helsingfors i Finland, Ingeborg
50
« skrivet: 2005-03-06, 18:22 »
Janne ! Detta är vad jag har (eller snarare Knut Humble) om Jan Janssons bakgrund. Inga uppgifter är alltså kollade mot originalkällor, och allt bör tas med en nypa salt !
Jans far: (Johan el.) Jan Olsson, född tvilling på Ramsberg 23/7 1730; döpt 25/7, bars till dopet av välb. jungfru Kajsa Uggla. Dräng vid Glasfors bruk i Glava, sedan mjölnare vid Torns kvarn under Sölje bruk i Stafnäs. Dog av bröstsjuka vid Sölje 12/6 1759, begrovs i Stafnäs av prosten M. Lagerlöf 17.6. Gift i Stavnäs med Karin Gudmundsdotter från Klockaregården i Stavnäs, f. 1735, sedan bosatt i Glava, erhöll 20 lod silver i morgongåva.
Jan Olssons tvilling Olle Olsson. Bars till dopet av jungfru Kajsa Greta Ramsell. Levnadsöden okända.
Om tvillingarnas far finns endast omnämnt:
Olof (Jansson) soldat, född omkr. 1700, bodde på Ramsberg i Glava, gift med Karin.
Vår gemensamma ??far Jan Jansson har jag funderat en del på. Han är både soldat, mästersmed, hemmansägare och till sist mjölnare men dör utfattig och inhyses. Litet märkligt tycker jag. Fadern Jan blev bara 29 år gammal (korrigering, jag skrev visst tidigare att Jan d.y. var postumt barn, han var ett år då fadern dog) och hann även han vara både bruksdräng och mjölnare, men inte soldat som fadern och sonen.
De var mao mångsysslare.
Mvh Ingeborg
51
« skrivet: 2005-03-05, 19:56 »
Jan Nilsson ! Trevligt att budskapet gick fram. Ang. Jan (även kallad Jonas) Jansson skriver Humble vidare: kom i unga år till Glafva där han blev soldat för hemmanet Hult, då han antog namnet Hult, flyttade 24.11 1786 till Elgå bruk i Elgå socken, där han blef först mästersven, sedan mästersmed och slutligen mjölnare, flyttade 1791 till Läppeten (i By ? socken), flyttade 1794 till Ö. Stölpet i Jösse Ny socken och i början af 1800 tillbaka till Elgå, då han bosatte sig i hemmanet Valnäs såsom hem.-ägare, flyttade slutligen tillbaka till Elgå bruk, där han afled fattig och inhyses af lungsot 10/9 1824, begrafven i Elgå kyrkogård 19/9 s.å. af v. komminister A. Wisen.
Gift 1:a gången i Glafva 26/12 1781 med pigan Maja Olofsdotter Härefter fortsätter Humble med Maja, född i Glava 1762 men dotter till soldaten Halfvard Ersson Rask. Hur en Olofsdotter kan vara dotter till Halfvard förklaras inte.
Giftermål nr 2 med Kajsa Jansdotter f. 14/1 1779 i Älgå. oä dotter af pigan Maria Jansdotter Stenfelt i Stubberud, ättling av löjtnanten Ol. Fredr. Steinfelt, avliden 1749. Kajsa gifte om sig 1825 med mästersvennen Magnus Löf och utflyttade jämte honom till Glasfors bruk i Glava 1826.
Med Maja fick Jan 6 barn, med Kajsa 5.
Detta alltså enligt Knut Humble. Jag vet inte hur pålitlig han är. Förutom denna Olofsdotter som dotter till Halfvard har jag hittat en annan inkongruens i hans text.
Har vi eventuellt gemensamma rötter ? Mina går via Jan Janssons son Olle Jansson och dennes son Carl Gustaf Hult.
Mvh Ingeborg Palmén
52
« skrivet: 2005-02-09, 21:46 »
Till Jan Nilsson i anledning av ett inlägg januari 2004 !
Jag är ett drygt år försenad. Enligt uppgifter i en släktbok jag har om släkten Hult är Jan Jansson Hults, född 24.9 1758 vid Tornskvarn under Sölje bruk i Stafnäs, döpt samma dag av pastor Friberg, gift 1) Maja Olsdotter och 2) Kajsa Jonsdotter, far Jan Olsson, f. tvilling 23/7 1730,död 12.6 1759, gift i Stafnäs med Karin Gudmundsdotter från Klockaregården, f. 1735.
Jan den yngre var alltså född efter faderns död.
Uppgifterna är från en släktutredning gjord av Knut Humble, tryckt 1912.
Mvh Ingeborg Palmén
53
« skrivet: 2005-02-07, 22:08 »
Enligt Familysearch föds Hedvig Sofia Arenander 22.7 1806 i Västerås, föräldrar Anders Arenander och Brita Maria Polack. Vidare enl. samma källa föds i Västerås Brita Maya Pollack 11.9 1772. Pappa Anders var förmodligen bondson från Tenala/Bromarf i Finland, jag vet inte heller hans yrke, men hans bror Isak var präst, möjligen hade Anders också studerat. Både Brita Maria och Anders dog när deras tre döttrar var små/unga kanske 1810- 1820.
Jag undrar om någon Västeråskännare vet något om en familj Polack/Pollack under 1700-talet i Västerås ?
Ingeborg Palmén, Helsingfors
54
« skrivet: 2005-01-28, 22:33 »
Åke ! Jag vet verkligen inte hur jag kan tacka dig. Du har inte själv finska rötter ? - Denhär släkten som har varit så svår att få grepp om, och så rullar du upp den med många generationer, både uä och a.n. barn, i ett litet nafs. Otroligt.
Ett jättestort Tack. MVH Ingeborg
55
« skrivet: 2005-01-26, 23:01 »
Åke ! När jag började titta på Rötter för ca 1 år sedan fnös jag då jag såg kändisrubriken och tänkte att allt hittar de på, pyh. Jag har redan tidigare snyltat på Selma Lagerlöfs antavla och hamnat nere i medeltiden tackvare den. och nu detta med Ingmar Bergman, otroligt att åka snålskjuts såhär. Måste ta en utskrift av ditt inlägg på papper och ta med som nattlektyr. Tack ! Min mamma som inte var av denna släkten var ivrig smalfilmare på 50-talet. Mvh Ingeborg
56
« skrivet: 2005-01-25, 23:05 »
Åke ! Igen ett stort TACK för alla uppgifter du fått fram. - Nu i söndag skall jag faktiskt fara till trakten kring Raumo, men har tyvärr inte då tid att gå på begravningsplatsen och söka Maria Helena (Magdalena?)
Du råkar inte veta vad en djurgårdskarl är. Jag försökte googla men fick inte fram något. Koskötare ? Svinaherde ? Här i Rötter fanns nämnt några andra, också från Östergötland, faktiskt.
Denna Anna Catharina Eriksdotter Cederberg är intressant. Du utgår från att Jakob Petter N. inte var så vidlyftig att han fick sina uä barn med två olika pigor, utan att det är samma Anna i denna generation, precis som samma Maria i nästa generation. Det är ju nog mera troligt, förstås.
Nu har vi snö mvh Ingeborg
57
« skrivet: 2005-01-23, 00:07 »
Åke !Tack, lustigt, du vet mer om familjen än jag. Måste ta mig en tur till Raumo och försöka hitta graven. Underligt att inte dottern o. svärsonen ligger där utan i Åbo (den graven har jag sett, så den finns)- En förklaring till dessa underliga uppgifter kan ju vara att Catharina Maria var dement på 10-talet, hon var ju över 80 år då, och för att få vara i fred för sin frågvisa sonson hittade på om hon inte kom ihåg så bra.
Det är fantastiskt vad också gamla människor reste tidigare. Jag har en ana, en Sara som boddei Strömstad, född 1764, som reste och hälsade på sin son i Kuopio, i Östra Finland omkring 1840, alltså före järnvägar och ångbåtar. Hon kom också levande tillbaks hem, hon.
MVH Ingeborg (här har just börjat snöa)
58
« skrivet: 2005-01-21, 22:45 »
Åke !
Det var inte litet du lyckats få reda på om släkten Norrbom. - Maria Helenas (Magdalena) födelsedatum är då fastslaget. Den ändringen är svårare att förstå än datum för giftermål. Kanske Catharina Maria inte ville ha en mamma född på 1700-talet då hon meddelade detta på 1910-talet. Giftermålsdatum förstår man bra, i synnerhet som hon hade en dotter gift med en missionsbokhandel i en liten kuststad,(också trad. uppgift. inga belägg) jag tror man var trångbröstad i den miljön Det har tyvärr inte sparats några gamla brev från denna sida av familjen (eller också har de gått i något bombardemang), så jag kommer inte dessa människor närmare in på livet den vägen heller. Så stöter du på något om Norrbommar eller sämskmakare/färgare i Norrköping är jag jätteglad om du meddelar mig.
MVH från ett mkt snöigt Helsingfors
Ingeborg
59
« skrivet: 2005-01-20, 12:30 »
Om korslagda ben under stol. Min uppfattning är att det i vapnet finns två uppstigande möss och som sköldhållare har vi två mjöhundar (symboliserar snabbhet). Mössen i sin tur tyder på släktskap med den kända hertigliga ätten Whimsey i England. Frågan är om detta element räcker för att bevisa släktskap.
mvh Ingeborg Palmén
60
« skrivet: 2005-01-18, 21:26 »
Åke ! Tack för Pöytyä (jag tror det heter så på finska) Ligger nånstans åt Björneborgs hållet tror jag. Mkt möjligt, för när Catharina Maria gift sig med en John Kasper Johannesson som tog namnet Leander, från Ljushult i Västergötland och de flyttat till Finland (han var någotslags lantmäteribiträde tror jag) bosatte de sig antagligen i Euraåminne kommun nära de trakterna. De behöll sitt svenska medborgarskap livet ut och är båda begravda i Åbo.
Jag har inte rett ut familjens flyttningar i Finland, finns inte i Hiski, de är för nya, och man lär ska få vänta otroligt länge på ämbetsbetyg från pastorskanslierna, påstås det. Borde alltså gå och sitta på arkiv själv, vilket är svårt med heldagsjobb (tv). Carl Petters gesällresa borde finnas, men Hiski har så litet in-och utflyttade.
Och någon Norrbom har jag inte drömt om att söka i Finland.
MVH Ingeborg
61
« skrivet: 2005-01-17, 22:42 »
Åke ! Tack !! Det var en hel del att smälta. Jag tycker mysteriet blir konstigare, av många orsaker. För det första då Maria Helena, som jag har antecknat som Maria Magdalena och född 26/7 1804 i Linköping. Detta har hennes barnbarnsbarn som tonåring antecknat vid en tidpunkt då dottern Catharina Maria ännu levde, så det måste jag försöka kontrollera i Linköpings doplängder. Naturligtvis kan ju dottern Catharina Maria på gamla dagar fabricerat åt sig en bättre start i livet än hon i verkligheten hade. Jag har förstått att hon var rätt krånglig av sig.
Jag har lånat SVAR-kort för Norrköpings doplängder 1827 -1844, kruxet har varit att hitta en läsapparat som läser dem - vi har mindre kort i Finland nämligen, men nu har jag löst det problemet, så jag måste beställa Linköping som nästa, hoppas kvaliteten är bättre på dem.
Det är klart att jag är intresserad av allt du kan hitta om Norrboms, verkligt intressanta, eller tills vidare gåtfulla, i alla fall för mig.
Att Carl Petter hade varit i Finland var en total nyhet för mig. - Det första som jag kommer att tänka på är Pyttis kommun ca 150 km öster om Helsingfors, men där kunde man nog inte få någon utbildning som gesäll, rena rama landsbygden. Textilindustrin i Finland kom igång först i medlet av 1800-talet och då i Tammerfors, mitt inne i landet. Måste titta på alla våra kommuner, om någon skulle passa in. Jag tippar på någon ort vid österbottniska kusten.
Än en gång ett hjärtligt tack - nu fick jag verkligen myror i huvudet igen.
mvh Ingeborg
62
« skrivet: 2005-01-15, 22:59 »
Åke ! Tack, man tror nästan det spökar. - I synnerhet som jag från min mammas sida (Norrboms är pappas) har Uleåborgsrötter som vid sekelskiftet 17 - 1800 hörde till det ledande skiktet bland stadens borgare, Nylander. Kanske någon av dem var uppdragsgivaren. -
Kommer just från min mkt vuxna dotters födelsedagskalas. Hon heter Rosa (efter en Nylander) Katarina.
Mvh Ingeborg
63
« skrivet: 2005-01-14, 22:57 »
Åke !Ett hjärtligt, stort tack för dina upplysningar. Äntligen börjar jag få litet grepp om denhär släkten, som tidigare varit helt okänd för mig. Fast den verkar ju nog litet dubiös med sina underliga giftermål och erkända barn mm. Om du träffar på någon som intresserar sig för Norrboms el. Lindqvists från Linköping är jag mycket glad om du förmedlar kontakt med mig.- Jag antar att du bor i trakten ?
mvh Ingeborg
64
« skrivet: 2005-01-12, 15:51 »
Carl Petter Norrbom, f. 20/8 1805, d. 7/2 1882, Norrköping ohh Maria Magdalena Lindqvist, f. 26/7 1804 i Linköping, d. 30/9 1879 i Norrköping. Vigda 1/8 1830, dottern Catharina Maria, f. 7/7 1833 i Norrköping (St Olai). Detta är uppgifter jag fått fram ur familjepapper.
Nu har jag äntligen fått tillgång till en mikrokortsläsare för svensk standard och försökt checka uppgifterna i dopboken(mkt dålig kopia). Dottern CM är född 7/7 1833 som oä till pig. Mgdl Lindqvist. MEN 4/6 1835 finns sonen Jacob Detloff till fabriq. Carl Petter Norrbom och ?? Maria Helena Lindqvist och under föräldrarna antecknat vigde 1/8 1830. Så de uppgifter jag har stämmer bitvis.
Nu undrar jag om Carl Petter hade ett harem Lindqvist, Maria Magdalena och Maria Helena, eller om det var samma person (Maja Lena). Och varför det fanns specialanteckning om ett 5 år gammalt giftermål under föräldrarna. Finns det en vettig förklaring (om det var samma person hemligt giftermål, varför)?
Jag är också mycket intresserad av Carl Petters familj, vad fabricerade han, hade familjen Norrbom funnits länge i Norrköping osv.
En möjlighet att börja nysta kunde vara Carl Petters eller Maria Magdalenas bouppteckning. Var förvaras Norrköpings 1870 - 1885 ? Vet någon om man kan fjärrlåna kopior eller få avskrifter av dem ?
Det blev mycket frågor, men jag är tacksam för varje minsta uppslag för att lösa gåtorna.
MVH Ingeborg Palmén i Helsingfors
65
« skrivet: 2005-01-09, 23:34 »
Ingrid ! Tack, reviret vidgar sig. Ingeborg
66
« skrivet: 2005-01-09, 20:27 »
Tack Staffan för Jonas föräldrar. Kan man tänka sig att namnet Nessler kommer från detta Näsland (är det ett hemman i Säbra, och var ligger Säbra, hittade det inte direkt under socknar i Vbotten). Min svenska geografi är inte längre vad den aldrig varit. mvh Ingeborg från ett stormigt Helsingfors
67
« skrivet: 2005-01-08, 20:02 »
Om Nessler !
Jag är 6 mån. försenad i diskussionen. Men jag har en Jonas (Johan) Nessler som är Tullnär i Brahestad på 1750-talet, även stadsfiskal utnämnd 1754. Födelse-el.dödsdatum har jag ej. Gift med Valborg Johansdtr Niska, tydligtvis från Brahestad. De hade åtminstone barnen Jonas f. (döpt?) 14/1 1755 och Petrus 26/3 1756 samt Margareta Kristina 12/2 1748 - 15/4 1807.
Om någon har uppgifter om denne Jonas Nesslers föräldrar vore jag tacksam. Han bara dyker upp i Brahestad ur ingenting, som så många andra tullnärer vid finska kusten. Kan det alltså löna sig att söka omkring Umeå ?
Gott Nytt År 2005 från Helsingfors, Ingeborg
68
« skrivet: 2004-12-13, 21:54 »
Zakarias Topelius har skrivit ett skådespel för barn som heter Rinaldo Rinaldini. Vi uppförde det i lågstadiet i min skola i Helsingfors i början av 1950-talet.
mvh Ingeborg
69
« skrivet: 2004-12-07, 11:44 »
Hej Åke ! Jag har en liten bok, Slägten Hult från Glafva socken i Värmland 1700 - 1912; På uppdrag af Direktören Carl Adalrik Hult sammanfördt och ordnadt af Knut Humble Stockholm 1912.
Nu undrar jag om någon vet ngt om Hr Humble och hans släktforskning ?
Enligt boken finns det ingen vallonanknytning, Jean heter helt kallt Jan Jansson f. 1758 vid Tornskvarn under Sölje bruk i Stafsnäs, blev soldat för hemmanet Hult i Glava då han upptog namnet Hult. Om Jans far Jan Olsson (född 1730) och ff Olof (Jansson?) finns inget som tyder på vallonsläkt i de knappa uppgifter som ges.
Jag tror att släkten omkring förra sekelskiftet försökte hitta vallonhärstamning utan att lyckas. En grandetante till mig, född 1882, talade också om denna anknytning, men enligt hr Humbles forskningar stämmer detta alltså inte. Om det fanns någoit som tydde på sådant hade man nog fått fram det vid dethär laget.
Eftersom jag själv är ättling till o.n. Jan och Olle är jag mycket intresserad av att komma i kontakt med alla som forskar i denna släkten Hult.
MVH Ingeborg Palmén
70
« skrivet: 2004-10-31, 20:19 »
Tack Nils-Gunnar!
Här kom ju plötsligt en hel massa nytt för mig. - Jag är inte säker på att Grangärde som dödsort stämmer för Daniel och Gustava Charlotta, så jag vet inte heller mao säkert om de flyttat tillbaks dit. Familjen flyttade tydligen omkring efter 1855 en del. Lovisa träffade sedermera en värmlänning, från Glava och gifte sig med honom enl. uppgift 26/12 1873 i Skutskär, Uppsala län. Källan jag har är en rörande antavla som Lovisas dotterson börjat göra år 1919, så uppgifterna är vaga.
Tack så hjärtligt för de geografiska upplysningarna, de hjälper en del att förstå hur folk flyttar. - Lovisa o. hennes man flyttade till Finland o. har div. efterkommande här, bl.a. jag som nu alltså får lära mig svensk geografi alldeles på sockennivå.
Det var intressant med att Wikströms ev, var svedjefinnar, jag hade väntat mig att hitta sådana anor i Värmland och så kom de emot i Dalarna i stället.
Om någon i Dalarna är intresserad av Lovisas ättlingar i Finland (en son och en dotter har ättlingar, de andra dog barnlösa) hjälper jag förstås gärna.
Än en gång stort tack !
Ingeborg Palmén i Helsingfors
71
« skrivet: 2004-10-29, 22:29 »
Daniel Wikström och hustru Gustafva Charlotta ?
Känner någon till dessa två ? Min enda uppgift om dem är dödsåret (som kan vara fel !) Daniel 1869 och Gustafva Charlotta 1886 i Grangärde. Ytterligare vet jag att de hade en dotter, Lovisa W. född 10.10 1854 förmodligen i Grangärde.
Alla uppgifter om familjen Wikström och Gustafva, som jag inte har något efternamn eller ens patronymikon på är välkomna.
Mvh Ingeborg Palmén
72
« skrivet: 2004-10-24, 11:43 »
Enligt en doktorsavhandling vid teologiska fakulteten i Helsingfors (Perälä, 1928) ang. Eskil Petraeus var denne gift 1) med en dotter (förnamnet naturligtvis inte känt) till en holsteinsk adelsman Anders Pomerenning o.h.h. Margareta Sibet von Baxter. Som källa anges Schlegel-Klingspor Den med sköldebref förlänade men ej å Riddarhuset introducerade Svenska adelns ättartaflor, s. 216, Protokollsboken (?) 1642 - 1673 samt andra urkunder i Norrköpings Hedvig- och Olai-församlingars arkiv. Makarna P. skulle ha vigts 1/9 1602. De hade ytterligare barnen Beata, gift med Joh. König, Kristina gift med Norrköpings borgmästare Peter Carsten Lehrbeck samt sonen Carl Anders f. 1609, stud. i Uppsala, magister 1629, svensk envoy? i Moskva 1647 - 1649.
mvh Ingeborg Palmén
73
« skrivet: 2004-10-20, 21:56 »
Bo ! Tack så hjärtligt för vidare upplysningar om Johannes Jacobson och hans (min) familj. Om du av någon händelse kommer på mera är jag förstås mycket intresserad. - Boken om Ljushult förefaller att vara en guldgruva, antagligen är den svår att få tag på i Finland, men jag skall försöka. För mig har detta varit ett genombrott i den delen av släkten som hittills varit totalt ogripbar, och så förarglig när jag i andra släkter kommit ner till reformationstiden utan svårighet. Och så hade jag en sån tur bara med namnet Yregård - otroligt. Om någon sysslar med yregårdssläkten där i trakten kan jag bidra med den finländska grenen. Och så måste jag läsa in mig på Sjuhäradsbygden, alldeles tydligt.
mvh från Helsingfors Ingeborg
74
« skrivet: 2004-10-19, 20:29 »
Ang. Johannes Jacobson i Yregården. - Jag kan inte tänka mig att det inte är rätt familj, allt stämmer så bra, såväl namn som de datum jag har.
Jag undrar var Hulud ligger, där JJ var född, hustru Brita Sofia tycks ju vara hemma från Ljushult. Framgår det ur boken om Ljushult om något av barnen ärvde gården ?
Enligt en familjetradition skulle Johan Casper ha studerat i Uppsala, men jag är skeptisk. Han verkade inom lantmäteriet i Finland, men jag har inte hittat honom i någon lantmätarmatrikel - biträde ? Å andra sidan kan han ha förekommit som Johannesson eller varför inte Jacobsson i börja av karriären och då har jag ju inte hittat honom. Hans fru kom från Norrköping, och var han hittat henne vet jag inte, ännu mindre hur de kom på att emigrera till Finland, nångång före 1877.
Dethär med västsvensk geografi är besvärligt. Vi befinner oss tydligen i Sjuhärad och i Kinds härad. Var JJ det som kallades för västgötaknalle ? Det finns mycket för mig att läsa in, verkligt trevligt !
Ingeborg Palmén
75
« skrivet: 2004-10-18, 22:23 »
Jag misstänker det ! Hurra !! Född 27.2 1834, sedermera flyttad till Finland, där han förbättrade sitt namn och kallade sig John Casimir med efternamnet Leander. Död 5.6 1900 i Åbo. - Enligt de uppgifter jag har är faderns namn Johannes Jakobsson, född 18.4 179? och död 21.8 1883. Mamman har jag antecknad som Brita Sofia, född 5.9 1805 i i Gränd el. Grind, svårt att läsa, och död 17.4 1865 också i Yregård, gifta 5.1 1827 i Älvsborgs län.
Om det är samma person, vet du mera om dem, familjen alltså, de har gäckat mig länge ( dvs jag har inte hållit på med släktforskning mer än ca 1 år) och jag skulle gärna få mera ledtrådar.
Mvh Ingeborg Palmén i Helsingfors
76
« skrivet: 2004-10-18, 18:12 »
Yregård i Westergötland ?
Känner någon till en dylik gård eller by ? Namnet förekommer i en antavla som ett barn uppgjort ca 1915 och probandens farfar skulle ha varit född där 1834 samt farfarsfar dött 1883. Fff:s födelseort är angiven som Älvsborgs län, han har antagligen flyttat. Mycket tacksam för all hjälp.
Ingeborg Palmén
77
« skrivet: 2004-09-10, 20:33 »
Kristina Trotzig ?
Jag har just stött på denna Kristina T. som mor till Anna Kristina Engström f. 1746, och död 1772. Min Kristina T. skulle varit gift med bergsrådmannen i Falun Olof Engström. Uppgifterna är från ett litet häfte av O.C. Alström:Fahlander-Edelstam. Känner någon till Kristinas föräldrar? Uppgifter om bergsrådmannen tages också emot med tacksamhet.
78
« skrivet: 2004-06-22, 11:22 »
Fahlander å Värmdö !
Jag har en ana, Adolf Fahlander, enl. uppgift född 7.3 1767 i Värmdö (död 18.8 1847 i Uleåborg, Finland)Kan någon bekräfta min misstanke att denne Adolf är bror till Gustaf Fahlander, nob. Edelstam, f. 21.3. 1764 på Björknäs glasbruk å Värmdö. - Adolf F. innehade (med svärfars pengar) i Finland ett glasbruk, Nyby, så det skulle passa bra. Om någon ytterligare kunde ge mig anor till dessa Fahlandrar vore jag överlycklig. Jag antar att vi hamnar i Dalarna, men riktigt hur vet jag inte.
mvh Ingeborg Palmén, Helsingfors
79
« skrivet: 2004-06-22, 10:27 »
Tack Ann-Britt för ditt svar! Tyvärr har jag inte flera direkta uppgifter om Lisa Andersdtr S. Denna uppgift fick jag som svar på en efterlysning under Glava. Lisa gifte sig med Magnus Svensson (son till Sven Jonsson och Brita Karlsdotter,) tydligen från Glava, f. 30.8 1810 i Glava. De fick åtminstone min fmf sonen Anders Gustaf Magnusson, (sedermera släktnamn) f. 20.8 1849 i Glava,som var sågställare, död 17.3 1933 i Helsingfors. Denne Anders G Magnussons avkomlingar håller regelbundet kontakt här i Helsingfors. Det vore därför roligt att reda ut släktleden bakåt. - Det var i alla fall bra att veta att Lisa då inte hittas i Visnum under födda, kanske föräldrarna bodde på annan ort när hon föddes och hon sedan, som bosatt i Visnum gifte sig i Glava och fick fel anteckning i böckerna i Glava. Där ser man, jag borde bo i Värmland för att reda ut släkten !
mvh från ett mulet och regnigt Helsingfors
Ingeborg
80
« skrivet: 2004-06-21, 21:08 »
Stålnacke tycks vara flere stora släkter och bitvis svåra att få grepp om. Jag är intresserad av att få uppgifter om Lisa Andersdtr S. f. 29/7 1817 i Visnum, dvs så mkt som möjligt angående hennes anor. Anders var tydligen ett släktnamn i släkten S. men hur många Anders finns det bakåt ?
Jag kanske skall förklara min egen situation närmare. Jag bor i Finland men har ca 3/4 av mina anor i Sverige. T.ex. SVAR-korten har en annan standard i Sverige än den som används i Finland, våra läsare är alltså för små för att få ett kort att passa (eller också är de svenska korten för stora !) Jag har haft stor hjälp av anbytarforum och fått många nya ledtrådar härifrån som senare lett vidare till utlagda antavlor (t.ex. Selma Lagerlöf gav mig massor) Trots det är det ibland knepigt att inte kunna ta sig till ett arkiv utan vara hänvisad till andras hjälp via nätet. Så jag hoppas på förståelse.
MVH
Ingeborg
81
« skrivet: 2004-03-24, 13:50 »
Tack Thomas och Jörgen för hjälpen ! Ni är fantastiska, trots att jag fått Johan Augusts födelseår fel med 20 år!(Det är svårt att räkna bakåt över ett sekelskifte)Det är nog han och hans föräldrar Johan och Sara Joachima det är fråga om ! Tack också för Eekmanska hemsidan, där hittade jag förklaringen till att min Johan August har spökat i Karlstad enl. vissa uppgifter, han hade en mormors bror där som hette Herrman och som han uppkallade sin älsta son efter.- Min Johan August Kellgren blev alltså apotekare, flyttade till Finland, via Vasa o. Uleåborg etablerade han sig slutligen i Kuopio (i Savolax)o. blev en av stadens förmögnaste män, en annan son spelade bort förmögenheten i St. Petersburg på 1860-talet.- Hans mamma lär ha besökt honom då hon var 78 år gammal - detta före ångbåtar o. järnvägar.
Johan August o. Sara Joachima har div. ättlingar i Finland, dock ingen med namnet Kellgren.
Tack än en gång, båda två Ingeborg Palmén
82
« skrivet: 2004-03-23, 19:21 »
Jag har en mfmf, Johan August Kellgren, född 1772, som flyttade till Finland före 1809. Enl. en biografi över hans son, Herrman Kellgren, skulle fadern ha varit handlande i Strömstad och modern född Kloth (Cloth?). Modern skulle på gamla dar ha varit bosatt i Orust. Känner någon till en dylik familj ? Enligt vissa uppgifter skall Johan August ha varit född i Uppsala, vilket ju inte stämmer in så bra på resten, men jag tyckte det mesta pekade på Bohuslän och vågar lägga efterlysningen här i alla fall. I hopp om många svar och nya släktingar Ingeborg Palmén, Helsingfors, Finland
83
« skrivet: 2004-03-08, 00:10 »
Norrbom ! Hjälp !
Min ffm hette Catharina Maria Norrbom, född 7.7 1833, detta är säkert. Enligt familjetraditionen skulle hon vara från Norrköping och ha hört till en gammal Norrköpingssläkt, så jag hoppas detta är rätt församling. Kan någon hjälpa mig, om nu detta stämmer, med uppgifter om hennes föräldrar. Hon gifte sig 1864 med John Casimir Leander och flyttade till Finland och dog där 1920. Eftersom John Cas. hade tagit sitt släktnamn hoppas jag ev. via deras giftermål få tag på honom också, och vidare trådar bakåt, Om honom vet jag bara att han var bondson från Uppland.
mvh Ingeborg Palmén, Helsingfors, Finland
84
« skrivet: 2004-03-05, 15:02 »
Tack, Birgitta, för ditt svar, nu är jag en liten bit vidare på väg. Det lustiga är att min far(f. 1905)nämnde namnet Stålnacke, men jag har alltid trott att det var en skröna och tyckte inte det var värt att vidarebefordra det. Dessutom placerade han det fel, som Svens namn. Om någon är intresserad av Svens och Britas ättlingar i Finland kan jag hjälpa till. mvhIngeborg Palmén
85
« skrivet: 2004-03-02, 20:52 »
Hej !
Jag har nyligen börjat söka mina rötter, och fast jag bor i Helsingfors i Finland leder många spår till Värmland o. speciellt Glava.
Min mm fff hette Jan Jansson Hult, f. 1758 o. d. 1824, g. med Maja Olofsdotter som var dotter till Halfvard Ersson Rask o. Maria Elofsdotter. Jag undrar om någon har forskat i denhär släkten Hult.
Min egentliga fråga gäller dock min fmf Anders Gustaf Magnusson, född 20.8 1849 i Glava. Jag antar att Magnusson är ett patronymikon, fast han senare använde det som efternamn och han har ättlingar i Finland som fortfarande heter så. Känner någon till en dylik AGM och hans föräldrar vore jag mer än glad !
Ingeborg Palmén
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy