Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Per Starbäck
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2024-03-27, 07:34 »
Jag undrar om några Björling jag tittat på hänger ihop med en av de kända släkterna. Det finns flera släkter Björling. Detta gäller den stod med i SSK senast 1930 med äldste kände stamfader bergsmannen Mats Olofsson i Söderbärke socken i Dalarna med sonen Olof Matsson Björling (1643–1714) som sägs ha antagit släktnamnet omkring år 1680. Den släkten stod även med i SBL band 4 (1924) som "Björling, släkt" och är "Släkt 2" i förteckningen på https://www.bjorling.org/ . Namnet ska komma från Björsbo i Söderbärke socken. Olof var nog inte den enda av Mats Olofssons söner som tog sig namnet. Flera av Olofs syskon nämns i domböcker, däribland Lars Matsson. (Se avsnittet om Vik Björsbo i Britt-Marie Sohlströms text om Bergsmanssläkter i Gamla Norbergs bergslag.) Och nog är det denna broder som också tagit sig namnet och står som Lars (Matsson) Björling i Vik i Söderbärke? Han har det namnet när han gifter sig 1687 (Söderbärke C:1, AID v132270.b85) och får barn där, åtminstone Katarina 1691-01-24, Anna 1693-07-19, Mats 1695-06-07, Maria 1701-06-18, Karin 1704-06-18. * * * Sen dessutom: I Söderbärke AI:4 fol. 82 (AID v132225.b90.s82) bor på Myggnäset en skomakare Olof Mattsson född 1674 med bl.a. en son Mats Olsson f. 1704. När denne Mats döptes så var ett av vittnena ovannämnde Lars Björling i Vik (Söderbärke C:2, fol. 122v, AID v132271.b127.s123). Jag har ingenstans sett skomakaren Olof eller hans son Mats kallas Björling, men de har ättlingar som har kallats Björling så jag misstänker att de är släkt med de ovannämnda. Mats hade bl.a. en dotter Lisa född 1735. När hon gifte sig 1755 med en Anders Ström (Söderbärke C:5 fol. 9, AID v132274.b13.s9) kallas hon där "Lisa Mattzdotter Biörling ifrån Mygnäset". (Jag har inte sett namnet Björling på henne på annan plats.) Lisa hade en bror Olof Mattsson (f. 1729) som hade en son Mats Olofsson (f. 1757). Hans dotter Stina/Christina (f. 1792) kallas Christina Björling senare i Västerås (Västerås Domkyrkofs AIb:22 s. 64, AID v74743.b36.s65). Så här är en grupp besläktade människor där några ibland har fått namnet Björling, som också bor i Söderbärke, och som har anknytning via dopvittne. (Dessutom återkommer namnen Mats/Olof här också.) Är de släkt, och i så fall hur? Skomakaren Olof Matsson som föddes 1677 hade en far Mats Olsson som dog 1700 (Söderbärke C:2, AID v132271.b79.s75).
2
« skrivet: 2024-03-07, 07:13 »
Åhå. Denna gård i Rinkaby hade kommit till rådman Jonas Starbeck via hans svärfar Mathias Olofsson, alltså Marias far. I Almquists Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden (1976) står den som Rinkaby 15 och att det hamnat hos Jonas som "ehuru själv ofrälse i periodens slut possiderade det enda hemman i byn (och socknen), som förblev frälse".
Nästa sak som jag hört om gården var att den "ägdes före 1833 av änkefru doktor Runnkrantz arvingar" (från en text från Hossmo hembygdsförbund).
3
« skrivet: 2024-03-05, 19:30 »
Rådmanskan Starbecks arvingar, Israel och Jonas Starbeckar och deras syster madam Sara Lisa Starbäck nämns vid Södra Möres häradsrätts HT 1734.
Källa:
Södra Möre häradsrätt (H) AIa:16 (1731-1734) Bild 10610 / sid 2113 (AID: v456793.b10610.s2113, NAD: SE/VALA/01584)
Åh, tack Anneli! "Rådmanskan Starbeck" (Maria Mattsdotter) dog året innan, 1733. Tyvärr tappar jag en del ord så att jag inte förstår riktigt vad handlaren Christopher von Seltzen kommunicerade med de tre barnen Starbeck om. (von Seltzen har för övrigt en gravhäll på Gamla kyrkogården i Kalmar.) Men jag ser att han gjort det som uppföljning av vad som sades vid sistlidna vinterting, så jag får söka mig bakåt till det!
4
« skrivet: 2023-08-08, 12:22 »
Det står om detta även där den förmenta fadern står i Kråkerum:Mönsterås AI:9 uppslag 24:"Johan Gustaf Liljehorn uppgifves vara fader till bonddottren Anna Kristina Nilsdotter i Kofverhult år 1854 framfödda oäkta barn". Johan Gustaf fick även två "föräktenskapliga" barn med en piga på Kråkerum som han sen gifte sig med och fick fler barn med.Dessa två föddes 1853 och 1857, så den i Koverhult kom däremellan. Dessa två söner står inte med i Elgenstierna, men den äldre av dem infördes i adliga ätten i efterhand, år 1954, långt efter hans död i Amerika. Se deras profiler på Wikitree för lite mer detaljer: Carl Gustaf och Johan Emil. Det skulle kunna vara intressant att se om det går att bekräfta släktskapen med DNA.
5
« skrivet: 2023-04-25, 13:46 »
För fadern Erik (tabell 17) står i EAÄ en not "Rf", dvs. att Ramsays Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden har använts som källa. Där står mycket riktigt samma begravningsdatum för tredje hustrun och samma födelseår för Anders. Det är i tabell 16 där. Men där står också att Anders föddes i äktenskap nummer 4, vilket stämmer överens med dessa tidsangivelser. När nu Elgenstierna har tagit dessa tidsuppgifter från Ramsay, men så ändrat till att säga att Anders föddes i äktenskap 3 istället för 4, utan nån ny not för den uppgiften, eller att kommentera att det inte går ihop med datumen, verkar det inte som det troligaste är att Elgenstierna råkade göra denna ändring "4" till "3" oavsiktligen?
6
« skrivet: 2023-04-20, 19:46 »
Elgenstierna anger att mor till överste Anders Boije af Gennäs (1668–1727) var faderns tredje hustru Maria Margareta Klingspor (EAÄ 1:478 f., Tab. 17).Men det står också att hon begravdes 1667-03-03 och att sonen Anders föddes 1668, så det går inte ihop!
Vad är det som inte stämmer? Födelseåret? Eller var det kanske istället faderns fjärde hustru Sofia Beurræus som var mor till Anders?
I Szabads supplement från 2008 finns det rättelser till Tabell 17, men de rätar inte ut detta frågetecken. Där står att detta fjärde gifte var 1667, alltså samma år som hustru nummer 3 gick bort.
7
« skrivet: 2022-12-22, 23:17 »
Det var jag som skrev, men jag har inte sökt någon primärkälla för det, utan det var bara vad jag såg i Soldatregistret. Där står: UTTERBERG Sven - Aktnummer: SK-00-0370-1789
- Regemente: Skaraborgs regemente
- Rote: Yttersöra
- Kompani: Höjentorp
- Socken: Berg
- Torpnummer: SK-00-0370
- Född: -
- Död: 1790
- Antagen: 1789
- Avsked: 1790
(Tyvärr går det inte att länka en viss post i Soldatregistret, men detta kan sökas upp här.) Det kan förstås vara fel.
8
« skrivet: 2022-08-05, 16:30 »
Sen uppföljning: Jag kontaktade både Riksarkivet och ArkivDigital. De senare fotade den saknade sidan och lade till den (v11321a.b299.s307).På sidan fanns bara två lösdrivare.
9
« skrivet: 2022-05-10, 18:00 »
Som en bristfällig ersättning för att själv titta på fotgaveln för att se om det faktiskt står "15" där och inte "12" så tittade jag närmare i Flodins bok för att se om hon citerar eller själv har sett efter. Där står (i not 294): Beskrivningen av kistorna i Oxenstiernska och Braheska gravvalven grundar sig på uppgifter hos Österberg 1872, s 41 ff; Olsson-Hesselblad-Collmar 1941; ATA, rest rapport dnr 941/1935 och 4835/1938 samt fotografier i ATA. Österberg 1872 är klockaren Österbergs beskrivning Anteckningar till topografisk antiqvarisk och historisk beskrifning öfver Jäders Socken och Kyrka. Där citeras huvudbaneret likadant. Däremot är inte den där fotgaveln avskriven alls där. Men när jag letade efter detta förvånades jag över detta om hans död i den beskrivning som finns där av Klas Totts grav (s. 73f): Å en år 1860 med stenpelare uppbygd, omkring 4 fot hög ställning, står en vacker ekkista beslagen med koppar och prydd med vapen, emblemer och sirater af drifven messing äkta förgyldt. Uti denna ligger en grof blykapsel, som hermetiskt (lufttätt) innesluter liket af Generalgouvernören öfver Liffland, Grefve Claudius Tott till [tillagt: Carleborg] Sundby, Ekolssund och Lehals län; född på Ekolssund 1630; skall hafva varit Drottning Christinas gunstling, död i Paris genom lönnmord år 1674 Jaså, lönnmord minsann! Undrar om det var ett rykte som cirkulerade brett eller om det var en högst temporär missuppfattning. ("Olsson-Hesselblad-Collmar" är en artikel "Kistrestaureringarna i Askersunds lands 1936 och Jäder 1938" där dessa texter inte citeras.)
10
« skrivet: 2022-05-07, 14:43 »
Tack Niklas!Så utmärkt med en fransk källa! Ja, då verkar det mycket tydligt att det är den onsdagen det handlar om.
Du skrev att det möjligen kunde vara avläsningsfel. Det kanske är värt att titta igen på denna 12:a på fotgaveln för att se om det kanske faktiskt står 15 där.(Lite anmärkningsvärt är det väl att Flodin citerar båda utan att påpeka att de skiljer sig åt.)
11
« skrivet: 2022-05-07, 06:58 »
Clas Åkesson Tott d.y. föddes 1630 på Ekolsunds slott och dog 1674 i Paris, men vilket datum? I Nordisk familjebok står att han dog 15 juli i Paris. Detsamma står i Svensk biografiskt handlexikon och på andra ställen, men är det enligt den gregorianska kalendern som användes i Paris eller enligt gamla stilen hemma i Sverige? Dvs. avses söndagen 5/7 g.s. = 15/7 n.s. eller avses onsdagen 15/7 g.s. = 25/7 n.s.? På Wikipedia/Wikidata finns en uppgift att han skulle ha dött den 12/7 (n.s.) och så står också (därför?) i många träd på nätet. Jag vet inte varifrån den uppgiften kommer från början, men jag har tänkt att ändra i Wikidata om jag blir säkrare på vad rätt datum är, eller i alla fall vilket datum som avses i sekundära källor.
12
« skrivet: 2022-04-21, 20:36 »
Tack igen! Ja, jag hade sett att hon var i Gundlebol, men inte hittat flickan i födelseboken. Jag måste ha gått vilse och letat på fel ställe, tror jag.
Det står att moderns ålder var 27, men i själva verket var det 17 (nästan 18), så bara en siffra felläst. Jag tittade i kladden C:8 s. 306 för att se om det stod en 1:a som gick att läsa fel som en 2:a där, men där är denna födelse införd i mindre stil i efterhand mellan två andra, och det står bara
Jan 2. Gundlebol oä Anna Brita
dvs. varken modern eller hennes ålder nämns alls! Kanske har det legat i lös lapp om detta i kladdboken som kan ha varit hur svårläst som helst, så inte konstigt om detta blivit fel. (Och det ligger närmre till hands att tolka en morsålder som 27 än 17.)
13
« skrivet: 2022-04-20, 22:56 »
Åh, tack, det ser ju väldigt rätt ut! 1807 föds hennes bror Anders i Eriksbyn (C:6 s. 154). 1811 föds brodern Jan (hittar jag inte i födelseboken). 1812 flyttar familjen till Torp i Ör. 1813 dör fadern. 1816 fick modern en oä. son Olof, senare kallad Andersson. Honom hittar jag inte heller i födelseboken.
I hfl AI:7 (1818–22 ) uppslag 155 står något i marginalen till vänster om Maja Lisa. Det ser ut ungefär som "skrifad", så jag antar det är "skriftad" för genomgått skriftermål. För hon har också en anmärkning "födt oägta barn". Något sådant barn hittar jag varken i hfl eller födelseboken. Ett dödfött barn?
1823 flyttade hon till Dalskog (där det upprepas "Haft oägta Barn" om henne (Dalskog AI:7 uppslag 71). Det repeteras även när hon gifter sig i Dalskog.
14
« skrivet: 2022-04-19, 11:03 »
Jag undrar över en Maja Lisa Eriksdotter född 1805. Det finns en familj i Eriksbyn i Ör (AI:5 för 1808–13, p. 10) med - Erik Nilsson Norberg, 1779
- Maria Jansdotter, 1779
- Dotter Lisa [tillagt:] Maria, 1805
- Son Anders, 1807
- Son Jan, 1811
De flyttar till Torp i samma församling år 1812 (p. 116). Där står flickan som "Maria Lisa".I nästa hfl är de kvar i Torp, Ör AI:6 p. 150. Fadern dör 1813. Modern får en oäkta son Olof 1816. I AI:8 står på uppslag 138 änkan Maja Jansdotter med dottern Maja Lisa Eriksdotter, sonen Jan Eriksson samt oä. s. Olof Andersson (1816). Härifrån flyttar Maja Lisa till Dalskog. (Senare gifter hon sig och kommer tillbaks till Ör.) I alla hfl fram till hennes död 1855 står hon som Maja Lisa, född i Ör 1805. (Aldrig något datum.) Vad står då i födelseboken? I födelseboken i Ör finns en "Maija Lissa" född i Eriksbyn 1805-07-06 (Ör C:3 s. 266), men det står att hennes föräldrar var Erik Eriksson och Catrina Jacobsdotter! (Ör C:6 s. 142). Det verkar ju vara fel Eriksdotter, men var finns hon annars då? Fanns det flera Maja Lisa Eriksdotter från 1805 i Eriksbyn? Tyvärr är det ett gap i hfl just då. När de börjar igen 1808 finns familjen jag listade ovan där som sagt. Där finns också (i № 5) en Erik Eriksson, men han har en hustru Magdalena Jansdotter (och också en son Anders, 1807), så passar inte.
15
« skrivet: 2022-04-18, 23:15 »
Nu är veckans tema för profiler jazz, och bland de profiler som plockats ut särskilt finns åtminstone två med särskilt svenskt intresse: Peggy Lees farfar var nämligen född i Sverige (i Ör, Dalsland). Hon har en kändistråd här som jag nyligen skrev i. Alice Babs har en sådan tråd här.Det vore kul om både Alice och Peggys farfar får fler noterade anor de närmaste anorna.
16
« skrivet: 2022-04-18, 22:59 »
Tack Kristina! Jag hade visst inte märkt att någon hade vänt hans datum, så letade på fel ställe. Nu har jag fört in källorna du skrev till https://www.wikitree.com/wiki/Ekstr%C3%B6m-379 (som i och för sig kanske inte borde kallas Ekström där då han kallas Eriksson/Erickson genomgående, även om han sen får barn som tar upp namnet, i formen "Egstrom".) Jag hoppas fortfarande att någon redan har lite vidare anor uppåt sen, men annars återkommer jag kanske till det själv.
17
« skrivet: 2022-04-17, 14:16 »
På Wikitree har vi med gemensamma amerikansk-norsk-svenska ansträngningar fått fram att Peggy Lees svenska farfar var Erik Andersson Ekström, döpt 1782-03-31 i Boda (S). Kanske född -30, för det är i alla fall vad som står senare i Ör (P). Här är hans profil på Wikitree. Hans föräldrar i Gunnarstad, Boda heter Anders Andersson och Kjersti Olsdotter. Jag tittade hit för att se om det fanns något om henne som jag kunde utgå från (kontrollera går ju som bekant mycket snabbare än att ta reda på från scratch), men ser att denna tråd varit tyst i tjugo år. Är det nån som vet nåt mer hennes släktingar i Boda ändå?
18
« skrivet: 2021-11-13, 17:16 »
Tack, Christer! Ännu ett lite udda undantag alltså.Nu har jag lagt in datum med källor för Karin och Per enligt detta, så nu känns det bättre! (Jag inser att detta öppnar upp för vidare undersökning, men det får anstå just nu från mitt håll.)
19
« skrivet: 2021-11-12, 15:24 »
Jag undrar över Karin Esbjörnsdotter från Kövlinge som döptes 1714-10-24 i Ysby med Esbjörn Nilsson (Duhne) och Elsa Nilsdotter som föräldrar. (Ysby CI:1 s. 61.) Det är väl hon som gifte sig med en Pehr Esbjörnsson (Ysby CI:1 s. 131). Varifrån kom han? Vart tog de vägen? Dog hon 1787-02-12? Eftersom jag är släkt med henne så tog jag över hennes profil på Wikitree (liksom mannens) då jag hittade den övergiven av den som skapat den, och det är där det dödsdatumet fanns utan källa.
20
« skrivet: 2021-11-09, 17:39 »
Åh, härligt! Jag trodde lite för mycket på att det skulle vara strikt bokstavsordning, tydligen. Så han skriver alltså själv att han föddes "Anno 1684 d 25. Decemb: Klåckan 6. om morgonen" (kanske med uppgift från en familjebibel, eller vad ska man annars tro).
Eftersom uppgifterna för "1685" i dopboken inte stämmer med kyrkoåret så verkar det väl rimligt att anta 1684 som sant, så som verkar ha gjorts i allmänhet i litteraturen (även om SBL:s artikel nämner båda åren för säkerhets skull).
21
« skrivet: 2021-11-08, 17:18 »
i SBL står "Sebastian G:s självbiografiska anteckningar i Ericsbergsarkivets autograf saml". Jag trodde att detta var något som skulle kräva arkivbesök för att titta på, men Ericsbergsarkivet finns ju faktiskt fotograferat på Riksarkivet. Så jag tittar på Ericsbergsarkivet | Svenska autografer, alfabetiskt A-Ö | SE/RA/720266/01/Vol. 1-245/82 Granberg - Gridain länkmen till synes förgäves! Där finns Gravallius och Gravander, men sen går det över till Grefvenhielm och von Greiff utan att passera Grave. Så var finns hans självbiografiska anteckningar?
22
« skrivet: 2021-11-08, 00:12 »
Det finns flera uppgifter om Sebastian Graves födelsedatum. * I Abrah. Abr-son Hülphers Ättar-tal öfver den svenska slägten Wallwik (1765) står att han föddes juldagen 1684. * På ett epitafium över honom uppsatt 1776 i Säfsnäs (alltså några år efter hans död) står "Bruks-Patron Sebast. Grawe / Född i Philipstad 1688 D: 25 December". (Det finns fotograferat här.) * Han föddes 1684 enligt Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906). * I SBL ( artikel "Grave" från 1960-tal) står att han var "f 1684 enl egen uppgift, 1685 enl den trol renskr fdb", född med namnet SebastJohan Fernquist. Jag tyckte först det verkade konstigt att inte dopbokens uppgift accepterades rakt av, men nu vill jag ge stöd till den tanken. På Filipstad C:2 s. 117 finns denna födelsenotis från 1685 ( se på Riksarkivet; se på Arkivdigital). Vad står det för dopdag där egentligen, till att börja med? "27 Juledag"? Menas 27 december? Fast 7:an är svag och jag tycker det ser ut lite som "2:ª Juledag". "Troligen renskriven" eller ej, tänkte jag först att det lät som liten risk att det skulle ha blivit fel år efter en renskrivning av en tidigare nu förlorad kladd. Men efter att ha tittat närmare på datumen så stödjer jag detta! Bläddrar vi tillbaka några sidor i anteckningarna för "1685" i Filipstad C:2 så finns det oriktiga datum!På s. 114 står "24 Trinit. / Novemb. 9", men någon 24:e söndag efter trefaldighet talades det inte om år 1685, för den söndagen var den första advent! Men år 1684 så inföll verkligen den 24:e söndagen efter refaldighet den 9 november! Överhuvudtaget passar 1684 in bättre på kyrkoåret för dessa notiser som sägs handla om 1685. Här kommer i ordning Feb. 20; Reminiscere (5:e söndagen före påsk); Oculi (4:e söndagen före påsk); Martij 4, 5, 8; Judica (2:a söndagen före påsk); Martij 19; vilket är i kronologisk ordning om det handlar om 1684 men inte om det handlar om 1685 då påsken inföll tjugo dagar senare. (Men jag förstår inte noteringen som kommer efter Martij 19 på s. 101. Där står ett ord jag inte får ut och sen "Dito 29, Palmarum", där Palmarum är Palmsöndagen som 1684 inföll den 23 mars.) Jag vill alltså ge stöd till tanken att det har blivit fel år i dopboken, men också fråga om någon vet exakt vad det står i det som Sebastian själv har skrivit. (Det är väl från det som står som "Sebastian G:s självbiografiska anteckningar i Ericsbergsarkivets autograf saml" i SBL.
24
« skrivet: 2021-09-13, 16:37 »
Ingen fara!
Har jag haft framgång med min lista? Vet inte. Jag har själv haft "nytta" av den i alla fall, både genom att hitta sådana som stod som luckor men som faktiskt hade profiler (jag har lagt länk på Wikidata till Wikitree för rätt många) och för att inspirera mig själv till att lägga till anor här och där. Och när listan var ny så misstänker jag att någon eller några få använde den så också, då jag ofta såg flera profiler på listan få högra och högra siffror.
Men det skedde inte (för min del i alla fall) i någon mekanisk prioritetsordning, utan det berodde på mina intressen också.
Jag känner väl igen hur läsning kan styra. Jag håller på att läsa boken Allrakäraste : Catharina Wallenstedts brev 1672–1718 och då blir det frestande att lägga till profiler för henne och hennes närmaste. (Än har det inte blivit av i alla fall, men jag har sett att i alla fall en av hennes döttrar redan finns, så det krävs inte mycket för att koppla ihop en sådan ny profil till världsträdet i alla fall.)
25
« skrivet: 2021-09-08, 11:49 »
Ja, hoppsan, precis!
26
« skrivet: 2021-09-07, 22:47 »
Jag tycker en kul sak med ett världsträd som Wikitree är att se hur alla möjliga kan länkas ihop. Sånt där som visste du att Lewis Carroll var tiomänning med Lewis Carrolls pappa [länk som visar hur]eller att Olof Palmes pappa och Max von Sydow var fyrmänningar? [länk som visar hur]Så jag vill även här länka till den lista med "Kända svenskar" som jag genererar automatiskt och publicerar på https://starback.se/wikitree/svenskar/ . Meningen med den är att lista sådana kända svenska som inte har särskilt många anor inlagda (än), för att uppmuntra mig själv och andra att lägga till lite fler anor till dessa så att mer sådana kopplingar skapas. (Jag har tipsat om detta tidigare på Wikitree-mailinglista, men nu även här!)
27
« skrivet: 2021-08-18, 07:40 »
Se även Wikitree-profilen för henne och kringliggande profiler (där dock profilen för bl.a. hennes mor är högst kortfattad).
28
« skrivet: 2021-08-17, 22:40 »
Per Lilliehorn (1729–1798) föddes den 19 november enligt födelseboken. Döderhult C:2 s. 111. Länkar till Riksarkivet, ArkivDigital (pren).I Svenskt biografiskt handlexikon står dock (s. II:57) 20 november istället. Vet någon om det bara har blivit fel där, eller om det finns annan primär källa, som t.ex. en familjebibel, för detta datum?
29
« skrivet: 2021-08-16, 18:59 »
Jag hittar ingen riktig källa för Margaretas ålder, men det är kanske en fråga för Teet-tråden istället. Nu har jag hursomhelst snyggat till hennes profil på Wikitree en del, och markerat osäkerheten hos uppgifter som står där utan källa. (En märklighet i profilen nu är att hon är gift med två olika Sven Djupzelius. Det är dubblerade profiler som är på väg att slås ihop.) (Påpekanden om fel eller möjliga källor tas förstås tacksamt emot!) I Teet-tråden såg jag: I Umeå stads dombok 1693 omnämns Margareta Teet, Erik Plantins änka och Olaus Plantins styvmoder, med patronymikonet Ivarsdotter. Inte bara relevant för att det handlar om samma Margareta Teet, utan också bekräftelse av barn från Eriks första gifte. Detta är väl den Olof som senare kallade sig Plantenstedt.
30
« skrivet: 2021-08-16, 09:05 »
När jag skrev "max två år" tänkte jag helt snett. Så istället:Margareta Teet blev "ledig" för nytt äktenskap 1678.Erik Plantin sammaledes år 1680.De gifte sig 1682/83 nångång och var gifta till hans död 1688.
När de gifte sig var Margareta ~47 år.
Så vi kan anta att alla Eriks barn är från giftet med Anna Burman, och jag själv byter ut min ff mf ff mm:s mor i trädet (jag är ättling till Eriks dotter Anna Plantin).
31
« skrivet: 2021-08-16, 06:30 »
Tack, Constantinus! Så om det handlar om samma Margareta T(h)eet så var hon gift i max två år med Plantin, och kan alltså inte ha varit mor till många barn i det äktenskapet.Men är det samma MT?
Förresten, i bilden står Erik Plantin som "Malin Bures sonason", men här avses väl "dotterson"? Eriks mormor Malin har jag som dotter till Engelbertus Laurentii Bure. (Eriks farmor heter förvisso också Malin, men har väl ingen Bure-koppling?)
32
« skrivet: 2021-08-15, 11:43 »
Jag undrar över mor till Erik Olai Plantins (död 1688) barn, kyrkoherden i Umeå. I Härnösands stifts herdaminne står om Mag. Ericus Olai Plantin att han var gift "1) m. Anna Larsdotter Burman, dotter af prosten Lars Burman i Bygdeå" och "2) m. Margareta Theet". I nästa stycke listas hans barn. I min farfars släktforskning som jag har ärvt står dessa som barn i andra giftet, men jag antar att herdaminnet inte avser att uttala sig om vilket gifte, utan bara att det är hans barn.Är det känt vilka barn som är födda i vilket äktenskap? När dottern Anna nämns på ett annat ställe (sid 1.83) står det bara "dotter af khden Er. Plantin i Umeå". I flera nätträd nu ser jag Anna Larsdotter Burman stå som mor till alla barn. Relevant för detta kan vara att det i samma herdaminne står att kyrkoherden i Grundsunda, Sven Olai Djupzelius (1654–78), var gift 1658 med "Margaretha Teet, dotter till kronobefallningsm. i Ångermanl. Ivar Mårtensson T. och änka efter landsfiskalen Ragvald Påvelsson". Dessa Margareta T(h)eet antas vara samma person i flera nätträd (så alltså har hon varit gift tre gånger). Är det känt om det är så? (Herdaminnet säger alltså inget om härkomst för Plantins hustru MT.) Om alla dessa uppgifter stämmer och det handlar om samma MT så var hon väl gift först med Ragvald Påvelsson, sen 1658 med Djupzelius och först efter hans död 1678 med Plantin till hans död 1688. Då hör barnen Plantin antagligen till hans första gifte, helt säkert de två som har angivna födelseår 1669 & 1670.
33
« skrivet: 2021-07-16, 09:10 »
Jag undrar om nån känner till vem "danska Pella" kan ha varit, som en emigrerad släkting från Ysby undrade över i ett brev hem till sin bror 1887. (Han bor i Klägstorp.)
Han ber sin bror att berätta hur det "är blifvit med Johan och Danska Pella".
Jag tänker att så många danskor väl inte fanns i Ysby församling då, så att det skulle gå att förstå vilka han undrar om, men jag har inte hittat henne. (Det är förstås möjligt att det är människor från en grannförsamling som de känner, men troligast är nog ändå Ysby.)
34
« skrivet: 2021-06-27, 15:56 »
Jag undrar över vilka som bodde på Fogdeledet i Ysby på 1880-talet. (Detta eftersom en släkting till mig skriver om "fodaleana" i brev då, och jag undrar vilka människor det är han avser.)Här är de fakta jag samlat.
I Ysby AI:2 s. 13 finns Fogdeledet och där bor två familjer:* Lars Jönsson (1808) och Bengta Gunnesdotter (1820) [Lars tidigare hustru Ingrid Nilsdotter står också med], familj A
* Jöns Svensson (1789) och Pernilla Olsdotter (1791), familj BBåda familjerna har barn också, som jag inte listar här.
I Ysby AI:3 s. 13 finns både familj A och B kvar på Fogdeledet (med lite fler barn, bara).
I Ysby AI:4 är rubriken "Torpare och Fogdeledet under Klägstorp". Familj A och B finns kvar.
I Ysby AI:5 s. 23 finns familj A, men hustrun i familjen dör 1852. Det finns en ny familj inlagd. Om dessa står "blifva här 1855". Det är familj C med torparen Nils Jönsson (1819) och Inger Lena Nilsdotter (1819).För familj B har det först stått "ibm" (dvs. Fogdeledet) men det har senare ändrats till "Klägstorp". Han dör 1853.
Hade namnet Fogdeledet officiellt slutat användas då?
I Ysby AI:6 nämns inte Fogdeledet. Änklingen från Familj A bor på socknens slut (s. 113). Änkan i Familj B bor hos en son som nu bor i Klägstorp. Familj C bor på Torpet nånting under Hov (s. 43).
Sen har jag inte hittat Fogdeledet igen i böckerna. Det har börjat användas igen senare, dock. I Boken om Ysby och dess invånare 2007 står det Klägstorp 186 = Klägstorp 1:25 = Fogdaleden uppfördes av Hilding Nilsson 1940. Detta utgår jag från är den Hilding Fabian Nilsson (1903–1988) som föddes och dog i Klägstorp, och jag antar att det han uppförde ersatte gamla Fogdaleden eller kanske att det nya huset uppfördes på tidigare tom plats och att han med namnet tog upp ett namn som han visste hade använts där. Namnet används än idag och på adresstjänster kan jag se att samma familj bor där nu som listas som boende där i boken från 2007 (där de står att de övertog fastigheten 1988).
Längre har jag inte kommit och jag vet inte hur jag ska röra mig varken framåt eller bakåt i tiden för att komma åt svar på mina fråga: Vilka personer på 1880-talet kan det vara som min släkting kallade för "fodalearna"?
35
« skrivet: 2021-06-22, 09:33 »
I de publicerade anträd för Selma som jag hittar, t.ex. det på https://www.rotter.se/faktabanken/rotterarkivet/kandisars-anor/95-selma-lagerloef och vad som stått i Släkt och hävd står om hennes ffmmf Gustaf Forsell "f 1695" utan datum eller ort, och också att hans far Per Larsson var mästersmed på Forsnäs bruk i Alster. (Samma i de anträd för Esaias Tegnér jag hittar nu, då Gustaf Forsell är hans mmf.) Men är det inte Gustaf som föds som "Giösta" med far Per Larsson just i Alster 1694-08-22?Alster CI:1 fol. 68v längst ner. Bild på Riksarkivet, ArkivDigital.
36
« skrivet: 2021-06-08, 19:49 »
Aha, så antingen har de olika bokstavsbetyg i innantilläsning, utantilläsning och förklaringen, eller också bara ett sammanfattande "antagen".Det verkar vara just de äldre som får detta "antagen", så kändes inte relevant att pröva dessa så noga, då prästen redan visste att de "dög"?
37
« skrivet: 2021-06-08, 19:06 »
Vad menas med "antagen" i ett sånt här fall (taget från Ysby AI:7 fol. 41) där det står för flera i "Läser"-kolumnen.Antagen till vad?
38
« skrivet: 2021-05-29, 09:26 »
En källa om Jonas Rhotovius (1572–1626, superintendent för Kalmar stift) är den likpredikan som hölls över honom av Växjö-biskopen Petrus Jonæ Angermannus 1626 och som trycktes i Kalmar året efter. Där berättas om hur Jonas började i Kalmar skola, rymde från den och hamnade hos Herr Björn i Arby som getpojke, hämtades därifrån och tillsammans med brodern Isak hade mycket framgångsrika studier. Den här historien har återberättats i herdaminnen och annorstädes lite mer utbroderat där jag läst den tidigare. Nu har jag nyss med intresse läst vilka delar som faktiskt stod med i den samtida likpredikan. Den brukar nog antas stämma ganska väl med sanningen. Biskopen var en gammal vän till honom. Jonas blev inte så gammal och många personer som varit inblandade var i livet och antagligen närvarande. Nå, åtminstone en detalj stämmer inte! Och vad jag kan minnas har jag inte sett detta påpekas förut. Det står I. Anno 1572 then 1 Novembris eller Alla helgona-
dagh/ som tå war en *Tijsdagh*/ bleff han aff fattigom / doch
ehrligom Föräldrom i Småland/ vthi Angelstada Sochn/ i en
Byy Hederstorp benemd/ hijt til Werlden födder: ("Hederstorp" är feltryck för Hedenstorp.) Men 1/11 1572 (enligt då rådande julianska kalendern) var inte alls en tisdag, utan en lördag! Så vilken dag var det egentligen? Är det datum eller veckodag som är fel? Eftersom det även står att det var på allhelgonadagen (som verkligen var 1/11) så går det inte att förklara som ett feltryck av datumsiffran. Det går inte heller att förklara som ett feltryck av årtalet. Senare i texten står att han bodde hemma tills han var 9 år, och att han sedan skickades till "then berömmeliga Trivials Scholan Calmar Anno 1581" vilket stämmer överens med det år som står. Och att bara förskjuta det något enstaka år löser inte problemet, för det förra året då 1/11 var en tisdag var 1569 och nästa var 1575, så långt ifrån. Så det är inget feltryck där heller, utan likpredikan hävdar verkligen både att han föddes detta specifika datum och att det var en tisdag. Grejen med tisdag är att det återkommer i Jonas liv. Då blev han ordinerad till präst, då gifte han sig, då dog han, och "Tijsdagh" skrivs i större stil där för att betona det speciella med detta. Så det passar förstås in att säga även att Jonas föddes på en tisdag, men jag tror då inte att någon avsiktligt bluffat om detta! En fråga är det var Angermannus som konstruerade den här tisdags-vinkeln till denna predikan eller om det var en grej för Jonas redan under hans liv, och han brukade säga att tisdag var "hans dag" eller så. Om det är det senare så kanske Jonas även trott att han var tisdagsbarn eller Angermannus kan lätt ha kommit ihåg det som att det var så. Men om det var Angermannus som hittade tisdagsvinkeln nu (i samband med att Jonas gick bort en tisdag) så verkar det så konstigt att han skulle ha trollat fram denna felaktiga uppgift, även om det väl är *möjligt* att han gjorde en felaktig beräkning och råkade få det resultatet. Mest konstigt tycker jag det är om ingen har märkt av det här före mig. Kanske är den som skrivit mest utförligt om Jonas liv Carl Ernst Göransson i Superintendenten Jonas Rhotovius och Kalmar skola, 1924, och han skriver bara den 1 nov. 1572 – en tisdag anmärker Jonas' biograf, biskop Petrus Jonæ Angermannus, den veckodag, som skulle bli Jonas' särskilda märkesdag. utan annan anmärkning om detta. Jag började med att undra vad som är mest troligt att det stämmer. Föddes Jonas på en tisdag, men det är något fel med datumet? Men efter att ha övervägt alternativen tror jag själv att datumet stämmer och att man helt enkelt glömde bort/missade att det faktiskt var en lördag. (En sista anmärkning: Att fundera över om siffrorna i årtalet kunde vara feltryckta var inte så långsökt som det kanske verkar. Där biografin kommer fram till Jonas död står plötsligt att den var "then 28. eller senaste Februarij, som och föll på en *Tijsdagh*/ på thet Åhr 1625", men som framgår redan på titelsidan skall detta vara 1626 (och då var det verkligen en tisdag).)
39
« skrivet: 2021-05-02, 17:04 »
Jag tycker det skulle vara önskvärt om Riksarkivet fortsatte att paginera fler böcker som inte har originalpaginering. De har ju gjort sånt förr, långt efter att en bok slutade vara "aktuell", så varför inte fortsätta? Det kan kanske kännas "försent" för en bok som är ett par hundra år, som det redan har refererats till så många gånger sedan dess, men "vi" kommer ju vilja fortsätta att referera till enskilda sidor i den under ännu längre tid framåt i tiden, så nyttan med pagineringen kan användas under mycket längre tid.
40
« skrivet: 2021-04-27, 07:07 »
Att notera båda numren låter förvisso som det bästa, om än lite omständligare! Du skriver nu "hp" respektive "mp", men är det etablerade förkortningar? Jag hittar dem inte använda, däremot inledande anmärkningar som "Hänvisningarna nedan avse maskinpagineringen".
I det exempel jag gav med Flistad så är det förresten inte så att maskinpagineringen inte fanns i den ena bildkällan. Den finns där också, och det finns för övrigt referenser till den skrivna för hand på främre pärmens insida. Men ortsregistret från 1973 är inte med där än då, så maskinpagineringen är inte lika användbar.
Jag skummade igenom noter i Släkt och Hävd från de senaste åren för att se på bruket i ett urval där. Jag har inte sett dessa förkortningar och inte någon sådan dubbel sidhänvisning (men om det fanns tillfällen till det där har jag inte kontrollerat). Däremot skiljs på numrering med fol. och sidor. Det står uttryckligen "maskinfol." vid maskinnumrering av uppslag och hänvisningar som "maskinfol. 189v och 190r." där jag snarare skulle säga att det är detta *uppslag* som har fått nummer 190. Jag hittade ett fall där det uttryckligen står "maskinpag. 291" i ett fall där boken också har handpaginering, men den har upphört tidigare än denna sida.
41
« skrivet: 2021-04-26, 14:46 »
När en kyrkbok har flera sidnumreringar, ofta en tidigare handskriven och en senare med maskin, finns det någon regel för vilken som är lämpligast att använda vid referenser?
Ett exempel där det görs olika är Flistad (E) AI:1 som har paginering i mitten av nederkanten från 1 till 386 men också en handskriven uppe till höger på varje uppslag från 1 till 189. Den senare är den som används för registret på bakre pärmens insida. Den förra är den som används vid det senare maskinskrivna registret (från 1970-talet) i bokens början, där det för tydlighets skull står "(Maskin-)pag.".
Om det nu hänvisas till "Flistad (E) AI:1 s. 22", var i boken skulle ni i första hand söka då? Sidan med maskinskrivet 22 på uppslaget med handskrivet 9? Eller uppslaget med handskrivet 22 med maskinpaginering 48–49?
Att alla inte prioriterar samma numrering framgår av just detta exempel, för om man tittar på det senare uppslaget på Riksarkivets webbsidor och trycker fram en källhänvisning till det uppslaget så ger det:
Flistads kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00081/A I/1 (1809-1823), bildid: C0015575_00032, sida 22
men om man tittar på samma motsvarande uppslag med Arkiv Digital och trycker fram en källhänvisning ger det istället
Flistad (E) AI:1 (1809-1823) Bild 30 / sid 48 (AID: v25430.b30.s48, NAD: SE/VALA/00081)
42
« skrivet: 2021-04-20, 14:10 »
Jag har länge undrat över hustrun till Laurentius Starbecchius som var pastor i Hallingeberg i början av 1600-talet. I det första herdaminnet för Linköpings stift av Håhl på 1840-talet står ingenting om hans hustru.I Ny Svensk Slägtbok i början av 1900-talet (där Starbäck är en av de ingående släkterna) står att Laurentius var gift men att det var okänt med vem. (Kanske bara för att sonen Israel fanns?)
När Westerlund & Setterdahl började på ett nytt herdaminne kom de aldrig fram till Hallingeberg, men det kom sen i del 4 av Erik Meurling år 1920. Där finns för första gången vad jag vet uppgiften om att han var gift med Märta Håkansdotter "som lefde 1643 18/5". (Lars/Laurentius gick bort 1634.)
Sen har den uppgiften återgivits på andra ställen, men om det då bara kommer från Meurling eller också har hittat källan vet jag inte.
Är det någon som vet vad som är källan till hennes namn? Och vad det är hon gjorde den 18 maj 1643 som har gett spår någonstans. Jag har letat lite efter om hon dyker upp som dopvittne nånstans i närheten då och står som pastorsänka, men inte på något metodiskt sätt, så jag kan absolut ha missat något.
43
« skrivet: 2021-03-22, 13:28 »
Jag har nu även sett i mina egna anteckningar en notering om att paret Jacob Persson och Marta Elisabet Collin nämns i Släkt och Hävd 1/1999 s. 260. (Det är alltså något jag antecknat för att jag har tänkt titta närmare på det, men än har jag inte gjort det.) Det är Märta/Marta Lisa Collin som är min släkting i detta par. Jag håller på att lägga in allt fler av mina släktingar på Wikitree. På grund av denna diskussion kom jag mig för att lägga in henne där, så nu finns https://www.wikitree.com/wiki/Collin-731 med lite mer information, om än inte så mycket. (Jag lade däremot inte till hennes man. Helst hoppas jag att nån annan gör det så småningom.)
44
« skrivet: 2021-03-21, 22:01 »
Står på
Fagerhult (H) C:2a (1715-1773) Bild 228 / sid 441 (AID: v38451.b228.s441, NAD: SE/VALA/00077)
Hon står som "M. E. Collin" och är väl Jonas Collins och Elisabet Starbecks dotter.
45
« skrivet: 2021-03-21, 18:44 »
Vet någon när och var Frances/Francoise Vachell dog sen? I SBL står död 1728, "kort före 13 sept", utan ort, med hänvisning till Elgenstierna. På anonyma nätträd har jag sett uppgiften 1728-08-14 i "Stockholm". Jag har letat i flera (men kanske inte alla) Stockholmsförsamlingar efter någon död då, och också i Mönsterås, där hon skulle ha kunnat vara på Björnö, men förgäves.
46
« skrivet: 2020-11-01, 13:38 »
Right -- nu har jag läst Anders Möllers bouppteckning. Och där står visserligen både Erik och Elisabet nämnda som son och dotter ... men hela bouppteckningen är väldigt mycket Maria Bryngelsdotters show, så det är nog i relation till henne dom nämns på det viset.
Bouppteckningen görs över året efter Anders död, och under tiden har Maria förhandlat och slutit avtal med Anders' arvingar, avtal som ger arvingarna en summa pengar mot att dom inte lägger sig i sterbhusets vidare hantering. Arvingarna är dels "samsystern" Elisabet, som tjänar hos bagarmästaren Peter Torg i Stockholm, dels halvsyskonen Johan Möller, snickare och Britta Möller, piga, bägge i Säter.
mvh /staffan
Tack för mer info! (Jag tycker bouppteckningen är besvärlig att läsa.) Kul att du byggde ihop oss på Wikitree också. Vi får väl se om/när någon av oss fyller i med mera däromkring. Själv har jag en period där inte så mycket tid läggs på släktfrågor nu, men det lär ändras igen så småningom.
47
« skrivet: 2020-10-24, 06:15 »
- Ingrid, född 1752 i Västergötland, anländ till Sala 1769, och kallas då Andersdotter. Piga hos rådmannen Johan Haraldsson[2] från det hon kommer till Sala till hon gifter sig (12 år). Gift 1781-10-11 med skomakargesällen Anders Gustav Almqvist, f 1757 i Haraker, dit familjen flyttar 1785[3], efter en kort sväng i Karbenning. Jag har inte hittat dom i Haraker, i alla fall får dom inte några barn där 1785 och några år framåt.
På Sala stadsförsamling (U) AI:10a (din not [3]) står två barn också. Gustav född 1782-03-01 "död i Karbenning" och Stina Maria född 1783-10-11 i Karbenning. Jag har en notering på henne "kanske är hon den Stina Almquist som gifter sig med en Anders Lindquist i Västerås 1824-10-23. (okollat)" som jag fortfarande inte har kollat upp. Erik Möllers far har jag som Anders (bl a efter bouppteckningen[4]) -- men Erik döper inget av sina barn till Anders. Det verkar som Erik inte följde bruket att namnge första sönerna efter farfar och morfar -- det verkar som bägge hette Anders ... Och jag har som sagt Eriks far som Peter, närmare bestämt Peter Rombo. När Eriks mor, Maria Bryngelsdotter, gifte om sig med Anders Möller så fick båda barnen namnet Möller. Sala stadsförsamling (U) C:1 (1747-1774) Bild 175 / sid 172 (AID: v73925.b175.s172, NAD: SE/ULA/11305)Maria är också min ana (fm mm mm fm, för att vara exakt ...)
Då blir jag nyfiken på vilken den vägen är! Hur mitt band till Maria ser ut kan man se genom att trycka "Descendants" på https://www.wikitree.com/wiki/Holmgren-232 .(Där jag ännu har lagt in mycket knapphändigt med uppgifter. Det går långsamt!)
48
« skrivet: 2020-07-31, 15:48 »
Tack, Kalle!
49
« skrivet: 2020-07-31, 10:44 »
På Fagerhult (H) C:2a (1715-1773) Bild 85 / sid 155 (AID: v38451.b85.s155, NAD: SE/VALA/00077) finns Magister Israel Starbeckius död.Han dog 1719-08-17 och begrovs -09-23 av (sin svåger) Doctor Nicolaus Braun. Men vad står det i övrigt?
50
« skrivet: 2020-06-30, 00:14 »
I Misterhult (H) föddes 1851-02-09 en flicka Mathilda Charlotta av ogifta pigan Anna Stina Johansdotter i Hunö, även kallad Westergren.
Misterhult (H) CI:6 (1846-1853) Bild 19 / sid 31 (AID: v39799.b19.s31, NAD: SE/VALA/00248)
Senare kallar sig denna dotter för Melin. Det dyker upp nångång under 1860-talet, tillskrivet i
Misterhult (H) AI:8c (1861-1869) Bild 131 / sid 124 (AID: v23325.b131.s124, NAD: SE/VALA/00248).
Senare gifter hon sig med en Granath.
Det jag undrar är över hennes far – om hennes efternamn "Melin" var tänkt att indikera att någon Melin var hennes far. Är det någon Melin-intresserad som har koll på henne?
51
« skrivet: 2020-06-23, 18:00 »
Det finns tydligen två versioner av hur ett persiskt ursprung för Sandelin kom till våra breddgrader. I Fredrik Fryxells (1724-1805) Wärmelands Slägte-Bok står att "Thure Spahandelin, född uti Ispahan i Persien, fölgte med Herr Thure Bjelke ifrån Persien och blef döpt i Tyska Kyrkan i Stockholm, tog namnet af sin födelseort". Samma sak står i en släktkrönika över släkten Berggren 1908 ser jag i denna tråd, men jag har inte tittat i den. (Är det bara med Fryxell som källa, eller finns det mer där?)
I en artikel om Frödings härstamning i Släkt och hävd 1957:1 ser Erik Hellerström inte uppgiften som trovärdig, om inte annat för att den Ture Bielke "som kan komma ifråga" i och för sig var berest, men att någon hans resa till Persien inte är känd. (Och sen nämns inte "Spahandelin" igen i SoH efter det, enligt sökning i samlade pdf:en.)
Men sen finns det ett annat påstående, att Spahandelin istället följde med Bengt Oxenstierna till Sverige. Det lär stå i Sven Hedins bok Resare-Bengt om denne (jag har inte tittat i den heller) och har även givits i denna tråd. Det finns väl en massa dokument om och av Bengt Oxenstierna i arkiven. Finns det källor till detta där?
Jag tycker själva uppgiften om persiskt ursprung är högst intressant, men undrar vad det finns för källor. Och en annan sak, är det någon Sandelin med ren farslinje som har gjort ett Y-DNA-test? Det vore intressant att höra om ni hör till en haplogrupp som är vanligare där än här!
52
« skrivet: 2020-05-29, 10:02 »
Ang Olof Utterberg/Ytterberg född ca 1699 och död 1759-12-12 i Lidköping (R).
Olofs anor har tidigare efterlysts här i Anbytarforum, men utan resultat. Även jag har i fastnat här.
De små ledtrådar som finns är att vid Olofs död noteras det att hans far var kornett från Vadsbo.
En tänkbar broder till Olof skulle kunna vara Lars Utterberg. I Västerås dödbok noteras följande: 1742 26/11 begravdes soldaten från Skaraborgs regemente och Norra Vadsbo kompani Lars Utterberg, vid pass 39 år.
Lars bör ha varit född omkring 1703.
En annan möjlighet är att Lars inte är släkt med Olof utan var soldat på samma soldattorp som Olofs far och därför också fått anta detta efternamn.
Det skulle vara ett steg ytterligare på vägen om man får veta vilket/vilka soldattorp som de kan ha bott på.
I soldatregistret finns det en mängd olika Utterberg och Ytterberg från olika socknar. Jag såg över den listan och såg att bara en av församlingarna ligger i Vadsbo härad, nämligen Berg (R).Dessa är i och för sig alla efter Olofs pappas tid, men här kanske ändå till samma. Där, i Yttersöra rote, kompani Höjentorp, listasPer Ytterberg 1741-1742 (då han dog); Anders Ytterberg 1760-67; och Sven Utterberg 1789-1790 (då han dog).
53
« skrivet: 2020-05-24, 08:21 »
hittar du något igen så sätt ut frågan under länder/Finland här i de olika spalterna med val av frågor
Kanske någon kan hjälpa dig där
Tack, ja, det kan vara svårt att välja vilket delforum det är störst chans att hitta hjälp i. Hade jag haft lite mer kött på benen hade jag nog bett om hjälp att tolka detta i Finland-grupp, men denna gång tänkte jag att det var större chans att hitta någon som redan visste vad som hände honom genom att utgå från Anders Johans ursprung här i en grupp som sådana personer kan tänkas följa. Jag har hursomhelst nu fått hjälp på annat vis från en ättling till Anders Johan. Han flyttade mycket riktigt till Finland, bytte stavning till Janzon och gifte sig med en Tatjana Werotennikoff.
54
« skrivet: 2020-05-18, 17:49 »
Tack, Lars! Aha, där är han ju! Ja, då får man väl anta att det uppgivna födelsedatumet stämmer också, med en vecka mellan födelse och dop. (Ganska sent, men inte för sent.) Belägg för en smed som heter Johan och bor på Åsen finns i Hedemora (W) AI:1 (1660-1670) Bild 6 / sid 3. Visserligen är detta enda gången denna smed förekommer på Åsen, men jag får en stark känsla av att husförhörslängden inte är komplett.
Tack även för detta! Där står väl "habitat alibi" för Johan, alltså att han bor annorstädes, vilket kanske förklarar att han inte står där igen.I övrigt har jag svårt att läsa vad det står om dem.
55
« skrivet: 2020-05-15, 13:29 »
I handskriften från två av hans söner står: År 1670 den 8 juni är min kära FADER DANIEL HÜLPHER född i Hedemora, 1728 natten mellan den 13 och 14 juni klockan trekvart mot tolv avsomnade min sal. käre FADER i Falun natten efter torsdagen och söndagen påföljande begrovs han i Falu kyrka. (citerat från detta inlägg) Är detta födelsedatum bekräftat på något sätt? Jag hittar inte Daniel född då på Hedemora (W) CI:1 (1660-1671) Bild 26 / sid 22 (AID: v130435.b26.s22, NAD: SE/ULA/10388) eller däromkring.
56
« skrivet: 2020-05-01, 15:28 »
Det jag vet rakt av är Marias och Eric Möllers söner. De hette Pehr och Eric (och farfadern har jag mycket riktigt noterad som Peter.)
57
« skrivet: 2020-05-01, 07:57 »
Tack för detta! När jag tittade vidare i mina anteckningar insåg jag att jag hade glömt av en bror när jag skrev min fråga! Hos Maria och hennes man (rådman Eric Möller) dyker det upp en "Anders Holmgren ifr. W. Goth" född 1742 [halv siffra]/7. Sala stadsförsamling (U) AI:7 (1754-1762) Bild 108 / sid 104 (AID: v73876.b108.s104, NAD: SE/ULA/11305). I senare husförhörslängder står det bara född 1742 utan datum och senare, i Sala stadsförsamling (U) AI:11a (1786-1795) Bild 200 / sid 194 (AID: v73881.b200.s194, NAD: SE/ULA/11305) står han uttryckligen som svåger. Senare flyttar denna bror till Norrby, och för några år sen fick jag hjälp om vad som hände med honom på detta forum. Något som däremot är nytt för mig är att jag nu i Inrikes tidningar 1777-12-08 läst: Rådmannen i Sala Stad, Joh. Haraldsson
Holmgren, som d. 3 nästledne Oct. med döden afgått, har i
lifstiden, genom twänne särskilte Testamenten, det
första af d. 25 Martii 1773 och det senare af d. 12 Julii
1777, bortgifwit all dess lösa och fasta Egendom til sine
uti Sala Stad warande Broders-Barn, Rådmannen
Eric Möllers k. Maka samt Anders och Ingrid
Holmgren; och äro samma Testamenten inför
Rådstufwu-Rätten derstädes upwiste d. 20 sistl. October; hwilket
den Aflednas til hemwist obekante Slägtingars
underrättelse för tredje gången tilkänna gifwes.
Så dels har även farbrodern kallats Holmgren åtminstone där, även om jag inte sett det i kyrkböckerna, och framförallt så finns det en Ingrid Holmgren också.Nu har jag precis hittat farbroderns bouppteckning på Sala rådhusrätt och magistrat (U) F2:11 (1776-1782) Bild 186 / sid 182 (AID: v150582.b186.s182, NAD: SE/ULA/11303) och där nämns också alla dessa tre brorsbarn.
58
« skrivet: 2020-04-30, 10:03 »
Hos rådmannen Johan Haraldsson i Sala flyttar en ung brorsdotter in år 1749 eller strax innan. Efter några år gifter hon sig där och lever resten av sitt liv i Sala.Hennes namn är Maria Holmgren och i böckerna i Sala står det att hon är född 1734-05-01 i Västergötland. Hennes farbror kallar sig inte Holmgren, så troligen är det Marias far som antagit detta namn.Känner nån till hennes föräldrar? Källor i Sala: - Maria flyttar in hos farbrodern: Sala stadsförsamling (U) AI:6 (1746-1753) Bild 5 / sid 1 (AID: v73875.b5.s1, NAD: SE/ULA/11305)
- Maria gifter sig: Sala stadsförsamling (U) C:1 (1747-1774) Bild 8 / sid 5 (AID: v73925.b8.s5, NAD: SE/ULA/11305)
- farbror Johan dör: Sala stadsförsamling (U) F:1 (1775-1807) Bild 22 (AID: v73937.b22, NAD: SE/ULA/11305)
- Maria dör: Sala stadsförsamling (U) F:1 (1775-1807) Bild 104 (AID: v73937.b104, NAD: SE/ULA/11305)
- Mkt kortfattad bouppteckning: Sala rådhusrätt och magistrat (U) F2:14 (1790-1793) Bild 308 / sid 305 (AID: v150585.b308.s305, NAD: SE/ULA/11303)
59
« skrivet: 2020-04-28, 18:04 »
Du hittade honom, men han står som soldat inhyst i Rosenlund vid sin död. Han bodde trol. hos dottern Anna vid sin död. Tack, men så långt förstod jag. Det var en dålig formulering av mig att skriva "död 1770-12-01 för Anders som var soldat i Rosenlund" men jag menade bara att han stod som soldat och att han dog i Rosenlund. Tack för ytterligare data och observationer! Jag undrar över en detalj: Db 1742 14/12 begr h Sara Persdotter ifr soldattorp 55 år C:1 s 315 (åldern behöver inte stämma)
Jag förstår detta som att du menar att 1742-12-14 är hennes begravningsdatum, men det är väl dödsdatum? När den "dödsdelen" börjar (s. 251) står "dödsdagen" som rubrik för vänstersta spalten.
60
« skrivet: 2020-04-26, 17:17 »
Stort tack Margaretha för allt ditt hittande! Enl soldatregister ska det finnas en Anders Fagerman för Trollebo f 1686.
På sökning på Soldatregistret på LiU står istället född 1691, död 1770. Då hittar jag honom i dödboken där det står död 1770-12-01 för Anders som var soldat i Rosenlund och hade föräldrarna Sven Pettersson och Annika Arvidsdotter. Där står att han var 84 år när han dog, så snarare 1686 än 1691. Förutom några få anteckningar börjar födelseboken dock 1688.
61
« skrivet: 2020-04-24, 10:50 »
Christina Ericsdotter föds 1769-03-23 i (Norra) Fågelås med föräldrarna "Eric Persson" och "Annicka Andersdotter", torpare i Rosenlund.
Norra Fågelås (R) C:2 (1748-1810) Bild 37 / sid 67 (AID: v55987a.b37.s67, NAD: SE/GLA/13393)
Hfl börjar inte förrän 1789. Hur hittar jag föräldrarna?
Jag har tittat i BouReg:1 för Kåkinds häradsrätt efter nån av dem. Det är ingen som listas i registret som gift/änka med/efter den andra, så ingen lätthittad, men jag har inte gått igenom alla EP/AA där. Är det nästa steg?
De flesta av dopvittnena till Christina är på Almnäs; först nämns Madame Ingeborg Berg på Almnäs.
62
« skrivet: 2020-04-22, 20:31 »
Anders Johan Jansson föddes 1834 i Åsen i Ör (P) med föräldrarna Jan Andersson och Maja Johansdotter. (Jag har frågat om dem förr här och vet nu mer än jag gjorde då.)
Ör (P) C:10 (1833-1851) Bild 99
Han flyttar till Göteborg 1853. Göteborgs Domkyrkoförsamling (O) AIa:7 (1847-1883) Bild 135 / sid 262och därifrån till Stockholm, kvarteret Torsken. Jakob och Johannes (AB, A) AIa:79 (1860-1860) Bild 110 / sid 106Där står han som Architekt Elefen. Efter det har jag inte vetat vad som händer med honom.
Nu har jag sett en uppgift "på nätet" om honom enligt vilken han står som ingenjör, har flyttat till Finland där han gift sig med en Tatiana Veetennikoff och slutligen avlidit i Sankt Petersburg.
Är det någon som känner till detta och har källor till det? Eller vet något annat om vart han tar vägen?
63
« skrivet: 2019-09-28, 19:16 »
Delar av detta citeras för övrigt i Kalmar stifts herdaminne (volym 3, av Bror Olsson, sid 310f) i lite nedkortad och moderniserad form.
/Hej från en annan ättling
64
« skrivet: 2019-07-08, 08:50 »
Tack igen! Jag är rätt så säker på att det gällde barnmorskan Anna Nilsson, då en barnmorska Anna Nilsson är dopvittne för två barn som hör till denna historia.
65
« skrivet: 2019-06-23, 12:38 »
Tack alla!
Den barnmorskan (men det står inte där) finns några år efteråt på Göteborgs Oscar Fredrik (O) AI:5 (1883-1886) Bild 164 / sid 905 (AID: v34554.b164.s905, NAD: SE/GLA/13189)i Westra Haga Huset No 85. Adressen ges där som 5 Haga Östergatan.
Jag ber om ursäkt för att jag skrev i fel församling. Haga fanns inte som egen församling då, och det skulle alltså istället ha varit Oscar Fredrik då. Innan församlingarna avknoppades 1883 så ska hon räknas till Domkyrkoförsamlingen.
66
« skrivet: 2019-06-23, 09:35 »
I ett brev från hösten 1877 ges dessa anvisningar: Sedermera kunna Ni ta en droska som för er till Haga, Nygatan Dixonska
stiftelsens hus der fru Nilsson bor inne på gården 1sta trappan till höger,
hennes namn står på staketet bredvid gallerporten Går det att luska ut vem denna fru Nilsson var?
67
« skrivet: 2019-06-20, 13:01 »
Så jag skulle säga att detta är inte bara en gruppbild på församlingsmedlemmar, utan troligen en gruppbild på prästerskapet i Katolsk-apostoliska kyrkan i Norrköping. Med lite tid så borde det nog gå att identifiera dem alla med hjälp av församlingsarkivet.
Tack, Carl! Så vad jag förstår har du inte hittat en kopia av just detta fotografi i arkivet? En gruppbild på prästerskapet? Men det är nästan lika många kvinnor som män. Skulle alla kvinnorna vara diakonissor i så fall? Eller menar du präster med sina hustrur? En av männen visar en koppling genom att hålla handen på axeln för kvinnan framför.
68
« skrivet: 2019-06-19, 15:53 »
Jag undrar över Erik Ersson Huss' födelse och föräldrar då jag har två kandidater.
En soldat Erik Ersson antas 1782 och gifter sig samma år med Maria Jansdotter i Älunda (Husby-Rekarne (D) C:2 bild 95/sida 178).
Paret finns i Husby soldattorp på AI:5 bild 39/sida 32 och AI:6 bild 38/sida 33. Erik Huss är född 1759.
År 1792 får han avsked och paret flyttar till Stenkvista. De finns i Säterstorp i Stenkvista (D) i på AI:5a bild 68/sida 63; AI:7a bild 56/sida 52; AI:8a bild 80/sida 72.
I den mellersta av dessa tre böcker dör hans hustru Maria Jansdotter 1803 och i den sista har han gift om sig med Brita Nilsdotter.
Från att bara haft födelseår 1759 så får Erik i den sista av nämnda böckerna födelsedagen 1757-02-28 och födelseorten "Stenq". Sista siffran i året ser kladdig ut och har nog ändrats under bokens tid (1806-1814). Här har prästen tydligen åratal efter att han flyttade in från Husby-Rekarne identifierat honom som den Erik Ersson som fötts i socknen det datumet på Stenkvista (D) C:1 Bild 35 / sid 31.
Den släktforskning som jag ärvt av min farfar följer detta, men andra släktforskande ättlingar till Erik har honom som född i Husby-Rekarne 1959, nämligen i Lilla Sätran där 1759-02-20 på Husby-Rekarne (D) C:2 Bild 23 / sid 3. I så fall gjorde alltså prästen i Stenkvista en felaktig identifering.
Kan nån övertyga mig vem som är rätt Erik Ersson?
Jag har försökt se på dopvittnen till Eriks och Marias första barn, men inte sett några farföräldrar där tyvärr.
Jag har heller inte lyckats följa någon av de båda Erik Ersson framåt tills nån av dem blir den där soldaten:
Den som föds 1759 i Husby-Rekarne har föräldrarna Erik Nilsson och Brita Jansdotter (C:2 bild 23/sida 34). Familjen finns på AI:2 bild 105/sida 99, men sen vet jag inte vart den tar vägen. (Där finns en klammer "ab. 62. 27" och jag trodde ett tag att jag hittade dem på sidan 27, då där finns en familj med flera liknande namn.)
Och den som föds 1759 i Hagstugan i Stenkvista har föräldrarna Eric Persson och Karin Månsdotter. Hon nämns på Stenkvista AI:2 bild 88/sida 81 ensam som "owist om hon är förlovad". På Stenkvista AI:2 bild 187/sid 88 nämns Hagstugan igen och jag tror Karin Månsdotter nämns, men jag ser inte de andra. I nästa bok, Stenkvista (D) AI:3 (1765-1776) Bild 207, ser jag dem inte där.
69
« skrivet: 2019-06-18, 19:16 »
Tack Maud! Aha, jag tyckte det var konstigt att bara Karin Månsdotter står här 1747-1764, eventuellt förlovad, när hon i födelseboken står som gift mor till ett barn som föds just här i Hagstugan 1757 (Stenkvista (D) C:1 (1730-1804) Bild 35 / sid 31). Men jag har nu insett att det enligt registret finns två uppslag för Hagstugan i den boken - jag har bara inte hittat den senare än på grund av lite förvirrande paginering.
70
« skrivet: 2019-06-18, 17:58 »
Vad står det om Karin Månsdotter i Hagstugan?
71
« skrivet: 2019-04-16, 22:45 »
Tack för det, Leif! En amerikansk ättling till Erik och Olga är en dna-matchning till mig, så nånstans finns antagligen en koppling, och eftersom jag inte har känd släkt på Åland sedan tidigare (utom tämligen avlägset till Rothovius som funnits där) så väntade jag mig närmast att en gren ganska snart skulle visa sig komma utifrån, kanske någon av Eriks föräldrar då.
72
« skrivet: 2019-04-16, 08:36 »
I sökning på Ellis Island hittar jag dessa emigranter från Åland 1913 som står efter varann i en passagerarlista, alla födda på Åland. Jag undrar över deras tidigare historia och föräldrar, eller i alla fall detta för två av dem. - Ysaksson, Eny, född 1897
- Eriksson, Erik, född 1886
- Eriksson, Herman, född 1894
- Karlsson,Johan A, född 1893
- Johnson, Olga, född 1892
Enys kontakt i USA listas som "Mother Aina Sjolind", för Erik och Herman "friend John", för Johan A och Olga "friend Aina Sjolind".Alla som som födda i "Finland Aaland" utom Olga för vilken står mer specifikt "Finland Saltvik". Erik och Olga ovan gifte sig senare i USA. Olgas födelsedatum anges som 1892-01-21 av en ättling till dem. I en dödsruna för ett barn till dem står de namnade med mellannamnsinitialer som Erick E. & Olga I. Erickson. (Samma initialer i US Census 1930.) Jag undrar över deras anor.
73
« skrivet: 2019-01-13, 22:08 »
Tack så mycket! Då har jag nu fått en mängd personen att kolla upp närmre för att se om de har nån koppling.
Betty var sen ute till sjöss som restauratris på samma skepp som Janne var sjökapten på, så jag letade inte efter henne där i första hand utan efter nån ledtråd om vem som tag hand om barnen då, innen de hämtades till Närke.
74
« skrivet: 2019-01-12, 17:37 »
Ah, tack! Dessa listor hade "Personalförteckningar" som huvudrubrik, vilket jag inte alls anade, så där missade jag att leta.
Det var roligt att få se denna text själv också! En annan sak jag undrar över är barnens hemvist i Göteborg. Om Anna Maria står alltså "Bergsgatan 10". Hur kan jag hitta vilka fler som bodde där?
I AIa:14 står inget om hemvist. Finns det ingen sådan information?
75
« skrivet: 2019-01-12, 11:54 »
Jag söker ett Oäkta barns register som jag har läst citat från, men inte kan hitta igen. 1872 föddes Anna Maria i Göteborg med "okända föräldrar": Göteborgs Domkyrkoförsamling (O) C:13 1872-1877 Bild 64.1875 föddes där Johan med ogifta Elisabeth Jansdotter som mor: Göteborgs Domkyrkoförsamling (O) C:13 1872-1877 Bild 299Båda dessa barn var enligt vad som senare sagts barn till ovannämnda Elisabet (Betty) samt sjökaptenen Johan (Janne) Roth, och efter Bettys död 1877 blev de fosterbarn hos Jannes föräldrar i Närke: Knista (T) AI:21 1876-1880 Bild 33 / Sida 24.År 1966 sammanfattade min far vad han forskat fram om dessa barns ursprung och citerade bland annat ett register som jag behöver hjälp med att hitta igen. Han skriver: I Göteborg kyrkobokfördes barn utom äktenskap i en särskild liggare ”oäkta barns register”, i detta register anges Anna Marias adress vid födelsen vara Bergsgatan 10, och vidare uppges i anmärkningskolumnen att föräldrarna var ovannämnda ”Elisabet Jansdotter och sjökaptenen Johan Roth f.n. anstäld å ångaren Norge – enligt hans erkännande 25/10 1877. Fadern uttagit betyget till Knista 1877 25/10”.
I samma register står ovannämnde gossebarn Johan antecknad. För honom uppges också moderns namn och data, och i anmärkningskolumnen anges ”Såsom fader har erkänt sig sjökaptenen å ångaren Norge Johan Roth hvilken uttagit betyget till Knista 1877 25/10”.
Vad är det för liggare han citerar? Jag har letat efter sådana oäkta barns register i både domkyrkoförsamlingen och andra Göteborgsförsamlingar utan napp. Det finns t.ex. Göteborgs Kristine AIIc:2, "Oäkta barns register", men det (liksom bok 3 i samma serie) börjar först 1883, när dessa barn redan lämnat Göteborg.
76
« skrivet: 2018-12-30, 15:05 »
Utmärkt. Tack, Conny!
77
« skrivet: 2018-12-30, 08:03 »
Arbetshuset listas i slutet av böckerna för Norra delen, t.ex. i bok AI:25d på sidan 347 och framåt (1861-1865), och böckerna innan i AI:24d på sidan 409 och framåt (1856-1860).
Men för en del år hittar jag det inte, t.ex. i böckerna för 1831-36 eller för 1836-40. Var listas det?
78
« skrivet: 2018-12-17, 23:15 »
Åh, en ny förening! Ja, jag undrar om ni i ert arkiv har arkivalier från församlingen i Norrköping.
På Norrköpings stadsarkiv finns litegrann som jag har varit där och titta på, men inte så mycket. Där finns
[...] Så där finns en del, men inte så mycket. Har ni mer sådant Norrköpings-material?
Svar: Ja, vi har endel om Norrköpingskyrkan.
Roligt att höra! Kan du säga mer om vad det är för slags material? Är det något som du tror att släktforskare är intresserade av, som lite mer detaljerade personuppgifter om medlemmar?
79
« skrivet: 2018-12-12, 13:12 »
Margareta Jonsdotter Kempe var en prästfru i Kinne-Kleva och var själv prästdotter. Men vem var hennes far egentligen? I Skara stifts herdaminne (Warholm) står om kyrkoherden i Kinne-Kleva Johannes/Hans Andersson Dahlborg (död 1701) att hans hustru Margareta Jonsdotter Kempe var "troligen dotter af kyrkoherden Jonas Kempe i Skarstad". I boken Forna kyrkor i nuvarande Skara stift Kinne kontrakt av Roland Rahn (1981) står: Mer troligt torde vara att hon var dotter till företrädaren Kyrkoherden Johannes Svenonis Kempe I Rahns lista finns nämligen en föregångare som inte står med i herdaminnet instoppad före Dahlborg, och Rahn hänvisar till en handskrift från 1788 av Magnus Carlmark: Man har ej funnit någon grafsten som derom vitnar, dock har man af en gammal man fådt dennes intygande underrättelse att han gick till namnet Kjempe och varit sin Successors Svärfader. Handskriften av Magnus Carlmark (som själv var kyrkoherde där senare) är Beskrifning öfver Kinne-Klefva församlings socknar Klefva och Sihl som finns i Stifts- och Landsbiblioteket i Skara. I Rahns bok står att denne Jonas Svenonis Kjempe var kyrkoherde 1665–1675, men där måste det vara något fel, för han är överens om att hans föregångare Arenius blev kyrkoherde 1666 och dog 1674. Kanske skulle det stå 1675–1675. Är denne kortvarige kyrkoherde Johannes Svenonis Kempe allmänt accepterad nu, och att det är han som var Margaretas far? (Nu inser jag att jag borde ha kollat i Cederboms och Fribergs fortsättning och komplement av Skara stifts herdaminne (1930) vad det står där innan jag skrev detta, men det har jag inte gjort.)
80
« skrivet: 2018-12-07, 00:05 »
Katolsk-apostoliska kyrkan (KAK) är inte upplöst, så det stämmer inte. KAK finns kvar och lever i hägnat välmåga, även om verksamheten förändrats sedan början av 1970-talet.
Men de församlingar som fanns då har väl upphört som enskilda organisationer? Jag vet att den första bildades/godkändes i Stockholm 1877 och den andra i Norrköping 1883. Det är den i Norrköping jag har varit intresserad av, och den stod med i Norrköpings adresskalender åtminstone ännu 1936. Vet du vad som hände med den sen?
81
« skrivet: 2018-12-07, 00:00 »
Om det kan hjälpa lite på vägen:
Katolsk-apostoliska kyrkans (KAK) dop och beseglingar (konfirmation) godkände Svenska kyrkan/staten då (KAK godkände dock inte SvK:s konfirmation) Så i detta fall, när barnen började konfirmeras i svenska kyrkan från 1914 så torde de ha lämnat k-a församlingen då, vad jag förstår. KAK accepterade då (KAK gör det dock inte idag) prästerskapet inom Svenska kyrkan, så bodde en familj på en ort där diakon eller präst som tillhörde KAK inte fanns så gick det bra att låta en präst från Svenska kyrkan att döpa deras barn. Så noteringen behöva inte betyda att de lämnat KAK. Allt det jag berättade var i Norrköping, och där fanns ju en k-a församling. 1877 gav Kungliga majestätet tillstånd till att en församling bildades i Stockholm, och så några år senare, 1883 fick Norrköping den andra. Jag har släktingar i Norrköping som bytte tidigare än så. Då står i böckerna att de har "övergått till Catholska Apostoliska församlingen i Stockholm". Svenska kyrkans präster döpte under den aktuella tiden barn födda i en katolsk-apostolisk familj om de bad om det (KAK var alltså ett godkänt samfund), och det även utan att föräldrarna var medlemmar i Svenska kyrkan. Detta är viktigt att notera. Intressant! Jag har tyckt det varit konstigt att detta par i Norrköping som gick ur Svenska kyrkan och med i k-a församlingen i Stockholm i oktober 1882 tillsammans med sina sju barn (året innan församlingen i Norrköping godkändes) gjorde det bara tre dagar efter att det yngsta barnet hade döpts i Svenska kyrkan utan särskild notering! Nästa två barn, 1884 och 1885, döptes istället "af presten o församlingsförestånd P Eriksson i Katholsk Apostol. Kyrkan i Norrköping". En senare generation släktingar döptes av föreståndaren "G. E. Bergholm". (Honom slog jag upp mer information någon gång. Gustaf Elias Bergholm föddes i Uppsala 1853-10-01 och dog i Stockholm (Engelbrekt) 1927-12-08, jordfäst och gravsatt i Norrköping. Är du intresserad av Katolsk-apostoliska kyrkans historia i Sverige se: http://katolskapostolisk.se
Jag är sekreterare i föreningen och hjälper gärna till med mer information om du behöver och önskar det. Åh, en ny förening! Ja, jag undrar om ni i ert arkiv har arkivalier från församlingen i Norrköping. På Norrköpings stadsarkiv finns litegrann som jag har varit där och titta på, men inte så mycket. Där finns "Kvittens-Bok för tecknade bidrag till ränta och amortering av kyrkans skuld" för åren 1911 - 1914, 1918 - 1923, där man kan se namnen på bidragslämnarna och hur mycket de gav. Ett häfte "Lofvade bidrag till hyran för kyrkolokalen" för åren 1897 - 1900. Med bidragslämnarnas namn samt beloppets storlek. Från stadsarkivet fick jag också veta att kyrkolokalen var ett gammalt ombyggt ridhus(!), beläget i kvarteret Vinpipan, hörnet Luntgatan - Bråddgatan. Bolaget som drev ridhuset kom på obestånd, och byggnaden inköptes 1869 av rådmannen och klädesfabrikören Johan Fredrik Wellenius (1818 - 1892) för att fungera som kyrka åt församlingen. På stadsarkivet finns några foton av kyrkobyggnaden från 1950-talet, sannolikt inför dess rivning. Rivningslov beviljades 1964. De har också en detaljerad byggnadsritning från 1885 som visar kyrkans plan och fasader, samt porträttfoton av Wellenius. Så där finns en del, men inte så mycket. Har ni mer sådant Norrköpings-material?
82
« skrivet: 2018-12-05, 09:18 »
Tack Åke!Så det är lite som en stämpelavgift som paret har fått betala för sin lysning. Bilden jag lade in gäller år 1815. Är dessa avgift där (6, 12, 18, 24) i skilling? Och hur avgjordes hur hög avgiften skulle vara? Varför ska en dräng och piga betala högre avgiften 18 i bilden, t.ex.? Även om de flesta avgifterna är jämna 6-tal så dyker även t.ex. 13 upp i samma bok!
83
« skrivet: 2018-12-05, 08:27 »
I vigseldelen av Ör (P) E:1 finns det en kolumn för nummer inom året, så att det först lysta paret får #1 och så vidare. Sen finns det en kolumn "Karta". Vad är detta? Värdena är ofta 6, 12, 18 eller 24. (Senare i boken tillkommer månad för lysning. Exakta lysningsdatum nämns inte. Vigseldatum står till höger.)
84
« skrivet: 2018-11-27, 22:41 »
I den maskinskrivna innehållsförteckningen till Grums AI:10 står att det sist, på sidan 307, ska finnas "lösdrivare".Men både på Riksarkivet och AD så inleder sida 291 en bunt tomma sidor som inte har fotograferats, och sen tar boken slut.
Finns det en icke-tom sida 307 där bland de tomma sidorna och som missats vid båda fotograferingarna? Eller har den innehållsförteckningen med en sida som senare förkommit? Eller hur är det?
85
« skrivet: 2018-11-18, 21:57 »
Det köper jag! Från murarlärlig till arkitektelev, alltså. Olika sätt att bygga hus!
86
« skrivet: 2018-11-18, 18:51 »
Tack Anita!
Då får jag leta vidare i Stockholm då. Jag ser inte vad det står för titel på honom i denna personalförteckning."Mar L."? L som i lärling, antar jag. Men vad för slags lärling?
87
« skrivet: 2018-11-17, 13:08 »
Anders Johan Jansson föddes i Ör (P) 1834-04-30. Det står på Ör (P) AI:13 (1850-1855) Bild 244 / sid 237 (AID: v4677.b244.s237, NAD: SE/GLA/13675) att han flyttade till Göteborg 1853, och sen dess vet jag inget mer om honom.
Vart tar han vägen? Vad händer? En ledtråd kan vara att hans syster Elisabet flyttade till Göteborg samma år, tillbaks hem och så till Göteborg igen 1855. Kanske hade syskonen med varann att göra i Göteborg.
(Det dyker upp en Anders Johan Jansson med samma födelsedatum i Stockholm i Jakob och Johannes (AB, A) AIa:79 (1860-1860) Bild 110 / sid 106 (AID: v86181.b110.s106, NAD: SE/SSA/0008) som arkitektelev sju år senare. Kanske är det samma person. Jag hittar honom dock inte i samma kvarter Torsken varken i boken innan eller boken efter i Jakob och Johannes.) Om detta är "min" Anders Johan Jansson så är jag intresserad även av vad som hände sen, men då rör det nog inte Göteborg längre.)
88
« skrivet: 2018-11-03, 11:54 »
Tack för det! Så probanden här är Per Gessles mor. (Jag tolkade det först som att det var Per, och då blev det konstigt.)
Är siffrorna på slutet noter med källanvisningar? Kan du klippa in dem också?
89
« skrivet: 2018-08-18, 08:25 »
Jag har inte slagit upp dem i allmänhet, men det exempel jag först stötte på är 1745 på sidan 323 (AD-bild 165) med en av "mina", nämligen "Madame Anna Christina Starbeck nè de Leandra".
Anna Christina var gift med Jonas Starbeck (1710–1784), så hon var inte änka.
Jag undrar om inte den präst som skrev detta hade sin egen idé om att det är så man ska hantera kvinnors efternamn, efter någon utländsk förebild. Några sidor tidigare finns till och med det på bilden, alltså en "Madame Catharina Andersson nè de Wimmerström" med mannens patronymikon som sitt eget efternamn!!Kalmar stadsförsamling (H) C:3 (1733-1748) Bild 160 / sid 313 (AID: v34356.b160.s313, NAD: SE/VALA/00177)
90
« skrivet: 2018-08-11, 18:27 »
I Kalmar stadsförsamling (H) C:3 (1733-1748) finns en mängd madamer som såsom dopvittnen skrivs ut med både mannens och det födda efternamnet. Några exempel från 1744 är Madame Helena Christina Engelundh nè de Kruus, Anna Båth ne de Weijdling, Madame Christina Stuuk ne de Bruse, Madame Anna Betke ne dè Gerber, Madame Christina Mörck ne de Åkerblom..
("ne de" för "née" är som synes stavat lite inkonsekvent)
Detta förvånade mig då jag trodde att dessa inte använde sina mäns efternamn. Ska jag tro att prästen skrev det såhär för att göra extra tydligt vilka personer det handlar om, trots att de faktiskt inte kallades så? Jag har bara hittat det för madamer (inte alla!), och inte för de som står som fru.
91
« skrivet: 2018-06-18, 12:13 »
Tillfällighetsfynd: Inte en ättling, men Lars bror Johan/Johannes tycks ha lämnat en bok efter sig i Heidelberg, kanske sålt till en yngre student. Det exemplar av Johannes Brenz "Catechismus Pia Et Vtili Explicatione Illvstratvs" som finns digitaliserat på universitetet där har nämligen tillhört honom. Se http://digi.ub.uni-heidelberg.de/diglit/brenz1594/0003/image !
92
« skrivet: 2018-04-26, 08:37 »
Tack LarsOlof! Om det är 1875–1880 så är det ungefär tjugo år innan denna bild med en för mig känd familj i Norrköping, och då tänker jag mig att föräldrarna på den bilden kan vara mannen näst längst till höger och kvinnan framför honom på denna tidigare bild. Min spekulation att det kan vara församlingsmedlemmar i Katolsk-apostoliska församlingen i Norrköping kan stämma med detta. Detta par utträde ur Svenska kyrkan 1882 för att inträda där.
93
« skrivet: 2018-04-22, 14:08 »
Jag hade hoppats att någon som är duktig på sådant skulle kunna ge en tidsbestämning utifrån kläderna. Fotot kan ses i högre upplösning (än vad forumet ville ta emot) här på nätet hursomhelst, vilket kan göra det mindre svårt. Jag har funderat på ifall detta kan vara församlingsmedlemmar i Katolsk-apostoliska församlingen i Norrköping som flera av mina släktingar där var med i.
94
« skrivet: 2018-04-20, 21:11 »
Vad kan man säga om denna gruppbild? Det finns inget årtal. Den enda texten på baksidan är "färdig Tisdag" i blyerts.
95
« skrivet: 2018-04-18, 21:38 »
(Det var i den födelseboken jag började för detta exempel innan jag gick vidare till hfl som gav i alla fall lite mer information.)
Jag inser nu att det blev dumt av att jag hoppade över att citera födelseboken själv när jag lade inlägget i denna grupp om födelse- och dopböcker! Jag ber om ursäkt för det!
96
« skrivet: 2018-04-18, 21:29 »
Ja? Det ingick ju i min fråga att det kunde vara så och det jag undrar är över på vems "initiativ" en sån notering kan göras i sådana fall. (Det var i den födelseboken jag började för detta exempel innan jag gick vidare till hfl som gav i alla fall lite mer information.)
97
« skrivet: 2018-04-18, 16:15 »
Ibland står det att ett barn är "oäkta" fast modern är gift. Första gången jag såg det blev jag lite förvånad, då jag tänkte mig att den äkta mannen automatiskt togs som fader av folkbokföringen, oavsett om han var biologisk fader. När det inte är så, varifrån kan initiativ till att skriva något annat komma? Kunde fadern säga till prästen att "det där är inte min unge - skriv det!" eller modern säga "det är inte hans unge - skriv det!"; eller drog prästen egna slutsatser och skrev "oäkta" för att fadern varit bortrest länge?
Ett exempel finns på Västanfors (U) AI:15 1846-1855 Bild 247 / Sida 219 där Erik och Maja Stina är gifta sedan 1842 och det inte står något särskilt om deras barn födda 1844, 1849 och 1850, men barnen födda 1851 och 1853 står som "oäkta". Eftersom jag undrade om fadern kanske var frånvarande tittade jag på nattvardsgångar, och det visar sig att båda föräldrarna har en lucka mellan 1846 och 1854!
(Nästa barn föds 1856 och står det återigen inget särskilt om.)
98
« skrivet: 2018-04-17, 13:55 »
Fototips: Om ni har Ysby-bor som är ungefär jämngamla med min morfar, född 1899, så finns de kanske med på detta skolfoto från hans småskola där. (Fotot finns i högre upplösning här. Och apropå foton från Ysby så finns hans mamma Kristina Nilssons (1876–1931) fotoalbum här där jag om många foton bara hört att morfar sagt att det inte är släktingar på dem. Säkert många människor från Ysby fs.)
99
« skrivet: 2018-04-14, 11:38 »
Jadå, jag har mycket god koll på vad stått i tryck. (Vad gäller Smolandi Upsalienses så har jag även tillbringat många dagar med att gå igenom lådorna på Carolina med arbetsmaterial, då det tryckta verket är nedkortat. Där finns mycket roligt!)
Så inget av det du skrev nu är något nytt för mig och jag har mycket mer. Jag nämnde bara några detaljer för att visa hur kronologin för Margareta Starbeckia inte går ihop.
Det som gör mig exalterad är att det i dina fynd i Södra Möre häradsrätt finns "ny" information, som inte finns i tryck. Jag ska förstås titta igenom dina källhänvisningar, men om du mindes direkt i vilken det stod om dottersonen Grönvald så hade det underlättat, då jag inte är så bra på att läsa texten. Det torde som sagt vara en son till Catharina, om vilken litteraturen bara vet att hon levde 1663 i Dörby.
100
« skrivet: 2018-04-13, 23:03 »
Tack ni båda! Mycket intressant där, även vad gäller Starbäckarna som står mig närmast. Nu vet jag inte om det är bäst att fortsätta med detta i denna existerande tråd eller bättre att flytta den delen. Jag har valt det senare, så mina kommentarer och frågor om Starbäckar, i synnerhet Margareta Starbeckia finns här. Vad gäller Ekmännen så observerar jag att ni har olika fäder på åtminstone perukmakaren Jonas Ekman.
101
« skrivet: 2018-04-13, 23:01 »
I en diskussion om Ekman i Ljungby skrev Niklas Kant några uppgifter om Starbäckar som jag inte kände till och undrar mer om. För det första att Margareta Starbeckia var "död nyligen 1706 8/3", eftersom jag varken har födelse- eller dödsår på henne -- bara den gäckande uppgiften att hon sades ha blivit 101 år. Det går inte ihop! Hon kan svårligen ha varit född ~1605. Först 1618 blev hennes pappa Israel Laurentii Starbeckius inskriven vid Uppsala universitet, t.ex. (Och kanske är han den Israel Laurentii Sueco-Smolandus som skrevs in i Rostock universitet innan det, 1610. Dessa en eller två uppgifter är de tidigaste daterade för honom.) Jag vet inte när han gifte sig med Anna Rothovia, men inte så tidigt i alla fall! Hennes bror Israel döps 1646-06-14 i Ljungby. Jag ska slå upp dina (Niklas Kant) referenser för att se var det står det det står om Margareta. Finns t.ex. uppgiften att hon blev 101 år där någonstans? Jag undrar i synnerhet om det rent av kan vara möjligt att hon inte är dotter till Israel utan till hans far Laurentius Starbeckius?! Margareta nämns inte i de tidigaste släktanteckningarna inom släkten, utan dyker vad jag vet först upp i Starbäck-uppslaget av en A. W. Lundberg i Leijonhufvuds Ny svensk släktbok i början av 1900-talet. I Kalmar stifts herdaminne citeras nästan rakt av vad som står där om barnen. Det andra som var nytt för mig var att det sägs om Israel Starbeckius att "en dotterson var Israel Grönvald". Det är helt nytt för mig! Mellanledet är väl då troligen hans dotter Katarina.
102
« skrivet: 2018-04-06, 23:25 »
Det låter verkligen som roliga saker ni pratar om här, men inläggen är ganska gamla, så vad finns nu och var?
På Kalmar läns museums webbsidor idag ger en sökning på Frigelius inte några träffar alls! Men på digitaltmuseum.se finns i alla fall en del bilder från frigelianska samlingen. En sökning på "Frigelius" där ger 68 träffar som hör till Kalmar läns museum. Det är väl inte allt det som digitaliserats?
(Och Bechstadii dagbok som nämndes tidigare i denna tråd, finns det online någonstans idag?)
103
« skrivet: 2018-04-06, 08:13 »
Tack, det passar ju ganska bra. Då var sonen Israel kanske uppkallad efter barnets farmors far? Barnets farmors bror Israel levde ännu. Alla dessa och flera Ekman finns bl.a. i Mattias Lomans biografiska anteckningar på http://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Ekman med en hel del källangivelser (men inte för de äldsta leden).
104
« skrivet: 2018-04-04, 23:17 »
I den numer ganska gamla Ny svensk släktbok (1901–1906) står i kapitlet om Starbäck om Margareta Starbeckia, syster till den Israel Starbeckius som föddes 1646, »Hon säges hafva nått en ålder af 101 år. G.m. en kapten Johan Nilsson Ekman i Ljungby [Kalmar län]; de nämnas ej i Ljungby kyrkoböcker«.
När jag nu försöker se om jag kan hitta mer om dessa Ekman nu så finner jag släktträd på nätet där det står att Margareta och Johan Nillson Ekman fick en son Nils Johansson Ekman född 1659-08-20, död 1722-05-06 i Ljungby.
Där på Ljungby (H) C:3 1712-1731 Bild 69 / Sida 131 står om att en "Rÿttmäster Nills Ekman i Liungby" dött då.
Stämmer det att han är son till dem?
105
« skrivet: 2018-03-08, 16:49 »
Nobels villor och fartyg i Baku C:a 1890, fotograf: A. Mumorez
Fina fotografier! Fotografens namn är dock felläst. Han heter Aleksandr Misjon, eller om man så vill Alexandre Michon, då han kom från en fransk familj. På ryska stavas namnet »Мишон« eller med den tidens gammalstavning »Мишонъ«. Här finns engelskspråkiga Wikipedias sida om honom. Han föddes i Charkiv i Ukraina 1858 och dog 1921. Under lång tid bodde han i Baku och inte bara fotograferade, utan spelade in rörlig film också! Det finns filmer som han gjort i Baku från 1898, såsom denna med sprutande olja. Jag vet inte om han har spelat in tidiga filmer med människor också. Det skulle vara roligt att hitta rörliga bilder på familjen Sewén! (De lämnade Baku 1901 enligt vad som står här.) Jag har ännu inte besökt Hedvig Önstads arkiv. Finns det bilder på Sewéns från Baku där också? (Själv är jag ättling till Per Gustaf Hilarions syster Hilma Elisabet Katarina.)
106
« skrivet: 2018-03-08, 14:38 »
Intressant! Så om han föddes i september 1751 var han i själva verket tolv år när han skrevs in som "tioåring" i april 1764. Har vi koll på hans första (eller första kända) nattvardsgång?
107
« skrivet: 2018-02-22, 15:30 »
Är det några Grotte-forskare som har försökt använda DNA för att få ledtrådar om vilka Grotte-trådar som hänger ihop med varann? Jag undrar i synnerhet om Johan Emanuel Grotte. I en postning från 2003 skrev Gunnar Ståhl om sergeanten Johan Emanuel Grotte och hans hustru Lovisa Catharina Moderus som drunknade 1771. Paret gifte sig 1749 och Gunnar kände till två barn till dem och undrade om någon kände till fler. I ett svar skrev Henry R Johansson att han kände till samma två barn. Från de två får jag denna information om de två barnen: - Anna Catharina, född 1749-11-28 i Östra Sallerup, död 1807-11-27 på Sveaborg. Gift med Fredrik Adolf Martin, född 1745-07-29 i Åbo, död 1803-07-26 på Sveaborg
- Christina Beata (f. ca 1755), död 1760-08-30 (Hamiltons regemente).
Finns det ättlingar till dessa som är DNA-testade eller funderar på att DNA-testa sig så kan ni väl höra av er, tack! Jag är själv ättling till en lite mystisk Bengt Grotte som dök upp med tre döttrar i Kalmar 1807. Han har varit uppe till diskussion här tidigare och jag har tänkt skriva mer här om honom själv också, så jag ska inte gå in mer på honom nu – för tillfället söker jag bara DNA-kompanjoner att jämföra med. Min farfar ansåg i sin släktforskning nämligen att denne var ännu ett syskon till Anna Catharina och Christina Beata. (Det är dock tveksamt, om inte annat för att i så fall stämmer inte ett angivet födelsedatum då det ligger för nära Anna Catharinas.)
108
« skrivet: 2018-02-03, 18:26 »
Tack igen, Åke och Britt-Marie! Jag får ta tillbaks att modern inte verkar ha spelat någon mer roll i Elins liv.
Hon bor ju där flickans första hemvist sägs vara. Sen i folkräkningen 1880 när flickan är tio år så bor hon på samma adress som flickan (Kapuniergatan 11), även om flickan inte var skriven hos henne utan hos den 62-åriga änkan Carolina Sofia Holmén på samma adress.
Flickans konfirmation sker inte i Knislinge, utan det står Kräcklinge (i Närke, där det fanns släkt). Släkten har väl sett till att placera detta felstegsbevis på ett visst avstånd och hos en bekant. Hon nämns som ett av två utomsocknes barn på
Kräcklinge (T) AI:17 (1881-1885) Bild 289 (AID: v51662.b289, NAD: SE/ULA/10662).
(Hennes pappa dör dessutom ett halvår innan hon går sin första nattvard, och sen emigrerar hon som sagt. Det förstår jag att hon ville börja på nytt liv.)
Hennes mamma Josefina fick flera barn, alla utomäktenskapliga och som lämnades ut som fosterbarn till olika ställen.
Barn nummer tre lämnas också till garnisonsförsamlingen med "okända föräldrar", men barn 2 och 4 har "bara" okänd far. Aldrig mer står det något om fäder och resten av barnen får hennes efternamn. Hon stod som ångbåtsstäderna och senare värdshusidkerska. I hennes dödsnotis står f.d. caféidkerska.
109
« skrivet: 2018-02-01, 17:32 »
Tack Åke! Jag har tittat runt lite runomrking i garnisonsförsamlingens AIb:14. Det är rätt många barn som har båda föräldrarna okända. Var detta en vanlig "annan församling" att vända sig till för göteborgare som ville föda anonymt?
Jag förstår inte var denna flicka var tills hon flyttade till sin pappa när hon var 11 år. På ett barnhem eller hos fosterföräldrar, och var? Om den där Haga-adressen stämmer så tänkte jag att där bodde ett par fosterföräldrar eller liknande som var redo redan innan hon föddes, och att det kunde vara naturligt för dem att vara med vid dopet då.
Faktiskt hittar jag på den adressen i mtl som du visade både en hustru Maria Charlotta Ljungberg (gift med en skrädderiarbetare) och en hustru Anna Jonsson (gift med en sjöman). Elins pappa också var sjöman, så jag spekulerar genast vilt att det kan ha varit en vän till honom och att Elin fick bo där. Kan det vara så, och hon fortfarande varit skriven i garnisonsförsamlingen?
Elin finns med i Göteborgs Garnisonsförsamling (O) AIb:14 (1878-1897) Bild 62 / sid 59 (AID: v35033.b62.s59, NAD: SE/GLA/13183) (där det står att hon är född i Gustavi!). Den är alfabetiskt ordnad, så där framgår inte vilka hon bor med. (Hon är ju ensam där om Lundbom som hon heter efter pappa.) (Hon är även med i flyttlängden B:7 bild 113 när hon flyttar därifrån.)
(Jag har bett landsarkivet slå upp ifall det finns en bilaga till hennes födelsenotis.)
Britt-Marie, ja, jag tror att det är Elins mamma, och att hon inte spelar någon roll mer sen i Elins liv. (Hon bor några år hos sin pappa och sen emigrerar hon till USA.)
110
« skrivet: 2018-02-01, 14:37 »
I Göteborgs Garnisonsförsamling CI:16 sid 227 står om Elin Josefina Lundboms födelse 1870-02-02.
Hon föds med okända föräldrar och hennes hemvist anges till "W. Haga Mellangatan № 45". Hur hittar jag vilka hon bodde med där? (Hon är fortfarande skriven i garnisonsförsamlingen när hon flyttar därifrån till sin pappa i Kristinehamn 1881, men endast i dopboken finns denna information om var hon faktiskt befinner sig tills dess.)
Hennes två dopvittnen hustru Charlotta Ljungberg och hustru Anna Jonsson ser jag som "misstänkta", men jag har inte hittat dem. Hur hittar jag vilka som bodde på Mellangatan 45 i Haga?
111
« skrivet: 2018-01-31, 20:14 »
I en gammal postning från 2005 skriver en tidigare användare om en Meurling-ätt i Rock Island, Illinois och ger en emailadress "till släkten". Den adressen studsar numer, och den användare som skrev det har ingen kontaktmöjlighet. Är det någon som har kontakt med dessa Meurling i Rock Island, Illinois och vet vilka svenska Meurling-anor de har?
112
« skrivet: 2017-12-09, 16:13 »
Tack! Så det är på
Hallands läns landskontor (N) EIII:43 (1772-1772) Bild 50 / sid 93 (AID: v98570.b50.s93, NAD: SE/LLA/10889)
det börjar (för att använda AD-referens). Jag läser inte så bra, men ser att det står Bengt Nilsson där och räkning "1 1" för honom och hans hustru (utan angivet namn).
På nästa sida står barnen: "d. Gunnill 6, d. Anna 4, d. Thala 1 1/4 år. Den äldsta dottern kände jag inte till, men de andra två stämmer i ålder, så det kan nog vara rätt familj.
Jag har inte hittat motsvarande sidor för de andra år du nämnde än, så ifall du fortfarande har sidnumren framme får du gärna berätta!
113
« skrivet: 2017-12-08, 23:09 »
Jag har en Thala eller Thalena Bengtsdotter i Halland född 1770-09-13, men jag vet inte var. Inte långt efteråt är familjen i Slöinge (AI:1, 1790-1827, Bild 5, AID: v93275.b5, NAD: SE/LLA/13355), men jag har inte hittat henne på Slöinge (N) CI:2 (1711-1775) Bild 106 (AID: v93288.b106, NAD: SE/LLA/13355).
Nå, vad har detta med Getinge att göra? Jo, en avlägsen släkting har ett släktträd enligt vilken hon är född på "Väggarp Nr 1 Bengt Nilsgård, Getinge, Halland", så jag försöker kolla ifall det kan vara riktigt. Men då såg jag att det inte finns någon födelsebok för det året. Vet någon varifrån denna uppgift kommer?
114
« skrivet: 2017-11-24, 10:00 »
Adolph Philipp Hollström (1773–1823) var källarmästare och traktör i Köping. (Att det fanns Hollström i Köping var för att hans farfar tullskrivaren Sven Hollström († 1727) kommit dit från Karlskrona.)
Adolph Philipp var gift med Vilhelmina Fahlberg (1781–1836) och de fick en son Carl Jacob Mauritz Hollström (1881–1886). Då fanns det redan ett barn i hushållet, för fyra år tidigare födde pigan Maria Berg där en dotter Maria Vilhelmina, utan angiven far. Hon är min ana.
Pigan Maria stannade länge kvar hos Hollströms och dottern »blev som barn i huset« enligt min farfars släktanteckningar.
Så dog traktören 1823, när Maria Vilhelmina var 9 år och sonen var 5 år. Änkan gifte om sig med en annan traktör, Johan Jacob Fabricius (1785–1842), som adopterade barnen. Så nu blev de båda barnen sammanbragta syskon och min farfars farmor (dotter till Maria Vilhelmina) kallade honom senare för »morbror Hollström«.
Kanske var de redan halvsyskon? Eftersom hon är min ana undrar jag vem som var biologisk far till pigans dotter. Hur troligt är det att det var Hollström och hur kan jag undersöka detta?
När dottern föddes, Köpings stadsförsamling (U) C:5 (1798-1829) Bild 89 (AID: v73133.b89, NAD: SE/ULA/10695), står bara »Pigan Maja Berg hos factor Hollström« i spalten om föräldrar. Först bland faddrarna står »Factor Hollström och Fru Hollström«. Jag undrar om dottern har fått namnet Vilhelmina efter husmodern. Allt detta och att pigan var kvar lång tid och att den oäkta dottern adopterades av hennes nya man, hur mycket talar det för eller mot att traktör Hollström skulle kunna ha ansetts vara fadern? Kanske hänger jag upp mig på den möjligheten bara för att jag inte vet alls var jag skulle leta.
Ett sätt att pröva är med DNA, så om här finns ättlingar till Adolph Philipp Hollström (eller kanske till hans många syskon) som har gjort autosomalt DNA-test får ni väldigt gärna höra av er till mig för jämförelse, tack! Bland min pappas DNA-matchningar finns det i alla fall en som är ättling till Adolph Philipps farfar, men det känns så avlägset så att det är troligt att det bandet finns någonannanstans.
115
« skrivet: 2017-11-09, 20:43 »
Här en kort komplettering och rättelse till artikeln om Carl Otto Melin i Herdaminnet, Ser. II, Volym 10.
På s. 111 står om dottern Selma Josefina Carolina att hon gifte sig "i USA med apotekaren August Stahlberg från Karlskrona, båda döda i USA obek när och var".
Jag kan berätta att Selma dog 1948-09-26 i Oakland, CA och August dog 1933-07-30 i Oakland, CA. Detta enligt ett barnbarnsbarn till dem som jag korresponderat med. Apotekaren August har jag spårat i svenska kyrkböcker och han kommer inte från Karlskrona. Han föddes i Kristianstad sfs 1859-05-10 som "Pehr August" med efternamnet Ståhlberg från sin far. Efter det har han bott i Båstad, Mönsterås, Karlsborg, Sala, Umeå, Malmö och Växjö, innan han emigrerade.
116
« skrivet: 2017-10-22, 13:26 »
1651-11-27 gifter sig boktryckaren Eucharius Lauringer med Lissbeta Larsdotter.
Västerås Domkyrkoförsamling (U) C:1 (1622-1669) Bild 80 / sid 75 (AID: v74772.b80.s75, NAD: SE/ULA/11727)
Jag är intreserad av mer information om henne. Var kan det finnas något?
Hennes man begravdes 1670 och har vad jag har kunnat hitta ingen bouppteckning i Västerås rådhusrätt och magistrat (U) FIIIA:1 (1630-1729) där jag annars hade hoppats kunna se om hon fortfarande levde.
Jag känner bara till ett barn för detta par (Margareta), och det står inget om faddrar i födelseboken för henne.
117
« skrivet: 2017-10-22, 12:50 »
Det här är lite fånigt, men nästan direkt efter att jag efter lång tids funderande skrev ovanstående så dök anteckningarna upp, och där var det andra datum som jag kan bekräfta själv. Eucharius och Lisbeta gifte sig istället 1651-11-27, vilket syns på Västerås Domkyrkoförsamling (U) C:1 (1622-1669) Bild 80 / sid 75 (AID: v74772.b80.s75, NAD: SE/ULA/11727) .
Och dottern Margareta föddes istället 1658-01-30 vilket syns på
Västerås Domkyrkoförsamling (U) C:1 (1622-1669) Bild 46 / sid 42 (AID: v74772.b46.s42, NAD: SE/ULA/11727) .
Jag tänker nu att det jag frågade om hans släkts ursprung borde jag fråga i delforum om Tyskland, och det som återstår om mina frågor om hans hustru borde jag nu fråga i delforum om Västerås domkyrkofs istället. Detta inlägg däremot var kanske bara fel, och bör tas bort?
118
« skrivet: 2017-10-21, 19:07 »
Eucharius Lauringer var en boktryckare i Västerås på 1600-talet. Om man söker honom på nätet så hittar man framförallt honom nämnas som tryckare för en mängd böcker, men också att han nämns i böcker om tryckeriets historia. T.ex. står i Kort berättelse om bok-tryckeriets begynnelse och fortgång av Lengrén att 1642 blev "Eucharius Lauringer från Frankfurt Constist. och Gymnasii Boktryckare" i Västerås (efter Per Eric Wald som 1640 begav sig till Åbo, och före Boetius Hageniuis som började den 15 december 1669). Liknande uppgifter står i liknande verk. Fråga: Går det att finna något om honom och hans släkt i Frankfurt? Innan han började i Västerås var han i Uppsala. Han figurerar i Uppsala universitets akademiska konsistoriets protokoll år 1628 då han och tre andra borgare har blivit misshandlade av en grupp västgötska studenter, så senast 1628 var han i Sverige. (Det är hårda ord mellan grupperna innan det blev handgemäng. Studenterna hade kallat gruppen med borgare för "horungar". Eucharius svarade "det kan ni vara själva!!". Eller snarare sa han "i säie inthz sant att wij äre horungar, uthan thet må i sielffue wara, till thess i thet bewijsa".) Eucharius stod då som "boktryckarmästersven". Han var gift och hans fru hette Sara. (Hon kommer tillbaks ett tag senare till konsistoriet och klagar över att hennes man inte fått det skadestånd som han skulle fått än. Nästa år är paret tillbaka i ett annat klagomål. Då nämns han fortfarande som "booktryckiaremästersuännen". I Försök till historia om Sveriges boktryckerier av Klemming står Från 1642 var Eucharius Lauringer, en Tysk, gymnasii-boktryckare i Vesterås. Egendomligt är att han redan uti ett kgl. bref af 14 Januari 1636 uttryckligen kallas boktryckare. Han hade blifvid affordrad "Tw Åhrs vthlagor hwilke restera att vthgöras aff den Åker han wedh Vpsala hafwer och den han här till för sin tienst skuld hafwer nutit frijheet vppå", och fick han nu samma rest "til någon hielt och vppehelle behålla. Men här effter skall han wara förtenckt Oss och Cronan vthgöra, hwadh där vtaf bör vthgöras." Huru detta skall förstås är icke lätt att säga, då det är säkert att boktryckaren i Upsala 1636 var Eskil Mattsson och i Vesterås Peder Wald. Eucharius står verkligen som tryckare för fyra böcker tryckta 1636 i Stockholm. I Libris nämns han inte igen mellan dessa böcker och 1642 då han börjar i Västerås med att trycka böcker av Johannes Rudbeckius d.ä. 1667-01-30 föddes Eucharius dotter Margareta Lauringer. Då hade Eucharius varit snart 25 år i Västerås och det var 39 år sen han och hans hustru Sara besökte universitetets konsistorium. Så vi kan nog utgå från att Eucharius har en ny och yngre fru nu. Dottern Margareta Lauringer är en ana till mig, och i min farfars släktforskning finns uppgiften att hennes mor hette Lisbeta Larsdotter. Det finns dock inte kvar någon anteckning om källa till detta. Frågor: Varifrån kan uppgiften om "Lisbeta Larsdotter" ha kommit? Stämmer den? Går det att få fram mer information om Margaretas mor? (Eucharius begravdes 1670-03-31. Margareta gifte sig 1683-10-25 i Västerås domkyrkofs med Lars Drosander, gårdskrivare på Strömsholms slott.)
119
« skrivet: 2017-10-18, 07:47 »
(Sent) tack! Och vilka är dessa olika barn? Är ett av dem den Sven Nilsson som dör i Edenberga, Ränneslöv 1774-05-05?
120
« skrivet: 2017-10-01, 14:01 »
Tack! Aha, med bland annat "Inflyttningsbok för Älfsborgsområdet af V. Frölunda Församling" (som det står på omslaget av Älvsborg (O) BI:1.
(Det var tydligen inte en hopblandning mellan dessa som var problemet i mitt fall, för jag hittade inte "mina" utflyttade där heller. Jaja, värt ett försök!)
121
« skrivet: 2017-10-01, 13:03 »
Jag sökte några inflyttade till Västra Frölunda i Västra Frölunda (O) BI:7 1922-1940 men hittade dem inte. Då noterade jag att det på titelsidan är tillskrivet att denna bok harsom två delar:
1) Västra Frölunda församling 1922
2) Hufvudområdet af V. Frölunda förs. 1923-1940.
Dvs. från och med 1923 så tas bara en viss del av församlingen med! Det kan ju förklara att jag inte hittade "mina" inflyttade (som var seanre än 1922). Varfär är det så här? Vad är huvuddelen? Finns de övriga förtecknade på annat ställe eller inte alls?
122
« skrivet: 2017-10-01, 10:39 »
Det här är nog Dagny trots att tredje förnamnet inte stämmer riktigt.
..
Död 19/6 1922.
Kyrkobokförd i Göteborgs domkyrkoförs, Göteborgs stad (Göteborgs och Bohus län, Västergötland).
Tack, det stämmer! Jag glömde av att kolla om de kommit tillbaka till Sverige trots att avsikten var att inte göra det. (Använder dödboken bara på bibliotek, så det dröjer ibland.) I hennes bouppteckning bekräftas att Ruth Alice Sofia gift sig med en Andrew Ghiggeri (och den familjen har jag nu hittat småbitar om lite här och där), och dessutom framgår att alla hennes övriga syskon lever och är ogifta. (Dock står det inget om var de vistas, och de var inte personliga närvarande vid bouppteckningen.)
123
« skrivet: 2017-09-30, 19:43 »
Man kan inte alltid förvissa sig, annars hade jag inte frågat! Att försöka ta reda på vart människor har tagit vägen är ju något som sker här gång på gång, och det är till viss del godtyckligt var man drar den tidsgränsen, så jag tycker verkligen att regeln bör förtydligas för att underlätta då en del frågor kommer att röra sig nära gränsen var man än drar den.
Jag håller med om att 120 år låter bra. Den åldern har några decennier verkat ligga nära faktiskt max och nämns som maxålder så pass ofta så att det borde vara lätt att komma ihåg att det är där vi drar gränsen.
124
« skrivet: 2017-09-30, 18:50 »
Kanske var det hon som gifte sig år 1917, fast namnet i så fall har blivit lite felaktigt, Ruth A. L. Henrikson.
https://www.familysearch.org/ark:/61903/1:1:24Q5-MZM
Det är likt nog att verka rätt. Där står alltså hennes namn som "Ruth A. L. Henrikson" med "L." istället för "S." och där står hennes mors namn som "Anna A. Lundstrom" istället för "Anna S[ofia] Sundström", så jag antar en handstil där det är lätt att förväxla L och S. Det verkar vara svårt att få till alla initialer. Nu har jag sett att Ruth står med i "Svenskar i USA 1940" också, där som "Ruth A J Ghiggeri". Där kan man också se att ytterligare ett dotternamn som är sånt som fanns i familjen. Nu har jag också sett i passagerarlistor att minst ett av barnen Ghiggeri har besökt Sverige. (Ännu inga spår av de andra systrarna Henriksson, dock.)
125
« skrivet: 2017-09-30, 18:21 »
Tackar! Ja, det verkar vara rätt familj! I Census 1930 har de tre barn varav i alla fall ett har ett namn som förekommer i släkten.
126
« skrivet: 2017-09-30, 17:27 »
Det är några systrar Henriksson födda i Ucklum (O) som emigrerar till USA i början av 1900-talet.
Ruth Alice Sofia född 1891-05-26 flyttar redan 1911.
När Dagny Margareta Ernestine född 1889-07-15 flyttar 1916 är Ruth med på resan. De uppger att de ska till en vän Essie Brown på 135th Street, New York (New York, passagerarlistor, 1820-1957).
När nästa syster Aina Torborg Stefanie född 1893-02-17 reser 1919 uppger hon att hon ska besöka "Sister: Ruth Ghigain / 343 E.55 th. ave. New-York". (Även detta från New York, passagerarlistor, 1820-1957, via Ancestry).
Så tydligen har hennes syster Ruth gift sig. Namnet Ghigain misstänker jag är felstavat (men inte felläst av mig, ty den texten är maskinskriven), men jag inser inte vad det ska stå istället. Jag är intresserad av vad som hände med alla dessa systrar.
Jag har ju Ruths adress. Går det att hitta henne utifrån den?
127
« skrivet: 2017-09-30, 16:48 »
(Jag vet inte om detta är rätt ställe att fråga om forumets regler. Var annars?)
En regel är ju "Skriv endast om avlidna personer". Finns det någon praxis för när det är OK att fråga om sådana för vilka man inte vet om de lever, förutsatt att man vet när de föddes? Kan man t.ex. ställa frågor om en okänd som föddes för 100 år sen? Eller ska man vänta till säg 120 år?
128
« skrivet: 2017-09-22, 19:26 »
Tackar! Detta är 1683, dvs. under drottning Hedvig Eleonoras tid där.
129
« skrivet: 2017-09-19, 22:57 »
Hej! Jag behöver lite bekräftelse och ifyllnad när jag läser vilka de närmaste anhöriga är i denna bouppteckning.
Det kommer från Skanör med Falsterbos rådhusrätt och magistrat (M) FIIa:14 (1899-1908) Bild 980 (AID: v159809.b980, NAD: SE/LLA/10191).
hvilken såsom närmaste arfvingar efter sig
lemnat ... efterlefvande Enkan Hanna Jeppsson
född Andersson, sammanaflade sin myndige son ... ...
Landtbrukaren An.. Jeppsoson, .... Bea
.. Warberg: samt sjömännen Olof och
Johannes Jeppsson, bosatta i Washington samt
allt: N... Amerika, samt dottern Johanna
Jeppsson, gift med timmermann Andreas P.
Palmquist, bosatt i .. Proix i West Indien,
och ogifta dottern Anna Lisa Jeppsson
bosatt i Skaarborg. Sannat... ..and.
130
« skrivet: 2017-09-17, 12:32 »
Här på Västerås Domkyrkoförsamling (U) C:2 (1670-1688) Bild 45 / sid 40 (AID: v74773.b45.s40, NAD: SE/ULA/11727) vigs Lars Drosander och Margareta Lauringer. Han är väl "gårdskrifvare widh ....holm"? Ja, var?
131
« skrivet: 2017-09-17, 11:51 »
Jag läste nyss detta och svarar här flera år efteråt, även om du kanske har fler svar nu. Varför tror du att Lars var barnlös? Jag tror att Elisabet, Anders och Eucharius var barn till Lars, snarare än syskon. I Västerås stifts herdaminne av Muncktell står att att Jonas Berglind gifte sig med "Elisabeth Drossander, dotter af Frälseinspektoren L. Drossander och Marg. Lauringer" och att hon levde 1690–1759. (Jag borde jämföra med senare herdaminne, men nöjer mig nu med det som finns tillgängligt på nätet, och hoppas att det inte för fel.) Är det inte troligare att denna frälseinspektor "L. Drossander" är samma som tullskrivaren "Lars" snarare än hans far? Elisabet var ~24 år när Lars dog vilket jag tycker är troligare dotter-ålder. Margareta Lauringers far hette Eucharius så det är rimligt att en av deras söner uppkallats efter honom, snarare än att bror och svärfar till Lars båda råkade ha detta väl ganska ovanliga namn! Den där kopparslagaren i Jönköping ska enligt en postning här ha dött 1717, vilket stämmer bra. Att de gifte sig 1715 ses på Jönköpings Kristina (F) EI:1 (1698-1802) Bild 28 / sid 49 (AID: v34671.b28.s49, NAD: SE/VALA/00170)
132
« skrivet: 2017-09-01, 12:19 »
Hur ordnar ni era platsangivelser? Mitt intryck är att de flesta anger församling/socken tillsammans med länet (ofta bara förkortat med länsbokstav). Detta trots att en del församlingar ligger i två län.
Det är vad jag ser i kyrkböckerna själva också när någon flyttar till en församling längre bort, då de ofta står angivet vilket län denna ligger i.
Men ibland ser man istället en uppdelning enligt landskap, och så är ju detta forum uppdelat i underforum. Så är det i en del släktforskaranteckningar som jag har ärvt också. Var det vanligare förr? Finns det fördelar med det?
Om ni använder län, är det då dagens län? Eller struntar ni i de senaste hopslagningarna (på 1990-talet)?
133
« skrivet: 2017-08-23, 18:09 »
Tack för undersökningarna! Några av dessa Alfredar hade jag redan sett, men det jag såg tyckte jag inte passade in, utan verkade handla om andra människor, men en del hade jag inte sett, och några är ju faktiskt möjliga!
134
« skrivet: 2017-08-22, 19:30 »
Tack, det verkar ju verkligen vara rätt man!
Sen fastnar jag tyvärr direkt igen ändå, då jag inte hittar honom någonannanstans. Jag vet verkligen inte hur man söker folk i USA, och borde kanske läsa allmänna texter om sådant istället för att fråga här.
135
« skrivet: 2017-08-20, 17:36 »
Ellen Nilsdotter eller Nilsson föddes 1883-03-02 i Ysby (N). Hon flyttade till "Nordamerika" 1905. Var tillbaka i Sverige några veckor 1909 och var även tillbaka 1924-1926. Så sista gången hon lämnar Sverige vad jag vet är när hon, som "Ellen Nilsson, tjän.", flyttar 1926 till "Chicago" (Ysby (N) B:4, s. 26).
I systern Kristinas bouppteckning nämns en skuld till "Ellen Vick Vinnetka, N. Amerika" och jag är tämligen säker på att detta är hon och att hon alltså har gift sig Wick och bor i Winnetka strax utanför Chicago.
I USA:s folkräkning finns flera Ellen Wick, men jag har bara hittat en som verkar vara rätt att döma av år och ursprung:
Där finns 1940 på "1318 W Ardmore Ave, Chicago, Cook, Illinois, USA" en Ellen Wick, 67 år (= rätt ålder), född i Sverige. Hon står som "lodger" hos en Anna Isacsson, 71 år, också född i Sverige. Det är inte någon släkting till henne som jag känner till. Anna är änka. Ellens äktenskapsstatus är "7", vilket betyder "married, spouse not present".
Vart tar hon vägen sen? Vem är mannen Wick? Har de barn? Hur gör man?
136
« skrivet: 2017-08-13, 08:04 »
Tack Leif, jag som tyckte jag scannat igenom där efter födda-1808, men tydligen inte bra nog!
Då kan jag följa dem vidare, och när jag följer föräldrarna bakåt visar det sig att Anders föddes i Skrea (N), vilket är en bra bit bort.
Skrea (N) CI:2 (1780-1843) Bild 1050 / sid 206 (AID: v93201a.b1050.s206, NAD: SE/LLA/13347)
137
« skrivet: 2017-08-12, 22:09 »
Visst! Laholms sfs AI:3 är en sådan bok med nya noteringar för varje år. Den sista med Christina som "dotter" är Laholms stadsförsamling (N) AI:3 (1833-1842) Bild 240 / sid 452 (AID: v92871.b240.s452, NAD: SE/LLA/13237) och den första där hon är hustru (och Anders Olsson alltså dykt upp är) Laholms stadsförsamling (N) AI:3 (1833-1842) Bild 271 / sid 511 (AID: v92871.b271.s511, NAD: SE/LLA/13237) . Nästa är på Bild 303 / sid 572.
Deras vigsel där Anders är "Drängen och Borgaren" finns på Laholms stadsförsamling (N) CI:7 (1833-1850) Bild 71 (AID: v92889.b71, NAD: SE/LLA/13237). (I senare böcker är det specificerat till arbetsborgare.)
Ibland står han som "Anders Olsson d.ä.". (Kan det betyda något annat än "den äldre"? Jag vet inte vem han skulle vara äldre än.)
Han överlever sin hustru med 15 år. Där som undantagsman. Första gången jag sett att det står att han är född i Tjärby är på Laholms stadsförsamling (N) AI:9 (1887-1895) Bild 207 / sid 224 (AID: v92877.b207.s224, NAD: SE/LLA/13237).
138
« skrivet: 2017-08-12, 17:13 »
På Laholms sfs CI:7, AD-bild 71, står att Anders och Christina gifte sig 1840-10-16. Då "Wigdes Drängen och Borgaren Anders Olsson från Restad och Pigan Christina Jacobsdotter vid Södraled".
I Laholms sfs AI:3 (1833-1842) finns flera nedslag. T.o.m. 1939 finns Christina Jacobsdotter (f. 1809-12-27) där som barn i Södraledshusen och så 1840 som hustru till Anders Olsson som sägs vara född 1808-12-22.
Enligt vigselnotisen var han från Restad men jag hittar honom inte där. Någon födelseförsamlingen har han inte angiven. När han dör 1891 står det att han är född i Tjärby och det står även i hans sista folkräkning, men jag hittar honom inte där heller. Jag har tittat på det datumet i diverse församlingar i södra Halland utan träff. Kanske är det datumet som är fel? Var är han född?
En ingång till detta antar jag är hans burgerskap i Laholm, men jag vet inte var jag ska hitta papper om det.
139
« skrivet: 2017-08-08, 22:32 »
Jag har inte orkat leta efter om han verkligen flyttade kort till Näshulta som planerat, eller om han ångrade sig och kom direkt till Köping 1812, men jag är nöjd och glad med allt stämmer.
Man får väl anta att han hängt mycket på Lundby kvarn även innan han blev skriven där 1815, så att han hade skäl att kalla sig Lundbom redan 1812.
Så hans närmare anor (som jag har fått byta ut några andra anor mot) är
f Anders Andersson, f 1745-09-01 i Husby-R
ff Anders Pålsson, f 1715, d 1781-09-28 i Husby-R
fm Brita Johansdotter, f 1717, d 1796-12-24 i Husby-R
m Karin Olofsdotter, f 1751-07-17 i Husby-R
mf Olof Pålsson, f 1697
mm Karin Johansdotter, f 1725
140
« skrivet: 2017-08-08, 07:53 »
Oj, tack! Ja, det står ju faktiskt 9/7 i Köping! Sen när Anders Lundbom kommer tillbaka till Husby-Rekarne (AI:9, s. 125) så står det felaktiga 3/7 på honom. Här har väl prästen läst på raden ovanför av misstag när han skulle slå upp honom.
Sen hänger det felaktiga 3/7 med i böckerna i Stora Malm och Finnerödja, så jag har sett 3/7 på honom så många gånger. Fånigt att jag ändå lyckades skriva av 9/7 från Köping utan att märka att det var annorlunda!
Just i hans dödsnotis i Finnerödja F:2 s.165 har det förresten råkat bli 31 juli i stället för 3 juli. Det finns även i denna attest som skickades med anledning av hans död som jag lägger med som bonus till den som är intresserad av Anders Lundbom nu eller i framtiden:
141
« skrivet: 2017-08-07, 18:00 »
Tack! Det gav jättemycket. När jag kunde fortsätta att följa hela familjen så hittade jag nämligen sonen Anders tillsammans med dem samtidigt som han var ute och gjorde annat. Det blev därmed mycket förvirrande, och jag har skrivit en ny postning om denna mystiska person.
142
« skrivet: 2017-08-07, 17:52 »
Det ser ut att vara enkelt att hitta föräldrar till mjölnaren Anders Lundbom, men det är något som inte stämmer! Enkelt, för att det står att han är född i Husby-Rekarne 1790-07-09, och här finns en Anders född just detta datum med föräldrarna Olof Jonsson och Maria Andersdotter. Dessa har jag haft som föräldrar till Anders redan från den släktforskning jag ärvt av min farfar, och jag har sett andra ha samma förbindelse på nätet. Men det är alltså inte så enkelt – se här!
Anders OlssonDen födelsenotis finns på Husby-Rekarne (D) C:2 (1753-1816) Bild 125 / sid 238 (AID: v59410.b125.s238, NAD: SE/ULA/10419). Denna familj hade bott i Sund i Mellösa (D) sen innan Olof och Maria fick första barnet och gifte sig 1772. I Mellösa AI:5, s. 124 har Olofs far dött och Olof har blivit ny bonde i Sund. 1789 flyttar familjen Olof & Maria med flera barn till Husby-Rekarne, till Tandla Mittbyn, där man finner dem i Husby-Rekarne AI:6, s. 126. 1790 föds alltså sonen Anders Olsson, som jag hävdar inte är samma som Anders Lundbom. Olof och Maria är båda noterade för förhör hela boken ut t.o.m. 1793, men i nästa bok hittar jag dem inte, så de verkar ha flyttat någonstans just vid bokskiftet. 1795 hittade jag dem igen (eller snarare var det Anita Högblom här som hittade dem; tack för det!). De finns nu i Brössland i Lilla Malma AI:4, s. 50. Föräldrarna sägs ha flyttat dit från Stenkvista, så där bör de ha varit 1793-1795, men jag har inte hittat dem där. Det går att följa dem där bok för bok till Lilla Malma AI:5. 1807 flyttar de till Barsjön i Dunker AI:8, s.151, och nu flyttar yngsta barnet Anders hemifrån, till Sundby, och jag följer honom vidare: På Dunker AI:8 s. 146 är han "Dr. And. Olsson" på Sundby Lillgård. Det står att han flyttade dit från Barsjön 1807 och till Hässelby 1808. Han syns på Dunker AI:8, s. 89 i Hässelby som "Dr. Anders Olsson". I Dunker AI:9 finns "Dräng. And. Olsson" kvar i Hässelby (s.75), men flyttar till Dunkers By 1811. Där (s. 10) finns "Dräng And. Olsson" som flyttar till Wästgöthetorp 1812, och det innebär att han återförenas med sina föräldrar på s. 40. (På vägen har förresten hans far bytt födelseår från 1850 till 1848.) 1815-16 flyttar de till Gruvtorp, även kallat Gustafstorp. På s. 42 finns Anders och föräldrarna där. Detta är första gången som födelseställe är ifyllt för Anders, och det står Lilla Mellösa, trots att familjen flyttade från Mellösa till Husby-Rekarne året innan han föddes och hans födelse står upptagen i Husby-Rekarne. Anders och föräldrar återkommer sedan i Dunker AI:10, s. 49. 1818 gifter sig Anders med Beata Pehrsdotter, född 1783-08-31 i Lilla Malma. Hon har med sig Anna Catharina född 1811 sedan tidigare. 1819 får Anders och Beata sitt första gemensamma barn, Per Erik. Sonen Per Erik bildar familj, blir ny torpare och Anders blir inhyses. 1853 flyttar nya torparfamiljen till Gryt, men Anders och Beata bor kvar som inhyses i Gruvtorp. Hon dör 1861 och Anders Olsson dör 1870. Sista församlingsboken med honom är Dunker AI:20, s. 58. (I dödboken står "Olsson, Anders, Enkling i Gruftorp".) Jag har följt familjen och Anders ännu mer steg för steg än så här, men detta räcker gott och väl för att visa att han inte kallar sig Lundbom, inte blir mjölnare och även i övrigt inte varit den Anders Lundbom som jag trodde. Så vad vet jag om honom egentligen? Anders Lundbom
Det första jag vet om honom är att han dyker upp i Köpings landsförsamling (U) AI:10 s. 37. Där står att "And. Lundbom" är född 1790-07-09 i "Husby" och kommer därifrån 1812 och återvänder dit 1815. I Husby-Rekarne (D) AI:9 (1810-1815) Bild 690 / sid 125 (AID: v59389a.b690.s125, NAD: SE/ULA/10419) kommer mycket riktigt "Dräng Anders Lundbom" född "i Förs." från Köping 1815 till Lundby-Qvarn. I Köpings stadsförsamlings kyrkoarkiv, Flyttningslängder, SE/ULA/10695/B/2 (1809-1825), bildid: C0009669_00065 (finns på SVAR men inte på AD) står om flytten 1815 "dräng And. Lundbom hos Jerström til Husby i Södermanland". Hans senare liv är väl utstakat. Han gifter sig med en Brita Stina Ersdotter, tar plats i Stora Malms socken, flyttar 1822 till Attersta kvarn i Gällersta och 1827 till Holmstorps kvarn i Ramundeboda. 1845 flyttar han och hustrun till Bäckedalen i Finnerödja. Han dör hos sonen Anders Gustaf i Snavlunda 1862. Men vad händer före 1812? Jag har trots ganska mycket letande inte kunnat hitta honom i Husby-Rekarne innan han dyker upp där 1815. Det verkar ändå logiskt att han skulle ha varit på Lundby-kvarn även innan han kom till Köping, och att den är skälet till att han kallar sig Lundbom. Men vad ska man tro om hans ursprung? Kan prästen att blandat ihop det när han skulle få flyttattest till Köping och råkat slå upp Anders Olsson ovan och skrivit data om honom på flyttattesten och sen hängde den informationen med? Är det uteslutet att han med flit har lyckats "låna" en identitet i samband med en flytt på grund av något skumt ursprung? De båda Andersarna bor aldrig i samma församling, i alla fall inte efter 1812.
143
« skrivet: 2017-07-25, 09:06 »
Tack för kommentarer! För mig är det svårt att läsa de där utdragen ur mantalslängderna, och jag känner mig fortfarande rätt förvirrad. Enligt en avlägsen släktings släktträd var Hans fader Nils Persson gift (minst) två gånger: med Olu Nilsdotter och med Elna Hansdotter. Så står bland annat på ett släktträd på geni.com. Finns det belägg för detta?
144
« skrivet: 2017-07-21, 11:43 »
Ja, precis. Så jag undrar om någon vet vem rätt Hans är.
145
« skrivet: 2017-07-21, 09:04 »
Elna Hansdotter föds 1760-12-02 i Ålstorp.
Ränneslöv (N) CI:1 (1704-1766) Bild 169 / sid 321 (AID: v93150.b169.s321, NAD: SE/LLA/13320)
med föräldrarna Hans Nilsson och Botil Olufsdotter.
Jag har anteckning om fadern som den Hans Nilsson som föds Ålstorp 1728-02-13, men nu ser jag att det i födelseboken står "död" efter honom. Syftar inte det på att denne Hans dött strax efter födseln, och att jag alltså har fel Hans? Eller vad syftar det annars på?
146
« skrivet: 2017-07-21, 08:15 »
Tack, Margareta!
147
« skrivet: 2017-07-21, 01:12 »
1852 flyttar Per Jeppsson och Hanna Andersdotter med två barn från fiskeläget Smyen 6 i Östra Torp, men vart?
Bilden visar spalten "till" i Östra Torp (M) B:2 (1851-1862) Bild 21 / sid 31 (AID: v113921.b21.s31, NAD: SE/LLA/13530) som jag inte kan läsa. Jag tänkte att det kanske stod Östra Herrestad, men jag hittar dem inte som inflyttade där.
Kanske är det en ledning vad det står i församlingsboken när de flyttar. Det kan jag dock inte heller läsa, förutom att det hänvisas till attest #3. Jag lägger med den bilden också, från Östra Torp (M) AI:5 (1851-1861) Bild 63 / sid 60 (AID: v113914.b63.s60, NAD: SE/LLA/13530) .
148
« skrivet: 2017-07-20, 10:57 »
Tack! Jo, det verkar vara liknande material här. Om det de säljer har samma ursprung som det som funnits på stadsarkivet tidigare eller om det är dubbelarbete vet jag inte. Synd att materialet inte verkar vara fritt tillgängligt hursomhelst.
149
« skrivet: 2017-07-19, 11:03 »
Tack för det Britt-Marie! Hon blev senare gift med livgrenadjären Bengt Lundqvist som du har svarat på frågor om för några år sen, vilket jag också haft stor hjälp av.
150
« skrivet: 2017-07-19, 10:10 »
Detta gäller Catharina Olofsdotters födelse 1772-02-26 och jag saknar en del viktiga bitar.
[febr] 26 | 1 | ...... Olof Olofsson i Nybble och h. Lesken(??) Andersdrs b. vid ... ..sp. Ringdal, Anders Larsson i Nybble och dr. Olof Jacobsson i Rågårda(?), Jungfru A Br. Nordell, h. Maria Larsdr i Hägersta och pig. Cathrina Hansdr i Högäs..
Ljung (E) C:1 (1694-1793) Bild 243 / sid 477 (AID: v38904.b243.s477, NAD: SE/VALA/00226)
152
« skrivet: 2017-07-05, 12:10 »
Varför finns det inte Husförhörslängder äldre än från 1809 för Flistad? Har de brunnit upp eller liknande?
Eller finns de någonannanstans?
Hur hittar man nu bäst i Flistad innan 1809? Jag har t.ex. en ana Petter född 1805-04-11 på Flistad (E) C:2 (1794-1837) Bild 23 / sid 40 (AID: v37301.b23.s40, NAD: SE/VALA/00081). Hur kan jag söka vidare bakåt från honom?
153
« skrivet: 2017-07-04, 19:37 »
Tack, Magnus!
154
« skrivet: 2017-07-04, 17:40 »
Detta är från Generalmönsterrullor - Södermanlands regemente (D) 146 (1783-1783) Bild 124 (AID: v185936.b124, NAD: SE/KrA/0023) där Olof Hysing har ersatts med Eric Huss, men jag kan inte läsa allt. Olof Hysing dödblefven d. 23 December 1781.  äm??? d. 15 Febr. 1782 med ordinarie ???daken Eric Huss Sörml. 27
155
« skrivet: 2017-07-04, 17:15 »
Det finns en bok sammanställd av Tage Brandt som i sin första utgåva heter Göran Dillner – Augusta Hellsten och deras avkomlingar 1948 ( Libris). Det kom en lite uppdaterad utgåva 1958 med titeln Göran och Augusta Dillners ättlingar ( Libris). Dessa båda har jag tillgång till. Men det kom även en ny utgåva 1979 ( Libris) som jag inte sett och som i Libris bara finns på KB. Är det någon som har tillgång till den som vet om det är några stora ändringar mot förra utgåvan, eller om det "bara" handlar om uppdatering med dödsdatum och yngre personer?
156
« skrivet: 2017-07-04, 09:16 »
Per-Olov Bergman gjorde en förteckning över kyrkböcker med arkivframtagna personregister år 1980. Den finns återgiven på https://www.abc.se/~m225/litteratur/sfn/arkiv.html . Där står bland annat att det på Stadsarkivet i Eskilstuna finns sådana från Barva, Eskilstuna stad, Gillberga, Hammarby, Husby Rekarne, Jäder, Kjula, Lista, Näshulta, Råby Rekarne, Stenkvista, Sundby, Torshälla stad och land, Tumbo, Vallby, Västermo, Ärla och Öja. Jag frågade nyss Stadsarkivet i Eskilstuna om dessa. Den som svarade kände inte till några sådana, och antog att ifall de haft sådana hade de för länge sedan överlämnats till Landsarkivet i Uppsala. Hon skulle dock skicka kopia till kolleger som kan veta mer, men som har semester just nu. Är det nån här som känner till dessa register?
157
« skrivet: 2017-06-18, 20:10 »
Tack, jo det hade jag. Efter att Anders dyker upp igen (i Köping 1812) så har jag nog koll på honom, men resten av familjen fortsätter att vara försvunnen.
Efter att Anders och Brita gifter sig 1820 så tar han tjänst på Hjulfors kvarn i Stora Malm (Stora Malm (D) AI:13a (1819-1821) Bild 720 / sid 65 (AID: v61459a.b720.s65, NAD: SE/ULA/11457)) medan hon flyttar till Eskilstuna. De flyttar ihop i Attersta kvarn i Gällersta 1822. Då kommer han från Stora Malm och hon från Lerbo.
(Egentligen är jag ännu mer intresserad av varifrån familjen kom innan dess än vart de försvann från Husby-Rekarne, men det ska jag nog fråga om i Mellösa istället.)
158
« skrivet: 2017-06-18, 13:07 »
Komplettering: I denna familj är det sonen Anders född 1790 som är min ana. Han kallar sig senare Anders Lundbom. Det första jag vet om honom efter att familjen "försvinner" nångång mellan 1790 och 1793 är att han dyker upp i Köping lfs på Köpings landsförsamling (U) AI:10 (1814-1821) Bild 46 / sid 37 (AID: v73062.b46.s37, NAD: SE/ULA/10691). Där står att han kommer från Husby 1812 och återvänder till Husby 1815.
Jag har sökt igenom Husby-Rekarne AI:9 (1810-1815) från början till slut efter honom nu, och det enda stället jag hittar honom på där är som dräng på Lundby-kvarn inflyttad 1815 (adbild 690/sid 125). dvs. när han kommer tillbaka från Köping. (Jag fick ett infall att det kanske var en hopblandning och att det var Husby-Oppunda som avsågs och sökte igenom hela Husby-Oppunda AI:7 (1804-1812) också, utan att hitta honom.
(Jag letade genom att scanna igenom kolumnen för födelseår efter 1790 och kolla upp alla sådana (och alla med otydligt fördelseår), så ett sätt jag kan ha missat honom är ifall det råkade stå fel födelseår.)
159
« skrivet: 2017-06-17, 17:06 »
Ah, det ser ut som en klammer för dem alla. Det var därför jag inte såg henne eftersom jag letade efter dem alla.
Kanske var det tänkt att skriva mer text till klammern.
Så är Ingrid fosterdotter hos Per Jansson? På AI:6 har det stått "piga", men det är överstruket och jag ser inte vad det ersatts med. Jag tänkte att det kanske skulle gå att hitta familjen genom att spåra Ingrid, t.ex. om de återförenas så småningom, men hon var inte så lättspårad heller. På Husby-Rekarne (D) AI:7 (1794-1801) Bild 138 / sid 262 (AID: v59387.b138.s262, NAD: SE/ULA/10419) är hennes senaste förhör första året 1794 (14 år), och hon har strukits över utan nån notering om varför.
160
« skrivet: 2017-06-17, 12:16 »
Nu tittar jag på denna familj igen, och inser att jag inte vet vart de tar vägen heller. På denna sida bor de på Tandla Mittbyn. Det gör de inte i AI:7, och mycket riktigt står en notering i kolumnen "afgådt till". Där står så vitt jag kan se
Ingrid med(?) son Pehr Jansson i Östergården(?)
Det finns en Tandla Östergård som jag tänker mig att detta betyder, men jag hittar dem inte där, varken i samma bok AI:6 eller nästa AI:7. Det finns en Pär Jansson där i alla fall (på Husby-Rekarne (D) AI:6 (1784-1793) Bild 134 / sid 129 (AID: v59386.b134.s129, NAD: SE/ULA/10419)). Är det han som avses?
Vart tar familjen vägen? Det gäller Olof Jonsson (född 1750), hustru Maria Andersdotter (1746), barnen Olof (1772), Jonas (1782) och Catharina (1786).
161
« skrivet: 2017-06-14, 17:18 »
Fint, tack till er båda!
162
« skrivet: 2017-06-14, 13:47 »
Olof Jonsson (1750) med hustru Maria Andersdotter (1746) och barnen Olof (1772), Maria (1775), Ingrid (1780), Jonas (1782), Catharina (1786); samt drängen Pehr Pehrsson (1758) med hustru Anna Olsdotter (1763) och sonen Pehr Pehrsson (1788) har alla samma klammer i "Kom ifrån"-kolumnen, och jag kan inte läsa den. Varifrån kom de?
Detta torde ha skett mellan 1788 och 1790 (då en ny son Anders Olsson föds).
Husby-Rekarne (D) AI:6 (1784-1793) Bild 131 / sid 126 (AID: v59386.b131.s126, NAD: SE/ULA/10419)
163
« skrivet: 2017-06-06, 09:13 »
Föddes aflidna Borgarens och dennes efterlämnade Enkan, 32 år gammal, osv, faddrrna stämmer.
Tack! Jag tyckte det stod så, men tänkte att jag läste fel då jag väntade mig att hans namn borde vara med. Fader var Erland Jonasson 1746.08.03 - 1783.08.30
Första fadder var borgaren Bengt (Ivarsson) Hallin
Tack, det där var i och för sig inte läshjälp (utom "Hallin"), men det var just en Ell(e)na Erlandsdotter född 1783 jag var ute efter, och detta är den enda möjliga antecknad född i Laholms stad, vilket var skälet till min fråga.
164
« skrivet: 2017-06-06, 02:43 »
Vad står det om denna Ellena som föddes i Laholm 1783-09-30?
Modern heter Margareta Andersdotter, men fadern? Och vad heter faddrarna? Borgaren Bengt Wallin, drängen Sven Hansson och Borgarhustrun Chirstin Nilsdotter?
165
« skrivet: 2017-06-04, 14:56 »
Hej! Ja, det finns säkert massor av andra ättlingar, men idén här byggde på att hitta bara söners söners söner, osv., så jag hoppade över inte bara henne utan andra döttrar också. Då skulle man nämligen förhoppningsvis (om allt stämmer) se om Knut Jönsson var son till Jöns Knutsson eller inte genom att jämföra Y-DNA-test.
166
« skrivet: 2017-06-04, 11:35 »
Stort tack! Såhär i efterhand ser jag att jag också hade kunnat hitta honom när jag fortsatt att se vad som hänt med systerns barn, för den Fredric Möller som bodde hos i Norr Kärrbäck var en systerson till Anders.
Det är egentligen systern Maria som jag är intresserad av, och jag hoppades att det skulle gå att få fram mer om deras släkt via brodern. Det har fungerat! I hans bouppteckning nämns flera andra Holmgren som jag ska kolla upp, och i Norrby har Anders fått ett annat födelseår än han hade i Sala, vilket kanske visar sig lättare att spåra bakåt.
167
« skrivet: 2017-06-04, 10:22 »
Anders Holmgren bodde i Sala med sin syster och hennes man. Efter att systern dött och hennes man hade varit omgift i åtta år så flyttade Anders 1802, 60 år gammal, till Norrby enligt hfl.
Det fanns ingen inflyttningslängd då i Norrby, och jag undrar om någon har sett till denna Anders Holmgren i Norrby? Han är född i Västra Götaland enligt böckerna i Sala.
168
« skrivet: 2017-06-03, 13:55 »
Jag har nyligen fått en mängd "nya" släktingar genom att läsa i Jord och bonde: En inventering av gårdar i Knäreds socken. En av många intressanta saker handlar o Blankered 1:2.
Där dök Jöns Knutsson och Johanna Nilsdotter upp i källorna som brukare 1662. Nästa brukare efter dem var Knut Jönsson och Nilla Jönsdotter, gifta 1696-06-21. Händelsevis så hade Jöns och Johanna både en son Knut och en dotter Nilla, och enligt boken har det inte gått att säkerställa ifall den nya brukaren Knut är son eller måg till förra brukaren, dvs. om det är sonen Knut eller dottern Nilla som är kvar där med en äkta hälft. (Det står om detta på sidan 107.)
Jag tänkte då att jag kanske kan bidra till att lösa denna fråga, för jag har DNA-prov från en släkting som ska ha rak manslinje från denna Knut Jönsson som alltså ha samma Y! Frågan är om det finns något från Jöns Knutsson att jämföra med.
Jag har inte kollat några källor själv om detta, utan bara bläddrat i Jord och bonde. Knut hade nog en bror Pål i Blankered 1:5.Bara en son Pål till honom nämns i boken (s. 116). Han i sin tur fick sönerna Påhl (1690-1705), Niels (född 1694), Jöns 1701-1716 och Sven (född 1703). (Jag hoppar över sådana som blev mycket unga.) Denne Niels står det inget mer om där. Vet nån något?
Denne Sven tog över Blankered 1:5 år 1720. Han fick två söner som blev vuxna: Påhl (1726-1746) och Påhl (1748-). Den senare gifte sig 1726 med Pernilla Olasdotter i Blankered 1:6. De fick fem barn, varav inget blev vuxet (s. 121).
Så inga uppenbara ättlingar att använda sig av, men kanske med vissa möjligheter som inte nämns i boken. Är det någon som vet mer?
169
« skrivet: 2017-06-02, 09:33 »
En "Maja Johansdotter" dyker upp i Ör i Dalsland 1833 och gifter sig där, inflyttad från Vänersborg. Jag undrar om nån känner till henne från Vänersborg. (Jag har frågat tidigare om hennes ursprung i Ör.Hon är född 1805, så var ca 28 år vid flytten. Senare står det istället Johan nesdotter i kyrkoböckerna i Ör. Prästen tycks inte ha fullständig information om henne, utan det står bara att hon är född i Västergötland, och det med ett frågetecken. Kanske bara en gissning av att hon senast kom från Vänersborg. Jag tycker det är konstigt, för tänker att om hon inte hade med sig intyg från Vänersborg där detta framgått så borde hon väl inte ha fått gifta sig när hon kom till Ör? Här i Vänersborg finns hon inte med på uppslaget Vänersborg (P) B:1 (1831-1852) Bild 14 (AID: v45335.b14, NAD: SE/GLA/13632) men det saknas ett blad efter detta! Kanske stod hon med där. Är det nån som har en Maja Johan(nes)dotter i Vänersborg som försvann 1833?
170
« skrivet: 2017-05-29, 17:04 »
Tack, det funkar bra!
171
« skrivet: 2017-05-29, 14:32 »
Georg Melin (1721–1790) var bl.a. prost och kyrkoherde i Persnäs. I ett av sina tre äktenskap (med Francoise Ulrika Lilliehorn) fick han bland annat dottern Catharina Ulrica Melin som gifte sig med kyrkoherden Carl Starbeck.
I min släkts släktpapper står det att hon är född 1765-12-17, men jag hittar inte var det kommer ifrån. I herdaminnet av Olsson står det bara 1764 (dvs. med året innan), och det kan jag även bekräfta från Mönsterås (H) C:3 (1747-1780) Bild 80 / sid 155 (AID: v40522.b80.s155, NAD: SE/VALA/00258) där hon listas under födda 1764, dock utan något datum. Så jag undrar om nån vet mer om hennes födelsedatum och varifrån uppgiften om 1765-12-17 kan komma.
172
« skrivet: 2017-05-28, 15:30 »
Tack igen! Jag förstår inte hur jag bar mig åt för att missa det. Nu hoppas jag bara att det ska vara lika lätt att få tag på Majas ursprung!
173
« skrivet: 2017-05-28, 13:06 »
Tack! Inflyttelseanteckningen "Wborg 33" i AI:10 stod på hennes rad, men en klammer fick mig felaktigt att tro att det gällde hela paret.
Så då återstår frågan om varifrån hon kom. Jag tittar igen på inflyttade på Ör (P) AI:9 (1828-1832) Bild 188 / sid 162 (AID: v4673.b188.s162, NAD: SE/GLA/13675) när jag vet att jag inte letar efter honom och hittar inget närmare än att #8 är en Maria Jansdotter(?) och #34 är en Maja Jansdotter.
Det står att Jan och Maja gifte sig 1833-09-27. Jag undrar var. Står inte med i Ör i alla fall.
174
« skrivet: 2017-05-28, 09:44 »
På Åsen i Ör bodde detta par som prästen inte hade födelsedatum på, utan bara år. Vet nån mer om deras ursprung?
På Ör (P) AI:10 (1833-1838) Bild 188 / sid 182 (AID: v4674.b188.s182, NAD: SE/GLA/13675) står han som Johan(nes) (med slutdelen struken) Andersson och hon som Maja Johansdotter. Likadant är det i AI:11 och AI:12, men fr AI:13 heter han bara Jan i förnamn. Från AI:14 kallas hon Johannesdotter.
Han dör 1873 och hon dör som utfattig änka 1886.
Han ska vara född i Ör. Hon har något utsuddat i födelseortkolumnen i AI:10 och sen står det bara att hon är född i Västergötland till vilket i senare böcker fogas ett frågetecken. Varifrån kommer hon?
I AI:10 står att de flyttat in 1833 från Wborg tror jag, vilket väl är Vänersborg, men jag hittar dem inte som utflyttade därifrån det året. Men ett blad saknas efter uppslaget Vänersborg (P) B:1 (1831-1852) Bild 14 (AID: v45335.b14, NAD: SE/GLA/13632) så de kanske var med där.
Varifrån kom de?
175
« skrivet: 2017-05-25, 11:35 »
Vad menas med en arbetsborgare? Jag hittar det nämnas flera gånger och frågas efter tidigare någongång utan svar.
Ordet står inte i SAOB.
176
« skrivet: 2017-04-05, 00:04 »
Jag upptäckte precis att på ArkivDigital saknas uppslaget med de första som flyttar härifrån 1878! (Det uppslaget finns med på Riksarkivet, så det är inte borta, utan man har väl bara råkat hoppa över det.)
Det gäller Helsingborgs stadsförsamlings (Maria) kyrkoarkiv, Utflyttningslängder, SE/LLA/13171/B II/8 (1871-1882), bildid: C0073717_00135 på Riksarkivet, och jag har rapporterat till ArkivDigital, så förhoppningsvis blir det åtgärdat snart, men jag tänkte varna för att bildnummer där lär bli annorlunda för vissa bilder.
177
« skrivet: 2017-04-04, 23:04 »
Tack, men om jag inte har förstått fel så finns där inget som jag inte har redan, och inget som inte är taget från husförhörslängden.
178
« skrivet: 2017-04-04, 22:01 »
Tack, det var intressant läsning, men jag känner mig fortfarande villrådig hur jag kan gå vidare. Jag hade hoppats på tips om tyska databaser eller att det skulle gå att söka i några passagerarlistor, men det verkar svårt. (Hur skulle man normalt ta sig från Kristianstad till Tyskland? Via Danmark, eller via andra färjor?)
179
« skrivet: 2017-04-02, 17:14 »
I utflyttningslängden Kristianstads stadsförsamling (L) B:8 (1867-1885) Bild 48 / sid 45 (AID: v100041.b48.s45, NAD: SE/LLA/13214) står att pigan Maria Christina Carlsdotter flyttade från Kristianstad till Tyskland 1869-08-21.
1872-01-30 flyttade hon tillbaks till Kristianstad. I inflyttningslängden Kristianstads stadsförsamling (L) B:8 (1867-1885) Bild 87 / sid 84 (AID: v100041.b87.s84, NAD: SE/LLA/13214) står det att hon "återlemnat attest af d. 21/8 69".
I senare hfl står det att hon vistats i Tyskland denna tid, men inte mer specififerat än så. Hur kan jag ta reda på om hon verkligen var i Tyskland, och var i så fall?
Till historien hör att hon föder en son (utan angiven fader) bara några veckor efter att hon kommer tillbaka.
180
« skrivet: 2017-04-02, 17:00 »
Tack! Jag tycker det är anmärkningsvärt hur hon ändå har kvar den där attesten som hon fick för flera år sen så att hon kan lämna tillbaka den. Vad spelar det för roll egentligen? I den församling hon återkommer till är ju det som står där känd information! Hade det setts som ännu värre om hon dykt upp igen utan att ens ha den attesten?
181
« skrivet: 2017-04-02, 12:14 »
Jag undrar en del över hur det fungerar med flyttningsattester.
I utflyttningslängden Kristianstads stadsförsamling (L) B:8 (1867-1885) Bild 48 / sid 45 (AID: v100041.b48.s45, NAD: SE/LLA/13214) står att pigan Maria Christina Carlsdotter flyttade från Kristianstad till Tyskland 1869-08-21.
När hon dyker upp igen i Kristianstad 1872 står det i inflyttningslängden Kristianstads stadsförsamling (L) B:8 (1867-1885) Bild 87 / sid 84 (AID: v100041.b87.s84, NAD: SE/LLA/13214) i hvarifrån-kolumnen inte någon ort utan "återlemnat attest af d. 21/8 69".
Under 1872 finns denna attest från 1869 kvar på Kristianstads stadsförsamlings (Heliga Trefaldighets) kyrkoarkiv, Bilagor till flyttningslängderna, SE/LLA/13214/H II/47 (1872), bildid: A0025143_00096 .
Så hur var det tänkt? Skulle hon egentligen ha sökt upp en svensk församling i Tyskland att lämna denna attest till, och sen haft med sig en ny attest därifrån när hon kom tillbaka? Prästen i Kristianstad hade väl inget sätt nu att veta var hon faktiskt varit under dessa år? (I hfl ett tag framåt står det en anmärkning om att hon vistats i Tyskland dessa år.)
182
« skrivet: 2016-08-11, 13:57 »
Tack så mycket! Jag förstår inte "mederkyrkian". Han ska vara begravd i Ljungby kyrka, mycket riktigt, men vad då "meder-"?
183
« skrivet: 2016-08-10, 19:42 »
Denna bok finns inte på ArkivDigital. Bilden är från Riksarkivet, Ljungby (Kalmar län) kyrkoarkiv, Sockenstämmans protokoll och handlingar, SE/VALA/00228/K I/1 (1604-1637), bild 109.
Jag kan läsa en del, men inte allt. Jag får det till följande:
1632: antog mag:r Israël Starbeckius
herde __afsen(??), ___ han trol:n (alltså troligen?)
bar(?) 27 åhr, warit en rik och väl-
mående man, upfödt hedersam[m]
barn, hwars efterkom[m]ande än gro
och grönska både innom och utom
stiftet, samt hedra namnet.
i dennes tid afbrändes kyrkian
af ljung= ___ åska ___, och
sant(?) genom deß bedrif__ade
____. Collect af både de konge-
mä__ och riksens råden han
__ __an af än försanade(??) stamböc-
ker. __enne låtit af egen medel
bygga sästra(?) stora byggningen på
prästegården, som än kallas mäster
israëls byggning, hwilken af eftter-
trädare för länge efter wärde
och mätismanna(?) adam(?) är löst
till egen beqvämlighet, och han
nu intet blefvit ansedd, at
betalas; doch bör stå och sid macht
hållas så länge möj___ är. af
är__ sist an huset blew täckt af
ihuggit, _am __ämat(?), står __au
too:de åhr. dödde 1659. och begrofs
i Mede(?) kyrkian af mag:r Canuto Cho_elio
P. & P. temporis in a by. ___ Text. ψalm. 68: v.6.
184
« skrivet: 2016-08-10, 14:44 »
Att Anbytarforums användare engagerar sig och ställer höga krav på forumets kvalitet är självfallet glädjande. Men allt kan inte lösas med pengar.
[...]
Det tog vår webbutvecklare Nina Mårtensson fyra månader av intensivt sökande på nätet att över huvud taget hitta den kompetens som krävdes och som stod till förfogande för uppgiften. Att Nina till slut hittade denna kompetens på Hawaii! till ett mycket facilt pris är en illustration så god som någon både till globaliseringen och till att pengar inte alltid är en nyckelfaktor. [...]
Visst har vi pengar för ytterligare insatser. Men efter samråd med Nina Mårtensson bedömer jag att det arbete som ska göras inte skulle tjäna på en personalförstärkning. Dels kan det vara svårt att med kort varsel hitta någon med lämplig kompetens, dels kräver under alla förhållanden inskolning och upplärning av en sådan person, som kommer in helt utifrån, mycket tid och kraft - till förfång för effektiviteten i arbetet.
Tack för lite information om bakgrunden till hur förändringarna sker. Det har jag saknat! Nej, allt kan inte lösas med pengar. Ibland går det inte alls att köpa de bästa lösningarna med pengar alls, utan de fås av människor som gör det de gör av eget intresse. Forum-systemet SMF är fri programvara. Min första kommentar i denna tråd är från i maj: Det vore utmärkt ifall de lokala anpassningarna av SMF publiceras (helst versionskontrollerat) på nätet. Det finns ju många användare varav en del antagligen kan tänkas hjälpa till ifall utvecklingen inte sker så "hemligt".
Det tror jag fortfarande hade varit (och är) det bästa, men jag formulerade det på ett sätt som i första hand riktade sig till de dåvarande utvecklarna, då jag antog att dessa läste tråden. Senare har jag insett att diskussion här sker längre från faktiska utvecklare än vad jag trodde.
185
« skrivet: 2016-08-07, 20:07 »
Jag har svaret själv och det visar sig då att jag nog frågade i fel forum. Jag frågade här för att jag misstänkte att någon med latinkunskaper skulle kunna tala om för mig att jag var helt fel ute när jag trodde det handlade om de Mornay, men det var så.
Charles de Mornay gifte sig med Anna Trolle. Hon skänkte pengar som änka till Växjö och Kalmar skolor och det måste handla om studenter som studerat med stipendier från detta. Om andra står det "Trollorum alumnus" vilket väl handlar om studenter med samma stipendium.
186
« skrivet: 2016-08-07, 15:37 »
I en avhandling från 1625 kallas min släkting Israel Laurentii Starbeckius »Demornajorum Alumnus«. Vad menar han med det? Demornajernas tidigare student?
(När jag googlar frasen hittar jag den i beskrivningar i andra avhandlingar också, t.ex. i två från 1680 med respondenterna Claudius Örnhjälm och Petrus Gerdzlovius.)
I Smolandi Upsalienses 1 (Gösta Gideon Molin, 1955) står att detta betyder att han måste ha studerat utomlands. (Det används som argument för att denna Israel är identisk med den I.L. som skrevs in vid universitetet i Rostock 1610, ty »där har ingen annan smål. I.L. påträffats«.
Jag tänker mig att det handlar om att de studerat vid ett universitet som på något sätt hör till några de Mornay, eller kanske att studenterna haft några lärare de Mornay, och att de kännetecknar detta universitet.
Hur menar Molin att det visar att de måste ha studerat utomlands, sådär i största allmänhet? Menar han att det är något honom okänt, och därför måste vara utländskt?
Jag kan inte latin. Är det fel av mig att associera till släkten de Mornay? Finns det istället något latinskt ord i frasen som jag inte förstår?
187
« skrivet: 2016-07-27, 19:08 »
Tack igen! Och ändå listas ju en del, och Joen är tillbaka (utan anmärkning) däremellan 1610 och efteråt, åtminstone 1614-1615.
188
« skrivet: 2016-07-27, 16:18 »
Tack igen! Jag som trodde att det var något annat där. Nu har jag en sista (tror jag) slags notering om Joen som jag undrar över. Den finns åtminstone 1609 och 1612 och ser ut som "ödebo" ungefär.
SVAR: SE/RA/5121/5121.05/1609: 2; SE/RA/5121/5121.05/1612: 9
189
« skrivet: 2016-07-27, 11:22 »
Tack! Då ser jag att det står Knekt om honom även nästa år 1603: "603. Knekt - Joen Nilsson i Starbäck".
(Är "603" ett soldatnummer, eller avkortat årtal? Inskrivningsår? Men, han står ju som knekt året innan.)
Ny läsfråga om år 1600 om samma hemman. "R...gt Jo.en Starbeck"? Och vad är det för tillägg nedanför?
"+ Ro..."?
Kanske är det samma ord på R som 1608? Ja, vad står det där? "R.. Jo.en Nilson i Starbeck"?
Svar-koder för dessa två är SE/RA/5121/5121.05/1600: 18, bild 69 respektive SE/RA/5121/5121.05/1608: 8, bild 82.
190
« skrivet: 2016-07-26, 22:42 »
På SE/RA/5121/5121.05/1602: 15 finns följande bild. Vad står det framför "Joen i Starbeck"? Det är Starbeck i Arby socken, i Smålands handlingar för 1602.
191
« skrivet: 2016-07-25, 17:01 »
Jag kan nu svara själv att ett alternativ är Confessio fidei: Uppsala mötes beslut 1593 om Svenska kyrkans bekännelse, med kommentarer av Lars Eckerdal och Per Erik Persson (Verbum, 1993).
Eftersom den är relativt sent utgiven och den finns på 20 bibliotek i Libris så är den nog ett relativt enkelt sätt att få tag på listan.
192
« skrivet: 2016-07-21, 13:13 »
Uppsala mötes beslut cirkulerades bland prästerskapet i hela landet för underskrift. Det finns alltså ett mycket stort antal undertecknare, långt fler än de knappt 100 (?) som deltog i Uppsala möte. En lista på undertecknare finns i en bok med äldre riksdagsdokument som bland annat finns i läsesalen i Riksarkivets bibliotek i Marieberg. Kan tyvärr idag inte ge den exakta titeln på skriften.
En hel del år senare söker jag också undertecknarna, och undrar om du eller någon annan har mer exakt besked nu.
193
« skrivet: 2016-07-13, 00:17 »
Tack, intressant! Ja, det är ju ett sätt som arbeten kan avbrytas på (som jag undvek att nämna explicit). Jag hoppas att både han och andra som investerat mycket tid i sådant har sett till att deras arbete inte blir förgäves även om de själva inte har möjlighet att slutföra det.
194
« skrivet: 2016-07-11, 22:52 »
Linköpings herdaminnen, både Håhl och Westerlund/Setterdahl, har en hel del brister. Jag undrar om någon arbetar på ett nytt herdaminne för stiftet. I slutet av ett avsnitt av tv-programmet "Knesset" 1995 på ZTV (som någon har laddat upp på Youtube) så talar programledaren Kristian Luuk lite förvirrat med en oanande person på stan. Denne man berättar att han inte känner till programmet, inte brukar se på TV, utan håller på med viktigare saker. När han blir tillfrågad förklarar han att det han håller på med är att forska på Linköpings herdaminne. Vet nån vem denna man är? TV-programmet sändes för 21 år sen, vilket ju är ganska länge sedan, även med tanke på hur stort arbete detta är, så det finns väl en stor risk för att detta arbete är avbrutet eller har gått i stå, men jag hoppas att någon vet mer.
195
« skrivet: 2016-07-09, 11:20 »
Att det användes här just när raderna annars blev för långa märkte jag, även om det inte blir en särskilt stor nedkortning. Tack Kjell! Nu hittade jag att detta tecken i Unicode kallas "Modifier letter us" .
196
« skrivet: 2016-07-08, 23:40 »
På bilden visas rollistan till en teaterföreställning där bl.a. en "Petrus Laurentij Kop." och en "Israel Starbecchius Smol." (min släkting) står med. Men det står inte så, utan det ser ut som "Petr9" respektive "Starbecchi9". Vad är det för konstig stavning med "9" istället för ändelsen "-us"?
På samma sida finns också en "Smoland9", men på de flesta ställen är det normal stavning. (Det är från 1620-talet.)
197
« skrivet: 2016-06-08, 14:28 »
I Meddelanden från Kalmar läns Fornminnesförening / VIII. Anteckningar om Kalmar domkyrka II. Inredning och lösa inventarier (1914), sida 35 [projekt Runeberg], står att det gjordes anteckningar 1770 om en tvist om rättigheterna till grav 23 inne i Kalmar domkyrka. »Tvisten skall afgöras genom domstolen.»
Vilken domstol bör det ha gällt? Var kan jag hitta det?
Jag ser nu att länken försvann vid importen till nya forumet. Här är den.
198
« skrivet: 2016-06-07, 19:42 »
...
Senare blev min mormor (och flera av hennes syskon) lärare. Hade det varit möjligt om de inte varit med i Svenska kyrkan?
Denna sista fråga hittade jag själv i förbigående något i alla fall relaterat om. I Svensk läraretidning 4/1916 finns en notis: Småskollärarinna, som icke konfirmerats. Signe Cecilia Lindberg från Örebro har den 31 dec. erhållit tillstånd att efter genomgången kurs undergå prövning för anställning såsom lärarinna vid småskola och mindre folkskola eller som biträdande lärarinna vid folkskola, ehuru hon icke konfirmerats.
199
« skrivet: 2016-06-06, 11:57 »
Per Starbäck, tack för ditt svar på min fråga, som jag ställde för ett tag sedan.
---
Ibland tycker jag det är kul att hjälpa till även i Anbytarforum, men hur ser man vilka frågor, som är obesvarade?
Ett exempel hur jag gjorde häromdagen, Först klickade jag på rutan längst ned "Senaste inläggen". Då kommer alla ämnen upp, där en fråga har ställts. Jag gick in i Uppland; Närtuna, där en fråga var ställt, men där fanns redan ett svar! Så gick jag in i Värmland; Dalby; SV: Behöver hjälp... och där var också frågan besvarad.
Jag förstår nog inte riktigt hur du menar, för hur ska systemet kunna veta om en fråga är besvarad tillfyllest? (Det vill säga om det inte längre finns behov av ytterligare kommentarer.) Du kan se om någon har kommenterat frågan, men det kan ju ha varit med ett halvt svar, eller med en följdfråga, eller med en rättelse av ett felaktigt antagande i frågan eller ... ja, det finns många fler möjligheter. (Är den här tråden Nya Anbytarforum "besvarad" än, eller inte?) Det skulle förstås gå att ha ett rent frågeforum istället som håller reda på sånt, som Stack Exchange. Själv föredrar jag att diskussioner istället för bara fråga->svar, fråga->svar.
200
« skrivet: 2016-06-06, 11:25 »
Det är den mellersta vigseln här, 1711-05-26, jag är intresserad av:
Wigdes soldaten Jon Månsson Å?? [är det bostadsort? I senare Östra Ryd AI:1 finns bara "Åsen" och "Åtorp" på Å- i ortregistret]
och hustru Lisbete (?) Joensdotter (?).
Östra Ryd C:1 (1688-1733) Bild 106 / sid 201 (AID: v42767.b106.s201, NAD: SE/VALA/00488)
201
« skrivet: 2016-05-29, 10:45 »
Var hittar du nya olästa ämnen?
Bredvid "Mina prenumerationer" i menyn som heter som mitt namn.
202
« skrivet: 2016-05-29, 09:12 »
Detta gäller om man själv lagt ut en förfrågan, ja.
Men om man vill hjälpa någon annan blir det som jag beskrev - ett himla bläddrande. Om frågan blivit besvarad syns inte alltid.
"Det var bättre förr" 
Du menar om du läser en fråga som du är intresserad av och vill följa, t.ex. för att du tror att du kan tillföra något senare? Ja, då kan du förstås prenumerera på den tråden också, genom att trycka på "Prenumerera" när du läser den. Skillnaden med det du själv startat är bara att det görs automatiskt. För min del prenumererar jag på alla trådar jag skrivit i, samt ett antal socknar, så i "Mina prenumerationer" hittar jag det mesta jag är intresserad av. Vill jag ha mer så använder jag "Nya olästa ämnen".
203
« skrivet: 2016-05-29, 00:08 »
Det är mycket irriterande att inte se om en fråga fått något svar förrän man klickat på frågan ...
Det blir mycket bläddrande.
Normalt följer man den fråga man själv ställt och ser eventuella svar vid "Mina prenumerationer" (från menyn som heter som ens namn). Detta oavsett om svaret kommer efter fem minuter eller fem dar.
204
« skrivet: 2016-05-20, 15:32 »
Svenska Wikipedias artikel om henne länkar till förhör med Rickman och Johansson från 1940 på Stockholmskällan, tillgängligt för alla. På sidan 30 i förhöret finns personalia för Elsa.Där står bland annat att hon flyttade till Stockholm 1933 och gick en hushållskurs, vilket inte märks i kyrkböckerna där hon är skriven hemma tills hon flyttar till Blasieholmstorget 1938. (Så eventuella okända barn ska kanske sökas i Stockholm snarare än Karlshamn.)
205
« skrivet: 2016-05-20, 12:01 »
Aha, ja, då är det väl att betrakta som förlorad information då. Tack för hjälpen!
206
« skrivet: 2016-05-20, 10:53 »
Ja, så ser det ut, men hör för säkerhets skull med Krigsarkivet.
Nu har jag fått svar från Krigsarkivet. En arkivarie där svarade att sidorna 1-40 saknas även i originalvolymen, och att det ser ut som att sidorna saknades "redan när rullan häftades, ordnades och förtecknades, d v s innan den filmades". Dessutom har hon "tittat i Första livgrenadjärregementets (fd Östgöta regemente till fot) arkiv, men inte hittat någon rulla från 1716 i det."
207
« skrivet: 2016-05-20, 07:35 »
Absolut! Jag gör gärna en del, om än kanske inte alla 56 sidor.
208
« skrivet: 2016-05-18, 15:49 »
Tack, Irene! Kanske förvånande att de som upprättade bouppteckningen godkände detta och inte insisterade på att rätten krävde att den tredje brodern skulle få sin andel. (Min ana här är den vårdande systern, så jag har inget att anmärka på!  )
209
« skrivet: 2016-05-18, 10:37 »
När Sara Sunesdotter (1760–1852) dog i Skärkind noterades det i dödboken att hon var »den äldsta i församlingen«, nästan 92 år gammal. Hon efterlemnade sönerna Anders, Johannes och Jacob, samt dottern Anna Stina. Vid bouppteckningen närvarade barnen utom Jacob, och den har ett överraskande slut som jag förstår andemeningen och det allra mesta i, men skulle vilja kunna citera komplett, så jag ber om hjälp med luckor. Efter att tillgångarna har summerats och detta godkänts av de tre närvarande barnen står: Sedan förrättningen var slutat(?) blef genom oöfverenskommelse(?)
af De ofvannämde Bröderna att deras(??) Syster Anna Stina
Som under tjugofem år tid väl vårdat och skött vår
Nittiotvå års Gamla moder med tillhjälp af det underhåll(?)
vi kunnat lämna så anse vi det för en välförtjänt
belöning för hänne att klanderfritt få ensamt åtnjuta den
Ringa qvarlåtenskapen efter Den aflidna som boupteckning
___ och med så mycket mera(?) skäl kan vi detta jöra(?)
som vår Broder Jacop Jacopsson aldrig sett hänne till
Godo, med en enda Skärf under Hela hännes Höga
Ålderdom.
Skyllinge och Höga Den 23. Februari 1852
Johannes Jacopsson Anders Jacopsson
I. I. S A. I. S.
Bild från Skärkinds häradsrätt FII:14 (1851-1853) Bild 221 / sid 433 (AID: v186831.b221.s433, NAD: SE/VALA/01576).
210
« skrivet: 2016-05-16, 17:36 »
Tack! Aha, då verkar dessa familjer inte ha något med mitt sökande att göra, tyvärr.
(Jag glömde att ange sida. För framtida referens var bilden från Västra Husby AI:1 (1713-1722) Bild 43 / sid 78 (AID: v27093.b43.s78, NAD: SE/VALA/00447).)
211
« skrivet: 2016-05-16, 15:03 »
Jag läser detta så här: giäfversta [= Gäverstad, står så i ortregistret] Oluf hust. Karin[?] [överstruket och senare tillskrivet:] mortua [= död] Sonen Nils Dottren Kristina[?] [hon är överstruken utan notering, så antagligen också död] Och så står det nåt tillskrivet före "Sonen", kanske "mar:"? Vad är det? Att jag fick dotterns namn till Kristina var mycket för att jag letade efter barnen Nils och Stina i Gäverstad, även om jag väntade mig en fader Jon och inte Oluf, så detta gör mig mest förvirrad.
212
« skrivet: 2016-05-11, 00:28 »
Jag har tyckt att strukturen i det gamla forumet var mycket svåröverskådlig, det här att allt som på något sätt hade med en socken att göra låg i en och samma tråd, som med jämna mellanrum avbröts och arkiverades. Jag förstår att det är det sätt som anbytarforums gamla medlemmar är vana, men det avviker från de flesta forum jag använt, där det vanliga är en tråd per fråga.
Absolut. Jag håller helt med om att strukturen var konstig. Som att det inte går att föra flera olika diskussioner om Grängesberg! Det tror jag har hämmat många slags inlägg, då bara korta frågor och svar har premierats så att det inte blir för långt mellan fråga och svar. Det som är den mest tydliga skönhetsfläcken för mig nu är hur lista nyheter presenteras, där underrubriker repeteras gång på gång. Detta är vad som stått här en egenutvecklad funktion för detta forum. Det är dessa egenutvecklade tillägg/ändringar till SMF som jag skulle önska fanns publicerade så att andra webbkunniga kan komma med förslag på hur det kan ändras.
213
« skrivet: 2016-05-10, 14:36 »
Just funktionen "Nytt senaste dygn" är nyutvecklad, den finns inte på det sättet som standard i SMF eller någon annan forummjukvara som jag sett. Resultatet har inte blivit så lyckat men jag misstänker att någon svettas just nu med att få det att fungera.
Det vore utmärkt ifall de lokala anpassningarna av SMF publiceras (helst versionskontrollerat) på nätet. Det finns ju många användare varav en del antagligen kan tänkas hjälpa till ifall utvecklingen inte sker så "hemligt".
214
« skrivet: 2016-05-09, 17:21 »
Tack alla för hjälp! Detta blev till stor hjälp i min jakt på Jon Lärka som pågår här.
215
« skrivet: 2016-05-09, 16:41 »
Jon Lärka hette en korpral i Första livgrenadjärregementet som jag försöker spåra. Förnamnet står ibland som Joen, efternamnet ibland som Lerka eller Lärckia. Jag har frågat förr om honom som boende i Västra Husby, eftersom han hör till roten Gäverstad (Jäfverstad) där. Nu försöker jag följa hans militära bana. På vägen har jag fått en mängd frågor, där en del nog går att svara på bara genom att veta mer om hur militären fungerade. I centrala soldatregistret står han som Född: 1678
Död: --
Antagen: 1709
Avsked: 1719
Regemente: Första livgrenadjärregementet
Rote: Jäfverstad
Kompani: LIV
Socken: VÄSTRA HUSBY
Torpnummer: FL-01-0001 Jag ser honom första gången vid regementets generalmönstring i augusti 1710. Där, på Generalmönsterrullor - Östgöta regemente 234 (1707-1710) Bild 292 / sid 14 (AID: v65371.b292.s14, NAD: SE/KrA/0023)finns "Corporal Jon Lärka" med som #1, men det står "transporterat till N:o 22 i stället". Vidare står att han är "barnfödd i Stockholm antagen till soldat i Apr: månad 1709 23 årig". (Den åldern stämmer inte överens med födelseåret i centrala soldatregistret. Jag antar att åldern gäller "nu". Då är han född 1686-1687.) Om #22 Jon Landberg står samtidigt "transport till N:o 1". Generalmönsterrullor - Östgöta regemente 234 (1707-1710) Bild 295 / sid 17 (AID: v65371.b295.s17, NAD: SE/KrA/0023)Varför ska de byta nummer? #1 hör till Gäverstad och #22 till Landby. Ska de plötsligt byta soldattorp och supportbönder hemma i Östergötland? Vad ska det vara bra för? Har det att göra med avancemang till korpral, för att sådana ska ligga på vissa nummer, eller vad handlar detta om? Han blir alltså antagen i april 1709. Då är hans regemente långt utomlands och ska snart vara med i försöket att belägra Poltava där svenskarna kommer att lida sitt stora nederlag i juni samma år. Jag läser i Kungl. Första livgrenadjärregementets historia, del 3, av Gustaf Petri för att se vad Jons regemente sysslade med, och där kan jag följa dem. Var det tänkt att Jon skulle ansluta sig? Eller kunde han ha fått andra uppgifter i Sverige? På sidan 333 och framåt läser jag om hur försvaret i Sverige stärktes i början av 1700-talet medan de flesta trupperna var utomlands. Det upprättades extra "5-männingaknektar" i Östergötland. Två kompanier östgötar sattes ihop med tre smålandskompanier till "Smålands 5-männingsregemente" för vilket Hugo Hamilton blev regementschef. På hösten 1703 kunde Hamilton meddela kungen att hans regemente var fulltaligt och försett med gott befäl. Hösten 1704 kommenderades detta regemente till Stockholm för att överta garnisonstjänsten "som i Livgardets frånvaro i stor utsträckning synes ha skötts av stadens borgerskap". Jag läser vidare: "Hamiltons regemente fick stanna i Stockholm till år 1709, då det förflyttades till Malmö. Under vistelsen i Stockholm hade åtskilliga vakanser inträffat, vilka efter hand fylldes genom värvning. --- Därigenom att Hamiltons 5-männingsregemente kom att ligga i ständig tjänstgöring fick det allt mer karaktären av ett värvat förband. Redan år 1704 tilldelades regementet s.k. passevolanspengar, vilka vid uppkomna vakanser fick användas för värvning av nytt manskap." (sidan 336) 1709 förflyttades de alltså till Malmö. Där skedde deras generalmönstring, Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/1294 (1710-1713), i juli (bild 8 hos Riksarkivet) och sen i augusti var vanliga Östgöta regementes generalmönstring vid Övedskloster i Skåne. Detta regemente hade alltså lidit stora förluster mot ryssarna med många döda och krigsfångar som inte kom tillbaks till Sverige på ett bra tag. Är det en möjlighet att det var till 5-männingsregementet på plats i Stockholm som denne Stockholms-födde Jon blev värvad och att han senare fördes över till "vanliga" regementet? Nästa generalmönsterrulla är från 1712 vid Saltkällan i Göteborgs och Bohus län. Där står Joen Landberg som #1 och Joen Lärka som #22. Generalmönsterrullor - Östgöta regemente 235 (1712-1714) Bild 18 / sid 13 (AID: v65372.b18.s13, NAD: SE/KrA/0023)Landberg dog 1711-01-20 och om Joen Lärka står nåt om att han blivit transporerat efter "den döda Corporal Lanberg", så han blir #1 igen. Nästa gmr är från 1714, i Stockholm, och Joen Lärka står med på Östgöta regemente 235 (1712-1714) Bild 203 / sid 7 (AID: v65372.b203.s7, NAD: SE/KrA/0023) som nummer 1. Nästa gmr är från 1715: Generalmönsterrullor - Östgöta regemente 236 (1715-1716) Bild 12 (AID: v65373.b12, NAD: SE/KrA/0023)Här är nummer 1 "Corporalen Jon Månsån Lärckia" (första gången med fadersnamn), "antagen 1709. född i Östergiötland. 38 åhr" och gift. Med denna ålder skulle han vara född 1676 eller 1677. Det är närmre soldatregistrets 1678, men stämmer inte riktigt det heller. Obs att det nu står att han är född i Östergötland! Vid annotationerna står "Siuk hemma i landet". Betyder det att han inte var närvarande vid mönstringen, utan var hemma i Gäverstad? Nästa rulla 1718: Generalmönsterrullor - Östgöta regemente 237 (1718-1718) Bild 31 (AID: v65374.b31, NAD: SE/KrA/0023)Nummer 1 "Corporal Joen Månson Lärcka" är nu 40 år vilket betyder född 1677 eller 1678. Denna har jag fått utmärkt läshjälp för här. Han är "siukel, der han intet blir bätter skaffas en annan". Sista rullan är 1719: Generalmönsterrullor - Östgöta regemente 238 (1719-1719) Bild 17 (AID: v65375.b17, NAD: SE/KrA/0023)Där står nämligen att "Corporal Joen Lerka" "anhåller om afsked". Jag ska nog be om läshjälp för denna också. Men det står i alla fall något om "siuk i landet" och att #56 Anders Wiggberg ska avancera till nummer 1. Och där slutar Jon Lärkas militära karriär, samma år som han får barn i Västra Husby. Jag hade flera frågor längs vägen. Är t.ex. min fundering helt orimlig att Jon kan ha varit en Stockholmare som tog värvning i i östgötakompani i det regemente som utförde garnisonstjänst i Stockholm, och sen flyttades till annat östgötakompani och därför slog sig ner och bildade familj i Östergötland? Vad hände annars med honom i april 1709 om han ny hörde till det regemente som var vid Poltava?
216
« skrivet: 2016-05-08, 17:06 »
Olika exemplar? Det ser ut att vara samma. Här är Generalmönsterrullor - Östgöta regemente 236 (1715-1716) Bild 299 / sid 41 (AID: v65373.b299.s41, NAD: SE/KrA/0023) från sok.riksarkivet.se och från ArkivDigital.
Men det kan vara olika exemplar alltså? Jag noterade att ett av åren jag tittade på var dubblerat. Och exemplaret på landsarkivet, det finns inte digitaliserat?
217
« skrivet: 2016-05-06, 15:52 »
Min mmf:s föräldrar gick med sina barn ur svenska kyrkan 1882 för att gå med i (den godkända) katolsk-apostoliska församlingen. Min mmf var då 11 år.
Min mmf gifte sig sen borgerligt 1898. (I vigselboken står att ett intyg från Magistraten i Norrköping om detta har lämnats in.)
(Jag antar att de hade en ceremoni (som inte räknades) i katolsk-apostoliska församlingen också.)
I församlingsboken 1911–1916 står det "Apost-katolska församl." om fadern (men inget särskilt om modern). Om deras barn födda 1899–1911 står det "Döpt inom Katolsk-apostoliska församl."
Men sen fick de en till son, född 1914, som döptes i Svenska kyrkan, och samma år konfirmeras deras äldsta barn, i Svenska kyrkan.
1915 flyttade de, och i den nya församlingsboken står inget om församlingstillhörighet för någn av dem bland anteckningar. (Men det påpekas att det var "Borg. äkt." i gift-kolumnen.)
Betyder detta att fadern och barnen gick med i Svenska kyrkan runt 1914? Finns det papper på sånt? Behövde inte min mormor med syskon döpas i Svenska kyrkan först för att kunna konfirmeras? (I konfirmationsböckerna står inget särskilt om detta.)
Senare blev min mormor (och flera av hennes syskon) lärare. Hade det varit möjligt om de inte varit med i Svenska kyrkan?
218
« skrivet: 2016-05-06, 12:57 »
Jag hoppades mest på ett svar om att de flyttats över till nån annan volym, men troligen är de alltså borta?
219
« skrivet: 2016-05-06, 11:30 »
Jag har problem med att läsa uppslaget i GMR 237 (1718) för Corporal Joen Lärcka.
Sidan är Generalmönsterrullor - Östgöta regemente 237 (1718-1718) Bild 31 (AID: v65374.b31, NAD: SE/KrA/0023)
Jag läser "1. 1. Jäfversta ... Corporal Joen \Månson/ Lärcka" och att han är "40" år.
Vad är det för rubrik för vilken det står "9"? Sen är "Födellseorth Östgiöta". Vad är nästa kolumn?
Slutligen är han "gift".
Tillsammans med honom listas en 14-årig .... Sven Jonsson?
I bild 2 syns "Annotation öfwer Munderingen" och "General Inlistning? Munstring annotationer". I dessa ser jag nästan inget utom att den andra börjar "Corporal Joen Lärcka".
220
« skrivet: 2016-05-06, 11:04 »
Jag saknar Livkompaniet i gmr för 1716 och undrar om den delen har förkommit eller om det finns någon annan förklaring. Östgöta regemente hade 8 kompanier: Liv = Livkompaniet, ÖL = Överstelöjtnantens kompani, Maj = Majorens kompani, Kind = Kinds kompani, Vad = Vadstena kompani, VS = Västanstångs kompani, Ydre = Ydre kompani, ÖS = Östanstångs kompani. I tidigare generalmönsterrullor listades dessa i denna ordning: - gmr 234 1707: Liv, ÖL, Maj, ÖS, Kind, Vad, VS, Ydre
- gmr 234 1710: Liv, ÖL, Maj, Vad, VS, Ydre, Kind, Öst
- gmr 235 1712: Liv, ÖL, Maj, ÖS, VS, Ydre, Kind, Vad
- gmr 235 1714: Liv, ÖL, Maj, Vad, ÖS, Ydre, Kind, VS
- gmr 236 1715: Liv, ÖL, Maj, ÖS, Vad, Ydre, Kind, VS
- gmr 236 1716: ÖL, Maj, ÖS, Vad, Ydre, Kind, VS
221
« skrivet: 2016-05-01, 13:52 »
I Västra Husby C:2 [1] föds 1719-08-09 två barn Nils och Stina. Det är "Corporal af infanteriet Jon Lärkas 2ne barn". I soldatregistret står Jon Lärka som född 1678, antagen 1709, avsked 1719; i Första livgrenadjärregementet, rote: Jäfverstad, socken: Västra Husby. Denne korpral Jon/Joen Lärka/Lerka/Lärckia syns i rullor för Östgöta regemente, t.ex. den för 1718 [2], året innan han ska få avsked och få barn. Där står att han är 40 år och gift. Det är rätt mycket jag inte kan läsa om honom både där och i rullor från andra år, men hans fadersnamn är väl Månsson. Vet nån mer om honom? I synnerhet undrar jag vem hans hustru var. I Västra Husby AI:1 (1713–1722) står Gäverstad på sidan 78 [3], så där väntar jag mig Jon med familj, men jag hittar inte Jo(e)n där alls, vilket kanske bara beror på att jag inte klarar av att läsa den sidan. [1] Västra Husby C:2 (1690-1742) Bild 131 / sid 249 (AID: v42235.b131.s249, NAD: SE/VALA/00447)Britt-Marie Waller har hjälpt mig att läsa födelsenotisen[2] Generalmönsterrullor - Östgöta regemente 237 (1718-1718) Bild 31 (AID: v65374.b31, NAD: SE/KrA/0023)[3] Västra Husby AI:1 (1713-1722) Bild 43 / sid 78 (AID: v27093.b43.s78, NAD: SE/VALA/00447)
222
« skrivet: 2016-04-20, 17:53 »
Tack!
223
« skrivet: 2016-04-19, 11:48 »
Jag behöver hjälp med att läsa denna födelsenotis för 1719-08-09.
Västra Husby C:2 (1690-1742) Bild 131 / sid 249 (AID: v42235.b131.s249, NAD: SE/VALA/00447)
224
« skrivet: 2016-04-15, 17:24 »
Tack! Jag hade läst det introt om de återställda sidorna men tänkte väl att det i samband med det skulle ha stått om det fortfarande saknades sidor. Tydligen inte.
225
« skrivet: 2016-04-15, 08:28 »
Tack! Ungefär samtidigt som du svarade såg jag att det stod igen, men tydligare, i nästa bok, Skärkind AI:7 (1819-1828) Bild 337 / sid 323 (AID: v29112.b337.s323, NAD: SE/VALA/00338), så jag skulle ha läst vidare.
226
« skrivet: 2016-04-15, 01:02 »
På Östra Ryd AI:1 (1790-1793) Bild 111 / sid 210 (AID: v26480.b111.s210, NAD: SE/VALA/00488) [/size]finns Wiby. Två böcker senare, på Östra Ryd AI:3 (1797-1802) Bild 208 / sid 400 (AID: v26483.b208.s400, NAD: SE/VALA/00488) står det igen om Viby.
Men i mellanboken, Östra Ryd AI:2 Ver:a, finns inget Viby, i alla fall inte i ortsregistret i början. Vart har det tagit vägen?
[/size]
227
« skrivet: 2016-04-14, 23:42 »
Vad står det för särskild anmärkning om Sara Sunesdotter?
Skärkind AI:6 (1805-1819) Bild 379 / sid 367 (AID: v29111.b379.s367, NAD: SE/VALA/00338)
228
« skrivet: 2016-04-01, 19:22 »
Om Amanda Augusta Johansdotter (född 1871-08-13 i Skärkind) står i Skärkind AI:20 i frejdspalten "Bevis till Medevi brunn" för 1892-04-20 och 1893-04-24. Då var hon alltså 20 och 21 år och bodde med föräldrarna. Vad är det för bevis som har skickats till Medevi brunn?
Jag har tittat igenom hela Medevi-delen av Västra Ny AI:26 (1891-1899) för att se om hon figurerar där, men icke. När hon flyttar hemifrån 1895 är det till Norrköpings norra som piga.
Skärkind AI:20 (1891-1895) Bild 233 / sid 218 (AID: v29125.b233.s218, NAD: SE/VALA/00338)
229
« skrivet: 2015-08-28, 21:09 »
Tack, Allan!
230
« skrivet: 2015-08-24, 08:51 »
Men som jag då förstår är det bara och vänta in Vad HD har att säga i saken. -- Än en gång, det fallet har att göra med offentlig konst som står utomhus. Att döma av vad du skrivit förut har det inget med ditt fall att göra. Det viktiga är vem som har gjort tavlan, och när den personen dog.
231
« skrivet: 2015-08-21, 23:08 »
Mikael Nahlén:Vet att HD skall pröva om det är intrång på konstnärens upphovsrätt att publicera bilder (på offentlig konst) fritt på internet..
Det som aktuellt där handlar normalt inte om tavlor, utan om det som står i upphovsrättslagen om att konstverk får avbildas om de stadigvarande är placerade på eller vid allmän plats utomhus, dvs. normalt snarare statyer än tavlor. Det gör att man t.ex. kan sälja vykort med bilder på statyer utan att fråga skulptören om lov. Det som framförallt varit aktuellt är att vissa intressen driver tesen att publiceringar på nätet inte är avbildningar, och därför inte ska vara lika tillåtna som att kommersiellt sälja vykort. Föreningen BUS försöker stoppa sajten offentligkonst.se. Ärendet kan följas här.
För konstverk inomhus finns inte något sådant undantag, så svaret för Patricks fråga är att det i allmänhet inte är tillåtet om inte konstnären varit död i 70 år.
232
« skrivet: 2015-08-17, 14:06 »
I Smålands nation i Åbo 1640-1798 finns en Daniel Johannis Starbeckius om vilken det står
Ryttareson från Staveryd i Nydala sn. Skol. i Växjö 1673 28/1 vid 10 års ålder, gymn. 1680, avgick 1683.
Han nämns i andra matriklar också; skrevs in i Åbo 1683 och dog som student 1685 och begravdes i Perniö/Bjärnå i Finland.
Jag skulle gärna hitta något om hans ursprung i Staveryd, men kyrkböckerna sträcker sig inte tillbaka dit. Finns det några möjligheter? Den militära vägen för ryttaren? Men en ryttare behöver väl inte vara en militär?
233
« skrivet: 2015-08-11, 19:00 »
Tack! Så 1717 fick Johan avsked, och 1728 begravdes han i Ryssby. I mantalsräkningen 1725 på [color=119911]Kalmar läns landskontor EIIIb:9 (1725-1725) Bild 2320 / sid 288 (AID: v400620.b2320.s288, NAD: SE/VALA/01987)[/color] hittas maijoren Diurmans med 1 man, 1 kvinna och 1 piga i Ryssby.
Jag har inte hittat deras vigsel. (Jag har skummat igenom vigslar i Ryssby 1705-25, fast är dålig på att läsa en del av texten.) Jag undrar om det kan ligga nån sanning i det där om att hon följt med i åtskilliga campagnier klädd i manskläder. Om hon gjorde det var det något som det sågs allvarligt på, som med Anna Jöransdotter.
De får en dotter Charlotta Elisabet Diurman som gifter sig med bataljonspredikanten Georg Melin (som senare blir kyrkoherde i Persnäs) i Ryssby [color=119911]Ryssby C:3 (1726-1764) Bild 26 / sid 43 (AID: v47049.b26.s43, NAD: SE/VALA/00312)[/color], men dotterns födelse har jag inte hittat.
234
« skrivet: 2015-08-10, 14:42 »
Tack! Visst hade jag tittat i herdaminnet också. Jag borde ha gjort det igen innan jag frågade, för där fanns ju faktiskt lite mer info! Jag hade för mig att det tydligt byggde bara på det jag citerade.
Men det är (nu) inte Starbecks jag är intresserad av, utan den tidigare familjen. Går det att se var Johan Djurman har stridit. Finns det belägg för att hustrun följt med i manskläder?
235
« skrivet: 2015-08-09, 16:58 »
I Tjenstemän wid Församlingarne och Lärowerken uti Kalmar stift, även kallad Clerus Calmariensis, skriver N. I. Löfgren (sidan 82) om en Christliebina Victoria Kapphun att hon är dotter af Majoren vid Wendes Artilleri Kapphun och Enka efter Major Johan Djurman i Stojby. Hon var ett heroiskt fruntimmer som, klädd i karlkläder och artilleri-mundering, följt sin förre man i åtskillige campagner.
År 1738 gifte hon om sig med kyrkoherde Nicolaus Starbeck, vilket är såväl min koppling som skälet till att Löfgren tar upp henne. I vigselboken då [color=119911]Ryssby C:3 (1726-1764) Bild 17 / sid 25 (AID: v47049.b17.s25, NAD: SE/VALA/00312)[/color], stavas efternamnet Capphan.
Vet nån mer om detta par Johan Djurman & Christliebina Victoria Kapphun/Capphan? På ljungbykompani.se hittade jag en ansedel för en major Johan Djurman i Djurarp, Annerstad. Inget sägs om Christliebina eller om Stojby där. Stojby antar jag är Stojby i Gårdsby socken.
(Meddelandet ändrat av pst 2015-08-09 17:02)
236
« skrivet: 2015-07-25, 10:57 »
Tack! Intressant med tobaksnoteringen, tycker jag. Så man talade särskilt om ifall man inte nyttjade tobak och begärde att slippa den skatten då?
237
« skrivet: 2015-07-25, 09:47 »
Detta är Lars Nilsson med flera på Hov 2 i Ysby ([color=119911]Ränneslöv AI:1 (1817-1821) Bild 45 / sid 83 (AID: v93125.b45.s83, NAD: SE/LLA/13320)[/color]) och jag undrar över flera saker: * Vad står det för kommentar om Lars Nilsson? Ingen Fob?? * Vad står det för kommentar om drängen Christer Gudmundsson? högst bräcklig? * Vad står det för kommentar om Nils Gudmundsson? * Vad är det för ensamma bokstäver i slutet av namnfältet för Lars Nilsson, sonen Pehr och dottern Bengta? 
238
« skrivet: 2015-07-18, 10:02 »
I Meddelanden från Kalmar läns Fornminnesförening / VIII. Anteckningar om Kalmar domkyrka II. Inredning och lösa inventarier (1914), sida 35 [projekt Runeberg], står att det gjordes anteckningar 1770 om en tvist om rättigheterna till grav 23 inne i Kalmar domkyrka. »Tvisten skall afgöras genom domstolen.»
Vilken domstol bör det ha gällt? Var kan jag hitta det?
239
« skrivet: 2015-06-27, 09:25 »
Dessa är till för installation från källkod (oavsett operativsystem). För att använda dem, så packa upp ett av filarkiven och läs instruktioner i filen INSTALL som är med där. Men jag tar tillbaks. Ta en färdig version från deras sourceforge-sida istället. Om du vill backa från version 4 så är senaste 3:an på http://sourceforge.net/projects/gramps/files/Stable/3.4.9/ .
240
« skrivet: 2015-06-22, 23:22 »
Angående min egen fråga om bilagor till Ysby kyrkoarkiv så mailade jag sen Landsarkivet i Lund om det. Det visade sig att det fanns i delar av arkivet som inte är ordnat och förtecknat än, och jag fick (för 4:- sidan) kopior på bilagor från Ysby H VI:1. (På NAD syns bara H I och H II.)
241
« skrivet: 2015-06-21, 23:07 »
242
« skrivet: 2015-06-11, 20:37 »
Upphovsrätten säger 70 år efter upphovsmakares död, så 150 år är en kanske feg gräns att dra, men ändå inte säker.
Om en upphovsmakare var 20 år och lever till de blir 100 år så är det inte fritt att kopiera den tidningen förrän efter 100-20+70 = 150 år efter utgivningen. De gränserna är inte omöjliga att överskrida.
I praktiken skulle KB antagligen kunna köra med en kortare tid och åtgärda tillgång till (delar av) enskilda tidningar på förekommen anledning istället. (Kanske väntar de bara på att de långsamma kvarnarna kring utredning av föräldralösa verk på EU-nivå ska komma nån vart?)
243
« skrivet: 2015-06-11, 15:42 »
ArkivDigital påpekar på http://www.arkivdigital.se/volymer/bouppteckningar att man ska komma ihåg att det var arvingarna som fick originalet och det som bevarats till oss är en avskrift. Jag har tänkt på att där folk har intygat att allt stämmer vid slutet av bouppteckningar så har deras namn sett ut att vara skrivna med olika stil, och har tänkt mig det som faktiska namnteckningar gjorda av personerna själva. Är det alltså inte det?
244
« skrivet: 2015-06-10, 20:11 »
Hoppsan, jag tänkte tvådagig, men det var så ovanligt ord så fingrarna halkade in på tvåårig istället!
245
« skrivet: 2015-06-10, 15:13 »
Ovan står att det nog inte gjordes någon bouppteckning för minderåriga, i alla fall inte om de inte hade förmögenhet. Men ibland görs bouppteckning för synnerligen unga och egendomslösa:  Denna bouppteckning från 1928 är för en odöpt tvåårig flicka utan tillgångar. Vad är syftet med detta? (Bilden är från [color=119911]Askims, Hisings och Sävedals häradsrätt FII:46 (1928-1928) Bild 4060 / sid 185 (AID: v444470.b4060.s185, NAD: SE/GLA/11066)[/color])
246
« skrivet: 2015-06-01, 00:06 »
Oj, ja, hon är ju faktiskt där. Tack och ursäkta den så onödiga frågan!
247
« skrivet: 2015-05-31, 17:17 »
Jag undrar över Maria Persson som flyttar in i Halmstad 1933-10-31. I flyttboken,
[color=119911]Halmstad BI:11 (1925-1933) Bild 1270 / sid 246 (AID: v337718.b1270.s246, NAD: SE/LLA/13138)[/color],
står att hon flyttar till R. 57 på uppslag 864. Var är hon? Jag hittar henne inte.
Hon är inte på sidan 864 i Halmstad AIIa:26 i alla fall. Nu vet jag inte bättre råd än att leta planlöst bland alla på P, men 864 måste ju betyda nånting!
248
« skrivet: 2015-05-29, 15:53 »
Tack för glädjande besked!
249
« skrivet: 2015-05-29, 11:57 »
Roligt! Jag undrar om den kommer att publiceras på nätet också. På http://riksarkivet.se/utgivning-dms står De senaste häftena finns också tillgängliga i pdf med länkar till 2:3 som kom 2013 och 2:4 som kom 2014. Men sedan dess har även 1:10 kommit ut utan länk, så jag undrar om det bara var de två volymerna det var tänkt att gälla, eller om det var en ny policy som var tänkt att gälla kommande band tillsvidare.
250
« skrivet: 2015-05-26, 17:37 »
Tackar! Njär mjölnaren och Vendela fick barn ett par år tidigare var det delvis samma faddrar dessutom. (Kvarnen i Bubbetorp stannade visst först 1950: http://www.ostraryd.se/omostraryd.php )
251
« skrivet: 2015-05-26, 15:18 »
Den 6 mars 1760 föds Sara, dotter till Sune Svensson och Stina Jonsdotter i Gustorp. Vad står det mer i dopnotisen?  Östra Ryd C:2 (1734-1811) Bild 51 / sid 93 (AID: v42768.b51.s93, NAD: SE/VALA/00488) Är några av faddrarna Dr. Sven (var?) med hustru Vendela Blom, samt Maja i Gustorp? Så besvärligt med folk som står bara som förnamn utan patronymikon i så fall! Utom för den där hustrun Vendela Blom som har ett oväntat borgerligt efternamn där andra än -söner och -döttrar. (Och som jag trots det specifika namnet inte hittar annorstädes.) Eller så läser jag bara fel, ovan som jag är.
252
« skrivet: 2015-05-18, 15:45 »
Jag undrar över bilagor till Ysby kyrkoarkiv.
I Ysby FI:1 sid 30 (bild 32 i AD) finns två sjelfmord medelst Hängning i rad år 1886. (Inom parentes sagt är jag lite nyfiken på om den förste (som är min släkting) på något sätt inspirerade den andre, som hängde sig dagen efter den förstes begravning, så som publicitet om självmord sägs öka frekvensen. Någon annan koppling mellan männen, som är långt ifrån varandra i ålder, känner jag inte till.)
I spalten om särskilda anteckningar står Begrafven i stillhet. Se Bilagan No 1 (respektive 2). Finns dessa bilagor? Jag hittar dem inte på ArkivDigital. På Riksarkivet på Ysby H I (Bilagor till kyrkobokföringen) hänvisas bara till Ränneslövs kyrkoarkiv och bara fram till 1884. Betyder detta att dessa bilagor inte finns kvar?
253
« skrivet: 2015-05-18, 13:47 »
Tackar!
254
« skrivet: 2015-05-18, 12:56 »
Detta är från Namn på Pastores som varit i Hallingebergs Församling (Hallingeberg C:1, sid 3; bild 6 hos AD). A:o 1612. s??ederade Dn. Laurentius Starbecchius til Pastoratet och blef död 1634. d:8 Jan:  Trots att det är skrivet i så prydlig stil förstår jag inte vad det är för ord som används om att han tillträder som pastor. Vad står det?(Detta är en renskriven version av en likadan lista på sidan innan där det är nästan exakt likadant.)
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy